Kommunal översvämningsplanering med nya nationella höjdmodellen
|
|
- Jonas Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 med nya nationella Ett utvecklingsprojekt utfört av Tyréns AB
2 2 (19) Förord Lantmäteriet har påbörjat arbetet med en ny nationell höjdmodell. Tyréns har i samarbete med Sandviken Energi utvärderat hur den nya nationella praktiskt kan användas för kommunal översvämningsplanering. Som testområde har valts del av Sandviken centrum. Utifrån har analyserats hur avrinning sker på markytan, vilka lågpunkter som kan översvämmas och var det finns en risk att översvämningar sker p g a bristande kapacitet i dagvattenledningsnätet. Utvärderingen fokuserar på ett begränsat område men den metodik och de verktyg som använts kan med fördel tillämpas för större områden, t ex hela kommunen. Utvärderingen har begränsats till att med och en arbetsmetodik beskriva avrinningsområdets egenskaper och vilka omständigheter som påverkar var översvämningar sker. För åtgärdsplanering ges kortfattade förslag till en fortsatt arbetsgång. Rapporten avslutas med tips och rekommendationer som kan vara till hjälp för att påbörja arbetet med kommunal översvämningsplanering. Författarna till rapporten har fleråriga erfarenheter av dagvattenplanering, användning av hydrauliska datorverktyg för ledningsberäkningar samt av GIS- och bildanalys. Arbetet har utförts och finansierats som ett utvecklingsprojekt av Tyréns. Förutom undertecknade har Anders Hellman och Kajsa Dahlberg från Tyréns medverkat. Författarna vill tacka Anna Holmsten från Sandviken Energi och Kristina Kallur Jäderkvist från Lantmäteriet för lån av data och för synpunkter på resultat och dess användning. Malmö och Umeå november 2010 Gunnar Svensson och Ulf Hedlund
3 3 (19) Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Introduktion Den nya nationella Allmänt Framställning Geometri Process av laserdata Översvämningsanalys Beskrivning av testområde Använda datorverktyg Indata GIS-analys av avrinningsområdets egenskaper Avgränsning av utredningsområdet Lågpunkter, översvämningsytor och vattenvägar Delområden inom avrinningsområdet Översvämningsberäkningar med datormodell Uppbyggnad av datormodell Vattenvägar och översvämningar Utvärdering av resultat Avrinningsområdets egenskaper Beräkningar med datormodell Åtgärdsplanering Tips och rekommendationer Referenser... 19
4 4 (19) Sammanfattning Syftet med den nya nationella är bl a att den ska kunna användas för översvämningsplanering inom befintlig bebyggelse och för områden där bebyggelse planeras. Tyréns har i samarbete med Sandviken Energi utvärderat Lantmäteriets demodata för ett dagvattenledningsnät inom ett begränsat geografiskt område i Sandviken centrum. Vald arbetsmetodik är tänkt att möjliggöra en övergripande analys av orsaker och konsekvenser vid översvämningar utan en alltför omfattande och tidkrävande insamling av data. Resultatet av utvärderingen kan sammanfattas med följande punkter: en relativt låg kostnad för inköp av höjddata gör att hela kommunen kan inkluderas i analysen, vilket ger en överblick, helhetssyn och underlättar prioritering av fortsatta detaljutredningar. höjddata bör införskaffas som obearbetad laserdata. Val av s detaljnivå och användningsområde ställer olika krav på vilka bearbetningar som bör utföras. kommunen har oftast redan GIS-verktyg och tillräckligt med bakgrundsinformation som kan användas i kombination med för enklare eller mer avancerade analyser. användning av tillsammans med GIS, 3D-teknik och animering av resultat ökar möjligheten att förstå och förklara orsaker och konsekvenser av översvämningar samt behov av åtgärder Utvärderingen har gjorts i två verktygsmiljöer. Den första analysen utförs i GIS-miljö och ger möjligheten att arbeta med stora avrinningsområden för att bygga upp förståelse och kunskap om avrinningsförlopp på markytan och för att utföra olika riskanalyser var översvämningar sker. Genom att lägga till GIS-skikt för utvalda samhällsfunktioner kan konsekvenser bedömas och värderas. Att resultat och kartunderlag sammanställs med GIS-verktyg underlättar och förenklar kommunikationen mellan de kommunala förvaltningar som berörs. Visualisering med hjälp av t ex 3D-teknik ökar möjligheten att förklara problem men också se vilka möjligheter som finns avseende åtgärder. En stor del av det inledande analysarbetet kan därför med fördel göras med GIS-verktyg. Den andra analysen avser beräkningar med datormodell. Datormodellering görs för ledningsnät och för avrinning på markytan. I vilket skede och i vilken omfattning datormodell upprättas bör diskuteras utifrån syftet med analysen. Användning av datormodell möjliggör att studera avrinningsområdets egenskaper för olika scenarier t ex belastningar från regn med olika återkomsttid eller förändringar i belastningar från hårdgjorda ytor vid framtida utbyggnader eller dagvattensystemets känslighet vid en förändrad nederbörd p g a klimatförändringar. Kommunen kan med fördel utföra delar eller samtliga arbetsmoment som beskrivs. Konsulter kan anlitas för att lösa uppgifter som kräver tillgång till specialistverktyg. Konsulter kan också användas som processledare i arbetet med översvämningsplanering. Arbetet med översvämningsplanering bör bedrivas över förvaltningsgränserna. Planering för översvämningar vid skyfall kräver nytänkande vid val av åtgärder t ex att ytor tas i anspråk för utjämning, möjliggöra för infiltration och reservera gator som vattenvägar för transport av dagvatten på markytan.
5 5 (19) 1 Introduktion Enligt lagen om allmänna vattentjänster ansvarar Sveriges kommuner för bortledande av dagvatten från samlad bebyggelse /1/. Nya dagvattensystem dimensioneras i de flesta fall enligt gällande riktlinjer för att klara regn med den statistiska återkomsttiden 10 år /2/. Äldre dagvattensystem kan vara dimensionerade att klara regn med betydligt kortare återkomsttider. På senare tid har det i Sverige inträffat flera omfattande översvämningar i samband med skyfall. Det har skapat en medvetenhet om behovet att kunna hantera dagvatten vid extrema skyfall. Vid extrema skyfall är kapaciteten i befintligt dagvattensystem oftast inte tillräcklig. Dagvatten kommer därför att avrinna på markytan och ge upphov till översvämningar. Utredning och analys av orsaker och konsekvenser av översvämningar kräver tillgång till höjdinformation med tillräckligt bra upplösning och kvalitet. Lantmäteriet har påbörjat arbetet med att upprätta en ny nationell höjdmodell baserad på flygburen laserscanning /3/. Tekniken kommer avsevärt att förbättra upplösning och kvalitet på höjddata. Arbetet med den nya pågår under perioden Tillgången till en ny nationell höjdmodell möjliggör för kommuner att utreda och planera för åtgärder som begränsar eller förhindrar framtida översvämningar vid skyfall.
6 6 (19) 2 Den nya nationella 2.1 Allmänt Lantmäteriet har fått regeringens uppdrag att framställa en Ny Nationell Höjdmodell med hög noggrannhet. Med laserskanning som metod samlas höjdinformation in och bearbetas. I bearbetningen ingår att klassificera de laserpunkter som representerar mark och vatten. Övriga punkter lämnas oklassificerade. Produkten utgörs av laserdata i form av punktmoln där varje punkt är klassad till mark eller vatten. Till produkten levereras metadata som redovisar ursprung och status för genomförd bearbetning. 2.2 Framställning Höjdmodellen framställs genom laserskanning av terrängen från flygplan. Andra metoder kan i senare läge komma att användas för ajourföring av modellen, till exempel geodetisk eller fotogrammetrisk detaljmätning. Några fakta om skanningen (ungefärliga värden): Punkttäthet 0,5 1 punkt per kvadratmeter Flyghöjd 2300 meter Skanningsvinkel ± 20º Stråkövertäckning 20% Träffyta på mark (footprint) 0,5 1 meter 2.3 Geometri Noggrannheten i höjd hos enskilda laserpunkter är normalt bättre än 0,1m på plana hårdgjorda ytor (kravet är bättre än 0,2m). Men lokalt kan noggrannheten bli betydligt sämre, till exempel i områden med starkt sluttande terräng eller svårdefinierad marknivå. I områden med tät skog blir dessutom punkttätheten på mark lägre, vilket gör att små terrängformationer kan gå förlorade. Noggrannheten i plan hos enskilda laserpunkter är normalt många gånger sämre än i höjd. I någorlunda plan terräng är detta inget problem, men i starkt sluttande terräng inverkar detta på noggrannheten i höjd, som därför försämras i takt med att lutningen ökar. Noggrannheten i plan är normalt runt 0.3m i de kontrollprofiler som används. Kravet på noggrannheten säger att det ska vara bättre än 0,6m. För att säkerställa en sömlös höjdmodell med hög noggrannhet över hela landet görs vid behov en inpassning av punktmolnet. Inpassningen görs om avvikelsen mot stödpunkter är signifikant och överskrider satta gränsvärden i någon dimension. Som stöd används på marken inmätta punkter i både plan och höjd. Därefter verifieras noggrannheten i både plan och höjd mot kontrollpunkter.
7 7 (19) 2.4 Process av laserdata Resultatet från laserskanningen är en mängd punkter med känt läge i plan och höjd. Alla typer av objekt på och ovan markytan finns representerade i detta punktmoln. För att kunna framställa en höjdmodell som representerar markytan måste därför punkter på övriga objekt filtreras bort. Klassning av laserpunkterna till mark, vatten eller övrigt görs inledningsvis med automatiska metoder, där fastighetskartans vattenmask använts för att klassa vatten. I de områden som fastighetskartan inte finns har vägkartans vattenmask använts. Den automatiska klassificeringen är inte perfekt. Punkter på breda broar kan t.ex. bli klassade som mark medan punkter på smala broar ofta förblir oklassificerade. När det finns en vattenmask under en markklassad bro kan punkter på vägen dessutom bli klassade som vatten. En viss manuell översyn görs efter den automatiska klassningen. Klassningen är dock aldrig felfri, utan en liten mängd punkter kommer alltid att föras till fel klass. Figur 1Exempel på höjddata som en marklassad punktsvärm. Vår erfarenhet säger att det är viktigt att beställa laserpunktmolnet för vidare process. Vi processade själva laserpunktmolnet och utförde en egen klassificering av laserdata. Det klassificerade höjddatat verifierades mot digitalt ortofoto samt mot befintlig primärkarta. Manuell editering är nödvändig vid vissa broar och viadukter. Där måste markytan definieras och felklassade punkter klassas om till antingen mark eller övriga objekt beroende på resultatet av den automatiska klassningen. Primärkartan används även för att kontrollera punkter på byggnader. I automatklassningen kan, i ett fåtal fall, taken på större byggnader och byggnader som ligger i kanten av en laserruta antas vara markytan. Punkter som träffat av dessa ytor kan därför felaktigt klassas som markpunkter. Dessa punkter måste också åtgärdas genom manuell editering för att få en korrekt höjdmodell av marken. Då klassningen är genomförd konverteras data till CAD-format och delas upp i rutor så att storleken på filen blir hanterbar.
8 8 (19) 3 Översvämningsanalys 3.1 Beskrivning av testområde Inom Sandviken centrum har vid skyfall inträffat översvämningar på bl a Köpmangatan. Dagvattenledningen i Köpmangatan har visat sig ha otillräcklig kapacitet för att avleda större regnmängder och de översvämningar som inträffat har gett upphov till skador på kringliggande fastigheter. Området kring Köpmangatan har valts ut som testområde för utvärdering av hur den nya nationella kan användas praktiskt för översvämningsplanering. Figur 2 Översiktskarta Sandviken centrum. 3.2 Använda datorverktyg Bearbetning av Lantmäteriets höjddata gjordes med programvarorna DTMaster och SCOP++ från Inpho GmbH och konverteringen till CAD-format gjordes i GlobalMapper. Sammanställning av bakgrundsinformation gjordes med hjälp av ArcGIS. GIS-beräkningar har gjorts i ArcGIS med hjälp av tilläggsprogrammen Spatial Analyst, 3D Analyst och ArcHydro. Hydrauliska beräkningar på ledningsnätet gjordes med MIKE URBAN och översvämningsberäkningar på markytan med MIKE FLOOD. Det bör nämnas att analysarbetet helt eller delvis kan utföras med andra på marknaden förekommande verktyg. Utöver dessa finns det också gratisverktyg som kan användas fristående eller i kombination med andra verktyg.
9 9 (19) 3.3 Indata För analysarbetet sammanställdes bakgrundsinformation i form av GIS-skikt som visar byggnader, gator, diken, vattendrag/kanaler, rännstensbrunnar och det kommunala dagvattenledningsnätet. Från Lantmäteriets höjddata skapades en digital höjdmodell. Höjdmodellen baseras på rådata som laserskannats från flygplan och bearbetats genom klassning av punkterna till mark - respektive övriga punkter. Höjdmodellen interpolerades därefter till att motsvara ett geografiskt rutnät med upplösningen 1x1 m. Figur 3 och 4 visar exempel på bakgrundsinformation tillsammans med framtagen höjdmodell. Figur 3 Exempel på bakgrundsinformation; byggnader, kanal och höjdmodell. Köpmangatan i mitten av bilden med sträckning i öst-västlig riktning. Figur 4 Detaljbild: höjdmodell och byggnader.
10 10 (19) 3.4 GIS-analys av avrinningsområdets egenskaper Avgränsning av utredningsområdet Första steget i analysen var att bestämma avrinningsområde för dagvattennätet. Dagvattenledningar för själva Köpmangatan ingår i ett relativt begränsat ledningsnät med utlopp i kanalen. Omkringliggande dagvattennät med separata utlopp har inkluderats i utredningsområdet. Om en dagvattenledning korsade avrinningsområdets topografiska gränslinje inkluderades tillkommande avrinning från delområdet utanför. Omvänt har delområde för ledningar som avleder dagvatten ut från avrinningsområdets tagits bort. Figur 5 visar det totala avrinningsområdet för dagvattennätet kring Köpmangatan. Figur 5 Tredimensionell höjdmodell med byggnader och dagvattenledningsnät (gröna linjer). Röd gränslinje visar det totala avrinningsområdet Lågpunkter, översvämningsytor och vattenvägar Utifrån lokaliserades lågpunkter inom området. Med filtreringsmetoder definierades de lågpunkter som bedöms kunna ge upphov till större översvämningsytor. Figur 6 visar möjliga översvämningsytor om dessa ligger i ett s k instängt område. Med instängt område menas att vidare avrinning från lågpunkten inte kan ske t ex via dagvattenledningar eller diken. Då nivåer för byggnader ingår i begränsas översvämningsytorna av omkringliggande bebyggelse. Med vattenvägar avses strömningsriktningar för det dagvatten som avrinner på markytan. Med hjälp av filtreringsmetod sammanställdes de huvudsakliga strömningsriktningarna. En jämförelse med rännstensbrunnar och gatunätet ger en förståelse för hur avrinning sker på markytan. Figurerna 7 och 8 visar exempel på beräknade vattenvägar.
11 11 (19) Figur 6 Möjliga översvämningsytor i lågpunkter. Figur 7 Detaljbild med beräknade vattenvägar (blåa linjer) och gator (grå linjer). Bilden är tredimensionell för att tydliggöra dagvattnets möjliga strömningsriktningar på markytan. Svarta rektanglar visar kommunala rännstensbrunnar.
12 12 (19) Figur 8 Vattenvägar inom hela avrinningsområdet Delområden inom avrinningsområdet På samma sätt som för det totala avrinningsområdet bestämdes gränslinjer för delområden. Uppdelningen i mindre delområden syftade till att dels analysera vattenvägar och storlek på avrinningsytor till utvalda gator och lågpunkter dels för att skaffa indata till datormodellen. I testområdet har höjder för hustak inkluderats i. Beräknade gränslinjer för delområden följer därmed befintliga takåsar. Figur 9 visar exempel på delområde till lågpunkt i södra delen av utredningsområdet. Delområdet inkluderar del av Köpmangatans avrinningsområde. Figur 9 Detaljbild av delområde till lågpunkt (lågpunkt markerad med röd cirkel). På kartan framgår vattenvägar och möjliga översvämningsytor.
