KUNSKAP OCH KOMPETENS EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN GOD ÄLDREOMSORG - Kunskaper i gerontologi och geriatrik en förutsättning för god vård och omsorg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUNSKAP OCH KOMPETENS EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN GOD ÄLDREOMSORG - Kunskaper i gerontologi och geriatrik en förutsättning för god vård och omsorg"

Transkript

1 KUNSKAP OCH KOMPETENS EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN GOD ÄLDREOMSORG - Kunskaper i gerontologi och geriatrik en förutsättning för god vård och omsorg Yngve Gustafson, Professor, Överläkare Geriatriskt centrum, Umeå, Sverige Vetenskapligt råd, Socialstyrelsen

2 Geriatriskt Centrum, Umeå, Sverige

3 Gerontologi läran om det friska åldrandet. En tvärvetenskap som handlar om åldrandet ur alla perspektiv Kunskaper i gerontologi är en förutsättning för att kunna behandla gamla människor Det normala friska åldrandet förändrar kroppens alla funktioner Gerontologi

4 Geriatrik Läran om etiologi, patofysiologi, diagnostik, profylax och terapi av sjukdomar hos äldre Geriatrik

5 Geriatrik läran om sjukdomar under åldrandet Annorlunda orsaker till sjukdomar hos äldre människor Förändrade sjukdomsmekanismerna under åldrandet Förändrade symtom på sjukdomar under åldrandet Förändrade förutsättningar för att ställa diagnos på sjukdomar under åldrandet Förändrade förutsättning för behandling och rehabilitering av sjukdomar och skador hos äldre människor Förändrade hälsorisker och därför förändrade förutsättningar för att förebygga sjukdomar och skador hos äldre människor Geriatrik

6 Gerontologi

7 DE ALLRA ÄLDSTA ÖKAR MEST 80+ blir dubbelt så många - från till ca år tredubblas från idag till ca år har fördubblats på 10 år På 10 år har antalet 90+ med höftfraktur ökat med 150 procent Människor med demens ökar från till cirka till 2050 Höftfrakturerna från ca till till 2050? Geriatrik

8 Åldrandet är en generell, progressiv och irreversibel process som drabbar alla efter tillväxtfasen, som ej är orsakad av yttre faktorer och som minskar individens funktionella kapacitet Det biologiska åldrandet

9 Åldrandeprocessen leder till en minskad reservkapacitet; en ökad skörhet. Motståndskraften mot olika sjukdomsagens/påfrestningar minskar. Den åldrande människan

10 Andra hälsorisker får relativt större betydelse. En helhetssyn på patienten är nödvändig Exempel: Sociala rollförändringar Att bli änka/änkling Näringsbrist Att förlora oberoendet Påfrestningar leder snabbare till allvarliga konsekvenser och medicinsk behandling leder oftare till biverkningar Den åldrande människan

11 Den gamla patienten kräver en ökad noggrannhet och större försiktighet Den gamla patienten kräver ofta en aktivare och snabbare insatt behandling Intorkning Blödning Infektioner Hjärtarrytmier Trombosprofylax Sårvård Depression Den åldrande människan

12 ÅLDRANDEFÖRÄNDRINGAR SOM PÅVERKAR LÄKEMEDELSBEHANDLING Förändrad absorbtion Förändrad distribution Minskande andel kroppsvatten Ökande andel kroppsfett Förändrad metabolism Förändrad utsöndring Förändrad receptorkänslighet Den åldrade människan

13 Geriatrisk diagnostik Förändrad symtombild Gränsdragning mellan åldrande och sjukdom Demensutredning Förändrad etiologi Förändrade hälsorisker - konsekvenser för både primär och sekundärprevention Helhetssyn Geriatrisk terapi Förändrade förutsättningar för läkemedelsbehandling Läkemedelsbiverkningar Rehabilitering Geriatrikundervisning

14 Allergi, Överkänslighet? Nedsatt syn? Nedsatt hörsel? Nedsatt kognition? (MMSE) Geriatrisk utredning

15 Undernäring? Viktnedgång? Ätproblem? (MNA, Vikt) Nedsatt munhälsa? Nedsatt immunförsvar? Urinproblem? Mag-tarm problem? Fotproblem? Smärta? (VAS) Geriatrisk utredning

16 Fallrisk? (Downtons fallindex) Osteoporos? Trombosrisk? Risk för trycksår? (Nortons index) Geriatrisk utredning

17 Risk för bensår? Polyfarmaci? Läkemedelsbiverkningar? Depression? (GDS- 15) Sömnproblem? Geriatrisk utredning

18 Kommunikationsproblem? Motorik/Balansnedsättning? Nedsatt ADLförmåga? (KATZ / BARTHEL) Kontrakturrisk? Medicinska eller sociala problem hemma? Vanvård/Övergrepp? Körkort, Vapenlicens? Geriatrisk utredning

19 Andliga behov? Närståendevårdares hälsa? Sexualitet/Samlevnad? Rehabiliteringsbehov? Livskvalitet? (PGCM) Geriatrisk utredning

20 Östrogenbrist efter klimakteriet Urinretention Residualurin, långsamt flöde Prolaps Inkontinens (urin + avf) Diarré och obstipation Blöjor Blåsstenar, njursten Nedsatt immunförsvar Järnbrist C-vitaminbrist Kortisonbehandling Cytostatikabehandling Diabetes Andra sjukdomar Behandling med bredspektrumantibiotika: t.ex. ampicilliner och cefalosporiner orsakar ofta överväxt av tarmbakterier Disponerande faktorer för urinvägsinfektion

21 Tidig diagnostik Snabbt insatt behandling Syresättning; andningsgymnastik Optimera vätske- och näringstillförsel, vitaminer, spårämnen, protein och energi Munhälsan Behandla ev disponerande faktorer Hjärtsvikt Diabetes Astma, bronkit, emfysem Läkemedel Antikolinergt verkande lkm Diuretika, kortison Cytostatika Undvik sängläge Tillräckligt långvarig behandling Vid terapisvikt; utred vidare TBC, malignitet Behandling av pneumonier hos äldre

22 Undernäring och svält Bristfällig rehabilitering Läkemedelsbiverkningar Fallolyckor Depressioner Sjukvårdens organspecialisering Personalens kompetensbrist Annorlunda hälsorisker andra hot mot en god ålderdom

23 Demens kan orsakas av över hundra olika hjärnsjukdomar Demenssjukdomar ökar snabbt mer än fördubblas till 2050 (ökar från till ca ) Demenssymtom måste alltid utredas Demens

24 Demenssjukdomarna förkortar livet halverar den återstående livslängden Demens orsakar mycket lidande för den drabbade och de närstående Demenssjukdomar orsakar långvariga och svårbehandlade depressioner Demens

25 Demens

26 Demens

27 Demens

28 Demens

29 Demens

30 Gamla människor, kvinnor och människor med demenssjukdom får sämre vård i Sverige Akutsjukvården har varken kompetens eller intresse av att ge demenssjuka människor en god vård Människor med demenssjukdom får oftast endast symtombehandling och utreds ej för orsaker till deras symtom Människor med demenssjukdom diskrimineras oftast när det gäller rehabilitering Vård på lika villkor?

31 Forskning från Umeå har visat att bättre kvalitet i vården har störst effekt för människor med demenssjukdom: Minskar komplikationerna Förkortar vårdtiderna Minskar fallolyckorna Förbättrar gångförmågan även ett år efter en höftfraktur Vård på lika villkor?

32 Högintensiv fysisk träning har minst lika goda effekter på balans, gångförmåga och självständighet i det dagliga livet hos människor med demenssjukdom Människor med demenssjukdom får ej diskvalificeras från rehabilitering efter till exempel slaganfall och höftfrakturer! Vård på lika villkor?

33 Depressioner hos äldre botas sällan med piller

34 I GERDA/Umeå 85+ hade inte sjukvården känt igen depressioner hos mer än 6 av 10 som var deprimerade Av de som fått behandling med läkemedel var mer än hälften fortfarande deprimerade 30 % var deprimerade och depression hade starkare påverkan på livskvalitet än något annat Fler kvinnor än män var deprimerade Depressioner hos äldre botas sällan med piller

35 Efter fem år var över 90 % av de som var deprimerade och som fortfarande levde deprimerade trots behandling Människor med depression hade dött i dubbelt så stor utsträckning som de som ej var deprimerade 30 % av de som ej var deprimerade hade utvecklat depression Depression hos äldre mer malignt än cancer och hjärtsjukdom Förekomsten av depression bland äldre ökar Depressioner hos äldre botas sällan med piller

36 Depression är minst dubbelt så vanligt hos människor med demenssjukdom under alla stadier av demenssjukdomen Människor med demenssjukdom och depression har sämre effekt av läkemedel mot depression Depressionskomplikationer som till exempel ångest orsakar särskilt mycket lidande hos människor med demens Depressioner hos äldre botas sällan med piller

37 Somatisering smärta, förstoppning Hypokondri vanföreställningar (ex cancer) Ångest rastlöshet, agitation, panikreaktioner Rädsla Aggressivitet Paranoida symtom Koncentrationssvårigheter Minnesstörning (kan likna demens) Sömnstörning Ökad suicidrisk Matvägran Vägrar utredning och behandling av sjukdom Depression särdrag hos äldre stor risk för underoch feldiagnostik

38 Depression hos människor 90 år och äldre

39 Biokemisk störning Somatisk sjukdom Depression Psykisk belastning Social belastning Under/felnutrition Läkemedelsbehandling Depression hos gamla människor

40 Biokemisk störning Depression Psykisk belastning Social belastning Depression hos yngre/medelålders människor

41 Somatisk sjukdom Depression Under/felnutrition Läkemedelsbehandling Annorlunda orsaker till depression hos gamla människor

42 Somatisk sjukdom 205 patienter över 50 år sjukhusvårdade för major depression genomgick MRI inom tre månader. 129/205 av patienterna hade tysta hjärninfarkter, huvudsakligen lakunära infarkter i den vita substansen 94 % av patienterna som hade insjuknat i depression efter 65 års ålder hade tysta hjärninfarkter jämfört med 23 % av patienterna med depressionsdebut före 50 års ålder Författarnas slutsatser: Majoriteten av depressioner som debuterar i hög ålder kan vara organiska depressioner åtminstone delvis orsakade av tysta hjärninfarkter Slaganfall och depression Fujikawa T et al. Stroke 24: ;1993. Incidence of silent cerebral infarction in patients with major depression

43 Somatisk sjukdom Stroke vaskulär demenssjukdom Degenerativ hjärnsjukdom demens Hormonella sjukdomar sjukdomar i sköldkörtel och bisköldkörtel Cancersjukdomar Urinvägsinfektioner Sömnapnésyndrom Annorlunda orsaker till depression hos gamla människor

44 Somatisk sjukdom Snarkning och obstruktivt sömnapné-syndrom (OSAS) är en viktig riskfaktor för stroke demens och för depression OSAS är nära associerat med samma förändringar i hjärnan som man ser hos patienter med depression Annorlunda orsaker till depression hos gamla människor

45 Somatisk sjukdom Sömnapnésyndrom kan behandlas framgångsrikt med C-PAP eller snarkbettskena men många patienter har svårt att tolerera behandlingen Patienter med stroke lottades till behandling med C-PAP Annorlunda orsaker till depression hos gamla människor

46 Somatisk sjukdom Behandling med C-PAP hade störst effekt på patienternas depressiva symtom men ADLförmågan förbättrades också signifikant. Akuta förvirringstillstånd gick över hos flera patienter som tolererade CPAPbehandlingen Sandberg et al Eur Resp J 2002 Annorlunda orsaker till depression hos gamla människor

47 Somatisk sjukdom Starkt samband mellan depression och demens hos gamla människor. Kan obehandlad depression hos äldre öka risken för demensutveckling? Kan obehandlad depression hos dementa påskynda demensutvecklingen? Annorlunda orsaker till depression hos gamla människor

48 Somatisk sjukdom Sömnapnésyndrom förekommer hos % av alla med demenssjukdom Sömnapnésyndrom orsakar ofta demens och kan påskynda försämringen av demenssjukdomen Människor med demens och sömnapné får stora urinmängder på natten, ramlar ofta på väg till toaletten, vaknar ofta förvirrade och argsinta på morgonen, är ofta mycket trötta på dagen och drabbas ofta av depressioner Annorlunda orsaker till depression hos gamla människor

49 Under/felnutrition Nutrition hos personer 90 år och äldre

50 Under/felnutrition Generell malnutrition Brist på vitamin B-12 och/eller folsyra Aminosyrabrist (chokladbrist?) Järnbrist D-vitaminbrist (solbrist?) Depressioner hos äldre botas sällan med piller

51 Läkemedels -behandling β blockerare (ex Inderal, Seloken, Blocadren) Ca blockerare (ex Isoptin, Adalat) Digitalis (ex Digoxin, Lanacrist) NSAID (ex Indomee, Voltaren, Ipren) Phenytoin (ex Epanutin, Fenantoin) Carbamazapin (ex Tegretol, Hermolepsin) Cimetidine (ex Tagamet, Aciloc) Ranitidine (ex Zantac) L-dopa (ex Madopark, Sinemet) Neuroleptika (ex Haldol, Zyprexa) Antihormoner (ex Tamoxifen) Kortikosteroider depression, ångest, mani och psykos Vanliga läkemedel som kan orsaka depression hos äldre

52 Tilltagande demens minskade depressionssymtom Blir den alltmer demenssjuka människan mindre deprimerad eller förlorar hon bara sin förmåga att uttrycka/förmedla sin sorg och förtvivlan? Depressioner hos äldre botas sällan med piller

53 Social belastning Psykisk belastning Förlust av yrkesroll Förlust av auktoritet/makt Förlust av vänner Förlust av barn Förlust av make/maka Förlust av hemmet Förlust av körkort Förlust av oberoende Ekonomiskt Fysiskt Syn, hörsel Förlaming Afasi Amputationer etc Psykiskt Demens Ångest Depressioner hos äldre botas sällan med piller

54 Varför blir inte alla gamla människor som drabbas av svåra förluster deprimerade? Vilka inre egenskaper/styrkor skyddar gamla människor från att drabbas av depression? Starkt samband mellan depression och låg känsla av sammanhang (SoC), svag inre styrka (Resilience), nedsatt upplevd livsmening (Purpose in Life, PIL) och lågt psykiskt välbefinnande (Morale, PGCM) Depressioner hos äldre botas sällan med piller

55 Inga läkemedel har visats ha effekt på depressioner hos gamla människor eller hos människor med demens Kognitiv psykoterapi har visats ha effekt vid behandling av depression hos yngre äldre Fysisk aktivitet/träning har visats ha effekt på lätt till måttlig depression hos yngre äldre Fysisk träning förbättrade psykiskt välbefinnande hos människor med demens på äldreboende Depressioner hos äldre botas sällan med piller

56 Vi måste lära oss att känna igen depressioner hos äldre människor särskilt hos människor med demenssjukdom Biokemisk störning Orsaken till depressioner hos äldre måste alltid utredas även hos de med demens Somatisk sjukdom Under/felnutrition Helhetssyn nödvändig, både i utredning och behandling Depression Varje gammal människa är en unik individ med unika behov Psykisk belastning Social belastning Behandling av depressioner hos äldre kräver alltid noggrann kortoch långsiktig uppföljning Läkemedelsbehandling Depressioner hos äldre botas sällan med piller

57 Depressioner bland äldre ökar Ju mer kunskap vi får om depressioner hos äldre desto mer förstår vi att vi inte vet Depressioner hos äldre orsakar mer lidande än någon annan sjukdom Forskning om prevention och behandling av depressioner hos äldre måste prioriteras Depressioner hos äldre botas sällan med piller

58 Symtombehandling med läkemedel ofta livsfarligt för gamla människor fördröjer/hindrar upptäckt av komplicerade sjukdomar leder till onödiga biverkningar leder till fara för patienten, förlängda vårdtider och ökande kostnader Läkemedelsbehandling av människor med demens

59 DIAGNOSTISKA PROBLEM Tidig diagnos av t.ex. magsår, fraktur, hjärtinfarkt, subduralhematom Tidig diagnos av komplikationer t.ex. lungemboli, blödning, läkemedelsbiverkning, urinretention, syrebrist, infektioner Den gamla patienten

60 Patienter opererade för höftfraktur fick morfin och sedativa när de var förvirrade postoperativt på ortopeden Interventionsgruppen utreddes och behandlades för 3 ggr fler komplikationer på geriatriken Kortvarigare förvirringstillstånd, färre fallolyckor, färre trycksår, mindre nutritionsproblem och 10 dagar kortare vårdtid Lundström et al. Ageing Clin Exp Res 2007 Den gamla patienten

61 Människor med demenssjukdom som insattes på neuroleptika för BPSD dog eller blev akut inlagda på sjukhus 4 ggr oftare än en kontrollgrupp inom en månad Demenssjuka som fortsatte behandlas med neuroleptika jämfört med placebo hade dubblerad 3-års mortalitet Ballard et al Lancet Neurology 2009 Rochon et al Arch Intern Med 2008 Den gamla patienten

62 Det normala åldrandet - tolkas som symtom på sjukdom överdiagnostik Hjärtsvikt Hypertoni Demens Reumatism Den gamla patienten

63 Åldrandet leder till förändrade sjukdomssymtom - orsakar feldiagnostik eller underdiagnostik Depression Kärlkramp Hjärtinfarkt Magsår Höftfraktur Den gamla patienten

64 Förvirringtillstånd - det vanligaste akuta sjukdomssymtomet hos äldre även hos de med demenssjukdom Får aldrig behandlas utan att man utreder orsaken Den gamla patienten

65 ÅLDRANDEFÖRÄNDRINGAR SOM PÅVERKAR LÄKEMEDELSBEHANDLING Förändrad absorbtion Förändrad distribution Minskande andel kroppsvatten Ökande andel kroppsfett Förändrad metabolism Förändrad utsöndring Förändrad receptorkänslighet Den gamla patienten

66 Olämpliga läkemedel: Läkemedel med antikolinerg effekt Antidopaminerga läkemedel Antihistaminerga läkemedel Den gamla patienten

67 SÖMNAPNÉSYNDROM MYCKET VANLIGT HOS GAMLA MÄNNISKOR SÄRSKILT HOS DE SOM HAFT STROKE OCH DE MED DEMENSSJUKDOMAR: Gör det kontraindicerat att använda sömnmedel och morfinanalgetika Den gamla patienten

68 Demenssjukdomar och stroke leder till sänkt kramptröskel - ökar risken för epilepsi: Många läkemedel sänker kramptröskeln ytterligare: Neuroleptika, Antidepressiva, samt tyvärr även Bromsmediciner Den gamla patienten

69 Fallolyckor har oftast en orsak och bör betraktas som ett akut sjukdomssymtom eller en läkemedelsbiverkan tills motsatsen bevisats: Läkemedel Infektioner Epilepsi Stroke Den gamla patienten

70 Vanligaste orsaken till att gamla människor kommer till akutmottagningar i Sverige: LÄKEMEDELS- BIVERKNINGAR! Fel doser Olämpliga läkemedel Interaktioner Den gamla patienten

71 Biverkniningar Merparten av biverkningarna inträffar vid behandling med höga doser; ca 95% av reaktionerna är dosberoende. Vanligast är elektrolytrubbningar (ca 5%), främst hos patienter med nedsatt leverfunktion samt vid användning av höga doser till patienter med njurinsufficiens. Vanliga 1/10-1/100: Cirk.: Hypovolemi vid intensiv terapi. Metabol.: Hypokalemi, hyponatremi, hypomagnesemi, hypokalcemi, hyperurikemi, hypokloremisk alkalos. Mindre vanliga 1/100-1/1000: GI: Illamående, kräkningar. Sällsynta < 1/1000: Blod: Leukopeni, trombocytopeni, agranulocytos. Hud: Hudreaktioner t ex klåda, urtikaria, erythema multiforme exfoliativ dermatit och purpura, vaskulit. Metabol: Hyperglykemi. Öron: Tinnitus och reversibel hörselnedsättning (vid höga plasmakoncentrartioner). Njurar och urinvägar: Interstitiell nefrit. I enstaka fall har intrahepatisk kolestas, ökning av leverenzymer och akut pankreatit rapporterats. Ett flertal fall av fotosensibilisering har rapporterats. Den gamla patienten

72 ANNORLUNDA BIVERKNINGAR HOS GAMLA MÄNNISKOR Förvirringstillstånd Hallucinationer Minnesstörningar Sömnstörningar Mardrömmar Andningsuppehåll Depression Förstoppning Fallolyckor Den gamla patienten

73 ANNORLUNDA BIVERKNINGAR HOS GAMLA MÄNNISKOR Muntorrhet Urinproblem Ledvärk Nedsatt immunförsvar Sockersjuka Näringsbrist Parkinsonbiverkningar Epilepsi Den gamla patienten

74 ORIMLIGA KÖNSSKILLNADER Män utreds - kvinnor får symtombehandling Umeå 85+: Kvinnor får signifikant mer antidepressiva, mer sömnmedel, mer ångestdämpande lm, mer laxermedel, mer analgetika, mer diuretika etc Männen får mer ACE-hämmare vid hjärtsvikt - kvinnorna mer diuretika Kvinnorna får mer magsårsläkemedel oftast utan utredning Kvinnor med demenssjukdom fick mindre ofta bromsmediciner Den gamla patienten

75 ORIMLIGA KÖNSSKILLNADER En större andel av kvinnor med angina pectoris får behandling med nitropreparat Tre ggr fler män är kranskärlsopererade Fem ggr fler 85-åringar är kranskärlsopererade jämfört med Andelen med demens i Umeå 85+ studien har under samma tid ökat från 26,5 % till 37,2 % (en 40 % ökning) Ökar risken för demensutveckling för de som överlever sin hjärtsjukdom pga den bakomliggande kärlsjukdomen? Den gamla patienten

76 Speciell utbildning för att få behandla gamla människor särskilt människor med demenssjukdom! Krav att alla läkemedel som skall användas till gamla människor är utprövade på gamla kvinnor och män och på människor med demenssjukdom! Den gamla patienten

77 De vanligaste läkemedlen som gamla använder är bara utvärderade på unga män Nyare läkemedel som är utvärderade på äldre inkluderar bara friska äldre Behandlingsresultat manipuleras Negativa studier publiceras inte Oetiskt att pröva läkemedel på äldre - dom får så mycket biverkningar Den gamla patienten

78 HYVET Målblodtryck 150/80 Exklusion: Alla med demens och ca 80 % av de med hjärtkärlsjukdom Utsättning av BTmediciner även hos de med hjärtsvikt Ökad död i hjärtsvikt i kontrollgruppen Mycket få försökspersoner 85+ Min slutsats: BT skall behandlas hos i övrigt friska personer år gamla, målblodtryck 150/80 Den gamla patienten

79 Noggrann utredning Utred orsak till symtom - ej bara symtombehandling Anpassa dosen individuellt Prioritera viktigaste behandlingar Följ alltid upp effekt och biverkningar Den gamla patienten

80 Det vetenskapliga underlaget för varför geriatrisk kompetens och arbetssätt kan förbättra vården för äldre människor bättre resultat till lägre kostnader Effekten av geriatrisk utredning, behandling och rehabilitering på ettårsöverlevnad (en metaanalys av Stuck et al, Lancet 1993) Andelen som hade dött efter ett år minskade med 23 %, jämfört med dem som fick vanlig sjukhusvård Bästa möjliga vård för gamla människor

81 Effekten av geriatrisk utredning, behandling och rehabilitering på andelen som kunde återvända hem och bo kvar hemma efter ett år (en metaanalys av Stuck et al, Lancet 1993) Andelen som bodde kvar hemma ett år efter utskrivning från sjukhus ökade med 68 %, jämfört med dem som fick vanliga sjukhusvård Bästa möjliga vård för gamla människor

82 Andelen patienter som antingen har dött eller bor på sjukhem ett år efter insjuknandet i stroke (BMJ, 1997) Bästa möjliga vård för patienter med stroke

83 Andelen patienter som antingen har dött eller bor på sjukhem ett år efter insjuknandet i stroke (BMJ, 1997) Bästa möjliga vård för patienter med stroke

84 Alla yrkesgrupper i teamet har utbildning i gerontologi och geriatrik Läkare geriatriker och andra specialistläkare Sjuksköterskor Undersköterskor Sjukgymnaster Arbetsterapeuter Kuratorer Psykologer Logopeder Fotvårdare Dietister Tandläkare Tandhygienister Det geriatriska teamet

85 Akut geriatrik jämfört med akut invärtesmedicin vid Norrlands universitetssjukhus (Asplund et al, J Am Geriatr Soc, 2000) Akuta invärtesmedicinska patienter 70 år och äldre lottades till att vårdas på en akut geriatrisk avdelning eller en akut invärtesmedicinsk avdelning På den geriatriska avdelningen arbetade man i team alla yrkesgrupper gjorde sin bedömning av patienten Patienterna på den geriatriska avdelningen fick all sin vård, inklusive rehabilitering på den geriatriska avdelningen Bästa möjliga vård för gamla människor

86 Trots att man vidtog fler åtgärder/rehabilitering på den geriatriska avdelningen fick man kortare vårdtider (5,9 dagar jämfört med 7,3 dagar, p=0.002). Cirka 20 % kortare vårdtid När cirka 200 patienter hade lottats till den geriatriska avdelningen behövde 21 färre av dessa institutionsvård både vid utskrivningen och tre månader senare jämfört med de som hade vårdats på den invärtesmedicinska avdelningen Både landstinget, men framför allt kommunerna fick minskade kostnader för vård och omsorg Bästa möjliga vård för gamla människor

87 Akut geriatrik jämfört med akut invärtesmedicin vid Trondheims universitetssjukhus (Saltvedt et al, J Am Geriatr Soc, 2002) Patienter med akuta invärtesmedicinska sjukdomar 75 år och äldre (n=254) lottades till en akut geriatrisk enhet jämfört med akut invärtesmedicin På den geriatriska enheten utreddes och behandlades patienterna av ett team Bästa möjliga vård för gamla människor

88 Andelen som hade dött efter tre månader var 12 % från den geriatriska enheten jämfört med 27 % från den medicinska enheten (p=0.004) Efter tre månader bodde 80 % från den geriatriska enheten fortfarande hemma jämfört med 64 % från den medicinska enheten (p=0.005) Bästa möjliga vård för gamla människor

89 Utbildning i geriatrik för personalen på en akut invärtesmedicinsk avdelning vid Sundsvalls sjukhus (Lundström et al, J Am Geriatr Soc, 2005) Av 400 akuta invärtesmedicinska patienter lottades hälften till avdelningen som fått utbildning i geriatrik och som delvis arbetade i team På den geriatrikutbildade avdelningen var vårdtiderna 9,4 dagar jämfört med 13,4 dagar, 30 % kortare vårdtid (p=<0.001) Bästa möjliga vård för gamla människor

90 Efter sju dagar på respektive avdelning var hälften så många fortfarande förvirrade på avdelningen som hade fått utbildning i geriatrik Två jämfört med nio patienter hade dött under vårdtiden på sjukhuset (p=0.03) Bästa möjliga vård för gamla människor

91 Ny metaanalys från 2009 i BMJ bekräftar att geriatrisk vård leder till bättre resultat (Baztán J, BMJ, 2009) Geriatrisk vård resulterade i att akuta invärtesmedicinska patienter kan återvända hem i större utsträckning efter vård på geriatrisk enhet jämfört med medicin (30 % fler kunde återvända hem) Patienter som har fått geriatrisk vård hade bättre funktionsförmåga vid utskrivningen från sjukhus (18 % färre hade försämrats) Bästa möjliga vård för gamla människor

92 Den gamla kvinnan med höftfraktur betraktas ofta som en vanlig och okomplicerad patient, åtminstone från ortopedläkarens perspektiv Frakturen i höften är dock oftast det minsta problemet Förvirringstillstånd hos dessa patienter betraktas ofta som naturligt och oundvikligt Bästa möjliga vård för gamla människor

93 Vem drabbas av höftfraktur? Kvinnor % Genomsnittålder 83 Benskörhet 90 % Fallolyckor 95 % Infektioner Läkemedelsbiverkningar Stroke Hjärtsjukdomar Epilepsi Förvirringstillstånd Bästa möjliga vård för gamla människor

94 Vem drabbas av höftfraktur? 40 % kommer från särskilt boende 30 % har haft stroke 35 %-55 % har demenssjukdom 25 % har akut förvirring 25 % är deprimerade 70 % är ensamboende 70 % är undernärda 100 % har ökat näringsbehov efter frakturen 30 % har urinvägsinfektion 25 % har sockersjuka Bästa möjliga vård för gamla människor

95 Vem drabbas av höftfraktur? 50 % har nedsatt syn 30 % har nedsatt hörsel 25 % har syrebrist i hjärnan 40 % har sömnapné (andningsuppehåll under sömnen) 90 % har fallit upprepade gånger under sista året 80 % har varit fysiskt inaktiva Patienter med höftfraktur äter sju läkemedel vid inläggning och tio vid utskrivning Nästan alla behandlas med flera läkemedel som ökar risken att falla och att falla igen Bästa möjliga vård för gamla människor

96 Antalet höftfrakturer hos mycket gamla människor ökar snabbt (150 % ökning hos 90+ i Umeå på 10 år) 90+ ökar från till år 2050 i Sverige Mycket gamla människor drabbas av många komplikationer efter höftfraktur Fallrelaterade skador orsakar 5-6 ggr fler dödsfall än trafiken i Sverige Höftfrakturpatienter har 3 ggr ökad risk att drabbas av en höftfraktur till Bästa möjliga vård för gamla människor

97 Det vanligaste symtomet på akut sjukdom hos gamla människor är akuta förvirringstillstånd Akuta förvirringstillstånd får inte behandlas med läkemedel förrän man har utrett orsaken Vanliga orsaker till förvirringstillstånd kan vara läkemedelsbiverkningar, infektioner, blodproppar i lungorna eller i hjärnan, förstoppning, svårheter att tömma urinblåsan, allvarlig blodbrist eller hjärtinfarkt Bästa möjliga vård för gamla människor

98 Geriatrisk vård istället för ortopedisk vård för patienter med höftfraktur (Lundstrom M, Ageing Clin Exp Res 2007, Stenvall M, J Rehab Med 2007, Stenvall M, Osteoporosis Int 2007) 199 patienter med höftfraktur lottades till vård på geriatrisk avdelning eller ortopedisk avdelning direkt efter operationen På den geriatriska avdelningen arbetade man i team där alla yrkesgrupper gjorde en noggrann bedömning av patienten ur ett helhetsperspektiv Man arbetade aktivt för att förebygga komplikationer och om patienten var förvirrad utreddes patienten snabbt för att kunna behandla den bakomliggande orsaken Bästa möjliga vård för gamla människor

99 Patienterna på den geriatriska avdelningen fick intensiv rehabilitering, en aktiv behandling mot undernäring, och förebyggande åtgärder mot fallolyckor och benskörhet Patienter med höftfraktur som fick geriatrisk vård drabbades av färre komplikationer under vårdtiden Färre blev förvirrade Förvirringstillstånden gick över fortare Färre fallolyckor inträffade under vårdtiden (60 jämfört med 18) Färre nya frakturer under vårdtiden (4 jämfört med 0) Färre drabbades av UVI (51 % jämfört med 31 %) Färre drabbades av trycksår (22 % jämfört med 9 %) Bästa möjliga vård för gamla människor

100 Patienter med höftfraktur som vårdades på den geriatriska avdelningen efter operationen hade i genomsnitt 10 dagar kortare vårdtid Ett år efter operationen kunde tre gånger fler som vårdats på den geriatriska enheten gå självständigt Bästa möjliga vård för gamla människor

101 Ännu bättre resultat uppnåddes på den akuta geriatriska avdelningen vid Piteå älvdals sjukhus (Lundström et al, Scand J Caring Sci, 1998) Patienter med höftfraktur lades där in direkt på en geriatrisk avdelning från akutmottagningen. Denna enhet redovisade världens bästa resultat när det gällde andelen med höftfraktur som återfick sin tidigare gångförmåga och den största andel som kunde återvända hem (93 %). Andel självständiga gångare vid utskrivningen var 89 % Dessa resultat uppnåddes trots mycket korta vårdtider Bästa möjliga vård för gamla människor

102 Geriatrisk kompetens och arbetssätt är en förutsättning för att effektivt förebygga fallolyckor bland äldre människor på äldreboenden (Jensen J et al, Ann Int Med, 2002) Hälften av de gamla på nio äldreboenden i Umeå bedömdes av ett geriatriskt team med avseende på riskfaktorer för fallolyckor Riskfaktorer som läkemedel, sjukdomstillstånd och nedsatt benstyrka och balans åtgärdades Om en person föll utreddes och behandlades alltid den bakomliggande orsaken Bästa möjliga vård för gamla människor

103 Risken att ramla under det kommande året minskade med 51 % och risken att drabbas av en höftfraktur minskade med 77 % Bästa möjliga vård för gamla människor

104 Geriatrisk utredning är en förutsättning för framgångsrik behandling och rehabilitering av sköra gamla människor Geriatrisk utredning är också effektivt för att förebygga ohälsa hos gamla människor Geriatrisk utredning är komplicerad men effektiv när den utförs av ett kompetent team Bästa möjliga vård för gamla människor

105 Geriatrisk utredning, behandling och rehabilitering minskar onödigt lidande för en stor andel av äldre människor Geriatrisk utredning, behandling och rehabilitering minskar kostnader för sjukvård och äldreomsorg Med en allt större andel mycket gamla människor med multipla sjukdomar måste sjukvården anpassa sig efter dessas behov Bästa möjliga vård för gamla människor

106 Ju mer vi lär oss om åldrandet och åldrandets sjukdomar desto mer inser vi den stora bristen på kunskaper när det gäller utredning, vård och rehabilitering av gamla människor Bästa möjliga vård för gamla människor

107 1. Goda kunskaper om åldrandet och åldrandets sjukdomar hos alla yrkesgrupper och inom alla områden där gamla människor vårdas Tio förutsättningar för en god och kostnadseffektiv vård och äldreomsorg i Sverige.

108 2. Vården måste organiseras så att den kan möta behoven hos multisjuka äldre människor. Utvecklingen mot en alltmer organspecialiserad sjukhusvård motverkar ofta en optimal vård av äldre 3. Teamarbete är en förutsättning och läkarmedverkan är nödvändig i utredning, vård, rehabilitering och omsorg av äldre människor Tio förutsättningar för en god och kostnadseffektiv vård och äldreomsorg i Sverige.

109 4. Symtom hos äldre måste utredas och orsaken behandlas i samma utsträckning som hos yngre människor Tio förutsättningar för en god och kostnadseffektiv vård och äldreomsorg i Sverige.

110 5. En säker läkemedelsbehandling kräver en noggrann utredning och alltid uppföljning av effekter och biverkningar då nästan inga läkemedel är utprövade på äldre människor Tio förutsättningar för en god och kostnadseffektiv vård och äldreomsorg i Sverige.

111 6. Etiska övervägningar bör föregå utredning och behandling av svårt sjuka äldre människor. Optimal behandling inte maximal behandling Tio förutsättningar för en god och kostnadseffektiv vård och äldreomsorg i Sverige.

LÄKEMEDELSBEHANDLING TILL ÄLDRE - MER SKADA ÄN NYTTA? Yngve Gustafson Professor,Överläkare Geriatriskt Centrum NUS, Umeå

LÄKEMEDELSBEHANDLING TILL ÄLDRE - MER SKADA ÄN NYTTA? Yngve Gustafson Professor,Överläkare Geriatriskt Centrum NUS, Umeå LÄKEMEDELSBEHANDLING TILL ÄLDRE - MER SKADA ÄN NYTTA? Yngve Gustafson Professor,Överläkare Geriatriskt Centrum NUS, Umeå GERIATRISKT CENTRUM UMEÅ DET NORMALA ÅLDRANDET LEDER TILL NEDSATT FUNKTION I ALLA

Läs mer

HJÄRNAN. Yngve Gustafson, professor, överläkare, konsultläkare i kommunal äldrevård

HJÄRNAN. Yngve Gustafson, professor, överläkare, konsultläkare i kommunal äldrevård HJÄRNAN Yngve Gustafson, professor, överläkare, konsultläkare i kommunal äldrevård Geriatriskt Centrum, Umeå, Sverige HUR OFTA BIDRAR SJUKDOMAR I HJÄRNAN TILL MULTISJUKLIGHET? Yngve Gustafson, Professor,

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Kan ett lårbensbrott skapa oreda i huvudet?

Kan ett lårbensbrott skapa oreda i huvudet? Kan ett lårbensbrott skapa oreda i huvudet? Yngve Gustafson Professor i geriatrik Jag tänkte tala med utgångspunkt från den gamla damen som kommer in på akutmottagningen med bruten lårbenshals, figur 1.

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Årsplan Geriatrik 2011

Årsplan Geriatrik 2011 Sektorsrådet Geriatrik Årsplan Geriatrik 2011 Inledning Hos äldre har hälsan förbättrats de senaste decennierna om man ser till upplevda hälsoproblem och funktionsförmåga, men försämrats i fråga om långvariga

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Prevention av fall och fallskador hos äldre människor

Prevention av fall och fallskador hos äldre människor Prevention av fall och fallskador hos äldre människor Anna Holm Sieppi Produktchef/leg sjuksköterska Program Siffror och statistik Vad kan vi lära av den typiska höftfrakturpatienten? Osteoporos Paus Osteoporos

Läs mer

ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker:

ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker: ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker: - nedsatt leverfunktion - nedsatt njurfunktion - sviktande hjärnfunktion Ökad risk för bieffekter läkemedels inducerade skador

Läs mer

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Läkemedelsbehandling. av äldre. Anne Hallbäck

Läkemedelsbehandling. av äldre. Anne Hallbäck Läkemedelsbehandling av äldre Anne Hallbäck Vårdförlaget HC AB Tivoligatan 23 263 33 Höganäs Telefon 042-300 93 09 E-post info@vardforlaget.se www.vardforlaget.se ISBN 978-91-87345-05-0 2014 Anne Hallbäck

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman Utvecklingsstörning och hälsa Monica Björkman Definition av utvecklingsstörning: Intelligenskvot under 70 Begränsad förmåga att anpassa sig till dagliga förväntningar i en normal social omgivning Problem

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Tandvård för patienter med särskilda behov. TSB. Termin 7 Examination: delmoment 2. Case examination t 7.

Tandvård för patienter med särskilda behov. TSB. Termin 7 Examination: delmoment 2. Case examination t 7. Tandvård för patienter med särskilda behov. TSB. Termin 7 Examination: delmoment 2. Case examination t 7. Case lämnas ut till studenterna 5 6 veckor innan examinationen. Examinationen sker gruppvis där

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Konfusion/Förvirringstillstånd

Konfusion/Förvirringstillstånd Konfusion/Förvirringstillstånd En hjälpreda för läkare, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. Stig Andersson distriktsläkare Reviderad 2010-06-04/Ragnar Åstrand ragnar.astrand@liv.se Beskrivning Konfusion

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandling -

Äldres läkemedelsbehandling - Äldres läkemedelsbehandling - förbättringsinsatser och samarbetsformer Lydia Holmdahl Skånes universitetssjukhus lydia.holmdahl@skane.se Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats

Läs mer

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden 90% 10% Ca 30 000 personer drabbas av slaganfall per år i Sverige Medelålder för de drabbade

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki Handläggare: Eva Almén-Åström Bakgrund År 2010 genomfördes ett Läkemedelsprojekt

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

2. Åldrandet och läkemedel

2. Åldrandet och läkemedel 2. Åldrandet och läkemedel Alla vill leva längre, men ingen vill bli gammal Benjamin Franklin (1706-1790 författare, naturforskare, statsman) I detta avsnitt ska det klargöras varför äldre blir känsligare

Läs mer

ORTOGERIATRIK. Yngve Gustafson Professor, Överläkare. Geriatriskt centrum Umeå Sverige

ORTOGERIATRIK. Yngve Gustafson Professor, Överläkare. Geriatriskt centrum Umeå Sverige Yngve Gustafson Professor, Överläkare Geriatriskt centrum Umeå Sverige GERIATRISKT CENTRUM UMEÅ, SVERIGE ANTALET HÖFTFRAKTURER HOS MYCKET GAMLA MÄNNISKOR ÖKAR SNABBT. (150% ökning hos 90+ i Umeå på 10

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

Medicin vid ADD/ADHD

Medicin vid ADD/ADHD Medicin vid ADD/ADHD Om mig och mottagningen 49 år, läkare 1994 Startade 2006 hemma i källaren, kv. Aftonstjärnan 5 medarbetare 800 diagnoser 250 medicineringar Personlig erfarenhet Kvällens föreläsning

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1 Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke Fallbeskrivning 1 85-årig man Kontaktorsak Inkommer med remiss från kommunsköterska via kirurgakuten, smärta vänster fot. Ohållbar hemsituation. Socialt

Läs mer

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin Internmedicin är trygghet för patient, anhörig och vårdare. Varför det? Trygghet är vetskap om ohälsans orsak, och internmedicin söker orsaken

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt

Läs mer

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Motion efter 80 nyttigt eller skadligt?

Motion efter 80 nyttigt eller skadligt? Motion efter 80 nyttigt eller skadligt? Nina Lindelöf Fil. dr, sjukgymnast Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik Jag är en sjukgymnast som har disputerat, och min avhandling handlar om

Läs mer

ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT. Anna-Maija Perttula 30.10.2007

ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT. Anna-Maija Perttula 30.10.2007 ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT Anna-Maija Perttula 30.10.2007 TUBERKULOS BOTAS OM... läkaren ordinerar en effektiv läkemedelskombination behandlingstiden är tillräckligt lång

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

Finländarnas hälsa har kontinuerligt förbättrats under. Läkemedel används för att BOTA SJUKDOMAR OCH SPARA PENGAR

Finländarnas hälsa har kontinuerligt förbättrats under. Läkemedel används för att BOTA SJUKDOMAR OCH SPARA PENGAR JUSSI HUTTUNEN Med. dr., specialist i invärtesmedicin Generaldirektör emeritus, tid. Folkhälsoinstitutet Läkemedel används för att BOTA SJUKDOMAR OCH SPARA PENGAR En väl genomförd läkemedelsbehandling

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Patientinformation om MINIRIN

Patientinformation om MINIRIN Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du

Läs mer

Kurs: Specifik omvårdnad -kliniska studier inom medicinsk/kirurgisk och akutsjukvård, C 10 p.

Kurs: Specifik omvårdnad -kliniska studier inom medicinsk/kirurgisk och akutsjukvård, C 10 p. Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Sjuksköterskeprogrammet 120p VK-03 D, Kurs 16. Datum 05 11 04 Tid 09.00-14.00 Examinator: Anna Löfmark Kursansvarig: Dagny Melander Individuell tentamen Omvårdnadsvetenskap.

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer