TEKNIKFÖRETAGENS PROGNOS MAJ 2014

Transkript

1 TEKNIKFÖRETAGENS PROGNOS MAJ 2014 Teknikföretagens konjunkturprognos utges två gånger per år, i maj och november. Begränsad tillväxt 2014 Återhämtningen inom EU går långsamt. Utanför EU är det däremot en ganska bra efterfrågan. Detta gäller bl. a. på våra i särklass största exportmarknader USA och Norge. Efterfrågan på investeringsvaror avtar samtidigt från höga nivåer i Kina och minskar i Brasilien och Ryssland. Sammantaget bedöms därför teknikproduktionen i Sverige öka med måttliga tre procent Barometerdata inom EU visar närmast genomgående bättre utfall de senaste kvartalen i industrins syn på efterfrågan. Produktionsnivån i teknikindustri har här också dragits upp bl.a. som en följd av att tysk och brittisk industri nu går bättre än tidigare. De tre övriga stora länderna Frankrike, Italien och Spanien har dock en bit kvar till en högre aktivitet. USA har de senaste tre åren visat en hög tillväxt som fortsätter även i år. I teknikindustrins delbranscher i Sverige räknar vi med att produktionen i transportmedelsindustrin ökar mest följt av metallvaruindustrin. Sveriges största exportindustri av varor och tjänster, maskinindustrin, har dessvärre fortfarande en låg efterfrågan. Vi räknar med att efterfrågan förbättras långsamt i denna i hög grad cykliska bransch. Detta som följd av ett internationell uppdämt behov av ny maskinutrustning, ökad världshandel och en fortsatt begränsad återhämtning inom EU. Tekniktjänster har en utveckling som nära följer teknikindustrin. Här räknar vi också med en högre försäljningsökning än i fjol. En förväntat låg produktionstillväxt för teknikindustri i Sverige medför att antalet anställda minskar också i år, eller med ytterligare cirka två procent. INNEHÅLL Teknikindustri i Sverige Transportmedelsindustri...2 Maskinindustri...4 Metallvaruindusti...6 Elteknik...8 Tekniktjänster...10 Arbetsmarknaden för teknikindustri...12 Priser...14 Konjunkturindikatorer...16 Sveriges ekonomi...22 Teknikföretag internationellt Investeringsvaror...24 Transportmedel...26 Global teknikproduktion...30 Tyskland...32 Italien, Spanien, Frankrike...34 USA...35 Norden...37 Kina...41 Tabellsammanfattning Teknikföretagens konjunkturprognos nr

2 TRANSPORTMEDELSINDUSTRI Stora svängningar Produktionsnivån i transportmedelsindustrin har varit volatil det senaste året. Från en låg nivå första kvartalet 2013 ökade den 20 procent till och med juli detta år. Därefter minskade den till och med september för att därefter öka till en hög nivå i december ifjol. Under första kvartalet i år reducerades nivån återigen vilket bl.a. var en följd av aviserade produktionsneddragningar i motorfordonsindustrin. Vi räknar med att produktionsnivån blir relativt oförändrad under första halvåret i år för att därefter stiga under andra halvåret. Motorfordon dominerar Produktion och försäljning för transportmedelsindustrin i Sverige påverkas främst av marknadsutvecklingen för personoch lastbilar i Europa. Försäljningen av personbilar har här ökat det senaste halvåret från den lägsta nivån på över tjugo år. För tunga lastvagnar räknar vi med en ökning i registreringar i Europa även i år. Utbytesbehovet ökar också successivt framöver både för personbilar och för lastbilar i Europa samtidigt som personbilsindustrin i Sverige introducerar nya modeller under 2015 och Erfarenhetsmässigt skapar detta vanligtvis en lite bättre utveckling än den vi ser för närvarande. Bildelar levererar Produktion och export av bildelar har utvecklats relativt gynnsamt det senaste året. Hela 81 procent av bildelsexporten är destinerad till EU och här har produktionsnivån för sluttillverkarna stigit något det senaste året samtidigt som koncerninterna leveranser från Sverige till utländska produktionsanläggningar ökat. Då motorfordonsindustrin är den teknikbransch i Europa som expanderar mest i år fortsätter export och produktion av bildelar att utvecklas bra i Sverige. Lite högre tillväxt i år Andra transportmedel än motorfordon (räls, vatten, övriga fordon m.m.) exkl. JAS-projektet möter däremot i viss mån en låg efterfrågan vilket också utmynnat i varsel under våren. Vi räknar därför med att produktionstillväxten för transportmedelsindustrin sammantaget inskränker sig till en ökning med fyra procent i år efter en måttlig ökning med två procent i fjol. 2 Teknikföretagens konjunkturprognos nr

3 Produktionsvolym transportmedelsindustri. Sverige Produktionsvolym transportmedelsindustri. Sverige % Årlig förändring Produktionsnivå Index 2010= 1 40% % Produktionsnivå index, h skala 0% -20% Årlig förändring i produktionsnivå, v skala -40% Källa: SCB 3 m glidande medeltal. Säsongrensade data -% 40 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 Export av transportmedel. Sverige 12 Mdr SEK per månad Export av transportmedel. Sverige 10 EU/Efta Mdr SEK Övriga länder Mdr SEK 2 Källa: SCB. Säsongrensad Tramo/Seats. Prel mars mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 3 Teknikföretagens konjunkturprognos nr

4 MASKININDUSTRI Stora svängningar även här Produktionen i maskinindustrin i Sverige minskade kraftigt i fjol eller med hela 10 procent. Det första halvåret 2013 var relativt starkt och visade en successiv produktionsuppgång. Andra halv året sjönk däremot produktionsnivån och var i december i fjol hela 10 procent lägre i jämfört med perioden juni augusti samma år. Under första kvartalet i år minskade produktionsnivån ytterligare något från den redan låga nivån under sista kvartalet i fjol. Låg efterfrågan i EU förbättras något Snart sex år efter finanskrisens inledning påverkas fortfarande maskinindustrin i Sverige negativt av en låg efterfrågan i Europa. Vår maskinexport till Europa var hela 21 Mdr lägre i fjol än år Vi räknar med att den svaga förbättring i efterfrågan på investeringsvaror i EU som inleddes i fjol fortsätter under loppet av Samtidigt blir efterfrågan relativt stark på två andra stora exportmarknader, Norge och USA, även i år. Mot detta står minskade fasta investeringar i Brasilien, Finland och Ryssland. Från hemmamarknaden förväntas sammantaget en något bättre efterfrågan jämfört med i fjol. Efter en svag inledning på 2014 och mot bakgrund av tillväxtprofilen i produktionen som maskinindustrin visade i fjol räknar vi med att produktionen i genomsnitt minskar tre procent i år. Detta trots en förväntad produktionsökning under årets tre kvarvarande kvartal. 4 Teknikföretagens konjunkturprognos nr

5 Produktionsvolym maskinindustri. Sverige Produktionsvolym maskinindustri. Sverige 40% Årlig förändring Produktionsnivå Index 2010= 30% % 10% Produktionsnivå index, h skala 0% -10% -20% -30% Årlig förändring i produktionsnivå, v skala Källa: SCB 3 m glidande medeltal. Säsongrensade data -40% 40 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 Fasta bruttoinvesteringar EU28 och Sveriges export av Fasta bruttoinvesteringar EU28 och Sveriges export av investeringsvaror till EU28 investeringsvaror till EU Index 2005= 110 Sveriges export av investeringsvaror till EU28 90 Fasta bruttoinvesteringar EU28 70 Källa:SCB,Eurostat. Säsongrensad Tramo/Seats. Export prel. 1 Kv-2014 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 5 Teknikföretagens konjunkturprognos nr

6 METALLVARUINDUSTRI Produktionen ökar i år Metallvaruindustrin består till 86 procent av leverantörer till andra delbranscher i teknikindustri samt till bygg- och anläggningssektorn. Aktiviteten i metallvaruindustrin är främst en återspegling av kundernas aktivitet i Sverige då exporten som andel av försäljningen är jämförelsevis begränsad. Första kvartalet i fjol visade metallvaruindustrin en mycket låg produktionsnivå, som sedan steg med fem procent t.o.m. sista kvartalet. Ökningen kom främst från ökad efterfrågan från tillverkare av motorfordon medan efterfrågan tvärtom minskade från maskinindustrin. Också för tillverkare av elmaskiner både i Sverige och i någon mån även i motsvarande branscher inom EU var det en nedgång. Med en inledande låg produktionsnivå i fjol minskade produktionsvolymen för metallvaruindustri i genomsnitt med sex procent. Exporten något uppåt Efterfrågan från maskin-och motorfordonsindustrin inom EU har förbättrats de senaste månaderna. Exporten av metallvaror från Sverige har därmed också ökat något. Hemmaleveranser visar däremot en liten nedgång jämfört med sista kvartalet i fjol. Detta då produktionsnivån minskat i kundbranscherna motorfordons- och i maskinindustri under motsvarande period. Produktionsnivån för metallvaruindustrin har därför sammantaget minskat något under första kvartalet i år jämfört med sista kvartalet i fjol. Vi räknar ändå med att produktionsvolymen ökar med tre procent i år som följd av att efterfrågan successivt förbättras framöver i maskin- och motorfordonsindustrin i Sverige och inom EU. Därutöver möter tillverkare av byggmetaller och byggkonstruktioner en efterfrågan från hemmamarkanden som ökar något i år. 6 Teknikföretagens konjunkturprognos nr

7 Produktionsvolym metallvaruindustri. Sverige Produktionsvolym metallvaruindustri. Sverige 30% Årlig förändring Produktionsnivå Index 2010= % 10% Produktionsnivå index, h skala 110 0% -10% -20% Årlig förändring i produktionsnivå, v skala 90-30% 70 Källa: SCB 3 m glidande medeltal. Säsongrensade data -40% mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 Export av metallvaror från Sverige till EU och produktionsvolym teknikföretag EU Export av metallvaror från Sverige till EU och produktionsvolym teknikföretag EU 130 Export Mill. SEK per månad Index 2010= Produktionsvolym EU Index 2010= Index teknikproduktion EU, h skala Index export av metallvaror från Sverige till EU, v skala Källa: SCB,Eurostat. Bearbetning Teknikföretagen Säsongrensad X12. Prel. Mars Export av metallvaror till EU består till 85 procent av insatsvaror som ingår i EU:s teknikproduktion 50 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar Teknikföretagens konjunkturprognos nr

8 ELTEKNIK Exporten minskade med två Mdr SEK för tillverkare av elmaskiner i fjol. Med procent av exporten till EU har inverkan av låg efterfrågan härifrån varit betydande inte bara 2013 utan även under de senaste åren. Däremot har exporten till Bric området utvecklats bättre och ökade med sex procent i fjol. Generellt har dessa utvecklingsländer ett relativt stort behov av infrastrukturinvesteringar inte minst för kraftgenerering. Starkare i Sverige och Norge Våra nordiska grannländer tar sammantaget emot en tredjedel av exporten och här är Norge är den enskilt största marknaden. Här pekar energiföretagens egna investeringsplaner på ytterligare ett starkt år 2014 med en investeringsvolym som förväntas öka med åtta procent till rekordhöga 22,2 Mdr NOK. Energisektorn i Sverige räknar därutöver också med rekordinvesteringar på höga 40 Mdr SEK i år mot 32,8 Mdr i fjol. 1 I teknikföretagens barometer för första kvartalet rapporterade tillverkare av elmaskiner och elapparatur svagt stigande exportorder. Däremot ansåg hela 70 procent av företagen orderstocken som större än normalt samtidigt som kapacitetsutnyttjande steg för andra kvartalet i rad till den högsta nivån sedan hösten Mycket tyder således på att marknadsförutsättningarna förbättras i år jämfört med i fjol för tillverkare av elmaskiner. Produktionstillväxten, om än notoriskt volatil, för tillverkare i Sverige förväntas ändå sammantaget bara bli oförändrad i år jämfört med en minskning på tre procent i fjol. 1) Med energisektor menas NACE 35 eller generering av energi d.v.s. för Norges del inte olje- och gasutvinning. Ur statistisk synvinkel är sektorn harmoniserad inom EU/EES 8 Teknikföretagens konjunkturprognos nr

9 Produktionsvolym elmaskiner. Sverige Produktionsvolym elmaskiner. Sverige 20% Årlig förändring Produktionsnivå Index 2010= % 10% Produktionsnivå index, h skala 5% 110 0% -5% -10% -15% Årlig förändring i produktionsnivå, v skala 90 Källa: SCB 3 m glidande medeltal. Säsongrensade data -20% 70 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 Export av elmaskiner. Sverige 200 Mdr SEK per månad. Index 2005= 1 Export av elmaskiner. Sverige Norge Övriga länder Källa: SCB. Säsongrensad Tramo/Seats. SPIN/SNI 27 0 feb-08 feb-09 feb-10 feb-11 feb-12 feb-13 feb-14 9 Teknikföretagens konjunkturprognos nr

10 TEKNIKTJÄNSTER Tekniktjänster har blivit en relativt allt större del inom teknikbranschen. Nettoomsättning uppgår till ca Mdr och är därmed i nivå med omsättningen i metallvaruindustrin. Sektorn tekniktjänster i Sverige är samtidigt relativt sett störst jämfört med alla andra övriga länder inom EU (t.ex. sett till omsättning/ invånare eller annan jämförelsebas). Utfallet i barometerdata för tekniktjänster och teknikindustri följer varandra väl med undantag för slumpmässiga variationer eller viktningsförfarande. Teknikindustri och tekniktjänster gör affärer med varandra och dessutom återfinns en hel del dotterbolag i sektorn för tekniktjänster som tillhör koncerner i tillverkande teknikindustri. Detta gör naturligtvis att det finns en direkt koppling i ekonomisk aktivitet mellan branscherna. Den underliggande försäljningstillväxten skiljer sig dock åt mellan branscherna. Få uppdrag Konjunkturläget har långsamt förbättrats det senaste året vilket framgår i utfallet av den s.k. konfidensindikatorn för tekniktjänster. 2 Under sista kvartalet i fjol fanns dock ett missnöje rörande uppdragstocken storlek då fler företag ansåg den som mindre än normalt jämfört med andelen företag som ansåg den som större än normalt. Detta missnöje har till och med ökat något under första kvartalet i år. Brist Utöver frånvaro av högre debiterat timpris eller högre kapacitetsutnyttjande (debiterbara timmar per år och anställd) begränsas försäljningstillväxten av en omfattande brist på arbetskraft. Under fjärde kvartalet i fjol rapporterade hela 45 procent av företagen brist på arbetskraft, en nivå som också angavs under första kvartalet i år. Denna brist är utan konkurrens den högsta av alla näringsgrenar i Sverige för tillfället. Trots upplevd resursbrist förväntas ändå 2014 bli ett lite bättre år än 2013 då färre företag rapporterar efterfrågan som ett problem. Nettoomsättningen ökade med låga 1,2 procent i fjol, men vi räknar med att den ökar med tre procent i år. Omsättningen skulle troligtvis kunna öka mer om inte resursbristen var såpass påtaglig som företagen anser att den är för tillfället. 2) SNI 71.1 Formellt benämnd teknisk arkitekt-och konsultverksamhet som till 92 procent består av teknisk konsultveksamhet. Nettoomsättning ovan för tekniktjänster gäller för hela SNI Teknikföretagens konjunkturprognos nr

11 Konfidensindikator teknikindustri och tekniktjänster. Sverige Konfidensindikator teknikindustri och tekniktjänster. Sverige 140 Index Index 140 Tekniktjänster Teknikindustri Källa: SCB. KI. SNI 25-30,33 resp. SNI 71.1 Konfidensindikator. Normerat index standardavvikelse 10 medelvärde. Ett index > innebär att läget vanligtvis uppfattas som bättre än normalt 0 0 mar-06 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 Hinder för fortsatt expansion. Tekniktjänster Sverige Hinder för fortsatt expansion. Tekniktjänster Sverige Andel företag som svarat ja. Procentenheter 70 Efterfrågan Arbetskraft Källa: KI. SNI/NACE mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar Teknikföretagens konjunkturprognos nr

12 ARBETSMARKNADEN FÖR TEKNIKINDUSTRI Få varsel hittills i år Antalet varsel i teknikindustri tilltog något senast under vintern 2013/2014 och blev då högre än normalt. Under mars och april 2014 har i stället antalet varsel om uppsägning varit få och betydligt lägre än normala 400 personer per månad. Teknikföretagens barometer visar samtidigt inte någon större förändring i brist på arbetskraft utan backade bara något från en redan låg nivå under första kvartalet. Ett skäl till den låga bristen är naturligtvis att produktionsnivån ännu inte visat tecken på att öka mer substansiellt. Begränsad produktionstillväxt. Antalet anställda minskar i år Produktionstillväxten begränsas till tre procent i år. Erfarenhetsmässigt kommer därmed inte antalet anställda öka. Vanligtvis sker visserligen en säsongsmässig ökning i antalet tillfälligt anställda under andra och tredje kvartalet varje år. Rensat för detta och med en nivå på antalet anställda som minskar mer marginellt mellan första och sista kvartalet i år kommer antalet anställda minska med två procent i genomsnitt Produktionen per anställd har minskat två år i rad och det finns ett stort behov av ökad produktivitet. Baksidan av denna dåliga produktivitetsutveckling har varit minskade vinstmarginaler, marginaler som också på många håll är i stort behov av att förbättras. Vår bedömning är att produktiviteten nu succesivt förbättras under loppet av året. 12 Teknikföretagens konjunkturprognos nr

13 Produktionsnivå Produktionsnivå och anställda. Teknikindustri och anställda. i Sverige Teknikindustri i Sverige 130 Index 2005= Anställda Produktionsnivå Källa: SCB SNI 25-30,33. Säsongrensad anställda X12 70 mar-06 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar Antal per månad Antal anställda som varslats om uppsägning. Teknikindustri Sverige Antal anställda som varslats om uppsägning. Teknikindustri i Sverige Trend Faktiskt antal varsel per månad 0 apr-08 apr-09 apr-10 apr-11 apr-12 apr-13 apr-14 Källa: Arbetsförmedlingen. Trend enligt Tramo 13 Teknikföretagens konjunkturprognos nr

14 PRISER En längre period av stark växelkurs har inneburit minskade producentpriser för teknikindustri i Sverige. Även exklusive strukturellt fallande priser inom elektronik och teleutrustning minskade exportpriserna med 3,1 procent i fjol vilket var en fortsättning på en minskning med 1,1 procent året dessförinnan. Exportpriserna minskade 2013 i samtliga delbranscher i varierande grad förutom i maskinindustrin där de var oförändrade. En i sammanhanget positiv faktor har varit fallande importpriser på många insatsvaror som stål och metaller, men nettoeffekten har ändå varit negativ för teknikindustrin. Enligt det s.k. TCW-index har kronan långsamt försvagats sedan mars i fjol då detta index var som starkast. Denna försvagning har bidragit till att exportpriserna stigit något det senaste året. I mars låg exportpriserna för teknikindustri (exkl elektronik och tele) tre procent högre än i mars i fjol. Priser för hemmamarknaden visar sammantaget inte alls samma uppgång, utan ökade med 1,4 procent i årstakt. Internationell konkurrens och en låg efterfrågan sätter ännu så länge begränsningar för mer tydligt ökade priser. Under antagande om oförändrade växelkurser resten av året men med svagt stigande efterfrågan räknar vi med att producentpriserna (viktat genomsnitt export- och hemmamarknad) för teknikföretag i Sverige ökar med 1,5 procent i år. 3 En sådan prisökning skulle innebära femte året i rad med lägre prisökningar än två procent per år. För teknikföretag i EMU visas fallande priser under det senaste halvåret. Detta är främst en följd av låg aktivitet och låg efterfrågan om än på senare tid något tilltagande. Därutöver är inverkan av svagare Yen och USD förhållandevis stor på EMU:s exportpriser vilket gjort det svårt för tillverkare att höja priser i Euro på s.k. extra euromarknader. För teknikindustri sammantaget inom EMU visade såväl PPI totalt (alla marknader) som extra export PPI (utanför euroområdet) ett prisfall på 0,3 procent i årstakt under första kvartalet i år. Med antagande om att växelkurseffekterna klingar av och en efterfrågan som enligt företagen upplevs som mindre problematiskt än för några kvartal sedan innebär en prisökning på 0,5 procent för teknikindustri inom EMU i år. 3) Tre tiondelar högre exkl. strukturellt fallande priser 14 Teknikföretagens konjunkturprognos nr

15 Exportpriser teknikindustri. Sverige Exportpriser teknikindustri. Sverige 20% Årlig förändring Index 2010= % 10% Index 2010, h skala 115 5% 110 0% 105-5% Årlig förändring, v skala Källa: SCB. Exklusive tele,elektronik SNI 26. Rullande vikter enligt SCB -10% 95 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 2,5% 2,0% Producentpriser maskinindustri och efterfrågan maskinindustri. EMU Producentpriser maskinindustri och efterfrågan maskinindustri. EMU Producentpriser årlig förändring Efterfrågan Index. Inverterad skala 90 1,5% Efterfrågan + 3 kvartal, h skala 110 1,0% 0,5% Producentpriser årlig förändring, v skala 130 Källa: Eurostat, DG EcFin, Nace 28. Efterfrågan är trång sektion inverterad skala. Ju lägre index desto högre efterfrågan. Normerad till. 0,0% 140 dec-07 dec-08 dec-09 dec-10 dec-11 dec-12 dec-13 dec Teknikföretagens konjunkturprognos nr

16 KONJUNKTURINDIKATORER Olika konjunkturindikatorer såväl i Sverige som i andra länder har i över ett år signalerat om en högre ekonomisk aktivitet, särskilt för Europa. Trots detta har återhämtningen hittills varit långsam. Ledande indikatorer Ledande indikatorer består av variabler som har en tendens till att återspegla industriproduktionens utveckling på 3-6 månaders sikt. Sammansättningen av dessa indikatorer varierar mellan olika länder men består oftast av finansiella variabler som aktiemarknaden eller ränteläget. Andra variabler kan vara arbetade timmar, ordersituation, byggnadstillstånd och för en del länder också företagens framtida förväntningar. För EMU länderna har den s.k. ledande indikatorn sedan drygt ett år signalerat ökad produktionsnivå för teknikindustri. Detta har också skett men i ganska låg omfattning. OECD:s och EMU:s ledande indikator antyder samtidigt att produktionstillväxten kan komma att avta i både EMU:s och Sveriges teknikindustri med start under andra halvåret i år. Följer indikatorn ett tidigare förlopp med ett ökat genomslag av en gradvis normalisering av ränteläget kan dessutom senare delen av 2015 och 2016 bli en ganska svag period för industrin. Det återstår att se om så blir fallet. Att Sveriges teknikproduktion och OECD:s indikator visar samstämmighet är i linje med att merparten av vår export går till detta område. I USA visar ledande indikatorer att tillväxten i industriproduktion fortsätter på en ganska hög nivå under i stort sett hela Indikatorerna visar här ännu så länge inga större tecken till att avta i styrka. 4 För Brasilien kan konstateras att den kontraktion som inletts i industrin fortsätter under Den förbättring som noterades under 2013 i Ryssland har nu vänts till sin motsats och i bästa fall nås en oförändrad industriproduktion för I Kina signalerar ledande indikatorn ännu så länge ingen markant inbromsning. Konfidensindikatorer Konfidensindikatorer kan konstrueras på olika sätt. Vanligtvis utgår man ifrån företagens bedömningar rörande orderstockar, färdigvarulager samt om man vill också deras framtida produktionsförväntningar. 5 Utfallen i dessa variabler 4) Enligt The Conference Board. OCED:s ledande indikator visar motsaten. 5) Den positiva samvariationen mellan orderstock och förväntad produktion är hög, och det är tveksamt om förväntad produktion tillför något substantiellt annat än vad en del ibland benämner företagens animal spirit. 16 Teknikföretagens konjunkturprognos nr

17 Ledande indikator OECD och teknikproduktion Sverige Ledande indikator OECD och teknikproduktion Sverige 40% Teknikproduktion årlig förändring 30% Ledande indikator årlig förändring 6% 4% 20% 10% Ledande indikator, h axel + 5 mån 2% 0% 0% -10% -20% -30% Teknikproduktion Sverige, v axel -2% -4% Källa: SCB,OECD. Ledande indikator amplitudjusterad -40% -6% aug-06 aug-07 aug-08 aug-09 aug-10 aug-11 aug-12 aug-13 aug-14 20% 15% 10% 5% 0% Konfidensindikator teknikindustri och förändring i produktionsvolym teknikindustri. EU28 Konfidensindikator teknikindustri och förändring i produktionsvolym teknikindustri. EU28 Produktion årlig förändring Index konfidensindikator % -10% Index konfidensindikator, h skala 90-15% 70-20% -25% Källa: DG EcFin. Sammanställt från företagens bedömningar av orderstock, färdigvarulager och förväntad produktion. Ett index > innebär normalt ökad industriproduktion. Bransch NACE 25-30,33. Normerat index Produktion årlig förändring, v axel -30% 40 mar-96 mar-98 mar-00 mar-02 mar-04 mar-06 mar-08 mar-10 mar-12 mar Teknikföretagens konjunkturprognos nr

18 transformeras till ett index där ett index på kan betraktas som någon sorts form av normalläge. Under speciella antaganden kan visas att cirka 68 procent av alla observationer hamnar inom intervallet index där ett index större än 110 kan betraktas som överhettning. Ett index lägre än 90 sammanfaller oftast med omfattande kontraktion. Samvariationen mellan förändring i produktionsnivå för teknikindustri och konfidensindikatorn för teknikindustri är hög både i Sverige och för EU28. Konfidensindikatorn har dock inte någon direkt prediktionsförmåga utan utfallet i denna indikator och faktisk produktionsförändring sammanfaller oftast tidsmässigt. Bättre i EU Inom EU började konfidensindex för teknikindustri förbättras redan vid årsskiftet 2012/2013 och har sedan dess förbättrats trendmässigt. 6 Första kvartalet i år nådde index den högsta nivån sedan andra halvåret Samtliga stora länder eller Tyskland, Italien, Frankrike, UK och Spanien har visat en förbättring i varierande grad. Frankrike visar dock fortfarande trögheter i återhämningen det senaste halvåret enligt detta index. Trång sektion I barometerundersökningar inom EU frågas varje kvartal vilka faktorer som främst begränsar företagens expansion. Faktorer av störst betydelse är främst efterfrågan och resursbrist i form av produktionskapacitet eller arbetskraft. Även finansiella eller övriga variabler ingår. Efterfrågan som problem har minskat Andelen företag i teknikindustri som anser att efterfrågan är den mest begränsade faktorn för expansion ökade successivt mellan kv till kv Därefter har andelen börjat minska. Samtidigt redovisar något fler företag än tidigare en resursbrist i form av produktionskapacitet och arbetskraft. Erfarenhetsmässigt medför detta ökad produktion och även i en del länder också ökat antal anställda. Ser vi till hela näringslivet räknar vi med att fler företag inom EU kommer att rapportera ökad kapacitetsbrist i såväl industri som tjänstesektorn under några kvartal framöver vilket erfarenhetsmässigt också kommer att öka maskininvesteringarna. Konsumentförtroende Konsumentförtroendet har viss betydelse för teknikindustrin. 6) Oaktat slumpmässiga variationer 18 Teknikföretagens konjunkturprognos nr

19 Trång sektion Trång produktionsutrustning sektion produktionsutrustning i tillverkningsindustri i tillverkningsindustri och tjänstesektor och samt maskininvesteringar. tjänstesektor EU28 samt maskininvesteringar. EU Trång sektion produktionsutrustning Index 2005= Maskininvesteringar Index 2005= Maskininvesteringar, h axel Trång sektion produktionsutrustning v axel Källa: DG Ec Fin, Eurostat. Hinder för fortsatt expansion produktionsutrustning i industri och tjänstesektor. Index 2005=. Maskininvesteringar 2005 års priser volym Index 2005=. Tjänstesektorns vikt av produktionsutrustning 33 % 90 mar-06 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar Konsumentförtroende EU Index Konsumentförtroende EU Källa: DG Ec Fin. Baserat på genomsnitt Medelvärde stdav 10. Senaste publiceringsmånad april-14, mätmånad mars-14 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar Teknikföretagens konjunkturprognos nr

20 Inom EU finns en harmoniserad undersökning bland medlemsländerna. Konfidensindikatorn för hushållen är en sammanställning av olika frågor rörande egen samt landets ekonomi. Indikatorn innehåller också framåtblickande bedömningar. I någon mån har denna indikator en prediktionsförmåga även om utfallet mest beskriver hur hushållen uppfattar läget just för tillfället. Piggare konsumenter i EU Med början första kvartalet i fjol har EU konsumentindikator förbättrats kvartal för kvartal och nådde den högsta nivån under det första kvartalet i år sedan tredje kvartalet Genomgående har indikatorn förbättrats i alla stora länder förutom Frankrike där en liten försämring faktiskt har skett sedan i höstas. Det främsta bidraget till indikatorns samlade uppgång för hela EU kommer främst från UK och Tyskland. Ett bättre utfall i indikatorn inom EU under loppet av 2013 sammanföll av svagt stigande konsumtion hos hushållen. Då inget ännu så länge tyder på en kraftig omsvängning i stämningsläget räknar vi med att hushållens konsumtion ökar måttligt för EU sammantaget eller med 0,8 procent i år efter en marginell ökning på 0,1 procent i fjol. Högst konsumtionstillväxt förväntas främst i Tyskland och UK eller med en tillväxt på 1,5 respektive 2 procent i år. Hushållens konsumtion i Italien och Frankrike förväntas öka med några tiondels procentenheter vardera. Denna tillväxtskillnad återspeglar den skillnad som framför allt föreligger i läget på arbetsmarknaden mellan dessa fyra länder. Inköpschefers index Detta index sammanställs snabbare än statistikmyndigheterna hinner sammanställa industriproduktionen för en och samma undersökningsmånad. Indexet har vanligtvis ingen prediktionsförmåga för industriproduktionens tillväxt. När inköpschefers index är lägre än index 50 minskar oftast industriproduktionen i årstakt och vice versa. I Kina gäller inte detta samband. Möjligtvis kan man då och då skönja att den höga tillväxttakten avtar när index de få gånger hamnat under index 50. Det finns två index för Kina. Ett officiellt index som baseras på urval från statistikmyndigheten där statsföretag ingår samt ett från en affärsbank (som har ett annat urval). I april i år visade Tyskland, USA, Italien men framför allt Storbritannien ett starkt utfall i index för industrin. Däremot började som förväntat aktiviteten avta i Japan och index minskade under brytpunkten 50 till index 49,4 i april. 20 Teknikföretagens konjunkturprognos nr

21 20% 15% 10% Inköpschefers index tillverkningsindustri och industriproduktion. EMU Inköpschefernas index tillverkningsindustri och industriproduktion. EMU Industriproduktion årlig förändring Index % 0% -5% Index, h skala % -15% Industriproduktion årlig förändring, v skala Källa: Markit. Eurostat. Ett index för inköpschefer > 50 är vanligtvis förknippat med ökad industriproduktion i årstakt. Index för tillverkningsindustri -20% 20 apr-08 apr-09 apr-10 apr-11 apr-12 apr-13 apr Inköpschefernas index "PMI" tillverkningsindustri Inköpschefernas index i tillverkningsindustri Index PMI Källa: Markit, CFLP, ISM. Viktat enligt årliga löpande förädlingsvärden i USD i respektive land/omårde. Beräkningar Teknikföretagen. Ett index >50 är förknippat med ökad tillväxt i industriproduktion. USA, Kina, EMU, Japan, Indien, Ryssland, UK, Sverige, Schweiz, Polen, Tjeckien 30 apr-08 apr-09 apr-10 apr-11 apr-12 apr-13 apr Teknikföretagens konjunkturprognos nr

22 SVERIGES EKONOMI Av Sveriges preliminära BNP-tillväxt i fjol på 1,5 procent kom bidraget främst från ökad produktion i tjänstesektorn och i byggindustri på vardera tre procentenheter. Tillverkningsindustrin produktion minskade. Bidraget till tillväxten i tjänstesektorn kom främst genom hög tillväxt inom privat hälso-och sjukvårdssektor, i sektorn för vård och omsorg samt i ekonomisk-, juridisk- och teknisk konsultverksamhet. BNP enligt konsensus förväntas öka med hela 2,8 procent i år, något som återstår att se. För teknikföretag som levererar till byggsektorn räknar vi med att fjolårets starka tillväxt i påbörjade bostäder avtar något i år men ändå når cirka st. Fortfarande är dock bostadsbyggandet per invånare lågt jämfört med andra länder, bl.a. som en följd av regleringar, geografiska obalanser och av att det helt enkelt är för dyrt. Enligt Sveriges Byggindustrier förväntas också byggande av kommersiella lokaler att öka något i år efter ett stort volymfall i fjol. Positivt för teknikföretag är också att personbilsregistreringar förväntas öka till ca fordon mot i fjol. I Sverige pekar industrins investeringsplaner (från undersökningen i februari i år) att teknikindustri ökar sina investeringar under 2014 jämfört med Samtidigt reviderades siffrorna för 2013 ner, men sett över två år eller 2013 och 2014 var det en liten uppjustering, jämfört med planerna för 2013 och 2014 från undersökningen i höstas. I övrig industri visade investeringsplanerna på i stort sett oförändrade investeringar 2014 jämfört med Gruvor och trävaruindustri räknar med minskade investeringar i år jämfört med i fjol medan stål-och metallvaruindustrin planerar en kraftig ökning eller med 19 procent till 3,7 Mdr. Sammantaget förefaller efterfrågan för teknikföretag från Sverige bli något högre i år än i fjol. Merparten av teknikindustrins produktion exporteras dock varför den internationella efterfrågan har större betydelse för aktiviteten i branschen. TILLVERKNINGSINDUSTRINS INVESTERINGAR ENLIGT SCB:S INVESTERINGSENKÄT FEB-2014 Mdr SEK 2013 prel 2014 planer Tillverkning totalt 43,9 46,8 varav Teknik 17,8 20,2 varav övrig industri 26,1 26,6 22 Teknikföretagens konjunkturprognos nr

23 Tillverkningsindustrins investeringar. Sverige Tillverkningsindustrins investeringar. Sverige 65 Mdr SEK prel 2014 prog Källa: SCB. Löpande priser Konfidensindikatorn. Sverige 130 Index Konfidensindikatorn. Sverige 110 Tillv. industri 90 Byggsektor Privata tjänster 70 Källa: KI. Normerat index. Ett index > innebär vanligtvis att affärsläget är bättre än normalt mar-06 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar Teknikföretagens konjunkturprognos nr

24 Teknikindustri internationellt INVESTERINGSVAROR För teknikindustrin i Sverige är det i stort sett bara USA, Kina och Norge som visat en bra efterfrågan på investeringsvaror de senaste två åren. Kina förefaller, trots oklara dataunderlag, fortsätta med hög efterfrågan på investeringsvaror i år om än inte lika kraftig som under I BRI (Brasilien, Ryssland och Indien) räknar vi sammantaget med en tillbakagång i investeringarna 2014 och där främst Ryssland redan inlett nedgångsfasen. EU är det i särklass största marknadsområdet för tillverkare av investeringsvaror i Sverige. En låg efterfrågan har här medfört stor negativ påverkan på produktion och export i Sverige allt sedan finanskrisen inleddes. Samtidigt är det värsta för tillfället över i EU och under loppet av fjolåret ökade tillväxten av fasta investeringar något (även om den minskade räknat som genomsnitt för helåret). Ökningen i investeringarna under loppet av 2013 omfattade samtliga fyra stora länder inom EU och Sveriges export av investeringsvaror till EU ökade därmed något. Internt genererade medel Näringslivet och industrin i EU/EMU pressas av otillfredsställande lönsamhet vilket ännu så länge begränsar en mer omfattande ökning i efterfrågan på investeringsvaror. Detta även om vinsttillväxten på senare tid förefaller ha förbättrats något. I EU:s teknikindustri har 99 procent av alla företag (totalt stycken) färre än 250 anställda. I den här gruppen är det många som inte tillhör någon större koncerngrupp med egen internbankverksamhet. Internt genererade medel för investeringar är därför många gånger av stor vikt för investeringsutvecklingen, särskilt när bankutlåningen till industri och näringsliv inom EMU inte fungerar tillfredsställande. Från ECB:s lending survey noteras också en ökad efterfrågan på krediter de senaste kvartalen. Frågan är om bankerna är beredda att öka utlåningen framöver. Vi räknar sammantaget ändå med att efterfrågan på investeringsvaror inom EU sammantaget förbättras något under I USA ökade investeringarna måttligt, eller med tre procent i under första kvartalet i år jämfört med motsvarande period i fjol. Försvagningen under första kvartalet var tillfällig och vi räknar med att investeringarna ökar fyra procent i år. Kapacitetsutnyttjandet i industrin steg i mars efter vinterovädren och indikerar att industriinvesteringar i år kan förväntas öka i samma takt som i fjol eller med 5 procent. 24 Teknikföretagens konjunkturprognos nr

25 Teknikindustri internationellt Rörelsevinst före avskrivningar i tillverkningsindustrin. USA och EU Rörelsevinst tillverkningsindustri. USA och EU Index 2005= USA 110 EU Källa: Eurostat, Bureau of the Census. EBITDA Säsongrensat. Lokal valuta. Gemensam valuta visar likartad trend 50 dec-05 dec-06 dec-07 dec-08 dec-09 dec-10 dec-11 dec-12 dec-13 Banksystemets utlåning till näringslivet. EMU Banksystemets utlåning till näringslivet. EMU 20% Årlig förändring Mdr Euro % Nivå Mdr Euro, h axel % % % 3 0-5% Källa ECB. Total utlåningsstock. Exkl. utlåning inom banksystemet Årlig förändring, v axel -10% mar-06 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar Teknikföretagens konjunkturprognos nr

26 Teknikindustri internationellt TRANSPORTMEDEL Personbilar äntligen upp i Europa Sedan mitten av fjolåret visar personbilsförsäljningen inom EU/Efta en ökning även om den sammantaget minskade i genomsnitt under Försäljningen i Spanien stimulerades i fjol och stimuleras fortfarande med skrotningspremier. Jämfört med andra länder i Europa visar försäljningen i Storbritannien en hög tillväxt som en följd av ett klart bättre arbetsmarknadsläge. I Tyskland börjar personbilsförsäljningen förbättras, men ökar ändå fortfarande mycket måttligt. I Frankrike och Italien började försäljningen visa tecken på en stabilisering under fjolåret som nu följts av en liten ökning under första kvartalet i år. Detta från en låg jämförelsenivå i fjol. Men svag marknad för flertalet Om man exkluderar försäljningen av en del nya modeller som främst VW Golf (inkl. dess s.k. tekniska derivat från Skoda och Seat), årets bil från Peugeot och nya modeller från Renault samt senare års tillväxtkomet Dacia är det tyvärr närmast en fortsatt svag marknadstillväxt under första kvartalet i år. Byt bil Sammantaget står det ändå relativt klart att bilförsäljningen kommer att öka måttligt i år och även nästa år från de i utgångsläget låga nivåerna. Perioden såldes i genomsnitt 14,3 miljoner personbilar per år i EU15 mot 11,2 miljoner i fjol. 7 Nivån var således mycket låg 2013, men samtidigt är drygt 28 miljoner fordon 13 år eller äldre, något som bidrar till att öka utbytesbehovet de kommande åren. Totalt förväntas personbilsförsäljningen inom EU öka med tre procent i år vilket skulle vara den första ökningen sedan ) För ökad jämförbarhet över en så pass lång period har vi exkluderat ÖstEU Teknikföretagens konjunkturprognos nr

27 Teknikindustri internationellt Registrering av personbilar. EU 20% Årlig förändring 15% Registrering av personbilar. EU Antal per kvartal % Antal per kvartal, h axel % 0% % -10% Årlig förändring, v axel % -20% Källa: ACEA. Säsongrensad X12-25% mar-94 mar-96 mar-98 mar-00 mar-02 mar-04 mar-06 mar-08 mar-10 mar-12 mar-14 Personbilsproduktion. Tyskland Personbilsproduktion. Tyskland 40% Årlig förändring Enheter, h axel 30% Enheter per månad % 10% 0% -10% -20% Årlig förändring, v axel % Källa: VDA. Säsongrensad X12-40% apr-06 apr-07 apr-08 apr-09 apr-10 apr-11 apr-12 apr-13 apr Teknikföretagens konjunkturprognos nr

28 Teknikindustri internationellt Fortsatt god fart i USA USA har till skillnad mot Europa och oräknat effekterna av vinterstormarna visat en högre efterfrågan på personbilar. Försäljning nådde 15,5 miljoner enheter i fjol och förväntas nå 16 miljoner i år och därmed tangera gamla goda tider. Utbytesbehovet ökar också successivt och tillväxten förväntas fortsätta även under nästa år för att då nå storleksordningen 16,5 miljoner enheter. Mot relativt hög tillväxt i USA och tilltagande låg tillväxt i EU står fallande försäljning i Brasilien, Indien och Ryssland i år som en följd av ekonomiska obalanser i alla dessa tre länder. I Kina ökade personbilsförsäljningen måttligt under första kvartalet i år eller med 12 procent. Som det ser ut nu räknar vi med att den ökar från 17,9 miljoner fordon i fjol till knappt 20 miljoner i år. Trängsel och miljöproblem i storstäder som Peking och Shanghai gör att kvoteringar förväntas fortsätta samtidigt som behovet av miljöbilar ökar på sikt. Tunga miljökrav Försäljningen av tunga lastvagnar i Europa ökade under andra halvåret i fjol, mycket till följd av ändrade miljöregler som innebar rusning av inköp av billigare äldre miljöklassade fordon. Första halvåret i år visar därmed en tillfälligt lägre aktivitet. Trots denna ryckiga utveckling räknar vi med att registeringarna ökar inom EU i år. Den begynnande återhämtning som ekonomierna här visar i olika grad och ett ökat utbytesbehov (tidigare försäljningstoppar var ) gör att registreringarna når runt 23 stycken lastvagnar per Mdr Euro BNP fasta priser i år. 8 Detta motsvarar cirka registreringar mot i fjol. Årets förväntade nivå motsvarar dessvärre bara den långsiktiga genomsnittliga försäljningen. 8) År 2000 referensårspriser och växelkurser. 28 Teknikföretagens konjunkturprognos nr

29 Teknikindustri internationellt Personbilsförsäljning. USA Personbilsförsäljning. USA 40% Årlig förändring Antal per månad % % 10% Antal per månad, h axel % -10% Förändring, v axel % % % Källa: BEA, Topp hösten 2009 som följd av tillfälliga stimulanser under finanskrisen -50% 0 apr-07 apr-08 apr-09 apr-10 apr-11 apr-12 apr-13 apr-14 Registrering tunga lastvagnar. EU28 % Årlig förändring % 40% Registrering tunga lastvagnar. EU28 Antal per kvartal % 0% Antal per kvartal, h skala % -40% Årlig förändring, v skala Källa: ACEA.Säsongjusterad Tramo/Seats -% 0 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar Teknikföretagens konjunkturprognos nr

30 Teknikindustri internationellt GLOBAL TEKNIKPRODUKTION Tillfällig uppgång i Japan. Ner i BRI Tillväxten i global teknikproduktion började tillta under andra halvåret i fjol vilket främst berodde på en begränsad ökning i produktionsnivån i EU men även på den desto högre ökningen i Japan. För Japans del var det ett resultat av ökad export med hjälp av valutafallet och att hushållen i Japan inledde en köprush av varaktiga varor inför konsumtionsskattehöjningen i april i år. Nu faller produktionsnivån i Japan tillbaka åtminstone det närmaste halvåret som en följd av denna tillfälliga köprush. Hur hushållen reagerar på nästa planerade skattehöjning 2015 återstår att se. I USA har produktionsnivån stigit något det senaste halvåret och ökade i en årstakt av 4,5 procent under första kvartalet i år. I Kina var motsvarande siffra 11,5 procent. Däremot har produktionsnivån minskat med början andra halvåret i fjol i vardera Brasilien, Indien och Ryssland (BRI) som följd av inhemska ekonomiska problem i dessa tre länder. Den internationella efterfrågan för BRI blir däremot bättre än i fjol och bidrar successivt till en återhämtning i Indien. Hela tvåtredjedelar av Rysslands teknikexport går till f.d Sovjetrepubliker exkl. Baltikum varför vare sig valutafall eller marknadsförutsättningar ger speciellt mycket hjälp. Inte heller Brasilien får någon större draghjälp av vare sig valuta eller marknadsförutsättningar. Detta då två tredjedelar av teknikexporten går till republiker i Sydamerika inkl. problemlandet Argentina. Lite över medel Sammantaget förväntas produktionen i global teknikindustri öka med sex procent i år. EU, USA och Kina bidrar här positivt medan Japan och BRI bidrar negativt. Tillväxten i år skulle då bli två procentenheter högre än den genomsnittliga tillväxten vilket är ganska normalt i en långsam återhämtningsfas i konjunkturen. Världsexporten upp Tillväxten i världsexporten av teknikvaror har vuxit i historiskt låg takt Detta har främst varit ett resultat av minskad internhandel inom EU medan exporten från USA och Kina samt på senare tid också Japan ökat, om än i begränsad omfattning för de två förstnämnda. Med början sista kvartalet i fjol har tillväxten i världsexporten ökat och det är av stor vikt att denna tillväxt kan fortsätta framöver. Detta gäller särskilt EU:s intrahandel som glädjande nog faktiskt började förbättras under andra halvåret i fjol. Oaktat Kinas statistiska kollaps i teknikexport första kvartalet i år visar underliggande trend i världshandel av teknikvaror på en tilltagande tillväxt. 30 Teknikföretagens konjunkturprognos nr

31 Teknikindustri internationellt Produktionsvolym teknikindustri. Globalt Produktionsvolym teknikindustri. Globalt 25% Årlig förändring Produktionsnivå 2006 = 20% % 10% 5% Produktionsnivå index, h axel 110 0% -5% Årlig förändring i produktionsnivå, v axel 90-10% -15% 3 m glidande medeltal. Säsongrensade data EU,USA,Japan,Kina,Taiwan,Korea,Brasilien,Mexico, Turkiet,Kanada,Indien,Ryssland Källa:Eurostat,FED,National statistics. ISIC 25-30,33 el. motsv. Metallvaror,Tele,Elektronik, Instrument, Elmaskiner.Maskiner, Motorfordon, Övr. Transportmedel. Prel. 1-kv % 70 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 Teknikproduktion. Brasilien, Indien och Ryssland Teknikproduktion. Brasilien, Indien och Ryssland 30% Årlig förändring Index 2006= 20% Produktionsnivå, h axel 10% 0% % -20% Årlig förändring, v axel Källa: Nat.Stat. Prel 1-kv Säsongrensad X12-30% 50 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar Teknikföretagens konjunkturprognos nr

32 Teknikindustri internationellt TYSKLAND Visar styrka Till skillnad från andra länder inom EMU utmärker sig Tyskland positivt. BNP tillväxten inskränkte sig dock till låga 0,4 procent i fjol och växte därmed under en procent för andra året i rad. Framför allt bidrog investeringarna negativt medan hushållens konsumtion ökade med knappt en procent i fjol. Stämningsläget har förbättrats hos både hushåll och i näringslivet vilket framgår av olika konjunkturindikatorer som presenterats. Därutöver förväntas sysselsättningen fortsätta öka och arbetslösheten falla något i år. Vi räknar därför med högre efterfrågan i år på vår enskilt störst exportmarknad bland EMUländerna jämfört med BNP tillväxten förväntas uppgå till två procent i år samtidigt som maskininvesteringarna förväntas öka i den högst takten sedan 2011 eller med fem procent. Svagt i två år Produktionen i teknikindustrin har bara ökat marginellt under 2012 och I förhållande till andra länder i Europa är detta samtidigt en mycket stark utveckling. Produktionstillväxten på 0,3 procent under 2013 var ett resultat av ett stort bidrag från tillverkare av motorfordon. Däremot minskade produktionsvolymen för tillverkare av maskiner och elmaskiner vilket var en återspegling av inte bara låg efterfrågan på hemmamarknaden utan också av en låg internationell efterfrågan på maskinutrustning. Produktionsnivån har sammantaget stigit något under första kvartalet jämfört med sista kvartalet i fjol, men ännu så länge är detta i stort sett enbart ett resultat av ökad produktion i fordonsindustrin och dess leverantörer. Produktionsnivån för tillverkare av investeringsvaror visar i stället en marginell tillväxt under samma period. Produktionsrekord Affärsförväntningar för tillverkare av investeringsvaror pekar på en gradvis ökad efterfrågan på maskinutrustning inte bara i Tyskland utan också globalt under loppet av Produktionstillväxten i maskin- och elmaskinindustrin förväntas bli tre procent vardera i år. Tillverkare av motorfordon, särskilt personbilar, ser ut att få ett rekordår Med en produktionsökning på drygt sju procent i år skulle därmed personbilsindustrin slå tidigare produktionsrekord från 2011 på 5,87 miljoner fordon med några tusen enheter. Sammantaget förväntas Tysklands teknikproduktion öka fyra procent i år. 32 Teknikföretagens konjunkturprognos nr

33 Teknikindustri internationellt Procent ja 70 Trång sektion efterfrågan och produktionsresurser. Teknikindustri Tyskland Trång sektion efterfrågan och produktionsresurser. Teknikindustri Tyskland Efterfrågan Källa: IFO. NACE Faktorer som främst hindrar fortsatt expansion. Andel företag procentenheter Maskiner, utrustning, arbetskraft 0 mar-06 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 Faktisk produktion och Faktisk förväntat produktion affärsklimat. och Teknikindustri förväntat affärsklimat. Tyskland Teknikindustri Tyskland 30% 20% Faktisk produktion. Årlig förändring Förväntad affärssitution. Nettotal, bättre minus sämre % 0 0% Faktisk produktion v skala % -20% Förväntad affärssituation + 6 månader h skala % - Källa: Stat.Bundesamt, IFO. Produktionsutfall t o m mars % sep-08 mar-09 sep-09 mar-10 sep-10 mar-11 sep-11 mar-12 sep-12 mar-13 sep-13 mar-14 sep Teknikföretagens konjunkturprognos nr