Minnesanteckningar ledningsgruppsmöte 13 maj

Transkript

1 Minnesanteckningar ledningsgruppsmöte 13 maj Närvarande: Mikael Sonesson, Östsam Mats Helander, Östsam Karin Liljeberg Trotzig, Reg. Uppsala län Roland Engkvist, Stockholms läns landsting Anna Bjärenlöv, Reg. Skåne Mats Granér, Västra Götalandsregionen Karin Althoff, Västra Götalandsregionen Anna Norin, Region Västerbotten Ulf von Sydow, Reg. Jämtlands län Johanna Giorgi, Tillväxtverket Sverker Lindblad, Näringsdepartementet Thomas Westerberg, Sweco Strategy Fredrik Rakar, Reglab (ers. för Eva Moe) Återkoppling från senaste mötet Mikael inleder med en rekapitulering från föregående mötet, där vi diskuterade barriärer och möjliggörare för mätsystemet. Det som identifierades om viktigt var: Ej motstånd mot mätsystemet, men motstånd mot implikationerna som mätsystemet kan peka på En stark berättelse kring mätsystemet är viktigt. Indikatorerna kan inte stå för sig själva. Berättelsen kring mätsystemet bör vara enkel, logisk och ha grundläggande argument. Mycket hjälp behövs med detta. Det gäller att peka på nyttan med mätsystemet. Det måste landa i någonting konkret. Resursbrist är ett verkligt hinder för regionerna i dagsläget. Ofta en brist att det inte finns resurser för att någon ska orka bära frågan/helhetsperspektivet. Viktigt att identifiera bärare av mätsystemet. Prioriteringsfråga (många index): Vad är det viktigaste? Att ha en stabil teoretisk grund för mätsystemet kan vara en möjliggörare. Saknas i många befintliga index Gäller att ha ett attraktivt språkbruk och inte fasta i diskussioner om tillväxt eller inte tillväxt. Vi bör istället prata om hållbarhet som att det handlar om förutsättningar för långsiktig välfärd och förnyelse. Det finns en upplevd brist på systemsyn i dagsläget. Hur hänger saker och ting egentligen ihop? På förra mötet diskuterades även geografisk nivå för mätsystemet. Det är önskvärt att bryta ned mätetal på nivåer lägre än den regionala, men det finns uppenbara praktiska problem med nedbrytning. Det blir även en kostnadsfråga. En lösning kan vara att lägga ihop kommuner till grupper.

2 Det togs upp att för mätetal där det i nuläget inte går att bryta ned på lägre nivåer så kan detta tydliggöras som en så kallad placeholder vi vill inkludera mätning på denna nivå, när det blir möjligt. Det återkopplades även till det koncept som vi vill arbeta vidare utifrån (Your better life index med tillhörande kapitalansats). Input från rådgivare Till förstudien finns två rådgivare kopplade: Eva Alfredsson från Tillväxtanalys och Lina Isacs från KTH. De har lämnat input på de preliminära ställningstaganden som gjorts samt övergripande syfte med ett breddat mätsystem (se bifogad Power Point): Inspel för gruppen: - Inspelen stärker vår ambition med att börja med kunskapsinnehållet - Fortsatt viktigt att ha en tydlig logik bakom resonemangen och begreppen, men utan att det blir för komplicerat - Håller med om synpunkter ang. ekonomisk värdering. Att värdera ekonomiskt har varit en metod och visa på att flera faktorer har ett ekonomiskt värde. - Vi bör inte direkt undvika områden där statistik saknas utan peka på behov att utveckla statistiken Kommunikationsmaterial Ett utkast till kommunikationsmaterial i form av en Power Point har tagits fram. Materialet är tänkt att kunna användas för att presentera och sälja in det arbete som görs i förstudien och det kommande utvecklingsprojektet. Det är utformat för presentation till både kollegor, politiker och externa organisationer i respektive region och ska kunna dras på min. Inspel på utkastet från gruppen: - Bra att detta tagits fram och viktigt att vi kommunicerar på likartat sätt - Välfärd eller välbefinnande? Det är två begrepp som kan uppfattas och tolkas olika av olika personer. Välfärd kopplas ofta till vård-skola-omsorg. Välbefinnande kan upplevas handla för mycket om folkhälsa. Ta bort / -tecken och skriv..välfärd, välbefinnande och hållbar utveckling tills vidare. - Stryk punkten som handlar om viktning eller inte viktning. - Ta upp jämförelsebarhet mellan regionerna som en nytta - Vore bra med en kort-kort version på 1-2 slides - Uppföljningssystem för RUP/RUS finns redan i en del regioner. Beskriv istället syfte som ett verktyg att följa samhällsutvecklingen och som kan kopplas till RUP/RUS - Beskriv syftet med själva förstudien när stannar den? - Vara tydlig med vad ett index är. Ett index kan ofta associeras till presentation i en eller ett fåtal siffror. Kommunicera som ett mätsystem. - Förtydliga vad som menas med att utvärdera och motivera styrning att det handlar om det regionala utvecklingsarbetet och dess insatser. - Beskriv varför just det mätsystem som vi håller på att ta fram är bättre än andra befintliga förslag. - Storytelling bör handla om sammanhang och system. - En nationell kommitté kan vara på uppstart inom området. Kan vara värt att ta upp som exempel på initiativ i Sverige

3 Mikael reviderar utkastet med sikte på att kunna leverera den 15 juni. Ytterligare inspel tas emot innan dess. Deltagarna i förstudien blir nu de indikatorentreprenörer som togs upp som möjliggörare på förra mötet. Det är nu viktigt att deltagarna tar ansvar för att kommunicera och sälja in förstudiens arbete i olika sammanhang. Första filtrering och identifiering av mätetal i konceptet Sweco tog till mötet fram en första sortering av möjliga mätetal till konceptet (Your better life + kapitalansats). Se bif. PP. Syftet var att använda som utgångspunkt för diskussionen. Denna sortering har utgått från mätetal som föreslås i Your better life index och sammanställning av vad regionen mäter i nuläget kopplat till RUP/RUS:ar. Som tilläggsmaterial fanns även mätetal från EU:s hållbarhetsindikatorer, RKA:s nyckeltal för hållbar utveckling, delar ur OECD:s Green Growh indicators, delar ur FN:s Measuring sustainable development och Canadian Index of well-being. Uppgiften för deltagarna var att stryka, lägga till och sortera om bland mätetal, för att ta ett steg till och konkretisera mätsystemet. Det blir ett underlag för analytikergruppen att arbeta vidare utifrån under förstudien. En grupp tittade närmare på mätetal för well-being outcomes och en grupp tittade på mätetal för kapitalansatsen. En svårighet är att det blir överlappningar mellan outcomes och tillgångar. Utfall för diskussion om well-being outcomes Jobb: Största frågan är de som står utanför arbetsmarknaden. Fördelningen är viktig. Arbetslöshet och långtidsarbetslöshet Utanförskap (försörjningsstöd, sjukskrivna) Ofrivillig deltid Bostäder: Mätetal som rör bostäder under well-being outcomes bör handla om boendets kvalitet. Mängden bör ligga under kapitaldelen. Trångboddhet Boyta (kvm/person) Den yttre boendemiljön Inkomst: Inkomstspridning inte bara löner utan disponibel inkomst Köpkraftsjusterad inkomst är det möjligt? Andel i relativ fattigdom. Barnfattigdom Utbildning: Skolavhopp Elever som uppnått fullständiga betyg i år 9 Andel med högskoleutbildning

4 Läs- och skrivkunnigheter. Finns i nationella prov? PISA-rapporten? Miljö: Tillgång till natur: blå- och grönstruktur Per capita? Hur förhåller vi oss till tätort kontra landsbygd? Luftföroreningar och luftkvalitet Exponering för kemiska ämnen Buller antal platser störda av buller. Personer som upplever störning av buller. % bostäder störda av buller Mätetal som handlar om Säkerhet, Livstillfredsställelse, Medborgarengagemang, Balans i livet och Hälsa hanns inte med. Utfall från diskussion om kapitalansatsen Viktigt att förstå vad som menas med kapital. Kapital = tillgångar. En del av tillgångarna sparas med en annan del konsumeras (eller återinvesteras). Därför är det mycket viktigt att skilja på kapitalstock (storlek på tillgångar) och flöden (konsumtion/investeringar). Ekonomiskt kapital: Mätetal för finansiellt kapital som rör banktillgångar, derivat, aktier och obligationer är inte intressant i det här sammanhanget. Det finansiella kapitalet är relevant för tre sektorer: Hushållens sparande, offentliga sektorns tillgångar och utgifter/investeringar samt, om de går, näringslivets tillgångar och utgifter/investeringar. Bör redovisas i per capita-tal för att vara intressant. Även distributionen är relevant, när vi pratar om förmögenhetsfördelning (sparkapital), Vad som även kan vara intressant är tillgången till riskkapital. Som produktionkapital diskuterades att infrastruktur (investeringar och km väg eller liknande) och bostäder (bostadsstocken och nybyggnationer/rivningar) är intressant. Naturkapital: Naturtillgångarna ser olika ut i olika regioner. Här är de geografiska flödena viktiga. Vissa regioner exporterar stora värden/tillgångar från regionen, exempelvis inom gruvnäring, skogsnäring och vattenkraft, som används i helt andra regioner. Många värden går rakt in i statskassan och stannar inte i regionen. Ett behov av att fördjupa oss inom ekosystemtjänster identifierades. I ett utvecklingsprojekt kan en möjlighet vara att knyta upp expertkompetens kring ekosystemtjänster. Det kan fånga mycket av det som vore önskvärt att ha med. SCB håller på att undersöka möjlighet till indiaktorer för ekosystemtjänster kopplat till miljöräkenskaperna. Ekosystemtjänster kan vara: Försörjande (varuproduktion av mat, vatten, trä, fiber) Reglerande (ekosystemfunktioner som påverkar miljöfaktorer, exempelvis klimat, avfallsnedbrytning, översvämning) Kulturella (skönhet, inspiration, rekreation) Stödjande (grundläggande förutsättningar för ovanstående typer, ex. jordmånsbildning, fotosyntes, biokemiska kretslopp)

5 Vi bör även komma ihåg att det handlar om både kvantiteten och kvaliteten på naturtillgångar. Exempelvis areal åkermark och kvaliteten på åkermark. Natural capital index framework, ett av de mätsystem som Sweco började med att titta på, kan vara intressant. Där finns en metod för att fånga både naturtillgångarnas kvalitet och kvantitet. Typer av naturkapital som kan vara intressanta är: Åkermark, skogsmark, vattenkvalitet, luftkvalitet, marina resurser, mineraler och producerat + återvunnet avfall. Humankapital: Bör delas upp på kön och inrikes/utrikes födda. Utbildningsnivå är intressant. Den nuvarande utbildningsnivån bland befolkningen bör vara stocken och flödena bör vara de som får utbildning samt utbildningsnivå på de som pensioneras. Befolkningsmängd, Försörjningskvot (eller liknande), befolkning inom arbetskraften samt bortfall av produktionsresurser i form av sjukskrivna/förtidspensionerade kan också vara intressant. Även någon form av mätetal kring hälsotillståndet kan vara intressant. Medellivslängd bör inte vara med här då det inte beskriver tillgången till kunskap, färdigheter och arbetskraft. Det diskuterades om det är maximalt ur ett hållbarhetsperspektiv att så många som möjligt bidrar till produktionsprocessen. Socialt kapital Relationen till well-being outcomes diskuterades. Mätetal för socialt kapital bör handla om faktorer att bygga på. Det går att investera i tillit och strukturer. Frågor som vore intressanta att hitta mätetal för är: - Föreningsliv - Investeringar i kulturella aktiviteter - Tillit mellan människor - Fungerande institutioner - Tillit mellan företag (se exempelvis Robert Putnams studier i norra Italien) - Governance samarbeten mellan akademi, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle Den här första sorteringen ger en ytterligare konkretisering av vad mätsystemet avser. Vi ska dock lämna öppna slut i förstudien. Planering för fortsättning i förstudien och riggning av ett utvecklingsprojekt Det tidigare inbokade mötet för analytikergruppen 27 maj ställs in. De blir istället ett telefonmöte med konkretisering av uppgift och fördelning av arbetsuppgifter under juni (Doodle-förfrågan har gått ut).

6 Tidsplanering förstudien Analytikergruppens arbete ska vara klart den 8 september Sweco påbörjar arbetet med en rapport av förstudiens arbete. Deadline 1 okt Vi behöver nu förbereda för ett utvecklingsprojekt där flera regioner och aktörer involveras. Första tankar kring vad utvecklingsprojektet kan innehålla är: Mätetal och statistik/data Presentationsformer Drift och resurser/finansiering Storytelling och analys Kommunikation Implementering Det är många frågor att hantera i riggningen av ett utvecklingsprojekt. Bland annat att fånga in aktörer, projektupplägg och projektorganisation, finansiering, upphandling av tjänster och tidsramar. Positiva erfarenheter finns från arbetet med kompetensförsörjningsindikatorer inom Reglab som vi kan dra nytta av. Mikael börjar med att bolla idéer med Eva M. Nästa möte Nästa möte för samtliga deltagare i förstudien blir den 18 sep i Göteborg, i samband med Reglabs forskarforum.