Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Tussilago

Transkript

1 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Tussilago

2 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida Normer och värden sida Utveckling och lärande sida Barns inflytande sida Förskola Hem sida Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet sida Uppföljning, utvärdering och sida 17 utveckling 2

3 1. Förskolans värdegrund Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk utbildning. ( Lpfö-98, reviderad 2010 ) Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra respekten för vår gemensamma miljö. Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende. Alla i förskolan ska känna sig trygga. Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda förebilder. Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga och som stärker deras självkänsla. Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling. Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära. Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen. 3

4 2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metoder: All verksamhet genomsyras av social träning och empati. Vi försöker agera och reagera på barnets handlingar vare sig de är positiva eller negativa. Vi skapar en trygg miljö där barnen och vårdnadshavarna vågar vara sig själva och komma till tals och känner att vi lyssnar på dom. Under föräldramötet tänker vi ha diskussionsfrågor kring den pedagogiska verksamheten, så att föräldrarna kan komma med egna synpunkter och förslag. Genom att vi finns i barnens närhet skapar vi en trygg miljö för barnen. Genom att vara en god förebild visar vi och lär barnen våra gemensamma regler, att ta hänsyn och respektera varandras olikheter. Under året kommer vi att arbeta med projekt årstider. Alla familjers nationaliteter är representerade i hallen med respektive hemlands flagga, karta och diverse information. De står även Hej och Välkommen på respektive språk. Vi har en världskarta där vi kommer att markera ut barnens ursprungsland. Lämning och hämtning - Vi välkomnar alla barn och vuxna till Tussilago. - Vi bemöter alla med samma respekt. - Vi har en bra samtalsdialog med föräldrarna. Måltider - Barnen är uppdelade vid tre bord för att barnen ska få en lugnare matsituation. 4

5 - Barnen har sina egna platser, men personalen alternerar och sitter en vecka åt gången vid varje bord. Genom detta får all personal se och samtala med alla barn under måltiderna. - Vissa får specialkost, vi lär oss respektera olikheter. - Vi låter barnen turas om och på så sätt vänta på sin tur. - Vi ger barnen modeller för bra bordsskick. - Vi ställer krav efter barnets mognad. De skickar exempelvis maten till varandra och lär sig be om det som de vill ha. Samling - Vi har varje barns namn och foto på golvet i en samlingsring för att skapa trygghet och bekräftelse. - Vi lär barnen visa hänsyn och lyssna på varandra. - Genom närvarokort bekräftar vi alla barn och vuxna även när vi inte är på Tussilago. - Genom de fasta rutiner vi har hjälper vi barnen att få struktur över dagen. Barnen lär sig tiden på dagen och vet lättare vad som ska hända. - Barnen har möjlighet att påverka samlingens innehåll Hallsituation - Vi tar ut några barn i taget för att skapa en lugn situation. Barnen får då möjlighet att klara av så mycket som möjligt själva. - Vi ger barnet tillfälle att reflektera över vad de behöver ha på sig idag och som hjälp till detta pratar vi om vad det är för väder ute. - Barnen har namn och foto på sin plats för att veta var deras kläder och skor är. Fri lek ute och inne - Vi erbjuder barnen fri lek för att lära sig respektera och visa hänsyn till varandra. - Barnen väljer själv aktivitet efter eget intresse. - Vid konflikter försöker vi ta reda på vad som har hänt och ger barnen verktyg att lösa dem. - Vi hjälper barnen att säga nej när de inte vill. - Vi lär barnen vara rädda om våra saker genom att visa och berätta. Toalett situationen - Vi tar några barn i taget, så får vi möjlighet att se alla barn och de får möjlighet att göra det de kan själva. T.ex. klättra upp på skötbordet, ta av och på sig byxorna. - I samråd med vårdnadshavarna får de barn som är mogna för det sitta på pottan eller toaletten. Vila - Det som ger barnet trygghet får de hämta själva (med hjälp av en pedagog) och ha med sig på vilan. - Vi utgår från barnets behov, behöver barnet sova flera gånger under dagen får de göra det. - Vi respekterar vårdnadshavarnas önskemål om barnens sovtider, och om de vill att de ska sova ute eller inne, i vagn eller på madrass. 5

6 - Vi ligger bredvid barnen tills de har somnat. Sover barnen ute i vagn är vi där tills de somnat. - Dörren till vilorummet är på glänt och barnen kan komma upp när de har vaknat. - De barn som behöver får sova i vagn (i sin vagn om den tryggheten behövs). Då lär vi barnen att respektera varandras olikheter. Sago/bokläsning - Vi anpassar böckerna och vårt sätt att läsa efter barnens mognad. - Planerad läsning för barnen som inte vilar, för övriga läser vi spontant i verksamheten. - Barnet lär sig att vara rädd om böckerna genom att vi visar och berättar hur man gör. Portfolio - Vi synliggör varje barn för att stärka deras självkänsla. - Vi lär barnen ta ansvar genom att de får vara med och vara delaktiga i sitt portfolioarbete. - Vi lär barnen att fråga om lov innan de tittar i någon annans pärm. - Portfolio pärmarna finns framme i barnens nivå så barnen själva kan hämta och titta i dom när dom vill. Utflykter - Vi går till vår närmiljö (gården, skeppet, skogen, biblioteket) och där lär vi barnen hur man ska göra just där, och att det är viktigt att vi ska vara rädda om närmiljön och varandra. Skapande - Vi lär barnen turas om och dela med sig av materialet. - Vi bekräftar barnen genom att dokumentera deras alster på väggarna. - Vi erbjuder barnen olika aktiviteter och material som vi har på deras nivå. Struktur och rutiner - Vi anser att grunden är lika viktig varje dag och därför återkommer samma aktiviteter. Det ger trygghet för barn, vårdnadshavare och personal. - Strukturen och rutinerna är utformade efter barnets och barngruppens behov. - Vi har ett bildschema över dagen som visar hur dagen ska se ut. 6

7 2.2 Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andrakulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sittkunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 7

8 Metoder: Vi som personal deltar med glädje i det vi gör tillsammans med barnen under dagen. Vi ställer frågor till barnen som till exempel: - Vad tycker du? - Vad vill du? - Vad vill du göra? När barnen ställer frågor ska de känna att vi lyssnar, svarar och är intresserade. Vi använder TRAS (tidig registrering av språket) för att se vad barngruppen har för språkliga behov. Vi anpassar och utformar verksamheten för att kunna uppfylla behoven. Vi tänker arbeta mer med enklare matematik och naturkunskap. Språk Vi har bokpåsar på olika språk som föräldrarna kommer att få låna med sig hem. Finns inte ett visst språk så kontaktar vi biblioteket så sätter de ihop en aktuell bokpåse. Vi lyssnar på musik på barnens hemspråk. Matematik Vi arbetar med matematik i vardagen i rutinsituationer och spontant. När vi är i skogen jobbar vi med boken leka och lära matematik ute. Sapere Vi arbetar med Sapere som är en metod där vi använder och utforskar alla våra sinnen. Vi presenterar och dokumenterar vårat aktuella sapere tema. Lämning och hämtning och dialog med vårdnadshavare. - När barnen kommer till förskolan får de berätta hur de mår och vad de gjort under sin ledighet. - Vi pratar om hur länge barnet har varit ledigt och när vi kommer att träffas igen för att barnet ska lära sig tid och rum. - Vid hämtning berättar barnet för vårdnadshavarna vad de gjort under dagen. - Vi välkomnar alla barn och vuxna till Tussilago. - Vi turas om att ta emot barnen i hallen så att alla vårdnadshavare och barn ska känna sig trygga med alla pedagoger på avdelningen. - Vid hämtning hjälper och stöttar vi barnet att berätta vad de gjort under dagen. (Både positiva och negativa handlingar) - Vi är intresserade av andra kulturer och språk. Säger barnet exempelvis något på sitt språk ber vi vårdnadshavarna att översätta så att vi förstår barnet. - Om vårdnadshavarna har svårigheter med att förstå oss på grund av språket har vi en kontakt bok som vi skriver i. Vårdnadshavarna får ta hem den för översättning. 8

9 - Genom de fasta rutiner vi har hjälper vi barnen att få struktur över dagen. - Finns det behov av tolk vid viktiga samtal använder vi oss av detta. Nta - Vi planerar att jobba med Nta Vatten. Grönflagg - Vi kommer planera in källsortering i vår verksamhet. Måltider - Vi sitter vid tre bord för att skapa en lugn mat situation. - Vissa får specialkost, vi lär oss respektera olikheter. - Barnen får lära sig att turas om, vänta på sin tur och skicka maten till varandra. - Vi ger modeller för bra bordsskick. - Vi ställer krav efter mognad. - Barnen får efter sin egen förmåga hjälpa till att duka, lägga på mat, bre smörgåsar, hälla i mjölk, duka av efter sig samt skrapa av sina matrester i kompostpåse. - Alla får komma till tals och bli lyssnad på. - Man väljer själv hur mycket mat man vill lägga på och om man orkar äta en smörgås efteråt. - Vi uppmuntrar barnen att smaka på allt. - Under måltiden ges barnen möjlighet att berätta och reflektera över saker som är viktiga för dem. Barnen ska känna att vi lyssnar på dem och ger respons. - Vi sätter ord på barnens och våra matupplevelser. Tex. Idag är såsen kall, hur låter det när du äter på en hård smörgås och idag serveras det majs. - Barnen får lära sig att källsortera genom att själva skrapa av matrester från sin tallrik i en kompostpåse. Samling - Barnen får bland annat välja vilka sånger vi ska sjunga och vilken sorts frukt de vill ha. - Vi har dans- och rörelselekar för att utveckla barnens motorik och stärka deras kroppsuppfattning. - Vi har varje barns fotografi (ansiktsbild) och namn på golvet i en samlingsring för att skapa trygghet och bekräftelse. De vet var deras egna plats är någonstans. - Genom närvarokort bekräftar vi alla barn och vuxna även när vi inte är på Tussilago. - I samlingen ges barnen möjlighet att berätta och reflektera över saker som är viktiga för dem. Barnen ska känna att vi lyssnar på dem och ger dem respons. - Efter barnens mognad leder vi dem språkligt framåt genom att använda oss av exempelvis rim och ramsor, rörelselekar, sånger, rörelsesånger, flanosagor och enklare lekar. - Vi räknar tillsammans in sångerna. - Vi äter hel eller halv frukt. Barnen lär sig hur mycket de orkar äta. 9

10 - Vi sjunger mycket sånger som handlar om djur och natur. Hallsituationen - Vid på- och avklädning får några barn följa med ut i hallen för att skapa en lugn stund och tillfälle till samtal. Barnen uppmuntras att klara av så mycket som möjligt själva. - Ge barnet en möjlighet att reflektera över vad jag behöver ha på mig idag. - Vi samtalar och räknar under på- och avklädning. Det kan exempelvis vara hur många skor barnet har. Fri lek ute och inne - Barnen väljer aktiviteter de vill leka med inne och ute efter eget intresse. Vi stöttar och vägleder i leken. - Vid konflikter försöker vi ta reda på vad som har hänt och vi ger barnen verktyg att lösa dem. - Vi hjälper barnen att säga nej när de inte vill. - Vi lär barnen vara rädda om våra saker. - Barnen får träna på att städa undan de leksaker som de lekt med och lägga dem på rätt plats. - Vi erbjuder möjligheter att leka med material som de kan bygga med. (klossar, kuddar, filtar, duplo, naturmaterial e.t.c). - Utomhus leker barnen ofta med sand och vatten. De öser, häller och mäter. - Vi arbetar med bokstäver siffror och symboler. Toalettsituationen - Vi tar några barn i taget, så får vi möjlighet att se alla barn och de får möjlighet att göra det de kan själva. T.ex. klättra upp på skötbordet, ta av och på sig byxorna och vänta på sin tur. - I samråd med vårdnadshavare får de barn som är mogna för de sitta på pottan eller toaletten. - Barnen får vänta på sin tur. Vila / sago och bokläsning - Vi anpassar böckerna och vårt sätt att läsa efter barnens mognad. - Planerad läsning för de barn som inte vilar, för övriga läser vi spontant i verksamheten. De får själva välja bok. - Lär sig vara rädd om böckerna. - Vi läser böcker som bland annat handlar om matematik, djur och natur. Vi samtalar om mängder och antal. Portfolio - Varje barn har en egen portfoliopärm där vi dokumenterar barnens utveckling. - Barnen väljer själva (efter ålder) vilka som får titta i pärmen. - Utifrån barnets mognad får de som vill vara med och välja vad de vill ha med i sin pärm. - När barnen har gjort något till portfoliopärmen får de berätta om det. Vi tar med barnens kommentarer till deras alster. - Vi ser varje barns individuella utveckling. 10

11 - Dokumentation som suttit uppe på väggen sätts in i en årspärm som förvaras bredvid föräldrapärmen i tamburen. - Förskolan Björksta arbetar med en röd tråd som ska genomsyra hela barnens vistelse på de olika avdelningarna. Den röda tråden består av självporträtt, handavtryck och familjelöv. Vi på Tussilago arbetar även med tema JAG. Utflykter - Vi gör regelbundet utflykter i vår närmiljö och vi förbereder barnen inför och under utflykten, berättar vad vi ska göra och vart vi ska gå. - Vi uppmuntrar barnen att utforska miljön vi är i. - Vi lyssnar på barnens önskemål om var de vill gå. - Vi samtalar före, under och efter utflykten om saker som händer och som vi upptäckt. - Vi utforskar naturen. Räknar och undersöker det vi hittar. Vi mäter och jämför olika saker med varandra. - Vi berättar vilka djur som lever i skogen. - Vi går till miljöstationen för att källsortera. Skapande - Vi erbjuder barnen olika skapande aktiviteter som vi gör tillsammans med dem. Det kan exempelvis vara måla, baka med play-doh, röra oss till musik, pussel, bygga etc. - Barnen utvecklar härigenom sin nyfikenhet och lust att lära. - När vi har olika temaarbeten samtalar vi med barnen runt ämnet. - Om barnet kommer med en idé försöker vi förverkliga den. 11

12 2.3 Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och Utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metoder: Lämning och hämtning - När barnen kommer till förskolan får de berätta hur de mår och vad de gjort under sin ledighet. - Vid hämtning får barnen berätta för vårdnadshavarna vad de gjort under dagen. Måltider - De barn som vill får efter sin egen förmåga hjälpa till att duka, hälla på mat, bre smörgåsar, hälla i mjölk och duka av och skrapa av sin egen tallrik. - Barnet väljer själv hur mycket mat det vill lägga på tallriken och om det orkar äta en smörgås efteråt. Samling - Vi lär oss visa hänsyn och lyssna på varandra. - Barnen får bland annat välja vilka sånger vi ska sjunga och vilken sorts frukt de vill ha. - För att bekräfta alla barn och vuxna på avdelningen använder vi oss av närvarokort på barn och pedagoger. - Varannan vecka har 1-3års avdelningarna gemensam sångsamling. Då får barnen turas om att välja sånger som de själva får presentera. - Vi sätter upp gemensamma trivselregler tillsammans med de barn som har språk och är mogna för det. Vi jobbar med att barnen ska våga ta egna beslut. Hallsituationen - Vi ger barnet en möjlighet att reflektera över vad det behöver ha på sig idag. - Barnen lär sig vänta på sin tur. - Barnen får klä på sig det som de klarar av att göra själva. Fri lek ute och inne - Barnen väljer efter intresse de aktiviteter vill leka med inne och ute varje dag. - Vid konflikter försöker ta reda på vad som har hänt och ger barnen verktyg att lösa dem. - Vi pratar om hur man är en bra kompis. - Vi hjälper barnen att säga nej när de inte vill. 12

13 - Vi lär barnen vara rädda om våra saker genom att vi berättar och visar hur man gör. - Vi utformar avdelningens inne- och förskolans utemiljö efter barnens behov och intressen. - När vi har gemensam gårdsstädning samt skräpplockar vecka får barnen själva välja var de vill städa. Toalettsituationen - Barnen får möjlighet att göra det de kan själva. Det kan till exempel vara att klättra upp på skötbordet, ta av och på sig byxorna, gå på pottan eller toaletten samt vänta på sin tur. Vila - Det som ger barnet trygghet får de hämta själv (med en pedagogs hjälp om det behövs) och ha med sig under vilan. - I den mån det går får barnen välja om de vill sova på madrass eller i vagn. - De barn som har slutat att vila får göra en lugnare aktivitet. Sago- och bokläsning - Tillsammans med barnen lånar vi böcker på biblioteket. - Barnen väljer själva vilka böcker som vi ska läsa för dem. - Barnen lär sig vara rädda om böckerna genom att vi visar och berättar för dem. Portfolio - Vi lär barnen att ta ansvar och vara delaktiga i sitt portfolioarbete genom att de får vara med och sätta in material och berätta vad de gjort. - Pärmarna står på barnens nivå så barnen själva kan hämta själva. Utflykter - Vi lyssnar på barnens önskemål om var de vill gå. Skapande - På barnens nivå finns material som till exempel papper, pennor, play-doh deg tillgängligt för barnen. - Rörelse - Barnen är med och väljer sång- och rörelselekar. 13

14 2.4 Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, Att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, Utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska Visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, Utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder: Vi kan aldrig ersätta er vårdnadshavare eftersom ni är det viktigaste för barnen, men vi gör vistelsetiden så bra som möjligt för era barn. Vårdnadshavare är alltid välkomna att besöka oss på förskolan. Vi tar emot barnen så att det känner sig välkomna och vårdnadshavarna känner att vi tar över ansvaret för deras barn under tiden de har behov av barnomsorg. Vi är en personal i hallen, övriga barn är inne på avdelningen, för att kunna ge barn och vårdnadshavare en lugn stund för ett tryggt överlämnande. För att underlätta för arabisktalande vårdnadshavare kommer vi att få inbjudan till olika samtal samt barnenkäten översatt till arabiska. Inskolning - Inskolningssamtal: Vi har samtal med den nya familjen och informerar om verksamheten och hur inskolningen kommer att gå till. Vårdnadshavarna får även tillfälle att berätta för oss om sitt barn. Vid behov använder vi tolk. - Inskolning: Under gruppinskolning ansvarar två personal för den. All inskolning varar under en- två veckor för att skapa trygghet för barn och vårdnadshavare. Under inskolningen har vi utarbetat ett schema som vi följer. Om barnet inte är färdiginskolat efter den tiden, förlänger vi i samråd med vårdnadshavarna den. Efter inskolningen ansvarar en personal för samtal t.ex. portfoliosamtal. Till flerspråkiga föräldrar lämnar vi ut information på deras hemspråk (om det finns tillgängligt). - Uppföljningssamtal: Efter cirka åtta veckor efter inskolning har vi ett uppföljningssamtal, då vi tillsammans med barn och vårdnadshavare 14

15 pratar om inskolningen och hur de och vi har upplevt vistelsetiden efteråt. Vid behov används tolk. Föräldramöte - Vi informerar vårdnadshavarna om vår verksamhet och vi ger möjlighet till diskussion och synpunkter angående den. - Vi presenterar arbetsplaner för alla familjer för att ge dem insyn i vår verksamhet. - Vi tar hjälp av tolk om det finns behov till det. - Föräldramötet ska vara utfört senast 30 november. - Vi presenterar läroplanen, skolplanen och den lokala arbetsplanen på olika sätt under föräldramötet. Tex. Bildspel, collage etc. - Vi berättar vilka projekt vi tänker arbeta med under året. - På våren har hela Björksta trivselkväll tillsammans. Det är för att alla barn, vårdnadshavare och personal på Björksta ska känna gemenskap och samhörighet med varandra. Lämning och hämtning - Vi har daglig kontakt där vi berättar om barnets dag på Tussilago. Då har vårdnadhavarna möjlighet att ställa frågor, berätta saker som är viktiga för oss att veta och ge synpunkter på verksamheten. - Vid dagliga samtal delger vi vårdnadshavarna barnets utveckling och hur barnet fungerar på förskolan. - På hösten lämnar vi ut en intervjublankett som vårdnadshavarna gör tillsammans med sitt barn. Barnen är med vid samtalet och vi utgår från intervjublanketten. - På våren utgår samtalet utifrån barnens egna portfoliopärmar samt personalens dagliga observationer. Barnet är med under samtalet. - Föräldraråd - En gång per termin är det föräldraråd där enhetschefen är ansvarig för mötet. En personal från varje förskola är med. - Varje avdelning har föräldrarådsrepresentanter. - På avdelningen finns en låda där föräldrar anonymt kan ställa frågor, ge förslag och ha synpunkter till föräldrarådet. Dessa frågor tar föräldrarepresentanterna med sig till föräldrarådet. 15

16 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för Att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder: 16

17 3. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör detmöjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. 17

18 Metoder: Tras - Vi fyller i varje barns respektive tras schema en gång per termin. - Vi gör en sammanställning över avdelningens barns behov och lägger upp vårt arbete utifrån det. - På den gemensamma planeringen utvärderar vi avdelningens gemensamma aktiviteter och utifrån denna lägger vi en ny strategi. Portfolio - Tillsammans med barnen arbetar vi kontinuerligt under hela året med portfoliomaterialet. - Barnen är med och sätter in sina alster. - Varje barn har en egen portfoliopärm där vi dokumenterar deras individuella utveckling. - Barnen väljer själva (efter ålder) vilka som får titta i pärmen. - Utifrån barnets mognad får de som vill vara med och välja vad de vill ha med i sin pärm. - När barnen har gjort något till portfoliopärmen får de berätta om det. Vi tar med barnens kommentarer till deras alster. - Dokumentation som suttit uppe på väggen sätts in i en årspärm som förvaras bredvid föräldrapärmen i tamburen. - Förskolan Björksta arbetar med en röd tråd som ska genomsyra hela barnens vistelse på de olika avdelningarna. Den röda tråden består av självporträtt, handavtryck och familjelöv. Vi på Tussilago arbetar även med tema JAG. - En gång per år har vi portfoliosamtal med barn och vårdnadshavare. Där berättar och visar barnet materialet som finns i portfoliopärmen. Språkdomäner - När vi tar emot flerspråkiga familjer använder vi oss av plan för att ta emot och arbeta med flerspråkiga barn. Då använder vi oss av blanketten språkdomäner, och vi fyller i den tillsammans med vårdnadshavare och eventuell tolk. Lokalarbetsplan - Under höstens stängnings dag reviderar vi den lokala arbetsplanen utifrån vårens uppföljning. - Ny personal uppmanas att läsa den för att veta hur vi tänker och arbetar. - Regelbundet tar vi fram arbetsplanen för att se om vi uppfyller de mål vi satt upp. - På vårens stängningsdag utvärderar vi den lokala arbetsplanen och arbetar fram åtgärdsförslag. Denna utvärdering används sedan som underlag för förskolans kvalitetsredovisning. - Stängningsdagen i Januari utvärderar vi höstens arbete. 18