Årsplan Geriatrik 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsplan Geriatrik 2011"

Transkript

1 Sektorsrådet Geriatrik Årsplan Geriatrik 2011 Inledning Hos äldre har hälsan förbättrats de senaste decennierna om man ser till upplevda hälsoproblem och funktionsförmåga, men försämrats i fråga om långvariga sjukdomar och svåra besvär. Den goda hälsoutvecklingen är dock inte lika bra för de allra äldsta. Andelen multisjuka med komplexa hälsoproblem har ökat - mellan 1992 och 2002 ökade andelen i åldern 77 och äldre från 19 procent till 22 procent. Orsaken till att antalet multisjuka äldre ökar är att vi lever allt längre samtidigt som risken för nya sjukdomar ökar och fler äldre överlever jämfört med tidigare genom sjukvårdens insatser och vi får fler sjuka överlevare. Detta ställer högre krav på sjukvården och omsorgen vad gäller resurser, kunskap och samverkan. Det vetenskapliga underlaget för behandling av sjukdomar hos äldre är svagt för isolerade sjukdomar och ännu svagare för multisjuklighet. Behandling av multisjuka äldre personer baseras till största delen på vetenskapliga behandlingsstudier hos yngre personer och där en sjukdom och/eller ett tillstånd i taget behandlas. Mycket talar för att vården måste förändras och anpassas till ett förändrat hälsopanorama med kraftigt ökande antal äldre personer med såväl komplexa hälsoproblem som komplexa behandlingar. Stat, kommuner och landsting har försökt men inte lyckats ge de mest sjuka äldre en fullgod vård och omsorg. Dessa personer står redan i dag för uppskattningsvis hälften av hälso- och sjukvårdens och omsorgens samlade kostnader. Förväntade vårdbehov inom specialiteten Behovet av omsorg stiger snabbt med ökande ålder och det är framför allt personer i åldrarna 80 år och äldre som har ett stort hjälpbehov. Ca 60 procent av kvinnorna och 46 procent av männen i dessa åldrar uppger själva i epidemiologiska undersökningar att de har olika former av hjälpbehov. Som exempel kan nämnas att på de särskilda boendena i Sverige 2008 fanns 1,5 procent av åldersgruppen år, 16 procent av 80 åringarna och äldre och i åldersgruppen 90 åringarna och äldre hela 46 procent. Under 1990-talet ökade andelen äldre (65 84 år) med minst tre långvariga sjukdomar men ett trendbrott har skett för andelen äldre med hjärtsjukdom och den ökade medellivslängden tillskrivs huvudsakligen den minskade risken att insjukna och dö i hjärtkärlsjukdom. För både kvinnor och män har insjuknandet i hjärtinfarkt och stroke minskat med mellan 14 och 25 procent mellan 1987 och Risken att dö i hjärtinfarkt har nära nog halverats under samma period, tack vare förbättrad primärprevention men också genom förbättrade insatser från sjukvårdens sida. Dödligheten i hjärtkärlsjukdom är betydligt högre bland män än bland kvinnor, men samtidigt är det männen som vunnit mest i livslängd, eftersom dessa sjukdomar numera alltmer sällan leder till döden, vilket resulterar i allt fler sjuka överlevare. I folkhälsorapporten från 2005 konstateras att den ökade medellivslängden i huvudsak består av år med lättare ohälsa och utan allvarligare funktionsnedsättning. Enligt ULF- Sektorsrådet för Geriatrik Sidan 1 av 7

2 undersökningarna (Undersökning av levnadsförhållanden; SCB) har andelen äldre som rapporterar att de har en långvarig sjukdom ökat, men andelen med sjukdom som hindrar deras dagliga liv har minskat. Ju bättre vi behandlar multisjuka och skröpliga äldre personer, desto större är nog sannolikheten att vi påverkar överlevnad, än radikalt förbättrar hälsan och funktionsförmågan. En uppskattning kan vara att det finns minst äldre personer i Sverige med betydande grad av multisjuklighet. Många studier pekar på att sjukligheten hos de allra äldsta kommer att öka eftersom allt fler överlever sina sjukdomar men i stället lever längre med kroniska sjukdomar. Man måste därför räkna med att denna patientkategori kommer att ställa allt större krav på hälso- och sjukvård. Det finns också en skillnad mellan könen, där kvinnorna vid livets slut har en längre period med sjukdom och funktionsnedsättning än männen. (Thorslund 2010) En longitudinell undersökning (H70-undersökningen i Göteborg) visade, att trots att prevalensen av alla institutionaliserade över 80 års ålder var 17 procent, så kom 50 procent av urvalet att flytta till en institution medan undersökningen pågick. Detta är en betydligt högre andel (50 procent) än vad som redovisas i tvärsnittsundersökningar. Med tanke på inriktningen mot kvarboende i hemmet som nu råder är det värt att påpeka att endast ett fåtal bland de allra äldsta bodde kvar hemma när de avled, vilket också påvisats i studier från Stockholm. Människor tycks anpassa sig till en förändrad hälsostatus med stigande ålder då de allra äldsta ofta skattade sin hälsa som relativt god, trots många sjukdomar och funktionsinskränkningar. De äldre kommer att vara en grupp som ökar till antalet både på kort och på lång sikt. För personer i denna grupp blir ofta behovet av hälso- och sjukvård större och framför allt kan detta märkas för hjärt-kärlsjukdomar, tumörer och även demens. De äldre kommer vara en viktig grupp Sidan 2 av 7

3 att fokusera omhändertagandet och vården på. Flera andra faktorer än den demografiska utvecklingen påverkar hur den framtida konsumtionen av hälso- och sjukvård kommer att se ut. Exempel på faktorer som påverkar behovet och/eller konsumtionen av hälso- och sjukvård är folkhälsa, prevention, ändrade synsätt på sjukdom och behandling, strukturfaktorer, patientsäkerhetsarbete, medicinteknisk utveckling, samverkan med kommuner, ekonomiska möjligheter m.m. Utvecklingstendenser inom specialiteten En stor andel av sjukhusvården i Sverige består av vård av äldre personer och omvänt är det en stor andel av ålderspensionärerna som varje år vårdas på sjukhus. Under 2008 var det nästan 50 procent av befolkningen 65 år och äldre som vårdades vid ett tillfälle inom sluten vård, personer vid två tillfällen och personer vid tre tillfällen och. Av samtliga vårdtillfällen i Sverige 2008 svarade 85-åringarna och äldre för 10 procent, men de utgör ca 1,5 procent av befolkningen. De äldres utnyttjande av sjukhusvården ska ses i ljuset av att antalet vårdplatser minskat mellan inom geriatrisk vård med 64 procent och under samma tid har 34 procent av alla vårdplatser i Sverige försvunnit. Sammantaget visar detta på en alltmer koncentrerad slutenvård med starkt fokus på akut handläggande. Trots en ökning av de multisjuka äldre har äldresjukvården skurits ned och kan inte svara upp mot de behov som är uppenbara. Medan det finns ca 10 geriatriker per invånare i Stockholm så finns det motsvarande bara 5 geriatriker per invånare i VGR. Vårdtiderna inom sjukhusvården har minskat påtagligt det senaste decenniet, tack vare den medicintekniska utvecklingen, vilket är en naturlig följd av att platserna inom sjukhusvården minskar. Uppgifterna om vårdtider i Sverige visar att medianvårdtiden inom sjukhusvården generellt har minskat även för äldre patienter. Inom medicin har medianvårdtiden minskat med ungefär en tredjedel, både i gruppen under 65 år och i gruppen 80 år och äldre. Inom geriatriken har medianvårdtiden för kvinnor 80 år och äldre nästan halverats under det senaste decenniet. Det minskade antalet vårdplatser har naturligtvis inneburit att patientomsättningen inom sjukhusvården ökar och att vårdtiderna därmed blir allt kortare. Den snabba medicintekniska utvecklingen har bidragit till dessa förändringar, så t ex har antalet höftledsoperationer för patienter 85 år och äldre tredubblats på tio år. Antalet starroperationer har ökat från cirka år 1982 till cirka år När en ökad andel av vården och omsorgen ges i det egna hemmet och färre personer bor i särskilt boende, leder det på sikt till en ökad konsumtion av sjukhusvård. Den så kallade SNAC studien (Swedish National Study of Aging and Care), en longitudinell databas som beskriver bland annat den äldre befolkningens konsumtion av vård och omsorg visar att behoven av sjukhusvård ökar när fler äldre bor hemma. Svensk sjukhusvård blir allt mer specialiserad och koncentrerad samtidigt som tempot har drivits upp. Det leder till att många äldre får allt svårare att passa in. Numera hinner de äldre ofta inte återhämta sig fysiskt och psykiskt innan det är dags att lämna sjukhuset. Många äldre som skrivs ut från sjukhus har fortfarande behov av vård och omsorgsinsatser som ibland kan vara komplexa och tidskrävande. Trots att kommunerna och landstingen gör stora ansträngningar har de ändå Sidan 3 av 7

4 svårt att möta den äldre befolkningens ökade behov av vård, rehabilitering och omsorg. Socialstyrelsens har funnit att omhändertagandet av äldre patienter (80 år och äldre) som kommer in till en akutmottagning innebär en risk för patientsäkerheten. Framförallt tycks personalen inte känna till att hög ålder i sig är en specifik riskfaktor ur ett patientsäkerhetsperspektiv oavsett diagnosen, samtidigt som både ledningen och personalen hade ett otillräckligt intresse för att öka kunskapen om detta. Med tanke på akutsjukhusvårdens utveckling kan man fråga sig om situationen för de allra äldsta patienterna inom sjukhusvården fått berättigad uppmärksamhet. Å ena sidan tillbringar den gamla sjuka patienten relativt kort tid i akutsjukvården, medelvårdtiden rör sig i de flesta fall omkring en knapp vecka. Å andra sidan är sjukhusvistelsen ofta avgörande för hur det kommer att gå för patienten i framtiden. Utvecklingen av snabb och effektiv diagnostik och medicinsk behandling har medfört att vårdtiden i det akuta skedet har komprimerats avsevärt. Det ökar risken för att patienter skrivs ut från sjukhus så fort att de inte hinner ta till sig information om sjukdomen och dess prognos, om läkemedel och uppföljningar. Sjuka och sköra personer har av naturliga skäl ett särskilt stort behov av en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg. Det ställs stora krav på helhetssyn, kontinuitet och samverkan över specialitets-, professions- och organisationsgränser. Problemet är att vården och omsorgen ofta inte är organiserad eller saknar tillräckliga drivkrafter för att på ett lämpligt sätt möta dessa sköra personer med omfattande eller snabbt föränderliga behov. Att ge äldre personer en god vård och omsorg är komplicerat. Det har inte saknats initiativ för att göra det bättre genom åren. Regeringen har, tillsammans med Sveriges Kommuner och landsting (SKL), vidtagit åtgärder för de mest sjuka äldre i form av en överenskommelse som träffades under 2010, vilket är en positiv början. Socialstyrelsen publicerade i mars 2011 rapporten Ökad kompetens inom geriatrik och gerontologi. Enligt Socialstyrelsen finns det idag stora kunskapsbrister bland många läkare i geriatrik och om den äldre patientens ofta sammansatta sjukdomsbild. Därför bör stat och landsting göra riktade satsningar för att öka kompetensen hos läkarkåren. Framtidens sjukvård behöver läkare med denna kompetens för att äldre personer runt om i landet, inte minst de mest sjuka äldre, ska få en jämlik vård och omsorg, konstaterar Socialstyrelsen. Det framtida behovet av läkare som är specialistutbildade i geriatrik är mycket stort. Socialstyrelsen bedömer att det skulle behövas i Sverige cirka 700 nyutbildade geriatriker fram till år 2025, vilket är en fördubbling av utbildningstakten jämfört med nuvarande prognoser. Socialstyrelsen menar att det därför behövs inrättas fler ST-läkartjänster inom geriatrik. Socialstyrelsen förslag är: att regeringen skjuter till särskilda anslag för att utveckla specialistkompetenskurser i geriatrik och för att stödja forskningen inom ämnesområdena geriatrik och gerontologi att huvudmännen ser över den utbildning som bedrivs inom landstingen för att säkerställa att den motsvarar patienternas och sjukvårdens behov att huvudmännen ser över tillsättningen av ST-tjänster i geriatrik för att säkerställa den framtida tillgången till specialistläkare i geriatrik att huvudmännen säkerställer att behovet av fortbildning inom både allmänmedicin och geriatrik tillgodoses Sidan 4 av 7

5 Prioriterade områden med kortsiktig och långsiktig planering Äldre och läkemedel Ett problem som senare år fått berättig uppmärksamhet är den ökande förskrivningen av läkemedel till äldre. Det handlar då inte främst om antalet läkemedel utan att äldre förskrivs läkemedel som med tanke på åldersförändringar skapar problem. Olika studier visar att en av fem akuta sjukhusinläggningar bland patienter över 70 år beror på läkemedelsbiverkningar. Problemet med läkemedelsrelaterade problem bland äldre beror delvis på bristfälliga kunskaper om äldres sjuklighet och åldrande, men också på den fragmenterade vården. Frågan är föremål för aktiva insatser från VG-Regionen med ett omfattande handlingsprogram för dessa frågor. Inom geriatriken anser man detta vara en mycket angelägen fråga att arbeta med. Äldre med komplexa sjukdomsbilder träffar en mängd olika specialister som behandlar de symtom de själva är experter på. Men ingen tar ett helhetsansvar och den ena handen vet inte vad den andra gör. Med en helhetsbild av patientens behov ökar chanserna att rätt insatser sätts in inte minst förebyggande vård. Det blir lättare att bedöma om intaget av mat och vätska eller bristen på motion eller sociala aktiviteter kan ersätta en medicinsk behandling. Det är inte alltid ett läkemedel som är lösningen. Lite praktiska råd beträffande äldres läkemedelsbehandling: Hög ålder, ofta i kombination med flera sjukdomar och hög läkemedelsanvändning, innebär risker som måste beaktas när vi behandlar äldre. Fokus bör ligga på hög livskvalitet. En rimlig risk-nyttovärdering måste alltid göras. Överväg utsättning av läkemedel när indikation saknas, när effekt ej påvisats, när allvarliga biverkningar eller betydelsefulla interaktioner föreligger eller när patienten inte är motiverad till behandlingen. Akutgeriatrik Förlust av funktion hos äldre som hamnar på sjukhus är en vanlig och allvarlig sidoeffekt av det sätt som vården på de flesta sjukhus ges på. Vård på sjukhus även för mindre allvarliga åkommor kan medföra en irreversibel försämring av äldres funktionella status och därmed ökat beroende och försämrad livskvalitet. Sådana effekter kan uppträda tidigt och snabbt progrediera. I gruppen 90-åringar och äldre vårdas över 40 procent på sjukhus under ett år. Komplexiteten vid sjukdom i hög ålder, såväl vad gäller diagnos som behandling, gör det angeläget med geriatriska kunskaper, inte minst vid akuta kriser, när snabb och korrekt handläggning bidrar till att undvika onödig försämring. Läkare vid akutintagen saknar vanligen sådan kunskap vilket leder till sämre bedömningar och därav följande dåliga beslut. Samma förhållande gäller personalen på s.k. övervakningsenheter, såväl med invärtesmedicinsk som med kirurgisk inriktning där verksamheterna har en starkt teknisk karaktär med inriktning mot diagnostik och övervakning. Med den stora andelen äldre som söker på akutintagen och som läggs in på övervakningsenheter är det rimligt att olika försök gjorts att pröva ett ökat geriatriskt inslag i den akuta verksamheten. Utifrån sådana resonemang har tankar på akutgeriatrik vuxit fram. Sidan 5 av 7

