Kan ett lårbensbrott skapa oreda i huvudet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kan ett lårbensbrott skapa oreda i huvudet?"

Transkript

1 Kan ett lårbensbrott skapa oreda i huvudet? Yngve Gustafson Professor i geriatrik Jag tänkte tala med utgångspunkt från den gamla damen som kommer in på akutmottagningen med bruten lårbenshals, figur 1. Vem är hon till att börja med? Ja, det är en hon och hon är gammal, höftfrakturerna når kulmen i antal efter 80 års ålder och drabbar mest kvinnor. Därför börjar det dåligt och det är också stor risk för att det går illa i fortsättningen, därför att i all vård har man tyvärr kunnat visa att gamla kvinnor får sämre behandling, är mer undernärda samt får billigare och sämre läkemedel med fler biverkningar. Men de män som bryter lårbenshalsen är dock ofta sjukare så också dem måste vi vara rädda om. Den här gruppen av patienter blir överlag äldre. När jag började forska om detta granskade vi dem som bröt lårbenshalsen i Umeå under Då var genomsnittsåldern 77 år, nu är den snart uppe i 83 år. Figur 1. Den gamla damen har hamnat på akutmottagningen med bruten lårbenshals. Hur ska det gå för henne? (Teckning: Maria Norlén, Geriatriskt centrum, NUS). 33

2 En mycket stor andel av dem som bryter lårbenshalsen har benskörhet och nästan alla 85 procent har ramlat. De har alltså inte krockat med bil eller utsatts för någon större olyckshändelse, de har t. ex. ramlat inomhus. De ramlar på grund av att de blir påverkade av urinvägsinfektioner eller för att de har fått något nytt läkemedel som ger dem biverkningar. Det läkemedel som idag orsakar flest höftfrakturer i Västerbottens län är ett preparat som många kanske känner igen, det antidepressiva Cipramil. En mängd olika sömn medel och neuroleptika orsakar också fall. Neuroleptika är ju främst avsedda för svåra psykiska sjukdomar som schizofreni, men används tyvärr ofta felaktigt till dementa människor inom äldrevården. Många akuta sjukdomar kan också orsaka fall, t.ex. olika typer av epilepsi eller små blodproppar som drabbar hjärnan. Många gamla flyttar faktiskt in i särskilda boenden just för att de börjat ramla hemma, och de fortsätter ramla också sedan de flyttat. I Umeå kommer nästan hälften av dem som bryter lårbenshalsen från särskilda boenden, ålderdomshem, sjukhem, gruppboenden trots att bara åtta procent av våra gamla bor där. De som bryter lårbenshalsen har väldigt ofta andra sjukdomar, t.ex. proppar i hjärnan. När vi inledde vår forskning i början av 1980-talet var det bara 16 procent av alla som bröt lårbenshalsen i Umeå som hade haft stroke (slaganfall, dvs. blödning eller propp i hjärnan). Den här andelen har ökat för varje treårsperiod som vi har analyserat: 18 procent 1983, 20 procent 1987 och hela 39 procent Det är ju så att de som har fått en liten stroke också har dålig balans. De har en tendens att ramla och då nästan alltid åt den förlamade sidan; dessutom har de väldigt ofta utvecklat benskörhet just på den sidan. Vid demenssjukdom löper man dubbelt så stor risk för fall, vilket alltså gäller ungefär personer i Sverige. En fjärdedel av alla som kommer in med bruten lårbenshals har en demenssjukdom. Bland dem som kommer in akut med en höftfraktur är redan en tredjedel förvirrade före operationen. Många som har blivit förvirrade av en urinvägsinfektion eller på grund av olämpliga läkemedel ramlar för att de är förvirrade. Då bryter de benet och blir naturligtvis inte mindre förvirrade av att komma in på akuten. 34

3 Yngve Gustafson Sjukdomen eller pillret? Minst var fjärde äldre människa som bryter lårbenshalsen har en depression. Sedan kan man fundera på om det är sjukdomen eller pillret mot den som har orsakat fallet och benbrottet. Pillret är faktiskt farligare om man ser till själva fallet, däremot är depressionen farligare i en mer allmän mening eftersom den lätt leder till förvirring på grund av minskad kapacitet hos hjärnan. Vidare är de som bryter lårbenshalsen i allmänhet ensamstående. Eftersom de i hög grad kommer från särskilda boenden får man räkna med att de flesta är gravt undernärda redan när de kommer in: procent av de gamla med bruten lårbenshals på akutmottagningen har redan från början allvarlig näringsbrist. Det är mindre bra eftersom den som just har brutit lårbenshalsen har ett kraftigt ökat energi- och näringsbehov. Vi brukar räkna med att friska gamla med den här skadan behöver 40 procent extra energi och näring. Men den som dessutom är både sjuk och gammal och kanske har en pågående infektion behöver ofta 100 procent extra näring jämfört med när man är hemma och mår bra. Urinvägsinfektion är, som jag ser det, en av de mest försummade folksjukdomarna hos äldre kvinnor procent av dem som bryter lårbenshalsen 35

4 har en urinvägsinfektion redan när de ramlar. I bästa fall ger man antibiotika, men det är väldigt sällan man behandlar den underliggande orsaken till urinvägsinfektionen, t.ex. undernäring. Det ämnet skulle räcka till en annan föreläsning. En fjärdedel av de gamla som brutit lårbenshalsen har sockersjuka. Hälften ser dåligt, vilket är en väldigt viktig riskfaktor för att ramla och slå sig igen. När man blir gammal behöver man synen mycket mera än förr just för balansens skull. Egentligen borde alla som kommer till ortopeden efter ett fall få en synkontroll med behövliga åtgärder så att man minskar risken för att de skall ramla igen och komma tillbaka med en ny höftfraktur. En tredjedel hör dåligt. Är man blind och döv när man kommer till ortopeden är det stor risk att bli förvirrad eftersom det blir svårt att förstå vad som händer där. Gösta Bucht nämnde tidigare att hjärnan behöver syre. En fjärdedel av dem som kommer in på akutmottagningen har grav syrebrist redan från början. De är naturligtvis förvirrade och riskerar allvarliga hjärnskador. När vi började forska om det här förstod vi inte vad det här berodde på. Nu har vi insett att ungefär hälften av de gamla som bryter lårbenshalsen har sömnapné ett slags snarksjuka med andningsuppehåll och syrebrist i hjärnan. De ramlar i allmänhet på natten och då på väg till toaletten. Vi brukar räkna med att de som kommer in med bruten lårbenshals har ramlat i genomsnitt 20 gånger innan de får en fraktur. När en gammal människa väl börjat ramla ska man genast fundera på om man kan förhindra att det händer igen: Vad beror det på? Kan vi göra något åt det? De flesta har varit väldigt inaktiva och de flesta äter massor av läkemedel. Nästan alla läkemedel som de äter är dessutom sådana som kan orsaka att de ramlar och bryter benet. Ont blir värre på akuten Därmed vet vi vilka det är som bryter lårbenshalsen. Det är gamla, sköra och ömtåliga människor. Hur går det då för dem? När vi följde upp våra frakturpatienter efter fem år hade en tredjedel brutit också den andra höften. De har ju redan visat en gång att de löper risk att falla och att de har ett skört skelett så det är ju inte konstigt att det blir fler frakturer. Nästan 40 procent hade tvingats operera om höften på grund av komplikationer. Resultatet blev inte så bra. Hos väldigt många gick ledhuvudet i nekros och blev helt förstört. 36

5 Ett jätteproblem när man opererar höften hos gamla är att det inte läker. Det allra sorgligaste var att hälften i den här gruppen; observera att bara hälften fortfarande var i livet, men hälften av dem som levde hade ständiga svåra smärtor. Resultaten var kort sagt nedslående. Lårbenshalsen kan gå av på lite olika sätt. Det kritiska är faktiskt blodcirkulationen. Vid brottet slits också blodkärlen av, och lårbenshuvudet dör om inte blodflödet återställs. På samma sätt: Om blodtillförseln till hjärnan stryps dör hjärnan. Den del av hjärnan som är allra känsligast för brist på blod och syre är den innersta delen, hippocampus, som ju också är viktigast för vårt minne, vår koncentration och vår uppmärksamhet. Störs det området blir patienten förvirrad. Störs det ordentligt orsakas bestående hjärnskador. Det är här som vi har sett sambandet: Om man bryter lårbenshalsen och kommer in på sjukhus är det väldigt ofta inte nog med att blodcirkulationen till lårbenshuvudet kan vara förstörd utan också blod- och syretillförseln till huvudet kan vara i riskzonen. Då brukar man tala om akuta förvirringstillstånd eller akuta konfusionstillstånd, akut hjärnsvikt eller det som psykiatrerna har bestämt ska kallas delirium. Det finns över 70 olika termer i litteraturen på det här tillståndet. I fredags, när jag lyssnade till professorn i anestesiologi, hörde jag en ny term: POCD, Postoperative cognitive dysfunction. Syrebrist skapar förvirring Varför blir de här gamla så förvirrade? Vår forskning har fokuserat på det som händer i de inre delarna av hjärnan det som vi behöver för att den ska fungera, för att vi ska kunna orientera oss och för att vi ska minnas. Många forskningsresultat tyder på att förvirringstillstånd framför allt beror på en störning av signalsubstansen acetylkolin. Det gäller dels dem som kommer in med höftfraktur men också, och ganska naturligt, dem som får proppar eller skador i hjärnan. Vi har kunnat se ett tydligt samband mellan syrebrist i hjärnan och brist på signalsubstanser. Syrebrist i hjärnan leder oftast till att patienten snabbt blir förvirrad. Jag nämnde att en fjärdedel har syrebrist redan när de kommer in. Sedan är det vanligt med ytterligare syrebrist under och efter operationen. Vi trodde först att det skulle bero på hur narkosläkarna betedde sig: Om de sövde eller 37

6 gav ryggbedövning. Då såg vi till vår förvåning att det gick lika illa på båda sätten. De som fick ryggbedövning råkade ut för kraftiga blodtrycksfall. När bedövningen tar förlorar patienten känseln i benen, blodkärlen vidgas och blodtrycket sjunker. Hos de gamla upphörde blodflödet till hjärnan och de blev förvirrade efteråt. Men också de som sövdes med narkosgaser fick syrebrist. Gaserna var ju starkt andningshämmande och påverkade patientens andning i flera timmar efter operationen. Man kan också få syrebrist i hjärnan vid en operation på grund av stora blödningar. Om en gammal människa med blodbrist släpps till operation finns det risk för bestående hjärnskador. Man måste se till att fylla på blod i förväg så att patienten inte får syrebrist under operationen. De vanligaste orsakerna till syrebrist under operationen är blodtrycksfall, blodbrist och dålig andning och allt detta är vanligt hos de här gamla, sköra damerna. Hjärnan full av stresshormoner Den andra mekanismen som vi har sett är det faktum att ett brott på lårbenshalsen eller ett slaganfall ger ett enormt påslag av stresshormoner, bl.a. kortison. Vid depression ser man också skyhöga kortisonnivåer i blodet, och det är en av orsakerna till att den sjukdomen ger sämre minne. Vi fann ett starkt samband mellan höga kortisonnivåer och förvirringstillstånd. Det är också visat att om man sprutar kortison i försöksdjur dör nervcellerna i minnesområdet, hippocampus. Dessa stresshormoner är skadliga för hjärnan. Dessa gamla människor med hjärnblödningar, slaganfall eller höftfrakturer utsätts för en enorm stress som kan vara direkt hjärnskadande. Sedan blir det naturligtvis en ond cirkel när en patient kommit till uppvakningen eller tillbaka till ortopedavdelningen. Den gamle är fruktansvärt förvirrad, vilket är ännu mer stressande och kanske leder till bestående hjärnskador. Men inte nog med det: Den förvirrade patienten klättrar över sänggrindarna och bryter det andra benet, får stigande blodtryck och hjärtinfarkt. Stressen sätter ner immunförsvaret så att patienten lättare drabbas av lunginflammation och urinvägsinfektion. En del av de här komplikationerna ger ännu sämre syretillförsel till hjärnan, och när patienten slåss, klättrar över sänggrindarna, sliter ut katetern och droppet eller vad han nu gör, får ju sjuksköterskorna problem. De besvärliga patienterna måste lugnas, och då ger man 38

7 dem läkemedel som hämmar acetylkolinet i hjärnan, vilket gör dem ännu mer förvirrade fast det märks inte för de här läkemedelen gör ofta att den förvirrade patienten somnar. Så gör man tyvärr och väljer ofta läkemedel som är olämpliga för den här patientgruppen. Sedan är det också så att de här förvirrade patienterna, som redan hade näringsbrist när de kom, nu inte kan ta emot någon näring och därför får ännu mer näringsbrist, blir ännu mer förvirrade och ännu mer hjärnskadade. Egentligen är det konstigt att det finns några gamla människor som har överlevt sina höftfrakturer utan bestående men. Ett skyddande vårdprogram Vår forskning i samarbete med omvårdnadsforskare började med att man som doktor trodde att man kan fixa det mesta, t.ex. skydda hjärnan mot syrebrist. Vi startade ett sådant vårdprogram på ortopeden här i Umeå tillsammans med narkosläkare och ortopedläkare. Det fungerade faktiskt mycket bra. Vi blev världsberömda och inbjudna till Australien och Hawaii för att prata om det! Det hela gick ut på att geriatriker under några år på 1980-talet sprang runt på ortopeden ofta flera gånger dagligen för att titta till de här gamla förvirrade patienterna. Vi såg till att de fick syrgas, vi förebyggde blodtrycksfall och såg till att de inte skulle ligga så länge och vänta på operation. Vi försökte förstå varför de blev förvirrade, vi behandlade urinvägsinfektioner, blodproppar och vad vi nu fann. Vi gav blod om de hade blodbrist. På ortopeden blev man ganska glada eftersom de genomsnittliga vårdtiderna minskade från 18 till 12 dagar, alltså med en tredjedel. Förvirringstillstånden blev färre och kortvarigare. Det förekom nästan inga trycksår och inga nya höftfrakturer. Annars var det ju rätt vanligt att patienterna ramlade redan på ortopeden och fick en ny höftledsfraktur. Fick de den inte på avdelningen kom den istället när de gick ut därifrån, för då drog de i snöret till dörröppnarna och eftersom de gick med rollator och långsamt hann dörren slå omkull dem redan innan de kom iväg. Numera öppnas dörrarna automatiskt, och kommer de gamla precis när dörrarna är på väg att stängas öppnas de tvärt. Om man numera inte slår omkull de gamla med våld försöker man istället skrämma ihjäl dem med dörrarna! 39

8 Våra tidiga forskningsprojekt här i Umeå resulterade i att förvirringstillstånden minskade från 61 till 48 procent. Sedan avled tyvärr Lars-Ingvar Hansson, som var professor på ortopeden, och då fanns det inte längre någon ortoped i Umeå som ville forska tillsammans med oss geriatriker. I det läget flyttade vi vår forskning till Piteå. Då hade vi fått igång ett samarbete med professor Astrid Norberg och några andra omvårdnadsforskare, som bl.a. hade läst en artikel från USA om fördelarna med god omvårdnad och trygg vårdmiljö, t.ex en annan organisation av vården med färre vårdare för var och en av patienterna. Resultatet blev 27 procent förvirrade i Piteå mot 61 procent i Umeå. Så man kan säga att om ni planerar att bryta lårbenshalsen är det bättre att göra det i Piteå... Det var enklare på 1980-talet då man inte visste så mycket. Idag vet vi t.ex. att om man ska operera en gammal, skör patient och inte vill riskera hjärnskador måste man hålla upp mängden syrgas i blodet och sätta ribban högt. Blodvärdet får absolut inte sjunka under 100, för då riskeras den gamla sköra människans hjärna. Blodtrycket får inte tillåtas sjunka alltför mycket under operationen, inte ens om patienten blöder. Hög feber är också allvarlig: Vid bara en grads temperaturstegring behöver hjärnan 10 procent mer syrgas. Sedan är det det här med stresshormoner. Hur ska vi minska stressen för de här gamla patienterna? Ja, idag finns egentligen bara en metod: En väldigt god omvårdnad, väldigt skickliga och kunniga undersköterskor och sjuksköterskor som kan se till att just den här patienten känner sig lugn och trygg. Då minskar vi påslaget av stresshormoner. En kulturrevolution i vården Särskilt farlig är kombinationen av syrebrist och stresshormoner. Stressen gör hjärnan mycket känsligare för syrebrist. Det säger sig självt att vi naturligtvis inte bara får fixera oss vid narkosgaser eller operationsmetoder, utan måste se till att hela omhändertagandet av patienten blir det bästa. Det krävs en kulturrevolution inom vården som innebär en insikt om att den sköra gamla människan med höftfraktur faktiskt är den största utmaningen för anestesiläkare, ortopeder, omvårdnadspersonal och rehabiliterare. Något som har vänt uppochner på vår tillvaro är att såpass många har sömnapné-syndrom. Det är inte snarkningen som är problemet utan and- 40

9 ningsuppehållen då hjärnan får syrebrist. Då stiger blodtrycket därför att hjärnan skickar signaler som höjer blodtrycket. Sömnapné-syndrom är en av de viktigaste riskfaktorerna för stroke, för hjärtinfarkt, för hjärtsvikt och för att bli förvirrad. Men det är också en viktig riskfaktor för att få en depression när man blir gammal. En typ av hjärnskador som många gamla har, och som Katrine Riklund visade bilder på tidigare, är uppluckrad hjärnvävnad runt hålrummet inne i hjärnan. Sådana förändringar får de som har andningsuppehåll under sömnen. En av de mer uppmuntrande resultat vi har sett under de sista åren kom när vi behandlade de strokepatienter som hade andningsuppehåll. Efter en veckas behandling av sömnapné fick vi bort inte bara förvirringstillstånden utan även depressionerna. Vi har nu hållit på i några år tillsammans med ortopeden och narkosen för att försöka genomföra vårdprogrammet från Piteå också här i Umeå och då i något förbättrad form. Tyvärr verkar det inte möjligt att överleva en höftledsfraktur på ett universitetssjukhus, i alla fall inte utan men. Det som har krånglat till det är att på grund av att lårbenshuvudet så ofta är dåligt får de här sköra gamla patienterna en protes direkt. Detta innebär att de i sitt sköra tillstånd efter den akuta frakturen utsätts för en mycket större operation. Förut spikade man in två spikar vid ett relativt snabbt och litet ingrepp, nu sätter man direkt in en protes. Det ökar förmodligen påfrestningen för patienten och riskerar att orsaka fler hjärnkomplikationer men det vet vi inte ännu med säkerhet för vi håller just nu på att analysera materialet. Om några år kanske jag kan berätta mer om hur man ska göra och inte huvudsakligen hur man inte skall behandla gamla sjuka människor. 41

Förvirringstillstånd. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Förvirringstillstånd 1

Förvirringstillstånd. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Förvirringstillstånd 1 Förvirringstillstånd Aase Wisten Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Förvirringstillstånd 1 Förvirring / Konfusion Delirium / Akut hjärnsvikt Acute brain failure Brain dysfunction Clouded state Pseudodementia

Läs mer

Yngve Gustafson, professor, överläkare Vetenskapligt råd, Socialstyrelsen

Yngve Gustafson, professor, överläkare Vetenskapligt råd, Socialstyrelsen Yngve Gustafson, professor, överläkare Vetenskapligt råd, Socialstyrelsen Geriatriskt centrum i Umeå Gerontologi läran om det friska åldrandet. En tvärvetenskap som handlar om åldrandet ur alla perspektiv.

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Patientinformation om Din operation efter höftfraktur

Patientinformation om Din operation efter höftfraktur Länskliniken Ortopedi Gällivare sjukhus 0970-148 80 Piteå älvdals sjukhus 0911-755 42 Sunderby sjukhus 0920-28 39 91 Patientinformation om Din operation efter höftfraktur Du har opererats för: Datum.Operatör.

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Frågestund och diskussion

Frågestund och diskussion Frågestund och diskussion SVERKER OLOFSSON: Jag vet inte hur ni känner det, men det är inte varje dag man sitter tillsammans med de absolut främsta forskarna inom det område som Forskningens Dag handlar

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget

Läs mer

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden 90% 10% Ca 30 000 personer drabbas av slaganfall per år i Sverige Medelålder för de drabbade

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Höftfraktur. Information till dig som ska opereras

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Höftfraktur. Information till dig som ska opereras ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Höftfraktur Information till dig som ska opereras 2 Personlig information Du har opererats för:. Operationsdatum:.. Operationsmetod:.. Opererande läkare: Sjukgymnast:

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Lär dig mer om stroke och rädda liv!

Lär dig mer om stroke och rädda liv! Sommar i september Vilken sommar vi fick, hörrni! Och än verkar den inte vara slut... Härligt! Vi har haft ett lite väl långt sommaruppehåll från nyhetsbreven men är säkra på att du inte saknat oss förrän

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE Den gamla patienten Vårdens största utmaning Det normala åldrandet leder till nedsatt funktion i alla organsystem Åldrandet leder till ökande funktionella skillnader mellan

Läs mer

information till dig som opererats för Höftfraktur namn:

information till dig som opererats för Höftfraktur namn: information till dig som opererats för Höftfraktur namn: Välkommen till ortopediavdelningen på Centralsjukhuset Kristianstad! Din operation Du har opererats för Operationsdatum Operationsmetod Opererande

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Information för dig som ej erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar

Läs mer

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning. Uppsala 101123 Monica Björkman

Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning. Uppsala 101123 Monica Björkman Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning Uppsala 101123 Monica Björkman Felkällor som gör det svårare att upptäcka försämrat välbefinnande: Individens förmåga att visa

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Del 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2)

Del 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2) Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 09 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 10 12 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

OSTEOPOROS / BENSKÖRHET. En dold folksjukdom

OSTEOPOROS / BENSKÖRHET. En dold folksjukdom OSTEOPOROS / BENSKÖRHET En dold folksjukdom 1 EN FRAKTUR ÄR NOG! Är du över 50 år? Har du brutit ett ben efter lindrigt fall eller trauma? Då kan du ha drabbats av en osteoporosfraktur. Det är vanligare

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 2 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. När vi öppnar ögonen strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen

Läs mer

Läkemedel och fall - stå pall trots piller -

Läkemedel och fall - stå pall trots piller - Läkemedel och fall - stå pall trots piller - Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Akutbesök hos patienter > 65 år Hembesök för

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Definition fysisk begränsningsåtgärd Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder

Läs mer

Människans Resurser i ett nötskal. Företagets hälsokoncept för dagens moderna människa.

Människans Resurser i ett nötskal. Företagets hälsokoncept för dagens moderna människa. Människans Resurser i ett nötskal Företagets hälsokoncept för dagens moderna människa. Bli frisk och framgångsrik Energi är grunden för livet! Oavsett vad du vill åstadkomma i livet så krävs det energi,

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Gulamöte 2012. Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi. Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad

Gulamöte 2012. Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi. Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad Gulanmöte 2012 Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad Birgitta Sigvant Gulamöte 2012 Kärlsektionen Dygnet runt jour, länsspecialitet

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

WAR / 08-07/ Halmstad Tryckeri. Till dig som behandlas med Waran

WAR / 08-07/ Halmstad Tryckeri. Till dig som behandlas med Waran WAR / 08-07/ Halmstad Tryckeri Till dig som behandlas med Waran Innehåll Några inledande ord... 3 Är du anhörig?... 3 Varför behöver jag Waran?... 4 Hur länge behöver jag ta Waran?... 4 Hur ofta och när

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus Fäst patientetikett här Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus 1 Inskrivning 1. När du kom fick du ta en nummerlapp. Detta är viktigt eftersom det är vårt sätt att följa din väntetid

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Fallpreventivt arbete inom VLL Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Historik Bäst i Sverige på att falla! 2014 var det 1680 personer i Västerbotten, 65 år eller äldre, som föll

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

Granskning av det akuta omhändertagandet av höftfrakturer

Granskning av det akuta omhändertagandet av höftfrakturer Revisionsrapport Granskning av det akuta omhändertagandet av höftfrakturer Region Halland Jean Odgaard Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdrag

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

H Formulär Somatik H90. Probandnummer: Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / /

H Formulär Somatik H90. Probandnummer: Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / / -07-08 Formulär Somatik H90 Probandnummer: 85 - - 90 Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / / 1 Namn:.. Personnummer: - 2 PSF 1. Kompletterande anamnes tagen från 0. Ej tagit kompletterande anamnes 1. Make/sambo

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande Högstadiet - sömn h8-1 BILD 1 -Joel sover gott Är det någon som känner sig trött idag? Hur många har sovit dåligt i natt? Vet ni hur många timmars sömn ni behöver i

Läs mer

Gammal och glömsk, är det så?

Gammal och glömsk, är det så? Gammal och glömsk, är det så? Gösta Bucht Professor i geriatrik Det kan vara intressant att se vilken minneskapacitet ni egentligen har. Jag tänkte därför testa er lite. Försök komma ihåg orden på figur

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer