Metodbeskrivning för genomförande av Oberoende värdering i ISD-processens faser Produktion och Leverans till FM. Oberoende värdering i ISD-processen
|
|
- Lars-Erik Göransson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Metodbeskrivning för genomförande av Oberoende värdering i ISD-processens faser Produktion och Leverans till FM Oberoende värdering i ISD-processen
2 FMV :3 Härmed fastställs Leverans av ISD version 2.0 för delgivning till Försvarsmakten Högkvarteret till LedS CIO som remissutgåva. Deltagare vid föredragningen har varit föredragande och beslutande. Johan Wåhlén Chef Generell Produktionsstöd vid AK Gemensam Dan Olofsson
3 REVISIONSHISTORIK Version Datum Beskrivning Ansvar Mindre uppdateringar med avseende på begrepp och förtydliganden DAOLO Införande av rollen Security test manager. DAOLO Fastställd version DAOLO Oberoende värdering i ISD-processen 3
4
5 Innehåll 1 Inledning Definition Oberoende värdering Metodbeskrivningens del i ISD-processen Syfte Nytta för FMV Förutsättningar och principer Omfattning Begrepp och Förkortningar Referenser Organisation och ansvar Ansvarsroller Förberedelser Uppdragsidentifiering Aktiviteter Beslutspunkter Beställarens ansvar Utvärderarens ansvar Utvecklarens ansvar Mottagarens ansvar Utvärdering av omfattning Aktiviteter Beslutspunkter Beställarens ansvar Utvärderarens ansvar Utvecklarens ansvar Mottagarens ansvar Genomförande Grunder Faser Utvärderingsaktiviteter Granskningsplanering Aktiviteter Beslutspunkter Beställarens ansvar Utvärderarens ansvar Utvecklarens ansvar Mottagarens ansvar Oberoende värdering i ISD-processen 5
6 4.3 Utvärdering av granskningsplanering Aktiviteter Beslutspunkter Beställarens ansvar Utvärderarens ansvar Utvecklarens ansvar Mottagarens ansvar Granskningsgenomförande, inkluderande avstämningar Aktiviteter Beslutspunkter Beställarens ansvar Utvärderarens ansvar Utvecklarens ansvar Mottagarens ansvar Utvärdering granskningsresultat Aktiviteter Beslutspunkter Beställarens ansvar Utvärderarens ansvar Utvecklarens ansvar Mottagarens ansvar Förvaltning av granskningsresultat Aktiviteter Beslutspunkter Beställarens ansvar Utvärderarens ansvar Utvecklarens ansvar Mottagarens ansvar Bilaga 1 Mallar Oberoende värdering i ISD-processen
7 1 INLEDNING 1.1 DEFINITION OBEROENDE VÄRDERING Med oberoende värdering avses granskning av ett objekt (som kan vara system eller specifik produkt/lösning) ur ett IT-säkerhetsperspektiv. Granskningen ska alltid ske av en instans med korrekt kompetens för uppgiften och som är oberoende, det vill säga utan tidigare åtagande eller ekonomiskt intresse avseende i utvecklingen av granskningsobjektet. 1.2 METODBESKRIVNINGENS DEL I ISD-PROCESSEN ISD-processen (IT-Säkerhetsdeklaration) är framtagen för att möjliggöra kostnadseffektivt och enhetligt IT-säkerhetsarbete i projekt och systemledning inom FM och FMV. Processen tydliggör ansvar och roller mellan olika aktörer, säkerställer att IT-säkerhetsarbetet görs rätt från början samt ökar förtroendet för FMV:s leveranser till FM. Mer detaljer om ISD ges i [VL]. Input FM: Säkerhetsmålsättning FM: TTEM FMV: Systemledningens ISD-plan Granskning Granskning Granskning Granskning Initial Analys Output: FMV: STAU 1 FMV: ISD-plan MUST erbjuds möjlighet att lämna synpunkter Bild 1:1 ISD-processen Kravspec/ upphandling Output: FMV: STAU 2 (mönster/ arkitektur ) FMV: Teknisk spec FMV: VÅ Produktion Output Leverantör : STAU 3 ISU Leverans FM Output: FMV: Slutgiltigt STAU 4 FMV: ISD MUST erbjuds möjlighet MUST erbjuds att lämna möjlighet B2 synpunkter att lämna B3 B4 B5 synpunkter Oberoende värdering i ISD-processen 7
8 1 Inledning Oberoende värdering kan genomföras efter samtliga faser i ISD-processen. I de första faserna, Initial analys och Kravspec/upphandling, genomförs teoretiska granskningar av dokumentation. I faserna, Produktion och Leverans FM, genomförs både teoretiska och praktiskt tekniska granskningar av aktuellt granskningsobjekt. Oberoende värdering i samtliga faser samt harmonisering med Verifiering och Validering finns beskrivet i dokumentet Vägledning för oberoende granskning [VL OG]. 1.3 SYFTE Syftet med metoden för oberoende värdering är att, ur ett FMV-perspektiv: Stödja och kravställa oberoende värdering utifrån ett beställarperspektiv. Detta omfattar hela kedjan från upphandling av tjänsten, utvärdering, användning och hantering av resultatet. Påvisa hur oberoende värdering kan genomföras på ett effektivt sätt. Påvisa på att oberoende värdering är en viktig del av FMV:s kvalitetsarbete inom IT-säkerhetsområdet, genom att metoden ger ett stort mervärde för ISD. 1.4 NYTTA FÖR FMV Metoden för oberoende värdering ska ge en trygghet i att IT-säkerhetslösningen är hållbar och blir godkänd. En förutsättning är att det finns kvalitet i det arbete, planering, genomförande och resultat, som genomförs. 8 Oberoende värdering i ISD-processen
9 1.5 Förutsättningar och principer 1.5 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PRINCIPER För att nå ett bra och användbart resultat är det nödvändigt att ställa rätt krav och skapa rätt förutsättningar inför en oberoende granskning. Metoden för oberoende värdering ska vara applicerbar på alla typer av granskningsobjekt vara generell och övergripande omfatta både teoretiska utvärderingar och analyser samt praktiska delar, såsom penetrationstest 1.6 OMFATTNING Denna metodbeskrivning omfattar oberoende värdering i faserna Produktion och Leverans FM. Metoden omfattar även utvärderingsmetoder, exempelvis; scanning, penetrationstest och fuzzing den dokumentation som ska tas fram krav på genomförande avstämningar och uppföljningskrav på kompetens krav på roller och ansvarsfördelning (MUST, FMV och Utvärderare). Om inte annat sägs är FMV Point-Of-Contact. 1.7 BEGREPP OCH FÖRKORTNINGAR Begrepp/Förkortning BP COTS ISD Förklaring Beslutspunkt Commercial-Off-The-Shelf, standardprodukt IT-Säkerhetsdeklaration Oberoende värdering i ISD-processen 9
10 1 Inledning 1.8 REFERENSER Ref. Dokumentnamn Dokumentnummer [GP] [GR] Instruktion för Mall Granskningsplan ISD oberoende värdering Instruktion för Mall Granskningsrapport ISD oberoende värdering 13FMV :2 13FMV :2 [VL OG] FMV Vägledning för ISD och VoV 12FMV3284-4:3 [VL] FMV Vägledning för ISD och SE 13FMV5921-3:3 10 Oberoende värdering i ISD-processen
11 2 ORGANISATION OCH ANSVAR 2.1 ANSVARSROLLER Metoden definierar fyra roller: Mottagare Denna roll ska använda resultatet från den oberoende värderingen. Rollen utgörs vanligtvis av MUST. Beställare (Security Test Manager) Denna roll beställer oberoende värdering. Behovet av den oberoende värderingen kan vara identifierad av Beställaren, Mottagare eller annan part. Beställarens ansvar är att det genomförs en oberoende värdering som uppfyller mottagarens önskemål på omfattning och innehåll. Beställare är i normalfallet FMV. Utvärderare Denna roll genomför den oberoende värderingen och ska alltid vara obunden till Utvecklaren. Utvärderaren ska ta fram en offert som underlag till granskningsplanen. Granskningsplanen är underlag för kontrakt för genomförandet. Utvecklare - Denna roll utvecklar/levererar det system eller den produkt som ska granskas. Rollen kan utgöras av en utvecklare till FMV eller ett FMV- projekt. Hos Utvärderaren ska det finnas en granskningsansvarig vilken ansvarar för att granskningen genomförs enligt den fastställda planen. Granskningsansvarig ansvarar också för att regelbundna avstämningsmöten genomförs med Beställare och även Mottagare om behov finns, samt att granskningsplanen uppdateras om så är överenskommet under avstämningsmötena. För Beställaren ska det finnas en utsedd Point Of Contact för den oberoende granskningen. Oberoende värdering i ISD-processen 11
12
13 3 FÖRBEREDELSER Detta kapitel beskriver faserna Uppdragsidentifiering och Utvärdering av omfattning inklusive en ansvarsfördelning för rollerna definierade i kapitel UPPDRAGSIDENTIFIERING Uppdragsidentifieringen genomförs av Beställaren och dess syfte är att identifiera behovet av en oberoende värdering för ett granskningsobjekt samt stämma av detta med eventuella Mottagare. Resultatet av uppdragsidentifieringen är en förfrågan till Utvärderare för uppdraget oberoende värdering av identifierat granskningsobjekt. Förfrågan utformas med fördel enligt [GP] för att underlätta offertarbete. BP1 Förfrågan Uppdragsplan Behov av granskningsarbete BP2 UPPDRAGS- IDENTIFIERING Oberoende värdering i ISD-processen 13
14 3 Förberedelser Aktiviteter Beställaren ska i dialog med Mottagare definiera/identifiera: Granskningsobjektet vad ska granskas och i vilket syfte? Hot-/riskanalys, säkerhetskrav eller motsvarande. Leverans vad ska levereras, i vilken form och till vem? Säkerhetsklassning? Äganderätt? Tidsmässiga riktlinjer. Eventuella specifika krav på certifieringar, kompetenser (för granskarna), standarder, verktyg/miljöer etc. Medverkan från Mottagare eller annan part. Initiala avgränsningar för granskningsuppdraget. Hur ev. förändringar av granskningsobjektet eller granskningsuppdraget ska hanteras. Detta ska sammanfattas i en uppdragsplan och en uppdragsförfrågan Beslutspunkter BP1 Uppstart av uppdrag. BP2 Fastställande av uppdragsplan och förfrågan Beställarens ansvar Innan förfrågan av oberoende värdering Beställarens ansvar är att identifiera behovet av oberoende värdering. Detta kan ske i samråd med Mottagare, Potentiella Utvärderare samt Utvecklare. Det kan även initieras på grund av kända incidenter eller en oro. Efter behovsinventering ska Beställaren identifiera om det finns någon säkerhetsmålsättning, som i normalfallet bör finnas, eller motsvarande som är applicerbar för den oberoende värderingen. Finns inte en tillämpbar säkerhetsmålsättning måste den granskningsplan som tas fram av Utvärderaren omfatta framtagning och avstämning av säkerhetsmål. 14 Oberoende värdering i ISD-processen
15 3.1 Uppdragsidentifiering Beställaren ska stämma av med Mottagare om teknisk omfattning och förväntningar när det gäller den oberoende värderingen. Beställaren ska också stämma av med Mottagare om omfattning för redovisningen och leveransartefakter, hur resultatet ska användas samt rapporternas sekretessklass. Resultatet av detta dokumenteras i en uppdragsplan. Beställaren ska besluta om på vilket sätt den oberoende värderingen ska ske, se även kapitel 4 avseende utvärderingsaktiviteter. Beställaren ska även fastställa tidplan. Uppdragsplanen bör också innehålla en initial bedömning av om specifika certifieringar och/eller specifika verktyg och testmiljöer bedöms krävas för genomförandet av den oberoende värderingen. Detta kan vara kostnadsdrivande Förfrågan av oberoende värdering När uppdragsplanen är framtagen har beställaren det underlag som krävs för att skicka ut förfrågan om planering och genomförande av den oberoende värderingen Utvärderarens ansvar Utvecklarens ansvar Mottagarens ansvar Innan genomförande av oberoende värdering Mottagaren ska bistå med MUST krav som är applicerbar för den oberoende värderingen. Mottagaren bör granska och kommentera uppdragsplanen. Oberoende värdering i ISD-processen 15
16 3 Förberedelser 3.2 UTVÄRDERING AV OMFATTNING Utvärdering av omfattning genomförs av Beställaren utifrån mottagna offerter från Utvärderare. Identifieras uppdraget som genomförbart initieras beställning av oberoende värdering. Offert avs. granskningsplanering från Utvärderare Beställning BP3 Utvärdering av offerter Aktiviteter Utvärderaren ska beskriva kompetens omfattning, ekonomisk och leveranstid kort om genomförandet hur eventuella förändringar av uppdraget hanteras avslut av uppdrag, inkluderande även om uppdraget avbryts. Beställaren ska utvärdera mottagna offerter stämma av tidsplan och tänkt omfattning med Mottagare Beslutspunkter BP3 Beställning av oberoende värdering till vald Utvärderare. 16 Oberoende värdering i ISD-processen
17 3.2 Utvärdering av omfattning Beställarens ansvar Det är Beställarens ansvar att beställa den oberoende värderingen och beställningsupplägget får inte på något sätt gynna eller förutsätta ett visst resultat. Det är viktigt att förutsättningar när det gäller ändringshantering och avbryt av uppdrag hanteras. Det är Beställarens ansvar att, om så krävs, stämma av med Utvecklare att en oberoende värdering kommer att ske samt också se till att Utvärderarna får tillgång till det underlag från Utvecklaren som de behöver. Det är beställarens ansvar att stämma av med Mottagaren om så krävs Utvärderarens ansvar Utvärderarens ansvar är att utforma offerten med kvalitet och att bistå med svar på frågor. Utvärderaren ska kunna föreslå kompletterande eller alternativa utvärderingsaktiviteter, se även kapitel 4 avseende utvärderingsaktiviteter Utvecklarens ansvar Mottagarens ansvar Mottagarens ansvar är att, om så krävs, stödja beställaren. Oberoende värdering i ISD-processen 17
18
19 4 GENOMFÖRANDE 4.1 GRUNDER Faser Genomförandet av ett uppdrag avseende oberoende värdering omfattar faserna granskningsplanering utvärdering av granskningsplanering granskningsgenomförande utvärdering av granskningsresultat förvaltning av granskningsresultat. Oberoende värdering kan vara av två olika typer positiv (VoV, funktionella tester) negativ (kan säkerhetsfunktioner kringgås/påverkas). Oberoende värdering kan genomföras på olika sätt: teoretisk granskning genomgång av dokumentation praktisk granskning handgripliga tester, till exempel penetrationstester utan tillgång till dokumentationsunderlag och källkod. Oberoende värdering i ISD-processen 19
20 4 Genomförande Utvärderingsaktiviteter Utvärderingsaktiviteter som används för genomförande av den oberoende värderingen kan vara en eller flera av följande aktiviteter: Vulnerability scanning Identifiering av om granskningsobjektet innehåller några komponenter med kända svagheter. Fuzzing Strukturerade, till del slumpmässiga tester, av protokoll-/filformat. Penetrationstest Riktade tester för att försöka använda en identifierad tänkbar svaghet. Funktionstest Test för att kontrollera funktion för säkerhetsfunktion, inkluderar vanligtvis både positiva tester (som ska fungera) och negativa tester (fel ska hanteras). Dokumentationsgranskning Analys av systembeskrivningar etc. Kryptoverifiering (om krypto omfattas) Verifiering av algoritmer mot referensimplementationer etc. Kodgranskning (om källkod finns tillgänglig) Verifiering av att säkerhetsfunktioner är korrekt och lämpligt implementerade. 4.2 GRANSKNINGSPLANERING Utvärderaren ska ta fram en granskningsplan enligt mall för denna metod och leverera denna till beställaren. Beställning Granskningsplan Framtagning av granskningsplan enligt mall 20 Oberoende värdering i ISD-processen
21 4.2 Granskningsplanering Aktiviteter Utvärderaren ska ta fram en granskningsplan genom att genomföra följande aktiviteter: Vid behov genomföra en inledande workshop med Beställare och eventuellt Utvecklare för förståelse av granskningsobjektets tekniska uppbyggnad samt för att etablera kontakter. Kontrollera erhållet granskningsunderlag för initial bedömning av om detta är av sådan kvalitet att granskningsplanering/genomförande är möjligt. Definiera granskningsobjektets säkerhetsfunktioner som ska granskas. Detta sker med utgångspunkt från hot-/riskanalys, säkerhetsmålsättning eller motsvarande. Genomföra en arkitekturbedömning utifrån definierade huvud-/säkerhetsfunktioner, för bedömning av om granskningsobjektet är tekniskt granskningsbart. Utifrån ovanstående punkter definiera och kortfattat beskriva vilken/ vilka utvärderingsaktivitet (-er) som är aktuella för respektive säkerhetsfunktion samt omfattningen av dessa. För utvärderingsaktiviteter se avsnitt 4.1.2, Utvärderingsaktiviteter. Fastställa projektets organisation och tillsätta ansvariga personer för aktuella roller samt beskriva dess kompetens och oberoende till granskningsobjektet. Definiera de leverabler som ska tas fram Ange tidsplan för såväl leveranser som definierade aktiviteter. Beskriva förutsättningar och avgränsningar för den oberoende värderingen. Ta fram offert för granskningsgenomförandet (om ej redan genomfört) Beslutspunkter Inga beslutspunkter för denna fas Beställarens ansvar Oberoende värdering i ISD-processen 21
22 4 Genomförande Utvärderarens ansvar Det är Utvärderarens ansvar att verifiera att: Underlaget är tillräckligt för att starta uppdraget. Som underlag bör det som minimum finnas: Uppdragsplan Systembeskrivning Säkerhetsmålsättning eller motsvarande. Sekretessklass för granskningsplan, statusrapporter och granskningsrapport är identifierad. Utvärderarens ansvar är att föreslå och eventuellt tillhandahålla de verktyg och testmiljöer som krävs för att genomföra den oberoende värderingen. Utvärderaren ska göra en initial bedömning av uppdragets omfattning, både ekonomiskt och tidsmässigt. Utvärderaren ska ta fram en granskningsplan enligt [GP]. Denna ska inkludera: Beskrivning av granskarnas kompetens på personnivå: Kompetens för att genomföra granskningar. Kompetens inom det teknikområde som granskningsobjektet tillhör. Kompetens för de verktyg och testmiljöer som krävs för genomförande. Beskrivning av att granskarna och det företag de tillhör är obundna till granskningsobjektet och utvecklaren. Det får inte finnas några ekonomiska intressen mellan granskarna och granskningsobjektet och/eller utvecklaren eller att granskarna på något sätt har bidragit i utvecklingen av granskningsobjektet. Beskrivning av omfattning för granskningsobjektet och den oberoende granskningen utifrån uppdragsplanen. Inledande analys av granskningsobjektet utifrån granskningsbarhet och säkerhetsuppbyggnad. Denna del omfattar även sökning av kända sårbarheter i publika databaser för granskningsobjektets ingående komponenter. 22 Oberoende värdering i ISD-processen
23 4.2 Granskningsplanering Antagande om angriparens verktyg och kompetens. Identifiering och beskrivning av de säkerhetsfunktioner som kommer att utvärderas Den/de utvärderingsmetoder som planeras användas för respektive säkerhetsfunktion. De verktyg och testmiljöer som är planerade att användas. De avstämningar som är planerade att genomföras och hur ofta Tidsplan för den oberoende värderingen. Leverabler, och hur resultatet kommer att beskrivas och redovisas. Förslag till utökningar/tillägg Utvecklarens ansvar Mottagarens ansvar Oberoende värdering i ISD-processen 23
24 4 Genomförande 4.3 UTVÄRDERING AV GRANSKNINGSPLANERING Beställaren ska utvärdera den granskningsplan som är levererad. Granskningsplan och offert för granskningsgenomförande BP5 Beställning av granskning BP4 Acceptans granskningsplan Utvärdering av planerad granskning inkl. avstämning med andra parter planering Avstämning Mottagare Aktiviteter Beställaren ska i dialog med Utvärderare och om möjligt Mottagare: Granskning av granskningsplanen Godkänna granskningsplanen Efter att granskningsplanen är avstämd och godkänd ska beställaren initiera uppstart av granskningsgenomförandet Beslutspunkter BP4 Acceptans av granskningsplan. BP5 Beställa/starta upp granskningsgenomförandet. 24 Oberoende värdering i ISD-processen
25 4.3 Utvärdering av granskningsplanering Beställarens ansvar Det är Beställarens ansvar att godkänna omfattningen för granskningsplanen som, utifrån uppdragsplanen, tas fram av Utvärderaren. Detta bör om möjligt ske i samråd med Mottagare. Granskningsplanen ska utvärderas av Beställaren utifrån: Granskarnas kompetens och obundenhet till granskningsobjektet är tillräckligt beskrivet. Kompetensen ska vara motiverad utifrån granskningsobjektet och de verktyg som är planerade att användas. Omfattning för granskningsobjektet och den oberoende värderingen är bedömd utifrån uppdragsplanen. En inledande analys av granskningsobjektet utifrån granskningsbarhet och säkerhetsuppbyggnad är genomförd. De säkerhetsfunktioner som ska utvärderas är identifierade. De utvärderingsmetoder som anses vara relevanta exempel scanning, penetrationstest, fuzzing, dokumentationsgranskning etc. Eventuellt behov av specialverktyg/testmiljöer är identifierat. Avstämningar, inkluderande hur många/hur ofta samt med vilka, framgår Om beskrivning av objektivt och subjektivt resultat ska redovisas. Subjektivt resultat innebär rekommendationer men också en bedömning av helheten. Beställaren ska också kunna avbryta den oberoende värderingen om så är rimligt, exempelvis på grund av att en allvarlig brist i granskningsobjektet är identifierad. Alla beslut under den oberoende värderingen som påverkar ekonomi ska tas av Beställaren. Oberoende värdering i ISD-processen 25
26 4 Genomförande Utvärderarens ansvar När granskningsplanen är fastställd ska Utvärderaren göra en slutlig bedömning av uppdragets omfattning, både ekonomiskt och tidsmässigt. Det är Utvärderarens ansvar att initiera uppdateringar av granskningsplanen om så krävs. Uppdateringar ska beskrivas och beslutas på avstämningsmöten. Inför avstämningsmöten ska statusrapport tas fram av utvärderaren Utvecklarens ansvar Mottagarens ansvar Mottagaren ska granska granskningsplan samt om möjligt delta på avstämningsmöten. Beställaren ska informeras om Mottagaren har synpunkter som påverkar omfattningen eller genomförandet för den oberoende granskningen. Det är högst sannolikt att Mottagarens synpunkter införs. Mottagaren ska inte ha direktkontakt med Utvärderare eller Utvecklare, om detta inte är avstämt med Beställaren. 26 Oberoende värdering i ISD-processen
27 4.4 Granskningsgenomförande, inkluderande avstämningar 4.4 GRANSKNINGSGENOMFÖRANDE, INKLUDERANDE AVSTÄMNINGAR Utvärderaren ska genomföra den beställda oberoende värderingen utifrån granskningsplanen, med kontinuerliga avstämningar med Beställare och om tilllämpligt Mottagare. Statusrapportering Beslut om projektets fortskridande BP6 Granskningsgenomförande Avstämningar Aktiviteter Utvärderaren ska genomföra oberoende värderingen av granskningsobjektet, inkluderande följande aktiviteter: Genomföra respektive granskningsaktivitet och dokumentera enligt denna metods mall för granskningsrapport [GR]. Genomföra kontinuerliga avstämningsmöten med Beställare och om tillämpligt Mottagare. Inför avstämningsmöten ta fram statusrapport. Dokumentera beslut från avstämningsmöten. Dokumentera, i granskningsrapporten, en slutlig bedömning av granskningsobjektet och ge en motiverad rekommendation om dess godkännande eller inte. Oberoende värdering i ISD-processen 27
28 4 Genomförande Beslutspunkter BP6 Eventuellt avbrytande av uppdraget avseende oberoende värdering, om villkor för avbrytande har identifierats och avbrytande har beslutats vid avstämningsmöte Beställarens ansvar Beställarens ansvarar för att fatta beslut om ett eventuellt avbrytande, ett godkännande, förändringar i uppdraget Utvärderarens ansvar Utvärderaren har ansvar för framtagning av statusrapporter. Statusrapporten ska beskriva status för granskningen och om någon uppdatering av granskningsplanen föreslås. Statusrapporten kan också föreslå att den oberoende värderingen bör avbrytas om exempelvis någon allvarlig brist är identifierad. Utvärderaren ska, om så krävs, kalla till avstämningsmöten utöver de som är beskrivna i granskningsplanen. Deltagare på mötet är Utvärderare, Beställare och Mottagare. Utvärderaren ska anteckna och stämma av de beslut som tas på avstämningsmöten. Beslut som påverkar genomförandet ska framgå i uppdaterad granskningsplan och fattas av Beställare. Utvärderaren ska dokumentera granskningen i en granskningsrapport, enligt [GR]. Granskningsrapporten ska bemöta granskningsplanen, eventuella avsteg ska vara beskrivna, och resultatet från den oberoende värderingen ska entydigt framgå. Även rekommendationer och en generell bedömning av eventuellt identifierade svagheters påverkan på granskningsobjektets användning ska framgå. För utvärderaren är uppdraget i normalfallet slutfört då granskningsrapporten är levererad och fastställd. 28 Oberoende värdering i ISD-processen
29 4.5 Utvärdering granskningsresultat Utvecklarens ansvar Utvecklarens ansvar är att bistå den oberoende värderingen med underlag för granskningsobjektet och om så är avstämt test-/utvecklingsmiljö(er) för granskningsobjektet. Utvecklaren ska om så är avstämt med Beställaren bistå med teknisk kompetens om granskningsobjektet till Utvärderarna Mottagarens ansvar Mottagarens ansvar är att stödja beställaren på uppdrag av beställaren. Detta innebär att tydliggöra krav, inställning till upptäckta sårbarheter och att initiera beslut. 4.5 UTVÄRDERING GRANSKNINGSRESULTAT Beställaren ska utvärdera den granskningsrapport som är levererad. Granskningsrapport BP8 Avslut uppdrag Utvärderare BP7 Acceptans av granskningsrapport Utvärdering granskningsrapport Avstämning med Mottagare Oberoende värdering i ISD-processen 29
30 4 Genomförande Aktiviteter Beställaren ska i dialog med Utvärderare och om möjligt Mottagare: Utvärdera granskningsrapporten Utvärdera resultatet från granskningen Beslutspunkter BP7 Acceptans av granskningsrapport. BP8 Avslut av uppdraget till Utvärderaren Beställarens ansvar Beställaren ska i dialog med Utvärderare och Mottagare utvärdera granskningsrapporten. Beställaren ska överlämna resultatet av granskningen till Mottagare samt hantera eventuell förvaltning av den oberoende värderingen Utvärderarens ansvar Utvecklarens ansvar Om mottagaren har bedömt att utvecklaren kan åtgärda identifierade tekniska svagheter kan utvecklaren få tillgång till resultatet. Införande av tekniska åtgärder görs efter beslut av Utvecklaren och krav från Mottagaren. 30 Oberoende värdering i ISD-processen
31 4.6 Förvaltning av granskningsresultat Mottagarens ansvar Mottagaren ska, vid behov, fatta beslut om kompletterande aktiviteter utanför detta uppdrag. För detta krävs en konsekvensbedömning av granskningsresultatet. Mottagaren bör i dialog med Beställare utvärdera granskningsrapporten och besluta om sekretessklass vad gäller spridning till utvecklare. 4.6 FÖRVALTNING AV GRANSKNINGSRESULTAT Beställaren ska överlämna resultatet av granskningen till Mottagare samt initiera förvaltning av detta. Överlämning och förvaltning av granskningsresultat Aktiviteter Beställaren ska: Överlämna resultat till Mottagare Förvalta genomförd oberoende värdering Beslutspunkter Inga beslutspunkter är identifierade för denna fas Beställarens ansvar Utvärderarens ansvar Oberoende värdering i ISD-processen 31
32 4 Genomförande Utvecklarens ansvar Mottagarens ansvar Mottagaren ska beskriva eventuella specifika krav på förvaltning och användning av resultatet från den oberoende värderingen. 32 Oberoende värdering i ISD-processen
33 Bilaga 1 Mallar Följande mallar i word-format finns till Metodbeskrivning oberoende värdering Mall Granskningsplan Mall Granskningsrapport. Oberoende värdering i ISD-processen 33
34
Oberoende granskning i ISD-processen
Metodbeskrivning för genomförande av Oberoende granskning i ISD-processens faser Produktion och Leverans till FM Oberoende granskning i ISD-processen 2016-06-30 REVISIONSHISTORIK Version Datum Beskrivning
Metodbeskrivning för genomförande av Oberoende granskning i ISD-processens faser Produktion och Leverans till FM. Oberoende granskning i ISDprocessen
Metodbeskrivning för genomförande av Oberoende granskning i ISD-processens faser Produktion och Leverans till FM Oberoende granskning i ISDprocessen 2016-06-30 16FMV11109-2:1 REVISIONSHISTORIK Version
Metodstöd för ISD-processen. Övergripande beskrivning
Metodstöd för ISD-processen Övergripande beskrivning Metodstöd för ISD-processen 2014-05-30 13FMV5921-2:3 Härmed fastställs Leverans av ISD version 2.0 för delgivning till Försvarsmakten Högkvarteret till
FMV Vägledning för ISD och SE. ISD och SE
FMV Vägledning för ISD och SE ISD och SE 2014-05-30 13FMV5921-3:3 Härmed fastställs Leverans av ISD version 2.0 för delgivning till Försvarsmakten Högkvarteret till LedS CIO som remissutgåva. Deltagare
ISD. Etablering av ISD inom FMV. Dan Olofsson PrL ISD 070-6825904
ISD Etablering av ISD inom FMV Dan Olofsson PrL ISD 070-6825904 Definition Informationssäkerhet Informationssäkerhet Administrativ säkerhet Teknisk säkerhet Policy Rutiner etc Fysisk säkerhet IT-säkerhet
ISD - IT-säkerhetsdeklaration. Information till SESAME Dan Olofsson PrL ISD 070-6825904
ISD - IT-säkerhetsdeklaration Information till SESAME Dan Olofsson PrL ISD 070-6825904 Agenda Varför ISD? Omfattning ISD, Informationssäkerhet kontra IT-säkerhet Status Vad är ISD? Varför ISD? Projekt
<SYSTEM> <VERSION> INFORMATIONSSÄKERHETSDEKLARATION REALISERA (ISD-R) Inklusive 3 bilagor
ange 1(12) INFORMATIONSSÄKERHETSDEKLARATION REALISERA () Inklusive 3 bilagor ange 2(12) Innehåll 1 Basfakta... 9 1.1 Giltighet och syfte... 9 1.2 Revisionshistorik... 9 1.3 Terminologi
Metodbeskrivning för framtagning av. Användningsfall. Användningsfall
Metodbeskrivning för framtagning av Användningsfall Användningsfall 2014-05-30 13FMV5921-8:2 Härmed fastställs Leverans av ISD version 2.0 för delgivning till Försvarsmakten Högkvarteret till LedS CIO
Metodbeskrivning för framtagning av. ISD/ISU-plan. ISD/ISU-plan
Metodbeskrivning för framtagning av ISD/ISU-plan ISD/ISU-plan 2016-06-30 REVISIONSHISTORIK Version Datum Beskrivning Ansvar 2.3 2016-06-30 Mindre uppdateringar med avseende på begrepp och förtydliganden
<SYSTEMOMRÅDE> ISD-STRATEGI
ange 1(11) ISD-STRATEGI ange 2(11) Innehållsförteckning 1 Basfakta... 5 1.1 Giltighet och syfte... 5 1.2 Revisionshistorik... 5 1.3 Terminologi och begrepp... 5 1.4 Bilageförteckning...
Metodbeskrivning för framtagning av ITSS 2: IT-säkerhetsarkitektur. Framtagning av ITSS 2
Metodbeskrivning för framtagning av ITSS 2: IT-säkerhetsarkitektur Framtagning av ITSS 2 2016-06-30 REVISIONSHISTORIK Version Datum Beskrivning Ansvar 2.3 2016-06-30 Mindre uppdateringar med avseende på
<SYSTEM> <VERSION> ISD-PLAN
ange 1(17) ISD-PLAN ange 2(17) Innehåll 1 Basfakta... 6 1.1 Giltighet och syfte... 6 1.2 Revisionshistorik... 6 1.3 Terminologi och begrepp... 6 1.4 Bilageförteckning... 7 1.5 Referenser...
Datum Diarienummer Ärendetyp. ange ange ange. Dokumentnummer. ange 1(15) <SYSTEM> <VERSION> IT-SÄKERHETSSPECIFIKATION VIDMAKTHÅLLA (ITSS-V)
ange 1(15) IT-SÄKERHETSSPECIFIKATION VIDMAKTHÅLLA (ITSS-V) ange 2(15) Innehåll 1 Basfakta... 6 1.1 Giltighet och syfte... 6 1.2 Revisionshistorik... 6 1.3 Terminologi och begrepp...
Metodstöd för ISD-processen Övergripande beskrivning. Kundnyttan med ISD-processens metodstöd
Metodstöd för ISD-processen Övergripande beskrivning Kundnyttan med ISD-processens metodstöd 2016-06-30 16FMV11109-1:1 REVISIONSHISTORIK Version Datum Beskrivning Ansvar 2.3 2016-06-30 Mindre uppdateringar
SYSTGL GRANSKNINGSINSTRUKTION ISD 3.0
18FMV6730-8:1.3 1(11) SYSTGL GRANSKNINGSINSTRUKTION ISD 3.0 18FMV6730-8:1.3 2(11) Innehåll 1 Basfakta... 3 1.1 Giltighet och syfte... 3 1.2 Revisionshistorik... 3 1.3 Terminologi och begrepp... 3 1.4 Bilageförteckning...
<SYSTEM> <VERSION> INFORMATIONSSÄKERHETSDEKLARATION DEFINIERA (ISD-D) Inklusive 3 bilagor
ange 1(13) INFORMATIONSSÄKERHETSDEKLARATION DEFINIERA () Inklusive 3 bilagor ange 2(13) Innehåll 1 Basfakta... 8 1.1 Giltighet och syfte... 8 1.2 Revisionshistorik... 8 1.3 Terminologi
FMV Instruktion för verifiering system av system på nivå 4. System av system på nivå 4
FMV Instruktion för verifiering system av system på nivå 4 System av system på nivå 4 2013-06-18 13FMV5921-8:1 Härmed fastställs Leverans av ISD version 2.0 för delgivning till Försvarsmakten Högkvarteret
FMV Vägledning för ISD och SE. ISD och SE
FMV Vägledning för ISD och SE ISD och SE 2016-06-30 REVISIONSHISTORIK Version Datum Beskrivning Ansvar 2.3 2016-06-30 Mindre uppdateringar med avseende på begrepp och förtydliganden baserat på erfarenhetsåterkoppling.
Datum Diarienummer Ärendetyp. ange ange ange. Dokumentnummer. ange 1(9) <SYSTEM> <VERSION> ANALYSUNDERLAG VIDMAKTHÅLLA (AU-V)
ange 1(9) ANALYSUNDERLAG VIDMAKTHÅLLA (AU-V) ange 2(9) Innehåll 1 Basfakta... 5 1.1 Giltighet och syfte... 5 1.2 Revisionshistorik... 5 1.3 Terminologi och begrepp... 5 1.4 Bilageförteckning...
ISE GRANSKNINGSINSTRUKTION ISD 3.0
18FMV6730-8:1.2 1(14) ISE GRANSKNINGSINSTRUKTION ISD 3.0 18FMV6730-8:1.2 2(14) Innehåll 1 Basfakta... 3 1.1 Giltighet och syfte... 3 1.2 Revisionshistorik... 3 1.3 Terminologi och begrepp... 3 1.4 Bilageförteckning...
<SYSTEM> <VERSION> INFORMATIONSSÄKERHETSDEKLARATION IDENTIFIERA (ISD-I) Inklusive 2 bilagor
ange 1(12) INFORMATIONSSÄKERHETSDEKLARATION IDENTIFIERA () Inklusive 2 bilagor ange 2(12) Innehåll 1 Basfakta... 7 1.1 Giltighet och syfte... 7 1.2 Revisionshistorik... 7 1.3 Terminologi
Ramverk för projekt och uppdrag
Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...
Utgåva Ändringsnot Datum. 2 Denna riktlinje är omarbetad och ersätter den gamla TR08:01 version A med publiceringsdatum 2008-06-30.
Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum 2 Denna riktlinje är omarbetad och ersätter den gamla TR08:01 version A med publiceringsdatum 2008-06-30. 2012-06-20 2/12 Innehåll 1 Allmänt... 4 1.1 Bakgrund...
FMV Instruktion för verifiering system av system på nivå 4. System av system på nivå 4
FMV Instruktion för verifiering system av system på nivå 4 System av system på nivå 4 2013-06-18 13FMV5921-8:1 Härmed fastställs Leverans av ISD version 2.0 för delgivning till Försvarsmakten Högkvarteret
Information om Ineras certifieringstjänst
Information om Ineras certifieringstjänst Certifieringsprocessen I rollen som personuppgiftbiträde har Inera valt att genom certifiering säkerställa att information som konsumeras av en Tjänstekonsument
Kravplan Projekt Datum Version. Författare KRAVPLAN. KravXperts i samarbete med Kunskapsresan Sida 1 av (7)
KRAVPLAN Sida 1 av (7) Revisionshistorik Datum Version Beskrivning Sida 2 av (7) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 1.1 BAKGRUND... 4 1.2 MÅL OCH SYFTE... 4 1.3 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING... 4 1.4 BEROENDEN
Datum Diarienummer Ärendetyp. ange ange ange. Dokumentnummer. ange 1(12) <SYSTEM> <VERSION> ANALYSUNDERLAG IDENTIFIERA (AU-I)
Bilaga 1 ISD-I ange 1(12) ANALYSUNDERLAG IDENTIFIERA (AU-I) ange 2(12) Innehåll 1 Basfakta... 6 1.1 Giltighet och syfte... 6 1.2 Revisionshistorik... 6 1.3 Terminologi och begrepp...
Projektplan, åtagandet
Sida 1 Projektplanen utgör ett huvudresultat av förberedelserna och kan ses som kontraktet mellan projektledningen och projektägaren för projektets genomförande. Om projektplan, åtagandet Syftet med att
Överlämning från projekt till e-förvaltning. Uppsala universitets e-förvaltningsmodell
Överlämning från projekt till e-förvaltning Uppsala universitets 2017-05-15 1 Definition Större förändringar eller framtagande av nya produkter eller systemstöd görs oftast i projektform. För att resultatet
Aktiviteter vid avtalets upphörande
SID 1 (10) Bilaga 4h Aktiviteter vid avtalets upphörande Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104
Att utveckla, förvalta, och införa FGS:er Utvecklingsprocess
Vägledning Utvecklingsprocess Att utveckla, förvalta, och införa FGS:er Utvecklingsprocess Vägledning för arbetet med förvaltningsgemensamma specifikationer RAFGS1D1A20171025 Kontakta oss Information om
Bilaga 4h Aktiviteter vid avtalets upphörande Dnr: /
Bilaga 4h Aktiviteter vid avtalets upphörande stockholm.se Stadsledningskontoret Avdelningen för digital utveckling Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm Växel 08-508 29 000 www.stockholm.se Innehåll
Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt
administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte
Bilaga 5 b Mall för projektplan
Bilaga 5 b Mall för projektplan Hur ska bilagan användas? Detta är ett exempel på en mall för hur en projektplan skrivs och vad den kan innehålla. De flesta organisationer har egna mallar för projektplaner
Ekonomiprojektet Översyn av ekonomimodell och förberedelse inför val av ekonomiadministrativa system
1 (6) Ekonomiavdelningen Bilaga 2 Karolina Pihlblad Utgåva 2.0 Projekt nr: 4965524 2018-09-17 Dnr SU FV-2.2.2-0397-18 Ekonomiprojektet Översyn av ekonomimodell och förberedelse inför val av ekonomiadministrativa
Intressent och kommunikationsplan
Intressent och splan Innehåll 1 Grundläggande information... 5 2 Syfte splan... 5 3 Mål splan... 5 4 Ansvar och fördelning... 5 5 Avgränsningar... 5 6 Kostnadskalkyl för saktiviteter... 5 Datum 2016-02-09
Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Exempel på verklig projektplan
Exempel på verklig projektplan Detta är ett exempel på en proffessionell projektplan hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och mycket av
Upprättande av säkerhetsskyddsavtal i Nivå 1
BILAGA 1 till Industrisäkerhetsskyddsmanualen 1(5) Upprättande av säkerhetsskyddsavtal i Nivå 1 Inledning Denna beskrivning syftar till att ge en allmän orientering i vad som krävs, såväl från företaget,
Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling
Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling Version 2.0 2014-04-15 ARK_0022 Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Målgrupper... 3 Avgränsning... 3 Vägledningens mallar... 3 Informationsspecifikation...
BREV. Your reference Your date Your file code. Our reference Our previous date Our previous file code AK Led, Eva Hammarlund,
Date Our file code Page 1(6) Your reference Your date Your file code Our reference Our previous date Our previous file code AK Led, Eva Hammarlund, +46 8 782 4786 Programvara för visning av fartygsinformation
Bilaga 5 b: Mall för projektplan
Handbok för strategisk kommunal vattenplanering Bilaga 5 b: Mall för projektplan Hur ska bilagan användas? Detta är ett exempel på en mall för en projektplan med exempel på vad den kan innehålla. De flesta
0. ALLMÄNT INNEHÅLL. Bilaga 1.Referensförteckning över angivna referenser i Verksamhetsåtagande. Handbok KRAVDOK Verksamhetsåtagande 1996-04-03
FLYG 075/96 Sida 1 (7) 0. ALLMÄNT INNEHÅLL 0. ALLMÄNT...2 0.1 OMFATTNING, INNEHÅLL...3 0.2 SYFTE...5 0.3 TILLÄMPNING, GILTIGHET...5 0.4 REFERENSER, STANDARDER...6 0.5 DEFINITIONER, FÖRKORTNINGAR...7 Bilaga
Riktlinjer. Informationssäkerhetsklassning
Riktlinjer Informationssäkerhetsklassning Innehållsförteckning Dokumentinformation... 3 Versionshantering... 3 Bilagor till riktlinjer... 3 Riktlinjer för informationssäkerhetsklassning... 4 Målgrupp...
Informationssäkerhet vid upphandling och inköp av IT-system och tjänster
2019-02-12 Informationssäkerhet vid upphandling och inköp av IT-system och tjänster KaroIinska institutet Dokumenthantering Detta dokument är aktuellt vid aktuellt datum då dokumentet producerades eller
Projekt i hierarki. Tieto PPS AH135, 2.2.0, Sida 1
Sida 1 , syfte Koordinera och styra när projekt ingår i projekt Hantera samband mellan beslutspunkter styrdokument roller T Ä N K P Å Skilj på mega-projekt och program Sida 2 Identifiera en projekthierarki
Projektmodell - UPPDRAGiL
Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (10) Projektmodell - UPPDRAGiL Bygger på version 1.0 av UPPDRAGiL (ARBGRP28-5-234) som tidigare administrerades av Länsteknik, Region Norrbotten. Uppdateringar: Inlagd
Mötesanteckningar: Persondatabas fas 3, Styrgruppsmöte 1
Sidan 1 av 5 Mötesanteckningar: fas 3, 1 Närvarande Ej närvarande Kopia för kännedom till Jan-Martin Löwendahl, CIO Inge Svensson, personaladministrationschef (CA) Göran Svensson, IT-ansvarig (K) Börje
Projekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt
Riktlinjer och förhållningssätt 1 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Ramar - administrativa projekt 3 Vad är ett projekt och vad kan projektformen bidra med 3 3. Projektportföljen kriterier
Designregel Härdning av IT-system, utgåva 1.0
1.0 1(9) Giltig t.o.m. t.v. Upphäver Beslutande Kristin Strömberg Teknisk Direktör Föredragande Dan Olofsson SPL Stab S&D Designregel Härdning av IT-system, utgåva 1.0 Sammanfattning Denna designregel
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,
Trafikkontorets krav
Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser
Teknisk anläggningsdokumentation för anläggningar i stamnätet
SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE AD, Anläggningsdokumentation VAR BETECKNING TR08-01 DATUM 2018-05-15 samrad TEKNISK RIKTLINJE utgava 3 fastställd TD Teknisk anläggningsdokumentation för anläggningar
RUTIN FÖR DRIFTSÄTTNING
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (10) RUTIN FÖR DRIFTSÄTTNING Sida 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutin driftsättning... 3 Syfte... 3 Planera driftsättning... 3 Installera och testa... 5 Överföra
Affär och projekt. Tieto PPS AH046, 5.2.0, Sida 1
Sida 1 Om affär och projekt Affärsnivån i PPS beskriver arbetet som säkerställer att projektet bidrar till nytta både för kundens och leverantörens verksamhet. Ansvaret för att dessa genomförs ligger hos
Dokument: Objektägare-ITs placering. Författare Malin Zingmark, Förnyad förvaltning
Dokument: Objektägare-ITs placering Författare Malin Zingmark, Förnyad förvaltning Version A Sida 1 av 9 Datum 2015-03-25 Bil p 820 : 1 Objektägare-ITs placering Innehåll Objektägare-ITs placering... 1
Kvalitetsplan Projekt: Rönnebadet
Projekt: Rönnebadet Fastställd: 2014/12 Innehållsförteckning Kvalitetsplan Kvalitetsplan... 1 Innehållsförteckning Kvalitetsplan... 2... Error! Bookmark not defined. Kvalitets och miljöledning... 3 Organisation...
Interimistisk instruktion avseende TO under vidmakthållandeskede
Öppen/Unclassified BESLUT Datum Diarienummer Ärendetyp 2019-03-27 19FMV1247-6:1 3.1 Giltig t.o.m. Tills vidare - Dokumentnummer Sida - 1(3) Upphäver Beslutande Gustaf Fahl Teknisk Direktör Föredragande
ANVISNING FÖR SJÖMÄTNING
ANVISNING SJÖMÄTNING 2011-04-20 1 (5) Framtagen av: Fastställd av: Version: 2011-04-20 Bengt Holmstrand Tillhör: Dokumenttyp: Anvisning ANVISNING FÖR SJÖMÄTNING Följande information och anvisningar avser
Ladok3-införande. Projektorganisation, roller Ansvar och befogenheter
Projektorganisation, roller Ladok3-införande Sida: 1 (5) Ladok3-införande Projektorganisation, roller och befogenheter Ladok3-införande Sida: 2 (5) 1 Beställare Förvaltningschef Joakim Malmström Definiera
Projektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se
Projektkontoret Januari 2007 Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Agenda 1. Projektkontoret bakgrund, syfte, vad gör vi och för vem 2. Vilka projekt ska samordnas inom projektkontoret? 3. Vad innebär
Projektprocessen. Projektprocess
Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen
Riktlinje Hantera e-arkiv
Riktlinje Process: Arkivera/gallra Område: E-arkiv Giltig fr.o.m: 2017-06-28 Faktaägare: Emma Widén, Projektledare e-arkiv Fastställd av: Ulrika Gustafsson, Kanslidirektör Revisions nr: 3 Gäller för: Region
6. DOKUMENTATIONSSTÖD
FLYG 075/96 Sida 1 (7) 6. DOKUMENTATIONSSTÖD INNEHÅLL 6. DOKUMENTATIONSSTÖD... 3 6.1 ALLMÄNT... 3 6.2 UPPDATERING... 4 6.2.1 Allmänt... 4 6.2.2 Informativa dokument... 4 6.2.3 Direktiva dokument... 4 6.3
Dokument 1 till Kontrakt PROJEKTGENOMFÖRANDE
Dokument 1 till Kontrakt 2011-04-20 Sid 1 (7) Dokument 1 till Kontrakt PROJEKTGENOMFÖRANDE Unicon 2011 Dokument 1 till Kontrakt 2011-04-20 Sid 2 (7) Innehåll: 1. PROJEKTLEDNING... 3 1.1. Allmänt... 3 1.2.
Projektanalys. Tieto PPS AH019, 2.4.1, Sida 1
Sida 1 är ett kraftfullt externt stöd för projektet. Vid analys får kund, leverantör och projektledning en objektiv verifiering av projektets resultat och arbetssätt. Syftet är att öka möjligheterna för
Projektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1
Sida 1 Om projektorganisation en beskriver fördelningen av ansvar och befogenheter mellan olika roller inom projektet. Här beskrivs även överenskommen fördelning av ansvar mellan projektet och basorganisationen.
Strukturerad omvärldsbevakning. Version
Strukturerad omvärldsbevakning Version 2019-01 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Nyheter i den här versionen... 3 2. Bakgrund, syfte och målgrupper... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Målgrupper...
Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess
Projektdirektiv 201 2014-03-12 Sida: 1 (6) Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess 2014-03-12 Sida: 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Resultat och effekter... 3 3 Styrning och dokumentation...
HSA Schemauppdateringsprocess. Version 1.2.1
HSA Schemauppdateringsprocess Version 1.2.1 Innehåll Revisionshistorik... 2 1. Översikt schemauppdateringsprocess... 3 2. Planeringsfas... 3 2.1.1 Behovsanalys... 3 2.1.2 Interaktion med kravställare...
Sid 1 (5) KONTROLLMOMENT. Typkontrollintyg Kvalitets- och identitetsintyg Kontrolldokumentation (S)
Sid 1 (5) KONTROLLMOMENT Typkontrollintyg Kvalitets- och identitetsintyg Kontrolldokumentation Beteckning KBE EP-180 Utgåva 2 (S) Datum Ersätter 2013-08-20 1 (S) 1 OMFATTNING Kontrollmomentet tillämpas
Bilaga 4d. Resursförstärkning. Upphandling av IT-stöd för hantering av frånvaro och när varo inom Skolplattform Stockholm UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
SID 1 (7) Bilaga 4d Resursförstärkning Förfrågningsunderlag Upphandling av IT-stöd för hantering av frånvaro och när varo inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress Hantverkargatan
LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell
LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell Christian Krysander Tomas Svensson Översikt av Lips Projektstyrningsmodell Utvecklingsmodell Vad är ett projekt? Definition av ett projekt: En grupp
RAMAVTALSBILAGA 13. MALL FÖR TID- OCH PROJEKTPLAN Uppdaterad
1 RAMAVTALSBILAGA 13 MALL FÖR TID- OCH PROJEKTPLAN Uppdaterad 2017-10-03 2 Anvisningar Kursiverad och gråmarkerad text är information och instruktioner som inte ska ingå i det slutliga dokumentet. [Gulmarkerad
Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice
Östersunds kommuns kvalitetspris Återföringsrapport 2008-10-03 Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice Sammanfattande bedömning Östersunds Städ och Hemservice arbetar med kundorienterad verksamhetsutveckling
RAMAVTALSBILAGA 13 MALL FÖR TID- OCH PROJEKTPLAN
RAMAVTALSBILAGA 13 MALL FÖR TID- OCH PROJEKTPLAN ESV dnr 2.5.1-483/2017 1 (7) Visma Commerce AB Anvisningar Kursiverad och gråmarkerad text är information och instruktioner som inte ska ingå i det slutliga
Riktlinje för rekrytering av verkställande direktörer i Uppsala Stadshus dotterbolag
Riktlinje för rekrytering av verkställande direktörer i Uppsala Stadshus dotterbolag Ett normerande dokument som Uppsala Stadshus AB fattade beslut om 29 januari 2019 Dokumentnamn Fastställd av Gäller
Bilaga 5 Administration och kontroll
Administration och kontroll Administration och kontroll 2 (7) Innehåll 1 Allmänt 3 2 Administration och kontroll 4 2.1 Medverkan 4 2.2 Kvalitetsansvarig 4 2.3 Meddelande vid planerade arbeten 5 2.4 Rapporter
Arbetsordning och rutiner fo r upphandlingsprocessen
2014-11-20 Arbetsordning och rutiner fo r upphandlingsprocessen Antagen av styrgruppen 2014-11-20 Denna arbetsordning utgör grunden för hur man i upphandlingen kan skapa förutsättningar till arbete för
Regler och instruktioner för verksamheten
Informationssäkerhet Regler och instruktioner för verksamheten Dokumenttyp Regler och instruktioner Dokumentägare Kommungemensam ITsamordning Dokumentnamn Regler och instruktioner för verksamheten Dokumentansvarig
Sjunet Anslutningsavtal Standardregelverk för informationssäkerhet
Sjunet Anslutningsavtal Standardregelverk för informationssäkerhet Innehållsförteckning 1. Generell informationssäkerhet... 4 1.1. Styrande dokumentation... 4 1.2. Organisation... 4 Incidenthantering...
Processbeskrivning: Följa upp mål, vårdöverenskommelser och avtal. Processgruppen 2013-09-04
Processbeskrivning: Följa upp mål, vårdöverenskommelser och avtal Process: Följa upp nämnds mål samt överenskommelser och avtal Behov - varför finns processen? Att ge nämnden information om måluppfyllelse
Dok.förteckning Utgåva P1.0-1 Sida: 1 (6) Pedagogiskt ledarskap. PIL-enheten Göteborgs universitet. Projektplan. Filnamn: pil_projekt_
Sida: 1 (6) Projektplan Sida: 2 (6) Innehåll 1 Basfakta... 3 2 Idé och mål... 3 2.1 Bakgrund... 3 2.2 Projektmål... 3 2.3 Avgränsningar... 4 3 Leverans och överlämning... 4 3.1 Leveransobjekt och godkännande...
Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) 2011-07-11. Projektregler. för den universitetsgemensamma projektverksamheten
Projektkontoret Sida: 1 (9) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (9) Innehåll Syfte och bakgrund...4 1.1 Syfte...4 1.2 Bakgrund...4 2 Regler för projekt...4
KAPITEL 6 SÄKERHETSPLAN OCH SÄKERHETSBEVISNING
Utgåva Datum 08-06-0 Sida () KAPITEL 6 SÄKERHETSPLAN OCH SÄKERHETSBEVISNING SÄKERHETSPLAN OCH SÄKERHETSBEVISNING... RISKANALYS OCH HANTERING AV NYA KOMPONENTER... HANTERING AV ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG...
Processbeskrivning Projektstyrning
ProcIT-P-004 Processbeskrivning Projektstyrning Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2012-06-20 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Projektstyrningsprocessen
Avropsstöd. Vägledning av Rekryteringstjänster 2013. Sida 1
Avropsstöd Vägledning av Rekryteringstjänster 2013 Sida 1 1 Innehåll 2 Inledning... 3 3 Omfattning... 3 3.1 Inriktningar... 3 3.2 Avgränsning... 4 4 Avrop på Ramavtalet... 4 4.1 Avropsförfrågans innehåll
B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen
B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen 2016-01-19 Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@folkhalsomyndigheten.se Bakgrund Varför ett projekt om B-samordning Samordningen är komplicerad inom B- pga av
Projektplan. Elektroniskt bevarande
Elektroniskt bevarande etapp 2 Projektnamn: Elektroniskt bevarande etapp 2 Projektägare: Sambruk Styrgrupp: Inte bestämd Projektledare: Caspar Gielissen Tel. 073-950 42 10 Epost cas.gielissen@eskilstuna.se
Formulera målet, miniprojekt
Formulera målet, miniprojekt Tillämpning av PPS, översikt över färdigheterna PDI Initiera projekt Intressentanalys Leverans och överlämning Sida 1 Projektdirektiv mini, syfte Underlag för att starta ett
Dokumentation och presentation av ert arbete
Dokumentation och presentation av ert arbete Reglerteknik Linköpings universitet Dagens föreläsning Första timmen Kursens mål Projektmodellen LIPS och dess användning i kursen Olika former av redovisning
Uppföljningsrapport för internkontrollplan 2016 för fastighetsnämnden
Bilaga 8 Sida 1 (5) 2017-01-23 Tina Lindberg 08-508 26 735 tina.lindberg@stockholm.se Uppföljningsrapport för internkontrollplan 2016 för fastighetsnämnden Sida 2 (5) Inledning Fastighetsnämnden fastställde
Villkor för digitala leveranser i projekteringsuppdrag
Sida 1 av 3 Version 2.0 2013-12-01 1 1. Allmänt Kontrakts-/ Uppdragsbeteckning BILAGA 1 till kontrakt 87654321 Villkor för digitala leveranser i projekteringsuppdrag Denna bilaga reglerar villkoren för
LiTH Autonom styrning av mobil robot 2007-02-15. Projektplan. Martin Elfstadius & Fredrik Danielsson. Version 1.0
Projektplan Martin Elfstadius & Fredrik Danielsson Version 1.0 Status Granskad Godkänd 1 PROJEKTIDENTITET Autonom styrning av mobil robot Vårterminen 2007 Linköpings Tekniska Högskola, ISY Namn Ansvar
Checklista för Driftsättning - Länsteknik
Styrande dokument Rutindokument Checklista Sida 1 (9) Checklista för Driftsättning - Länsteknik Sida 2 (9) Innehåll Checklista för Driftsättning - Länsteknik... 1 Syfte... 3 Omfattning... 3 Aktiviteter...
Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Trafikverket. Version 5.0
Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Trafikverket Version 5.0 Ändringsförteckning Fastställd version Dokumentdatum Ändring 4.0 2016-01-07 Version 4.0 är den första versionen av dokumentet
PROJEKT DOKUMENT-ID VERSION
Styrande måldokument Direktiv PROJEKTiL Sida 1 (7) [Titel] Sida 2 (7) Innehållsförteckning Checklista inför BP1... 3 1 Grundläggande information... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Verksamhetsstrategi... 5 2 Mål
Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket
Att samverka hur och varför Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket Grundläggande krav Myndighetsförordningen: 3 Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och
Modell för projektledning
Sida 1 Om modell för projektledning PPS modell för projektledning beskriver de tre faserna; förberedelser, genomförande och avveckling. Syftet är att ge en övergripande bild av modellen, endast faser och