KRAV. KVALITETSARBETE Del B, Byggproduktion PROJEKTNAMN

Transkript

1 kademiska Hus KRV på leverantörernas KVLITETSRETE el, yggproduktion För projektet nr: PROJEKTNMN Fastighetsbeteckning Ort Upprättad 200x-xx-xx...(Projektledaren) Kompletterande dokument 200x-xx-xx...(Projektledaren)

2 2 Generella krav på entreprenörers kvalitetsarbete 2.1 llmänt kademiska Hus kräver inte av sina leverantörer att de skall vara certifierade enligt ISO 9000 även om detta självklart är fördelaktigt. Vi kräver däremot att våra leverantörer har systematiserat sitt kvalitetsarbete genom att arbeta med kvalitetssystem och kvalitetsplaner. kademiska Hus kommer genom uppföljningsarbete respektive kvalitetsrevisioner att förvissa sig om att byggproduktionsarbetet sker på ett kvalitetssäkrat sätt. I dokumentet angivna krav ansluter till ISO Om så önskas kan detta dokument erhållas med i högerspalt angivna koder enligt ISO Koderna anger var motsvarande kravelement kan förväntas finnas i leverantörens kvalitetssystem.(under utarbetande) En entreprenör, som upprättat sitt kvalitetssystem enligt ISO 9000, kommer att finna att många av de krav, som finns preciserade i detta dokument, redan innehålls i deras kvalitetssystem. Krav, som inte ingår i upprättat kvalitetssystemet, måste inlemmas i den projektspecifika kvalitetsplanen. En väsentlig del i dessa krav är hur kvalitetstänkandet skall föras vidare och påverka varje enskild medarbetare, såväl anställda hos generalentreprenör (GE) som underentreprenör (UE). Som framgår har GE ansvaret att kräva och följa upp att de krav som ställs på GE också uppfylls av UE. tt projektledaren godkänt GE:s kvalitetsplan innebär inte att kademiska Hus avstår från att i senare skede utföra kvalitetsrevisioner eller att kademiska Hus övertar något ansvar för densamma. 2.2 Produktionstidplan. Snarast efter upphandling skall generalentreprenören upprätta produktionstidplan. enna skall utgå ifrån de restriktioner och villkor som finns i huvudtidplanen. Projektledaren ansvarar för att huvudtidplanen är justerad m.a.p. sådana förändringar som övernskommits vid upphandlingen. Utöver plan för hur egna arbeten skall utföras skall tidplanen omfatta även samtliga underentreprenörers och eventuella sidoentreprenörers arbeten. Underentreprenörerna skall till generalentreprenören överlämna egna tidplaner som i erforderlig omfattning redovisas på produktionstidplanen för hela projektet. Tidplanen skall vara så detaljerad att start- och sluttidpunkt för väsentliga byggskeden samt montage- och arbetsmoment framgår. essutom skall viktiga moments beroende av varandra framgå, framför allt sådana som ligger på den s.k. kritiska linjen. v produktionstidplanen för hela projektet skall framgå var det finns kopplade mer detaljerade tidplaner. KEMISK HUS I STOKHOLM Kravkval entr_2003.doc Sidan 2 av 8

3 Tider för behov av underlag från beställaren och myndigheter t.ex. i form av ritningar och andra beslut skall tydligt framgå. Tidplanen skall ange tydliga etappmål, s.k. milstolpar. essa kan vara av typen grundläggning klar, stommen klar, tätt hus, anläggningen spänningssatt. Entreprenören skall i sin tidplan ange, när ljudmätningar kan utföras. Observera att under denna tid är möjligheter till byggverksamhet begränsad på grund av mätningarna måste genomföras utan ovidkommande ljudstörningar. Slutskedet skall redan från början vara väl genomtänkt och planerat. Tiden för funktionsprovningarna och den samordnade funktionsprovningen skall vara inlagda. Även om särskild besiktningstidplan upprättas skall de olika besiktningstillfällena framgå av produktionstidplanen. Rutiner skapas (normalt stående punkt på dagordningen) för att stämma av produktionstidplanen vid byggmöten med kademiska Hus. et är varje mötesdeltagares skyldighet att vid dessa möten anmäla om man ej ligger i fas med tidplanen samt rapportera åtgärder för att ligga i fas. Rutiner skapas för att dokumentera de avstämda tidplanerna. Produktionstidplanen får inte revideras utan projektledarens godkännande. Syftet med produktionstidplanen är att den skall vara ett sådant styr- och hjälpmedel att beställaren på slutbesiktningsdagen kan övertaga en anläggning med noll fel. GE skall klargöra detta mål för alla UE och medverka aktivt till att det kan nås llmänna krav rbetet med att upprätta kvalitetsplan måste påbörjas omedelbart efterupphandling. Oavsett om GE utför ett arbete med egen personal eller anlitar UE skall arbetet kvalitetssäkras med kvalitetsplan, som uppfyller kademiska Hus krav. GE måste ha en rutin som säkerställer detta. GE har självklart även ansvar för det kvalitetsarbete, som skall utföras av sådan UE, som kademiska Hus har upphandlat men som GE övertagit samordningsansvaret för. Samtliga entreprenörers kvalitetsplaner måste minst omfatta beskrivning av eller rutin för: 1. Organisation med ansvarsförhållanden och befattningsbeskrivningar 2. Projektgenomgång med betoning på kvalitetskritiska moment 3. eskrivning av hur eventuellt projekteringsarbete skall genomföras 4. Inköp och materialhantering med mottagningskontroll. 5. Produktionsstyrning, arbetsberedning 6. Egenkontroll och provning KEMISK HUS I STOKHOLM Kravkval entr_2003.doc Sidan 3 av

4 7. okumenthantering 8. Tidplan för arbetenas genomförande, påverkan av andra tidplaner Erfarenhetsåterföring 4.0 E F G eskrivning av instrumenthantering och mätmetoder 11 vvikelsehantering e kontrollmoment som identifierats under projekteringstiden och berör byggproduktionen skall av entreprenören inarbetas i entreprenörens kontrollplan. Under punkt 4 ovan ingår även rutiner för leverantörsbedömning och leverantörsutvärdering samt styrning av eventuell UE:s kvalitetsarbete. Enligt punkt 4 ovan skall finnas tydliga instruktioner om hur man skall säkerställa att det material, som levereras till byggplatsen, är enligt avtalad kvalitet, utan transportskador, i rätt tid, med rätt märkning, i rätt ordning, i rätt omfattning etc. Entreprenörernas kvalitetsplaner skall innefatta de krav som framgår av kademiska Hus affärsplan beträffande miljöfrågor. Entreprenörens avfallshantering skall avpassas efter kommunens möjligheter att taga emot sorterat avfall., , H I J Enligt punkt 5 ovan skall finnas tydliga rutiner för arbetsberedning. I princip skall alla typer av arbeten beredas av arbetsledning och hantverkare varvid även checklista för egenkontroll upprättas. hecklistan baseras på krav enligt entreprenadhandlingarna, krav från materialleverantörer, krav enligt kvalitetsplanen etc. När sådan checklista upprättats skall kademiska Hus ges möjligheter att komplettera densamma. är sådana arbeten skall utföras, som är ofta återkommande, utformas det förstaarbetet som referens. Kvaliteten på referensarbetet säkras genom kontroll mot kvalitetsansvarig på kademiska Hus. Efterföljande egenkontroll anpassas efter vad som framkommer vid referensarbetet. Under punkt 6 och 7 ovan skall finnas anvisningar som gör att representant från kademiska Hus vid varje tillfälle enkelt skall kunna finna om visst arbete rörande egenkontroll är utfört eller ej. Utförd egenkontroll skall vara införd i systemet efter viss överenskommen tidsrymd. K Kontrollera att entreprenören upprättar arbetsmiljöplan enligt FS 1999:3 (senaste utgåvan) och att återkommande rutiner finns för att säkerställa att planen följes. Resultat av sådana återkommande rutiner skall dokumenteras. rbetsmiljöplanen skall bland annat baseras på det särskilda dokument om arbetsmiljöfrågor, som konsultgruppen har upprättat L Under punkt 9 ovan skall finnas anvisningar om hur erfarenheter återförs till respektive kvalitetssystem och därmed också till den projektspecifika kvalitetsplanen. lla typer av uppföljningar och revisioner skall sålunda värderas med avseende på upprepningseffekter. e brister och fel, som skulle kunna undvikas genom en förändring av kvalitetsplanen, måste KEMISK HUS I STOKHOLM Kravkval entr_2003.doc Sidan 4 av 8

5 M identifieras och rutiner skapas för att säkerställa att dessa brister och fel inte upprepas. I samtliga kvalitetsplaner skall återfinnas de texter hämtade från kademiska Hus kvalitetsplan som behandlar llmän orientering om projektet, Kortfattad målbeskrivning, samt Tekniska förvaltarmål. 3 yggdelsanknutna krav på entreprenörers kvalitetsarbete 3.1 Skyddsrum Vid utförande av skyddsrum skall Skyddsrumregler hecklistor utgiven av Räddningsverket följas randskydd. För projektet har särskild brandskyddshandling upprättats, som skall ligga till grund för de kontrollmoment, som behöver definieras i entreprenörens egenkontrollplanen. Entreprenörens kvalitetsplan skall innehålla leverans av följande intyg: Projektledaren måste välja ut de för projektet aktuella intygen! Sprinklingsintyg av godkänd besiktningsman Provningsintyg avseende rökdetektorer Provningsintyg avseende magnetuppställda dörrar Nödutgångsskyltning med intyg om brinntid Provningsintyg avseende ljudnivå vid utrymningslarm Sotningsintyg Intyg om brandskyddsmålat stål Entreprenören skall i sin kvalitetsplan ha med anvisningar om heta arbeten och i övrigt ha planerat arbetsplatsens brandskydd Tryckkärl Tryckkärl är omgärdade med ett stort regelverk. Värmeväxlare, kylmaskiner, expansionskärl, pannor m.m. skall besiktigas av ett certifierat företag. Observera att andra företag än Statens nläggningsprovning kan göra detta! Enligt F ansvarar GE för att ovanstående besiktningar blir utförda. esiktningarna skall utföras i kademiska Hus namn, eftersom vi är ansvariga., Fukt. KEMISK HUS I STOKHOLM Kravkval entr_2003.doc Sidan 5 av 8

6 Entreprenörens kvalitetsplan skall innehålla anvisning om hur man ämnar säkerställa att arbetena bedrivs så att byggfukt minimeras. Entreprenören måste kunna påvisa, att valda arbetsmetoder och tider säkerställer att de fuktkrav, som angivits i handlingarna, innehålls. (se vidare under punkt träkonstruktioner och punkt betongkonstruktioner ) E F Grundläggning, mark Entreprenören skall tillsammans med geoprojektören upprätta en arbetsplan enligt KR (senaste utgåvan). Förutom grundkontroll enligt KR (senaste utgåvan) skall programmet för tilläggskontroll följas och dokumenteras på sådant sätt, som föreskrivits av konstruktör. Kontrollera att tillförda massor och dräneringsmaterial är säkra ur radon- synpunkt. Om projekteringen innehåller moment för att säkerställa låg radonhalt skall detta följas upp med särskilda kontrollåtgärder, vilka skall dokumenteras. v entreprenörens egenkontrollplan skall framgå hur verifiering sker av att de servispunkter, som finns angivna på ritningarna, stämmer överens med verkligt läge. v entreprenörens egenkontrollplan skall framgå hur verifiering av ledningsförläggning sker. vvägningsprotokoll kombinerat med fotografering kan vara lämpliga egenkontrollsdokument. Gäller ledningar i mark, ingjutna och inbyggda ledningar och dräneringsledningar. v entreprenörens egenkontrollplan skall framgå hur verifiering av arbeten meddränerande och kapillärbrytande material sker. I de fall då sprängning ingår i entreprenaden skall entreprenören upprätta borr- och laddningsplaner, vilka skall godkännas av projektledaren , 3.6 Träkonstruktioner. Sådana produkter, som hos leverantören är underkastad tillverkningskontroll, skall åtföljas av gällande godkännanderegler och kontrollintyg. Entreprenören skall utforma förslag till hur grundkontroll skall utföras och dokumenteras. Projektledaren kontrollerar med konstruktören att kontrollinsatsen är lämpligt utformad. Om konstruktören upprättat särskilt program för tilläggskontroll skall detta följas och dokumenteras. Träkonstruktioner, som blivit utsatta för fukt under byggnadstiden, får ej byggas in utan att kontroll av fuktinnehåll utförts och visat sig understiga uppsatta krav KEMISK HUS I STOKHOLM Kravkval entr_2003.doc Sidan 6 av 8

7 3.7 Murverkskonstruktioner. För murning i klass 1 skall entreprenören kunna visa, att denna utföres av murare med dokumenterad erfarenhet. rbetsledningen skall ha särskild dokumenterad utbildning. Entreprenören skall utforma förslag till egenkontrollprogram med KR (senaste utgåvan) som grund. Projektledaren kontrollerar med arkitekt och konstruktör att kontrollinsatsen är lämpligt utformad. Provmurning utföres och dokumenteras. Om konstruktören upprättat särskilt program för tilläggskontroll skall detta följas och dokumenteras etongkonstruktioner e kapitel i K (senaste utgåvan), som beskriver utförande och kontroll, skall ligga till grund för entreprenörens förslag till grundkontroll. Projektledaren kontrollerar tillsammans med konstruktören att kontrollinsatsen är lämpligt utformad. eträffande dokumentationen skall denna utformas så att man på ett enkelt och entydigt sätt, gärna med hjälp av ritningar, kontinuerligt kan koppla kontrollinsatser till produktionsförloppet. et kontrolldokument, som konstruktören skapat för genomförande av tilläggskontroll, skall följas och dokumenteras., 3.9 Stålkonstruktioner overkets handbok om stålkonstruktioner SK (senaste utgåvan), som beskriver utförande och kontroll, skall ligga till grund för entreprenörens förslag till grundkontroll. Projektledaren kontrollerar tillsammans med konstruktören att kontrollinsatsen är lämpligt utformad. eträffande dokumentationen skall denna utformas så att man på ett enkelt och entydigt sätt, med ritningar och specifikationer som bas, kontinuerligt kan koppla kontrollinsatser till omfattning av färdigt utförande. et kontrolldokument, som konstruktören har skapat för genomförande av tilläggskontroll, skall följas och dokumenteras., 4 Krav på entreprenörers kvalitetsarbete i samband med samordnad provning. För att möjliggöra noll fel vid slutbesiktningen och få en provning av hela funktionssamband behövs en samordnad provning. Generalentreprenören skall i sin tidplan detaljerat ange hur tid är avsatt tillsamordnad provning. Projektet måste vara i sådant skick, att provningen kan genomföras på avsett vis. land annat skall alla flöden vara KEMISK HUS I STOKHOLM Kravkval entr_2003.doc Sidan 7 av 8

8 injusterade och anläggningen städad. Generalentreprenören skall med hjälp av sina underentreprenörer prova samtliga funktioner, som finns i projektet. Som underlag finns ett program, upprättat av projektörsgruppen. Programmet skall vara så upplagt, att ett överskådligt dokument från provningen fås som slutresultat , 4.12 Se vidare yggnadsstyrelsens skrift Samordnad provning samt exempel på ett färdigt program i referenssamlingen. KEMISK HUS I STOKHOLM Kravkval entr_2003.doc Sidan 8 av 8