Årsplan Geriatrik 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsplan Geriatrik 2011"

Transkript

1 Sektorsrådet Geriatrik Årsplan Geriatrik 2011 Inledning Hos äldre har hälsan förbättrats de senaste decennierna om man ser till upplevda hälsoproblem och funktionsförmåga, men försämrats i fråga om långvariga sjukdomar och svåra besvär. Den goda hälsoutvecklingen är dock inte lika bra för de allra äldsta. Andelen multisjuka med komplexa hälsoproblem har ökat - mellan 1992 och 2002 ökade andelen i åldern 77 och äldre från 19 procent till 22 procent. Orsaken till att antalet multisjuka äldre ökar är att vi lever allt längre samtidigt som risken för nya sjukdomar ökar och fler äldre överlever jämfört med tidigare genom sjukvårdens insatser och vi får fler sjuka överlevare. Detta ställer högre krav på sjukvården och omsorgen vad gäller resurser, kunskap och samverkan. Det vetenskapliga underlaget för behandling av sjukdomar hos äldre är svagt för isolerade sjukdomar och ännu svagare för multisjuklighet. Behandling av multisjuka äldre personer baseras till största delen på vetenskapliga behandlingsstudier hos yngre personer och där en sjukdom och/eller ett tillstånd i taget behandlas. Mycket talar för att vården måste förändras och anpassas till ett förändrat hälsopanorama med kraftigt ökande antal äldre personer med såväl komplexa hälsoproblem som komplexa behandlingar. Stat, kommuner och landsting har försökt men inte lyckats ge de mest sjuka äldre en fullgod vård och omsorg. Dessa personer står redan i dag för uppskattningsvis hälften av hälso- och sjukvårdens och omsorgens samlade kostnader. Förväntade vårdbehov inom specialiteten Behovet av omsorg stiger snabbt med ökande ålder och det är framför allt personer i åldrarna 80 år och äldre som har ett stort hjälpbehov. Ca 60 procent av kvinnorna och 46 procent av männen i dessa åldrar uppger själva i epidemiologiska undersökningar att de har olika former av hjälpbehov. Som exempel kan nämnas att på de särskilda boendena i Sverige 2008 fanns 1,5 procent av åldersgruppen år, 16 procent av 80 åringarna och äldre och i åldersgruppen 90 åringarna och äldre hela 46 procent. Under 1990-talet ökade andelen äldre (65 84 år) med minst tre långvariga sjukdomar men ett trendbrott har skett för andelen äldre med hjärtsjukdom och den ökade medellivslängden tillskrivs huvudsakligen den minskade risken att insjukna och dö i hjärtkärlsjukdom. För både kvinnor och män har insjuknandet i hjärtinfarkt och stroke minskat med mellan 14 och 25 procent mellan 1987 och Risken att dö i hjärtinfarkt har nära nog halverats under samma period, tack vare förbättrad primärprevention men också genom förbättrade insatser från sjukvårdens sida. Dödligheten i hjärtkärlsjukdom är betydligt högre bland män än bland kvinnor, men samtidigt är det männen som vunnit mest i livslängd, eftersom dessa sjukdomar numera alltmer sällan leder till döden, vilket resulterar i allt fler sjuka överlevare. I folkhälsorapporten från 2005 konstateras att den ökade medellivslängden i huvudsak består av år med lättare ohälsa och utan allvarligare funktionsnedsättning. Enligt ULF- Sektorsrådet för Geriatrik Sidan 1 av 7

2 undersökningarna (Undersökning av levnadsförhållanden; SCB) har andelen äldre som rapporterar att de har en långvarig sjukdom ökat, men andelen med sjukdom som hindrar deras dagliga liv har minskat. Ju bättre vi behandlar multisjuka och skröpliga äldre personer, desto större är nog sannolikheten att vi påverkar överlevnad, än radikalt förbättrar hälsan och funktionsförmågan. En uppskattning kan vara att det finns minst äldre personer i Sverige med betydande grad av multisjuklighet. Många studier pekar på att sjukligheten hos de allra äldsta kommer att öka eftersom allt fler överlever sina sjukdomar men i stället lever längre med kroniska sjukdomar. Man måste därför räkna med att denna patientkategori kommer att ställa allt större krav på hälso- och sjukvård. Det finns också en skillnad mellan könen, där kvinnorna vid livets slut har en längre period med sjukdom och funktionsnedsättning än männen. (Thorslund 2010) En longitudinell undersökning (H70-undersökningen i Göteborg) visade, att trots att prevalensen av alla institutionaliserade över 80 års ålder var 17 procent, så kom 50 procent av urvalet att flytta till en institution medan undersökningen pågick. Detta är en betydligt högre andel (50 procent) än vad som redovisas i tvärsnittsundersökningar. Med tanke på inriktningen mot kvarboende i hemmet som nu råder är det värt att påpeka att endast ett fåtal bland de allra äldsta bodde kvar hemma när de avled, vilket också påvisats i studier från Stockholm. Människor tycks anpassa sig till en förändrad hälsostatus med stigande ålder då de allra äldsta ofta skattade sin hälsa som relativt god, trots många sjukdomar och funktionsinskränkningar. De äldre kommer att vara en grupp som ökar till antalet både på kort och på lång sikt. För personer i denna grupp blir ofta behovet av hälso- och sjukvård större och framför allt kan detta märkas för hjärt-kärlsjukdomar, tumörer och även demens. De äldre kommer vara en viktig grupp Sidan 2 av 7

3 att fokusera omhändertagandet och vården på. Flera andra faktorer än den demografiska utvecklingen påverkar hur den framtida konsumtionen av hälso- och sjukvård kommer att se ut. Exempel på faktorer som påverkar behovet och/eller konsumtionen av hälso- och sjukvård är folkhälsa, prevention, ändrade synsätt på sjukdom och behandling, strukturfaktorer, patientsäkerhetsarbete, medicinteknisk utveckling, samverkan med kommuner, ekonomiska möjligheter m.m. Utvecklingstendenser inom specialiteten En stor andel av sjukhusvården i Sverige består av vård av äldre personer och omvänt är det en stor andel av ålderspensionärerna som varje år vårdas på sjukhus. Under 2008 var det nästan 50 procent av befolkningen 65 år och äldre som vårdades vid ett tillfälle inom sluten vård, personer vid två tillfällen och personer vid tre tillfällen och. Av samtliga vårdtillfällen i Sverige 2008 svarade 85-åringarna och äldre för 10 procent, men de utgör ca 1,5 procent av befolkningen. De äldres utnyttjande av sjukhusvården ska ses i ljuset av att antalet vårdplatser minskat mellan inom geriatrisk vård med 64 procent och under samma tid har 34 procent av alla vårdplatser i Sverige försvunnit. Sammantaget visar detta på en alltmer koncentrerad slutenvård med starkt fokus på akut handläggande. Trots en ökning av de multisjuka äldre har äldresjukvården skurits ned och kan inte svara upp mot de behov som är uppenbara. Medan det finns ca 10 geriatriker per invånare i Stockholm så finns det motsvarande bara 5 geriatriker per invånare i VGR. Vårdtiderna inom sjukhusvården har minskat påtagligt det senaste decenniet, tack vare den medicintekniska utvecklingen, vilket är en naturlig följd av att platserna inom sjukhusvården minskar. Uppgifterna om vårdtider i Sverige visar att medianvårdtiden inom sjukhusvården generellt har minskat även för äldre patienter. Inom medicin har medianvårdtiden minskat med ungefär en tredjedel, både i gruppen under 65 år och i gruppen 80 år och äldre. Inom geriatriken har medianvårdtiden för kvinnor 80 år och äldre nästan halverats under det senaste decenniet. Det minskade antalet vårdplatser har naturligtvis inneburit att patientomsättningen inom sjukhusvården ökar och att vårdtiderna därmed blir allt kortare. Den snabba medicintekniska utvecklingen har bidragit till dessa förändringar, så t ex har antalet höftledsoperationer för patienter 85 år och äldre tredubblats på tio år. Antalet starroperationer har ökat från cirka år 1982 till cirka år När en ökad andel av vården och omsorgen ges i det egna hemmet och färre personer bor i särskilt boende, leder det på sikt till en ökad konsumtion av sjukhusvård. Den så kallade SNAC studien (Swedish National Study of Aging and Care), en longitudinell databas som beskriver bland annat den äldre befolkningens konsumtion av vård och omsorg visar att behoven av sjukhusvård ökar när fler äldre bor hemma. Svensk sjukhusvård blir allt mer specialiserad och koncentrerad samtidigt som tempot har drivits upp. Det leder till att många äldre får allt svårare att passa in. Numera hinner de äldre ofta inte återhämta sig fysiskt och psykiskt innan det är dags att lämna sjukhuset. Många äldre som skrivs ut från sjukhus har fortfarande behov av vård och omsorgsinsatser som ibland kan vara komplexa och tidskrävande. Trots att kommunerna och landstingen gör stora ansträngningar har de ändå Sidan 3 av 7

4 svårt att möta den äldre befolkningens ökade behov av vård, rehabilitering och omsorg. Socialstyrelsens har funnit att omhändertagandet av äldre patienter (80 år och äldre) som kommer in till en akutmottagning innebär en risk för patientsäkerheten. Framförallt tycks personalen inte känna till att hög ålder i sig är en specifik riskfaktor ur ett patientsäkerhetsperspektiv oavsett diagnosen, samtidigt som både ledningen och personalen hade ett otillräckligt intresse för att öka kunskapen om detta. Med tanke på akutsjukhusvårdens utveckling kan man fråga sig om situationen för de allra äldsta patienterna inom sjukhusvården fått berättigad uppmärksamhet. Å ena sidan tillbringar den gamla sjuka patienten relativt kort tid i akutsjukvården, medelvårdtiden rör sig i de flesta fall omkring en knapp vecka. Å andra sidan är sjukhusvistelsen ofta avgörande för hur det kommer att gå för patienten i framtiden. Utvecklingen av snabb och effektiv diagnostik och medicinsk behandling har medfört att vårdtiden i det akuta skedet har komprimerats avsevärt. Det ökar risken för att patienter skrivs ut från sjukhus så fort att de inte hinner ta till sig information om sjukdomen och dess prognos, om läkemedel och uppföljningar. Sjuka och sköra personer har av naturliga skäl ett särskilt stort behov av en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg. Det ställs stora krav på helhetssyn, kontinuitet och samverkan över specialitets-, professions- och organisationsgränser. Problemet är att vården och omsorgen ofta inte är organiserad eller saknar tillräckliga drivkrafter för att på ett lämpligt sätt möta dessa sköra personer med omfattande eller snabbt föränderliga behov. Att ge äldre personer en god vård och omsorg är komplicerat. Det har inte saknats initiativ för att göra det bättre genom åren. Regeringen har, tillsammans med Sveriges Kommuner och landsting (SKL), vidtagit åtgärder för de mest sjuka äldre i form av en överenskommelse som träffades under 2010, vilket är en positiv början. Socialstyrelsen publicerade i mars 2011 rapporten Ökad kompetens inom geriatrik och gerontologi. Enligt Socialstyrelsen finns det idag stora kunskapsbrister bland många läkare i geriatrik och om den äldre patientens ofta sammansatta sjukdomsbild. Därför bör stat och landsting göra riktade satsningar för att öka kompetensen hos läkarkåren. Framtidens sjukvård behöver läkare med denna kompetens för att äldre personer runt om i landet, inte minst de mest sjuka äldre, ska få en jämlik vård och omsorg, konstaterar Socialstyrelsen. Det framtida behovet av läkare som är specialistutbildade i geriatrik är mycket stort. Socialstyrelsen bedömer att det skulle behövas i Sverige cirka 700 nyutbildade geriatriker fram till år 2025, vilket är en fördubbling av utbildningstakten jämfört med nuvarande prognoser. Socialstyrelsen menar att det därför behövs inrättas fler ST-läkartjänster inom geriatrik. Socialstyrelsen förslag är: att regeringen skjuter till särskilda anslag för att utveckla specialistkompetenskurser i geriatrik och för att stödja forskningen inom ämnesområdena geriatrik och gerontologi att huvudmännen ser över den utbildning som bedrivs inom landstingen för att säkerställa att den motsvarar patienternas och sjukvårdens behov att huvudmännen ser över tillsättningen av ST-tjänster i geriatrik för att säkerställa den framtida tillgången till specialistläkare i geriatrik att huvudmännen säkerställer att behovet av fortbildning inom både allmänmedicin och geriatrik tillgodoses Sidan 4 av 7

5 Prioriterade områden med kortsiktig och långsiktig planering Äldre och läkemedel Ett problem som senare år fått berättig uppmärksamhet är den ökande förskrivningen av läkemedel till äldre. Det handlar då inte främst om antalet läkemedel utan att äldre förskrivs läkemedel som med tanke på åldersförändringar skapar problem. Olika studier visar att en av fem akuta sjukhusinläggningar bland patienter över 70 år beror på läkemedelsbiverkningar. Problemet med läkemedelsrelaterade problem bland äldre beror delvis på bristfälliga kunskaper om äldres sjuklighet och åldrande, men också på den fragmenterade vården. Frågan är föremål för aktiva insatser från VG-Regionen med ett omfattande handlingsprogram för dessa frågor. Inom geriatriken anser man detta vara en mycket angelägen fråga att arbeta med. Äldre med komplexa sjukdomsbilder träffar en mängd olika specialister som behandlar de symtom de själva är experter på. Men ingen tar ett helhetsansvar och den ena handen vet inte vad den andra gör. Med en helhetsbild av patientens behov ökar chanserna att rätt insatser sätts in inte minst förebyggande vård. Det blir lättare att bedöma om intaget av mat och vätska eller bristen på motion eller sociala aktiviteter kan ersätta en medicinsk behandling. Det är inte alltid ett läkemedel som är lösningen. Lite praktiska råd beträffande äldres läkemedelsbehandling: Hög ålder, ofta i kombination med flera sjukdomar och hög läkemedelsanvändning, innebär risker som måste beaktas när vi behandlar äldre. Fokus bör ligga på hög livskvalitet. En rimlig risk-nyttovärdering måste alltid göras. Överväg utsättning av läkemedel när indikation saknas, när effekt ej påvisats, när allvarliga biverkningar eller betydelsefulla interaktioner föreligger eller när patienten inte är motiverad till behandlingen. Akutgeriatrik Förlust av funktion hos äldre som hamnar på sjukhus är en vanlig och allvarlig sidoeffekt av det sätt som vården på de flesta sjukhus ges på. Vård på sjukhus även för mindre allvarliga åkommor kan medföra en irreversibel försämring av äldres funktionella status och därmed ökat beroende och försämrad livskvalitet. Sådana effekter kan uppträda tidigt och snabbt progrediera. I gruppen 90-åringar och äldre vårdas över 40 procent på sjukhus under ett år. Komplexiteten vid sjukdom i hög ålder, såväl vad gäller diagnos som behandling, gör det angeläget med geriatriska kunskaper, inte minst vid akuta kriser, när snabb och korrekt handläggning bidrar till att undvika onödig försämring. Läkare vid akutintagen saknar vanligen sådan kunskap vilket leder till sämre bedömningar och därav följande dåliga beslut. Samma förhållande gäller personalen på s.k. övervakningsenheter, såväl med invärtesmedicinsk som med kirurgisk inriktning där verksamheterna har en starkt teknisk karaktär med inriktning mot diagnostik och övervakning. Med den stora andelen äldre som söker på akutintagen och som läggs in på övervakningsenheter är det rimligt att olika försök gjorts att pröva ett ökat geriatriskt inslag i den akuta verksamheten. Utifrån sådana resonemang har tankar på akutgeriatrik vuxit fram. Sidan 5 av 7

6 Akutgeriatrik kan ses som ett kliniskt vårdsystem med avsikt att förbättra utfallet hos en heterogen och multisjuk grupp äldre som tas in på sjukhus pga. akut sjukdom. Under senare år har andelen äldre ökat som läggs in direkt från akuten på geriatrisk avdelning startar ett nytt projekt på Sahlgrenska sjukhuset som innebär att sjuka äldre, med behov av sjukhusvård, läggs in direkt på geriatrisk avdelning från ambulans utan att först passera akuten. Optimering av vårdkedjor Det ökande antalet äldre och framför allt äldre äldre under de närmaste decennierna kommer bland annat att innebära ett ökat antal patienter med osteoporosfrakturer inte minst höftfrakturer. Av de inneliggande patienterna på landets ortopedkliniker (ortopedi/geriatrik) utgör idag höftfrakturerna 20 procent. Det årliga antalet sjukhusdagar för dessa patienter är större än för hjärtinfarkt, bröstcancer, KOL eller diabetes (gäller kvinnor över 45 år). De är den grupp av alla typer av kirurgiska sjukdomar som konsumerar mest vård genom hela vårdkedjan sjukhus primärvård primärkommun. Alla patienter med höftfraktur behöver akut omhändertagande i sluten vård. Antalet höftfrakturer har således ökat avsevärt under de senaste decennierna från 3,2 per 1000 kvinnor 1960 till 9,1 per 1000 kvinnor Idag drabbas svenska kvinnor och män årligen och ytterligare ökning förväntas. På ortopeden Sahlgrenska behandlades årligen cirka 1200, den klinik i landet som behandlar flest höftfrakturpatienter. Av dessa vårdas sedan 2008 alla patienter över 65 år hela sin vårdtid på geriatrisk avdelning med speciell inriktning på vård och rehabilitering av patienter med höftfraktur. Den typiska höftfrakturpatienten är en 83-årig ensamboende kvinna (70 procent). Livstidsrisken är 20 procent och bland dem som når 90 år är risken 50 procent. Den frakturrelaterade mortaliteten är 20 procent och mer än 50 procent får nedsatt gångförmåga. Medelvårdtiden har kraftigt sjunkit som en följd av bland annat moderna frakturfixationsmetoder inklusive ledproteser, operation i genomlysning, direkt postoperativ belastning, men också tidig vårdplanering och effektivare rehabilitering. Samtidigt som vården för den enskilda patienten har optimerats har konsekvenserna för vårdapparaten förblivit mycket stora beroende dels på den ökande mängden patienter med höftfraktur men framförallt det ökade antalet patienter över 80 år. En kritisk del av kedjan är vården sedan patienten färdigbehandlats på akutsjukhuset och kan skrivas ut till annan vård eller boendeform. Stor del av rehabiliteringen av dessa patienter kan och bör ske inom den primärkommunala sjukhemsvården, men där är resurserna mycket begränsade och därför måste geriatrisk expertis medverka så långt det är möjligt på sjukhus och helst också utanför. Kortare vårdtid på akutsjukhus medför naturligtvis en lägre sjukhuskostnad men kan om inte vården är effektiv medför det höga kostnader inom den kommunala omsorgen. Det ökande antalet äldre under de närmaste decennierna kommer att innebära ett fortsatt ökat antal höftfrakturpatienter. Sidan 6 av 7

7 Sektorsrådet fortsatta arbete För att sjukvården ska klara att ta hand om dessa patienter med tillgängliga resurser är det nödvändigt att optimera behandlingen ett område där geriatriken är aktiv de kontinuerliga uppgifterna ingår att: Medverka i utarbetande av regiongemensamma medicinska riktlinjer och vårdprogram, anpassning av nationella riktlinjer samt verka för att fastställda vårdprogram efterlevs. Som en konsekvens av riktlinjer och vårdprogram utarbeta förslag till regionövergripande plan för specialiteten. Utarbeta, uppdatera och revidera regiongemensamma vertikala medicinska prioriteringar. Medverka vid framtagandet av regiongemensamma indikationer för vård och behandling. Medverka vid implementering av ovan samt spridning av evidensbaserad medicin. Medverka vid förslag om införande och utmönstring av medicinska metoder. Medverka till framtagande av mål och kvalitetsindikatorer för specialiteten. Samverka med andra sektorsråd, vårdprogramråd och terapigrupper. Verka för ett välfungerande samarbete inom och mellan specialiteterna kring läkarutbildningen i alla dess led. Medverka i framtagande av regional medicinsk information inom specialiteten. Medverka vid analyser och uppföljning av regionala sammanställningar. Upprätta en kortfattad verksamhetsberättelse och årsplan varje kalenderår. I övrigt fullgöra uppdrag som ges av hälso- och sjukvårdsdirektören. Övrigt Medverka vid forskning och utveckling inom specialiteten. I regionen särskild inriktning på osteoporosforskning. För Sektorsrådet i Geriatrik Göteborg Åke Rundgren Docent, Enheten för Geriatrik, Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin Carl Henrik Du Rietz ordförande Sidan 7 av 7

Årsplan Geriatrik 2010

Årsplan Geriatrik 2010 Sektorsrådet Geriatrik Årsplan Geriatrik 2010 Innehållsförteckning Inledning...1 Förväntade vårdbehov inom specialiteten...1 Utvecklingstendenser inom specialiteten...2 Prioriterade områden med kortsiktig

Läs mer

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta

Läs mer

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga För malåbons bästa Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga Debattartikel Dagens Nyheter 12 januari 2011 1(4) Göran Hägglund, Socialminister Maria Larsson, Barn- och äldreminister "Vi

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 De flesta experter - både i Sverige och internationellt - anser att svensk vård håller mycket hög kvalitet och standard, fördelas rättvist efter behov och till en jämförelsevis låg

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet. YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547 Regionfullmäktige Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Per-Olof Bladh, Mikael

Läs mer

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Presentation för Hälsoekonomiskt nätverk i VGR 1 mars 2012 Vårdsystem med fokus på patientnytta Väl kända

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Lars Joakim Lundquist Catarina Andersson Forsman 2010-02-10 Då nu, men hur blir det sedan Två utredningar inom SLL 1. Långtidsutredning om sjukvården

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

Äldrerapport för Östergötland 2011

Äldrerapport för Östergötland 2011 Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Beskrivning av inriktning för vården och förslag till investeringar för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholm. Beslutas i Landstingsfullmäktige

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:11 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:25 av Stig Nyman m. fl. (kd) om handlingsplan för ökad kvalitet i vården av personer med demenssjukdom Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

YTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016

YTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016 YTTRANDE Dnr S2015/00212/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2016 Betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) Sammanfattning SPF Seniorerna stöder till stora delar

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård!

Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Medicinsk vårdplanering VPL

Medicinsk vårdplanering VPL Medicinsk vårdplanering VPL Solveig Wanland Distriktsläkare Vårdcentralen Tidan med förkärlek till döendet Tidningsrubrik i DN 18 mars 2010 1 Definitioner och begrepp Multisjuk Multisviktande Mest sjuka

Läs mer

Den geriatriska patienten vem är det?

Den geriatriska patienten vem är det? Den geriatriska patienten vem är det? Jenny Österman Lars Sonde Oktober 2016 Geriatrisk klink Brommageriatriken AB Södertälje geriatriken Handengeriatriken Löwetgeriatriken Huddinge sjukhus Geriatriken

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN

BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN 1012-1017 Långvarig smärta 20% av befolkningen har problem med långvarig smärta som kräver kontakt med sjukvården. 7% av befolkning har ett stort vårdbehov p g a långvarig

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott Kristinehamns kommun Socialnämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum 2015-11-05 Sida 15(18) SNau 147 Nävaplatser Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackat föl informationen Ärende

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2016-05-25 Dnr.nr: S2016/00212/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s. r e gis trätor @re ger ingska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Effektiv vård (SOU

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader Nationella nätverkskonferensen Piteå 10 februari 2010 Bengt Göran Emtinger Landstinget i Östergötland DN debatt sommaren 2008

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOLpatienter

Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOLpatienter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Mitra Nordén TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-16 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, P 20 1 (4) HSN 1501-0136 Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl.

Läs mer

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin Internmedicin är trygghet för patient, anhörig och vårdare. Varför det? Trygghet är vetskap om ohälsans orsak, och internmedicin söker orsaken

Läs mer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

SBU-rapport 1 okt -09

SBU-rapport 1 okt -09 SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten

Läs mer

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Inledning Under åren 2011-2014 har det pågått en satsning kallad Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Denna satsning med

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Socialstyrelsen har baserat rekommendationerna på bästa tillgängliga kunskap om åtgärders effekter, kostnader och kostnadseffektivitet för personer

Läs mer

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss 1 Framtidens Hälso- och sjukvård Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss Kompetens Kvalitet Befolkningsförändringar Ojämlik hälsa Folksjukdomar Tio utmaningar för Landstinget Blekinge Global sårbarhet

Läs mer

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys 1 Efter LS 19/10 - Fortsatt analys Analysera behovet av förstärkningar inom akutsjukvården i Karlskrona och Kristianstad Analysera behovet av förstärkningar inom ambulanssjukvård och sekundärtransport

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Välkommen till. fokusdag. Orofacial medicin

Välkommen till. fokusdag. Orofacial medicin Välkommen till Mun-H-Centers fokusdag 2008 Orofacial medicin Sjukhustandvård Oral medicin Orofacial medicin SYFTE med fokusdagen om Orofacial medicin är att tydliggöra vårdområdet och att hitta en riktning

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet. Pensionärsråd 20 februari 2015

Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet. Pensionärsråd 20 februari 2015 Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet Pensionärsråd 20 februari 2015 Bakgrund Utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet, för patientens bästa

Läs mer

Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården

Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården Stockholm den 16 oktober 2009 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) vill med denna skrivelse ge uppmärksamhet

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Vision för Alingsås Lasarett

Vision för Alingsås Lasarett Vision för Alingsås Lasarett april 2011 Inledning 3 1. Alingsås lasaretts självständighet ett föredöme 4 2. Basutbud på närsjukhuset 4 3. Specialiteter på närsjukhuset 5 4. En starkt utbyggd ambulanssjukvård

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer

Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv

Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv Agenda presentationen i korthet En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade

Läs mer

Multisjuka äldre. Primärvårdssymposium. Säker diagnostisering och adekvata insatser. Stärk din geriatriska kompetens

Multisjuka äldre. Primärvårdssymposium. Säker diagnostisering och adekvata insatser. Stärk din geriatriska kompetens Lyssna till några av Sveriges främsta experter inom geriatrik Primärvårdssymposium Multisjuka äldre Inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 augusti 2012 VÅRA UTBILDARE Umeå Universitet Yngve Gustafson

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer