KRAV KVALITETSARBETE PROJEKTNAMN

Transkript

1 kademiska Hus KRV på leverantörernas KVLITETSRETE el + Projektering och yggproduktion i Totalentreprenad För projektet nr: PROJEKTNMN Fastighetsbeteckning Ort Upprättad 200x-xx-xx...(Projektledaren) Kompletterande dokument 200x-xx-xx...(Projektledaren)

2 1 Generella krav på totalentreprenörers kvalitetsarbete 1.1 llmänt kademiska Hus kräver inte av sina leverantörer att de skall vara certifierade enligt ISO 9000 även om detta självklart är fördelaktigt. Vi kräver däremot att våra leverantörer har systematiserat sitt kvalitetsarbete genom att arbeta med kvalitetssystem och kvalitetsplaner. kademiska Hus kommer genom uppföljningsarbete respektive kvalitetsrevisioner att förvissa sig om att projekterings- och byggproduktionsarbetet sker på ett kvalitetssäkrat sätt. I dokumentet angivna krav ansluter till ISO Om så önskas kan detta dokument erhållas med i högerspalt angivna koder enligt ISO Koderna anger var motsvarande kravelement kan förväntas finnas i leverantörens kvalitetssystem.(under utarbetande) En entreprenör, som upprättat sitt kvalitetssystem enligt ISO 9000, kommer att finna att många av de krav, som finns preciserade i detta dokument, redan innehålls i deras kvalitetssystem. Krav, som inte ingår i upprättat kvalitetssystemet, måste inlemmas i den projektspecifika kvalitetsplanen. En väsentlig del i dessa krav är hur kvalitetstänkandet skall föras vidare och påverka varje enskild medarbetare, såväl anställda hos totalentreprenör (TE) som underentreprenör (UE) och projektören med ev. anlitad underkonsult. Som framgår har TE ansvaret att kräva och följa upp att de krav som ställs på TE också uppfylls av UE och projektörer tt projektledaren godkänt TE:s kvalitetsplan innebär inte att kademiska Hus avstår från att i senare skede utföra kvalitetsrevisioner eller att kademiska Hus övertar något ansvar för densamma. 1.2 Tidplan Snarast efter upphandling skall totalentreprenören upprätta tidplaner omfattande såväl projekteringstidplan som produktionstidplan Tidplanerna skall utgå ifrån de restriktioner och villkor som finns i projektledarens huvudtidplan. v tidplanen för hela projektet skall framgå var det finns kopplade mer detaljerade tidplaner. Projektledaren ansvarar för att huvudtidplanen är justerad med avseende på. sådana förändringar som överenskommits vid upphandlingen. 1.3 Projekteringstidplan -3 TE ansvarar för att en detaljerad projekteringstidplan upprättas enligt F. å projektörer allmänt sett är sämre på att upprätta styrande tidplaner än entreprenörer har de väsentliga kraven på projekteringstidplan på detta sätt lyfts upp till F-delen (se F-konsult) och blir därmed mera bindande än dessa kvalitetskrav. Projekteringstidplanen måste vara mycket detaljerad, KEMISK HUS I STOKHOLM Kravkval_+_TE_2003.doc 2 (12)

3 minst så detaljerad som exempel Mikroelektronik i referenssamlingen. TE skall upprätta en rutin som säkerställer att projekteringstidplanen revideras och distribueras efter varje förändring, som godkänts av projektledaren. et skall framgå av kvalitetsplanerna att det är varje mötesdeltagares skyldighet att vid projekteringsmöten anmäla om man ej ligger i fas med tidplanen Produktionstidplan Utöver plan för hur egna arbeten skall utföras skall tidplanen omfatta även samtliga underentreprenörers och eventuella sidoentreprenörers arbeten. Underentreprenörerna skall till totalentreprenören överlämna egna tidplaner som i erforderlig omfattning redovisas på produktionstidplanen för hela projektet. Produktionstidplanen skall vara så detaljerad att start- och sluttidpunkt för väsentliga byggskeden samt montage- och arbetsmoment framgår. essutom skall viktiga moments beroende av varandra framgå, framför allt sådana som ligger på den s.k. kritiska linjen. Tider för behov av underlag från beställaren och myndigheter och andra beslut skall tydligt framgå Produktionstidplanen skall ange tydliga etappmål, s.k. milstolpar. essa kan vara av typen grundläggning klar, stommen klar, tätt hus, anläggningen spänningsatt. Tidplanen skall också ange, när ljudmätningar kan utföras. Observera att under denna tid är möjligheter till byggverksamhet begränsad på grund av mätningarna måste genomföras utan ovidkommande ljudstörningar. Slutskedet skall redan från början vara väl genomtänkt och planerat. Tiden för funktionsprovningarna och samprovningen skall vara inlagda. Även om särskild besiktningstidplan upprättas skall de olika besiktningstillfällena framgå av produktionstidplanen. Rutiner skapas (normalt stående punkt på dagordningen) för att stämma av produktionstidplanen vid byggmöten med kademiska Hus. et är varje mötesdeltagares skyldighet att vid dessa möten anmäla om man ej ligger i fas med tidplanen samt rapportera åtgärder för att ligga i fas. Rutiner skapas för att dokumentera de avstämda tidplanerna. Produktionstidplanen får inte revideras utan projektledarens godkännande. Syftet med produktionstidplanen är att den skall vara ett sådant styr- och hjälpmedel att beställaren på slutbesiktningsdagen kan övertaga en anläggning med noll fel. TE skall klargöra detta mål för alla UE och medverka aktivt till att det kan nås llmänna krav på kvalitetsplan rbetet med att upprätta en kvalitetsplan måste påbörjas omedelbart efter KEMISK HUS I STOKHOLM Kravkval_+_TE_2003.doc 3 (12)

4 upphandling. Kvalitetsplanen skall omfatta såväl projekterings- som byggproduktionsarbetet. I samtliga kvalitetsplaner skall återfinnas de texter hämtade från kademiska Hus kvalitetsplan som behandlar llmän orientering om projektet, Kortfattad målbeskrivning, samt Tekniska förvaltarmål. 2 Krav på projekteringsdelen i kvalitetsplanen 2.1 Krav som gäller TE:s projekteringsledare E F G H I J Projekteringsledaren skall upprätta en kvalitetsplan för samordnad projektering(ksp). KSP skall vara så upplagd att det enkelt och tydligt framgår hur verifiering av respektive punkt skall ske. Projektledaren skall snabbt kunna ges skriftlig dokumentation om läget. I Riktlinjer för projektering beskrivs de huvudprinciper, som gäller vid projektering för kademiska Hus. I KSP skall anges hur projektörsgruppen säkerställer att optimala helhetslösningar väljs. Projekteringsledaren skall säkerställa att samtliga projektörer, även de som inte ingår i totalentreprenaden (exempelvis inredningsarkitekt), inbegripas i KSP. Projekteringsledaren skall upprätta gränsdragningslista för arbetsfördelning mellan projektörer KSP skall innehålla kontrollmoment mot den gränsdragningslista som är upprättad mellan kademiska Hus och aktuell hyresgäst. KSP skall innehålla rutiner för att säkerställa att alla för projektet gällande handlingar uppfylls genom den fortsatta projekteringen. Projekteringsledaren tillser att - samordnaren upprättar en - manual, som även beskriver hur det färdiga resultatet skall levereras till kademiska Hus Om någon typ av provrum, provutförande eller dylikt planeras skall detta framgå av KSP och projekteringstidplanen. lla de svårigheter, som projektören upptäckt under projekteringsskedet och som påverkar entreprenadens genomförande, bearbetas till lämpliga kontrollmoment som skall införas i egenkontrollplanen för byggskedet. et kan handla om ordningsföljd, montagesätt, detaljlösningar, materialhantering, provisoriska åtgärder, leveranstider etc. TE har övertagit kademiska Hus ansvar för projekterad arbetsmiljö enligt FS 1999:3 (senaste utgåvan). KSP skall innehålla rutiner för att säkerställa att projekteringen samordnas och anpassas till FS 1999:3 (senaste utgåvan).om projektledaren engagerat konsulter att medverka i samordnad funktionsprovning bör detta tagas upp i KSP KEMISK HUS I STOKHOLM Kravkval_+_TE_2003.doc 4 (12)

5 2.2 E F G H Krav som gäller samtliga projektörer I F konsult respektive i Kontrakt med konsult eller Uppdragsbekräftelse finns en punkt, där uppdragets omfattning specificeras. et ansvar, som konsulten tagit på sig enligt denna specifikation skall återspeglas i konsultens kvalitetsplan. v kvalitetsplanen skall tydligt framgå vilka som är ansvariga för olika funktioner, både generellt och specifikt för projektet och ur kvalitetssynpunkt. Respektive projektör skall omedelbart efter upphandling starta arbetet med att upprätta sin kvalitetsplan så att den snabbt får en sådan utformning att projekteringsledaren kan godkänna den. Observera att enligt F konsult förfaller inte första fakturan till betalning förrän kademiska Hus erhållit och godkänt förslag från projektör beträffande kvalitetsplan. Normalt har projektören ett genomarbetat kvalitetssystem som ligger till grund för arbetet att upprätta kvalitetsplan. Projektörens förslag till kvalitetsplan skall dels kontrolleras mot dessa krav, dels mot det egna kvalitetssystem. v kvalitetsplanen skall framgå hur egenkontroll och annat kvalitetsarbete drivs och verifieras på ett systematiskt och väldokumenterat sätt. Verifiering av konstruktioner skall ske kontinuerligt och i så tidigt skede som möjligt. eräkningar skall dokumenteras och verifieras kontinuerligt och vara uppställda och förtydligade med figurer på sådant sätt att en utomstående enkelt kan sätta sig in i beräkningarna. etta gäller självklart även då beräkningarna är utförda med dator. Verifiering av databeräkningar kan om så är möjligt ske med enkla manuella överslagsmetoder eller genom kontroll av indata. Rimlighetsbedömning skall alltid utföras vid verifiering av stora system. Genom att dokumentationen och verifieringen utföres kontinuerligt skall projektledaren alltid kunna ges aktuell, skriftlig information av projekteringsläget. Kvalitetsplanerna skall innehålla särskild instruktion om hur olika typer av ändringar skall hanteras. et skall tydligt framgå att en ändring, som påverkar andra dokument, på ett entydigt sätt når berörda parter. I stora projekt är det ofta nödvändigt att införa rutiner som samlar upp en del av informationsflödet mellan projektörerna till större block. Kvalitetsplanerna skall innehåller beskrivningar om dokumentstyrning. Rutiner för exempelvis distribution, mottagande, hantering och arkivering av ritningar, fax, och andra dokument skall finnas. Rutinerna skall bland annat säkerställa att alla projektörer arbetar med rätt underlag. Kvalitetsplanerna skall innehålla rutiner för hur projektör dokumenterar erhållna och lämnade besked, kontakter med myndigheter etc. e olika överväganden som projektören gjort för att komma fram till lämpligaste material, stomsystem etc. skall tydligt dokumenteras liksom överväganden om lägsta årskostnad för olika systemval. Från projektledaren in- KEMISK HUS I STOKHOLM Kravkval_+_TE_2003.doc 5 (12)

6 I J K L M N O hämtas uppgifter om avskrivningstider och kalkylränta. I samband med starten av bygghandlingsskedet skall upprättas brandskyddsdokumentation. Var och en av projektörerna ansvarar för att dessa frågor bevakas utifrån respektive projektörs ansvarsområde under hela projekteringsskedet etta skall framgå ur kvalitetsplanerna. I systemskedet har upprättats särskilda handlingar som beskriver ljudkrav. Var och en av projektörerna ansvarar för att dessa frågor bevakas utifrån respektive projektörs ansvarsområde under hela projekteringsskedet. etta skall framgå ur kvalitetsplanerna. Kvalitetsplanerna skall innehålla rutiner som säkerställer att även anlitade underkonsulter kan uppfylla kademiska Hus krav på kvalitetsarbete. Kvalitetsplanen skall innehålla rutiner för hur sådan granskning, som beskrivs i F konsult, skall utföras. Granskningstider måste preciseras. Samtliga kvalitetsplaner skall innehålla rutiner för hur man säkerställer att projekteringen uppfyller samhälleliga krav på arbetsmiljö enligt FS 1999:3 (senaste utgåvan). Om skyddsrum ingår i projektet skall Skyddsrumsregler checklista utgiven av Räddningsverket följas. v kvalitetsplan skall framgå hur projektör säkerställer att projekteringen sker med hänsyn till tillgänglighet, service möjligheter, transporter, ljudoch ljus- förhållanden för driftpersonal Krav på arkitektens kvalitetsplan I frågor rörande gestaltning skall framgå vilka rutiner, som finns beträffande detta. Om det sålunda finns något internt forum, där gestaltning regelbundet diskuteras, skall detta framgå av kvalitetsplanen. Väsentliga frågor, som vid sådana genomgångar ej funnit sin lösning, skall dokumenteras. e olika överväganden, som arkitekten gjort för att finna helhetslösningar och för att göra bästa val av rumsindelning, rumshöjd, material etc. skall dokumenteras. Även underlag för dessa överväganden skall dokumenteras. v kvalitetsplanen skall framgå, hur man säkerställer att de samhälleliga krav, som finns preciserade i PL, PF, VL, VF och R (senaste utgåvan), innehålls i de upprättade handlingarna. Särskild rutin beträffande uppföljning av krav om tillgänglighet och varsamhet skall finnas. Kvalitetsplanen skall innehålla rutiner för att säkerställa att utformningen blir bra med avseende på fukt, köldbryggor, täthet och byggbarhet. Så kallad fuktdimensionering skall dokumenteras Krav på byggnadskonstruktörens kvalitetsplan. Kvalitetsplanen skall innehålla rutiner för att säkerställa att konstruktionslösningarna blir bra med avseende på fukt, köldbryggor, täthet och byggbarhet. Så kallad fuktdimensionering skall dokumenteras KEMISK HUS I STOKHOLM Kravkval_+_TE_2003.doc 6 (12)

7 I handlingarna skall redovisas alla dimensioneringskriterier på ett överskådligt sätt, således även nedböjningskriterier, vibrationskrav, påkörningslaster, explosionslaster, skyddsrumslaster etc. Redovisningen skall ske på ritningar. Grundläggningsförhållanden och grundläggningssätt redovisas särkilt. För geokonstruktioner i GK 2 och GK 3 skall tilläggskontroll specificeras såsom kontroll av schaktbotten, provpålning, pålkontroll etc. rbetsmomenten skall bearbetas till lämpliga kontrollmoment, som skall införas i egenkontrollplanerna för byggskedet. Om det finns anledning att misstänka att grunden innehåller radon måste detta undersökas och åtgärder vidtagas för att säkerställa låg radonhalt. Om det i byggentreprenaden ingår att borttransportera schaktmassor måste anges om dessa innehåller radon i sådan mängd, att det innebär risk. ll tilläggskontroll, som finns angiven i R, KR, SK, K (senaste utgåvan) etc. skall anges på sådant sätt att ett kontrolldokument skapas, där egenkontroll och verifiering kan införas. eträffande grundkontroll, se punkt 4.6, 4.7, 4.8 och Krav på VVS projektörens kvalitetsplan I kvalitetsplanen skall det anges hur funktionsprov skall utföras och dokumenteras samt hur den samprovningen under entreprenadtiden skall utföras och dokumenteras. nsvariga för rör, ventilation, kyla, sprinkler, styr- och övervakning och ev. andra delar skall anges. För att hyresgästen skall få börja att använda huset eller anläggningen måste det förutom en godkänd besiktning av ventilationsentreprenaden även finnas en godkänd besiktning av funktionen (OVK). I kvalitetsplanen skall framgå när och hur OVK utförs. VVS-projektören skall utforma handlingarna så att - det enkelt går att kontrollera injusteringar och injusteringsvärden. - det finns föreskrifter om hantering av kanaler och aggregat mm på arbetsplatsen - det går att kontrollera renheten i kanalsystemet - det finns färdiga drift- och underhållsinstruktioner framme till OVKbesiktningen. det finns kontinuerlig flödesmätning vid samtliga aggregat Krav på El- och Teleprojektörens kvalitetsplan I kvalitetsplanen skall det anges hur funktionsprov skall utföras och dokumenteras samt hur samprovningen under entreprenadtiden skall utföras och dokumenteras. KEMISK HUS I STOKHOLM Kravkval_+_TE_2003.doc 7 (12)

8 2.7 Krav på kvalitetsplaner för övriga projektörer och konsulter Om det finns andra projektörer måste givetvis även dessa upprätta motsvarande kvalitetsplaner. et kan vara kalkylprojektör, mängdkalkylprojektör, besiktningsmän, U-projektör m.fl. Vi skall komplettera med krav på brandkonsult och ljudkonsult. eträffande samprovning finns framtagen enbladar-pm som kan hänvisas till i F-delen. 3. Krav på byggproduktionsdelen i kvalitetsplanen 3.1 Krav på Totalentreprenören (TE) Oavsett om TE utför ett arbete med egen personal eller anlitar UE skall allt arbete kvalitetssäkras med kvalitetsplan, som uppfyller kademiska Hus krav. TE skall ha rutiner som säkerställer detta. Totalentreprenören skall upprätta arbetsmiljöplan enligt FS 1999:3 (senaste utgåvan) med återkommande rutiner för att säkerställa att planen följes. Resultat av sådana återkommande rutiner skall dokumenteras. rbetsmiljöplanen skall bland annat baseras på det särskilda dokument om arbetsmiljöfrågor, som projektörsgruppen har upprättat. 3.2 Krav på samtliga entreprenörer (TE och TE:s UE) Samtliga entreprenörers kvalitetsplaner måste minst omfatta beskrivning av eller rutin för: 1. Organisation med ansvarsförhållanden och befattningsbeskrivningar 2. Projektgenomgång med betoning på kvalitetskritiska moment 3. Inköp och materialhantering med mottagningskontroll. 4. Produktionsstyrning, arbetsberedning 5. Egenkontroll och provning 6. okumenthantering 7. Tidplan för arbetenas genomförande, påverkan av andra tidplaner 8. Erfarenhetsåterföring 9. eskrivning av instrumenthantering och mätmetoder 10.vvikelsehantering e kontrollmoment som identifierats under projekteringstiden och berör byggproduktionen skall av entreprenören inarbetas i entreprenörens kontrollplan. Under punkt 3 ovan ingår även rutiner för leverantörsbedömning och leverantörsutvärdering. KEMISK HUS I STOKHOLM Kravkval_+_TE_2003.doc 8 (12) , ,

9 E F G H I Enligt punkt 3 ovan skall finnas tydliga instruktioner om hur man skall säkerställa att det material, som levereras till byggplatsen, är enligt avtalad kvalitet, utan transportskador, i rätt tid, med rätt märkning, i rätt ordning, i rätt omfattning etc. Entreprenörernas kvalitetsplaner skall innefatta de krav som framgår av kademiska Hus F beträffande miljöfrågor. Entreprenörens avfallshantering skall avpassas efter kommunens möjligheter att taga emot sorterat avfall. Enligt punkt 4 ovan skall finnas tydliga rutiner för arbetsberedning. I princip skall alla typer av arbeten beredas av arbetsledning och hantverkare varvid även checklista för egenkontroll upprättas. hecklistan baseras på krav enligt entreprenadhandlingarna, krav från materialleverantörer, krav enligt kvalitetsplanen etc. När sådan checklista upprättats skall kademiska Hus ges möjligheter att komplettera densamma. är sådana arbeten skall utföras, som är ofta återkommande, utformas det första arbetet som referens. Kvaliteten på referensarbetet säkras genom kontroll mot kvalitetsansvarig på kademiska Hus. Efterföljande egenkontroll anpassas efter vad som framkommer vid referensarbetet. Under punkt 5 och 6 ovan skall finnas anvisningar som gör att representant från kademiska Hus vid varje tillfälle enkelt skall kunna finna om visst arbete rörande egenkontroll är utfört eller ej. Utförd egenkontroll skall vara införd i systemet efter viss överenskommen tidsrymd. Under punkt 8 ovan skall finnas anvisningar om hur erfarenheter återförs till respektive kvalitetssystem och därmed också till den projektspecifika kvalitetsplanen. lla typer av uppföljningar och revisioner skall sålunda värderas med avseende på upprepningseffekter. e brister och fel, som skulle kunna undvikas genom en förändring av kvalitetsplanen, måste identifieras och rutiner skapas för att säkerställa att dessa brister och fel inte upprepas yggdelsanknutna krav på entreprenörers kvalitetsarbete 4.1 Skyddsrum Vid utförande av skyddsrum skall Skyddsrumregler hecklistor utgiven av Räddningsverket följas randskydd. För projektet har särskild brandskyddshandling upprättats, som skall ligga till grund för de kontrollmoment, som behöver definieras i entreprenörens egenkontrollplanen. Entreprenörens kvalitetsplan skall innehålla leverans av följande intyg: Projektledaren måste välja ut de för projektet aktuella intygen! KEMISK HUS I STOKHOLM Kravkval_+_TE_2003.doc 9 (12)

10 Sprinklingsintyg av godkänd besiktningsman Provningsintyg avseende rökdetektorer Provningsintyg avseende magnetuppställda dörrar Nödutgångsskyltning med intyg om brinntid Provningsintyg avseende ljudnivå vid utrymningslarm Sotningsintyg Intyg om brandskyddsmålat stål Entreprenören skall i sin kvalitetsplan ha med anvisningar om heta arbeten och i övrigt ha planerat arbetsplatsens brandskydd. 4.3 Tryckkärl Tryckkärl är omgärdade med ett stort regelverk. Värmeväxlare, kylmaskiner, expansionskärl, pannor m.m. skall besiktigas av ett certifierat företag. Observera att andra företag än Statens nläggningsprovning kan göra detta! Enligt F ansvarar TE för att ovanstående besiktningar blir utförda. esiktningarna skall utföras i kademiska Hus namn., Fukt Entreprenörens kvalitetsplan skall innehålla detaljerade anvisningar om hur man ämnar säkerställa att arbetena bedrivs så att byggfukt minimeras, så kallad fuktdimensionering. Entreprenören måste kunna påvisa, att materialhantering, valda arbetsmetoder, väderskydd och tider säkerställer den så kallade fuktdimensioneringen och att de fuktkrav, som angivits i handlingarna, innehålls. (Se vidare under punkt träkonstruktioner och punkt betongkonstruktioner ). 4.5 Grundläggning, mark Entreprenören skall tillsammans med geoprojektören upprätta en arbetsplan enligt KR (senaste utgåvan). Förutom grundkontroll enligt KR (senaste utgåvan) skall programmet för tilläggskontroll följas och dokumenteras på sådant sätt, som föreskrivits av konstruktör. Kontrollera att tillförda massor och dräneringsmaterial är säkra ur radonsynpunkt. Om projekteringen innehåller moment för att säkerställa låg radonhalt skall detta följas upp med särskilda kontrollåtgärder, vilka skall dokumenteras. v entreprenörens egenkontrollplan skall framgå hur verifiering sker av att de servispunkter, som finns angivna på ritningarna, stämmer överens med verkligt läge KEMISK HUS I STOKHOLM Kravkval_+_TE_2003.doc 10 (12)

11 E F v entreprenörens egenkontrollplan skall framgå hur verifiering av ledningsförläggning sker. vvägningsprotokoll kombinerat med fotografering kan vara lämpliga egenkontrollsdokument. Gäller ledningar i mark, ingjutna och inbyggda ledningar och dräneringsledningar. v entreprenörens egenkontrollplan skall framgå hur verifiering av arbeten med dränerande och kapillärbrytande material sker. I de fall då sprängning ingår i entreprenaden skall entreprenören upprätta borr- och laddningsplaner, vilka skall godkännas av projektledaren , 4.6 Träkonstruktioner Sådana produkter, som hos leverantören är underkastad tillverkningskontroll, skall åtföljas av gällande godkännanderegler och kontrollintyg. Entreprenören skall utforma förslag till hur grundkontroll skall utföras och dokumenteras. Kontroll skall ske med konstruktören att kontroll-insatsen är lämpligt utformad. Om konstruktören upprättat särskilt program för tilläggskontroll skall detta följas och dokumenteras. Träkonstruktioner, som blivit utsatta för fukt under byggnadstiden, får ej byggas in utan att kontroll av fuktinnehåll utförts och visat sig understiga uppsatta krav Murverkskonstruktioner För murning i klass 1 skall entreprenören kunna visa, att denna utföres av murare med dokumenterad erfarenhet. rbetsledningen skall ha särskild dokumenterad utbildning. Entreprenören skall utforma förslag till egenkontrollprogram med KR (senaste utgåvan) som grund. Kontroll skall ske med arkitekt och konstruktör att kontrollinsatsen är lämpligt utformad. Provmurning utföres och dokumenteras (i förekommande fall.) Om konstruktören upprättat särskilt program för tilläggskontroll skall detta följas och dokumenteras etongkonstruktioner e kapitel i K (senaste utgåvan), som beskriver utförande och kontroll, skall ligga till grund för entreprenörens förslag till grundkontroll. Kontroll skall ske tillsammans med konstruktören att kontrollinsatsen är lämpligt utformad. eträffande dokumentationen skall denna utformas så att man på ett enkelt och entydigt sätt, gärna med hjälp av ritningar, kontinuerligt kan koppla kontrollinsatser till produktionsförloppet. KEMISK HUS I STOKHOLM Kravkval_+_TE_2003.doc 11 (12) et kontrolldokument, som konstruktören skapat för genomförande av till-,

12 läggskontroll, skall följas och dokumenteras. Stålkonstruktioner overkets handbok om stålkonstruktioner SK (senaste utgåvan), som beskriver utförande och kontroll, skall ligga till grund för entreprenörens förslag till grundkontroll. Kontroll skall ske tillsammans med konstruktören att kontrollinsatsen är lämpligt utformad. eträffande dokumentationen skall denna utformas så att man på ett enkelt och entydigt sätt, med ritningar och specifikationer som bas, kontinuerligt kan koppla kontrollinsatser till omfattning av färdigt utförande. et kontrolldokument, som konstruktören har skapat för genomförande av tilläggskontroll, skall följas och dokumenteras., 5 Krav på entreprenörers kvalitetsarbete i samband med funktionsprovning och samprovning För att möjliggöra noll fel vid slutbesiktningen och få en provning av hela funktionssamband behövs utöver respektive systems funktionsprovning en så kallad samprovning.(tidigare benämnd samordnad provning) Totalentreprenören skall i sin tidplan detaljerat ange hur tid är avsatt till samprovning. Projektet måste vara i sådant skick, att provningarna kan genomföras på avsett vis. land annat skall alla flöden vara injusterade och anläggningen städad. Totalentreprenören skall med hjälp av sina underentreprenörer prova samtliga funktioner som finns i projektet och därutöver genomföra en samprovning. Som underlag finns ett program, upprättat av projektörsgruppen. Programmet skall vara så upplagt, att ett överskådligt dokument från provningen fås som slutresultat. Se vidare upprättad enbladare SMPROVNING , KEMISK HUS I STOKHOLM Kravkval_+_TE_2003.doc 12 (12)