Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Transkript

1 EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten och den sociala sammanhållningen i Europa. Europa 2020 är en 10 årsstrategi för att vända den negativa trenden och omvandla Europa till en smart och hållbar ekonomi, med hög sysselsättning, god produktivitet och social tillväxt. Strategin är antagen av EUkommissionen 2010 där fem övergripande mål ska uppnås innan Varje medlemsland har därefter antagit nationella mål i linje med EU2020-strategin. I denna analys kan ni läsa hur Skåne och Sverige står sig i förhållande till målen för att uppnå ett smart och hållbart Europa 2020 för alla. Figur 1: Mål Europa 2020 Indikatorer EU mål Sverige mål Läget i Sverige 2013 Läget i Skåne 2013 Ökad sysselsättningsgrad 75 % 80 % 78 % 74 % Ökade investeringar i FoU 3 % 4 % 3,3 % 4,5 %* Minskat utsläpp av växthusgaser Ökad energieffektivitet 20 % -20 % (basår 1990) -40 % (basår 1990) 20 % (basår 2008) -20 % sedan 1990** 5 % sedan 2008** -28 % sedan 1990** -2 % sedan 2008** Ökad andel förnybar energi 20 % 50 % 52 % Ca 40 % Ökad andel åringar med eftergymnasial utbildning 40 % 40 % 43 % 44 % Minskat skolavhopp < 10 % < 10 % 11 % 11 % Minskat utanförskap < < 14 % 14 % 16 % * avser år 2011, ** avser fram till 2012 Skåneanalysen är en rapport från Region Skåne. Syftet med rapportserien är att öka intresset och kunskapen kring Skånes utveckling och tillväxt. Rapporten är framtagen av Simon Sköld, Daniel Svärd, Daniel Nilsson, Ida Karlsson, Madeleine Nilsson och Anton Westholm, Enheten för samhällsanalys, Regional utveckling samt Anders Axelsson och Christian Lindell, Analysfunktionen, Näringsliv Skåne. Kontakt: Madeleine.MN.Nilsson@skane.se

2 Ökad sysselsättningsgrad Sedan den ekonomiska krisen har sysselsättningen i många av Europas länder minskat och arbetslösheten ökat. Enligt EU2020-strategin är målet på EU-nivå att höja sysselsättningsgraden till 75 procent år Det nationella målet för Sverige är en sysselsättningsgrad på 80 procent år År 2013 var EU28 ländernas totala sysselsättningsgrad för män och kvinnor i åldrarna år 68 procent vilket är en bit under målet om 75 procent sysselsättningsgrad. Sveriges sysselsättningsgrad ligger relativ nära det nationella målet om 80 procent. Skånes sysselsättningsgrad ligger över medianen bland EU:s regioner men ligger under Sveriges nationella mål. Skåne har den lägsta sysselsättningsgraden, 74 procent, av alla län i Sverige även när gränspendlare till Danmark och Norge medräknas. Figur 2: Sysselsättningsgrad* (20-64 år) Källa: Eurostat och SCB * inkl gränspendlare till Danmark och Norge Figur 3: Sysselsättningsgrad* (20-64 år) i Skånes kommuner, 2013 * inkl gränspendlare till Danmark och Norge Inom Skåne finns det en stor variation i sysselsättningsgrad där Lomma kommun och Svedala kommun har den högsta sysselsättningsgraden 2013 och Malmö Stad och Lunds kommun har den lägsta. Det finns även en stor variation mellan de skånska kommunerna i sysselsättningsgrad sett till olika socioekonomiska grupper. Kvinnorna har oftast en lägre sysselsättningsgrad än män och de som är födda utanför norden har en betydligt lägre sysselsättningsgrad än de som är födda inom norden. Fakta statistikunderlag Statistikunderlaget för Sverige är hämtat från SCB för följande indikatorer ökad sysselsättningsgrad, höjd utbildningsnivå och minskade skolavhopp. Materialet från SCB skiljer sig något jämfört med materialet från Eurostat då de bygger på två olika mätmetoder. I SCB grundar sig statistiken på registerdata RAMS (Registrerad arbetsmarknadsstatisk) och UREG (Utbildningsregistret) medan Eurostat tillämpar skattad andel och bygger på AKU (Arbetskraftsundersökning) som är en urvalsundersökning. Skattningarna i en urvalsundersökning medför urval- och/eller bortfallsfel vilket till stor del förklarar skillnaden mellan de uppgifter som finns i Eurostat och de uppgifter som är hämtade ifrån SCB.

3 Ökade investeringar i FoU Inom EU 2020 finns ett mål om att höja de kombinerade offentliga och privata investeringarna i forskning och utveckling (FoU) till minst 3 procent av bruttonationalprodukten (BNP). En av anledningarna är att uppnå en konkurrenskraftig ekonomi. Sverige har satt det nationella målet till 4 procent av BNP. Sverige har en hög investering i FoU som andel av BNP och år 2013 uppgick Sveriges investeringar till 3,3 procent av BNP vilket är en liten ökning jämfört med år Då uppgick investeringarna till 3,22 procent av BNP. I förhållande till övriga medlemsländerna i EU ligger Sverige de senaste åren på en andra plats strax efter Finland som har den högsta investeringsnivån i FoU som andel av BNP. Snittet för EU28 år 2013 är 2,01 procent av BNP. Regionerna i norra Europa har generellt sett en hög investering i FoU som andel av bruttoregionalprodukt (BRP) i förhållande till de i södra Europa. Bland de 264 regionerna i EU placerar sig Skåne högt på listan över FoUinvesteringar som andel av BRP, 10:e plats, och ligger därmed före både Västsverige och Stockholm. Den region i EU som hade högst investeringsgrad i FoU som andel av BRP år 2011 var Brabant Wallon i Belgien. De privata investeringarna i FoU som andel av BRP är hög i Skåne vilket till stor del beror på ett fåtal multinationella företag. Om dessa företag väljer att allokera om sina FoU-resurser till andra regioner kan detta få konsekvenser för Skåne på sikt. Figur 4: Investeringar i FoU som andel av BNP (BRP) Källa: Eurostat * Skåne och Blekinge ingår i samma Nuts 2 region och därmed är redovisad siffra för de båda tillsammans. Skåne står för mer än 90% av Skånes och Blekinges samlade FoU utgifter. Figur 5: Investeringar i Forskning och utveckling som andel av BRP 2011 Källa: Eurostat

4 Minskat utsläpp av växthusgaser För att kunna uppnå en smart och hållbar ekonomi till 2020 krävs att växthusgasutsläppen minskar bland EUs medlemsländer och regioner. I EU2020-strategin har länderna antagit att minska växthusgaserna med 20 procent i förhållande till 1990 års värde. Sveriges klimatmål är att utsläppen ska vara 40 procent lägre år 2020 jämfört med utgångsåret Sammantaget för EU28 har växthusgaserna minskat med 18 procent mellan åren I Sverige och i Skåne har växthusgaserna minskar med 20 procent respektive 28 procent under motsvarande tidsperiod. Utsläppen av växthusgaser inom sektorn energiförsörjning har minskat mest i Skåne vilket beror på övergång från uppvärmning från olja till fjärrvärme och biobränsle. Transport är den sektor i Skåne som har haft svagast nedgång sedan 1990 vilket är till följd av bland annat transittrafiken genom Skåne. Figur 6: Minskning av växthusgaser (koldioxidekvivalenter), procent Källa: Eurostat och nationella emissionsdatabasen minskat med 5 procent 1 jämfört med år 2008, i Skåne har istället energiintensiteten ökat med 2 procent 2. Anledningen till en i stort sett oförändrad energiintensitet för Skåne beror på att både slutanvändningen av energi och BRP i fasta priser varit konstant sedan 2008 bortsett från några mindre konjunktursvängningar och väderförhållanden. Ökad andel förnybar energi Den slutliga användningen av förnybar energi är högst i Sverige inom EU28 år 2013, där Sveriges andel av förnybar energi uppgick till 52 procent jämfört med 15 procent inom EU28. Anledningen till en hög andel förnybar energi i Sveriges beror till stor del på tillgång till vattenkraft och en stor användning av biobränslen inom industrin, elproduktionen samt fjärrvärmeproduktionen. Andelen förnybar energi i Skåne uppgår till ungefär 40 procent 2013 då förändringen sedan 2010 varit någorlunda konstant. På grund av att slutanvändarnas energianvändning varit sekretessbelagd bland annat inom fjärrvärme har det varit svårt att fastställa andelen förnybar energi för Skåne Produktionen av förnybar el i Skåne har sedan 2002 ökat i Skåne vilket beror, till stor del, på utbyggnad av vindkraftverk. Figur 7: Andel förnybar energi i slutanvändningen år 2013 Källa: Eurostat och länsstyrelsen i Skåne Ökad energieffektivitet Inom Europa 2020-strategin finns mål om att energieffektiviseringen ska öka bland medlemsländerna med 20 procent fram till år Sveriges nationella mål är en ökad energieffektivisering med 20 procent fram till år 2020 med utgångsår Genom en minskad energiintensitet uppnås ökad energieffektivitet. Energiintensitet beräknas som förhållandet mellan total slutlig energianvändning och bruttonationalprodukten i fasta priser (för länsnivå bruttoregionalprodukt). Energiintensiteten i Sverige år 2012 har * Andelen förnybar energi är från På grund av hårt belaggd sekretess på senare siffror kan tyvärr inte andelen förnybar energi redovisas för Skåne för Enligt Länsstyrelsen i Skånes rapport Skånes energiläge 2015 har Skånes andel förnybar energi varit relativt konstant sedan och Energimyndigheten, bearbetad av Region Skåne. 2 och länsstyrelsen i Skåne, bearbetad av Region Skåne.

5 Höjd utbildningsnivå För att skapa innovation, ekonomisk tillväxt och för att höja Europas konkurrenskraft internationellt erfordras inom EU att andel befolkning med eftergymnasial utbildning höjs fram till år För EU28 och Sverige är målet att 40 procent av befolkningen i åldrarna år ska ha en eftergymnasial utbildning om minst 2 år. Variationen inom Europas regioner är stor. Det är främst regionerna i nordvästra Europa som har en högre utbildningsnivå än de i sydost. Andelen åringar i Sverige som har en eftergymnasial utbildning om minst 2 år uppgick år 2013 till 43 procent och har ökat något sedan En av anledningarna till Sveriges höga utbildningsnivå är att kvinnorna i Sverige har en högre utbildningsnivå jämfört med männen, 50 procent respektive 36 procent 2013 i åldrarna år. Andelen med minst 2 års eftergymnasial utbildning (30-34år) i Skåne ligger strax över rikssnittet. Både Sverige och Skåne har i dagsläget uppnått både det europeiska och nationella målet om minst 40 procents eftergymnasial utbildning. Figur 8: Andelen år med minst två-årig eftergymnasial utbildning Källa: Eurostat och SCB Figur 9: Andelen år med minst två-årig eftergymnasial utbildning 2013 i Skåne Även inom Skåne finns det en stor variation mellan kommunernas eftergymnasiala utbildningsnivå. I Skåne är det Lunds kommun och Lomma kommun vars utbildningsnivå är högst 67 procent respektive 65 procent. Lägst eftergymnasial utbildning i åldern år har Bjuv kommun och Perstorp kommun med respektive 19 procent. Gemensamt för de 33 kommunerna i Skåne är att andelen befolkning med eftergymnasial utbildning är högre för kvinnorna än männen. Skillnaden mellan Skånes kvinnor och mäns eftergymnasiala utbildningsnivå är som störst i Hörby kommun och lägst i Lund kommun.

6 Minskat skolavhopp En avslutad gymnasieutbildning leder i större utsträckning till arbete och ökad medellivslängd jämfört med en ofullständig gymnasieutbildning. Därför finns det i EU2020-startegin mål om att reducera antalet tidiga skolavhopp i åldern år till under 10 procent fram till Andelen tidiga skolavhopp är en procentenhet lägre i Sverige än i EU28. Både EU28, Sverige och Skåne ligger över målet om att minska antalet elever som i förtid avbryter sin gymnasieutbildning. Andelen tidiga skolavhopp i Skåne uppgår till 11 procent av befolkningen i åldrarna år och ligger i nivå med riket som helhet. Precis som i övriga Sverige är andelen skolavhopp något större bland männen än kvinnorna i Skåne, 13 respektive 9 procent. Elever med utomnordiskt födelseland har något högre andel skolavhopp i Skåne jämfört med riket, 16 respektive 15 procent. Figur 10: Andelen elever18-24 år som hoppat av skolan i förtid och som inte studerar Källa: Eurostat och SCB Figur 11: Andelen elever18-24 år i Skåne som hoppat av skolan i förtid och som inte studerar år 2013 Det finns en stor variation inom Skånes kommuner sett till andelen elever i åldrarna år som inte har en fullständig gymnasieutbildning. Andelen skolavhopp är som lägst i Lunds kommun 3 procent och som högst i Perstorp kommun och Åstorp kommun 18 procent. Differensen mellan män och kvinnor är som störst i Örkelljunga kommun, där 20 procent av männen hoppat av skolan i förtid jämfört mot 9 procent för kvinnorna.

7 Minskat utanförskap Sverige har valt en annan indikator än EU 3 för att mäta minskat utanförskap inom EU2020- strategin. I stället för mer ekonomiska mått har Sverige valt att se till andelen av befolkningen i åldrarna år som står utanför arbetsmarknaden (exklusive heltidsstuderande). Målet är att andelen långtidsarbetslösa samt långtidssjukskrivna ska vara lägre än 14 procent år Under 2013 var andelen i utanförskap 16 procent i Skåne vilket är något högre än i riket som helhet där motsvarande siffra var 14 procent. Precis som i Sverige är utanförskapet något större för kvinnor än män i Skåne, 17 procent jämfört mot 16 procent. 32 procent av de med utomnordiskt födelseland står utanför arbetsmarkanden i Skåne vilket är 4 procentenheter högre än riket som helhet. Figur 12: Andelen år i Skåne som står utanför arbetsmarknaden* år2013 * hänsyn är tagen till arbetspendling till Danmark och Norge. I 10 av de 33 kommunerna i Skåne är utanförskapet lägre än målet. Lomma kommun har lägst utanförskap 9 procent och Landskrona har det högsta utanförskapet i Skåne, 21 procent år Slutsats Analysen visar att Skåne redan uppfyllt både det nationella målet samt EU målet inom investeringar i FoU och eftergymnasial utbildningsnivå. Utmaningarna finns främst inom följande indikatorer, ökad sysselsättning, minskat skolavhopp samt minskat utanförskap, där Skåne har en bit kvar till måluppfyllelse år Skåne och Sverige står sig starkt till miljömålen på EU-nivå men Skåne har en bit kvar till att uppnå de nationella målen inom samtliga tre områden minskat utsläpp av växthusgaser, ökad andel förnybar energi samt ökad energieffektivitet fram till Vidare jämförelse: I Region Halland och i Västra Götalandsregionen pågår uppföljning av EU2020-strategin och resultatet planeras att vara klart efter sommaren. Resultaten kommer att vara jämförbart mellan de tre regionerna. 3 EU mäter utanförskapen enligt tre indikatorer. Risk för fattigdom (antal personer med <60 procent av medianinkomsten i landet). Materiell fattigdom (antal personer som har brister i materiell standard). Hushåll där ingen förvärvsarbetar (antal personer som lever i hushåll med en förvärvsfrekvens på < 20 procent)