RAMP: Ett nytt riskhanteringsverktyg

Transkript

1 RAMP: Ett nytt riskhanteringsverktyg Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively Slutrapport i projektet Utveckling, implementering och spridning av belastningsergonomiskt bedömningsverktyg och åtgärdsprocess (Dnr ) Linda Rose KTH Skolan för Teknik och hälsa/enheten för Ergonomi Oktober 2014

2 II

3 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 1. Introduktion Bakgrund och mål Projektets organisation och finansiering Genomförande, metoder och medverkande Genomförande Metoder och medverkande Metoder Medverkande i projektet Resultat Behovsanalys och kravspecifikation Genomgång av befintlig metodik Metodutvecklingen Vad metoden baseras på, primära användningsområden och tilltänkta användare RAMP-metoden Schematisk beskrivning av metoden RAMP I - Checklista RAMP II - Fördjupad analys Resultatmodulen Åtgärdsmodulen Några saker som bör poängteras Utveckling av det digitala RAMP-verktyget Testning, implementering och utvärdering Spridning av resultatet och av metoden Kommunikationsplan Genomförd spridning Kommande spridning III

4 4. Diskussion Metoder vid utvecklingen, resultatet och användningen av RAMP Planerat fortsatt arbete Slutsatser Referenser Bilagor Bilaga 1: Beskrivning av projektets mål Bilaga 2: Medverkande i projektets referensgrupp och expertgrupp Bilaga 3: RAMP - Kravspecifikation Bilaga 4: RAMP Bilaga 5: RAMP II Bilaga 6: Åtgärdsmodulen i RAMP IV

5 Förord Det är med glädje jag kan konstatera att projektet med att utveckla en ny riskhanteringsmetod enligt den projektbeskrivning som utarbetades för fem år sedan nu är i hamn. Det återstår en mindre del arbete med att färdigställa digitaliseringen innan RAMPverktyget kommer att göras fritt tillgängligt via KTH STHs hemsida, men att vi nu har en färdig RAMP-metod och en efterfrågan både nationellt och internationellt på den är tillfredsställande och roligt. Det medför förhoppningsvis att metoden kommer att börja tillämpas på företag så att projektets långsiktiga mål kan uppnås: att förbättra arbetsmiljön och minska belastningsbesvär och andra negativa konsekvenser av arbeten som är olämpligt utformade för människor och även att användningen leder till en ökad kunskapsnivå om risker och hur man kan undvika dem bland såväl arbetstagare som i företagsledningar. Som projektledare för projektet vill jag tacka alla som medverkat och som möjliggjort utvecklingen av RAMP-metoden personer verksamma såväl som forskare, som praktiker på företag och som verksamma på olika organisationer och myndigheter. Ett speciellt tack till huvudkontaktpersonerna på de medverkande företagen Arla Foods - Helena Franzon, Scania CV AB Lena Nord Nilsson, Svenskt Butikskött AB Tomas Strandberg och Mikael Lood på Mikael Loods Åkeri AB, som samordnat samarbetet på respektive företag och möjliggjort ett smidigt och utvecklande kunskapsuppbyggande. Jag vill också rikta ett varmt tack till medlemmarna i projektets referensgrupp och i dess expertgrupp, som bidragit till projektets förankring i verkligheten och vetenskapen samt till Afa Försäkring som finansierat större delen av projektet och på så sätt möjliggjort utvecklingen av detta riskhanteringsverktyg. Sist, men inte minst vill jag tacka mina medarbetare på Enheten för Ergonomi vid KTH Skolan för Teknik och hälsa som också varit aktiva i projektet: Carl Lind, Jörgen Eklund och Annika Vänje. Vi hoppas också att RAMP kan bidra till att subjektiva bedömningar av belastningsskaderisker ersätts av ett mer systematiskt, strukturerat och vetenskapligt grundat arbetssätt. En strof från en rap-text från Nordiska Ergonomisällskapets internationella konferens 2012, NES 2012, dyker upp i minnet: Let s move Ergonomics into a new phase// Where clarity replaces the haze. Stockholm i oktober 2014 Linda Rose, Projektledare KTH, Kungliga Tekniska Högskolan Skolan för Teknik och hälsa Avdelningen för Hälso- och systemvetenskap Enheten för Ergonomi Alfred Nobels Allé Huddinge Tel: e-post: linda.rose@sth.kth.se V

6 VI

7 Sammanfattning I denna rapport beskrivs riskhanteringsmetoden RAMP Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively och dess utveckling som gjorts i projektet Utveckling, implementering och spridning av belastningsergonomiskt bedömningsverktyg och åtgärdsprocess. Projektets mål har varit att utveckla en fritt tillgänglig metod för riskhantering för arbete med manuell hantering. Metoden ska kunna användas för att bedöma risken att utveckla belastningsbesvär och stötta det systematiska arbetsmiljöarbetet genom att ge en struktur för förbättringsåtgärder och utarbetande av handlingsplaner. Syftet är att användningen av verktyget ska bidra att arbetsmiljöförbättrande åtgärder genomförs, vilket förväntas leda till positiva hälsoeffekter. Projektet har genomförts som ett samarbetsprojekt med interaktiv metodologisk ansats mellan forskare vid KTH Skolan för Teknik och hälsa, Enheten för Ergonomi, och personer som aktivt deltagit i projektet i egenskap av professionella yrkesverksamma med olika roller på de medverkande företagen Arla Foods, Scania CV AB, Svenskt Butikskött AB och Mikael Loods Åkeri AB exempelvis operatör, logistiker, chef, VD, skyddsombud, produktionstekniker, ergonom, och global arbetsmiljösmordnare. Till projektet har en referensgrupp och en expertgrupp varit knutna. Projektet har finansierats av i huvudsak Afa Försäkring och de medverkande företagen. Bland metoderna om används i projektet finns litteraturgenomgång, iterativ prototyputveckling, användartester och utvärdering av prototyper, work-shops, intervjuer och enkäter. RAMP baseras på vetenskapliga studier, svensk arbetsmiljölagstiftning, ergonomistandarder, andra bedömningsmetoder, expertbedömningar av projektets expertgrupp, erfarenheter och expertbedömningar från personer verksamma i industrin inom bland annat företagshälsovård, ledning och produktion, användartester samt referensgruppens feed-back. I rapporten presenteras RAMP-verktyget som består av fyra moduler: RAMP I - en checklista för screening av belastningsergonomiska riskfaktorer; RAMP II som möjliggör en fördjupad analys; en Resultatmodul där resultatet kan presenteras på olika detaljnivå och med olika omfattning och en Åtgärdsmodul som ger stöd för det systematiska arbetsmiljöarbetet med bland annat åtgärdsförslag och en mall för att utforma handlingsplaner för att minska riskerna. En prototyp av RAMP har utvärderades i ett examensarbete genom validitets- och reliabilitets- och användbarhetsstudier. Utvärderingen visar på hög repeterbarhet av bedömningar genomförda av icke-experter samt att överensstämmelsen var hög mellan experter och icke-experter. Användbarhetsstudien visade att RAMP uppleveds som ganska lätt att använda och tidseffektiv. Digitaliseringen av RAMP förväntas bli klar under hösten RAMP kommer därefter att göras fritt tillgänglig via KTH STHs hemsida och en implementeringsstudie av metoden sker på de medverkande företagen. Metoden kommer att spridas enligt projektets kommunikationsplan som beskrivs i rapporten. VII

8 VIII

9 1. Introduktion I denna rapport beskrivs projektet Utveckling, implementering och spridning av belastningsergonomiskt bedömningsverktyg och åtgärds-process och den riskhanteringsmetod som utvecklats i projektet: RAMP Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively. I detta kapitel beskrivs projektets bakgrund, mål, organisation och finansiering. 1.1 Bakgrund och mål Initiativet till detta projekt kommer från ett av de större livsmedelsindustriföretagen verksamma i Sverige, Arla Foods, som år 2009 identifierade behovet av en metod för att hantera belastningsergonomiska risker vid arbeten med manuell hantering och som skulle kunna användas för att stödja det systematiska arbetsmiljöarbetet på företag för att minska risken för och effekterna av belastningsbesvär och belastningsskador. Med manuell hantering menas alla slags transporter eller förflyttningar av laster där en eller flera arbetstagare lyfter, sätter ned, skjuter, drar, bär eller flyttar en last (AFS 2012:02). Genom kontakter och samarbete mellan personer verksamma inom näringslivet och arbetsmarknadens parter, universitet, myndigheter och möjliga finansiärer formades en projektplan och en projektbeskrivning (Rose, Franzon & Nord Nilsson, 2009). Det fanns flera orsaker till behovet av en ny metod. Dessa beskrivs mer ingående i projektbeskrivningen (Rose, Franzon & Nord Nilsson, 2009). En huvudorsak är att belastningsbesvär orsakade av arbeten med manuell hantering är ett allvarligt problem som får en mängd negativa konsekvenser för dem som drabbas, för företagen och för samhället. Det saknades en relativt heltäckande metod som vilar på vetenskaplig grund för att bedöma och hantera riskerna med manuell hantering som skulle kunna användas för att på ett systematiskt sätt stödja det systematiska arbetsmiljöarbetet med bl a struktur för åtgärder och uppföljningar och som skulle kunna vara globalt användbar samt fritt tillgänglig. De metoder som finns uppfyller inte dessa behov. Svagheterna hos befintliga metoder innefattar att dessa inte är praktiskt tillämpbara; metoderna kan vara för tidskrävande eller för komplicerade att använda, analyserar endast en specifik kroppsdel eller är tillämpbara för endast en bransch (Nordlander, 2006), är fokuserade på endast några belastningsergonomiska risker, ofta är företagsspecifika och egenutvecklade, inte är fritt tillgängliga samt inte i tillräcklig utsträckning bygger på vetenskaplig grund. Från Arbetsmiljöverket har bristen på generellt tillämpbara systematiska metoder för analys, bedömning och åtgärdsutformning påtalats (Ruth Carlsson, personlig kommunikation 2009). Kritik riktas också mot att de befintliga metoderna i många fall medför subjektiva bedömningar, vilket gör resultatet känsligt för vem som gör analysen och henens/hans kompetens. Projektfinansiering söktes och erhölls från Afa Försäkring i programmet Från ord till handling och tilltänkta medverkande organisationer och företag. Projektet startade Målet var att utveckla en fritt tillgänglig metod för riskhantering av arbete med manuell hantering som möjliggör i) screening av belastningsergonomirisker, ii) en djupare analys av sådana risker, iii) presentation av resultatet på olika detaljnivå och omfattning, beroende på hur resultatet ska användas inom en organisation samt iv) stöd för det systematiska arbetsmiljöarbetet för att forma handlingsplaner för att minska riskerna. I Bilaga 1 återges 1

10 målbeskrivningen från projektansökan. Målet var således inte att bara ta fram en metod för att bedöma risken att utveckla belastningsbesvär, utan som stöttar det systematiska arbetsmiljöarbetet - att användningen av verktyget ska bidra att arbetsmiljö-förbättrande åtgärder genomförs, vilket förväntas ge positiva hälsoeffekter. 1.2 Projektets organisation och finansiering Projektet har genomförts som ett samarbetsprojekt mellan många aktörer. Projektet har letts av KTH Skolan för Teknik och hälsa, Enheten för Ergonomi med Linda Rose som projektledare och Carl Lind som doktorand anställd för projektet Det har i huvudsak genomförts mellan följande organisationer: KTH, Arla Foods med Helena Franzon som huvudkontaktperson och samordnare för Arla Foods medverkan, Scania CV AB med Lena Nord Nilsson som huvudkontaktperson och samordnare för Scania CV ABs medverkan, Svenskt Butikskött AB med Tomas Strandberg som kontaktperson och samordnare på företaget och Mikael Lood som huvudkontaktperson och samordnare på vid Mikael Loods Åkeri AB. Till projektet har en referensgrupp varit knuten med syftet att vara ett diskussionsforum med aktörer med olika relevanta kompetenser där projektet diskuteras under dess gång att och säkra att projektet får en inriktning som gagnar både små och stora företag och organisationer samt enskilda individer. Den har bestått av representanter för några av de medverkande företagen, arbetsmarknadens parter, forskare, en samarbetsorganisation (TYA) samt Arbetsmiljöverket. Till projektet har också en expertgrupp varit knuten. Dess huvuduppgift har varit att vara rådgivande i vad gäller helheten och specifika frågeställningar som rör utformningen av frågor och bedömningsgränser i de två modulerna i RAMP där bedömningar av risk görs (RAMP I och RAMP II). Den har bestått av utvalda experter med relevant kompetens för ändamålet, så som framstående forskare inom belastningsergonomiområdet samt personer som bidragit till detta område genom praktiskt arbete såsom arbetsmiljö-förbättrande arbete på företag samt utformning av lagstiftning, till exempel som ergonomer. I Bilaga 2 finns en förteckning på de medverkande i referensgruppen och i expertgruppen. Projektet har finansierats i huvudsak med projektmedel från Afa Försäkring samt av de medverkande företagen och organisationerna. 2