13 13 (19) 3.5 Översvämningsberäkningar med datormodell Uppbyggnad av datormodell En datormodell användes för att beskriva ledningsnätets hydrauliska egenskaper och hur dagvatten på markytan transporteras när kapaciteten i ledningsnätet är otillräcklig. Den hydrauliska datormodellen för dagvattenledningsnätet upprättades utifrån tillgänglig data i ledningsregistret. I datormodellen beskrivs x- och y-koordinater för nedstigningsbrunnar, dimensioner, ledningars råhet och energiförluster i brunnar. I datormodellen beskrivs vilka hårdgjorda ytor som belastar modellen och hur dessa är fördelade på ledningsnätet. De anslutande hårdgjorda ytorna beräknades för delområden skapade utifrån utvalda rännstensbrunnar. För respektive delområde beräknades den hårdgjorda ytan utifrån tak, parkeringar och gator. En reducering av ytor gjordes enligt riktvärden i P90 /2/. Den reducerade ytan kopplades till beräkningsmodellen. Till modellen integrerades slutligen Vattenvägar och översvämningar Datormodellen belastades med ett regn med den statistiska återkomsttiden 100 år. Där ledningsnätets kapacitet var otillräcklig inträffade marköversvämningar. Beräkningarna visar var det blir översvämningar och vilken utbredning de får. Dagvatten som avleds på markytan framgår av beräkningsresultatet som vattenvägar. I figur 10 framgår med blå färg var marköversvämningar inträffat kring Köpmangatan och i området närmast söder om Köpmangatan. Beräkningsresultatet kan animeras och översvämningsförloppet därmed följas under hela regnets varaktighet. Figur 10 har kompletterats med pilar för att tydliggöra huvudsakliga vattenvägar för dagvatten som avleds på markytan. Det inringade området visar en lågpunkt som översvämmas. Figur 10 Exempel på beräknade vattenvägar (pilar) från Köpmangatan och till lågpunkt (inringad) som riskerar att översvämmas.
14 14 (19) 4 Utvärdering av resultat 4.1 Avrinningsområdets egenskaper Avrinningsområdets egenskaper har sammanställts och beräknats med GIS-verktyg. Möjligheten att hantera och kombinera olika GIS-skikt ökar förståelsen för orsaker till översvämningar och i vilken omfattning översvämningar kan ske inom avrinningsområdet. En översvämning kan ske lokalt och det är då lätt att fokusera på detta område utan att först analysera omkringliggande faktorer som helt eller delvis orsakat översvämningen. Med omkringliggande faktorer avses uppströms liggande avrinningsområden med vattenvägar till riskområdet eller planerad ny bebyggelse som ökar belastningen på dagvattennätet. Genom att arbeta med större avrinningsområden ökar förståelsen för vad det är som ökar risken att översvämning sker. I arbetet med avrinningsområdets egenskaper har ingen hänsyn tagits till det befintliga dagvattensystemets kapacitet och hur detta påverkar risken att en översvämning verkligen inträffar. Definierade lågpunkter och vattenvägar ska därför användas för att visa möjliga översvämningsytor vid extremsituationer där ledningsnätets funktion är nedsatt p g a stora vattenmängder, igensatta rännstensbrunnar eller igenväxta diken. Vid extrema skyfall är det inte ovanligt att just ledningsnätets kapacitet är helt eller delvis nedsatt. Gränslinjer för framtagna avrinningsområden följer takåsar. I verkligheten är takvatten anslutet till dagvattensystemet via en eller flera servisledningar. I vissa fall kan det vara nödvändigt att justera gränslinjerna utifrån var kopplingspunkten till dagvattennätet är placerad. För en mer övergripande analys, där tidkrävande detaljarbete vill undvikas, kan använd metod i de flesta fall vara tillräcklig. Metoden beskriver ett värsta scenario där kapaciteten i hängrännor och stuprör är otillräcklig och avrinning sker direkt till omkringliggande mark. Val av metod för hur den topografiska rådatan bearbetats för områden med busk- och trädvegetation påverkar hur gränslinjer beräknas. Om bearbetningen inte är tillräckligt noggrann inom dessa områden eller prioriterats att inte göras kan storleken på avrinningsområden felbedömas. Upplösning och kvalitet på höjddata är inom testområdet tillräcklig för att vattenvägar ska kunna beräknas inom gatunät med t ex kantsten. I testområdet följer vattenvägarna till viss del gatunätets struktur. Om läckage inträffar, d v s att markvatten avleds bort från gatan kan detta bero på att den topografiska rådatan inte har bearbetats tillräckligt eller att interpoleringen av höjddata är för grov. Viktigt är då att relatera framtagen höjddata med kunskap om t ex kantsten. I vissa fall finns kantsten som ett eget GIS-skikt. Genom att jämföra bearbetad höjddata med GIS-skiktet kan beräknade vattenvägar kontrolleras och felaktiga läckage identifieras. Genom att lägga till GIS-skikt för samhällsfunktioner kan konsekvenser avseende skador bedömas. Därmed kan riskområden definieras och användas som utgångspunkt för prioritering var detaljutredningar bör utföras. För varje riskområde definieras storlek på avrinningsområde, ansluten hårdgjord yta, vattenvägar till och från området, antal lågpunkter som kan översvämmas och samhällsfunktioner. Riskområden kan därefter definieras utifrån liten till stor sannolikhet att översvämning inträffar. På samma sätt kan delområden delas in utifrån konsekvenser av översvämningar på en skala från obetydliga till omfattande.
15 15 (19) 4.2 Beräkningar med datormodell Storlek på delområden som beskriver anslutna hårdgjorda ytor till datormodellen bör väljas utifrån vilken detaljnivå som eftersträvas och vad resultatet ska användas till. För övergripande analys kan större och färre områden definieras. För de gator eller kvarter där beräkningsresultatet ska användas för åtgärdsutvärdering bör fler och mindre delområden skapas. Upplösning och kvalitet på tillåter att delområden bestäms för i princip varje rännstensbrunn (eller gruppering av rännstensbrunnar). En jämförelse har gjorts mellan resultat från en hydraulisk datormodell för ledningsnät integrerat med höjdmodell och resultat från en datormodell som enbart beskriver ledningsnätet. Utan höjdmodell inkluderad sker marköversvämning men det vatten som trycks upp i en brunn stannar i ett fiktivt magasin på markytan. Magasinet är lokaliserat vid brunnen och någon marktransport av dagvatten sker alltså inte. När kapaciteten åter är tillräcklig i ledningsnätet rinner dagvatten från magasinet tillbaka till ledningen via samma brunn. I verkligheten kan vatten som översvämmar en brunn avledas på markytan till en närliggande lågpunkt. Figur 11 visar en ledningsprofil för dagvattenledningar i Köpmangatan. Figuren visar beräknad trycklinje för en datormodell som enbart beskriver ledningsnätet och en trycklinje för en datormodell där ledningsnät och höjdmodell beräkningsmässigt integrerats. I det förra fallet beräknas trycklinjen utifrån att det vatten som trycks upp i brunnarna DNB0014 och DNB0015 lagras i fiktiva magasin som sedan avleds tillbaka till ledningsnätet. Därmed kvarstår en hög trycklinje under en längre period. I det senare fallet sker marköversvämning i DNB0015 men med den skillnaden att en markavrinning inträffar. Dagvattnet avleds bort från Köpmangatan. Det på ytan avledda dagvattnet belastar istället dagvattenledningar i gatunätet söder om Köpmangatan. Trycklinjen blir därmed lägre och sjunker snabbare i detta beräkningsfall. Slutsatsen av jämförelsen är att om ingen hänsyn tas till markavledning finns det en risk att eventuella åtgärder i Köpmangatan över- eller underdimensioneras. Figur 11 Ledningsprofil som visar ledning i förhållande till markyta. Beräkningsresultat i form av trycklinjer som visar trycklinje där ledningsnät integrerats med höjdmodell (blå) och trycklinje där enbart ledningsnät datormodellerats (röd).
16 16 (19) I beräkningen för området kring Köpmangatan indikerar resultaten att det finns en risk för översvämningar i lågpunkt söder om Köpmangatan. För de åtgärder som föreslås bör hänsyn tas till att eventuella kapacitetshöjande åtgärder eller avledning av dagvatten till andra ledningssystem kan påverka lågpunkter inom området. I denna utvärdering har inga åtgärder utvärderats. 4.3 Åtgärdsplanering Här följer förslag till fortsatt arbetsmetodik vid åtgärdsplanering. GIS-analysen av avrinningsområdet gav en god översikt var möjliga problemområden finns och vilka konsekvenserna blir vid översvämningar. Resultatet kan användas för indelning i riskområden som bildar underlag för var åtgärder bör prioriteras. Använd GIS-verktyg för överslagsberäkningar av effekter och konsekvenser av olika åtgärder. Analysera vad infiltrationsytor och fördröjningar kan innebära för längre nedströms områden. Använd för att skapa alternativa vattenvägar och analysera effekter för hela avrinningsområdet. De vattenvägar som föreslås användas vid skyfall bör förankras inom organisationen och mellan förvaltningar och gärna beskrivas och förklaras i kommunens översiktsplan. Använd riskanalysen för att bestämma områden som bör underhållas mer frekvent t ex rensa diken, inlopp och rännstensbrunnar. En marköversvämnings förlopp och utbredning kan vara svår att verifiera och kalibrera mot verkligheten. Resultatet kan jämföras med fotografier eller utifrån observationer som gjorts på plats. För att bättre säkerställa möjliga konsekvenser av översvämningar föreslås känslighetsanalys. Känslighetsanalys innebär att beräkningsresultatet studeras för olika detaljgrader i, olika belastningssituationer och olika förutsättningar för avrinning inom området. Beroende på hur resultatet varierar kan man skapa sig en bild av konsekvenser som eventuella felbedömningar av indata och felmarginaler i kvalitet på indata innebär. Vid dimensionering av åtgärder rekommenderas hydrauliska beräkningar integrerade med en höjdmodell. Valet av område som datorberäknas bör begränsas geografiskt och därmed också den insats som krävs för insamling av data och eventuella fältundersökningar. Datormodeller där ledningsnät och höjdmodell integrerats har relativt långa beräkningstider varför området bör begränsas storleksmässigt. GIS-analysen bildar underlag för prioritering och geografisk avgränsning.
17 17 (19) 5 Tips och rekommendationer Nedan tips och rekommendationer avser inte att ge förslag på åtgärder som förebygger översvämningar. För konkreta åtgärder hänvisas till flertalet tillgängliga utredningar och publicerade forskningsrapporter. De tips och rekommendationer som ges utgår från användning av den nya nationella för såväl övergripande som detaljerade analyser. Målsättningen är att underlätta för kommunen att komma igång med ett planeringsarbete, hitta samarbetsformer mellan förvaltningar och välja en lämplig arbetsmetodik. Införskaffa den nya nationella databasen både som rådata och som bearbetad data. Fördela investeringen på flera förvaltningar. Noggrann höjddata är relevant som underlag i andra sammanhang för t ex Gatukontor, Samhällsbyggnadskontor m fl. Fatta ett politiskt beslut att en förvaltningsövergripande arbetsgrupp aktivt arbetar med en översvämningsplan (eller att denna inkluderas i en allmän dagvattenstrategi eller VA-plan). Därmed kan arbetet och planeringen utgå från flera intressenter. Hänsyn till planer för bostadsbebyggelse, utbyggnad av gatunät m m kan tas i ett tidigt skede. Räddningstjänsten kan med fördel ingå i arbetsgruppen. Sammanställ relevanta data från kommunens befintliga databas. Utnyttja GIS-skikt som används av gatukontor eller för samhällsplanering. Dessa GIS-skikt kan i många fall vara mer kompletta än de GIS-skikt som finns tillgängliga på VA-avdelningen (t ex uppgifter om kantsten, grönområden etc). Praktiskt arbete med att sammanställa GIS-data kan med fördel utföras av kommunen själva t ex genom att använda GIS-personal. Om behov finns kan konsultstöd användas för att leda arbetsgruppens möten och för sammanställning av resultat. Även mer avancerade beräkningar kan utföras av konsulter med specialistkompetens och med tillgång till avancerade verktyg. Konsulter kan också användas som stöd för nytänkande avseende tekniska lösningar. Arbeta inledningsvis övergripande och i GIS-miljö för att allteftersom kunskap om översvämningsrisker växer fram detaljera arbetet i prioriterade områden. Var noga med att fastställa tydliga begränsningar i arbetsmetoder och t ex vilka indata som ska tas fram. En lämplig första begränsning är att bestämma sig för att endast använda tillgängliga GIS-skikt och data. Därmed kan tidkrävande arbetsinsatser undvikas t ex omfattande fältmätningar. Informera och diskutera resultat med personal som arbetar med förvaltning och underhåll av gatunät och VA-ledningar. Resultaten får därmed en återkoppling till de praktiska erfarenheter kring översvämningar och kapacitetsbrister som byggts upp inom kommunen. Till arbetsgruppen bör avsättas tid för workshops för att t ex fördjupa sig i olika frågeställningar och inspirera till förutsättningslöst och nytänkande arbete. Använd webbkartor för att sammanställa och göra resultatet tillgängligt för alla i arbetsgruppen och för andra intressenter.
18 18 (19) När det finns en övergripande förståelse för översvämningsrisker bör strategier för översvämningsplanering formuleras, t ex att platsbehov ska säkras för vattenvägar, att det vid nybebyggelse ska finnas översvämningsytor etc. Strategierna bör förankras politiskt. Använd gärna miljöaspekter som del i strategiarbetet genom att t ex inkludera effekter av klimatförändringar. Fatta ett beslut att resultatet används som underlag till arbetet med kommunens översiktsplan. Se översvämningsplaneringen som en del i en mer övergripande VA-plan eller dagvattenstrategi. Goda exempel på arbetsmetodik och checklistor för förvaltningsövergripande arbete presenteras bl a i rapporten Kommunal VA-plan /4/. Utvalda delar av arbetsmetodiken att ta fram en VA-plan kan med fördel användas i arbetet med översvämningsplanering.
19 19 (19) 6 Referenser /1/ Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, 2006 /2/ Dimensionering av allmänna avloppssystem P90, Svenskt Vatten, 2004 /3/ Nya nationella, Lantmäteriets information på /4/ Kommunal VA-plan R2009:07, Länsstyrelsen i Stockholm Län, 2009
Kommunal översvämningsplanering med nya nationella höjdmodellen erfarenheter från Sandviken
Kommunal översvämningsplanering med nya nationella höjdmodellen erfarenheter från Sandviken 2011-03-30 Gunnar Svensson & Ulf Hedlund, Tyréns Kommunal översvämningsplanering med nya nationella höjdmodellen
Läs merVAXÖN - ÖVERSVÄMNINGSANALYS
RAPPORT VAXÖN - ÖVERSVÄMNINGSANALYS 2013-01-22 Uppdrag: 225402, VA-PLAN FÖR VAXHOLMS STAD Titel på rapport: Vaxön översvämningsanalys Status: Slutrapport Datum: 2013-01-22 Medverkande Beställare: Kontaktperson:
Läs merHYDRAULISK ANALYS, DAMM I BRUNNA VERKSAMHETSOMRÅDE
PM HYDRAULISK ANALYS, DAMM I BRUNNA VERKSAMHETSOMRÅDE 2014-01-30 Uppdrag: 244238, Detaljplan för handelsplats Brunna i Upplands bro kommun Titel på rapport: Hydraulisk analys, damm i Brunna verksamhetsområde
Läs merDagvattenutredning Brofästet Öland Mörbylånga kommun. 2014-04-28 Rev 2014-05-12. Upprättad av: Johanna Persson och Robert Eriksson
Dagvattenutredning Brofästet Öland 2014-04-28 Rev 2014-05-12 Upprättad av: Johanna Persson och Robert Eriksson Granskad av: Johanna Persson och Robert Eriksson RAPPORT Dagvattenutredning Brofästet Öland
Läs merÖversiktlig skyfallsanalys för planområdet Ekhagen 2:1, Jönköpings kommun. Geosigma AB
Översiktlig skyfallsanalys för planområdet Ekhagen 2:1, Jönköpings kommun Geosigma AB 2019-03-22 snummer nr Datum Antal sidor Antal bilagor 2019-03-22 7 0 sledare Beställares referens Beställares ref nr
Läs merDAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND
DAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND 11 januari 2017 VÄG- O C H V A - I N G E N J Ö R E R N A I S V E R I G E A B V A S A G A T A N 1 5 7 2 2 1 5 V Ä S T E R Å S T E L E F O N : 0 7 0-3 1 3 4 1 5 0 O R G.
Läs merKomplettering till Dagvattenutredning Gitarrgatan
2018-03-20 Komplettering till Dagvattenutredning Gitarrgatan Detaljplan för Bostäder vid Gitarrgatan, inom stadsdelen Rud i Göteborg, en del av Jubileumssatsningen Ursprunglig rapport Rapport Dagvattenutredning
Läs merPM Bollebygd kapacitetskontroll dagvattensystem
PM Bollebygd kapacitetskontroll dagvattensystem 1 Bakgrund Under 2014 har Bollebygds kommun gjort en hydraulisk analys och kapacitetskontroll av befintligt dagvattensystem i närheten av Övergårdsvägen,
Läs merHöga vattenflöden/las-data/kris-gis. Mora Ulf Henriksson, Falu kn Lars Robertsson, Borlänge kn
Höga vattenflöden/las-data/kris-gis Mora 2016-03-10 Ulf Henriksson, Falu kn Lars Robertsson, Borlänge kn Fakta om laserskanning NNH, Ny Nationell Höjdmodell Laserskanning utförs från flygplan och ger laserdata
Läs merBILAGA 3 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Uppdragsnr: 10206722 1 (5) BILAGA 3 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Befintlig hydraulisk modell För beräkningarna har Tyresö kommuns befintliga dagvattenmodell använts. Modellen är en 1-dimensionell hydraulisk
Läs merDagvattenanalys detaljplan Gamla Stan 2:26 Kalkbrottet - Skola 7-9
2018-08-23 1 (8) Dagvattenanalys detaljplan Gamla Stan 2:26 Kalkbrottet - Skola 7-9 Inledning och orientering En ny skola åk 7-9 ska byggas i det aktuella planområdet. Placeringen av området är i sydöstra
Läs merBostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan
Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:
Läs merRAPPORT SKYFALLSANALYS BJUV SLUTRAPPORT
RAPPORT SKYFALLSANALYS BJUV SLUTRAPPORT 2017-06-07 UPPDRAG 271700, Skyfallsberäkningar Bjuv Titel på rapport: Skyfallsanalys Bjuv Status: Datum: 2017-06-07 MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: NSVA Sven
Läs merSKYFALLSUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID- GITARRGATAN, EN DEL AV JUBILEUMSSATSNINGEN
PM 1(9) Kretslopp och vatten Avdelningen Utveckling och projekt Enheten för regn, rening och recipient Handläggare: Andrew Wilson Kvalitetsgranskare: Jonas Persson SKYFALLSUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR
Läs merÖversvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11
Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av
Läs merTORSBY BOSTÄDER KVARTERET BJÖRKEN DAGVATTENUTREDNING Charlotte Stenberg. Torsby bostäder UPPDRAGSNUMMER: GRANSKAD AV:
TORSBY BOSTÄDER KVARTERET BJÖRKEN DAGVATTENUTREDNING 2018-01-14 UPPDRAGSNUMMER: DATUM: 18402071 2018-01-14 HANDLÄGGARE: Tobias Högberg UPPDRAGSLEDARE: Pernilla Brunsell GRANSKAD AV: Charlotte Stenberg
Läs mer365 Tappström 3:1 (Wrangels väg) Kort version
EKERÖ KOMMUN 365 Tappström 3:1 (Wrangels väg) Kort version Sundsvall 365 Tappström 3:1 (Wrangels väg). Kort version Datum 2013-02-12 Uppdragsnummer 61811355960000 Utgåva/Status Bo Granlund Magnus Sundelin
Läs merDetaljplan för Härebacka 7:4, Askeslätt etapp 2
2016-11-14 Detaljplan för Härebacka 7:4, Askeslätt etapp 2 Dagvattenhantering i Askeslättsområdet Bilaga 1 På grund av områdets specifika markförhållanden, dess flacka topografi och klimatanpassning har
Läs merUnderlag till detaljplan för del av Margretelund 1:1 m fl. Bedömningsunderlag för dagvattenhantering vid nybyggnation
2019-03-25 DAGVATTENHANTERING Underlag till detaljplan för del av Margretelund 1:1 m fl Bedömningsunderlag för dagvattenhantering vid nybyggnation Ytan som planläggs för bebyggelse är 5500 m2. Idag är
Läs merFörnyelsetakt 500 år = 0.2% per år = 3km ledning (1km rörgrav)
84 mil vatten 76 mil avlopp (10 mil komb) 50 mil dagvatten Totalt 210 mil ledning 21 000 serviser 29 000 ventiler 30 000 brunnar 3 000 brand/spolposter Totalt 83 000st anordningar 22 000 fastigheter anslutna
Läs merPM PÅSKAGÄNGET Revidering dagvattenmodell
PM PÅSKAGÄNGET Revidering dagvattenmodell UPPDRAG Påskagänget, dagvattenmodell UPPDRAGSNUMMER 1231092000 UPPDRAGSLEDARE Elisabet Rudenholm UPPRÄTTAD AV Caroline Säfström DATUM 1 Påskagänget revidering
Läs merVägledning för skyfallskartering
Vägledning för skyfallskartering Erik Mårtensson, DHI Erik Bern, MSB Halmstad, 13 mars 2019 1 Regeringsuppdrag till MSB Ta fram en metod för kartering och konsekvensanalyser av skyfall i tätbebyggelse
Läs merFöreslagen dagvattenhantering för bostäder norr om Askimsviken
Föreslagen dagvattenhantering för bostäder norr om Askimsviken handläggare Graciela Nilsson 1 Innehållförteckning 1 BAKGRUND... 3 2 Markförhållanden... 4 2.1 Befintliga dagvattenflöden... 5 3 Framtida
Läs merÖversvämningsanalys Sollentuna
Beställare Sollentuna kommun och Sollentuna Energi AB Översvämningsanalys Sollentuna Konsekvenser av extrema regn över Sollentuna kommun Uppdragsnummer Malmö 2015-04-21 12802674 DHI Sverige AB GÖTEBORG
Läs merDagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34
Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att
Läs merKartering av tillrinningsområde för Östra Mälaren inom Stockholm-Huddinge kommun
Stockholm Vatten VA AB Kartering av tillrinningsområde för Östra Mälaren inom Stockholm-Huddinge kommun Uppdragsnummer Växjö 2010-01-10 12801201 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600
Läs merRAPPORT ÖVERSVÄMNINGSANALYS FASTIGHET VALLMON 11
RAPPORT ÖVERSVÄMNINGSANALYS FASTIGHET VALLMON 11 Koncept 10 november 2014 Uppdrag: Översvämningsanalys fastighet Vallmon 11 Knislinge, 257586 Titel på rapport: Översvämningsanalys fastighet Vallmon 11
Läs merKAPACITETSUTREDNING VALLMON 11
RAPPORT KAPACITETSUTREDNING VALLMON 11 SLUTRAPPORT 2015-03-24 Uppdrag 260508, Knislinge Vallmon 11 dimensionering dagvatten Titel på rapport: Kapacitetsutredning Vallmon 11 Status: Datum: 2015-03-24 Medverkande
Läs merNy Nationell Höjdmodell (NNH)
Ny Nationell Höjdmodell (NNH) Laserskanning (LiDAR) Aerial photo 3D-model of same area Graphics: DN/Stefan Rothmaier Den Nya Nationella Höjdmodellen (NNH) Framställs med hjälp av laserskanning Ger ett
Läs merdag- och dränvattenhantering
Långsiktigt hållbar h dag- och dränvattenhantering Material hämtat från arbetskoncept till Svenskt Vattens, publikation P105 Göran Lundgren, SWECO, Växjö LOD = En hantering av dagvatten inom det område
Läs merPM Dagvattenutredning
1/10 Åkarp 7:89, Burlövs kommun PM Dagvattenutredning 190830 10 sidor + 1 bilaga Upprättat av era landskap box 4075 203 11 Malmö Innehåll sida 1 Inledning 2 2 Förutsättningar 2 3 Underlag 2 4 Befintlig
Läs merUponor IQ Utjämningsmagasin
Uponor IQ Utjämningsmagasin 1 2013 32010 6.3 Utjämningsmagasin Inledning Uponor IQ är ett komplett och flexibelt system, som används i hela Norden. De många erfarenheterna av systemet gör att det är väl
Läs merDagvattenutredning Hunnebostrand, Sotenäs Kommun
Datum: 0-0- Dagvattenutredning Hunnebostrand, Sotenäs Kommun Upprättad av: VÄSTVATTEN AB Datum: 0-0-. Bakgrund och syfte Denna dagvattenutredning utreder översiktligt två befintliga dagvattensystem i Hunnebostrand.
Läs merDAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN FÖR KVARTERET RITAREN I VARA
VARA KOMMUN Kvarteret Ritaren, Vara, D-utr UPPDRAGSNUMMER 1354084000 DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN FÖR KVARTERET RITAREN I VARA SWECO ENVIRONMENT AB MATTIAS SALOMONSSON MARIE LARSSON Innehållsförteckning
Läs merTORSBY KOMMUN ÖSTMARKSKORSET DAGVATTENUTREDNING Tobias Högberg. Torsby kommun UPPDRAGSNUMMER: GRANSKAD AV: KUND:
TORSBY KOMMUN ÖSTMARKSKORSET DAGVATTENUTREDNING UPPDRAGSNUMMER: DATUM: 18102057 2018-10-05 HANDLÄGGARE: Erika Abrahamsson UPPDRAGSLEDARE: Pernilla Brunsell GRANSKAD AV: Tobias Högberg KUND: Torsby kommun
Läs merDelstudie: Bedömning av översvämningar och skredrisk i samband med skyfall. Sweco Environment AB
Stadsbyggnadskontoret i Sundsvall Klimatanpassa Sundsvall Delstudie: Bedömning av översvämningar och skredrisk i samband med skyfall Göteborg 2010-02-15 Sweco Environment AB Andreas Karlsson Mats Andréasson
Läs mer1(8) Dokumentversion: 1.0. Produktbeskrivning: Laserdata Skog
1(8) Datum: 2018-09-21 Dokumentversion: 1.0 Produktbeskrivning: Laserdata Skog LANTMÄTERIET 2018-09-11 2 (8) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 3 1.1 Innehåll... 3 1.2 Geografisk täckning...
Läs merDetaljplan för Repisvaara södra etapp 2
Gällivare kommun Detaljplan för Repisvaara södra etapp 2 2016-06-15 Detaljplan för Repisvaara södra etapp 2 Datum 2016-06-15 Uppdragsnummer 1320019004 Utgåva/Status Slutleverans Sandra Viklund Axel Sahlin
Läs merRAPPORT KAPACITETSKONTROLL AV DAGVATTENSYSTEMET HYLLINGE OCH DEL AV ÅSTORP (NYVÅNG) RAPPORT
RAPPORT KAPACITETSKONTROLL AV DAGVATTENSYSTEMET HYLLINGE OCH DEL AV ÅSTORP (NYVÅNG) RAPPORT UPPDRAG 271700, Skyfallsberäkningar Hyllinge/Nyvång Titel på rapport: Hyllinge och del av Åstorp kapacitetskontroll
Läs merÖversiktlig ytavrinningskartering i Mölndalsåns dalgång - Underlag till fördjupad översiktsplan
PM UPPDRAG FÖP Ytavrinning Mölndal UPPDRAGSNUMMER 1321594000 UPPDRAGSLEDARE Andreas P Karlsson UPPRÄTTAD AV Andreas P Karlsson DATUM Kvalitetsgranskning: Henrik Bodin Sköld Översiktlig ytavrinningskartering
Läs merSkyfallsanalys Oskarshamn
Skyfallsanalys Oskarshamn Utredning av marköversvämning vid extrema regn för delar av Oskarshamns kommun Oskarshamns kommun Oktober 2014 pm_skyfallsanalys_oskarshamn_02.docx / Initials / yyyy-mm-dd Skyfallsanalys
Läs merNy Nationell Höjdmodell (NNH)
Ny Nationell Höjdmodell (NNH) Gunnar Lysell, Vattenstämman 2012-05-15 gunnar.lysell@lm.se Klimat- och sårbarhetsutredningen Utredningen, SOU 2007:60, föreslog att: Lantmäteriet bör få resurser för att
Läs merBeräkning av kapacitet för avvattning av Tidagränd och anslutande gator i Bagarmossen
Sid 1 (7) PM Beräkning av kapacitet för avvattning av Tidagränd och anslutande gator i Bagarmossen Bakgrund Lokalgatan Tidagränd ligger i Bagarmossen i sydvästar delen av Stockholm. Gatan är omgiven av
Läs merÖversvämningsutredning Bromstensstaden
Översvämningsutredning Bromstensstaden Beräkning av vattendjup och vattennivåer vid marköversvämningar i samband med kraftiga regn Projektengagemang AB Rapport Januari 2016 Denna rapport har tagits fram
Läs merRAPPORT PM. Bollebygd detaljerad skyfallsutredning med klimatanpassning för detaljplaneområde utmed Källevägen BOLLEBYGDS KOMMUN
BOLLEBYGDS KOMMUN Bollebygd detaljerad skyfallsutredning med klimatanpassning för detaljplaneområde utmed Källevägen Uppdragsnummer 13004150 Figur: Modellberäknad flödesavledning mot Björnskogsvägen vid
Läs merDagvattenutredning i samband med VA-projektering av Arninge-Ullna
Uppdragsnr: 10194238 1 (6) PM Dagvattenutredning i samband med VA-projektering av Arninge-Ullna Inledning WSP har fått i uppdrag av Titania att göra en dagvattenutredning inför VAprojekteringen av området
Läs merDAGVATTENUTREDNING VITA KORSET
DAGVATTENUTREDNING VITA KORSET 2018-11-06 UTKAST 2018-11-06 UPPDRAG 289281, Dagvattenutredning Vita Korset, Älmhult Titel på rapport: Dagvattenutredning Datum: 2018-11-06 MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson:
Läs merSKYFALLSANALYS SKEDA UDDE INGEBO 1:110 & INGEBO 1:2
RAPPORT SKYFALLSANALYS SKEDA UDDE INGEBO 1:110 & INGEBO 1:2 GRANSKNINGSHANDLING 2018-10-17 UPPDRAG 285417, Förprojektering gata i Skeda Udde Titel på rapport: Skyfallsanalys Skeda Udde Ingebo 1:110 & 1:2
Läs merRedovisning kompletterande dagvattenutredningen
UPPDRAG Kronandalen UPPDRAGSNUMMER 2474656000 UPPDRAGSLEDARE Andreas Asplund UPPRÄTTAD AV Matthias Borris DATUM Redovisning kompletterande dagvattenutredningen Detta redovisar kortfattat resultaten från
Läs merVägledning för skyfallskartering
Vägledning för skyfallskartering 28 november 2017 Cecilia Alfredsson, MSB Lars Göran Gustafsson, DHI Erik Bern, MSB Regeringsuppdrag till MSB Ta fram en metod för kartering och konsekvensanalyser av skyfall
Läs merBilaga Dagvatten-PM för Näset nya bostäder mellan Tjuvdalsvägen och Norra Breviksvägen
216-12-2 Bilaga Dagvatten-PM för Näset nya bostäder mellan Tjuvdalsvägen 2 (6) Innehållsförteckning 1. Syfte... 3 2. Recipient och Miljökvalitetsnormer (MKN)... 3 3. Dimensionerande flöden... 4 3.1. Befintligt
Läs merKartläggning av skyfalls påverkan på samhällsviktig verksamhet metodik för utredning på kommunal nivå. Erik Mårtensson
Kartläggning av skyfalls påverkan på samhällsviktig verksamhet metodik för utredning på kommunal nivå Erik Mårtensson erik.martensson@dhi.se Syfte Identifiera en metod som är lämplig för en första översiktlig
Läs merDagvattenplan Åstorps kommun Bilaga 2 - Åtgärdsförslag
2015 Dagvattenplan Åstorps kommun Bilaga 2 - Åtgärdsförslag Innehåll Åtgärdsförslag... 2 Södra industriområdet... 2 Åstorp tätort... 5 Hyllinge... 8 Färdigställd 2015-08-24 Antagen av Kommunfullmäktige
Läs merRAPPORT. Detaljplan Näsby 35:47 KRISTIANSTADS KOMMUN KARLSKRONA VA-UTREDNING UPPDRAGSNUMMER ERIK MAGNUSSON HAMED TUTUNCHI
KRISTIANSTADS KOMMUN Detaljplan Näsby 35:47 UPPDRAGSNUMMER 3840118000 VA-UTREDNING KARLSKRONA ERIK MAGNUSSON HAMED TUTUNCHI Sweco Östra Vittusgatan 34 SE 371 33 Karlskrona, Sverige Telefon +46 (0)455 31
Läs merRiskanalys och åtgärdsplanering på kommunal nivå
Riskanalys och åtgärdsplanering på kommunal nivå Erik Mårtensson, DHI Sverige AB erik.martensson@dhi.se Översikt Kort info om DHI Regional klimatanalys Vad från den kan användas som underlag vid fysisk
Läs merHagforsgatan Tilläggs-PM för parkeringsdäck
Hagforsgatan Tilläggs-PM för parkeringsdäck Dagvatten-PM, Parkeringsdäck Hagforsgatan 2 (9) Utveckling och projektavdelningen Stadsbyggnadsenheten Sammanfattning Detta PM är en komplettering till Dagvattenutredning
Läs mer2014-12-16. Vi riskerar att dränkas nerifrån
Vi riskerar att dränkas nerifrån 1 2 1 3 2014-12-16 4 2 5 Stigande havsnivåer, exempel Malmö, Svenskt Vatten M134 Havsnivå = +1,56 m 3 Havsnivå = +2,45 m, ca 220 fast. m hus berörs Höjda nivåer i hav,
Läs merPM DAGVATTENUTREDNING
UPPDRAG Grästorp 14:1 UPPDRAGSNUMMER 13007074 UPPDRAGSLEDARE Elisabeth Nejdmo UPPRÄTTAD AV Elisabeth Nejdmo DATUM GRANSKAD AV Tove Lindfors Dagvattenutredning Grästorp 14:1 Sweco har blivit ombedda att
Läs merNy Nationell Höjdmodell
Ny Nationell Höjdmodell Janos Böhm Anpassning till ett förändrat klimat 2010-04-21/22 Malmö Ny nationell höjdmodell Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår i sitt betänkande (SOU 2007:60) att Lantmäteriet
Läs merKvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman
UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1
Läs merSKYFALLSUTREDNING. PM 1(8) Rev. UP UPA Kvalitetsansvarig: Dick Karlsson Handläggare: Olof Persson. Delges: André Berggren
PM 1(8) UP UPA Kvalitetsansvarig: Dick Karlsson Handläggare: Olof Persson Delges: André Berggren SKYFALLSUTREDNING Detaljplan för bostäder vid Långströmsgatan inom stadsdelen Biskopsgården i Göteborg Bakgrund
Läs merKlimatsäkring -P104 samt P105
Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker
Läs merHYDRAULISK MODELLERING & ÖVERSVÄMNINGSKARTERING Rosendalsfältet. Rapport
HYDRAULISK MODELLERING & ÖVERSVÄMNINGSKARTERING sfältet Rapport Rev 2015-04-17 (Förhandskopia) Upprättad av: Jonas Wenström Granskad av: Maria Näslund Godkänd av: Christina Borg HYDRAULISK MODELLERING
Läs merSkyfallsutredning Gunnestorpsvägen
1(18) UP UPA Kvalitetsgranskare: Dick Karlsson Handläggare: Quentin Barbier Delges: Oskar Johansson Skyfallsutredning Gunnestorpsvägen Detaljstudie av planerad bebyggelse med avseende på risk för översvämning
Läs merDagvattenutredning Önnestad 112:1
Sida 1(10) Dagvattenutredning Sida 2(10) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Förutsättningar... 3 3. Befintligt ledningssystem... 3 3.1 Befintliga VA-ledningar... 3 3.2 Befintliga el- och teleledningar...
Läs merKumla kommun PM ledningskapacitet 10-årsregn. Datum Uppdragsnr: 16150
Kumla kommun PM ledningskapacitet 10-årsregn Datum 2017-06-01 Uppdragsnr: 16150 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 4 Regnhändelse... 4 Konsekvenser... 4 Utredningens syfte... 4... 4 Metod... 5 Kumla...
Läs merSödra Infarten Detaljplan Etapp 1
Halmstads Kommun, Fastighetskontoret Södra Infarten Detaljplan Etapp 1 Malmö 2016-05-13 Datum 2016-05-13 Uppdragsnummer 61450827962-007 Utgåva/Status Mark Rodger Axel Sahlin Patrik Gliveson Uppdragsledare
Läs merKälldal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB
Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...
Läs merEKEN 4 - DAGVATTENUTREDNING
PM EKEN 4 - DAGVATTENUTREDNING 2016-05-12 UPPDRAG 267342, Detaljplan Eken - dagvattenutredning Titel på rapport: Eken 4 - Dagvattenutredning Status: Slutrapport Datum: 2016-05-12 MEDVERKANDE Beställare:
Läs mer1 (9) Version 1.0 ERFARENHETER OCH PRAKTISKA RÅD VID ANVÄNDNING AV NNH (BILAGA TILL PRODUKTBESKRIVNING)
L A N T M Ä T E R I E T 1 (9) ERFARENHETER OCH PRAKTISKA RÅD VID ANVÄNDNING AV NNH (BILAGA TILL PRODUKTBESKRIVNING) 2011-11-04 Version 1.0 Bakgrund Lantmäteriets laserskanning av landet resulterar i en
Läs merRAPPORT KAPACITETSKONTROLL AV DAGVATTENSYSTEMET DEL AV BJUV RAPPORT
RAPPORT KAPACITETSKONTROLL AV DAGVATTENSYSTEMET DEL AV BJUV RAPPORT 2016-12-09 UPPDRAG 271700, Skyfallsberäkningar Bjuv Titel på rapport: Del av Bjuv kapacitetskontroll dagvatten Status: Slutrapport Datum:
Läs merKvalitetskontroll laserscanning Göta- och Nordre älvs dalgångar
Kvalitetskontroll laserscanning Göta- och Nordre älvs dalgångar Scanning utförd maj 2006 Mats Nyborg 2006-11-16 VATTENFALL POWER CONSULTANT Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer
Läs merTommy Giertz.
D A G V A T T E N 1 Tommy Giertz tommy.giertz@byv.kth.se 2 DAGVATTENLEDNING VATTENLEDNING AVLOPPSRENINGSVERK SJÖ VATTENVERK VATTENTORN SPILLVATTENLEDNING RECIPIENT 3 UTFORMNING OCH TEKNIK 4 Bildyta - Välj
Läs merTEKNISKT PM. Skyfallskartering Hagastaden STOCKHOLM STAD UPPDRAGSNUMMER VERSION 2.1 SARA KARLSSON JOANNA THELAND (GRANSKARE)
STOCKHOLM STAD Skyfallskartering Hagastaden UPPDRAGSNUMMER 1141534000 VERSION 2.1 SARA KARLSSON JOANNA THELAND (GRANSKARE) Sammanfattning Hagastaden är ett centralt exploateringsområde i Stockholm. Korrekt
Läs merDAGVATTENUTREDNING, GAMLA STADEN 7:1, HELSINGBORG
RAPPORT DAGVATTENUTREDNING, GAMLA STADEN 7:1, HELSINGBORG SLUTRAPPORT UPPDRAG 277250, Dagvattenutredning inom Gamla Staden 7:1, Slottshöjden, Helsingborg Titel på rapport: Dagvattenutredning, Gamla staden
Läs merDAGVATTENUTREDNING. Detaljplan för Östra Jakobsberg, del 1. Karlstads kommun VA-enheten Teknik- och fastighetsförvaltningen rev.
DAGVATTENUTREDNING Detaljplan för Östra Jakobsberg, del 1 Karlstads kommun VA-enheten Teknik- och fastighetsförvaltningen 2017-11-17 rev. 2018-03-08 DAGVATTENUTREDNING ÖSTRA JAKOBSBERG, DEL 1 Östra Jakobsberg
Läs merDagvattenutredning till detaljplan för Norrmalm 4, Västerås
2017-06-10 Dagvattenutredning till detaljplan för Norrmalm 4, Västerås Handläggare Gunnar Eriksson 070-513 88 20; 021-448 04 30 gunnar.eriksson@gema.se Bakgrund Dagvattenutredningen ska utgöra underlag
Läs merDAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN
DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN RAPPORT 2012-06-20 Uppdrag: 242340, Planförstudie - Bergagården, Kalmar Titel på rapport: Dagvattenutredning Bergagården Status: Rapport Datum: 2012-06-20 Medverkande Beställare:
Läs merDagvattenutredning. Brunnsbo/Fiskebacken
2018-04-18 Dagvattenutredning Brunnsbo/Fiskebacken Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Riktlinjer... 2 2 Befintliga förhållanden och förutsättningar... 3 2.1 Topografi och markförhållanden... 3 2.2 Befintlig
Läs merUtredningar och underlag Nacka stad, 9230.
Denna utredning är ett underlag till den utvecklade strukturplanen för Nacka stad. Det sammanvägda resultatet kan läsas i dokumentet Utvecklad strukturplan för Nacka stad. Utredningar och underlag Nacka
Läs merProjekt Kv Sprängaren Etapp C, Sundbyberg Nybyggnad Bostäder. Handling Utredning Dagvattenflöden Utredning
Sidor:11 Projekt Kv Sprängaren Etapp C, Sundbyberg Handling ÅF Infrastructure AB Malmö Arbetsnr: Uppdragsledare: ÅFInfrastructure AB, Dockplatsen 12, Dockplatsen 12 SE211 19 Malmö Telefon +46 10 505 00
Läs merRev Bostäder vid Briljantgatan Revidering av Dagvatten PM fastighet Järnbrott 164:14
Rev. Revidering av Dagvatten PM fastighet Järnbrott 164:14 Revidering av dagvatten PM 2 (13) Utveckling och projektavdelningen Stadsbyggnadsenheten Sammanfattning Planen omfattar byggnation av bostäder
Läs merDagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta.
Örebro, 2015-10-20 Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta. Förslag till detaljplan för Bålsta 1:35, 1:36 och del av Bålsta 1:614, Lyckebo, i Bålsta. Källa: Håbo kommun K e n n e t h B e r g l u
Läs merSTRUCTOR MARK MALMÖ AB
Sida 1(14) Dagvattenutredning Helgedalsskolan Bilden hämtad från www.kristianstad.se Sida 2(14) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Förutsättningar... 3 3 Befintliga ledningar... 3 3.1 Befintliga VA-ledningar...
Läs merDagvattenutredning. Jutagårds förskola, Halmstad Daiva Börjesson Granskad av Carina Henriksson
Jutagårds förskola, Halmstad 2017-06- 16 Daiva Börjesson Granskad av Carina Henriksson Skapad av: Daiva Börjesson 2017-06-07 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Befintliga förhållanden... 2
Läs merÖversiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:
Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:16 2018-06-14 DAGVATTENUTREDNING MELBY MELBY 3:16 På uppdrag av Modern Art Projekt Sweden AB utförts platsbesök samt upprättande
Läs merDagvattenutredning. PM Mellby 15:1, Laholm Upprättad av: Rasmus Mellgren Granskad av: Agron Musaj Godkänd av: Tina Wagner
PM Mellby 15:1, Laholm 2018-03-09 PM Mellby 15:1, Laholm Upprättad av: Rasmus Mellgren Granskad av: Agron Musaj Godkänd av: Tina Wagner Kund Bo-Göran Karén Bo-goran@mellbystrand.nu Konsult WSP Sverige
Läs merDagvattenhantering. Fredrik Kastberg, WSP
Dagvattenhantering Fredrik Kastberg, WSP 2012-03-20 Program - dagvattenhantering Bakgrund Dimensioneringskrav Hydrauliska beräkningar Hur kommer fastighetsägare att påverkas? Dagvattenlösningar alternativ
Läs merDagvattenutredning Mörby 1:62 och 1:65, Ekerö
Datum 2014-05-20 Reviderad - Dagvattenutredning Mörby 1:62 och 1:65, Ekerö Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala Region Mitt Uppdrag Beställare Mörby Järntorget Bostad AB T: +46-10-615
Läs merProjekt Kv Sprängaren Etapp C, Sundbyberg Nybyggnad Bostäder. Handling Utredning Dagvattenflöden Utredning
Sidor:5 Projekt Kv Sprängaren Etapp C, Sundbyberg Handling ÅF Infrastructure AB Malmö Arbetsnr: Uppdragsledare: ÅF-Infrastructure AB, Dockplatsen 12, Dockplatsen 12 SE-211 19 Malmö Telefon +46 505 00 00.
Läs merDagvattenutredning- Organisten 1
Sida 1(14) Dagvattenutredning- Sida 2(14) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Förutsättningar... 3 3. Befintligt ledningssystem... 3 3.1 Befintliga VA-ledningar... 3 3.2 Befintliga el- och teleledningar...
Läs merÖSTRA NYBY - LAHOLM. Dagvattenutredning. Datum: Upprättad av: Saida Celik Granskad av: Bo Nilsson Godkänd av: Saida Celik
ÖSTRA NYBY - LAHOLM Datum: 2016-09-08 Upprättad av: Saida Celik Granskad av: Bo Nilsson Godkänd av: Saida Celik ÖSTRA NYBY - LAHOLM Kund Laholms kommun Samhällsbyggnadskontoret Humlegången 6 302 80 LAHOLM
Läs merPM DAGVATTEN - JAKOBSBERG
29 Bakgrund och syfte Sweco har fått I uppdrag av Karlstads kommun att ta fram underlag för detaljplanen gällande grönstruktur i östra Jakobsberg. Detta innefattar bland annat parkmiljöer och grönstråk.
Läs merRAPPORT DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT
RAPPORT DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT 2017-12-06 UPPDRAG 282424, Dagvattenutredning Förrådet 1 Hässleholm Titel på rapport: Dagvattenutredning Status: Slutrapport Datum: 2017-12-06 MEDVERKANDE Beställare:
Läs merDagvattenutredning - Pilängen
Sida (5) Dagvattenutredning - Pilängen Bilden tillhör Landskrona stad. Sida 2(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 2 Förutsättningar... 3 3. Befintligt ledningssystem... 3 3. Befintliga VA-ledningar...
Läs merFördröjning och rening av dagvatten inom befintlig bebyggelse i östra Lund
Fördröjning och rening av dagvatten inom befintlig bebyggelse i östra Lund Identifiering av markanvändning, typområden och ytor tillgängliga för åtgärder samt analys av fördröjningsmöjligheter Siri Wahlström
Läs merREVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58
REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 SLUTRAPPORT 2013-10-22 Uppdrag: 250188, revidering Dagvattenutredning Åkarp Titel på rapport: Revidering dagvattenutredning till dp för del av
Läs merHydrauliska modeller för Riksten Spill- och dagvatten, DP 4 5
RAPPORT Hydrauliska modeller för Riksten Spill- och dagvatten, DP 4 5 KONCEPT 2014-01-08 Uppdrag: 247920, HYDRAULISKA MODELLER FÖR RIKSTEN Titel på rapport: Hydrauliska modeller för Riksten spill- och
Läs merDagvattenlösning Erstorp Södra
Dagvattenlösning Erstorp Södra Fördjupad dagvattenutredning för Erstorp Södra, Lidköping Eksjöhus AB Rapport april 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat
Läs merDag- och dräneringsvatten
Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika
Läs mer