Moment 4: Metoder för dataanalys 4. 2 Textanalys

Transkript

1 Moment 4 Metoder för dataanalys 1 (11) Moment 4: Metoder för dataanalys 4. 2 Textanalys Texten på dessa sidor syftar till att disponera och vägleda läsningen av den för momentet anvisade kurslitteraturen. Hänvisningar ges löpande till preciserade avsnitt i kurslitteraturen, men också kompletteringar och förklaringar. För övningsuppgifter: Se anvisningar i Instuderingsfrågor för individuell tentamen. Sammantaget handlar det om frågorna (där frågorna har försetts med lösningsförslag). För övningsuppgifter: Se även de uppgifter som anvisa i anslutningen till avsnitt 5 om idéanalys nedan.. Disposition 1. Inledning 2. Introduktion till textanalys 3. Innehållsanalys 4. Argumentationsanalys 4.1 Pro- & contrametoden 4.2 Toulminschemat 5. Idéanalys 5.1 Komponenter 5.2 Term, begrepp och referens 5.3 Grundläggande övningar Litteratur Utöver denna text: Bergström & Boréus kap Inledning Litteratur: - Moment 4.2 handlar om att analysera data som består av ord nedskrivna som text. Texten kan vara producerad av andra som i böcker, partiprogram eller t.ex. riksdags- eller fullmäktigeprotokoll. Texten kan också vara producerad av dig själv, som anteckningar från en intervju t.ex. Tre typer av textanalys tas upp: innehållsanalys, argumentationsanalys och idéanalys. Kurskraven när det gäller dessa är att de ska kunna tillämpas som det står i de preciserade kursmålen. Du ska alltså kunna göra t.ex. argumentationsanalys av en mindre text. Men

2 Moment 4 Metoder för dataanalys 2 (11) observera detta sista. Det handlar om att kunna göra analys av mindre texter, inte av hela partiprogram eller långa riksdagsdebatter etc. I sådana fall måste alltid idéer och argument sammanfattas starkt av undersökaren, och det kräver mycket läsande och övervägande. Just här handlar det i stället om att förstå tekniken. De övningsexempel som hänvisades till ovan visar vad det handlar om. Med ett undantag är texten är i det följande mycket sparsam. Kapitlen i Bergström & Boréus är instruktiva. Undantaget utgörs av idéanalysen där introduktionen häri gjorts något längre och mer preciserad samt försetts med ett antal extra innötande grundövningar. 2. Introduktion till textanalys Litteratur (utöver denna text): Bergström & Boréus kapitel 1 Texten i kapitel 1 är delvis väl tung. Kapitlet innehåller en del allmänt tänkande om textanalys och diskuterar en del besvärligheter när man jagar sanningen genom texter. Det viktigaste att ta fasta på för att sedan förstå de följande analysmetoderna är det här: Avsnittet Innebörden av vissa markeringar som finns redan i förordet (sid. 7-8). Kolla! Avsnittet om Textanalys och tolkning med de fyra tolkningsstrategierna sid Du måste nämligen vid en textanalys (oftast) välja själv vilken av strategierna du vill använda. Du behöver inte detaljkunna dessa strategier men var medveten om att de finns och att de kan väljas. I avsnittet Vad är en bra textanalys så uppmärksamma, om inte annat som repetition, vad dom skriver om validitet och reliabilitet, och orden inter- och intrasubjektivitet som används för reliabiliteten. ( Den riktigt ambitiöse studenten, eller den som vill fördjupa sig för att använda en viss textanalysmetod i uppsatsen kan också uppmärksamma att det finns övningar med lösningsförslag i kapitel 7) 3. Innehållsanalys Litteratur (utöver denna text): Bergström & Boréus kapitel 2 Den textanalys som här kallas innehållsanalys kallas ofta också för kvantitativ innehållsanalys. Den är nämligen kvantitativ. Idén går ut på att texter kan analyseras genom att bokstavligt räkna förekomst av vissa ord, uttryck, rubrikstorlekar, textens omfattning, placering...

3 Moment 4 Metoder för dataanalys 3 (11) I princip kan det fungera så här: Antag att du vill undersöka huruvida tesen om SAP:s högervridning under senaste 20 åren är giltig på lokalplanet. Du kan då först göra dig en lista med typiska nyliberala ord och uttryck (valfrihet privat, marknad, konkurrens ). Därefter undersöker du utskrifter från kommunfullmäktigedebatter från t.ex och 2001 och letar efter de nyliberala orden bland socialdemokratiska inlägg. Har de ökat i antal? Svaret ger dig ett underlag för att diskutera vidare om högervridningen finns. Eller antag att du vill undersöka en borgerlig och en socialdemokratisk tidning med avseende på hur de uppmärksammar EU. Du kanske då mäter antal spaltmillimeter som båda tidningarna ägnar åt EU och du kanske också noterar förekomst av negativt respektive positivt laddade ord i texterna (negativt laddade är ord som inte, nej, ej, aldrig, fel, hinder och positivt laddade är ord som ja, alltid, lösning ). Analysen ger underlag för att diskutera den utsträckning EU diskuteras och om inställningen är positiv eller negativ. Innehållsanalysen ger typiskt dataunderlag för fyra möjliga undersökningar: för att jämföra omnämnandet av något med detta någots verkliga förekomst för att få uppfattning om den uppmärksamhet en företeelse ges för att undersöka olika aktörers värderingar och skillnad i värderingar för att undersöka förändring över tid av aktörers inställningar 4. Argumentationsanalys Litteratur (utöver denna text): Bergström & Boréus kapitel 3 Argumentationsanalysen handlar om att ur en text sålla fram de argument, det vill säga de skäl någon framför för sin ståndpunkt. Det kan handla om riksdagsdebatter, partiprogram, tidningsdebatt, en insändare eller t.ex. den argumentation någon för fram i ett tal. Analysen är ibland mycket enkel att göra, ibland ganska svår. Även människor med mer genomtänkta ståndpunkter i någon fråga har ibland stora hål i sin argumentation. Det kan krångla till analysen men då ger analysen också möjlighet att upptäcka just dessa brister. Ibland kan argumentationerna också vara oerhört omfattande. En analys av argumentationen för och emot anslutningen till EMU:s tredje steg är ett exempel. Svårigheten för argumentationsanalytikern ligger då inte minst i att komprimera alla argument och ståndpunkter på ett rimligt och rättvisande sätt. Argumentationsanalys brukar utföras med ett eller flera av följande syften: Deskriptivt (beskrivande) syfte. Analysen görs helt enkelt därför att man vill rekonstruera en argumentation, spalta upp och tydliggöra den. Denna analys behöver man göra även om man har också andra syften med analysen.

4 Moment 4 Metoder för dataanalys 4 (11) Värderande syfte. Analysen görs för att undersöka i vilken utsträckning argumentationen i sig utförs på ett godtagbart sätt. Ofta handlar det om att sätta upp ett ideal för god argumentation och sedan jämföra med det (ges argument för varje påstående? är de sakliga i sammanhanget? underförstås dolda antaganden? etc.) Utvärderande syfte. Analysen görs för att värdera beviskraften i argumentationen. Stärks en ståndpunkt? 4.1 Pro- & contraschemat Att arbeta med pro- & contraschemat är en av två huvudmetoder för argumentationsanalys. Startpunkten för analysen är att utgå från den tes någon driver i en text. Tesen, eller synonymt spetsformuleringen, är den ståndpunkt man som analytiker väljer att söka argumenten för och mot i övriga texten/övriga texter. Det är alltså argument för tesen (proargument) och mot tesen (contraargument) som ställs upp i analysen. Ett enkelt exempel: Tillsamman med någon tittar du på TV. Du vill byta kanal från TV1 till TV 2. Detta är tesen (eller spetsformuleringen ) i en argumentationsanalys. Ditt första proargument är att TV 2 har ett intressantare program. Du underbygger detta påstående genom att framhålla att det programmet ni ser ju är en repris som ni redan sett. Din medtittare vill dock hålla kvar programmet ni ser på. Han/hon hävdar att det också är intressant att se om ett program, man ser det från nya infallsvinklar då. Du säger emot detta eftersom just det TV1-program ni tittar på är så ytligt att det inte kan ses ur någon ny vinkel. Dessutom har du ytterligare ett huvudskäl för att byta till TV2. Programmet är nämligen viktigt för dina studier. I ett pro- & contraschema kan proargumenten (P) och contraargumenten (C) nu tydliggöras i t.ex. följande ordning: Tes: Byt kanal till TV2 P1: TV2 visar intressantare program P1P1: Alternativet i TV2 är en repris och därför mindre intressant P2: TV2 visar ett viktigare program C1: Det är intressant att se om ett program P1C1: Det kan ses från nya infallsvinklar C1C1: Ytliga program som det i TV1 har inte fler infallsvinklar Så här kan det första analysresultatet i princip se ut (jfr. det deskriptiva syftet ovan). Märk att proargument av första ordningen (P1 och P2) ger skäl som direkt stöder tesen och att på motsvarande sätt contraargument av första ordningen (C1) direkt vänder sig mot tesen. Märk också att det som sedan kallas andra ordningens argument (P1P1, P1C1 och C1C1) bokstavligen måste läsas från vänster till höger för att förstås korrekt: P1P1 är ett direkt argument till stöd för P1 och indirekt stöd för tesen. P1C1 är på samma sätt ett proargument (nr 1) till stöd för motargumentet C1. Och C1C1 är alltså ett motargument till C1. När man läser eller skriver denna typ av scheman är alltså tekniken den för tillkommande argument att de knuffar in beteckningen för det tidigare argumentet ett steg:

5 Moment 4 Metoder för dataanalys 5 (11) P1: TV2 visar intressantare program P1P1: Alternativet i TV2 är en repris och därför mindre intressant C1: Det är intressant att se om ett program P1C1: Det kan ses från nya infallsvinklar C1C1: Ytliga program som det i TV1 har inte fler infallsvinklar De hjälpmedel man har för analysen är, utöver den text som analyseras, den allmänna kännedom man har om det ämne som analysen handlar om och viktigast sin egen språkliga och logiska förmåga. Uppställd så här kanske analysen i sig inte säger så mycket. Den motsvarar bara det först nämnda syftet ovan (det deskriptiva). Den som gör analysen använder vanligen resultatet som grund för av argumentationen eller utvärdering av den (de andra syftena). Fler förklaringar och exempel, och också fler teckenmöjligheter ges i kapitlet i kursboken. 4.2 Toulminschemat Ett alternativ till pro- & contraschemat är det schema den brittiske filosofen Stephen Toulmin lanserat (se sid. 108 ff i läroboken). Det fordrar samma logik som det grundläggande pro- & contraschemat men det fordrar ingen tes. Analysen kan börja var som helst i en argumentation, t.ex. i det som ovan betecknades P1C1( Det kan ses från nya infallsvinklar). Just det påståendet kan sedan granskas vidare utifrån olika typer av argument. Toulminschemat använder inte heller beteckningarna P1, C1 och så vidare utan talar i stället om påståenden, argument och premisser som huvudbeteckningar. Det är vanligen också mer överskådligt och därmed läsarvänligt än pro- & contraschemat är. *** Oavsett vilket schema som används så är det viktiga med dem att de just ordnar en argumentation. I läroboken diskuteras olika sätt att därefter klassificera argumenten (sid. 124ff) liksom tekniker för att bedöma beviskraft (132 ff). Vad analytikern därpå vill använda ordningen och klassificeringarna till beror på syftet med analysen.

6 Moment 4 Metoder för dataanalys 6 (11) 5. Idéanalys Litteratur (utöver denna text): Bergström & Boréus kapitel 4 En politisk idé är en tankekonstruktion. Den kan handla om att skatten bör höjas eller t.ex. att fjärrvärme är ekologiskt försvarbart. Om många sådana idéer samlas ihop till ett sammanhängande system kan vi istället för politisk idé tala om politisk ideologi. Bergström & Boréus beskriver i kapitel 4 elementen i idé- och ideologianalys och olika varianter eller inriktningar som den kan ha. Den följande texten i detta dokument kompletterar lärobokskapitlet genom att a) vara tydligare på de element eller komponenter som ingår i en politisk idé b) kort diskutera ett allmänt språkproblem som kan störa varje form av textanalys, inte minst idéanalysen, och c) tillhandahålla en uppsättning basala och enkla extra övningsuppgifter för grunderna i idéanalys 5.1 Komponenter 1 Idé- eller ideologianalys tar vanligen fasta på tre väsentliga element (komponenter) hos politiska idéer respektive ideologier: De beskriver en verklighet. Detta görs med beskrivningssatser och utvärderande satser om verkligheten. Dels handlar dessa satser ofta om hur en situation, en verklighet de facto är, och om vilka medel som rimligen står till buds för att förändra verkligheten och vilka konsekvenserna de facto blir vid val av olika medel. Sjukvården är i kris! Sverige har arbetskraftsbrist! Sänkt skatt ökar konsumtionen! Sverige är ett land i norra Europa! Kvinnor är förtryckta! Män är förtryckta! Folkomröstningar stärker demokratin! De uttrycker värderingar med relevans för denna verklighet. De värderingar som avses här uttrycks genom så kallade äkta värdesatser eller äkta värdepåståenden. Jämställdhet är viktigt! Sol och värme är gott. Trygghet är eftersträvansvärt! Demokrati är dåligt. Demokrati är bra! Individens frihet är alltid ett mål! Solidarisk gemenskap är viktigt! Här handlar det inte om att (ut)värdera en verklig situation som i verklighetsbeskrivningarna ovan, t.ex. i påståendet att kvinnor är förtryckta. Att uttrycka värderingar (äkta värdesatser) 1 Avsnittet är en bearbetning av ett äldre kursdokument formulerat av Mats Lindberg (Dahlkvist)

7 Moment 4 Metoder för dataanalys 7 (11) är i stället att normativt, t.ex. moraliskt eller etiskt, uttala vad som ytterst är att förstå som goda värden; som gott, positivt, eftersträvansvärt, önskvärt. (Och ibland omvänt vad som är ont). Sådana värdesatser ska alltså inte förväxlas med utvärderande satser. Att t.ex. uttrycka att demokratin fungerar bra, att jämställdheten kan förbättras eller att skattehöjning är ett dåligt medel för att minska spritkonsumtionen är att uttrycka utvärderingar. Dessa är påståenden om verkligheten, om hur det är, inte om hur det bör vara. De uttrycker någon handlingsrekommendation. Politiska idéer och ideologier innehåller vanligen också en handlingsrekommendation i form av en regel som bör tillämpas, en uppmaning, en handlingsnorm. Gå ut i solen! Stjäl icke! Var ärlig! Sänk skatten! *** En idé- eller ideologianalys tar vanligen fasta på ett eller flera ofta alla av dessa tre komponenter. Analysen uppdelningen handlar om att klargöra hur olika handlingsrekommendationer relateras till olika värderingar och till olika verklighetsuppfattningar. Miljöpartiet vill att Sverige ska gå ur EU (handlingsrekommendation). En idéanalys skulle klargöra vilka värderingar och vilken verklighetsbeskrivning ståndpunkten bygger på. Vänsterpartiet vill också att Sverige ska lämna EU. En jämförande analys kan klargöra om de båda partierna har samma värderingar och samma verklighetsuppfattning som skäl för sina handlingsrekommendationer. (Idéanalysens tre komponenter återkommer i övningarna i avsnitt 5.3) 5.2 Term, begrepp och referens En särskild besvärlighet ska framhållas, giltig för all analys av någons språk, muntligt som skriftligt. Besvärligheten kan sägas följa av att det inte finns någon lagstiftning om vad ord betyder! Miljöpartiet vill t.ex. att Sverige ska gå ur EU, Vänsterpartiet att Sverige ska lämna EU. Det är alltså två helt olika uttryck och det är inte givet att de betyder exakt samma sak. En idéanalys förutsätter att detta undersöks. Det omvända gäller också. Ett och samma ord kan ha flera innebörder, olika för olika användare. Inget av våra riksdagspartier är idag emot varken jämställdhet eller rättvisa. Samma ord har flera anhängare, utan att innebörden för den skull är densamma. Textanalys (språkanalys) förutsätter därför kännedom om skillnaden mellan term, begrepp (idé) och vad vi brukar kalla referens, eller verklighet. Ofta illustreras resonemanget med en figur, vanligen kallad Ogdens och Richards triangel (se nedan). Termen i figuren är själva ordet, bokstavskombinationen, men tömd på varje innehåll. Tänk dig ett innehållslöst ord som ruisufosk. Eller tänk dig ordet/termen/bokstavskombinationen stol men utan att koppla den till något särskilt föremål. Detta är vad vi i textanalys menar med term.

8 Moment 4 Metoder för dataanalys 8 (11) Begrepp Term Referens Begreppet är detsamma som idéinnehållet i termen. Termen stol syftar på en idé, ett begrepp, om något som kan ställas på ett golv, som har en sittyta och som är ämnad att i första hand just sitta på. Begrepp innehåller kognitiva, beskrivande, aspekter men också emotiva, känsloladdade. Termen stol är i huvudsak fylld med enbart kognitiva aspekter. Men det är inte en term som mord. I begreppet mord ingår den kognitiva idén om att det finns en aktiv mänsklig handling som medför att den som utsätts för den dör. Men i begreppet mord ingår också en emotiv idé om att en sådan handling är avskyvärd, ful, moraliskt förkastlig För många termer är begreppets kognitiva värde omtvistat. Demokrati är ett sådant begrepp; vad exakt ingår i det vi kallar demokrati? För många termer är begreppets emotiva värde också omtvistat. Socialism är ett sådant. Och t.ex. nyliberalism. De väcker olika emotiva känslor för olika användare. Vid textanalys som t.ex. idéanalys måste vi därför förstå inte bara skillnaden mellan term och begrepp, utan också att begreppet kan vara olika för olika användare även om de använder samma term. När t.ex. en folkpartist säger att vänsterpartiet strävar efter socialism är ordet socialism försett med en negativ emotiv laddning. När en vänsterpartist talar om socialism är det tvärtom positivt emotivt laddat. En noggrann läsning skulle också visa att de två partierna har olika kognitiva laddningar menar olika saker med ordet socialism. Termen har de gemensamt, men begreppet är olika! Referens är sedan en eller flera saker i verkligheten som samma term syftar på. Stolen där borta i hörnet. Mordet på Olof Palme. Mordet på yttrandefriheten. Socialismen som den fungerar på Kuba. Även här gäller att samma term kan ha olika referenser i verkligheten. En folkpartist kanske menar att Sovjetunionen var en socialistisk stat. En vänsterpartist kanske inte håller med, utan tänker på samma stat som en stalinistisk diktatur (t.ex.).termen mord har en typ av referens i uttrycket mordet på Olof Palme. Referenstypen är en annan i uttrycket mordet på yttrandefriheten. Poängen med att veta skillnaden mellan term, begrepp och referens är alltså den att man i sin analys kan ta hänsyn till att samma term kan syfta på helt eller delvis olika begrepp med olika emotiva och kognitiva laddningar, och båda dessa kan dessutom syfta på olika referenser.

9 Moment 4 Metoder för dataanalys 9 (11) 5. 3 Grundläggande övningar 2 En politisk idé eller ideologi mynnar som sagt oftast ut i en handlingsrekommendation. För att formulera en sådan fordras ett sammanhang mellan de tre angivna elementen Beskrivningen av verkligheten (kallad B i det följande). För logikens och nyansens skull behöver denna ofta delas i två varianter av beskrivning; beskrivning av situation (situation) respektive beskrivning av medel (medel) Värderingen (V) Handlingsrekommendationen (H) Här följer, enligt devisen att övning ger färdighet, några exempel med övningar. Obs! att varje idé kan vara mer eller mindre utan logiska överhopp. 1. V: Färdighet i idéanalys är bra att ha! B1: Studenter i grundutbildningen har inte sådan färdighet (situation). B2: Övning ger färdighet (medel). H: Öva! 2. V: Jag gillar inte att vara hungrig! B1: Jag känner hunger (situation) B2: En tallrik ärtsoppa släcker hungern (medel) B3: Om någon ger mig en tallrik ärtsoppa kan jag äta (medel) H: 3. V: Medborgare ska ha inflytande på politiken! B1: Sverige har allmänna val var fjärde år (situation) B2: Många politiska beslut tas mellan valen (situation) H:. 4. V: Bort med knarket! B1: Det är lätt att köpa knark (situation) B2:. (medel) H: Inför hårdare straff för knarkare 2 Övningarna är en bearbetning av ett äldre kursdokument formulerat av Mats Lindberg (Dahlkvist)

10 Moment 4 Metoder för dataanalys 10 (11) 5. V: Det är fult att stjäla! B1:. (situation) B2: (medel) H: Inför medborgarlön! 6. V:.. B1: Sverige har stora kommuner (situation) B2:..(medel) ---- H: Skapa mindre kommuner 7. V:. B1: Militanta veganer drar sig inte för att skada annans egendom (situation) B2:. (situation) B3: (medel) ---- H: Det ska juridiskt sett vara ursäktligt om militanta veganer skadar annans egendom 8. V: Varje nation ska vara självstyrande! B1:.. (situation) B2:.(situation) B3:.(medel) B4:.(medel) ---- H: Sverige bör lämna EU 9. V: Varje nation ska vara självstyrande! B1:.. (situation) B2:.(situation) B3:.(medel) B4:.(medel) ---- H: Sverige bör stanna kvar i EU 10. V: Pluralism och frihet i åsiktsbildningen! B1:.(situation) B2:.(situation) B3:.(situation) B4:.(medel) H: Avskaffa presstödet!

11 Moment 4 Metoder för dataanalys 11 (11) 11. V: Pluralism och frihet i åsiktsbildningen! B1:.(situation) B2:.(situation) B3:.(situation) B4:.(medel) B5:.(medel) H: Behåll presstödet! 12. V:. B1: (situation) B2 (situation) B3:. (situation) B4: :. (medel) ---- H: