Så kan Sverige slippa en miljökatastrof. Finans. försäkringar HYDROLOGER VARNAR FÖR BRISTER I VATTENFÖRVALTNINGEN

Transkript

1 KARRIÄR, VETENSKAP, BRANSCH NUMMER Så kan Sverige slippa en miljökatastrof TEMA: Finans & försäkringar HYDROLOGER VARNAR FÖR BRISTER I VATTENFÖRVALTNINGEN SÅ MAXAR DU PENSIONEN MODERNT AVTAL FÖR STATEN MÖT NOBELPRISENS VARDAGSHJÄLTAR SID 12 SID 11 SID 18

2 Nominera pristagare till skogsbranschens utmärkelser Genom Föreningen Skogen delar skogsbranschen varje år ut Greve Carl Bernadottes Skogspris till en person som gjort det svenska skogsbruket utomordentliga tjänster. Styrelsen bjuder in medlemmar i Föreningen Skogen att nominera pristagare. Inbjudan gäller även utmärkelserna Guldkvisten och Silverkvisten. Priserna delas ut av H.M. Konungen på Skogsnäringsveckan den 12 april Förslag med upp till en hel A4-sidas motivering skickas med post eller epost till föreningens kansli, Föreningen Skogen, Box 1159, Stockholm, info@skogen.se. För mer information och mottagare under 1900-talet se under utmärkelser. Föreningen Skogen, Box 1159, STOCKHOLM info@skogen.se

3 InnehållNr Regeringen blundar för vattenfrågan Opinion sid 4 Ledare: Investera i kunskap nu! Kommentarer från webben Nyheter sid 6 Vattenkartläggning kan förhindra miljökatastrof Vad kommer efter forskarassistenten? Duellen: Är värdet av DNA-tester överdrivet? finans & försäkringar sid 12 Tema Så får du pensionspengarna att växa Tveksamt att köpa pensionsförsäkringar Se upp för miljö- och etikfonder Bolag som försäkrar försäkringsbolag Vetenskap sid 18 Nobelprisen Läs om naturvetare som tillämpar de belönade upptäckterna. Karriär sid 22 Inspiratören: Biomedicinska analytiker roterar och spar pengar Manualen: Bygg ditt varumärke genom Face book Chef: Peka med hela handen - i början Fråga experten På nytt jobb Platsannonser lediga jobb Spanar in sid 34 sid 30 Gästkrönikör: Gunnar Wetterberg Sverige borde höja ribban till 1,2-1,5 procent medlemsnytt sid 37 Nu kommer miljöjobben inom miljöteknik Redaktion: Naturvetare med karriär, vetenskap och bransch för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, Nacka Telefon: Fax: E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: Medlemmar hittar koderna till webbplatsen bredvid adressuppgifterna på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar ISSN: Upplaga: ex. Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 16 december med annonsstopp den 2 december. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Skribent i detta nummer: Margareta Eldh Omslagsbild: Georgia Destouni Fotograf omslagsbild: Renato Tan Annonsering: Vill du veta om du bär på någon ärftlig sjukdom som kan bryta ut senare i livet? Med ett enkelt DNA-test över nätet kan du få svar, i alla fall enligt testföretagen själva. En förhöjd risk gör att du redan nu kan sätta in motåtgärder och minska risken för att drabbas av en ärftlig sjukdom. Sant eller falskt? Det tvistar experterna om. Professorn i molekylär patologi Johan Björkegren, som själv är medicinsk rådgivare i ett DNA-analysföretag, menar att vi ska avdramatisera gentesterna och ge möjlighet för dem som bär på en sjukdomsgen att ändra livsstil. Niklas Dahl, professor i klinisk genetik, menar att dagens DNA-tester har en låg precision och skapar onödig oro. Dina föräldrars och far- och morföräldrars livslängd och sjukdomar ger än så länge bättre svar på framtida sjukdomar än gentester, enligt Niklas Dahl. Läs den spännande duellen dem emellan i tidningen. Missa inte heller hydrologen, som varnar för att en giftkatastrof liknande den i Ungern kan inträffa även i Sverige. Georgia Destouni och hennes kollegor vid Stockholms universitet ser stora brister i svenska myndigheters kunskap om riskerna att föroreningar sprids i våra vatten. Hon menar att den nya myndigheten för havs- och vattenmiljö, som sjösätts nästa sommar, inte gör saken bättre. Ansvaret för våra hav och vattendrag blir ännu mer splittrat mellan olika myndigheter. Den risken påpekade Naturvetarna i sitt remissvar till regeringen i våras. Regeringen verkar inte förstå eller blundar för att grund- och markvatten påverkar våra hav och vattendrag. Det som händer på land har i allra högsta grad bäring på tillståndet i våra hav och vattendrag. Det bär giftkatastrofen i Ungern en tragisk vittnesbörd om. Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör Hanna Meerveld, HM journalist Katarina Bengtsson form och layout Jeanette Duvert annonsansvarig chefredaktör NR NATURVETARE 3

4 LEDAREN THOMAS MALMER, FÖRBUNDSDIREKTÖR Investera i kunskap nu! Nu har jag kommit i ordning på Naturvetarnas kontor och ser ut över Sickla köpkvarter. Det som en gång i tiden var Atlas Copcos tillverkningscenter med tusentals anställda har nu blivit ett shoppningcenter en illustration av en allt snabbare globalisering. Västvärlden har svårt att konkurrera med Asien när det gäller produktionskostnader samtidigt som de asiatiska marknaderna växer. Kina är inte bara världens största bilmarknad, de har också två tredjedelar av världens solvärmeinstallationer. Kina är en mix av rikedom och fattigdom samt diktatur och hyperkonkurrens. I absoluta tal har Kina större FoU-investeringar än Japan. Och det går undan. Företaget Huawei, som idag är en av Ericssons svåraste konkurrenter, är bara 22 år gammalt. Billig arbetskraft finns fortfarande men den växande marknaden och kunskapen blir allt viktigare motiv för företag att investera i Kina. Naturvetenskap är grunden för mycket av Sveriges välstånd. Med EU:s starkaste offentliga finanser och stor export har vi ett gott utgångsläge. När andra länder behöver spara sig ur krisen har vi möjlighet att investera i kunskap för framtiden för att konkurrera med kunskap och kreativitet och inte med låga löner. För att lyckas måste vi ständigt förnya oss, ligga i kunskapsfronten och vara attraktiva för företag att verka och investera i. NATURVETARNA HAR EN VIKTIG ROLL ATT SPELA I SAMHÄLLSUTVECKLINGEN Så hur ser då den nyvalda regeringen på detta? Sverige ska förbättra sitt företags- och innovationsklimat. En innovationsstrategi ska tas fram, skrev man i regeringsförklaringen. I budgetpropositionen hittar man ordet forskning 85 gånger, innovation 108 gånger och naturvetenskap två gånger. Men konkreta förslag lyser med sin frånvaro, bortsett från förslaget att utreda halverad moms för restauranger. Det skulle möjligen minska svartjobben men knappast bidra till fler välavlönade naturvetarjobb. Det av regeringen tillsatta Globaliseringsrådet presenterade förra året analyser av Sveriges situation i globaliseringen och vilka utmaningar vi står inför. Många förslag visade vad Sverige behöver göra, allt från FoU-avdrag och förbättrad grundskola till reviderat skattesystem. Dessa förslag som så väl behövs verkar regeringen parkerat långt ned i arkivet. Ord och övergripande strategier räcker inte långt i en värld där vi varje dag måste förtjäna vårt välstånd i stenhård global konkurrens. Regeringen måste våga investera i utbildning, forskning och innovation så att vi kan leva gott också i framtiden. Naturvetarna har en viktig roll i att visa hur kunskap blir nya jobb och lyfta dessa frågor i samhällsdebatten. Världen väntar inte på Sverige regeringen behöver investera för framtiden nu. nu börjar tidigare forskningssatsningar på miljöteknik ge resultat med nya miljöjobb för naturvetare. regeringens passiva inställning till framtidssatsningar i budgetpropositionen thomas malmer, förbundsdirektör Naturvetarna thomas.malmer@naturvetarna.se 4 NATURVETARE NR8 2010

5 OPINION KOMMENTARER FRÅN WEBBEN Vaddå god arbetsmarknad? johan Löfstrand talar om god arbetsmarknad för naturvetare - det känner jag inte alls igen. Jag skulle kunna tänka mig att byta arbete med honom. (Om jag får välja parti själv förstås.) johan naturvetare gör nytta I riksdagen. från naturvetare nr Naturvetare är överrepresenterade i riksdagen att verka för fler naturvetare i riksdagen kan ju tyckas förmätet när de redan är överrepresenterade där. Under en procent av Sveriges vuxna befolkning är naturvetare men i riksdagen sitter fyra procent. Det skulle ju kunna vara så att naturvetare är bättre än andra människor och därför borde styra över dem förstås. anders johansson LÄSARBREV BIODYnaMIskT JOrDBrUk kan rädda östersjön, från naturvetare nr Ockult jordbruk passar inte i Naturvetare Om ni som skrev och publicerade artikeln om biodynamisk odling lagt bara någon minut på att ta reda på vad biodynamisk odling egentligen är, hade ni hittat svaret: ockult jordbruk. Varken mer eller mindre. peter OLaUssOn VaD kommer EfTEr forskarassistenten? se sid 10. Vi vill se en separat karriärväg för forskare en viktig diskussion som pågår och där Saco-förbunden har olika uppfattningar är om det bara skall finnas en karriärväg för lärare (oberoende av om man forskar eller undervisar eller både och) eller om det även skall finnas en karriärväg för forskare. De flesta naturvetare på min arbetsplats, forskningslabb inom medicinsk fakultet, anser att det måste finnas en separat karriärsväng för forskare. rune nilsson Kärnkraft är en fråga om etik jag invänder mot att kärnkraftfrågan bara skulle vara politisk som KVA hävdar i Naturvetaren nr Frågan är huvudsakligen etisk och moralisk eftersom avfallet vi lämnar är aktivt längre tid än vi kan överblicka. Det avgör frågan. Det handlar om etthundratusen år framåt, lek med tanken att för lika lång tid tillbaka i tiden korsade de första människorna det torrlagda Röda havet. Hur kan vi ens tro att vi kan kommunicera avfallets farlighet till de som hittar tunnorna i oktober år ! Vilka tror vi hittar dem? per WIhL, KemIst VI VILL Veta Vad du tycker! Säg din mening och skriv en insändare. Vi förbehåller oss rätten att korta ner inlägg. För att vi ska veta vem du är behöver vi dina kontaktuppgifter. Skicka till: redaktion@naturvetarna.se eller naturvetarna, box 760, nacka skicka din Insändare till redaktion@naturvetarna.se eller kommentera på webben naturvetarna.se NR NATURVETARE 5

6 nyheter Vattenkartläggning kan förhindra miljökatastrof En giftolycka liknande den som inträffat i höst i Ungern kan ske i Sverige. Det anser hydrologer vid Stockholms universitet som pekar på stora brister i den svenska vattenförvaltningen. TEXT FOTO HannA Meerveld renato tan forskning Arbetet med att sanera mark och vatten som drabbats av det röda giftslammet från Magyar Aluminiums anläggning utanför staden Aikaj i västra Ungern har bara börjat. Även om man lyckas sänka det dödligt höga ph-värdet på restprodukterna från aluminiumframställningen, finns tungmetaller som bly, arsenik och krom kvar. Efter att utsläppet från den brustna dammen färgat floden Mascal röd och dödat allt liv i den, för vattnet gifterna vidare ut i Donau. Bland andra svenska experter ger nu råd kring saneringen, men hydrolog Georgia Destouni och hennes kollegor vid Stockholms universitet ser stora brister i svenska myndigheters kunskap om riskerna att föroreningar sprids i våra vatten. De menar att en liknande olycka kan inträffa i Sverige. Det har ju inträffat här. Det senaste uppmärksammade dammbrottet skedde vid koppargruvan i Aitik år 2000, säger Georgia Destouni. Då läckte 1,6 miljoner kubikmeter vatten med en förhöjd kopparhalt ut. Även om giftigheten var betydligt lägre, så var volymen större än i höstens ungerska miljökatastrof. Det var stor dramatik när det hände, men det är klart att det kan hända igen och ansvarsfrågorna måste redas ut. Det finns ett generellt problem här som vi måste ta tag i, säger Georgia Destouni. Går att förutse I ett forskningsprojekt som har finansierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har hon tillsammans med två kolleger sammanställt en rapport som visar hur man skulle kunna förutse och begränsa de farligaste effekterna av föroreningarna. Ett av budskapen i rapporten är att koncentrationen av ett ämne som läcker ut ofta spelar mindre roll för miljöeffekterna vid ett utsläpp än till exempel nedbrytningen av ämnet i vattnet och markens skiktning. Därför går mycket av miljöriskerna att förutse genom att kartlägga förhållandena nedströms från en potentiell föroreningskälla. Idag är det väldigt mycket foto: Boliden/Lars Devall Dammbrott har skett även i Sverige. År 2000 läckte vatten med förhöjd kopparhalt ut från dammen vid gruvan i norrländska Aitik. fokus på gränsvärden för enskilda ämnen, säger Georgia Des-touni. Istället borde man prioritera högriskområden. Pågående process Ett annat budskap är att det kan ta årtionden innan man kan överblicka effekterna av ett utsläpp. Olyckor sätter fokus på riskerna när gifter sprids i miljön, men föroreningen av vårt vatten är i själva verket en ständigt pågående process. Jag skulle säga att den långsamma kontinuerliga förore- 6 NATURVETARE NR8 2010

7 förvaltningen AV SötVAttEN Är idag fragmenterad PÅ MÅNGA OLikA MyNDiGHEtEr NR NATURVETARE 7

8 Egentligen är den långsamma föroreningen allvarligare än de stora olyckorna, anser Georgia Destouni. ningen är allvarligare än de stora olyckorna även om olyckor såklart är mer dramatiska, säger Georgia Destouni. Övergödningen i Östersjön är till exempel resultatet av förorening under lång tid. När vi ser effekterna så har det redan gått mycket långt. Rapporten riktar forskarna till den uppsjö av myndigheter som har ansvar för sötvattenmiljön, med en förhoppning om att de ska kunna samarbeta och länka sina ansvarsområden och åtgärder. Förvaltningen av sötvatten är idag fragmenterad på en massa myndigheter som har ansvar för varsin liten del av vattnet och gör mätningar på olika ställen, säger Georgia Destouni. Den nya havs- och vattenmiljömyndigheten får hand om ytvattenkvalitén, medan naturvårdsverket har hand om marken med alla föroreningskällor runt om ytvattnet, SGU har ansvar för grundvattnet som föder föroreningarna till ytvattnet, SLU mäter koncentrationer av ämnen i vatten, SMHI mäter vattenflödena och Kemikalieinspektionen har ansvar för vissa ämnen, medan ytterligare någon myndighet har ansvar för dammsäkerhet. Georgia Destouni tror inte att den nya Myndigheten för havs- och vattenmiljö som ska starta sin verksamhet nästa sommar kommer att förbättra situationen för sötvattenförvaltningen. Det blir bara ännu en fragmentering för sötvattnet, eftersom den kommer att ansvara för vatten från med vattendragens och sjöarnas strandlinjer. Man skär totalt bort mark- och grundvatten, säger Georgia Destouni. Det verkar finnas en okunskap om hur inlandsvatten hänger ihop med havet. # Hallå där! Ska Jordbruksdepartementet skrotas? Efter nyår byter Jordbruksdepartementet namn till Lands- Eskil Erlandsson bygdsde- partemen- tet. Eskil Erlandsson följer i spåren och blir landsbygdsminister. Nej, inte alls. Namnbytet är ett sätt att tydliggöra bredden av vårt ansvarsområde, som rymmer mer än jordbruk. Skog, fiske och livsmedelsförädling ligger också på vårt bord. Så det är ingen nedprioritering av jordbruket? Nej, de gröna näringarna med jordbruk och djur är motorn i företagandet på landsbygden. Jag vill öka den svenska produktionen av mat och energi, liksom stärka jordbrukets konkurrenskraft. Hur ska ni säkra djurskyddstillsynen? Vi gör rejäla förstärkningar nästa år då vi tillför ytterligare 30 miljoner kronor till de runt 140 miljoner som Jordbruksverket och länsstyrelserna förfogar över i dag. Tillsynen är viktig och måste fungera. Den kommer att ligga kvar på länsstyrelsen för att tillsynen ska vara likvärdig över hela landet. Hur går det för minken? En utredning om djurskyddet för alla djur är på gång och ska redovisas till Jordbruksverket vid nyår. Fram till dess måste minknäringen följa gällande lagstiftning, vilket kontrolleras av landets djurskyddsinspektörer. Vilken hållning har Sverige i förhandlingarna om EU:s jordbrukspolitik, CAP, inför 2013? Vi vill ha större fokus på pelare 2, alltså miljö- och landsbygdsutveckling på bekostnad av produktionsstöden som vi menar ska fasas ner. Sverige driver också linjen att jämna ut stöden, så att historiska stödnivåer spelar mindre roll. Ser du någon öppning när det gäller odling av GMO-grödor? Vi har en gemensam policy inom EU och den ligger fast. Sverige har genom Jordbruksverket godkänt odling av stärkelsepotatissorten Amflora för industriellt bruk. LEL 8 NATURVETARE NR8 2010

9 NyhETER DUELLEN Är värdet av dna-tester Överdrivet? DNA-tester över nätet är en växande marknad. Många vill veta om de bär på ökad risk för sjukdomar, som kommer till uttryck senare i livet. Men det råder delade meningar om värdet av DNA-tester och att riskerna för framtida sjukdomar överdrivs. AV lars-erik liljebäck JA NEJ NiklAs dahl, professor i klinisk genetik, Uppsala universitet. 1. är VäRdET AV dna-tes- TER överdrivet? Ja, informationen för individen har mycket låg precision med dagens tester. svaret ger oftast låga absoluta risksiffror även om de är förhöjda från bakgrundsrisken. information om individens föräldrar samt far- och morföräldrars livslängd och sjukdomspanorama har högre prediktiv precision om livslängd och sjukdomar än dagens kommersiella gentester. information, som kommer med svaren, betonas ibland att det rör sig om relativa risker och risknivåer. irrationella och psykologiska effekter av svaret måste ibland sättas i perspektiv och diskuteras med professionell personal. Möjligheterna att diskutera svaret med en medicinsk erfaren person finns inte kopplat till analyssvaret. 4. BoRdE sjukvården RU- TiNMässigT ANVäNdA sig AV dna-tester? JohAN BJöRkEgREN, professor i molekylär patologi, docent i molekylär medicin, tartu universitet och karolinska institutet, medicinsk rådgivare DNA-guide AB nej tvärtom, 90 procent av företaget dna-guides kunder känner sig nöjda eller mycket nöjda med sitt testresultat och 25 procent av alla som testat sig har motiverats till förändringar i livsstilen för att kompensera för de risker de bär på i sina arvsanlag. 4. BoRdE sjukvården RU- TiNMässigT ANVäNdA sig AV dna-tester? det finns flera kliniska forskare som anser att dna-tester redan idag har en viktig roll att fylla i att identifiera och behandla individer som till exempel drabbas av tjocktarmscancer. flera privata vårdgivare ser värdet i dna- tester samt att det finns en stark efterfrågan hos framför allt unga som vill ha mer objektiv information och jämföra med doktorns omdöme. 2. kan Vi lita På de dna- TEsTER som ERBJUds över NäTET? för de tester som jag själv sett - Ja. slutsatserna bygger på vetenskapligt och statistiskt väl genomförda studier. 3. kan folk komma ATT oroa sig i onödan EfTER BEskEd om RiskER för framtida sjukdomar? risken finns att man övertolkar betydelsen av resultaten med onödig oro som följd. i skriftlig Ja, flera sådana tester är rutinmässigt etablerade inom dagens sjukvård. Gemensamt för dessa genvarianter är att de har ett relativt högt prediktivt värde och hög specificitet. de antas också vara av stor betydelse för patientens val av livsföring, preventiva åtgärder eller behandling för en sjukdom. 5. kan BElAsTNiNgEN På sjukvården komma ATT öka om fler dna-testar sig? sannolikt inte med dagens låga precision hos kommersiella tester. vi kan på sikt förvänta oss en ökad precision, vilket ger individen större anledning att vidta åtgärder. detta kan då kräva muntlig information kring resultaten med vårdpersonal men även uppföljning som kräver vårdkontakt. # 1. är VäRdET AV dna-tester överdrivet? nej, men dna-testernas betydelse är överdriven. Kliniska genetiker känner sig oroliga eftersom de ser dna som sitt forskningsområde. dna-tester för folksjukdomar, som till exempel hjärt-kärlsjukdomar, ger lika mycket information som biomarkörer i regelrätt bruk i kliniken idag. sådana exempel är ldl-kolesterol ( det farliga kolestolerolet ), CrP (snabbsänkan) och andra risker som högt blodtryck. 2. kan Vi lita På de dna- TEsTER som ERBJUds över NäTET? Ja fullt ut, mätningarna håller samma kvalitet som de som utförs i den offentliga vården. 3. kan folk komma ATT oroa sig i onödan EfTER BEskEd om RiskER för framtida sjukdomar? 5. kan BElAsTNiNgEN På sjukvården komma ATT öka om fler dna-testar sig? det förefaller inte så. tvärtom kan resurser på sikt frigöras från kostsam vård av redan sjuka till preventiv vård av individer med ökad risk för en viss sjukdom. vi borde uppmuntra de som är intresserade av sitt dna, inte reglera och förbjuda. intresset för dna tester är ytterst ett tecken på en ökad hälsomedvetenhet, vilket är det starkaste verktyget mot ohälsa i samhället. # 9

10 NyhETER Vad kommer efter forskarassistenten? stora förändringar är på gång inom universitetsvärlden. forskarassistenterna skrotas. Vad som kommer efter ska avgöras under hösten. AV lars-erik liljebäck karriärvägar Det var närapå fullsatt i Petrénsalen på Karolinska institutet när Naturvetarna, Saco-S och några andra Saco-förbund bjöd in till diskussion om framtidens karriärvägar och system för anställningar. I dagsläget har 40 procent av alla personal vid universiteten en tidsbegränsad anställning. Det vill regeringen ändra på. Huvudregeln är att tillsvidareanställning ska gälla från och med 1 januari 2011, med möjlighet för fack och arbetsgivare att förhandla om kortare anställningar. Det är vi glada för, tillsammans kan vi lösa detta bättre än regeringen. Det kan bli mer likt de villkor som gäller i näringslivet. När pengarna för ett projekt tar slut uppstår arbetsbrist som är skäl för uppsägning, spekulerade Robert Andersson, förhandlingschef på Sulf. flygande start Det gillade inte en i publiken som menade att grundforskning är annorlunda och bygger på långsiktighet både i finansiering och planering. Det är viktigt att skapa struktur och förutsägbarhet i systemen, sa Martin Wikström, programchef för forskning och innovation på Naturvetarna. Han påpekade också vikten av finansiering, behov av utrustning och annan infrastruktur. Det gäller att ge forskarna en flygande start med support och möjligheten att bygga upp en forskargrupp med doktorander och postdoktorander. Han skissade på en möjlig modell som bygger på den amerikanska tenure track, som är en väg till tillsvidareanställning. Med ett eller några års mellanrum ska forskarens insatser utvärderas, där kanske fem års forskning kan leda till en fast tjänst. Martin Wikström vill se ett system som stimulerar rörlighet, både mellan akademi och näringsliv och mellan universitet. Det ska finnas ett tydligt ansvar från universitetens sida och långsiktighet där utgångspunkten är att det ska gå bra för den unga forskaren. En knäckfråga är hur det ska gå för dem som är inne i systemet i dag. Vi måste skapa tydliga övergångsregler för dem som har en pågående forskarassistenttjänst, sa Martin Wikström. Risk för AVhoPP På vägen ut från mötet fångade jag några naturvetare som bekräftade bilden av osäkerhet. Som ung forskare ser jag inga tydliga karriärvägar, så jag välkomnar en förändring, sa Ganela Kustovic, som forskar på kardiovaskulära sjukdomar. Vad hon ska göra när hennes postdok går ut i maj står skrivet i stjärnorna. forskarna Ganela kustovic, Gustav Nilsonne och Eva kloskowska vill kunna planera för sin framtid. Naturvetarnas Martin Wikström vill ge unga forskare en flygande start, med möjlighet att bygga upp en egen forskargrupp. Även om jag brinner för min forskning vill jag kunna planera för min framtid. Om osäkerheten kvarstår kommer jag att lämna forskningen, säger hon. Hon vill se någon form av system med tenure track, ungefär som det KTH har. spetsforskning Forskaren Gustav Nilsonne är inne på samma spår. Jag vill se ett mer strukturerat system och är optimist. Bra att man vill satsa på spetsforskning och höja kvaliteten, säger han och rusar tillbaka till sin forskning i kognitiv neurologi. Han ser ljust på sin framtid med förhoppningar om att kunna bedriva självständig forskning som docent om fem år. Eva Kloskowskas framtid är inte lika utstakad. Hennes postdok går ut i maj, så vad som händer med hennes forskning om alzheimer är oklart. Själv är hon gravid och planerar att vara mammaledig. # 10 NATURVETARE NR8 2010

11 Nytt statligt avtal sätter individen i fokus Glädjande att vi äntligen är klara. Det är ett modernt sifferlöst avtal där medlemmarna själva kan påverka sina löner och villkor, säger Bo Seving, ombudsman på Naturvetarna. NY ROLL FÖR FACKET Saco-S, där Naturvetarna ingår, har träffat avtal med Arbetsgivarverket för drygt akademiker inom staten. - Det nya avtalet ger oss bättre verktyg för den lokala lönebildningen. Det stärker och motiverar våra medlemmar och bidrar till att utveckla de statliga verksamheterna, säger Edel Karlsson Håål, ordförande i Saco-S. Det nya avtalet, som är skräddarsytt för Saco-S, ger stabila förutsättningar för ett långsiktigt arbete med löner och anställningsvillkor. Processavtal Avtalet löper tillsvidare och är ett så kallat processavtal, som ska stödja den lokala lönebildningen och förtydliga att lönerevision sker varje år. Tanken är att den individuella lönesättningen ska motivera medlemmarna så att också verksamheten utvecklas. Möjligheterna att träffa enskilda överenskommelser ökar. Det innebär att Naturvetarnas medlemmar i ökad Bo Seving ger goda råd och coachar medlemmarna. utsträckning själva kan påverka sina villkor så att de bättre passar den egna livssituationen. Exempelvis ska man kunna välja mellan högre pensionssparande, högre lön eller längre semester. Ny roll för facket - Naturvetarna ska ge stöd och råd. Men det är individen själv som ska välja innehållet. Det fackliga uppdraget blir därför lite annorlunda, där vi fungerar mer som rådgivare och coacher, säger Bo Seving. Men det finns också utmaningar. - Tillsammans med Arbetsgivarverket ska vi nu se till avtalet tillämpas på rätt sätt. Vi kommer att göra stora gemensamma satsningar för att uppnå det, säger Edel Karlsson Håål. LEL Ny tankesmedja för internationella skogsfrågor analys Ett nytt sekretariat för internationella skogsfrågor, SIFI, såg dagens ljus 21 oktober. Det är en oberoende tankesmedja som springer ur en kommitté som har jobbat med frågorna i tio år och som kommer att fungera som styrgrupp till sekretariatet. Vi gör omvärldsanalyser, anordna seminarier och tar fram information på ett tillgängligt sätt, säger Fredrik Ingemarson, projektledare för sekretariatet, som har sitt säte på Kungliga skogsoch lantbruksakademien, KSLA, i Stockholm. SLU och KSLA står som finansiärer till en början. Det händer mycket på den internationella skogsarenan, som påverkar den svenska skogsnäringen. Klimatfrågan är förstås het, liksom markresursen, där produktion av skog, mat och energi konkurrerar om både mark och vatten. Handelsfrågor, den ekonomiska utvecklingen och trender i byggindustrin påverkar oss i hög grad. Bland annat vill vi stimulera till ökat byggande i trä. Läs mer på där även nyhetsbreven, som kommer ut varje kvartal publiceras. LEL Biomedicinska analytiker möttes i Stockholm nätverk Vi hade ett mycket givande möte i syfte att främja samarbete och dra nytta av varandras erfarenheter, säger Monica Fröjd, biomedicinsk analytiker på Karolinska universitetssjukhus. Hon var en av arrangörerna till det nordiska mötet för biomedicinska analytiker som jobbar med transplantationsimmunologi. Av 60 möjliga var 40 personer med på mötet på Karolinska universitetssjukhuset i september. I Sverige finns det sex labb som utför utredningar inför transplantationer av organ och stamceller. I Norge, Finland och Danmark finns ett motsvarande labb i varje land. Även om vi använder samma metoder så jobbar vi väldigt olika mellan de olika labben. En het fråga just nu för de svenska biomedicinska analytikerna är att en del av den långa upplärningstiden ska ge universitetspoäng. Vi tänker oss att man varvar praktik och teori under upp till ett och ett halvt år, ungefär på samma sätt som läkarna har sin ATtjänstgöring, säger Monica Fröjd. LEL NR NATURVETARE 11

12 Så får du pensionspen FINANS FÖRSÄKRING ,5 = 18,5 Principen är att 18,5 procent av din inkomst avsätts till pensionen i det statliga pensionssystemet. 16 procent finansierar pensionerna för dem som är pensionärer i dag. 2,5 procent får du själv placera genom PPM. 12 NATURVETARE NR8 2010

13 garna att växa Tiden är förbi då man på förhand visste vad man skulle få i pension. I dag har du själv makten och ansvaret för om du får guldkant på din tillvaro som pensionär eller om du får suga på ramarna. TEXT LARS-ERIK LILJEBÄCK Privat pension Tjänstepension Det bästa sättet att trygga sin ålderdom är att vara attraktiv på arbetsmarknaden och ha en bra lön. Då får man också en hög pension eftersom pensionen grundar sig på livsinkomsten, säger Jonas Lindmark, analyschef och redaktör på fondanalysföretaget Morningstar. Han förklarar att det är grunden för en bra pension, som kan spetsas med att göra bra val, både när det gäller PPM och tjänstepension, som arbetsgivare med kollektivavtal betalar in till sina anställda. Se pensionen och sparande som en helhet, där säkra placeringar av tjänstepensionen kan balanseras med högre risk för PPM-fonderna. Om tjänstepensionen har en global tyngdpunkt kan PPM inriktas mot svenska fonder. LÄR DIG SYSTEMET Jonas Lindmark menar att det finns goda skäl att själv sätta sig in i detta för att inte bli lurad. Framför allt handlar det om att se till helheten och sin egen situation. Hur ska jag då lyckas med PPM och ITP? Välj en bra förvaltare, sprid riskerna och välj fonder med låga avgifter. Tänk på att duktiga förvaltare kan byta fond, därför bör du minst en gång om året kolla vem förvaltaren är. Även sina val bör man se över och justera minst en gång per år. Fonden kan när som helst byta storlek och strategi beroende på vem som är förvaltaren. Det är inte så krångligt att ta reda på. Fondernas rapporter hittar du på fondbolagens hemsidor. LÅGA AVGIFTER Men om jag inte är aktiv, utan vet av erfarenhet att jag inte kommer att röra fonderna på några år. Hur ska jag tänka då? Då är det låga avgifter som gäller. Du gör också klokt i att undvika de mer specialiserade fonderna. I en globalfond eller en Europafond ger man förvaltaren frihet att flytta pengarna, vilket bör löna sig om förvaltaren är duktig. Väljer du i stället en smal fond tar du själv ansvaret att välja rätt och litar på att valet fortsätter att vara rätt. MAXIMERA RISKSPRIDNINGEN GENOM ATT VÄLJA FEM OLIKA PPM-FONDER Jonas Lindmark menar att det sällan ger betalt för den ökade risken att placera alla pengar i en smal fond. Ännu ett tips till den passiva fondspararen är att maximera riskspridningen genom att välja fem olika PPM-fonder, vilket ger bättre riskspridning utan att avkastningen behöver påverkas negativt. Fler fonder än så får man inte välja. GRATIS ATT BYTA FONDER Han påpekar att det är gratis att byta fonder hos PPM och att det inte påverkar skatten. Sett till hela ditt sparande är det bäst att göra ändringar i PPM. Om du är en aktiv fondsparare så är ett tips att lägga www. pensionsmyndigheten.se som en favorit i din dator. Hur går det om jag är helt passiv och inte väljer PPM-fonder alls? Då hamnar pengarna i 7:e AP-fonden, som tidigare har fått kritik för att de har spelat för högt. Nu är soffliggarens pengar generationsanpassade med en lägre risk för dem som är äldre än 55 år. Jonas Lindmark påminner om att PPM utgör en rätt liten del av den statliga pensionen. Allmän pension Efter tio år med PPM har den genomsnittliga spararen knappt kronor, medan de med högre inkomst har sparat runt hundratusen kronor. I början när pengarna inte har hunnit växa spelar valet mindre roll. Då kanske det är bättre att satsa på karriären än att placera sina fonder. PENGARNA VÄXER För en 50-åring är det annorlunda. Med mer pengar är det viktigare att välja rätt, vilket gäller både för PPM och tjänstepensionen, som för de flesta betyder mer för pensionen. # PPM-TESTA DIG Är du osäker på vilka PPM-fonder du ska välja? Då kan du gå in på se och klicka på verktyg. Där kan du göra ett PPM-test och få tips på lämpliga fonder utifrån din speciella situation. Där hittar du också information och argument för de olika fonderna. Du får också veta fondens rating som är ett slags betyg, som baseras på mer än historiskt resultat. Ratingen bygger på en matematisk modell med hänsyn till fondens avgift och risknivå. Hög risk sänker betyget. Varje år brukar tidningen Dagens Industri utse årets förvaltare, där man tittar på de bästa under året, det långsiktiga resultatet och om den passar småsparare. Det intressanta är att flera av förvaltarna har placerat sig högt på listan flera gånger, så det verkar vara en topplista att lita på.. NR NATURVETARE 13

14 FINANS FÖRSÄKRING Tveksamt att köpa pensionsförsäkringar För att dryga ut pensionen är det många som varje månad betalar in pengar till en privat pensionsförsäkring. Men det är inte så säkert att det är en lönsam affär. En av nackdelarna är att man låser in pengarna till 55-årsdagen. De flesta har sparbehov för ett kortare perspektiv mitt i livet, när barnen bor hemma och eventuella huslån ska avbetalas. De flesta har alltså betydligt lägre omkostnader som pensionär än när de är mitt uppe i livet, säger Jonas Lindmark, analyschef på Morningstar. Han menar att det finns anledning att lita på det allmänna pensionssystemet i kombination med de pengar som arbetsgivaren betalar in som tjänstepension. Det bygger på att man omfattas av kollektivavtal där arbetsgivaren gör avsättningar för tjänstepension. Sammantaget får många en högre levnadsstandard som pensionär än som yrkesverksam. Jonas Lindmark är inte heller så säker på att det är bättre att skjuta upp skatten på de kronor som man maximalt får pensionsspara för att få skatteavdraget. Om kommunalskatten blir högre än i dag, som en del experter tror, kanske det är bättre att skatta för pengarna i dag. Hans tips är i stället att köpa aktier eller aktiefonder. Genom att köpa aktier i ett investmentbolag så sprider du riskerna utan att själv behöva ha kunskap om de olika företagen. Fonder kan vara bekvämare men det kostar i avgifter. Att bankerna är offensiva i sin marknadsföring av bundet pensionssparande har en naturlig förklaring. Bankerna tar ut en avgift som de får in under en lång tid. Därför rekommenderar de gärna fonder med höga avgifter, säger Jonas Lindmark. # Se upp för miljö- och etikfonder Många naturvetare frågar efter etikoch miljöfonder. Det finns en vilja att pengarna används till projekt som gör nytta och har en etik- och miljöprofil. Men det är lätt att gå vilse och bli lurad. En undersökning som Svenska Dagbladet har gjort visar att både etiska och miljövänliga förvaltare, som till exempel KPA, investerar i miljövidriga projekt. Detsamma gäller bankerna SEB, Nordea, Handelsbanken och Swedbank. Flera av bankerna rekommenderar globala etikfonder, som investerar i bolag som utvinner oljesand och ifrågasatta gruvbolag. Granskningens slutsats är att det inte är någon större skillnad mellan etikfonder och vanliga fonder. Det visar att det är små möjligheter att påverka företag som bedriver miljövidrig verksamhet. Risken att bli utsatt för bojkott eller hamna vid skampålen är liten, säger Jonas Lindmark, analyschef på Morningstar. Han menar att man som fondsparare knappast kan påverka företagen genom sina fondval. Vill man som privatperson göra något bra för mänskligheten är det bättre att engagera sig politiskt. Sedan kan det kännas bra för mig som privatperson att inte köpa fonder som investerar i oljeutvinning eller annan verksamhet som jag inte gillar. Jonas Lindmark påminner om att man som aktiehandlare har svårt att påverka bolagen. Om jag köper en aktie så går inte pengarna till företaget, utan till den som säljer aktien. Därför har jag som aktieköpare ingen påverkan på företaget. För den som vill tjäna pengar avråder han från att investera i miljöteknik. Jag är skeptisk efter tre år av nedgång. Bubblan har spruckit. Å andra sidan är aktierna lägre värderade nu och den som tror på uppgång har större chans tjäna en slant. # Missa inte tjänstepensionen Tjänstepensionen kommer att utgöra en stor del av din framtida pension. Ditt val av fonder avgör hur stor din pension blir. Så mycket av din lön avsätts till din framtida pension: PRIVATANSTÄLLD Du får själv placera 4,5 procent av lönen upp till cirka kronor i månaden och 30 procent på lönedelar däröver, om du är född 1979 eller senare. För äldre uppgår premien till två procent av lönen, så kallad ITPK. Födda tidigare än 1978 har också en förmånsbestämd pension som är tio procent upp till runt kronor per månad och 65 procent på lönedelar därutöver. Om du inte väljer placeras pengarna i en traditionell försäkring hos Alecta. KOMMUN-OCH LANDSTINGS- ANSTÄLLD 4,25 procent (4,5 procent år 2010) av lönen får du placera själv. Om du inte väljer hamnar pengarna i en traditionell försäkring med återbetalningsskydd hos KPA Pension. Tjänar du mer än cirka kronor per månad får du en förmånsbestämd pension på minst 55 procent på lönedelar över det beloppet. STATLIGT ANSTÄLLD 2,5 procent av lönen får du själv placera. Om du inte gör något val hamnar pengarna i en traditionell försäkring med återbetalningsskydd hos Kåpan Pensioner. Du som tjänar mer än runt kronor per månad får även en förmånsbestämd pension. Den uppgår till procent på lönedelar över det beloppet. # 14 NATURVETARE NR8 2010

15 HAR DU KOLL på din pension? 1. Har du bytt PPM-fonder? 2. Har du koll på din tjänstepension? 3. Köper du privata pensionsförsäkringar? 4. Ditt liv ut som pensionär? Peeter Päts, agronomie doktor, docent, forskningsrådgivare på Högskolan Väst i Trollhättan Ålder: 52 år 1. Jag ligger kvar i mitt första val med en fond och följer inte utvecklingen. Har andra fonder hos samma förvaltare och de ligger över index. 2. Eftersom jag har jobbat i både Norge och Danmark får jag statspension även därifrån. AMF förvaltar min tjänstepension i tre olika fonder, som jag själv har valt. 3. Sparar det maximala beloppet på kronor, som medger skatteavdrag. Tre olika fonder även där. 4. Det blir friskt och aktivt med kajakpaddling, resor och svamplockning, utan oro för min ekonomi. Monika Fröjd, biomedicinsk analytiker på Karolinska universitetssjukhuset Ålder: 42 år 1. Mitt val är att inte välja alls. Och det har inte varit dåligt, till och med bättre än för en bekant som har gjort strategiska val. Hittills har jag inte brytt mig så mycket, men nu har jag för första gången öppnat det orange kuvertet. 2. Nej, jag gör ingenting, utan litar på att tjänstepensionen blir bra. Förhoppningsvis är de som förvaltar min tjänstepension bättre än jag på detta. 3. Nej, jag vill ha pengarna nu. Däremot har jag några räntefonder och sparar på ett sparkonto med lite högre ränta. 4. Då ska jag åka till Provence och måla, hitta på roliga saker som jag inte hinner med nu. Jag borde kanske vara orolig för min ekonomi, men det brukar lösa sig. Jag är van att rätta mun efter matsäck. Maria Kaaman, doktor i medicinsk vetenskap, projektledare PR & communication, SwedenBIO Ålder: 32 år 1. Jag är en typisk soffliggare, som är på väg att resa mig ur soffan och börja engagera mig. 2. Genom jobbet har vi en rådgivare, som sköter tjänstepensionen åt oss. Det känner jag mig nöjd med. Jag utgår från att rådgivaren har sett till att göra ett nyval så att jag får del av de lägre fondavgifterna. 3. Nej, har däremot ett eget sparande som ska gå till boende här och nu. 4. Håller mig i form för att få vara frisk även som pensionär. Jag vill ta för mig av livet och umgås med mina barnbarn, resa och ha roligt. Jag är inte superorolig för min ekonomi, men kan känna viss osäkerhet. Håkan Randahl, biokemist, eget företag, ledamot i Naturvetarnas styrelse Ålder: 62 år 1. Jag har valt fonder med ganska hög risk eftersom det är rätt lite pengar det handlar om. Några av dem är ryska småbolagsfonder. Jag är ingen aktiv sparare och har inte bytt fonder sedan PPM-starten. 2. Har inte gjort något omval för att få lägre fondavgifter, så jag har inte mer än hyfsad koll. 3. Jag är mer aktiv i min egen aktieportfölj som har stigit med procent i år. Har svårt att se att fondförvaltarna skulle göra det jobbet bättre. På köpet slipper jag fondavgifterna. 4. Jag kommer att jobba vidare som konsult i ungefär samma omfattning som i dag. Kan bli större fokus på iaido, som är en japansk budosport. # Välkommen till KSLA:s seminarier och konferenser! Seminarium 30 november Kan fiskar känna smärta och uppleva lidande? Kontakt: eva.ronquist@ksla.se Seminarium 3 december Internationella karriärvägar svenska och finska erfarenheter inom skogsbruket Kontakt: fredrik.ingemarson@ksla.se Seminarium 8 december Foreign investments in developing countries Kontakt: magnus.stark@ksla.se Ekologiskt Forum 8 december på Wanås Gods: Ekologiskt lantbruk greppar kvävet Kontakt: inger.kallander@ekolantbruk.se Seminarium 9 december Biologisk mångfald efter 2010 hur kan de areella näringarna ta sitt sektorsansvar? Kontakt: eva.ronquist@ksla.se Konferens 14 december Torvmark, en viktig resurs (samarr med 14 th International Peat Congress Stockholm 2012) Kontakt: bo.carlestal@ksla.se Seminarium 15 december Framtidens viltförvaltning Presentation av boken Vilt, människa, samhälle Kontakt: magnus.stark@ksla.se Arrangemangsprogrammet uppdateras kontinuerligt. Se Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Drottninggatan 95 B, Stockholm, KSLA_Naturvetaren indd :51:27 NR NATURVETARE 15

16 Han försäkrar försäkringsbolagen Vad är det värsta som kan hända? För de flesta av oss är det en retorisk fråga, men för aktuarie Olof Fält är det en frågeställning som bäst besvaras i form av ett antal scenarier med olika sannolikhet. För att kunna förmedla rätt försäkring åt försäkringsbolag måste han ständigt räkna på riskerna runtomkring oss. Stormar kan bli dyra för Olof Fälts kunder. TEXT OCH FOTO: HANNA MEERVELD S äkert har du försäkrat ditt hem, dig själv och din familj, om du har någon. Men har du funderat över hur du kan vara säker på att försäkringsbolaget har råd att betala ut din ersättning den dag då något händer? Jo, de har givetvis försäkrat sig i sin tur. Hos återförsäkringsbolag. På det internationella företaget Guy Carpenters Stockholmskontor arbetar 25 personer med att förmedla återförsäkring till försäkringsbolagen i Norden och Baltikum. Fem av dem är aktuarier försäkringsmatematiker och Olof Fält leder sedan sex år tillbaka deras arbete med att försäkra försäkringsbolagen och deras risker. Just nu har de bråda dagar. De flesta återförsäkringskontrakt löper över ett år, och går ut vid årsskiftet. Då måste de nya kontrakten redan finnas på plats. Något kan ju hända den första januari, säger Olof Fält. SPRIDER RISKER Återförsäkring kan delas upp i två grenar. Den ena är kontraktsåterförsäkring, där en hel försäkringsportfölj återförsäkras, till exempel alla personolycksfallsförsäkringar hos ett försäkringsbolag. Den andra är fakultativ återförsäkring där ett försäkringsbolag eller ett så kallat captivebolag, som försäkrar en enda organisation, återförsäkrar en enskild risk, till exempel en industri, ett fartyg eller en fotbollsarena. Det handlar om värden för flera miljarder kronor, och försäkringsbolaget som försäkrar dem måste kunna betala för en skada. Återförsäkring är ett alternativ till kapital, och återförsäkringsmarknaden är egentligen en kapitalmarknad, förklarar Olof Fält. Inget enskilt återförsäkringsbolag vill stå för så stora kostnader ensamt. Därför sprids riskerna alltid på flera bolag, och en del av förmedlarens jobb är att hitta en bra uppsättning återförsäkrare åt sina kunder. Vi vet vilka bolag som tycker om vilken typ av affär, säger Olof Fält. SVARTA SVANAR Det är framför allt vädrets och naturens makter som kan gräva hål i återför- säkringsbolagens kassor. Dyrast är orkaner i USA, sedan kommer jordbävningar och översvämningar, säger Olof Fält. Men även så kallade man made-katastrofer har lett till stora utbetalningar. Det mest kända exemplet är den elfte september. Idag pågår en dragkamp mellan återförsäkrare å ena sidan och försäkringsbolag och återförsäkringsförmedlare å den andra, där återförsäkringsbolagen vill exkludera skador till följd av terrorism från sina kontrakt. Men vi ser till att de inte lyckas! säger Olof Fält. En kategori av skador som inte går att kvantifiera går under benämningen svarta svanar. Ingen visste att det fanns svarta svanar, förrän man steg iland i Australien, förklarar Olof Fält. På samma sätt hade till exempel ingen i försäkringsbranschen kunnat föreställa sig att asbest orsakade cancer, vilket gav upphov till enorma skadeståndskrav framför allt i USA med åtföljande utbetalningar på ansvarsförsäkringar som gjorde 16 NATURVETARE NR8 2010

17 FINANS FÖRSÄKRING STUDENTKRÖNIKAN Matematik grunden för allt vårt vetande att många återförsäkringsbolag tvingades i likvidation. Vad nästa svarta svan blir vet ingen, kanske nanoteknik, spekulerar Olof Fält. EN GÅNG PÅ 200 ÅR Men mer än spekulera kan han och hans kollegor inte göra. Istället räknar de på det som går att föreställa sig. Oväntade olyckor som kan bli dyra för försäkringsbolag med många personolycksfallsförsäkringar, till exempel. Vad händer om Råsunda rasar? Om två flygplan krockar? Enligt nya EU-regler som snart kommer att träda i kraft måste alla försäkringsbolag och återförsäkringsbolag ha så mycket kapital och återförsäkring att de kan klara av det värsta scenariot som har en sannolikhet att inträffa i genomsnitt en gång på 200 år. OLOF FÄLT Namn: Olof Fält Utbildning: Kandidatexamen i matematik, med inriktning på matematisk statistik Jobb: Aktuariechef på återförsäkringsförmedlaren Guy Carpenter, tidigare aktuarie och chef för återförsäkring på Länsförsäkringar Bor: Lidingö Familj: Fru och tre barn Fritid: Matlagning, fiske, båtliv Läser: Håkan Nesser Inför varje nytt kontrakt förhandlas priserna på återförsäkring om. Har antalet försäkringstagare eller antalet skador stigit under året som gått, kan försäkringsbolagen räkna med dyrare återförsäkring. Den största risken i de nordiska länderna är stormar. Efter stormen Gudrun, till exempel, gick priserna på återförsäkring upp för de svenska och danska försäkringsbolagen. Flera av jättarna inom återförsäkringsbranschen finns i Europa och det största återförsäkringsbolaget i världen, Swiss Re, försäkrar försäkringsbolag i många länder på den europeiska kontinenten. Om en stor storm drar fram över Europa känner företaget av det rejält. LÄTT ATT BLI DUKTIG Men faktum är att branschen hämtar sig ganska snabbt från katastrofer. När priserna går upp blir det attraktivt att ge sig in på marknaden, och nya återförsäkringsbolag pumpar in nytt kapital. I USA har till exempel den 11 september och orkanen Katrina resulterat i hela egna årgångar av nykomlingar inom återförsäkring, class of 2002 och class of Pengarna flyttar dit lönsamheten är bäst, säger Olof Fält. Egentligen hade han tänkt bli ekonom. Jag var lite för lat på gymnasiet, så jag kom inte in på ekonomlinjen, men jag tyckte att det var kul att plugga matte, och eftersom jag ville jobba med något ekonomiskt så blev det försäkring. Han har inte ångrat sitt val. Det är ett fantastiskt spännande jobb, och man får arbeta med ett rätt brett spektrum, alltifrån hästförsäkring till marinförsäkring, säger han. Det är ganska få människor som sysslar med återförsäkring i Sverige, så det är lättare att bli respekterad inom återförsäkring än att bli Sveriges bästa nationalekonom. # Matematik! Vad är det? Något svårt? Något vackert! Något abstrakt! Något användbart? Frågan är inte ny. Tvärtom är den väldigt gammal! Många är de kvinnor och män som under årens lopp gjort avtryck på vår jord och i våra historieböcker talets stora politiker och massmördare, renässansens målare och medeltidens författare, de gamla kinesiska imperiebyggarna, en skallig man vi kallar Buddha och en långhårig vid namn Jesus. De har alla det gemensamma att de påverkat världen med sina idéer, uppenbarelser politik och religion. Världen och värden har skiftat. Imperier har skapats och fallit. Blott en sak har genom årtusenden bestått! Pythagoras sats är densamma idag som för år sedan. Platons idéer om en verklighet skild från den sinnliga världen är alltjämt föremål för diskussion. Efter den sjätte kommer den sjunde såväl som i Gnesta, så och i himmelen! Matematiken är tidlös och gränslös! De logiska satserna, bevisen, korrilarierna, lemman och axiomen är lika för alla. Det finns ingen kungsväg till matematik. Dess sanningar är lika sanna idag såsom om fem hundra miljarders miljarder år! Men inte nog med det! De matematiska sanningarna kan också appliceras just här och just nu! Matematiken är för ingenjören vad staffliet är för konstnären, lika viktig för fysikerna som noterna för en musiker och lika oumbärliga för de flesta naturvetare som litteraturen för en humanist. Med differentialkalkylen utvecklar tekniska matematiker morgondagens teknik och innovationer! Med stokastisk modellering driver finansmatematikerna ekonomin framåt. Med statistisk modellering beskriver matematiska statistiker verkligheten på helt nya sätt! Logisk, vacker, tidlös, futuristisk, innovativ och användbar. Matematiken är allt detta och mer därtill! På ett sätt är matematiken grunden för allt vårt vetande. Idag, igår och imorgon! ERIK BÜLOW NYUTBILDAD MATEMATIKER NR NATURVETARE 17

18 VETENSKAP NOBELPRISEN 2010 De forskare vars upptäckter belönas med Nobelpris ska ha gjort mänskligheten störst nytta, enligt Alfred Nobels testamente. Här möter du några av dem som ser till att forskningen bakom årets fysik-, kemi- och medicinpris kommer mänskligheten till godo. TEXT HANNA MEERVELD 18 NATURVE- Liv på is. Sandy Christiansen, biomedicinsk analytiker, fryser in de embryon som inte sätts in i livmodern den här gången. FOTO: THOMAS LÖFQVIST / SYDSVENSKAN SCANPIX

19 MEDICINPRISET Skapar liv på labb Fler än ett av tio par lyckas inte skaffa barn på naturlig väg. För dem kan forskningen som i år belönas med Nobelpriset i medicin betyda skillnaden mellan barnlöshet och efterlängtat familjeliv. Sandy Christiansen är ännu inte en fullfjädrad embryolog men hennes arbete i labbet har redan satt minst ett barn till världen. I korridoren på Skånes universitetssjukhus reproduktionsmedicinska centrum hänger bebisfoton. Föräldrar tittar gärna förbi och visar upp resultatet av klinikens arbete. Sandy Christiansen och hennes sex kollegor på fertilitetsklinikens labb har fullt upp. Varje vecka tar kliniken emot tjugo till trettio par. Läkare plockar ut ägg, och personalen på labbet befruktar dem, odlar embryona och sätter tillbaka ett av dem i livmodern. Arbetsuppgifterna roterar och Sandy Christiansen räknar ut att hon har utfört ett hundratal befruktningar sedan hon började arbeta på kliniken i september i fjol. Det är lite speciellt. Man skapar ett liv. Det är härligt när det lyckas. Man känner verkligen att man gör något meningsfullt, säger hon. En flödescytometer surrar i bakgrunden under intervjun, medan den avslöjar kvaliteten på spermaprover. Hittills har Sandy Christiansen arbetat med så kallad standard- IVF, där man tillsätter spermier till ägg och låter naturen göra jobbet själv. När kvaliteten på spermierna är dålig måste man injicera en spermie i ett ägg med hjälp av en maskin en teknik som kallas mikroinjektion eller ICSI intercytoplasmatisk spermainjektion. Det håller Sandy Christiansen på att lära sig. Jag kan ladda maskinen och aktivera spermierna genom att slå på dem, berättar hon. KRÄVER ERFARENHET Sandy Christiansen är utbildad biomedicinsk analytiker och på jakt efter titeln embryolog, som utfärdas av European Society of Human Reproduction and Embryology. För att få den måste man ha minst en kandidatexamen inom life science, till exempel i biomedicin eller som biomedicinsk analytiker. Sedan måste man ha minst tre års erfarenhet från arbete på en fertilitetsklinik och ha utfört ett visst antal mottaganden av nyplockade ägg, mikroinjektioner och nedfrysningar av befruktade ägg. När man uppfyller dessa krav får man avlägga en skriftlig tentamen. Sandy Christiansen kände inte till att man kan jobba med IVF som biomedicinsk analytiker innan hon läste annonsen för det jobb som hon har idag. Jag trivs jättebra. Det är spännande och varierande. Man har mycket patientkontakter och jobbar ihop som ett lag, säger hon. LYCKAS INTE FÖR ALLA Idag blir mellan 30 och 35 procent av alla par som får IVF gravida vid första behandlingen. Kliniken i Malmö har nyligen infört ett poängsystem där varje par får insatser värda sex poäng finansierade av landstinget. En överföring av ett färskt befruktat ägg är värd två poäng. Om ägget har varit fryst, dras ett poäng. Ett par kan alltså få till exempel ett färskt ägg och fyra frysta eller två färska och två frysta. Tyvärr är det fortfarande en del som går härifrån utan att lyckas, säger Sandy Christiansen. Omkring vart femte par står barnlösa efter att ha använt alla sina chanser. Vid kliniken i Malmö pågår forskning för att öka chansen för graviditet. Ofta är det en biomedicinsk analytiker eller en embrylog som får ge beskedet att befruktningen eller celldelningen har gått snett. Förutom de egenskaper som de kontakterna kräver är det också bra om man kan samarbeta och är duktig på att räkna celler om man vill jobba med IVF. Spermier rör sig snabbt! tipsar Sandy Christiansen. # 3. Befruktning En spermie befruktar ägget. En reaktion i ägget gör det ogenomträngligt för andra spermier. 2. Ägglossning Ett ägg lossnar och börjar sin vandring till livmodern. FYRA MILJONER BARN Redan på 1950-talet började Robert Edwards arbeta för att förverkliga sin vision om provrörsbefruktning som hjälp för ofrivilligt barnlösa. Efter kartläggningar av bland annat hur olika hormoner påverkar mognaden av ägg och under vilka förhållanden spermier kan befrukta ett ägg, lyckades han genomföra den första provrörsbefruktningen år Idag är provrörsbefruktning eller in vitro-fertilisering, IVF, en vedertagen teknik. Sedan det första provrörsbarnet såg dagens ljus år 1978 har ytterligare cirka fyra miljoner barn kommit till världen tack vare tekniken. En anledning till att Nobelkommittén har avvaktat fram till nu med att belöna forskning som redan har rört vid så många människors liv är att den har väntat in uppföljningsstudier kring provrörsbarnens hälsa. Bland annat är det nu fastställt att provrörsbarnen kan få barn på naturlig väg i samma utsträckning som genomsnittet. 4. Celldelning Det befruktade ägget börjar dela sig och kallas nu embryo. 1. Äggplockning Med hjälp av en tunn nål plockas mogna ägg ur äggstocken. IVF används när spermier och ägg inte kan mötas under normala förhållanden. Vanliga anledningar är tilltäppta äggledare, för få ägg eller störningar i produktionen av sperma. 1. Äggmognad Ett ägg mognar i äggstocken. 2. Befruktning Spermier tillsätts för att befrukta ägget. Naturlig befruktning 3. Implantation När ägget har delat sig några gånger, förs det tillbaka in i livmodern, där det ska fästa vid slemhinnan. 5. Implantation Embryot fäster vid slemhinnan i livmodern, där det fortsätter att utvecklas. NR NATURVETARE 19

20 FYSIKPRISET Svensk satsning på supermaterial Årets Nobelpris i fysik belönar upptäckten av grafen, ett tvådimensionellt kolmaterial som bland mycket annat ska kunna ge oss snabbare datorer. Forskare i Linköping har utvecklat en metod för att ta fram grafen som lämpar sig för det ändamålet, och de hoppas kunna starta tillverkning i stor skala. FOTO: MIKAEL SYVÄJÄRVI U pptäckten av grafen är en upptäckt i ordets rätta bemärkelse, eftersom det hönsnätslika kolatomskiktet tillsammans med många andra likadana skikt utgör grafiten i en vanlig blyertspenna. Vi har alltså alla burit omkring på detta framtidsmaterial i våra skolryggsäckar. Årets fysikpristagare, ryskfödde holländaren Andre Geim och rysk-brittiske Konstantin Novoselov, båda professorer vid University of Manchester, plockade fram grafenet, och till att börja med använde de helt enkelt tejp och rev av grafenlagren från en bit grafit. Det helt tvådimensionella Rositza Yakimova hoppas på tillverkning av grafen i Linköping. materialet har en rad unika egenskaper som snabbt gjorde det till många fysikers älskling när forskarna publicerade artikeln om sin bedrift i Science i oktober En av dem som inspirerades var Rositza Yakimova, professor i materialvetenskap vid Linköpings universitet. Hon hade tillsammans med kollegor under några års tid studerat vad som händer när man värmer upp kiselkarbid till höga temperaturer. Från början var syftet att hitta sätt att hindra att kollager bildas på materialets yta. Gruppen hade visat att grafitskikt bildades på kiselkarbiden. Vi började undra om inte vi också höll på att göra grafen, berättar Rositza Yakimova. Hon började laborera med att få fram allt tunnare lager av grafit och inledde ett samarbete med forskare i Lund. År 2008 kunde de publicera resultatet av de mätningar som gjordes där: de hade framställt grafen, av mycket god kvalitet. Det som hade startat som ett hobby-projekt vid sidan av övergick till en aktiv forskningsgren, och snart började förfrågningar och beställningar komma in till labbet i Linköping. Grafen på en bas av kiselkarbid kan bli användbart inom elektroniken, bland annat i transistorer, berättar Rositza Yakimova. Tillverkningsprocesserna gör det opraktiskt att använda fritt grafen, som det som Geim och Novoselov har framställt. Det lämpar sig bättre för att studera olika fenomen inom fysiken. Nu arbetar forskarna i Linköping vidare med sitt ytbundna eller epitaxiella grafen. För att det ska bli användbart måste det vara pålitligt och jämnt över större ytor. Målet, eller kanske snarare drömmen drömmålet! är att när vi är säkra på att vi kan göra grafen som är likadant över stora ytor, öppna en produktionsanläggning här i Linköping, säger Rositza Yakimova. GENIALA GRAFEN Kolatomerna i det hönsnätslika grafenskiktet är starkt bundna till varandra. En tänkt hängmatta av grafen som väger lika mycket som ett morrhår skulle i teorin hålla för en hel katt att ta sin middagslur i. Strukturen är nästintill perfekt, vilket gör att elektroner kan färdas i det utan att störas och grafen leder elektricitet lika bra som koppar. Eftersom materialet nästan är helt genomskinligt lämpar det sig för pekskärmar, ljuspaneler och kanske också solceller. Grafen är lätt och elastiskt och leder värme bättre än något annat material man känner till. Det kan ge oss inte bara snabbare transistorer utan också böjbar elektronik, elektriskt ledande värmetåliga plaster och detektorer som kan känna av en enda molekyl som fäster på ytan. Kanske även satelliter, flygplan och ILLUSTRATION: KVA Grafen, som består av endast ett lager kolatomer, kan framställas ur grafiten i en vanlig blyertspenna och anta många former. Rositza Yakimovas grupp förser redan flera forskargrupper med grafen på samarbetsbasis, för ett pris på kronor per kvadratcentimeter. De räknar med att lämna in en patentansökan nu i november. Om transistorerna blir tillräckligt bra, och om inga andra problem dyker upp, är jag säker på att vi kommer att få kunder, säger Rositza Yakimova. # bilar i framtiden skulle kunna byggas av grafen-kompositmaterial. Det helt tvådimensionella grafen öppnar också dörrar till kvantfysikens värld. Elektronerna i kolskiktet beter sig som om de inte hade någon massa och far fram med en hastighet på en miljon meter i sekunden, vilket bland annat innebär att grafen kan utnyttjas som ett småskaligt alternativ till stora partikelacceleratorer. 20 NATURVETARE NR8 2010