11 2. Genomförande, metoder och medverkande I detta kapitel beskrivs hur projektet genomförts, vilka metoder som använts samt vilka som medverkat i projektet. 2.1 Genomförande Projektet har genomförts med en interaktiv FoU- (forsknings- och utvecklings-) metodologisk ansats (Svensson et al., 2007; Aagard Nielsen & Svensson, 2006; Westlander, 2008) där teoretiska insikter och industriella erfarenheter utnyttjats vid utvecklingen och den påbörjade implementeringen av bedömningsverktyget. Inom den interaktiva FoU-metodiken ses praktisk och teoretisk kunskap som komplementära i den gemensamma lärandeprocessen hos företagen och forskar-gruppen. Den är en förutsättning för att det utvecklade bedömningsverktyget och processen har praktisk relevans och hög vetenskaplig nivå. Projektet har genomförts med en participativ iterativ process där samarbetet mellan forskare och personer verksamma vid små, medelstora och stora företag har varit väsentligt. En doktorand har anställts för och gjort en stor del av utvecklingsarbetet av RAMP. Projektet har blivit försenat jämfört med den ursprungliga projektplanen av olika orsaker, bland annat på grund av föräldraledighet och till del pga sjukdom, hög arbetsbelastning och andra icke förutsebara faktorer. Därför har projektförlängning sökts, och också beviljats av Afa Försäkring. Projektet har genomförts med utgångspunkt i de åtta steg som beskrevs i projektbeskrivningen (Rose, Franzon & Nord Nilsson, 2009): 1. Behovsanalys och kravspecifikation. En behovsanalys genomfördes och en kravspecifikation upprättades för de typer av arbeten som ska kunna analyseras med verktyget. Detta skedde i samarbete mellan forskarna på KTH och personer involverade i projektet på de medverkande företagen, främst på Arla Foods och på Scania CV AB. 2. Genomgång av befintlig metodik. En genomgång av befintliga tillgängliga metoder och lagstiftning gjordes. Metoder som bedömdes relevanta för projektet studerades. Information söktes dels genom projektgruppen och referensgruppen och deras nätverk, dels genom en litteraturgenomgång. Även metodutvecklare av några av befintliga bedömningsmetoderna kontaktades (bl a av BUMS) för att få del av deras erfarenheter av metodutveckling och metodanvändning. 3. Modellutveckling. RAMP utvecklades iterativt, dvs prototyper av metoden togs fram och utvärderades av presumtiva användare upprepade gånger, där varje ny version även byggde på feed-back på den tidigare utvärderade prototypen. RAMP utvecklades i nära samarbete mellan forskarna och de praktiskt erfarna nyckelpersonerna på företagen. Genom att användarna medverkade i utvecklingsprocessen tydliggjordes användarbehov. Utvecklingsarbetet baserades på vetenskapliga studier, lagstiftning, standarder, befintliga metoder, samt expertbedömningar av projektets expertgrupp samt feed-backen från användartesterna. Denna fas i projektet resulterade i papperversioner av RAMP-verktyget på svenska och engelska. 3

12 4. Utveckling av prototyp av IT-baserat bedömningsverktyg. Baserat på den i pappersformat utvecklade RAMP metoden utvecklades först enkla Excel-program för RAMP I och RAMP II prototyper där även en del av resultatmodulen fanns med samt Excelprogram för delar av åtgärdsmodulen som kan användas för att utforma handlingsplaner. Excel-programmen har demonstrerats och provanvänts på de medverkande företagen, som också gett feed-back på dem. Med feed-back från användarna på Excel-programmen påbörjades den riktiga digitaliseringen av RAMP med dess fyra moduler och en databas i samarbete mellan KTH Skolan för Teknik och hälsa, KTH Skolan för datavetenskap och kommunikation (KTH CSC) samt en grupp presumtiva användare bland de medverkande i projektet. Även denna utveckling har skett iterativt med feed-back från användare som medverkat i projektet, med användbarhet som ett fokus. Digitaliseringen är nästan klar (september 2014) och RAMP kommer att göras tillgänglig via KTH STHs hemsida när den är det, vilket den beräknas vara under hösten Tester på företag. De olika prototyperna av RAMP har under hela projektets gång testas för att få feed-back från personer verksamma i olika roller på de medverkande företagen. Denna testning har i huvudsak skett på Arla Foods och Scania CV AB, men också, fastän i mindre omfattning, på Mikael Loods Åkeri AB och Svenskt Butikskött AB. Användarutvärderingsenkäter har utvecklats och använts tillsammans med arbetsmöten och diskussioner för att fånga in feed-backen och förbättringsförslag. 6. Implementering. Implementeringen av RAMP har påbörjats på de medverkande företagen. Såväl papperversionerna av RAMP som det första, Excel-baserade verktyget har introducerats och tillämpats för bedömningar av olika typer av arbete, t ex orderplock i lager. Med start i oktober 2014 sker en implementering samt implementeringsstudie av RAMP på Scania CV AB. På Arla Foods utbildas företagshälsovården och nyckelanvändare med start i oktober Dessa nyckelanvändare kommer att internutbilda skyddsombud och chefer i RAMP-metoden med start i november På Arla Foods planeras implementering av RAMP på de svenska driftsplatserna därefter. Mikael Loods Åkeri AB och Svenskt Butikskött AB kommer att börja implementeringen av RAMP när digitaliseringen är klar (den beräknas vara klar under hösten 2014). På företegen kommer RAMP till att börja med användas av företegsledningen vid analyser av en del arbeten. Företagen överväger att eventuellt anlita sina företagshälsovårder för framtida bedömningar, men börjar använda RAMP själva först och göra en utvärdering av detta. 7. Utvärdering. Implementeringsprocesser och företagens strategier och processer för arbetsmiljöarbete och kunskapsbyggande har kartlagts och studerats i en intervjustudie. Frågeställningarna har rört till exempel om det finns en uttalad strategi/handlingsplan för belastningsergonomiarbetet, vem/vilka som driver den/dem och detaljfrågor om den och dess resultat och deras användning. Utvärdering av RAMP-verktyget och dess användning återstår fortfarande till del och genomförs som en del av implementeringen beskriven ovan under punkt 6. Implementeringen på de medverkande företagen kommer att följas under ett år med start i oktober Implementeringsstudien sker genom medverkan i projektmöten, genom enkäter och intervjuer samt genom att följa nyckeltal. En utvärdering av en av papperversion av en av prototyperna av RAMP- verktygets RAMP I och RAMP II gjordes i ett examensarbete 2013 (Sandahl, 2013). I studien undersöktes dessa 4

13 RAMP-modulers reliabilitet och validitet vid tillämpning på en lagerarbetsplats inom ett stort företag. Två andra utvärderingar av en senare pappersversion av RAMP pågår (Tegbrant, manuskript; Sandblad, manuskript). 8. Projektresultatets sammanställning och spridning. Detta sker på flera sätt. Det IT-baserade RAMP-verktyget och den tillhörande databasen kommer att göras tillgängligt via KTHs hemsida. Projektresultatet sprids på företagen via arbetsplatsträffar, skyddskommittéträffar, kompetens- och företagsinterna nätverk och dessutom via externa företagsnätverk, branschens företrädare och arbetsmarknadens parter. Resultaten sprids också genom utbildningar, tidskrifter mm samt via vetenskapliga publikationer (artiklar, seminarier, konferenser och avhandling). En del sådana aktiviteter har genomförts, andra är planerade. 2.2 Metoder och medverkande Metoder De metoder som använts i projektet är främst följande: Interaktiv FoU metodologisk ansats med nära samarbete mellan forskarna och praktikerna i projektet genom främst diskussioner, arbetsmöten, workshops av olika slag (utvecklingsoch design-, utvärderings- och feed-back-work-shops), intervjuer, enkäter, och utvärderingar). Resultaten från dessa har utgjort en del av basen för RAMP-metoden (andra viktiga delar av basen kommer från kunskap inhämtad från främst litteraturen och från expertgruppen). Litteratursökning och litteraturgenomgång: Sökstrategin för att finna relevant material har varit i första hand översiktsartiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter, därefter enskilda vetenskapliga publikationer, standarder, lagtexter, dokumentation av befintliga metoder, företagsspecifik information samt annan litteratur som erhållits genom projektets nätverk. En utförligare beskrivning av denna metodik ges i en annan publikation (Lind & Rose, manuskript). Sammanställning av relevanta resultat från litteraturgenomgången och på annat sätt inhämtad information har använts för att erhålla en del av grunden för designunderlaget för RAMP. Utveckling av specifika delmodeller i RAMP II. Metodutveckling av specifika delar/delmodeller i RAMP, såsom exempelvis Lyftarbetesdelen i RAMP II, har skett genom kombination av olika tillgängliga modeller och forskningsresultat till en ny modelldel som förankrats hos projektets expertgrupp. Iterativ prototyputveckling av RAMP i nära samarbete med presumtiva användare där feedback fångats genom diskussioner, intervjuer, användarenkäter och work-shops. Prototyputvecklingen av metoden med indelning av riskfaktorer i olika riskområden har baserats på ovanstående metoder och deras resultat. Framtagning av illustrationer till RAMP I och RAMP II har skett genom fotografering av relevanta arbetsställningar samt därpå följande digitalisering av fotona till ritade figurer. 5

14 Användartester och utvärdering av prototyper har skett genom foto- och filmdokumentation, kraftmätningar och tidtagning, vinkelmätningar, diskussioner, workshops, intervjuer, enkäter, samt examensarbete. Det senare med hjälp av validitets- och reliabilitetsstudier samt användbarhetsstudier (t ex Sandahl, 2013). Spridning av resultat har skett genom presentationer på de medverkande företagen, på konferenser och liknande, via artiklar online och tidskriftsartiklar, konferensartiklar, via utbildningar mm Medverkande i projektet Medverkande i projektet har varit personer verksamma främst vid följande organisationer: KTH, Arla Foods, Scania CV AB, Svenskt Butikskött AB och Mikael Loods Åkeri AB. Personer verksamma vid andra organisationer har också medverkat i projektet, men i mindre omfattning. Bland dessa finns personer på Teknikföretagen, IF Metall, Transportfackens Yrkes och Arbetsmiljönämnd (TYA), Arbetsmiljöverket, Avonova, Sensia, Volvo, Saab, Afa Försäkring, Lunds Universitet, Centrum för Belastningskadeforskning, Karolinska Institutet, Ryerson-universitetet i Toronto, Kanada och Waterloo-universitetet i Ontario, Kanada. Företagshälsovårder verksamma vid de medverkande företagen har också medverkat i projektet. En del av dessa har varit externa, en del interna företagshälsovårder. I avsnitt 1.2 samt i Bilaga 2 beskrivs också projektets referensgrupp och expertgrupp. Över 60 personer har aktivt medverkat vid utveklingen. De medverkande har haft olika funktioner inom organisationerna, såsom operatör, logistiker, chef, VD, skyddsombud, huvudskyddsombud, produktionstekniker, ergonom, global arbetsmiljösmordnare, HRpersonal och forskare. 6

15 3. Resultat I detta kapitel beskrivs projektets resultat från behovsanalys och kravspecifikation, genomgång av befintlig metodik och modellutveckling till presentation av RAMP-metoden med dess fyra moduler. Därpå följer beskrivning av utveckling av det IT-baserade RAMPverktyget samt testning, implementering och utvärdering. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om spridning av metodden och projektresultaten Behovsanalys och kravspecifikation Behovsanalysen som gjordes i samarbete mellan forskarna och personer på medverkande företagen lede fram till en kravspecifikation för RAMP-verktyget (Lind, 2011). I Bilaga 3 finns den första versionen av kravspecifikationen. Andra krav som kom fram i detta arbete redovisades på NES-konferensen 2011 (Rose et al., 2011) och kan sammanfattas med att: Verktyget behöver möjiggöra kommunikationen av resultaten till olika intressenter. Det medför att resultaten ska kunna sammanfattas och presenteras så att de är enkla att läsa och förstå. Verktyget behöver vara lättanvänt och användarvänligt. Dessa aspekter är viktigare än att det ska gå fort att genomföra en riskbedömning. Verktyget behöver stödja det förebyggande arbetet genom att ge vägledning om riktningen för förbättringar eller föreslå förbättringsåtgärder. Det web-baserade verktyget bör inkludera en pappersversion som kan användas när en bedömning görs och som ett alternativ till datoriserad insamling av indata. Verktyget behöver kunna tillämpas på icke-taktade arbetsmoment och arbeten. Det betyder i detta sammanhang att arbeten utan någon specificerad cykeltid ska kunna bedömas. 3.2 Genomgång av befintlig metodik Genomgång av litteraturen och befintlig metodik t ex genom litteraturstudier (t ex Takala et al., 2010), genomgång med metodutvecklare (t ex huvudutvecklaren av BUMS-metoden) och kurser och tillämpningar av befintliga metoder (t ex Strain-Index)) samt kravspecifikationen ovan ligger till grund för RAMP-metodens utformning. Underlaget som metoden bygger på presenteras i en vetenskaplig publikation som är under färdigställande: A basis for quantitative assessments of risk factors in manual handling (Lind & Rose, manuskript). 3.3 Metodutvecklingen Metodutvecklingen har skett genom iterativ prototyputveckling. Över 60 personer har medverkat och över 30 versioner av prototyperna har utvecklats och utvärderats. De som testat och lämnat feed-back på RAMP-prototyperna är personer som är tänkta presumtiva användare - antingen de som gör analyser eller de som kan ha användning av resultaten av analysen. Bland dem som ingått finns operatörer, fabrikschefer, arbetsmiljöansvariga produktionstekniker och ergonomer. 7

16 3.3.1 Vad metoden baseras på, primära användningsområden och tilltänkta användare Vad RAMP baseras på RAMP-metoden baseras på i) vetenskapliga studier (främst inom epidemiologi, biomekanik, fysiologi, psykofysik); ii) svensk arbetsmiljölagstiftning (AFS 2012:02 Belastningsergonomi); iii) standarder (t ex ISO 11228); iv) andra bedömningsmetoder (t ex RULA (McAtamney & Corlett, 1993), KIM (Steinberg et al., 2006), QEC (David et al., 2008) och ART (HSE, 2010)); v) expertbedömningar av projektets expertgrupp (forskare, metodutvecklare och ergonomer); vi) erfarenheter och expertbedömningar från personer verksamma i industrin inom bland annat företagshälsovård, ledning och produktion; vii) användartester (ergonomer, arbetsledare, skyddsombud m.fl.) samt viii) referensgruppens feed-back. Primära användningsområden RAMP är framtaget primärt för arbeten med manuell hantering med fokus på arbetsuppgifter som identifierats som förekommande i delar av tillverkningsindustrin livsmedels- och fordonsindistrin samt inom logistikbranschen: såsom lagerarbete, plockarbete och packarbete, påfyllning av material i maskiner, lastning och lossning och transport av material. Det är utvecklat primärt för arbeten som utförs stående eller gående. Utvecklarna uppmanar dock till användning och utvärdering av arbeten inom andra typer av branscher och andra typer av arbeten. Sådana utvärderingar skulle kunna klargöra om det finns andra risker än de som beaktats i den version som utvecklats i projektet, RAMP (1.00), i andra branscher eller för andra typer av tillämpningar. Det ska poängteras att riskbedömningarna i RAMP baseras på bedömningar på gruppnivå och inte är avsedda för att göra riskbedömningar på individnivå. Utgångspunkten för riskbedömningarna i RAMP-verktyget är att omfatta minst 90 % kvinnor och 90 % män ur en industriell population där det vetenskapliga underlaget medger detta. RAMP-verktyget behöver utvärderas i longitudinella vetenskapliga studier för att säkerställa huruvida de hypotetiska risknivåerna motsvarar den tänkta målgruppen. Tilltänkta användare Tilltänkta användare av RAMP-verktyget och dess resultat är främst personer som har funktioner inom följande tre områden: De som gör belastningsergonomiska riskanalysbedömningar idag - t ex arbetsledare, chefer, skyddsombud, operatörer, företagshälsovård Personer med produktionsansvar som även har ett ansvar för, eller är beroende av, god arbetsmiljö -t ex produktionstekniker, projektledare och första linjens chef Arbetsmiljöansvariga och beslutsfattare i företaget - t ex avdelningschefer och beslutsfattare för investeringar och företagsstrategiska beslut. 8

17 3.4 RAMP-metoden Schematisk beskrivning av metoden RAMP består av fyra moduler som också illustreras schematiskt i Figur 1: RAMP I, RAMP II, Resultat samt Åtgärdsmodulerna. Figur 1: Schematisk illustration av RAMP-verktyget, bestående av fyra moduler:. RAMP I, RAMP II, Resultatmodul samt Åtgärdsmodul. RAMP I modulen är avsedd för identifiering och bedömning av riskfaktorer vid arbete som innefattar manuell hantering och som kan öka risken för belastningsbesvär. Den är en checklista där man kryssar i Ja- och Nej alternativ på frågor indelade i sju områden: 1. Arbetsställningar, 2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete, 3. Lyftarbete, 4. Skjuta- och draarbete, 5. Påverkande faktorer, 6. Rapportering av fysiskt påfrestande arbete samt 7. Upplevt fysiskt obehag. Den är tänkt att användas för att screena för risken att utveckla belastningsbesvär och kräver ingen expertkompetens i ergonomi. För att kunna använda metoden på ett bra sätt rekommenderas att de som gör analysen har genomgått grundläggande utbildning i belastningsergonomi, genomgått en introduktion i RAMPmetoden samt läst igenom RAMP-manualen. RAMP II modulen är avsedd för en fördjupad analys och bedömning av riskfaktorer vid arbete som innefattar manuell hantering och som kan öka risken för belastningsbesvär. I denna modul görs bedömningar inom samma sju områden som i RAMP I: 1. Arbetsställningar, 2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete, 3. Lyftarbete, 4. Skjuta- och draarbete, 5. Påverkande faktorer, 6. Rapportering av fysiskt påfrestande arbete samt 7. Upplevt fysiskt obehag. För att kunna göra en analys med RAMP II på ett tillfredsställande och adekvat sätt, bör den som gör analysen har djupare ergonomikompetens än vad som krävs för att använda RAMP I checklistan. För att kunna använda metoden på ett bra sätt rekommenderas att de som gör analysen genomgått grundläggande utbildning i belastningsergonomi, genomgått en introduktion i RAMP-metoden samt läst igenom RAMPmanualen. 9

18 Resultatmodulen är avsedd för att kommunicera resultatet från RAMP-analysen. Detta kan göras på flera detaljeringsnivåer: en detaljerad nivå där alla bedömda riskfaktorer redovisas, en riskområdesnivå, där riskerna redovisas på de 7 ovan nämnda riskområdena till en översiktlig nivå där endast antalet gröna, gråa/gula och röda presenteras. Resultatet kan också presenteras med olika omfattning från att omfatta en enda arbetsstation, som en avdelning med flera arbetsstationer, en fabrik eller arbetsplats, till ett land eller en hel koncern. Åtgärdsmodulen är avsedd som ett stöd för förändringsarbetet. Den består av tre delar: i) en Åtgärdsmodell som ger stöd vid utveckling av åtgärdsförslag på företaget. Denna kan användas på företagen som en hjälp för att utveckla åtgärdsförslag. I modellen föreslås att man utarbetar åtgärdsförslag inom fem områden: teknik & design, organisation, anställda, vision & strategier samt miljö; ii) en del med Åtgärdsförslag genererade av RAMP-verktyget beroende på analysresultatet. För de bedömda riskfaktorerna som bedömts som röda i RAMP I eller som gula eller röda i RAMP II ger RAMP automatiskt förslag på möjliga åtgärder inom de ovan nämnda fem förändringsområdena; samt iii) en struktur för utveckling av handlingsplaner. Denna visar resultatet för en genomförd analys och tillhandahåller en mall för att strukturerat utarbeta en handlingsplan där planerade åtgärder, när de ska vara genomförda, vem som ä ansvarig för dem när de är genomförda och när en uppföljning planeras ingår. Övrigt material i RAMP RAMPs fyra moduler finns för närvarande i svenska och engelska versioner. Det digitaliserade RAMP-verktyget kommer att finnas på såväl svenska som engelska samt troligen även på andra språk - förfrågningar om att möjliggöra översättning till metoden på tyska, danska och estniska har gjorts till projektledningen. En del övrigt material ingår också i RAMP-metoden. Dessa är främst: Användarmanual: Manualen har utvecklats iterativt och med feed-back från tilltänkta användare. Den är nu (september 2014) under färdigställande där användarkommentarer efter en remissrunda beaktas. Manualen beräknas vara färdig under oktober Instruktionsfilmer: Arbetet med instruktionsfilmer som kan läggas på hemsidan/webbpaltsen har påbörjats. De utvecklas i Dreambroker. Detta sker i samarbete mellan KTH STH och KTH Skolan för Teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (KTH ECE), samt de medverkande företagen. Instruktionsfilmerna beräknas vara färdiga under senare delen av hösten 2014, för att därefter kunna läggas på hemsidan/webbplatsen och utgöra en introduktion till RAMP-verktyget. Övningsexempel: Några tillämpade exempel planeras också att utvecklas i Dreambroker och läggas på hemsidan/webbplatsen. Dessa utvecklas i samarbete med de medverkande företagen med start under senhösten 2014 och beräknas vara klara under de första månaderna av Power-Point-utbildningsmaterial: I detta ingår en presentation av RAMP med dess mål, bas, tänkt användningsområde, tilltänkta användare samt de fyra modulerna. Den finns i nuläget framtagen för pappersversionen av RAMP, men när digitaliseringen är klar, kommer den att innehålla exempel från den digitala användningen av metoden. En e-postadress för feed-back: En e-postadress kommer att göras tillgänglig via KTH STHs hemsida. Till denna kommer användare att uppmanas att sända feed-back om metoden. 10

19 3.4.1 RAMP I - Checklista I Bilaga 4 finns pappersversionen av RAMP I. Den digitaliserade versionen av RAMP I baseras på denna och har i stort sett samma utformning. RAMP I består av en inledande introduktionstext, följd av en del med data som användaren ska fylla i om det fall som ska analyseras. Här anges data som t ex information om vem som beställt RAMP-bedömningen, vem eller vilka som genomför bedömningen samt vilken avdelning det gäller, datum för analysen, om analysen gäller ett arbete eller en arbetsuppgift som antas utföras en hel arbetsdag, eller om analysen avser att bedöma en arbetstagares arbete under en arbetsdag. Därpå följer själva checklistan med frågor och påståenden som man ska svara ja eller nej på. Det finns också plats att skriva kommentarer vid varje fråga och påstående. Figur 2 visar en översikt av papperversionens utseende. I Bilaga 4 återges den i A4-format. Figur 2: Översikt av papperversionen av RAMP I. I Bilaga 4 återges den i A4-format. Introduktion till RAMP I Följande instruktion ges i början av RAMP I: Introduktion Denna checklista (RAMP I) är avsedd för identifiering och bedömning av belastningsergonomiska riskfaktorer vid arbete som innefattar manuell hantering och som kan öka risken för belastningsbesvär. Manuell hantering innebär exempelvis att man lyfter, skjuter eller drar en last manuellt. Vid hög eller långvarig exponering av riskfaktorerna ökar risken att utveckla eller förvärra belastningsbesvär. Bedöm ett arbete eller en arbetsuppgift under en genomsnittlig arbetsdag. I vissa fall kan även extremfall som förekommer sällan behöva bedömas. Vid bedömningen, utgå från en arbetstagare som är representativ för arbetslaget, alternativt två personer för att till del få med variationen i arbetslaget. Denna/dessa bör ha god erfarenhet av hur arbetet ska utföras på ett lämpligt sätt. De som genomför bedömningen bör ha god kännedom om hur arbetet utförs. I annat fall bör bedömningen genomföras i samråd med en person med sådan kompetens. Den som gör bedömningen bör ha genomgått grundläggande utbildning i belastningsergonomi, genomgått en introduktion i RAMP-metoden samt läst igenom RAMPmanualen. Vid bedömningen, välj det alternativ som bäst stämmer överens med situationen och kryssa i Ja - eller Nej -rutan som hör till aktuell fråga/påstående. 11

20 Resultatet visar om någon riskfaktor har identifierats eller ej. Om ingen riskfaktor har identifierats så bedöms risken för att utveckla belastningsbesvär vara låg för personer med normal fysisk kapacitet. Om en eller flera riskfaktorer identifierats innebär det att det antingen finns en hög risk att utveckla belastningsbesvär, eller att det behövs en fördjupad analys för att bedöma risknivån. En fördjupad analys kan göras med RAMP II-modulen i de flesta fallen. Resultatet från RAMP I presenteras som bedömning av risk på tre nivåer: Hög risk. Belastningarna i arbetet har en sådan storlek och karaktär att det finns en förhöjd risk att många arbetstagare utvecklar belastningsbesvär. Förbättringsåtgärder bör ges hög prioritet. Utred vidare. Det behövs en fördjupad analys för att bedöma risknivån. En fördjupad analys kan exempelvis göras med RAMP II-modulen. Låg risk. Belastningarna i arbetet har en sådan storlek och karaktär att risken att utveckla belastningsbesvär är låg för de flesta arbetstagarna. Risk kan dock föreligga för personer med nedsatt fysisk kapacitet. Individuella förbättringsåtgärder kan behövas. Resultatet är avsett att vara en del av beslutsunderlaget vid prioritering och val av åtgärder i arbetet att minska risken för belastningsbesvär. Resultatet från RAMP I Beroende på hur man fyllt i checklistan visar den digitala versionen av RAMP automatiskt om en enskild riskfaktor bedömts medföra låg risk (grön färgkod enligt ovan) eller hög risk (röd färgkod enligt ovan), eller om man behöver utreda riskfaktorn mer i detalj för att kunna uttala sig om risknivån. Resultatet presenteras alltså som en trafikljusmodell (grön, grå, röd) Utred vidare kan innebära att man kan göra en fördjupad analys med RAMP II, eller att en vidare utredning bör göras på annat sätt. I RAMPs användarmanual beskrivs hur svaren i checklistan ska bedömas. I ges exempel på olika sätt att presentera resultatet RAMP II - Fördjupad analys I Bilaga 5 finns pappersversionen av RAMP II. Den digitaliserade versionen av RAMP II baseras på denna och har i stort sett samma utformning. Liksom RAMP I, består RAMP II av en del med en introduktionstext (snarlik den för RAMP I), en del med data som användaren ska fylla i om det fall som ska analyseras (identisk med den för RAMP I). Därpå följer själva bedömningsdelen med frågor och påståenden inom samma områden som i RAMP I: från 1. Arbetsställningar till 7. Upplevt fysiskt obehag. I denna fördjupade analys finns det över 25 förklarande illustrationer som är tänkta som stöd vid bedömningen. Bedömningen görs i de flesta fallen av såväl någon typ av exponeringstid (t ex upp till 5 gånger per minut ) och av någon annan storhet (grader, vikt och kraft) som oftast presenteras i en tabell där man väljer det alternativ som bäst motsvarar den aktuella situationen. Det finns också plats att skriva kommentarer vid varje fråga. Varje enskild bedömning medför både en bedömning av risknivå enligt en trafikljusmodell (grön, gul, röd) och en riskpoäng. Figur 3 visar en översikt av papperversionens utseende. I Bilaga 5 återges den i A4-format. 12

21 Figur 3: Översikt av papperversionen av RAMP II. I Bilaga 5 återges den i A4-format. Resultatet från RAMP II Bedömningen av risknivå görs enligt en tregradig skala som också är färgkodad, men till skillnad från RAMP I är bedömningarna och färgerna grön - låg risk, gul risk och röd- hög risk, enligt nedanstående: Hög risk. Belastningarna i arbetet har en sådan storlek och karaktär att det finns en förhöjd risk att många arbetstagare utvecklar belastningsbesvär. Förbättringsåtgärder bör ges hög prioritet. Risk. Belastningarna i arbetet har en sådan storlek och karaktär att det finns en förhöjd risk att vissa arbetstagare utvecklar belastningsbesvär. Förbättringsåtgärder bör vidtas. Låg risk. Belastningarna i arbetet har en sådan storlek och karaktär att risken att utveckla belastningsbesvär är låg för de flesta arbetstagarna. Risk kan dock föreligga för personer med nedsatt fysisk kapacitet. Individuella förbättringsåtgärder kan behövas. Huvudresultatet i RAMP II är bedömningen på risknivå (grön, gul, röd). Som ett komplement för att kunna jämföra olika bedömningar för en och samma riskfaktor finns även ett 13

22 riskpoängsystem i RAMP II. Totalpoängen för en genomförd analys kan jämföras med en ny analys av samma arbete efter en åtgärd med syfte att förbättra arbetsmiljön, eller andra förändringar av arbetet. Poängsystemet i RAMP II är framtaget i samråd med expertgruppen. Om resultatet från olika bedömningar har lika antal röda, gula och gröna bedömningar kan poängsumman användas för prioritering av åtgärder. Huvudresultatet är dock antalet bedömningar inom de olika risknivåerna som också färgkodas som grön, gul och röd. Vid jämförelse av arbeten/arbetsuppgifter kan dessutom totalpoängen mellan RAMPbedömningar jämföras, men en sådan jämförelse bör inte tillskrivas samma tyngd som antalet röda och gula bedömningar. I ges exempel på olika sätt att presentera resultatet Resultatmodulen Som redans beskrivits i är Resultatmodulen är avsedd för att kommunicera resultatet från RAMP-analysen. Detta kan göras på flera detaljeringsnivåer: en detaljerad nivå där alla bedömda riskfaktorer redovisas, en riskområdesnivå, där riskerna redovisas på de 7 riskområdena till en översiktlig nivå där endast antalet gröna gråa/gula och röda presenteras. Resultatet kan också presenteras med olika omfattning - från en enda arbetsstation, som en avdelning med flera arbetsstationer, en fabrik eller arbetsplats, ett land eller en hel koncern. Denna utformning har valts för att möte de olika behov som olika användare av resultaten har: De som ansvarar för att arbetsmiljön och arbetet på en arbetsstation ska fungera behöver detaljerad information om var riskerna finns. En fabrikschef har snarare behov av att kunna få en överblick över hela verksamhetens risker för att kunna prooritera. Då lämpar sig en översiktlig presentation bättre. Vid utformningen av denna modul, liksom av de andra modulerna, har samarbetet med presumtiva användare på de medverkande företagen samt från övriga som medverkat i projektet varit mycket värdefullt och lett till att modulen fått den struktur och det utseende den har. Ett exempel: De följande tabellerna Tabell 1 - Tabell 6 visar hur resultatet av en bedömning kan presenteras på olika sätt vad gäller detaljeringsgrad och omfattning av hur många resultat som redovisas. Denna layout är baserad på Excel-dokument. Resultatpresentationerna i det digitaliserade RAMP-verktyget kommer att ha liknande, men inte identiskt utseende. Tabell 1 visar en detaljerad resultatpresentation av en RAMP I-analys för en arbetsstation (manuell hantering vid påfyllning av maskin) från ett verkligt fall. Tabell 2 visar en detaljerad resultatpresentation av en RAMP II-analys för samma arbetsstation (manuell hantering vid påfyllning av maskin). Tabell 3 visar en resultatpresentation på riskområdesnivå av en RAMP I-analys för en fiktiv avdelning på ett företag. Tabell 4 visar en resultatpresentation på riskområdesnivå av en RAMP II-analys för en fiktiv anläggning eller fabrik på ett företag. Tabell 5 visar en översiktlig resultatpresentation av en RAMP I-analys för en fiktiv anläggning eller fabrik på ett företag. Tabell 6 visar en översiktlig resultatpresentation av en fiktiv RAMP II-analys för en hel koncern. 14

23 Tabell 1: Tabellen visar en detaljerad resultatpresentation av en RAMP I-analys för en arbetsstation. Resultat av RAMP I- bedömning av: Arbetsstation A2, Avdelning A Påfyllning av maskin Beställd av: F Bernt Genomförd av: A Svensson Datum: Riskfaktor: Bedömning Kommantar 1. Arbetsställningar 1.1 Förekommer arbete ofta eller länge* i följande arbetsställningar? huvudet bakåtböjt ryggen/överkroppen böjd eller vriden - framåt, bakåt eller åt sidan armen nästan eller helt sträckt (handen mer än 45 cm från ryggraden) handen över axelhöjd eller under knähöjd handen/armen utåtförd åt sidan (åt höger eller vänster) 1.2 Förekommer arbete i ca 1 timme el. mer i följande arbetsställn.? huvudet vridet eller böjt - framåt eller åt sidan handen tydligt böjd uppåt, neråt eller åt sidan benen/ fötterna har otillräcklig plats,/underlaget insatbilt/sluttande 2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete Förekommer repetitivt arbete? 3. Lyftarbete 3.1 Förekommer lyft av laster? 3.2 Hur tunga är lasterna och hur ofta lyfts de? under 3 kg mer än 100 gånger per arbetsdag 3-7 kg mer än 40 gånger per arbetsdag över 7 kg - 14 kg mer än 20 gånger per arbetsdag över 14 kg - 25 kg mer än 5 gånger per arbetsdag över 25 kg 3.3 Förekommer arbete i nedanst. ogynn arbetsställn./förhållanden? rygg/överkropp tydligt böjd rygg/ överkropp tydligt vriden handen över axelhöjd handen under knähöjd handen utanför underarmsavstånd handen tydligt utåtförda åt sidan (åt höger eller åt vänster) lyft/hållande med överhandsgrepp (med handflatan nedåt) enhandslyft där lastens vikt överstiger 6 kg lyft sittandes där lastens vikt överstiger 7 kg 4. Skjuta- och dra-arbete 4.1 Förekommer skjuta- eller dra-arbete? 4.2 Hur stor är den utvecklade kraften vid skjuta- eller dra-arbetet? igångsättningskraften den kontinuerliga kraften 4.3 Förekommer skjuta- eller dra-arbetet under följande förutsättningar? grepphöjden avviker tydligt från armbågshöjd arbetet sker med ryggen/överkroppen tydligt vriden kraftutövningen sker åt sidan eller uppåt kraftutövningen sker med en hand skjuta- eller dra-arbetet sker ofta förflyttningen överstiger 30 meter 4.4 Används lastbärare med 1-2 hjul/liknande med lastvikt över 100 kg? 5. Påverkande faktorer 5.1 Påverkande fysiska faktorer hand/arm - förekommer följande? arbetstagaren utsätts för hand-arm-vibrationer föremål som är varma eller kalla hateras manuellt handen används som slående verktyg ofta eller länge hållande av handverktyg som väger mer än 2,3 kg i mer än 30 minuter hållande av precisionsverktyg som väger mer än 0,4 kg i mer än 30 min. 5.2 Påverkande fysiska faktorer övriga - förekommer följande? arbetstagaren utsätts för helkroppsvibrationer synförhållandena är otillräckliga för arbetsuppgiften arbetet sker i varm eller kall temperatur eller i drag stående eller gående på hårt underlag mer än halva arbetsdagen stillasittande arbete utan möjlighet att växla till stående arbete stillastående arbete utan möjlighet att växla till sittande arbete knästående/huksitt. arbete mer än 30 gånger eller mer än 30 min/dag 5.3 Påverkande arbetsorganisatoriska och psykosociala faktorer? det saknas möjlighet att påverka i vilket tempo arbetet utförs det saknas möjlighet att påverka hur arbetet är upplagt / ska utföras det är ofta svårt att hinna med arbetsuppgifterna arbetstagarna arbetar ofta snabbt för att kunna ta längre paus det saknas möjlighet till återhämtning under arbetet (som ej är rast) 6. Rapportering av fysiskt påfrestande arbete 6.1 Finns dokumenterad rapportering om fysiskt påfrestande arbetsmoment? 6.2 Om ja på 6.1, vilken typ av arbete har medfört detta? 7. Upplevt fysiskt obehag 7.1 Finns det moment i arbetet som medför fys. obehag i muskler/ leder? 7.2 Om ja på fråga 7.1, vilket är det värsta momentet? Upprepat arbete Sammanfattning av resultaten Antal röda bedömningar - hög risk 0 Antal gråa bedömningar - undersök vidare 10 Antal gröna bedömningar - låg risk 43 * cirka 100 gånger eller 30 minuter per arbetsdag eller mer 15

24 Tabell 2: Tabellen visar en detaljerad resultatpresentation av en RAMP II-analys för samma arbetsstation. Resultat av RAMP II-bedömning av: Arbetsstation A2, Avdelning A Påfyllning av maskin Beställd av: F Bernt Genomförd av: A Svensson Datum: Riskfaktor: Bedömning Poäng Kommntar 1. Arbetsställningar 1.1 Huvudets arbetsställning - framåt och åt sidan Huvudets arbetsställning - bakåtböjning Ryggens arbetsställning - måttlig böjning Ryggens atsställning - kraftig böjning Överarmens arbetsställning- handen i/över axelhöjd Överarmens arbetsställning - handen i/utanför yttre arbetsområde Handledens arbetsställning Ben- och fotutrymme samt underlag 0 2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete 2.1 Armens rörelser (över- och underarm) Handledens rörelser Grepptyp- frekvens Kortare återhämtning/variation under arbetet Längre återhämtning/variation under arbetet 0 3. Lyftarbete 3.1 Lyftarbete (genomsnittligt fall) 2,5 3.1 Lyftarbete (värsta fall) 2,5 4. Skjuta- och dra-arbete 4.1 Skjuta-och dra-arbete (genomsnittligt fall) Skjuta-och dra-arbete (värsta fall) 0 5. Påverkande faktorer 5.1 Påverkande fysiska faktorer hand/arm a+b. arbetstagaren utsätts för hand-arm vibrationer 0 c. föremål som är varma eller kalla hateras manuellt 0 d. handen används som slående verktyg ofta eller länge 0 e. hållande av handverktyg som väger > 2.3 kg, > 30 min. 0 f. hållande av precisionsverktyg somväger > 0.4 kg > 30 min Påverkande fysiska faktorer övriga a+b. arbetstagaren utsätts för helkroppsvibrationer 0 c. synförhållandena är otillräckliga för arbetsuppgiften 0 d. arbetet sker i varm eller kall temperatur eller i drag 0 e. stående eller gående på hårt underlag mer än halva arbetsdagen 2 f. stillasittande arbete utan möjlighet att växla till stående arbete 0 g. stillastående arbete utan möjlighet att växla till sittande arbete 0 h. knästående/huksitt. arbete > än 30 gånger eller > 30 min/dag Påverkande arbetsorganisatoriska och psykosociala faktorer a. det saknas möjlighet att påverka i vilket tempo arbetet utförs 0 b. det saknas möjlighet att påverka hur arbetet är upplagt / ska utföras 2 c. det är ofta svårt att hinna med arbetsuppgifterna 0 d. arbetstagarna arbetar ofta snabbt för att kunna ta längre paus 0 6. Rapportering av fysiskt påfrestande arbete 6.1 Dokumenterad rapportering om fysiskt påfrestande arbetsmoment Om ja på 6.1, vilken typ av arbete har medfört detta? 7. Upplevt fysiskt obehag 7.1 Upplevt fysiskt obehag Värsta arbetsmomentet Upprepat arbete Sammanfattning av resultaten Antal röda bedömningar - hög risk 0 Antal gula bedömningar - risk 3 Antal gröna bedömningar - låg risk 33 Total riskpoäng 14 16

25 Tabell 3: Tabellen visar en resultatpresentation på riskområdesnivå av en RAMP I-analys för en avdelning på ett företag. I den övre delen av tabellen anger siffrorna antalet riskbedömningar av den högsta risktypen, t ex betyder 2 på grå botten under 4. Skjuta-och dra-arbete för Arbetsstation A3 att 2 av de 9 bedömda riskfaktorerna bör utredas närmare innan man kan uttala sig om risknivån, medan 7 av dessa 9 bedömts som gröna. För arbetsstationen A5 är 2 av de 9 bedömningarna röda och övriga 7 gråa eller gröna. Resultat av RAMP I-bedömning Avdelning Arbetsstation A1 A2 Avd. A A3 A4 A5 1. Arbetsställningar Arbetsrörelser och repetitivt arbete Lyftarbete Skjuta- och dra-arbete Påverkande faktorer Rapportering av fysiskt påfrestande arbete Upplevt fysiskt obehag Sammanfattning av resultaten Antal röda bedömningar - hög risk Antal gråa bedömningar - undersök vidare Antal gröna bedömningar - låg risk Tabell 4: Tabellen visar en resultatpresentation på riskområdesnivå av en RAMP II-analys för en fiktiv anläggning eller fabrik på ett företag. t ex betyder 1 på gul botten under 1.- Arbetsrörelser och repetitivt arbete för Arbetsstation A1 att 3 av de 8 bedömda riskfaktorerna bedömts som gula, medan övriga är gröna. För arbetsstationen A4 är 2 av de 8 bedömningarna röda och övriga 6 gula eller gröna. Resultat av RAMP II-bedömning Avdelning Avd. A Avd. B Avd. C Arbetsstation A1 A2 A3 A4 A5 B1 B2 B3 C1 C2 C3 C4 C5 C6 C7 1. Arbetsställningar Arbetsrörelser och repetitivt arbete Lyftarbete Skjuta- och dra-arbete Påverkande faktorer Rapportering av fysiskt påfrestande arbete Upplevt fysiskt obehag Sammanfattning av resultaten Antal röda bedömningar - hög risk Antal gula bedömningar - risk Antal gröna bedömningar - låg risk Tabell 5: Tabellen visar en översiktlig resultatpresentation av en RAMP I-analys för en fiktiv anläggning eller fabrik på ett företag. Resultat av RAMP I-bedömning Avdelning Avd. A Avd. B Avd. C Arbetsstation A1 A2 A3 A4 A5 B1 B2 B3 C1 C2 C3 C4 C5 C6 C7 Sammanfattning av resultaten Antal röda bedömningar - hög risk Antal gråa bedömningar - undersök vidare Antal gröna bedömningar - låg risk Tabell 6: Tabellen visar en översiktlig resultatpresentation av en fiktiv RAMP II-analys för en hel koncern. Land Resultat av RAMP II-bedömning Sverige USA Tyskland Anlägggning Stockholm Götebeorg Chicago Detroit Hessen Kassel Avdelning A B A B C TP1 TP2 PL1 TP1 A B C D A B Sammanfattning av resultaten Antal röda bedömningar - hög risk Antal gula bedömningar - risk Antal gröna bedömningar - låg risk

26 RAMP-resultat som del av nyckeltalsanalyser Resultatet från RAMP-bedömningar kan användas för nyckeltalsanalyser, till exempel genom att över tid följa hur många analyser som genomförs, hur många av bedömningarna som bedömt risken som hög och hur många av dessa åtgärdas respektive finns kvar vid en uppföljning. Resultaten från RAMP skulle också kunna användas för nyckeltal över tid som kopplar sjukfrånvaro till specifika avdelningar eller arbetsstationer som utvärderats och åtgärdats med RAMP. I RAMP finns möjlighet att jämföra resultat från till exempel olika år. Figur 4 visar ett fiktivt exempel på en sådan jämförelse. Sådana jämförelser kan användas som en del av beslutsunderlag och uppföljning i verksamhetsstyrningen på företag och vara en del av företags ledningsdokument. Riskanalys År 1 Riskanalys År Låg risk Medelhög risk Hög risk Låg risk Medelhög risk Hög risk Figur 4: Fiktivt exempel på uppföljning över tid. Ur figurerna framgår hur antalet röda och gula bedömningar i RAMP II minskat och anatalet gröna ökat när riskanalyserna från år 3 jämförs med dem från år 1. X-axeln visar olika avdelningar och y-axeln antalet bedömningar. Resultatet kan också användas för presentation i ett diagram av hur riskbedömningarna förändrats under flera år. Figur 5 visar ett sådant fiktivt exempel Låg risk Medelhög risk Hög risk år 2013 år 2014 år 2015 Figur 5: Fiktivt exempel på uppföljning över tid. Figurerna visar att antalet arbetsstationer/arbeten som bedömts medföra låg risk för belastningsbesvär har ökat under de tre åren, medan de som bedömts ha högre risk har minskat. X-axeln visar risknivåerna där olika år har olika färgkodning och y-axeln visar antalet bedömningar. 18

27 3.4.4 Åtgärdsmodulen Åtgärdsmodulen i RAMP avsedd som ett stöd för förändringsarbetet för att minska risken att utveckla belastningsbesvär och belastningsskador. Figur 6 illustrerar Åtgärdsmodulen som består av tre delar: i) en Åtgärdsmodell som ger stöd vid utveckling av åtgärdsförslag på företaget. Den består dels av en figur som illustrerar modellen som en cirkel som delats in i fem områden. Teknik & design, Organisation, Anställda, Vision & strategier samt Miljö, och i modellen särskiljs dessa med linjer som medför att dessa fem områden bildar cirkelsektorer ( pajbitar ). Det finns dock inte alltid tydliga gränser mellan dessa områden och lösningsförslag kan höra hemma i fler än ett av dessa områden. Därför är linjerna streckade i modellen. I modellen föreslås att man utarbetar åtgärdsförslag inom alla fem områden, inte bara ett eller några. Som stöd för utarbetandet av lösningsförslag finns en Beskrivning av åtgärder i RAMPs Åtgärdsmodell som också tar upp att förändringsarbetet är beroende av sammanhanget (kontexten). Både den cirkulära modellen och beskrivningen finns i Bilaga 6. ii) en del med Åtgärdsförslag genererade av RAMP beroende på analysresultatet. För de bedömda riskfaktorerna som bedömts som röda i RAMP I eller som gula eller röda i RAMP II ger den digitaliserade RAMP automatiskt förslag på möjliga åtgärder inom de ovan nämnde fem förändringsområdena. Samtliga dessa finns i RAMPs användarmanual. I Bilaga 6 ges ett exempel på sådana Åtgärdsförslag. iii) en struktur för utveckling av Handlingsplaner. Denna visar resultatet för en genomförd analys och tillhandahåller en mall för att strukturerat presentera planerade åtgärder, när de ska vara genomförda, vem som är ansvarig för dem, när de är genomförda och när en uppföljning planeras. Tanken är att de som arbetar med att minska riskerna för att utveckla belastningsbesvär vid en specifik arbetsstation eller ett specifikt arbete använder resultaten från i) och ii) ovan för att utarbeta en handlingsplan. I den digitaliserade versionen av RAMP genereras en mall för detta automatiskt där varje riskfaktor samt dess bedömning finns med samt eventuellt kommentarer som den som gjort analysen har skrivit vid bedömningen och det finns tomma fält där man kan skriva in planerade åtgärder samt när de ska vara genomförda, vem som ä ansvarig för dem, när de är genomförda och när en uppföljning planeras. I Bilaga 6 finns ett exempel på en handlingsplan. Figur 6: Schematisk illustration av Åtgärdsmodulen och dess tre delar. 19

28 Ett exempel på handlingsplan Tabell 7 Exempel på handlingsplan som kan formas i RAMP. De tre först kolumnerna fylls i automatiskt. De fem sista kolumnerna fylls i av den/dem som utformar handlingsplanen. Beställd av: S Borg, LC1. Utformad av: S Borg, J Andersson & L Kerr Datum : 15 augusti, 2014 OBS: Hög prioritet Riskfaktor Bedömning Kommenar Planeradde åtgärder När Vem Klart Uppföljning 1. Arbetsställningar 1.1 Huvudets arbetsställning - framåt och åt sidan 1.2 Huvudets arbetsställning - bakåtböjning Otillräcklig belysning Förbättra ljusförhållandena, sänk hylla 27 Okt, 2014 J Andersson 27 Jan, Ryggens arbetsställning - måttlig böjning 1.4 Ryggens atsställning - kraftig böjning 1.5 Överarmens arbetsställning- handen i/över axelhöjd 1.6 Överarmens arbetsställning- handen i/utanf. yttre arbetsomr. Omdesig av arbetsplats & arbetsuppgift 28 Nov, 2014 P Kempe 27 Jan, Handledens arbetsställning Omdesig av arbetsplats & arbetsuppgift 28 Nov, 2014 P Kempe 27 Jan, Ben- och fotutrymme samt underlag 2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete 2.1 Armens rörelser (över- och underarm) Gammal utrustning Teknisk omkonstruktion av utrustning 15 Okt, 2014 P Kempe 15 Jan, Handledens rörelser gammal utrustning Teknisk omkonstruktion av utrustning 15 Okt, 2014 P Kempe 15 Jan, Grepptyp- frekvens Pincettgrepp Introduktion av fixtur 15 Dec, 2014 P Kempe 15 Mars, Kortare återhämtning/variation under arbetet Arbetsutvidgning och fixturn ovan 15 Dec, 2014 P Kempe 15 Mars, Längre återhämtning/variation under arbetet 3. Lyftarbete 3.1 Lyftarbete (genomsnittligt fall) 3.1 Lyftarbete (värsta fall) 4. Skjuta- och dra-arbete 4.1 Skjuta-och dra-arbete (genomsnittligt fall) 4.2 Skjuta-och dra-arbete (värsta fall) 5. Påverkande faktorer 5.1 Påverkande fysiska faktorer hand/arm a+b. arbetstagaren utsätts för hand-arm vibrationer c. föremål som är varma eller kalla hateras manuellt d. handen används som slående verktyg ofta eller länge Introducera tekniskt hjälpmedel 15 Dec, 2015 P Kempe 15 Mars, 2016 e. hållande av handverktyg som väger > 2.3 kg, > 30 min. f. hållande av precisionsverktyg somväger > 0.4 kg > 30 min. 5.2 Påverkande fysiska faktorer övriga a+b. arbetstagaren utsätts för helkroppsvibrationer c. synförhållandena är otillräckliga för arbetsuppgiften d. arbetet sker i varm eller kall temperatur eller i drag e. stående/gående på hårt underlag mer än halva arbetsdagen Introducera skor med dämpande sula 15 Okt, 2014 P Kempe 15 Mars, 2016 f. stillasittande arbete utan möjlighet att växla till stående arbete g. stillastående arbete utan möjlighet att växla till sittande arbete h. knästående/huksitt. arbete > än 30 gånger eller > 30 min/dag 5.3 Påverkande arbetsorganisatoriska och psykosociala faktorer a. det saknas möjlighet att påverka i vilket tempo arbetet utförs Worhshop om beslutsutrymme 27 Nov, 2014 J Andresson 27 Jan, 2015 b. det saknas möjlighet att påverka hur arbetet är upplagt/ska utföras c. det är ofta svårt att hinna med arbetsuppgifterna d. arbetstagarna arbetar ofta snabbt för att kunna ta längre paus 6. Rapportering av fysiskt påfrestande arbete 6.1 Dokumenterad rapportering om fysiskt påfrestande arbetsmoment Handlingsplan för att minska belastningsskaderiskerna vid Arbetsstation A1, Avdelning A 6.2 Om ja på 6.1, vilken typ av arbete har medfört detta? 7. Upplevt fysiskt obehag 7.1 Upplevt fysiskt obehag Expertutvärdering av arbetsuppgiften 27 Nov, 2014 J Andresson 21 Dec, Värsta arbetsmomentet Höga lyft Expertutvärdering av arbetsuppgiften 27 Nov, 2015 J Andresson 21 Dec, Några saker som bör poängteras Det ska poängteras att skjuta- och drag-krafterna i RAMP I och i RAMP II ska mätas med dynamometer. Detta har kommit till stånd till följd av mycket starkt uttalad önskan från medverkande företag och organisationer för att höja tillförlitligheten i indata och därmed i bedömningarna av riskerna vid skjuta- och dra-arbete. Motivet är att det är mycket svårt att skatta hur stor en skjuta- eller dra-kraft är. Om en last skjuts eller dras i mindre än 5 sekunder, behöver endast igångsättningskraften mätas. Om lasten skjuts eller dras i 5 sekunder eller mer, ska både igångsättningskraften och den kontinuerliga kraften under förflyttningen mätas. Vid kraftmätning, bör kraftmätaren appliceras på den plats där man vanligen håller handen/händerna och därefter skjuts eller dras den lastbärare (vagn eller likanande) som ska förflyttas igång. Man ska inte sätta lasten i rörelse genom ryck. Mätningen bör upprepas fem gånger och medianvärdet (det i storleksordning presenterade mittersta värdet) bör användas som kraftvärde. I RAMP I och RAMP II finns en del om upplevt fysiskt obehag. Denna är tänkt som en säkerhetsventil, en del som kan fånga upp risker som andra delar av RAMP inte lyckas 20

29 identifiera. Här bör fem arbetstagare tillfrågas om det finns moment i arbetet som medför fysiskt obehag (t ex i muskler eller leder) under arbetsdagen. Om någon av arbetstagarna upplever sådant obehag, ska man kryssa i Ja på frågan. Det bör också poängteras att inte alla möjliga riskfaktorer som kan påverka utvecklingen av belastningsbesvär och belastningsskador har tagits med i RAMP, utan de som enligt underlaget för RAMP är de mest relevanta att ta med. 3.5 Utveckling av det digitala RAMP-verktyget Utvecklingen av Excel-programmen av RAMP I och RMP II prototyper gjordes iterativt av Linda Rose på KTH STH i samarbete med en grupp tilltänkta användarse som gav feed-back på prototyperna. När dessa Excel-program sedan provanvändes, togs feed-back från användarna tillvara inför utvecklingen av den riktiga digitaliseringen av RAMP. Utvecklingen av den IT-baserade, digitala versionen av RAMP-verktyget görs inom KTH i samarbete mellan KTH STH/Ergonomi och KTH CSC skolan. Anxiao Chen, masterstudent vid KTH CSC gör huvuddelen av digitaliseringen, under handledning av Fredrik Enoksson, doktorand vid KTH CSC, i samarbete med främst Linda Rose vid KTH STH samt med en grupp tilltänkta användare som ger feed-back på digitaliserade prototyper. Digitaliseringen är till stor del genomförd och en första version av det digitaliserade RAMPverktyget beräknas kunna presenteras under hösten 2014 för att börja testas och utvärderas vid implementeringen på de medverkande företagen. Vid digitaliseringen av RAMP-verktyget används följande IT-arkitektur: html och css används för frontend kod (som körs på klienten, webbläsaren, dvs den användargränssnittsorienterade bearbetningen) och C# för backend kod (som körs på servern, dvs basbearbetningen) SQL Server används för lagring av alla data från analyserna (webbsidorna) som innehåller svar på varje fråga och användarinformation. Dessa uppgifter används för att presentera resultaten visuellt. När digitaliseringen är klar görs den digitala versionen av RAMP tillgänglig via KTH STHs hemsida. Det som återstår av arbetet med digitaliseringen är att göra en del ändringar främst i RAMP IIs layout och resultatpresentation, se till att alla delar fungerar som avsett, försöka hitta eventuella buggar samt göra färdigt formerna för hur användare av metoden ska ges tillträde till metoden på enskilda företag och säkerställa att designen av databasdelen medför att endast resultat från det egna företaget blir tillgängligt för användare av metoden. Dessutom ska den digitala RAMP läggas på en plats som gör den tillgänglig från KTH STHs hemsida (server). 3.6 Testning, implementering och utvärdering Testning Under så gott som hela projektets gång har prototyper av RAMP-verktyget utvecklats iterativt och testats på de medverkande företagen, främst på Arla Foods och Scania CV AB, som haft resurser att i större utsträckning än de andra företagen aktivt engagera sig i detta. Användartester och utvärdering av prototyper har skett genom foto- och 21

30 filmdokumentation, kraftmätningar och tidtagning, vinkelmätningar, diskussioner, workshops, intervjuer, enkäter, samt examensarbete. Det senare med hjälp av validitets- och reliabilitetsstudier samt användbarhetsstudier (t ex Sandahl, 2013). Implementering En implementeringsstudie kommer att genomföras med start i oktober I den kommer också den digitala versionen av RAMP att ingå så fort den finns tillgänglig. I studien används enkäter, intervjuer, medverkan i projektmöten, samt uppföljning med hjälp av nykeltal. Fokus ligger här på hur RAMP implementeras på de medverkande företagen: Företagens strategier och processer för införande av metoden (och till del deras kunskapsbyggande) studeras. Genom att följa dessa processer och identifiera framgångsfaktorer, (vilka t ex kan vara strukturer och organisatoriska aspekter), kan viktig kunskap föras vidare till andra företag och branscher. Exempel på frågeställningar är: i) Var och hur används verktyget?, ii) Var i organisationen redovisas och diskuteras resultaten?, iii) Hur används resultaten och vilka effekter uppnås? Samt iv) Har verktyget blivit en naturlig del i företagens systematiska arbetsmiljöarbete respektive i företagens arbete med ständiga förbättringar? Effekter av verktygets användning mäts genom att studera användningsfrekvens. Resultaten kan kvantifieras i nyckeltal, t ex baserade på hur många analyser som genomförs, hur många av bedömningarna klassar risken som hög, hur många av dessa åtgärdas respektive finns kvar vid en uppföljning. Intervju- och enkätstudier genomförs med användarna för kvalitativ utvärdering, till exempel om verktygets användbarhet. Nyckeltalen kan till del komma att bli specifika för varje företag, beroende på vad de väljer att fokusera på, t ex sjukfrånvaro kopplad till specifika avdelningar eller arbetsstationer som utvärderats och åtgärdats med RAMP, hur fördelningen av antalet gröna, gråa/gula och röda bedömningar förändras över tid allteftersom förbättringsåtgärder genomförs. Utvärdering Utvärdering av RAMP kommer att ske i samband med implementeringsstudien på de medverkande företagen. Genom e-postadressen som görs tillgänglig via KTH STHs hemsida fångas också synpunkter på RAMP upp. Flera examensarbeten har varit/är knutna till RAMP-projektet. I ett examensarbete år 2013 utvärderades en prototyp av RAMP I och RAMP II med hjälp av validitets- och reliabilitetsstudier samt användbarhetsstudier (Sandahl, 2013). I studien medverkade 8 arbetstagare på ett företag och 3 ergonomer från företagets företagshälsovård. De gjorde bedömningar med RAMP I och RAMP II av lagerarbete. Intrabedömarreliabiliteten, som utvärderades med procentuell överensstämmelse (Po), var över 80 % för både RAMP I och RAMP II för totalt för alla arbetsstationerna. Kriterievaliditeten mellan arbetstagare och gyllene standard, som också utvärdeerades med procentuell överensstämmelse, visade på 80 % eller högre för RAMP I och RAMP II på risknivå och 75 % med avseende på riskpoängsnivå. Detta resultat kan tolkas som att RAMP har acceptabel validitet och reliabilitet för dessa aspekter på risknivå och något lägre på riskpoängsnivå (Denis et al., 2000). Bedömarna upplevde RAMP I och RAMP II som ganska lätt att använda och att tidsåtgången var acceptabel. 22

31 För närvarande pågår två examensarbeten vid KTH och KI som utförs på Scania CV AB där en prototyp av RAMP I och RAMP II från 2014 utvärderas med avseende på validitet, reliabilitet och användbarhet (Tegbrant, manuskript; Sandblad, manuskript). Eventuellt kommer fler examensarbeten som knyts till RAMP att genomföras. Detta är beroende av om studenter väljer att göra ett examensarbete knutet till verktyget. Bland annat planeras ett om implementeringen på Arla Foods, Svenskt Butikskött AB och Mikael Lood Åkeri och ett om användbarheten av det digitaliserade RAMP-verktyget som lanseras under hösten 2014 med möjlighet att iterativt förbättra RAMP och introducera en uppdaterad version under sommaren Spridning av resultatet och av metoden Kommunikationsplan Redan vid projektplaneringen utformades en kommunikationsplan (Rose, Franzon & Nord Nilsson, 2009). Denna innefattar resultatspridning inom och via de medverkande företagens och forskargruppens nätverk. Här utnyttjas redan befintliga branschnätverk mellan företagen, såväl bland arbetsmiljöansvariga som bland produktionsspecialister samt branschorganisationer och centrala parter. Spridningen genom referensgruppens medlemmar är en sådan väg. En annan är Företagshälsovården. Genom att KTH STH/Enheten för Ergonomi har en central roll i det pågående Företagshälsovårdsprogrammet, finns en direkt kommunikationskanal till Företagshälsovården som också utnyttjas för spridning av projektresultatet, dvs av RAMP. Även arbetsmiljöingenjörer har viktiga funktioner i arbetet med att verka för ett hållbart arbetsliv för människor. I magisterprogrammet Teknik, hälsa och arbetsmiljöutveckling som ges av KTH STH/Enheten för Ergonomi utbildas blivande arbetsmiljöingenjörer och i den utbildningen sprids också RAMP. Samarbete sker också mellan KTH STH/Enheten för Ergonomi och KI vad gäller företagshälsovårdsutbildning och denna kanal används också för att sprida RAMP. Idag utbildar KTH STH/Enheten för Ergonomi såväl blivande högskole- som civilingenjörer inom ergonomiområdet. Dessa kanaler användas också för att sprida resultaten från projektet. Det IT-baserade verktyget och erfarenheterna från implementeringsprocessen görs fritt tillgängliga via KTH STHs hemsida. Exempel på kanaler som projektresultatet sprids på är företags- och forskarnätverk, arbetsmarknadens parter, konferenser, exempelvis de som ordnas Nordiska Ergonomisällskapet (NES) och International Ergonomics Association (IEA), organisationer med fokus på belastningsskadeprevention (av typen Centrum för Belastningsskadeforskning, Arbetsmiljöverket, Prevent, Afa Försäkring, Sveriges Företagshälsovård), utbildningar (högskolor/universitet, t ex ingenjörs- och magisterutbildningar), vetenskapliga publikationer (artiklar, konferenser, avhandling), branschtidskrifter och tidskrifter om arbete och arbetsmiljö (t ex Arbetarskydd och Du och jobbet) Genomförd spridning RAMP-projektet och RAMP har presenterats på olika vis och främst på följande sätt: Internationella vetenskapliga konferenser och konferensbidrag: (t ex på de Nordiska Ergonomisällskapets internationella konferenser NES 2011 (Rose et al., 2011) NES 2012 (Lind 23

32 et al., 2012) och ODAM-NES 2014 (Lind et al., 2014), Estlands Ergonomikonferens 2013 (Rose, 2013). Nationella konferenser (t ex och Gilla Jobbet 2012 samt Vårmötet 2014). Ett examensarbete där en prototyp av RAMP utvärderades (Sandahl, 2013) har genomförts på Karolinska Institutet och uppsatsens gjort tillgänglig enligt KIs rutiner. Företagsspecifika konferenser (t ex Arbetsmiljödagen på Arla Foods 2012 och 2013) samt på Afa Försäkrings konferenser i programmet Från ord till handling (2011, 2012, 2013) samt i delrapporter till Afa Försäkring (2011, 2012 samt 2013). Möten och seminarier (t ex på Arla Foods i Sverige, I Danmark och i Storbritannien, på Scania CV AB, på Svenskt Butikskött AB samt på Mikael Loods Åkeri AB, i referensgruppen och expertgruppen under projektets gång, på Livsmedelsföretagen 2013, på Avonova 2013, på Estlands Socialministerium 2013 samt 2014 samt på Ryerson-universitetet i Toronto, Kanada, 2014). Tidskrifts och webbartiklar och liknande (t ex artiklar i Arbetarskydd (Fock, 2010; Örnerborg, 2011), i arbetsmiljoforskning.se (Ekelöf, 2010 ; Ekelöf 2011) och via Arlas, KTHs, och Kompetenscentrat för FHVs hemsidor). Utbildningar (I kurser på KTH och KI samt på de medverkande företagen och företagshälsovårder, t ex Avonova 2013). Några (av många) exempel är: kursen Ergonomics, Human Factors and Patient Safety för masterstudenter vid KTH STH i september 2013 och 2014, i kursen Arbetsmiljö och ekonomi för studenter (blivande arbetsmiljöingenjörer och liknande) i magisterprogrammet Teknik, hälsa och arbetsmiljöutveckling 2012 och 2013, i kurserna Design- och produktutveckling och Verkstadsutformning på KTH som för högskoleingenjörsstudenter i april 2014, i kursen Ergonomi i produktutvecklingen för civilingenjörsstudenter vid KTH 2012 och 2013, samt i kursen Exponering, riskbedömning och intervention för studenter (främst sjukgymnaster med specialinriktning mot ergonomi) i magisterprogrammet Arbete och Hälsa vid Karolinska Institutet i oktober Kommande spridning Vetenskapliga publikationer Det finns för närvarande fem publikationer i manuskriptform för publicering som vetenskapliga publikationer (internationella vetenskapliga tidskrifter och likvärdiga) från forskargruppen vid KTH STH/Ergonomi: A basis for quantitative assessments of risk factors in manual handling (arbetsnamn): beskriver det vetenskapliga underlaget som använts vid utformningen av RAMP I och RAMP II. Planeras vara klar för insändning till vetenskaplig tidskrift i oktober Introducing RAMP: A Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively (arbetsnamn): beskriver RAMP-metoden med dess fyra moduler. Planeras vara klar för insändning till vetenskaplig tidskrift i februari

33 Development of two scientifically based models for assessment of MSD risks in manual handling work: RAMP I and RAMP II (arbetsnamn): beskriver utvecklingen av RAMP I och RAMP II. Planeras vara klar för insändning till vetenskaplig tidskrift i februari Development of an Action model for work environment improvement at companies (arbetsnamn): beskriver utvecklingen av Åtgärdsmodellen och ger eventuellt även exempel på användningen av RAMPs Åtgärdsmodul. Planeras vara klar för insändning till vetenskaplig tidskrift i april A case study on keys for work environment improvements (arbetsnamn): beskriver en fallstudie om väsentliga faktorer för arbetsmiljöförbättringar. Planeras vara klar för insändning till vetenskaplig tidskrift i maj Dessutom planeras flera konferensbidrag och presentationer om RAMP på kommande internationella ergonomikonferenser, bland annat IEA 2015 och NES Flera av ovanstående är planerade att ingå i en doktorsavhandling som är en del av Carl Linds doktorandutbildning. Konferenser och utbildningar RAMP kommer att presenteras i en mängd sammanhang framöver, till exempel: På Gilla Jobbet i oktober 2014, både med en seminariepresentation och i en utställningsdel där man även kan testanvända metoden. På en utbildningsdag i oktober 2014 där nyckelpersoner på Arla Foods och Avonova utbildas i RAMP-metoden. På Arla Foods årliga Arbetsmiljödag i november 2014 där metoden presenteras och åtminstone delar av digitaliseringen demonstreras och provanvänds. Presentationen är en del av lägesrapporteringen inom Arla Foods och ingår om en del av grunden för planeringen av implementeringen av RAMP på Arla. I kurser på KTH, bland annat i kursen Ergonomi i produktutvecklingen som ges på KTH för civilingenjörsstudenter i november 2014 och kursen Arbetsmiljö och ekonomi som ges på KTH för studerande i magisterprogrammet Teknik, hälsa och arbetsmiljöutveckling, båda i november 2014 och i kursen Exponering, riskbedömning och intervention som ges på Karolinska Institutet för studerande i magisterprogrammet i Arbete och Hälsa i oktober En pressrelease görs när digitaliseringen är klar och RAMP blir tillgänglig via KTH STHs hemsida. Detta sker i samarbete med kommunikatör på KTH STH. Även specifika branschtidskrifter, hemsideägare och liknande inom relevanta områden (såsom arbetsmiljö, företagshälsovård och industri) kommer att kontaktas specifikt, bland annat Arbetsmiljöforskning.se, Arbetarskydd, Du och jobbet, Dagens Industri och Ny Teknik. Information om RAMP kommer också att spridas genom FHV-programmets hemsida och nyhetsblad och genom de medverkande företagen, referensgruppen och expertgruppen. RAMP planeras att presentaras på kommande internationella konferenser, såsom Internationella Ergonomisällskapts Internationella konferens i Australien i augusti 2015 samt på NES

34 De två pågående examensarbetena kommer att slutföras under det kommande läsåret och spridas och göras tillgängliga enligt KTHs rutiner. Möjligen kommer ytterligare examensarbeten att knytas till RAMP. RAMP kommer också att spridas genom utbildningar via aktörer såsom företagshälsovårder. Diskussioner förs också med Prevent om en utbildning om RAMP. Flera aktörer har visat intresse för RAMP-verktyget. Bland dem som uttalat intresse för metoden är företag (bl a byggföretag i Sverige och industri- och konsultföretag både nationellt och internationellt), myndigheter (bl a Yrkesinspektionen i Estland), forskargrupper (bl a vid Linköpings Universitet). Det planeras även spridning bland de medverkande företagens verksamheter utomlands. Ovanstående medför att resultaten får en bred spridning genom och till yrkesgrupper som har nytta av riskbedömningar och ett riskhanteringsverktyg samt yrkesgrupper och aktörer som praktiskt verkar för arbetsmiljöförbättringar. 26

35 4. Diskussion I detta kapitel diskuteras några frågeställningar vad gäller metoder vid utvecklingen av RAMP-verktyget, metodens resultat och dess användning och planerat fortsatt arbete beskrivs. Mer strikt vetenskapliga diskussioner av metoden mm kommer att finnas i de vetenskapliga publikationerna. 4.1 Metoder vid utvecklingen, resultatet och användningen av RAMP Det är en utmaning att utveckla en riskbedömningsmetod med ambitionen att den ska baseras på vetenskaplig grund, ha god användbarhet och vara mer heltäckande än befintliga metoder. Att dessutom utvidga målet till att utveckla inte bara en riskbedömningsmetod, utan en metod som företag kan använda för att sytematiskt hantera riskerna så att de minskar ökar utmaningen. Att i ett sådant arbete matcha forskarnas idéer och förslag på hur en sådan metod ska se ut med företags önskemål och förväntningar på en praktiskt användbar riskhanteringsmetod kan tyckas öka utmaningen ännu mer, men i detta projekt har det visat sig vara tvärtom: Utan den aktiva medverkan från många engagerade personer med olika roller på de medverkande företagen skulle det projektresultat som nu finns inte varit möjligt. Det har gjorts många avvägningar under projektets gång. En av dessa är att det hade varit möjligt att inkludera fler riskfaktorer och utforma åtminstone en del av de befintliga bedömningsalternativen riskfaktorer mer detaljerat. Dock har detta inte gjorts. Huvudanledningen är att med ökad komplexitet och detaljeringsgrad blir en metod mer komplicerad att använda, kräver mer kompetens hos användaren och leder till ökad tidsåtgång vid analysen. Det finns fler möjliga sätt att utveckla en riskhanteringsmetod som RAMP. Vi har valt att genomföra utvecklingen med en interaktiv metodologisk ansats som medfört att RAMP utvecklats tillsammans med de medverkande företagen. Vid användartesterna har de medverkande främst provanvänt RAMP I och RAMP II och gett feed-back på utkast med olika design och innehåll av Resultat- och Åtgärdsmodulerna. Genom samarbetet med provanvändare av metoden har RAMP-prototyper förändrats iterativt med syftet och förhoppningen att metoden bli tydligare och mer lättanavänd. Bland den feed-back som de medverkande gett i användbarhetstestningen och i diskussioner, möten, workshops, enkäter mm, finns formuleringar som Det är bra med En metod, Systematisk metod som möjliggör global användning och likvärdig bedömning, Den översiktiga resultatpresentationen med översikten över hela fabriken är vad jag vill ha! Den feed-back som de som medverkat i projektet gett har genomgående varit positiv, men det finns också relativt höga förväntningar på verktyget och dess användbarhet. Implementeringen av det nyutvecklade RAMP-verktyget har påbörjats och utvärderingen av implementeringen kvarstår att genomföra. Det är inte möjligt att föregå denna. Det är först när verktyget börjat tillämpas på företagen och en utvärdering av dess implementering är gjord som man kan dra slutsatser om metodens användbarhet mm och iterativt göra förbättringar av den. Som också nämnts i ska det poängteras att riskbedömningarna i RAMP baseras på bedömningar på gruppnivå och inte är avsedda för att göra riskbedömningar på individnivå. Det är omöjligt att prediktera risken att utveckla belastningsbesvär för enskilda individer, då det saknas vetenskaplig grund för detta, men för delar av populationer är det möjligt att göra denna typ av uppskattningar. En svaghet med belastningsergonomiska 27

36 bedömningsmetoder är att man inte med säkerhet kan uttala sig om risken för en enskild individ att utveckla belastningsbesvär, inte heller om vad som kan eliminera risken eller vilka effekter en intervention får för den enskilde (Eklund et al., 2006). Osäkerheten medför svårigheter vad avser metodernas validitet. Det är inte heller etiskt försvarbart att genomföra vetenskaplig experimentella studier som skulle medföra mer evidensbaserade resultat om samband mellan exponering och besvär. Men, genom att utveckla en metod där kriterierna för bedömning baseras på resultat från såväl forskningsstudier som praktiska erfarenheter från industrin (även kallade administrativa kriterier ) och som iterativt förfinas efter tillämpning kan metoden utvecklas till ett validerat verktyg. Poängsystemet i RAMP II är till relativt stor del baserat på konsensusbeslut i projektets expertgrupp då det inte finns något starkt stöd för hur riskpoäng mellan olika riskfaktorer förhåller sig till varandra. Det poängteras också i instruktionen till metoden att det är risknivåbedömningen (färgen) som är det primära resultatet vid RAMP II utvärderingar och att poängen ska ses som ett komplement (se även 3.4.2). Genom att användarna systematiskt arbetar med metoden och effekterna följs upp kan underlag tas fram så att kriterierna kan förbättras allteftersom, dvs metoden kan genomgå en ständig förbättring. En interaktiv metodik är lämplig för sådant arbete och det bör ske i nätverket där man tillämpar och utvecklar metoden. Genom att fånga upp feed-back från användningen av RAMP-verktyget kan metoden förbättras framöver, på motsvarande sätt som andra metoder förbättrats (t ex BUMS), vilket också diskuterades innan projektet statades (Rose, Franzon och Nord Nilson, 2009). Vid användning av verktyget kan förutom bedömningar och handlingsplaner resultaten också ge stöd vid arbetsanpassning och rehabilitering av personer som har belastningsbesvär. Genom att visualisera resultaten från bedömningarna och kunna påvisa var problem finns och hur de kan åtgärdas skapas en vilja och möjlighet att bygga bort problemen (Törnström, 2007). Som nämnts i är RAMP utvecklat primärt för arbeten med manuell hantering som utförs stående eller gående. Utvecklarna av metoden uppmanar dock till användning och utvärdering av arbeten inom andra typer av branscher och andra typer av arbeten. Sådana utvärderingar skulle kunna klargöra om det finns andra risker än de som beaktats i den version som utvecklats i projektet, RAMP (1.00), i andra branscher eller för andra typer av tillämpningar. En sådan användning och utvärdering planeras i samarbete med en forskargrupp med forskare från bland annat av Linköpings Universitet, men är beroende av om projektmedel erhålls eller inte. 4.2 Planerat fortsatt arbete Med denna rapport avrapporteras RAMP-projektet och papperversionerna av RAMP I och RAMP II görs allmänt tillgängliga via rapportens Bilagor 4 och 5. Arbetet med RAMP som metod fortsätter dock även efter att projektet avrapporterats. Dels kommer digitaliseringen att slutföras och metoden göras tillgänglig via KTH STHs hemsida, dels kommer manualen och utbildningsmaterialet beskrivet i att färdigställas och göras allmänt tillgängliga. Implementeringsstudien kommer också att genomföras samt de planerade publikationerna färdigställas. De två pågående examensarbetena slutförs och eventuellt genomförs ytterligare något eller några examensarbeten knutna till RAMP, som beskrivits i avsnitt 3.6. Även de i beskrivna aktiviteterna kommer att genomföras. Som nämnts i 4.2 planeras också en användning av RAMP inom andra områden än de det primärt utvecklatas för och i det arbetet ingår också en utvärdering av verktyget. En uppföljning av 28

37 feed-back som kommer in via e-postadressen som kommer att tillhandahållas via KTH STHs hemsida för återkoppling från användare görs efter cirka ½ - 1 års användning. Beroende på vilka resurser som då finns kan en uppdatering av RAMP göras i samband med utvärderingen av feed-backen. Ett projekt som bygger på RAMP och som har som mål att även modellera för andra effekter av riskfaktorer i arbetsmiljön planeras. Här är målet att utveckla en metod som uppskattar effekterna som briser i arbetsmiljön får på kvalitet på det som produceras eller tillhandahålls, produktiviteten i företaget, sjukfrånvaro och andra kärnvärden viktiga för företagen. Tanken är också att metoden ska anpassas till företags verksamhetsmodeller och processer. I projektet ligger också stort fokus på användbarhet. För att underlätta implementeringen och öka användbarheten av RAMP på sikt sker en strukturerad kommunikation mellan användare av RAMP på Scania CV AB och projektledningen av RAMP. Denna struktur innehåller en standardiserad mall för att hantera frågor som dyker upp om användningen av verktyget, med dedikerad plats för frågor och deras svar. Arla Foods har också uttalat intresse av att använda sig av samma struktur under implementeringen av RAMP. Denna struktur kommer att erbjudas även de andra medverkande företagen under deras implementeringsfas. Avsikten är att detta dokument byggs på allteftersom frågor dyker upp och att detta dokument så småningom görs tillgängligt för alla via KTH STHs hemsida som ett Frequently-Asked-Questions-dokument (FAQ). Under projektets gång har projektledningen fört en dialog med Afa Försäkring om möjligheterna att inkorporera RAMP i Afa Försäkrings IA-system. Någon sådan inkorporering har inte skett hittills, men finns det intresse och resurser på Afa Försäkring att gör en sådan inkorporering är projektledningen positiv till detta. 29

38 5. Slutsatser I detta avslutande kapitel redovisas slutsatserna som dras i projektet. Projektet har resulterat i en metod som kan användas för att arbeta systematiskt med riskbedömning och riskhantering av arbeten där det förekommer manuell hantering. Utmärkande för metoden jämfört med de flesta tillgängliga metoder är att RAMP: i) baseras på vetenskaplig grund, ii) möjliggör mer heltäckande riskbedömning (dvs fler riskområden och riskfaktorer), iii) möjliggör resultatpresentation på olika detaljeringsnivå och med olika omfattning, iv) ger en struktur och konkreta verktyg för förbättringsarbete genom tillhandahållandet av en Åtgärdsmodul och v) stödjer det systematiska arbetsmiljöarbetet. Projektmålen har till stor del uppnåtts. Det som återstår är att göra klart digitaliseringen och göra metoden tillgänglig via KTH STHs hemsida, vilket beräknas ske under senhösten 2014, samt följa och utvärdera implementeringen av metoden. En utvärdering av en prototyp av RAMP i ett examensarbete med avseende på validitet, reliabilitet och användbarhet visade på hög repeterbarhet av bedömningar genomförda av icke-experter samt att överensstämmelsen var hög mellan experter och icke-experter. Utvärdering avanvändbarheten visade att användarna generellt upplevde att RAMPverktyget som ganska lätt att använda och tidseffektiv. Implementeringen av det digitaliserade RAMP-verktyget på de medverkande företagen kommer att följas och utvärderingen av implementeringen kommer att visa på metodens användbarhet och möjliga förbättringspotentialer. Detta i kombination med feed-back från andra användare kan användas för framtida vidareutveckling av metoden. Det finns en efterfrågan på RAMP båda nationellt och internationellt. Metoden kommer att spridas enligt den i denna rapport beskrivna kommunikationsplanen, där en bredd av spridningsvägar möjliggör spridning till olika typer av avnämare av metoden. 30

39 Referenser Aagard Nielsen, K & Svensson, L (Red.) (2006) Action and Interactive Research Beyond practice and theory. Shaker Publishing, ISBN 10: , Maastricht, The Netherlands. Ekelöf, E (2010) Verktyg som mäter risker. Artikel Eva på arbetsmiljöforskning.se. Tillgänglig via Ekelöf, E (2011) På väg mot ett nytt ergonomiverktyg för mejeri och bilfabrik. Artikel på arbetsmiljöforskning.se. Tillgänglig via Arbetsmiljöverket (2012) Belastningsergonomi, AFS 2012:2. David G, Woods V, Li G, Buckle P (2008) The development of the Quick Exposure Check (QEC) for assessing exposure to risk factors for work-related musculoskeletal disorders. Applied Ergonomics, 39(1): Denis D, Lortie M and Rossignol M, (2000), Observation procedures characterizing occupational physical activities: critical review, International Journal of Occupational Safety and Ergonomics, 6, Eklund, J, Karlqvist, L, Lindbeck, L & Neumann WP (2006) Arbetsmiljöarbete och effekter en kunskapsöversikt. Arbete och Hälsa 2006:17. Arbetslivsinstitutet. Fock, J (2010) Hon bjuder på gratis ergonomi. Artikel i Arbetarskydd Nr 4, s 24-25, April HSE (2010) Assessment of Repetitive Tasks of the upper limbs (the ART tool) (hämtat ) ISO :2007 Ergonomics Manual handling Part 2: Pushing and pulling ISO :2003 Ergonomics Manual handling Part 1: Lifting and carrying Lind, C (2011) RAMP - Kravspecifikation, version 1, , Carl Lind. Interndokument. Återges i Bilaga 3. Lind, C M & Rose, L M (manuskript) A basis for quantitative assessments of risk factors in manual handling (arbetsnamn). Lind, C M & Rose, L M (manuskript) Development of two scientifically based models for assessment of MSD risks in manual handling work: RAMP I and RAMP II (arbetsnamn). Lind C M, Vänje, A, Rose, L, Eliasson K (manuskript) A case study on keys for work environment improvements (arbetsnamn). Lind, C, Rose, L & Franzon, H (2012). RAMP - Development of a risk assessment tool. Abstact I Proceedings av Nordiska Ergonomisällskapets 44e internationella konferens, NES2012 (A-B Antonsson, K Vogel, & G M Hägg (Red), Book of abstracts (s 14). Saltsjöbaden, Stockholm, Sverige. Lind, C, Rose, L Franzon, H, Nord Nilsson, L (2014) RAMP: Risk Management Assessment Tool for Manual Handling Proactively. I Proceedings av ODAM- NES 2014 konferensen, (O Broberg, N Fallentiln, P Hasle, P L Jensen, A Kabel, T Larsen, & T Weller T (Red)). Köpenhamn, Danmark. McAtamney L, Corlett N (1993) RULA: a survey method for the investigation of work-related upper limb disorders. Applied Ergonomics 24(2): Nordlander, C (2006) Metoder för att bedöma belastningsergonomiska risker en inventering av de idag vanligast förekommande metoderna inom företagshälsovården. Projektrapport 31

40 Arbetslivsinstitutet (Enheten för Arbetshälsa)/Karolinska Institutet (Avdelningen för Rehabiliteringsmedicin). Rose, L M & Lind CM (manuskript) Introducing RAMP: A Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively (arbetsnamn). Rose L M, Vänje, A & Eklund, J (mansukript) Development of an Action model for work environment improvement at companies (arbetsnamn): Rose, L, Franzon H & Nord Nilsson L (2009) Utveckling, implementering och spridning av belastningsergonomiskt bedömningsverktyg och åtgärdsprocess. Projektbeskrivning av projektet i bilaga till afa-ansökan i programmet Från ord till handling Rose, L (2013) Musculoskeletal Disorders Why bother? Applied examples and risk management methods. Key-note-presentation på Estlands Internationella ergonomikonferens 10 oktober 2013 i Tallinn, Estland, ordnad av Estlands Socialministerium, Estniska Ergonomisällskapet och Estonian University of Life Sciences. Rose, L., Lind, C., Franzon, H. & Ergul, E. (2012) IT-verktyg för riskbedömning (RAMP). Presentation på Gilla Jobbet, Stockholm, 24 Oktober 2012, arrangerad av Afa Försäkring and Prevent. Rose L, Lind C, Franzon H, Nord Nilsson L, Clausén A (2011) Development, Implementation and Dessimination of RAMP: Risk Assessment Tool for Manual Handling Proactively. I Proceedings av Nordiska Ergonomisällskapets 43e internationella konferens, NES2011 (J Lindfors, M Savolainen & S Väyrynen (Red.). September 6-8, 2011, Oulu, Finland, s Sandahl, B (2013) En utvärdering vid utvecklingen av den belastningsergonoimiska riskbedömningsmetoden Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively (RAMP) Examensarbete i Magisterprogrammet i arbete och hälsa, Ergonomi, Karolinska Institutet, Institutet för Miljömedicin (IMM). Sandblad, J (manuskript) En studie av reliabiliteten av RAMP - Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively. Examensarbete som genomförs på Scania CV AB. Steinberg, U, Caffier, G & Liebers, F (2006) Assessment of Manual Material Handling based on Key Indicators German Guidelines. I: Handbook of Standards in Ergonomics and Human Factors. (Red. W Karwowski. Lawrenz Erlbaum Associates. Mahwah, New Jersey, London, Storbrittanien. s Svensson, L, Eklund, J, Randle, H och Aronsson, G (2007) Interactive research an Attempt to Analyse two Change Programmes. International Journal of Action Research 3(3), Takala, E-P., Pehkonen, I., Forsman, M., Hansson, G.-Å., Mathiassen, S.E., Neumann, W.P., Sjøgaard, G., Veiersted, K.B., Westgaard, R.H., & Winkel, J. (2010). Systematic evaluation of observational methods assessing biomechanical exposures at work. Scandinavian Journal of Work Environment and Health, 36, Tegbrant, K (manuskript) Test av validitet och användbarhet av RAMP-verktyget (Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively) Examensarbete som utförs på Scania CV AB. Törnström, L (2007) Beständig förbättring? - om en företagsutvecklad belastningsergonomisk modell. Licentiatavhandling, Linköpings universitet. LiU-Tek-Lic-2007:33. Westlander G (Red) (2008) Forskarroller I interaktivt utvecklingsarbete Om samverkansprocesser för ergonomiska förbättringar, Linköpings universitet, ISBN: , Linköping. Örnerborg, E (1011). Nytt verktyg gör ostjobbet lättare. Artikel i Arbetaskydd Nr 12-13, sid 7 November

41 Bilaga 1: Beskrivning av projektets mål Ur projektbeskrivningen (Rose, Franzon & Nord Nilsson, 2009): Målet med detta projekt är att utveckla, implementera och sprida ett enkelt, användarvänligt, kvalitetssäkrat och standardiserat IT-baserat bedömningsverktyg med fokus på fysisk belastning. Verktyget ska både kunna analysera och bedöma arbetssituationer samt ge en struktur för att finna och vidta lämpliga åtgärder och utvärdera dessa. Ett ytterligare projektmål är att dokumentera processen för implementering av verktyget på de medverkande företagen samt därvid identifiera framgångsfaktorer och problemställningar, t ex vad gäller företagsorganisation och kultur. De medverkande företagen har idag väl fungerande struktur för arbetsmiljöarbete i sina organisationer, vilket ger goda möjligheter till framgångsrik implementering. Målet är också att göra såväl verktyget som dokumentationen om implementeringsstrategier fritt tillgänglig för svenska företag och organisationer och därmed stödja ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det långsiktiga syftet med projektet är att minska belastningsbesvär och sjukfrånvaro orsakad av sådana, och ligger i linje med Afa Försäkrings övergripande mål om att minska arbetsskadorna.

42 Bilaga 2: Medverkande i projektets referensgrupp och expertgrupp Referensgruppen: Medverkande Helena Franzon Lena Nord Nilsson/Anne Clausén Björn Hammar Stefan Wiberg / Lars-Erik Folkesson Ruth Carlsson/Christina Jonsson Leif Lanninge Linda Rose Carl Lind Organisation Arla Foods Scania CV AB Teknikföretagen IF Metall Arbetsmiljöverket TYA, Transport och yrkesförarnas arbetsmiljönämnd KTH KTH Expertgruppen: Medverkande Mats Bjurvald Jörgen Eklund Gert-Åke Hansson Carl Lind Svend Erik Mathiassen Ulla Munch af Rosenschold Linda Rose Christina Wiktorin Organisation SAMsyn, tidiagre Arbetsmiljöverket KTH Lunds Universitet KTH CBF Centrum för Belastningsskadeforskning tidigare Volvo KTH tidigare Karolinska Institutet

43 Bilaga 3: RAMP - Kravspecifikation Bedömningsverktyget skall bestå av två delar där bedömningar görs med olika detalj nivå. Dessa kallas RAMP-nivå I och RAMP nivå II. Vid bedömningarna med verktyget kommer det att ges rekommendation för hur bedömningarna bör gå till t.ex hur många personer som bör inkluderas i analysen. Verktyget ska pilottestas på följande arbetsplatser: Logistik -Kittning (Scania, Chassi) Omplock (Scania, motormonteringen D16) Bitning, ostpaketering, märkning (Arla, Götene) Plockning kyllager (Arla, Kallhäll) Inmatning av blanks (Arla Kallhäll/Linköping) Verktyget skall även testas på två mindre och två medelstora företag. RAMP nivå I : Grövre analys/screening av arbetsstation/arbetsmoment enligt en checklista. Analysen skall kunna genomföras utan alltför grundläggande ergonomiska förkunskaper. Bedömningarna ska ge vägledning om det finns förekomst av ett antal riskfaktorer. Om förekomst finns rekommenderas bedömning av arbetsstation/arbetsmoment med RAMP nivå II. Dessutom skall de ges en kort beskrivning av de förekommande riskfaktorer och förslag på hur de kan avhjälpas. RAMP nivå II: Mer förfinad analys som kräver kunskaper kring belastningsergonomi. Bedömningen skall resultera i en beskrivning av risknivån exempelvis om risknivån är acceptabel eller ej eller om en mer förfinad analys krävs för att ge en bild av risken för belastningsbesvär. Analysen skall även kunna användas för att prioritering av åtgärder mellan olika arbetsstationer/arbetsmoment. Det är tänkt att användaren själv ska kunna välja vilka kroppsregioner som skall analyseras. Användaren skall även kunna välja mellan olika ingångar för analys t ex repetitivt handarbete eller mer dynamiskt helkroppsarbete. Följande riskfaktorer¹ skall inkluderas i verktyget (RAMP nivå II) Arbete som kräver upprepade och stereotypa rörelser(även med) med lätt belastning. Arbete som kräver hög precision i rörelser, t.ex. att armen ska hämta en detalj och kunna placera den på ett exakt ställe. Brist på avslappning, att man inte får vila utan måste arbeta konstant under lång tid. Arbete som kräver att arbetstagaren tvingas arbeta i en onaturlig ställning, t.ex. en vriden eller framåtböjd position i ryggen, eller arbeten med långt avstånd från kroppen. Detta omfattar även arbete i/över axelhöjd samt i knähöjd.

44 Arbete som medför begränsningar i rörelser, där man är tvingad att oavbrutet utföra ett visst rörelsemönster på stereotypt sätt eller där man själv inte kan välja eller variera hur rörelsen ska utföras. Arbete som medför ett högt arbetstempo vilket kan medföra begränsningar i rörelsemönster eftersom den måste utföras på ett speciellt sätt för att man ska hinna med. Verktyget ska även inkludera: Bedömning av manuell hantering i form av lyfta, skjuta och dra-arbeten. Olika typer av handgrepp exempelvis kraftgrepp/precisionsgrepp och tryckkrafter för hand och fingrar. Möjlighet till återhämtning, dess duration och frekvens. Psykosociala faktorer som exempelvis job strain (krav/kontroll/socialt stöd), upplevd stress, kompetens för att utföra arbetet (utbildning, arbetsteknik), om arbetstagaren arbetar skift. Vibration (helkroppsvibration och vibration från handverktyg). Belysning (om tillräckliga synförhållanden finns). Det är ännu inte beslutat om buller och temperatur skall tas med. Avgränsningar Verktyget avser i första hand att analysera stående arbete. Det betyder att sittande arbete och exempelvis truckkörning inte kommer att prioriteras. Verktyget baseras på befintlig forskning om orsakssamband mellan riskfaktorer och besvär på rörelseorganen. Detta medför att visa riskfaktorer som bedöms har svaga orsakssamband kan inkluderas som endast förvärrande faktorer. Kunskapsläget om hur riskfaktorer samverkar är relativt skralt vilket medför att det i vissa fall krävs kvalificerade antagande om hur vissa faktorer påverkar varandra utan tillräckliga epidemiologiskt stöd för orsakssamband. Angående riskfaktorer: I de fall de finns tillräckligt vetenskapligt stöd för amplitud, duration och frekvens och deras påverkan för belastningsbesvär skall dessa inkluderas.

45 Bilaga 4: RAMP I RAMP I (version 1.00, 2014) Svensk version Checklista för screening av fysiska risker vid manuell hantering RAMP - Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively Introduktion Denna checklista (RAMP I) är avsedd för identifiering och bedömning av belastningsergonomiska riskfaktorer vid arbete som innefattar manuell hantering och som kan öka risken för belastningsbesvär. Manuell hantering innebär exempelvis att man lyfter, skjuter eller drar en last manuellt. Vid hög eller långvarig exponering av riskfaktorerna ökar risken att utveckla eller förvärra belastningsbesvär. Bedöm ett arbete eller en arbetsuppgift under en genomsnittlig arbetsdag. I vissa fall kan även extremfall som förekommer sällan behöva bedömas. Vid bedömningen, utgå från en arbetstagare som är representativ för arbetslaget, alternativt två personer för att till del få med variationen i arbetslaget. Denna/dessa bör ha god erfarenhet av hur arbetet ska utföras på ett lämpligt sätt. De som genomför bedömningen bör ha god kännedom om hur arbetet utförs. I annat fall bör bedömningen genomföras i samråd med en person med sådan kompetens. Den som gör bedömningen bör ha genomgått grundläggande utbildning i belastningsergonomi, genomgått en introduktion i RAMP-metoden samt läst igenom RAMP-manualen. Vid bedömningen, välj det alternativ som bäst stämmer överens med situationen och kryssa i Ja - eller Nej -rutan som hör till aktuell fråga/påstående. Resultatet visar om någon riskfaktor har identifierats eller ej. Om ingen riskfaktor har identifierats så bedöms risken för att utveckla belastningsbesvär vara låg för personer med normal fysisk kapacitet. Om en eller flera riskfaktorer identifierats innebär det att det antingen finns en hög risk att utveckla belastningsbesvär, eller att det behövs en fördjupad analys för att bedöma risknivån. En fördjupad analys kan göras med RAMP II-modulen i de flesta fallen. Resultatet från RAMP I presenteras som bedömning av risk på tre nivåer: Hög risk. Belastningarna i arbetet har en sådan storlek och karaktär att det finns en förhöjd risk att många arbetstagare utvecklar belastningsbesvär. Förbättringsåtgärder bör ges hög prioritet. Utred vidare. Det behövs en fördjupad analys för att bedöma risknivån. En fördjupad analys kan exempelvis göras med RAMP II-modulen. Låg risk. Belastningarna i arbetet har en sådan storlek och karaktär att risken att utveckla belastningsbesvär är låg för de flesta arbetstagarna. Risk kan dock föreligga för personer med nedsatt fysisk kapacitet. Individuella förbättringsåtgärder kan behövas. Resultatet är avsett att vara en del av beslutsunderlaget vid prioritering och val av åtgärder i arbetet att minska risken för belastningsbesvär. Datum: Bedömningen avser: Arbete/arbetsuppgift Arbetstagarens belastning Arbete/arbetsuppgift: Bedömningen beställd av: Befattning Bedömningen genomförd av: Befattning Företagsrepresentant: Befattning Skydds-/arbetsmiljöombud/medarbetare Befattning Övriga: Befattning Avdelning: Övriga uppgifter:

46

47

48 Bilaga 5: RAMP II RAMP II (version 1.00, 2014) Svensk version Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid manuell hantering RAMP - Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively Introduktion Detta bedömningsverktyg (RAMP II) är avsett för en fördjupad analys och bedömning av belastningsergonomiska riskfaktorer vid arbete som innefattar manuell hantering och som kan öka risken för belastningsbesvär. Manuell hantering innebär exempelvis att man lyfter, skjuter eller drar en last manuellt. Vid hög eller långvarig exponering av riskfaktorerna ökar risken att utveckla eller förvärra belastningsbesvär. Bedöm ett arbete eller en arbetsuppgift under en genomsnittlig arbetsdag. I vissa fall kan även extremfall som förekommer sällan behöva bedömas. Vid bedömningen, utgå från en arbetstagare som är representativ för arbetslaget, alternativt två personer för att till del få med variationen i arbetslaget. Denna/dessa bör ha god erfarenhet av hur arbetet ska utföras på ett lämpligt sätt. De som genomför bedömningen bör ha god kännedom om hur arbetet utförs. I annat fall bör bedömningen genomföras i samråd med en person med sådan kompetens. Den som gör bedömningen bör ha genomgått grundläggande utbildning i belastningsergonomi, genomgått en introduktion i RAMP-metoden samt läst igenom RAMP-manualen. Vid bedömningen, välj det alternativ som bäst stämmer överens med situationen. Fyll i poängen i den vita svarsrutan som hör till varje fråga. Resultatet presenteras som en riskbedömning på tre nivåer: Hög risk. Belastningarna i arbetet har en sådan storlek och karaktär att det finns en förhöjd risk att många arbetstagare utvecklar belastningsbesvär. Förbättringsåtgärder bör ges hög prioritet. Risk. Belastningarna i arbetet har en sådan storlek och karaktär att det finns en förhöjd risk att vissa arbetstagare utvecklar belastningsbesvär. Förbättringsåtgärder bör vidtas. Låg risk. Belastningarna i arbetet har en sådan storlek och karaktär att risken att utveckla belastningsbesvär är låg för de flesta arbetstagarna. Risk kan dock föreligga för personer med nedsatt fysisk kapacitet. Individuella förbättringsåtgärder kan behövas. Resultatet presenteras också med en poängsumma, främst avsedd för att jämföra olika arbetens risk inom en risknivå (t ex inom den röda nivån). Resultatet är avsett att vara en del av beslutsunderlaget vid prioritering och val av åtgärder i arbetet att minska risken för belastningsbesvär. Datum: Bedömningen avser: Arbete/arbetsuppgift Arbetstagarens belastning Arbete/arbetsuppgift: Bedömningen beställd av: Befattning Bedömningen genomförd av: Befattning Företagsrepresentant: Befattning Skydds-/arbetsmiljöombud/medarbetare Befattning Övriga: Befattning Avdelning: Övriga uppgifter:

49

50

51

52

53

54 Bilaga 6: Åtgärdsmodulen i RAMP Figur B6:1: Schematisk illustration av Åtgärdsmodulen och dess tre delar. Figur B6:2: Åtgärdsfiguren i RAMPS Åtgärdsmodell