6 Akutgeriatrik kan ses som ett kliniskt vårdsystem med avsikt att förbättra utfallet hos en heterogen och multisjuk grupp äldre som tas in på sjukhus pga. akut sjukdom. Under senare år har andelen äldre ökat som läggs in direkt från akuten på geriatrisk avdelning startar ett nytt projekt på Sahlgrenska sjukhuset som innebär att sjuka äldre, med behov av sjukhusvård, läggs in direkt på geriatrisk avdelning från ambulans utan att först passera akuten. Optimering av vårdkedjor Det ökande antalet äldre och framför allt äldre äldre under de närmaste decennierna kommer bland annat att innebära ett ökat antal patienter med osteoporosfrakturer inte minst höftfrakturer. Av de inneliggande patienterna på landets ortopedkliniker (ortopedi/geriatrik) utgör idag höftfrakturerna 20 procent. Det årliga antalet sjukhusdagar för dessa patienter är större än för hjärtinfarkt, bröstcancer, KOL eller diabetes (gäller kvinnor över 45 år). De är den grupp av alla typer av kirurgiska sjukdomar som konsumerar mest vård genom hela vårdkedjan sjukhus primärvård primärkommun. Alla patienter med höftfraktur behöver akut omhändertagande i sluten vård. Antalet höftfrakturer har således ökat avsevärt under de senaste decennierna från 3,2 per 1000 kvinnor 1960 till 9,1 per 1000 kvinnor Idag drabbas svenska kvinnor och män årligen och ytterligare ökning förväntas. På ortopeden Sahlgrenska behandlades årligen cirka 1200, den klinik i landet som behandlar flest höftfrakturpatienter. Av dessa vårdas sedan 2008 alla patienter över 65 år hela sin vårdtid på geriatrisk avdelning med speciell inriktning på vård och rehabilitering av patienter med höftfraktur. Den typiska höftfrakturpatienten är en 83-årig ensamboende kvinna (70 procent). Livstidsrisken är 20 procent och bland dem som når 90 år är risken 50 procent. Den frakturrelaterade mortaliteten är 20 procent och mer än 50 procent får nedsatt gångförmåga. Medelvårdtiden har kraftigt sjunkit som en följd av bland annat moderna frakturfixationsmetoder inklusive ledproteser, operation i genomlysning, direkt postoperativ belastning, men också tidig vårdplanering och effektivare rehabilitering. Samtidigt som vården för den enskilda patienten har optimerats har konsekvenserna för vårdapparaten förblivit mycket stora beroende dels på den ökande mängden patienter med höftfraktur men framförallt det ökade antalet patienter över 80 år. En kritisk del av kedjan är vården sedan patienten färdigbehandlats på akutsjukhuset och kan skrivas ut till annan vård eller boendeform. Stor del av rehabiliteringen av dessa patienter kan och bör ske inom den primärkommunala sjukhemsvården, men där är resurserna mycket begränsade och därför måste geriatrisk expertis medverka så långt det är möjligt på sjukhus och helst också utanför. Kortare vårdtid på akutsjukhus medför naturligtvis en lägre sjukhuskostnad men kan om inte vården är effektiv medför det höga kostnader inom den kommunala omsorgen. Det ökande antalet äldre under de närmaste decennierna kommer att innebära ett fortsatt ökat antal höftfrakturpatienter. Sidan 6 av 7

7 Sektorsrådet fortsatta arbete För att sjukvården ska klara att ta hand om dessa patienter med tillgängliga resurser är det nödvändigt att optimera behandlingen ett område där geriatriken är aktiv de kontinuerliga uppgifterna ingår att: Medverka i utarbetande av regiongemensamma medicinska riktlinjer och vårdprogram, anpassning av nationella riktlinjer samt verka för att fastställda vårdprogram efterlevs. Som en konsekvens av riktlinjer och vårdprogram utarbeta förslag till regionövergripande plan för specialiteten. Utarbeta, uppdatera och revidera regiongemensamma vertikala medicinska prioriteringar. Medverka vid framtagandet av regiongemensamma indikationer för vård och behandling. Medverka vid implementering av ovan samt spridning av evidensbaserad medicin. Medverka vid förslag om införande och utmönstring av medicinska metoder. Medverka till framtagande av mål och kvalitetsindikatorer för specialiteten. Samverka med andra sektorsråd, vårdprogramråd och terapigrupper. Verka för ett välfungerande samarbete inom och mellan specialiteterna kring läkarutbildningen i alla dess led. Medverka i framtagande av regional medicinsk information inom specialiteten. Medverka vid analyser och uppföljning av regionala sammanställningar. Upprätta en kortfattad verksamhetsberättelse och årsplan varje kalenderår. I övrigt fullgöra uppdrag som ges av hälso- och sjukvårdsdirektören. Övrigt Medverka vid forskning och utveckling inom specialiteten. I regionen särskild inriktning på osteoporosforskning. För Sektorsrådet i Geriatrik Göteborg Åke Rundgren Docent, Enheten för Geriatrik, Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin Carl Henrik Du Rietz ordförande Sidan 7 av 7

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin Internmedicin är trygghet för patient, anhörig och vårdare. Varför det? Trygghet är vetskap om ohälsans orsak, och internmedicin söker orsaken

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utgångspunkter... Om en god vårdkvalitet

Läs mer

En flexibel medicinsk

En flexibel medicinsk Jämlik vård Läkarförbundet arbetar för ökad tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården. Oavsett vem du är och var du bor i landet ska du ha samma rätt till sjukvård. Att skapa en jämlik vård är en

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Bakgrund Strokevård inom SU har tidigare bedrivits inom verksamheterna för internmedicin, neurosjukvård samt geriatrik. Sjukhusansluten öppenvårdsrehabilitering

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 LS 1312-1544 Landstingsstyrelsen Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Bra sjukvård kan bli bättre

Bra sjukvård kan bli bättre Bra sjukvård kan bli bättre 1 En sammanfattning baserad på Närsjukvårdsutredningens rapport Framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten hot, möjligheter och vägval inför år 2020 2 Att möta framtiden Du

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM High Performance Medicines Management Ett unikt verktyg för kvalitetsrevision av läkemedelsprocessen Lars-Åke Söderlund Senior Rådgivare Apoteket

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 P 5 Handläggare: Gunnel Wikström Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Ärendebeskrivning

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Sammanfattning av presentationen Morgondagens hälsokonsumtion, informationsunderlag och kommunikationsmöjligheter 12 dec 2008.

Sammanfattning av presentationen Morgondagens hälsokonsumtion, informationsunderlag och kommunikationsmöjligheter 12 dec 2008. Sammanfattning av presentationen Morgondagens hälsokonsumtion, informationsunderlag och kommunikationsmöjligheter 12 dec 2008 Mats Olsson Framtidsstrateg Director Health & Healthcare mats.olsson@kairosfuture.com

Läs mer

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Sammanfattning av slutrapporter från projekt med analysmedel i Göteborgsområdet 2014 2015-01-19 Sammanfattning av slutrapporter Göteborgsområdet

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen

Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen 1 2013-01-18 Jan Carlström Hälso- och sjukvårdsavdelningen Regionkansliet Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Första delen; tema Behov och resurser av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-10-26 Så ska vi ha t, men var ska vi ta t? Hälso- och sjukvården står

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Hur det ser ut i verkligheten

Hur det ser ut i verkligheten Hur det ser ut i verkligheten Sköra äldre har behov av annan organisering Nätverkens 11:e nationella konferens, Södra Berget, Sundsvall, 5 feb 2014 Ulla Gurner 076-762 50 39 ulla.gurner@telia.com Äldre

Läs mer

Gothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal

Gothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal Gothia Forum Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal Kvalitetsuppföljning av medicinska data via primärvårdens vårddatabas i Västra Götaland * Vad är kvalitet Servicekvalitet Patientupplevd

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka Ingela Nilsson Remahl Karolinska Universitetssjukhuset Neurologiska kliniken Vad är neurologi?

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer