Kallelse Föredragningslista Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige

Transkript

1 Kallelse Föredragningslista Kommunfullmäktige 1(3) Sammanträde Kommunfullmäktige Plats och tid Bohusläns museum kl. 17:30 onsdagen den 11 april 2018 Ordförande Sekreterare Alf Gillberg Annica Åberg Föredragningslista Föredragande 1. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Dnr KS Allmänhetens frågestund Dnr KS Enkel fråga från Patrik Olsson (UP) till kultur och fritidsnämndens ordförande om badhuset Dnr KS 2018/ Interpellation från Carl-Johan Sernestrand (L) till samhällsbyggnadsnämndens ordförande angående utredningen avseende rasrisk vid Lyckornavägen, Alehagsgärdet och Anfasterödsvägen Dnr KS 2018/ Motion från Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) om att bygga en näridrottsplats i Ljungskile Dnr KS 2017/ Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att bygga en näridrottsplats i Herrestad Dnr KS 2017/ Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att bygga bort segregationen Dnr KS 2017/ Motion från Carin Ramneskär (M) Elving Andersson (C) Magnus Jacobsson (KD) och Rolf Jonsson (FP) om en långsiktig lösning för BMK Uddevalla när det gäller tävlingsarrangemang m.m. Dnr KS 2015/00566

2 Kallelse Föredragningslista Kommunfullmäktige 2(3) Föredragningslista Föredragande 9. Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att ta fram en ny och modern bostadsstrategi för att minska segregationen. Dnr KS 2016/ Revisionsberättelse för Uddevalla kommun 2017 Dnr KS 2018/ Årsredovisning Uddevalla kommun 2017 Dnr KS 2018/00192 Revisionsberättelsen skickas ut senare *se anmärkning längst ner 12. Riktlinjer för ekonomistyrning i Uddevalla kommun Dnr KS 2018/ Trafik- och parkeringsstrategi för Uddevalla kommun Dnr KS 2017/ Detaljplan för Aröd 2:2 m.fl. Uddevallavägen, Ljungskile Dnr KS 2015/ Demokratiberedningens verksamhetsberättelse 2017 Dnr KS 2017/ Riktlinjer för pensionsåtaganden Dnr KS 2017/ Antagande av allmänt verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten, Forshälla-Strand Södra Dnr KS 2018/ Marköverlåtelseavtal Skälläckeröd 1:12 Dnr KS 2018/ Granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor, revisionsrapport Dnr KS 2017/ Årsredovisning, revisionsberättelse samt granskningsrapport 2017 för Regionteater Väst AB Dnr KS 2018/ Årsredovisning 2017 för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Dnr KS 2018/ Medborgarförslag från Ulf Andersson om nytt resecentrum Dnr KS 2017/00762

3 Kallelse Föredragningslista Kommunfullmäktige 3(3) Föredragningslista Föredragande 23. Samhällsbyggnadsnämndens avrapportering av uppdrag från kommunfullmäktige i samband med flerårsplan och Dnr KS 2018/ Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan Dnr KS 2018/ Revidering av riktlinjer för styrning och ledning, förändrad roll för kommundirektören, upprättande av instruktion enligt kommunallagen 7 kap 2, ändring av organisatoriska nivåer och chefsbefattningar i förvaltningarna samt miljöledning Dnr KS 2018/ Förteckning över motioner och medborgarförslag som inte avgjorts den 28 februari Dnr KS 2018/ Anmälningsärenden till kommunfullmäktige 2018 Dnr KS 2018/ Nya motioner, interpellationer, enkla frågor, medborgarförslag Dnr KS Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till kommunledningskontoret@uddevalla.se eller till Annika Thorstrm, tel alternativt till Anna Erlandsson, tel Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar. *Årsredovisningen finns på och på kommunledningskontoret. Ledamöter och ersättare har möjlighet att få ett exemplar av årsredovisningen på sammanträdet.

4 Information Kan du inte närvara? Både ledamöter och ersättare ska meddela om man inte kan närvara vid sammanträdet. Anmälan sker till alternativt till Annika Thorström, tel Adressändring? Om du byter adress eller telefonnummer ska detta anmälas till kommunledningskontoret (e-post eller telefon se ovan). Interpellationer Ska du lämna en interpellation ska den vara inkommen till kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet för att kopieras upp och lämnas ut vid sammanträdet. Ska du svara på en interpellation skall svaret vara inkommet senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet. Dessutom skall interpellanten få ta del av svaret senast dagen före sammanträdet. Detta kan kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, hjälpa till med om du inte själv har möjlighet. Motioner Ny motion skalllämnas till kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet för att kunna kopieras upp till sammanträdet. Motioner som inkommer senare får motionären själv kopiera upp om det skalllämnas på sammanträdet. Allergi, astma, doftöverkänslighet Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar. Ta inte med citrusfrukter och nötter. Saknar du något i kallelsen eller har andra synpunkter? Hör av dig till Annica Åberg annica.aberg@uddevalla.se alt tel

5 E_,r~~! ~~a Fråga Annelie Högberg, kultur- och fritidsnämndens ordförande Badhusets tidplan och innehåll? Vad händer och vad är bestämt? Byggstart? Färdigdatum? Varför så långsam hantering? Uddevalla Partiet

6 INTERPELLATION Till Gunilla Magnusson Samhällsbyggnadsnämnden Vill maa pågående utredning avseende skred-/rasrisk vid Lyckomavägen, Alehagsgärdet och Anfasterödsvägen ställa följande frågor: l. Varför så lång och utdragen utrednings-ihandläggningstid? 2. Varfor har utredningen delats upp i tre etapper? 3. Är det skillnad avseende kommunens juridiska ansvar i forhållande till de olika fastighetsägarna? 4. Har Du något att informera om avseende, utredningsläge, vidtagna eller planerade åtgärder m m?

7 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00197 Motion från Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) om att bygga en näridrottsplats i Ljungskile Sammanfattning Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) har inkommit med en motion om att bygga en näridrottsplats i Ljungskile. Motionärerna anser en näridrottsplats är ett bra sätt att utveckla en stadsdel samt uppmuntra till spontanidrott. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kultur och fritidsnämnden. Kultur och fritid har haft i uppdrag av kultur och fritidsnämnden att utreda förutsättningarna för etablering av spontana aktiva mötesplatser (näridrotts/spontanidrottsplatser). Syftet med dessa platser är att inspirera människor till rörelse och aktivitet, att sänka trösklarna för deltagande i aktivitet och öka tillgängligheten till densamma, samt att skapa jämlika förutsättningar till en god folkhälsa. Genomförda utredningar visar att det finns strukturella glapp i utbudet. Främst handlar det om geografiska skillnader i både tätorten och utanför, men det handlar även om stora könsskillnader, i genomsnitt är 73,2 % av aktivitetsutövarna pojkar/män medan 26,8 % är flickor/kvinnor. Kultur och fritidsnämnden anser, med bakgrund av genomförda utredningars resultat, att motionärernas förslag stämmer överens med definierade behov i förhållande till de glapp som finns i den geografiska fördelningen av spontana aktiva mötesplatser. De genomförda utredningarna har dock framförallt kartlagt förvaltningens egna anläggningar. Både samhällsbyggnadsnämnden och barn och utbildningsnämnden arbetar med denna typ av anläggningar inom ramen för sina verksamheter. Kultur och fritidsnämnden anser att det finns ett behov av att utöka samverkan och genomföra en förvaltningsövergripande undersökning för att klargöra utbud och behov av framtida nyetablering alternativt komplettering/underhåll av befintliga platser. Kultur och fritidsnämnden beslutade den 15 februari att förvaltningen i enlighet med tidigare korpen-uppdrag (KS 2014/00498) ska fortsätta arbetet med att kartlägga och utveckla spontana aktiva mötesplatser tillsammans med samhällsbyggnad och barn och utbildning, samt att kultur och fritidsförvaltningen tar ansvar för att en tydlig ansvarsfördelning mellan förvaltningarna görs när det gäller spontana aktiva mötesplatser. Magnus Jacobsson (KD) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kultur och fritidsnämndens protokoll Kultur och fritids tjänsteskrivelse Kultur och fritidsnämndens protokoll Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

8 Protokoll Kommunstyrelsen forts. 61 Kultur och fritids tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Motion, Yrkanden Magnus Jacobsson (KD): bifall till motionen. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på förslaget i handlingarna mot Magnus Jacobssons (KD) yrkande och finner kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med hänvisning till kultur och fritidsnämndens uppdrag till förvaltningen att fortsätta arbetet med att kartlägga och utveckla spontana aktiva mötesplatser tillsammans med samhällsbyggnad och barn och utbildning. Reservation Magnus Jacobsson (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

9 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2017/00197 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon Motion från Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) om att bygga en näridrottsplats i Ljungskile Sammanfattning Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) har inkommit med en motion om att bygga en näridrottsplats i Ljungskile. Motionärerna anser en näridrottsplats är ett bra sätt att utveckla en stadsdel samt uppmuntra till spontanidrott. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kultur och fritidsnämnden. Kultur och fritid har haft i uppdrag av kultur och fritidsnämnden att utreda förutsättningarna för etablering av spontana aktiva mötesplatser (näridrotts/spontanidrottsplatser). Syftet med dessa platser är att inspirera människor till rörelse och aktivitet, att sänka trösklarna för deltagande i aktivitet och öka tillgängligheten till densamma, samt att skapa jämlika förutsättningar till en god folkhälsa. Genomförda utredningar visar att det finns strukturella glapp i utbudet. Främst handlar det om geografiska skillnader i både tätorten och utanför, men det handlar även om stora könsskillnader, i genomsnitt är 73,2 % av aktivitetsutövarna pojkar/män medan 26,8 % är flickor/kvinnor. Kultur och fritidsnämnden anser, med bakgrund av genomförda utredningars resultat, att motionärernas förslag stämmer överens med definierade behov i förhållande till de glapp som finns i den geografiska fördelningen av spontana aktiva mötesplatser. De genomförda utredningarna har dock framförallt kartlagt förvaltningens egna anläggningar. Både samhällsbyggnadsnämnden och barn och utbildningsnämnden arbetar med denna typ av anläggningar inom ramen för sina verksamheter. Kultur och fritidsnämnden anser att det finns ett behov av att utöka samverkan och genomföra en förvaltningsövergripande undersökning för att klargöra utbud och behov av framtida nyetablering alternativt komplettering/underhåll av befintliga platser. Kultur och fritidsnämnden beslutade den 15 februari att förvaltningen i enlighet med tidigare korpen-uppdrag (KS 2014/00498) ska fortsätta arbetet med att kartlägga och utveckla spontana aktiva mötesplatser tillsammans med samhällsbyggnad och barn och utbildning, samt att kultur och fritidsförvaltningen tar ansvar för att en tydlig ansvarsfördelning mellan förvaltningarna görs när det gäller spontana aktiva mötesplatser.

10 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2017/00197 Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kultur och fritidsnämndens protokoll Kultur och fritids tjänsteskrivelse Kultur och fritidsnämndens protokoll Kultur och fritids tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Motion, Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med hänvisning till kultur och fritidsnämndens uppdrag till förvaltningen att fortsätta arbetet med att kartlägga och utveckla spontana aktiva mötesplatser tillsammans med samhällsbyggnad och barn och utbildning. Peter Larsson Kommundirektör Annica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till Kultur och fritidsnämnden Barn och utbildningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Motionärerna

11 Protokoll Kultur och fritidsnämnden Dnr KFN 2018/00001 Utredning av förutsättningar för etablering av nya spontana aktiva mötesplatser Sammanfattning Kultur och fritidsförvaltningen har i uppdrag av kultur och fritidsnämnden att utreda förutsättningarna för etablering av nya spontana aktiva mötesplatser (näridrotts/spontanidrottsplatser). Syftet med dessa platser är att sänka trösklarna för deltagande i aktivitet och öka tillgängligheten till densamma. Det övergripande syftet är att skapa jämlika förutsättningar till god folkhälsa (Verksamhetsplan 2017:10). I dagsläget visar dock kultur och fritidsförvaltningens studier att det finns strukturella glapp i utbudet av spontana aktiva mötesplatser. Främst handlar det om geografiska skillnader både i tätorten och utanför (White arkitekter 2017). Det handlar även om stora könsskillnader (Andersson 2017a). I genomsnitt är 73,2 procent av aktivitetsutövarna pojkar/män medan 26,8 procent är flickor/kvinnor. Det sistnämnda stämmer även väl överens med rikssnittet för traditionella näridrottsplatser (jmf Book 2007:37; Blomdal, Elofsson, Åkesson 2012:17). För att i framtiden etablera spontana aktiva mötesplatser som bidrar till utvecklingen av en mer jämställd folkhälsa krävs ett kunskapsbaserat förhållningssätt både när det gäller resursfördelning och styrning (jmf Verksamhetsplan 2018:5,10). I enlighet med tidigare korpen-uppdrag (Dnr Ks 2014/00498) behöver därför kultur och fritidsförvaltningens studier kompletteras med en förvaltningsövergripande kartläggning av samtliga spontana aktiva mötesplatser. Som parallell aktivitet behöver även en ansvarsfördelning mellan kultur och fritids-, samhällsbyggnads- och barn och utbildningsförvaltningen tydliggörs. Vidare behöver kultur och fritidsförvaltningen pröva och utvärdera olika verksamhetsmodeller i syfte att både erbjuda plats för identitetsutveckling och sänka trösklarna för deltagande. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Andersson, Å. (2017b). Mellan smak, tillgångar och utbud - Utredning av förutsättningar för etablering av nya näridrottsplatser. Andersson, Å. (2017a). Vem vann? Uppföljning av Kultur och fritidsnämndens investeringar i Spontana aktiva mötesplatser. White Arkitekter AB (2017). Aktiva mötesplatser Förstudie av spontanidrottsplatser i Uddevalla kommun. Åtgärder för utökad samverkan mellan kultur och fritids fritidsavdelning och tekniska kontoret (2014) Dnr Ks 2014/00498 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

12 Protokoll Kultur och fritidsnämnden Beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att kultur och fritidsförvaltningen, i enlighet med tidigare korpen-uppdrag (Dnr Ks 2014/00498), ska fortsätta arbetet med att kartlägga och utveckla spontana aktiva mötesplatser tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen och barn och utbildningsförvaltningen. Därutöver ska kultur och fritidsförvaltningen ta ansvar för att en tydlig ansvarsfördelning mellan förvaltningarna görs när det gäller spontana aktiva mötesplatser. Grundläggande för ovan nämnda utvecklingsarbete är att det ska bidra till en mer jämställd tillgänglighet. Det ska även ta hänsyn till geografiska skillnader i utbud. Med detta anses uppdraget att utreda förutsättningar för etablering av nya näridrottsplatser avslutat. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

13 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(5) Dnr KFN 2018/00001 Handläggare Utredare Åsa Andersson Telefon Utredning av förutsättningar för utveckling av spontana aktiva mötesplatser Sammanfattning Kultur och fritidsförvaltningen har i uppdrag av kultur och fritidsnämnden att utreda förutsättningarna för etablering av nya spontana aktiva mötesplatser (näridrotts/spontanidrottsplatser). Syftet med dessa platser är att sänka trösklarna för deltagande i aktivitet och öka tillgängligheten till densamma. Det övergripande syftet är att skapa jämlika förutsättningar till god folkhälsa (Verksamhetsplan 2017:10). I dagsläget visar dock kultur och fritidsförvaltningens studier att det finns strukturella glapp i utbudet av spontana aktiva mötesplatser. Främst handlar det om geografiska skillnader både i tätorten och utanför (White arkitekter 2017). Det handlar även om stora könsskillnader (Andersson 2017a). I genomsnitt är 73,2 procent av aktivitetsutövarna pojkar/män medan 26,8 procent är flickor/kvinnor. Det sistnämnda stämmer även väl överens med rikssnittet för traditionella näridrottsplatser (jmf Book 2007:37; Blomdal, Elofsson, Åkesson 2012:17). För att i framtiden etablera spontana aktiva mötesplatser som bidrar till utvecklingen av en mer jämställd folkhälsa krävs ett kunskapsbaserat förhållningssätt både när det gäller resursfördelning och styrning (jmf Verksamhetsplan 2018:5,10). I enlighet med tidigare korpen-uppdrag (Dnr Ks 2014/00498) behöver därför kultur och fritidsförvaltningens studier kompletteras med en förvaltningsövergripande kartläggning av samtliga spontana aktiva mötesplatser. Som parallell aktivitet behöver även en ansvarsfördelning mellan kultur och fritids-, samhällsbyggnads- och barn och utbildningsförvaltningen tydliggörs. Vidare behöver kultur och fritidsförvaltningen pröva och utvärdera olika verksamhetsmodeller i syfte att både erbjuda plats för identitetsutveckling och sänka trösklarna för deltagande. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse

14 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2(5) Dnr KFN 2018/00001 Kultur och fritidsförvaltningens skrivelse Andersson, Å. (2017b). Mellan smak, tillgångar och utbud - Utredning av förutsättningar för etablering av nya näridrottsplatser. Kultur och fritidsförvaltningens skrivelse Andersson, Å. (2017a). Vem vann? Uppföljning av Kultur och fritidsnämndens investeringar i Spontana aktiva mötesplatser. White Arkitekter AB (2017). Aktiva mötesplatser Förstudie av spontanidrottsplatser i Uddevalla kommun Protokollsutdrag, Åtgärder för utökad samverkan mellan kultur och fritids fritidsavdelning och tekniska kontoret. Dnr Ks 2014/ Förslag till beslut Att kultur och fritidsförvaltningen i enlighet med tidigare korpen-uppdrag (Dnr Ks 2014/00498) ska fortsätta arbetet med att kartlägga och utveckla spontana aktiva mötesplatser tillsammans med samhällsbyggnads- och barn och utbildningsförvaltningen. Därutöver ska kultur och fritidsförvaltningen ta ansvar för att en tydlig ansvarsfördelning mellan förvaltningarna görs när det gäller spontana aktiva mötesplatser. Grundläggande för ovan nämnda utvecklingsarbete är att det ska bidra till en mer jämställd tillgänglighet. Det ska även ta hänsyn till geografiska skillnader i utbud. Med detta anses uppdraget att utreda förutsättningar för etablering av nya näridrottsplatser avslutat. Ärendebeskrivning Kultur och fritidsförvaltningen har i uppdrag från kultur och fritidsnämnden att utreda förutsättningarna för etablering av nya spontana aktiva mötesplatser (näridrotts- /spontanidrottsplatser). Syftet med dessa platser är att sänka tröskalarna för deltagande i aktivitet och öka tillgängligheten till densamma. Det övergripande syftet är att skapa jämlika förutsättningar till god folkhälsa (Verksamhetsplan 2018:10). De byggs utifrån en idé om att erbjuda ändamålsenliga mötesplatser som tillgodoser möjligheten att utifrån egna förutsättningar uppleva, delta, skapa och påverka (Styrkort 2017). Nationell forskning visar dock att pojkar/män i högre utsträckning än flickor/kvinnor använder sig av traditionella näridrottsplatser (Blomdal, Elofsson, Åkesson 2012:17). Uppenbarligen kommer inte kommunala investeringar inom ramen för aktiva mötesplatser flickor till del i samma utsträckning som pojkar. En befogad fråga är därmed om det nationella mönstret även återfinns i Uddevalla.

15 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 3(5) Dnr KFN 2018/00001 Mot denna bakgrund har kultur och fritidsförvaltningen utforskat Näridrottsplats Dalaberg, Hålligångparken vid Bjursjön, Näridrottsplats Tureborg, Cykelparken vid Musikvägen, Beachvolleybollplanerna vid Landbadet samt Skateparken i Ljungskile. Syftet var att få en bild av Uddevallas mest framträdande spontana aktiva mötesplatser, dess placering, verksamhetsinnehåll och besökare. White arkitekters studie (2017) visar att det finns strukturella glapp i Uddevallas utbud av spontana aktiva mötesplatser. Främst handlar det om geografiska skillnader både i tätorten och utanför. Beroende av var man bor är avståndet olika långt till spontana aktiva mötesplatser vilket i sin tur påverkar tillgängligheten. Utbudet är därutöver säsongsbetonat, likriktat och ofta relaterat till idrottens tävlingskaraktär. Kultur och fritidsförvaltningens observationsstudie (Andersson 2017a) visar en sned könsfördelning. I genomsnitt är 73,2 procent av aktivitetsutövarna pojkar/män medan 26,8 procent är flickor/kvinnor. Bland unga mellan år utgör pojkar i genomsnitt 80 procent medan flickor 20 procent av utövarna. Könsskillnaden ökar även med ålder. Däremot kan endast 3,7 procent av skillnaden i aktivitetsval på spontana aktiva mötesplatser förklaras av kön. För att närma oss en idé om vad resterande 96,3 procent kan innefatta för förklaring(ar) användes Pierre Bourdieus teori om praktiska logiker (se Andersson 2017b). Lite slarvigt kan praktiska logiker beskrivas som känslan för vad som är passande, det vill säga människors smak. Kontentan är att människors handlingar utformas i mötet mellan det utbud av aktiviteter som erbjuds och den individuella smaken. Därutöver krävs även kapitaltillgångar i en betydligt vidare mening än enbart ekonomi. Det kan handla om att känna rätt personer, vara rätt klädd eller kunna föra sig på den plats som ska beträdas. Slutsatsen är att resultatet från Uddevallas spontana aktiva mötesplatser stämmer väl överens med rikssnittet för traditionella näridrottsplatser (jmf Book 2007:37; Blomdal, Elofsson, Åkesson 2012:17). Beroende på vilka mål vi har med verksamheten betyder detta olika saker. Om vi vill att kommunen ska satsa på pojkars hälsa i högre utsträckning än på flickors hälsa så är det ett bra resultat. Vill vi å andra sidan arbeta för en mer jämställd hälsa och en jämställd resursfördelning bör vi betrakta resultatet som problematiskt. Dess konsekvenser är exempelvis att flickor har högre trösklar till spontan fysisk aktivitet och riskerar att få sämre hälsa, att flickor får mindre del av de kommunala resurserna samt att flickor för mindre tillgång till offentliga ytor. En brist i utredningen är att den endast innefattar större spontana aktiva mötesplatser. Vi vet därför ganska lite om Uddevallas basutbud, det vill säga mindre bollplaner och aktivitetsytor som finns runt om i olika bostadsområden. Under utredningens gång har dock ett samarbete mellan kultur och fritidsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen påbörjats med utgångspunkt i det tidigare korpenuppdraget att tydliggöra det samlade ansvaret för bollplaner och aktivitetsytor (Dnr Ks 2014/00498).

16 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 4(5) Dnr KFN 2018/00001 Bedömning För att i framtiden komma tillrätta med den könsrelaterade obalansen är det viktigt att arbeta kunskapsbaserat både när det gäller resursfördelning och styrning (jmf Verksamhetsplan 2017:5,10). Det förväntande resultatet bör vara att de nya platser som etableras bidrar till ökad tillgänglighet för (fler) flickor/kvinnor. Det finns många anledningar att lyfta fram detta som en viktig förutsättning. Förutom att det står i direkt relation till kultur och fritidsnämndens strategi att utveckla kultur och fritidsaktiviteter och verksamheter för att alla människor ska ha möjlighet att utvecklas i vårt samhälle handlar det i slutändan om att uppnå en jämställd folkhälsa och på så vis även ett mer socialt hållbart samhälle. I dagsläget saknar dock kultur och fritidsförvaltningen tillräcklig kunskap om Uddevallas befintliga spontana aktiva mötesplatser för att kunna bedöma om etablering av nya mötesplatser medför ökad tillgänglighet till fysisk aktivitet för fler flickor/kvinnor. Som nämns ovan beror detta främst på att dessa sorterar under flera förvaltningar samt att den överblick som krävs för strategiskt arbete saknas. För att förfina bedömningsgrunden ges därför förslag på två kunskapsgenererande arbetssätt. Det ena är kvantitativt inriktat och fokuserar frågan vad? när det gäller utbud och geografisk närhet. Syftet är att tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen fullfölja uppdraget i korpen-utredningen (Dnr Ks 2014/00498) och därmed skapa en förvaltningsövergripande ordning och överblick när det gäller spontana aktiva mötesplatser. Det handlar även om att ta fram en utvecklingsplan som säkrar både naturliga övergångar från lekplatsen till de mötesplatser som attraherar en äldre befolkning och en ökad bredd och mångfald i aktivitetsutbudet. Det andra arbetssättet är mer kvalitativt inriktat och fokuserar frågan hur? när det gäller människors intresse, smak och kapitaltillgångar. Det handlar om att pröva och utvärdera olika verksamhetsmodeller i syfte att både erbjuda plats för identitetsutveckling och sänka trösklarna för deltagande. Utbud och geografisk närhet Tillgänglighet till spontana aktiva mötesplatser utformas Individuellt Intresse, smak och kapitaltillgångar Referenser

17 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 5(5) Dnr KFN 2018/00001 Andersson, Å. (2017b). Mellan smak, tillgångar och utbud - Utredning av förutsättningar för etablering av nya näridrottsplatser. Andersson, Å. (2017a). Vem vann? Uppföljning av Kultur och fritidsnämndens investeringar i Spontana aktiva mötesplatser. Blomdal, U., Elofsson, S. & Åkesson, M. (2012). Spontanidrott för vilka? En studie av kön och nyttjande av planlagda utomhusytor för spontanidrott under sommarhalvåret. Hämtad från Book, K. (2007). Många små dörrar utan dörrvakt. Svensk idrottsforskning. Bourdieu, P. (1990). The logic of practice. Stanford. Stanford University Press. Uddevalla kommun (2017). Styrkort, kultur och fritidsnämnden. Uddevalla kommun (2018). Verksamhetsplan med budget 2018, kultur och fritidsnämnden. Korpen (2014). Åtgärder för utökad samverkan mellan kultur och fritids fritidsavdelning och tekniska kontoret (2014) Dnr Ks 2014/ Katarina Hansson Kultur och fritidschef Åsa Andersson Utredare Expediera till

18 Tjänsteskrivelse 1(3) Dnr KFN 2017/00050 Handläggare Avdelningschef Anna Reinhardt Telefon Motion från Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) om att bygga en näridrottsplats i Ljungskile Sammanfattning Kultur och fritidsnämnden har fått en remiss från kommunfullmäktige, , avseende besvarande av en motion från Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) om att bygga en näridrottsplats i Ljungskile. Motionärerna beskriver hur det under alliansens regeringsår ( ) etablerade näridrottsplatser på Dalaberg, Tureborg samt Sommarhemsskolan. Vidare att dessa anläggningar används av ungdomar i princip dygnet runt. Motionärernas uppfattning är detta ett bra sätt att utveckla en stadsdel samt uppmuntra till spontanidrott. De yrkar på att kommunfullmäktige uppdrar åt kultur och fritidsnämnden att etablera en näridrottsplats i Ljungskile. Ljungskile är enligt motionen ett en tätort som växer och i detta område ser motionärerna behov av förskolor, skolor samt fritidsaktiviteter. Kultur och fritidsnämnden samt förvaltningen har definierat spontan-/näridrottsplatser som spontana aktiva mötesplatser. Kultur och fritidsnämnden har beslutat, , att syftet med dessa platser är att inspirera människor till rörelse och aktivitet, tillsammans i grupp eller enskilt. De syftar även till att sänka trösklarna för deltagande i aktivitet och öka tillgängligheten till densamma. På det sättet ska de aktiva mötesplatserna skapa jämlika förutsättningar till en god folkhälsa. Kultur och fritidsförvaltningen har under 2017 genomfört ett antal utredningar kopplar till spontana aktiva möteplatser. Dessa visar att det finns strukturella glapp i utbudet av spontana aktiva mötesplatser. Främst handlar det om geografiska skillnader både i tätorten och utanför. Det handlar även om stora könsskillnader. I genomsnitt är 73,2 procent av aktivitetsutövarna pojkar/män medan 26,8 procent är flickor/kvinnor. Det sistnämnda stämmer även väl överens med rikssnittet för traditionella näridrottsplatser. Förvaltningen anser, med bakgrund av genomförda utredningars resultat, att motionärernas förslag stämmer överens med definierade behov i förhållande till de glapp som finns i den geografiska fördelningen av spontana aktiva mötesplatser. Förvaltningen arbetar med en etablering av en aktivitetspark i Skeppsvikenområdet, denna har målsättningen att komplettera utbudet utifrån perspektivet möjliga aktiviteter som finns tillgängliga på spontana aktiva mötesplatser. Utifrån socialt hållbar livsmiljö för alla invånare och i relation till den besöksräkning som gjorts på befintliga spontan aktiva mötesplatserna ser förvaltningen att dessa platser övervägande används av pojkar och att behov finns för att förstärka flickors tillgång till

19 Tjänsteskrivelse 2(3) Dnr KFN 2017/00050 och deltagande på dessa platser. Alternativt behöver kommunen förstärka med fritidsaktiviteter som breddar utbudet snarare än skapar bättre förutsättningar för samma grupper över hela kommunen. I övrigt ser förvaltningen att både samhällsbygnadsförvaltningen och barn och utbildningsförvaltningen arbetar med denna typ av anläggningar inom ramen för sina verksamheter. Det kan röra sig om tennisplaner, grus/basketplaner eller skolgårdar. Kultur och fritidsförvaltningens utredningar har framförallt kartlagt de egna anläggningarna behov finns således att utöka samverkan och genomföra en förvaltningsövergripande undersökning för att klargöra utbudet och behov av framtida nyetablering alternativt komplettering/underhåll av befintliga platser. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse KFN2017/00050, Utredning av förutsättningar för utveckling av spontana aktiva mötesplatser, KFN 2018/00001 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige M Motion från Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) om att bygga en näridrottsplats i Ljungskile Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden lämnar följande reflektioner som svar på remissen 1. Aktiva spontana mötesplatser ska inspirera människor till rörelse med syfte att skapa jämlika förutsättningar för god folkhälsa i kommunen. 2. I kultur och fritidsförvaltningens kartläggning av spontana aktiva mötesplatser kan konstateras att det finns glapp i såväl utbudet av aktivitet som erbjuds som geografisk placering av mötesplatserna. 3. Befintliga spontana aktiva mötesplatser används till ca 80 % av pojkar och ca 20 % av flickor detta måste tas hänsyn till vid framtida resursfördelning kring etablering av aktiva spontana mötesplatser. 4. Det finns ett behov av att utöka samverkan och genomföra en förvaltningsövergripande undersökning för att klargöra utbudet och behov av framtida nyetablering alternativt komplettering/underhåll av befintliga platser. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Anna Reinhardt Avdelningschef Expediera tillkommunfullmktige

20 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Dnr KFN 2017/00050 Motion från Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) om att bygga en näridrottsplats i Ljungskile Sammanfattning Kultur och fritidsnämnden har fått en remiss från kommunfullmäktige, , avseende besvarande av en motion från Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) om att bygga en näridrottsplats i Ljungskile. Motionärerna beskriver hur det under alliansens regeringsår ( ) etablerade näridrottsplatser på Dalaberg, Tureborg samt Sommarhemsskolan. Vidare att dessa anläggningar används av ungdomar i princip dygnet runt. Motionärernas uppfattning är detta ett bra sätt att utveckla en stadsdel samt uppmuntra till spontanidrott. De yrkar på att kommunfullmäktige uppdrar åt kultur och fritidsnämnden att etablera en näridrottsplats i Ljungskile. Ljungskile är enligt motionen ett en tätort som växer och i detta område ser motionärerna behov av förskolor, skolor samt fritidsaktiviteter. Kultur och fritidsnämnden samt förvaltningen har definierat spontan-/näridrottsplatser som spontana aktiva mötesplatser. Kultur och fritidsnämnden har beslutat, , att syftet med dessa platser är att inspirera människor till rörelse och aktivitet, tillsammans i grupp eller enskilt. De syftar även till att sänka trösklarna för deltagande i aktivitet och öka tillgängligheten till densamma. På det sättet ska de aktiva mötesplatserna skapa jämlika förutsättningar till en god folkhälsa. Kultur och fritidsförvaltningen har under 2017 genomfört ett antal utredningar kopplar till spontana aktiva möteplatser. Dessa visar att det finns strukturella glapp i utbudet av spontana aktiva mötesplatser. Främst handlar det om geografiska skillnader både i tätorten och utanför. Det handlar även om stora könsskillnader. I genomsnitt är 73,2 procent av aktivitetsutövarna pojkar/män medan 26,8 procent är flickor/kvinnor. Det sistnämnda stämmer även väl överens med rikssnittet för traditionella näridrottsplatser. Förvaltningen anser, med bakgrund av genomförda utredningars resultat, att motionärernas förslag stämmer överens med definierade behov i förhållande till de glapp som finns i den geografiska fördelningen av spontana aktiva mötesplatser. Förvaltningen arbetar med en etablering av en aktivitetspark i Skeppsvikenområdet, denna har målsättningen att komplettera utbudet utifrån perspektivet möjliga aktiviteter som finns tillgängliga på spontana aktiva mötesplatser. Utifrån socialt hållbar livsmiljö för alla invånare och i relation till den besöksräkning som gjorts på befintliga spontan aktiva mötesplatserna ser förvaltningen att dessa platser övervägande används av pojkar och att behov finns för att förstärka flickors tillgång till och deltagande på dessa platser. Alternativt behöver kommunen förstärka med fritidsaktiviteter som breddar utbudet snarare än skapar bättre förutsättningar för samma grupper över hela kommunen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

21 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden I övrigt ser förvaltningen att både samhällsbyggnadsförvaltningen och barn och utbildningsförvaltningen arbetar med denna typ av anläggningar inom ramen för sina verksamheter. Det kan röra sig om tennisplaner, grus/basketplaner eller skolgårdar. Kultur och fritidsförvaltningens utredningar har framförallt kartlagt de egna anläggningarna behov finns således att utöka samverkan och genomföra en förvaltningsövergripande undersökning för att klargöra utbudet och behov av framtida nyetablering alternativt komplettering/underhåll av befintliga platser. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse KFN2017/00050, Utredning av förutsättningar för utveckling av spontana aktiva mötesplatser, KFN 2018/00001 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige M Motion från Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) om att bygga en näridrottsplats i Ljungskile Beslut Kultur och fritidsnämnden lämnar följande reflektioner som svar på remissen 1. Aktiva spontana mötesplatser ska inspirera människor till rörelse med syfte att skapa jämlika förutsättningar för god folkhälsa i kommunen. 2. I kultur och fritidsförvaltningens kartläggning av spontana aktiva mötesplatser kan konstateras att det finns glapp i såväl utbudet av aktivitet som erbjuds som geografisk placering av mötesplatserna. 3. Befintliga spontana aktiva mötesplatser används till ca 80 % av pojkar och ca 20 % av flickor detta måste tas hänsyn till vid framtida resursfördelning kring etablering av aktiva spontana mötesplatser. 4. Det finns ett behov av att utöka samverkan och genomföra en förvaltningsövergripande undersökning för att klargöra utbudet och behov av framtida nyetablering alternativt komplettering/underhåll av befintliga platser. Vid protokollet Anna-Helena Wiechel Justerat Annelie Högberg, Josef Sannholm Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Anna-Helena Wiechel Expedierat Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

22 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2017/00197 Motion från Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) om att bygga en näridrottsplats i Ljungskile Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kultur och fritidsnämnden. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Tobias Andreasson, Christina Nilsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Kultur och fritidsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

23 Motion Uddevalla Bygg en näridrottsplats i Ljungskile Under Alliansens regeringsår ( ) etablerade vi näridrottsplatser på Dalaberg, Tureborg samt Sommarhemsskolan. Dessa anläggningar används av ungdomar i princip dygnet runt. Enligt vår uppfattning är detta ett bra sätt att utveckla en stadsdel samt uppmuntra till spontanidrott. Ljungskile växer som tätort och det finns behov av nya förskolor, skolor samt fritidsaktiviteter. Vi vill därför att det även etableras en näridrottsplats i Ljungskile. Vi yrkar därför på att kommunfullmäktige uppdrar åt kultur och fritidsnämnden att etablera en näridrottsplats i Ljungskile. Magnus Jacobsson (KD) David Sahlsten (KD) Marie Henriksen (KD)

24 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00196 Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att bygga en näridrottsplats i Herrestad Sammanfattning Magnus Jacobsson (KD) har inkommit med en motion om att bygga en näridrottsplats i Herrestad. Motionären anser en näridrottsplats är ett bra sätt att utveckla en stadsdel samt uppmuntra till spontanidrott. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kultur och fritidsnämnden. Kultur och fritid har haft i uppdrag av kultur och fritidsnämnden att utreda förutsättningarna för etablering av spontana aktiva mötesplatser (näridrotts/spontanidrottsplatser). Syftet med dessa platser är att inspirera människor till rörelse och aktivitet, att sänka trösklarna för deltagande i aktivitet och öka tillgängligheten till densamma, samt att skapa jämlika förutsättningar till en god folkhälsa. Genomförda utredningar visar att det finns strukturella glapp i utbudet. Främst handlar det om geografiska skillnader i både tätorten och utanför, men det handlar även om stora könsskillnader, i genomsnitt är 73,2 % av aktivitetsutövarna pojkar/män medan 26,8 % är flickor/kvinnor. Kultur och fritidsnämnden anser, med bakgrund av genomförda utredningars resultat, att motionens intensioner stämmer överens med definierade behov i förhållande till de glapp som finns i den geografiska fördelningen av spontana aktiva mötesplatser. De genomförda utredningarna har dock framförallt kartlagt förvaltningens egna anläggningar. Både samhällsbyggnadsnämnden och barn och utbildningsnämnden arbetar med denna typ av anläggningar inom ramen för sina verksamheter. Kultur och fritidsnämnden anser att det finns ett behov av att utöka samverkan och genomföra en förvaltningsövergripande undersökning för att klargöra utbud och behov av framtida nyetablering alternativt komplettering/underhåll av befintliga platser. Kultur och fritidsnämnden beslutade att förvaltningen i enlighet med tidigare korpen-uppdrag (KS 2014/00498) ska fortsätta arbetet med att kartlägga och utveckla spontana aktiva mötesplatser tillsammans med samhällsbyggnad och barn och utbildning, samt att kultur och fritidsförvaltningen tar ansvar för att en tydlig ansvarsfördelning mellan förvaltningarna görs när det gäller spontana aktiva mötesplatser. Inom området Herrestads pågår för närvarande byggnation av Källdalsskolan, inom vilken kultur och fritid kommer att etablera verksamheter såsom fritidsgård, bibliotek samt fullmåttsidrottshall. Kultur och fritidsnämnden anser inte att etablering av spontan aktiv mötesplats i området Herrestad ska ske innan byggnation av Källdalsskolan är färdigställd. Magnus Jacobsson (KD) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

25 Protokoll Kommunstyrelsen forts. 62 Kultur och fritidsnämndens protokoll Kultur och fritids tjänsteskrivelse Kultur och fritidsnämndens protokoll Kultur och fritids tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Motion, Yrkanden Magnus Jacobsson (KD): bifall till motionen. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på förslaget i handlingarna mot Magnus Jacobssons (KD) yrkande och finner kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med hänvisning till kultur och fritidsnämndens yttrande att färdigställandet av Källdalsskolan bör inväntas innan etablering av spontan aktiv mötesplats i området Herrestad kan ske. Reservation Magnus Jacobsson (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

26 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2017/00196 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att bygga en näridrottsplats i Herrestad Sammanfattning Magnus Jacobsson (KD) har inkommit med en motion om att bygga en näridrottsplats i Herrestad. Motionären anser en näridrottsplats är ett bra sätt att utveckla en stadsdel samt uppmuntra till spontanidrott. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kultur och fritidsnämnden. Kultur och fritid har haft i uppdrag av kultur och fritidsnämnden att utreda förutsättningarna för etablering av spontana aktiva mötesplatser (näridrotts/spontanidrottsplatser). Syftet med dessa platser är att inspirera människor till rörelse och aktivitet, att sänka trösklarna för deltagande i aktivitet och öka tillgängligheten till densamma, samt att skapa jämlika förutsättningar till en god folkhälsa. Genomförda utredningar visar att det finns strukturella glapp i utbudet. Främst handlar det om geografiska skillnader i både tätorten och utanför, men det handlar även om stora könsskillnader, i genomsnitt är 73,2 % av aktivitetsutövarna pojkar/män medan 26,8 % är flickor/kvinnor. Kultur och fritidsnämnden anser, med bakgrund av genomförda utredningars resultat, att motionens intensioner stämmer överens med definierade behov i förhållande till de glapp som finns i den geografiska fördelningen av spontana aktiva mötesplatser. De genomförda utredningarna har dock framförallt kartlagt förvaltningens egna anläggningar. Både samhällsbyggnadsnämnden och barn och utbildningsnämnden arbetar med denna typ av anläggningar inom ramen för sina verksamheter. Kultur och fritidsnämnden anser att det finns ett behov av att utöka samverkan och genomföra en förvaltningsövergripande undersökning för att klargöra utbud och behov av framtida nyetablering alternativt komplettering/underhåll av befintliga platser. Kultur och fritidsnämnden beslutade att förvaltningen i enlighet med tidigare korpen-uppdrag (KS 2014/00498) ska fortsätta arbetet med att kartlägga och utveckla spontana aktiva mötesplatser tillsammans med samhällsbyggnad och barn och utbildning, samt att kultur och fritidsförvaltningen tar ansvar för att en tydlig ansvarsfördelning mellan förvaltningarna görs när det gäller spontana aktiva mötesplatser. Inom området Herrestads pågår för närvarande byggnation av Källdalsskolan, inom vilken kultur och fritid kommer att etablera verksamheter såsom fritidsgård, bibliotek samt fullmåttsidrottshall. Kultur och fritidsnämnden anser inte att etablering av spontan aktiv mötesplats i området Herrestad ska ske innan byggnation av Källdalsskolan är färdigställd.

27 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2017/00196 Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kultur och fritidsnämndens protokoll Kultur och fritids tjänsteskrivelse Kultur och fritidsnämndens protokoll Kultur och fritids tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Motion, Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med hänvisning till kultur och fritidsnämndens yttrande att färdigställandet av Källdalsskolan bör inväntas innan etablering av spontan aktiv mötesplats i området Herrestad kan ske. Peter Larsson Kommundirektör Annica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till Kultur och fritidsnämnden Motionären

28 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Dnr KFN 2017/00049 Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att bygga en näridrottsplats i Herrestad Sammanfattning Kultur och fritidsnämnden har fått en remiss från kommunfullmäktige, , avseende besvarande av en motion från Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) om att bygga en näridrottsplats i Herrestad. Motionärerna beskriver hur det under alliansens regeringsår ( ) etablerade näridrottsplatser på Dalaberg, Tureborg samt Sommarhemsskolan. Vidare att dessa anläggningar används av ungdomar i princip dygnet runt. Motionärernas uppfattning är detta ett bra sätt att utveckla en stadsdel samt uppmuntra till spontanidrott. De yrkar på att kommunfullmäktige uppdrar åt kultur och fritidsnämnden att etablera en näridrottsplats i Herrestad. Herrestad är enligt motionen ett en tätort som växer och i detta område ser motionärerna behov av förskolor, skolor samt fritidsaktiviteter. Kultur och fritidsnämnden samt förvaltningen har definierat spontan-/näridrottsplatser som spontana aktiva mötesplatser. Kultur och fritidsnämnden har beslutat, , att syftet med dessa platser är att inspirera människor till rörelse och aktivitet, tillsammans i grupp eller enskilt. De syftar även till att sänka trösklarna för deltagande i aktivitet och öka tillgängligheten till densamma. På det sättet ska de aktiva mötesplatserna skapa jämlika förutsättningar till en god folkhälsa. Kultur och fritidsförvaltningen har under 2017 genomfört ett antal utredningar kopplar till spontana aktiva möteplatser. Dessa visar att det finns strukturella glapp i utbudet av spontana aktiva mötesplatser. Främst handlar det om geografiska skillnader både i tätorten och utanför. Det handlar även om stora könsskillnader. I genomsnitt är 73,2 procent av aktivitetsutövarna pojkar/män medan 26,8 procent är flickor/kvinnor. Det sistnämnda stämmer även väl överens med rikssnittet för traditionella näridrottsplatser. Förvaltningen anser, med bakgrund av genomförda utredningars resultat, att motionärernas förslag stämmer överens med definierade behov i förhållande till de glapp som finns i den geografiska fördelningen av spontana aktiva mötesplatser. Förvaltningen arbetar med en etablering av en aktivitetspark i Skeppsvikenområdet, denna har målsättningen att komplettera utbudet utifrån perspektivet möjliga aktiviteter som finns tillgängliga på spontana aktiva mötesplatser. Utifrån socialt hållbar livsmiljö för alla invånare och i relation till den besöksräkning som gjorts på befintliga spontan aktiva mötesplatserna ser förvaltningen att dessa platser övervägande används av pojkar och att behov finns för att förstärka flickors tillgång till och deltagande på dessa platser. Alternativt behöver kommunen förstärka med fritidsaktiviteter som breddar utbudet snarare än skapar bättre förutsättningar för samma grupper över hela kommunen. I övrigt ser förvaltningen att både samhällsbyggnadsförvaltningen och barn och utbildningsförvaltningen arbetar med denna typ av anläggningar inom ramen för sina Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

29 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden verksamheter. Det kan röra sig om tennisplaner, grus/basketplaner eller skolgårdar. Kultur och fritidsförvaltningens utredningar har framförallt kartlagt de egna anläggningarna behov finns således att utöka samverkan och genomföra en förvaltningsövergripande undersökning för att klargöra utbudet och behov av framtida nyetablering alternativt komplettering/underhåll av befintliga platser. Inom området Herrestad pågår för närvarande byggnation av nya kommunala Källdalsskolan. I den nya skolbyggnaden har kultur och fritidsförvaltningens verksamheter en del, etablering kommer ske av fritidsgård, bibliotek samt ny fullmåtts idrottshall. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse , KFN 2017/00049 Utredning av förutsättningar för utveckling av spontana aktiva mötesplatser, KFN 2018/00001 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige, Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att bygga en näridrottsplats i Herrestad Beslut Kultur och fritidsnämnden lämnar följande reflektioner som svar på remissen 1. Aktiva spontana mötesplatser ska inspirera människor till rörelse med syfte att skapa jämlika förutsättningar för god folkhälsa i kommunen. 2. I kultur och fritidsförvaltningens kartläggning av spontana aktiva mötesplatser kan konstateras att det finns glapp i såväl utbudet av aktivitet som erbjuds som geografisk placering av mötesplatserna. 3. Befintliga spontana aktiva mötesplatser används till ca 80 % av pojkar och ca 20 % av flickor detta måste tas hänsyn till vid framtida resursfördelning kring etablering av aktiva spontana mötesplatser. 4. Att etablering av spontan aktiv mötesplats i området Herrestad inte ska ske innan byggnation av Källdalsskolan är färdigställd. 5. Det finns ett behov av att utöka samverkan och genomföra en förvaltningsövergripande undersökning för att klargöra utbudet och behov av framtida nyetablering alternativt komplettering/underhåll av befintliga platser. Vid protokollet Anna-Helena Wiechel Justerat Annelie Högberg, Josef Sannholm Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Anna-Helena Wiechel Expedierat Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

30 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(3) Dnr KFN 2017/00049 Handläggare Avdelningschef Anna Reinhardt Telefon Remiss: Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att bygga en näridrottsplats i Herrestad Sammanfattning Kultur och fritidsnämnden har fått en remiss från kommunfullmäktige, , avseende besvarande av en motion från Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) om att bygga en näridrottsplats i Herrestad. Motionärerna beskriver hur det under alliansens regeringsår ( ) etablerade näridrottsplatser på Dalaberg, Tureborg samt Sommarhemsskolan. Vidare att dessa anläggningar används av ungdomar i princip dygnet runt. Motionärernas uppfattning är detta ett bra sätt att utveckla en stadsdel samt uppmuntra till spontanidrott. De yrkar på att kommunfullmäktige uppdrar åt kultur och fritidsnämnden att etablera en näridrottsplats i Herrestad. Herrestad är enligt motionen ett en tätort som växer och i detta område ser motionärerna behov av förskolor, skolor samt fritidsaktiviteter. Kultur och fritidsnämnden samt förvaltningen har definierat spontan-/näridrottsplatser som spontana aktiva mötesplatser. Kultur och fritidsnämnden har beslutat, , att syftet med dessa platser är att inspirera människor till rörelse och aktivitet, tillsammans i grupp eller enskilt. De syftar även till att sänka trösklarna för deltagande i aktivitet och öka tillgängligheten till densamma. På det sättet ska de aktiva mötesplatserna skapa jämlika förutsättningar till en god folkhälsa. Kultur och fritidsförvaltningen har under 2017 genomfört ett antal utredningar kopplar till spontana aktiva möteplatser. Dessa visar att det finns strukturella glapp i utbudet av spontana aktiva mötesplatser. Främst handlar det om geografiska skillnader både i tätorten och utanför. Det handlar även om stora könsskillnader. I genomsnitt är 73,2 procent av aktivitetsutövarna pojkar/män medan 26,8 procent är flickor/kvinnor. Det sistnämnda stämmer även väl överens med rikssnittet för traditionella näridrottsplatser. Förvaltningen anser, med bakgrund av genomförda utredningars resultat, att motionärernas förslag stämmer överens med definierade behov i förhållande till de glapp som finns i den geografiska fördelningen av spontana aktiva mötesplatser. Förvaltningen arbetar med en etablering av en aktivitetspark i Skeppsvikenområdet, denna har målsättningen att komplettera utbudet utifrån perspektivet möjliga aktiviteter som finns tillgängliga på spontana aktiva mötesplatser. Utifrån socialt hållbar livsmiljö för alla invånare och i relation till den besöksräkning som gjorts på befintliga spontan aktiva mötesplatserna ser förvaltningen att dessa platser övervägande används av pojkar och att behov finns för att förstärka flickors tillgång till och deltagande på dessa platser. Alternativt behöver kommunen förstärka med

31 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2(3) Dnr KFN 2017/00049 fritidsaktiviteter som breddar utbudet snarare än skapar bättre förutsättningar för samma grupper över hela kommunen. I övrigt ser förvaltningen att både samhällsbygnadsförvaltningen och barn och utbildningsförvaltningen arbetar med denna typ av anläggningar inom ramen för sina verksamheter. Det kan röra sig om tennisplaner, grus/basketplaner eller skolgårdar. Kultur och fritidsförvaltningens utredningar har framförallt kartlagt de egna anläggningarna behov finns således att utöka samverkan och genomföra en förvaltningsövergripande undersökning för att klargöra utbudet och behov av framtida nyetablering alternativt komplettering/underhåll av befintliga platser. Inom området Herrestad pågår för närvarande byggnation av nya kommunala Källdalsskolan. I den nya skolbyggnaden har kultur och fritidsförvaltningens verksamheter en del, etablering kommer ske av fritidsgård, bibliotek samt ny fullmåtts idrottshall. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse , KFN 2017/00049 Utredning av förutsättningar för utveckling av spontana aktiva mötesplatser, KFN 2018/00001 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige, Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att bygga en näridrottsplats i Herrestad Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden lämnar följande reflektioner som svar på remissen 1. Aktiva spontana mötesplatser ska inspirera människor till rörelse med syfte att skapa jämlika förutsättningar för god folkhälsa i kommunen. 2. I kultur och fritidsförvaltningens kartläggning av spontana aktiva mötesplatser kan konstateras att det finns glapp i såväl utbudet av aktivitet som erbjuds som geografisk placering av mötesplatserna. 3. Befintliga spontana aktiva mötesplatser används till ca 80 % av pojkar och ca 20 % av flickor detta måste tas hänsyn till vid framtida resursfördelning kring etablering av aktiva spontana mötesplatser. 4. Att etablering av spontan aktiv mötesplats i området Herrestad inte ska ske innan byggnation av Källdalsskolan är färdigställd.

32 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 3(3) Dnr KFN 2017/ Det finns ett behov av att utöka samverkan och genomföra en förvaltningsövergripande undersökning för att klargöra utbudet och behov av framtida nyetablering alternativt komplettering/underhåll av befintliga platser. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Anna Reinhardt Avdelningschef Expediera till Kommunfullmäktige

33 Protokoll Kultur och fritidsnämnden Dnr KFN 2018/00001 Utredning av förutsättningar för etablering av nya spontana aktiva mötesplatser Sammanfattning Kultur och fritidsförvaltningen har i uppdrag av kultur och fritidsnämnden att utreda förutsättningarna för etablering av nya spontana aktiva mötesplatser (näridrotts/spontanidrottsplatser). Syftet med dessa platser är att sänka trösklarna för deltagande i aktivitet och öka tillgängligheten till densamma. Det övergripande syftet är att skapa jämlika förutsättningar till god folkhälsa (Verksamhetsplan 2017:10). I dagsläget visar dock kultur och fritidsförvaltningens studier att det finns strukturella glapp i utbudet av spontana aktiva mötesplatser. Främst handlar det om geografiska skillnader både i tätorten och utanför (White arkitekter 2017). Det handlar även om stora könsskillnader (Andersson 2017a). I genomsnitt är 73,2 procent av aktivitetsutövarna pojkar/män medan 26,8 procent är flickor/kvinnor. Det sistnämnda stämmer även väl överens med rikssnittet för traditionella näridrottsplatser (jmf Book 2007:37; Blomdal, Elofsson, Åkesson 2012:17). För att i framtiden etablera spontana aktiva mötesplatser som bidrar till utvecklingen av en mer jämställd folkhälsa krävs ett kunskapsbaserat förhållningssätt både när det gäller resursfördelning och styrning (jmf Verksamhetsplan 2018:5,10). I enlighet med tidigare korpen-uppdrag (Dnr Ks 2014/00498) behöver därför kultur och fritidsförvaltningens studier kompletteras med en förvaltningsövergripande kartläggning av samtliga spontana aktiva mötesplatser. Som parallell aktivitet behöver även en ansvarsfördelning mellan kultur och fritids-, samhällsbyggnads- och barn och utbildningsförvaltningen tydliggörs. Vidare behöver kultur och fritidsförvaltningen pröva och utvärdera olika verksamhetsmodeller i syfte att både erbjuda plats för identitetsutveckling och sänka trösklarna för deltagande. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Andersson, Å. (2017b). Mellan smak, tillgångar och utbud - Utredning av förutsättningar för etablering av nya näridrottsplatser. Andersson, Å. (2017a). Vem vann? Uppföljning av Kultur och fritidsnämndens investeringar i Spontana aktiva mötesplatser. White Arkitekter AB (2017). Aktiva mötesplatser Förstudie av spontanidrottsplatser i Uddevalla kommun. Åtgärder för utökad samverkan mellan kultur och fritids fritidsavdelning och tekniska kontoret (2014) Dnr Ks 2014/00498 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

34 Protokoll Kultur och fritidsnämnden Beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att kultur och fritidsförvaltningen, i enlighet med tidigare korpen-uppdrag (Dnr Ks 2014/00498), ska fortsätta arbetet med att kartlägga och utveckla spontana aktiva mötesplatser tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen och barn och utbildningsförvaltningen. Därutöver ska kultur och fritidsförvaltningen ta ansvar för att en tydlig ansvarsfördelning mellan förvaltningarna görs när det gäller spontana aktiva mötesplatser. Grundläggande för ovan nämnda utvecklingsarbete är att det ska bidra till en mer jämställd tillgänglighet. Det ska även ta hänsyn till geografiska skillnader i utbud. Med detta anses uppdraget att utreda förutsättningar för etablering av nya näridrottsplatser avslutat. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

35 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(5) Dnr KFN 2018/00001 Handläggare Utredare Åsa Andersson Telefon Utredning av förutsättningar för utveckling av spontana aktiva mötesplatser Sammanfattning Kultur och fritidsförvaltningen har i uppdrag av kultur och fritidsnämnden att utreda förutsättningarna för etablering av nya spontana aktiva mötesplatser (näridrotts/spontanidrottsplatser). Syftet med dessa platser är att sänka trösklarna för deltagande i aktivitet och öka tillgängligheten till densamma. Det övergripande syftet är att skapa jämlika förutsättningar till god folkhälsa (Verksamhetsplan 2017:10). I dagsläget visar dock kultur och fritidsförvaltningens studier att det finns strukturella glapp i utbudet av spontana aktiva mötesplatser. Främst handlar det om geografiska skillnader både i tätorten och utanför (White arkitekter 2017). Det handlar även om stora könsskillnader (Andersson 2017a). I genomsnitt är 73,2 procent av aktivitetsutövarna pojkar/män medan 26,8 procent är flickor/kvinnor. Det sistnämnda stämmer även väl överens med rikssnittet för traditionella näridrottsplatser (jmf Book 2007:37; Blomdal, Elofsson, Åkesson 2012:17). För att i framtiden etablera spontana aktiva mötesplatser som bidrar till utvecklingen av en mer jämställd folkhälsa krävs ett kunskapsbaserat förhållningssätt både när det gäller resursfördelning och styrning (jmf Verksamhetsplan 2018:5,10). I enlighet med tidigare korpen-uppdrag (Dnr Ks 2014/00498) behöver därför kultur och fritidsförvaltningens studier kompletteras med en förvaltningsövergripande kartläggning av samtliga spontana aktiva mötesplatser. Som parallell aktivitet behöver även en ansvarsfördelning mellan kultur och fritids-, samhällsbyggnads- och barn och utbildningsförvaltningen tydliggörs. Vidare behöver kultur och fritidsförvaltningen pröva och utvärdera olika verksamhetsmodeller i syfte att både erbjuda plats för identitetsutveckling och sänka trösklarna för deltagande. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse

36 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2(5) Dnr KFN 2018/00001 Kultur och fritidsförvaltningens skrivelse Andersson, Å. (2017b). Mellan smak, tillgångar och utbud - Utredning av förutsättningar för etablering av nya näridrottsplatser. Kultur och fritidsförvaltningens skrivelse Andersson, Å. (2017a). Vem vann? Uppföljning av Kultur och fritidsnämndens investeringar i Spontana aktiva mötesplatser. White Arkitekter AB (2017). Aktiva mötesplatser Förstudie av spontanidrottsplatser i Uddevalla kommun Protokollsutdrag, Åtgärder för utökad samverkan mellan kultur och fritids fritidsavdelning och tekniska kontoret. Dnr Ks 2014/ Förslag till beslut Att kultur och fritidsförvaltningen i enlighet med tidigare korpen-uppdrag (Dnr Ks 2014/00498) ska fortsätta arbetet med att kartlägga och utveckla spontana aktiva mötesplatser tillsammans med samhällsbyggnads- och barn och utbildningsförvaltningen. Därutöver ska kultur och fritidsförvaltningen ta ansvar för att en tydlig ansvarsfördelning mellan förvaltningarna görs när det gäller spontana aktiva mötesplatser. Grundläggande för ovan nämnda utvecklingsarbete är att det ska bidra till en mer jämställd tillgänglighet. Det ska även ta hänsyn till geografiska skillnader i utbud. Med detta anses uppdraget att utreda förutsättningar för etablering av nya näridrottsplatser avslutat. Ärendebeskrivning Kultur och fritidsförvaltningen har i uppdrag från kultur och fritidsnämnden att utreda förutsättningarna för etablering av nya spontana aktiva mötesplatser (näridrotts- /spontanidrottsplatser). Syftet med dessa platser är att sänka tröskalarna för deltagande i aktivitet och öka tillgängligheten till densamma. Det övergripande syftet är att skapa jämlika förutsättningar till god folkhälsa (Verksamhetsplan 2018:10). De byggs utifrån en idé om att erbjuda ändamålsenliga mötesplatser som tillgodoser möjligheten att utifrån egna förutsättningar uppleva, delta, skapa och påverka (Styrkort 2017). Nationell forskning visar dock att pojkar/män i högre utsträckning än flickor/kvinnor använder sig av traditionella näridrottsplatser (Blomdal, Elofsson, Åkesson 2012:17). Uppenbarligen kommer inte kommunala investeringar inom ramen för aktiva mötesplatser flickor till del i samma utsträckning som pojkar. En befogad fråga är därmed om det nationella mönstret även återfinns i Uddevalla.

37 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 3(5) Dnr KFN 2018/00001 Mot denna bakgrund har kultur och fritidsförvaltningen utforskat Näridrottsplats Dalaberg, Hålligångparken vid Bjursjön, Näridrottsplats Tureborg, Cykelparken vid Musikvägen, Beachvolleybollplanerna vid Landbadet samt Skateparken i Ljungskile. Syftet var att få en bild av Uddevallas mest framträdande spontana aktiva mötesplatser, dess placering, verksamhetsinnehåll och besökare. White arkitekters studie (2017) visar att det finns strukturella glapp i Uddevallas utbud av spontana aktiva mötesplatser. Främst handlar det om geografiska skillnader både i tätorten och utanför. Beroende av var man bor är avståndet olika långt till spontana aktiva mötesplatser vilket i sin tur påverkar tillgängligheten. Utbudet är därutöver säsongsbetonat, likriktat och ofta relaterat till idrottens tävlingskaraktär. Kultur och fritidsförvaltningens observationsstudie (Andersson 2017a) visar en sned könsfördelning. I genomsnitt är 73,2 procent av aktivitetsutövarna pojkar/män medan 26,8 procent är flickor/kvinnor. Bland unga mellan år utgör pojkar i genomsnitt 80 procent medan flickor 20 procent av utövarna. Könsskillnaden ökar även med ålder. Däremot kan endast 3,7 procent av skillnaden i aktivitetsval på spontana aktiva mötesplatser förklaras av kön. För att närma oss en idé om vad resterande 96,3 procent kan innefatta för förklaring(ar) användes Pierre Bourdieus teori om praktiska logiker (se Andersson 2017b). Lite slarvigt kan praktiska logiker beskrivas som känslan för vad som är passande, det vill säga människors smak. Kontentan är att människors handlingar utformas i mötet mellan det utbud av aktiviteter som erbjuds och den individuella smaken. Därutöver krävs även kapitaltillgångar i en betydligt vidare mening än enbart ekonomi. Det kan handla om att känna rätt personer, vara rätt klädd eller kunna föra sig på den plats som ska beträdas. Slutsatsen är att resultatet från Uddevallas spontana aktiva mötesplatser stämmer väl överens med rikssnittet för traditionella näridrottsplatser (jmf Book 2007:37; Blomdal, Elofsson, Åkesson 2012:17). Beroende på vilka mål vi har med verksamheten betyder detta olika saker. Om vi vill att kommunen ska satsa på pojkars hälsa i högre utsträckning än på flickors hälsa så är det ett bra resultat. Vill vi å andra sidan arbeta för en mer jämställd hälsa och en jämställd resursfördelning bör vi betrakta resultatet som problematiskt. Dess konsekvenser är exempelvis att flickor har högre trösklar till spontan fysisk aktivitet och riskerar att få sämre hälsa, att flickor får mindre del av de kommunala resurserna samt att flickor för mindre tillgång till offentliga ytor. En brist i utredningen är att den endast innefattar större spontana aktiva mötesplatser. Vi vet därför ganska lite om Uddevallas basutbud, det vill säga mindre bollplaner och aktivitetsytor som finns runt om i olika bostadsområden. Under utredningens gång har dock ett samarbete mellan kultur och fritidsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen påbörjats med utgångspunkt i det tidigare korpenuppdraget att tydliggöra det samlade ansvaret för bollplaner och aktivitetsytor (Dnr Ks 2014/00498).

38 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 4(5) Dnr KFN 2018/00001 Bedömning För att i framtiden komma tillrätta med den könsrelaterade obalansen är det viktigt att arbeta kunskapsbaserat både när det gäller resursfördelning och styrning (jmf Verksamhetsplan 2017:5,10). Det förväntande resultatet bör vara att de nya platser som etableras bidrar till ökad tillgänglighet för (fler) flickor/kvinnor. Det finns många anledningar att lyfta fram detta som en viktig förutsättning. Förutom att det står i direkt relation till kultur och fritidsnämndens strategi att utveckla kultur och fritidsaktiviteter och verksamheter för att alla människor ska ha möjlighet att utvecklas i vårt samhälle handlar det i slutändan om att uppnå en jämställd folkhälsa och på så vis även ett mer socialt hållbart samhälle. I dagsläget saknar dock kultur och fritidsförvaltningen tillräcklig kunskap om Uddevallas befintliga spontana aktiva mötesplatser för att kunna bedöma om etablering av nya mötesplatser medför ökad tillgänglighet till fysisk aktivitet för fler flickor/kvinnor. Som nämns ovan beror detta främst på att dessa sorterar under flera förvaltningar samt att den överblick som krävs för strategiskt arbete saknas. För att förfina bedömningsgrunden ges därför förslag på två kunskapsgenererande arbetssätt. Det ena är kvantitativt inriktat och fokuserar frågan vad? när det gäller utbud och geografisk närhet. Syftet är att tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen fullfölja uppdraget i korpen-utredningen (Dnr Ks 2014/00498) och därmed skapa en förvaltningsövergripande ordning och överblick när det gäller spontana aktiva mötesplatser. Det handlar även om att ta fram en utvecklingsplan som säkrar både naturliga övergångar från lekplatsen till de mötesplatser som attraherar en äldre befolkning och en ökad bredd och mångfald i aktivitetsutbudet. Det andra arbetssättet är mer kvalitativt inriktat och fokuserar frågan hur? när det gäller människors intresse, smak och kapitaltillgångar. Det handlar om att pröva och utvärdera olika verksamhetsmodeller i syfte att både erbjuda plats för identitetsutveckling och sänka trösklarna för deltagande. Utbud och geografisk närhet Tillgänglighet till spontana aktiva mötesplatser utformas Individuellt Intresse, smak och kapitaltillgångar Referenser

39 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 5(5) Dnr KFN 2018/00001 Andersson, Å. (2017b). Mellan smak, tillgångar och utbud - Utredning av förutsättningar för etablering av nya näridrottsplatser. Andersson, Å. (2017a). Vem vann? Uppföljning av Kultur och fritidsnämndens investeringar i Spontana aktiva mötesplatser. Blomdal, U., Elofsson, S. & Åkesson, M. (2012). Spontanidrott för vilka? En studie av kön och nyttjande av planlagda utomhusytor för spontanidrott under sommarhalvåret. Hämtad från Book, K. (2007). Många små dörrar utan dörrvakt. Svensk idrottsforskning. Bourdieu, P. (1990). The logic of practice. Stanford. Stanford University Press. Uddevalla kommun (2017). Styrkort, kultur och fritidsnämnden. Uddevalla kommun (2018). Verksamhetsplan med budget 2018, kultur och fritidsnämnden. Korpen (2014). Åtgärder för utökad samverkan mellan kultur och fritids fritidsavdelning och tekniska kontoret (2014) Dnr Ks 2014/ Katarina Hansson Kultur och fritidschef Åsa Andersson Utredare Expediera till

40 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2017/00196 Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att bygga en näridrottsplats i Herrestad Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kultur och fritidsnämnden. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Tobias Andreasson, Christina Nilsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Kultur och fritidsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

41 Motion Uddevalla Bygg en näridrottsplats i Herrestad Under Alliansens regeringsår ( ) etablerade vi näridrottsplatser på Dalaberg, Tureborg samt Sommarhemsskolan. Dessa anläggningar används av ungdomar i princip dygnet runt. Enligt vår uppfattning är detta ett bra sätt att utveckla en stadsdel samt uppmuntra till spontanidrott. Herrestad växer som tätort och det finns behov av nya förskolor, skolor samt fritidsaktiviteter. Vi vill därför att det även etableras en näridrottsplats i Herrestad. Vi yrkar därför på att kommunfullmäktige uppdrar åt kultur och fritidsnämnden att etablera en näridrottsplats i Herrestad. Magnus Jacobsson (KD)

42 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00761 Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att bygga bort segregationen Sammanfattning Magnus Jacobsson (KD) inkom med motion om att ta fram en strategi för hur vi i Uddevalla kan minska segregationen genom en ny och modern bostadsstrategi. Motionären yrkar även att Dalaberg och Hovhult ska vara ett pilotprojekt i syfte att bygga bort segregationen och etablera en levande stadsdel där alla känner att man är en del av community. Motionen beskriver att stadsplaneringen under talet placerade byggnationen för olika grupper och funktioner på olika platser. Det innebär att Uddevalla bland många städer i Sverige placerat bostadsområden med hyresrätter, bostadsrätter, villor, centrum med handel och kontor samt industriområden i olika delar av staden. Detta innebär att eftersom hyreslägenheter hyrs av invånare med sämre ekonomi tenderar områden med hyresrätter att bli de områden störst behov av sociala insatser behövs och att det ger konsekvenser för arbetssituationen på förskolor och skolor i området. Motionären beskriver att trots insatser med förebyggande åtgärder och sociala insatser krävs en strategi för hur enskilda områden kan utvecklas så att de blir bättre fungerande stadsdelar. Med erfarenhet från andra städer anser motionären att en strategi för områdena Dalaberg och Hovhult tas fram som möjliggör ny bostadsbebyggelse, nya butikslokaler, caféer, restauranger och möteslokaler. När kommunen har tagit fram en strategi inklusive översikts och detaljplan skall man gå ut till de olika fastighetsägarna och föreningar för att se vilka som vill samverka med att förnya dessa stadselar i syftet att göra dem till en mer levande del av staden. Slutligen yrkar motionären att kommunledningskontoret skall få i uppdrag att ta fram en strategi för hur vi i Uddevalla kan minska segregationen genom en ny och modern bostadsstrategi och att Dalaberg och Hovhult skall vara ett pilotprojekt i syfte att bygga bort segregationen och etablera en levande stadsdel där alla känner att man är en del av community. I samband med framtagandet av en ny översiktsplan är målsättningen att styrande dokument ska inarbetas i översiktsplanen. Uddevalla kommuns bostadsstrategi motsvaras av det dokument som idag heter Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen och detta kommer att inarbetas som en av flera strategier i översiktsplanen med koppling till övergripande riktningar i kommunen. Arbetet med översiktsplanen med bland annat fokus på sociala hållbarhetsfrågor sker med ett brett deltagande från förvaltningar, bolag, stiftelser (Uddevallahem, Jakobsbergsstiftelsen och Ljungskilehem), näringsliv och medborgare. Medborgarna i kommunen kommer under processen att få delge sitt vardagslivperspektiv i det område där de bor. Dessutom kommer medborgarna att få möjlighet att delta i specifika medborgardialoger som handlar om till exempel boende eller segregation. Detta sammantaget kommer leda till Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

43 Protokoll Kommunstyrelsen forts. 63 en konkret strategi för bostadsförsörjning som i sin tur kommer leda till aktiviteter för att exempelvis minska segregationen och öka gemenskapen i ett område. Magnus Jacobsson (KD) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Motion från Magnus Jacobsson (KD) om bygg bort segregationen Yrkanden Magnus Jacobsson (KD): bifall till motionen. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på förslaget i handlingarna mot Magnus Jacobssons (KD) yrkande och finner kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med ovan anse motionen besvarad. Reservation Magnus Jacobsson (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

44 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2017/00761 Handläggare Lokalstrateg Mattias Hagelberg Telefon Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att bygga bort segregationen Sammanfattning Magnus Jacobsson (KD) inkom med motion om att ta fram en strategi för hur vi i Uddevalla kan minska segregationen genom en ny och modern bostadsstrategi. Motionären yrkar även att Dalaberg och Hovhult ska vara ett pilotprojekt i syfte att bygga bort segregationen och etablera en levande stadsdel där alla känner att man är en del av community. Motionen beskriver att stadsplaneringen under talet placerade byggnationen för olika grupper och funktioner på olika platser. Det innebär att Uddevalla bland många städer i Sverige placerat bostadsområden med hyresrätter, bostadsrätter, villor, centrum med handel och kontor samt industriområden i olika delar av staden. Detta innebär att eftersom hyreslägenheter hyrs av invånare med sämre ekonomi tenderar områden med hyresrätter att bli de områden störst behov av sociala insatser behövs och att det ger konsekvenser för arbetssituationen på förskolor och skolor i området. Motionären beskriver att trots insatser med förebyggande åtgärder och sociala insatser krävs en strategi för hur enskilda områden kan utvecklas så att de blir bättre fungerande stadsdelar. Med erfarenhet från andra städer anser motionären att en strategi för områdena Dalaberg och Hovhult tas fram som möjliggör ny bostadsbebyggelse, nya butikslokaler, caféer, restauranger och möteslokaler. När kommunen har tagit fram en strategi inklusive översikts och detaljplan skall man gå ut till de olika fastighetsägarna och föreningar för att se vilka som vill samverka med att förnya dessa stadselar i syftet att göra dem till en mer levande del av staden. Slutligen yrkar motionären att kommunledningskontoret skall få i uppdrag att ta fram en strategi för hur vi i Uddevalla kan minska segregationen genom en ny och modern bostadsstrategi och att Dalaberg och Hovhult skall vara ett pilotprojekt i syfte att bygga bort segregationen och etablera en levande stadsdel där alla känner att man är en del av community. I samband med framtagandet av en ny översiktsplan är målsättningen att styrande dokument ska inarbetas i översiktsplanen. Uddevalla kommuns bostadsstrategi motsvaras av det dokument som idag heter Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen och detta kommer att inarbetas som en av flera strategier i översiktsplanen med koppling till övergripande riktningar i kommunen. Arbetet med översiktsplanen med bland annat fokus på sociala hållbarhetsfrågor sker med ett brett deltagande från förvaltningar, bolag, stiftelser (Uddevallahem, Jakobsbergsstiftelsen och

45 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2017/00761 Ljungskilehem), näringsliv och medborgare. Medborgarna i kommunen kommer under processen att få delge sitt vardagslivperspektiv i det område där de bor. Dessutom kommer medborgarna att få möjlighet att delta i specifika medborgardialoger som handlar om till exempel boende eller segregation. Detta sammantaget kommer leda till en konkret strategi för bostadsförsörjning som i sin tur kommer leda till aktiviteter för att exempelvis minska segregationen och öka gemenskapen i ett område. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Motion från Magnus Jacobsson (KD) om bygg bort segregationen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med ovan anse motionen besvarad. Peter Larsson Kommundirektör Mattias Hagelberg Lokalstrateg Expediera till Magnus Jacobsson (KD)

46 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2017/00761 Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att bygga bort segregationen Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Zeidi Ström, Sonny Persson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

47 Uddevalla Motion Bygg bort segregationen Under 50, 60 och 70-talet byggde man städer utifrån teorin att olika grupper och funktioner skulle placeras på olika platser vilket gör att i princip alla städer i Sverige har placerat hyresområden, bostadsrättsområden, villaområden, centrum med handel och kontor samt industriområden i olika delar av staden. Denna idé var säkerligen väl menad men då hyreslägenheter ofta hyrs av de med sämre ekonomi så tenderar hyresområdena att bli tyngre bostadsområden där de med störst sociala behov samlas. Detta får i sig som konsekvens att de förskolor och skolor som finns i dessa områden också får den mest krävande arbetssituationen. Från politiskt håll försöker man ofta kompensera detta via olika former av resursfördelningssystem och sociala insatser i form av stöd till föreningar samt bygga upp fritidsgårdar. Men alla dessa åtgärder tenderar till att bli tämligen verkningslösa då själva grundproblemet, den felaktigt konstruerade staden består. Även i Uddevalla har vi jobbat med förebyggande åtgärder och vi har arbetat med sociala insatser men oaktat det så har vi ett antal statsdelar som har en tyngre situation än övriga stadsdelar i kommunen. Vi i KD anser att kommunen skall ta fram en strategi för hur enskilda områden kan utvecklas så att det blir bättre fungerande stadsdelar.

48 För egen del hade jag förmånen att vara på studieresa i Kanada och där hade man hittat en arbetsmetod där kommunen och näringslivet tillsammans ombildade ett socialt tungt område och fick det att bli en fungerande stadsdel mitt i staden samtidigt som de som hade behov av lägenheter fick möjlighet att bo kvar i området. Vi i KD önskar att kommunen tar fram en strategi för Dalaberg och Hovhult (ink. Dalaberg 1:1). I denna strategi önskar vi att man möjliggör för ny bostadsbebyggelse, nya butikslokaler, caféer, resturanger och möteslokaler. Målet för arbetet skall vara att Hovhult och Dalaberg skall bli en bättre fungerande community. När kommunen har tagit fram en strategi inklusive översikts och detaljplan skall man gå ut till de olika fastighetsägarna och föreningar för att se vilka som vill samverka med att förnya dessa stadselar i syftet att göra dem till en mer levande del av staden. Vi yrkar därför: Att kommunledningskontoret skall få i uppdrag att ta fram en strategi för hur vi i Uddevalla kan minska segregationen genom en ny och modern bostadsstrategi. Att Dalaberg och Hovhult skall vara ett pilotprojekt i syfte att bygga bort segregationen och etablera en levande stadsdel där alla känner att man är en del av community Magnus Jacobsson (KD)

49 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/00566 Motion från Carin Ramneskär (M) Elving Andersson (C) Magnus Jacobsson (KD) och Rolf Jonsson (FP) om en långsiktig lösning för BMK Uddevalla när det gäller tävlingsarrangemang m.m. Sammanfattning Carin Ramneskär (M) m.fl. inkom i oktober 2015 med motion om kommunala insatser till stöd för BMK Uddevallas arrangemang. Motionärerna föreslår att kommunen bör ingå ett långsiktigt sponsorsavtal med klubben samt bistå vid ansökningar av sponsring hos andra aktörer, att målet för detta arbete bör vara att BMK etablerar en åretomverksamhet bestående av ex VM, SM samt andra event och arrangemang, att kommunen medverkar till att VM även kan genomföras via en förlustgaranti på max kronor per år för tävlingarnas genomförande och att frågan om rådighet över den mark klubben disponerar löses. BMK har i nuläget ett arrendekontrakt för den mark föreningen bedriver sin verksamhet på. Förhandlingar i markfrågan har pågått under en längre tid. Dessa resulterade i att kommunfullmäktige beslutade att godkänna en överenskommelse om upprättande av tomträttsavtal mellan Uddevalla kommun och BMK Uddevalla. Avtalet innebär tomträtt med upplåtelseperioden 30 år och en tomträttsavgäld som baserar sig på ett markvärde om kronor. Lantmäteriförrättning är färdig och avtalet klart att undertecknas. Föreningen ska fortsatt betala av på investeringar kommunen gjort på området, vilket regleras i ett särskilt avtal. Förhandlingar har också skett i frågan om kommunens stöd i samband med VMtävlingar i motocross. Någon uppgörelse för år 2018 har inte nåtts och inte heller någon långsiktig överenskommelse om sponsring eller annat stöd. Motionens förslag i markfrågan får anses bifallet med den långsiktiga lösning som åstadkommits. I övrigt föreslås motionen i övriga delar besvarad enligt ovan. Carin Ramneskär (M), Mikael Staxäng (M) och Christer Hasslebäck (UP) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Kommunfullmäktiges protokoll Motion från Carin Ramneskär (M), Elving Andersson (C), Magnus Jacobsson (KD) och Rolf Johnsson (FP). Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

50 Protokoll Kommunstyrelsen forts. 64 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med ovan anse motionen besvarad Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

51 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2015/00566 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Motion från Carin Ramneskär (M) Elving Andersson (C) Magnus Jacobsson (KD) och Rolf Jonsson (FP) om en långsiktig lösning för BMK Uddevalla när det gäller tävlingsarrangemang m.m. Sammanfattning Carin Ramneskär (M) m.fl. inkom i oktober 2015 med motion om kommunala insatser till stöd för BMK Uddevallas arrangemang. Motionärerna föreslår att kommunen bör ingå ett långsiktigt sponsorsavtal med klubben samt bistå vid ansökningar av sponsring hos andra aktörer, att målet för detta arbete bör vara att BMK etablerar en åretomverksamhet bestående av ex VM, SM samt andra event och arrangemang, att kommunen medverkar till att VM även kan genomföras via en förlustgaranti på max kronor per år för tävlingarnas genomförande och att frågan om rådighet över den mark klubben disponerar löses. BMK har i nuläget ett arrendekontrakt för den mark föreningen bedriver sin verksamhet på. Förhandlingar i markfrågan har pågått under en längre tid. Dessa resulterade i att kommunfullmäktige beslutade att godkänna en överenskommelse om upprättande av tomträttsavtal mellan Uddevalla kommun och BMK Uddevalla. Avtalet innebär tomträtt med upplåtelseperioden 30 år och en tomträttsavgäld som baserar sig på ett markvärde om kronor. Lantmäteriförrättning är färdig och avtalet klart att undertecknas. Föreningen ska fortsatt betala av på investeringar kommunen gjort på området, vilket regleras i ett särskilt avtal. Förhandlingar har också skett i frågan om kommunens stöd i samband med VMtävlingar i motocross. Någon uppgörelse för år 2018 har inte nåtts och inte heller någon långsiktig överenskommelse om sponsring eller annat stöd. Motionens förslag i markfrågan bör därför betraktas som genomfört med den långsiktiga lösning som åstadkommits. I övrigt föreslås motionen i övriga delar anses besvarad enligt ovan. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Motion från Carin Ramneskär (M), Elving Andersson (C), Magnus Jacobsson (KD) och Rolf Johnsson (FP).

52 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2015/00566 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med ovan anse motionen besvarad Peter Larsson Kommundirektör Markus Hurtig Utredare Expediera till Motionärerna

53 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2017/00311 Tomträttsavtal för BMK Uddevalla gällande Glimmingen 1:2 med flera Sammanfattning BMK Uddevalla har idag ett arrendekontrakt på fastigheterna Glimmingen 1:2, Glimmingen 1:15 samt Bäve-Groröd 1:29 med ändamålen motorverksamhet, trafikövningsplats samt endurobana. På arrendeområdet finns ett antal byggnader och andra anläggningar för verksamheten som ägs av BMK Uddevalla. Arrendeavtalet skrevs 2010 och gäller minst till och med Avgälden var överenskommen om att öka med tiden och har nu nått maximal nivå om kronor per år. BMK Uddevalla har uttryckt önskemål om köp av marken. Upplåtelse med tomträtt är också ett alternativ som diskuterats. Markfrågan har diskuterats under ett flertal år utan att överenskommelse har kunnat nås. På uppdrag av kommunstyrelsens ordförande har kommundirektören slutfört förhandlingar med BMK Uddevalla och parterna har enats om en lösning med tomträtt med upplåtelseperioden 30 år och en tomträttsavgäld som baserar sig på ett markvärde om kronor. Under tiden tomträtten bildas ska arrendeavgiften sänkas till kronor. Utöver arrendeavgiften ska avbetalningen för av kommunen gjorda investeringar om kronor per år fortsätta att löpa. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 18 maj föreslå kommunfullmäktige godkänna överenskommelse om upprättande av tomträttsavtal samt att uppdra åt nämnden att i enlighet med överenskommelsen upprätta och underteckna ett tomträttsavtal med BMK Uddevalla. Ralph Steen (L), Ingemar Samuelsson (S), Evy Gahnström (V), Carin Ramneskär (M), Christer Hasslebäck (UP) och Mikael Staxäng (M) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Överenskommelse om upprättande av tomträttsavtal mellan Uddevalla kommun och BMK Uddevalla. Tilläggsavtal till arrendekontrakt nummer mellan Uddevalla kommun och BMK Uddevalla. Kartbilaga överenskommelse tomträttsavtal mellan Uddevalla kommun och BMK Uddevalla. Yrkanden Ingemar Samuelsson (S), Christer Hasslebäck (UP) och Mikael Staxäng (M): bifall till kommunstyrelsens förslag i handlingarna. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

54 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige forts. 174 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna överenskommelse om upprättande av tomträttsavtal mellan Uddevalla kommun och BMK Uddevalla, samt att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att upprätta och underteckna ett tomträttsavtal med BMK Uddevalla i enlighet med överenskommelsen. Protokollsanteckning Ledamöterna från (L)-gruppen, (KD)-gruppen, (M)-gruppen och (C)-gruppen i kommunfullmäktige noterar till protokollet att Från Alliansens sida är vi glada för att det äntligen kommer till ett avtal. Samtidigt vill vi markera att vi anser att det hade varit bättre med en markförsäljning samt att vi anser att tomträttsavtalet bygger på en allt för hög värdering då området de facto inte har någon allternativt användningsområde. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Jaana Järvitalo, Christer Hasslebäck Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Samhällsbyggnadsnämnden BMK Uddevalla Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

55 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2015/00566 Motion från Carin Ramneskär (M) Elving Andersson (C) Magnus Jacobsson (KD) och Rolf Jonsson (FP) om en långsiktig lösning för BMK Uddevalla när det gäller tävlingsarrangemang m.m. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Anna-Lena Heydar, Patrik Olsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

56 Motion - samverkande Allianspartier UDDEVALLA KOMMUN Korntnunstyr~J!sen Kommunleciningsimntoret Långsiktighet nödvändig även för BMK "Det behövs ett helhetsgrepp avseende den kommunala marknadsföringen och vi att det är viktigt att kommunen har ett antal arrangemang som gör att Uddevalla upplevs som en attraktiv ort att både leva, bo och verka i." - detta var ingressen på Alliansens protokollsanteckning och reservation när majoriteten (S, V och MP) valde att inte stödja BMK (Bohusläns Motorklubbs satsning) för bl. a. VM-deltävlingarna på Glimmingen. Glimmingen och BMK har varit kopplade till Uddevalla Kommun sedan åtminstonde tidigt 1970-tal, det vi ser är en långsiktigt utveckling på att bygga varumärket BMK och därmed Uddevalla. Vi har personer med Svenska medaljer likväl som EM ochvm-medaljer att stolsera med ur BMK"s medlemskår. Att man under många år också varit vilrd förvm-deltävlingar som sätter Uddevalla på en internationell karta är vilrt att beakta. Det ilr mycket arbete som ligger bakom såväl arrangemang som att hålla anläggning och bana i vilrldsklass. VM-tävlingens besökare fyller våra cafeer, restauranger och hotell med besökare från olika delar av landet och andra länder, detta ger god PR och stärker Uddevallas varumilrke. Visionen Liv, Lust och lilge stilmmer vill in på detta event. På något vis verkar dessa mångåriga och långsiktiga satsningar vara bortglömda av de beslutande. (S, V och MP)Det finns andra projekt av mer "dagslilndekaraktär" som tar del av våra skattepengar, dilr vi som sagt inte ser den långsiktighet som vi ser hos BMK. Vi i Alliansen (M, C, KD och FP) anser att kommunen bör ingå ett långsiktigt sponsorsavtal med klubben där kommunen dels gå in med pengar samt att vi också bistår BMK vid ansökningar av resurser/sponsring hos andra delregionala samt regionala institutioner. att målet för detta arbete bör vara att BMK etablerar en åretomverksamhet bestående av ex VM, SM samt andra event och arrangemang där det sker ett utbyte av aktiviteter med lokala aktörer, öppnas för studiebesök för yrkesskolor, SFI, Vux, besöksnilring etc att kommunen medverkar till att VM ilven kan genomföras via en förlustgaranti på max kronor per år för tävlingarnas genomförande ah de intentioner som fanns vid de tidigare förhandlingarna avseende rådighet (försilljning/tomtriltt) över det markområde som klubben utvecklat skyndsamt genomförs så att BMK får goda förutsättningar att utveckla sin verksamhet och kan fortsätta att jobba långsiktigt Uddevalla c:~~~~~:_ Carin Ramneskär fm) Magnus Jacobsson, (KD) /x~ ~ h-~ Elving Anderson (C) Rolf Johnsson (FP)

57 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2016/00425 Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att ta fram en ny och modern bostadsstrategi för att minska segregationen. Sammanfattning Magnus Jacobsson (KD) inkom med motion om att ta fram en strategi för hur vi i Uddevalla kan minska segregationen genom en ny och modern bostadsstrategi. Motionen beskriver att stadsplaneringen under talet placerade byggnationen för olika grupper och funktioner på olika platser. Det innebär att Uddevalla bland många städer i Sverige placerat bostadsområden med hyresrätter, bostadsrätter, villor, centrum med handel och kontor samt industriområden i olika delar av staden. Detta innebär att eftersom hyreslägenheter hyrs av invånare med sämre ekonomi tenderar områden med hyresrätter att bli de områden störst behov av sociala insatser behövs och att det ger konsekvenser för arbetssituationen på förskolor och skolor i området. Motionären beskriver att trots insatser med förebyggande åtgärder och sociala insatser krävs en strategi för hur enskilda områden kan utvecklas så att de blir bättre fungerande stadsdelar. Vidare föreslås Uddevallahem få ett tydligt uppdrag från politiker i stiftelsen styrelse för att genomföra ombildning och försäljning av ett stort antal lägenheter på Tureborg, Hovhult samt Dalaberg. Samtidigt bör uppdrag ges att bygga nya lägenheter på exempelvis Ryssberget, Skarsjövallen och Uddevalla centrum. Även privata byggföretag bör uppmuntras att bygga flerfamiljsbostäder. Detta skulle innebära att fler kan äga sin bostad och att stadens felaktiga bostadsstruktur förändras. Slutligen yrkar motionären att kommunledningskontoret skall få i uppdrag att ta fram en strategi för hur vi i Uddevalla kan minska segregationen genom en ny och modern bostadsstrategi. I samband med framtagandet av en ny översiktsplan är målsättningen att styrande dokument ska inarbetas i översiktsplanen. Uddevalla kommuns bostadsstrategi motsvaras av det dokument som idag heter Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen och detta kommer att inarbetas som en av flera strategier i översiktsplanen med koppling till övergripande riktningar i kommunen. Arbetet med översiktsplanen med bland annat fokus på sociala hållbarhetsfrågor sker med ett brett deltagande från förvaltningar, bolag, stiftelser (Uddevallahem, Jakobsbergsstiftelsen och Ljungskilehem), näringsliv och medborgare. Medborgarna i kommunen kommer under processen att få delge sitt vardagslivperspektiv i det område där de bor. Dessutom kommer medborgarna att få möjlighet att delta i specifika medborgardialoger som handlar om till exempel boende eller segregation. Detta sammantaget kommer leda till en konkret strategi för bostadsförsörjning som i sin tur kommer leda till aktiviteter för att exempelvis minska segregationen och öka gemenskapen i ett område. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

58 Protokoll Kommunstyrelsen forts. 65 Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att ta fram en ny och modern bostadsstrategi för att minska segregationen Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med ovan anse motionen besvarad. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

59 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2016/00425 Handläggare Lokalstrateg Mattias Hagelberg Telefon Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att ta fram en ny och modern bostadsstrategi för att minska segregationen. Sammanfattning Magnus Jacobsson (KD) inkom med motion om att ta fram en strategi för hur vi i Uddevalla kan minska segregationen genom en ny och modern bostadsstrategi. Motionen beskriver att stadsplaneringen under talet placerade byggnationen för olika grupper och funktioner på olika platser. Det innebär att Uddevalla bland många städer i Sverige placerat bostadsområden med hyresrätter, bostadsrätter, villor, centrum med handel och kontor samt industriområden i olika delar av staden. Detta innebär att eftersom hyreslägenheter hyrs av invånare med sämre ekonomi tenderar områden med hyresrätter att bli de områden störst behov av sociala insatser behövs och att det ger konsekvenser för arbetssituationen på förskolor och skolor i området. Motionären beskriver att trots insatser med förebyggande åtgärder och sociala insatser krävs en strategi för hur enskilda områden kan utvecklas så att de blir bättre fungerande stadsdelar. Vidare föreslås Uddevallahem få ett tydligt uppdrag från politiker i stiftelsen styrelse för att genomföra ombildning och försäljning av ett stort antal lägenheter på Tureborg, Hovhult samt Dalaberg. Samtidigt bör uppdrag ges att bygga nya lägenheter på exempelvis Ryssberget, Skarsjövallen och Uddevalla centrum. Även privata byggföretag bör uppmuntras att bygga flerfamiljsbostäder. Detta skulle innebära att fler kan äga sin bostad och att stadens felaktiga bostadsstruktur förändras. Slutligen yrkar motionären att kommunledningskontoret skall få i uppdrag att ta fram en strategi för hur vi i Uddevalla kan minska segregationen genom en ny och modern bostadsstrategi. I samband med framtagandet av en ny översiktsplan är målsättningen att styrande dokument ska inarbetas i översiktsplanen. Uddevalla kommuns bostadsstrategi motsvaras av det dokument som idag heter Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen och detta kommer att inarbetas som en av flera strategier i översiktsplanen med koppling till övergripande riktningar i kommunen. Arbetet med översiktsplanen med bland annat fokus på sociala hållbarhetsfrågor sker med ett brett deltagande från förvaltningar, bolag, stiftelser (Uddevallahem, Jakobsbergsstiftelsen och Ljungskilehem), näringsliv och medborgare. Medborgarna i kommunen kommer under processen att få delge sitt vardagslivperspektiv i det område där de bor. Dessutom kommer medborgarna att få möjlighet att delta i specifika medborgardialoger som handlar om till exempel boende eller segregation. Detta sammantaget kommer leda till

60 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2016/00425 en konkret strategi för bostadsförsörjning som i sin tur kommer leda till aktiviteter för att exempelvis minska segregationen och öka gemenskapen i ett område. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att ta fram en ny och modern bostadsstrategi för att minska segregationen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med ovan anse motionen besvarad. Peter Larsson Kommundirektör Mattias Hagelberg Lokalstrateg Expediera till Magnus Jacobsson (KD)

61 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2016/00425 Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att ta fram en ny och modern bostadsstrategi för att minska segregationen. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Magnus Jacobsson, Kerstin Wallsby Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

62 Uddevalla Motion Segregationen går inte att prata bort Under 50, 60 och 70-talet byggde man städer utifrån teorin att olika grupper och funktioner skulle placeras på olika platser vilket gör att i princip alla städer i Sverige har hyresområden, bostadsrättsområden, villaområden, centrum med handel och kontor samt industriområden. Denna idé var säkerligen rationell vid denna tid men då hyreslägenheter i första hand hyrs av de med sämre ekonomi så tenderar hyresområdena att bli tyngre bostadsområden där de med störst sociala behov samlas. Detta får i sig som konsekvens att de förskolor och skolor som finns i dessa områden också får den mest krävande arbetssituationen. Från politiskt håll försöker man ofta kompensera detta via olika former av resursfördelningssystem och sociala insatser i form av stöd till föreningar samt bygga upp fritidsgårdar. Men alla dessa åtgärder tenderar till att bli tämligen verkningslösa då själva grundproblemet, den felaktigt konstruerade staden består. Även i Uddevalla har vi jobbat med förebyggande åtgärder och vi har arbetat med sociala insatser men oaktat det så har vi ett antal statsdelar som har en tyngre situation än övriga stadsdelar i kommunen. Vi anser därför att detta måste hanteras genom att Uddevallahem får ett tydligt uppdrag via de politiker som sitter i stiftelsens styrelse att genomföra en ombildning samt försäljning av ett stort antal lägenheter på Tureborg, Hovhult samt Dalaberg. Denna försäljning skall ske samtidigt som man får i uppdrag att skyndsamt bygga nya lägenheter på ex Ryssberget, Skarsjövallen, Uddevalla centrum. På så sätt tvingar vi fram en förändring av stadens struktur vilket på sikt kommer att minska segregationen. Samtidigt räcker det inte med att vi agerar via Uddevallahem utan vi måste uppmuntra alla byggföretag att bygga fler flerfamiljsbostäder så att fler personer kan köpa sig en lägenhet. Det finns ett tydligt egenvärde i att en människa äger sitt eget boende då det med automatiskt leder till att man förvaltar fastigheten på ett helt annat sätt än när man enbart hyr en lägenhet. Vår bostadsstrategi bör således kompletteras med en konkret vision om fler lägenheter som ägs av de som bor i dem samt att vi medvetet förändrar stadens felaktiga bostadsstruktur. Vi yrkar därför på att kommunledningskontoret skall få i uppdrag att ta fram en strategi för hur vi i Uddevalla kan minska segregationen genom en ny och modern bostadsstrategi. Magnus Jacobsson (KD)

63 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00192 Årsredovisning Uddevalla kommun 2017 Sammanfattning Kommunledningskontoret överlämnar härmed förslag till årsredovisning för Bokslut och årsredovisning har varit föremål för revisorernas granskning. Yrkesrevisionens (Deloitte) utkast till granskningsrapport bifogas. Som bilaga redovisas Uppföljning av kommunfullmäktiges styrkort 2017 vad gäller prioriterade områden, mått, uppdrag som givits utifrån flerårsplan och styrande dokument samt de uppdrag som avslutats under året. Bilagan samt nämndernas egna verk-samhetsberättelser finns även publicerade på kommunens hemsida uddevalla.se. Carin Ramneskär (M) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förslag till årsredovisning Uppföljning av kommunfullmäktiges styrkort Utkast till yrkesrevisionens granskningsrapport för Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa resultat- och balansräkning för kommunen och kommunkoncernen och i övrigt godkänna årsredovisningen för 2017 samt att godkänna uppföljning av kommunfullmäktiges styrkort för Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

64 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2018/00192 Handläggare Ekonomichef Kenneth Erlandsson Telefon Årsredovisning Uddevalla kommun 2017 Sammanfattning Kommunledningskontoret överlämnar härmed förslag till årsredovisning för Bokslut och årsredovisning har varit föremål för revisorernas granskning. Yrkesrevisionens (Deloitte) utkast till granskningsrapport bifogas. Som bilaga redovisas Uppföljning av kommunfullmäktiges styrkort 2017 vad gäller prioriterade områden, mått, uppdrag som givits utifrån flerårsplan och styrande dokument samt de uppdrag som avslutats under året. Bilagan samt nämndernas egna verksamhetsberättelser finns även publicerade på kommunens hemsida Uddevalla.se under rubriken Kommun och Politik/Kommunfakta/Ekonomi och budget/årsredovisning. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förslag till årsredovisning 2017 Uppföljning av kommunfullmäktiges styrkort 2017 Utkast till yrkesrevisionens granskningsrapport för 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa resultat- och balansräkning för kommunen och kommunkoncernen och i övrigt godkänna årsredovisningen för 2017 samt att godkänna uppföljning av kommunfullmäktiges styrkort för Peter Larsson Kommundirektör Kenneth Erlandsson Ekonomichef Expediera till

65 Uppföljning av kommunfullmäktiges styrkort 2017

66 Uppföljning av kommunfullmäktiges 2 (41) styrkort 2017 Innehållsförteckning 1 Avsnitt Verksamhetens resultat Kommunfullmäktiges styrkort Avsnitt Uppföljning av kommunfullmäktiges styrkort En jämlik skola Ett levande centrum Ett rikt kultur- och fritidsliv Goda förutsättningar för näringslivsutveckling Förebyggande arbete Ekologisk hållbar utveckling Attraktiv arbetsgivare Resurseffektivitet Uppföljning av kommunfullmäktiges styrkort Uppföljning av sjukfrånvaro Uppföljning av kommunfullmäktige avslutade uppdrag... 34

67 Uppföljning av kommunfullmäktiges 3 (41) styrkort Avsnitt Verksamhetens resultat Kommunfullmäktige Traditionellt inleddes året med en välbesökt nyårsmottagning i Rådhuset med kaffe och tårta. Fullmäktige har sammanträtt vid tio tillfällen under året, vid några tillfällen har särskilda informationer lämnats i olika spörsmål. Ungdomsfullmäktige har sammanträtt två gånger. Folkhälsopris, demokratipris och jämställdhetspris har delats ut under året. Kommunens revisorer Årets revision utgörs av fyra fördjupande projekt och avser granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor, integrationsarbete, säkerhetsarbete, samt Barn och utbildningsnämndens lokalförsörjning. Det sakkunniga biträdet har huvudsakligen arbetat med administrativ service och grundläggande granskning av nämnder och kommunala företag. Överförmyndare Arvodesnivån för ställföreträdare får anses tillfredsställande och 43 % av arvodena betalas av kommunen och 57 % av huvudmännen. Förhållandet har ändrats något det senaste året, så att kommunens andel är lite lägre. I kommunen har ca 500 personer god man eller förvaltare. Antalet ensamkommande barn med god man har minskat jämfört föregående år, vid utgången av 2017 uppgår antalet till ca 50 barn. Vänortskommittén Kommittén har sammanträtt 4 gånger. Under året har det varit ett arbetsmöte på Island samt jubileumsbesök i estländska Jöhvi. Ungdomsutbyte i den nordiska kedjan liksom med japanska Okazaki har planenligt ägt rum. Korta fakta/nyckeltal Nyckeltal Medborgarförslag 68 Inkomna synpunkter (klagomål) 42 Inkomna synpunkter (beröm) 8 Genomförda medborgardialoger 3

68 Uppföljning av kommunfullmäktiges 4 (41) styrkort 2017 Verksamhetsområde, belopp i mkr Intäkter Kostnader Kommunbidrag Resultat 2017 Resultat 2016 Fullmäktige 0,0-2,4 2,2-0,2 0,1 Kommunens revisorer 0,0-1,6 2,0 0,4 0,3 Överförmyndare 4,5-10,0 5,7 0,2 0,0 Vänortskommittén 0,0-0,4 0,4 0,0 0,0 summa 4,5-14,4 10,3 0,4 0, Kommunfullmäktiges styrkort 2017 Mått Resultat kvinna 2017 Resultat man 2017 Resultat totalt 2017 Målsättning 2017 Måluppfyllelse 2017 Föräldrars nöjdhet med förskolan 90 Elevers syn på skolan årskurs 5 Elevers syn på skolan årskurs 8 Andel behöriga till något nationellt program på gymnasiet Andel elever med gymnasieexamen inom tre år Utbildningsnivå på eftergymnasial nivå Förvärvsarbetande invånare år Nya företag per 1000 invånare Förbättrat företagsklimat Medborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande Andelen inköpta ekologiska livsmedel Kollektivresandet med stadstrafiken ska öka Förutsättningar för god och jämlik hälsa ska öka 83,9 78,9 81, ,1 69,2 70, ,8 78,9 77, ,3 5, , ,97 1,1 88 Integrationen skall 61,2 63,2 61,4 64,5 95

69 Uppföljning av kommunfullmäktiges 5 (41) styrkort 2017 Mått förbättras i form av minskat utanförskap Boendesegregationen ska minska i kommunen Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboenden Brukarnas nöjdhet med särskilt boende Brukarnas nöjdhet med hemtjänsten Andel hushåll med försörjningsstöd som uppburit bistånd i mer än 3 år Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska Andel ofrivilliga deltidstjänster Mer jämställd löneutveckling där kvinnornas genomsnittliga lönesumma ska öka i förhållande till männens Nettokostnadsandelen inklusive finansnetto i % av skatter Resultat kvinna 2017 Resultat man 2017 Resultat totalt 2017 Målsättning 2017 Måluppfyllelse , ,36 4,88 7,52 7, , Soliditeten ska öka 65, Investeringsnivå i % av skatteintäkter Egenfinansiering av investeringar (%)

70 Uppföljning av kommunfullmäktiges 6 (41) styrkort Avsnitt Uppföljning av kommunfullmäktiges styrkort En jämlik skola Barn- och utbildningsnämnden Den största utmaningen för nämnden och dess verksamheter har varit att förbättra elevernas kunskapsresultat och att fler elever når gymnasiebehörighet. En kraftig sänkning har skett i hela landet, så även i Uddevalla. Det finns stora variationer mellan skolorna. Skolor med uttalade utmaningar (exempelvis skolor i utanförskapsområden) har riktade förstelärartjänster, en resurs som styrs i syfte att stärka dessa skolors måluppfyllelse och att öka likvärdigheten mellan kommunens skolor. Insatser har gjorts under året för att stärka arbetet med att följa upp och analysera hur tilldelade resurser, inklusive lärarresurser, använts på skolenheterna för att kunna se om det krävs ytterligare riktade resurser för att stärka likvärdigheten mellan skolenheterna. Regeringen har från budgetår 2017 infört ett riktat bidrag för jämlik skola. För Uddevallas kommunala grundskola har detta inneburit riktade insatser till de enheterna med störst behov. Insatserna har gjorts inom områdena trygghet- och studiero, extra anpassningar och särskilt stöd. Barn och utbildning har beslutat att ingå i Skolverkets satsning Samverkan för bästa skola för att höja kvalitén hos utvalda skolor med låga kunskapsresultat samt att öka likvärdigheten inom och mellan skolor. Skolorna som har utsetts är Ramnerödsskolan, Västerskolan och Norgårdenskolan. Barn och utbildning har även beslutat att ingå i SKL:s satsning Skolanalys där kommunen under ett års tid får ett anpassat stöd i vårt analys- och utvecklingsarbete för förbättrade studieresultat. Kultur- och fritidsnämnden För att inspirera och öka lusten till läsning har en mängd aktiviteter och program genomförts, dessa är nästan alltid fullbokade. Under året har biblioteken arbetat utåtriktat, med att bland annat flytta ut biblioteksverksamheten till offentliga mötesplatser vid arrangemang och besök på Landbadet under sommaren. Dessutom har fler klassbesök genomförts och gåvoboken till kommunens alla sexåringar har delats ut. Kulturskolan har fortsatt sin satsning på att förlägga delar av verksamheten i grundskolans lokaler för att göra verksamheten mer tillgänglig. Barnkulturen samarbetar nära grundskolan vad gäller utbud. Under året genomfördes sommarlovspraktik för unga kommunutredare, med ungas inflytande i fokus. Kommunutredarna arbetade utifrån Luppundersökningens resultat från Walkesborgsbadet har under året satsat på lovaktiviteter, för att locka fler till verksamheten och sprida kunskap om ökad vattensäkerhet. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnads energi- och klimatrådgivare samarbetar med upphandlingsenheten och Barn och utbildning för att hitta lämplig nivå för en Giftfri skola när det gäller byggmaterial. Under året har samhällsbyggnadsförvaltningen samarbetat med barn- och utbildningsförvaltningen i arbetet med att ta fram en förstudie för att presentera förslag på kvalitetsnivå för en giftfri förskola.

71 Uppföljning av kommunfullmäktiges 7 (41) styrkort 2017 Socialnämnden Socialtjänsten har inga egna aktuella uppdrag inom det prioriterade området. Förvaltningen har bidragit till det prioriterade området genom att fortsätta finansera delade tjänster (förebyggande social problematik) tillsammans med barn och utbildning. I huvudsak påverkas området av socialtjänstens förebyggande sociala arbete Kommunfullmäktige flerårsplan Uppdrag Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 skapa fler förskoleplatser för att minska barnantalet i de största grupperna Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 tillsätta fler speciallärare och specialpedagoger Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 använda 5 mkr till kvalitetshöjande åtgärder avseende elevhälsoarbetet i grundskolan Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 använda 10 mkr för att minska barngruppernas storlek inom förskolan. De barngrupper som i dagsläget är störst ska prioriteras. Kommentar Ett stort utvecklingsarbete påbörjades under 2016 inom förskoleverksamheten med kommunens satsning och statsbidrag för minskade barngrupper. Genom omorganisationen har antal barn minskat i grupperna. Verksamheten har släppt avdelningsbegreppet och organiserat arbetet utifrån att varje barn är i en mindre grupp större delen av sin dag på förskolan. Uppdraget har passerat sitt slutdatum och nämnden har beslutat föreslå kommunfullmäktige att avsluta uppdraget. Nämnden har under 2017 fortsatt arbetet utifrån kommunfullmäktiges uppdrag i flerårsplan att under 2017 använda 10 mkr för att minska barngruppernas storlek inom förskolan. Uppdraget har passerat sitt slutdatum och nämnden har beslutat att föreslå KF att avsluta uppdraget. Annonsering av specialpedagog och andra professioner inom elevhälsan skedde kontinuerligt under Tyvärr hade grundskolan svårt att rekrytera. Satsningar i budget gjordes även för 2017 och bemanningen utökades från hösten Det fanns då många sökanden till tjänsterna, även från andra kommuner. Nämnden har under 2017 fortsatt arbetet med uppdraget utifrån flerårsplan att under 2017 använda 5 mkr till kvalitetshöjande åtgärder avseende elevhälsoarbetet i grundskolan. Bemanningen utökades från hösten Arbetet med att skapa stabila team inom grundskolan är nu genomfört och sjösattes inför läsåret 2017/2018. Teamen utgår från fem geografiska områden och bygger på en tydlig röd tråd, en sk "barnväg", där teamen följer eleverna genom skoltiden, från yngre till äldre åldrar. Uddevallas kommunala förskolor har under året arbetat med mindre barngrupper. Samtliga enheter har haft färre barn i barngrupperna, ofta många färre barn. Det har möjliggjorts av kommunens satsningar på förskola men också statliga bidrag. Att barnen under större delen av sin dag varit i en mindre barngrupp har resulterat i tydligt och samstämt resultat om högre måluppfyllelse, bättre arbetsmiljö och tryggare barn. En särskild rapport har tagits fram kring arbetet och dess effekter. Dock noterar flera enheter med sorg att uteblivna statsbidrag innebär en återgång till större avdelningar och naturligtvis lägre personaltäthet och kvalitet. Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan och fått i uppdrag att under 2017 och 2018 använda 5 mkr till vuxenutbildning för ytterligare satsningar på de utbildningar som gör att personer kommer snabbare ut i sysselsättning. Det ökade anslaget har bland annat används till utökning av antal grupper inom grundläggande utbildning SVA, Eng och Ma. Allteftersom fler elever avslutar sina studier på Sfi ökar behovet av undervisning på grundläggande nivå. En satsning på yrkesutbildningar har också gjorts, både med och utan integrerad svenska. Det har möjliggjort för elever att studera en yrkesutbildning samtidigt som de får extra stöd i svenska. De extra pengarna har också möjliggjort start av t.ex. elev- och lärarassistentutbildning.

72 Uppföljning av kommunfullmäktiges 8 (41) styrkort Kommunfullmäktige styrdokument Uppdrag Barn- och utbildningsnämnden ska utifrån Ungdomsplan stärka barns och elevers inflytande och delaktighet. Kommentar Projektet Vårt Hållbara Uddevalla 2030 har påbörjats och är en del av kommunens arbete med framtagande av en ny översiktsplan, där tolv högstadieklasser, främst i åk 8, på fyra skolor deltar och tar fram förslag. Höstterminen har använts till att träffa arbetslag och andra aktörer, förankring av projektet samt planering av vårterminens aktiviteter. Arbetet med eleverna kommer att genomföras under vårterminen. Tre gemensamma insatser/projekt görs inom förskolan för att öka barnens delaktighet och inflytande: implementera förhållningssättet barn gör rätt om de kan, måltidspedagogik samt estetiska lärprocesser. Pedagogernas utvärderingar visar bl.a. att en effekt av arbetet är att barnens tankar och åsikter fått större utrymme, att barnen tar ett större ansvar och har kommit med egna förslag som de gemensamt beslutat om, samt fått ett större inflytande över sitt lärande. Satsningen på digitala lärverktyg har fortsatt inom alla skolformer. En effekt inom förskolan är att delaktighet i sina egna dokumentationer har ökat. Inom grundskolan har noterats en större möjlighet att påverka sitt lärande, framför allt bland pojkar. Inom gymnasieskolan har ett digitalt verktyg för kursutvärderingar, UTV5, införts för ökat inflytande och en ökad delaktighet. Elevskyddsombud har utbildats och finns nu på alla program Ett levande centrum Barn- och utbildningsnämnden Verksamheterna har nyttjat centrum på olika sätt. Gemensamhetsytor har använts för idrotts- och undervisningsanknutna aktiviteter i centrum eller i områden i anslutning till centrum. Gymnasieskolan driver butik med försäljning av bageri- och charkprodukter, samt florist. Frisörprogrammets lokaler ligger centralt och där erbjuds kundklippning. Margaretas källare är en attraktiv och uppskattad lunchrestaurang i centrum som drivs av vuxenutbildningens elever. Kommunstyrelsen Arbetet för att utveckla stadens centrum utifrån områdesplanen och strategisk plan har fortsatt genom projekt för utveckling av ny stadsdel i området Anegrund, planbesked för delområde Riverside och förstudie kulturhus. Kommunen har ingått i ett internationellt konsortium för att bidra till en lösning på översvämningsproblematiken. Den påbörjade handelsstrategin har under året bearbetats mot fokus på centrumutveckling med frågeställningar kring hållbara konsumtionsstrategier, köpkraft och attraktion. I samverkan med Uddevalla Centrumutveckling har fem centrala arbetsuppgifter tagits fram för att öka samsynen i stadskärnan; marknadsföring, rent och snyggt, trafik och tillgänglighet samt utbud. Kultur- och fritidsnämnden Kultur och fritidsförvaltningen förlägger majoriteten av arrangemang i centrum och i det offentliga rummet. Förvaltningen fortsätter även att samverka med VG idrotten avseende fritidsbanken och dess öppethållande i centrum. Under perioden har bowlinghallen utökat sina öppettider på fredagskvällarna för att möta en efterfrågan från kunderna. Stadsbiblioteket har också förlängt sina

73 Uppföljning av kommunfullmäktiges 9 (41) styrkort 2017 öppettider på fredagar och lördagar. Kultur och fritidsförvaltningen ingår också i flera arbetsgrupper kring Årummets, Kungsgatans och Kungstorgets utveckling, samt representerar kultur och fritidsfrågor i Uddevalla Centrumutveckling. I den strategiska samhällsplaneringen lyfter också nämnden aspekter av ett hållbart och levande centrum. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med utveckling av centrum inom flera olika projekt. Förprojektering av Kungstorget och Hasselbacken har utförts och nämnden beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att påbörja byggnation. En förstudie för Å-rummet presenterades för samhällsbyggnadsnämnden i september och förvaltningen har fått i uppdrag att utveckla Å-rummet i enlighet med förstudien. Under sommaren placerades smarta parkbänkar med solceller och gratis wi-fi på Kungstorget och Kungsgatan. Arbetet med kajpromenad och översvämningsskydd fortlöper och upphandling av teknisk konsult pågår. Socialnämnden Socialtjänsten påverkar det prioriterade området genom att ha flera verksamheter i centrum. Under året har flera verksamheter startat centralt i Uddevalla; inflyttning på nya gruppbostäder och servicebostäder samt uppstart av en daglig verksamhet. Dessa verksamheter förväntas bidra till en ökad aktivitet i centrum i form av medarbetare, brukare och anhöriga Kommunfullmäktige flerårsplan Uppdrag Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 använda 5 mkr i kommunbidrag som avser underhållsinsatser på gator och gångbanor Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan , och fått i uppdrag att under planera för och genomföra översvämningsstrategin. Kommentar Samhällsbyggnadsnämnden har arbetat med uppdraget genom att använda medlen inom underhållsbudgeten för bland annat beläggning av primärstråk (större leder i och av gång- och cykelbanor). Samhällsbyggnadsförvaltningen har i samband med verksamhetsberättelsen 2017 föreslagit att avsluta uppdraget. Arbete pågår med att upphandla teknisk konsult till översvämningsskyddet, vilken ska göra ett fördjupat utredningsarbete kring förstärknings- och konstruktionslösningar, ta fram tidsplaner och beräkna kostnader. Konsulten ska också söka alla tillstånd, miljö- och vattendomar som arbeten i Bäveån kommer att kräva samt undersöka möjlighet till statligt stöd. Förstärknings- och konstruktionslösningar ska samordnas med framtagandet av ett gestaltningsprogram för en kajpromenad som en separat upphandlad strategisk landskapsarkitekt ska ta fram. Kajpromenad med översvämningsskydd är ett projekt som kräver flexibilitet då det interagerar med kringliggande projekt längs Bäveån. Utifrån hur andra projekt i området fortskrider kan det vara lämpligt att för delar av översvämningsskyddet påbörja projektering innan hela utredningsfasen är klar samt även påbörja byggnation av vissa sträckor innan projekteringen är klar för hela översvämningsskyddet. Kommunfullmäktige beslutade därför i december att, i de delar som översvämningsskyddet är kopplat till andra projekt i området, ge möjlighet att frångå handlingsplanen vad gäller etappindelning mellan de tre faserna, utredning, projektering och byggnation.

74 Uppföljning av kommunfullmäktiges 10 (41) styrkort Ett rikt kultur- och fritidsliv Barn- och utbildningsnämnden Förvaltningen har levt upp till kulturgarantin som innebär att alla grundskolans elever årligen får besöka eller får besök av minst en kulturinstitution. På några skolor har kulturskolan haft verksamhet även under skoltid. Ett läsfrämjande samarbete har skett med kultur- och fritidsförvaltningen, bland annat genom att sexårsbesök genomförts. Satsning har gjorts på estetiska lärprocesser inom förskolan, vilket har bidragit till att öka barnens förståelse för kulturyttringar. Under sommaren 2017 har nyanlända elever inom Språkintroduktion erbjudits en mängd olika fritidsaktiviteter inom ramen för sommarskolan. Kultur- och fritidsnämnden Under 2017 har förvaltningen fortsatt erbjuda biblioteksbesökare ett aktuellt och intressant utbud av media, spännande aktiviteter och kunnig personal. Under året har dessutom 113 arrangemang genomförts med fokus på olika kulturyttringar. Därutöver har förvaltningen stöttat kulturföreningar vid offentliga arrangemang riktade till alla invånare och besökare. Bowlinghallen höll öppet extra under sommartiden med möjlighet till att gratis spela bowling för de mellan 6-15 år. Bowlinghallen har också erbjudit gratis bowling för nyanlända under året - en verksamhet som uppskattats mycket och fått många besökare. Statligt bidrag, baserade på antal familjer med försörjningsstöd, möjliggjorde satsningen på gratis sommarlovsaktiviteter. Aktiviteterna har erbjudits kommunens invånare mellan 6 och 15 år. Cirka barn och unga deltog i aktiviteterna som arrangerades av både kommunala aktörer och föreningslivet. Kultur och fritidsförvaltningen har under året färdigställt en behovsanalys av centralt belägna lokaler för stadsbibliotek, kulturskola, fritidsgård samt för arrangemang och scenkonst. Förvaltningen identifierade att en samordning av ovan nämnda verksamheter skulle ge upphov till en rad vinster för såväl medarbetare som brukare och besökare och en möjlighet att förstärka och utöka kultur- och fritidsutbudet i kommunen. För att öka tillgängligheten till friluftslivet, har ett stort arbete påbörjats för att synliggöra vandringslederna i kommunens kartdatabas. Detta arbete är påbörjat och kommer att fortskrida under kommande år. Fysisk och digital tillgänglighet till våra olika anläggningar kommer på detta sätt förbättras. Samhällsbyggnadsnämnden Informationen i Tillgänglighetsdatabasen (TD) har uppdaterats genom inventering, både för offentliga lokaler och andra besöksplatser som exempelvis bibliotek och biograf. Förvaltningen har arbetat fram ett system för återkoppling kring de inventerade objekten. Samhällsbyggnadsförvaltningen har ingått i projekt om investeringsprocessen och i förslaget på reviderade riktlinjer för investeringar har det tydliggjorts att 1% av kommunens totala investeringsbudget ska avsättas till konstnärlig gestaltning. Socialnämnden Socialtjänsten har inga aktuella uppdrag inom det prioriterade området. Förvaltningen har ett särskilt fokus på äldre och personer med funktionsnedsättning utifrån kommunens kultur- och fritidsutbud exempelvis genom arbetet med kulturplanen.

75 Uppföljning av kommunfullmäktiges 11 (41) styrkort Kommunfullmäktige flerårsplan Uppdrag Kultur- och fritidsnämnden har utifrån flerårsplan , och fått i uppdrag att under utveckla området Gustavsberg/Landbadet/Bodele/ Skeppsviken med utökat friluftsliv och mötesplats Bodele. Kommentar Under perioden har Kultur och fritidsnämnden, i sitt remissvar till kommunsstyrelsen, beslutat att fortsatt ställa sig bakom det beslut som de fattade under 2016, KFN2015/ Kultur och fritidsnämnden antog den överlämnade utredningen och skickade den då vidare till kommunstyrelsen som sitt svar på kommunfullmäktiges uppdrag. Kultur och fritidsnämnden beslutade även att bevaka områdets tillgänglighet för allmänheten genom att med tydlighet företräda inriktningen att inte upplåta del eller delar av området för bebyggelse. För att inleda utvecklingen av området gavs förvaltningschefen i uppdrag att påbörja de delar av utvecklingen som ryms inom nuvarande driftsbudget. KS har i juni 2017 ställt sig bakom den genomförda utredningen och kommunfullmäktige beslutade att göra detsamma. Under första tertialet pågick fortsatt arbetet med ombyggnadsprocess Etapp 2 (av 2 etapper) av Landbadet, Lekplatsen har blivit tillgänglig året runt, Vid strandpromenaden har en åretrunt öppen HWC toalett byggts, badområdet är tillgängligt för alla hjulburna och den totala användarnyttan av området har ökat. En ny bro över Bodelebäcken håller på att färdigställas. Kultur- och fritidsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 upprusta Landbadet så att verksamheten kan bedrivas Kultur- och fritidsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 anlägga en aktivitetspark. Kultur- och fritidsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 öka tillgängligheten för ungas deltagande i aktiviteter som bedrivs av kultur- och fritidsföreningar. Upprustning av Landbadet är färdigställd - nyinvigning skedde den 6 juni Upprustningen har inneburit att Landbadets reningssystem, rördragningar, ytskikt m.m. har iordningsställts för att säkra en drift i ytterligare 10 år. I övrigt har även ett områdesskydd, staket, satts upp för att göra Landbadet driftsäkrare, höja kvalitén och öka säkerheten. Slutbesiktning av teknisk drift samt ekonomisk avstämning kvarstår innan uppdraget kan avslutas. Under våren/sommaren 2017 har en förstudie genomförts som visat på geografiska glapp i utbudet av så kallade aktiva spontana mötesplatser, så väl som glapp i utbudet av aktiviteter på olika befintliga platser. Under hösten 2017 har placering av aktivitetspark beslutats för att delvis överbrygga glapp i utbud och geografiska glapp. Tilldelad plats blir Skeppsviken och arbetet med framtagande av ett skissunderlag för byggnation av aktivitetspark pågår. För att ytterligare förbereda för byggnation pågår en översiktlig miljöteknisk markundersökning. Uppdraget har givits av kommunfullmäktige i flerårsplan till kultur och fritidsnämnden med medföljande 700 tkr i extra medel under Kultur och fritidsnämnden beslutade (KFN 2016/107) om att uppdraget skulle genomföras genom två olika satsningar, dels att sänka kursavgifter/taxor i kulturskolan (350 tkr), dels att införa ett riktat verksamhetsbidrag för att öka deltagandet bland underrepresenterade grupper i föreningslivet, för föreningar att söka (350 tkr). Kultur och fritidsförvaltningen har genomfört satsningarna och rapporterat till kultur och fritidsnämnden under året. Inom ramen för uppdraget har kursavgifter i Kulturskolan sänkts samt ett riktat verksamhetsbidrag för att öka deltagandet bland underrepresenterade grupper i föreningslivet införts. Kultur och fritidsnämnden godkände slutrapporteringen och har föreslagit till kommunfullmäktige att avsluta uppdraget (KFN 2017/00124) Goda förutsättningar för näringslivsutveckling Barn- och utbildningsnämnden Samarbete sker löpande inom ramen för Uddevalla näringslivsakademi (UNA) där representanter

76 Uppföljning av kommunfullmäktiges 12 (41) styrkort 2017 från skolformerna träffar representanter från Uddevalla Näringsliv med syfte att skapa samarbetsområden mellan skola och arbetsliv. En handlingsplan för samverkan skola- arbetsliv för hela Barn och utbildning har fastställts och samverkan mellan skola och arbetsliv har skett inom en mängd olika aktiviteter med början i förskolan till vuxenutbildningen. TRIM (Tillföra, Rusta, Initiera, Motivera) är ett projekt som initierats under året och ska löpa över tre år. Syftet är att förbereda eleverna för arbetsmarknaden och dess villkor. Projektet bekostas av Arbetsförmedlingen. Allt fler gymnasieelever har fått möjlighet att driva företag genom Ung Företagsamhet. Utvecklingen har samordnats av en förstelärare med riktat uppdrag. Fler lokala företag har knutits till projektet som hjälper eleverna under året som rådgivare och är sedan med som jury på både den lokala och den regionala mässan. Uddevalla gymnasieskola har under året gått in i pilotprojektet Svensk gymnasielärling, som gör det möjligt att vara anställd som lärling under utbildningstiden. Försöksverksamheten har startats inom Industritekniska programmet. Intresset från industriföretagarna inom regionen har varit mycket stort. Kommunstyrelsen Kommunen samverkar med övriga kommuner längs södra Bohusbanan för att få gehör för behovet av bättre järnvägsförbindelser. Inom ramen för det regionala trafikförsörjningsprogrammet deltar kommunen aktivt i utveckling av metoder som leder till bättre samverkan mellan samhällsplanering och kollektivtrafik. Till stöd för innovationsförmåga och affärsutveckling i kommunen har bl.a. det tre-åriga projektet Exportfrämjande Integration som har matchat nyanländas kompetens med exportmogna företag nått stor framgång. Anställningsbarhetsmålet är 60 % och under november 2017 hade 63 % av projektdeltagarna arbete. Under året har omkring ca 150 personer gjort högskoletentor på HCB, totalt 205 st. Personerna läser på 16 olika högskolor i hela Sverige och kan på detta sätt bo kvar i Uddevalla under studietiden. Detta är en del av ambitionen om en ökad utbildningsnivå i kommunen, vilket förstärker företagens och kommunens behov av kvalificerad utbildad arbetskraft. Arbetet med En Dörr In för att bidra till att förenkla företagens kontakter med kommunen har fortsatt under året. Arbetssättet har utvecklats och närvaron från Företagarna har tagit fart. Tillgång till industri/affärs mark är den enskilt största utmaning idag för att låta befintliga företag växa. Kultur- och fritidsnämnden Kultur och fritidsförvaltningen bidrar till bättre förutsättningar för näringslivsutveckling genom att samverka med näringslivet kring olika arrangemang och satsningar. En del av näringslivsutveckling är också den kulturella- och upplevelsebaserade näringen, som förvaltningen stödjer genom att exempelvis erbjuda stöd till unga engagerade arrangörer. Att så många arrangemang har förlagts i centrum under året, gynnar även centrumutvecklingen och gör att människor har fler anledningar att besöka och vara i centrum. Samhällsbyggnadsnämnden För att bidra till att skapa goda förutsättningar för näringslivsutveckling har samhällsbyggnadsförvaltningen en centrumkoordinator som ska främja samarbete mellan

77 Uppföljning av kommunfullmäktiges 13 (41) styrkort 2017 kommunen och näringslivets representanter. För att förbättra och förenkla medborgare och företagares kontakter med förvaltningen har samhällsbyggnadsförvaltningen under 2017 arbetat med att kartlägga verksamheternas kärnprocesser. Socialnämnden Socialtjänsten har inga egna aktuella uppdrag inom det prioriterade området. Förvaltningen har dock arbetat med olika aktiviter som på olika sätt bidragit till området. Dessa aktiviter är bl.a. intraprenader, IOP (överenskommelse om samverkan mellan ideella organisationer och kommuner), ny LOV-utförare och deltagande i Vinnova-projekt om idésluss inom socialtjänst Förebyggande arbete Barn- och utbildningsnämnden Bemanningen inom elevhälsan har stärkts både inom grundskola och gymnasieskola. Arbetet med att skapa stabila och väl dimensionerade elevhälsoteam inom grundskolan är slutfört. Det strategiska elevhälsoarbetet har fortsatt i syfte att bedriva arbetet mer förebyggande och hälsofrämjande och skapa systematik i samarbetet mellan förskola, skola, och barn- och elevhälsa. Arbetet inom ramen för projektet samverkanskoordinator har fortsatt, liksom det kommunövergripande samarbetet som sker i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet kopplat till drogfri ungdom. Gemensamma insatser har genomförts tillsammans med skola, socialtjänst och polis för att fånga upp elever i riskzon eller i missbruk. Kommunstyrelsen Arbetsmarknadsavdelningen har under år 2017 haft 688 inskrivna deltagare. Det är en ökning med 16 % från förra året. Antalet deltagare med utländsk bakgrund har ökat med 40 % från förra året och utgör nu 59 % av samtliga inskrivna. 17 % av deltagarna har en funktionsnedsättning. Under året har arbetet med välfärdsredovisningen påbörjats och har resulterat i en demografisk kartindelning av Uddevalla kommun i 12 områden och bakgrundstexter. Nu skall statistik beställas från SCB samt tas fram med hjälp av ekonomiavdelningens statistikutvecklare. Folkhälsostrategen och översiktsplaneraren har synkroniserat sitt arbete så att välfärdsredovisningen kan ligga till grund för kommande översiktsplansarbetet. Utöver detta är ett kommunövergripande suicidpreventivt arbete är påbörjat och har resulterat i en utbildning för 250 personer. En arbetsgrupp och referensgrupper är under framtagande som kommer utveckla en kommunövergripande strategi och ett metodstöd för suicidprevention. Under året bereddes och färdigställdes underlag inför överenskommelsen mellan kommunen och idéburen sektor som beslutades i kommunfullmäktige i maj. Ett avtal har undertecknats av Studiefrämjandet och kommunen som säkerställer en långsiktig samverkan där en processledartjänst återfinns som kan representera den idéburna sektorn. Kultur- och fritidsnämnden Förvaltningen har under året deltagit i många förvaltningsövergripande nätverk som arbetar med förebyggande insatser, och många av verksamheterna arbetar både med främjande och förbyggande insatser. Under året har förvaltningen arbetat med att ta fram en plan för nyetablering av aktiva

78 Uppföljning av kommunfullmäktiges 14 (41) styrkort 2017 mötesplatser i kommunen. Planen grundar sig på att skapa förutsättningar för jämlik hälsa för kommunens medborgare. Förvaltningen arbetar också med skapa förutsättning för möten av mer spontan karaktär, samt fysiska aktiviteter, kopplat till dessa platser. Kulturskolan har startat verksamhet i bostadsområdena Dalaberg, Hovhult och Tureborg med utgångspunkten att kultur är en viktig del i det förebyggande arbetet i kommunen. Under året har kultur och fritid ordnat Ungdomshäng på Tureborgs mötesplats. Fritidsgårdarna har säkerställt att det är 5 personal vid de största besökstopparna på Dalabergs fritidsgård, i syfte att öka tryggheten och arbeta mer främjande. Nu rekryteras en ungdomspedagog till de norra områdena och Tureborg för att få en bättre koppling mellan fritidsgårdarna och socialtjänsten. För att motverka digitalt utanförskap har samtliga bibliotek genomfört olika aktiviteter, haft regelbundna kurser i Våga klicka och surfplattekurser. Extra satsningar har gjorts på registreringar i Legimus som är en tjänst för tillgängliga medier där målgruppen är personer som inte kan läsa tryckta böcker. Samhällsbyggnadsnämnden Socialtjänsten driver tillsammans med samhällsbyggnad ett projekt för att förebygga fallskador för äldre. Projektet är finansierat av kommunens sociala investeringsfond. För samhällsbyggnads del består åtgärderna framförallt i att förebygga halkskador vintertid. Cykelplanen, handlingsplan för Rätt fart i staden och belysningsplanen som samhällsbyggnad arbetar efter innebär förebyggande arbete i säkerhet, trygghet och folkhälsa. Socialnämnden Socialtjänsten har arbetat med fokus på främjande och förebyggande i alla led. Flera av nämndens uppdrag har ett förebyggande perspektiv. Den antagna boendeplanen har kartlagt var fler aktivitetscenter skulle kunna starta. Utgångspunkten är att få en spridning i de olika delarna av kommunen. Hemmafixarnas verksamhet är igång inom ramen för det fallförebyggande projektet och hela projektet fallförebyggande åtgärder har summerats på ett positivt sätt. Under året har tjänsten som samverkanskoordinator tillsatts, vars fokus är på förebyggande arbete för unga som riskerar att hamna i utanförskap. Arbetet med att öka kunskapen om våld i nära relation har pågått under hela året. En viktig del i det förebyggande arbetet är kvalitetsarbete. Ett lokalt kvalitetsråd har startat upp på försök och förvaltningens rutiner kring hantering av avvikelser och synpunkter har genomförts. Förvaltningen deltar i projektet Välfärdsteknik Fyrbodal i syfte att öka självständighet och delaktighet för brukare Kommunfullmäktige flerårsplan Uppdrag Samtliga nämnder har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 skapa sysselsättning för ungdomar Kommentar Kommunfullmäktige beslutade att godkänna socialnämndens slutrapportering av uppdraget att utifrån flerårsplan skapa skapasysselsättning för ungdomar. Socialnämndens arbete med externa platser inom daglig verksamhet har givit utdelning. Diskussion har förts med två arbetsgivare gällande anställning, vilket i slutändan genererade löndebidragsanställning för en person som tidigare haft extern daglig verksamhet.

79 Uppföljning av kommunfullmäktiges 15 (41) styrkort 2017 Uppdrag Kommentar Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kommunstyrelsens slutrapportering av uppdraget. Under 2016 har riktade arbetsmarknadsinsatser för ungdomar genomförts i form av: Trainee och utbildningskontrakt (DUA), Arbetsmarknadsinsatser (praktik och jobb), Sommarlovspraktik (275 platser), 87 nya utvecklingsanställningar 2016 (inom egna och övriga förvaltningar), den egna verksamheten NIKE en verksamhet som kombinerar konstnärliga processer och studier för att ge sammanhang, gemenskap och personlig utveckling syftande till återgång/upphämtning till grund- och gymnasieskola). Nike Ungdom är en verksamhet som vänder sig till ungdomar som är mellan år, som inte slutfört grundskolan/gymnasieskolan eller som är på väg att hoppa av gymnasiet. Verksamheten faller inom KAA (kommunala aktivitetsansvaret). Resultat: 19 ungdomar passerade genom Nike, 13 tjejer och 6 killar, 5 ungdomar fick tillsammans 16 betyg i 9 ämnen, 7 ungdomar började gymnasiet efter Nike, 5 ungdomar började på Studieverkstan, 1 ungdom började på folkhögskola, 1 ungdom flyttade till Göteborg och började i en ny skola där, 1 ungdom började jobba, 15 ungdomar deltog i Nikes feriepraktik under tre veckor, sommaren Barn- och utbildningsnämnden Fortgående samarbete sker med arbetsmarknadsavdelningen (AMA) en för att bidra till att ungdomar får sysselsättning och referenser. "Utbildningskontrakt" har skapats inom ramen för DUA som vänder sig till arbetslösa ungdomar. På uppdrag av AMA genomfördes under 2016 kompetensutveckling för ungdomar som kombineras med praktik. Uppdraget har passerat sitt slutdatum och nämnden har beslutat att föreslå kommunfullmäktige att avsluta uppdraget. Vuxenutbildningen fortsätter arbeta med kommunfullmäktiges uppdrag att under 2017 och 2018 satsa på utbildningar som gör att personer kommer snabbare ut i sysselsättning. Samhällsbyggnadsnämnden Utifrån uppdraget har samhällsbyggnad skapat sysselsättning inom måltidsservice, lokalvård, tryckeri och för att inventera tillgängligheten till tillgänglighetsdatabasen. Totalt har sju platser för sysselsättning för ungdomar skapats i förvaltningen inom ramen för uppdraget. Samhällsbyggnadsförvaltningen har i samband med verksamhetsberättelsen 2017 föreslagit att avsluta uppdraget. Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 utöka elevhälsan Socialnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 fortsätta utveckla och eventuellt utöka aktivitetscentrum för äldre (+0,3 Uppdraget har passerat sitt slutdatum och nämnden har beslutat att föreslå KF att avsluta uppdraget. Annonsering av specialpedagog och andra professioner inom elevhälsan skedde kontinuerligt under Tyvärr hade grundskolan svårt att rekrytera. Satsningar i budget gjordes även för 2017 och bemanningen utökades från hösten Det fanns då många sökanden till tjänsterna, även från andra kommuner. Nämnden har under 2017 fortsatt arbetet med KF:s uppdrag utifrån flerårsplan att under 2017 använda 5 mkr till kvalitetshöjande åtgärder avseende elevhälsoarbetet i grundskolan. Ett av socialnämnden egna uppdrag rör boendeplan och aktivitetscentra. Socialnämndens boendeplan togs fram under hösten och beslutades av socialnämnden i november. I boendeplanen finns en del som kartlägger var det kan vara lämpligt att starta aktivitetscenter. En utgångspunkt är att få en spridning på aktivitetscentra i de olika delarna av kommunen.

80 Uppföljning av kommunfullmäktiges 16 (41) styrkort 2017 Uppdrag mkr). Kommunstyrelsen har utifrån flerårsplan och fått i uppdrag att under 2017 och 2018 använda 5 mkr till arbetsmarknadsåtgärder avseende i första hand ungdomar. Socialnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 samverka med andra aktörer för att skapa ett härbärge Kommentar Ryttarens café och aktivitetscenter har vidareutvecklat verksamheten under året bl.a genom ett aktivitetsråd med representanter från föreningar samt studiebesök till Falkenberg. Ryttaren har under året haft ett fortsatt stort antal besökare och högt nyttjande av uthyrningslokalerna. 124 ungdomar, fördelat på 59% män och 41% kvinnor har varit inskrivna i ungdomssatsningen (18-29 år). Av de som avslutat insatsen under året, så gick 70 % av dessa vidare till arbete eller studier, 34 till arbete och 14 till studier) efter avslutad insats. En markant ökning av deltagare med utländsk bakgrund (47 %) har skett. En av grupperna som startade under 2017 var inriktad mot pedagogik där det erbjöds arbetsträningsplatser inom skola, förskola och i Cumulusprojektet. Av de som arbetsförmedlingen anvisade till denna grupp var merparten kvinnor, till skillnad från de grupper där kommunen erbjuder platser inom olika inriktningar (det brukar då vara ca 40% kvinnor och 60% män). Ungdomarna får hjälp med att skriva CV och personligt brev eftersom en stor del av deltagarna i ungdomssatsningen saknar färdiga ansökningshandlingar trots att de kan ha varit arbetssökande en längre tid och ha deltagit i insatser som stöd och matchning, Tack vare en bra upphandling har samtliga ungdomar inom ungdomssatsningen, som saknar körkort, erbjudits ett körkortspaket på 10 körlektioner + extra tid till att läsa in teori. Det har också upphandlats en kurs i servicekunskap från kommunens vuxenutbildning. Servicekunskapen ger en grund i förhållningssätt i olika kundmöten, så att ungdomarna är bättre rustade inför arbetsmarknaden. Denna kurs ger 100 gymnasiepoäng. Kommunens extra satsning har inneburit att 13 ungdomar med funktionsnedsättning kunnat erbjudas en utvecklingsanställning på ett år med en individuell planering. Arbetet har skett enligt DUA-konceptet för att säkerställa rätt insats för deltagarna i Ungdomssatsningen. Handläggare från arbetsförmedlingen, konsulent från arbetsmarknadsavdelningen samt studie och yrkesvägledare på vuxenutbildningen träffar gemensamt deltagaren för att diskutera vilken insats som är aktuell för personen. Detta sparar också mycket tid då alla får samma information i ett tidigt skede. Socialnämnden beslutade under året (april) att ingå överenskommelse om IOP (idéburet offentligt partnerskap) med Uddevalla Pastorat gällande Noras hus. Avtalet undertecknades i maj månad. Syftet med överenskommelsen är att öppna ett akutboende som innebär en tillfällig och trygg plats att övernatta på för människor i akut hemlöshet. Överenskommelsen gäller från den förste i månaden och en (1) månad innan verksamhetsstart och tre år framåt Kommunfullmäktige styrdokument Uppdrag Socialnämnden ska utifrån Ungdomsplan arbeta med att unga med funktionsnedsättningar ska erbjudas inflytande och delaktighet utifrån sina förutsättningar. Kommentar Verksamhetsområdena individ- och familjeomsorg och stöd och service har under våren ingått en IOP (idéburet offentligt partnerskap) med No Limits, ABF, som är en förebyggande frivillig verksamhet, en mötesplats för unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. IOP:n har följts upp under hösten och nytt avtal är påskrivet och gäller under Stöd och service deltar i projekt Välfärdsteknik Fyrbodal där fokus ligger på att öka självständigheten och delaktigheten för brukarna och att sprida kunskap till fler medarbetare kring välfärdsteknik så all personal blir trygg med att stödja brukare och hjälpa till med utvecklingen. Projektet planeras att pågå ett tredje år. Under året har bl.a följande aktiviteter genomförts: medverkan vid MVTe-mässan (Mötesplats för välfärdsteknologi och e-hälsa) inbjudna som talare, då de fann projektet

81 Uppföljning av kommunfullmäktiges 17 (41) styrkort 2017 Uppdrag Kommentar intressant, inspirerande och nytt, inspirationsdag på temat Välfärdsteknik, gett personal i verksamheterna stöd i hur de kan använda läsplattan och flera appar har prövats, använts och köpts in till verksamheterna för att stödja brukare i att bli mer självständiga och delaktiga Ekologisk hållbar utveckling Barn- och utbildningsnämnden Lärande för hållbar utveckling ses som Barn och utbildnings viktigaste miljöaspekt. De olika skolformerna har valt olika strategier för att arbetet. Förskolan har haft fokus på hållbarhetsaspekterna i måltidspedagogiken och naturvetenskap- och teknikplanerna. Många av kommunens förskolor är certifierade enligt Grön Flagg. Grundskolan har arbetat för att hållbar utveckling ska vara ett grundfundament för allt utvecklingsarbete. Gymnasiet har haft extra fokus på lärande för hållbar utveckling på de gymnasiegemensamma temadagarna samt vecka 9 då samtliga program och ämnen lyfte dessa perspektiv i undervisningen. Kommunstyrelsen Den fördjupade översiktsplanen för Uddevalla Stad vann laga kraft i november 2017 och överensstämmer med den tidigare antagna samhällsbyggnadsstrategin. I december antogs "färdplan mot ny översiktsplan" i kommunsstyrelsen som syftar till att: Skapa ett gemensamt styrdokument för alla förvaltningar och bolag. Stärka fokus på sociala frågor genom ett vardagslivsperspektiv. Hållbar utveckling ligger till grund för hela översiktsplanen. Alla uddevallabor ska kunna känna sig representerade och deras behov tillvaratagna. Vi skall ha en interaktiv digital ingång till översiktsplanen. Vi skall ha en levande och kontinuerlig översiktsplanering. Genomförandeplanen är framtagen för planperioden Ett antal områden som uppfyller samhällsbyggnadsstrategins inriktning är utpekade för fortsatt utredning i form av förstudie och detaljplanearbete. Projekt är uppstartat för fortsatt genomförande av Områdesplanen Bäveån med centrumnära bostäder och verksamheter. Aktiviteter pågår för att utveckla befintliga verksamhetsområden såsom bland annat Lillesjö/Gräskärr, Fröland. Kultur- och fritidsnämnden Fortbildning inom upphandling och avfall har erbjudits medarbetarna, liksom utdelning av årets miljöpris. I enlighet med kommunens miljömål, sprider förvaltningen vidare miljömedvetet arbetssätt till andra organisationer som vi kommer i kontakt med. Under det gångna året har förvaltningen tillsammans med Uddevalla Energi genomfört ett pilotprojekt med återvinningsstation i anslutning till Landbadet - ett projekt som nu ska utvärderas för att eventuellt implementeras på flera platser i anslutning till badplatser m.m.

82 Uppföljning av kommunfullmäktiges 18 (41) styrkort 2017 Samhällsbyggnadsnämnden Uddevalla har som mål att vara fossiloberoende år Fordonsgruppen samarbetar med kommunens miljösamordnare samt med Hela gröna vägen för att nå de politiska målen. När fordon byts ut ska i första hand elbilar och i andra hand hybridbilar väljas. Arbete med att ta fram en naturvårdsplan som ett planeringsunderlag för att bibehålla biologisk mångfald pågår. Genom måltidsservice har andelen ekologiska livsmedel ökat utan att det hittills fördyrat verksamheten. Socialnämnden Socialtjänsten har inte några aktuella uppdrag inom det prioriterade området. Socialnämnden har antagit en handlingsplan kring välfärdsteknologi i syfte att ge ett samlat grepp kring utvecklingen av olika IT-lösningar och arbetsmetoder. Förvaltningen har under året också konkretiserat handlingsplanen i ett styrdokument för digitaliseringsarbetet. Detta ger möjligheter till en mer hållbar utveckling ur flera perspektiv Kommunfullmäktige flerårsplan Uppdrag Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 rymma ökade kapitalkostnader inom befintlig ram för att trafiksäkra och tillgänglighetsanpassa gång- och cykelmiljöer, infrastruktur i framförallt stadskärnan samt följdinvesteringar i gator och vägar på grund av nyinvesteringar. Kommentar Samhällsbyggnadsnämnden har arbetat med uppdraget genom att genomföra åtgärder enligt cykelplan samt genom att projektering av nya cykelvägar pågår och ny beläggning nu finns på flera cykelvägar. Beställning av fortsatta projekteringar inför 2018 kommer att ske. Cykelvägsutbyggnader, hållplatsutbyggnader och trafiksäkra passager utförs inom projektet "Rätt fart i staden". Fortsatt arbete utifrån uppdraget sker inom ordinarie verksamhet. Samhällsbyggnadsförvaltningen har i samband med verksamhetsberättelsen 2017 föreslagit att avsluta uppdraget Kommunfullmäktige styrdokument Uppdrag Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att planering för en miljöanpassad stadsdel genomförs till Kommentar Inom den nya områdesplanen för Bäveån bör det finnas utrymme att planera för en miljöanpassad stadsdel. Uppdraget kommer att påbörjas under Attraktiv arbetsgivare Barn- och utbildningsnämnden Arbetet med att skapa bättre förutsättningar för rektor att vara pedagogisk ledare har fortsatt. En delning av Herrestadsskolan och Ljungskileskolan har gjorts och en rektor per enhet har tillsatts för att minska antalet underställda. Inom förskolan har antal chefer utökats, liksom det administrativa stödet för vissa chefer. Svårigheten att rekrytera personal har ökat p.g.a. marknadssituationen. Samarbete med Högskolan Väst har fortsatt under året för att attrahera studenter och rekrytera förskollärare och lärare. Som ett särskilt uppdrag ägnar sig lektor åt att upparbeta kontakter och nätverk med högskolor. Ett konkret exempel är arbetet med lärarstudenter/vfu i syfte att främja kompetensförsörjningen av lärare.

83 Uppföljning av kommunfullmäktiges 19 (41) styrkort 2017 Barn och utbildning har under året erbjudit utbildning för svenska som andraspråkslärare, speciallärare, ledarskapsutbildning i samverkan med GR-utbildning samt barnskötarutbildning och utbildning för lärar- och elevassistenter genom vuxenutbildningen i Uddevalla. För att öka andelen yrkeslärare med pedagogisk högskoleexamen har möjlighet till utbildning inom tjänsten erbjudits. Kommunstyrelsen TUV (Kommundirektörerna i Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg) har beslutat att kommunerna ska arbeta med införandet av e-arkiv gemensamt. Ett projekt har startats inom kommunen för kommunens anpassning till Dataskyddsförordningen. En inventering av personuppgiftshanteringen i 20 prioriterade system på de olika förvaltningarna har genomförts under hösten Under 2017 har 9 e-tjänster färdigställts som effektiviserar olika delar av verksamheten. Efterfrågan på e- tjänster är stor och växande från förvaltningarna. Omfattande arbete har också skett i utvecklande av välfärdstjänster. Kultur- och fritidsnämnden Kultur och fritidsförvaltningen har satsat på utbildning för chefer under året. Teman har varit organisationshälsa och hållbart arbetsliv. En intern utbildning för cheferna om 14 halvdagar spridda under året i interna processer och kommunala verktyg har genomförts. Samtliga chefer inom Kultur och fritid har genomfört 2 dagar dialogledarutbildning i ledarskap och medarbetarskap och påbörjat dialogerna ute i verksamheterna. Skyddsrondsarbete pågick under våren i samtliga verksamheter och arbetsmiljöplan med diverse insatser för kultur och fritid fastställdes i samverkan Kultur och fritid har en intern medarbetarundersökning där resultatet blir utgångspunkt för förvaltningens organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbete. Varje chef arbetar kontinuerligt med tillbud och riskbedömningar vid arbetsplatsträffar. Samtliga medarbetare har erbjudits heldagsutbildning i oktober i hur situationer med hot och våld kan hanteras. Många verksamheter inom förvaltningen möter allt fler situationer som kan upplevas hotfulla. I de verksamheter ensamarbete sker har medarbetare försatts med larm och förstärkning av vaktbolag genomförts vid olika tillfällen Samhällsbyggnadsnämnden Omorganisationen är klar och linjeorganisationen är bemannad med avdelningschefer, sektionschefer och enhetschefer. Under året har förvaltningen arbetat aktivt med att minska sjukfrånvaron genom satsningar inom ramen för Hälsoresan, vilket gett goda resultat. Under året har arbete startats upp för att kartlägga hur förvaltningen blir en attraktiv arbetsgivare för 90- talister, vilket är en förutsättning för att kunna möta framtida rekryteringsbehov. Socialnämnden Socialtjänsten har bidragit till det prioriterade området på flera sätt. Arbete har under året pågått med att nå en långsiktig lösning med att kunna erbjuda önskad sysselsättningsgrad, vilket har resulterat i att en handlingsplan är framtagen. Socialnämnden har under året beslutat om en modell för hur förvaltningen ska tillhandahålla arbetskläder till personal i första hand för att minska

84 Uppföljning av kommunfullmäktiges 20 (41) styrkort 2017 smittspridning. Efter sommaren genomfördes en utvärdering för att fånga vilken effekt de olika förändringarna inför sommaren kring bl a introduktion, delegering och bemanning fått en vårdbehovsmodell för att få överblick av behov och bemanning har startats upp på ett par enheter. Utöver nämndens egna uppdrag har kommunens satsning på hälsoresan löpt vidare Kommunfullmäktige flerårsplan Uppdrag Kommunstyrelsen (personalutskottet) har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 se över reglerna kring personalkostnader såsom arbetskläder, uppvaktningar m.m. i syfte att harmonisera villkoren mellan olika förvaltningar Kommunstyrelsen har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 starta upp projektet ny brandstation i Uddevalla tätort Socialnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 återställa personaltätheten på Skogslyckan så att den harmoniserar med den personaltäthet som kommunen har på övriga särskilda boenden Kommentar Under första delen av 2017 har en kartläggning gjorts av nuläget i kommunen gällande arbets- och skyddskläder. Det kan konstateras att förutsättningarna skiljer sig mellan förvaltningarna, både avseende vilken sorts utrustning man har tillgång till samt hur tvätt sker och hur frekvent kläderna byts ut. Kartläggningen har redovisats för personalutskottet med rekommendation om att socialnämnden, med hjälp av höjt kommunbidrag förbättrar villkoren enligt kartläggningen. Kommunstyrelsen har godkänt förenklad förstudie för brandstation och översänt förstudien till räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän för vidare behandling och eventuell beställning av projektstart. Kommunstyrelsen har även godkänt att detaljplaneförslag upprättas för den fastighet som tidigare gjord lokaliseringsutredning förespråkat (Halla Stenbacken 1:89). Skogslyckan har fått ökad personaltäthet i enlighet med uppdraget. Socialtjänsten arbetar också med införandet av en ny vårdbehovsmodell för kommunens vård- och omsorgsboenden för att verksamheten bättre ska kunna följa förändringar i brukarnas vårdbehov. Förvaltningen bedömer att uppdraget är slutfört Resurseffektivitet Barn- och utbildningsnämnden Statsbidragen är en viktig ekonomisk resurs som bidrar till stöd för olika typer av insatser och/eller kompetensförstärkning inom nämndens verksamheter. Statsbidragen för mindre barngrupper påverkade resultatet läsåret 2016/2017 mycket positivt. Dock noterar flera enheter med sorg att uteblivna statsbidrag hösten 2017 har inneburit en återgång till större avdelningar och naturligtvis lägre personaltäthet och kvalitet. Lokalinvesteringarna har varit fortsatt en av de stora utmaningarna under året. Liksom föregående år har BUN:s faktiska investeringsvolym inte motsvarat investeringsplanens utrymme. Den fortsatt mycket låga investeringstakten påverkar kapaciteten på ett negativt sätt och medför kostsamma kortsiktiga lokallösningar. I Skolinspektionens tillsyn under våren och hösten 2017 pekade man på att kommunen under våren 2017 inte kunnat erbjuda förskoleplats inom giltig tid för alla de barn som haft rätt till detta. Krav på åtgärd är att Uddevalla kommun ska säkerställa att alla barn erbjuds förskoleplats i enlighet med författningarnas krav. I ett par fall föreläggs också kommunen att åtgärda brist på utrymme för eleverna orsakat av för många elever i lokalerna. Arbetsmiljöverket hade liknande synpunkter för ett par år sedan.

85 Uppföljning av kommunfullmäktiges 21 (41) styrkort 2017 Kommunstyrelsen Den 1 juni öppnade kommunens nya kontaktcenter (KC) i Rådhuset med syftet att förbättra och förenkla den kommunala servicen till våra medborgare. Via kontaktacenter får kommunen också för första gången en faktabaserad och samlad bild av vad medborgarna efterfrågar. Med den kunskapen kan förvaltningarna tillgängliggöra efterfrågad och relevant information via hemsidan. I dagsläget är 15 kommunvägledare verksamma i Rådhuset. Sedan starten den 1 juni 2017 har ca ärenden hanterats. Av dessa har KC avslutat , resterande har hanterats av förvaltningarnas specialistgrupper. De vanligaste frågorna rör bygglov och bygglovsprocessen, förskola/barnomsorg, trafik/parkering och försörjningsbidrag/bistånd. Kultur- och fritidsnämnden Kultur och fritidsförvaltningen har under året arbetat med det gemensamma kvalitetsarbetet, som syftar till att styra verksamheten på ett mer resurseffektivt sätt. Förvaltningen har också påbörjat en genomlysning och kartläggning av olika processer utifrån resursanvändning av bland annat personal, lokaler etc. Flera verksamheter inom kultur och fritid har även börjat nyttja varandras lokaler, i syfte att locka nya besökare och deltagare men också för att använda lokalerna mer resurseffektivt. Hela bibliotekssystemet och webb har bytts ut, vilket innebar ett stort arbete under hela våren att förbereda övergången och utbilda personal. En ny medieplan har tagits fram för att vara ett stöd i planeringen och det strategiska arbetet med medieinköp. Inom kulturskolan har även en brukarundersökning genomförts, för att få mer kunskap om den upplevda kvaliteten och vad eleverna tycker om undervisningen. Resultatet visade att barn och unga i Kulturskolan överlag är mycket nöjda. Hela kultur och fritidsförvaltningen arbetar med externa partners, så som föreningsliv, andra förvaltningar och organisationer, för att hitta gemensamma synergier som gynnar utvecklingen på ett resurseffektivt sätt. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen har under 2017 arbetat med att effektivisera sina processer för att stärka sig på arbetsmarknaden såväl som mot "kunder". Detta ska också leda till ett bättre och mer effektivt utnyttjande av resurser. Under 2017 har samhällsbyggnadsförvaltningen ingått i projekt som drivs av kommunledningskontoret för att förbättra investeringsprocessen. Arbetet har resulterat i ett förslag på en effektivare process från att behov av en investering uppstår till att byggnationen kan tas i drift. Socialnämnden Socialtjänsten har under året bidragit till det prioriterade området genom att framförallt ha fokus på befintliga uppdrag. Hemtjänstmodellen är i drift och har utvärderats. Den positiva effekten av översynen av hemtagningsprocessen kvarstår och totalt har Uddevalla haft 19 betaldagar under året. Omvandlingsarbetet på Sofiedal till att bli ett attraktivt trygghetsboende har löpt på. Flera av uppdragen rör olika aktiviteter som tillsammans ska göra socialtjänsten till en ledande kommun i att använda digitaliseringens möjligheter för att klara framtidens utmaningar. Förvaltningen har tagit fram en aktivitetsplan för prioritering och tidsplan för att konkretisera handlingsplanens ambition.

86 Uppföljning av kommunfullmäktiges 22 (41) styrkort Kommunfullmäktige flerårsplan Uppdrag Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 generera effektiviseringsvinster i den nya organisationen på sammantaget 3 mkr vilket ger motsvarande utrymme för ökade kapitalkostnader till följd av nya investeringar. Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 fortsätta med ökade underhållsinsatser på gator och gångbanor. Kommunstyrelsen (kommundirektören) har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2018 leda arbetet med att tillsammans med förvaltningarna konkretisera de förslag till strukturella förändringar i organisationen och arbetsmetoder som långsiktigt minska kostnaderna års centrala effektiviseringar om 17 mkr skall fördelas under hösten 2017 och vara klart till nämndernas internbudget. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden ska inom tilldelat kommunbidrag genomföra inskanning av bygglovhandlingar i syfte att åstadkomma effektivare verksamhet, rättsäker handläggning och ökad tillgänglighet för medborgare m. fl. Kommentar Samhällsbyggnadsförvaltningen har redovisat enligt komponentredovisning för första året Den nya redovisningen gör att det inledningsvis är svårare att prognostisera och styra utfallet kapitalkostnader. Kapitalkostnaderna för nyinvesteringar ryms inom ram för Samhällsbyggnadsförvaltningen har i samband med verksamhetsberättelsen 2017 föreslagit att avsluta uppdraget. Underhållsinsatserna på gator och cykelvägar har genomförts. Under året har fyra km gata och tre km gång- och cykelväg belagts med ny asfalt. Samhällsbyggnadsförvaltningen har i samband med verksamhetsberättelsen 2017 föreslagit att avsluta uppdraget. Kommunstyrelsen (kommundirektören) har inte synliggjort sitt arbete med uppdraget. Sedan finns inte längre miljö- och stadsbyggnadsnämnden. Uppdraget är genomfört såtillvida att samtliga inkomna handlingar scannas. Äldre handlingar har ännu inte scannats in, detta arbete kommer att genomföras i samband med införande av e-arkiv. Samhällsbyggnadsförvaltningen har i samband med verksamhetsberättelsen 2017 föreslagit att avsluta uppdraget Kommunfullmäktige styrdokument Uppdrag Kommunstyrelsen ska utifrån Ungdomsplan arbeta för att involvera flickors och pojkars perspektiv i utvecklingsprocesserna Kommentar Arbetsmarknadsavdelningen har under året fört dialog med ungdomar under temat sysselsättning och studier, som bl.a. lett till insatsen Jobbcafé. På mötesplats Tureborg har vi haft dialoggrupper med deltagare från olika länder, där syftet var att prata om normer och värderingar för att bättre kunna motverka hedersförtryck och värderingar som strider mot mänskliga rättigheter. Genom verksamheten SO-Ung (samhällorientering för unga), så har vi involverat främst nyanlända ensamkommande ungdomar. Detta för att kunna samtala om tidigare erfarenheter och nuvarande system i Sverige, för att öka ungdomarnas möjligheter att påverka sin vardag. Ekonomiavdelningen arbetar med demokratiutveckling utifrån kommuninvånare i stort och samarbetar med kommunens ungdomssamordnare för att involvera ungdomsperspektivet i arbetet med

87 Uppföljning av kommunfullmäktiges 23 (41) styrkort 2017 Uppdrag Kommentar demokratiutveckling och medborgardialog i organisationen. Användandet av befintlig statistik är en självklar del i att ta fram underlag för politiken, där unga är en grupp som utifrån Ungdomsplanen ska beaktas. För att uppdraget ska kunna genomföras och resultera i reellt inflytande för målgruppen utifrån Ungdomsplanens syfte krävs det att kommunstyrelsen i större utsträckning arbetar med att erbjuda unga flickor och pojkar möjlighet att delta i kommunens utveckling, vilket kommer att ske i samband med 2018 års arbete med den kommunövergripande översiktsplanen i vilken ungdomar ska involveras på flera olika sätt Uppföljning av kommunfullmäktiges styrkort Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning Föräldrars nöjdhet med förskolan 90 Kommentar Brukarundersökning har genomförts under året men hade för låg svarsfrekvens för att kunna göra någon trovärdig analys. Generellt är vårdnadshavare nöjda med verksamheten, men mindre nöjda med inflytandet över verksamheten, precis som resultatet I olika enheters resultatbeskrivningar kan konstateras att vårdnadshavarna inom vissa områden varit mer delaktiga än tidigare till exempel i likabehandlingsarbetet, måltidspedagogiken och genom den utbredda användningen av TAKK (tecken som alternativ kompletterande kommunikation). Genom arbetet i mindre barngrupper har vårdnadshavare vittnat om tryggare barn, bättre miljö och ett lugnare klimat bland barnen. Elevers syn på skolan årskurs 5 Kommentar SKL har sedan 2010 samlat in enkätsvar om Elevernas syn på skolan. För att minska enkätbördan för kommuner och skolor har enkäten avvecklats från och med SKL använder data från Skolinspektionens skolenkät för elever åk 5 och 9 för att redovisa och analysera kommunernas resultat. 11 frågor har valts ut för detta syfte. Detta sammanvägda mått på elevers syn på skolan finns alltså inte kvar. Elevers syn på skolan årskurs 8 Kommentar SKL har sedan 2010 samlat in enkätsvar om Elevernas syn på skolan. För att minska enkätbördan för kommuner och skolor har enkäten avvecklats från och med SKL använder data från Skolinspektionens skolenkät för elever åk 5 och 9 för att redovisa och analysera kommunernas resultat. 11 frågor har valts ut för detta syfte. Detta sammanvägda mått på elevers syn på skolan finns alltså inte kvar. Andel behöriga till något nationellt program på gymnasiet 83,9 78,9 81,2 100 Kommentar Resultatet avser samtliga elever. 81 % av alla elever blev behöriga till gymnasieskolan 2017, vilket är strax över rikssnitt jämfört med rikets kommunala skolor och strax under jämfört med samtliga skolor. Det finns stora variationer mellan skolorna. Linneaskolan och Ramnerödsskolan har lägst resultat (62 % resp. 71 % ). Övriga skolor ligger mellan 83 % - 88 % behörighet till gymnasiet. Exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund nådde 90 % behörighet vilket är något högre än riket men en liten tillbakagång sedan föregående läsår. 91 % av pojkarna i denna elevgrupp nådde gymnasiebehörighet vilket är ett högt resultat jämfört med riket. Bland flickorna i samma elevgrupp nådde 89 % gymnasiebehörighet vilket är i paritet med riket. Linneaskolans, Ramnerödsskolans och Västerskolans resultat ökar markant när nyanlända exkluderas (79 %, 87 % resp. 95 %). Arbete har genomförts under året för att åtgärda de brister Skolinspektionen uppmärksammat vid årets regelbundna

88 Uppföljning av kommunfullmäktiges 24 (41) styrkort 2017 Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning tillsyn. Framför allt handlar det om att säkerställa elevers rätt till särskilt stöd där kommunen brustit i ansvaret att utreda elever och upprätta åtgärdsprogram, samt förbättra elevernas tillgång till lärarstöd. Lärare behöver bli bättre på att anpassa sin undervisning utifrån alla elevers behov och förutsättningar. Den fortsatta satsningen under året på de digitala plattformarna har ökat möjligheten att anpassa uppgifter och undervisningen, vilket gett eleven ökade möjligheter att bli mer aktiv i sin egen lärprocess. Ett utvecklingsarbete har bedrivits centralt som syftar till att förbättra det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet och på så vis skapa en bättre lärandemiljö för alla elever. Andel elever med gymnasieexamen inom tre år 72,1 69,2 70,6 100 Kommentar Andelen som tar gymnasieexamen inom tre år på ett nationellt program har ökat kraftigt i landet mellan åren 2014 och I Uddevalla gymnasieskola är trenden ökande från föregående år, men samma resultat som 2014/2015. Det är pojkarna som står för ökningen. Andelen flickor som tagit gymnasieexamen inom tre år har minskat något. Uddevalla gymnasieskolas resultat är högt jämfört med rikets 64,8 %. Satsning på studiehandledare med annat modersmål har förstärkt inlärningsförutsättningar för elever med annat modersmål på nationella program. Utvecklingen av studieverkstäder inom rektorsenheterna har möjliggjort för elever att läsa in/om kurser samt få lärarstöd för särskilda behov. Förstelärarna omfattar nu huvuddelen av gymnasieskolans ämnen vilket har möjliggjort programövergripande kollegialt lärande inom ämnesgrupper. Fortsatt utveckling av användandet av lärplattformen Vklass har pågått. Olika motivationshöjande- och andra aktiviteter som syftar till ett höjt studieresultat har genomförts på alla enheter. Utbildningsnivå på eftergymnasial nivå Kommentar Uddevalla har en för delregionen ganska stabil siffra vad gäller utbildningsnivån, även vad gäller utlandsfödda, där utbildningsnivån är så hög som 34%. Vad gäller befolkningen i sin helhet är årets siffra 37%. Värt att notera är att kvinnornas nivå är hela 44%, medans männen uppnår 30%. Dock tappar Uddevalla i förhållande till orter med närhet till, eller där högskola återfinns. Denna analys beskrivs årligen och också dess utmaningar. Ett aktivt arbete fortsätter men bör förstärkas i form av tydliga strategier kring de faktorer som tydligast påverkar måttet. Dessa är: - attraktion att bo och leva i kommunen - infrastruktur och pendlingsförutsättningar - etableringar av företag med kvalificerade yrken - satsande på samverkan med kunskapsintensiva verksamheter och utökade avtal med högskolor och forskningsverksamhet - tillgång till eftergymnasial utbildning. Förvärvsarbetande invånare år 78 79,8 78,9 77,4 Kommentar Konjunkturinstitutets prognos, som visar fortsatt ökad sysselsättning under 2018, ger en indikation på att även Uddevalla kommun ökar antal förvärvsarbetande nattetid. Resultatet 2017 visar på en nationellt sett, fullt jämförbart mått. En viss skillnad återfinns i förvärvsintensitet mellan kvinnor och män, knappt två procentenheter. Om skillnader kvarstår kommande år, ser vi över förutsättningarna att kunna analysera detta fördjupat. Nya företag per 1000 invånare 6,3 5,9 Kommentar Enligt UC har 351 nya företag startat under 2017 och den preliminära befolkningssiffran är invånare. Med denna beräkning är Uddevallas resultat 6,3 nya företag per 1000 invånare. Värdet för Uddevalla betraktas som stabilt och ligger i linje med det nationella måttet. Nationellt sett minskade nyföretagandet med 1 % 2017 enligt Bolagsverket. I Nyföretagarcentrums nationella jämförelse har Uddevalla rankingmässigt en förbättring med 20 placeringar. Uddevallas nuvarande placering är plats 56 för 2016, vilket ska jämföras med plats 76 för 2015.

89 Uppföljning av kommunfullmäktiges 25 (41) styrkort 2017 Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning Förbättrat företagsklimat Kommentar Ett engagerat och aktivt arbete sker på flera olika håll vad gäller företagsklimatet. Inom detta mått centreras arbetet kring kommunens myndighetsutövning och tillståndsgivning. Mer medvetna processer, workshopövning och ökad dialog har lett att kommunen nu ligger över rikssnittets index 70, den justerade siffran för 2016 är index 72 vilket innebär att målsättningen nås. Resultatet är mycket bra och fortsatt högre ambition finns. En stärkt handlingsplan genomfördes under hösten 2017 tillsammans med företagarna. Ökat samarbete mellan kommunens och näringslivets representanter är etablerat, mycket tack vare centrumkoordinatorn på samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har arbetat med kartläggning av verksamheternas kärnprocesser och analys av hur de samspelar utifrån förvaltningens fastställda huvudprocesser. Arbetet utgår från ett kundperspektiv med syfte att förbättra och förenkla medborgare och företags kontakt med förvaltningen. Medborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande Kommentar Resultatet 2017 innebär att Uddevalla kommun för andra året i rad rankas på första plats i jämförelse med övriga deltagande kommuner i Kommunens Kvalitet i Korthet när det gäller hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Kommunledningskontoret arbetar med att kvalitetssäkra kommunens påverkanskanaler utifrån genomförd översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler vilket bedöms påverka kvalitén i måttets indikatorer positivt, även om det inte direkt förbättrar indexresultatet. Under perioden har synpunktshanteringen (tidigare Ris & Ros) reviderats för att fortsättningsvis hanteras av kontaktcenter som huvudansvarig. Det nya arbetssättet med synpunktshanteringen skapar bättre förutsättningar att följa upp statistik och resultatet av inkomna synpunkter, vilket också från och med 2017 publiceras på kommunens hemsida. Socialtjänsten och barn- och utbildningsförvaltningen arbetar med brukardialog riktat mot förvaltningens målgrupper vilket påverkar resultatet positivt. Under året har två medborgardialoger genomförts. Kultur- och fritidsnämnden har under året genomfört medborgardialog med unga gällande resultatet från Lokal UPPföljning av ungdomspolitik (LUPP). Samhällsbyggnadsnämnden genomförde i maj 2017 en medborgardialog i Ljungskile för framtagande av ett gestaltningsprogram för Ljungskile. Medborgardialogen ägde rum i Ljungskile gården och drog 60-talet deltagare. Gestaltningsprogrammet presenteras för nämnden vid årsskiftet. Förvaltningen deltog också under Ljungskiledagen då ytterligare synpunkter från medborgarna samlades in. Andelen inköpta ekologiska livsmedel Kommentar Resultatet för hela kommunen hamnade på 21 % för andelen inköpta livsmedel, vilket är under målsättningen på 25%. För måltidsservice som står för 79% av alla livsmedelsinköp blev andelen ekologiska livsmedel något högre (23,5 %). För äldreomsorgen som står för 16% av alla livsmedelsinköp blev andelen ca 15% ekologiska livsmedel. Orsaken till att målsättningen inte har nåtts beror främst på brist på ekologiska råvaror. När stora enheter som t ex Äsperöd inte får hem den EKO-märkta köttfärsen eller pastan som de har beställt så slår det igenom på hela området. Under 2017 tillkommit tre separat avtal för de stora enheterna inom måltidsservice. I dessa avtal finns det ett större utbud och till bättre priser vilket bör vara en av orsakerna till att eko% har ökat jämfört med förra året. Ökningen har hittills inte fördyrat verksamheten. Under 2018 kommer enheten att arbeta för att få fram en måltidspolicy som gäller hela kommunen. Ny livsmedelsupphandling tillsammans med bland annat Trollhättan och Vänersborg (TUV) är under framtagande. Inom socialtjänstens äldreomsorg är andelen ekologiska livsmedel förhållandevis låg. Orsaken till låg andel ekologiska livsmedel, beror bland annat på målet inte har nått ut till alla enheter inom äldreomsorgen. Arbetet fortsätter med att aktivt öka kunskapen och medvetenheten hos kökspersonal inom äldreomsorgens verksamheter gällande inköp av ekologiska livsmedel. Ett steg för att öka andelen är att samtliga verksamheter kommer att köpa in ekologiskt kaffe, ägg och mejeriprodukter. Kultur och fritidsförvaltningen handlar i största möjliga utsträckning ekologiska och etiska varor.

90 Uppföljning av kommunfullmäktiges 26 (41) styrkort 2017 Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning Kollektivresandet med stadstrafiken ska öka 64,2 66 Kommentar Antalet resor i stadstrafiken har blivit fler men då också befolkningsantalet stiger har antalet resor per invånare inte ökat. Stadstrafikens tydligare struktur ger bättre planeringsförutsättningar för bl a bostadsutveckling. Kommunen deltar aktivt i Västra Götalandsregionens arbete kring kollektivtrafiken i samhällsplaneringen, vilket i trafikförsörjningsprogrammet har utpekats som ett prioriterat område för kollektivtrafikens utveckling. Resandet på Bohusbanan ökade kraftigt under Beslut om finansiering av mötesspår i Grohed fattades under året och en järnvägsplan har upprättats för kommande planering och byggnation av mötesspåret som väntas stå klart Västra Götalandsregionen fortsätter att utveckla kollektivtrafiken och hänvisa till tåg som huvudalternativ för regionala resor. Kommunerna (KUSTO) längs södra Bohusbanan samverkar för att driva på en utveckling av järnvägsinfrastrukturen och förbättrad tågtrafik i stråket. Kommunen följer kollektivtrafikens utveckling löpande i särskilda forum tillsammans med företrädare för Västra Götalandsregionens politiker och aktuella bussoperatörer. Elevernas skolkort för skolskjuts gäller numera även under loven, vilket gynnar kollektivresandet. Kultur och fritidförvaltningen har i största möjliga mån placerat de offentliga arrangemangen på platser som ligger nära kollektivtrafikens hållplatser. På bibliotekets webbsida står vad hållplatserna i närheten av biblioteken heter och var de ligger. Här finns även en karta över var bokbussen stannar och när. Samhällsbyggnadsförvaltningen deltar och samordnar arbetet med att ta fram Uddevalla kommuns nya Trafik och parkeringsstrategi. Under året har ombyggnad av fyra stycken busshållplatser utförts för ökad tillgänglighet. Socialtjänstens resor som sker inom förvaltningen sker ofta med kommunens bilar för att effektivt planera tiden hos brukarna och för medarbetarna. Mycket sällan finns utrymme för medarbetare att nyttja stadstrafiken och på så vis öka kollektivresandet. Förutsättningar för god och jämlik hälsa ska öka 0,97 1,1 Kommentar Förutsättningarna för god och jämlik hälsa i Uddevalla mäts i form av ett index med 11 indikatorer som skildrar befolkningens övergripande hälsa. Samtliga nämnder/förvaltningar är kommunövergripande ansvariga för detta mått. Indikatorer som vägs in är barn och ungas livsvillkor och väg in i vuxenlivet (barnfattigdom, behöriga till gymnasiet och arbetslöshet bland unga) samt skador bland barn/unga och äldre (anmälda våldsbrott samt skador i åldersgrupperna 0-14 år, år, år samt 80+ år). Barn och Utbildning har tagit fram en gemensam barn- och elevhälsoplan till förskola och grundskola vilken skall stärka barn- och elevhälsan samt tydliggjort roller, uppdrag och förväntningar. Förskolan har under året förändrat arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Rutiner har förtydligats för att utreda och fånga upp dessa barn i ett tidigt sked och de har introducerat barnhälsomöten på alla enheter och där specialpedagog är obligatoriskt närvarande. Förstärkning av elevhälsan och introduktionsprogrammets språkintroduktion har genererat i en specialpedagog och skolsköterska samt två kuratorer och logopeder. Geografiska elevhälsoteam har skapats för att följa barnen upp genom åldrarna. Dessutom har de utvecklat sitt drogförebyggande arbetet och vidareutvecklat sina kunskaper och metodstöder i det suicidpreventiva arbetet. Deras förebyggande arbetet kring stress och studiemotivation pågår genom analys av elevhälsosamtal. Här vill de stärka koppling med elevers hälsa och upplevelse av skolan samt de normer som kan bidra till känslor av samhörighet eller utanförskap där uppföljning av avhopp/byten i skolan är en viktig del. Barn och utbildning är samverkande part även i det förebyggande arbete mot hederrelaterat våld och förtryck. Arbetet med giftfria miljöer fortsätter där inköpare nu lättare kan köpa in upphandlade giftfria produkter. Inom måltidspedagogiken i förskolan har det starteiska arbetet prisats hos livsmedelsverket och skolverket, 50 av förskolans måltidspedagoger och kostenhetens kockar har nu diplomerats, informationsmaterial producerats och en måltidsmässa anordnats. Kommunstyrelsen nya färdplan mot en översiktsplan (ÖP) är nu antagen och blir ett gemensamt styrdokument för alla förvaltningar och bolag med ett tydligt fokus på sociala faktorer ur ett vardagslivsperspektiv. Alla uddevallabor ska känna sig representerade och att deras behov tillvaratagna. Folkhälsostrategen har tillsammans med arbetsgruppen ÖK idé tagit fram överenskommelsen som beslutats i

91 Uppföljning av kommunfullmäktiges 27 (41) styrkort 2017 Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning kommunfullmäktige. En workshop med presskonferens genomfördes där överenskommelsen undertecknades. Processledare för idéburen sektor är anställd, nya strukturer för arbetsgrupp och styrgrupp ses över och ett nytt projekt rörande arbetsintegrerade sociala företag är under uppstart. Folkhälsostrategen har även arbetat med ett nytt välfärdsbokslut utifrån sociala hållbarhetsperspektiv och tillsammans med nyckelpersoner arrangerat utbildning inom suicidprevention och hållbar utveckling. Verksamheten för arbetsplatsträning har utvecklats och nu kan de även ta emot nyanlända inom etablering i behov av handledning och språkstöd. Anställningsformen extratjänst som är en statlig subventionerad anställningsform för nyanlända och de som står längst ifrån arbetsmarknaden har använts flitigt under året. Kommunal verksamhet som genrerat i arbete och sysselsättning är städ, klottersanering, Fritidsbanken, Cumulus, Tillgänglighetsdatabasen, vård och omsorg och Fridhem. I samverkan med arbetsförmedling har andelen praktikplatser ökat. Projektet LINK och Nike har därtill aktivt arbetat mot unga utanför arbete eller studier. I samverkan med Uddevallahem och Hyresgästföreningen har boskola anordnats för 360 nyanlända i samhällsorientering på sitt modersmål. För att påskynda nyanländas etablering har de arbetat med projektet Mötesplats och information, Samhällsguide Uddevalla och Fadderverksamhet för ensamkommande ungdomar. Andra integrationsprojekt under året har varit Hälsofrämjande integration, Brobrobyggare och Tillsammans för inkludering som bland annat bidragit till 11 integrationsprojekt arrangerat kultur och integrationsmässan för 2500 besökare. Samhällsbyggnadsnämnden har inom tillgänglighetsdatabasen (TD) upprättat rutiner, återkoppling samt plan för att tillgänglighetsinventera kommunala offentliga platser och lokaler. Arbetet har inneburit att ett 40 tal objekt tillkommit i TD vilket underlättar för besökare med funktionsvariationer samt möjligjeten för privata näringsidkare utveckla dessa områden. För att öka säkerhet, trygghet och folkhälsa i kommunen arbetar de med handlingsplan för Rätt fart i staden, cykelplanen, och belysningsplanen. Andelen säkra passager (farthinder och/eller hastighetsbegränsning till 30 km/tim) har ökat med sex stycken vilket motsvara målet med 4-5 passager/ år fram till Samhällsbyggnad fortsätter driva projektet fallförebyggande i samverkan med socialtjänsten vilket till stor del handlar om att förebygga halkskador vintertid där en sopsaltare upphandlats. Socialnämnden har framställt en handlingsplan för att långsiktigt kunna erbjuda en önskad sysselsättningsgrad. De har deltagit i projektet Välfärdsteknik Fyrbodal vilket skall öka självständighet och delaktighet för brukare. Inom våld i nära relation är en ny handlingsplan framtagen och majoritetan av all personal på individ- och familjeomsorgen har genomgått en webbutbildning. Skriftligt material har producerats till alla arbetsplatser som påvisar skyldigheten att anmäla när risk finns att barn far illa, här klargörs även vart man kan få stöd och hjälp i detta. I samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningen har arbetet med att förhindra fallolyckor vidareutvecklats med balansträning på ryttarens café med fysioterapeut. Hemmafixarana har haft i snitt 85 uppdrag/mån och totalt 750 uppdrag. Utöver detta har de delat ut närmare 1560 broddar till äldre över 70 år. Kring unga har projektet samverkanskoordinatorn med barn och utbildning har medfört uppstart av sociala insatsgrupper. En ny strategi för Drogfri Ungdom har utarbetats och information kring alkohol, tobak, droger och doping har muntligt och skriftlit har riktats till skolor, viktiga vuxna och allmänheten och föräldramöten. Kultur och fritid har anordnat 113 arrangemang med kulturyttringar. Målet med alla arrangemang i det offentliga rummet är att de skall vara gratis och öppet för alla utifrån diskrimineringsgrunderna. För att tillgängliggöra alla arrangeman och vandringsleder har de skapat appen Upplev Uddevalla och lagt till alla vandringsleder i kommunens kartdatabas. De har även varit delaktiga centrumutvecklingen kring Årummet. På biblioteket uppdaterades planen för läsfrämjande och att det hölls en workshop i queer. Ett nytt bidrag har arbetats fram för att för att utveckla verksamhet som riktar sig mot barn och unga som inte deltar i föreningsverksamhet. Avdelningen fritid och Culmuluskraft har varit aktiva inom exempelvis arbetet ungdomsgäng på Tureborg och, kulturskola i Dalaberg. Det årliga Unga utredarna har analyserat mental hälsa och trygghet bland unga samt fritid och inflytande. Resultatet för 2017 visade att Uddevallas befolkning skattar den upplevda hälsan likvärdigt med snittet för riket. Uddevallas män upplever sin hälsa bättre än Uddevallas kvinnor. Sjukskrivningsstatistiken (sjuktalet) är högre i Uddevalla än snittet för riket samtidigt som ohälsan är dubbelt så hög hos kvinnorna i jämförelse med männen. Barnfattigdomen i Uddevalla ligger strax under snittet för riket men barn med utländsk bakgrund är däremot representerade större utsträckning. Andelen behöriga till gymnasiet i Uddevalla är precis under snittet för riket där

92 Uppföljning av kommunfullmäktiges 28 (41) styrkort 2017 Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning killarna uppnår behörighet i lägre utsträckning. Andelen öppet arbetslösa unga i Uddevalla ligger över snittet för riket där killarna i något större utsträckning är representerade. Det bör dock uppmärksammas att utrikesfödda killar och tjejer är arbetslösa i betydligt större utsträckning. Uddevalla har samma andel anmälda våldsbrott som snittet i riket och det vanligaste våldsbrottet är misshandel. Andelen skador bland barn och unga är högre i Uddevalla än snittet för riket där fler killar är representerade. Av de skadorna som leder till sjukhusinläggning är fallskador och höftfraktur över 65 år vanligast. Skador för personer över 65 år i Uddevalla ligger under snittet men fler kvinnor än män är skadedrabbade. Flera betydelsefulla insatser har skett under året men resultatet av detta går först att se på lång sikt. Det som drar ner Uddevallas resultat i måttet är främst sjuktalet i stort och arbetslösheten samt skador bland unga. Prognosen är att målsättningen inte kommer att nås. Integrationen skall förbättras i form av minskat utanförskap 61,2 63,2 61,4 64,5 Kommentar Utanförskapsindex är ett mått som beskriver hur stor andel i våra stadsdelar som lever i ett tillfälligt eller långvarigt utanförskap. Utanförskapet beskriver andel år som förvärvsarbetar, som har en utbildningsbakgrund som är minst gymnasieutbildning, samt andel som deltar i kommunvalet. Hela kommunens index är 81,2 och har förbättrats från förra året med 0,6 %. Våra tre utanförskapsområdes index är 61,4, vilket är en ökning från förra året med 0,3 %. (Årets resultat bygger på statistik från , som är den senaste statistiken). Trots att vi ökat från förra året så har vi inte nått årets förväntade nivå på 64,5. Det är svårt att nå målsättningen, eftersom dessa områden hela tiden fylls på med nya personer i ett nytt och kanske tillfälligt utanförskap. Det positiva resultatet för 2017 beror till största delen på den ökade andel förvärvsarbetande på Dalaberg (+5,2 %) och Hovhult (+ 4,8 %). Tureborg visar en minskning på 2 %. Att det minskat på Tureborg beror förmodligen till största delen på att Tureborg är den stadsdel som ökat sin andel av invånare med utländsk bakgrund mest av alla stadsdelar under 2015 (ökning med 140 personer). Vi vet att det tar ett visst antal år innan de nyanlända hinner etablera sig på arbetsmarknaden. Med bakgrund mot att vi sett en ännu större ökning av antalet nyanlända under 2016, så förväntas utanförskapet att öka ytterligare nästa år. Insatser: Kommunstyrelsen har genom arbetsmarknadsavdelningen, genomfört arbetsmarknadsåtgärder för 688 deltagare under året. 320 av dessa (48 %), kommer från något av våra tre utanförskapsområden. Antalet deltagare med utländsk bakgrund har ökat med 40 % och utgör nu 59 % av samtliga inskrivna. Ungdomssatsningen har under året haft 124 inskrivna och av de som lämnat insatsen, så har 70% gått vidare till arbete eller studier. Delegationen för unga och nyanlända till arbete (DUA) har resulterat i 51 utbildningskontrakt och projekt Link som är vår uppsökande verksamhet för hemmasittande ungdomar år, har haft 175 möten både med enskilda personer och verksamhetsgrupper. Samhällsguide Uddevalla fortsätter att matcha nyanlända med etablerade Uddevallabor och integrationsprojekten Hälsofrämjande integration, Tillsammans för inkludering och Brottsförebyggande Brobyggare, jobbar alla för ökad inkludering i samhället. En viktig arena för kunskapsinhämtning och möten i olika former, är mötesplatserna Dalaberg och Tureborg. Barn och utbildningsnämndens gymnasieskola har genomfört en kompetensutvecklingsdag kring inkludering och integration. På vuxenutbildningen har man under året satsat extra på Traineeplatser och på yrkesutbildningar, i kombination med språkstöd. Språkstöd har också satsats på de elever som inte fullgjort sina SFI-studier, så att de bättre skall kunna tillgodogöra sig gymnasiekurser och därmed bli anställningsbara. Inom SFI validerades 71 elever med en uppskattad förkortad studietid med 335 veckor. Kultur och fritidsnämnden använder biblioteken som en arena dit många besökare söker sig. Vising sker regelbundet främst för SFI-elever, där många får hjälp med informationssökning, bokning av datorer med mera. Kulturskolan har flyttat ut delar av sin verksamhet till bostadsområden med hög andel med utländsk bakgrund. Samhällsbyggnadsnämnden fortsätter att planera för nya mötesplatser, ljussättning och andra trygghetsskapande åtgärder. "Häng på Hamngatan" genomfördes under ledorden människor, möten och mångfald. Socialnämnden jobbar utifrån ett långsiktigt perspektiv, genom att fokusera på att ge en bra integration och

93 Uppföljning av kommunfullmäktiges 29 (41) styrkort 2017 Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning mottagande för flyktingar och dess anhöriga. Ett nytt samverkansavtal mellan socialtjänst, arbetsmarknadsavdelningen, vuxenutbildningen och arbetsförmedlingen har undertecknats. Detta avtal syftar till att bättre stärka försörjningstagare till att närma sig arbetsmarknaden och öka möjligheten till självförsörjning. Boendesegregationen ska minska i kommunen 36,9 35 Kommentar Boendesegregationsindex är ett mått på skillnaden i bosättningsmönster mellan olika befolkningskategorier. Beräkningen görs för de utrikes födda. Boendesegregationen har till skillnad mot målsättningen, ökat de sista åren. Ökningen beror framför allt av det stora antalet nyanlända som kommit som flyktingar till kommunen (ca nyanlända de tre sista åren). 20 % av Uddevallas befolkning utgörs idag av personer med utländsk bakgrund. Trenden är att de statsdelar som redan har en befolkning som består av många med utländsk bakgrund, växer i antal med utländsk bakgrund. Under de sista 10 åren ( ) har följande utanförskapsområden ökat sin andel med utländsk bakgrund: Dalaberg - från 46 % till 62,9 % Hovhult - från 39 % till 55,2 % Tureborg - från 38,7 % till 58,8 % Ingen annan stadsdel har en procentuell andel över 40 % och de flesta har en låg andel. Vi har också sett att den vidareflytt som sker inom vår kommun, oftast sker mellan våra tre utanförskapsområden. En anledning kan vara att man vill bo tillsammans med personer från sin egen nationalitet. Insatser: Kommunstyrelsens arbetsmarknadsavdelning jobbar för att påverka boendesegregationen genom att vägleda och informera nyanlända. Detta görs bla. vid de nyanländas mottagningssamtal (74 st under året), samt på mötesplatserna. Avdelningen ansvarar även för de anvisade boendeplatser (52 år 2017), som kommunen enligt lag måste tillhandahålla. Av de 47 lägenheter som anvisats, så ligger 22 i något av våra utanförskapsområden och 25 i andra områden. De anvisade har också erbjudits Boskola, som genomförts i samverkan med Uddevallahem och Hyresgästföreningen. Detta för att undvika konflikter och öka deras möjligheter att få en varaktig bostad. Projekt har startat med att Kartlägga den svarta bostadsmarknaden, för att stärka och stötta bostadsförsörjningen för nyanlända i kommunen. Barn och utbildningsnämnden jobbar för en likvärdig kvalitet i alla kommunens förskolor och skolor, för att på så sätt påverka människors val av var i kommunen man bosätter sig. Som stöd i detta arbete används det antagna resursfördelningssystem som tar hänsyn till behov och sedan styr resurser så att barn och elevers behov bättre kan tillgodoses. Kultur och fritidsnämnden bidrar till målet genom att skapa trygga och attraktiva platser där människor i olika bostadsområden kan mötas och trivas. En uppfräschning har även gjorts av biblioteken för att skapa bättre miljöer och anpassade lokaler. Samhällsbyggandsnämnden strävar åt att detaljplanera för blandade boendeformer, skapa nya mötesplatser i den offentliga miljön, länka samman områdena genom gång och cykelnätet, öka tryggheten genom belysning förtäta och skapa förutsättningar för hyreslägenheter och att planera för att utveckla bostadsområden. Socialnämnen ansvarar för att ge boendeplatser åt ensamkommande barn och dess anhöriga. Arbetet har varit svårt då det fortfarande råder en stor bostadsbrist. Ett avtal finns med Uddevallahem för fördelning av sociala bostadskontrakt. Kommunen har skapat "en väg in" i bostadsfrågor. Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboenden Kommentar Syftet med måttet är att ge en samlad bild av olika kvalitetsaspekter inom grupp- och serviceboenden inom LSS. De ingående kvalitetsindikatorerna i måttet är: Boendeplatser enl. LSS 9.9 där alla på boendet har möjlighet att äta huvudmålet tillsammans minst en

94 Uppföljning av kommunfullmäktiges 30 (41) styrkort 2017 Mått gång per vecka, andel (%) 78 Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende ges möjlighet att vara ute på aktiviteter som kräver personalstöd efter kl minst en gång i månaden, andel (%) 100 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har möjlighet att planeramatsedel, handla livsmedel och laga den själv, andel (%) 80 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har möjlighet till så många individuellt anpassade aktivitet i veckan som hen önskar, andel (%) 79 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har möjlighet till internet-uppkoppling i det egna rummet/lägenheten, andel (%) 49 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har tillgång till egen brevlåda som posten levererar till, andel (%) 44 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende kan bestämma över vilken mat(huvudmålet) som serveras, andel (%) 100 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende kan ta emot gäster alla kvällar efter kl , andel (%) 100 Enheter enl. LSS 9.9 där det är möjligt att bli sambo, andel (%) 87 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där hot eller våld mot brukare inte förekommit på boendet under de sex senaste månaderna, andel (%) 56 Punkter där resultatet skiljer sig från 2016 års resultat: Möjligheten att äta huvudmålet tillsammans har minskat något och påverkas av att vissa boenden beroende på att det i servicebostäderna, som ökar i antal, inte finns kök anpassade för gemensam matlagning, då varje brukare får stöd i sin lägenhet att laga sin egen mat Möjlighet till internetuppkoppling där har en ökning skett men målet är att alla ska kunna få möjligheten framöver. Alla brukare som inte har möjlighet till det har möjlighet att skaffa sig en egen nätanslutning. Det ser vi som ett godtagbart alternativ. När det gäller individuellt anpassade aktiviteter ser vi en minskning som beror på att 2016 års fråga var en per dag att jämföra med detta mått med så många aktiviteter i veckan som hen önskar. Antalet kontaktpersoner har minskat vilket också påverkar antalet individuelle aktiviteter. Verksamhetsområdet arbetar med att öka samverkan mellan boenden för att personer med samma intressen ska kunna göra vissa aktiviteter gemensamt. När det gäller brevlådor har det minskat något som beror på att nu tolkades frågan utifrån vilka som har egna brevlådor och inte vilka som har egna postfack i gemensamma utrymmen eller i personalrum. När det gäller hot eller våld mot brukare har det skett en förbättring som förklaras av att verksamheten arbetat med området och fokuserat på lågaffektivt bemötande. Det arbetas aktivt för att undvika situationer med våld och hot, bland annat med kompetensutveckling för personalen vad gäller bemötandefrågor. Arbetsgrupperna arbetar med hjälp av verksamhetspedagoger med strukturer och tydliggörande pedagogik för att göra vardagen trygg och förutsägbar för brukarna. Måluppfyllnaden handlar till del om den målgrupp vi arbetar med, det är svårt att helt undvika denna typ av situationer. Det är också en minskning på frågan där det är möjligt att bli sambo och besvarades utifrån att vissa lägenheter inte rymmer två personer. I övrigt nås målen på kvalitetsindikatorerna. Brukarnas nöjdhet med särskilt boende Kommentar Den nationella brukarundersökningen pågick under våren. Resultatet för 2017 har försämrats något mot 2016 men ligger ändå över med målsättningen. Det är relativt små förändringar mellan åren 2015 och 2017 och svårt att hitta enskilda orsaker till försämringen. Det sammanlagda resultatet och de förbättringsområden som har identifierats i undersökningen utgör grund i verksamhetsutvecklingen och har till viss del bearbetas i verksamhetsplaneringen för 2018 och inför På samma sätt som fjolårets resultat var utgångspunkt för berört verksamhetsområdes

95 Uppföljning av kommunfullmäktiges 31 (41) styrkort 2017 Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning verksamhetsutveckling (handlingsplaner) för innevarande år. Sedan årsskiftet har fokus lagts på att hitta och forma strukturer för att på bättre sätt följa och utveckla verksamheten, exempelvis inom kvalitetsperspektivet. Brukarnas nöjdhet med hemtjänsten Kommentar Den nationella brukarundersökningen pågick under våren. Resultatet av undersökningen presenterades i slutet av oktober. Resultatet för 2017 har förbättrats mot 2016 och ligger i nivå med målsättningen. Det är relativt små förändringar mellan åren 2015 och 2017 och svårt att hitta enskilda orsaker till förbättringen. Det sammanlagda resultatet och de förbättringsområden som har identifierats i undersökningen utgör grund i verksamhetsutvecklingen och har till viss del bearbetas i verksamhetsplaneringen för 2018 och inför Huvuddelen av förbättringsarbetet kommer att ske under året i verksamheterna. På samma sätt som fjolårets resultat var utgångspunkt för berört verksamhetsområdes verksamhetsutveckling (handlingsplaner) för innevarande år. Sedan årsskiftet har fokus lagts på att hitta och forma strukturer för att på bättre sätt följa och utveckla verksamheten, exempelvis inom kvalitetsperspektivet. Andel hushåll med försörjningsstöd som uppburit bistånd i mer än 3 år Kommentar Socialtjänstens sektion för försörjningsstöd arbetar kontinuerligt med att motivera till insatser för att öka människors möjligheter till egen försörjning. I gruppen som långvarigt uppbär försörjningsstöd återfinns personer som står mycket långt från arbetsmarknaden. Denna grupp kan vara i behov av långvariga insatser för att kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. Andelen hushåll i enligt måttets definition har minskat från 24 till 18 under Orsaken till minskningen beror främst på två orsaker. Dels på att arbetsmarknaden är mycket bra, vilket gjort att även de klienter som haft försörjningsstöd länge kommit ut i arbete. Olika ersättningar från staten till långtidsarbetslösa har ytterligare bidragit till detta. Dels att fler hushåll än tidigare erhåller försörjningsstöd en kortare period än tidigare, främst ungdomar, där olika stödformer från staten gör att de blir självförsörjande. Detta påverkar förhållandet mellan de som erhållit bidrag under, respektive över tre år. Andel ofrivilliga deltidstjänster Kommentar Mätmetoden för detta mått har ändrats under 2017 i syfte att öka svarsfrekvensen. Förändringen innebär att en fil har skickats ut i början på året till respektive chef som har fått i uppdrag att ta upp frågan med sina deltidsanställda medarbetare vid t.ex. medarbetarsamtalet. Den ifyllda filen har sedan skickats till personalavdelningen som analyserat och sammanställt uppgifterna. Definitionen av ofrivillig deltid är: Att vara tillsvidareanställd på deltid, önskar en sysselsättningsgrad på 100% samt är beredd att arbeta del av sin arbetstid på en annan arbetsplats inom kommunen. 66 chefer har skickat in uppgifter. Totalt har 482 (100 %) deltidsanställda lämnat sina svar. Av dessa deltidsanställda vill 134 (28 %) arbeta heltid och kan tänka sig göra det på olika arbetsplatser. Resultatet är alltså 28 % vilket innebär att målen om 16 % inte nås. Materialet visar också att ytterligare 173 (36 %) deltidsanställda vill arbeta heltid, men kan inte tänka sig att tjänstgöra vid olika enheter. Av de tillfrågade är även det 175 (36 %) som är nöjda med att arbeta som de gör och inte önskar någon förändring. Redovisning på förvaltningsnivå ser ut följande, av de 66 chefer som skickat in svar blir redovisning fäljande: 35 (53%) från socialförvaltningen har skickat in svar, barn och utbildning 18 st (27%), samhällsbyggnadsförvaltningen 7 st (11%), kultur och fritid 2 st (3%) och kommunledningskontoret 4 st (6%). Nämnderna har kommenterat sammanställningen enligt följande: Av totalt 66 inkomna svar från chefer på frågan angående medarbetare som har ofrivillig deltid kommer 18 svar från Barn- och utbildningsförvaltningen, vilket motsvarar 27 % av totalen. Av de inkomna svaren finns 4 medarbetare som önskar högre sysselsättningsgrad, men ingen av dem har angett att de vill arbete på annan arbetsplats för att

96 Uppföljning av kommunfullmäktiges 32 (41) styrkort 2017 Mått möjliggöra den önskade sysselsättningsgraden. Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning Inom kultur- och fritidsnämnden finns deltidstjänster i några verksamheter. Några är frivilliga och några medarbetare har i samtal med närmaste chef meddelat att de vill öka sin tjänst. I nuläget finns inte förutsättningar att höja sysselsättningsgraden för dessa medarbetare. På Samhällsbyggnads måltidsservice vill sex personer öka sin sysselsättningsgrad och kan i och med det tänka sig att byta arbetsplats. Ytterligare 25 personer vill öka sysselsättningsgraden men vill inte byta arbetsplats. På Lokalvårdsservice är det två personer som vill öka sin sysselsättningsgrad och kan tänka sig att byta arbetsplats. Socialnämnden har påbörjat ett arbete för att nå en hållbar långsiktig lösning för att kunna erbjuda önskad sysselsättningsgrad. En handlingsplan som följer SKL:s rekommendationer med rätten till heltid är framtagen och påskriven av den fackliga organisationen. Mer jämställd löneutveckling där kvinnornas genomsnittliga lönesumma ska öka i förhållande till männens Kommentar Detta mått mäts en gång per år i samband med årsslut. Mätningen är gjord i systemet lönevågen i samband med att den årliga lönekartläggningen genomfördes. Totalt har kommunens kvinnor 94 % av männens lön och från första mätningen 2015 har det ökat från 92 % och 2016 var det 93 %. Prioriterade kvinnogrupper för 2017 var enhetschefer på socialförvaltningen och kostenheten, lärare, förskollärare, fritidspedagoger, miljöinspektörer, fysio-och arbetsterapeuter, socialsekreterare, kuratorer och biståndhandläggare samt stödpedagoger. Kommunen har en dominans av anställda kvinnor (79 %) och de får 78 % av löneandelen. Vid en genomgång kan man utläsa att kvinnorna har 60 % av de högsta snittlönerna och 71 % av de lägsta snittlönerna. Målsättningen för 2017 har nåtts. Lönekartläggningen visar att på kultur och fritidsförvaltningen är kvinnors % av männens lön (medellön) 105%. Motsvarande siffra för kommunen är 94%. Förvaltningen har både kvinnodominerade (biblioteket) och mansdominerade (anläggningar) verksamheter där skillnad i löneläge kan bero på utbildningsnivå. Flera yrkesgrupper har prioriterats under året men inga inom Kultur och fritid. Fördelningen inom förvaltningen andel kvinnor är 58% och 42% för män. Medarbetarsamtal, lönedialog och meddelarsamtal har genomförts under året. På Samhällsbyggnadsförvaltningen är kvinnors % av männens lön (medellön) 86 %. Motsvarande siffra för hela kommunen är 94 %. Det har sedan föregående mätning 2016 skett en liten ökning vad gäller kvinnornas lön på Samhällsbyggnad. Skillnaderna mellan kvinnors och mäns löner på Samhällsbyggnad beror troligen på att förvaltningen har två stora kvinnodominerade grupper (Måltidsservice och Lokalvårdsservice) med lägre löneläge. Dessa utgör en stor procentandel av förvaltningens medarbetare. Nettokostnadsandelen inklusive finansnetto i % av skatter 97,2 98 Soliditeten ska öka 65,5 63 Investeringsnivå i % av skatteintäkter 6 7 Egenfinansiering av investeringar (%) Kommentar De fyra finansiella målen: nettokostnadsandel, soliditet (exklusive internbankens utlåning), investeringsnivå samt egen finansiering av investeringar, hänger ihop och påverkarvarandra. Under 2017 är kommunens resultat högre än budgeterat och investeringarna lägre än planerat. Den lägre investeringsnivån och det högre resultatet minskar behovet av upplåning och därmed förbättras också soliditeten. Sammantaget ger detta att samtliga fyra finansiella mål uppnås.

97 Uppföljning av kommunfullmäktiges 33 (41) styrkort Uppföljning av sjukfrånvaro Mått Resultat kvinna T Resultat kvinna T Resultat man T Resultat man T Resultat totalt T Resultat totalt T Målsättning Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska 8,63 8,36 5,01 4,88 7,77 7,52 7,2 Kommentar 2017 års sjukfrånvaro mäts rullande 12 månader. För T uppgår sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare till 7,52 %. Vilket är en minskning från T då sjukfrånvaron var 7,77 %. Av den totala sjukfrånvaron i kommunen står långtidsfrånvaron för 3,91 % (T ,32%). Kvinnornas totala sjukfrånvaro har minskat till 8,36 % (T ,63 %) och motsvarande för männen är 4,88 % (T ,01%). Den yngsta gruppen medarbetare i kommunen, upp till 29 år, står fortsatt för den högsta korttidsfrånvaron. Konstateras kan att kvinnor åldersgruppen 50 år och äldre fortfarande står för högst andel långtidssjukfrånvaro. Dock ses en nedgång i sjuktal för denna målgrupp mellan T1 till T3 med 0,56 enheter. Under 2017 startade den lånsiktiga arbetsmiljösatsningen Hälsoresan där bl.a. en lösningsfokuserad struktur och nya rutiner arbetats fram, för att kvalitetssäkra kommunens arbetsgivarprocess i rehabiliteringsarbetet. Arbetsmiljösatsningen fortsätter och för att nå stadigvarande resultat och effekter krävs att detta systematiska arbete fortsätter, förankras och arbetas in i ordinarie strukturer och verksamheter på alla nivåer. Kommunfullmäktiges mål med en sjukfrånvaro på 7,2 % har inte uppnåtts för år 2017, däremot har den stigande negativa kurvan brutits. Gällande psykisk ohälsa visade försäkringskassans statistik t.o.m. september 2017 att andelen kommunanställda i Uddevalla som var sjukskrivna för psykisk ohälsa hade minskat något mellan sep 2016 sep Fortfarande är dock hälften av kommunens sjukskrivningar kopplat till psykisk ohälsa, vilket överensstämmer med sjukfrånvaron i många andra kommuner. I de flesta andra kommuner har dock andelen med psykisk ohälsa ökat, enligt försäkringskassan. Barn- och utbildningsnämnden Inventeringssamtal har genomförts med chefer och rektorer inom Barn-och utbildningsförvaltningen i syfte att uppmärksamma tidiga signaler på ohälsa och komma vidare i rehabiliteringsprocesserna. I projektdelen av den strategiska arbetsmiljösatsningen Hälsoresan ingick verksamheten förskolan i det riktade arbetet med piloter, det vill säga de verksamheter och enheter som hade högst sjuktal För förskolans del innebar det chefsstöd i grupp för samtliga förskolechefer samt specifikt riktad finansiering med insatser till Herrestads, Hönsebergets och Myntets förskolor. Sjukfrånvaron bland medarbetarna inom BUN uppgår vid mättillfället till 6,04 %. Det är oförändrat från föregående mättillfälle men ligger lägre än kommunens totala sjukfrånvaro som uppgår till 7,52 %. Kvinnor har en total sjukfrånvaro 6,58 % och männen 4,39 %.Av den totala sjukfrånvaron på 6,04 % inom förvaltningen står långtidsfrånvaron (60 dagar om mer) för 3,03 %, vilket är en minskning sedan förra mättillfället. Minskningen har skett bland både män och kvinnor. Kommunstyrelsen 2017 års sjukfrånvaro mäts rullande 12 månader. För T uppgår sjukfrånvaron bland kommunledningskontorets medarbetare till 6,87 %. Följande siffror hade man vid T ,19 %, T ,37 %. Motsvarande T var sjukfrånvaron 7,18 % och här märks en liten minskning. Kvinnornas står för den högre sjukfrånvaro och har gått från T ,06 %, T ,48 % och är idag T på 8,23 %. T var den 7,45 %. Här ser man ingen röd tråd i upp eller nedgång. Kultur- och fritidsnämnden Statistiken avser månadsavlönade medarbetare. Antalet medarbetare som ingår är 216 stycken fördelade mellan 125 kvinnor (58%) och 91 män (42%). Sjukfrånvaro för förvaltningen minskar med 0,24% jämfört med föregående år. Frånvaron för män har minskat med 1,23% och kvinnor har en ökning med 0,6%. Antalet sjukfrånvarotimmar är timmar och motsvarar en kostnad av kr (beräkning baseras på 250 kr/timme). Det är 937 sjukfrånvarotimmar färre jämfört med föregående år. Rehabiliteringsprocess sker där behov finns.

98 Uppföljning av kommunfullmäktiges 34 (41) styrkort 2017 Mått Resultat kvinna T Resultat kvinna T Resultat man T Resultat man T Resultat totalt T Resultat totalt T Målsättning Ofta förekommande frånvaro eller långa sjukskrivningar följs upp av närmsta chef med berörd medarbetare och ev HRpartner. Chefer uppmuntrar personalen att ta del av den friskvård som erbjuds inom Uddevalla kommun. Under året har fler insatser skett genom Hälsoresan och personalen har deltagit i de olika aktiviteterna. Biblioteket har genom hälsoresan finansierat en cykel för personalen att använda. Administrativa avdelningen finansierade genom hälsoresan ett träningsupplägg om 20 träningspass med personlig tränare på 14 veckor. Vid start och slut genomfördes ett konditionstest för att kunna mäta kondition och upplevd skillnad. Resultaten är imponerande efter så kort tid. Upplevd hälsa och upplevd stress har minskat avsevärt och flera upplever att de har mer ork i sin vardag. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämndens sjukfrånvaro 2017 var 5,64% vilket är en minskning sedan föregående år då den var 6,18%.Förvaltningen har getts möjligheten att erbjuda hela förvaltningen hälsoprojekt, både fysiska och psykosociala insatser, föreläsningar, nytt gym på enheten Gata och park, inköp av ergonomiska hjälpmedel etc. Socialnämnden Sjukfrånvaron har totalt minskat med 0,13 % från 2016 till Långtidsfrånvaron har minskat med 3,23 %, från 58,74 % utav den totala sjukfrånvaron 2016, till 55,51 % utav den totala frånvaron under Det är kvinnornas sjukfrånvaro som har minskat något inom alla åldersgrupper och det gäller både kort-och långtidsfrånvaron. Det motsatta gäller männens korttids-och långtidsfrånvaro som istället ökat något inom alla åldersgrupper. Arbetet med att nå målet sker genom det systematiska arbetsmiljöarbetet. I det ingår att arbeta främjande, förebyggande och rehabiliterande. Det är också en del i det hälsoprojekt som kommunen startat och som pågick under hela Det handlar om ett ökat stöd till chefer ex. i form av verktyg och kompetensutveckling, samt pilotprojekt på utvalda arbetsplatser mm Uppföljning av kommunfullmäktige avslutade uppdrag Kommunfullmäktige flerårsplan Uppdrag Kommentar 2017 Kommunstyrelsen har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 fortsätta med det strategiska arbetet kring samhällsbyggnad gällande bostäder i centrum Kommunledningskontoret följer samhällsbyggnadsstrategins inriktning och verkar för ökad bostadsbebyggelse i tätorternas centrala delar. Innan nya planer utarbetas görs en helhetsbedömning för att säkerställa att fastställda mål och strategier följs. En områdesplan för Kampenhof - Bäveån har utvecklats som underlag för ny bebyggelse i centrum. Områdesplanen fastställdes av kommunfullmäktige Ett nytt projekt är startat som fortsättning på genomförandet av områdesplanen. Projektet har utsett projektkontor och styrgrupp. Fördjupade undersökningar har genomförts på området Anegrund för att kunna konstatera möjligheterna av bostäder och lokaler inom området. Ett antal mindre centrala områden studeras också för att eventuellt kunna markanvisas för bostäder. Kommunledningskontoret bedömer att arbetet är systematiserat i enlighet med uppdragets syfte. Strategisk samhällsbyggnad är fortfarande prioriterat i kommunstyrelsens styrkort och följs upp resterande del av mandatperioden. Kommunstyrelsen har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 använda 5mkr i kommunbidrag som avser arbetsmarknadsåtgärder för ungdomar Nya ungdomssatsningen Arbetsmarknadsavdelningen(AMA) har skapar utvecklingsplatser där målet är anställning hos extern arbetsgivare inom främst lokalvård och fastighetsskötsel. AMA skapar också teamledarplatser för att stärka uppföljning, coachning och förstärkt arbetsledning på befintliga arbetsplatser hos förvaltningarna. Resultat är 16 platser i egna verksamheten under år 2016.

99 Uppföljning av kommunfullmäktiges 35 (41) styrkort 2017 Uppdrag Kommentar 2017 Kommunstyrelsen har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 fördela 5mkr i kommunbidrag för arbetsmarknadsåtgärder för unga inom övriga nämnder Socialnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 öka personaltätheten inom äldreomsorgen Socialnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 skapa fler platser inom äldreomsorgen Socialnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 generera satsningar på förebyggande och ingripande verksamheter med fältassistenter och socialsekreterare Socialnämnden ska vidareutveckla daglig verksamhet inom LSS med bl a ökad bredd i utbudet Kommunstyrelsen har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 använda 10 mkr för att minska omfattningen av de ökade sjukskrivningarna bland personalen. Arbetsmarknadsavdelningen (AMA) har skapat utvecklingsplatser där målet är anställning hos extern arbetsgivare inom främst lokalvård och fastighetsskötsel. AMA skapar också teamledarplatser för att stärka uppföljning, coachning och förstärkt arbetsledning på befintliga arbetsplatser hos förvaltningarna. Resultat: 17 platser i barn-och utbildning (platser i förskolor och skolor som leder till fler och nya resurser såsom t ex skolvärdar, rastvakter, läxhjälp, vaktmästeriuppgifter, fritidshemsverksamhet). 26 platser i socialtjänsten (socialtjänsten skapar platser inom LSS, och äldreomsorg och utvecklar serviceverksamheter inom tvätt och distribution för IFO). 8 platser i kultur och fritid (serviceplatser samt teamledarplatser i kulturskolan, simhallen) 20 platser i samhällsbyggnad (serviceavdelningen och gatuparkavdelningen skapar ett antal platser för ungdomar som kan leda till tillsvidareanställningar inom kommunen). Kommunfullmäktige beslutade att godkänna socialnämndens slutrapportering av uppdraget, att utifrån flerårsplan öka personaltätheten inom äldreomsorgen. Socialnämnden har höjt personaltätheten genom erhållet statsbidrag. På Skogslyckans vård och omsorgsboende har personaltätheten höjts under året. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna socialnämndens slutrapportering av uppdraget, att utifrån flerårsplan skapa fler platser inom äldreomsorgen. Socialnämnden har tillsatt en projektgrupp med syfte att uppdatera befintlig boendeplanen för att kunna beskriva äldreomsorgens behov av boendeplatser samt att beskriva boendenas ändamålsenlighet i relation till lagstiftning, krav och effektivitet. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna socialnämndens slutrapportering av uppdraget, att utifrån flerårsplan generera satsningar på förebyggande och ingripande verksamheter med fältassistenter och socialsekreterare. Socialnämnden har anställt en fältsekreterare och därigenom utökat från tre till fyra fältsekreterare. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna socialnämndens slutrapportering av uppdraget, att utifrån flerårsplan vidareutveckla daglig verksamhet inom LSS med bl a ökad bredd i utbudet. Socialnämnden har startat en ny daglig verksamhet med inriktning autism på Rosenhäll l dagsläget i liten omfattning men planering pågår för att utöka. Ytterligare en dagligverksamhet har startat på Biltema. En ny arbetskonsulent anställdes med start i juni och den förra avslutade sin anställning i april, vilket innebar en paus i arbetet med externa placeringar. Planering pågår vad gäller deltagare, innehåll och mål för ny daglig verksamhet som startar på Lagerbergsgatan i februari En person från daglig verksamhet som haft en extern placering har fått en lönebidragsanställning. Kommunstyrelsen fick i flerårsplan uppdrag att under 2017 använda 10 mkr för att minska omfattningen av de ökade sjukskrivningarna bland personalen. Uppdraget fick namnet Hälsoresan och är en långsiktig hälsa- och arbetsmiljösatsning som genomfördes i projektform. Från 2018 fortsätter satsningen inom befintliga strukturer och i ordinarie verksamhet. Målet är att Uddevalla kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som förenar en väl fungerande verksamhet med hållbar arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv

100 Uppföljning av kommunfullmäktiges 36 (41) styrkort 2017 Uppdrag Kommentar 2017 för sina anställda. Projektdelen genomfördes enligt plan 1 januari till 31 december 2017, men med en avvikelse mot budget med tkr, vilket betyder att drygt 9.4 mnkr nyttjades av avsatta 10 mnkr. Hälsoresan omfattade alla förvaltningar. Utifrån uppdraget att minska omfattningen av de ökade sjukskrivningarna bland personalen användes medlen till att främja hälsa, förebygga ohälsa och minska sjukfrånvaron samt till att stärka chefers förutsättningar att skapa, utveckla och upprätthålla ett stort medarbetarengagemang. Ett batteri av insatser och aktiviteter genomfördes samt nya strukturer och rutiner arbetades fram: En lösningsfokuserad enhetlig struktur och nya rutiner för att kvalitetssäkra kommunens arbetsgivarprocess vid sjukskrivning arbetades fram. Drygt 1.9 mnkr riktades till förebyggande insatser samt insatser till projektets piloter; de verksamheter och enheter som hade högst sjuktal I projektet arbetades också fram ett program för att förebygga eller förkorta sjukskrivning för medarbetare utifrån försäkringskassans ersättningsform förebyggande sjukpenning. Företagshälsovården är utförare av programmet. Syftet är dels att förebygga traditionell sjukskrivning alternativt förkorta en pågående sjukskrivning, dels att ge stöd till chefer för att öka kompetensen gällande tidiga förebyggande insatser. Drygt 2.2 mnkr användes till att utbilda kommunens ca 250 chefer (204 chefer utbildades under året) och 64 medarbetare med nyckelfunktioner, till dialogledare. Syftet är att öka chefers förutsättningar att tillsammans med sina medarbetare utveckla verksamheten och ha en levande dialog och stort medarbetarengagemang. Ett stort antal chefer påbörjade dialogmöten tillsammans med sina medarbetare 2017 och det arbetet fortsätter Drygt 1.4 mnkr användes till hälsofrämjande aktiviteter som erbjöds alla medarbetare så som hälsoveckor, hälsotävlingar med mera. Syftet är att inspirera, motivera och öka medarbetarnas kunskap om betydelsen av en hälsosam livsstil och vad som påverkar vår hälsa fysiskt och psykiskt. Knappt 2.4 mnkr satsades på arbetsguppers egna verksamhetsprojekt. Tanken är att ta vara på kunskap och idéer medarbetarna själva har för att främja sin och arbetsgruppens hälsa. Utöver ovan användes: Drygt 300 tkr till följeforskning, utvärdering med mera av Högskolan Väst. Högskolans pågående uppdrag avslutas 2018 med en återrapportering och en vetenskaplig artikel. Drygt 1.2 mnkr till extern projektledare respektive extern delprojektledare. Enligt projektplan skulle Hälsoresan följas upp med redan befintliga mått och nyckeltal. Dels sjuktal utifrån målnivån i kommunfullmäktiges styrkort som var 7.2 % för Dels i medarbetarundersökningar genom ökad procentandel ambassadörer respektive HME (Hållbart Medarbetar Engagemang) i medarbetarundersökning 2017 och Uddevalla kommuns sjuktal t.o.m. december 2017 var 7.48 % (jmf med sjuktal 2016 som var 7.76), vilket innebär att den sedan 2010 uppåtgående sjukstatistiken (rullande 12 månader) brutits. Dock är denna nedgång marginell och Uddevallas stabilisering av nivå på sjukfrånvaro 2017 överensstämmer med många andra kommuners.

101 Uppföljning av kommunfullmäktiges 37 (41) styrkort 2017 Uppdrag Kommentar 2017 Kommunstyrelsen (kommundirektören) har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 leda arbetet att tillsammans med förvaltningarna utreda möjliga strukturella förändringar i organisationen och arbetsmetoder som långsiktigt minska kostnaderna Kommunfullmäktige styrdokument Uppdrag Kommentar 2017 Kommunfullmäktiges mål med en sjukfrånvaro på 7.2% uppnås inte år 2017, däremot bröts den stigande negativa kurvan. Hälsoresans aktiviteter och insatser kommer att visa stabil effekt med minskade sjuktal tidigast 2018.Detsamma gäller resultat och effekt av den kvalitetssäkring av arbetsgivarens rehabiliteringsprocess som genomförts. Som medarbetare ska du veta att du möts av samma rehabiliteringsprocess hos arbetsgivaren oavsett vilken förvaltning du arbetar i, och som chef ska du arbeta utifrån arbetsgivarens rehabiliteringsprocess och stödet från HR ska vara enhetlig oavsett förvaltning. En av orsakerna till att resultat och effekter kommer först under 2018 är att aktiviteter pågår fram till årsskiftet och en del med avslut En annan orsak är att projekt Hälsoresan var en start i ett långsiktigt systematiskt hälsa- och arbetsmiljöarbete som kommer att ge stabila positiva effekter långsiktigt när/om det strategiska arbetet fortsätter, förankras och arbetas in i ordinarie strukturer och verksamheter på alla nivåer. Nya koncept och förändrade arbetssätt tar tid att sjösätta och förankra. Den ordinarie medarbetarundersökning som skulle gjort i oktober 2017, genomfördes inte på grund av leverantörens konkurs. På grund av det har inte måtten hållbart medarbetarengagemang (HME) och ambassadörskap kunnat mätas. HRenheten arbetar med att få ett nytt system på plats. Mer information om projekt Hälsoresan finns i slutrapporten, i Hälsoresans inspirationsfilm och i populärversionen av slutrapporten. Kommundirektören har tillsammans med förvaltningscheferna i budgetarbetet inför 2018 arbetat med uppdraget som syftar till minska kostnaderna. Resultatet av arbetet presenterades i samband med budgetdialogen i april. Uppdraget fortsätter i flerårsplan Kultur och fritidsnämnden ska utifrån Ungdomsplan fatta beslut som påverkar samhällets utveckling i dialog med unga Kultur och fritidsnämnden ska utifrån ungdomsplan främja ungas engagemang och kreativitet på ett respektfullt sätt Kultur och fritidsnämnden ska utifrån Ungdomsplan jobba för att förbättra hälsan hos unga genom att arbeta både främjande och förebyggande samt skapa trygga miljöer där unga befinner sig Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kultur- och fritidsnämndens slutrapportering av uppdraget från Ungdomsplan gällande att fatta beslut som påverkar samhällets utveckling i dialog med unga. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kultur- och fritidsnämndens slutrapportering av uppdraget från Ungdomsplan gällande att främja ungas engagemang och kreativitet på ett respektfullt sätt. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kultur- och fritidsnämndens slutrapportering av uppdraget från Ungdomsplan gällande att jobba för att förbättra hälsan hos unga genom att arbeta både främjande och förebyggande samt skapa trygga miljöer där unga befinner sig. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna samhällsbyggnadsnämndens slutrapportering av uppdraget gällande

102 Uppföljning av kommunfullmäktiges 38 (41) styrkort 2017 Uppdrag Kommentar 2017 uppdrag att tillse att solenergianläggningar ska finnas på alla kommunala byggnader efter nybyggnation och vid större tillbyggnader och renoveringar som sker från och med 2015 Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att verka för snabbladdare och biogaspump på Torp köpcentrum Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att tillse att upphandla 100 % biogas till kommunala organisationens gasfordon Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att prioritera el- och gasfordon när sådana alternativ finns i kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att ställa miljö-mässiga och sociala hållbarhetskrav på inköpta drivmedel. Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att genomföra utbildningsinsatser för ökad kunskap om betydande miljöaspekter intern i kommunala organisationen samt medarbetarens roll Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att anordna solenergianläggningar. Nämnden har antagit detta mål som sin strategi i styrkortet. År 2018 ska det finnas 1000 kvm solceller. Solceller har exempelvis monterats på Östrabo yrkesskola administrativa byggnader och planeras även på den nya Källdalsskolan. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna samhällsbyggnadsnämndens slutrapportering av uppdraget gällande snabbladdare och biogaspump på Torp köpcentrum. Marknaden har sett till att det nu finns snabbladdare på Torp. Däremot finns det ett glapp i andra delar av Uddevalla, bland annat i centrala Uddevalla och i Ljungskile. Uddevalla Energi AB och Uddevalla kommun samarbetar för att placera ut laddstationer med snabbare laddmöjligheter på strategiska platser i Uddevalla kommun. Kommunen har tittat på mark för biogasstation. Uppdraget pekar specifikt ut Torp vilket innebär att det istället tas omhand i trafikstrategin för ett långsiktigt ställningstagande och utveckling inom fler relevanta områden i kommen, både för internt och externt bruk. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kommunstyrelsens slutrapportering av uppdraget gällande upphandling av biogas. Reglering av val av fordon och drivmedel finns i det nya reglementet "bestämmelse för tjänstefordon". Ansvar för tjänstefordon har flyttas över till samhällsbyggnadsförvaltningen under fordonsgruppen som ansvarar för leasningavtal av tjänstefordon. Första valet kommer att vara el-, altenativt gasfordon och är inskrivet i "bestämmelser för tjänstefordon" som har tagits fram under hösten Ansvar för upphandling av bränsle ligger på fordonsgruppen och är reglerat i bestämmelserna. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kommunstyrelsens slutrapportering av uppdraget gällande prioritering av el- och gasfordon. Reglering av val av fordon finns i det nya reglementet "bestämmelse för tjänstefordon". Ansvar för tjänstefordon har flyttats över till samhällsbyggnadsförvaltningen under fordonsenheten som ansvarar för leasingavtal av tjänstefordon. Förstavalet kommer att vara el-, altenativt gasfordon och är inskrivet i bestämmelser för tjänstefordon" som har tagits fram under hösten Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kommunstyrelsens slutrapportering av uppdraget. Reglering av val av fordon finns i nya "bestämmelse för tjänstefordon". Ansvar för tjänstefordon har flyttats över till samhällsbyggnadsförvaltningen under fordonsenheten som ansvarar för leasingavtal av tjänstefordon. Förstavalet kommer att vara el-, altenativt gasfordon och är inskrivet i bestämmelserna. Krav vid upphandling av bränsle ansvarar fordonsgruppen för. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna samhällsbyggnadsnämndens slutrapportering av uppdraget gällande utbildningsinsatser för ökad kunskap om betydande miljöaspekter. Uppdraget tas omhand genom det löpande arbetet som leds av kommunens miljöstrateg samt genom energi- och klimatrådgivarnas uppdrag. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna samhällsbyggnadsnämndens slutrapportering av uppdraget. Hållbarhetsberedningen är tillsatt och har energi och klimatfrågor på sin

103 Uppföljning av kommunfullmäktiges 39 (41) styrkort 2017 Uppdrag Kommentar 2017 informationsträffar för politiker för att öka kunskap och kompetens om energi- och klimatfrågor 2 ggr/år och fadderpolitiker utses Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att tillse att eldsjälar inom den kommunala organisationen erbjuds ett forum för samverkan och utbyte av idéer och problemställningar kopplat till energi 2 ggr/år Kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att säkerställa genomförandet av överenskommelserna genom ett projektbaserat arbetssätt med tydliga ansvar, uppföljning och återkoppling av resultat till beslutsfattare, medarbetare och medborgare Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att tillse att Uddevalla har kompetens för att kunna söka och ta del av regionala utvecklingsmedel med koppling till Energiplanens strategiska mål för energiområdet. Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att tillse att årets miljöföretag utses Kommunstyrelsen och Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att tillse att Uddevalla kommun samverkar med akademi, näringsliv och ideell sektor kring en årlig aktivitet för att främja lokala resurser, gröna näringar och landsbygdsutveckling med koppling till hållbar omställning Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att årligen anordna en temadag i energieffektivt byggande agenda. Utbildningsinsatser för politiker i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige planeras av kommunledningskontoret. Utbildning i energi och klimatfrågor för samhällsbyggnadsnämndens ledamöter planeras i nämndens aktivitetsplan årsvis. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna samhällsbyggnadsnämndens slutrapportering av uppdraget gällande eldsjälar och forum för samverkan. Inget sådant forum är utsett. Energifrågor hanteras inom miljöstrategigruppen och följer linjeorganisationen. Det finns möjlighet att boka energi- och klimatrådgivarna i samband med APT eller andra forum för att lyfta energifrågor. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna samhällsbyggnadsnämndens och kommunstyrelsens slutrapportering av uppdraget gällande genomförandet av överenskommelserna genom ett projektbaserat arbetssätt. Ett projektbaset arbetssätt ingår i kommunens projektmodell som tydliggör hur arbetet ska förankras, genomföras, följas upp och implementeras. Projektmodellen styr arbetet som är projektbaserade. Dialogstruktur är upprättad mellan planeringsavdelningen och avdelning för strategisk samhällsplanering för att mål, planer och processer ska löpa smidigare. Pågående överenskommelser inom energi och klimat hanteras i förvaltningens verksamhetskort. Kommunen rapporterar årligen till Västra Götalandsregionen. En av överenskommelsernas målsättningar gäller solceller och följs upp i samhällsbyggnadsnämndens styrkort. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kommunstyrelsens slutrapportering av uppdraget gällande kompetens för att söka och ta del av regionala utvecklingsmedel. Det ingår i kommunens arbetsprocess och möjligheter att söka medel vilket bevakas i de projekt som är aktuella att genomföra. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kommunstyrelsens slutrapportering av uppdraget gällande årets miljöföretag. Årligen utses årets företagare av Uddevalla näringsliv. Att arbeta fram kriterier och nominering för specifikt miljöföretag kommer inte att prioriteras. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna samhällsbyggnadsnämndens och kommunstyrelsens slutrapportering av uppdraget gällande samverkan med akademi, näringsliv och ideell sektor. Samverkan mellan olika aktörer pågår kontinuerligt och är en del av kommunens arbetsprocesser. Bland annat har kommunen energi och klimatrådgivare som arbetar som en länk mellan olika aktörer för att minska energianvändningen och klimatpåverkan. Seminarier anordnas bland annat i samband med den årliga miljökonferensen och Earth Hour. Samhällsbyggnadsförvaltningen har samarbete med skolor och högskolor och har utbyte genom praktikanter och studiebesök. Arbetet följer strategierna i personalförsörjningsplanen. Det pågår samarbete med Innovatum och Chalmers i arbetet med översvämningsproblematiken och klimatanpassningsarbetet. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna samhällsbyggnadsnämndens slutrapportering av uppdraget gällande energieffektivt byggande. Ingen sådan temadag har planerats av samhällsbyggnad. Det finns bra seminarier att gå på och de olika kommunala

104 Uppföljning av kommunfullmäktiges 40 (41) styrkort 2017 Uppdrag Kommentar 2017 för att främja energieffektivt byggande i småhussektorn Kommunstyrelsen och Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att revidera Energieffektiviseringsprogrammet för kommunala organisationen under 2015 Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att utreda kostnader och effekter av gratis kollektivtrafik till ungdomar upp till 20 år Kommunstyrelsen och Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att utreda möjligheten med linjetrafik året runt på fjorden Kommunstyrelsen och Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att genomföra utbildningsinsatser samt samverkan inom området belysning, energieffektivisering samt e-handel bolagen och den kommunala förvaltningen har ansvar att hålla sig uppdaterade om ny teknik. Förvaltningen omvärldsbevakar genom kontinuerliga träffar med konsult som ger information om nyheter och nya lagar inom bl.a. miljö och klimat. Strategin har inte reviderats. Kommunledningskontoret har gjort en uppföljning av de mål som finns i strategin. I uppföljningen redogörs för energieffektiviseringsarbetet de senaste åren. Slutsatsen är att framtagande och revidering av en separat strategi för energieffektivisering tar mycket resurser i anspråk. Arbete för att minska energiförbrukningen bedrivs och kan fortsatt bedrivas utifrån befintlig energiplan och i det ordinarie arbetet. Därför är bedömningen att en separat strategi för energieffektivisering för den kommunala verksamheten inte bör prioriteras. Det är viktigt att följa kommunens utveckling på energiområdet, vilket kan ske med nyckeltal i kommunens miljöledningssystem, uppföljning av befintlig energiplan och i miljöredovisningen. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kommunstyrelsens slutrapportering av uppdraget gällande gratis kollektivtrafik till ungdomar upp till 20 år. Utredning om gratis kollektivtrafik för ungdomar har genomförts. Avrapportering sker till kommunsstyrelsen. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kommunstyrelsens och samhällsbyggnadsnämndens slutrapportering av uppdraget gällande linjetrafik året runt på fjorden. En utredning av förutsättningarna för linjetrafik med fartyg året runt är resurskrävande. Kommunledningskontorets bedömning är att dessa kostnader i nuläget inte kan motiveras. I takt med stadens utveckling kan det på sikt bli aktuellt att ta upp frågan. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kommunstyrelsens och samhällsbyggnadsnämndens slutrapportering av uppdraget gällande samverkan inom orådet belysning, energieffektivisering samt e-handel. Arbete med utbildningsinsatser inom energieffektivisering sker inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde och ingår i energi och klimatrådgivarna uppdrag. Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att utreda om avfallsmängderna kan minska med information och rådgivning för ökad återanvändning och återvinning enligt konkret exempel Alelyckans kretsloppspark Samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att ta fram en strategi för fortsatt utveckling av fjärrvärme och koppla den till Översiktsplanen Kommunfullmäktige beslutade att godkänna samhällsbyggnadsnämndens slutrapportering av uppdraget gällande om avfallsmängderna kan minska med information och rådgivning. Uppdraget/inriktningen finns upptaget i direktiven till den nya avfallsplanen. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kommunstyrelsens och samhällsbyggnadsnämndens slutrapportering av uppdraget gällande fortsatt utveckling av fjärrvärme kopplad till översiktsplanen. Utbyggnaden av fjärrvärme styrs framförallt genom ställningstaganden i översiktsplan och fördjupad översiktsplan. En revidering av den fördjupade översiktsplanen pågår och översiktsplanen ska ses över med start våren 2017.

105 Uppföljning av kommunfullmäktiges 41 (41) styrkort 2017 Uppdrag Kommentar 2017 Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att aktualisera kris och beredskapsplan för en trygg energi och värmeförsörjning Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att färdigställa Styrel för trygg elförsörjning till viktiga samhällsfunktioner vid elbrist Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att ta fram en strategi för Peak Oil och oljebristsituationer Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kommunstyrelsens slutrapportering av uppdraget gällande aktuell kris- och beredskapsplan. Det finns en plan för att säkra energiförsörjningen inom den kommunala verksamheten och denna plan håller på att uppdateras. (Planen ingår i säkerhetsarbetet för kommunen och är därför sekretessbelagd.) Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kommunstyrelsens slutrapportering av uppdraget gällande styrel för trygg elförsörjning. Trygg elförsörjning för viktiga samhällsfunktioner hanteras av statliga myndigheter som håller kommunen uppdaterad med uppgifter kring detta. (Dessa uppgifter är av säkerhetsskäl sekretessbelagda.) Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kommunstyrelsens slutrapportering av uppdraget gällande strategi för Peak Oil och oljebristsituationer. Hantering av Peak Oil och oljebristsituation sker på nationell nivå och av statliga myndigheter. Att ta fram en egen strategi för kommunen kräver ett stort och omfattande utredningsuppdrag som beräknas kan ta några år. Sannolikheten att Uddevalla kommun kan agera utifrån en egen strategi är mycket begränsat. Arbetet med att minska oljeberoende pågår genom målet att bli fossiloberoende kommun 2030.

106 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00078 Riktlinjer för ekonomistyrning i Uddevalla kommun Sammanfattning Som ett led i att minska antalet styrdokument föreslår ekonomiavdelningen att två befintliga styrdokument, Ekonomistyrningsprinciper för Uddevalla kommun, senast beslutad av kommunfullmäktige , 138 samt Bestämmelser vid konstaterade eller prognostiserade avvikelser från kommunbidrag eller respektive nämnds/ styrelse internbudget, beslutade av kommunstyrelsen , 237 sammanförs i ett dokument, benämnt Riktlinjer för ekonomistyrning i Uddevalla kommun. Benämningsmässigt föreslås begreppet -principer utgå och ersättas av riktlinjer. I och med detta blir dokumentet enbart ett fullmäktigedokument. De nya riktlinjerna har tillförts relevanta delar av innehållet i de gällande bestämmelserna om budgetavvikelser och fått ett eget avsnitt (nr 15). Befintligt avsnitt angående investeringar (nr 17) utgår och ingår numera i Riktlinjer för investeringar i Uddevalla kommun. Två avsnitt i de nya riktlinjerna kvarstår tills vidare, avsnitt 6 God ekonomisk hushållning respektive avsnitt 9 Finansiella mål. Dessa avsnitt kan utgå om och när kommunfullmäktige beslutar om ett nytt samlat dokument med arbetsnamnet Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Uddevalla kommun. Tanken med detta dokument är att det ska beslutas inför nästa mandatperiod tillsammans med övriga styrdokument för perioden. De nu föreslagna riktlinjerna om ekonomistyrning revideras vid samma tidpunkt för nytt beslut. De nu föreslagna riktlinjerna har även reviderats ur sakligt perspektiv och aktualiserats, bl. a. utifrån hänvisningar till nya kommunallagen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Riktlinjer för ekonomistyrning i Uddevalla kommun, förslag. Bestämmelser vid konstaterade eller prognostiserade avvikelser från kommunbidrag eller respektive nämnds/styrelse internbudget, kommunstyrelsen , 237. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Riktlinjer för ekonomistyrning i Uddevalla kommun. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

107 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2018/00078 Handläggare Ekonomichef Kenneth Erlandsson Telefon Riktlinjer för ekonomistyrning i Uddevalla kommun Sammanfattning Som ett led i att minska antalet styrdokument föreslår ekonomiavdelningen att två befintliga styrdokument, Ekonomistyrningsprinciper för Uddevalla kommun, senast beslutad av kommunfullmäktige , 138 samt Bestämmelser vid konstaterade eller prognostiserade avvikelser från kommunbidrag eller respektive nämnds/ styrelse internbudget, beslutade av kommunstyrelsen , 237 sammanförs i ett dokument, benämnt Riktlinjer för ekonomistyrning i Uddevalla kommun. Benämningsmässigt föreslås begreppet -principer utgå och ersättas av riktlinjer. I och med detta blir dokumentet enbart ett fullmäktigedokument. De nya riktlinjerna har tillförts relevanta delar av innehållet i de gällande bestämmelserna om budgetavvikelser och fått ett eget avsnitt (nr 15). Befintligt avsnitt ang. investeringar (nr 17) utgår och ingår numera i Riktlinjer för investeringar i Uddevalla kommun. Två avsnitt i de nya riktlinjerna kvarstår tills vidare, avsnitt 6 God ekonomisk hushållning resp. avsnitt 9 Finansiella mål. Dessa avsnitt kan utgå om och när kommunfullmäktige beslutar om ett nytt samlat dokument med arbetsnamnet Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Uddevalla kommun. Tanken med detta dokument, som till stor del är färdigt, är att det ska beslutas inför nästa mandatperiod tillsammans med övriga styrdokument för perioden. De nu föreslagna riktlinjerna om ekonomistyrning revideras vid samma tidpunkt för nytt beslut. De nu föreslagna riktlinjerna har även reviderats ur sakligt perspektiv och aktualiserats, bl. a. utifrån hänvisningar till nya kommunallagen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Riktlinjer för ekonomistyrning i Uddevalla kommun, förslag Bestämmelser vid konstaterade eller prognostiserade avvikelser från kommunbidrag eller respektive nämnds/styrelse internbudget, kommunstyrelsen , 237 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Riktlinjer för ekonomistyrning i Uddevalla kommun.

108 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2018/00078 Peter Larsson Kommundirektör Kenneth Erlandsson Ekonomichef Expediera till

109 UaFS 19/ Blad 1 BESTÄMMELSER VID KONSTATERADE ELLER PROGNOSTISERADE AVVIKELSER FRÅN KOMMUNBIDRAG ELLER RESPEKTIVE NÄMNDS/STYRELSES INTERNBUDGET Fastställda av kommunstyrelsen den 27 september 2006, 237 att gälla från och med Komplement till styrprinciper Dessa regler utgör komplement till av kommunfullmäktiges antagna Riktlinjer för styrning och reglementen för nämnder i Uddevalla kommun, avsnitt 1, 8, avsnittet ang Avvikelser från kommunbidrag eller budget. 2 Verksamhetsansvariga chefer Verksamhetsansvariga chefer 1 skall kontinuerligt följa upp verksamheten och hur den utvecklas i förhållande till verksamhetsplanen. Om uppföljningen visar att verksamhetens tilldelade budget har överskridits eller är på väg att överskridas skall detta analyseras och korrigeringsåtgärder omedelbart vidtas. 3 Information till förvaltningschefen Verksamhetsansvariga chefer skall informera förvaltningschefen om de åtgärder som vidtas för att korrigera avvikelsen och där dessa åtgärder medför eller kan medföra större avvikelser från önskade lägen, mål etc. för verksamheten. 4 Behandling i nämnden Om väsentliga avvikelser från tilldelad budget uppstått eller beräknas uppstår och där åtgärder med anledning av detta måste vidtas som påverkar önskade lägen och mål, skall dessa bli föremål för behandling i nämnden. Förvaltningschefen redovisar förslag till åtgärder. 5 Information till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige När väsentliga avvikelser uppstått eller beräknas uppstå från tilldelat kommunbidrag, kommunfullmäktiges och/eller nämndens önskade lägen och mål, lagstiftning eller andra bindande föreskrifter, skall nämnden skyndsamt informera kommunstyrelsen om detta med redovisning av åtgärder. Kommunstyrelsen avgör i vilken utsträckning kommunfullmäktige skall delges information eller, om så bedöms erforderligt, överlämna redovisningen till kommunfullmäktige för godkännande.

110 UaFS 19/ Blad 2 6 Avvikelser av större ekonomisk omfattning Även om avvikelser inte sker gentemot önskade lägen, fastställda mål etc. kan den samlade ekonomiska avvikelsen från tilldelat kommunbidrag för en nämnd uppgå till väsentligt belopp. Om avvikelsen uppgår eller bedöms komma att uppgå till minst 0,7 % i förhållande till kommunbidraget 2 för resp. nämnd skall nämnden skyndsamt informera kommunstyrelsen om detta med redovisning av åtgärder. 7 Tidpunkt för rapportering Nämndens rapportering skall i normalfallet ske tillsammans med delårsrapporten, dock senast till påföljande sammanträde med kommunstyrelsen. 8 Nämndsvisa anvisningar Vid behov fastställer varje nämnd närmare rutiner för den egna avvikelserapporteringen. Nämnden skall till kommunledningskontorets ekonomiavdelning översända dessa. 9 Kompletterande anvisningar Kommunledningskontoret fastställer inför varje budgetår nivån enligt 6 och äger rätt att utfärda närmare anvisningar utifrån dessa regler. 1 Varje nämnd bestämmer vilka befattningar som ingår i denna krets 2 För tekniska nämnden nämnden gäller 0,5 % av resp. års budgeterade bruttokostnad

111 Förslag till RIKTLINJER FÖR EKONOMISTYRNING I UDDEVALLA KOMMUN Ersätter Ekonomistyrningsprinciper för Uddevalla kommun samt Bestämmelser vid konstaterade eller pr o- gnostiserade avvikelser från kommunbidrag eller resp. nämnds/styrelses budget internbudget. Befintlig lydelse 1. Allmänt Ekonomistyrningsprinciperna utgör ett verktyg för den övergripande styrningen och ledningen av Uddevalla kommun (benämnd Verksamhetsutveckling ). Ekonomistyrningsprinciperna innehåller ramverket för det regelsystem genom vilken kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens ekonomiska styrning av kommunens verksamheter sker. Principerna för ekonomistyrning avser i första hand förhållandet mellan kommunfullmäktige/kommunstyrelsen och nämnderna. Nämnderna fastställer med detta som grund egna regler för den nämndsinterna styrningen. Kommunens styrning av de kommunägda bolagen sker genom särskilda ägardirektiv. 2. Syfte Ekonomistyrningsprinciperna visar hur ekonomistyrningen Förslag ny lydelse 1. Allmänt Dessa riktlinjer utgör ett verktyg för den övergripande styrningen och ledningen av Uddevalla kommun. Riktlinjerna innehåller ramverket för det regelsystem genom vilken kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens ekonomiska styrning sker. Riktlinjerna avser i första hand förhållandet mellan kommunfullmäktige och nämnderna. Nämnderna kan fastställa egna regler för den nämndsinterna styrningen baserat på dessa riktlinjer. Kommunens styrning av de kommunägda bolagen sker genom bolagspolicy, generellt ägardirektiv samt särskilda ägardirektiv för resp. bolag. 2. Syfte Riktlinjerna visar hur ekonomistyrningen sker och ska leda till

112 sker och ska leda till beteenden i organisationen som bidrar till att nå kommunens övergripande målsättningar för ekonomi och verksamhet. Lagstiftningens krav på god ekonomisk hushållning ska vara en given utgångspunkt i den ekonomiska förvaltningen. 3. Lagregler m.m. Kommunernas ekonomiska förvaltning regleras i 8 kapitlet kommunallagen samt lagen om kommunal redovisning. Rådet för Kommunal Redovisning svarar för uttolkningen av vad som ska anses som god redovisningssed inom den kommunala sektorn. 4. Roller Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för kommunens ekonomiska planering och uppföljning och fastställer erforderliga riktlinjer för den ekonomiska styrningen. Kommunfullmäktige beslutar, inom ekonomiområdet, bl. a. om finansiella mål, fastställer flerårsplan med budget, beslutar om delårsrapporter och årsredovisning samt tar ställning till frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt för kommunen. Kommunstyrelsen leder arbetet med och utformar riktlinjer och ramar för styrningen för hela den kommunala verksamheten, vilket inom ekonomiområdet innebär att beteenden i organisationen som bidrar till att nå kommunens övergripande målsättningar för ekonomi och verksamhet. Lagstiftningens krav på god ekonomisk hushållning är en given utgångspunkt i den ekonomiska styrningen. 3. Lagregler m.m. Kommunernas ekonomiska förvaltning regleras i 11 kapitlet kommunallagen (2017:725) samt lagen om kommunal redovisning (1997:614). Rådet för Kommunal Redovisning svarar för uttolkningen av vad som är god redovisningssed inom den kommunala sektorn. 4. Roller Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för kommunens ekonomiska planering och uppföljning och fastställer erforderliga riktlinjer för den ekonomiska styrningen. Kommunfullmäktige beslutar inom ekonomiområdet bl. a. om finansiella mål, fastställer flerårsplan med budget, beslutar om delårsrapporter och årsredovisning samt tar ställning till frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt för kommunen. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges riktlinjer mm leder kommunstyrelsen arbetet med och utformar riktlinjer och ramar för styrningen för av hela den kommunala verksamheten, vilket inom ekonomiområdet innebär att följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling eller ekonomiska ställning ha en fortlöpande dialog med nämnderna om följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling eller ekonomiska ställning ha en fortlöpande dialog med nämnderna om

113 utveckling av ekonomin och verksamheten samordna och utveckla kommunens ekonomioch verksamhetsstyrning lämna förslag till flerårsplan och budget till kommunfullmäktige tillse att nämndernas verksamhet bedrivs enligt de ekonomiska ramar och mål som kommunfullmäktige beslutat övervaka den ekonomiska förvaltningen och föreslå kommunfullmäktige omprioriteringar eller åtgärder om det bedöms att de ekonomiska ramarna inte hålls. utveckling av ekonomin och verksamheten samordna och utveckla kommunens ekonomioch verksamhetsstyrning sammanställa förslag till flerårsplan och budget till kommunfullmäktige utarbeta förslag till årsredovisning och delårsrapporter tillse att nämndernas verksamhet bedrivs enligt de ekonomiska ramar och mål som kommunfullmäktige beslutat övervaka den ekonomiska förvaltningen och föreslå kommunfullmäktige omprioriteringar eller åtgärder om det bedöms att de ekonomiska ramarna inte hålls. Nämnd ansvarar för att Nämnd ansvarar för att leda och utveckla nämndens verksamheter att beslutade mål nås och uppdrag genomförs inom ramen för beslutat kommunbidrag. att omprioritera och vidta åtgärder om underskott uppstår eller det beslutade kommunbidraget är otillräckligt i förhållande till nämndens ambitioner. rapportera till kommunstyrelsen enligt fastställd tidsplan för budget, uppföljning och årsredovisning, samt därutöver i den omfattning som beslutas av kommunstyrelsen tillse att den interna kontrollen är ändamålsenlig. leda och utveckla nämndens verksamheter att beslutade mål nås och uppdrag genomförs inom ramen för beslutat kommunbidrag. att omprioritera och vidta åtgärder om underskott uppstår eller det beslutade kommunbidraget är otillräckligt i förhållande till nämndens ambitioner rapportera till kommunstyrelsen enligt fastställd tidplan för budget, uppföljning och årsredovisning, samt därutöver i den omfattning som beslutas av kommunstyrelsen tillse att den interna kontrollen är ändamålsenlig.

114 5. Riktlinjer, regler och anvisningar Den ekonomiska förvaltningen styrs dessutom av riktlinjer och policies som beslutats av kommunfullmäktige, regler beslutade av kommunstyrelsen samt anvisningar mm från kommunledningskontorets ekonomiavdelning. 5. Riktlinjer, bestämmelser och tillämpningsanvisningar Den ekonomiska styrningen sker genom riktlinjer och policies som beslutas av kommunfullmäktige, bestämmelser som beslutas av kommunstyrelsen samt tillämpningsanvisningar som utfärdas av kommunledningskontoret. Kommunens centrala styrdokument omfattar följande: Kommunens centrala styrdokument omfattar följande: Riktlinjer för styrning och ledning Ekonomistyrningsprinciper för Uddevalla kommun Bestämmelser vid konstaterade eller prognostiserade avvikelser från kommunbidrag eller resp. nämnds/styrelses internbudget Investeringspolicy Finanspolicy för Uddevalla kommunkoncern Riktlinjer och regler för kontroll (attest) av ekonomiska transaktioner i Uddevalla kommun Riktlinjer för intern kontroll för Uddevalla kommun Regler för inventarieförteckningar Bestämmelser för betalkort Internhyrespolicy Riktlinjer för lokalförsörjning. Riktlinjer för styrning och ledning Riktlinjer för ekonomistyrning i Uddevalla kommun Bestämmelser vid konstaterade eller prognostiserade avvikelser från kommunbidrag eller resp. nämnds/styrelses internbudget Riktlinjer för investeringar Finanspolicy för Uddevalla kommunkoncern Riktlinjer för kontroll (attest) av ekonomiska transaktioner i Uddevalla kommun Riktlinjer för intern kontroll för Uddevalla kommun Regler för inventarieförteckningar Bestämmelser för betalkort Internhyrespolicy (under revidering) Riktlinjer för lokalförsörjning (under revidering)

115 6. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att verksamheten ska bedrivas effektivt och där mål och resurser så långt det är möjligt ska överensstämma med varandra. Vid konflikt mellan verksamhetens mål och de ekonomiska resurserna är ekonomin överordnad verksamheten. Detta innebär att nämndens tilldelade kommunbidrag utgör den yttersta ramen för den verksamhet som kan bedrivas. Nämndernas och förvaltningarnas arbete ska präglas av ett helhetstänkande där kommunens bästa är överordnat enskilda verksamheters behov. 7. Decentralisering, enkelhet samt tydlighet Kommunens organisation bygger på ett decentraliserat arbetssätt med en central styrning av gemensamma utgångspunkter för vissa delar av den ekonomiska förvaltningen. Ansvar och befogenheter ska ligga så långt ut i organisationen som möjligt. Ledningsfunktionerna på alla nivåer ska styra och samordna planering och uppföljning av både verksamhet och ekonomi. Varje nämnd har fullt ansvar för ekonomi inom ramen för tilldelade resurser i form av kommunbidrag. Ekonomistyrningsprinciperna ska vara enkla, tydliga och tilllämpas på samma sätt i hela organisationen. 6. God ekonomisk hushållning 1 God ekonomisk hushållning innebär att verksamheten ska bedrivas effektivt och där mål och resurser så långt det är möjligt ska överensstämma med varandra. Vid konflikt mellan verksamhetens mål och de ekonomiska resurserna är ekonomin överordnad verksamheten. Detta innebär att nämndens tilldelade kommunbidrag utgör den yttersta ramen för den verksamhet som kan bedrivas. Nämndernas och förvaltningarnas arbete ska präglas av ett helhetstänkande där kommunens bästa är överordnat enskilda verksamheters behov. 7. Decentralisering, enkelhet samt tydlighet Kommunens organisation bygger på ett decentraliserat arbetssätt med en central styrning av gemensamma utgångspunkter för vissa delar av den ekonomiska förvaltningen. Ansvar och befogenheter ska ligga så långt ut i organisationen som möjligt. Ledningsfunktionerna på alla nivåer ska styra och samordna planering och uppföljning av både verksamhet och ekonomi. Varje nämnd har fullt ansvar för ekonomi inom ramen för tilldelade resurser i form av kommunbidrag. Riktlinjer, bestämmelser, regler mm för ekonomistyrningen ska vara enkla, tydliga och tillämpas på samma sätt i hela organisationen. 1 Detta avsnitt kvarstår tills vidare, men utgår och ersätts av Riktlinjer för god ekonomisk hushållning när det är klart.

116 8. Ansvarsenheter Kommunens organisation bygger på ansvarsenheter. Följande ansvarsenheter finns 8. Ansvarsenheter Kommunens organisation bygger på ansvarsenheter. Följande möjliga ansvarsenheter finns balansräkningsenhet resultatenhet kostnadsenhet. balansräkningsenhet resultatenhet kostnadsenhet. 8.1 Balansräkningsenhet Balansräkningsenhet är den mest långtgående enhetstypen. Enheten ansvarar för kostnader, intäkter, tillgångar och skulder. Enheten upprättar egen resultat- och balansräkning. Denna typ av enhet får endast förekomma för avgiftsfinansierade verksamheter. 8.2 Resultatenhet En resultatenhet ansvarar för kostnader, intäkter och nettokostnader. Det ekonomiska ansvaret fokuseras på resultatet, d v s skillnaden mellan intäkter och kostnader. Intäkterna kan vara externa och/eller interna. Kännetecknande för enhetstypen är att intäkterna är beroende av de prestationer som utförs. Nämnd kan öka eller minska sin bruttoomslutning, så länge kommunbidraget hålls. Om kommunbidraget visar sig otillräcklig ska nämnden i första hand vidta omdispositioner av tillgängliga resurser inom nämndens samlade budgetram och i andra hand aktualisera behovet av att ändra målen för verksamheten hos kommunfullmäktige. Denna typ av enhet är den normala i organisationen. Varje 8.1 Balansräkningsenhet Balansräkningsenhet är den mest långtgående enhetstypen. Enheten ansvarar för kostnader, intäkter, tillgångar och skulder. Enheten upprättar egen resultat- och balansräkning. Denna typ av enhet får endast förekomma för verksamhet som är helt avgiftsfinansierad. 8.2 Resultatenhet En resultatenhet ansvarar för kostnader, intäkter och nettokostnader. Det ekonomiska ansvaret fokuseras på resultatet, d v s skillnaden mellan intäkter och kostnader. Intäkterna kan vara externa och/eller interna. Kännetecknande för enhetstypen är att intäkterna är beroende av de prestationer som utförs. Nämnd kan öka eller minska sin bruttoomslutning, så länge kommunbidraget hålls. Om kommunbidraget visar sig otillräckligt ska nämnden i första hand vidta omdispositioner inom beslutat kommunbidrag och i andra hand aktualisera behovet hos kommunfullmäktige av att ändra målen för verksamheten och i tredje hand aktualisera behovet av utökat kommunbidrag. Denna typ av enhet är den normala i organisationen. Varje

117 nämnd är en resultatenhet. Nämnden ska inom sig definiera egna resultatenheter. 8.3 Kostnadsenhet En kostnadsenhet ansvarar enbart för bruttokostnaden. Den ansvariga nämnden har till uppgift att inom tilldelat kommunbidrag genomföra viss verksamhet. Nämnd ska inom sig definiera förekommande egna kostnadsenheter. 9. Finansiella mål Kommunens ekonomiska och finansiella planering ska präglas av långsiktighet med god ekonomisk hushållning som primär ledstjärna. Varje generation ska så långt det är möjligt bära sina kostnader. 10. Flerårsplan, budget och verksamhetsplan Kommunstyrelsen beslutar i januari året före budgetåret om vissa ekonomiska utgångspunkter i form av enklare planeringsförutsättningar inför budgetdialogen. Utgångspunkterna baseras på gällande flerårsplan, nya skatteberäkningar, kommunens ev. egna nya beslut, regeringens budget, omvärldsfaktorer mm. nämnd är en resultatenhet. Nämnd kan inom sig definiera egna resultatenheter. 8.3 Kostnadsenhet En kostnadsenhet ansvarar enbart för bruttokostnaden. Den ansvariga nämnden har till uppgift att inom tilldelat kommunbidrag genomföra viss verksamhet. Nämnd kan inom sig definiera förekommande egna kostnadsenheter. 9. Finansiella mål 2 Kommunens ekonomiska och finansiella planering ska präglas av långsiktighet med god ekonomisk hushållning som primär ledstjärna. Varje generation ska så långt det är möjligt bära sina kostnader. 10. Flerårsplan, budget och verksamhetsplan Kommunstyrelsen beslutar i januari året före budgetåret om vissa ekonomiska och verksamhetsmässiga utgångspunkter i form av enklare planeringsförutsättningar inför budgetdialogen. Utgångspunkterna baseras på gällande flerårsplan, nya skatteberäkningar, kommunens ev. egna nya beslut, regeringens budget, omvärldsfaktorer mm. Förslag till lokalförsörjningsplan samt genomförandeplan ingår i planeringsförutsättningarna. Den centrala planeringen sker genom en budgetdialog i början av april och en budetpresentation i början av maj året före den period som flerårsplanen avser. Kommunens övergripande planeringsprocess innehåller bland annat Den centrala planeringen sker genom en budgetdialog i början av april och en budetpresentation i början av maj året 2 2 Detta avsnitt kvarstår tills vidare, men utgår och ersätts av Riktlinjer för god ekonomisk hushållning när det är klart.

118 före den period som flerårsplanen avser. Vid budgetdialogen redovisar kommunledningskontorets ekonomiavdelning sammanställningar och beskrivningar över de ekonomiska utgångspunkterna för den kommande perioden. Nämnderna redovisar omvärldsfaktorer som påverkar verksamheten, egna utgångspunkter, behovet av resurser, effekter av ev. efterfrågade neddragningar av kommunbidrag, investeringar för samtliga tre år i planperioden. Större investeringar ska åtföljas av en driftkostnadskalkyl. Kommunledningskontorets ekonomiavdelning tillhandahåller modell för hur kalkylering ska ske. Planeringsarbetet sker i fast penningvärde, vilket innebär att prisnivån året före budgetåret används. Kommunstyrelsen beslutar parallellt med upprättande av flerårsplanen, dock senast i augusti året före budgetåret, om omräknat kommunbidrag i budgetårets prisnivå. Kommunledningskontoret utfärdar närmare anvisningar. 11. Kommunbidrag Kommunbidrag motsvarar skillnaden mellan kostnader och intäkter. Kommunfullmäktiges anslagsbindning sker på nämndsnivå för driftverksamheten. Kommunfullmäktige kan ange särskilda ändamål som vissa delar av kommunbidraget ska användas till. Nämnden fördelar kommunbidraget på sina verksamheter med iakttagande av kommunfullmäktiges direktiv. Nämnden Vid budgetdialogen redovisar kommunledningskontoret sammanställningar och beskrivningar över de ekonomiska utgångspunkterna för den kommande perioden. Nämnderna redovisar omvärldsfaktorer som påverkar verksamheten, egna utgångspunkter, behovet av resurser, effekter konsekvenser av ev. efterfrågade förändringar av kommunbidrag, investeringar mm. Investeringar redovisas för de kommande 10 åren, varav de tre första avser den aktuella flerårsplaneperioden i enlighet med Riktlinjer för investeringar. Arbetet med flerårsplanen sker i fast penningvärde, vilket innebär att prisnivån året före budgetåret används. Kommunstyrelsen beslutar därefter i augusti om omräknat kommunbidrag till budgetårets beräknade prisnivå. Kommunledningskontoret utfärdar anvisningar för arbetet. 11. Kommunbidrag Kommunbidrag motsvarar skillnaden mellan nämndens kostnader och intäkter. Kommunfullmäktiges anslagsbindning sker på nämndsnivå för driftverksamheten. Kommunfullmäktige kan ange särskilda ändamål som vissa delar av kommunbidraget ska användas till. Nämnden fördelar kommunbidraget på sina verksamheter med iakttagande av kommunfullmäktiges beslut i flerårspla-

119 äger rätt att under löpande år göra omdispositioner mellan sina verksamheter under förutsättning att kommunfullmäktiges mål inte äventyras. Överföring av kommunbidrag mellan nämnder får endast undantagsvis förekomma. Kommunfullmäktige beslutar om dessa överföringar och kan ge kommunstyrelsen rätt att besluta om mindre justeringar av kommunbidragen. Tilldelat kommunbidrag utgör den yttersta restriktionen för verksamheten. Om tilldelade resurser inte räcker till den pågående/planerade verksamheten måste nämnden vidta åtgärder så att verksamheten ryms inom tilldelat kommunbidrag. Större förändringar eller avvikelser från vad kommunfullmäktige beslutat måste behandlas av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige kan utifrån den ekonomiska utvecklingen under året besluta om tillfälliga större, generella restriktioner för samtliga nämnder i syfte att hålla den antagna budgeten. Kommunstyrelsen har med motsvarande syfte rätt att besluta om mindre, generella restriktioner. 12. Tilläggsanslag Tilläggsanslag under löpande år medges normalt endast för tillkommande lönekostnader pga. centrala löneförhandlingar. nen. Nämnden äger rätt att under löpande år göra omdispositioner mellan sina verksamheter under förutsättning att kommunfullmäktiges mål inte äventyras. Överföring av kommunbidrag mellan nämnder får endast undantagsvis förekomma. Kommunfullmäktige beslutar om dessa överföringar och kan ge kommunstyrelsen rätt att besluta om mindre justeringar av kommunbidragen. Tilldelat kommunbidrag utgör den yttersta ramen för verksamheten. Om tilldelade resurser inte räcker till pågående/planerad verksamhet måste nämnden vidta åtgärder så att verksamheten ryms inom tilldelat kommunbidrag. Större förändringar eller avvikelser från vad kommunfullmäktige beslutat ska behandlas av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige kan utifrån den ekonomiska utvecklingen under året besluta om tillfälliga större, generella restriktioner för samtliga nämnder i syfte att hålla den antagna budgeten. Enligt kommunallagen (6 kap 8 ) kan kommunfullmäktige ge kommunstyrelsen rätt att fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet. Exempel på detta är generellt anställningsstopp eller att kommunstyrelsen ges en överordnad roll inom t ex personal-, miljö- eller säkerhetsområden. 12. Tilläggsanslag Tilläggsanslag under löpande år medges normalt endast för tillkommande lönekostnader pga. den årliga löneöversynen.

120 Behov av utökade ekonomiska resurser behandlas i det årliga arbetet med flerårsplanen. Nya behov som uppstår under året hanteras inom nämnden och inom det kommunbidrag som tilldelats. Kommunfullmäktige har inget anslag för oförutsedda behov. 13. Uppföljning och bokslut Den centrala ekonomiska uppföljningen sker även genom tre controllerrapporter, per februari, juni resp. oktober. Dessa innehåller övergripande ekonomisk information och uppföljning för innevarande år. Varje nämnd beslutar om sin interna uppföljning. Uppföljningen bör här ske mer frekvent och på en mer detaljerad nivå än vad som sker till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Delårsrapporterna ska bygga på ett för aktuell period upprättat delårsbokslut. Kommunledningskontoret utfärdar närmare anvisningar delårsbokslut och årsbokslut. Eventuellt behov av utökade ekonomiska resurser behandlas i det årliga arbetet med flerårsplanen. Nya behov som uppstår under året hanteras inom nämnden och inom det kommunbidrag som tilldelats. Kommunfullmäktige har inget anslag för oförutsedda behov. 13. Ekonomisk uppföljning Uppföljning sker genom två delårsrapporter (april resp. augusti) samt bokslut/årsredovisning som redovisas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Ekonomisk uppföljning till kommunstyrelsen sker även genom tre controllerrapporter, per februari, juni resp. oktober. Dessa innehåller övergripande ekonomisk information och uppföljning för innevarande år. Varje nämnd beslutar om sin interna uppföljning. Uppföljningen bör här ske mer frekvent och på en mer detaljerad nivå än vad som sker till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Delårsrapporterna ska bygga på ett för aktuell period upprättat delårsbokslut. Kommunledningskontoret utfärdar anvisningar för delårsbokslut och delårsrapporter resp. årsbokslut och årsredovisning.

121 14. Ekonomisk information Nämnder och förvaltningar har skyldighet att snarast informera kommunstyrelsen, resp. kommunledningskontoret om uppkomna avvikelser i pågående och/eller planerade verksamheter resp. investeringar även mellan de ordinarie uppföljningstillfällena enligt avsnitt Avvikelser från kommunbidrag eller budget Syfte är att skapa en medvetenhet om vikten av att anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna och att ha ett aktivitetssystem om förutsättningarna ändras. Kommunstyrelsen har beslutat om särskilda bestämmelser rörande konstaterade eller prognostiserade avvikelser från kommunbidrag eller budget. 15. Avvikelser från kommunbidrag eller budget Allmänt Chef ansvarar för ekonomi och verksamhet inom tilldelat ansvarsområde och förväntas nå målen för verksamheten. Ett av målen för verksamheten är att verksamheten ska bedrivas inom beslutad budget. Om chef befarar att målen inte kommer att nås ska korrigeringsåtgärder vidtas. Om upprättad prognos, trots att åtgärder vidtas, pekar på att målen inte kommer att nås ska närmast överordnad chef underrättas. I regel sker detta vid förvaltningens normala uppföljningstillfällen. Rapportering och åtgärdsförslag till nämnd, kommunstyrelse och kommunfullmäktige Förvaltningschefen ska vidta åtgärder som under verksamhetsåret medför att nämndens mål nås. Om prognos pekar på att målen inte kommer att nås ska förvaltningschefen informera nämnden om läget och föreslå en handlingsplan som korrigerar prognostiserad målavvikelse.

122 Nämnden ska informera kommunstyrelsen när väsentlig avvikelse uppstått eller beräknas uppstå från tilldelat kommunbidrag, kommunfullmäktiges och/eller nämndens mål, lagstiftning eller annan bindande föreskrift. Rapportering ska i normalfallet ske tillsammans med delårsrapporten, dock senast till påföljande sammanträde med kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen avgör i vilken form och utsträckning kommunfullmäktige ska delges information eller, om så bedöms erforderligt, överlämna redovisningen till kommunfullmäktige för godkännande. Avvikelse av väsentlig ekonomisk omfattning Vid avvikelse överstigande 1 % av nämnds kommunbidrag eller 20 % av kommunens budgeterade helårsresultat ska nämnden informera kommunstyrelsen om detta med redovisning av åtgärder. För samhällsbyggnadsnämnden gäller 1 % av nämndens bruttokostnader. 15. Inarbetning av underskott Verksamheten ska bedrivas i överensstämmelse med mål och riktlinjer. Varje nämnd ska vid den årliga budgetdialogen redogöra för orsaken (-erna) till förekommande över- eller underskott. För att inte riskera att viktiga verksamhetsmål äventyras och för att undvika alltför dramatiska besparingar i verksamheten, ska inarbetning av underskott ske under planerade former. Inarbetning bör dock inte ske över en längre period än tre år. 16. Ekonomiskt underskott Verksamheten ska bedrivas i överensstämmelse med mål och riktlinjer. Varje nämnd ska vid den årliga budgetdialogen redogöra för orsaken/orsakerna till uppkomna över- eller underskott för föregående år. Enligt Kommunallagen kap 11, 12 ska ett negativt balanskravsresultat för kommunen som helhet återställas inom tre år därefter. För ekonomiska underskott i nämnd beslutar kommunfullmäktige i samband med behandlingen av årsredovis-

123 Nämnd ska snarast, dock senast i samband med beslut om nästa verksamhetsplan, fatta beslut om på vilket sätt uppkommet underskott ska täckas. ning om ett uppkommet underskott ska återställas. 16. Realisationsvinster och förluster Realisationsvinster eller -förluster vid avyttringar av mark, byggnader, tekniska anläggningar, bostadsrätter samt finansiella anläggningstillgångar tillgodoförs resp. belastar kommunen centralt, dvs inte kopplat till enskild nämnd. Realisationsvinster eller -förluster vid övriga avyttringar, ex inventarier, tillgodoförs resp. belastar den nämnd som ansvarar för den verksamhet vari tillgångarna används. 17. Investeringar Kommunfullmäktiges anslagsbindning sker i huvudsak på objektnivå vad gäller byggnader eller större andra objekt. För inventarier, maskiner och fordon sker anslagsbindning som ramanslag för resp. nämnd. 17. Realisationsvinster och förluster Realisationsvinster eller -förluster vid avyttringar av mark, byggnader, tekniska anläggningar, bostadsrätter samt finansiella anläggningstillgångar tillgodoförs resp. belastar kommunen centralt, dvs inte kopplat till enskild nämnd. Realisationsvinster eller -förluster vid övriga avyttringar, ex inventarier, tillgodoförs resp. belastar den nämnd som ansvarar för den verksamhet vari tillgångarna används. /utgår och ersätts av Riktlinjer för investeringar i Uddevalla kommun / Nämnden ansvarar för att utrymme finns inom tilldelat kommunbidrag för ökade kapitalkostnader samt ev. ökade driftkostnader i övrigt pga. investeringar. Samtliga investeringar över 10 mkr ska godkännas av kommunstyrelsen innan igångsättning får ske. Det är den finansieringsansvariga nämnden som aktualiserar ärendet. Investeringarna ska tidsmässigt budgeteras utifrån när utbetalningarna beräknas ske.

124 Investeringar ska i planering och uppföljning redovisas hos den nämnd som slutligt ska finansiera investeringens driftoch kapitalkostnader. Varje nämnd ansvarar för att det fortlöpande förs ett register över nämndens anläggningar och inventarier. Kommunfullmäktige har antagit en särskild investeringspolicy som redovisar ytterligare utgångspunkter. 18. Kostnader och intäkter Den decentrala inriktningen för ekonomistyrningen innebär att påverkbara kostnader och intäkter så långt som möjligt ska föras ut i verksamheterna. Kostnader och intäkter som inte är påverkbara för en verksamhet kan redovisas centralt inom nämnden. Interna varor och tjänster får inte hanteras som fri nyttighet utan ska så långt det är rimligt vara prissatta. Internt köp av varor och tjänster eller intern hyra av lokaler ska så långt det är administrativt rimligt bokföras mellan säljande och köpande enhet. Den administrativa hanteringen av detta ska ske genom automatisk bokföring så långt det är möjligt. 18. Kostnader och intäkter Den decentrala inriktningen för ekonomistyrningen innebär att påverkbara kostnader och intäkter så långt som möjligt ska föras ut i verksamheterna. Kostnader och intäkter som inte är påverkbara för en verksamhet kan redovisas centralt inom nämnden. Interna varor och tjänster ska normalt inte hanteras som fri nyttighet utan ska så långt det är administrativt rimligt vara prissatta och bokföras mellan säljande och köpande enhet. Hanteringen av detta ska ske genom automatisk bokföring så långt det är möjligt. Intern förhyrning av lokaler sker i enlighet med Riktlinjer för internhyra. Kommuncentrala eller förvaltningscentrala overheadkostnader bör beräknas och belasta de verksamheter där det finns Kommuncentrala eller förvaltningscentrala overheadkostnader bör beräknas och belasta de verksamheter där det finns

125 anledning, som ex verksamheter vars taxor eller avgifter bör belastas med dessa. I dessa kostnader ingår interna tjänster som inte är särskilt prissatta. 19. Kapitalkostnader Kommunfullmäktige fastställer internräntesats. Kommunstyrelsen fastställer regler för anläggningstillgångar och avskrivningar för beräkning av kapitalkostnader. Den av Rådet för Kommunal Redovisning utarbetade skriften Avskrivningar avgränsning, värdering och nyttjandeperioder för immateriella och materiella anläggningstillgångar utgör därvid utgångspunkt. Kommunen tillämpar rak avskrivning för samtliga investeringar. anledning, som ex verksamheter vars taxor eller avgifter bör belastas med dessa. I dessa kostnader ingår interna tjänster som inte är särskilt prissatta. 19. Kapitalkostnader Med kapitalkostnader avses avskrivningar och intern ränta. Kommunledningskontoret fastställer tillämpningsanvisningar och regler för anläggningstillgångar och avskrivningar för beräkning av kapitalkostnader. Den av Rådet för Kommunal Redovisning utarbetade skriften Avskrivningar avgränsning, värdering och nyttjandeperioder för immateriella och materiella anläggningstillgångar utgör därvid utgångspunkt. Kommunen tillämpar rak avskrivning för samtliga investeringar. På fastigheter, gator och vägar och övriga större anläggningstillgångar tillämpas komponentredovisning. Kommunfullmäktige fastställer i samband med beslutet om flerårsplanen nivån på den interna räntan för det kommande året. Räntesatsen är samma för samtliga anläggningstillgångar och oavsett om investeringen finansieras med egna eller upplånade medel. Kommunfullmäktige fastställer i beslutet om flerårsplanen nivån på den interna räntan för det kommande året. Räntesatsen är samma för samtliga anläggningstillgångar och oavsett om investeringen finansieras med egna eller upplånade medel. Den internränta som ska tillämpas ska vara densamma som den upplåningsränta internbanken prognostiserar för den koncerngemensamma skuldportföljen för kommande år. Den internränta som ska tillämpas i kommunen fastställs i flerårs- Internräntan följer den av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) rekommenderade internräntan så länge den inte avviker med mer än +/- 0,5 % från kommunens internbanks prognostiserade ränta för den koncerngemensamma skuldportföljen

126 planen. för det kommande året. Den internränta som ska tillämpas i kommunen fastställs i flerårsplanen. Avgiftsfinansierad verksamhet, som drivs som balansräkningsenhet, belastas med räntekostnad enligt samma principer som gäller för utlåning till koncernföretagen. Detta innebär att verksamheten löpande belastas med den genomsnittliga ränta som uppstår vid kommunens långfristiga upplåning och att räntekostnaden beräknas på nettot av bokfört värde av anläggningstillgångar och rörelsekapital. Vid ändring av räntesatsen justeras kommunbidraget i motsvarande utsträckning. Förändrad kapitalkostnad i övrigt föranleder normalt ingen justering av kommunbidraget. I samband med beslutet om flerårsplanen sker dock en prövning av ev. ökat eller minskat kommunbidrag pga. ökade kapitalkostnader för planerade investeringar. Avgiftsfinansierad verksamhet berörs inte i denna del. 20. Löpande bokföring och dokumentation av ekonomisystemet Nämnd ska tillse att fullständiga räkenskaper förs över nämndens verksamhet i enlighet med den kommunala redovisningslagen, kommunledningskontorets beskrivning av tillämpad redovisningsmodell samt övriga anvisningar. Nämnd ansvarar för att egna balanskonton avstäms och redovisas korrekt löpande och/eller vid varje bokslutstillfälle. Avgiftsfinansierad verksamhet, som drivs som balansräkningsenhet, belastas med räntekostnad enligt samma principer som gäller för utlåning till koncernföretagen (exkl. marginal). Detta innebär att verksamheten löpande belastas med den genomsnittliga ränta som uppstår vid kommunens långfristiga upplåning och att räntekostnaden beräknas på nettot av bokfört värde av anläggningstillgångar och rörelsekapital. Vid ändring av räntesatsen justeras kommunbidraget i motsvarande utsträckning. I beslutet om flerårsplanen sker en prövning av ev. ökat kommunbidrag för tillkommande kapitalkostnader för planerade investeringar. Avgiftsfinansierad verksamhet berörs inte i denna del. 20. Löpande bokföring och dokumentation av ekonomisystemet Nämnd ska tillse att fullständiga räkenskaper förs över nämndens verksamhet i enlighet med den kommunala redovisningslagen, normgivning samt kommunledningskontorets redovisningsregler och anvisningar. Nämnd ansvarar för att avstämning sker för sin del av balanskonton och redovisas korrekt löpande och/eller vid varje bokslutstillfälle.

127 Kommunstyrelsen upprättar dokumentation över förvaltningsgemensamma delar av ekonomisystemet i enlighet med den kommunala redovisningslagen. Nämnd upprättar en beskrivning över nämndsspecifika delar av ekonomisystemet. Kommunstyrelsen upprättar dokumentation över förvaltningsgemensamma delar av ekonomisystemet i enlighet med den kommunala redovisningslagen. Nämnd upprättar en beskrivning över nämndsspecifika delar av ekonomisystemet. 21. Kodplan Kodplanen för kommunen ska tillämpas på samma sätt inom hela organisationen. Kommunledningskontorets ekonomiavdelning bestämmer kodplanens utformning och utfärdar erforderliga tillämpningsanvisningar. 22. Taxor och avgifter Kommunfullmäktige beslutar om taxor och avgifter. Kommunfullmäktige kan överlåta till nämnd befogenhet att besluta om vissa mindre taxor och avgifter samt om sådana ändringar som beror på indexförändringar eller andra ändringar inom den ram som kommunfullmäktiges delegation innebär. 21. Kodplan Kodplanen för kommunen ska tillämpas på samma sätt inom hela organisationen. Kommunledningskontoret bestämmer kodplanens utformning och utfärdar erforderliga regler. 22. Taxor och avgifter Kommunfullmäktige beslutar om taxor och avgifter. Kommunfullmäktige kan överlåta till nämnd befogenhet att besluta om vissa mindre taxor och avgifter samt om sådana ändringar som beror på indexförändringar eller andra ändringar inom den ram som kommunfullmäktiges delegation innebär. I nämnds reglemente ska framgå vilka taxor och avgifter som kommunfullmäktige överlåtit besluttanderätten för. 23. Intern kontroll Den interna kontrollen är en viktig del av kommunens styrsystem. I begreppet intern kontroll innefattas hela organisationen och alla de rutiner och olika samverkande aktiviteter som bland annat syftar till att: 23. Intern kontroll Den interna kontrollen är en viktig del av kommunens styrsystem. I begreppet intern kontroll innefattas hela organisationen och alla rutiner och samverkande aktiviteter som bland annat syftar till att: öka effektiviteten inom alla nivåer i organisationen säkerställa att lagar, riktlinjer mm efterlevs öka effektiviteten inom alla nivåer i organisationen säkerställa att lagar, riktlinjer mm efterlevs

128 trygga tillgångar och förhindra att kommunen drabbas av extra kostnader på grund av oavsiktliga eller avsiktliga fel säkerställa en riktig och fullständig ekonomisk redovisning säkerställa att resurser disponeras i enlighet med kommunfullmäktiges intentioner. trygga tillgångar och förhindra att kommunen drabbas av extra kostnader på grund av oavsiktliga eller avsiktliga fel säkerställa en riktig och fullständig ekonomisk redovisning säkerställa att resurser disponeras i enlighet med kommunfullmäktiges intentioner. För internkontrollen i kommunen finns av kommunfullmäktige antagna riktlinjer. Ansvaret för den interna kontrollen ligger på respektive nämnd. Kommunstyrelsen har tillsynsansvaret att nämnd bl. a. har tillräcklig ekonomisk kontroll. För internkontrollen i kommunen finns av kommunfullmäktige antagna Riktlinjer för intern kontroll Uddevalla kommun : Ansvaret för den interna kontrollen ligger på respektive nämnd. Kommunstyrelsen har tillsynsansvaret att nämnd bl. a. har tillräcklig ekonomisk kontroll.

129 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00227 Trafik- och parkeringsstrategi för Uddevalla kommun Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade att återemittera förslaget om en trafik- och parkeringsstrategi till förvaltningen. Bakgrunden var frågor om strategins inriktning med avseende på kommunens landsbygd, förhållningssätt till ny teknik som på sikt kan förändra transportsektorn och synen på parkeringstal kopplat till kommunens parkeringsnorm. Strategin har därför bearbetas och kompletterats på dessa områden. Ett eget strategiområde för mindre orter och landsbygd har lagts till vilket beskriver hur kommunen aktivt skall verka för och själv utveckla transportfrågor även utanför huvudtätorten. Målen om tillgänglighet, trygghet i trafiken och en god miljö omfattar även landsbygd. Transportsektorn är föremål för teknisk utveckling vilket innebär att fler fordon kommer att elektrifieras och att fordon på sikt kan komma att bli autonoma (självkörande). Detta kommer att bidra till högre hållbarhet inom transportsektorn och att samhället kan planeras effektivare. Ett utbyte av fordonsflottan till fossilfria och autonoma fordon i så hög omfattning att det får betydelse för samhällsplaneringen kommer dock att ta relativt lång tid. Effekterna av autonoma fordon väntas få stor betydelse för samhällsplaneringen först i ett längre tidsperspektiv. Trafik- och parkeringsstrategin har också kompletterats med beskrivningar som bättre förklarar begrepp och samband kopplat till parkeringsfrågor. Fordonsparkering har stor påverkan och stark koppling till trafikalstring. Kommunens rådighet i parkeringsfrågan bör därför öka och en större flexibilitet i parkeringsbestämmelserna införas. Med trafikoch parkeringsstrategin som utgångspunkt bör därför nya bestämmelser för parkering och nya parkeringstal tas fram. Flexibla parkeringstal som ger fastighetsutvecklare incitament att utveckla åtgärder som minskar bilinnehavet bör införas. Den framtagna trafik- och parkeringsstrategin vill visa i vilken riktning Uddevalla ska utvecklas och ge stöd för hur staden ska planeras. Kommunen ska ha hög tillgänglighet men profilen ska vara hållbar även med avseende på transporter. I en attraktiv stad måste människan få större utrymme i stadsrummet. Staden ska vara trygg och inbjuda till aktivitet och vistelse. Strategin är därför transportslagsövergripande, dvs. behandlar alla trafikslag från gång och cykel till olika slag av motorfordonstrafik. Christer Hasslebäck (UP) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, Trafik- och parkeringsstrategi för Uddevalla kommun, december Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

130 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 42 Yrkanden Christer Hasslebäck (UP): avslag på förslaget i handlingarna. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på förslaget i handlingarna mot Christer Hasslebäcks (UP) avslagsyrkande och finner kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att anta trafik- och parkeringsstrategi för Uddevalla kommun. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson, Evy Gahnström, Kenneth Engelbrektsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

131 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(5) Dnr KS 2017/00227 Handläggare Strateg Sven Andersson Telefon Trafik- och parkeringsstrategi för Uddevalla kommun Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade att återemittera förslaget om en trafik- och parkeringsstrategi till förvaltningen. Bakgrunden var frågor om strategins inriktning med avseende på kommunens landsbygd, förhållningssätt till ny teknik som på sikt kan förändra transportsektorn och synen på parkeringstal kopplat till kommunens parkeringsnorm. Strategin har därför bearbetas och kompletterats på dessa områden. Ett eget strategiområde för mindre orter och landsbygd har lagts till vilket beskriver hur kommunen aktivt skall verka för och själv utveckla transportfrågor även utanför huvudtätorten. Målen om tillgänglighet, trygghet i trafiken och en god miljö omfattar även landsbygd. Transportsektorn är föremål för teknisk utveckling vilket innebär att fler fordon kommer att elektrifieras och att fordon på sikt kan komma att bli autonoma (självkörande). Detta kommer att bidra till högre hållbarhet inom transportsektorn och att samhället kan planeras effektivare. Ett utbyte av fordonsflottan till fossilfria och autonoma fordon i så hög omfattning att det får betydelse för samhällsplaneringen kommer dock att ta relativt lång tid. Effekterna av autonoma fordon väntas få stor betydelse för samhällsplaneringen först i ett längre tidsperspektiv. Trafik- och parkeringsstrategin har också kompletterats med beskrivningar som bättre förklarar begrepp och samband kopplat till parkeringsfrågor. Fordonsparkering har stor påverkan och stark koppling till trafikalstring. Kommunens rådighet i parkeringsfrågan bör därför öka och en större flexibilitet i parkeringsbestämmelserna införas. Med trafikoch parkeringsstrategin som utgångspunkt bör därför nya bestämmelser för parkering och nya parkeringstal tas fram. Flexibla parkeringstal som ger fastighetsutvecklare incitament att utveckla åtgärder som minskar bilinnehavet bör införas. Den framtagna trafik- och parkeringsstrategin vill visa i vilken riktning Uddevalla ska utvecklas och ge stöd för hur staden ska planeras. Kommunen ska ha hög tillgänglighet men profilen ska vara hållbar även med avseende på transporter. I en attraktiv stad måste människan få större utrymme i stadsrummet. Staden ska vara trygg och inbjuda till aktivitet och vistelse. Strategin är därför transportslagsövergripande, dvs. behandlar alla trafikslag från gång och cykel till olika slag av motorfordonstrafik.

132 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(5) Dnr KS 2017/00227 Beslutsunderlag Trafik- och parkeringsstrategi för Uddevalla kommun, dec Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att anta trafik- och parkeringsstrategi för Uddevalla kommun. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram en trafik- och parkeringsstrategi för Uddevalla kommun. Bakgrunden till beslutet var en utredning om avvecklad parkeringsnorm för delar av centrum i Uddevalla. Denna utredning visade att en avvecklad parkeringsnorm kommer att leda till ökade krav på kommunen att lösa parkeringsfrågorna i staden. En förändrad parkeringsnorm, såväl som en bedömning av framtida behov av kommunala parkeringsanläggningar, måste därför byggas på målsättningar om kommunens önskade utveckling av stadens centrum. Den framtagna trafik- och parkeringsstrategin vill visa i vilken riktning Uddevalla ska utvecklas och ge stöd för hur staden ska planeras. Strategin utgår från en på kommunens vision grundad inriktning som innebär att tillgängligheten i kommunen ska vara hög men samtidigt hållbar. För att skapa en attraktiv stad bör människan få ett större utrymme i stadsrummet. Staden ska vara trygg och inbjuda till aktivitet och vistelse. För boende utanför tätorterna gäller samma målsättningar om tillgänglighet, trygghet i trafiken och god miljö. Trafik- och parkeringsstrategin behandlades i kommunfullmäktige varvid ärendet återemitterades till förvaltningen. Bakgrunden var frågor om strategins inriktning med avseende på kommunens landsbygd, förhållningssätt till ny teknik som på sikt kan förändra transportsektorn och synen på parkeringstal kopplat till kommunens parkeringsnorm. Strategin har därför bearbetas och kompletterats på dessa områden. Mindre orter och landsbygd Ungefär en tredjedel av kommunens invånare bor på landsbygd eller i mindre tätorter utanför huvudtätorten Uddevalla. Detta betyder att en stor andel av kommunens invånare är beroende av infrastruktur som förvaltas av enskilda eller direkt av staten. Trafik- och parkeringsstrategin lägger stort fokus på åtgärder som påverkar transporter

133 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 3(5) Dnr KS 2017/00227 inom tätorter där kommunen själv äger och förvaltar gatu- och vägnätet och där åtgärder också får stor effekt p.g.a. befolkningstätheten. Syftet är att få fler inom tätorterna att välja hållbara transporter, dvs. gång, cykel och kollektivtrafik, vilket gör tätorterna mer attraktiva genom minskad trafikbelastning. Detta ger fördelar även för boende utanför tätorter som har färre transportalternativ att välja mellan och därför gynnas av en högre tillgänglighet i tätorten. I trafik- och parkeringsstrategin belyses hur kommunen aktivt skall verka för och själv utveckla transportfrågor även i de mindre orterna och på kommunens landsbygd. En strategisk inriktning om mindre orter och landsbygd har lagts till i dokumentet. Två områden är särskilt viktiga samverkan med andra väghållare för att tydligöra brister och behov i infrastrukturen samt säkerställa att en god kvalitet på vägnät där kommunen själv är väghållare upprätthålls. Kommunen har även en viktig roll i att medverka till utvecklad kollektivtrafik på landsbygd. Tillgänglighet till kollektivtrafik i de större stråken kan t.ex. förstärkas genom pendelparkeringar i anslutning till större hållplatser. Utanför stråken kan landsbygdstrafik och närtrafik utvecklas som komplement till övriga trafikslag. Målen om tillgänglighet, trygghet i trafiken och en god miljö omfattar även landsbygd. Förhållningssätt till ny teknik inom transportsektorn Transportsektorn är ständigt föremål för teknisk utveckling vilket innebär nya tekniska lösningar som också kan bidra till en högre hållbarhet och ett effektivare sätt att planera och använda samhällets resurser. Ny teknik inom transportsektorn kan därför uppfattas som den enkla lösningen på såväl miljömässiga som planeringsmässiga problem inom samhällsbyggnaden. Trafik- och parkeringsstrategin har i sitt appendix kompletteras med en beskrivning av hur teknikutvecklingen kan inverka på trafik- och stadsplanering på kort och medellång sikt fram till Fler fordon kommer att elektrifieras vilket leder till ett ökat behov av ladd möjligheter för dessa fordon. Då övergången till fossilfria fordon dock kommer att ta relativt lång tid måste dock kommunen ändå genomföra fler åtgärder för att luftkvalitén inte skall försämras och för att målet om fossiloberoende skall uppnås Forskningen kring autonoma (självkörande) fordon bedrivs intensivt och tester genomförs f.n. i kontrollerade miljöer. Målet är att få fram fordon som självständigt, utan förare, övervakar vägbanans förutsättningar och på egen hand utför alla säkerhetskritiska föraruppgifter. Det finns olika bedömningar kring när denna teknik är fullt utvecklad och får allmänt genomslag. Statliga Trafikanalys uppskattar att förarlösa fordon kan utgöra en betydande del av fordonsflottan kring år För att autonoma fordon skall få betydelse för samhällsplaneringen måste en stor andel av fordonsflottan omfattas av denna teknik. Effekter som mindre trängsel kan då leda till att markytor utnyttjas effektivare, antalet parkeringsplatser kan minskas osv. Denna teknik väntas

134 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 4(5) Dnr KS 2017/00227 dock inte få genomgripande konsekvenser för stads- och trafikplaneringen i närtid. Utbyte av fordonsflottan tar helt enkelt långt tid att genomföra. Fram till år 2035 bedöms inte autonoma fordon utgöra en så stor andel av fordonsflottan att det får stora konsekvenser för stads- och trafikplanering. Teknikutvecklingen kommer att förändra transportsektorn, men i första skedet genom att trafiksäkerheten för enskilda fordon förbättras. Parkeringstal Frågan om bilparkering är viktig och av stor betydelse för tätortens utveckling. Bilparkering tar stora ytor i anspråk och behöver ställas mot andra funktioner som gör staden attraktiv. Kommunen har tidigare genomfört en utredning om slopad parkeringsnorm i centrum men konstaterat att parkeringsfrågan måste sättas i sammanhang för att inte leda till nya problem. Trafik- och parkeringsstrategin innehåller mål för parkeringstillgänglighet koppat till trafikens omfattning och ett antal strategier som leder till att dessa mål kan uppnås. Prissättning och reglering har mycket stor påverkan på parkeringsefterfrågan och därmed även på trafikalstring. Kommunens rådighet i parkeringsfrågan bör därför öka och en större flexibilitet i parkeringsbestämmelserna bör införas. Fastighetsutvecklare som erbjuder åtgärder som minskar efterfrågan på bilparkering, exv. genom bilpooler eller andra mobilitetsåtgärder för hållbart resande kan då erbjudas reducerade krav på parkeringstal. Med trafik- och parkeringsstrategin som utgångspunkt bör därför nya bestämmelser för parkering och nya parkeringstal tas fram. Kommunens nuvarande parkeringsnorm är föråldrad. Flexibla parkeringstal bör införas som begrepp vilket ger fastighetsutvecklare incitament att utveckla åtgärder som minskar bilinnehavet bland de boende. Trafik- och parkeringsstrategin har kompletterats med beskrivningar av begrepp som parkeringsnorm, flexibla parkeringstal, parkeringsköp och kommunal parkeringsrådighet. Trafikstrategisk inriktning och sammanfattning Den framtagna trafik- och parkeringsstrategin vill visa i vilken riktning Uddevalla ska utvecklas och ge stöd för hur staden och kommunen ska planeras. Tillgängligheten i kommunen ska vara hög men profilen ska vara hållbar även med avseende på transporter. Översiktsplanen och samhällsbyggnadsstrategin, riktlinjerna för bostadsförsörjning m.fl. är styrdokument som ligger till grund för trafik- och parkeringsstrategin. Ansatsen är bred och tidshorisonten medvetet lång för att planering inom områden kopplade till trafik, transportsystem och parkering ska harmonisera och sträva mot kommunens målsättningar. I en attraktiv stad måste människan få större utrymme i stadsrummet. Staden ska vara trygg och inbjuda till aktivitet och vistelse.

135 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 5(5) Dnr KS 2017/00227 Strategin är därför transportslagsövergripande, dvs. behandlar alla trafikslag från gång och cykel till olika slag av motorfordonstrafik. Trafik- och parkeringsstrategin utgör en utgångspunkt för konkreta handlingsplaner och åtgärdsprogram såsom parkeringsbestämmelser, gång- och cykelplaner, kollektivtrafikplan, åtgärder för förbättrade regionala förbindelser osv. Peter Larsson Kommundirektör Sven Andersson Strateg samhällsplanering Expediera till: Samtliga nämnder Västvatten AB Uddevalla Energi AB Uddevalla Hamnterminal AB Uddevalla Omnibus AB Uddevalla Turisttrafik AB Bostadsstiftelsen Uddevallahem Bostadsstiftelsen Ljungskilehem Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Trafikverket Region Väst Fyrbodals kommunalförbund Västra Götalandsregionen, avd. kollektivtrafik och infrastruktur Västtrafik AB Uddevalla Näringsliv Företagarna Uddevalla Uddevalla Centrumutveckling Bokenäsets Framtid

136 TRAFIK- OCH PARKERINGSSTRATEGI Uddevalla kommun 1

137 Titel: Trafik- och parkeringsstrategi Uddevalla Kommun Datum för antagande: 18-xx-xx Strategisk samhällsplanering, Uddevalla kommun Kontaktperson: Patrik Petré tel Författarare och layout: Trivector Traffic AB Foto: Framsida: Peter Ljungren s. 4, s. 11, s. 23: Jenny Martinsson s. 10: Maria Rasmusson s. 9, s. 39: Mikael Reinhardt s. 13: Helena Amundsson 2

138 Förord Kommunfullmäktige ( ) har efter en utredning om parkeringsnorm för Uddevalla centrum dragit slutsatsen att frågan om en ny parkeringsnorm måste sättas i ett större sammanhang och beslutade därför att en trafik- och parkeringsstrategi för Uddevalla kommun skulle tas fram 1. Detta dokument är en trafik- och parkeringsstrategi för Uddevalla kommun med fokus på Uddevalla tätort. Målsättningarna och de strategiska inriktningarna som beskrivs kan i huvudsak också tillämpas för andra större tätorter i kommunen, exempelvis Ljungskile. Strategidokumentet ska ge stöd till hur transportsystemen i kommunen ska planeras samt visa i vilken riktning Uddevalla ska utvecklas i. Ansatsen är bred och tidshorisonten är lång, vilket är ett medvetet val för att planering inom många områden kopplat till trafik, transportsystem och parkering ska harmonisera och sträva mot samma målsättningar. Trafik- och parkeringsstrategin har tagits fram av Uddevalla kommun. Remissperiod har hållits under våren Medverkande i styrgruppen från Uddevalla kommun har varit: Patrik Petré, Stefan Björling, Sven Andersson Medverkande i arbetsgruppen från Uddevalla kommun har varit: Sven Andersson, Birgitte Johansson, Anna-Karin Forseng, Karin Westman, Stefan Björling, Mattias Blixt, Ulrica Wallin, Anna Reinhardt, Cecilia Trolin, Charles Hörnstein December, 2017 Uddevalla kommun 1 Uddevalla kommun KF trafik- och parkeringsstrategi för Uddevalla kommun. Dnr 2014/00589.

139

140 Innehåll Inledning Bristanalys och utmaningar i Uddevalla Trafikstrategiska mål Strategiska inriktningar Samhällsplanering för hållbara transporter Människan i stadsrummet Mobility management Trafik och Uddevalla centrum Gångtrafik Cykeltrafik Kollektivtrafik Biltrafik Parkering för bil och cykel Mindre orter och landsbygd Uddevalla och regionala förbindelser Genomförande och uppföljning Appendix: Uddevalla och trafiken, igår, idag och i framtiden

141 Inledning I Uddevalla har alla nära till stadens möjligheter och naturens lugn. Transportsystemet erbjuder en tillgänglighet som gör det möjligt att nå det som kommunen och övriga regionen har att erbjuda. Hållbara val är självklara för invånare, besökare och näringsliv. Transportsystemet stärker möjligheterna till en god livskvalité och en attraktiv stad. Utifrån visionen för Uddevalla kommun har ovanstående trafikstrategiska inriktning för transportsystemet formulerats. Inriktningen pekar ut en önskvärd riktning för Uddevallas transportsystem och anger vart kommunen vill nå. Inriktningen beskriver att tillgängligheten ska vara god, men samtidigt hållbar, vilket bl.a. styrks av målsättningarna om ett ökat kollektivtrafikresande i kommunens översiktsplan och i Västra Götalandsregionens trafikförsörjningsprogram. I översiktsplanen liksom i Uddevallas Cykelplan beskrivs även målsättningen att förutsättningarna för att cykla och gå ska stärkas. Uddevalla har skrivit under Västra Götalandsregionens Klimatstrategi 2 med mål om fossiloberoende till 2030 och i kommunens Energiplan beskrivs miljömålet att Uddevalla kommun ska verka för en minskad klimatpåverkan av resor och transporter 3. För att nå dit behövs en förändring av de tre områdena bilen, bränslet och beteendet enligt den statliga utredningen Fossilfrihet på väg 4. Åtagandet ger i förlängningen stöd för ett ökat utbud av hållbara resval i Uddevalla. För att stärka tillgängligheten för alla beskrivs i den fördjupade översiktsplanen för Uddevalla Stad 5 och i Samhällsbyggnadsstrategin 6 att vi ska bygga en tätare stad genom att lokalisera bebyggelse nära befintlig infrastruktur och att Uddevalla ska bli en tätare stad genom att bebyggelse lokaliseras nära bra kollektivtrafiklägen. En god livskvalité betyder även att transportsystemet ska vara säkert, tryggt och attraktivt att vistas i. De nationella miljökvalitetsmålen 7, regler och riktlinjer för buller 8 2 VGR Tillgänglig; 3 Uddevalla kommun KF maj Energiplan för Uddevalla Kommun Regeringen Fossilfrihet på väg. ID-nummer: SOU 2013:84 5 Uddevalla kommun KF nov Fördjupad översiktsplan Uddevalla Stad - UTKAST 6 Uddevalla kommun KF sept Samhällsbyggnadsstrategi, ver Regeringskansliet Boverket

142 och nollvision för allvarligt skadade och dödade i trafiken 9 anger en riktning som Uddevalla kommun strävar efter att uppfylla. Vidare beskrivs i den fördjupade översiktsplanen för Uddevalla Stad att den gestaltningsmässiga utformningen av gatuvägnät ska inbjuda till vistelse och möten mellan människor 10. Vad är en trafik- och parkeringsstrategi? Trafik- och parkeringsstrategin beskriver Uddevalla kommuns inriktning i arbetet med trafik- och parkeringsfrågor för hela kommunen men med fokus på Uddevalla tätort. Den utgår ifrån den trafikstrategiska inriktningen och innehåller målsättningar för vad kommunen vill uppnå. Trafik- och parkeringsstrategin slår även fast vilka strategiska inriktningar som ska gälla för den framtida planeringen av transportsystemet. Trafik- och parkeringsstrategin är ett inriktningsdokument som beskriver hur kommunen ska agera för att uppnå ett hållbart trafiksystem. Strategierna behöver därefter brytas ner till konkreta åtgärdsplaner som stödjer den önskvärda utvecklingen. Dokumentet redogör för ett antal åtgärder som på kort sikt krävs för att ytterligare underbygga strategierna, samt förslag på mätbara indikatorer som ska visa att utvecklingen går åt tänkt håll. I figuren nedan redogörs hur trafik- och parkeringsstrategin kommer att konkretiseras i olika åtgärdsplaner. Översiktplan med fördjupning Trafik- och parkeringsstrategi Samhällsbyggnadsstrategi Cykelplan Bestämmelser för parkering Kollektivtrafikplan Handlingsplan för gators utformning Hastighetsplan Gångplan Trafik- och parkeringsstrategin är ett inriktningsdokument som ligger till grund för olika åtgärdsplaner som behöver uppdateras/tas fram för Uddevalla kommun. 9 Trafikverket trafiksakerhetsmal/nollvisionen/ 10 Uddevalla kommun KF nov Fördjupad översiktsplan Uddevalla Stad 2

143 Genomförande Metodik Trafik- och parkeringsstrategin är framtagen med utgångspunkt i TRAST-metodiken. TRAST står för Trafik för en attraktiv stad och är en handbok framtagen av Trafikverket m fl. Under framtagandet har även back-casting använts vilket är ett målstyrt arbetssätt. Detta tog sig bland annat uttryck i att arbetet inleddes med att formulera en önskvärd framtidsbild i form av (trafikstrategisk) inriktning och mål, därefter studerades vilka strategier som behövs för att kunna nå dessa. Metoden har bidragit till att skapa en övergripande bild av transportsystemet idag, vilka utmaningar som finns kopplat till trafikens utveckling, vilka mål kommunen vill arbeta mot och genom vilka strategier detta ska ske de kommande åren. TRAST-ASPEKTER En central del i TRAST är de sju så kallade TRAST-aspekterna som i korthet kan beskrivas enligt: Stadens karaktär: hur gator och bebyggelse tillsammans med parker, vatten och mötesplatser m.m. skapar stadens fysiska struktur. Transportsystemet: hur vägar, gator, spår, gång- och cykelbanor, hållplatser och stationer är uppbyggda och hänger samman. I systemet kan antalet transporter öka utan att trafiken ökar, t.ex genom att fler samåker i bil eller att det sker en överflyttning från bilresor till kollektivtrafiken. Trafikens omfattning: de resor och transporter som genomförs i transportsystemet. Tillgänglighet: kan beskrivas med vilken lätthet invånare, besökare och verksamheter kan nå något önskvärt i samhället. Trygghet: människors upplevda trygghet handlar om individuella upplevelser och riskkänslighet. Trafiksäkerhet: utgörs av de risker som trafikanterna utsätts för. Risken kan i sin tur delas in i sannolikhet och konsekvens. Miljö och hälsa: vilken påfrestning transportsystemet och de resor som görs har på omgivande miljö och människors hälsa. Men även vilka positiva hälsoeffekter aktiva transporter kan bidra med. Bakgrundsbeskrivning i appendix och målsättningar i kapitel Trafikstrategiska mål har formulerats utifrån TRAST-aspekterna. I och med att målsättningarna är formulerade utifrån TRAST-aspekterna skapas en helhetssyn för att bidra till en hållbar utveckling. Geografisk avgränsning och målår Trafik- och parkeringsstrategin omfattar hela kommunen, men lägger fokus på Uddevalla tätort, inklusive Herrestad och Torp. Målår för när målsättningarna i trafikoch parkeringsstrategin ska vara uppfyllda är

144 Vad är en attraktiv stad? En attraktiv stad är en tätort, stor eller liten, som människor gärna vill vistas i och som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Den attraktiva staden ger människor en trygg plattform att bo, verka och leva i. Den har ett väl fungerande samspel med den omgivande regionen. Staden är viktig som motor för den ekonomiska utvecklingen, men denna måste ske inom ramen för vad som är ekologiskt hållbart (se vidare Trafikverkets publikation 2010:108 Så får vi Den Goda Staden, slutrapport) Ett väl balanserat trafiksystem är en förutsättning för en attraktiv stad och kan bidra till detta. - TRAST 4

145 Bristanalys och utmaningar i Uddevalla Nedan sammanfattas viktiga slutsatser från beskrivningen över vilka brister som behöver åtgärdas och vilka utmaningar vi står inför, idag och i framtiden. I appendix finns mer detaljerade beskrivningar av hur trafiken i Uddevalla, igår, idag och i framtiden tar sig uttryck. Utmaningar En gles struktur för bebyggelsen i staden skapar ett stort transportbehov. En stor del av persontransporterna sker med bil vilket ställer höga krav på omställning till ett hållbart resande. Den upplevda tillgängligheten till gång-, cykel- och kollektivtrafikinfrastruktur har minskat de senaste åren. Nyttjandegraden av flera centralt placerade parkeringsanläggningar är låg samtidigt som att det finns en upplevd försämrad tillgång på bilparkering i centrala Uddevalla de senaste åren. Uddevalla kommun har idag begränsad rådighet över parkeringsplatser i centrum vilket påverkar möjligheterna att reglera bilparkering med syfte att skapa en balanserad efterfrågan sett till utbudet. Den upplevda tryggheten utomhus under kvällstid rankas som relativt låg sett till andra kommuner i Sverige. Oskyddade trafikanter är inblandade i cirka hälften av alla trafikolyckor i Uddevalla. Trafiken utgör det största luftföroreningsproblemet inom Uddevalla tätort. Brister Det saknas riktlinjer för hur parkering ska planeras för Uddevalla tätort och i synnerhet för de kommande exploateringarna i centrala Uddevalla. Det finns en avsaknad av säkra gång- och cykelpassager och -banor, sammanlänkande cykelstråk och prioritering av gångstråk. Det finns en störningskänslighet i delar av transportsystemet både på järnvägsoch vägnätet. 5

146 Bohusbanans standard innebär begränsad turtäthet och långa restider med tåg. Det saknas kunskap om resvanor i Uddevalla, både för kommunen och för tätorten. Det genomförs få åtgärder för att uppmuntra andra resvanor än resor med bil och optimera användandet av den befintliga infrastrukturen. Det saknas kunskap om omfattningen av bil- och godstrafik på gatorna i centrala Uddevalla. Många olyckor mellan personbilar och oskyddade trafikanter kan härledas till bristfälliga övergångsställen. Det finns bostäder längs det kommunala vägnätet som är utsätts för höga bullernivåer. 6

147 Trafikstrategiska mål Inriktningen för Uddevallas transportsystem och de underliggande styrdokumenten i kommunen har definierats i tolv målsättningar utifrån TRAST-aspekterna. För varje målsättning ges i kapitel Genomförande och uppföljning förslag på indikatorer som ska vara mätbara och följas upp kontinuerligt för att utvecklingen av transportsystemet i Uddevalla kommun ska kunna utvärderas. Dokumentet ska aktualitetsförklaras av kommunfullmäktige vart fjärde år. 7

148 STADENS KARAKTÄR Utformningen av gatuvägnätet, inklusive gång- och cykelvägnätet, ska inbjuda till vistelse i stadens kärna och ta till vara på Uddevallas kulturhistoriska värden. Biltrafikens ytanspråk ska vägas mot stadens behov av andra funktioner för en attraktiv stadskärna. Bebyggelseutveckling ska ske genom förtätning i nära anslutning till befintlig infrastruktur i bra kollektivtrafiklägen. TRAFIKENS OMFATTNING Andelen gång-, cykel- och kollektivtrafikresor ska öka i tätorten. Hållbara färdmedel ska ges företräde vid prioritering av yta för olika transportslag i centrala Uddevalla. TRANSPORTSYSTEMET Uddevalla tätort ska ha en väl fungerande och väl utvecklad kollektivtrafik. Uddevalla tätort ska ha mycket goda gång- och cykelmöjligheter. TILLGÄNGLIGHET Uddevalla ska ha ett balanserat utbud av cykel- och bilparkering. Utbudet anpassas efter målsättning för trafikens omfattning. TRYGGHET OCH TRAFIKSÄKERHET Gatuvägnätet, inklusive gång- och cykelvägnätet, ska vara tryggt att använda. Ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken i kommunen. MILJÖ OCH HÄLSA Koldioxidutsläppen från transportsektorn ska minska i linje med målsättningen om en fossiloberoende region år Gällande rättspraxis för trafikbuller ska tillämpas även för bostäder och undervisningslokaler i befintlig miljö (uppförda före 1 juni 2015) 12. Det nationella miljökvalitetsmålet för frisk luft ska uppfyllas 13. Utformningen av gatuvägnätet, inklusive gång- och cykelvägnätet, ska inbjuda till vistelse i stadens kärna och ta till vara på Uddevallas kulturhistoriska värden. Biltrafikens ytanspråk ska vägas mot stadens behov av andra funktioner för en attraktiv stadskärna. 11 Uddevalla anslöt sig till Västra Götalandsregionens klimatstrategi år 2009 genom underskrift av kommunstyrelsens 2:e vice ordförande. 12 Infrastrukturproposition 1996/97:53 och Naturvårdsverkets vägledning Riktvärden för buller från väg- och spårtrafik vid befintliga bostäder, oktober Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet är: Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Källa: www. miljömål.se I följande kapitel redovisas de strategiska inriktningar som ska säkerställa att Uddevalla kommun arbetar mot målsättningarna i trafikoch parkeringsstrategin. 8

149 Strategiska inriktningar Samhällsplanering för hållbara transporter Strategier Bygg och utveckla staden där god kollektivtrafik kan säkerställas. Utveckla alternativ till bilresor genom att stärka gångvägnätet, cykelvägnätet och kollektivtrafiken. Utveckla funktioner och tjänster för mer hållbart resande i samtliga stadsbyggnadsprojekt. Arbetet ska påbörjas redan i ett tidigt skede. Bidrar till målsättningar: Andelen gång-, cykel- och kollektivtrafikresor ska öka i tätorten. Bebyggelseutveckling ska ske genom förtätning i nära anslutning till befintlig infrastruktur i bra kollektivtrafiklägen. Koldioxidutsläppen från transportsektorn ska minska i linje med målsättningen om en fossiloberoende region år Gällande rättspraxis för trafikbuller ska tillämpas även för bostäder och undervisningslokaler i befintlig miljö (uppförda före 1 juni 2015). Det nationella miljökvalitetsmålet för frisk luft ska uppfyllas. I Uddevalla är boendetätheten låg, barriärerna flera och avstånden mellan vissa större målpunkter långa. Det har skapat en situation där bilen är ett nödvändigt färdmedel för många av invånarnas resor. För att kunna nå ett fossiloberoende transportsystem visar forskning att det är nödvändigt att utöver tekniska framsteg på fordons- och drivmedelssidan även ändra beteendet hur vi väljer att transportera oss. En sådan utveckling är bara möjlig om attraktiviteten att resa med hållbara färdmedel eller att välja alternativ där resa inte behövs är tillräckligt stor. Attraktiviteten för gång, cykel och kollektivtrafik behöver därför öka med avseende på tillgänglighet, restid och bekvämlighet. Åtgärder behövs i den befintliga infrastrukturen och måste även tas i beaktande vid nyexploatering. Den upplevda tillgängligheten till gång- och cykelvägnätet och kollektivtrafiken har minskat de senaste åren och det är en utveckling som är prioriterad att vända. 9

150 Genom att bygga i kollektivtrafiknära lägen skapas förutsättningar att ge de som flyttar in i området tillgång till kollektivtrafik från början. Att kollektivtrafikförsörja nya områden är dyrt och för att det ska motiveras krävs en kritisk massa i form av resandeunderlag vilket inte är säkert att nyexploateringen når upp till. Genom att förtäta bebyggelsen inom befintliga stadsdelar i tätorten kan en högre täthet leda till ett bättre kollektivtrafikunderlag. Det kan även bidra till att skapa ett lokalt kundunderlag för handel och annan form av service vilket kan minska behovet av längre resor som idag till stor del utförs med bil. Detta arbete kan stärkas genom att erbjuda möjligheter för fastighetsutvecklare bygga eller finansiera alternativ till bilparkering i form av andra mobilitetstjänster och medfinansiering av exempelvis gång- och cykelinfrastruktur. För att underlätta planering av transportsystemet i linje med målsättningarna föreslås att vid en utbyggnad av transportsystemet ska investeringar i första hand göras utifrån en bedömning om hur attraktiviteten att resa med olika transportslag påverkas och om det går att utnyttja och optimera befintlig infrastruktur i första hand. 10

151 Strategiska inriktningar Människan i stadsrummet Strategier Utveckla trafikmiljön med hänsyn till behoven av gröna ytor i tätortsmiljön. Se till att åtgärder för minskat buller och minskade utsläpp från trafiken i såväl befintliga miljöer som vid nyexploatering och utveckling av ny infrastruktur alltid beaktas i trafikplaneringen. Fokusera på infrastruktur för oskyddade trafikanter så att det blir tryggt och säkert att röra sig i gatuvägnätet. Anpassa trafikmiljöns gestaltning och utformning så att upplevelser, för både barn och vuxna, alltid finns med i planeringen. Skapa fler offentliga mötesplatser med god tillgänglighet och attraktivitet som gör att fler människor vistas i stadsrummet och bidrar till att öka den upplevda tryggheten. Anpassa och gör trafikmiljön och allmänna platser tillgängliga för alla. Detta innebär såväl arbete med den fysiska utformningen som kontinuerligt arbete med drift, underhåll och belysning. Bidrar till målsättningar: Utformningen av gatuvägnätet, inklusive gång- och cykelvägnätet, ska inbjuda till vistelse i stadens kärna och ta till vara på Uddevallas kulturhistoriska värden. Biltrafikens ytanspråk ska vägas mot stadens behov av andra funktioner för en attraktiv stadskärna. Hållbara färdmedel ska ges företräde vid prioritering av yta för olika transportslag i centrala Uddevalla. Gatuvägnätet, inklusive gång- och cykelvägnätet, ska vara tryggt att använda. Ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken i Uddevalla. Gällande rättspraxis för trafikbuller ska tillämpas även för bostäder och undervisningslokaler i befintlig miljö (uppförda före 1 juni 2015). Det nationella miljökvalitetsmålet för frisk luft ska uppfyllas. 11

152 Uddevalla tätort upplevs delvis som otrygg enligt de medborgarenkäter som har genomförts de senaste åren. En av flera anledningar till otrygghet kan vara utformningen av gatuutrymmet och avsaknaden av människor i rörelse. Sett till olyckor i gaturummet är antalet oskyddade trafikanter som skadas i trafikolyckor relativt stort. Därmed bör ett särskilt fokus läggas på säkrare infrastruktur för oskyddade trafikanter och att verka för en tryggare miljö vid planering av gatumiljön. Att skapa en attraktiv tätortsmiljö där alla trafikantgrupper trivs, som är kantad med upplevelser längs vägen, upptäckarglädje för barn och gott om gröna ytor är en viktig strategisk inriktning. Uddevalla kommun har beslutat att minst 1 % av investeringarna i kommunala nybyggnationer ska avsättas till offentlig konst. Detta gäller även investeringar i vägar och gatumiljön och ska användas för att skapa en mer tilltalande miljö. Att få fler att promenera är en förutsättning för att åstadkomma attraktiva mötesplatser med liv och rörelse. En trygg tätortsmiljö beror av faktorer som täthet, funktionsblandning och öppenhet, exempelvis att det finns lokaler i bottenvåningar på hus som möjliggör ögon på gatan. Tätheten kan förändras genom att markparkering för bil bebyggs då större markparkeringar kan innebära att få människor är i rörelse samtidigt vilket kan bidra till otrygghet. Arbete med att skapa trygghet ska också inkludera ytor för parkering. För att göra trafikmiljön i Uddevalla tätort till en plats man gärna vistas i behöver samtliga miljöer ses över i syfte att skapa trygghet och trafiksäkerhet. Det handlar bland annat om att tillgodose barnens tillgänglighet i tätortsmiljöerna. Dessutom ska äldre och personer med funktionsvariation ges möjlighet att vistas i trafikmiljön utan problem. Framförallt innebär den strategiska inriktningen mindre insatser i gatumiljön som förbättrar kvaliteten, upplevelsen och säkerheten för alla. För attraktiva tätortsmiljöer är det även viktigt att successivt förbättra ljudmiljön och minska antalet bullerstörda i kommunen. 12

153 Strategiska inriktningar Mobility management Strategier Uppmuntra invånarna att resa mer hållbart genom mobility management-åtgärder. Sträva efter att kombinera trafikplanering och infrastrukturåtgärder med mobility managementåtgärder. Inkludera anställda vid kommunen och andra stora arbetsgivare i tätorten i arbetet med att uppmuntra hållbart resande. Bidrar till målsättningar: Andelen gång-, cykel- och kollektivtrafikresor ska öka i tätorten. Koldioxidutsläppen från transportsektorn ska minska i linje med målsättningen om en fossiloberoende region år Utöver arbetet med transportsnål samhällsplanering behövs det arbetas med beteendeförändring och attityder för att få fler att resa hållbart i Uddevalla. Mobility management är ett koncept med verktyg för beteendeförändring inom transportområdet. Mobility management består av åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. Det kan även vara ett sätt att få medborgare och näringsliv mer delaktiga i planeringsprocessen. Uddevalla kommun ska arbeta med mobility management som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Möjligheter finns för allmänheten att lämna åsikter och förslag, vilket är positivt för att inkludera medborgarna mer i trafikplaneringsprocessen. Detta arbete kan kompletteras med att genomföra fler mobility management-åtgärder för att informera och uppmuntra till mer hållbara resvanor och en effektivare nyttjande av det befintliga transportsystemet. Beteendeförändring behövs som komplement till andra viktiga åtgärder som transportsnål samhällsplanering, ny teknik och fossilfria bränslen. Genom att involvera mobility management i tidiga skeden och i all trafikplanering i kommunen kan mer hållbara transportval stödjas. 13

154 MOBILITY MANAGEMENT Mobility management (MM) är ett koncept för attityd- och beteendepåverkan inom transportområdet och ett komplement till mera traditionell trafikplanering. Kortfattat brukar mobility management definieras som: Ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Grundläggande för mobility management är användningen av mjuka åtgärder så som information och kommunikation, organisation av tjänster och koordination av olika parters verksamheter. Kännetecknande för dessa åtgärder är att de inte nödvändigtvis kräver stora finansiella investeringar, men ofta förbättrar effektiviteten av fysisk infrastruktur genom att optimera användningen. Det handlar om att på olika sätt effektivisera användandet av transporter och infrastruktur med syftet att påverka resan innan den har börjat. Att genomföra mobility management-åtgärder är inte ett sätt att ersätta tekniska och fysiska lösningar. Det är snarare ett sätt att få ut större effekt av ny och befintlig infrastruktur. Exempel på vanliga mobility management-åtgärder är kampanjer för att uppmuntra att testa eller fortsätta att resa med hållbara färdmedel, reserådgivning till invånare och anställda på företag, information om nya cykelbanor, bilpooler etc, och mobilitetsplaner för skolor. 14

155 Strategiska inriktningar Trafik och Uddevalla centrum Strategier Utarbeta en målbild för en attraktiv stadskärna utifrån ett trafikperspektiv. Stärk samarbetet mellan Uddevalla kommun och övriga aktörer i stadskärnan för att med gemensamma krafter skapa en attraktiv miljö. Bidrar till målsättningar: Utformningen av gatuvägnätet, inklusive gång- och cykelvägnätet, ska inbjuda till vistelse i stadens kärna och ta till vara på Uddevallas kulturhistoriska värden. Biltrafikens ytanspråk ska vägas mot stadens behov av andra funktioner för en attraktiv stadskärna. Andelen gång-, cykel- och kollektivtrafikresor ska öka i tätorten. Hållbara färdmedel ska ges företräde vid prioritering av yta för olika transportslag i centrala Uddevalla. Uddevalla centrum har ett stort kulturhistoriskt värde samtidigt som det är målpunkt för olika typer av resor. Den täta rutnätsstaden är avgränsad av barriärer som Bäveån och järnvägen men har en stor potential att växa västerut vid de stora ytorna kring Kampenhof. Rutnätsstadens småskaliga trafikytor och dedikerade gågator skapar förutsättningar för en attraktiv stadskärna. Dock bidrar det omkringliggande transportsystemet till upplevda barriäreffekter och den i övriga tätorten glesare bebyggelsen bidrar till att många invånare reser till Uddevalla centrum med bil. För att stärka centrum finns det behov av att ta fram en målbild över hur stadskärnan ska bli mer attraktiv både för boende, besökare och näringsliv. Ett förarbete till en sådan målbild har genomförts, se figur på nästa sida, under arbetet med trafik- och parkeringsstrategin där det har framkommit att det finns ett tydligt behov av att definiera stråken i och omkring rutnätsstaden. När stråken är definierade skapas förutsättningar för kommunens tjänstemän att tydligare prioritera utrymmena för olika trafikslag för att uppnå de övergripande målsättningarna. Den beskrivna bristen i form av avsaknaden av säkra gång- och cykelpassager och 15

156 -banor, sammanlänkade cykelstråk och prioritering av gångstråk kan identifieras för gatorna i centrum och en handlingsplan bör upprättas för att dessa ska åtgärdas. Detta kan ske genom en uppdatering av cykelplanen och ett framtagande av en gångplan/ fotgängarprogram. Vidare ses en utökad samverkan med näringslivet, särskilt fastighetsägare och handlare, som en nyckel till att göra stadskärnan attraktiv, trygg och säker. Styrkor Tryggt längs Kungsgatan Rutnätsstaden Begränsad mängs trafik Miljön vid Bäveån God tillgång till bilparkering Trånga gaturum sänker hastigheter Svagheter Barriärer Gles bebyggelse i övriga kommunen skapar bilberoende Otydlig målbild Många korsningar med trafikljus Godstransporter på Kungsgatan Tillgänglighet rörelsehindrade Möjligheter Förtätning - fler människor i centrala Uddevalla Förbättrad logistiksituation Utveckla mötesplatser Ny prioritering av gaturummet Bäveån - stor potential Mer gång och cykel i rutnätsstaden Hot Otydliga mål rörande parkering Översvämningar Människans beteende Mer buller och sämre luftkvalité Högljudd debatt kring förändringar Försämrad kollektivtrafik till närliggande orter Resultat av SWOT-analys gällande centrala Uddevalla ur ett trafikperspektiv, framtagen under workshop med arbetsgruppen för trafik- och parkeringsstrategin. 16

157 Strategiska inriktningar Gångtrafik Strategier Utveckla, sammanlänka och förbättra gångvägnätet för ökad trafiksäkerhet och attraktivitet. Utvärdera, följ upp och vid behov förbättra drift och underhåll av gångvägnätet. Bidrar till målsättningar: Andelen gång-, cykel- och kollektivtrafikresor ska öka i tätorten. Hållbara färdmedel ska ges företräde vid prioritering av yta för olika transportslag i centrala Uddevalla. Uddevalla tätort ska ha mycket goda gång- och cykelmöjligheter. Gatuvägnätet, inklusive gång- och cykelvägnätet, ska vara tryggt att använda. Ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken i Uddevalla. Att förflytta sig till fots har många fördelar det har ingen miljöpåverkan, ger positiva hälsoeffekter och upphov till spontana möten. Fotgängare är det trafikslag som är minst ytkrävande. Gångvägnätet i tätorten kan förbättras. och det är viktigt att ur ett trafiksäkerhetsperspektiv förbättra de GCM-passager som är utpekade som undermåliga. Här kan det skapas en indikator för hur många gång, cykel och moped-passager som ska åtgärdas årligen för att på sikt skapa ett säkert och tryggt gångvägnät. Underhållet av gångvägnätet är också av stor vikt eftersom en stor del av olyckorna i tätorten kan kopplas till halka, grus och ojämnheter i beläggningen. 17

158 18

159 Strategiska inriktningar Cykeltrafik Strategier Fortsätt att utveckla, sammanlänka och förbättra cykelvägnätet för ökad trafiksäkerhet och attraktivitet. Utvärdera, följ upp och vid behov förbättra drift och underhåll av cykelvägnätet. Bidrar till målsättningar: Andelen gång-, cykel- och kollektivtrafikresor ska öka i tätorten. Hållbara färdmedel ska ges företräde vid prioritering av yta för olika transportslag i centrala Uddevalla. Uddevalla tätort ska ha mycket goda gång- och cykelmöjligheter. Gatuvägnätet, inklusive gång- och cykelvägnätet, ska vara tryggt att använda. Ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken i Uddevalla. Från nästan hela Uddevalla tätort är avståndet till Uddevalla centrum tre kilometer eller mindre. Det indikerar att potentialen för att öka andelen cykelresor till- och från målpunkter i stadskärnan och närliggande områden är hög. Uddevalla kommun är starkt bilberoende med en befolkning som är van vid att använda sig av bilen. En anledning är att alternativen inte är tillräckligt bra. Med anledning av detta behöver transportmöjligheterna för cykel förbättras där förbättrad och utvecklad cykelinfrastruktur utgör en viktig del av ett önskvärt transportsystem. Cykeln behöver bli ett reellt alternativ till bilen för kortare resor. Uddevallas topografi kan bidra till att viljan och möjligheten att cykla begränsas för många invånare. En möjlighet att underlätta cykling längs kuperade sträckor kommer med elcykeln, ett fordon som har genomgått en snabb utveckling och där det idag finns ett stort utbud av modeller i olika prisklasser. För att öka andelen cyklister i Uddevalla krävs ett attraktivt cykelnät med gena och sammanhängande stråk inom tätorten men även till intilliggande orter. Cykling behöver 19

160 prioriteras högre än idag sett till yta och framkomlighet och cykelvägnätet måste koppla samman viktiga målpunkter i kommunen, såväl inom som mellan kommunens orter. Vinsterna av att investera i insatser för en ökad och säker cykling är bland annat bättre folkhälsa, attraktivare livsmiljöer, mindre miljöpåverkan och ett ökat kollektivtrafikresande (om goda kopplingar görs till kollektivtrafiken). Det är även viktigt att kontinuerligt arbeta för att olyckorna med cykel ska minska. Likt för den strategiska inriktningen för gångtrafik behöver det skapas fler säkra cykelpassager. Det är också viktigt att arbeta för en bra drift och underhåll av cykelvägnätet för att minska risken för olyckor orsakade av halka och ojämn beläggning. Med anledning av detta är det viktigt att fortsätta arbeta med de riktlinjer och åtgärder som beskrivs i cykelplanen. 20

161 Strategiska inriktningar Kollektivtrafik Strategier Utveckla stationsnära och andra knutpunktsnära lägen och ta tillvara närheten till kollektivtrafik i planering av nya bostads- och verksamhetsområden. Fortsätt utreda en sammanslagning/sammankoppling av dagens knutpunkter. Förbättra de lokala anslutningarna (samtliga trafikslag) till den regionala kollektivtrafiken utifrån ett hela resan-perspektiv. Underlätta byten. Mät och förbättra restidskvoten för kollektivtrafiken genom att öka framkomligheten i gatuutrymmet. Bedriv ett kontinuerligt arbete för att öka trygghet och tillgänglighet till hållplatsområden. Arbeta aktivt för att de kommunala och regionala resmöjligheterna utvecklas och stärks vid sidan om resor till arbete och utbildning. Bidrar till målsättningar: Andelen gång-, cykel- och kollektivtrafikresor ska öka i tätorten. Uddevalla tätort ska ha en väl fungerande och väl utvecklad kollektivtrafik. Bebyggelseutveckling ska ske genom förtätning i nära anslutning till befintlig infrastruktur i bra kollektivtrafiklägen. Kollektivtrafiken i Uddevalla möjliggör ett stort antal resmöjligheter inom tätorten liksom till och från övriga delar av kommunen och regionen men kollektivtrafikens marknadsandel bedöms fortfarande vara utvecklingsbar. En ny linjenätsstruktur i stadstrafiken infördes i december 2014 i syfte att förenkla resandet och öka turtätheten i prioriterade stråk. Arbetet med att utveckla kollektivtrafiken i Uddevalla behöver fortgå utifrån flera olika områden. Den senaste medborgarundersökningen visade att den upplevda tillgängligheten till kollektivtrafik hade minskat mellan åren 2011 till 2016, varför det är viktigt att följa upp resultaten i framtida undersökningar för att se om den upplevda tillgängligheten till kollektivtrafiken har förbättrats. 21

162 En annan mycket viktig aspekt är kvaliteten på den kollektivtrafik som erbjuds. Här är pålitlighet, turtäthet och restid mycket viktiga parametrar. Turtätheten kan påverkas i positiv riktning med hjälp av förtätning av bostäder/verksamheter i befintliga kollektivtrafikstråk, medan pålitlighet och restid påverkas av vilken framkomlighet som kollektivtrafiken ges i gaturummet. I detta sammanhang vore det en god idé att följa upp hur restidskvoten kollektivtrafik/bil ser ut idag och hur den utvecklas över tid för ett antal utvalda reserelationer. Det finns utpekade sträckor där kollektivtrafiken har begränsad framkomlighet i tätorten. En kollektivtrafikplan som kan belysa kollektivtrafikens framkomlighet samt beskriva åtgärder för bättre restidskvot behöver därför tas fram. Västra Götalandsregionen har i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet beslutat med start 2018 tillsammans med kommunen arbeta fram en kollektivtrafikplan med målår För att nå en ökad andel hållbara resor i Uddevalla bör de stationsnära lägena tas tillvara. Kollektivtrafikens knutpunkter behöver samverka på ett bättre sätt så att resandeutbytet mellan olika trafikslag kan utvecklas t.ex. mellan stadstrafik och tåg. Uddevalla har vid knutpunkten Kampenhof ett läge som kan utnyttjas för tillkommande bebyggelse, där bebyggelsen och själva kollektivtrafikknutpunkten kan dra nytta av varandra. Detta kan ske genom ökat liv och rörelse vid stationerna och fler kollektivtrafikresor, då det är enkelt och nära för de som bor vid en knutpunkt att välja tåg och buss som färdmedel för sina resor. En stor del av resorna med kollektivtrafiken görs till arbete och skola där turutbudet är prioriterat för dessa typer av kollektivtrafikresor. Det är även viktigt att beakta invånarnas möjlighet att resa med kollektivtrafik på fritiden. För dessa resor är det inte alltid ekonomiskt försvarbart att erbjuda en kollektivtrafik med hög turtäthet till många olika destinationer, men det finns en rad andra åtgärder att arbeta med för att fritidssysselsättningar ska vara tillgängliga med andra färdmedel än egen bil även utanför arbetstid. För att kollektivtrafiken ska upplevas som attraktiv är det även viktigt att arbeta för en trygg kollektivtrafik, på fordonet men även i anslutning till hållplatser, kollektivtrafikknutpunkter och anslutande gång- och cykelvägar. 22

163 Strategiska inriktningar Biltrafik Strategier Utveckla riktlinjer för gaturummets utformning. Förbered tätorten för nya tekniker och drivmedel. Uppmuntra till bildelning och skapa förutsättningar vid ny exploatering för bildelningstjänster i Uddevalla tätort. Bidrar till målsättningar: Andelen gång-, cykel- och kollektivtrafikresor ska öka i tätorten. Hållbara färdmedel ska ges företräde vid prioritering av yta för olika transportslag i centrala Uddevalla. Ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken i Uddevalla. Koldioxidutsläppen från transportsektorn ska minska i linje med målsättningen om en fossiloberoende region år Gällande rättspraxis för trafikbuller ska tillämpas även för bostäder och undervisningslokaler i befintlig miljö (uppförda före 1 juni 2015) Det nationella miljökvalitetsmålet för frisk luft ska uppfyllas. Att resa med bil är flexibelt och i många relationer idag det snabbaste transportmedlet på såväl landsbygd som i Uddevalla tätort. En stor del av dagens bilresor skulle dock kunna ske med andra transportmedel. Att minska bilresandet får inte bara positiva effekter på miljö, hälsa, trafiksäkerhet och markutnyttjande, det innebär även att de resor som faktiskt måste göras med bil blir mer effektiva och pålitliga. Boende utanför tätorterna, där alternativa transportmöjligheter saknas eller är begränsade, gynnas därför av att fler väljer hållbara transporter inom tätorterna. Även om andelen hållbara resor ska öka i Uddevalla tätort kommer biltrafiken även på sikt att utgöra en stor andel av resorna inom tätorten. Trafiksäkerhet, effektivt utnyttjande av befintlig infrastruktur, förutsättningar för nya tekniker (drivmedel, el och automation) samt nya tjänster (t ex bildelning) behöver beaktas. Att möjliggöra ett 23

164 fossiloberoende transportsystem i Uddevalla handlar både om att använda de resurser som finns på ett mer effektivt sätt, liksom att möjliggöra byte till fossilfria drivmedel. Det är viktigt att minska energianvändningen oavsett vilken typ av drivmedel som avses. Tillsammans med ny teknik och klimatsmart samhällsplanering minskar behovet av energi. Som väghållare är kommunen också ansvarig för vilken hastighet vägen ska ha. Här har kommunen ett bra utgångsläge med en framtagen hastighetsplan som kan tillämpas. Gatans utseende och utformning behöver stämma överens med dess funktion och den hastighetsnivå som önskas. Genom rätt gatuutformning kan mer självförklarande gator åstadkommas där föraren intuitivt inser vilken hastighet som gatan är avsedd för. Kommunen bör ta fram en handlingsplan/funktionsprogram för gators utformning, där exempelvis typsektioner på gator i huvudväg- och lokalgatunätet bör framgå och vilka fysiska hastighetsdämpande åtgärder som kan ingå. Bilinnehavet i kommunen är idag relativt högt vilket ställer krav på bland annat bilparkering vid bostäder. Att verka för en ökad bildelning i form av bilpool är ett sätt att skapa tillgång till bil utan att behöva äga bilen. Genom att fler delar på samma bil sjunker efterfrågan på parkering, samtidigt som en del bilresor kan ersättas av andra transportslag. Förutom lägesspecifika egenskaper som närhet till attraktiv kollektivtrafik och service är ofta bilpool en av de mest effektiva åtgärderna för att minska bilinnehavet och därmed antalet bilresor. Detta gäller både bland personer som överväger att helt avstå från bil eller för hushåll som funderar på att gå från två bilar till en bil. Oavsett var, bör parkeringsplatser för bilpool vara på de mest attraktiva parkeringsplatserna, exempelvis nära entréer eller hissar, för att ytterligare stimulera användandet. För att uppmuntra elbilsanvändningen behöver laddplatser för elbilar införas på ett antal parkeringsplatser i strategiska lägen i Uddevalla. Laddplatser bör uppföras i till exempel parkeringsanläggningar. I nuläget finns inget juridiskt stöd för kommuner att reservera särskilda parkeringsplatser för bilpoolsbilar eller bilar med en viss typ av drivmedel på gatumark men det går däremot på tomtmark eller i parkeringsanläggningar. 24

165 Strategiska inriktningar Parkering för bil och cykel Strategier Verka för att Uddevallas kommuns rådighet över bilparkering i centrala Uddevalla ska öka. Verka för samarbete med fastighetsägare med syfte att tillgängliggöra parkeringsanläggningarna i Uddevalla centrum. Utveckla förutsättningar för kommunen att genomföra parkeringsköp. Prioritera tillgänglighet till bilparkering för besökare i första hand, därefter boende och verksamma. Använd reglering i tid och i avgift som ett verktyg för att tillgängliggöra bilparkering för prioriterade kundgrupper. Samla bilparkering i parkeringsanläggningar vid nyexploatering och verka för samnyttjande i alla befintliga och nya parkeringsanläggningar. Skapa förutsättningar för flexibla parkeringstal för att uppmuntra investeringar i andra mobilitetsåtgärder vid nyexploatering. Utveckla förutsättningarna för besökare, boende och verksamma att parkera sin cykel i tätorten. Prioritera yta för gång, cykel och vistelse före gatumarksparkering vid konflikt om utrymmet i tätort. Bidrar till målsättningar: Utformningen av gatuvägnätet, inklusive gång- och cykelvägnätet, ska inbjuda till vistelse i stadens kärna och ta till vara på Uddevallas kulturhistoriska värden. Biltrafikens ytanspråk ska vägas mot stadens behov av andra funktioner för en attraktiv stadskärna. Andelen gång-, cykel- och kollektivtrafikresor ska öka i tätorten. Hållbara färdmedel ska ges företräde vid prioritering av yta för olika transportslag i centrala Uddevalla. Uddevalla ska ha ett balanserat utbud av cykel- och bilparkering. Utbudet anpassas efter målsättning för trafikens omfattning. 25

166 För att skapa en attraktiv och hållbar stad är det viktigt att inkludera parkering i stads- och trafikplaneringen då dess inverkan på ytor, val av färdmedel, tillgänglighet och stadens karaktär kan vara mycket stor. Genom att utveckla bestämmelser för parkering kan kommunen planera för att parkeringsmöjligheterna i tätorten ska bidra till att uppfylla olika målsättningar. Vilken prissättning och annan reglering kommunen inför på de kommunala parkeringsplatserna för bil har stor påverkan på hur stor efterfrågan på parkering kommer att bli, och därmed även hur stor trafikalstringen blir. En strategisk parkeringsplanering är på så vis en mycket viktig del i ett hållbart transportsystem. Ur miljömässig synvinkel kan det bland annat leda till minskade utsläpp och ett mer effektivt markutnyttjande. Ur social synvinkel leder det till att tidigare parkeringsytor kan omvandlas till torg och mötesplatser och ur ekonomisk synvinkel kan en mer marknadsmässig prissättning bidra till att användaren får stå för parkeringsplatsens kostnad och inte ägaren av parkeringsytan eller samhället i form av kommunen eller hyresgäster via hyresavgifter för exempelvis lokaler och bostäder. Parkeringssituationen i Uddevalla tätort diskuteras framför allt vad gäller centrala Uddevalla. I övriga tätorten beskrivs parkeringssituationen generellt som god men att det i vissa områden finns en hög efterfrågan på bilparkering. Efter flera regleringsändringar av de kommunala parkeringsplatserna för bil i centrala Uddevalla verkar den nuvarande regleringen innebära att tillgängligheten är god för besökare till centrala Uddevalla. Det finns fortfarande en outnyttjad kapacitet i form av underutnyttjade parkeringsanläggningar. Här krävs en dialog mellan Uddevalla kommun och fastighetsägarna för att samverka kring parkeringsreglering för en så bra tillgänglighet till centrala Uddevalla som möjligt. Kommunen saknar en uppdaterad parkeringsnorm för bilparkering att använda i dialog med fastighetsutvecklare och invånare. En cykelparkeringsnorm saknas helt. Sådana riktlinjer föreslås ingå i ett separat dokument - bestämmelser för parkering - vilket tar sin utgångspunkt i de trafikstrategiska målsättningarna. Nivån för parkeringstalen kan därmed anpassas till målsättningar om vad som skall uppnås. Bestämmelser för parkering ska gälla hela Uddevalla tätort samt övriga större tätorter i kommunen och de ska beskriva parkeringstal för bil och cykel samt hur parkering ska anordnas. Parkeringstalen för bilparkering bör vara flexibla för att möjliggöra planering i linje med de trafikstrategiska målen. En planeringsprincip som har framkommit under arbetet med trafik- och parkeringsstrategin är att ny bilparkering vid större nybyggnadsprojekt bör samlas i gemensamma parkeringsanläggningar. Fördelen med en sådan strategi är att byggkostnaderna och därmed hyrorna hålls nere för bostäderna, samnyttjande av bilparkering möjliggörs samt att gångavståndet till bilparkering innebär att andra sätt att resa som att gå, cykla och resa kollektivt ökar i attraktivitet. En planeringsprincip är även att planera för besökare som den kundgrupp som är mest prioriterad sett till avstånd mellan bilparkering och målpunkt, följt av boende och därefter verksamma. 26

167 För att göra cykeln mer attraktiv som färdmedel måste cyklisten veta var parkeringar finns. Det har inte genomförts en inventering av cykelparkeringars placering, antal eller standard i Uddevalla tätort. Med en ökad kunskap om dagens situation kan cykelparkering inkluderas i ett styrande dokument benämnt bestämmelser för parkering. Flexibla parkeringstal Flexibla parkeringstal innebär att fastighetsutvecklare/-ägare erbjudas möjlighet att genomföra åtgärder med syfte att minska efterfrågan på bilparkering och i gengäld kunna planera utifrån ett reducerat parkeringstal. Ett avsteg från ett grundläggande parkeringstal förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Villkoren bestäms av Uddevalla kommun. Åtgärder kan vidtas vid exempelvis bostäder och vid verksamheter. Flexibla parkeringstal bör endast vara något som erbjuds för exploateringar där alternativen att resa på annat sätt än med bil är goda. Hur stor reduktion som blir aktuell behöver bedömas från fall till fall. Åtgärderna är ofta enklare att införa vid exploatering i samband med ett större stadsbyggnadsprojekt eftersom det då finns tydliga skalfördelar med exempelvis en bilpool, cykelpool och att bygga gemensamma parkeringsanläggningar. För att kunna göra avstegen från parkeringstalen för bil vid bostäder måste exploatören genomföra åtgärder som syftar till att minska bilinnehavet bland de boende, eftersom det är den faktor som påverkar hur många bilparkeringsplatser som efterfrågas. För att kunna göra avstegen från bilparkeringstalen vid verksamheter måste exploatören genomföra åtgärder som syftar till att minska bilanvändandet bland de anställda och de som besöker verksamheten, eftersom det är detta som påverkar hur många bilparkeringsplatser som efterfrågas. Dokumentet bestämmelser för parkering bör innehålla flexibla parkeringstal för bil för vissa geografiska områden, exempelvis Uddevalla tätort. 27

168 Strategiska inriktningar Mindre orter och landsbygd Strategier Bedriva en aktiv process för att söka statlig finansiering på regionalt vägnät samt delfinansiering på kommunalt vägnät från nationell och regional infrastrukturplan. Samverka kontinuerligt med Trafikverket och Västra Götalandsregionen i syfte att belysa brister och behov på det statliga vägnätet inom kommunen. Säkerställ som väghållare en god kvalité på det kommunala vägnätet, inklusive gång- och cykelvägnätet. Verka för att utveckla den allmänna kollektivtrafiken på landsbygden. Bidrar till målsättningar: Gatuvägnätet, inklusive gång- och cykelvägnätet, ska vara tryggt att använda. Ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken i Uddevalla. Koldioxidutsläppen från transportsektorn ska minska i linje med målsättningen om en fossiloberoende region år Den strategiska inriktningen för mindre orter och landsbygd fokuserar på, samverkan med andra väghållare i kommunen samt standard, underhåll och drift av det kommunala vägnätet som finns i mindre orter och på landsbygden. Uddevalla kommun består av både tätorter och landsbygd, där förutsättningarna och tillgängligheten ser olika ut. De större tätorternas kollektivtrafikförsörjning och utbyggda gång- och cykelvägnät saknas på många platser i kommunens övriga omland och orter där standarden på vägnätet varierar. Kommunen har väghållaransvar främst inom tätorterna och utanför dessa är väghållaransvaret vanligen statligt eller enskilt. I Uddevalla kommun finns det kommunalt vägnät i Uddevalla tätort med omnejd, Ljungskile, Lane och Lane-Fagerhult och Hogstorp. Inom dessa orter bor huvuddelen av kommunens invånare och här ska kommunen arbeta för att befintlig infrastruktur underhålls utifrån en hög lägstanivå enligt väglagen och gängse väghållaransvar. Vid behov ska gång- och cykelvägnätet stärkas så att det ligger i linje med de trafikstrategiska målen avseende trygghet och säkerhet. Tillgängligheten till kollektivtrafik ska upprätthållas utifrån en acceptabel lägstanivå genom den allmänna kollektivtrafiken. Utöver linjetrafik med buss 28

169 utgör Närtrafik är en viktig del av den allmänna kollektivtrafiken på landsbygd. Där det saknas förutsättningar för linjetrafik och där avstånden inte tillåter gång- och cykelresor i hög utsträckning behöver tillgängligheten med bil prioriteras för att den trafikstrategiska inriktningen ska uppnås. Ur ett regionalt perspektiv är det en önskvärd utveckling att andelen gång-, cykel- och kollektivtrafikresor ska öka i hela kommunen, inte bara i tätorterna. För att nå en sådan utveckling behöver infrastrukturen anpassas på många platser. Det i första hand är Trafikverket och Västra Götalandsregionen (VGR) som har rådighet över investeringar i väg och bana på det statliga vägnätet samt över kollektivtrafiken i kommunen då den till största del är regionalt finansierad. Utifrån de övergripande strategier och styrdokument gällande investering i infrastruktur och kollektivtrafikförsörjning som VGR svarar för ska Uddevalla kommun aktivt söka investeringar utifrån de ramverk som gäller för infrastrukturplanerna. Pendelparkering vid knutpunkter och stråk i kommunen är en viktig fråga avseende tillgänglighet till kollektivtrafiken. Västra Götalandsregionen fördelar genom Trafikverket medel för investeringar i pendelparkeringar på såväl statligt som kommunalt vägnät från den kollektivtrafikpott som finns i regionala infrastrukturplanen (statlig medfinansiering 50% -100%). Kommunen ska fortsätta att tillsammans med regionen arbeta för att fler pendelparkeringar ska byggas och rustas upp i Uddevalla kommun i prioriterade kollektivtrafikstråk. Den strategiska inriktningen för mindre orter och landsbygd ska genom att fokusera på kommunen utanför de större tätorterna komplettera de andra strategiska inriktningarna. Åtgärder som stimulerar till fler hållbara transporter inom tätorterna, där det finns särskilt goda förutsättningar för gång, cykel och kollektivtrafik, ökar också tillgängligheten till tätorterna för andra. Det gynnar boende och verksamma på landsbygd som av olika skäl har färre alternativ för sina transporter. 29

170 Investeringar i statligt och regionalt vägnät En stor del av vägnätet inom Uddevalla kommuns geografiska gränser består antingen av enskilda vägar eller vägar som tillhör det statligt vägnätet, uppdelat på nationellt stamvägnät och regionalt vägnät. Det kommunala vägnätet är i huvudsak lokaliserat till de större tätorterna. Investeringar i det statliga vägnätet regleras i fleråriga planer för transportinfrastrukturen. Den nationella planen fokuserar på investeringar i de stora nationella stråken (exempelvis E6) medan den regionala planen omfattar investeringar i viktiga regionala stråk (exempelvis väg 44 och väg 161) samt övriga länsvägar med inomregionala eller lokala funktioner. Den regionala processen kring revidering och upprättandet av nya infrastrukturplaner utgår från de transportpolitiska målen och en regional systemanalys för transportinfrastrukturen i Västra Götaland. Prioriteringar av brister i infrastrukturen påtalas av kommunerna via sina respektive kommunalförbund. Drift och underhåll av det regionala vägnätet regleras i den nationella infrastrukturplanen. Av resurserna i regional plan går drygt hälften till investering i det regionala vägnätet. Därtill finns genom s.k. potter och andra finansieringsformer medel för kollektivtrafikåtgärder samt bidrag till kommuner för trafiksäkerhet och miljö osv. 30

171 Strategiska inriktningar Uddevalla och regionala förbindelser Strategier Utveckla de regionala stråken och den regionala infrastrukturen med ett transportslagsövergripande synsätt. Arbeta för att öka turtätheten och minska restiden på södra Bohusbanan mellan Uddevalla och Göteborg. Utveckla förutsättningar för hållbara fritids- och turistresor till och från Bohuskusten och Uddevalla. Bidrar till målsättningar: Andelen gång-, cykel- och kollektivtrafikresor ska öka i tätorten. Uddevalla tätort ska ha en väl fungerande och väl utvecklad kollektivtrafik. Uddevalla ska ha mycket goda gång- och cykelmöjligheter. Koldioxidutsläppen från transportsektorn ska minska i linje med målsättningen om en fossiloberoende region år Den regionförstoring som pågår gör att människor lever på ett helt annat sätt än för bara ett antal år sedan. Valet av bostadsort är inte längre avhängt var arbetet finns utan arbetsplats och bostad finns i många fall på olika orter och kommuner. Det leder till ökad pendling och ökat antal regionala resor för arbete, skola, fritid, inköp etc. Detta innebär att det regionala transportsystemet måste utvecklas i högre grad. I Uddevalla sker ett regionalt resande framför allt mot arbetsmarknaderna i Göteborgsregionen och mot Trollhättan samt Vänersborg. Särskilt förbindelsen söderut mot Göteborgsregionen är viktig för Uddevalla där det i dagsläget finns goda vägförbindelser via E6. Den enkelspåriga Bohusbanan innebär begränsningar i turtäthet och snabba restider. Restiden med tåg ligger i nivå med busstrafiken och överstiger inte obetydligt restiden med bil. Ett stort utbud av förbindelser och resmöjligheter med kollektivtrafik är i grunden positivt, men innebär också att det blir svårare att anpassa den lokala kollektivtrafiken till knutpunkterna i tätorten samt att systemet blir otydligt för användaren. Bohusbanan har potential att bli den klart snabbaste förbindelsen mellan Uddevalla och 31

172 Göteborgsregionen, vilket skulle kunna föra över resenärer från bil till tåg i linje med att det hållbara resandet ska öka och klimatmålen uppnås. För att en sådan utveckling ska äga rum krävs större statliga investeringar i södra Bohusbanan i form av kurvrätningar, ytterligare mötesspår samt dubbelspår på hela eller delar av sträckan. Kommunens roll är främst att skapa tillgänglighet till de regionala knutpunkterna med lokal kollektivtrafik och pendelparkeringar. Det regionala resandet via Uddevalla är även viktigt för turism och rekreation. Uddevalla är porten till Bohuslän från södra Sverige och möjligheterna att resa kollektivt och cykla behöver stärkas som komplement till tillgängligheten med bil för att Bohuslän och särskilt kusten ska bli tillgängligt för alla. 32

173 Genomförande och uppföljning I detta kapitel beskrivs hur genomförandet av trafik- och parkeringsstrategin ska gå till. Syftet är att säkerställa viktiga förutsättningar så som att trafik- och parkeringsstrategin blir en utgångspunkt för åtgärdsprioritering och verksamhetsplanering, att det finns en plan för kommunikation och dialog, att det finns rutiner för uppföljning och utveckling samt att det finns ett tydligt uttalat ansvar för organisationens olika delar. Handlingsplan och organisation Trafik- och parkeringsstrategin är framtagen för att kunna användas i det dagliga arbetet, både inom den kommunala verksamheten och i dialog, i projekt och i verksamheter med externa aktörer. Det är av stor vikt att trafik- och parkeringsstrategin används som stöd i det dagliga arbetet då den visar en samlad bild av vad Uddevalla kommun vill och vad kommunen prioriterar. Med trafik- och parkeringsstrategin som utgångspunkt behövs de mer konkreta handlingsplaner eller åtgärdsprogram som pekas ut i föregående kapitel tas fram, till exempel ett dokument för bestämmelser för parkering samt en stråkstudie för centrala Uddevalla. Åtgärder som definieras i handlingsplan/program bör tidsättas, prioriteras samt kostnads- och effektbedömas då det i praktiken är dessa åtgärdsplaner som till stor del kommer att sätta ambitionsnivån. I handlingsplaner och åtgärdsprogram bör det även fastställas vilka förvaltningar och befattningar som har ansvar för respektive åtgärds finansiering, genomförande och uppföljning. Genomförandet bygger även i vissa fall på samverkan med andra viktiga aktörer såsom Trafikverket, Västra Götalandsregionen, Fyrbodals kommunalförbund, Västtrafik, fastighetsutvecklare, fastighetsägare, det lokala näringslivet med flera. Ansvaret för att implementera trafik- och parkeringsstrategin och för det fortsatta arbetet fördelas mellan olika förvaltningar och nämnder. Genomförandet av åtgärder och uppföljningen av resultaten faller främst på Samhällsbyggnadsförvaltningen medan till exempel kollektivtrafiken är kommunstyrelsens ansvar. För uppdateringar och förändringar av strategins inriktningar ansvarar kommunstyrelsen. Aktivitetsåtgärder Trafik- och parkeringsstrategin innefattar trafikstrategiska målsättningar för flera områden och strategiska inriktningar för att utvecklingen ska gå i linje med målsättningarna. För varje strategisk inriktning har aktivitetsåtgärder identifierats. Dessa 33

174 aktivitetsåtgärder är viktiga för att Uddevalla kommun ska kunna ta nästa steg i trafikoch parkeringsstrategins genomförande med att skapa mätbara mål inom alla områden och peka ut vilka åtgärder som behöver göras i transportsystemet genom de olika handlingsplanerna. I följande lista visas de aktivitetsåtgärder som har identifierats och som behöver genomföras på kort sikt. Kommunledningskontoret och Samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för att klargöra ansvar, tidplan och förväntat innehåll för de olika aktivitetsåtgärderna: Resvaneundersökning i kommunen och i tätorten. Mät trafikflöden för bil-, gods-, cykel- och gångtrafik i Uddevalla centrum. Uppdatera cykelplanen med genomförda åtgärder. Inventera kommunens cykelparkeringar på allmän platsmark och kommunalägd kvartersmark. Ta fram en gångplan med en handlingsplan för att åtgärda GCM-passager och komplettera gångvägnätet. Ta fram en kollektivtrafikplan i samverkan med Västra Götalandsregionen. Ta fram ett dokument för bestämmelser för bil- och cykelparkering. Utvärdera och trimma reglering av bilparkering i centrala Uddevalla. Klargöra ansvarsområden för arbete med mobility management-åtgärder. Inventera och verka för bildelningstjänster i tätorten. Inventera och ta fram en plan för utbyggnaden av laddplatser. Genomför en stråkstudie för Uddevalla centrum. Utarbeta en handlingsplan/funktionsprogram för gaturummets utformning (teknisk handbok). Arbeta tillsammans med Göteborgsregionens kommunalförbund och andra berörda kommuner för att stärka järnvägsförbindelserna mellan Uddevalla och göteborgsregionen. Framtagande av ny bullersaneringsplan. Uppföljning och utvärdering Att följa upp och utvärdera resultatet av arbetet med trafik- och parkeringsstrategin är en viktig del i genomförandet för att se hur arbetet fortskrider. Det handlar om att följa upp de målsättningar, strategier och i förlängningen mål och indikatorer som trafik- och parkeringsstrategin pekat på i syfte att besvara frågorna: Hur förändras indikatorerna vi valt för att följa önskvärd riktning? Går utvecklingen som helhet åt rätt håll? (Varför/Varför inte?) 34

175 Har genomförda åtgärder och aktiviteter gett förväntat resultat? (Om inte, vad kan förändras?) Trafik- och parkeringsstrategin bör ses som en process där verksamheten hela tiden uppdateras och aktualiseras utifrån erfarenheter, behov, förändring av förutsättningar eller nya projekt och mål. I samband med uppföljningen bör även översyn göras av de åtgärder som genomförts och om det finns behov av andra/nya åtgärder. Utvärdering av enskilda åtgärder kan komplettera indikatorer och ge en bättre kännedom hur önskade resultat nås på ett effektivt sätt. Aktualitetsförklaring Trafik- och parkeringsstrategin har ett målår som är För att strategidokumentet ska behålla sin relevans och utgöra ett stöd i verksamhetens process ska dokumentet vid behov revideras och sedan aktualitetsförklaras vart fjärde år i kommunfullmäktige. Basår är 2017, alternativt kan det göras i samband med aktualitetsförklaringen av översiktsplanen. Exempel på indikatorer till handlingsplan De tolv målsättningar som har formulerats behöver konkretiseras i form av mätbara mål för att kommunen ska kunna följa upp, utvärdera och föreslå åtgärder i linje med trafikoch parkeringsstrategin. För att formulera mätbara målsättningar behöver resvaneundersökningen genomföras och trafikflödet för bil-, gods-, cykel- och gångtrafik mätas. Därför är dessa åtgärder prioriterade och tid ska avsättas för att genomföra dessa så snart den kommunala processen tillåter. När dessa åtgärder är genomförda ska trafik- och parkeringsstrategin uppdateras med mätbara mål och fastställda indikatorer. Parallellt med dessa aktiviteter ska de andra aktivitetsåtgärderna planeras och påbörjas, i den takt som den kommunala processen tillåter. När de prioriterade aktivitetsåtgärderna är genomförda och målsättningarna har formulerats som mätbara mål redovisas t.h. förslag på indikatorer för att följa upp och utvärdera måluppfyllnaden. De föreslagna indikatorerna behöver var för sig definieras och konkretiseras ytterligare. Indikatorer kan tillkomma vid behov. 35

176 * Mbu är en förkortning av medborgarundersökning Målsättning Utformningen av gatuvägnätet, inklusive gång- och cykelvägnätet, ska inbjuda till vistelse i stadens kärna och ta till vara på Uddevallas kulturhistoriska värden. Biltrafikens ytanspråk ska vägas mot stadens behov av andra funktioner för en attraktiv stadskärna. Uddevalla tätort ska ha en väl fungerande och väl utvecklad kollektivtrafik. Uddevalla tätort ska ha mycket goda gång- och cykelmöjligheter. Andelen gång-, cykel- och kollektivtrafikresor ska öka i tätorten. Förslag på indikator Analys av relevanta nedanstående indikatorer Antal resande med kollektivtrafik, buss och tåg (till-, från och inom tätorten). Antal turer och restidskvoter per vardag i utvalda resrelationer Andel turer i tid enligt tidtabell Årlig investering i cykelinfrastruktur (Mkr/år) Antal meter gång- och cykelväg byggd under en rullande 4-års period, redovisas separat Mbu*, andel invånare som är nöjda med drift och underhåll av cykelvägnätet, barmark och vinterväglag (Kritik på teknik 15 ) Resvaneundersökning, färdmedelsandelar Trafikmätning för samtliga transportslag Antal aktiviteter som syftar till att uppmuntra hållbart resande i Uddevalla Hållbara färdmedel ska ges företräde vid prioritering av yta för olika transportslag i centrala Uddevalla. Analys av stråk i centrala Uddevalla Sammanställning och analys av genomförda åtgärder som tar yta i anspråk Bebyggelseutveckling ska ske genom förtätning i nära anslutning till befintlig infrastruktur i bra kollektivtrafiklägen. Andel ny bebyggelse inom ett visst avstånd till hållplats för kollektivtrafik med hög turtäthet (minst 30-minuterstrafik i högtrafik) Uddevalla ska ha ett balanserat utbud av cykel- och bilparkering. Utbudet anpassas efter målsättning för trafikens omfattning. Parkeringstal i nyexploatering Beläggning bilparkering i centrala Uddevalla Mbu, hur upplever du parkeringssituationen i din kommun (Kritik på teknik) Gatuvägnätet, inklusive gång- och cykelvägnätet, ska vara tryggt att använda. Mbu, Hur bra är belysningen av gator och torg i din kommun (Kritik på teknik) Mbu trygghet (SCB Index) Ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken i Uddevalla. Antal dödade och allvarligt skadade i trafiken på det kommunala vägnätet (Strada) Antal lindrigt och måttligt skadade i trafiken på det kommunala vägnätet (Strada) Fallskador bland äldre (Strada) Andel säkra GCM-passager, under rullande 4-årsperiod Koldioxidutsläppen från transportsektorn ska minska i linje med målsättningen om en fossiloberoende region år Gällande rättspraxis för trafikbuller ska tillämpas även för bostäder och undervisningslokaler i befintlig miljö (uppförda före 1 juni 2015) 14. Det nationella miljökvalitetsmålet för frisk luft ska uppfyllas. Totala utsläppet av koldioxid från transportsektorn (kg CO2/inv) Andel fossilbränslefria fordon i kommunens verksamheter Andel registrerade miljöfordon (personbilar) i kommunen Bullerberäkning Ny bullerkartering Utvärdering av bullersaneringsprojekt Luftkvalitémätning 14 Infrastrukturproposition 1996/97:53 och Naturvårdsverkets vägledning Riktvärden för buller från väg- och spårtrafik vid befintliga bostäder, oktober 2016och infrastrukturproposition 1996/97: SKL enkätundersökning. Kritik på teknik invånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts

177 Kommunikation och dialog Kommunikation och dialog är viktigt under genomförandefasen av trafik- och parkeringsstrategin. Det kan till exempel bli aktuellt i samband med olika åtgärder och projekt och en kommunikationsplan bör därför ingå i sådana aktiviteter. Det är viktigt att åtgärder relaterade till trafik- och parkeringsstrategin accepteras och bemöts positivt av så stor andel av medborgarna som möjligt. För att lyckas med detta bör åtgärden i ett tidigt skede ackompanjeras av tydlig och relevant information till medborgarna. Många framtida aktivitetsåtgärder kan även behöva en egen kommunikations- och dialogprocess för att möjliggöra förankring och acceptans. Uppföljning av indikatorer och mål behöver på olika sätt kommuniceras. Information kan läggas ut på kommunens webbplats men också spridas via annan media. Kommunikation utåt genom t.ex. presentationer på konferenser och andra utåtriktade aktiviteter kan också vara lämpligt för att sprida arbetet med trafik- och parkeringsstrategin. Resultat bör även spridas under ordinarie möten som hålls i nämnder, förvaltningar, samarbetsgrupper etc. Uppföljningen av mål och indikator i trafik- och parkeringsstrategin bör göras årligen och rapporteras i lämpligt sammanhang. Det kan vara en god idé att göra ett enkelt trafikbokslut som beskriver utveckling och måluppfyllelse för olika interna och externa intressenter. 37

178 38

179 - ~. l l l 39

180 Appendix: Uddevalla och trafiken, igår, idag och i framtiden 1

181 Uddevalla och trafiken, igår, idag och i framtiden Uddevallas karaktär Uddevalla tätort är centralt belägen i kommunen och har cirka invånare, Herrestad inkluderat. Sedan 1960-talet har tätorten pendlat mellan och invånare 1. Av hela kommunens invånare bor cirka 60 % i Uddevalla tätort 1. Sett till tätorten är Uddevalla relativt glest gällande invånartäthet jämfört med jämnstora svenska tätorter 2. Det innebär att orten har en stor geografisk utbredning i förhållande till sin befolkningsmängd. Kommunens befolkningsprognos 3 visar på en förväntad årlig befolkningsökning inom kommunen på cirka 1 % fram till år Om det slår in kommer det bo invånare i kommunen 2025 jämfört med invånare Befolkningen bedöms öka mest i Uddevalla tätort. Bebyggelsen i tätorten utgår från ett litet och tätt centrum med rutnätskaraktär invid Bäveåns mynning i Byfjorden. Ju längre ut från Uddevalla centrum desto glesare och mer organisk tenderar formen på stadsbebyggelsen att bli. En starkt bidragande orsak till den glesare strukturen är tätortens topografi samt att dåtidens stadsplanering fokuserade på hög tillgänglighet för bil och separation mellan oskyddade trafikanter och motorfordon vilket har medfört stora gatusektioner. Det beror även på att trafikstrukturen delvis förbisågs vid exploatering av bostadsområden, vilket har resulterat i ett antal enklaver med osammanhängande infrastruktur. Detta står i kontrast med Uddevalla centrums rutnätsstad som har tätare gatusektioner vilket medför större interaktion mellan trafikslagen. Under de senare åren har dock övriga tätorten förtätats på flertalet platser. Tätorten omges och präglas av storskalig infrastruktur i form av väg, järnväg och sjöfart. 1 Statistiska centralbyrån Folkmängd i tätort och småort per kommun Statistiska centralbyrån Invånartäthet tätorter. 3 Befolkningsprognos Uddevalla DNR: KS 2016/

182 Figur 1 Uddevalla centrum, rutnätsstaden. Foto: Peter Ljungren Tätorten har under 1900-talet framförallt expanderat i nordlig och östlig riktning, men även till viss del söderut. Under mitten av 1900-talet anlades Uddevallavarvet i Byfjorden, väster om centrum, vilket utgjorde en stark influens i kommunens näringslivsutveckling i riktning mot tyngre industri. Hamnområdet utgör idag en barriär mellan Uddevalla centrum och Herrestad samt i förlängningen även köpcentrumområdet Torp och E6. Under de senaste decennierna har ett par tyngre industrier lagt ner eller minskat sina verksamheter, men deras arv i stadsstruktur lever kvar. Antalet företag i kommunen har dock ökat de senaste 15 åren, varav många i hamnområdet, vilket indikerar ett bra etableringsklimat för näringslivet. Ur transportsynpunkt har Torp köpcentrumområde en stor inverkan på Uddevallas karaktär sett till att området genererar en stor mängd resor till de målpunkter som finns i området vilket ställer krav på infrastrukturen. Det bilorienterade området har byggts ut periodvis och utgör idag en betydande del av tätortens handelsutbud. Uddevalla tätort har ett rikt utbud på kultur-, natur- och fritidsaktiviteter samt handel, gymnasieskolor, högskola och ett sjukhus. Tätorten kännetecknas av ett unikt kulturhistoriskt värde, dess maritima anknytning, vattennära läge, obebyggda berg och närhet till naturen 4. Viktiga besöksmål kopplat till tätorten är Uddevalla centrum, Bohusläns museum, Torp köpcentrum, Gustafsbergs badort och Skeppsviken. Transportsystem Ett transportsystem bör ta tillvara på alla fördelarna hos samtliga trafikslag så att dessa medverkar till att kommunens vision och mål uppnås. I nedanstående 4 Uddevalla kommun Fördjupad översiktsplan Uddevalla Stad. Arbetsmaterial. 2

183 kapitel redogörs för hur infrastrukturen för respektive trafikslag är planerad i nuläget. Gångvägnät Gångvägnät består av trottoarer, gång- och cykelbanor och gång i blandtrafik 5. I tätorten är gångvägnätet oftast utbyggt med gångbanor på båda sidor om de flesta huvudgator. På lokalvägnätet är tanken att hastigheterna och trafikmängderna för det mesta ska medge blandtrafik men det förekommer trottoarer även där. I centrum, i de handelstäta kvarteren är det reglerad gågata på Kungsgatan och Norra Drottninggatan. Ett exempel på ett mycket populärt stråk för fotgängare är Strandpromenaden med en spektakulär miljö. I samband med framtagandet av cykelplanen, år 2011, genomfördes inventeringar där standarden kartlades på gång- och cykelvägnätet. Inventeringarna visade bland annat på bristande sammanlänkade gångvägnät och underhåll 6. Exempelvis är kopplingen till kollektivtrafikknutpunkterna Centralstationen och Kampenhof mindre bra ur ett gångtrafikperspektiv. På vissa platser i Uddevalla tätort där gående ska korsa biltrafiknätet finns det markerade GCM-passager. För att det ska vara trafiksäkert för gående och att de känna sig trygga är det viktigt att passager är tydligt markerade och hastighetssäkrade. En av Trafikverkets indikatorer för trafiksäkerhet avser säkra GCM-passager 7. För att kunna utvärdera den finns data sammanställd för många svenska kommuner i en databas. I Uddevalla är 28 passager gröna, 12 gula och 140 röda. Färgen indikerar standard, där grön är god och röd är undermålig. Cykelvägnät Cykelvägnätet i Uddevalla tätort består av separerade cykelbanor, cykelfält och cykling i blandtrafik. I tätorten finns det ett cykelvägnät med huvudcykelleder och lokalnät som till stor del täcker tätorten. Ibland måste dock cyklisten färdas i blandtrafik trots att det inte är på en lokalgata 8. Inventeringen av cykelvägnätets standard i Uddevalla tätort pekar på samma brister som för gångvägnätet 6, det vill säga att det finns många GCM-passager som behöver förbättras. I cykelplanen beskrivs riktlinjer och åtgärder för hur cykelvägnätet kan förbättras. 5 Blandtrafik innebär att olika trafikslag använder samma gatuutrymme, Ett vanligt exempel på detta är en lokalgata utan trottoar. 6 Uddevalla kommun Cykelplan för samordnad satsning för ökat cyklande i Uddevalla kommun. 7 GCM Gång, cykel och moped 8 Trivector SHIFT2016 Rankning av städers arbete med hållbara transporter. Skäl till olämplighet är bl.a. biltrafikflöden och höga hastigheter. 3

184 Figur 2 Huvudcykelnätet i och kring Uddevalla centrum som avgränsas med röd linje. Huvudcykelnätet utgörs av separerade cykelbanor, cykelfält och cykling i blandtrafik. Källa: Cykelplan för Uddevalla kommun På de platser där cyklister förväntas korsa biltrafiknätet bör det finns ordnade cykelpassager. Beroende på situation och utformning av cykelpassage har cyklisterna respektive bilist väjningsplikt. I de fall då bilisten har väjningsplikt bör passagerna finnas i kombination med hastighetssäkrade övergångsställen i tätorten. Cykelparkering finns främst vid viktiga målpunkter runt om i tätorten, hållplatser för kollektivtrafik och i centrum. Det har inte gjorts någon inventering av cykelparkeringar men majoriteten av dem saknar väderskydd och möjlighet till att låsa fast ramen. Kollektivtrafiknät Kollektivtrafiken i Uddevalla består av regionaltåg, fjärrtåg, regional- och landsbygdsbussar, stadsbussar, flexlinje, skolbussar, närtrafik samt skolskjuts och färdtjänsttaxi. Järnvägsnätet som går genom Uddevalla är Bohusbanan i nord-sydlig riktning mellan Strömstad och Göteborg samt Älvsborgsbanan som knyter an till Vänersborg och vidare till Herrljunga och Borås. Den regionala busstrafiken trafikerar främst E6, riksväg 44 samt länsvägarna 161 och 172 medan bussar i landsbygdstrafik trafikerar övriga större länsvägar. Sommartid trafikerar turbåtar bryggor i Byfjorden och ett flertal destinationer vid kusten. Linjerna är dock inte en del av det ordinarie kollektivtrafiknätet 9. 9 Skärgårdsbåtarna i Uddevalla Tillgänglig: 4

185 Uddevalla tätort har tre större kollektivtrafikknutpunkter; Uddevalla C och bussterminalen Kampenhof i de centrala delarna av tätorten samt Torpterminalen i ett externt läge vid Torp handelsområde, i anslutning till E6 och väg 44/161. Vid Uddevalla C trafikerar regional- och fjärrtåg samt en del stadsoch regionbusstrafiken medan bussterminalen Kampenhof angörs av samtliga bussar i stads-, landsbygds- och regional trafik. Torpterminalen är en del av det regionala busstrafiknätet men trafikeras även av stadsbuss som erbjuder kopplingar mellan Torp och Uddevalla centrum10. I tätorten finns även Uddevalla Östra, en station på Bohusbanan som är viktig för tillgängligheten till bland annat Uddevalla gymnasieskola. Figur 3 Kollektivtrafikknutpunkter i Uddevalla tätort och Torp. Källa: Uddevalla kommun På grund av att kollektivtrafikknutpunkterna är spridda geografisk i Uddevalla tätort och har svaga inbördes kopplingar är kollektivtrafiksystemet svårt att överblicka. Uddevalla C ligger relativt perifert i förhållande till tätortens centrum och det saknas även en visuell koppling mellan stadskärnan och stationen, vilket försvårar orienteringen. Torpterminalen, vilken främst trafikeras av Bohusexpresserna ligger vid Torps handelsplats trafikeras även av två stadsbusslinjer med vardera 30-minterstrafik in mot Kampenhof och Uddevalla centrum under högtrafik. Sträckan trafikeras också av regionbusstrafik 11. Mellan % av invånarna i tätorten Uddevalla når kollektivtrafiken inom 400 meters radie, fågelvägen 10. Den regionala trafiken är viktig för hela Uddevalla kommun eftersom den skapar kopplingar till Göteborg, Vänersborg, Trollhättan samt andra orter i 10 Trivector Funktionsutredning Uddevalla kollektivtrafiknoder. 11 Linje 860 och Orustexpressen 5

186 Fyrbodal. I dagsläget är det 22 regionbusslinjer, 10 skolbusslinjer, 2 regiontågslinjer 12 och 1 fjärrtågslinje som tillsammans trafikerar de tre knutpunkterna. Kollektivtrafiken är även viktig för resor inom Uddevalla tätort där de 6 stadsbusslinjerna trafikerar större delen av tätorten. De skollinjer som trafikerar de tre knutpunkterna är 10 till antalet där de flesta trafikerar Kampenhof. Färdtjänst är en del av den särskilda kollektivtrafiken som avser kollektivtrafik som utförs efter beställning och som till stor del betalas av samhället 13. Allmän kollektivtrafik är övrig lokal och regional kollektivtrafik och tillsammans utgör de den samlade kollektivtrafiken. Uddevalla kommun erbjuder genom den s.k. Flexlinjen även möjlighet att resa mellan valfria målpunkter i tätorten på ett mer serviceinriktat sätt. I Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) har 13 kommuner enats om en strukturbild där kollektivtrafiken står i centrum för hållbar regional tillväxt. Uddevalla ingår inte i GR men strukturbilden påverkar ändå Uddevalla då ett av huvudstråken går genom Bohuslän, se figur 4, vilket är relevant i framtida planering för regional trafik till och från Uddevalla. Kommunerna längs södra Bohusbanan samarbetar därför för att stärka utvecklingen av infrastruktur och trafik i stråket mellan Uddevalla och Göteborg. Inom kommunalförbundet Fyrbodal pågår arbete med en egen strukturbild för Fyrbodalsområdet. 12 Västtågen - Älvsborgsbanan och Västtågen - Bohusbanan 13 Sjukresor, skolresor, anropsstyrd kollektivtrafik är andra exempel på vad som brukar betecknas som särskild kollektivtrafik. 6

187 Figur 4 Göteborgsregionens strukturbild för utveckling av hållbar strukturplanering GR

188 Biltrafiknät Biltrafiknätet utgör en stor del av transportsystemet i Uddevalla och det finns flera infarter in till tätorten. I huvudsak är det genom riksväg 44 från väster och öster, väg 668 från söder och 172 från norr. Förutom infartsvägarna finns det flertalet gator i tätorten av större karaktär som utgör huvudvägnätet. I de centrala delarna är det främst Asplundsgatan, Östergatan, Lagerbergsgatan, Göteborgsvägen, Västerlånggatan och Strömstadsvägen. Lokalvägnätet består dels av uppsamlingsgator och dels av övriga lokalgator. Uppsamlingsgatornas uppgift är att transportera trafiken från lokalgatorna till huvudvägnätet Figur 5 Gatuvägnätet i Uddevalla tätort. I och kring Uddevalla tätort har Trafikverket pekat ut de vägar som de är väghållare för och som är särskilt viktiga ur ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv (funktionellt prioriterat vägnät). E6 är utpekat som nationellt och internationellt viktig väg samt riksväg 44, länsväg 161, 172 och 678 som regionalt viktiga vägar. Därtill ansvarar Trafikverket för övriga länsvägar inom kommunen. Kommunen är företrädesvis väghållare för gator och vägar inom kommunens större tätorter. För den större delen av bilvägnätet i tätorten är hastighetsbegränsningen 50 km/h med undantag från några infartsvägar och genomfartsvägar där hastighetsbegränsningen är 70 eller 90 km/h. Några enstaka gator har hastighetsbegränsningen 30 km/h eller gångfart. 8

189 Godstrafiknätet Godstrafik till, från och inom Uddevalla tätort består av väg-, järnvägs- och sjötransporter. De delar av vägnätet i tätorten som är utpekade som viktiga för godstransporter inom funktionellt prioriterat vägnätet15 är E6, riksväg 44 samt länsväg 161, 172 och 678. Godstransporter på järnväg transporteras i första hand från hamnen väster om stationen vid Uddevalla C och vidare på Älvsborgsbanan. I och med att hamnen planeras att flyttas längre västerut i fjorden kommer även järnvägsspår kopplat till den nya hamnen att behöva utredas. Rekommenderade färdvägar för farligt gods är E6, Rv 44, Lv 161, 172 och 678 förutom det gods som ska till/från centrala staden16. Farligt gods får generellt inte transporteras på det kommunala vägnätet utan är hänvisade till det statliga vägnätet. Parkering I Uddevalla tätort är bilparkeringen fördelad på allmän platsmark och på kvartersmark, och rådigheten är uppdelad både på kommunen och på privata aktörer. I centrala Uddevalla finns det nästan parkeringsplatser för bil varav en stor del i parkeringsanläggningar och på större markparkeringar. I en parkeringsutredning från 2014 konstateras att andelen bilparkeringsplatser med kommunal rådighet i Uddevalla centrum utgör mindre än 30 % av det totala antalet 17. Vidare finns det ytterligare parkeringsanläggningar runt omkring stadskärnan. Det saknas en sammanställning över antalet cykelparkeringar i Uddevalla tätort. Tillgänglighet till bil och bilparkering Enligt SCB:s fordonsstatistik 18 har Uddevalla kommun 498 bilar per 1000 invånare, motsvarande siffra är nationellt 471 och för Västra Götalandsregionen 460 bilar per invånare. Enligt RVU Sverige har cirka 90 % av invånarna i Uddevalla tillgång till bil (ålder urval 16 84). Beläggningen på de bilparkeringsplatser som finns i centrala Uddevalla har uppmätts med jämna mellanrum. Efter en ändring 2014 gällande regleringen av kommunal bilparkering i centrala Uddevalla ökade beläggningen på de allmänt tillgängliga parkeringsplatserna, särskilt på gatumarksparkeringen. Sett till alla tillgängliga parkeringsplatser var beläggningen 2015 som mest 63 % 15 De vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet enligt Trafikverket. 16 Uddevalla kommun Farligt gods Vägledning vid fysisk planering och bygglovshandläggning. 17 Ramböll Uddevalla kommun Utredning av parkeringsnorm för centrala Uddevalla. Malmö SCB Fordon i län och kommuner 9

190 vilket till stor del berodde på att beläggningen i de privata parkeringsanläggningarna var betydligt lägre än på gatumarksparkeringen. Tillgängligheten till gatumarksparkering i centrala Uddevalla var 2015 som lägst på vardagar mellan klockan Sett till en enkätundersökning angav fler invånare att det är ganska eller mycket svårt att hitta en ledig parkeringsplats jämfört med de som anger motsatsen 19. Under 2016 har en ny reglering av parkeringsplatserna i centrala Uddevalla trätt i kraft och effekterna håller på att utvärderas. I de mest centrala delarna av Uddevalla är bilparkeringen på gatumark tid och avgiftsreglerad. Utanför denna zon är parkeringsplatserna inte avgiftsreglerade. Utanför centrala Uddevalla finns det generellt inga avgifter för gatumarksparkering för bil. Genomförda kontroller indikerar att parkeringssituationen har blivit bättre under 2016, sett till att det är en lägre beläggning på de mest centrala parkeringsplatserna. Det är även en lägre beläggning på de parkeringsplatser som ligger utanför den mest centrala zonen men på vissa parkeringsytor är beläggningen hög. En konsekvens av den nya regleringen är att beläggningen i de privata parkeringsanläggningarna har ökat, även om det fortfarande finns mycket ledig kapacitet i anläggningarna. Det saknas idag en uppdaterad parkeringsnorm för Uddevalla tätort. Den befintliga parkeringsnormen är från 1994 och utredningar visar på att det finns ett behov av att uppdatera normen då exempelvis parkeringstalen är högre än vad som kan motiveras utifrån dagens bilinnehav och resande. Det saknas även ställningstagande och rutiner kring om och hur Uddevalla kommun ska arbeta med parkeringsköp som en strategi för att öka rådigheten över bilparkering och för att möjliggöra billigare bostäder. Trafikens omfattning Trafik uppstår genom att människor och gods vill/behöver förflytta sig mellan platser för att tillgodose sina behov, sociala åtaganden och personliga önskemål. Samhället har förändrats från industrisamhället till en samhällsstruktur av tjänster, handel, fritidsintressen etc. Idag rör vi oss i Sverige i genomsnitt 41 kilometer varje dag eller omräknat i tid, 70 minuter 20. Det finns få undersökningar som visar på färdmedelsfördelningen för Uddevalla, det vill säga andelen resor som görs till fots, cykel, åker kollektivtrafik och bil. I den nationella resvaneundersökningen, Riks-RVU, för åren finns cirka 700 resor fördelat på fyra år i hela kommunen. Det bristande underlaget medför att det inte är möjligt att dra slutsatser av färdmedelsfördelningen utan enbart att det kan ge en fingervisning av hur Uddevallabon reser. Riks-RVU:n indikerar att omkring 70 % av alla huvudresor med start- 19 SKL Kritik på teknik invånarnas uppfattning våren 2016 om hur gator och parker sköts. 20 Boverket et. al TRAST Handbok - Trafik för en attraktiv stad, utgåva 3. Boverket, Sveriges Kommuner och Landsting samt Trafikverket. 10

191 och/eller slutpunkt i Uddevalla kommun görs med bil. Sett till hela landet är motsvarande siffra cirka 54 % 21. I SKL:s enkätundersökning Kritik på teknik är det en större andel män än kvinnor som uppger att de reser med bil medan det är tvärtom gällande kollektivtrafik. 40 % av invånarna i Uddevalla går till arbetet/skolan minst en gång i veckan sett till hela året 22. Det finns för en del sträckor mätningar av antalet resor/fordon för biltrafik, kollektivtrafik och till viss del cykeltrafik men det saknas för gångtrafik. Den vägsträcka i Uddevalla tätort som är mest trafikerad av motoriserad trafik, sett till de sträckor som är uppmätta, är riksväg 44 genom Herrestad 23. Enligt en genomförd trafikanalys 24 under 2016 uppgår trafiken till mellan fordon per årsmedelvardagsdygn vilket stundtals medför köer och förlängda restider både med bil men även för kollektivtrafik då separata kollektivtrafikkörfält saknas. På riksväg 44, östlig infart till tätorten uppgår trafiken enligt Trafikverkets mätpunkter som mest till ca fordon per årsmedelvardagsdygn 23. I stadsbusstrafiken var det totala antalet påstigande en medelmånad år 2015 cirka Under samma år var det cirka påstigningar 25 för regionbusstrafiken. Kommunens arbete med att påverka resenärers attityder och beteenden Trafikens omfattning beror av hur vi väljer att transportera oss. Uddevalla arbetar inte med mobility management (MM) och attitydförändringarsarbete i någon större utsträckning för att påverka trafikens omfattning med olika transportslag. Emellertid beaktas det till viss del både i praktik och policy, men det genomförs enbart ett begränsat antal aktiviteter varje år 26. Arbetet med mobility management som metod bör systematiseras och integreras i arbetet inom Uddevalla kommun. Tillgänglighet och trygghet En tätort ska vara tillgänglig och användbar för alla, oavsett ålder eller funktionsnedsättning. Detta innebär att offentliga utrymmen såsom gator och torg ska kunna användas av samtliga invånare. Tillgänglighet handlar om att skapa 21 Trafikanalys RVU Sverige Den nationella resvaneundersökningen. 22 SKL Kritik på teknik invånarnas uppfattning våren 2016 om hur gator och parker sköts. (225 svarande av 500 tillfrågade (45 %)). 23 Trafikverket Vägtrafikflödeskartan. Hämtat Mätpunkt Tillgänglig: 24 SWECO Trafikanalys av väg 44 genom Uddevalla Trivector SHIFT2016 Rankning av städers arbete med hållbara transporter. 26 Trivector SHIFT2016, Rankning av städers arbete med hållbara transporter. 11

192 hinderfria miljöer, men också om de övergripande planeringsförutsättningarna, till exempel lokalisering av bebyggelse och planering av infrastruktur samt om att ge tillgång till olika trafikslag av god kvalitet. Våren 2014 genomförde SCB en medborgarundersökning för i stort sett samtliga svenska kommuner, se tabell 1. Från Uddevalla deltog cirka personer i undersökningen och resultaten kan jämföras med samma undersökning från Som en jämförelse redovisas även resultaten från Trollhättan för 2014 års undersökning. Undersökningen visar att den upplevda tillgängligheten har minskat för gång, cykel och kollektivtrafik samtidigt som tillgängligheten till att resa med bil är oförändrad. Indexvärdet för biltrafiken är mycket högre än värdet för kollektivtrafik, gång och cykel. Den totala tillgängligheten inom Uddevalla kommun upplevs även ha försämrats mellan 2011 och Motsvarande indexvärden för Trollhättan ligger konsekvent på en högre nöjdhet bland medborgarna avseende kommunikationer. Däremot är den upplevda tryggheten lägre i Trollhättan än Uddevalla kommun. Tabell 1 Utfall för Uddevalla kommun i SCB Index Felmarginalen för kommunikationer generellt är +/- 1.3 av indexvärdet, därmed har förändringen statistisk signifikans. Betygindex (SCB 2014) Hur ser du på Tillgången till gångoch cykelvägar? Möjligheterna att resa kollektivt? Tillgången till förbindelser för längre resor? Möjligheten att enkelt kunna transportera sig med bil? Kommunikationer generellt Hur tryggt och säkert kan du vistas utomhus på kvällar och nätter? Uddevalla 2014 Uddevalla 2011 Trollhättan 2014 Nationellt minvärde Nationellt maxvärde Trygghet Följande faktorer har betydelse för den upplevda tryggheten i transportsystemet; hastighet, trafikmängden, problem att gå över gatan, regelbrott, olycksrädsla, rädsla för att utsättas för brott, siktförhållanden samt folkliv/bebyggelsetyp. 12

193 I tabell 1 visas att den upplevda tryggheten i Uddevalla kommun nattetid har minskat mellan år 2011 och Denna minskning är något som måste beaktas i trafikplaneringen. Belysning, levande stadsliv, blandad bebyggelse med lokaler i bottenplan och ögon mot gatan, attraktiva mötesplatser och öppna ytor spelar en stor roll för tryggheten i staden. SKL undersökte folkhälsan år 2014 i sin öppna jämförelse mellan kommuner. I undersökningen ställdes frågan om man avstått från att gå ut ensam. Index för Uddevalla var 23, jämfört med 21 för riket som helhet. Ju högre värde desto bättre är tryggheten. Trafiksäkerhet STRADA (den nationella databasen för olycksstatistik) visar följande övergripande resultat för Uddevalla tätort. Mellan år 2011 och 2015 har 795 trafikolyckor inträffat, varav två dödsolyckor och 39 allvarliga olyckor. Av de 795 olyckorna skedde drygt hälften (427) på kommunal väg och övriga på statlig, enskild eller okänd väg. Inrapporteringen till STRADA beskrivs som delvis bristfällig vilket kan påverka att antalet rapporterade olyckor det senaste året. Genom att se på ett så kallat olyckstal 27 framgår det att Uddevalla ligger i mellan sina grannkommuner i antalet trafikolyckor per invånare. Olyckstalet avser inte de senaste åren men kan ge en fingervisning hur trafiksäkerheten i transportsystemet ser ut i Uddevalla kommun. Tabell 2 Olyckstal åren framtagen av SKL. Kommun Olycktal (polis + sjukvård) Statistik Lysekil 0,9 Uddevalla 1,1 Trollhättan 1,3 Vänersborg 1,4 27 Olyckstal=antal olyckor/((antalet invånare/10000)*5) (Femårsvärde) 13

194 Olyckstyper Fotgängare singelolycka 10% 15% 30% Olycka mellan personbilar Cyklist singelolycka 10% 10% 25% Personbil i kollision med oskyddad trafikant Personbil singelolycka Annan typ av olycka Figur 6 De vanligaste typerna av olyckor som har registrerats i Uddevalla tätort Totalt var fotgängare involverade i 406 olyckor, personbil i 319, cykel i 98 och tunga fordon i 46 olyckor. Fotgängares singelolyckor i Uddevalla tätort beror i de allra flesta fall på något av följande (rangordning): halkat på snö/is, ramlat på trottoarkant, halkat på grus/småsten eller ramlat på ojämn, gropig eller sprickig beläggning. Olyckor mellan personbil i Uddevalla tätort utgörs till ca 60 % av upphinnandeolyckor. Dessa kan oftast relateras till korta avstånd till framförvarande fordon, distraktionsmoment, dålig uppmärksamhet eller kraftig inbromsning. Cyklisters singelolyckor i Uddevalla tätort beror i de allra flesta fall på en eller flera av följande faktorer: hög hastighet, distraktion, objekt i hjul, kraftig inbromsning, sladd på is/grus, halkat på grund av ojämn beläggning eller i samband med trottoarkant. Olyckstypen personbil i kollision med fotgängare/cyklist inträffar ofta vid övergångsställen. Personbilisters singelolyckor kan oftast relateras till en eller flera av följande faktorer: trötthet, distraktion, väglag, hög hastighet eller alkohol. Så är även fallet för Uddevalla tätort. Uddevalla kommun har tagit fram en hastighetsplan med målsättningen att hastigheten ska vara väl anpassad till den specifika vägens utformning och egenskaper, såsom bredd och flöde. Hastighetsplanen föreslår en rad hastighetsdämpande åtgärder Uddevalla kommun Rätt fart Uddevalla, Hastighetsplan för Uddevalla kommun. 14

195 Miljöpåverkan Uddevalla kommun har gjort mätningar när det gäller luftkvalitén i kommunen. Mätningar finns för halter av kväveoxid, svaveldioxid, VOC (lättflyktiga organiska ämnen) samt partiklar. Värdena som uppmättes låg i samtliga fall under miljökvalitetsnormen. Idag är trafiken det största luftföroreningskällan inom Uddevalla tätort. Bilarna släpper ut mindre föroreningar, men de tekniska framstegen motverkas av att trafiken ökar 29. Transportsektorn i Uddevalla domineras av fossila drivmedel och endast 5,5 % kan beräknas som förnybar energi 30. Av den totala energiförbrukningen i kommunen står transporter för den i särklass största andelen, 54 % år Slutanvändning per sektor i MWh % 25% 9% 4% 7% 54% Jordbruk, skogsbruk, fiske Industri, byggverks. Offentlig verksamhet Transporter Bostadssektorn Övriga tjänster Figur 7 Transporter står för en hög andel av energianvändningen i Uddevalla kommun 31 Av Uddevalla kommuns egna fordon är hälften miljöbilar varav den största delen består av fordon som drivs av E85, en dryg fjärdedel av diesel och övriga drivs av el eller hybrid-lösningar. De största bullerkällorna i Uddevalla är järnvägen, E6 och väg 44 där Trafikverket är väghållare 32. På det kommunala vägnätet finns det bostäder längs Lagerbergsgatan och Västgötavägen som utsätts för ekvivalenta ljudnivåer på minst 65 dba 33. Hälsa Hälsoaspekter relaterat till transporter uppmärksammas allt mer. Ett nationellt transportpolitiskt mål är att transportsystemet ska bidra till ökad hälsa. Detta 29 Uddevalla kommun Luftkvalitetsstudier i Uddevalla Uddevalla kommun Energiplan för Uddevalla kommun Statens Energimyndighet Slutanvändning per sektor i MWh Senast uppdatering Uddevalla kommun Bullerkartläggning. Projekt , Soundcon Uddevalla kommun, Åtgärdsprogram mot trafikbuller. Rapport doc

196 kan ske genom ökad andel resor som bidrar med fysisk aktivitet, det vill säga gång, cykel och kollektivtrafik. Ibland även kallat aktiv mobilitet eller aktiva transporter. Fysisk aktivitet minskar risken att insjukna i bland annat diabetes typ 2, hjärtkärlsjukdom, depression och vissa typer av cancer. Nationellt har andelen personer med fetma (BMI >30) ökat från 11 till 14 % enbart mellan åren 2004 och Rekommendationen för fysisk aktivitet säger att vuxna rekommenderas att vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig. Vid hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter per vecka 35. Genom resan till och från skola, arbete eller andra ärenden kan hela eller delar av den rekommenderade mängden fysisk aktivitet uppnås om resan görs med aktiv mobilitet. Även resor med kollektivtrafik bidrar i viss mån till fysisk aktivitet då de oftast startar och/eller slutar med gång eller med cykel. SKL undersökte folkhälsan år i sin öppna jämförelse mellan kommuner. Resultatet av undersökningen redovisas i tabellen nedan. Tabell 3 Index för olika hälsofaktorer för såväl Uddevalla som riket i sin helhet. Faktor Index Uddevalla Index nationellt Högt index är Om man har en stillasittande fritid Fysisk aktivitet minst en halvtimme om dagen Negativt Positivt Fetma Negativt Fallskador bland äldre Negativt Insjuknande hjärtinfarkt Negativt 34 Folkhälsomyndigheten Övervikt och fetma 35 Yrkesföreningar för fysisk aktivitet Allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet 36 SKL Öppna jämförelser- folkhälsa 16

197 Trafiken i framtiden, trender och omvärld Dagens samhälle är uppbyggt så att det skapar ett behov av en stor mängd transporter. För att kunna ta sig till arbetet, till sina fritidssysselsättningar och för att kunna delta i samhällets olika aktiviteter är förflyttning nästan alltid nödvändig. Samtidigt har vi transportpolitiska mål som gör att trafiksystemet måste effektiviseras t ex avseende tillgänglighet, miljö och ytanvändning. Uddevalla står också inför en utmaning i samband med att stadsutveckling i de centrala delarna av Uddevalla ställer nya krav och förutsättningar på de ytor som idag disponeras för transporter. En annan utmaning är att utbyggnaden av handelsområdet Torp har pågått under en lång tid vilket ger konsekvenser för en levande och attraktiv stadskärna. Därutöver finns det en rad omvärldsfaktorer som är viktiga att beakta i planeringen av transportsystemet. Nedanstående stycken är baserade på en trendspaning framtagen för Boverket 37. Urbaniseringen fortsätter länge Idag råder en kraftigt pågående urbanisering i världen och i Sverige. Urbanisering innebär en förflyttning av människor från landsbygden in till stadsområden. Befolkningstillväxten globalt och nationellt sker också i mycket hög grad i städerna. Urbanisering innebär högre tryck på staden i många olika avseenden, t.ex. integration, tolerans, osv, men också med avseende på bostäder, infrastruktur etc. Urbanisering leder bland annat till tätare städer, regionförstoring, glesare landsbygd och ökade krav på en attraktiv livsmiljö. Befolkningen fortsätter att öka och planar ut Den totala befolkningen i världen ökar och förväntas nå nio miljarder år Även i Sverige ökar befolkningen på grund av ett högre födelsetal samt immigration. Befolkningen blir också äldre, framförallt i västvärlden och även i Sverige. Nationellt åldras befolkningen mest i kommuner utanför storstadsregionerna, delvis på grund av den ökande utflyttningen. Detta kommer att ställa stora krav på samhället. Den största befolkningsökningen sker i städer, så denna trend samvarierar med urbaniseringen, och spär på befolkningstrycket ytterligare. 37 Trivector Trender med påverkan på samhällsplaneringen Omvärldsanalys med fokus på transport, infrastruktur och bebyggelse. Rapport 2012:69. 17

198 Naturresurser och miljö blir bristvaror Inom en snar framtid kommer det att råda brist på många viktiga resurser som har stor inverkan på vår välfärd och vårt dagliga liv. Tilltagande brist på naturresurser leder dels till höjda energi- och råvarupriser, och dels till ökad återvinning och resurseffektivitet. Mineralutvinning blir mer betydelsefull. När prylar blir dyrare kan detta leda till ett ökat tjänstesamhälle. Det är rimligt att anta att vi i minskande grad tillämpar privat ägande till förmån för delägande och samnyttjande. Klimatförändringarna kan inte ignoreras Klimatförändringar till följd av den globala uppvärmningen är redan idag en realitet. Den globala medeltemperaturen stiger och det kommer att ge konsekvenser för det klimat som vi känner idag. Klimatförändringarna ställer krav på både kraftiga utsläppsminskningar och anpassning till det förändrade klimatet. Tuffare styrmedel är att vänta och driver på ökad användning av bioenergi, ny teknik och förändrade beteenden. Anpassningsbehovet innebär också att städer kommer att behöva planeras och byggas tätare och mer transportsnålt. Ekonomin växer, men klokare De senaste åren av turbulent ekonomi och globala och kontinentala kriser, visar att vår världsbild bygger på en ekonomi i ständig tillväxt. En ökad tillväxt leder till ett ökat välstånd och trenden är att allt fler människor på jorden får en högre levnadsstandard. Samtidigt leder den globala ekonomin till att fler sociala grupper och länder får en försämrad levnadsstandard. De flesta bedömare tycks dock peka mot att i ett längre tidsperspektiv kommer ekonomin och tillväxten i världen att fortsätta öka. Att åtgärda miljö- och hållbarhetsproblemen kommer att kräva betydande innovationer som kan generera utveckling och välstånd samtidigt som vi får en klokare resurshushållning med naturresurser. Ny teknik förändrar världen igen Det uppkopplade samhället skapar nya möjligheter. IT förändrar ständigt världen och sättet vi arbetar och umgås. Inom i stort sett alla samhällsområden påverkar tekniken ständigt utvecklingen. Det finns stora förhoppningar om att ny teknik ska lösa stora samhällsproblem som ökande koldioxidutsläpp, energibrist osv. Dock pekar forskningen på att med ökande välstånd hos allt fler av jordens befolkning kommer inte ny teknik att räcka till för lösa alla miljöoch energiproblem. Det kommer också att krävas förändringar i beteende och livsstil. Vi blir mer globala, regionala och lokala - allt på samma gång I många områden på jorden kommer det bli svårare att leva på grund av effekter från klimatförändringar och ekonomisk obalans. Detta ger upphov till förflyttning av människor mellan kontinenter, länder och regioner och bidrar 18

199 till ökad urbanisering. Klyftorna mellan länder och sociala grupper ökar, men å andra sidan leder den ökade migrationen till ett allt mer mångkulturellt samhälle. Den ökade uppkopplingen genom den tekniska utvecklingen leder också till att vårt jordklot minskar i omfång. Tillsammans med den allt mer världsomfattande handeln med råvaror och förfinade produkter leder detta till en fortsatt ökad globalisering. I storstadsområden med flera kärnor blir vi allt med regionala i vårt sätt att se på regionen. Vi bor i en region lika mycket som i en stad. Snabba kollektiva förbindelser gör detta möjligt. Denna utveckling är redan idag tydlig i Sveriges storstadsområden. Individualism och idealism på samma gång Våra värderingar och beteenden ändras över tiden. Det finns idag en individualism, och efterfrågan på omedelbar behovstillfredsställelse för egen del, som kan exploateras bl a genom snabb IT. På samma gång finns också en spirande idealism där man engagerar sig tillsammans med andra för goda saker, t.ex. genom crowdfunding (gräsrotsfinansiering, ofta av privatpersoner). En ökad miljömedvetenhet samt en ökad inblick i konsekvenserna av konsumtionssamhället är på väg att skapa en ifrågasättande subkultur, framförallt i storstäderna. Fördjupning teknikutveckling, elektrifiering och automation Elektrifiering av motorfordon Det råder stora osäkerheter om hur fort utvecklingen av den elektrifierade fordonsflottan kommer att gå, men många tycks vara eniga om att en snabb utveckling är sannolik, genom förbättrad teknik och växande utmaningar avseende klimat och luftmiljö i många av världens städer. Energimyndigheten presenterade i februari 2017 scenarier för elbilsutvecklingen i Sverige som baseras på beslut tagna fram till och med De visar att elbilsandelen (som andel av trafikarbetet) år 2020 kommer vara mellan 0,8 och 1,2 %, beroende av scenario. Detta bedöms som en ganska pessimistisk utveckling eftersom rapporten inte tar hänsyn till det nya bonus-malus system som införs under 2017 och som kan påverka utvecklingen positivt. Enligt utredningen Fossilfrihet på väg (FFF) år 2013 uppskattas potentialen för eldrift till 9 20 % för personbilar och lätta lastbilar till år 2030 och till % år För nya fordon antas elektrifierat transportarbete kunna uppgå till % år 2030 respektive 40 70% år Dock finns åsikter om att prognosen underskattar potentialen till följd av den snabba tekniska utvecklingen samt att sjunkande batterikostnader och storskalig produktion minskar 19

200 elbilarnas inköpspris medan konventionella fordon förväntas öka i pris till följd av tuffare avgaskrav och certifieringsmetoder. Trivector har tagit fram ett scenario med antagande att nuvarande försäljningsutveckling för elbilar och laddhybrider kommer att hålla i sig i Sverige, det vill säga försäljningen av laddhybrider även fortsättningsvis ökar snabbbare än elbilar. År 2020 visar prognosen att antalet laddbara bilar uppgår till stycken, motsvarande 2 % av den totala personbilsflottan, och år 2030 ca laddbara bilar, motsvarande 9 12 % av personbilsflottan. I Sverige ökade antalet laddningsbara bilar med 76 % under 2016 jämfört med 2015, till cirka laddhybrider och elbilar. De län som uppvisade störst ökningar var Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Totalt fanns det vid årsskiftet 2016/2017 cirka laddbara bilar i Sverige, 67 % laddhybrider och 33 % helelektriska. I och med att elbilar blir allt vanligare ökar också efterfrågan på laddmöjligheter, både på privat mark (t.ex. hem och arbete) men också på offentliga platser. Elfordon bullrar mindre än fordon med förbränningsmotorer, vilket framförallt ger effekt på bullernivåer i låga hastigheter. Elfordon bidrar inte till att den lokala luftkvalitén försämras i form av utsläpp från drivmedel. Dock bidrar gummidäck till utsläpp av partiklar oavsett fordonets drivmedel. En slutsats av ovanstående bedömningar och prognoser är att kommunen successivt bör möjliggöra fler laddplatser för elfordon. Kommunen kommer att fram till 2035 dessutom att behöva arbete med andra åtgärder för att inte luftkvalitén ska försämras samt för att transportarbetet i kommunen ska klara gränsvärdena för en fossiloberoende region år 2030, detta då fordonsflottan utifrån prognoser till stor del kommer att bestå av fordon som inte är elektrifierade. Elektrifierade fordon bedöms utöver ovan nämnda parametrar ha en begränsad effekt på samhällsplaneringen. Automatisering av motorfordon Begreppet automatisering av motorfordon kan delas upp i självkörande fordon och autonoma fordon. Det finns olika grader av självkörande fordon men grunden är ett fordon som kan ta kontroll över alla säkerhetskritiska funktioner men det förutsätter att det fortfarande finns en förare i bilen. Autonoma fordon däremot innebär att fordonet är konstruerat för att utföra alla säkerhetskritiska föraruppgifter samt övervaka vägbanans förutsättningar under hela resan vilket medför att föraren inte förväntas vara tillgänglig. Idag bedrivs mycket forskning om självkörande bilar, främst av bilindustrin. Ett vanligt antagande är att det kommer att finnas självkörande bilar att köpa från år Världens första storskaliga pilotprojekt för autonom körning 20

201 Drive Me pågår i Göteborg där 100 självkörande Volvobilar kommer att testas på allmän väg år Gällande introduktionen av självkörande bilar kommer det redan i år vara självkörande bilar på det svenska vägnätet. Hur lång tid det dröjer innan vi ser en väsentlig andel självkörande fordon och autonoma fordon i fordonsflottan finns det delade meningar om. I Transportstyrelsens förstudie om autonom körning menar teknikföretag att de är redo att introducera förarlösa fordon år 2020, andra aktörer tror att det snarare är Statliga Trafikanalys uppskattar att förarlösa fordon kommer utgöra en betydande del av den svenska fordonsflottan kring år Många experter tror dock att det inte kommer vara möjligt med fullständig autonom körning i samtliga trafikmiljöer ens år På kort sikt utvecklas fordon med avancerade system för att underlätta för föraren. Enligt gällande lagstiftning måste det finnas en förare som kan ta kontroll över fordonet. Trots att fordonen blir mer avancerade och smartare är ett troligt scenario att sättet vi använder bil och hur den påverkar samhällsplaneringen inte påverkas i större utsträckning fram till För att självkörande fordon ska få betydande effekt på hur vi planerar våra städer och samhällen bedömer många studier att fordon behöver vara autonoma och att de utgör en stor andel av den totala fordonsflottan. Beroende på hur denna nya fordonsflotta disponeras kan det påverka samhällsplaneringen i olika grad. Transportstyrelsen bedömer i utredningen Autonom körning att autonom körning leder till effektivare markutnyttjande då antalet parkeringsplatser i centrum minskar. Detta grundas i att den autonoma körningen förbättrar möjligheten för människor att bo i mindre förtätade områden utanför storstadsområdena eftersom förutsättningarna att arbeta i bilen förbättras. Enligt förstudien minskar antalet parkeringsplatser i centrum då de autonoma förarlösa fordonen kan släppa av passagerare i centrum för att sedan parkera utanför stadskärnan. En konsekvens av detta diskuteras avseende trängsel då det måste finnas stora utrymmen för autonoma bilar att köra i centrum och hitta tillgängliga avlastningszoner för att släppa av och hämta upp passagerare. Markanvändningen för bilar i centrum flyttas därmed från parkeringshus till gatuutrymme. Effekter som detta är beroende på om autonoma fordonen framförallt kommer att finns att tillgå i stora bilpooler eller om hushållen kommer ha ett eget fordon. Fram till 2035 bedöms inte autonoma fordon utgöra en så stor andel av fordonsflottan att det får stora konsekvenser för stads- och trafikplanering. Däremot kan det trafiksäkerheten förbättras för enskilda fordon samt att ytan för parkeringsplatser kan användas effektivare om den mänskliga faktorn tas bort. 21

202 Fördjupning avseende begrepp inom parkeringsplanering Parkeringsnorm I samband med nybyggnad eller ombyggnad av fastigheter har kommunen möjlighet att enligt Plan- och Bygglagen uttrycka antalet parkeringsplatser som exploatören eller fastighetsägaren måste anlägga på eller i nära anslutning till tomten. En sådan riktlinje brukar uttryckas i en parkeringsnorm och själva antalet beskrivs som parkeringstal. Tanken med lagstiftningen är att den efterfrågan på parkering som uppstår på en fastighet också ska tillgodoses inom fastigheten så att det inte belastar det allmänna vägnätet. I Sverige är det historiskt sett vanligt med miniminormer för parkeringstal vilket anger hur många parkeringsplatser som fastighetsägaren minst måste anordna för en fastighet. Det finns dock exempel på maximinormer (som reglerar max antal parkeringsplatser som får anläggas) och flexibla parkeringstal (intervall för hur många parkeringsplatser som får/måste byggas). De två sistnämnda alternativen ger en kommun möjlighet att använda parkeringsplanering som ett styrmedel för att påverka attraktiviteten att resa med olika färdmedel. Parkeringsköp Parkeringsköp innebär att en fastighetsägares åtagande i ett bygglov om att bygga parkering fullgörs av en annan aktör på en annan fastighet och att fastighetsägaren betalar ett bestämt belopp per parkeringsplats istället för att bygga parkeringsplatser. Den aktör som tar över ansvaret kan vara kommunen, ett parkeringsbolag eller en annan fastighetsägare. Parkeringsköp regleras i Plan och Bygglagen (2010:900) 8 kap. 9 och måste godkännas av kommunen och är ingen rättighet för fastighetsägaren. Läget av parkeringsutrymmet måste vara preciserat till en fastighet i närheten av tomten. Däremot behöver inte de enskilda bilplatserna öronmärkas för en viss fastighet utan det viktiga är att ett bestämt antal platser finns tillgängliga på en bestämd fastighet. Detta skapar möjlighet för samnyttjande i större gemensamma parkeringsanläggningar. Avgiften för parkeringsköp sätts ofta så att det blir billigare för fastighetsägaren än att bygga egna garage eller p-hus men samtidigt dyrare än att anlägga markparkering. Parkeringsköp är ett verktyg som används för parkering på kvartersmark och främst vid nyproduktion men det kan även tillämpas vid omvandling av fastigheter i t ex centrumområden. 22

203 Kommunal parkeringsrådighet Det är främst kommunerna som har rådighet över parkering, inom ramen för det kommunala planmonopolet. Plan- och bygglagen (PBL) anger att kommunerna har det övergripande ansvaret för parkeringsplaneringen (PBL 1 kap 2 samt 4 kap 13 ). Kommunerna anger i olika planer var parkering ska ordnas. Sett till alla parkeringsplatser för bil som finns i centrala Uddevalla är det relativt få som finns på kommunal mark och som förvaltas av Uddevalla kommun. Genom att en kommun förvaltar en större andel av tätortens allmänt tillgängliga parkeringsplatser ökar också rådigheten och möjlighet att använda reglering av parkering som ett styrmedel i stads- och trafikplaneringen. 23

204 - ~. l l l l

205 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/00427 Detaljplan för Aröd 2:2 m.fl. Uddevallavägen, Ljungskile Sammanfattning Området är beläget öster om Uddevallavägen, sydost om Aröds industriområde, ca en kilometer norr om Ljungskile centrum. Området är obebyggt så när som på två bostadshus i norr och två bostadsfastigheter i sydväst. Ljungskile översiktsplan anger området som Framtida område för bostäder och/eller verksamheter. Programsamråd har skett kring ett förslag med ca 50 nya bostäder i blandade hustyper, varav ett 20-tal villor. Miljö och stadsbyggnadsnämnden beslutade i oktober 2011 att godkänna programsamrådsredogörelsen och därmed sökandes avsikt att bygga bostäder i planområdet. Efter det har exploatören låtit utföra utredningar som krävs i det fortsatta planarbetet. Ett förslag till plansamrådshandling inkom till samhällsbyggnadsnämnden under våren Inriktningen för plansamrådshandlingen var något bearbetad genom att förslaget innehöll ca 85 nya helårsbostäder. En bullervall föreslogs bli anlagd mot Uddevallavägen. Mot de äldre bostadshusen i norr anges ett ca 70 meter brett obebyggt område. Antalet utfarter mot Uddevallavägen har minskades från två till en. Ärendet hanterades av samhällsbyggnadsnämnden som ansåg att det fanns ett stort behov av ny mark för verksamheter i Ljungskile vilket inte uppmärksammats vid tidigare översiktsplanearbete och arbete med programsamrådshandling. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade i 2015att föreslå kommunfullmäktige att avsluta planarbetet. I augusti år 2017 inkom sökanden med en önskan om att kommunstyrelsen skulle upphäva samhällsbyggnadsnämndens beslut och istället besluta om att detaljplanearbetet skulle återupptas. I andra hand bad sökanden om att ärendet bordlades i avvaktan på att en erforderlig dialog hållits mellan sökanden och kommunen. Under hösten 2017 fördes ett antal dialoger mellan sökanden och kommunen vilket resulterade i att sökanden inkom med en ny ansökan om planbesked som överenstämde med den tidigare upprättade plansamrådshandlingen. Sökanden var tydlig med att han inte är intresserad av att låta marken exploateras för industriändamål eller av att sälja marken till kommunen. Ärendet har hanterats av en tjänstemannagrupp från samhällsbyggnadsförvaltningen, tillväxtavdelningen och avdelningen för strategisk samhällsplanering. Vid bedömning av ärendet mot de upprättade förprövningskriterier som prövas i samband med kommunledningskontorets förslag till beslut om planbesked ansågs ärendet uppfylla angivna kriterium. Tjänstemannagruppen anser att det plansamrådet som inkom våren 2015 skall verkställas i enlighet med miljö och stadsbyggnads tjänsteskrivelse, Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

206 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 43 Jarmo Uusitalo (MP), Elving Andersson (C), Carin Ramneskär (M), Gunilla Magnusson (MP), Kenneth Engelbrektsson (S), Magnus Jacobsson (KD) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, Begäran om planbesked, Yrkande om upphävande av beslut, Yrkanden Jarmo Uusitalo (MP): att detaljplanearbetet ska fortsätta med inriktning bostäder, verksamhet och natur. Den nordöstra delen avsätts för bostäder, den nordvästra delen för verksamhet och den södra delen som naturområde. Det avverkade området ska återplanteras med ädellövskog. Kenneth Engelbrektsson (S) och Magnus Jacobsson (KD): bifall till Jarmo Uusitalos (MP) yrkande. Elving Andersson (C), Rolf Jonsson (L) och Carin Ramneskär (M): avslag på förslaget i handlingarna. Propositionsordning Ordförande ställer först proposition på förslaget i handlingarna mot Elving Anderssons (C) m.fl. avslagsyrkande och finner kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna. Ordförande ställer därefter proposition på förslaget i handlingarna mot Jarmo Uusitalos (MP) m.fl. yrkande och finner kommunstyrelsen besluta i enlighet med yrkandet. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att detaljplanearbetet ska fortsätta med inriktning bostäder, verksamhet och natur. Den nordöstra delen avsätts för bostäder, den nordvästra delen för verksamhet och den södra delen som naturområde. Det avverkade området ska återplanteras med ädellövskog. Reservation Elving Andersson (C), Rolf Jonsson (L), Carin Ramneskär (M) och Mikael Staxäng (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson, Evy Gahnström, Kenneth Engelbrektsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

207 Tjänsteskrivelse 1(4) Dnr KS Handläggare Översiktsplanerare Cecilia Trolin Telefon Sammanfattning Området är beläget öster om Uddevallavägen, sydost om Aröds industriområde, ca en kilometer norr om Ljungskile centrum. Området är obebyggt så när som på två bostadshus i norr och två bostadsfastigheter i sydväst. Ljungskile översiktsplan anger området som Framtida område för bostäder och/eller verksamheter. Programsamråd har skett kring ett förslag med ca 50 nya bostäder i blandade hustyper, varav ett 20-tal villor. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutade i oktober 2011 att godkänna programsamrådsredogörelsen och därmed sökandes avsikt att bygga bostäder i planområdet. Efter det har exploatören låtit utföra utredningar som krävs i det fortsatta planarbetet. Ett förslag till plansamrådshandling inkom till Samhällsbyggnadsnämnden under våren Inriktningen för plansamrådshandlingen var något bearbetad genom att förslaget innehöll ca 85 nya helårsbostäder. En bullervall föreslogs bli anlagd mot Uddevallavägen. Mot de äldre bostadshusen i norr anges ett ca 70 meter brett obebyggt område. Antalet utfarter mot Uddevallavägen har minskades från två till en. Ärendet hanterades av Samhällsbyggnadsnämnden som ansåg att det fanns ett stort behov av ny mark för verksamheter i Ljungskile vilket inte uppmärksammats vid tidigare översiktsplanearbete och arbete med programsamrådshandling. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade i 2015att föreslå kommunfullmäktige att avsluta planarbetet. I augusti år 2017 inkom sökanden med en önskan om att Kommunstyrelsen skulle upphäva Samhällsbyggnadsnämndens beslut och istället besluta om att detaljplanearbetet skulle återupptas. I andra hand bad sökanden om att ärendet bordlades i avvaktan på att en erforderlig dialog hållits mellan sökanden och kommunen. Under hösten 2017 fördes ett antal dialoger mellan sökanden och kommunen vilket resulterade i att sökanden inkom med en ny ansökan om planbesked som överenstämde med den tidigare upprättade plansamrådshandlingen. Sökanden var tydlig med att han inte är intresserad av att låta marken exploateras för industriändamål eller av att sälja marken till kommunen. Ärendet har hanterats av en tjänstemannagrupp från samhällsbyggnadsförvaltningen, tillväxtavdelningen och avdelningen för strategisk samhällsplanering. Vid bedömning av ärendet mot de upprättade förprövningskriterier som prövas i samband med

208 Tjänsteskrivelse 2(4) Dnr KS kommunledningskontorets förslag till beslut om planbesked ansågs ärendet uppfylla angivna kriterium. Tjänstemannagruppen anser att det plansamrådet som inkom våren 2015 skall verkställas i enlighet med Miljö- och Stadsbyggnads tjänsteskrivelse, Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, Begäran om planbesked, Yrkande om upphävande av beslut, Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att besluta att detaljplanearbetet med inriktning bostäder ska fortsätta.

209 Tjänsteskrivelse 3(4) Dnr KS Ärendebeskrivning Översiktsplanen för Ljungskile tätort antogs av Kommunfullmäktige i december På nu aktuell mark anges "Framtida område för bostäder och/ eller verksamheter". Efter framställning från fastighetsägaren om att få bygga bostäder på aktuell mark beslutade Miljö- och Stadsbyggnadsnämnden i november 2009 att vara beredd pröva program till detaljplan. Sedan exploatören låtit upprätta ett planprogram samt utfört en trafikbullerutredning beslutade Miljö- och Stadsbyggnadsnämnden i mars 2011 att programsamråd ska verkställas, samt att upplysa om att nämnden tar ställning till plantillstånd efter programsamrådet. Programsamråd skedde under sommaren 2011 kring ett förslag med ca 50 nya bostäder i blandade hustyper, varav ett 20-tal villor. Miljö- och Stadsbyggnadsnämnden beslutade i oktober 2011 att godkänna programsamrådsredogörelsen. Dåvarande minoriteten gjorde en protokollsanteckning där behovet av mark för verksamheter påtalades. I programsamrådsredogörelsen anges bl a vilka utredningar som krävs i det fortsatta planarbetet. I enlighet därmed har därefter exploatören låtit utföra ett antal utredningar. I oktober 2014 inkom från exploatören en bearbetad skiss med fler bostäder än vad programhandlingen angav; ca 85 bostäder i stället för ca 50 bostäder. Skogsstyrelsen och kommunen observerade under våren 2015 att ädellövskogen inom den södra delen av planområdet hade avverkats utan tillstånd. Förvaltningen föreslog att kommunen skulle invänta Skogsstyrelsens hantering av tillsynsfrågan innan detaljplaneärendet skulle gå vidare. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade dock i juni 2015 att föreslå Kommunfullmäktige att avsluta planarbetet. Av olika anledningar har inte ärendet förts fram för beslut i Kommunstyrelsen eller i Kommunfullmäktige. Fastighetsägaren överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen, som i augusti 2015 avvisade överklagandet. Skogsstyrelsen polisanmälde fastighetsägaren för olaga avverkning och i september 2016 dömde Tingsrätten fastighetsägaren till böter. I domen anges att fastighetsägaren har varit oaktsam. Domen överklagades inte. Skogsstyrelsen har beslutat att återplantering av ädellövskog ska ske. I november 2016 tillskrev fastighetsägaren kommunen med önska om att få återuppta planarbetet för bostäder. Samhällsbyggnadsnämnden anser sedan några år att det finns ett mycket stort behov av mark för verksamheter i Ljungskile, vilket inte till fullo uppmärksammades när översiktsplanen antogs år 2007 och inte heller i de skeden av detta detaljplanearbete som var innan vintern Under våren 2015 och vintern 2017 har fastighetsägaren kontaktats av en mark- och

210 Tjänsteskrivelse 4(4) Dnr KS exploateringsingenjör för att efterhöra om han vill sälja marken till kommunen med syfte att iordningställa industrimark, alternativt om markägaren själv vill iordningställa viss industrimark inom området. I den handling som inkom till kommunen i januari 2018 framgår det att markägaren endast är intresserad av att bygga bostäder inom området. Peter Larsson Kommundirektör Cecilia Trolin Översiktsplanerare Expediera till

211 Bostäder i Aröd Ljungskile

212 Projektbeskrivning Detaljplan för Aröd 2:2 m fl i Ljungskile, Uddevalla kommun Bakgrund Planuppdraget gavs av Miljö- och Stadsbyggnadsnämnden Efter genomfört programsamråd beslutar nämnden godkänna upprättad programsamrådsredogörelse samt att vara beredd att pröva detaljplan under förutsättning att kontorets skrivelse beaktas. Ett gediget arbete med samrådshandlingar genomförs under ledning av Uddevalla kommun fram till maj månad Utredningar under planarbetet som utförts är; Behovsbedömning, Geoteknisk utredning, Naturinventering, Bullerutredning, Arkeologisk utredning samt VA- och Dagvattenutredning. Detaljplanens syfte och huvuddrag Detaljplanens syfte är att utveckla Ljungskile för fler boende och samtidigt skapa förutsättningar för att åstadkomma goda boendemiljöer genom att uppföra bostäder i direkt anslutning till nuvarande samhälle. Se områdets läge på bilden till höger. Förslaget till detaljplan har som ändamål att skapa nya bostäder i Aröd, i norra delen av Ljungskile. Avsikten är att bidra med olika upplåtelseformer genom att uppföra både friliggande enbostadshus och lägenheter i flerbostadshus.

213 Mark- och vattenanvändning För Uddevalla kommun gäller en Översiktsplan som vann laga kraft 5 oktober 2010 (ÖP 2010). Ljungskile Översiktsplan (antagen ) är en fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen. I denna redovisas att området i sydöstra delen av Aröd föreslås för framtida bebyggelse i form av bostäder / verksamheter. Denna skrivning innebär att området enligt LÖP kan nyttjas för bostäder eller verksamheter eller en kombination av dessa. Översiktsplanen redovisar också förslag att anlägga en gång- och cykelbana på västra sidan av Uddevallavägen (väg 680) fram till korsningen med Vassbovägen, strax norr om planområdet i Aröd. Bilden till höger är ett utdrag ur Öp Beteckning D1 innebär Område för framtida bebyggelse eller förändring av befintlig bebyggelse. Det aktuella panförslaget överensstämmer med översiktsplanens beskrivning av mark- och vattenanvändningen. Gällande detaljplaner Området saknar detaljplan men ansluter till områden med detaljplan, både i norr, väster samt i söder. Strax norr om planområdet finns en detaljplan för östra delen av Arödsområdet. Denna plan vann laga kraft och avser industriändamål. I söder finns plan LJ 139 för bostadsändamål vid Dalahöjdsvägen (laga kraft ).

214 Strandskydd Aktuellt planområde berörs inte av strandskydd. Riksintresse Området ligger inte inom kustzonen och omfattas därför inte av särskilda hushållningsbestämmelser enligt kapitel 4.1 i Miljöbalken (MB). Inga andra riksintressen berör det aktuella planområdet. Skogsmarker söder och öster om planområdet utgörs av ädellövskog, främst ek. Dessa finns dokumenterade i Länsstyrelsens inventering av lövträdsvegetation (se grön skraffering i bilden till höger). Skogsområdet som berörs av aktuell detaljplan är tätortsnära och omfattar ca 1,0 ha av totalt mer än 14 ha utpekad lövskog. Under planarbetet har Naturcentrum utfört en naturvärdesbedömning. Slutsatser av denna utredning samt redovisning om utförd trädavverkning redovisas under rubriken Naturmiljö, längre fram i denna projektbeskrivning. Utdrag ur LST:s lövskogsinventering, 2015 Samhällsbyggnadsstrategi Projektet är i överensstämmelse med översiktsplanens boendestrategi. Planförslaget möjliggör en mångfald av boenden i attraktiva, goda livsmiljöer med hänsyn till hållbar utveckling. Förslaget bidrar även till att ta Uddevalla ett steg närmare ekologisk och socialt hållbar utveckling med särskilt fokus på att minska energianvändningen och bli oljeoberoende.

215 Aktuellt planområde i Aröd följer strategin genom lokalisering nära Ljungskiles centrala delar samt genom blandning av upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar. Vidare innehåller projektet klara hållbarhetsmål vad gäller bostadsutveckling, tillgodoser ett boende för alla inkl särskilda grupper samt tillvaratar lokal kulturhistoria och miljön kring boendet. Ljungskile Samhällsförening framhåller att I första hand önskas hyresrätter som idag är en bristvara. Nya lägenheter kan göra att ensamstående eller äldre flyttar från sina villor och ger plats åt nya barnfamiljer. Nytt boende i Aröd innebär att samhället utvecklas på ett hållbart sätt genom att nuvarande samhällsbyggnadsstruktur tas till vara. Infrastruktur i form av gator, gång- och cykelvägar nyttjas och vid behov kompletteras, befintligt ledningsnät för vatten och avlopp finns framdraget till områdesgräns, befintliga anläggningar för värme finns i omedelbar närhet liksom hållplats för kollektivtrafik. I strategins avsnitt rörande Ljungskile sägs följande: De särdrag och kvalitéer som gör Ljungskile till en attraktiv ort att bo i skall bibehållas eller förstärkas. Utbyggnad kan enligt översiktsplanen ske både genom bebyggelseförtätning inom planlagda områden och genom att helt nya områden utvecklas utanför de planlagda områdena. För verksamheter utpekas främst delar av Aröd som lämpligast.

216 Under planarbetets gång har frågan om verksamheter inom aktuellt område diskuterats ingående. Förutsättningar för att enbart skapa verksamheter inom området saknas. Markanvändningen bör huvudsakligen nyttjas för bostäder men inslag av verksamheter i form av kontor, äldreboende och dylikt som på ett vackert och ändamålsenligt sätt kan integreras med och berika boendemiljön bör studeras vidare. Härvid är det viktigt att det finns marknadsmässiga förutsättningar att uppföra och driva dessa. Miljö energi, vatten och avlopp Behovsbedömning Planförslaget bedöms inte strida mot översiktsplanen och berör inga Natura 2000-områden. Planen berör ett mindre område på lokal nivå och omfattas inte av kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4. Sammanfattningsvis har kommunen bedömt att förslaget till detaljplan inte innebär någon betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen har tagit ett liknande ställningstagande. Miljömål Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål, vilka beskriver kvaliteter och tillstånd för Sveriges miljö-, natur- och kulturresurser som är hållbara på lång sikt. I det aktuella planförslaget bedöms främst följande miljömål beröras: god bebyggd miljö, frisk luft samt begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö är ett resultat av planförslagets syften och genom att utnyttja tidigare gjorda investeringar i infrastruktur och allmänt ledningsnät uppnås en långsiktig hållbarhet.

217 Närhet till service och kollektivtrafik innebär förutsättningar för ett miljövänligt boende. Mer trafik kommer att belasta området lokalt, men inte i sådan mängd att uppställda miljökvalitetsnormer överskrids. Projektet bidrar till uppfyllande av uppställda miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsnormer Det finns idag inga indikationer på att gällande miljökvalitetsnormer överskrids eller riskerar att överskridas inom aktuellt planområde. Den planerade utbyggnaden är begränsad och kommer sannolikt inte att försämra luftkvaliteten eller bullersituationen mer än marginellt. Gränsvärden kommer inte att uppnås genom den föreslagna exploateringen. För vattenkvaliteten är det viktigt att påverkan minskas. Den planerade bebyggelsen är begränsad och ska anslutas till det kommunala va-nätet. Dagvatten ska på ett hållbart sätt omhändertas lokalt genom fördröjning och infiltration i området innan avledning mot recipient via diken. Därigenom ska eventuell påverkan på vattenkvaliteten minimeras eller helt undvikas. Energi Fjärrvärme finns utbyggt med värmecentral lokaliserad inom industriområdet i Aröd. För att minska energiförbrukningen avses bebyggelsen uppföras på ett resurssnålt och energieffektivt byggande och därmed bidra till att nå de energipolitiska målen.

218 Vatten och avlopp Allmänna huvudledningar för vattenförsörjning och spillvattenavledning är samförlagda i ett stråk ca 100 m väster om Uddevallavägen. Vattenverket producerar vatten av god kvalitet och har tillräcklig kapacitet. Avloppsvattnet leds till Ljungskile reningsverk. En VA- och dagvattenutredningen (Sweco, ) har upprättats inom ramen för planarbetet. Utredningen visar att bef ledningsnät klarar att försörja den aktuella utbyggnaden. Dagvatten Den befintliga avrinningssituationen består i att ängmarken innesluter mindre avskärande diken. Ängen avdelas i två områden med ett större dränerande dike i norr samt ett mindre i söder, båda med utlopp i Uddevallavägens vägdike. I vägdiket finns även utlopp från vad som bedöms vara markdränering i dåligt skick. Avrinning från området sker idag via befintliga trummor under Uddevallavägen, sedan vidare till en kulvertering under Arödsvägen mot Aröds å och slutligen havet. Avsikten är att åstadkomma en god och långsiktig hållbar dagvattenhantering genom att integrera funktioner som tillgodoser rening och utjämning av dagvatten, samt där möjligheterna finns för en tilltalande gestaltning. Resultatet av en välplanerad dagvattenhantering är en minskad föroreningsbelastning avseende recipienterna och en minskad/jämnare hydraulisk belastning på dagvattenanläggningar och recipienter.

219 Infiltrationsmöjligheterna i syfte att minska belastningen på ledningssystemet bedöms vara måttliga i områdets lerjord. Fördröjningsåtgärder erfordras därför. Dessa kan utformas som makadamfyllda diken längs med gatorna i området, magasin under mark eller som öppna torra dammar i områdets norra och södra delar. Genom dessa åtgärder bidras till att tillförseln av dagvatten till ledningsnätet minskas. Näringsliv, handel och offentlig service I Ljungskile tätort bor det ca personer. Utpendlingen till Göteborg och Uddevalla är betydande. Folkhögskolan är Ljungskiles största enskilda arbetsplats. Starke Arvid är ett av ortens starkaste och mest aktiva företag. Totalt sysselsätter de största företagen ca 450 personer. I området kring Aröd, norr om tätorten, finns ett litet industriområde. Här samlas merparten av ortens småindustrier. I anslutning till planområdet, väster om Uddevallavägen, ligger även Aröds äldreboende och Strandgårdens vårdhem. Näringslivet i Ljungskile centrum har ett rikt och diversifierat utbud av kommersiell och offentlig service. Här finns bank, apotek, vårdcentral, och två matvarubutiker, post-service inne på ICA, frisörsalonger, matställen, klädbutiker, målare, el- och fritidsprylar, bokhandel, blomsterhandel, leksaksaffär, hälsokost, diversebod och en hel del till. Projektet bidrar till att främja tillväxt för bl a handel och service. Genom närhet till Ljungskile centrala delar kan centrum enkelt nås med gång- cykel eller kollektivtrafik.

220 I Ljungskile finns flera förskolor, bl a Hälle förskola med fem avdelningar, Strumpans förskola med 5 avd, Hemgårdens förskola och fritids samt Kärrs förskola med 5 avdelningar. I Ljungskile finns även ett flertal grundskolor med klasser från förskoleklass till årskurs 9. Störst är Ljungskileskolan med ca 400 elever. Hällebergsskolan och Linneaskolan har ca 90 resp ca 170 elever. Gymnasieskola saknas i Ljungskile. De äldre eleverna hänvisas till Uddevalla där flera olika gymnasier finns. I Ljungskile finns en folkhögskola, med flera olika studieinriktningar, som har plats för ca 250 elever. Infrastruktur och IT Vägar Planområdet nås via allmän väg 680, Uddevallavägen, som gränsar till exploateringsområdet. En ny väganslutning föreslås byggas i samråd med Trafikverket. Anslutningen ligger ca 75 m norr om den befintliga korsningen Arödsvägen/Uddevallavägen, alldeles norr om bef busshållplats. Sikten bedöms vara god i båda riktningarna. Under planprocessen har kommunen initierat för en sänkning av hastigheten förbi planområdet till 50 km/h. Gator inom planområdet föreslås utformas med en smal sektion för låg hastighet, avsedd för alla trafikslag. Vägområdet på plankartan redovisas med en bredd på 6,5 m. Gatorna utformas som lågfartsgator med 4,5 m körbana och 1,5 m gångbana samt 0,25 m stödremsor på vardera sidan. Inom exploateringsområdet avslutas vägarna vid vändplatser som ska dimensioneras enligt kommunens riktlinjer för vändning av bl a sopfordon utan backningsrörelse. Uddevallavägen fotograferad mot söder resp norr invid planområdet

221 Gångväg Inom Ljungskile centrum finns ett utbyggt gång- och cykelvägnät. Gång- och cykelväg finns fram till järnvägsstationen, bussterminalen och Ljungskile centrum. Planområdet har enligt Banverket förutsättningar för att kallas "stationsnära. Utmed Uddevallavägen finns en separat gång- och cykelbana utbyggd från Ljungskile centrum till planområdets södra del. Nära planområdet är gc-vägen lokaliserad på Uddevallavägens västra sida, närmare centrum på vägens östra sida. Avståndet till centrum är ca 1 km och gc-vägen är plan utan nivåskillnader vilket medför goda förutsättningar för gående och cyklister. El och tele Elnätet i Ljungskile ägs delvis av Uddevalla Energi och delvis av Vattenfall. En ny nätstation föreslås i området. Fiber med erforderlig kapacitet för bredband finns framdraget i tomtgräns. Kollektivtrafik I Ljungskile centrum finns både järnvägsstation och bussterminal med bl a expressbussförbindelser till Göteborg, Kungälv, Uddevalla, Lysekil, Smögen, Strömstad mm. På Uddevallavägen, förbi planområdet, trafikerar busslinjerna 820 och 821 mellan Ljungskile och Uddevalla resp Stenungsund och Uddevalla. Från Ljungskile station mot Uddevalla och Göteborg går tåg och buss med halvtimmestrafik. Turtätheten för busslinjerna 820 och 821 är ungefär en tur var 50:e minut morgon och eftermiddag, inalles ca 10 turer/dygn i vardera riktningen. Gång- och cykelbana och busshållplats alldeles invid planområdet

222 I direkt anslutning till planområdet finns busshållplatser utbyggda. Avståndet till hållplatsen från den föreslagna bebyggelsen inom planområdet varierar från ca 20 m till ca 200 m. Hälsa och säkerhet Farligt gods Väg E6, ca 400 m väster om planområdet, är en s k primär transportled för farligt gods. Planområdet ligger utanför den riskzon på 150 m som omfattas av den riskpolicy som Länsstyrelsen publicerat. Räddningstjänst Brandstationen finns inom Aröds verksamhetsområde, ca 400 m norr om planområdet. Radon Jorden inom ängsmarken klassas som normalradonmark. Dock påträffades (WSP, ) radonhalter i en mätpunkt som indikerar högradonmark. Kompletterande mätningar i byggskedet skall utföras för att klargöra om byggnader ska uppföras radonskyddande alt radonsäkra. Trafikbuller En bullerutredning (ÅF, ) avseende väg- och tågtrafik har utförts inom ramen för planarbetet (ÅF ). Resultatet visar att det går att uppfylla riktvärdena för buller vid planerade bostäder om en bullervall anläggs utmed Uddevallavägen. Sedan 2011 har riktlinjer för trafikbuller justerats så att högsta tillåtna värden satts högre. En ny avstämning behöver därför utföras då planarbetet fortsätter.

223 Risk för översvämning I framtidsperspektivet avseende klimatförändringar bedöms risk för översvämningar, rörande planområdet, främst hänföras till ökande vattenflöden i Aröds å. Ån rinner i en nedsänkt ravin och passerar under Uddevallavägen ca 100 m norr om planområdet. Ravinen är ca fem m djup och i sin övre del ca med bred. Med anledning av denna potentiella volym i kombination med vägtrummans kapacitet bedöms risken för översvämning i anslutning till planområdet som liten. Natur och kulturmiljö Miljö En naturinventering av planområdet genomfördes i april 2013 (Naturcentrum). Naturvärden noterades med avseende på naturtyp, samt typiska och viktiga arter. I rapporten beskrivs att det inom åkermarken finns ett par generella biotopskydd i form av öppna diken. Skogsmarken på platån i södra delen av området är numera avverkad. Enligt inventeringen bestod den tidigare dels av en mindre, ung triviallövskog som dominerades av asp och björk, dels av en bitvis äldre ek/hassel-lund med inslag av lind och andra lövträd samt dels av planterad granskog. Sammantaget berörde avverkningen ca 1,0 ha skog varav 0,35 ha gran samt ca 0,65 ha ek- och hasseldominerad vegetation inkl trivialskog. Utdrag ur LST:s lövskogsinventering, 2015 Före avverkning, gran är mörkt färgad Inga rödlistade arter noterades dock i naturvärdesområdena och inga miljöer bedömdes som potentiella livsmiljöer eller övervintringsplatser för några av arterna i artskyddsförordningen. Efter avverkning

224 Kulturmiljö Planområdet finns inte dokumenterat i kommunens kulturmiljövårdsprogram. Inom ramen för aktuellt planarbete har en särskild utredning avseende arkeologi gjorts (Rio kulturkoperativ, Rapport 142, maj 2013). I anslutning till planområdet finns fornlämning RAÄ Ljung 18 (boplatsyta). Arbetet genomfördes genom att 29 schakt grävdes inom området. Utredningen resulterade i att inga fornlämningar påträffades. Ekonomi Ljungskile samhälle behöver nya bostäder. Särskilt noteras en tydlig efterfrågan på lägenheter då eget ägt småhus är den mest förekommande boendeformen. Aktuellt projekt i Aröd föreslår nya bostäder med blandade upplåtelseformer i en ort som är populär att bo i, med goda kommunikationer och nära hav och natur. Ägaren till exploateringsfastigheten har i sina kalkyler bedömt förutsättningarna för ett genomförande av en bostadsbebyggelse som goda. Beträffande någon typ av verksamhet inom området betonar exploatören att en marknad och efterfrågan måste finnas för att ett genomförande ska vara möjligt. För kommunen bedöms följdinvesteringar i infrastruktur i form av gator och ledningar som begränsade. Tillgång på dricksvatten är god och reningsverket har erforderlig kapacitet. Planerad bebyggelse Planförslaget innebär tillskapande av ca 85 nya helårsbostäder. Flera utformningsalternativ har studerats och kan bli aktuella men dispositionen på nästa sida illustrerar 2015 års samrådsförslag, innehållande 11 enbostadshus, 50 lgh i tvåplans flerbostadshus samt ca 24 lgh i punkthus. Vid utformningen av områdets norra delar har förhållandet till den befintliga gårdsbebyggelsen vid Åröds å särskilt studerats. Utgångspunkten har varit att skapa ett respektfullt avstånd till den äldre bebyggelsen för att gårdsbyggnaderna även framgent ska ha öppna marker i sin närmaste omgivning. Genom en blandning av olika hustyper och upplåtelseformer är ambitionen att skapa en attraktiv boendemiljö nära natur som kan attrahera olika typer av hushåll. Huvuddelen är lokaliserade på den öppna ängsmarken. Byggnaderna är planerade i olika mindre kvartersstrukturer med insprängda gemensamma gårdsbildningar och med plank avgränsade parkeringsplatser. Till detta föreslås punkthus i sex till åtta våningar med lägenheter på den höglänta platån i södra delen av planområdet. Byggnaderna söker landskapsmässigt stöd i de kraftfulla bergsformationerna i den anslutande terrängen i öster. De lokaliseras med något varierande plushöjd varför deras siluett bidrar till en organisk dynamik i landskapet. Dessa bostäders läge skapar förutsättning för utblickar över närområdet och västerhavet.

225 Planillustration 2015 EXARK ARKITEKTER

226 Begäran om planbesked Datum l (l) (i) Sökanden/ fastlghet Fastighetsbeteckning - adress Aröd 2:2, 2:3 m fl Sökande lfakturamollagare) Gunnernar Olsson Adress Krokaviksvägen 1 O Postadress Särö Kontaktperson Gunnernar Olsson Person/organisationsnummer E-post gunnemar.olsson@ projektkoordinering. se Fastighetsögare om annan än sökande Mobiltelefon l Telefon löven riktnummer) Mobiltelefon l Telefonlöven riktnummer) ärden avser D Handel D Industri/lager DAnnot G) KorHattad beskrivning av a t~j ö rde n HuvudSokligt sylie/öndomål med ptonför!logel Se bilagd projektbeskrivning Beskrivning av byggnadsverkets karaktör och ungeförlig omtaltning Se bilagd projektbeskrivning (4) Bifogade handlingar D Situatlonsplon D Planritning/-skisser D lllusho lioner l v!projektbeskrivning Dfosodrilning/-sklsrer D Jirednngor D Fullmakt från tastighetsögare Namnförtydligande

227 Från: Kontaktcenter Uddevalla kommun Skickat: den 11 augusti :40 Till: Funktionsbrevlåda Samhällsbyggnad Ämne: VB: Yrkande om upphävande av beslut i Samhällsbyggnadsnämnden 15 juni eller bordläggande av ärende gällande planarbete Aröd 2:2 och 2:3 [2017MC9781] Från: gunnemar.olsson@projektkoordinering.se skickat: den 11 augusti :36 Till: paula.berger@uddevalla.se; anna-malin.bjork-joelsson@uddevalla.se; carin.ramneskar@uddevalla.se; monica.bang-lindberg@uddevalla.se; magnus.jacobsson@uddevalla.se; annelie.hogberg@uddevalla.se; david.hoglundvelasquez@uddevalla.se; kommunen@uddevalla.se; david.sahlsten@uddevalla.se; rolf.jonsson@uddevalla.se; sonny.persson@uddevalla.se; elving.andersson@uddevalla.se; evv.gahnstrom@uddevalla.se; stefan.skoglund@uddevalla.se; gunilla.a.magnusson@uddevalla.se; rolf.carlson@uddevalla.se; mikael.staxang@uddevalla.se; ingemar.samuelsson@uddevalla.se; Lars Oiof.Laxrot@uddevalla.se; Kenneth Engelbrektsson ; christer.hassleback@uddevalla.se ; cecilia.sandberg@uddevalla.se; jarmo.uusitalo@uddevalla.se; annalena.heydar@uddevalla.se Ämne: Yrkande om upphävande av beslut i Samhällsbyggnadsnämnden 15 juni eller bordläggande av ärende gällande planarbete Aröd 2:2 och 2:3 Till Kommunstyrelsen och dess ledamöter i Uddevalla kommun Undertecknad önskar att Kommunstyrelsen upphäver Samhällsbyggnadsnämndens beslut från den 15 juni 2017 om avbrytande av planarbete för rubricerat markområde och samtidigt beslutar att detaljplanearbetet kan återupptas, med syfte att skapa nya bostäder i Ljungskile. l andra hand ber jag om ett bordläggande av ärende till dess att erforderlig dialog hållits, se bilagt brev till kommunstyrelsens ledamöter. Med vänlig hälsning Gunnernar Olsson Fastighetsägare Aröd 2:2 och 2.3 Kontaktuppgifter: Telefon E-post: gunnemar.olsson@projektkoordin.ering.se

228 Till Kommunstyrelsen och dess ledamöter Uddevalla kommun Beträffande Detaljplan för Bostäder i Aröd, Ljungskile fastigheterna Aröd 2:2 och 2:3 i Ljungskile Yrkande Undertecknad önskar att Kommunstyrelsen upphäver Samhällsbyggnadsnämndens beslut från den 15 juni 2017 om avbrytande av planarbete för rubricerat markområde och samtidigt beslutar att detaljplanearbetet kan återupptas, med syfte att skapa nya bostäder i Ljungskile. I andra hand ber jag om ett bordläggande av ärende till dess att erforderlig dialog hållits, se nedan. Fastigheten Aröd 2:2 och 2:3 Bild visande områdetaröds placering norr om Ljungskile. l (5)

229 Planarbete Positivt planbesked meddelades Arbetet med rubricerad detaljplan påbörjades med ett detaljplaneprogram som godkändes av Samhällsbyggnadsnämnden Efter genomfört programsamråd godkändes programsamrådsredogörelsen av Miljö och stadsbyggnadsnämnden I beslutet konstaterades att nämnden var beredd att pröva upprättande av en detauplan. Planavtal upprättades och arbetet med detaljplanens samrådshandling påbörjades under ledning av kommunens handläggare Mats Windmark. Ett flertal olika tekniska utredningar och inventeringar har utförts och regelbundna avstämningar har hållits med kommunens handläggare under arbetets gång. I maj månad 2015 inlämnades förslag till samrådshandling till Samhällsbyggnadsförvaltningen för godkännande och beslut om samråd. Kommunens handläggare skrev i sitt tjänsteutlåtande att plansamråd ska verkställas (handläggarens rekommendation till beslut). Politiskt beslut Samhällsbyggnadsnämnden följde dock inte detta förslag till beslut utan beslutade istället att föreslå kommunfullmäktige att avbryta planarbetet Orsaken till detta beslut anges ej i beslutet och har heller inte förklarats för undertecknad trots ett flertal förfrågningar, men undertecknad har blivit uppmärksammad på att Valet 2014 (till riksdag och kommunfullmäktige) medförde ett byte av majoritetsförhållandet i fullmäktige. Tidigare majoritet (Miljöpartiet och Alliansen) ersattes av den nuvarande (Socialdemokrater och Miljöpartiet). Dialog Undertecknad har under de senaste två åren på ett flertal sätt försökt få till en dialog i syfte att komma vidare med planarbetet Detta har visat sig vara mycket svårt. Det enda initiativ kommunens tjänstemän gjort var ett telefonsamtal och e-post i mars 2017 där frågan om en försäljning av markområdet ställdes. A v sikten sades vara att istället för att planera för bostäder skulle detaljplan för verksamheter upprättas. Verksamheter eller bostäder Jag har varit tydlig med min uppfattning och i särskild skrivelse till kommunen inför arbetet med översiktsplanen 2007, meddelat att jag inte är intresserad av att storskaliga plåthallar eller liknande uppförs invid min fädernegård med dess välhållna gamla träbebyggelse. Jag upplever att jag straffas av kommunen på grund av detta. Syftet med mitt engagemang med planarbetet är att styra utvecklingen av området till att bli ett bra område som gagnar både utvecklingen av Ljungskile samhälle och för mina fastigheter. Att förlägga verksamheter (se bilder på nuvarande verksamhetslokaler) inom Aröd skulle inte ge någon positiv utveckling. 2 (5)

230 Bilder visande mangårdsbyggnader i Aröd Bild visande åkrar söder om mangårdsbyggnader Jag har talat med företrädare för Uddevalla Näringsliv, Bygga & Bo och Företagarföreningen i Ljungskile. Ingen av dem refererar till någon stor efterfrågan på mark för verksamheter i Ljungskile, varken nu eller över längre tid. De finns lediga lokaleriaröd och mark som inte är bebyggd. Näringslivs företrädare har alltså en helt annan uppfattning än Samhällsbyggnadsnämnden. Vad kommer detta sig av? Samhällsbyggnadsnämnden har inte redovisat någon saklig grund för att det skulle föreligga större behov av mark för verksamheter idag jämfört med när översiktsplanen för Ljungskile antogs Däremot noteras ett stort tryck på bostäder som inte är egen ägt enbostadshus i Ljungskile. I de senaste årens genomförda projekt utgör, enligt uppgift från mäklare, mer än hälften av de inflyttade nya kommuninnevånare, alltså nya skattebetalare. Kanske är det fler än så om man räknar in flyttkedjor i flera steg, dvs någon flyttar från sin nuvarande bostad i Ljungskile till en ny bostad varvid den gamla övertas av en nyinflyttad kommuninnevånare. Efterfrågan på bostäder i Ljungskile är påtagligt stor och därför har Fastighetsbyrån öppnat kontor i centrala Ljungskile. När det gäller bostäder så är jag undrande om varför inte Uddevalla kommun har haft en dialog i planarbetet med Aröd om att bygga hyresrätter. 3 (5)

231 Bilder på nuvarande verksamheter i Aröd. 4 (5)

232 Ingen saklig grund för att avbryta planarbete Att avbryta ett påbörjat planarbete som beslutats av en styrande politisk majoritet ( ) utan att ange orsak synes vara ytterst ovanligt. Jag har ställt frågor till politiker och tjänstemän i både Uddevalla och annorstädes och de har näst intill enstämmigt svarat att de aldrig varit med om något liknande. Normalt verkar vara att en tillträdande majoritet låter tidigare beslutade planuppdrag fortgå om inte ärendet handlar om någon stor och mycket principiell åtgärd som delat kommunen i olika läger och varit föremål för en offentlig debatt. Det kan man knappast inte påstå att rubricerat planärende varit. Fortsatt planarbete Undertecknad önskar fortsätta planarbetet Stora belopp är investerade i planarbetet och syftet med detaljplanen, att skapa fårutsättningar får bostäder i Ljungskile, är fortfarande aktuellt. Planförslaget kan innebära ett nytillskott av ca 85 bostäder i Ljungskile. Huvuddelen av föreslagen bebyggelse planeras på den låglänta ängsmarken i anslutning till Uddevallavägen och en mindre del föreslås i sluttningen i söder, med landskapsmässigt stöd av de kraftfulla bergsformationerna i den anslutande terrängen. Tjänstemän är positiva men ansvariga politiker i Samhällsbyggnadsnämnden är negativa. Varför är det så? Varför vill dessa politiker inte förklara varför? Kan ni politiker i Kommunstyrelsen hjälpa mig? Ljungskile Aröd, Il augusti 2017 Med vänlig hälsning Gunnernar Olsson Fastighetsägare Aröd 2:2, 2:3 Kontaktupp gifter: Telefon E-post: gunnernar.olsson@projektkoordinering.se 5 (5)

233 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00694 Demokratiberedningens verksamhetsberättelse 2017 Sammanfattning Demokratiberedningen ansvarar för att bereda ärenden om utveckling och samordning av kommunens demokratiarbete, de kommunövergripande samrådsorganens genomförande och utveckling, ansvara för och utgöra jury för Uddevalla kommuns demokratipris samt att initiera demokratiprojekt. I verksamhetsberättelsen beskrivs vad som är gjort inom ramen för beredningens ansvarsområde under Beslutsunderlag Demokratiberedningens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Demokratiberedningens verksamhetsberättelse 2017, Sammanställning medborgarförslag 2016, Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna informationen Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson, Evy Gahnström, Kenneth Engelbrektsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

234 Protokollsutdrag Demokratiberedning Dnr KS 2017/00694 Demokratiberedningens verksamhetsberättelse 2017 Sammanfattning Demokratiberedningen ansvarar för att bereda ärenden om utveckling och samordning av kommunens demokratiarbete, de kommunövergripande samrådsorganens genomförande och utveckling, ansvara för och utgöra jury för Uddevalla kommuns demokratipris samt att initiera demokratiprojekt. I verksamhetsberättelsen beskrivs vad som är gjort inom ramen för beredningens ansvarsområde under Beslutsunderlag Kommunledningskontorets Demokratiberedningens verksamhetsberättelse 2017, Sammanställning medborgarförslag 2016, Beslut Demokratiberedningen föreslår kommunfullmäktige att godkänna informationen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

235 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2017/00694 Handläggare Utvecklare Cornelia Kirpensteijn Telefon Demokratiberedningens verksamhetsberättelse 2017 Sammanfattning Demokratiberedningen ansvarar för att bereda ärenden om utveckling och samordning av kommunens demokratiarbete, de kommunövergripande samrådsorganens genomförande och utveckling, ansvara för och utgöra jury för Uddevalla kommuns demokratipris samt att initiera demokratiprojekt. I verksamhetsberättelsen beskrivs vad som är gjort inom ramen för beredningens ansvarsområde under Beslutsunderlag Kommunledningskontorets Demokratiberedningens verksamhetsberättelse 2017, Sammanställning medborgarförslag 2016, Förslag till beslut Demokratiberedningen föreslår kommunfullmäktige att godkänna informationen Peter Larsson Kommundirektör Cornelia Kirpensteijn Utvecklare

236 Demokratiberedningens verksamhetsberättelse (9) Dnr: Handläggare Utvecklare Cornelia Kirpensteijn Telefon cornelia.kirpensteijn@uddevalla.se Demokratiberedningens verksamhetsberättelse 2017 Ledamöter Alf Gillberg, S ordförande Ralph Steen, L vice ordförande Anna-Malin Björk-Joelsson, C AnnaTora Huss, MP Linn Carlsson, KD Lisbeth Estrada Pérez, S /Maria Nilsson, S från och med Salah Abuarisheh, V / Stefan Kudryk, V från och med Beredningens uppdrag Bereda ärenden om utveckling och samordning av kommunens demokratiarbete De kommunövergripande samrådsorganens genomförande och utveckling Ansvara för och utgöra jury för Uddevalla kommuns demokratipris Initiera demokrati projekt l övrigt bereder beredningen de ärenden som fullmäktige beslutar överlämna till den. Beredningen får väcka ärenden i fullmäktige inom sitt ansvarsområde. Beredningen ska följa den verksamhet inom kommunen som hör till dess uppgiftsområde och hos fullmäktige göra de framställningar som beredningen finner påkallade. Kommunledningskontoret Ekonomiavdelningen Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen E-post kommunledningskontoret@uddevalla.se

237 Verksamhetsberättelse 2017 demokratiberedningen 2 (9) Dnr: Verksamhetsbeskrivning Demokratiberedningen sammanträder en gång i månaden med uppehåll juni, juli, augusti och januari. Under året har ett sammanträde ställts in, i övrigt har samtliga sammanträden genomförts som planerat. Under året har utvecklingsprojektet kring ungdomsfullmäktige samt implementering av ändringar utifrån genomförd översyn av påverkanskanaler upptagit en stor del av beredningens tid. Som ett led i detta har beredningen även arbetat med att revidera kommunens systematiska arbetssätt med medborgardialog. Bereda ärenden om utveckling och samordning av kommunens demokratiarbete Översyn av kommunens påverkanskanaler I början av verksamhetsåret beslutade kommunfullmäktige om föreslagna ändringar utifrån genomförd översyn av påverkanskanaler. Syftet med översynen var att belysa kommunens övergripande påverkanskanalers syfte, målgrupp, användningsområde, omfattning och resultat ur ett medborgarperspektiv samt kommunorganisationens nytta och kostnad för desamma. Målet med översynen var att översynen ska leda till tydligare och effektivare arbetssätt för både kommunmedborgare och kommunorganisation. Kommunfullmäktige beslutade: att ge kommunledningskontoret i uppdrag att revidera det systematiska arbetssättet med medborgardialog utifrån syfte och mål med dialogen samt att tydliggöra vad medborgarna kan förvänta sig från respektive kanal att avveckla Frågepanelen att ge kommunledningskontoret i uppdrag att vidareutveckla Ris och Ros inför en kommande hantering av synpunktshanteringen inom kommunens medborgarcenter att i samband med revidering av ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning säkerställa likvärdighet mellan de båda samrådsorganen att avskaffa ViVill i Uddevalla Under året har beredningen arbetat med att implementera beslutade förändringar, där revidering av det systematiska arbetssättet med medborgardialog har haft störst fokus. Masterclass medborgardialog i styrningen Uddevalla kommun är sedan 2015 anmälda till ett nätverk kring medborgardialog i styrningen som samordnas av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Nätverket har en ny form och benämns som Masterclass medborgardialog i styrningen. Masterclassen pågår från 2016 till och med I masterclassen kombineras nätverksarbete där kommunen, landstinget eller regionen genomför ett arbete på hemmaplan och utbyter erfarenheter med varandra i nätverket med utbildning i teori och praktik om medborgardialog i styrning. Utgångspunkten är också att genomföra ett utvecklingsarbete inom specifika områden inom styrkartan som SKL arbetat fram.

238 Verksamhetsberättelse 2017 demokratiberedningen 3 (9) Dnr: SKL s styrkarta för medborgardialog Uddevalla kommun har inom ramen för masterclassen fokuserat på att utveckla det systematiska arbetssättet med medborgardialog och diskutera syfte och mål med dialogen. Under 2017 har demokratiberedningen inom ramen för masterclassen fokuserat på: - Varför dialog? syfte och mål med dialogen - Hur mäter vi framgång? Systematisk utvärdering - Intern samordning och uppföljning Övergripande bild av arbetet för att kunna besluta om kommungemensam inriktning. Under året har demokratiberedningen genomfört en workshop tillsammans med SKL och samtliga nämnders presidium. Workshopens utgångspunkt var att diskutera syfte och mål med medborgardialog samt vilka påverkanskanaler som bidrar till att nå målen. Efter workshopen har arbete fortsatt med att ta fram indikatorer för att mäta måluppfyllelsen i de mål för medborgardialogarbetet som beredningen föreslagit. I oktober beslutade demokratiberedningen att föreslå kommunstyrelsen att skicka förslag på systematiskt arbetssätt med medborgardialog inklusive mätbara indikatorer samt syfte och vad medborgarna kan förvänta sig från respektive kommunövergripande påverkanskanal på remiss till samtliga nämnder, ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning. Kommunövergripande samrådsorganens genomförande och utveckling Sedan 1 januari 2017 har demokratiberedningen det samlade ansvaret för kommunens övergripande samrådsorgan; rådet för äldre, rådet för personer med funktionsnedsättning samt ungdomsfullmäktige. Socialnämndens ordförande är tillika ordförande för de båda råden, vilket gör att demokratiberedningen endast följer rådens genomförande och fångar upp behov av eventuella revideringar i hanteringen. Även under 2017 har en stor del av demokratiberedningens tid ägnats åt att färdigställa utvecklingen av ungdomsfullmäktige.

239 Verksamhetsberättelse 2017 demokratiberedningen 4 (9) Dnr: Utveckling av ungdomsfullmäktige Beredningen har fortsatt arbetet med att utveckla ungdomsfullmäktige. Kommunfullmäktige har fastställt en ny arbetsordning som bygger på det underlag som beredningen tillsammans med en arbetsgrupp bestående av unga har arbetat fram. Nyheter i arbetsordningen för ungdomsfullmäktige är att ledamöterna ska väljas på varje skolhus/grundskola samt att fritidsgårdarna och ungdomsförbunden från de partier som finns representerade i fullmäktige väljer ledamöter. En annan nyhet är att ledamöterna i ungdomsfullmäktige ska arvoderas i enlighet med kommunens riktlinjer för ekonomisk ersättning för förtroendevalda. Ungdomsfullmäktige ska även utse en styrelse som ansvara för att planera och bereda sammanträdena. Den nya arbetsordningen började gälla 1 juli 2017, men på grund av att ungdomssamordnartjänsten varit vakant under hösten har val till ungdomsfullmäktige inte kunnat genomföras enligt plan. Uppstarten av nya ungdomsfullmäktige skjuts därför fram ett år. Under våren 2018 kommer marknadsföring och informationsinsatser genomföras på skolorna för att därefter genomföra valet vid uppstarten av höstterminen Ansvara för och utgöra jury för Uddevalla kommuns demokratipris Uddevalla kommun delar årligen ut ett demokratipris för att uppmärksamma och belöna en enskild person/personer, förening eller annan grupp som på ett utmärkande sätt värnar om demokrati, mänskliga rättigheter och/eller motverkar olika former av diskriminering i Uddevalla. Demokratipriset består av ett diplom samt 10 tkr som delas ut i samband med firandet av Sveriges nationaldag den 6 juni. Utav de 4 nomineringar som inkommit till kommunen så valde en enig jury att tilldela 2017 års demokratipris till Uddevalla judoklubbs barn- och ungdomsverksamhet med motiveringen: Demokrati handlar om respekt för varandra och allas lika värde. Uddevalla judoklubbs barn- och ungdomsverksamhet har på ett medvetet sätt inkluderat jämställdhet och jämlikhet i vardagen. Inom judoklubbens barn- och ungdomsverksamhet skolas barn och unga i ett demokratiskt och respektfullt förhållningssätt där de möts i ett sammanhang som präglas av lika villkor oavsett bakgrund, etnisk tillhörighet, ålder eller kön. Även en liten verksamhet kan göra stor skillnad och bidra till att fostra kommande generationer i ett demokratiskt tänkande in real life. Initiera demokrati projekt Under 2017 har demokratiberedningen inte initierat några nya demokratiprojekt utan revidering av systematiskt arbetssätt har prioriterats under året.

240 Verksamhetsberättelse 2017 demokratiberedningen 5 (9) Dnr: Övriga frågor som beredningen diskuterat och informerat sig kring - Gemensam arbetssätt kring kommunens samrådsorgan - Handlingsplan för medborgardialog Medborgardialog i komplexa frågor - SCB- medborgarundersökning - Lokal uppföljning av ungdomspolitik (LUPP) - Förvaltningsområde för finska språket - Delaktighetsmått och målsättning i kommunfullmäktiges styrkort - Utbildningsdag tillsammans med hållbarhetsberedningen och hälsopolitiska rådet kring hållbarhet och Agenda Aktiviteter för att öka valdeltagandet Uppföljning av medborgardialog Under 2017 har tre medborgardialoger genomförts, kultur- och fritidsnämnden har genomfört två och samhällsbyggnadsnämnden har genomfört en. Kultur- och fritidsnämnden genomförde vid årsskiftet 2016/2017 en medborgardialog kring nybyggnation av Källdal skolan. Syftet med dialogen var att tillvarata medborgarnas initiativ och behov genom enkla former av dialog, samt säkerställa medborgarinflytandet vid större projekt. Medborgardialogen genomfördes genom att 1000 enkäter skickades ut till slumpmässigt utvalda kommuninvånare i kommunen, bosatta i Herrestad/Källdals närområde. Enkäten bestod av sex frågor (se enkäten i sin helhet i bilaga). Kön, ålder och livssituation, vad du vill göra, vad du vill ska finnas och vilken betydelse bibliotek i området kan få. 292 personer besvarade enkäten, det vill säga nästan 30 % svarsfrekvens. En överväldigande majoritet valde att skicka enkäten via svarskuverten trots att det även fanns möjlighet att skicka in sina svar digitalt. 60 procent av de svarande var kvinnor, 38 procent var män. Hälften av de svarande var i yrkesverksam ålder (19-64 år), 26 % var 65 år och uppåt. Övriga var barn och ungdomar (0-18). Ett påtagligt och intressant fenomen att notera är också att de svarande tycks föredra fysiska enkäter framför webbaserade dito. Folk gör sig besväret att posta ett svar. Detta är en iakttagelse som kommunen som helhet bör vara medveten om, vid utformningar av enkäter eller andra former av medborgardialoger framöver. Utöver detta har kultur- och fritidsnämnden även genomfört en medborgardialog kring resultatet från Lupp (lokal uppföljning av ungdomspolitik) Dialogen syftade till att tillsammans med unga fördjupa analysen kring resultatet. Vid dialogen deltog ca fem unga och tio förtroendevalda. Det låga deltagandet från unga går delvis att förklara med att marknadsföringen hölls tillbaka med anledning av att få förtroendevalda anmält sig till dialogtillfället. Unga och förtroendevalda samtalade kring vad resultaten innebär och orsaker till vad som kunde förklara siffrorna. Samhällsbyggnadsnämnden har under året genomfört en medborgardialog kring gestaltningsprogram i Ljungskile. Syftet med dialogen var att inhämta synpunkter från

241 Verksamhetsberättelse 2017 demokratiberedningen 6 (9) Dnr: allmänheten som tillsammans med andra inspel ska ligga till grund för arbetet med gestaltningsprogrammet i Ljungskile. Medborgardialogen var uppstarten för gestaltningsprogrammet och dialogen genomfördes i tre steg, det första steget bestod av ett allmänt möte där allmänheten bjöds in att delta. De närvarande delades in i grupper i vilka diskussioner och förslag lades fram. Gruppdiskussionerna redovisades i plenum med en allmän stund för reflektion. Det andra steget bestod av att förvaltningen deltog vid Ljungskiledagen med en utställning där allmänheten fick möjlighet att enskilt inkomma med synpunkter och idéer. Det tredje steget bestod av att det under två månader var möjlighet att inkomma med synpunkter digitalt. Genom medborgardialogen har många människor nåtts och haft möjlighet att framföra sina åsikter. På det första allmänna mötet deltog ett 60-tal personer, ingen räkning av antalet personer som det fördes dialog med på Ljungskiledagen har skett, men totalt under denna process har 182 idéer/inspel inkommit som redovisats för samhällsbyggnadsnämnden. Uppfölning av kommunövergripande påverkanskanaler Uddevalla kommun har ett antal kommunövergripande kanaler för medborgarna att påverka genom; medborgarförslag, synpunktshantering, råd för äldre, råd för personer med funktionsnedsättning samt ungdomsfullmäktige. Under 2017 avvecklades två av kommunens övergripande påverkanskanaler som en följd av genomförd översyn. De påverkanskanaler som avvecklats är ViVill i Uddevalla! och Frågepanelen. Ungdomsfullmäktige sammanträdde två gånger under 2017, på det första sammanträdet var det 11 ledamöter och tre ersättare närvarande. På det andra sammanträdet var det sex ledamöter närvarande. Enligt planeringen skulle ungdomsfullmäktige börja arbeta utifrån den nya arbetsordningen från höstterminen 2017, men på grund av att rollen som ungdomssamordnare varit vakant under hösten har ungdomsfullmäktige inte kunnat genomföras enligt plan. På de två sammanträden ungdomsfullmäktige hade under 2017 har de hanterat 1 medborgarförslag. Utöver detta har de informerat sig kring ärenden gällande bland annat översyn om kommunens påverkanskanaler, Lupp 2016, Imagine musik direkt riksfestival i Uddevalla. Utöver detta har ungdomsfullmäktige tagit ställning till och lämnat synpunkter gällande upplägget för nationaldagsfirandet. Rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning delats upp och består från 1 januari 2017 av ett råd för äldre och ett råd för personer med funktionsnedsättning. Demokratiberedningen har övertagit ansvaret för råden utveckling och genomförande för att skapa samsyn mellan kommunens övergripande samrådsorgan. Råden sammanträder sex gånger/år varav två gånger är gemensamma för de båda råden. Kommunala rådet för äldre består av 18 ledamöter varav tio är representanter från pensionärsorganisationer och åtta är två representanter från varje nämnds presidium. Varje år ska även kommunstyrelsens presidium delta vid två av rådens sammanträden. Närvaron bland representanterna från pensionärsorganisationerna har varit

242 Verksamhetsberättelse 2017 demokratiberedningen 7 (9) Dnr: genomgående hög på samtliga sammanträden. Däremot har närvaron från nämnderna och kommunstyrelsen varit relativt låg. Rådet för äldre har under 2017 informerat sig kring frågor om bland annat utveckling av kungsgatan, IT-säkerhet, kommunens Kontaktcenter, kollektivtrafiken och kommunens årsredovisning. Kommunala rådet för personer med funktionsnedsättning består av 18 ledamöter varav tio är representanter från pensionärsorganisationer och åtta är två representanter från varje nämnds presidium. Varje år ska även kommunstyrelsens presidium delta vid två av rådens sammanträden. Även för rådet för personer med funktionsnedsättning har närvaron varit hög bland representanterna från handikapporganisationerna medan frånvaron bland representanterna från nämndernas presidium har varit relativt låg. Under 2017 har rådet bland annat informerat sig kring frågor gällande kommunens årsredovisning, handikappbad, tillgänglighet vid nybyggnation av kvarteret Sundberg och kommunens Kontaktcenter. Uppföljningen av medborgarförslag görs med ett års eftersläpning, efter som att medborgarförslag ska beredas så att de kan hanteras av kommunfullmäktige eller utsedd nämnd inom ett år från det att de har inkommit. Under 2016 inkom 72 medborgarförslag, tre av dessa ryms inte inom den kommunala kompetensen och har därför avvisats. Av de återstående 69 förslagen som ska hanteras är det fortfarande tre förslag som ännu inte har fått svar. Av de 69 förslag som ska hanteras av kommunen har sex beviljats, borträknat de tre som ännu inte hanterats, vilket resultater i en påverkansgrad för medborgarförslag på ca 9 %, att jämföra med 10 % Fördelningen per nämnd är: samhällsbyggnadsnämnden 32 förslag, kultur och fritidsnämnden 22 förslag, kommunstyrelsen 14 förslag och socialnämnden 1 förslag. När medborgarförslag hanteras är det majoriteten av dem som besvaras (se Sammanställning medborgarförslag 2016). I flera fall är det svårt att avgöra och svaret är positivt eller negativt. Flertalet av de besvarade medborgarförslagen hänvisas till pågående eller planerat arbete. Däremot följs det aldrig upp huruvida medborgarnas förslag faktiskt ger påverkan i den fortsatta hanteringen. I flera fall ges det i samband med att nämnderna beslutar om medborgarförslagen uppdrag till förvaltningarna att utreda frågan eller arbeta in förslaget från medborgarna i en kommande process. Hur arbetet fortlöper går inte att följa i ärendet för medborgarförslaget. Synpunktshanteringen i Uddevalla kommun omfattar beröm och klagomål. Under 2017 har det totalt inkommit 50 synpunkter varav åtta beröm och 42 klagomål. Sedan 1 juni 2017 bytte kommunen system för synpunktshanteringen, vidtagna åtgärder från 1 januari 31 maj framgår inte i denna sammanställning då uppföljningen inte gjordes på det sättet innan det nya systemet togs i bruk 1 juni.

243 Verksamhetsberättelse 2017 demokratiberedningen 8 (9) Dnr: Nämnd Beröm Klagomål Totalt Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Totalt sd Majoriteten av de inkomna synpunkterna har hanterats genom dialog med uppgiftslämnaren, i de fall de angett att de vill ha återkoppling och övriga åtgärder har då inte behövt vidtas. Flertalet av synpunkterna har inkommit under sista månaden av året varför inga åtgärder ännu kan redovisas. Ett antal av de inkomna synpunkterna har resulterat i förändringar i arbetssätt, uppdatering av rutiner etcetera, vilket redogörs för i sammanställningen. Resultat från inkomna synpunkter: Klagomål kring hur kommunanställda kör med tjänstefordon. Kommunen har gått ut med instruktioner till anställda kring hantering av tjänstefordon. Klagomål på kortidsboende, klagomålet har hanterats av enhetschef på det aktuella boendet åt vidtagna åtgärder har rapporterats. Klagomål om misskötsel på äldreboende. Klagomålet har resulterat i att en händelseanalys upprättats av medicinskt ansvarig sjuksköterska och en Lex Sarah anmälan är upprättad och skickad till inspektionen för vård och omsorg (IVO). Klagomål angående boendestöd för LSS. Klagomålet har resulterat i byte av handläggare och fortsatta möten med kunden. Klagomål angående dålig miljö från verksamhet i hamnen hanteras inom ett pågående ärende hos miljötillsyn.

244 Verksamhetsberättelse 2017 demokratiberedningen 9 (9) Dnr: Budget Demokratiberedningen Utfall 2017 (tkr) Budget 2017 (tkr) Avvikelse 2017 (tkr) Demokratipriset Arvode Övrigt Totalt Demokratiberedningen har 2017 haft en budget på 85tkr. 10tkr är avsatt för demokratipriset, 50 tkr för arvoden och 25tkr för övriga kostnader. Totalt redovisas ett överskott på 8tkr. Arvodeskostnaderna överskrider budget med 13 tkr till följd av högre PO-pålägg än budgeterat samt kostnader för pensionsrätt. Till övriga kostnader har 25tkr avsatts, dessa är inte förbrukade utan här redovisas ett överskott på ca 21tkr. Överskottet beror på att utbildning/kurs/konferens inte är genomfört samt att kostnader för marknadsföring av ungdomsfullmäktige har uteblivit på grund av att uppstart av nya ungdomsfullmäktige inte kunnat genomföras under året. Bilagor Sammanställning medborgarförslag 2016

245 Medborgarförslag inkomna Beslut 2016/38 Överlämnas till samhällsbyggnad Besvarat 2016/40 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag 2016/44 Överlämnas till samhällsbyggnad Bifall 2016/51 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat 2016/72 Överlämnas till kultur och fritid avslag 2016/78 Överlämnas till samhällsbyggnad Besvarat Motivering Ambitionen i medborgarförslaget genomförs i samband med genomförande av hastighetsplanen under 2017 Uppdrag åt kultur- och fritidsförvaltningen att utreda förutsättningarna för plogning av skridskobanan på Bjursjön Ska arbetas vidare med medborgarförslaget synpunkter i pågående utredning om ny gång- och cykelbana utmed Bastionsgatan 2016/79 Överlämnas till samhällsbyggnad Besvarat Möjligheterna ska beaktas i utredningen vid kommande revidering av kommunens avfallsplan 2016/81 Överlämnas till kultur och fritid avslag 2016/87 Överlämnas till kultur och fritid avslag 2016/88 Överlämnas till samhällsbyggnad Besvarat För att frågan ska kunna diskuteras och behandlas måste en förfrågan om etablering uppstå 2016/89 Överlämnas till samhällsbyggnad Besvarat För att frågan ska kunna diskuteras och behandlas måste en förfrågan om etablering uppstå 2016/90 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat Positiva till utveckling i enlighet med förslaget. Hänskjuter frågan till pågående utvecklingsarbete (Fritidsgård i Källdal) 2016/91 Överlämnas till samhällsbyggnad blev återremiss till förvaltningen, inget svar därefter 2016/101 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat Arbete i enlighet med förslaget pågår redan 2016/102 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat Är positiva till medborgarförslaget men det behöver göras utredningar (ges inget uppdrag att starta en sådan utredning) (Näridrottsplats i Ljungskile) 2016/107 Överlämnas till kultur och fritid avslag 2016/149 Överlämnas KS avslag 2016/158 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat Är positiva till medborgarförslaget men det behöver göras utredningar (ges inget uppdrag att starta en sådan utredning) (Konstgräsplan i centrala Ljungskile) 2016/171 Överlämnas till samhällsbyggnad Bifall 2016/172 Överlämnas KS Besvarat Eg. avslag med hänvisning till att busslinjen till stadshuset inte dragits in utan att busshållplatsen flyttats

246 2016/197 Avvisas, ligger utanför den kommunala kompetensen 2016/201 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag 2016/206 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat Uppdrag åt kultur- och fritidsförvaltningen att inkludera medborgarförslaget i det pågående uppdraget att utreda en aktivitetspark i Uddevalla 2016/216 Överlämnas KS Besvarat Medborgarförslaget kommer att beaktas vid hanteringen av den för hela området aktuella geotekniska utredningen (Lyckornavägen) 2016/220 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag 2016/222 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag 2016/229 Överlämnas till samhällsbyggnad Bifall 2016/250 Överlämnas KS avslag 2016/263 Överlämnas till socialnämnden avslag 2016/264 Överlämnas till samhällsbyggnad Besvarat Gata och park får i uppdrag att efter kommande vintersäsong (med snöröjning m m) förstärka målningen i de redan existerande symbolerna längs gaturummet. Detta gäller hela Kungsgatan. Medan nya markeringar och förstärkt skyltning enligt Agneta Olofssons förslag lyfts in i den, eventuellt, kommande förprojekteringen av Kungsgatan. 2016/265 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag 2016/270 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag 2016/283 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag 2016/286 Överlämnas till samhällsbyggnad Besvarat Delar av förslaget ryms inte inom den kommunala kompetensen. I övrig delges kommunstyrelsen förslaget för att eventuellt lyfta dessa idéer under kommande samråd med Trafikverket 2016/297 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag 2016/339 Överlämnas till samhällsbyggnad Besvarat Lägga till önskade åtgärder i förvaltningens lista över brister i gång- och cykelvägsnätet så att det blir en del i grundmaterialet för kommande prioriteringar i genomförande av nya gång- och cykelvägar. 2016/347 Överlämnas KS Bifall Hanteras i KS i december 2016/358 Överlämnas till samhällsbyggnad Besvarat Samhällsbyggnadsförvaltningen ska beakta intensionen i medborgarförslaget vid genomförandet av cykelplanen i kommunen 2016/363 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag 2016/365 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat Kultur och fritidsnämnden arbetar med att ta fram en plan för kommunens utveckling av näridrott- och spontanidrottsplatser i vilken man tar med sig intentionerna från förslaget

247 2016/393 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag 2016/397 Överlämnas till samhällsbyggnad Besvarat Arbetet med mikroplaster från konstgräsplaner ska inarbetas i miljöavdelningens omvärldsanalys för /414 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat Förslaget kommer att hanteras i utrednings- och planeringsfasen om aktivitetspark 2016/421 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat Förslaget kommer att hanteras i utrednings- och planeringsfasen om aktivitetspark 2016/436 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat Förslaget kommer att hanteras i utrednings- och planeringsfasen om aktivitetspark 2016/437 Överlämnas till samhällsbyggnad 2016/456 Överlämnas till samhällsbyggnad Besvarat Området som medborgarförslaget berör är föremål för en förstudie inom samhällsbyggnadsförvaltningen 2016/457 Överlämnas KS avslag 2016/458 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag 2016/465 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat Kultur och fritidsnämnden arbetar efter inriktningen att området (Bodele/Skeppsviken/Gustafsberg) ska bevaras och utvecklas som en rekreativ mötesplats med möjlighet till spontanidrottande, i likhet med medborgarförslaget. 2016/466 Överlämnas KS Besvarat Kommunen bör, med hänsyn till att busslinjenätet i Uddevalla tycks fungera relativt bra som helhet, nöja sig med att påpeka trängseln på bussarna och i övrigt överlåta till Västtrafik och Uddevalla Omnibus att försöka förbättra situationen 2016/467 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat Kultur och fritidsnämnden arbetar efter inriktningen att området (Bodele/Skeppsviken/Gustafsberg) ska bevaras och utvecklas som en rekreativ mötesplats med möjlighet till spontanidrottande, i likhet med medborgarförslaget. 2016/468 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag 2016/471 Avvisas, ligger utanför den kommunala kompetensen 2016/472 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat Förslaget kommer att hanteras i utrednings- och planeringsfasen om aktivitetspark 2016/476 Överlämnas till samhällsbyggnad Besvarat Kommunstyrelsen delges förslaget för att eventuellt lyfta dessa idéer under kommande samråd med Trafikverket 2016/498 Överlämnas till kultur och fritid Bifall 2016/501 Överlämnas till kultur och fritid avslag 2016/504 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat Hanteringen av gummigranulat (materialet för konstgräsplaner) införlivas i kultur och fritidsnämndens EMAS-arbete. Återrapportering sker till nämnden när miljödepartementets utredning i ämnet offentliggörs. 2016/517 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat Kultur och fritidsförvaltningen tar med sig de idéer som förslagsställaren ger in i den fortsatta processen med förstudie kulturhus.

248 2016/540 Överlämnas KS 2016/564 Överlämnas KS Besvarat Hänvisning till kommunens hållbarhetsarbete, exempelvis det pågående arbetet med att ta fram en ny avfallsplan för Uddevalla kommun, 2016/575 Överlämnas KS Besvarat Frågor om kollektivtrafik såväl regional som inom en kommun liksom frågor om infrastruktur faller inom Västra Götalandsregionens och statens ansvar. Önskemål kan med fördel ställas till Västra Götalandsregionen 2016/598 Avvisas, ligger utanför den kommunala kompetensen 2016/602 Överlämnas till kultur och fritid Bifall 2016/603 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag 2016/609 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag 2016/610 Överlämnas till samhällsbyggnad Besvarat 2016/611 Överlämnas KS Besvarat 2016/619 Överlämnas KS Besvarat 2016/620 Överlämnas KS Besvarat 2016/621 Överlämnas KS Besvarat Samhällsbyggnadsförvaltningen instämmer med förslaget om att stänga Norra hamngatan för bussoch biltrafik och kommer tillgodose det i det pågående arbetet om att utveckla området Medborgarförslaget lyfter viktiga frågor om långsiktig hållbar utveckling i samhällplaneringen. Jobbas redan med till viss del Kommunledningskontoret får i uppdrag att se över Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Uddevalla kommun avseende möjligheten att ytterligare begränsa användandet av pyrotekniska varor och fyrverkerier Kommunledningskontoret får i uppdrag att se över Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Uddevalla kommun avseende möjligheten att ytterligare begränsa användandet av pyrotekniska varor och fyrverkerier Kommunledningskontoret får i uppdrag att se över Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Uddevalla kommun avseende möjligheten att ytterligare begränsa användandet av pyrotekniska varor och fyrverkerier

249 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00651 Riktlinjer för pensionsåtaganden Sammanfattning Revidering av Riktlinjer för pensionsåtaganden samt ett förslag på att kunna attrahera kvar medarbetare efter fyllda 65 år. Beslutsunderlag Personalutskottets protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Reviderade Riktlinjer för pensionsåtaganden Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta revidering av riktlinjer för pensionsåtaganden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

250 Protokollsutdrag Personalutskottet Dnr KS 2017/00651 Riktlinjerna för pensionsåtaganden Sammanfattning Revidering av Riktlinjer för pensionsåtaganden samt ett förslag på att kunna attrahera kvar medarbetare efter fyllda 65 år. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Reviderade Riktlinjer för pensionsåtaganden Beslut Personalutskottet föreslår kommunfullmäktige besluta att anta revidering av Riktlinjer för pensionsåtaganden. Exp KS Vid protokollet Elisabeth Johansson Justerat Paula Berger Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Elisabeth Johansson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

251 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2017/00651 Handläggare HR-partner Anneli Löfgren Telefon Riktlinjerna för pensionsåtaganden Sammanfattning Revidering av Riktlinjer för pensionsåtaganden samt ett förslag på att kunna attrahera kvar medarbetare efter fyllda 65 år. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Reviderade Riktlinjer för pensionsåtaganden Förslag till beslut Personalutskottet föreslår kommunfullmäktige besluta att anta revidering av riktlinjer för pensionsåtaganden Peter Larsson Kommundirektör Anneli Löfgren HR-partner Expediera till

252 UaFS Blad 1 RIKTLINJER FÖR PENSIONSÅTAGANDEN Antagna av kommunfullmäktige den 14 september 2005, 141 med ändring den 13 september 2006, 222 och reviderad 13 oktober 2010, 227 Inledning Bakgrund och syfte Pensionsrelaterade frågor har under senare år aktualiserats och diskuterats i allt större omfattning. Den allt större insikten om pensionernas påverkan på samhällets och arbetsgivarnas ekonomi är en av de främsta orsakerna till att frågorna hamnat i fokus. De individuella valmöjligheter som införts inom pensionssystemen har också bidragit till ett ökat intresse och medvetenhet hos allmänheten, liksom den allt bättre och utökade informationen om vars och ens framtida pension. Det faktum att fler ges möjlighet till alternativa pensionslösningar inom tjänstepensionsområdet är ytterligare en orsak. Pensionsavtalet KAP-KL samt AKAP-KL är inom vissa områden dispositivt, vilket medför möjligheter till lokala beslut. Det är viktigt att ha fastlagda riktlinjer inom pensionsområdets personalpolitiska perspektiv. Genom detta förstärks kommunens möjligheter att också i framtiden uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. I kommunens strävan att klara den framtida betalningen för de gjorda pensionsutfästelserna är det också viktigt att ha tydliga och klarlagda mål även för detta. Riktlinjerna för pensionsåtaganden omfattar anställda i kommunen och beskriver bland annat: regler för alternativa pensionslösningar regler för beviljande av särskild avtalspension arbetsgivarens informationsinsatser hur pensionsutfästelserna tryggas och betalas Uppdatering Riktlinjerna ska uppdateras vart tredje år. Däremellan sker uppdatering vid behov som föranleds av förändringar i lagar och kollektivavtal med verkan på pensionsområdet.

253 UaFS Blad 2 Beslutsordning Kommunfullmäktige beslutar om dessa riktlinjer för pensionsåtaganden och förändringar av dessa Kommunfullmäktige är pensionsmyndighet vad gäller förtroendevaldas pensionsvillkor Personalutskottet, med delegation från kommunstyrelsen, är högsta beslutande organ vad gäller pension till anställda Kommunledningskontorets personalavdelning beslutar i löpande ärenden. Pension till anställda Allmänt För samtliga anställda med pensionsrätt i kommunen gäller KAP-KL fr.o.m samt i förekommande fall AKAP-KL fr.o.m Anställd med rätt till förtidspension eller sjukbidrag vid övergången till KAP-KL respektive AKAP-KL kvarstår i det äldre pensionsavtalet PFA eller KAP-KL. KAP-KL/AKAP-KL gäller inte för arbetstagare som tillträder en anställning efter det att han eller hon har fyllt 67 år. Avtalet ger möjlighet för anställd som är född före 1986 att ansöka om att tillhöra AKAP-KL istället för KAP-KL. Uddevalla kommun är dock mycket restriktiv med att godkänna sådan begäran. Beslut tas ensidigt av arbetsgivaren. Avgiftsbestämd ålderspension Kommunen avsätter hela pensionsavgiften till avgiftsbestämd ålderspension i det försäkringsbolag och den försäkringsform som den anställde själv väljer. Intjänad pensionsrätt Kommunen tillämpar bestämmelserna i KAP-KL utan avvikelser. Efterlevandepension/Familjeskydd Kommunen tillämpar bestämmelserna i KAP-KL/AKAP-KL utan avvikelser. Särskild avtalspension Särskild avtalspension är ett av flera alternativ som kommunen kan använda vid behov av personalavveckling i samband med övertalighet. Omfattning Hel särskild avtalspension kan tidigast utges från den kalendermånad då arbetstagaren fyller 61 år. Särskild avtalspension upphör vid 65 år eller då intjänad pensionsrätt och/eller förmånsbestämd ålderpension utbetalas av kommunen. Partiell särskild avtalspension kan utgå som längst till 67 år.

254 UaFS Blad 3 Förmånsnivå Förmånsnivån avtalas separat vid varje tillfälle. Pensionsavgifter Pensionsavgift tillgodoräknas arbetstagaren under tiden med särskild avtalspension, beräknad på pensionsunderlaget vid tidpunkten för erhållandet av särskild avtalspension. Samordning Från samordning med förvärvsinkomst undantas ett belopp som per månad motsvarar 1/12 av gällande prisbasbelopp, förutom då ny anställning tas inom kommunen eller inom kommunens bolagskoncern. I dessa fall samordnas särskild avtalspension till 100 %. Anställd som beviljas särskild avtalspension informeras om på vilket sätt denna kan påverka allmän pension och avtalsförsäkringar. Kommunen kompenserar inte för eventuellt förlorat intjänande i det allmänna pensionssystemet. Beslut om särskild avtalspension fattas i varje enskilt fall av personalutskottet. Om särskilda skäl föreligger kan särskild avtalspension beviljas utan beaktande av ovanstående bestämmelser. Förmånsbestämd ålderspension Den förmånsbestämda ålderspensionen ska anses som genast påbörjande. Den anställde får tillgodogöra sig tjänstetid för beräkning av förmånsbestämd ålderspension motsvarande den kvarvarande tiden fram till 65 år. Avgångsvederlag Kommunen kan som alternativ till Särskild avtalspension komma att använda sig av avgångsvederlag vid vissa situationer. Den anställde har då rätt att omvandla hela eller delar av avgångsvederlaget till pensionsavsättning istället för att erhålla kontant utbetalning. Kvar i anställning efter fyllda 65 år De anställda som har lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp, får inte längre någon pensionsavsättning på de högre lönedelarna, efter att de fyller 65 år. För de anställda som har lön under 7,5 inkomstbasbelopp, sker det ingen förändring efter 65 år. Kommunen har i vissa situationer behov av att anställda arbetar kvar längre i organisationen än till 65 år. Kommunen kan erbjuda anställda, med lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp, att vara kvar i anställning längre än till 65 år och som kompensation utöver kollektivavtal, även utge en premiebestämd ålderspension på 30 % på lön överstigande 7,5 inkomstbasbelopp.

255 UaFS Blad 4 Premien inbetalas till något av de försäkringsbolag som kommunen vid var tidpunkt har avtal med. Ett enskilt avtal måste upprättas med varje person som erbjuds och som väljer att acceptera denna förmån, beslut fattas i varje enskilt fall av personalutskottet. Om kollektivavtal eller lagar ändras på sådant sätt att ovanstående behöver omprövas ska detta göras. Bruttolöneväxling mot pension Anställd har möjlighet att växla bruttolön mot pension. Regler för detta redovisas i bilaga 1. Alternativ pensionslösning för förmånsbaserad ålderspension (s.k. alternativ KAP-KL) Anställda med en lön överstigande 8,5 inkomstbasbelopp i pensionsunderlag eller nyanställd med en månadslön omräknad till årslön överstigande 8,5 inkomstbasbelopp ska erbjudas alternativ KAP-KL. Regler för detta redovisas i bilaga 2. Pension till förtroendevalda Pensionsvillkor för förtroendevalda regleras i Bestämmelser om ekonomiska ersättningar till förtroendevalda samt Pensionsförmåner för förtroendevalda i Uddevalla kommun.

256 UaFS Blad 5 Pensionsutfästelsernas tryggande Översikt Kommunens pensionsåtaganden tryggas på följande sätt: Avgiftsbestämd ålderspension Tryggas genom tjänstepensionsförsäkring. Avsättning görs enligt vid var tid gällande central överenskommelse. För närvarande årlig avsättning i efterskott inom KAP-KL och kvartalsvis avsättning i efterskott inom AKAP-KL. Årlig premiebetalning till den av den anställde valda försäkringen. Förmånsbestämd ålderspension Tryggas genom tjänstepensionsförsäkring med löpande premiebetalning. Alternativ KAP-KL Tryggas genom tjänstepensionsförsäkring. Löpande premiebetalning till den av den anställde valda försäkringen. Efterlevandepension till vuxen Skuldförs i samband med försäkringsfall och och barn enligt KAP-KL utbetalning av förmån. Familjeskydd enligt AKAP-KL Premie betalas enligt villkoren i AKAP-KL Särskild avtalspension Hela pensionsbeloppet skuldförs i samband med beviljad pension och tryggas genom beskattningsrätten. Intjänad pension före 1998 Huvuddelen av pensionsutfästelserna redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen och tryggas genom beskattningsrätten. Viss del tryggas genom förskottsbetald tjänstepensionsförsäkring. Pension för förtroendevalda Tryggas genom en försäkrad direktpension. Årlig premiebetalning i efterskott till den av den förtroendevalde valda försäkringen. Intjänad pension före 1998 Pension som intjänats före 1998 (den s.k. pensionsskulden) redovisas än så länge (maj-17) som ansvarsförbindelse i balansräkningen i enlighet med den s.k. blandmodellen. En statlig utredning har presenterats som bland annat innehåller att denna skuld istället ska redovisas som en faktisk skuld i balansräkningen. Än har inget förslag lämnats av riksdagen. En förändring kan komma tidigast Pensionsutbetalningarna från ansvarsförbindelsen fortsätter att öka fram till andra halvan av 2020-talet i samband med att dessa pensionsutfästelser förfaller till betalning. Därefter sjunker utbetalningarna successivt för att vara slutbetalda några år efter 2050.

257 UaFS Blad 6 För att bidra till en positiv utveckling av kommunens framtida ekonomi kan åtgärder vidtas som syftar till att mildra den framtida ekonomiska belastningen av dessa utbetalningar. Den åtgärd som kan användas innebär att kommunen betalar delar av de framtida pensionskostnaderna i förskott. Detta har hittills skett under ett antal år och där de sammanlagda förskottsbetalningarna uppgick till 213 mkr inkl. särskild löneskatt. Inbetalning sker när tillfälle ges utifrån kommunens resultat för resp. år. Förskottsbetalningen sker genom att kommunen med beslutat belopp löser in delar av ansvarsförbindelsen genom att teckna en engångsbetald tjänstepensionsförsäkring. Så länge blandmodellen finns kvar kommer det beslutade beloppet att påverka både årets resultat och likviditeten. Om pensionsskulden istället kommer att ingå i balansräkningen enligt utredningen, påverkas enbart likviditeten eftersom förskottsbetalningen då istället kommer att hanteras som en amortering. Handläggning Ansvaret för det löpande pensionsadministrativa arbetet gentemot arbetstagarna tillhör kommunledningskontorets personalavdelning. Ansvaret för det löpande pensionsadministrativa arbetet med pensionsutfästelsernas tryggande tillhör kommunledningskontorets ekonomiavdelning. Pensionsinformation Enligt riktlinjer i KAP-KL/AKAP-KL om arbetsgivarens informationsansvar är arbetsgivaren ansvarig för att anställda informeras om pensionsrättigheterna i anställningen. Frågor avseende intjänade förmåner, uttagsalternativ m.m. kan ställas direkt till den leverantör av pensionstjänster som kommunen har upphandlat avtal med. Kontaktuppgifter finns på kommunens intranät. I frågor i övrigt erbjuder kommunen information efter särskild inbjudan eller kallelse. De muntliga informationerna genomförs i egen regi eller tillsammans med extern partner. Nyanställda och förstagångsväljare Nyanställda får information avseende tjänstepensionen dels via kommunens centrala introduktion och dels genom att valpaket sänds ut av den valcentral som kommunen har avtal med. Under anställningen Kommunens anställda får varje år information från resp. försäkringsbolag om intjänade pensionsförmåner i anställningen. Pensionsinformationen är skriftlig och lämnas i form av pensionsprognos. Information om avgiftsbestämd ålderspension erhålls från det försäkringsbolag den anställde valt. Information om alternativ KAP-KL För den anställde innebär valet mellan ursprunglig och alternativ KAP-KL ett viktigt privatekonomiskt beslut.

258 UaFS Blad 7 Kommunen erbjuder därför den anställde individuell rådgivning av oberoende försäkringsspecialist som utses av kommunen. För att medarbetaren ska kunna ta ställning i valet mellan ursprunglig och alternativ KAP-KL, ska denne före sitt val alltid få information om skillnaderna mellan de olika försäkringslösningarna. Vid pensionsavgång Anställd som önskar avgå med pension, med undantag av den avgiftsbestämda ålderspensionen, ska lämna skriftlig ansökan om detta till närmaste chef senast tre månader före planerad pensionsavgång. I god tid innan pensionsavgången informeras den anställde skriftligt om pensionsbeloppets storlek. Utbetalning av små pensionsavgifter Enbart pensionsavgifter som överstiger 1 % av samma års IBB ska betalas ut som pensionsavgift. I annat fall (förutsatt att beloppet är 100 kr eller mer) betalas det ut som en kontantutbetalning och sker året efter intjänandet. Belopp under 100 kr utbetalas ej. För anställd som omfattas av AKAP-KL är motsvarande procentsats 1,5 %. Återbetalning av för mycket utbetald pension Den anställde är skyldig att lämna uppgifter som behövs för beräkning av pension i enlighet med arbetsgivarens anvisningar. Om oriktiga eller ofullständiga uppgifter lämnas kommer kommunen att inleda utredning av för mycket utbetald pension. Utbetalning av små förmåner Om pensionens månadsbelopp inte uppgår till 0,2 % av gällande prisbasbelopp för förmåner enligt KAP-KL kommer arbetsgivaren att istället omräkna pensionen och utbetala beloppet som ett engångsbelopp. För utbetalning gällande PA-KL och äldre avtal utbetalas förmånen som ett engångsbelopp om den understiger 200 kr/mån.

259 UaFS Blad 8 Löneväxling Bilaga 1 Inledning En löneväxling innebär att den anställde byter en bestämd del av sin bruttolön mot att motsvarande del plus tillägg inbetalas till en pensionsförsäkring i ett valt försäkringsbolag utefter den anställdes önskemål. Den anställde kan välja att växla sin lön mot pension från och med anställningsdatumet. För de anställda som inte väljer att växla direkt finns möjlighet att göra detta vid ett senare tillfälle. Löneväxling kompletterar de pensionsåtaganden som i övrigt gäller enligt lag och kollektivavtal samt ev. privat sparande. Valbara bolag att placera den växlade premien hos utses genom upphandling av kommunen. Enbart bolag som kommunen har upphandlade avtal med är möjliga att växla premien till. Personkrets Växling av lön mot pension erbjuds de anställda som uppfyller båda nedanstående villkor: har en tillsvidareanställning i kommunen har en lön som överstiger 8,5 inkomstbasbelopp. Grundregler Uttag från pensionen kan påbörjas vid 55 års ålder eller från den tidpunkt som skattelagstiftningen och valt försäkringsbolags villkor tillåter antingen som ett livsvarigt eller temporärt uttag. Premiebetalning kan ske så länge medarbetaren kvarstår i tjänst, dock längst intill 67 års ålder. Försäkringsalternativet är en arbetsgivarägd tjänstepension med den anställde som försäkrad. Den försäkrade har full förfoganderätt över pensionen. Storleken på växlingen Det belopp som den anställde kan löneväxla varje månad måste uppgå till minst 1000 kr. Utöver den bruttolön som den anställde avstår gör arbetsgivaren ett tillägg motsvarande kvoten mellan sociala avgifter och löneskatt och som inbetalas till det förvaltningsalternativ den anställde väljer.

260 UaFS Blad 9 Val av utformning Den anställde kan välja mellan premiebestämd försäkringslösning inom ramen för de leverantörer som arbetsgivaren bestämmer avseende såväl traditionell försäkring som fondförsäkring. Traditionell försäkring eller fondförsäkring Utmärkande för premiebestämd försäkring är att pensionens storlek baseras på pensionskapitalet vid pensioneringstidpunkten. Pensionskapitalets storlek är beroende av de premier som inbetalats under anställningstiden, samt av den vinstdelning/återbäring som försäkringsbolaget tilldelar traditionell försäkring, eller vid fondförsäkring den värdeutveckling fonden erhållit under den aktuella perioden. Vid val av fondförsäkring är alltid den anställde själv ansvarig för valet av fond och därmed också storleken på pensionsförmånerna. Efterlevandeskydd/Familjeskydd Utöver det efterlevandeskydd som finns i KAP-KL respektive familjeskydd inom AKAP-KL kan den anställde själv avgöra om hans/hennes löneväxling ska omfatta ett utökat efterlevandeskydd/familjeskydd. Detta påverkar den egna ålderspensionen, som då blir lägre. Arbetsgivaren tar inget ansvar, utöver kollektivavtalet, gentemot efterlevande, i det fall någon medvetet avstått ifrån val av efterlevandeskydd/familjeskydd i det alternativa valet. Förändring av vald alternativ försäkringslösning Den anställde har möjlighet att byta förvaltningsform, premiestorlek och efterlevandeskydd inom den valda försäkringslösningen. Ändring av förvaltningsform och efterlevandeskydd ska anmälas till respektive försäkringsbolag. Ändring av premiestorleken ska anmälas till arbetsgivaren. Den anställde kan göra uppehåll i premieinbetalningen. Detta meddelas arbetsgivaren senast månaden innan uppehållet ska träda i kraft. Vid återgång till nytt bruttolöneavdrag ska ny överenskommelse upprättas. Arbetsgivaren och den anställde har en ömsesidig rätt att avsluta löneväxlingen efter en uppsägningstid på tre månader. Om förutsättningarna för löneväxlingserbjudandet förändras på grund av ändringar i lag eller centrala kollektivavtal har arbetsgivaren och den anställde en ömsesidig rätt att säga upp löneväxlingen med omedelbar verkan. Löneunderlag Lönen innan växlingen ligger till grund för avsättningen till tjänstepensionen, underlag för lönerevision samt sjuklön. Dock kan ev. ersättningar från socialförsäkringarna enligt lag komma att påverkas av växlingen.

261 UaFS Blad 10 Vid sjukdom/ledighet Löneväxling görs endast för de månader det finns lön att dra det överenskomna beloppet ifrån. Om det inte går att verkställa bruttolöneavdraget, till exempel vid sjukdom, föräldraledighet eller tjänstledighet, görs uppehåll i löneväxlingen. Överenskommelse För att växling av lön mot pension ska börja gälla upprättas en överenskommelse mellan den anställde och arbetsgivaren. Rådgivning För den anställde innebär valet av ev. löneväxling ett viktigt privatekonomiskt beslut. För att den anställde ska kunna ta ställning i valet mellan de olika alternativen ska denne före sitt val alltid få information om skillnaderna mellan de olika förvaltningsformerna samt övriga valmöjligheter. Arbetsgivaren erbjuder därför medarbetaren rådgivning.

262 UaFS Blad 11 Bilaga 2 Alternativ pensionslösning för förmånsbaserad ålderspension, s.k. alternativ KAP-KL Inledning Avtalet Kollektiv Avtalad Pension - Kommun och Landsting (KAP-KL) medger möjlighet till alternativa pensionslösningar för utvalda personer eller grupper. Avtalet medger att arbetsgivare och arbetstagare överenskommer om att annan pensionslösning ska gälla än vad som följer av KAP-KL. Lösningen ökar kommunens möjligheter att rekrytera och behålla nyckelpersoner. Arbetsgivaren erbjuder anställda som uppfyller kraven i avsnittet Personkrets att teckna s.k. alternativ KAP-KL som ersätter den förmånsbaserade ålderspensionen (Fåp). Fåp avser pension på lönedelar överstigande 7,5 inkomstbasbelopp. I en alternativ KAP-KL får den anställde en pensionslösning anpassad efter sina egna önskemål. Anställda som avstår från att aktivt välja, kvarstår i ursprunglig KAP-KL enligt kollektivavtalets huvudregel för Fåp. Anställda kan välja alternativ KAP-KL från och med För de anställda som väljer att kvarstå i ursprunglig KAP-KL, kan val av alternativ KAP-KL göras senare. Kravet är då att den anställde vid detta senare tillfälle har ett pensionsunderlag överstigande 8,5 inkomstbasbelopp. Alternativ KAP-KL kompletterar de pensionsåtaganden som i övrigt gäller enligt lag och kollektivavtal. Rätten till eget val av pensionsförvaltare till den avgiftsbestämda ålderspensionen kvarstår oförändrat för anställda som väljer alternativ KAP-KL. Premien för avgiftsbestämd ålderspension får inte användas för alternativ KAP-KL. Arbetsgivaren utser valbara försäkringsgivare avseende placering av premien för alternativ KAP-KL. Annan tillämpning av alternativ KAP-KL än vad som anges i dessa riktlinjer får inte förekomma. Personkrets Arbetsgivaren erbjuder alternativ KAP-KL till de anställda som uppfyller samtliga följande villkor: omfattas av KAP-KL är 28 år eller äldre

263 UaFS Blad 12 har en tillsvidareanställning i kommunen har ett pensionsunderlag som överstiger 8,5 inkomstbasbelopp har en lön som omräknat till årslön vid nyanställning uppgår till 8,5 inkomstbasbelopp Grundregler Den anställde omfattas av KAP-KL s regler om pensionsmedförande lön, intjänandetid m.m. Arbetsgivaren svarar för finansiering och tryggande av förmånerna. Den anställde kan enligt KAP-KL, efter överenskommelse med arbetsgivaren, välja annan pensionslösning för ålderspensionen för pensionsunderlag överstigande 7,5 inkomstbasbelopp istället för ursprunglig KAP-KL. KAP-KL s avgiftsbestämda del kvarstår i enlighet med kollektivavtalet. Sjuk- och efterlevandepensionsförmåner kvarstår på hela pensionsunderlaget. Uttag från pensionen kan påbörjas vid 55 års ålder eller från den tidpunkt som skattelagstiftningen och valt försäkringsbolags villkor tillåter antingen som ett livsvarigt eller temporärt uttag. Premiebetalning ska ske så länge medarbetaren kvarstår i tjänst, dock längst intill 65 års ålder. För arbetstagare som avgår före 65 år, dock tidigast från och med kalendermånaden under vilken han eller hon fyller 61 år, tillgodoräknas även den tid som återstår till 65 år, s.k. slutbetalning. Försäkringsalternativet ger oantastbara pensioner till den försäkrade, som tillika är oåterkallelig förmånstagare. Val av utformning av alternativ KAP-KL Den anställde som väljer alternativ KAP-KL, får välja premiebestämd försäkringslösning inom ramen för de leverantörer som arbetsgivaren bestämmer avseende såväl traditionell försäkring som fondförsäkring. Premieunderlag för alternativ KAP-KL Premien för försäkringar enligt alternativ KAP-KL kommer årligen att stämmas av mot den premiekostnad som kommunen annars skulle ha haft vid kollektiv försäkringslösning av denna förmån. Premieneutralitet gäller då för arbetsgivaren. Eventuella kostnader för beräkning av premien betalas av arbetsgivaren.

264 UaFS Blad 13 Traditionell försäkring eller fondförsäkring Utmärkande för premiebestämd försäkring är att pensionens storlek baseras på pensionskapitalet vid pensioneringstidpunkten. Pensionskapitalets storlek är beroende av de premier som inbetalats under anställningstiden samt av den vinstdelning som försäkringsbolaget tilldelar traditionell försäkring, eller, vid fondförsäkring, den värdeutveckling fonden erhållit under den aktuella perioden. Vid val av fondförsäkring är alltid den anställde själv ansvarig för valet av fond, och därmed också storleken på pensionsförmånerna. Efterlevandeskydd Utöver det efterlevandeskydd som finns i KAP-KL kan den anställde själv avgöra om hans/hennes alternativa pensionslösning ska omfatta utökat efterlevandeskydd. Detta påverkar den egna ålderspensionen, som då blir lägre. Arbetsgivaren tar inget ansvar, utöver kollektivavtalet, gentemot efterlevande, i det fall någon medvetet avstått ifrån val av efterlevandeskydd i det alternativa valet. Obligatoriskt premieskydd vid sjukdom Premien för alternativ KAP-KL ska obligatoriskt innehålla premieskydd vid sjukdom. Det betyder att pensionsuppbyggnaden fortsätter även under sjukdomstid. Kostnaden för premieskyddet belastar inte den anställdes premieutrymme utan betalas av arbetsgivaren utöver den övriga premien. Konsekvenser av att välja alternativ KAP-KL Medarbetare som valt alternativ KAP-KL kan inte under anställningstiden hos arbetsgivaren återgå till ursprunglig Fåp. Genom att välja alternativ KAP-KL tar den anställde eget ansvar för den valda pensionslösningen. Den anställde eller efterlevande till denne, kan i framtiden inte ställa några krav på arbetsgivaren, för att vald pensionslösning kan ge ett oförmånligt ekonomiskt utfall, jämfört med den ålderspension som ursprunglig Fåp skulle ha gett. Rådgivning För den anställde innebär valet av ev. alternativ pensionslösning ett viktigt privatekonomiskt beslut. För att den anställde ska kunna ta ställning i valet mellan de olika alternativen ska denne före sitt val alltid få information om skillnaderna mellan de olika förvaltningsformerna samt övriga valmöjligheter. Arbetsgivaren erbjuder därför medarbetaren rådgivning. Förändring av vald alternativ försäkringslösning Den anställde har möjlighet att byta förvaltningsform inom den alternativa försäkringslösningen.

265 UaFS Blad 14 Löneökning/löneminskning Om den anställde får en löneökning så att dennes pensionsunderlag överstiger 8,5 inkomstbasbelopp, ska denne erbjudas att välja alternativ KAP-KL. Om medarbetare som valt alternativ KAP-KL får löneminskning, så att pensionsunderlaget understiger 7,5 inkomstbasbelopp, upphör premiebetalningen.

266 UaFS Blad 15 Bilaga 3 Basbelopp Inom pensionsområdet används två olika basbelopp: Inkomstbasbelopp Används bland annat för att fastställa pensionsgrundande inkomst för allmän pension (7,5 inkomstbasbelopp). Prisbasbelopp Används bland annat vid uträkning av pensionens månadsbelopp.

267 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00177 Antagande av allmänt verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten, Forshälla-Strand Södra Sammanfattning Det aktuella området är beläget längs med Fräknestranden mellan Uddevalla och Ljungskile. Området som skall ingå i verksamhetsområdet består av 66 fastigheter. Genom att förse fastigheterna med förbindelsepunkt för kommunalt VA tryggas fastigheternas vattenförsörjning och minskar miljöbelastningen på recipienten, havet, utmed Fräknestranden. Anslutningen av berörda fastigheter, görs som ett led i att ansluta samlad bebyggelse längs med överföringsledningen mellan Uddevalla stad och Ljungskile. Antagande av verksamhetsområdet krävs för att berörda fastigheter ska bli avgiftsskyldiga enligt Lagen om Allmänna vattentjänster (2006:412). Uddevalla Vatten AB beslutade den 21 februari föreslå kommunfullmäktige att anta allmänt verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten för Forshälla-Strand Södra. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Protokoll Uddevalla Vatten AB Västvattens tjänsteskrivelse Förteckning över ingående fastigheter i det föreslagna verksamhetsområdet, Kartor över föreslaget verksamhetsområde, Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta allmänt verksamhetsområde för vatten och spillvatten enligt bifogad karta och förteckning för Forshälla-Strand Södra. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

268 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2018/00177 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon Antagande av allmänt verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten, Forshälla-Strand Södra Sammanfattning Det aktuella området är beläget längs med Fräknestranden mellan Uddevalla och Ljungskile. Området som skall ingå i verksamhetsområdet består av 66 fastigheter. Genom att förse fastigheterna med förbindelsepunkt för kommunalt VA tryggas fastigheternas vattenförsörjning och minskar miljöbelastningen på recipienten, havet, utmed Fräknestranden. Anslutningen av berörda fastigheter, görs som ett led i att ansluta samlad bebyggelse längs med överföringsledningen mellan Uddevalla stad och Ljungskile. Antagande av verksamhetsområdet krävs för att berörda fastigheter ska bli avgiftsskyldiga enligt Lagen om Allmänna vattentjänster (2006:412). Uddevalla Vatten AB beslutade den 21 februari föreslå kommunfullmäktige att anta allmänt verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten för Forshälla-Strand Södra. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Protokoll Uddevalla Vatten AB Västvattens tjänsteskrivelse Förteckning över ingående fastigheter i det föreslagna verksamhetsområdet, Kartor över föreslaget verksamhetsområde, Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta allmänt verksamhetsområde för vatten och spillvatten enligt bifogad karta och förteckning för Forshälla-Strand Södra. Peter Larsson Kommundirektör Annica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till Västvatten AB

269 UDDEVALLA VATIEN AB Datum l (4) Handläggare: Carina Sjöstrand Tfn: Protokoll nr 2 för styrelsemöte Uddevalla Vatten AB Tid: Onsdag 21 februari 2018, kl 09,00 Plats: Västgötavägen 30, Uddevalla. Konferensrum Västgöten vån 2 Närvarande: Anna-Lena Heydar (s), ordförande Jens Borgland (m), vice ordförande Rickard Olsson (L) Erik Johansson (kd) Kenneth Engelbrektsson (s) Eva Espling (v) Ole Borch (mp) Närvarande suppleanter: Stig Olsson (c) Susanne Börjesson (s) Per-Arne Andersson (s) Närvarande tjänstemän: Marianne Erlandson Susanne Thoren Mikael Svensson 12 Maria Widell 12 tom 14 1 Mötet öppnas av Anna-Lena Heydar. 2 Upprop förrättas. 3 Dagordningen godkändes. 4 Protokollet justeras av Erik Johansson. 5 Föregående protokoll, nr 1, godkänns. 6 Beslut - Fastställelse av Delegationsordning för Uddevalla Vatten AB Beslutsunderlag Delegationsordning (utgåva 4 ), D nr 2017/159 styrelsen beslutar att godkänna Delegationsordning för Uddevalla Vatten AB. UDDEVALLA VATTEN AB Org nr

270 UDDEVALLA VATTEN AB Datum (4) Handläggare: Carina Sjöstrand Tfn: Information - Fördelningsnycklar 8 Beslut- Fastställelse av Arsredovisningen 2017 för Uddevalla Vatten AB Beslutsunderlag Årsredovisning 2017 för Uddevalla Vatten AB, Dn r 2017/251 styrelsen beslutar att godkänna föreliggande Årsredovisning 2017 för Uddevalla Vatten AB. 9 Beslut - Fondera överuttag för Uddevalla Vatten AB Beslutsunderlag Årsredovisning 2017 för Uddevalla Vatten AB, Dn r 2017/251 styrelsen beslutar att fondera överuttag för 2017 för Uddevalla Vatten AB, tkr, till VA-fond "Råvattenledning till Marieberg". 10 Beslut - Lokaler för kontoret Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2 och bilagor, D nr 2017/683 styrelsen beslutar att godkänna flytt till nya lokaler inom 117-området för Västvatten AB. 11 Beslut - Verksamhetsområde, Forshälla-Strand Södra Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Dnr 2018/047 styrelsen beslutar att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta om allmänt verksamhetsområde för vatten och spillvatten, Forshälla-Strand Södra UDDEVALLA VATTEN AB Org nr

271 UDDEVALLA VATTEN AB Datum (4) Handläggare : Carina Sjöstrand Tfn: Beslut - Yttrande om "Bestämmelser för arbeten i gatuoch parkmark i Uddevalla kommun" och "Handbok Arbete på väg, Uddevalla kommun" Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Dnr 2018/048 styrelsen beslutar att godkänna yttrande avseende "Bestämmelser för arbeten i gatu- och parkmark i Uddevalla kommun" och "Handbok Arbete på väg, Uddevalla kommun". att poängtera att UVABs verksamhet är ett kommunalt ansvar och därför måste UVAB behandlas på samma sätt som övrig kommunal verksamhet vad gäller avgifter mm. 13 Delegationsbeslut styrelsen informeras att ordförande i UVAB 18/ beslöt att ge bitr avdelningschef samma befogenheter enligt delegationsordningen som avdelningschef har. Detta är nu inskrivet i delegationsordningen. 14 Information- Ledningsrätter 15 Information om kommande jobb - Projektblad. Kungstorget etapp 2, Dn r 2017/642 - Projektblad. Kuröd 4:107, Dn r 2018/ Information från VD - Skredsvik ARV och Forshälla ARV - Investeringspolicy 17 Information om Västvatten - Personalläget - Alkohol- och drogpolicy 18 strategiska frågor - Orust 19 Kurser 20 Övriga frågor UDDEVALLA VATTEN AB Org nr

272 UDDEVALLA VATTEN AB Datum (4) Handläggare: Carina Sjöstrand Tfn: Kommande sammanträden :e mars kl 13,00 25:e maj kl 09,00 17:e september kl 13,00 22:e oktober kl 13,00 Lokal: Västgötavägen 30 Lokal: Västgötavägen 30 Lokal: Västgötavägen 30 Lokal: Västgötavägen 30 Bolagsdag 21 :a mars Lokal: Ljungskile folkhögskola 22 Mötet avslutas arianne Erlandson, VD (sekreterare/justerare) UDDEVALLA VATTEN AB Org nr

273 1 (3) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr VVAB 2018/047 HANDLÄGGARE: Lars Ålander TELEFON Kommunstyrelsen Uddevalla kommun Forshälla-Strand Södra Verksamhetsområde för vatten och spillvatten 1 Sammanfattning Området är beläget längs med Fräknestranden mellan Uddevalla och Ljungskile. Området som skall ingå i verksamhetsområdet består av 66 fastigheter. Entreprenadarbetet för anläggande av vatten och spillvattenavlopp planeras att färdigställas under 2020, slutbesiktning planeras till Beslutsunderlag - Förteckning över ingående fastigheter i det föreslagna verksamhetsområdet - Kartor över föreslaget verksamhetsområde, daterad Förslag till beslut Västvatten AB föreslår Uddevalla Vatten AB att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta om allmänt verksamhetsområde för vatten och spillvatten enligt bifogad karta och förteckning för Forshälla-Strand. Ärendebeskrivning Området består av totalt 66 fastigheter som i dagsläget har enskilda vatten-, och avloppslösningar. Genom att förse fastigheterna med förbindelsepunkt för kommunalt VA tryggas fastigheternas vattenförsörjning och minskar miljöbelastningen på recipienten, havet, utmed Fräknestranden. Anslutningen av berörda fastigheter, görs som ett led i att ansluta samlad bebyggelse längs med överföringsledningen mellan Uddevalla stad och Ljungskile. Antagande av verksamhetsområdet krävs för att berörda fastigheter ska bli avgiftsskyldiga enligt Lagen om Allmänna vattentjänster (2006:412). Fastighetsägarna kommer under sommaren 2020 att informeras om ledningarnas läge, dimensioner, rörmaterial mm genom en VA-uppgift. Med vänlig hälsning VÄSTVATTEN AB Lars Ålander Projektledare Bilagor 1. Förteckning över ingående fastigheter i verksamhetsområdet 2. En karta över föreslaget verksamhetsområde, Översiktskarta över områdenas lokalisering 1 Spillvatten = vatten från hushållet, exempelvis från toalett, tvätt, disk och bad HEMSIDA E-POST POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORG NR info@vastvatten.se Kanslibacken 9 Kanslibacken Uddevalla Uddevalla (kundservice)

274 2 (3) BILAGA HANDLÄGGARE: Lars Ålander TELEFON lars.alander@vastvatten.se Forshälla-Strand Södra, verksamhetsområde VoVS Totalt 66 fastigheter skall ingå i det nya verksamhetsområdet för vatten och spillvatten. Fastighet Del av fastighet, gäller adress Nr i kartan FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:18 1 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:29 2 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:28 3 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:15 4 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:47 5 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:45 6 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:55 7 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:33 8 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:44 9 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:43 10 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:36 11 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:53 12 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:46 13 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:42 14 FORSHÄLLA-STRAND 7:1 15 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:17 16 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:16 17 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:39 18 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:26 19 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:38 20 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:32 21 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:25 22 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:24 23 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:31 24 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:54 25 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:30 26 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:37 27 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:34 28 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:52 29 HEMSIDA E-POST POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORG NR info@vastvatten.se Kanslibacken 9 Kanslibacken Uddevalla Uddevalla (kundservice)

275 2 (3) BILAGA FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:35 30 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:23 31 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:27 32 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:40 33 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:41 34 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:20 35 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:19 36 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:14 37 FORSHÄLLA-BRÄCKE 10:1 38 FORSHÄLLA-BRÄCKE 4:1 39 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:21 40 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:48 41 FORSHÄLLA-BRÄCKE 8:1 42 FORSHÄLLA-BRÄCKE 13:1 43 FORSHÄLLA-BRÄCKE 13:2 44 FORSHÄLLA-BRÄCKE 12:1 45 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:22 46 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:11 47 FORSHÄLLA-BRÄCKE 6:1 48 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:49 49 FORSHÄLLA-BRÄCKE 7:1 50 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:9 51 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:10 52 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:50 53 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:51 54 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:7 55 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:1 Forshälla-Bräcke FORSHÄLLA-BRÄCKE 5:1 57 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:3 58 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:56 59 FORSHÄLLA-BRÄCKE 3:1 60 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:4 61 FORSHÄLLA-BRÄCKE 15:1 62 FORSHÄLLA-STRAND 1:18 63 FORSHÄLLA-BRÄCKE 14:1 64 FORSHÄLLA-BRÄCKE 16:1 65 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:8 66 HEMSIDA E-POST POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORG NR info@vastvatten.se Kanslibacken 9 Kanslibacken Uddevalla Uddevalla (kundservice)

276 Ò Ø Ø f ««f Ø f f ««Ê Ê Ê Ê Ê Ø Ê Ø Ø Ê Ê SANDÅSEN 1:1 SANDÅSEN 1:2 FORSHÄLLA-STRAND 6:1 ÖDSMÅL 1:1 FORSHÄLLA-STRAND ± 1:7 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:12 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:5 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:6 f ««FORSHÄLLA-STRAND 1:46 FORSHÄLLA-STRAND 1:31 FORSHÄLLA-STRAND 2:10 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:47 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:15 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:28 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:29 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:18 GROHED 1:3 FORSHÄLLA-BRÄCKE 9:1 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:2 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:13 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:55 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:45 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:33 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:17 f FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:1 f FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:20 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:40 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:41 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:16 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:34 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:39 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:52 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:24 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:25 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:26 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:38 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:31 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:44 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:43 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:54 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:32 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:37FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:36 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:30 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:3 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:35 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:53 FORSHÄLLA-BRÄCKE 5:1 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:56 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:4 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:19 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:23 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:46 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:27 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:42 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:1 GROHED 1:3 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:14 FORSHÄLLA-BRÄCKE 3:1 FORSHÄLLA-BRÄCKE 15:1 FORSHÄLLA-BRÄCKE 10:1 FORSHÄLLA-STRAND 7:1 Ø FORSHÄLLA-BRÄCKE 14:1 FORSHÄLLA-BRÄCKE 16:1 FORSHÄLLA-BRÄCKE 4:1 FORSHÄLLA-STRAND 1:18 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:8 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:48 FORSHÄLLA-BRÄCKE 13:1 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:21 ÖDSMÅL 1:1 FORSHÄLLA-STRAND 1:9 FORSHÄLLA-BRÄCKE 13:2 FORSHÄLLA-BRÄCKE 8:1 FORSHÄLLA-STRAND S:6 FORSHÄLLA-STRAND 11:1 FORSHÄLLA-STRAND 1:9 FORSHÄLLA-STRAND 1:9 FORSHÄLLA-BRÄCKE 12:1 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:11 FORSHÄLLA-BRÄCKE 6:1 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:22 FORSHÄLLA-STRAND 2:10 f FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:1 FORSHÄLLA-STRAND 11:1 FORSHÄLLA-BRÄCKE 18:1 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:49 FORSHÄLLA-BRÄCKE 7:1 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:10 FORSHÄLLA-STRAND S:9 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:9 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:7 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:51 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:50 HALJERSRÖD 1:5 Verksamhetsområde: Forshälla-Strand Södra "L Å 1:2 Datum: RESTERÖD 2:2 Skala 1: Meter Å S:4 RESTERÖD 1:1 RESTERÖD 2:4 RESTERÖD 2:1

277 Ø Ø «Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a aa a a a a a a a a a a a a a a a a aa a a a a a a a a a a a a a a a aa a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò ÂÁ Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò «Ø «Ø «««««Ø ««««Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø # " " " " # # # # b b b f f f f f f f f f f f f f f f f f f S {P Ò Ò Ò Ò Ò ÂÁ Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò ÂÁ Ò Ò Ò Ò Ò G Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò «Ø Ø Ø Ø Ø Ø «Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø «««Ø Ø Ø «Ø «Ø «Ø Ø Ø Ø «Ø Ø Ø ««Ø Ø Ø «Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø «Ø Ø Ø " L ³ ³ ³ ³ f Ê Ê f Ê Ê f f f Ê Ê Ê f Ê f Ê Ê Ê f Ê f Ê f Ê Ê Ê Ê f Ê Ê Ê f Ê f Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê f Ê Ê Ê f Ê Ê Ê f Ê Ê Ê f Ê Ê Ê f Ê Ê Ê f Ê f Ê Ê Ê f f Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê f Ê f f f Ê Ê Ê Ê Ê f Ê f Ê f f Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê f f Ê f f f Ê Ê Ê Ê Ê f Ê f Ê Ê Ê Ê Ê f f f f Ê Ê Ê Ê f f f Ê Ê Ê Ê Ê Ê f f f Ê f Ê f f Ê f Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê f f Ê Ê f Ê Ê Ê Ê Ê f f Ê Ê Ê Ê Ê Ê f f f f Ê f Ê Ê Ê f Ê Ê Ê Ê f Ê Ê f Ê f Ê f Ê Ê Ê Ê Ê Ê f Ê Ê Åsebukten Gorrviken Forshällaån Brissbäcken Brännerisbäcken Badplats Å Vrån Kvin Kasen Kasen Myren Backa Ödsmål Åslund Strand Lyckan Kullen Grohed Mossbo Bräcke Maderna Vägeryr Råssbyn Saxenhov Holmarna Storebro Stenevad Gåsekärr Västerby Holmarna Lärkdalen Tälthagen Rävekullen Haljersröd Strandbynäs Humlebacken Konungsberg Skogshyddan Björklunden Skogsgläntan Tången Rösebergen Halleberget Vetteberget Brissberget Strande dyna ± Översikt Forshälla-Strand Södra

278 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00172 Marköverlåtelseavtal Skälläckeröd 1:12 Sammanfattning Skälläckeröd 1:12 är beläget i den södra delen av Ljungskile centrum. Ett markanvisningsavtal (läs föravtal) tecknades med Strandala Fastighets AB år 2013 och som senare ersattes 2015 av ett Föravtal. Detta avtal fick under 2016 ett tillägg gällande tiden för avtalets utgång på grund av de omfattande utredningar som krävdes för detaljplaneläggningen. Detaljplanen vann laga kraft Marköverlåtelseavtalet innehåller förutom kommunens överlåtelse av kvartersmark även byggnadsskyldighet, fördelning av ansvar och kostnader samt köpeskilling. Köpeskillingen baseras på första avtalets BTA-pris 1250kr/kvm om en byggrätt på 972 kvm vilket skulle ge en köpeskilling om kronor, men med hänsyn till de fel och brister fastigheten har gällande markföroreningar har köpeskillingen justerats utifrån uppskattad saneringskostnad av hela fastigheten. Fastigheten överlåts av ovanstående skäl därför till en köpeskilling om kronor. Mikael Staxäng (M) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Marköverlåtelseavtal mellan Strandala Fastighets AB och Uddevalla kommun gällande Skälläckeröd 1:12. Fotomontage Skälläckeröd 1:12. Detaljplan Skälläckeröd 1:12 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna upprättat marköverlåtelseavtal mellan Uddevalla kommun och Strandala Fastighets AB avseende fastigheten Skälläckeröd 1:12 i Ljungskile Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

279 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2018/00172 Handläggare Mark- och exploateringsingenjör Christer Bergsten Telefon Marköverlåtelseavtal Skälläckeröd 1:12 Sammanfattning Skälläckeröd 1:12 är beläget i den södra delen av Ljungskile centrum. Ett markanvisningsavtal (läs föravtal) tecknades med Strandala Fastighets AB år 2013 och som senare ersattes 2015 av ett Föravtal. Detta avtal fick under 2016 ett tillägg gällande tiden för avtalets utgång på grund av de omfattande utredningar som krävdes för detaljplaneläggningen. Detaljplanen vann laga kraft Marköverlåtelseavtalet innehåller förutom kommunens överlåtelse av kvartersmark även byggnadsskyldighet, fördelning av ansvar och kostnader samt köpeskilling. Köpeskillingen baseras på första avtalets BTA-pris 1250kr/kvm om en byggrätt på 972 kvm vilket skulle ge en köpeskilling om kr men med hänsyn till de fel och brister fastigheten har gällande markföroreningar har köpeskillingen justerats utifrån uppskattad saneringskostnad av hela fastigheten. Fastigheten överlåts av ovanstående skäl därför till en köpeskilling om kr. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Marköverlåtelseavtal Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna upprättat marköverlåtelseavtal mellan Uddevalla kommun och Strandala Fastighets AB avseende fastigheten Skälläckeröd 1:12 i Ljungskile Ärendebeskrivning Strandala Fastighets AB inkom med en förfrågan om att få köpa den av kommunen ägda fastigheten Skälläckeröd 1:12 eftersom företaget vara ägare av den intilliggande fastigheten Skälläckeröd 1:45. Syftet med köpet var att bebygga fastigheten med affärslokaler samt bostäder. Kommunen tecknade ett föravtal (läs maranvisningsavtal) med företaget gällande Skälläckeröd 1:12 som gav Exploatören ensamrätt att förhandla med kommunen om exploatering och markförvärv under en angiven tidsrymd. Exploatören har undersökt möjligheten att ändra gällande detaljplan md avsikt att tillskapa bostäder vilket visade sig var ett tidskrävande arbete med omfattande utredningar och som gjorde att ett tilläggsavtal till föravtalet upprättades för att förlänga avtalstiden.

280 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2018/00172 Kommunen har bekostat utredningar framförallt berörande geoteknik, vibration och markföroreningar medan exploatören har bekostat utredningar avseende buller som och trafik m.m. som krävts för upprättande av detaljplanen. Detaljplanen vann laga kraft och möjliggör inom avtalsområdet uppförandet av cirka 24 lägenheter i två flerbostadshus i två våningar I huset mot Vällebergsvägen finns även möjlighet butiker i bottenvåningen. Det finns ingen allmänplatsmark i detaljplanen men kommunen är huvudman för den allmänna platsmarken som är i direkt anslutning till planområdet i form av natur- och gatumark. Köpeskillingen var baserad på bedömt byggrätt i centrala Ljungskile, 1250kr/BTA och byggrätten har beräknats till 972 kvm vilket skulle utgöra en köpeskilling om kr. Då det visade sig att marken på fastigheten var förorenad har priset justerats utifrån uppskattad saneringskostnad av hela fastigheten. Köpeskillingen för fastigheten är därmed satt till kr Kostnaden gällande föroreningen baseras på underlag från Clean Water Engineering om mottagningskostnader hos Ragnsells Heljestorp och uppskattad utgrävningskostnad. Exploatören är införstådd med att marken är förorenad och åtar sig i och med detta marköverlåtelseavtals undertecknade ansvaret för föroreningar i mark och byggnad som funnits före tillträdet. Alla kostnader rörande markföroreningar övertas också därmed av exploatören. I avtalet förbinder sig exploatören att söka och blivit beviljad bygglov i enlighet med detaljplan senast Om bygglov ej finns inom avtalad tid har kommunen rätt att häva överlåtelsen av Skälläckeröd 1:12. 50% av inbetald handpeng (60 000kr) återbetas i ovanstående fall inte tillbaka till exploatören. Exploatören ska senast den ha påbörjat byggnationen. Har byggnation ej påbörjats har kommunen rätt att häva överlåtelsen av Skälläckeröd 1:12 och 80% av handpenningen återbetalas då ej tillbaka till exploatören. Peter Larsson Kommundirektör Christer Bergsten Mark- och exploateringsingenjör Expediera till

281 l. Parter Strandala Fastighets AB (org nr: ) solviksvägen Ljungskile, nedan kallade exploatören Uddevalla kommun (org. nr: ) Uddevalla, nedan kallad kommunen 2. Bakgrund och syfte Partema har tidigare tecknat föravtal (läs markanvisningsavtal) gällande Skälläckeröd l: 12, som har gett exploatören ensamrätt att förhandla med kommunen om exploatering och markförvärv under en angiven tidsrymd, se bilaga l. Exploatören har undersökt möjligheten att ändra gällande detaljplan med avsikt att tillskapa bostäder, vilket visade sig vara ett tidskrävande arbete med omfattande utredningar. Kommunen har bekostat utredningar framförallt berörande geoteknik, vibration och markföroreningar, medan exploatören bekostat utredningar avseende buller, trafik mm som krävts för upprättandet av detaljplanen. Detta avtal reglerar exploateringen av det ornråde som omfattas av den nyss lagakraftvunna detaljplanen för Skälläckeröd l :45 och l: 12, nedan kallad detaljplanen. Avtalsområdet har markerats med röd begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 2. Detaljplanen möjliggör inom avtalsområdet uppförandet av cirka 24 lägenheter i två flerbostadshus i två våningar. I huset mot Vällebergsvägen finns även möjlighet för butiker i bottenvåningen. Inom detaljplanen finns ingen allmänplats men kommunen är huvudman för den allmänna platsmarken som är i direkt anslutning till planområdet Genom detta avtal regleras bland annat kommunens överlåtelse av kvartersmark avseende Skälläckeröd l : 12 till exploatören, men också partema ansvar och fördelning av kostnader i samband med plangenomförandet 3. Detaljplaneförslaget 3.1 Beskrivning Detaljplanen som vann lagakraft möjliggör att inom avtalsområdet uppföra ett nytt tvåvåningshus mot Vällebergsvägen och ett nytt hus på gårdssidan. Sammanlagt kan ca 24 nya lägenheter tillskapas, i huset mot Vällebergsvägen tillåts även butiker i bottenvåningen. Detaljplanen innehåller ingen allmänplatsmark men kommunen är huvudman för den allmänna platsmarken som angränsar till planområdet i form av natur- och gatumark. \1

282 Till Detaljplanen hör plankarta med bestämmelser, planbeskrivning och genomförandebeskrivning som är upprättade och reviderade och fastighetsförteckning, Detaljplanens övriga handlingar är: Grundkarta, Trafikbullerutredning, Gärdhagen Akustik AB, Riskutredning avseende transporter av farligt gods, Norconsult AB, Vibrations- och komfortutredning, Abesiktning AB, Markteknisk undersökningstapport, Bohusgeo AB, Geotekniska utvärderingar, beräkningar och bedömningar, Bohusgeo AB, Miljöteknisk markundersökning, Clean Water Engineering Sweden AB, Exploatören har tagit del av och är införstådd med innehållet i ovannämnda utredningar och dokument. Till detta avtal bifogas utdrag ur detaljplanen i form av plankarta med bestämmelser, bilaga Marköverlåtelser 4.1 Marköverlåtelser Kommunen överlåter härmed fastigheten Uddevalla Skälläckeröd l: 12 om 1144 kvm, vilken utgör kvartersmark i detaljplanen och som har markerats med röd begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 2. Fastigheten överlåts, med undantag av vad som anges i punktema , i befintligt skick. Köparen har haft tillfälle att på tillfredsställande sätt inspektera fastigheten och att underrätta sig om befintliga inskränkningar i förfogandet över fastigheten Köpeskilling Värdet på byggrätten i centrala Ljungskile bedöms tilll250 kr/bta. Byggrätten har beräknats till 972 kvm, vilket ger fastigheten ett värde på l 215 OOOkr. Men med hänsyn till de fel och brister fastigheten har, se punktema punkt 4.9 Grundförhållanden och punkt 4.10 Markföroreningar, så har köpeskillingen justeras. Fastigheten överlåts till en överenskommen köpeskilling om sex hundratusen ( ) kronor. Handpenning om 10% ( kr) erläggs senast två veckor efter att kommunfullmäktige godkänt detta avtal enligt punkt 8.4. Återstående del av köpeskillingen ( kr) erläggs när exploatören uppfyllt byggnadsskyldigheten i punkt 7.l (beviljat bygglov och påbörjad byggnation). Om betalning ej sker inom överenskommen tid skall dröjsmålsränta utges enligt räntdagen på obetalt belopp tills betalning sker.

283 4. 3 Köpebrev När byggnadsskyldigheten i punkt 7.1 (beviljat bygglov och påbörjad byggnation) är uppfylld och köpeskilling enligt punkt 4.2 till fullo erlagts, ska kommunen utfärda köpebrev. Exploatören svarar för inskrivningskostnaderna vid ansökan om lagfart, pantbrev och inteckningar, samt svarar för övriga med köpet förenade kostnader. Lagfart får endast sökas på köpebrevet Tillträde Tillträde sker så snart köpeskillingen är erlagd. Exploatören har dock rätt att innan tillträde av fastigheten, efter samråd med kommunen utföra erforderliga markarbeten för att uppfylla byggandsskyldigheten i punkt 7.1 och hävningsvillkoren under punkt 8.7. Om exploateringen inte fullföljs förbinder sig exploatören att återställa marken i ursprungligt skick, om kommunen så fordrar Kostnader och intäkter Kommunen ska betala skatter, räntor och andra periodiska utgifter för fastigheten om de avser tiden före tillträdesdagen. Från och med tillträdesdagen övergår betalningsskyldigheten på exploatören, som då också erhåller områdets avkastning från denna tidpunkt. Vad avser fastighetsskatten är parterna införstådda med att betalningsskyldigheten åvilar den av parterna som är ägare till den blivande fastigheten den l januari respektive år. Dock har parterna enats om att avräkning och fördelning av fastighetsskatten ska ske parterna emellan per tillträdesdagen på sätt som anges ovan. Motsvarande gäller för intäkter Penninginteckningar Kommunen garanterar att fastigheten på tillträdesdagen inte besväras av några penninginteckningar Rättigheter och servitut Fastigheten belastas av två rättigheter Ledningsrätt för VA-ledningar, rättighetsnummer 1485K-10/127.1 Avtalsrättighet för ledning, rättighetsnummer 14-IM4-57/406.1 Kommunen känner, på tillträdesdagen, inte till fler inskrivna servitut eller nyttjanderätter än vad som framgår av ovan Lagfartskostnader Eventuella lagfarts- och stämpelkostnader föreninade med köpet betalas av köparen Grundförhållanden Kommunen ikläder sig inte något ansvar för fastighetens grundförhållanden. Exploatören har tagit del av gjorda geotekniska utredningar. Troligen behöver de föreslagna byggnaderna utföras med spetsbärande pålar med hänsyn till sättningsrisken, vilket kan pga djupet till berg, ca 30 meter, medföra en fördyrande grundsättning. Dessutom kommer källaren troligtvis behöva uppföras i vattentät konstruktion med hänsyn till översvärnningsrisken. Exploatören erinras om att noga undersöka grundförhållandena innan byggnationen påbörjas.

284 Exploatören påtar sig allt ansvar for de skador som en grundvattensänkning inom fastigheten kan åstadkomma på omkringliggande fastigheter, orsakat av de arbeten som exploatören utfor. 4.1 O Mariföroreningar På fastigheten finns markfororeningar. Exploatören är införstådd med att detta. I och med undertecknande av detta avtal och åtar sig exploatören ansvaret for föroreningarna i mark och byggnad som funnits före tillträde. Alla kostnader rörande markföroreningar övertas också därmed av exploatören. Till exempel om myndighet beslutar om undersökning och/eller sanering/efterbehandling av fastigheten eller del därav, ska exploatören stå for alla kostnader forenade med detta. Köpeskillingen på fastigheten har justerats utifrån uppskattad saneringskostnad av hela fastigheten. Kostnaden baseras på underlag från Clean W ater Engineering om mottagningskostnader hos Ragnsells Heljestorp och uppskattad urgrävningskostnad. Vid schaktningsarbeten kan länshållning av schaktvatten bli nödvändigt. Länshållningsvatten bör renas som skyddsåtgärd genom till exempel ett sedimenteringssteg fram tills att alla fyllnadsmassor är bortschaktade Arkeologi Inga kända lämningar finns inom exploateringsområdet Exploatören står risken for eventuell påträffande av fornlämning, och den därefter följande hanteringen for att kunna genomfora den tänkta exploateringen. Samtliga undersökning och utgrävningar bekostas av exploatören Friskrivning Exploatören forklarar sig godta fastighetens skick och med bindande verkan avstå från alla anspråk mot säljaren. Friskrivningen innefattar även dolda fel. 5. Fastighetsbildning 5.1 Marköverlåtelse Marköverlåtelsen enligt punktema 4.1 ovan skall ske genom fastighetsreglering eller köp av hel fastighet, Skälläckeröd l: Fastighetsbildning Exploatören ansöker och bekostar all fastighetsbildning inom kvartersmark som behövs for en ändamålsenlig användning. 6. Allmänna anläggningar nära anslutning till planområdet 6.1 Allmän plats Detaljplanen innefattar ingen allmänplatsmark Kommunen är huvudman for allmän platsmarken i anslutning till planområdet 6.2 Naturvärden Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Det innebär att vatten i bäcken inte får påverkas på ett negativt sätt varken nedströms eller uppströms, både under och efter ett genomforande av detaljplanen. 7. Husbyggnation och anläggningar inom kvartersmark

285 7.1 Husbyggnation Exploatören och framtida fastighetsägare ansvarar för alla åtgärder inom kvartersmark De gestaltningsprinciper som beskrivs i detaljplanens planbeskrivning och planprogrammet skall följas. Exploatören ombesörjer att följande byggnadsskyldighet uppfylls: Komplett bygglovsansökan bör vara inlämnad till Uddevalla kommuns myndighetsavdelning minst 10 veckor före sista dag för beviljat bygglov, se hävningsvillkoret Detta för att myndighetsavdelningen ska ha möjlighet och tid att hinna handlägga ärendet. Bygglovet ska i stora drag överensstämma med de principskisser som finns i inlämnat förslag, se bilaga 4. Stora förändringar t.ex. fler antal hus skall skriftligen godkännas av kommunen. Exploatören ska så snart som möjligt efter beviljat bygglov påbörja husbyggnationen. Det ska vara tydligt att ambitionen finns att genomföra projektet inom de tidsramar som angetts. Med byggstart menas en fysisk igångsättning av arbetena på arbetsplatsen och fårdigställande av bottenplattorna för samtliga hus. Om exploatören inte påbörjat byggnationen har kommunen rätt att häva avtalet, se hävningsvillkoret För att skydda den känsliga naturmiljön i området ska exploatören under byggnationsfasen anordna ett tätt staket eller avskärmning mot bäcken i sådan omfattning att byggmaterial inte faller ned i eller påverkar vattnet med grumling. I möjligaste mån bör färdiga element, till exempel fårdigmålade träfasader, lyftas på plats för att undvika för stor påverkan från till exempel målning. Byggnationsområdet bör även minimeras för att lämna en så stor skyddszon mot bäck som möjligt. Fasadfärg och behandlingar bör väljas med stor omsorg och fårger som innehåller mögelbekämpningsmedel, mjukgörare, konserveringsmedel, filmbildare, konsistensgivare, tensider och skumdämpare bör undvikas. Färgen bör heller inte innehålla skadliga konserveringsmedel eller ytspänningsmedel I entreprenadskedet bör en databas för giftfritt byggande och medvetna materialval tillämpas i arbetet (t. ex. BASTA eller SUNDA HUS) för att säkerställa att färg som väljs inte är farlig för miljö och människors hälsa. Ytterligare en god vägledning vid val av fasadfärg kan vara att välja produkter utvärderade enligt ISO 14024, med t. ex. Svanenmärkning. För att den förslagna exploateringen inte ska medföra skada på de höga naturvärdena i närområdet krävs en god hantering av dagvatten och ytavrinning tillsammans med ett bevarande eller återplantering av träd- och buskbård längst vattendraget. 7.2 VA-anslutning Fastigheten ligger idag delvis inom det kommunala verksamhetsområdet för vatten, spillvatten och dagvatten. Hela planområdet kommer införlivas i verksamhetsområde gällande vatten, spillvatten och dagvatten. Anslutning till den kommunala vatten- och spillvattenanläggningen finns. För eventuell justering av befintlig anslutning ska exploatören kontakta Uddevalla Vatten AB. Exploatören ansvarar och bekostar samtliga förändringar. Eventuella V A -schakter måste utföras med försiktighet och med beredskap att hantera förorenad jord Dagvatten

286 Exploatören ansvarar för att allt dagvatten inom fastigheten, även det från omgivningen naturligt inkommande, omhändertas. Dagvattnet skall omhändertas enligt kommunens riktlinjer för dagvattenhantering, vilket innebär att dagvatten ska fördröjas så nära källan som möjligt för att minska belastningen på ledningssystem och recipienter. Dagvatten får inte släppas ut på spillvattennätet Ifall fastigheten behöver avleda dagvatten till det kommunala dagvattennätet ska fastigheten förses med en dagvattenservis. Den exakta placeringen av anslutningspunkt kommer efter en ansökan om anslutning att förmedlas i en V A-uppgift från Västvatten AB. Dagvattenhanteringen ska vara fastställd innan startbesked för bygglov kan ges Övriga anslutningar Exploatören ansvarar för och bekostar samtliga nödvändiga anslutningar som t.ex. el och fiber. Exploatören kontaktar respektive bolag för upprättande av separata avtal. 8. Övrigt 8.1 skador Exploatören skall iaktta aktsamhet så att skador ej uppkommer på befintliga anläggningar utanför tomtmark. Om skador skulle uppkommit till följd av exploatören eller dennes entreprenörs verksamhet ska dessa skyndsamt återställas genom exploatörens försorg och på dess bekostnad. Om de efter uppmaning inte återställs äger kommunen rätt att på exploatörens bekostnad återställa skadan. Det åligger exploatören att undvika lerspill o.d som uppkommer vid transporter till och från området i samband med byggnationen. Det åligger exploatören att i förekommande fall kalla berörda till syn av befintliga anläggningar före och efter genomförd byggnation Upplag o. d Uppställning av bodar för längre tid än sex veckor är bygglovspliktigt Exploatören ansöker om och bekostar erforderliga lov och tillstånd för sådan uppställning. Upplag eller uppställning av bodar m.m. får inte ske utanför exploatörens kvartersmark utan skriftligt medgivande från kommunen eller annan markägare Överlåtelseförbud Detta avtal får inte helt eller delvis, utan kommunens skriftliga medgivande, överlåtas på annan. Vid överlåtelse av fastighet eller del därav som omfattas av detta avtal skall Exploatören förbinda den nye ägaren att iaktta vad som åvilar exploatören enligt detta avtal, så att avtalet blir gällande mot förvärvaren. Köparen skall förbinda sig att göra motsvarande förbehåll vid en försäljning av fastigheten innan detaljplanens genomförandetid upphör. Ändringar och tillägg till detta avtal ska upprättas skriftligen och undertecknas av behöriga företrädare för parterna.

287 8. 4 Avtalets giltighet Detta marköverlåtelseavtal är för sin giltighet beroende av att det godkänns genom beslut av Kommunfullmäktige i Uddevalla kommun senast , vilket vinner laga kraft. 8.5 Kostnadsansvar vid uteblivet marköverlåtelseavtal Om giltighetsförutsättningen inte uppfylls är detta avtal förfallet i alla delar, varvid vardera parten står för sina egna kostnader och ingen ersättningsskyldighet ska föreligga för någondera part mot annan part. Kommunen är heller inte skyldig att ersätta exploatören eller annan part för utredningskostnader eller andra kostnader, utfört arbete, utebliven vinst eller annan ersättningspost av vad slag det vara må med anledning av detta avtal och rättsförhållanden som härrör från detta avtal Atergång Om marköverlåtelseavtal ej skulle bli giltigt enligt ovan skall överläggningar upptas mellan partema beträffande projektets fortsatta handläggning Hävning Kommunen har fram till slutbetalning, punkt 4.2, rätt att häva detta avtal om exploatören inte fullgjort byggnadsskyldigheten enligt punkt 7.l eller hävningsvillkoren nedan Hävning pga. icke beviljat bygglov Exploatören ska senast ha beviljats bygglov i enlighet med detaljplan, bilaga 3. Skulle beviljat bygglov inte finnas inom avtalad tid skall kommunen ha rätt att häva överlåtelsen av Skälläckeröd l: 12. Hävning av överlåtelsen skall ske skriftligen senast Om kommunen nyttjar sin rätt att häva köpet ska 50% av handpenningen inte återbetalas till exploatören. Resterande del av handpenningen ska omgående återbetalas till exploatören. Ingen av partema har rätt till ersättning för nedlagda kostnader eller skadestånd med anledning av en sådan hävning Hävning pga. icke påbörjad byggnation Exploatören ska senast påbörjat byggnationen. Med byggstart menas en fysisk igångsättning av arbetena på arbetsplatsen och fårdigställande av bottenplattorna/grund för samtliga hus. Om exploatören inte påbörjat byggnationen skall kommunen ha rätt att häva överlåtelsen av exploateringsfastigheten. Hävning av överlåtelsen skall ske skriftligen. Om kommunen nyttjar sin rätt att häva köpet ska 80 % av handpenningen inte återbetalas till exploatören. Resterande del av handpenningen ska omgående återbetalas till exploatören. Ingen av partema har rätt till ersättning för nedlagda kostnader eller skadestånd med anledning av en sådan hävning. 8.8 Tvist Tvist rörande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal ska avgöras enligt svensk lagstiftning av allmän domstol om partema inte skriftligen enas om annat.

288 Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav partema tagit var sitt. Uddevalla F ör Uddevalla kommun Kommunstyrelsen Uddevalla 20tf>.DL \b För Strandala Fastighets AB Ingemar Samuelsson, ordf. Kommunstyrelsen Peter Larsson kommundirektör Bilagor Bilaga l: Föravtal Bilaga 2: Karta med avtalsområde Bilaga 3: Plankarta med bestämmelser Bilaga 4: Principskiss för byggnation

289 FÖRAVTAL 1 Parter Strandala Fastighets AB (org nr: ) solviksvägen Ljungskile, nedan kallade exploatören Uddevalla kommun (org nr: ) Uddevalla. 2 Avtalets syfte Detta avtar träffas i syfte att ge exploatören ensamrätt att undersöka möjligheten att ändra gällande detaljplan för fastigheten Skälläckeröd 1:12 (1485-P92114) med avsikt att utöver befintlig användning skapa bostäder. Gällande plan medger endast byggrätt för handel, service, kontor. 3 Markanvisning Parterna tecknade ett markanvisningsavtal (läs föravtal) 2013, vilket nu löpt ut. Detta föravtal är en förlängning med samma syfte, att ge exploatören ensamrätt t.o.m att förhandla med kommunen om exploatering och markförvärv av fastigheten Uddevalla Skälläckeröd 1:12. Fastigheten har markerats ungefärligt med röd linje på bifogat utdrag ur gällande detaljplan, bilaga 1. 4 Detaljplan Byggrätten för Skälläckeröd 1:12 utgörs i gällande detaljplan (1485-P92/14) av handel, service, kontor. För att möjliggöra en bostadsbebyggelse enligt punkt 2 v skall en ny detaljplan upprättas för området. tji/ -r-sldan 1 av 3

290 Det åligger exploatören att ansöka om plantillstånd samt teckna planavtal med Miljö och stadsbyggnad samt ombesörja och bekosta upprättande av ny detaljplan. 5 Utredningskostnader Kommunen ansöker, bekostar och ombesö~er erforderliga utredningar och undersökningar avseende markföroreningar, arkeologi samt de geotekniska utredningar som krävs för framtagande av detaljplan. Exploatören bekostar och ombesörjer resterande utredningar som krävs för upprättande av ny detaljplan. 6 Överlåtelse av mark Kommunen ska till exploatören med äganderätt överlåta blivande kvartersmark för bostäder. Parterna ~ka teckna ett markanvisningsavtal när detaljplanearbetet hunnit så långt att parterna tillsammans anser att ett sådant kan tecknas. Köpeskilling för marken ska baseras på en marknadsmässig prissättning utifrån den exploatering som den blivande detaljplanen tillåter. 7 Markanvisningsavtar Innan detaljplanen antas av kommunfullmäktige skall markanvisningsavtal som reglerar köpeskilling, parternas åtaganden och övriga villkor för exploateringens genomförande upprättas mellan parterna. 8 Uteblivet avtal Kommunen är inte skyldig att ersätta exploatören för utredningskostnader eller andra kostnader, utfört arbete, utebliven vinst eller i övrigt med anledning, om Sldan 2 av 3

291 detta föravtal blir ogiltigt eller förlängning av detta avtal inte uppnås inom tidsfristen enligt punkt 3. 9 Avtalets giltighet Detta avtal är för sin giltighet beroende av att det godkänns genom beslut i Kommunstyrelsen senast , vilket vinner laga kraft. 10 Sidoöverenskommelser Parterna har inte träffat någon överenskommelse eller åtagit sig någon förpliktelse utöver vad som ovan angivits. Denna överenskommelse har upprättats i två exemplar, varav partema tagit var sitt. Uddevalla 2015-di -2~ Uddevalla kommun Uddevalla 2015~ - 2 Strandala Fastighets AB f Gunilla Magnusson Patrik ~etre r Sldan 3 av 3

292 1 J l l G) q, ' t l \. l f l Bilaga l l b ~ l \ l t,i l - l. ~... l

293 TILLÄGG TILL FÖRAVTAL 1 Parter Strandala Fastighets AB (org nr: ) solviksvägen Ljungskile, nedan kallade exploatören Uddevalla kommun (org nr: ) Uddevalla. Parterna har träffat följande tillägg till föravtal avseende fastigheten Uddevalla Skälläckeröd 1:12 2 Bakgrund Parterna tecknade ett förval för Skälläckeröd 1:12 som godkändes av Samhällsbyggnadsnämnden (SBN 2015/00184) och i Kommunfullmäktige (KS ). Föravtalet gav exploatören ensamrätt att fram till och med förhandla med kommunen om exploatering och markförvärv av fastigheten Skälläckeröd 1:12. Med anledning av de omfattande utredningar som krävt för detaljplaneläggningen så har detaljplanearbetet försenats och detta tilläggsavtal upprättas med anledning av att länga avtalstiden ytterligare ett år. 3 Ändringar i Föravtalet Föravtalets "3 Markanvisning" ska utgå och erslittas av med följande lydelse: Syftet med detta föravtal är att ge exploatören ensamrätt t.o.m att förhandla med kommunen om exploatering och markförvärv av fastigheten Uddevalla Skälläckeröd 1:12. Fastigheten har markerats ungefärligt med röd linje på bifogat utdrag ut gällande detaljplan, på bilaga 1.., (l ~ Sldan 1 av 3

294 Föravtalets "5 Utredningar" ska utgå och ersättas av med följande lydelse: De fram till av kommunen ansökta utredningar slutförs och bekostas av Uddevalla kommun. Eventuellt kommande erforderliga utredningar och undersökningar avseende markföroreningar, arkeologi och geoteknik som behövs för framtagande av detaljplanen ansöker, bekostar och ombesö~er Uddevalla kommun enbart upp till ett maximalt belopp på totalt 50 OOOkr (femtiotusen kronor). Exploatören bekostar överskjutande del samt ombesörjer och bekostar resterande utredningar som krävs för ny detaljplan. l övrigt gäller tidigare upprättat avtal. 4 Tvist Tvist rörande tolkningen av detta avtal ska avgöras av allmän domstol. 5 Avtalets giltighet Detta avtal är för sin giltighet beroende av att det godkänns genom beslut i Kommunfullmäktige senast , vilket vinner laga kraft. Denna överenskommelse har upprättats i två exemplar, varav parterna tagit vår sitt. Uddeva Ila Ch-o" Uddevalla kommun Uddevalla 2016.:(J - O\ h Gunilla Magnusson Ordf. samhällsbyggnadsnämnden Carina Uohansson Förvaltningschef Samhällsbyggnad Sidan 2 av 3

295 Bilaga 2 Karta med avtalsområde l l l l ' \ \, \ / l 1._:: ~;~ \- i' l Il ~ 0 o l l "'~" -, 00 l ' o EP l l l l 0 0 l l l \ l t l l 1 l ' l l ' ' ~... = '. ;,,. ( / -:"';;... l - ' ' / \ , / ~:-- 1 ~ ~ ~.) \ ' l l' l ' ' l ~ '"(:,_; Koordinatsystem: SWEREF Utskriven O 5 1 O [m] ~tsgömec o oh cättighetec på k rtoo h" Iot e cättsverl<oo. Jämföc mot be,lob l otmäterih,od Ii og". Skala 1:1000

296 Bilaga 4 Fotomontage över infart tilf Ljungskile, från väster, med exempel på möjlig bebyggelse inom byggrätt. Byggnader som visas är utförda med två våningar och inredd vind. Fotomontage från sydväst med exempel på möjlig bebyggelse inom detaljplanens byggrätt. Byggnader som visas är utförda med två våningar och inredd vind.

297 l \!',, l l t,, Il,.,. J F' ' Vid ommålning och annat yttre underhåll måste tillses att inte miljöskadliga ämnen når bäcken eller strandvegetationen. \ 1- \, l l ' l /l l / l, / /_ / j// --- ji / 0~ > / ( l ' l : Il 1 I l l,,,,--- \ / /\ \ ' ' ' ' ' ' ' 1 1 :/1 : ----~-'----r- Il J l :r PLANKARTA, skala 1:500 l A2 / ' ' \ ' l / \ \ \h T JÖSTELSRÖD / --..l ( 0 0 \\\r \\\ \\, ) -!=>- \ \\ '\ ' \ \ \ \ 7 \ - -,_ Figur som visar hur taknockshöjd, byggnadshöjd, taklutning och antalet våningar beräknas. \:"';, Lr ' B.3- ' '',,, " ', Om / \ _.. Teckenförklaring Grundkarta --Ay - Häck - - Faslighelsgräns - - Traktgräns 0:00 Fastighetsbeteckning s:o Samfällighet ga:o :: El [21 B 0 ISJ D 121 B ~staket =~stenmur ~- ~stödmur ~- LLL Slänt Dike Gemen s amhelsanläggning~l_ Vattendrag Ledningsrätt - Servitut Gränspunk l Uthus, husliv redovisas Booled, husliv rodovl.sas Uthus, tak redovisas Bostad, tak redovisas Skärmtak Övrig byggnad Transformatorstation Trappa G nmdka~n lramslllld genom uldntg III' Uddavalla Kommuns alglta1a b<jsklll1a ~~~Wnd a rdn!y o\ 2, enllgthm K 2.6 0,00 + Markhöjd 0 1 m höjdkurva. 2:61 Gång- och cykelbana ===Körbana ~ Vägräcke ---E- Elledning Lövskog.,.,.. Barr~ och blandskog Berg Belysningsstolpe _t - Fornminne "f''', ~ ";~ "'l)_..,.l Upp;tiiad ev: "' ~ - -- Ko;;olieråd a';: Margarela Holm111röm Karl- och mlltnlngal11gen]or Uddeval a Kommun Martin Jons!Kin M!tnlngslngenjlh l Teamladara Uddavalla Kommun Gru ndk rta11bh6rande l!lsllghetsrl)rtedr.nlng: Siilliicker6d 1:tt5och1:1 2 TroHOnnummor: PLANSVSTEM SWEREF D 2,5 5 10Meler l l l l l l l l l Skala1:500 ARENDENU'-IMER m PLANBEST ÄMMELSER Följande gäller Inom områden med nedanslående beteckningar. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet Endast angiven användning och utformning är tillåten GRÄNsBETECKNINGAR Plangräns Användningsgräns - _ Egenskapsgräns Administrativ gräns Egenskaps- & administrativ gräns KVARTERSMARK s, BC 1 PLACERING & UTFORMNING i... 'l o o. o j j ± + ± ± + + t, f, Bostäder. ~~~~~ ~ ~~~r~~~sgarage får uppföras. Bostäder. Centrumverksamhet får finnas i bottenvåningen. PBL 4 kap 5 punkt 3 Bostäder. Centrumverksamhet får finnas i bonenvllnlngen. KliUw e moo parkeringsgarage får uppföras. P BL 4 kap 5 punkt 3 Marken lår Inta tarses med byggnad. :;:~~~'1! 1 ~ 1 ~r~;a ut maximalt 2 meter över prickmark. PBL 4 kap 16 punkt \ Mart<en får byggas över med terrassbjälklag upp till +3,5 meter. Torrassbjälktagot får byggas under med korbart bi!llklag. f errassb)ftlk.lagel får enelast rorses med kornplementby~el och trapphus. ~t~~/;r:u'::~~,"t maximalt 2 meter över korsma1k. Högsta byggnadshöjd i meter över noll planet, PBL4 kap 11 pun~1 1 Högsta nockhöjd l meter över nollplanel. PBL 4 kap 11 punkt 1 ~X~~71~dh~~~::~""b:~;;~~~;~~~~~d~f~~ar;:,"~rsdrag och egenart. PBL 4 kap 16 punkt 1 Parkering Inte tillåten. PBL 4 kap 16 punkt 1 ~~~~~::r;,:,~ :~ s:,~s:,~';'ss"~~x~i~,~~r~~ 1iuk:ntvå ~~"L~~~~~~ punkt 1 Balkonger förses med delvis inglasnlng där det erfordras av bullerskäl 4 kap 16 punkt 1 Takkupor med9es över högsta byggnadshöjd utmed högst hälften av fasadens längd. PBL 4 kap 16 punkt 1 UTNYTTJANDEGRAD e, RIVNINGSFÖRBUD r, MARK n, n, UTFART o Arkiv nr: o Antagande: Laga Kraft: H&asta tillåtna våningsantal är 2 våningar och vind. PB[ 4 kap 11 punkt 1 Murkon är avsedd för fördröjningsmagasin för ~;.-:~~~ 1 o Träd- och buskbård ska bibehållas eller återplanteras. PBL 4 kap 10 Körbar förbindelse får inte anordnas_ PBL4kap9 LJ UTFÖRANDE Grundläggning_ ska ske på spelsbärande pålar. PBL 4 kap 16 punkt 1 Inom Skätl cl<.eröd 1:12 begränsas ur,gfyttnln~ar med normala "tunga" massor, till ~~~s~ 't.~~e3 1p~ne~f1 (konverterat r n RH O), i Inom Skiii1Acl<eröd 1:45 begränsas uppfyllningar med normala "tunga" massor, till sl nivån +1.6 meter (konverterat från RH 70) Inom eh avstånd av 5 meter från tclsr!ldswcl<en. ~kap 16 punkt 1 SKYDD Färdl!lt golv 16r DO$tlidor lår into uppfilras under +3,3 meter. Om llirdlgl p,otv!ör bostäder :lllpl<ln; under +3,5 meler måste konstruktion utlöras rat~vf~,=~~ upp l denna hoj<!. Fardi019olv för centrumverksamheter lårinte uppföras under +3,0 meter. Om fllra1g1 golv för cenlrumverksam holor uppförs undor +3,5 meter måste konstruktion u~öras 6vcrsvftmnlngssk)iddad upp thi donna 116jd. PBL oi kap 12 punkt 1 All annan trnlgnatkln om upplllro ul)(for nivå +2,5 meter ska utlöras med översvamnrnilssl<yddad konstrukuon upp 1111 denna höjd. PBL 4 kap 12 punkt 1 m, Friskluftsinlag ska placeras högt och ortenleras bort!rån rlskkjlijof. PBL 4 kap 12 punkt 1 BuHers kiirm ska flnnas mellan byggnadernas väster OIIente<adc gavlar. Bullerskärmen ska ansluta Ull respektive byggnads lakfot. PBL 4 kap 12 punk\1 KUL TURVÄRDEN q1 Bebyggelseområdets karaktär vad gäller befintliga byggnoders fasader, f6nsler, dörrar och tekllo1a g~n l1 ska bibehållas ehor återställas till ~~Ni::~1i~\.! ~~ moo ursprunguga malerlal, kuloror och orbotstcknlk. PBL 4 kap 16 punk\3 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetiden är 5 år. PBL 4 kap 21 a, Bygglov får Inte ges för nybyggnad t6rr5n m arkli!roremlogar ~ar sanerats!or an uppfylla Nalurvårdsvcrl<ets ri kivarden för klinsflg markanvändning. PBL 4 kap 14 punkt 4 a, a, u, Sirandskyddet är upphävt. PBL4kap 17 ~~~g~~\~~';s ä ~~~~ ~nre underhåll av byggnad. 5 Markro servat för allmännytliga underjordiska ~g~ ~:p6 UPPL YSNINGAR Byggilademos konstruktion ska val8 utformad lilr an ge skyeld mot loriskridonde ras vid en Infallande dimensionerande exj'ioslonstryck. Det dlmeslonerande :~~~t~;j~~~::.h:~~~~ta~~!. Ull kpa vukel med Cfo l roonktorande trycke t ger 1 O Martdöroroningar ska hanteras enligt SFS 1998:699, SFS 2013:262 samt Naturvårdsverkets riktlinjer. Område n 1 ska utformas så att människor inte ska vistas där under längre tidsperioder. Dagvatten ska tas omhand enligt kommunens riktlinjer för hantering av dagvatten. Länshållningsvanen får ej släppas direkt på Tjöstelsrödsbäcken, rening krävs som skyddsåtgärd. Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen SFS 2010:900 (med ändringar!rån ). ILLUsTRATIONER Illustrationslinje exempelbyggnad. ANTAGANDEHANDLING Upprättad 19 april 2017, reviderad 12 juni 2017 Plankarta för Skälläckeröd 1:45 o 1:12, Vällebergsvägen 5 i Ljungskile Detaljplan för bostäder och verksamheter Uddevalla kommun, Västra Götalands län Werner Arkitekter AB (} L :---- L,... ~

298 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00806 Granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor, revisionsrapport Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun genomfört en granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor. Granskningens syfte har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt ett ändamålsenligt näringslivsarbete. Den samlade bedömningen utifrån syfte och revisionsfrågor är att kommunstyrelsen i allt väsentligt säkerställt ett ändamålsenligt näringslivsarbete, vilket är mycket tillfredsställande. Några utvecklingsområden är definierade av revisionen, där vissa redan har ett pågående utvecklingsarbete. Åtgärder, kommentarer och säkerställandet redovisas i kommunledningskontorets tjänsteskrivelse. Christer Hasslebäck (UP) och Carin Ramneskär (M) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor. Följbrev till granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att översända kommunledningskontorets tjänsteskrivelse som svar på revisionsrapporten. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna kommunstyrelsens svar till revisorerna. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

299 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(5) Dnr KS 2017/00806 Handläggare Avdelningschef Anders Brunberg Telefon Granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor, revisionsrapport Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun genomfört en granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor. Granskningens syfte har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt ett ändamålsenligt näringslivsarbete. Den samlade bedömningen utifrån syfte och revisionsfrågor är att kommunstyrelsen i allt väsentligt säkerställt ett ändamålsenligt näringslivsarbete, vilket är mycket tillfredsställande. Några utvecklingsområden är definierade av revisionen, där vissa redan har ett pågående utvecklingsarbete. Åtgärder, kommentarer och säkerställandet redovisas i kommunledningskontorets tjänsteskrivelse. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor. Följbrev till granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att översända kommunledningskontorets tjänsteskrivelse som svar på revisionsrapporten. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna kommunstyrelsens svar till revisorerna. Ärendebeskrivning Bakgrund Inledningsvis är det stor tillfredsställelse i att revisionen uttrycker en tydlig bild av att i allt väsentligt, så är näringslivsarbetet ändamålsenligt. De av revisionen också identifierade utvecklingsområdena, är viktiga och några är redan igång och/eller förtydligas under respektive rekommenderat område.

300 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(5) Dnr KS 2017/00806 Rekommendation 1: Kommunstyrelsen bör utveckla en långsiktig strategi och målbild som tydliggör hur näringslivsklimatet ska utvecklas i kommunen. Kommentar I den mer långsiktiga strategin hur näringslivsklimatet ska utvecklas, krävs, vilket kommundirektören också påpekar, tydligare perspektiv i kommunens styrmodell, för att kunna ta ut riktningarna under år. Det nu uppstartade arbetet med Översiktsplanen och vägvisarfunktionerna, kan knyta ihop näringsliv och tillväxt, med samhällsbyggnad, livsvillkor, boende och med hållbar utveckling. Detta ger ökade förutsättningar för mer långsiktiga strategier. En möjlighet är också att fördjupa särskilt viktiga strategier ytterligare och även förstärka styrprinciper som tydliggör näringslivsarbetet än mer. Till detta finns tydliga påbörjade långsiktiga handlingsplaner vilka redovisades och godkändes för kommunstyrelsen via uppsiktsmötet Kortfattat beskrevs detta i både direkta och i ett mer långsiktigt arbete med följande valda delar; Uddevalla Kommun genomför sedan en tid nöjd kund index-mätningar genom SKL och Markör. SKL-/Markör-mätningarna ligger till grund för ett internt förbättringsarbete och följs upp varje månad med representanter från berörda funktioner (t.ex. bygglov, brandtillsyn och serveringstillstånd). Denna tjänst har utökats under 2016 till att gälla tertialuppföljningar, vilka fortsatt under både 2017 och nu Fyrbodals kommunalförbund startar också upp ett delregionalt samarbete med fokus på vår delregions gemensamma utmaningar i företagsklimatet. Fokuspunkter är förväntningar/attityder, kommunikation, processtöd, kompetensutveckling, förenkla helt enkelt mm. Ett kontinuerligt kommunicerande via Näringslivstidningen, andra kanaler som kommunens hemsida och Tillväxtavdelningens Facebook-sida Näringsliv och tillväxt, ökar kunskap och påverkar attityder positivt. En välplanerad samaktivitet har pågått sedan januari 2017 och pågår med organisationen Företagarna. Ledande politiker, företagare och tjänstemän har tidigt 2017 genomfört en heldag kring SAM-spelet, där myndighetsutövning och bästa arbetssätt mellan företag och kommun förädlats. Nu 2018 sker nästa gemensamma workshop Uppbyggnad av Kontaktcenter ger kopplingar till enklare näringslivsfrågor Strategiska utvecklingsarbeten i samarbete med näringslivet kring två mycket viktiga områden. Dessa är Hållbar Stadsutveckling och Bohusbanan

301 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 3(5) Dnr KS 2017/00806 Rekommendation 2: Kommunstyrelsen bör tillse att samtliga representanter i En dörr in medverkar under mötena. Kommentar En uppföljning av tillståndshandläggarnas deltagande gjordes hösten Där konstaterades att en ganska stor tillfredsställelse fanns i form av närvaro. Dock saknades ett betydelsefullt område alltför ofta. Idag har de ingående förvaltningarna säkerställt deltagare från alla tillståndsområden. Till detta har också förbättringsrutiner genomförts från företagarhåll, vilket utvecklat mötena och dess kvalitetsinnehåll. En uppföljning sker kontinuerligt på nöjdheten i samarbetet. Rekommendation 3: Kommunstyrelsen bör skapa ett strukturerat arbetssätt för att ta emot, hantera och återkoppla på synpunkter från näringslivet i kommunen. Kommunstyrelsen bör integrera Kontaktcenter i arbetet och säkerställa kompetens i denna organisation. Kommentar Kommunstyrelsen uppdrar åt kommundirektören att verksamheter och aktiviteter kopplade till nämndens ansvarsområde, kontinuerligt återkopplas. Förutom de säkerställda rutiner som finns utifrån delegering av uppdrag, handlingsplaner och aktiviteter och dess systematiska återkopplingar, finns dessutom en särskild egen punkt där kommundirektören återkopplar särskilt viktiga arbeten, synpunkter, framgångar och utmaningar. Ett axplock av återrapporteringar och återkopplingar till kommunstyrelsen under 2016 är; - strategi för hållbar konsumtion, nuläge - företagsetableringar och markstrategisituationer - uppföljning av Tillväxtavdelningens handlingsplaner via uppsiktspunkt - företagsklimat tertialuppföljning - bredbandsetableringen Till detta finns systematiserade träffar med näringslivet via; - särskilt beskrivet forum, Näringslivsgruppen, presidiet och valda tjänstemän inom området, med månatliga möten, ofta med näringslivsrepresentanter som medverkande. - Advisary board, informellt forum där och kommunstyrelsens ordförande samt oppositionsråd möter näringslivsrepresentanter - Aktivt drivande och deltagande i ett flertal näringslivsforum som; Tillväxt Uddevalla, Uddevalla näringsliv, Företagarna, årsmöten flertal branschorganisationer, frukostmöten, workshops osv. - Politisk ledning, majoritet och opposition genomför ett flertal företagsbesök varje månad, tillsammans med näringslivsutvecklare, för utökad kommunikation och relation med företagare i kommunen.

302 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 4(5) Dnr KS 2017/00806 Även samhällsbyggnadsförvaltningens arbete ingår i strukturer för att kunna säkerställa och återkoppla synpunkter från näringslivet. Dessa kopplas till förstärkt och genomfört kvalitetsarbete i myndighetsutövningen. Ledord är snabbspår för byggärenden och förbättrade ärendehanteringssystem. Ovanstående urval bildar stommen för att berörda tjänstemän och kommundirektör, kan skapa strukturerade arbetssätt för att kunna hantera och återkoppla synpunkter från näringslivet. Vad gäller Kontaktcenters verksamhet, tillhör den kommunledningskontorets organisationen. Regelbundna träffar utarbetas mellan företagslotsar och ärendehanteringen på Kontaktcenter. Rutiner är beskrivna kring de dag identifierade frågeställningar, där Kontaktcenter kan ge omedelbara och snabba svar. Komplexa svar förmedlas direkt till den kompetens som företagslotsen besitter i sin roll. Rekommendation 4: Kommunstyrelsen bör säkerställa att de utvecklingsområden som identifierats rapporten kopplat till samverkan med näringslivet hanteras på ett strukturerat sätt. Kommentar Ibland kan upplevelser från näringslivsrepresentanterna vara helt riktiga, men inte överensstämmande med verkligheten. Beroende på kunskap i den intervjuade gruppen, tolkningen hos revisionen, samt upplevelsen hos handläggande tillväxtchef, så krävs förtydligande former på flera plan, vilka pågår med de strukturer som finns i styrmodellen. Därtill organiseras arbetet både via systematiserade arbetsrutiner och via utvecklingsdagar med fokus på både strategiskt arbete framöver och hur detta kontinuerligt kan kopplas till utvecklingsområden, hållbarhet och aktiviteter. En del av revisionens identifierade utvecklingsområden anses besvarade. Övriga utvecklingsområden i revisionsrapporten besvaras nedan; Kommunicera information om näringslivsaktiviteter och utveckla kommunens hemsida. Kommentar Information är alltid svårt. Revisionens påtalade utvecklingspunkt delvis svår att bedöma. Tillväxtavdelningen har inte drivit frukostmöten i egen regi som texten ger utryck för, däremot finns ett samarbete med Uddevalla näringsliv, just vad gäller näringslivsfrukostar. Troligen och möjligen finns det något i detta som säkert kan utvecklas.

303 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 5(5) Dnr KS 2017/00806 En viktig utvecklingspunkt däremot, är kommunens hemsida, vilken nyligen bytt struktur. Där är helt riktigt att näringslivsperspektivet och Tillväxtavdelningens exponering inte är till fylles. Ett utvecklingsarbete med Kommunikationsavdelningen är inlett. Förenkla kontakter mellan kommunen och nystartade företag samt uppföljning av desamma. Kommentar Detta område är redan beskrivet och förmedlat i de svar som revisionen tidigare frågat om inför slutrapporten. Därför beskrivs den text som rekommenderades till denna revisionsrapport; En handlingsplan finns utarbetad med särskilt fokus på hållbarhet hos nystartade företag, inte ännu kommunicerad till näringslivsrepresentanter, då den startar upp januari Är kortfattad presenterad på KS uppsiktsmöte i november. Förkorta handläggningstider och förklara den demokratiska processen. Kommentar Punkten betraktas som mycket viktig för relationen mellan kommun och berörda företag, inklusive det kollektiva kunnandet. Punkten gäller såväl politik, som tjänstemän, som de näringslivsföreträdare som finns närmare våra gemensamma utvecklingsprocesser. En utvecklingsprocess pågår för att visualisera processer, samt producera trycksaker och för att göra informationen på digitala sidor mer tydliga och enkla Peter Larsson Kommundirektör Anders Brunberg Avdelningschef Expediera till Revisorerna

304 Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2017 Uddevalla kommun Granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor

305 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Avgränsning Revisionskriterier Metod Roller och ansvarsområden samt målstyrning Roller och ansvarsområden inom ramen för näringslivsarbetet Målstyrning för näringslivsarbetet Vår bedömning Samverkan inom kommunen och med näringslivet Samverkan inom kommunen Samverkan med näringslivet Rankningar och undersökningar kopplat till näringslivsarbetet Vår bedömning Samlad bedömning Slutsatser Bedömning utifrån revisionsfrågorna Identifierade förbättringsområden och rekommendationer Bilaga 1: Bakgrund Bilaga 2: Revisionskriterier Bilaga 3: Källförteckning... 23

306 Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har EY genomfört en granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt ett ändamålsenligt näringslivsarbete. Granskningen visar att Tillväxtavdelningen vid kommunledningskontoret arbetar med att genomföra kommunstyrelsens beslutade näringslivsåtgärder. Utöver Tillväxtavdelningen arbetar även avdelningen för strategisk samhällsplanering samt samhällsbyggnadsförvaltningen med att skapa förutsättningar för näringslivet i kommunen. Vid Tillväxtavdelningen arbetar bland annat näringslivsutvecklare. Två av näringslivsutvecklarna är tillika företagslotsar och bildar funktionen Företagslots. Företagslotsen leder arbetet i En dörr in som består av representanter från samtliga tillståndsmyndigheter i kommunen. Granskningen visar att representanter från miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll samt bygglov sällan deltar under mötena inom En dörr in. Av granskningen framgår att det är ett utvecklingsområde att tydliggöra vilka förutsättningar som ska råda över tid i kommunen avseende näringslivsarbetet. Granskningen visar att det saknas ett strukturerat arbetssätt för ta emot, hantera och återkoppla på eventuella synpunkter från näringslivet. Det finns till exempel ingen samlad funktion dit företagare kan vända sig med eventuella synpunkter. Ett sådant arbetssätt skulle kunna bidra till att få en samlad översikt över inkomna synpunkter som därefter skulle kunna ligga till grund för den fortsatta utvecklingen av kommunens näringslivsarbete. Utifrån intervju med näringslivsrepresentanter framgår ett antal utvecklingsområden kopplat till samverkan med kommunen. Utvecklingsområdena avser till exempel uppföljning av nystartade företag, bemötande samt proaktivitet vad gäller information. Den samlade bedömningen utifrån syftet och revisionsfrågorna är att kommunstyrelsen i allt väsentligt säkerställt ett ändamålsenligt näringslivsarbete. Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan: Kommunstyrelsen bör utveckla en långsiktig strategi och målbild som tydliggör hur näringslivsklimatet ska utvecklas i kommunen. Kommunstyrelsen bör tillse att samtliga representanter i En dörr in medverkar under mötena. 3

307 Kommunstyrelsen bör skapa ett strukturerat arbetssätt för att ta emot, hantera och återkoppla på synpunkter från näringslivet i kommunen. Kommunstyrelsen bör säkerställa att de utvecklingsområden som identifierats i rapporten kopplat till samverkan med näringslivet hanteras på ett strukturerat sätt. 4

308 1. Inledning 1.1. Bakgrund De förtroendevalda revisorerna har i årets risk- och väsentlighetsanalys bedömt det väsentligt att genomföra en granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor. Bakgrunden till granskningen beskrivs i bilaga Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt ett ändamålsenligt näringslivsarbete. Granskningen inriktas på följande revisionsfrågor: Arbetar kommunstyrelsen med näringslivsfrågor på ett ändamålsenligt sätt, så att kommunens näringslivspolitiska mål kan uppnås? Är organisation och ansvarsområden för näringslivsverksamhet definierade och väl fungerande? Hur är mål och resurser för näringslivsfrågor anpassade till varandra? Sker uppföljning och rapportering av verksamheten och till vem? Hur arbetar kommunen som helhet med näringslivsfrågor, vilket samarbete sker mellan de olika förvaltningarna inom kommunen? Vilka kontakter och vilka forum har kommunstyrelsen med näringslivet? Fungerar samspelet med näringslivet på ett bra sätt? Hur arbetar kommunen med den respons de får från företagarna inom kommunen? Hur arbetar kommunstyrelsen strategiskt för att förbättra näringslivsklimatet? Hur arbetar kommunstyrelsen för att förbättra sin position i Svenskt Näringslivs ranking? 1.3. Avgränsning Granskningen avgränsas till att avse kommunstyrelsen Revisionskriterier 1.5. Metod Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som bildar underlag för granskningens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna för denna granskning framgår av bilaga 2. Granskningen har genomförts genom dokumentstudier, enskilda intervjuer och gruppintervjuer. Intervju- och dokumentförteckning framgår av bilaga 3. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att sakfelsgranska rapporten. 5

309 2. Roller och ansvarsområden samt målstyrning 2.1. Roller och ansvarsområden inom ramen för näringslivsarbetet Av kommunstyrelsens reglemente framkommer att styrelsen är verksamhetsansvarig för näringslivsfrågor. Därtill ansvarar kommunstyrelsen för åtgärder som syftar till att allmänt främja näringslivet i kommunen. Vid kommunledningskontoret finns Tillväxtavdelningen och avdelningen för strategisk samhällsplanering. Tillväxtavdelningen bildades Avdelningen ska arbeta med näringslivsutveckling, tillväxtprojekt, strategisk kompetensförsörjning och samhällsutvecklingsprojekt. På avdelningen arbetar cirka tjugo medarbetare, bland annat tillväxtchef, näringslivsutvecklare och företagslots. Nedan framkommer ett förenklat organisationsschema som visar Tillväxtavdelningen och avdelningen för strategisk samhällsplanerings organisatoriska placering: Figur: Förenklat organisationsschema. Tillväxtchefen leder arbetet vid Tillväxtavdelningen. Utöver tillväxtchefen finns fyra näringslivsutvecklare. Näringslivsutvecklarna ska främja näringslivsklimatet i kommunen genom att till exempel bistå företagare i kontakten med kommunen. Vid intervjuer framgår att näringslivsutvecklarna ska vara dörröppnare till kommunen och stöd för näringslivet. Näringslivsutvecklarna bistår även näringslivet vid frågor avseende personkontakter, tillstånd och allmän vägledning. Näringslivsutvecklarna har olika kompetenser och inriktningar som till exempel besöksnäring, kompetensförsörjning samt innovationssystem och affärsutveckling. Kontakten med företagare sker dels genom företagsbesök. Utöver företagsbesöken ingår tillväxtchefen och näringslivsutvecklarna i olika nätverk. Enligt uppgift genomför näringslivsutvecklarna cirka fem företagsbesök i veckan. Under företagsbesöken informerar näringslivsutvecklarna företagen om vad kommunen kan bistå med samt undersöker på vilket sätt kommunen kan stödja företagaren. Vid intervju med kommunstyrelsens presidium framgår att inrättandet av Tillväxtavdelningen skapat större förutsättningar för dialog och kontakt med näringslivet. 6

310 Av de fyra näringslivsutvecklarna är två tillika företagslotsar och bildar funktionen Företagslots. Företagslotsen ska underlätta för företag att hamna rätt i den kommunala verksamheten samt förmedla kontakter till uppsökande företag. Vid intervju framgår att merparten av de frågor som inkommer till Företagslotsen avser tillståndsfrågor, till exempel utskänkningstillstånd och bygglov. Företagslotsen leder arbetet i En dörr in som består av representanter från samtliga tillståndsmyndigheter i kommunen, till exempel serveringstillstånd, brandskydd, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll och bygglov (se avsnitt 3.1). Gruppen sammanträder cirka en gång i månaden. Utöver Tillväxtavdelningen finns vid kommunledningskontoret avdelningen för strategisk samhällsplanering. Avdelningens ansvarsområden omfattar planering av markanvändning, transportinfrastruktur och kollektivtrafik. Enligt avdelningschefen ska avdelningen arbeta med dessa områden utifrån ett långsiktigt perspektiv. Vid avdelningen arbetar samhälls-, trafik-, miljöoch markstrateger. Flera av avdelningens ansvarsområden påverkar förutsättningarna för näringslivsklimatet i kommunen, till exempel tillgången till mark för företagsetableringar och infrastrukturen. Av Tillväxtavdelningens planeringskort (se avsnitt 2.2) framgår att den enskilt största utmaningen för etableringar är bristande tillgång till industri- och affärsmark. I Tillväxtavdelningens planeringskort finns aktiviteter för att utveckla markkapaciteten. Enligt tillväxtchefen har kommunen i nuläget ingen möjlighet att på kort sikt tillhandahålla mark för större etableringar. För att hantera detta uppger tillväxtchefen att det behövs en strategi för etablering och marktillgång. Utöver de två avdelningarna inom kommunledningskontoret har samhällsbyggnadsnämnden betydelse för näringslivet. Samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning ansvarar för bygglov, miljötillsyn och exploatering. Samhällsbyggnadsförvaltningen har omfattande kontakt med näringslivet mot bakgrund av att förvaltningen ansvarar för myndighetsutövning. Enligt kommundirektören är det ett utvecklingsområde att tydligare förmedla avslag på till exempel ett bygglov på ett respektfullt och förklarande sätt. Detta för att inte förtroendet för kommunen ska påverkas negativt. Vid flera intervjuer framgår att organisationen och ansvarsområden för näringslivsverksamheten uppfattas som tydliga och fungerande Målstyrning för näringslivsarbetet I flerårsplanen framgår tre övergripande mål och totalt åtta prioriterade områden varav ett är direkt kopplat till näringslivsutveckling: Goda förutsättningar för näringslivsutveckling genom till exempel fysisk planering och infrastruktur 7

311 Av kommunfullmäktiges styrkort framgår fem mått som påverkar Tillväxtavdelning, däribland nyetablering av företag, förbättrat företagsklimat och förvärvsarbetande invånare. I kommunstyrelsens styrkort framgår prioriterade områden, strategier samt elva uppdrag och ytterligare två mått som avser Tillväxtavdelningen. Totalt finns elva uppdrag och sju mått som Tillväxtavdelningen ska arbeta med. Utifrån kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens styrkort har Tillväxtavdelningen utarbetat ett planeringskort som innehåller aktiviteter. Aktiviteterna avser till exempel att driva nätverket Tillväxt Uddevalla och bidra till att förenkla företagens kontakt med kommunen. Vidare ska Tillväxtavdelningen arbeta för att skapa snabbare vägar för att hjälpa företag som fastnat i systemet med kontakter i kommunen. Enligt tillväxtchefen är kommunstyrelsens uppdrag tydliga och de aktiviteter avdelningen utarbetat bidrar till att de politiskt beslutade målen nås. Det har genomförts ett arbete med att se över kommunens styrmodell. Enligt kommundirektören har översynen inneburit att det tillkommit prioriterade områden samt strategier och aktiviteter. Det saknas enligt kommundirektören ett perspektiv i styrmodellen som tydliggör det mer långsiktiga perspektivet om år. Under flera intervjuer framgår att Tillväxtavdelningen genomför ett stort antal aktiviteter och projekt. Flera intervjuade menar att det finns en risk att det långsiktiga strategiska näringslivsarbetet åsidosätts till förmån för kortsiktiga aktiviteter och projekt. Vid intervju med näringslivsrepresentanter framgår att det är av stor vikt att det finns en kontinuitet och långsiktighet i kommunens strategiska näringslivsarbete. Detta för att det ska vara tydligt vilka förutsättningar som ska råda i kommunen över tid. Tillväxtavdelningen tilldelades i budget 2017 ett kommunbidrag om cirka 11 mnkr. Vid intervjuer framgår att budgeten för näringslivsutveckling och de personella resurserna upplevs som tillräckliga för att kunna genomföra uppdragen och aktiviteterna. Tillväxtchefen genomför under våren och hösten verksamhetsutvecklingsdagar. Under verksamhetsutvecklingsdagarna samlar tillväxtchefen samtliga medarbetare på Tillväxtavdelningen för att följa upp uppdrag och aktiviteter. Enligt tillväxtchefen bidrar verksamhetsutvecklingsdagarna till att skapa en samsyn och förankring bland medarbetarna kring avdelningens aktiviteter. Kommunstyrelsen erhåller rapportering från Tillväxtavdelningen genom tertialvisa rapporter i enlighet med den ordinarie uppföljningsmodellen. Enligt kommundirektören och kommunstyrelsens presidium ger den ordinarie rapporteringen kommunstyrelsen erhåller en god överblick av näringslivsarbetet. Vidare ingår kommunstyrelsens presidium i näringslivsgruppen. Gruppen består utöver presidiet av kommundirektör, tillväxtchef, avdelningschef för strategisk samhällsplanering samt näringslivsutvecklare. I näringslivsgruppen sker uppföljning av frågor kopplat till näringslivsarbetet. 8

312 Enligt uppgift deltar även representanter från näringslivet vid sammanträdena för att delta i dialogen Vår bedömning Granskningen visar att Tillväxtavdelningen är ansvarig för genomförandet av näringslivsarbetet. Utöver Tillväxtavdelningen arbetar och påverkar avdelningen för strategisk samhällsplanering samt samhällsbyggnadsförvaltningens ansvarsområden förutsättningarna för näringslivsverksamheten. Näringslivsutvecklarna vid Tillväxtavdelningen arbetar med att främja och bistå näringslivet, bland annat i kontakten med kommunen. Under flera intervjuer framgår att organisationen samt roller och ansvar inom näringslivsverksamheten uppfattas som tydliga. Vidare finns uppdrag, mått och aktiviteter som bidrar till att tydliggöra roller och ansvarsområden. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att det i stort finns en tydlig organisation och ansvarsområden för näringslivsverksamheten. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har antagit prioriterade områden, uppdrag och mått som avser Tillväxtavdelningen. Tillväxtavdelningen har i avdelningens planeringskort utifrån kommunfullmäktiges och kommunstyrelsen mål utarbetat aktiviteter. Enligt vår bedömning finns det en tydlig koppling mellan kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens styrkort samt de aktiviteter som Tillväxtavdelningen utarbetat. Utifrån flera intervjuer framgår att det finns en risk för att det mer långsiktiga strategiska näringslivsarbetet åsidosätts till förmån för mer kortsiktiga aktiviteter och projekt. Enligt näringslivsrepresentanterna är det av stor vikt att det är tydligt vilka förutsättningar som ska råda över tid i kommunen avseende näringslivsarbetet. För att ytterligare utveckla näringslivsverksamheten är vår bedömning att kommunstyrelsen bör utveckla en långsiktig strategi och målbild som tydliggör hur näringslivsklimatet ska utvecklas i kommunen. En sådan långsiktig strategi skulle till exempel kunna tydliggöra inriktningen på näringslivsarbetet samt vilka förutsättningar som ska råda över tid. Tillväxtavdelningen genomför årligen verksamhetsutvecklingsdagar för att följa upp aktiviteter och uppdrag. Kommunstyrelsen erhåller inom den ordinarie uppföljningsmodellen tertialvis rapportering av hur Tillväxtavdelningens arbete fortskrider. Därtill erhåller kommunstyrelsens presidium genom näringslivsgruppen återkommande uppföljning av näringslivsarbetet. Vår bedömning är att det sker en uppföljning och rapportering av näringslivsverksamheten till kommunstyrelsen. 9

313 3. Samverkan inom kommunen och med näringslivet 3.1. Samverkan inom kommunen Tillväxtavdelningen är kommunstyrelsens operativa organ för genomförandet av beslutade näringslivsutvecklingsåtgärder. Avdelningen leder och medverkar i flera samverkansprojekt i kommunen, bland annat företagslots, näringslivsgrupp och Uddevalla näringslivsakademi. Utöver lotsfunktionen och näringslivsgruppen sker enligt uppgift återkommande möten mellan till exempel Tillväxtavdelningen samt avdelningen för strategisk samhällsplanering. Enligt flera intervjuade bidrar den samverkan som sker inom kommunen till att utveckla näringslivsklimatet på ett positivt sätt. Inom ramen för arbetet med företagslotsen leder näringslivsutvecklare gruppen En dörr in. En dörr in består av representanter från samtliga tillståndsmyndigheter i kommunen samt en representant från näringslivsorganisationen Företagarna. Målet med En dörr in är att förenkla företagens kontakt med kommunen samt att stödja företagare vid lov- och tillståndsansökningar. Vidare ska En dörr in utveckla förutsättningarna för samverkan inom kommunen och mellan de kommunala verksamheter som ingår. Vid intervjuer framgår att närvaron från vissa verksamheter vid mötena inom En dörr in är ett utvecklingsområde. Enligt uppgift deltar sällan representanter från miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll samt bygglov vid mötena. Detta kan medföra att samverkan inom ramen för En dörr in påverkas på ett negativt sätt. I näringslivsgruppen finns enligt kommunstyrelsens presidium möjlighet att föra dialog kring kommunens näringslivsutvecklingsarbete. Vid intervjuer framgår att dialogen i näringslivsgruppen bidrar till att skapa en samsyn och förankring kring utvecklingen av näringslivsarbetet. Tillväxtavdelningen har en representant i Uddevalla näringslivsakademi som leds av barn- och utbildningsförvaltningen. Näringslivsakademin består av representanter från kommunen, näringslivet och Arbetsförmedlingen. Akademins uppdrag är att skapa samverkan mellan skolan och näringslivet. Vidare ska näringslivsakademin öka tillväxten, sänka ungdomsarbetslösheten och öka anställningsbarheten bland unga. Inom ramen för akademin besöker näringslivet skolor för att berätta om olika yrken. Vidare lämnar företagare in problemformuleringar som sedan elever i skolan medverkar för att lösa. Därtill genomförs ytterligare projekt och aktiviteter inom akademin såsom Ung Företagsamhet (UF) och Innovationsmässan. Vid intervju med företagslots och kommundirektör framgår att samhällsbyggnadsförvaltningen utsett ett antal handläggare som ska arbeta med att 10

314 handlägga företagares ansökningar. Enligt företagslotsen syftar arbetssättet till att öka servicen till företagare samt att skapa en tydligare väg in för näringslivet till samhällsbyggnadsförvaltningen. Tillväxtchefen och förvaltningscheferna ingår i kommundirektörens ledningsgrupp (KDLG). I ledningsgruppen diskuteras enligt uppgift bland annat strategiska näringslivsfrågor. Detta bidrar till att förankra och skapa en samsyn inom ramen för kommunens näringslivsarbete Samverkan med näringslivet Vid intervju med kommunstyrelsens presidium framgår att ordföranden genomför cirka företagsbesök årligen. Syftet med besöken är att få en större förståelse för hur näringslivet uppfattar kommunen och undersöka hur kommunen kan stödja näringslivet. Vidare deltar kommunstyrelsens presidium vid frukosttillfällen och seminarium som kommunen arrangerar och där näringslivet deltar. Enligt kommunstyrelsens presidium är det ett utvecklingsområde att öka närvaron från näringslivet vid frukostseminarierna. Vid gruppintervju med näringslivsrepresentanter framgår att det inte är tydligt vad som är målet med frukostseminarierna samt vad seminarierna ska bidra till. Enligt näringslivsrepresentanterna behöver detta tydliggöras om närvaron från näringslivet ska öka. Vid intervjuer framgår att det saknas ett tydligt arbetssätt för att ta emot, hantera och återkoppla på eventuella synpunkter från företagare. Synpunkter kan till exempel inkomma till Tillväxtavdelningen via näringslivsutvecklarna, via kommunstyrelsens företagsbesök eller till samhällsbyggnadsförvaltningen vid hantering av lov och tillstånd. Vidare framgår att kommunens Kontaktcenter inte upplevs fungera på ett tillfredställande sätt. Kontaktcentrets uppdrag och funktion upplevs till exempel inte som tydligt. Under gruppintervju med näringslivsrepresentanter framgår att det är enkelt att komma i kontakt med kommunen när man som företagare blivit etablerad och bedrivit verksamhet under en längre tid. Intervjuade företagare har upparbetat kontakter med politiker och tjänstepersoner och väljer därav att kontakta dessa direkt vid frågor. Vidare framgår att tjänstepersoner och politiker i stor omfattning svarar snabbt på e-post vilket upplevs som respektfullt och positivt. Utifrån gruppintervjun med näringslivsrepresentanter framgår ett antal utvecklingsområden vad gäller samverkan mellan kommunen och näringslivet. Utvecklingsområdena beskrivs nedan Kommunicera information om näringslivsaktiviteter och utveckla kommunens hemsida Enligt näringslivsrepresentanterna är det tidvis en utmaning att hitta information om näringslivsaktiviteter och Tillväxtavdelningen på kommunens hemsida. Till exempel framgår att näringslivsfrukostarna inte marknadsförs 11

315 på ett tydligt sätt. Det upplevs vidare inte tydligt vad som är syftet och målet med vissa aktiviteter. Vidare framgår att informationen om Tillväxtavdelningen på kommunens hemsida är ett utvecklingsområde. Tillväxtavdelningen upplevs som anonym. Det uppges inte vara enkelt för mindre nyetablerade företag att hitta information om vad avdelningen kan bistå med. Därtill bör kommunen enligt näringslivsrepresentanterna via hemsidan i större omfattning informera om pågående och genomförda näringslivsprojekt och aktiviteter. Detta för att tydligare kommunicera vad kommunen arbetar med Förenkla kontakten mellan kommunen och nystartade företag samt följ upp nystartade företag Det är en utmaning att som ny företagare i kommunen etablera kontakter och förstå vem i kommunen företagare ska kontakta vid frågor. Vidare framgår att det uppfattas som svårt för nyetablerade företag att komma i kontakt med kommunen. För att underlätta för mindre nystartade företag bör Tillväxtavdelningen enligt näringslivsrepresentanterna tydligare arbeta med att följa upp hur nyetablerade företag utvecklas den första tiden. Detta för att till exempel informera om vad kommunen kan bistå med och hur kommunen arbetar med att stödja företagare Förkorta handläggningstider och förklara den demokratiska processen Myndighetsutövande verksamheter bör arbeta mer med att förklara hur processer för olika lov och tillstånd fungerar. Detta för att öka förståelsen för handläggningen. Vidare framgår att näringslivsrepresentanterna i större omfattning önskar att få stöd för att säkerställa att ansökningar är kompletta vid till exempel bygglovsansökningar. Detta för att undvika långa handläggningstider. Långa handläggningstider påverkar enligt näringslivsrepresentanterna förtroendet för kommunen Utveckla bemötandet och var proaktiva med information till företagare Vid besök och i telefonkontakt med tjänstepersoner är bemötandet och servicen ett utvecklingsområde. Under gruppintervjun framgår att ett negativt bemötande bidrar till att skapa en känsla av att företagaren inte är välkommen i kommunen. Detta påverkar näringslivsklimatet negativt. Bemötandet och servicen uppges vara särskilt viktig vid kontakt med nystartade företag. Detta för att företaget ska få en positivt första intryck av kommunen. Enligt näringslivsrepresentanterna bör kommunen arbeta mer med att informera berörda företagare vid till exempel om- eller nybyggnationer som 12

316 påverkar företagarens verksamhet. Detta kan till exempel avse ombyggnationer av gator där företagarens verksamhet är lokaliserad Skapa långsiktighet i beslut och förutsättningar kopplade till näringslivsklimatet Långsiktighet och kontinuitet i kommunens näringslivsarbete är enligt näringslivsrepresentanterna viktigt. Detta för att skapa förtroende och förståelse för hur näringslivsarbetet genomförs. Enligt näringslivsrepresentanterna bör beslut som avser näringslivsarbetet vara av mer långsiktig karaktär så att företagarna vet vilka förutsättningar som ska råda i kommunen över tid. Vid framtagande av strategier och planer som näringslivet utarbetar tillsammans med kommunen är det enligt näringslivsrepresentanterna av stor vikt att fastställda tidsplaner hålls. Om näringslivet bidrar enligt fastställd tidsplan förväntas även att kommunen följer tidsplanen. Detta kan till exempel avse att kommunen politiskt fastställer strategier eller planer i enlighet med kommunicerad tidsplan. Om kommunen inte följer tidsplanen påverkas samverkan och förtroendet för kommunen enligt näringslivsrepresentanterna på ett negativt sätt Skapa förståelse för den kommunala särarten i näringslivet Den kommunala verksamheten styrs utifrån lagar och förordningar samt lokala beslut såsom policys och riktlinjer. Under gruppintervjun framgår att det finns ett behov av att i näringslivet få en större förståelse för den kommunala särarten. Detta avser bland annat förståelsen för myndighetsutövning, överklagandeprocesser, lov och tillstånd och den kommunala organisationen. Sådana kunskaper skulle kunna bidra till att skapa en större förståelse för kommunens arbetssätt och beslut Rankningar och undersökningar kopplat till näringslivsarbetet Av kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens styrkort framgår måttet Förbättrat företagsklimat. Måttet följs upp utifrån Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) undersökning Insikt. Vidare analyserar enligt uppgift Tillväxtavdelningen tillsammans med Svenskt Näringsliv årligen resultatet i undersökningen Företagsklimat. Detta sker genom att Tillväxtavdelningen och Svenskt Näringsliv tillsammans bjuder till träffar för att presentera, följa upp och analysera resultatet. Vid intervjuer framgår att fördelarna med Insikt jämfört med Företagsklimat är att enbart företagare som haft kontakt med kommunen deltar i undersökningen. Vidare framgår att frågorna i Insikt avser områden som kommunen har ansvar för och kan påverka, till exempel bemötande, tillgänglighet, information och kompetens. Mot bakgrund av detta följs företagsklimatet i kommunen upp och analyseras utifrån SKL:s 13

317 undersökning Insikt i styrmodellen. I nedanstående tabell framgår kommunens resultat i mätningarna Insikt och Företagsklimat sedan : Mätning / ÅR SKL:s Insikt Företagsklimat Tabell: Resultat i mätningarna Insikt (SKL) och Företagsklimat (Svenskt Näringsliv). Insikt publiceras vartannat år. I den senaste Insikt-undersökningen erhöll Uddevalla ett index om 72 vilket är över snittresultatet i undersökningen. Enligt tillväxtchefen ska de aktiviteter som Tillväxtavdelningen genomför bidra till att förbättra företagsklimatet i enlighet med kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens mått. Genom att resultatet i Insikt är ett fastställt mått analyseras och följs resultatet i undersökningen upp inom ramen för den ordinarie uppföljningsmodellen. I kommunstyrelsens delårsrapport per augusti 2017 beskrivs ett flertal pågående projekt för att utveckla näringslivsklimatet. Därtill framgår att det sker en nära samverkan med näringslivsorganisationen Företagarna. Kommunens placering i Svenskt Näringslivs undersökning visar en negativ trend. Uddevalla rankades 2012 på plats 145 och under 2017 på plats Vår bedömning Granskningen visar att flera förvaltningar arbetar med projekt och aktiviteter samt samverkar inom ramen för dessa. Exempelvis finns näringslivsakademin, En dörr in, näringslivsgruppen och Ung Företagsamhet. Därtill förs enligt uppgift samtal om näringslivsarbetet i kommundirektörens ledningsgrupp där representanter från samtliga förvaltningar återfinns. Det finns ett samarbete mellan de olika förvaltningarna vilket vi menar är positivt. Vi noterar dock att närvaron från vissa verksamheter vid mötena under En dörr in är ett utvecklingsområde. Enligt uppgift deltar sällan representanter från miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll samt bygglov. Vår bedömning är att kommunstyrelsen bör säkerställa att samtliga representanter inom En dörr in medverkar vid mötena. Detta för att tillse att samverkan inom ramen för En dörr in fungerar på ett tillfredställande sätt. Kommunstyrelsens ordförande genomför enligt uppgift ett stort antal företagsbesök årligen. Vidare deltar kommunstyrelsens presidium i näringslivsfrukostar och seminarier där även representanter från näringslivet deltar. Vi konstaterar att representanter från kommunstyrelsen återkommande i olika former träffar representanter från näringslivet. Granskningen visar att det saknas ett strukturerat arbetssätt för ta emot, hantera och återkoppla på eventuella synpunkter från näringslivet. Det finns 1 I Insikt ges kommunen ett nöjd-kund-index om och i Företagsklimat rankas kommunen bland Sveriges 290 kommuner. 14

318 till exempel ingen samlad funktion dit företagare kan vända sig med eventuella synpunkter. Enligt vår bedömning bör kommunstyrelsen skapa ett strukturerat arbetssätt för att ta emot, hantera och återkoppla på synpunkter från näringslivet. Ett sådant arbetssätt skulle kunna bidra till att få en samlad översikt över inkomna synpunkter som därefter skulle kunna ligga till grund för den fortsatta utvecklingen av kommunens näringslivsarbete. Av granskningen framgår att samverkan med näringslivet i stort fungerar på ett tillfredställande sätt men att det finns utvecklingsområden. Vi konstaterar utifrån gruppintervjun med företagare att det upplevs som enklare att komma i kontakt med kommunen och få hjälp när man som företagare är etablerad och bedrivit sin verksamhet under en längre tid. Vår bedömning är att kommunstyrelsen bör beakta de utvecklingsområden som framgår i rapporten vad gäller samverkan med näringslivet. Detta för att utveckla samverkan samt förtroendet mellan näringslivet och kommunen. Kommunfullmäktige har i styrkortet antagit ett mått om ett förbättrat näringslivsklimat baserat på SKL:s undersökning Insikt. Måttet framgår även i kommunstyrelsens styrkort. Tillväxtavdelningen genomför aktiviteter och projekt som syftar till att förbättra näringslivsklimatet i enlighet med måttet. Vi noterar att kommunens index i den senaste Insikt-undersökningen utvecklades positivt med nio indexpunkter till 72. Enligt SKL är detta ett högt index 2. Vidare bjuder tillväxtavdelningen årligen tillsammans med Svenskt Näringsliv in till träffar för att presentera, analysera och följa upp resultatet i undersökningen Företagsklimat. Vår bedömning är att kommunstyrelsen arbetar med att utveckla näringslivsklimatet och följer upp arbetet utifrån SKL:s undersökning Insikt. Detta är enligt vår mening är positivt. 2 Ett index om klassificeras i SKL:s undersökning som ett högt betyg. 15

319 4. Samlad bedömning 4.1. Slutsatser Utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning är vår sammanfattande bedömning att kommunstyrelsen i allt väsentligt säkerställt ett ändamålsenligt näringslivsarbete. Vi bedömer dock att det finns vissa utvecklingsområden kopplat till långsiktighet i näringslivsarbetet, hantering av synpunkter från näringslivet samt samverkan med näringslivet. Detta för att säkerställa en tillfredställande ledning, styrning, uppföljning och kontroll Bedömning utifrån revisionsfrågorna Revisionsfrågor Arbetar kommunstyrelsen med näringslivsfrågor på ett ändamålsenligt sätt, så att kommunens näringslivspolitiska mål kan uppnås? Är organisation och ansvarsområden för näringslivsverksamhet definierade och väl fungerande? Hur är mål och resurser för näringslivsfrågor anpassade till varandra? Bedömning Granskningen visar att kommunstyrelsen i allt väsentligt har säkerställt ett ändamålsenligt näringslivsarbete. Näringslivsarbetet bidrar enligt vår bedömning till att de politiskt beslutade målen kan uppfyllas. Av granskningen framkommer dock ett antal utvecklingsområden vilka beskrivs i tabellen nedan. Tillväxtavdelningen arbetar med att genomföra kommunstyrelsens beslutade näringslivsåtgärder. Vidare arbetar avdelningen för strategisk samhällsplanering och samhällsbyggnadsförvaltningen med att skapa förutsättningar för näringslivsverksamhet i kommunen. Vår bedömning är att det i stort finns en tydlig organisation och ansvarsområden för näringslivsverksamheten. Det finns prioriterade områden, uppdrag och mått som avser Tillväxtavdelningen. Avdelningen har utifrån fastställda uppdrag och mått utarbetat ett planeringskort som innehåller aktiviteter för att nå de politiskt beslutade målen. Av granskningen framgår att budgeten och de personella resurserna för näringslivsverksamheten uppfattas som tillräckliga för att genomföra beslutade uppdrag och aktiviteter. 16

320 Enligt vår bedömning finns det en tydlig koppling mellan kommunstyrelsens styrkort och de aktiviteter som Tillväxtavdelningen utarbetat. Sker uppföljning och rapportering av verksamheten och till vem? Hur arbetar kommunen som helhet med näringslivsfrågor, vilket samarbete sker mellan de olika förvaltningarna inom kommunen? Vilka kontakter och vilka forum har kommunstyrelsen med näringslivet? Hur arbetar kommunen med den respons de får från företagarna inom kommunen? Tillväxtavdelningen genomför årligen verksamhetsutvecklingsdagar för att följa upp aktiviteter och projekt. Kommunstyrelsen erhåller genom näringslivsgruppen och den ordinarie uppföljningsmodellen information och rapportering om hur näringslivsarbetet fortskrider. Vår bedömning är att det sker en uppföljning och rapportering av näringslivsverksamheten till kommunstyrelsen. Granskningen visar att det genomförs projekt och aktiviteter samt samverkan inom ramen för dessa. Exempel på aktiviteter och projekt är näringslivsakademin, näringslivsgruppen, En dörr in och Ung Företagsamhet. Av granskningen framgår dock att representanter från miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll samt bygglov sällan deltar under mötena inom En dörr in. Enligt vår bedömning bör kommunstyrelsen säkerställa att samtliga representanter inom En dörr in medverkar vid mötena. Kommunstyrelsens ordförande genomför enligt uppgift ett stort antal företagsbesök årligen. Vidare deltar kommunstyrelsens presidium vid företagsfrukostar och seminarium där näringslivet deltar. Vi konstaterar att representanter från kommunstyrelsen återkommande i olika former träffar näringslivsrepresentanter. Granskningen visar att det saknas ett strukturerat arbetssätt för att ta emot, hantera och återkoppla på eventuella synpunkter från näringslivet. Ett sådant arbetssätt kan bidra till att få en samlad översikt över inkomna synpunkter som därefter kan ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Vår bedömning är att kommunstyrelsen bör skapa ett strukturerat arbetssätt för att ta emot, hantera och återkoppla på synpunkter från näringslivet. 17

321 Fungerar samspelet med näringslivet på ett bra sätt? Hur arbetar kommunstyrelsen strategiskt för att förbättra näringslivsklimatet? Hur arbetar kommunstyrelsen för att förbättra sin position i Svenskt Näringslivs ranking? Av granskningen framgår att samverkan med näringslivet i stort fungerar på ett tillfredställande sätt. Utifrån gruppintervjun med näringslivsrepresentanter framgår dock ett antal utvecklingsområden. Vår bedömning är att kommunstyrelsen bör säkerställa att de utvecklingsområden som framgår i rapporten avseende samverkan med näringslivet hanteras på ett strukturerat sätt. Granskningen visar att det finns en risk för att det mer långsiktiga strategiska näringslivsarbetet åsidosätts till förmån för mer kortsiktiga aktiviteter och projekt. Enligt näringslivsrepresentanterna är det viktigt att det finns en långsiktighet i näringslivsarbetet som tydliggör vilka förutsättningar som ska råda i kommunen över tid. Vår bedömning är att kommunstyrelsen bör utveckla en långsiktig strategi och målbild som tydliggör hur näringslivsklimatet ska utvecklas i kommunen. Tillväxtavdelningen bjuder årligen tillsammans med Svenskt Näringsliv in till träffar för att presentera, analysera och följa upp resultatet i undersökningen Företagsklimat. Vidare finns ett mått som avser Förbättrat företagsklimat i styrmodellen som följs upp och analyseras utifrån SKL:s undersökning Insikt. De prioriterade områden, uppdrag, mått och aktiviteter som finns avseende näringslivsarbetet ska bidra till att förbättra företagsklimatet utifrån måttet. Enligt vår bedömning arbetar kommunstyrelsen med att utveckla näringslivsklimatet och följer upp arbetet utifrån SKL:s undersökning Insikt Identifierade förbättringsområden och rekommendationer Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan: Kommunstyrelsen bör utveckla en långsiktig strategi och målbild som tydliggör hur näringslivsklimatet ska utvecklas i kommunen. Kommunstyrelsen bör tillse att samtliga representanter i En dörr in medverkar under mötena. 18

322 Kommunstyrelsen bör skapa ett strukturerat arbetssätt för att ta emot, hantera och återkoppla på synpunkter från näringslivet i kommunen. Kommunstyrelsen bör säkerställa att de utvecklingsområden som identifierats i rapporten kopplat till samverkan med näringslivet hanteras på ett strukturerat sätt. Göteborg den 20 december 2017 Ludwig Reismer Certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB Liselott Daun Certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB Mikaela Bengtsson Certifierad kommunal yrkesrevisor Kvalitetssäkrare Ernst & Young AB 19

323 Bilaga 1: Bakgrund Kommunrevisorerna i Uddevalla kommun har beslutat att avropa en granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor. Näringslivsfrågor berör en stor del av kommunens organisation. Utöver kommunledningen, berörs de som arbetar med mark och fysisk planering, de som arbetar med tillståndsgivning (allt från bygglov och miljö till alkoholtillstånd) samt utbildning och arbetsmarknad. Det är väsentligt att kommunen har en effektiv och ändamålsenlig näringslivsorganisation som arbetar tillsammans mot en gemensam vision och uppsatta mål. Ett bra företagsklimat skapar förutsättningar att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Det har avgörande betydelse för tillväxten, jobben och välfärden. Forskning visar att i kommuner där medborgare känner stort förtroende för den lokala demokratins sätt att fungera finns också ett gynnsamt klimat för företag att växa och utvecklas. Av kommunstyrelsens reglemente framkommer att kommunstyrelsen är verksamhetsansvarig för näringslivsfrågor. Vidare framkommer att kommunstyrelsen ansvarar för åtgärder som allmänt syftar till att främja bland annat näringslivet i kommunen. I Flerårsplan framkommer åtta prioriterade områden för perioden. Ett av de prioriterade områdena avser att skapa goda förutsättningar för näringslivsutveckling i kommunen. För att lyckas med detta krävs enligt flerårsplanen en aktiv samverkan mellan kommunen och företagen. Vidare ska det finnas möjligheter för lokala företag att expandera genom större lokaler eller ny mark. Vid kommunledningskontoret finns en tillväxtavdelning som leds av en avdelningschef. Vid tillväxtavdelningen arbetar näringslivsutvecklare som ska stödja och utveckla näringslivet i kommunen. Tillväxtavdelningen ansvarar utöver näringslivsutvecklingen även för tillväxtprojekt och samhällsutvecklingsfrågor. Vid tillväxtavdelningen finns även en företagslots. Företagslotsen ska bland annat arbeta med att förenkla lokala företags kontakt med kommunen samt bistå företagare vid nyetablering, omlokalisering och expandering. I Svensk näringslivs undersökning Företagsklimat 2016 placerar sig Uddevalla på plats 230 i totalrankingen av Sveriges 290 kommuner. Detta innebär att kommunen minskat med 80 placeringar från Mest missnöjda är företagarna enligt undersökningen med kommunens tillämpning av lagar och regler där kommunen hamnar på plats 252. Vidare hamnade Uddevalla på placering 251 vad gäller företagarnas upplevelse av konkurrens från kommunens verksamheter mot de privata företagen. EY har tidigare genomfört granskningar av näringslivsarbetet i bland annat Tanum och Alingsås kommun. Granskningarna syftade till att bedöma om 20

324 det fanns ett ändamålsenligt arbetssätt vad gäller näringslivsarbetet samt att bedöma om det fanns tillfredställande former för service och bemötande gentemot det lokala näringslivet I God revisionssed i kommunal verksamhet framgår de grunder som revisorerna använder när de bedömer ansvarstagande i styrelse och nämnder. Ansvarsgrunder som är aktuella i denna granskning är bland annat risken för bristande ledning, styrning, uppföljning och kontroll. 21

325 Bilaga 2: Revisionskriterier Kommunallagen Enligt 6 kap 7 kommunallagen har nämnderna ansvar för att var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Likaså ska nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Reglemente för kommunstyrelsen Av kommunstyrelsens reglemente framgår att kommunstyrelsen är verksamhetsansvarig för näringslivsfrågor. Därtill ansvarar kommunstyrelsen för åtgärder som syftar till att allmänt främja näringslivet i kommunen. Flerårsplan I Flerårsplan framgår kommunfullmäktiges styrkort samt prioriterade områden som avser bland annat näringslivsarbetet. Ett av de prioriterade områdena är att skapa goda förutsättningar för näringslivsutveckling genom till exempel fysisk planering och infrastruktur. Utifrån det prioriterade området framgår i styrkortet ett antal mått, till exempel förbättrat företagsklimat, nya företag per 1000 invånare samt förvärvsarbetande invånare. Kommunstyrelsens styrkort Kommunstyrelsen har utarbetat ett styrkort som bland annat innehåller strategier, uppdrag och mått som avser näringslivsverksamheten. Tillväxtavdelningen ska arbeta med strategierna, uppdragen och måtten. Utifrån kommunstyrelsens styrkort har tillväxtavdelningen utarbetat aktiviteter för att genomföra de politiskt beslutade målen. 22

326 Bilaga 3: Källförteckning Intervjuförteckning Intervju med tillväxtchef, Gruppintervju med tre näringslivsutvecklare, Intervju med företagslots tillika näringslivsutvecklare, Gruppintervju med kommunstyrelsens presidium, Intervju med kommundirektör, Intervju med avdelningschef för strategisk samhällsplanering, Intervju med näringslivsutvecklare, Gruppintervju med fem näringslivsrepresentanter, Dokumentförteckning Delårsrapport 2017 för kommunstyrelsen. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 innehållande bland annat kommunfullmäktiges styrkort. Informationsblad avseende företagslots. Kommunstyrelsens styrkort Kommunstyrelsens verksamhetsplan Mått för Tillväxtavdelningen. Planeringskort 2016 och 2017 för Tillväxtavdelningen. Reglemente för kommunstyrelsen. 23

327 Kommunens revisorer Till: Kommunstyrelsen Granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun genomfört en granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor. Granskningens syfte har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt ett ändamålsenligt näringslivsarbete. Den samlade bedömningen utifrån syfte och revisionsfrågor är att kommunstyrelsen i allt väsentligt säkerställt ett ändamålsenligt näringslivsarbete. I granskningen framkommer dock utvecklingsområden kopplat till bland annat långsiktighet i näringslivsarbetet, hantering av synpunkter från näringslivet och samverkan med näringslivet. Granskningsrapporten innehåller fyra rekommendationer och översänds med önskemål att senast den 20 mars 2018 erhålla ett svar på vilka åtgärder som kommunstyrelsen ämnar vidta med anledning av rekommendationerna som redovisas i rapporten på sidan 18-19: Kommunstyrelsen bör utveckla en långsiktig strategi och målbild som tydliggör hur näringslivsklimatet ska utvecklas i kommunen. Kommunstyrelsen bör tillse att samtliga representanter i En dörr in medverkar under mötena. Kommunstyrelsen bör skapa ett strukturerat arbetssätt för att ta emot, hantera och återkoppla synpunkter från näringslivet i kommunen. Kommunstyrelsen bör integrera Kontaktcenter i arbetet och säkerställa kompetens i denna organisation. Kommunstyrelsen bör säkerställa att de utvecklingsområden som identifierats i rapporten kopplat till samverkan med näringslivet hanteras på ett strukturerat sätt. Svar önskas elektroniskt till kommunrevisionens ordförande, thomas.ottosson@uddevalla.se. Uddevalla den 20 december 2017 Thomas Ottosson Ordförande Mauritz Eliasson Vice ordförande

328 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00178 Årsredovisning, revisionsberättelse samt granskningsrapport 2017 för Regionteater Väst AB Sammanfattning Regionteater Väst AB har lämnat årsredovisning och revisionsberättelse för år 2017 för godkännande och beviljande av ansvarsfrihet. Det ekonomiska resultatet 2017 blev kronor. Revisorerna bedömer att bolagets verksamhet i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Revisorerna bedömer också att bolagets verksamhet har bedrivits i enlighet med ändamålet i bolagsordning och ägardirektiv samt i enlighet med de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Revisorerna tillstyrker att styrelsens ledamöter och verkställande direktör beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Granskningsrapport för år 2017 för Regionteater Väst AB, Revisionsberättelse Regionteater Väst AB, Årsredovisning 2017 Regionsteater Väst AB. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2017 för Regionteater Väst AB, samt att med hänvisning till revisorernas skrivelse bevilja styrelsens ledamöter och verkställande direktör ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. Jäv På grund av jäv deltar ej Carin Ramneskär (M) och Annelie Högberg (S) i handläggning och beslut av ärendet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

329 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2018/00178 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon Årsredovisning, revisionsberättelse samt granskningsrapport 2017 för Regionteater Väst AB Sammanfattning Regionteater Väst AB har lämnat årsredovisning och revisionsberättelse för år 2017 för godkännande och beviljande av ansvarsfrihet. Det ekonomiska resultatet 2017 blev kronor. Revisorerna bedömer att bolagets verksamhet i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Revisorerna bedömer också att bolagets verksamhet har bedrivits i enlighet med ändamålet i bolagsordning och ägardirektiv samt i enlighet med de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Revisorerna tillstyrker att styrelsens ledamöter och verkställande direktör beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Granskningsrapport för år 2017 för Regionteater Väst AB, Revisionsberättelse Regionteater Väst AB, Årsredovisning 2017 Regionsteater Väst AB. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2017 för Regionteater Väst AB, samt att med hänvisning till revisorernas skrivelse bevilja styrelsens ledamöter och verkställande direktör ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. Peter Larsson Kommundirektör Annica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till Regionteater Väst AB

330 p wc Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Regionteater Väst, org.nr Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Regionteater Väst för år Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Regionteater Västs finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Grundför uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Regionteater Väst enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt ärsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. En ytterligare beskrivning av värt ansvar för revisionen av årsredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. 1 av2

331 p wc Rapport om andra krav enligt lagar och andra rorfattningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Regionteater Väst för år 2017 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grundför uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förmll;:mrlr. till Regionteater Väst enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömnil:)g av om utdelningen ärförsva:rlig med hänsyn till de krav som bolagets verksarnhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsoliderings behov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och fö:rvaltuingen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och l:>land annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis toratt med en nmhg grad av säkerhet kunna beciöma urn någon ~LyrelseleuamuL elle1 vtak:,ii:tll<uhle direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet motbolaget på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en bög grad av säkernet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. Trollhättan den 19 februari 2018 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB ~A/J Daniel Larsson Auktoriserad revisor 2 av2

332 .,...,.,. VÄSTRA y GÖTALANDSRECION.EN Lekmannarevisorerna i Regionteater Väst AB, Uddevalla kommun och Västra Götalandsregionen Till -årsstämman i Regionteater Väst AB, organisationsnummer kommunfullmäktige i Uddevalla kommun - regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen Granskningsrapport för år 2017 Vi, av fullmäktige i Västra Götalandsregionen och Uddevalla kommun utsedda lekmannarevisorer, har granskat Regionteater Väst AB:s verksamhet under år Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorerna ansvarar för att granska verksamhet och intern kontroll samt prövar om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens och regionens revisionsreglemente, samt utifrån bolagsordning och av bolagsstämman fastställda ägardirektiv. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer också att bolagets verksamhet har bedrivits i enlighet med ändamålet i bolagsordning och ägardirektiv samt i enlighet med de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten., evaila den 14 februari 2018 J.! Lekmannarevisor Uddevalla kommun Bo-Lennart Bäcklund Lekmannarevisor Västra Götalandsregionen

333 Regionteater Väst AB (23) styrelsen och verkställande direktören för Regionteater Väst AB UDDEVALLA KOMMUN Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Org. Nr ~ 2 3. får härmed avge Oiarienr ÅRSREDOVISNING för verksamhet och räkenskaper 1 januari - 31 december 2017 Innehåll sida FÖRVAL TNINGSBERÄTIELSE/ SAMMAN FA TINING 3 ÖVERGRIPANDE UPPDRAG &: PERSPEKliV 3 KONST &: PRODUKTION 4 PUBLIK, KOMMUNIKATION &: PEDAGOGIK 5 SAMVERKAN LOKALT, REGIONALT, NATIONELLT &: INTERNATIONELLT 10 ORGANISATION &: PERSONAL 11 EKONOMI 12 REsULTATRÄKNING 14 BALANSRÄKNING 15. REDOVISNINGSPRINCIPER &: BOKSLUTSKOMMENTARER 17 NOTER 20 UNDERSKRIFTER ~ 23 2

334 Regionteater Väst AB (23) FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE/ SAMMANFATTNING Föreställningar & Samverkan Regionteater Väst (RTV) har under året producerat 6 nya dans- och teaterföreställningar, repriserat 5 och genomfört omfattande turneer i Västra Götaland samt gästspel nationellt. Många gästspel har tagits emot på de egna.scenerna i Uddevalla och Borås. Den konstnärliga utvecklingen och publikens deltagande är centrum i vår verksamhet tillsammans med engagemanget i samhällsfrågor ochbarns villkor och livssituation. Den awikande meningen (från 2015) hade äran att spela på Scenkonstbiennalen i Norrköping i maj. Tillsammans med Bohuslän Big Band genomförde vi samproduktionen Antarktis. Regionteater. Väst fungerar som kunskaps- och resurscentrum och samverkar med ett stort antal fria aktörer, institutioner och kommuner. Scenkonst för alla barn & unga 2017 har vi mött drygt personer ( år 2016) genom föreställningar och andra aktiviteter, varav ca ( år 2016) är barn och unga. Avtal om scenkonst i kommuner, där kommuner som tecknar avtal med Regionteater Väst garanterar alla barn i grundskolan minst ett scenkonstbesök per elev och år, fungerar: väl för både kommunerna och. RTV. strukturerna för att ta emot scenkonst på turne i skolorna i regionen stärks. Ekonomi i balans Ekonomin är i balans. Regionteater Väst visar ett överskott 2017 på 762 tkr kronor som läggs till det balanserade resultatet. ÖVERGRIPANDE UPPDRAG & PERSPEKTIV Regionteater Väst skapar scenkonst som är tillgänglig och utmanande och som i tilltal och ämnesval når en ung publik. Verksamheten riktar sig till barn och unga och vi arbetar nära skolan i.regionens kommuner. Delaktighet är en självklarhet. Alla föreställningar turnerar. Regionteater Väst har uppdrag från Västra Götalandsregionen (ägare till 91 %) och från Uddevalla Kommun (ägare till 9 %) och sätet är i Uddevalla. Bolaget har under. året fått en ny styrelseledamot, då en tidigare ledamot avsagt sig sin plats.. Under 2017 har vi satsat stort för att öka danskonstens utrymme i Västra Götaland och 'vuxnas tillgång till den, i.samarbete med övriga aktörer inom VGRs Dansyftet (tidig(;lre Danssats~aingen)..satsningen resulterade i många fler dansföreställningar riktade till vuxna än tidigare, både i Uddevalla och Borås väljer vi att lämna. projektet då vi vid uppföljning av uppdraget konstaterat att satsningen genomförts på bekostnad av den unga publiken och vårt huvuduppdrag. Regionteater Väst kan~ '.- 3

335 Regionteater Väst AB (23) inte med nuvarande ekonomisk ram också driva gästspelsscener för vuxna. Vi väljer att fokusera på vår unga publik och rikta våra resurser till den. Nytt uppdrag från Västra Götalandsregionen som gäller har tagits fram under året. Vi arbetar med ett intersektionellt perspektiv Verksamheten på Regionteater Väst ska vara jämställd, tillgänglig och fri från diskriminering. Under 2017 utvecklade vi formerna för det arbetet inom bolaget i enlighet med skärpningarna i diskrimineringslagen. Från och med hosten 2017 satsar bolaget, liksom hela branschen med Svensk Scenkonst och Teaterförbundet i täten, på konkreta och kraftfulla åtgärder för att en gång för alla bli av med trakasserier och sexuella trakasserier på våra arbetsplatser. #metoo och de efterföljande branschuppropen ställer krav på och ger kraft till varaktig förändring. Vi har fullföljt arbetet med att lösa de "enkelt avhjälpta hinder" vi haft i våra egna lokaler, det arbetet färdigställdes under Miljö Regionteater Västs arbete för en hållbar utveckling är systematiser~t och utgår från miljökommitterl. Transporter, tillverkning, ke111ikalier, el och värm'e är de områden som vi har under särskild bevakning i syfte att ytterligare minska verksainhetens miljöpåverkan. Miljömålen uppdateras varje år och all ny personal utbildas i bolagets Miljöpolicy. Under 2017 har vi satt in rörelsedetektorer i alla offentliga utrymmen på teatern i Borås samt bytt ut all industriarmatur mot ledbelysning. Vi har även. fortsatt arbetet med att utvecklat vår hemsida, bland annat med avsikt att ytterligare kunna minska antalet trycksaker. Detsamma.gäller antalet virtuella möten via internetbaserade verktyg som Skype, något som minskat resandet. Vidare jobbar vi ständigt med att öka mängden återvunnet och återanvänt material i produktion. Förväntat resultat 2017 Verksamheten på Regionteater Väst ska vara jämställd, tillgänglig och fri från diskriminering. Uppnått.... Regionteater Väst ska vara en öppen och tillgänglig institution i dialog med vår' publik,. andra konstnärer, kommuner med flera. Uppnått. Verksamhetens negativa miljöpåverkan ska minska. Uppnått. Danskonstens utrymme i Borås kommun ska växa. Uppnått. KONST & PRODUKTION Vår rika repertoar, 11 produktioner under 2017, gav oss unika möjligheter att erbjuda vår skiftande publik många olika perspektiv, ämnen och uttryck.. Mellanland var ett drömspel som med dokumentärt material såväl som poesi diskuterade tillhörighet och förväntningar, i Klara färdiga stå fick karaktärerna vara dåliga utan att världen gick under, Justine behandlade rättvisa och frihet och Från ö~ 4 /

336 Regionteater Väst AB (23) till ö undersökte människans värde. Det stora testet var en så kallad dold föreställning som utspelade sig i klassrum, där elevernq till en början inte visste om det var teater eller verklighet. Vi producerade också Antarktis tillsammans med Bohuslän Big Band. Alla föreställningar är urpremiärer, nyskrivna och många har nykomponerad för ändamålet beställd musik. Från tidigare år har vi repriserat; Troll i utkanten av samhället, Proprete, Till Oz och Silen t Disco. Den awikande meningen, som ger publiken verktyg att identifiera och förstå fascism och som- väckte stor uppmärksamhet 2015, blev utvald och presenterades på branschens stora mötesplats Scenkonstbien.nalen, denna gång i Norrköping i maj.... För bilder, filmer och mer' information onn förestähningarna, se http: l l regionteatervast. se lforestallningar l Vi har under året haft ett flertal residens (konstnärer l grupper som verkar hos oss) samt bidragit till genomförandet av Varvsspelet 2017 i Uddevalla. Vårt utvecklingsprojekt "Barns medverkan som motor i konstnärlig utveckling" avslutades under året och resultaten integrerats i den ordinarie verksamheten. Vi har fortsatt fördjupa oss inom förhållningssättet/pedagogiken Reggio Emilia, bland annat.genom ett samarbete med Högskolan i Borås och Marie B Karlsson. Förväntat resultat 2017 Våra produktioner ska hålla hög konstnärlig kvalitet. Uppnått. Vi ska ytterligare ha stärkt vår position söm en av landets ledande producenter av scenkonst för barn och unga. Uppnått. Planerade internationella gästspel Ej uppnått..minst 8 offentliga.dansföreställningar i vardera Uddevalla och Borås. Uppnått. Väl anpassade förutsättningar och tydliga processer vid devisingföreställningar. Delvis uppnått.. RTV ska.ha bidragit till att stärka det fria scenkonstlivet i regionen. Uppnått.. PUBLIK, KOMMUNIKATION & PEDAGOGIK Regionteater Väst har under året arbetat aktivt med att stärka relationerna med skolan. Till våra föreställningar tar vi fram lärarprogram och samtalshandledningar -som stöd. för lärarnas förberedelse och efterarbete. Under 2017 har vi erbjudit elever som sett Troll i utkanten av samhället, Proprete och Silent Disco workshops med en dramapedagog efter föreställningarna. Regionteater Väst: samarbetar också med andra.än den primära målgruppen grundskoleelever, framförallt gymnasieskolan, folkhögskolor och kulturskolor som till exempel Svenska balettskolan, Balettakademien Göteborg (BA), Dans och.,. cirkushögskolan (DOCH), Kulturskolorna i Uddevalla och 'Borås, Akademi Sinclair och Bäckängsgymnasiet. Regionteater Väst deltar även i styrgruppen för "Folkbildning och kultur i samverkan". A'?A {//""P?-1 5

337 Regionteater Väst AB (23).Yi arbetar med referensklasser under produktionsperioden för att hämta in eller diskutera föreställningsmaterial och vi bjuder in provpublik till repetitioner eller repeterar på skolorna för att stämma av hur föreställningen tas emot av den tänkta. målgruppen. Under året har föreställningen Det stora testet också repeterats på skolor, i klassrum med öppen dörr. Vå ~t material Prata Scenkonst används och delas flitigt av lärare, inom så väl grundskola som universitet, samt av andra utövare inom scenkonstområdet. Vi har föreläst i de flesta av våra avtalskommuner och flera andra. Under 2017 har vi fortsatt ge ut vårt digitala magasin Scenkonst plus, där vi fördjupar diskussionen om scenkonst. Magasinet riktar sig _till personal i skolan, branschen, ägare och andra intresserade. /scenkonstplus.regionteatervast.se Regionteater Väst har tagit emot många studiebesök, studenter, PRAO och praktikanter. Regionteater Väst har gett 511 (437) egenproducerade föreställningar för (21 252) besökare.. Vi spelade för.26 kommuner i Västra Götaland un'der året. Av alla föreställninga r vi spelat i Västra Götaland under 2017 gavs ca 80 % i avtals-. kommunerna. Förutom i Västra Götaland har vi även spelat i Östergötland och Kronobergs län.-föreställningar utöver detta har varit gästspel i egen eller annans.regi på våra egna scener. Sammanlagt har bolaget visat 551 (497) föreställningar för (25 063) besökare. Tillsammans med våra andra publika aktiviteter så har vi nått (43 766) personer i 30 kommuner i Västra Götaland och 8 kommuner i övriga Sverige.. Under 2017 har flera föreställningar spelats i klassrum, ett mycket efterfrågat format i kommunerna och skolorna, vilket ger en låg snittsiffra "besökare per., 1 föreställning". Många kommuner i Västra Götaland saknar lokaler som lämpar sig för scenkonst.. Vi har.avtal med ca 10 kommuner åt gången, antingen läsår eller kalenderår. Efter ett år går möjligheten vidare till andra kommuner, undantaget Uddevalla och Borås 'där-vi har fleråriga överenskommelser. Under 2017 hade vi avtal med Borås, Uddevalla, Bengtsfors, Munkedal, Svenljunga, Tidaholm, Herrljunga, Lysekil, Mölndal, Götene och Mariestad. Förväntat resultat 2017 Ökad kunskap om scenkonst i de kommuner vi arbetar. Uppndtt.. Större inblick i vår verksamhet för allmänheten. Uppnått. Hidra till att stärka fria gruppers förutsättningar för turne i Västra Götaland. Uppnått. Lyfta vårt publikarbete ytterligare en nivå. Uppnått. Fördjupad kunskap om vår publik. Uppnått.. Fler och bättre kontakter med skolan. Uppndtt. starkare kopplingar mellan konsten, skapandet och publiken, tillgängliggörandet. Uppnått. ~-'?-~ 6

338 Regionteater Väst AB (23) Tabeller Tabell1. Regionteater Väst AB. Bolagets samlade produktioner och gästspel Samtliga föreställningar Antal Antal Besökare/ Antal kommuner törest. besökare förest. VG Övriga Egna produktioner Gästspel: dans teater & musik Summa Redovisat Redovisat Redovisat Tabell 2. Regionteater Väst AB. Övrig verksamhet studiebesök, referensgrupper, resurs- och kunskapsöverföring med mera.. -Antal Antal Deltagare/ Antal kommuner Aktiv. beltagare aktivitet VG Övriga, Summa Redovisat Redovisat Redovisat ~ ~~~ 7

339 Regionteater Väst AB (23) Tabell3. RTV Teater. Teaterproduktioner samt gästspel på Uddevallascenen Egna produktioner Antal Antal Besökare/ Antal kommuner för est. besökare förest. VG Övriga Troll i utkanten av o Mellanland o Den avvikande o 1 Klara, -färdiga, stå " 11 o Från Ö till Ö o Det stora testet o : Summa Redovisat '. Redovisat : Redovisat o Gästspel... Dans varav med extern arr varav för skola/ barn Teater och Musik varav med extern arr ' varav för skola/barn Summa Redovisat Redovisat Redovisat

340 Regionteater Väst AB (23) Tabell4. RTV Dans. Dansproduktioner samt gästspel på Boråsscenen Egna produktioner.. Antal -förest. Antal besökare Besökare/ förest. Antal kommuner VG Övriga Proprete Justine Antarktis* TillOz. Silent Disco o Summa Redovisat 2016 Redovisat 2015 Redovisat ' Gästspel Dans Varav extern arr Varav för skola/ barn 7 o o Teater och Musik Varav extern arr "Varav för skola/barn o o o o o O. o o -Summa Redovisat 2016 Redovisat 2015 Redovisat Summa egen produktion och gästspel Redovisat Redovisat Redov isat * Producerades i samarbete med Bohuslän Big Band r:z/.:h-,

341 l. Regionteater Väst AB (23) SAMVERKAN LOKALT, REGIONALT, NATIONELLT & INTERNATIONELLT Under 2017 har vi samarbetat med många fria aktörer, öppnat husen för residens, samverkat och samproducerat med andra institutioner. Förutom skolorna och kommunerna märks bland andra Bohuslän Big Band/Vara konserthus, GöteborgsOperan, Borås stadsteater, Folkteatern i Göteborg, Dansnät Sverige, Bohusläns museum, Textilmuseet, SFI Borås, Tillt, Riksteatern, Barnteaterakademin, Assitej, Kultur i Väst (KiV) och Kultursamordnarträff KOS. Regionteater Väst' verkar. aktivt för att dela med sig av resurser till den fria scenkonsten genom att delge kunskap och tillgängliggöra teknisk, administrativ oc,h konstnärlig kompetens samt utrustning och lokaler. Kulturskolan, Cirkusskolan, Studio 32 och gymnasieskolorna liksom under året Föreningen Varvsspelet har varit återkommande gäster hos oss i Uddevalla. Regionteater Väst medverkar i många nätverk. Vi samverkar med Kultur i Väst, Danscentrum, Teatercentrum och Riksteatern Väst kring erfarenhetsutbyte och utveckling av förutsättningar för att turnera i Västra Götaland. Dans NU är ett ' nätverk i Uddevalla för att främja danskonst och tänka strategiskt kring att få publik till dansföreställningar, med representanter för Uddevalla kommun, skolan, arrangerande föreningar och Regionteater Väst. RJV har varit aktiva i Dansnät Sverige och regionens Danslyftet (tidigare Danssatsningen). Regionteater Väst var även 2017 värd för Kultur i Västs och Riksteaterns Scenkonstdagar för dans; teater och musik, barn och unga, en betydelsefull mötesplats för både arrangörer och bransch. RTV medverkade i Kultur i Västs barnkulturkonferensfestival Prio Kontakterna med den sociala ekonomin har bland annat inneburit ett samarbete med Svenska för invandrare,-sfi, i Borås med till exempel studiebesök och föreläsningar. -- RTV är. representerade i styrelserna för Kulturakademin Trappan och sverisk. Scenkonst, liksom i Rådet för yrkesdansarutbildningen och Barnteaterakademin. Förväntat resultat 2017., stärkt samverkan i Borås. Delvis uppnått. Samproducera föreställningen Antarktis tillsammans med Bohuslän Big Band. Uppnått. Stärkt lokalt kulturliv i Uddevalla. Uppnått. Ökade chanser för barn och unga i Västra Götaland att möta dansen som konstform. Uppnått. En ny samproduktion inom Dansnät Sverige. Uppnått.. Minst 8 offentliga dansföreställningar i vardera Uddevalla och Borås. Uppnått. Samarbetspart:i Konferens-Festival om deltagande den 6-8 september, i regi av KiV. Uppnått~ lo

342 Regionteater Väst AB (23) ORGANISATION & PERSONAL Regionteater Väst arbetar gränsöverskridande i många projekt, dels med det konstnärliga uttrycket och dels när det gäller arbetssätt och yrkesfunktioner. Arbetsmiljön har stabiliserats och säkrats genom vårt systematiska arbetsmiljöarbete: Genomförda åtgärder på områdena arbetsmiljö och planering, så som bättre strukturerad produktion och tydligare rutiner kring turneledarskap, har gett positivt resultat. t ~ -Jämställdhetsarbetet utgår från diskrimineringslagen, dokumenteras i Plan för aritidiskriminer:ing.och följs upp av Fokusgrupp antidiskriminering, sammansatt av. personalrepresentanter från alla avdelningar samt chefer.. Den tillsvidareanställda personalen uppgick under 2017 till 38 personer, fördelade på.22 kvinnor och 16 män. 27 (30).personer var visstidsanställda varav 52 % kvinnor och 48 % män. Tillsammans utförde vi 56,6 (55) årsverken, varav 21 konstnärlig personal, 21,6 tekniker och 14 administrativ personal. sjukfrånvaron ligger.sammanlagt för 2017 på 6,8 %, varav största delen (67 %) var.. sjukfrånvaro över.60 kalenderdagar. (2016 var sjukfrånvaron 3,85 %, 2015 var sjukfrånvaron 5,29% och Z01 4.var sjukfrånvaron 5,09 %. ) Vi har under året fortsatt systematisera. arbetsmiljöarbetet och vidareutbildat ledning, skyddsombud och samverkansrepresentanter. Hälsofrämjande åtgärder planeras i samarbete med Hälsan och Arbetslivet. l januari tillträdde Monicå Milocco som ny konstnärlig ledare för RTV Dans. l september tillträdde Andreas Sollen som ny kommunikationschef för bolaget. Medarbetare och chefer har deltagit i utbildningar 1 regi av bland andra Kulturakademin Trappan, Barnteaterakademin och Svensk Scenkonst. Vi har deltagit och medverkat vid.ett flertal. föreläsningar, seminarier, worksh.ops och konferenser som.till exempel Barnkultursymppsium anordnat av.centrum för barnkulturforskning vid stockhalms Universitet, Scenkonstbiennalen i Norrköping, Branschdagar för.scenkonst och Community Dance i Glasgow. Flertalet studieresor och studiebesök har genomförts. VD deltog i ledarskapsprogrammet Executive Master in Business. Administration EMBA vid Göteborgs Universitet/Handelshögskolan under året, ekonomichefen påbörjade VGRs stabschefsutvecklingsprogram och en producent och en teknisk samordnare.påbörjade Svensk Scenkonst ledarskapsprogram för mellanchefer och producenter... : Förväntat resultat 2017 Tryggare arbetsmiljö såväl fysiskt, som socialt och organisatoriskt. Uppnått. större flexibilitet och säkerhet på turne. Uppndtt. Stabilt fungerande datasupporl Ej uppnått... stabilt fungerande molntjänst för dokument och arbetsmaterial. Ej uppnått. Höjd kompetens i bolaget inom teknikområdet. Uppnått. Bidra till kompetensutveckling för frilansare. Uppnått. Ny processinriktad Dokumenthanteringsplan klar. Ej uppnått. Mer fokuserade möten. Uppnått.~ 11

343 Regionteater Väst AB (23) EKONOMI Arets resultat är ett överskott på 762 tkr. Bolaget har.efter årets resultat ett eget kapital på. sa.mmanlagt tkr utöver. aktiekapitalet, samt 300 tkr i obeskattade reserver. Ekonomin är i balans. Överskottet för 2017 kan främst härledas till ökade intäkter. Händelser efter balansdagens slut i Det har inte.inträffat några väsentliga händelser efter balansdagens slut. Tabeller Tabell 5. Belopp i tkr. År Nettoomsättning '071 Rörelseresultat Resultat efter finan- siella poster Balansomslutning soliditet % Likviditet % ~ 12

344 Regionteater Väst AB (23) Förändring Eget Kapital Aktie- Reserv- Balanserade kapital fond vinstmedel Vid årets början Disposition enl årsstämma Arets resultat Vid årets slut Årets resultat Förslag till disposition beträffande bolagets resultat Till årsstämmans förfogande står följande medel: Balanserat från tidigare år Årets resultat Summa styrelsen föreslår att resultatet disponeras enligt följande: Överföres i ny räkning Resultat och ställning Vad beträffar företagets resultat\ och ställning.i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och 'balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.ti?;, 13

345 Regionteater Väst AB (23) Årets resultat~

346 Regionteater Väst AB (13) Balansräkning Belopp i kr TILLGÅNGAR Not An läggni ngsti tigångar Bostadsrätt Inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar Regionen Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR~

347 Regionteater Väst AB (23) Balansräkning Belopp i kr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget Kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (4 500 aktier) Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Periodiseringsfond o Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder Regionen Övriga skulder Upplupna kost~ader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER ~

348 Regionteater Väst AB (23) Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisnngen har upprättats i enlighet med Årsredovisningsslagen och Bokföringsnämndens Allmänna råd BFNAR 2012:1 årsredovisning och kocernredovisning (K3). Värderingsprinciper mm Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om inget annat anges nedan. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende U digare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt. Värdering av samtliga skatteskulder l -fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som. är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. '.l bolaget redovisas - på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning - den uppskjutna skatten på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna. Nyckeltalsdefinitioner soliditet Eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt (22%) i förhållande till balansomslutningen. Likviditet Omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder~ 17

349 Regionteater Väst AB (2.3) Kundfordringar och andra fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar resovisas som omsättningstillgång, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassas som anläggningstillgång. Intäkter Biljettintäkter redovisas i samband med föreställningarnas genomförande. Erhållna statliga projektbidrag intäktsförs i den period då de kostnader uppkommer som bidraget är avsett att kompensera. Erhållna bidrag som avser förväntade kostnader redovisas som förutbetald intäkt. Verksamhetsbidrag från ägarna utbetalas och redovisas varje månad. Produktionskostnader Produktionsutgifter kostnadsförs löpande. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet minskat med avskrivning enligt plan och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar sker systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Om en ny bedömning väsentligt awiker från tidigare bedömningar, justeras avskrivningsbeloppen för innevarande och framtida perioder. När tillgångarnas avskrivningabara belopp fastställs beaktas i förekommande falltillgångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av tillgångar och de påbörjas det år då anläggningen tas i drift. Då skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter bedöms vara väsentlig, delas tillgången upp på dess komponenter, som avskrivs separat över dess nyttjandeperioder. Bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsperioder omprövas om det finns en indikation på att dessa har förändrats jämfört med uppskattningen vid före'gående balansdag. Följande avskrivningsprocent har tillämpats Inventarier, maskiner och installationer 20% per år~ 18

350 Regionteater Väst AB (23) Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar När det finns en indikation på att en tillgångs värde minskat, görs en prövning av nedskrivningsbehov. Har tillgången ett återvinningsvärde, som är lägre än det redovisade värdet, skrivs den ner till återvinningsvärdel Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångarna på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). Eget kapital Eget kapital delas in i bundet och fritt kapital, i enlighet med ÅRLs indelning. Obeskattade reserver Obeskattade reserver redovisas med bruttobelopp i balansräkningen, inklusive den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till reserverna.. Bokslutsdispositioner Förändring av obeskattade reserver redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen.~ 19

351 Regionteater Väst AB (23) Noter Not 1 Uppskattningar och bedömningar Bolaget gör uppskattningar och bedömningar om framtiden. Bolaget gör bedömningen att bolaget inte har några betydande risker, uppskattningar eller bedömningar som innebär någon betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder. Not 2 Offentliga bidrag Verksamhetsbidrag, samverkansmodell mellan Regionen och staten Övriga bidrag Regionen Verksamhetsb1drag, Uddevalla Kommun övriga bidrag Not 3 Övriga externa kostnader Revision, Deloitte o 3150 Revision, PwC Summa Not 4 Personalkostnader Medelantalet anställda Kvinnor Män Totalt Könsfördelning i företagsledningen Andel kvinnor styrelsen 71% 86% Övriga ledande befattningshavare~ 56% 65% 20

352 Regionteater Väst AB Z1(Z3) Not 4 forts Löner, andra ersättningar och sociala avgifter Personal, löner och andra.ersättningar VD, löner och andra ersättningar styrelsen, löner och andra ersättningar Pensionskostnader, VD Pensionskostnader, övrig personal Sociala kostnader inklusive löneskatt Övriga kostnader Totalt l verkställande direktörens anställningsavtal finns regler om avgångsvederlag vid uppsägning från företagets sida, innebärande att verkställande direktören är berättigad till vederlag motsvarande månadslönen i 12 till maximalt 24 månader beroende på ålder. Avtalet följer Västra Götalandsregionens policy för anställning av förvaltnings-och bolagschefer. Not 5 Inventarier : Ingående anskaffningsvärden Årets inköp Årets u_trangering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Avskrivning på årets utrangering Årets avskrivning Utgående ackumulerade avskrivningar Bokfört värde o o Not 6 Bostadsrätter 4 st b~stadsrätter i Riksbyggen, anskaffningsvärde Redovisat värde vid årets slu~

353 Regionteater Väst AB (23) Not 7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Rekryteringsstöd Hyror Övriga interimsfordringar Not 8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna lönekostnader Semesterlöneskuld KPA/ AlP skuld Arbetsgivaravgifter Collectum Övriga interimsskulder Not 9 Fordringar hos Regionen Behållning centralkonto Kundfordringar Regionen Rekvisition Upplupen kostnad Regionen leverantörsskulder Regionen~ o o

354 Regionteater Väst AB (23) Not 10 Eventualförpliktelser ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelse Ansvarighetsbelopp Svensk Scenkonst Uddevalla ~~bi~ Anna Sibinska styrelseordförande o ; - ~.{"""-- -~~ Louise As~nfhrs )!l~- -alg~ tfju~ Ann-Catrin Wikblad /~) m~ l /$~»7. Lars-Ebb~ Pettersson J Lena Bjur öm d Il J] -~ --.!&l~~ Johanna Ramneskär Vår revisionsberättelse har lämnats {q PricewaterhouseCoopers AB ~/} Daniel Larsson Auktoriserad revisor 23

355 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00174 Årsredovisning 2017 för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Sammanfattning Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän har översänt årsredovisning för 2017 för godkännande och beviljande av ansvarsfrihet. Förbundets resultat uppgår till tkr (2016: 4 379). Intäkterna uppgår till tkr (79 306) inklusive finansiella intäkter och är tkr högre än budget. Kostnaderna uppgår till tkr (74 927) inkl. finansiella kostnader och är 3 tkr lägre än budget. Soliditeten uppgår till 36,8 % (41,4). Av förbundets 30 uppsatta säkerhetsmål (inklusive undermål ) nås 22. I årsredovisningen framgår att förbundet anses ha god ekonomisk hushållning när de 23 (grundläggande) målsättningarna visar på god måluppfyllelse. Av årsredovisningen framgår dock inte i vad mån förbundet självt anser att man uppnått god ekonomisk hushållning eller inte under året. Detta är samma notering som ekonomiavdelningen gjorde vid behandlingen av årsredovisningen för Yrkesrevisorerna (PwC) skriver i sitt yttrande att de anser att förbundet uppnått god ekonomisk hushållning både ur ett finansiellt och ur ett verksamhetsmässigt perspektiv. Ekonomiavdelningen föreslår nu kommunfullmäktige att uppmana förbundet att klara ut vad god måluppfyllelse står för samt från och med årsredovisningen för 2018 ange i vad mån förbundet anser att man uppnått god ekonomisk hushållning eller inte. Revisorerna har inte funnit skäl till någon anmärkning och tillstyrker att förbundsdirektionens ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Christer Hasslebäck (UP) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Årsredovisning 2017 Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän. Revisionsberättelse för år 2017, PwC, PM avseende granskning av årsredovisning 2017 Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän, Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2017 för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän, att med hänvisning till revisorernas skrivelse bevilja ansvarsfrihet för förbundsdirektionens medlemmar för den tid revisionen omfattar samt Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

356 Protokoll Kommunstyrelsen forts. 72 att uppmana direktionen att from årsredovisningen för 2018 ange i vad mån man anser att förbundet når god ekonomisk hushållning eller inte. Jäv På grund av jäv deltar ej Kenneth Engelbrektsson (S), Rolf Jonsson (L) och Magnus Jacobsson (KD) i handläggning och beslut av ärendet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

357 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2018/00174 Handläggare Ekonomichef Kenneth Erlandsson Telefon Årsredovisning 2017 för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Sammanfattning Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän har översänt årsredovisning för 2017 för godkännande och beviljande av ansvarsfrihet. Förbundets resultat uppgår till tkr (2016: 4 379). Intäkterna uppgår till tkr (79 306) inkl. finansiella intäkter och är tkr högre än budget. Kostnaderna uppgår till tkr (74 927) inkl. finansiella kostnader och är 3 tkr lägre än budget. Soliditeten uppgår till 36,8 % (41,4). Av förbundets 30 uppsatta säkerhetsmål (inkl. undermål ) nås 22. I årsredovisningen framgår att förbundet anses ha god ekonomisk hushållning när de 23 (grundläggande) målsättningarna visar på god måluppfyllelse. Av årsredovisningen framgår dock inte i vad mån förbundet självt anser att man uppnått god ekonomisk hushållning eller inte under året. Detta är samma notering som ekonomiavdelningen gjorde vid behandlingen av årsredovisningen för Yrkesrevisorerna (PwC) skriver i sitt yttrande att de anser att förbundet uppnått god ekonomisk hushållning både ur ett finansiellt och ett verksamhetsmässigt perspektiv. Ekonomiavdelningen föreslår nu kommunfullmäktige att uppmana förbundet att klara ut vad god måluppfyllelse står för samt from årsredovisningen för 2018 ange i vad mån förbundet anser att man uppnått god ekonomisk hushållning eller inte. Revisorerna har inte funnit skäl till någon anmärkning och tillstyrker att förbundsdirektionens ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Årsredovisning 2017 Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän. Revisionsberättelse för år 2017, PwC, PM avseende granskning av årsredovisning 2017 Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän, Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2017 för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän,

358 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2018/00174 att med hänvisning till revisorernas skrivelse bevilja ansvarsfrihet för förbundsdirektionens medlemmar för den tid revisionen omfattar samt att uppmana direktionen att from årsredovisningen för 2018 ange i vad mån man anser att förbundet når god ekonomisk hushållning eller inte. Peter Larsson Kommundirektör Kenneth Erlandsson Ekonomichef Expediera till

359 Revisorerna Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Till förbundsmedlemmarnas fullmäktige Revisionsberättelse rör år 2017 Undertecknade, utsedda revisorer i Räddnings~änstförbundet Mitt Bohuslän, lämnar härmed följande redogörelse. Vi har granskat redovisning och förvaltning för 2017 i enlighet med kommunallagen och god revisionssed. Vi har som sakkunnigt biträde i revisionsarbetet anlitat PwC. Vi tillstyrker att årsredovisningen godkänns. Den är upprättad enligt kommunal redovisningslag och god redovisningssed. Vi bedömer att verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt och den interna kontrollen är tillräcklig. Vi har inte funnit skäl för anmärkning. Vi tillstyrker att förbundsdirektionens ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Olle Krischansson Vald revisor av Lysekils kommun dt?heo '"'u#f.n~å 'Z.oo"l /v~~ revisor av Munkedals kommun ~~ Vald revis r av Lysekils kommun r- ~4/A? ertil ScheweniusJ Vald revisor av

360 p wc PM avseende granskning av årsredovisning 2017 Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Syfte Vi har på uppdrag av kommunalförbundets revisorer granskat årsredovisningen för att bedöma om den är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning. Granskningen som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv skall besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande räkenskaper avses fullständighet, riktighet, existens, tillhörighet, periodisering, värdering, äganderätt och förpliktelser samt innehåll och presentation. Granskningen av årsredovisningen omfattar förvaltningsberättelsen med ekonomisk information, nyckel tal, analyser och kommentarer tillsammans med en driftredovisning, investeringsredovisning, resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning. Bilagor och specifikationer till bokslutets olika delar har också omfattats av granskningen. Granskningen bygger på urval av de kontrollmål som är uppställda i standards för granskning av årsredovisning. I huvudsak har dessa inriktats på kontroll av den finansiella redovisningen och substansen i de poster som finns redovisade i utkast till årsredovisningens resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys. Därutöver har vi tagit del av och bedömt de interna kontrollen utifrån upprättad kontrollplan. slutsats och synpunkter Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av resultat och ställning. Vi bedömer att resultatet är förenlig med budget och verksamhetsplanen 2017 och mål för God Ekonomisk Hushållning ur både ett finansiellt och verksamhetsmässigt perspektiv. Direktionen har beslutat om en intern kontrollplan för 2017 som genomförts och rapporterats till direktionen Avvikelser som uppmärksammats i rapporten kommer åtgärdas och i övrigt bedömer vi att den interna kontrollen är tillräcklig. PwC Säte: Stockholm Org.nr: Sida 1

361 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN FÖRBUNDSDIREKTIONEN l Arsbokslut 2017 Förbundet har upprättat förslag till årsredovisning Förbundet redovisar ett resultat om +l 155tkr. Under perioden har förbundet haft högre intäkter än beräknat, framför allt för reviderat sprinkleravtal med New Wave, brandsläckarserviceavtal med Munkedals kommun och ersättningar från Försäkringskassan. Dessutom har förbundet erhållit ersättning från Lysekils kommun för insatser vid oljepåslaget under sommaren samt försäljningsintäkter för anläggningstillgångar som genererat i en jämförelsestörande intäktspost. Beredning Förbundsekonomens tjänsteskrivelse Bilaga förslag till Arsredovisning Beslut Förbundsdirektionen beslutar att godkänna årsredovisningen Expedieras Medlemskommunerna Uddevalla, Lysekil och Munkedal Justerandes sign Utdragsbestyrkande

362 l RÄODNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Uddevalla - Lysekil- Munkedal T JÄNSTESKRIVELSE Handläggare: Jeanette Strömberg Titel: Förbundsekonom Datum Dn r o Arsredovisning Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän SammanfaHning RMB har upprättat förslag till årsredovisning 20 l 7. Förbundet redovisar ett resultat om+ l 155tkr. Under perioden har förbundet haft högre intäkter än beräknat, framförallt för reviderat sprinkleravtal med New Wave, brandsläckarserviceavtal med Munkedals kommun och ersättningar från Försäkringskassan. Dessutom har förbundet erhållit ersättning från Lysekils kommun för insatser vid oljepåslaget under sommaren samt försäljningsintäkter för anläggningstillgångar som genererat i en jämförelsestörande intäkts post. Beslutsunderlag - Förbunds-/räddningschefens förslag till Årsredovisning Förslag till beslut Förbundsdirektionen föreslås besluta att godkänna upprättad årsredovisning 2017 RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Bemt Eriksson Förbunds-/räddningschef RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Postodress Bastiongatan l Uddevalla Telefon vx O l Fox Hemsido E-post raddningsljansten@mitlbohuslan.se Org.nr

363 Årsredovisning 2017 ILÄ.DDNl0JC~S'J',JANS'rFÖRBUNDKl' MI1T BOHUSr.;\N Uddevalla Lysekil Munkedal

364 LYSEKILS KOMMUN FörvaJningsberättelse ~ Munked als f/m Kommun VÅRT UPPDRAG Förbundet ska stödja de människor som lever, verkar och vistas i medlems-kommunerna. VÅR VISION Trygghet, Säkerhet och Omtanke Varje dag ska vi arbeta aktivt och förutseende för att förebygga olyckor. När det trots allt krävs en räddningsinsats ska vi verka skickligt, med modern utrustning och effektiva metoder. Med våra egna och andras erfarenheter ska vi utveckla vår förmåga och blir ännu lite bättre nästa gång. Vi ska vara öppna för det samhälle vi har satts att skydda och möta alla människor med öppenhet, respekt och professionalism. Vi ska ha en kultur där vi vågar ifrågasätta, diskutera och prova nya tankar. Vi ska ha ett arbetsklimat där alla känner sig trygga, lyssnar på och respekterar varandra. Vi har ett viktigt uppdrag, därför ska vi vara i ständig utveckling. ORGANISATION INNEHÅLL FiitTaltn ing~h c r iittclsc... 2 Värt uppdrag... 2 Vår vision Organisation... 2 Målsättning... 3 Verksamhet Medarbetare Ekonomisk översikt lntressant ATT VETA statistik Tills1 n~ ~ Statistik Tillstttnd s. 7 Stati;;tik R<;ngörin~/ sotning;;, 8 Statislik Brnndskyddsknntroll s. 8 Statistik Fiirl'byggandentbildning, l'xtcrn s. 9 l'ic;111 J. /Cvlli:s ul'(jwiisulion Statistik l.ar'lll s.!o

365 MALUPPFÖLJNING Förbundet följer upp upprättad Verksamhetsplan med Budget 2017, antagen av förbundsdirektionen Verksamhetsplanen innehåller 23 mål varav de första 9 målen är de samma som handlingsprogrammets säkerhetsmål och 1 mål är ett finansiellt mål. Förbundet anses ha god ekonomisk hushållning när de 23 målsättningarna visar på god måluppfyllelse. Måluppfyllnad för respektive effektmål redovisas dels i utfall men även i form av symboler. Symbolförklaring Mål är helt uppfyllt Mål är inte uppfyllt Symbol.) Visar på en uppåtgående trendutveckling i förhållande till 2016 Visar på en oförändrad trendutveckling i förhållande till 2016 Visar på en nedåtgående trendutveckling i förhållande till 2016 l :-.; R l r<t\i i"\ t: 1 H andhngsp1 t ogra:rrnne t Säkerhetsmå/1 Antalet trafikolyckor och dess konsekvenser ska kontinuerligt minska Önskad mäluppfyllnad Måluppfyllnad MliiCire könsekvenser av-träfii<öfick"or-~~2-öi l ' ' KOMMENTARER t Trafikolyckor Siffrorna visar på en ökning av händelser men ändå en marginell Antal olyckor nedgång av skadeutfallet i samband ~ med trafikolyckor. Nationellt kan Skadade personer 104 (l 113 man se att antalet döda i trafiken ökar. Under 2017omkom 270 per- Omkomna personer l soner i trafiken i Sverige. (l 3 3

366 säkerhetsmål 2 Antalet bostadsbränder ska minska och ingen person ska omkomma eller skadas allvarligt i samband med brand i bostad!~~:~- ~~~~~~~~~~ l ~ Ingen ska skadas allvarligt J ~ säkerhetsmål 3 Antalet bränder i offentliga lokaler ska minska och ingen person ska omkomma eller skadas allvarligt i samband med brand i offentliga lokaler Önskad måluppfyllnad Måluppfyllnad 2017 Färre antal bränder i offentliga lokaler än 2016 Ingen ska omkomma ~ J Ingen ska skadas allvarligt ~ KOMMENTARER 2 & 3 ~ Omkomna personer o \==:J o Trenden visar på en nedgång av - ~-. byggnadsbränderna och en mar- Antal bostadsbränder 53 ~ 53 ginell ökning i skadeutfallet. Ser man på den nationella statistiken Brand i offentliga över hur många som omkommer 18 lokaler 35 il i bränder kan man se en svagt uppåtgående trend, från att de skadade personer 3 2 senaste åren gått åt att fårre omkommer kan man nu se en ökning i dödsbrandstatistiken. Under 2017 omkom 113 personer i bränder i Sverige. 4

367 säkerhetsmål 4 Ingen person ska drunkna eller skadas allvarligt i samband med vattenolycka!; Ingen ska skadas allvarligt ~ KOMMENTARER 4 Vattenolyckor Nationellt kan man se en tydlig nedåtgående trend i drunknings- Drunkningstillbud 9 rl 13 statistiken. Under 2017 drunknade 92 personer i Sverige. Omkomna personer 2 l ~ säkerhetsmål 5 Anpassat ledningsstöd för effektiv hantering av storskalig räddningsinsats ska kunna initieras inom 2omin önskad måluppfyllnad Måluppfyllnad % av tillfållena ska uppfylla tidskravet KOMMENTARE R 5 Då inga händelser har inträffat varken 2016 eller 2017 bedöms målet som uppfyllt till wo% säkerhetsmål 6 Den enskildes förmåga att förebygga och hantera olyckor ska öka önskad måluppfyllnad Måluppfyllnad 2017 Fler personer än 2016 ska kunna hantera olyckor KOMMENTARER 6 För mer information se Effektmål14 s

368 säkerhetsmål 7 Konsekvenserna av väderrelaterade händelser ska minska Önskad måluppfyllnad Måluppfyllnad 2017 Färre väderrelaterade konsekvenser än 2016 KOMMENT i\ RER 7 Då inga händelser har inträffat varken 2016 eller 2017 bedöms målet som uppfyllt till wo% säkerhetsmål 8 Omfattande skogsbränder ska minska KOMMENTARER 8 Då inga händelser har inträffat varken 2016 eller 2017 bedöms målet som uppfyllt till wo% säkerhetsmål 9 Utsläpp av farligt ämne ska inte medföra allvarliga skador på människa eller omgivande miljö., < ~..,,. '!l Önskad måluppfyllnad Måluppfyllnad 2017 l ~ Färre allvarliga skador på omgivande miljö än 2016 KOMMENTARER 9 Då inga händelser har inträffat varken 2016 eller 2017 bedöms målet som uppfyllt till wo% 6

369 INRIKTNING~!. Den enskildes förmåga au förebygga och hantera bränder och olyckor ska följa en upp å tgående trend. Effektmålla Räddningstjänsten ska enligtfastställd tillsynsplan kontrollera att samhällets krav på skäligt brandskyddjöljs. - Detta ska uppnås genom att tillsyn ska genomforas av samtliga objekt enligt 2017 års tillsynsplan. 250 st. 100% 113% KOMMENTARER 10 Tillsyn Utfall 2017 Ut;fall2o16 Under sommaren har vi utöver ordinarie tillsyner enligt frist genomfört Tillsyn LSO/LBE tematillsyner på flerbostadshus med underliggande garage. De byggnader vi valt ut har haft garage för minst 8 fordon. 12 tillsyner enligt ovan har genomförts i Uddevalla och Lysekil. Munkedal saknar denna byggnadstyp. En generell bedömning är att brandskyddet är skäligt. Effektmål n RMB ska hantera ansökningar om tillståndfor brandfarliga och explosiva varor samt egensotning inom 4 veckor. KOMMENTARER 11 Antalet tillständsansökningar har med fä undantag hanterats inom planerad tidsram. Tillstånd Tillständ LBE Tillständ egensotning

370 Effektmål12 RMB ska besvara remisser från andra myndigheter inom myndighetens önskade svarstid. Önskad Mäluppfyllnad Utfall Plan/ Indikator Mäluppfyllnad Måluppfyllnad l l 100% svarstid Nytt mål2017 KOMMENTARER 12 Antalet remisser har med fä undantag hanterats inom planerad tidsram. Yttranden 2017 Yttranden Ejfektmål13 RMB ska verkaför att medlemskommunernas sotningsentreprenörer utför rengöring/ sotning och brandskyddskontroll enligt beslutade frister. - Detta ska uppnås genom att rengöring/sotning och brandskyddskontroll ska genomföras av samtliga objekt enligt 2017 års tillsynsplan st. 95%. ) 90% Utfall Plan Rengöring/ sotning Uddevalla % 94% Lysekil % Bo % Munkedal % 90 % TOTALT % 90% Brand- Uddevalla % 99% skydds- Lysekil % 71 % kontroll Munkedal % 100 % KOMMENTARER 13 TOTALT % 90% sotningsentreprenörerna har följt planeringen for året med undantag för utförd brandskyddskontroll i Uddevalla som visar ett betydligt lägre resultat än vad som planerats. Orsaken till detta är att 8

371 entreprenören har drabbats av vakanser på teknikersidan i form av sjukdom och en som avslutade sin anställning under sommaren. Entreprenören kommer under våren att fä tillskott av nyanställda tekniker vilket innebär att produktionstappet i brandskyddskontroll kommer att hämtas in under Bedömningen är att de objekt som ej blivit kontrollerade under hösten 2017 kommer att fängas in med en ur brandskyddsynpunkt acceptabel förskjutning av kontrollfristen tidigt under E.ffektmål14 RMB ska genom rådgivning, information och utbildning till enskilda ochföretag medverka till ökadförmåga attförebygga och hantera bränder och andra olyckor. - Detta ska ske genom att 4% av förbundets medborgare ska delta i någon av RMB:s utbildningar. 4 % av förbundets medborgare 4,9% ~ Utbildning & KOMMENTARER 14 Information Utbildningstillfållen Efterfrågan på extern ut bildning har varit större Utbildade och än förväntat under året. informerade personer Förebyggandeutbildningarna vänder sig till privata företag, kommunala förvaltningar, ideella föreningar, skolelever m.fl. Exempel på utbildningar för som genomförts är: Systematiskt brandskyddsarbete, Grundläggande brandskyddsutbildning, HLR (hjärt-lungräddning), sjukvårdsutbildning samt Heta arbeten Exempel på informationstillfållen som genomförts under perioden: Vid Lillesjöverket och Uddevalla Energis ärliga julgranseldning mötte vi närmare 6oo personer där vi förde ut vårt budskap om risker i hemmet och bostaden. Utbildning av kommunernas alla 4:e och 7:e klassare löper på enligt planerat. seglingstävlingen Lysekils W omen match, Skalhamnsdagarna, Watersplasch i Lysekil, Familjedagarna i Munkedal, Totalförsvarets dag och Bo & Leva mässan i Uddevalla är några av de evenemang som vi har närvarat vid och pratat och informerat om brandskydd. Inför advent och nationella brandvarnardagen 1/12 har styrkorna varit ute i de flesta tätorterna och informerat om bl. a. julrelaterade risker enligt konceptet "aktiv mot brand". Julkalendrar har delats ut till alla förskaleelever i Munkedal och Lysekil. I Uddevalla gjordes detta i samband med information av brandstyrkorna i centrum och på Torps köpcenter. 9

372 Fjfektmål15 RMB skafölja upp alla räddningsinsatser somföranletts av bränder eller andra olyckor med syfte att minska riskenför att olyckor upprepas samt att genom den samlade erfarenheten öka kunskapsnivån inom den egna organisationen. - Detta ska ske genom att alla insatsrapporter ska läsas ochföljas upp Måluppfyllnad 2016 KOMMENTARER 15 Under perioden har tre händelser eller insatser inträffat som föranlett behov av fördjupad utredning. Olycksundersökning utförs efter alla olyckor som föranlett en räddningsinsats i syfte att bedöma hur effektiv räddningsinsatsen varit och hur erfarenheterna kan tas till vara inom organisationen. Även uppföljningsarbete av forbundets insatser och automatlarm utförs, vilket återkopplas till förbundets operativa styrkor i form av förbättringsåtgärder.! l'~ J?J l<'tl\ I r; G 3 Antalet olyckm, viiderrelaterade händelser och brändet samt dess konsekvenser ska kontinuerligt minska och ingen person ska omkomma cher skadas allvarligt i samband med olycka eller brand. LARM/ STATION AUTOMATLARM/ STATION Uddevalla o Uddevalla Ljungskile Ljungskile Munkedal Munkedal Lysekil Lysekil Brastad 8s 82 Brastad Skaftö Skaftö 8 9 Hedekas Hedekas 8 9 TOTALT TOTALT Antalet automatlarm utan brandtillbud forts- ätter att minska, 29 larm fårre 2017 jämfört med år Dessvärre innebär det därmed att antalet larm som är "skarpa" larm har ökat med 29larm. Förbundets totala antallarm under 2017 uppgår till st. Gmf år 2016). Flest larm inträffade under perioden maj-augusti och minst antallarm under periodenjan-april

373 E.ffektmå/16 Räddningstjänsten ska hålla anspänningstiderna. - Detta ska ske genom att anspänningstiderna ska understiga 90 s för heltidsstyrkan, 360 s för deltidsstyrkan i Ljungskile och 300 s för övriga deltidsstyrkor. station (antagna anspänningstider) 2017 Uddevalla (90s) 90 KOMMENTARER 16 Ljungskile (360 s) 363 Munkedal (300 s) 310 De genomsnittliga an- Lysekil (300 s) 308 spänningstiderna var som Brastad (300 s) 300 högst under vinterhalvåret Skaftö (300 s) 301 september-april (8 månader) då hastighet måste Hedekas (300 s) 295 anpassas till väglaget och Genomsnittlig tid (279 s.) 281 därmed tar det längre tid att komma till brandstationen. De lägsta genomsnittliga anspänningstiderna inföll under perioden maj-augusti (4 månader) som sammanfaller med den period då antalet larm är som högst. Under denna period kan betydligt högre hastighet hållas in till brandstationen Tidspunkten för när kvittensen från den första aktiverande styrkan sker är helt avgörande för att anspänningstiderna ska uppnås. I undantagsfall kan kvittensen dröja av olika anledningar och dessa tider ger kraftiga utslag på utfallet. Rutinera för kvittering av larm är kända i organisationen men däremot kan situationer uppstå som innebär avsteg från rutin. Exempel på avsteg kan vara: Larm där ytterligare utrustning krävs innebär en fördröjning av kvittens. Larm där adressen är okänd eller oklar innebär en fördröjning av kvittens. Larm där befålet är upptagen av ex radiokommunikation innebär en fördröjning av kvittens. Utöver ovanstående har även brister i hur händelserapporter fylls i uppmärksammats, fel tidsangivelser anges, som påverkar utdata vid uppföljning. Dessa brister kommer att hanteras under 2018 bland annat genom ytterligare utbildning för berörd personal

374 Effektmål l? Räddningstjänsten ska hålla sina insatstider. -Detta ska ske genom att insatstiderna ska understiga 6oo s.för heltidsstyrkan, 660 s.för deltidsstyrkan i Ljungskile och 6oo s för övriga deltidsstyrkor. KOMMENTARER 17 Borttaget på inrådan av direktionen Ejjektmål18 RMB ska ha en god insatsförmågaför de händelser som bedöms kunna inträffa i medlemskommunerna. -Detta ska ske genom att upprättad övningsplan ska följas. KOMMENTARER t8 Det är inom de fem fokusområden brand i byggnad, trafikolyckor, drunkning och kemövningar som vi ständigt forsöker utveckla oss och därför valt att följa upp i effektmålet. Övning (tillf'ållen per person) Trafikolyckor Rökdykning AFS 2007:7 Vattenlivräddning & Sjöolycka HLR/sjukvård Objektsorientering TOTALT

375 INRfKTNING,1 Vi ska följa med i utvecklingen, ha modern teknik och moderna arbetsmetoder. Lokaler, fordon och utrustning ska vara väl skötta. Ejjektmål19 Räddningstjänstens fordon ska godkännas vid den årliga besiktningen. - Genom rutiner, underhållsplaner samt schemalagd egenkontroll ska god standard på våra utryckningsfordon upprätthållas och brister upptäckas innan besiktning. Måluppfyllnad 2016 KOMMENTALU':R llj 38 fordon har genomgått kontrollbesiktning, samtliga har godkänts. Samtliga utryckningsfordon har under året servats enligt tillverkarnas rekommendationer c~- ' ' o l - l / --rr :""'~-~...../ -..,.----z--j - -- \...., -7 '"'. _,_-. E1fektmål 2 0 Vid anmälning om brister på räddningstjänstens fordon ska dessa åtgärdas inom 3 veckor. - Med hjälp av kunnig personal, serviceavtal och goda uppföljningsrutiner ska bristerna åtgärdas. KOMMENTARER 20 Samtliga felanmälningar som inkommit har analyserats och prioriterats. Samtliga brister som skulle kunna påverka funktionaliteten eller säkerheten har åtgärdats inom satt tidsram. 13

376 Effektmå/21 Vid anmälningar av brister på räddningsmateriel ska det åtgärdas inom 3 veckor. -Rutiner för felanmälningar på materiel ska utvecklas för att rapportering och uppföljning ska bli enkel. Alla ska informeras om vikten av att skriva felanmälningar. Måluppfyllnad % 100%...:!) KOMMENTARER 21 Samtliga av de 180 anmälda bristerna på räddningsmateriel har åtgärdats eller ersatts inom tidsramen på 3 veckor. Under året har nya rutiner för rapparering av briser genomförts så vissa brister är troligen inte rapporterade. J::\' R I Ki'N I~..; t; - t Vi ska tillsammans skapa en god psykosocial arbetsmiljö, utfö~ a våra arbets uppgifter på ett säkci t o-ch effektivt sätt och stimuleru.individudl utveckjing. Effektmål 22 Frisknärvaron på räddningstjänsten ska vara hög, 94% eller högre. -Detta ska uppnås genom systematiskt arbetsmiljöarbete och godföretagshälsovård samt tillgång till träningslokal och årligt medarbetar samtal. KOMMENTARER 22 Förbundet har en väldigt hög frisknärvaro i jämförelse med många andra organisationer. Under våren gjordes upphandling av företagshälsovård för att komma i fas med Uddevalla kommun som vi normalt ska ha hängavtal med. Under våren har också hållits arbetsmiljöutbildning för arbetsledare. Den genomfördes tillsammans med Hälsobolaget vid två tillfållen. 14

377 Under hösten var all heltidspersonal kallad till utbildning kring nya förskriften om Organisatorisk och Social arbetsmiljö. Vi har även under året kommit igång med vårt systematiska arbetsmiljöarbete. De innebär bl. a att skyddskommittemöte hålls ett antal gånger om året samt APT för olika personalkategorier. INRIKTN fl\c ;) Vi ska arbeta kostnadsertcktivt och de olika verksamhetsområdena ska inom ramen för tilldelade medel säkerställa att arbetsuppgifterna löses på bästa och mest kvalitetssäkra sätt, Effektmål 23 Räddningstjänstens intäkter ska överstiga kostnaderna. - Detta ska uppnås genom tydliga budgetansvarsområden, där budgetansvariga följer upp, analyserar och planerar så att ett positivt resultat uppnås tkr KOMMENTARER 23 För mer information se respektive verksamhetsområde och avsnitt Ekonomi 15

378 \ 'ERKSAi\[1 l FT :2017 ' Direktion_, Fhrbumlsclu4 Viktiga händelsel' Med anledning av att försvarsmakten och MSB tagit fram en ny planering för totalförsvaret och att SKL har gett ut riktlinjer för hur kommunernas krisberedskap vid förhöjd beredskap återtas har förbundet krigsplacerat samtlig personal och förbundschefen utarbetat "Riktlinjer for räddningstjänst under skymningsläge och höjd beredskap". I arbetet har funktioner så som juridiska förutsättningar, organisation, materielförsörjning, redundant kommunikation, VMA och skyddsrum m.m. analyserats och fastställts. Under juni drabbades Lysekil av ett oljepåslag där förbundet arbetade intensivt tillsammans medlemskommuner, räddningstjänster i närområdet, kustbevakningen, försäkringsbolag och saneringsföretag för att lokalisera och sanera kustremsan. Arbetsmiljöverkets föreläggande gällande Uddevalla brandstation resulterade i att Uddevalla kommuns fastighetsavdelning byggde en provisorisk hall framför den gamla vagnhallen samt att brandstationen inhägnades. Med dessa åtgärder uteblev vitet om 200 tkr från Arbetsmiljöverket. Pel'sonal och kompetensutveckling I april anställdes en ny operativ chef i samband med att den tidigare operativa chefen valde att gå tillbaka till en funktionsansvarig tjänst. Vidare har en HR-strateg anställts. I samband med en omorganisation som trädde i kraft från och med december tillträde dock denne tjänsten som administrativ stabschef. Omorganisationen innebär att personal som ansvarar för ekonomi, personal-, utrednings- och administrativa frågor numer utgör en enad stabsfunktion med en och samma chef istället som tidigare då dessa funktioner var utspridda i organisationen. En utbildning har genomförts i medarbetarsamtal för Visions avtalsområde. En lönepolicy har arbetats fram och antagits av direktionen som ett led i att upprätthålla lönespridning och att stimulera utvecklingen genom individuell lönesättning. I samarbete med Munkedal och Lysekils kommuner har rekryteringsoffensiv för RIBanställning mot kommunalt anställd personal genomförts. Förbundet har med syfte att höja kvaliteten i utvecklingsarbeten utbildat fyra medarbetare i projektstyrning. Som en första del i förbundets systematiska arbetsmiljöarbete har en policy antagits av direktionen och därtill kopplad planering samt metodanvisningar som framarbetats. Utbildningar för alla chefer och arbetsledare på heltid har också skett vid tre halvdagar med hjälp av Hälsobolaget. En överenskommelse har kommit till stånd mellan förbundet och medlemskommunerna om hantering av taxor och avgifter enligt indexmodell och beslut om bemyndigande för förbundet i enlighet med överenskommelsen har fattats i respektive kommunfullmäktige och gäller från och med 2017 års taxor och avgifter. 16

379 Direktlon Budgetavvikelse BUDGET 2017 (Belopp l tkr) 2017 Intäkter Kostnader -477 o o o <i Ekonomiska kommentarer Resultat för 2017 uppgår till -477 tkr, vilket är 113 tkr lägre än förväntat (negativ budgetavvikelse). Resultatet påverkas av: Under året har direktionen haft två extrainsatta direktionsmöten Direktionens presidier har varit iväg vid tre tillfållen under året, tvådagars Ledningskonferens Räddningstjänst, tvådagars konferens Räddsam VO samt en dag till NÄRF för överläggningar med presidiet där. Förbundschef Budgetavvikelse BUDGET 2017 (Belopp ltkr) 2017 Intäkter 4:1 Kostnader -2'l16 o 41 o Ekonomiska kommentarer Resultat för 2017 uppgår till tkr, vilket är 283 tkr lägre än förväntat (negativ budgetavvikelse). Resultatet påverkas av: 284 tkr i högre personalkostnaderna än beräknat. Dessa kostnader härleds dels till att personalstyrkan har utökats med en administrativ stabschef men även till att förbundschefen har haft beredskap. Kompetensutvecklingskostnader har överskridits med 42 tkr De 41 tkr i intäkt härrör ersättning från Lysekils kommun för hjälp med ledningsstöd i samband med oljesane- 17

380 Förbundsgemensam verksamhet Viktiga händelser Förbundet har tillsammans med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, tagit fram ett åtgärdsförlag för att tekniskt stärka besluts- och ledningsstödet. Det innebär för förbundet att vi moderniserar våra ledningsplatser i de tre kommunernas huvudbrandstationer. Efter två upphandlingsförfaranden är nu leverantör för detta bestämts. Personal och kompetensutveckling Under 2017 har en brandingenjör tillsvidareanställs så förbundet därmed har tre brandingenjörer. Ett antal kompetens- och vidareutbildningar har skett under året b.la. för vårt verksamhetssystem Daedalos har gjorts en del utbildningsinsatser för att kunna nyttja systemet fullt ut. Förbundsgemensamt Budgetavvikelse BUDGET2017 (Belopp l tkr) 2017 Intäkter Lli4 Kostnader Ekonomiska kommentarer Resultat för 2017 uppgår till tkr, vilket är tkr högre än förväntat (positiv budgetavvikelse). Resultatet påverkas av: Förbundet har erhållit 126 tkr i försäljningsintäkter för anläggningstillgångar. 58 tkr i ersättning från Lysekils kommun för insatser vid oljepåslaget under sommaren har erhållits. o l 020 ~u Förbundets avskrivningskostnaderna har varit 107 tkr lägre än beräknat pga. tidpunkt för investering har försenats. Bland annat med anledning av att två brandingenjör varit föräldralediga större delen av året men enbart ersatts av en vikarie har personalkostnaderna varit lägre än förväntat, 277 tkr. Den omorganisationen som gjordes under 2016 ger totalt sett lägre kostnader 2017 än 2016 vilket återses i en lägre budget för Förbundsgemensamt (Belopp i tkr) BUDGET 2017 Budgetavvikelse 2017 Internt PO-pil.lägg Faktiskt PO o -o I l~ Q -117(>5 Löneväxlingar -~ -o o Ekonomiska kommentarer Förbundets totala schablonberäknade PO-kostnaderna ger en differens mot de faktiska PO-kostnaderna med 109 tkr. En differens mellan personalens betalningar via löneväxlingar för privat sjukförsäkring etc. ger 2 tkr i avvikelse mot faktiska kostnader.

381 Revisorer Budgetavvikelse BUDGET2017 (Belopp i tkr) 2017 Intäkter Kostnader -m Ekonomiska kommentarer Medlemsavgift för revisionen är baserad på tiden före förbundsutökningen. Då arvodesbestämmelser ska följa största kommunens bestämmelser visar det sig att medlemskommunernas budget till revisionen inte räcker till. o o o o ~ Medlemsavgifter drift IBelopp i tkr) Intäkter Ekonomiska kommentarer Förbundet har tillsammans med medlemskommunerna tagit fram en överenskommelse gällande medlemsagviften som tillämpades för första gången BUDGET Budgetavvikelse 2017 o o I och med denna överenskommelse har arbetet med medlemsavgift och budget för 2017 underlättats avsevärt. Pensioner Budgetavvikelse BUDGET2017 IBelopp i tkr) 2017 Medlemsavgift, pension (j 4i46 Uppr. Medl.avg, avsättn. 127 Pensionskostnader 3 41'6 Pensionsavsättning -127 Ekonomiska kommentarer Enligt den upprättade pensionsöverenskommelsen mellan förbundet och medlemskommunerna ska förbundets pensionsåtaganden täckas fullt ut av medlemskommunernas medlemsavgift (pension) samt av uppräkning av ~,.g; i' f~!j\ _,,9lil9 o o medlemsavgiften för pensionsavsättningar. Förbundets pensionskostnader och pensionsavsättningar är således inte resultatpåverkande för förbundet. 19

382 Förebyggandeavdelning Viktiga händelser Under året har omkring 570 ärenden av myndighetskaraktär hanterats. Förutom det löpande planenliga arbetet kan nämnas följande aktiviteter: Projektet Rättssäker tillsyn som påbörjades under 2016 har frän och med 2017 övergått som rutin för tillsynsarbetet. Alla tillsyner dokumenteras och protokolleras i form av tjänsteanteckning och föreläggandeprotokoll I samband med uppstarten av detta har ett intensivt arbete pågätt med att ta fram protokollsmallar och vägledning som stöd för tillsynsförrättarna. Räddningstjänsten har under året i samband med att entreprenörerna gått över till nytt verksamhetspro gram, Ritz, tecknat avtal med SSR, Sveriges skorstensfejares riksförbund för tillgång till programmets uppföljningsverktyg, detta innebär en större möjlighet och transparens för räddningstjänsten och kommunerna att följa entreprenörernas arbete. Personal och kompetensutveckling Personal frän avdelningen har under året deltagit och närvarat vid olika konferenser och seminarier, som exempel kan nämnas: Förebyggandekonferens i Karlstad. Brandskyddsföreningens seminarium i Varberg om Individanpassat brandskydd. Utbildning för Tillståndshandläggare för explosiva varor i Göteborg. Nyheter i Boverkets Byggregler i Stockholm. Brandfarlig vara konferens i Malmö. Det nationella" Socialtförebyggande nätverket" i Göteborg. MSBs seminarium i Karlstad om Rättssäker brandskyddskontroll. Övrigt Under hösten bjöd räddningstjänsten in medlemskommunernas politiker och chefstjänstemän frän socialtjänsten till ett halvdagsseminarium om individanpassat brandskydd. föreläsare från räddningstjänsten Vast delade med sig av hur de jobbar med dessa frågor i Varberg och Falkenberg. Räddningstjänsten gör därför tillsammans med socialtjänsterna i medlemskommunerna under 2018 en gemensam ansats för ett individanpassat brandskydd med syfte att förbättra och förstärka brandskyddet för de personer som inte har förmåga att själva hantera en brandsituation i sin bostad. Förebyggandechef ((Belopp i tkr) Intäkter Kostnader BUDGET 2017 Budgetavvikelse Ekonomiska kommentarer Avdelningens resultat för 2017 är tkr vilket ger 20 tkr i lägre resultat än förväntat (negativ budgetavvikelse). 20

383 Resultatet påverkas av: Avdelningen har genererat 68 tkr i högre intäkter än förväntat vad gäller avgifter för tillsyner och tillständsansökningar. Då efterfrågan på de externa förebyggandeutbildningar har varit högre än förväntat har detta genererat i högre utbildningsintäkter, 31 tkr, men även i ökade kostnader för utbildningsmateriel, 42 tkr. Dessutom har avdelningen fått 99 tkr i ersättning från Försäkringskassan för en nystartstjänst men har i samband med detta även haft högre kostnader lönekostnad. Denna tjänst övergick senare till en t.v. tjänst under året. Totalt har avdelningen haft 109 tkr i högre lönekostnader under året. Avdelningen har även haft högre fortbildningskostader, 40 tkr. Teknisk avdelning Viktiga händelser En ny båtplats har iordningställts i anslutning till övningsområdet i Uddevalla. Detta för att den gamla platsen var belägen innanför avspärrat område vid Riversidekajen. Personal Två personer har anställts på avdelningen under året. Båda är placerade i Munkedal och ersätter två vakanser sedan Tre personer har gått utbildats i administrering av larmdatorerna. Materiel ochfordon En slangtvättmaskin har installerats. Tre personbilar har införskaffats för att ersätta äldre fordon som avvecklats. För att tillgodose miljökraven har en ny dieselcistern med miljölåda och en miljöcontainer anskaffats. Larm, IT och telefoni En uppdatering av stationernas ledningsplatser har upphandlats och kommer att installeras i början på Fastigheter Förbundet hyr sina brandstationer av respektive kommun vilket innebär att en del av fastighetsskötseln och reperationerna av byggnaderna sköts av de kommunala fastighetsavdelningarna. Den enda byggnad som förbundet äger är förrådshallen på Siviks övningsområde i Lysekil. 21

384 Fastighetsägaren för Uddevalla brandstation har byggt en ny vagnhall framför den gamla för de fyra tyngsta fordonen. Detta pga. överskriden maxbelastning på det gamla golvet. Under 2017 har Uddevalla kommun genomfört en förstudie av ny brandstation i Uddevalla. Möten med olika intressenter och även studiebesök vid Karlstadsregionen har arrangerats. Beslut är nu fattat av kommunstyrelsen att genomföra detaljplaneringen under Förhoppningsvis kommer även förprojekteringen att genomföras under Angående brandstationen i Ljungskile är inblandade parter nu överens om att bygga om det gamla reningsverket till brandstation. Här väntar vi bara på att projektet ska starta upp då nödvändigt underlag redan finns framtaget. Brandstationen i Lysekil har varit föremål för arbetsmiljöförbättringar under en längre tid. Där har nu arbetet startats upp med att bygga nya lokaler för omklädning, dusch och träningsmöjligheter. Det ska även installeras reservkraft och klimatförbättrande åtgärder. För att förstärka det civila förvaret har vissa förberdelser genomförts for att iordningställa skyddet i RC:n på Uddevallastationen. Intäkter Teknisk chef (Belopp i tkr) BUDGET Budgetavvikelse Kostnader Ekonomiska kommentarer Avdelningens resultat för 2017 är tkr vilket ger 406 tkr i bättre resultat än förväntat (positiv budgetavvikelse). Resultatet påverkas av: Avdelningen har erhållit 154 tkr mer i lönebidrag från Arbetsförmedlingen för personal inom bilvården än beräknat. Det under året reviderade serviceavtalet med New W ave för sprinklersystem har genererat i en intäktsutökning om 207 tkr. Ersättning för brandssläckarservice i Munkedals kommun har gett 154 tkr. Med anledning av att avdelningen under större delen av året har haft en vakant tjänst samt att personal varit långtidssjukskriven har detta avdelningens personalkostnaderna varit 526 tkr lägre än förväntat. Förbundet har haft 706 tkr i högre driftskostaderna under året som till största delen härleds till reparation, service och underhåll av transportmedel men även till telefoner, IT och larm. Ytterligare en tung kostnadspost är högre kostnader för elarbeten på stationen i Uddevalla gällande installation av Rakeistyrda portar samt reperation av trafikljusen utanför stationen. 22

385 Operativ avdelning Viktiga händelser Under året har olika arbeten och projekt påbörjats eller utvecklats, t. ex.: säkerhet på väg Arbete på hög höjd Kommunikations-/sambandsutrustning har utvecklats Arbetet med andningsskydd har utvecklats Koncept om friska brandmän har utvecklats Människan bakom uniformen startades upp tillsammans med kommunerna Personal och Kompetensutbildning Vi har under året genomfört ett stort rekryteringsarbete gällande räddningspersonal i beredskap. Vissa satsningar på kompetensutbildning har gjorts, bl.a. har två personer utbildas i trafiksäkerhetsregler, fyra personer utbildats i alternativa bränslen, två personer genomfört utbildning i tillsyn förebyggande, fyra personer gått en fortbildning i arbetepå hög höjd. Dessutom har interna övningar för befålen i organisationen genomförts enligt plan, operativ övningsdag för fyra statoner har genomförts och några i personalen har påbörjat körkortsutbildning för lastbil. Under första tertialet har vi nyutbildat på räddningsinsats samt räddningsledning A enligt tabellen nedan. Två brandmän från Uddevalla heltid har genomför endagskurs i ämnet fallskydd för att möta upp vårt pågående projekt Arbete på hög höjd. Kompetensutbildning Plan Utfall Plan Utfall Plan Utfall Plan RÄLA l l RÄLB RIB l l l o o 1 l Tillsyn A l l l l 23

386 Intäkter Kostnader Operativ chef (Belopp i tkr) BUDGET Budgetavvikelse Ekonomiska kommentarer Avdelningens resultat för 2017 är tkr, vilket är +129 tkr i bättre resultat än förväntat (positiv budgetavvikelse). Resultatet består till största delen av: Avdelningen är förbundets personaltätaste avdelning vilket ger stora differenser i kostnaderna mellan åren. Personalkostnaderna har dock totalt sett varit 259 tkr lägre än det beräknade. Då antalet utryckningar varierar mellan åren samt att vi tyvärr då och då drabbas av storskaliga händelser behöver dock förbundet ta med detta i beräkningen vid budgeteringen. satsningar på kompetensutveckling har genererat 344 tkr i högre kostnader än vad som avsatts för detta. Nytt avtal har genererat i 212 tkr i lägre kostnader för företagshälsovård för avdel- n ingen. Avdelningen har erhållit 54 tkr i ersättning från Lysekils kommun för insatser vid oljepåslaget under sommaren. Utryckning vid automatiska brandlarm orsakade av ovarsamhet har genererat 73 tkr i högre intäkter än vad som budgeterats för. Ersättning av NU-sjukvården för IVPAlarm (i väntan på ambulans) ger en intäkt om 87 tkr. Även 20 tkr i utökad ersättning för lyfthjälp, 23 tkr i utökad ersättning från MSB och genererar ytterligare intäktsökning. Förbundet har rätt till ersättning för restvärdessanering men under året har inte ersättning begärts i den omfattning som vi har kunnat göra, 101 tkr. Detta kommer att följa upp mer noggrant under MEDARBETARE Antal anställda Den 31 december 2017 fanns det 199 personer anställda inom forbundet. Av de anställda var 136 arvodesanställda i beredskap. Av de totala antalet anställda var det 13 kvinnor. Av dessa kvinnor är 5 arvodesanställda och 8 är heltidsanställda. 24

387 Alderstruktur Förbundets medelålder för brandmän i heltidsstyrka är 38,6 år, räddningstjänstpersonal i beredskap 41,3 år och dagtidspersonal47,7 är. Pensionsavtal för brandmän i i heltidsstyrka ger möjligheten att gå i pension vid 58 års ålder och under de närmsta åren är flera pensionsavgångar att vänta. I tabellen nedan redovisas åldersfördelning samt en uppdelning mellan heltidsanställd personal respektive räddningstjänstpersonal i beredskap. Ålder Antal Totalt %av total Antal heltid Antal deltid Antal Totalt ,6% ,6% ,7% ,6% o- 9 4,5% Totalt 199 1oo,o% sjukfrånvaro sjukfrånvarostatistiken visar på hög frisknärvaro i förbundet. I tabellerna nedan redovisas sjukfrånvaro fördelat per åldersgrupp, per kön samt hur stor andel av sjukfrånvaron som var längtidssjukskrivning. sjukfrånvaro per åldersgrupp år eller yngre 0,6% 1,13% år 3,52% 3,64% 50 år eller äldre 1,12% 0,76% TOTALT 3,64% 2,50% sjukfrånvaro per kön Kvinnor 1,88% 1,61% Män 2,43% 2,60% TOTALT 4,13% 2,50% Långtidssjukskrivning Kvinnor o,oo% o,oo% Män 47,2% 52,69% TOTALT 43,40% 49,20% 25

388 P e r so nalrörl i g h et Under året har 25 personer avlutat sina tjänster och förbundet har nyanställt 26 personer. Personalkostnad Räddningstjänsten är en personalintensiv verksamhet och den största andelen av förbundets kostnader är därmed personalrelaterade kostnader som 2017 uppgick till 75 % av förbundets totala kostnader. Skulden till de anställda avseende inarbetad ej uttagen semesterersättning, inarbetad ej uttagen retro-aktiv ersättning löner samt okompenserad övertid uppgick till66 tkr vid 2017 års slut. Lönerevision i förbundet för hel- och RiB-anställd personal har genomförts traditionellt. De centrala kollektivavtalen för heltidsperon al har utvecklats till att ge möjlighet för de lokala arbetsgivarna att belöna medarbetare som bidrar till verksamhetens utveckling. Vid forra lönerevisionen påtalades att förbundet inte hade en aktuelllönepolicy for individuell lönesättning. Detta är nu åtgärdat och det finns en aktuelllönepolicy där kriterierna arbetats fram gemensamt med den fackliga organisationen. Dock gäller det enbart den daggående personalen som går under Visions avtalsområde. Våra RiB-anställda fick också ett nytt avtal efter en hel del forhandlande på både central- och lokal nivå. Utöver nedanstäende redovisade kostnader har forbundet ytterligare tkr i personalrelaterade kostnader för företagshälsovård och kompetensutvecklingskostnader. Personal (Belopp i tkr) Heltid, inklusive semesterlön Räddningstjänstpersonal i beredskap Övertid, fyllnadstid OB, beredskap Arvode/Förtroendevalda Förändring semester- & löneskuld Pensionskostnader & avsättning ink!. skatt Totalt

389 EKONOMISK ÖVERSIKT Finansiella målföl'forbundet Mål och riktlinjer behövs för att främja en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet samt för att göra uppdraget gentemot medborgarna tydligt, visa hur mycket av de olika verksamheterna som ryms inom de finansiella målen dvs kopplingen mellan ekonomi och verksamhet. Förbundet har enbart ett finansiellt mål för 2017 vilket är att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Årets l'esultat TNTAKTER 11%!l Medl.avg In kl pensionsåtagande KOSTNADER 4% Personalkostn De totala intäkterna uppgår till t kr och de totala kostnaderna till tkr. Förbundets resultat för året är 1155 tkr och det är intäktssidan som genererat det positiva resultatet. Medlemsavgifterna från medlemskommunerna är den största intäktskällan, tkr för drift och 3 s86 tkr i pensionsåtaganden. Övriga intäktskällor är bland annat intäkter för nytt sprinkleravtal med New W ave, brandsläckareserviceavtal med Munkedals kommun, avtal gällande IVPA-larm, uthyrning av materiel och lokaler, ersättningar för restvärdessanering samt utryckning vid automatlarm, taxor och avgifter för tillsyner, tillståndsansökningar och automatlarmanläggningar samt ersättningar från Försäkringskassan för nystarts jobb. Under året har förbundet även erhållit 233 tkr i intäkt från Lysekils kommun för insatser vid oljepåslaget under sommaren. Den största kostnadsandelen står personalkostnaderna för. Andra tunga kostnadsposter är avskrivningar, drift och underhåll av fordon och stationer, räddningsredskap och utrustning, larm och IT m.m. Finansnetto, skillnaden mellan kostnadsräntor och intäktsräntor, uppgick till u tkr. Förbundet har haft 15 t kr i kostnadsräntor och 4 tkr i ränteintäkter. Aren som kommer De utslitna brandstationerna medför att arbetsmiljöarbetet blir en allt mer tilltagande börda som blir allt svårare för förbundet att ta ansvar för som hyresgäster i kommunernas fastigheter. Uddevalla kommun har genomfört en förstudie för ny brandstation. Möten med olika intressenter och även studiebesök vid Karlstads brandstation har arrangerats. Beslut är nu fattat av kommunstyrelsen att genomföra detaljplaneringen under Förhoppningsvis kommer även förprojekteringen att genomföras under Vad gäller brandstationen i Ljungskile är 27

390 nu alla inblandade parter överens om att bygga om det gamla reningsverket till brandstation. Här väntar vi på att projektet ska starta upp då nödvändigt underlag redan finns framtaget. Brandstationen i Lysekil har varit föremål för arbetsmiljöforbättringar under en längre tid och nu har arbetet startats upp med att bygga nya lokaler för omklädning, dusch och träningsmöjligheter. Det ska även installeras reservkraft och utföras klimatförbättrande åtgärder. Förbundet har tillsammans med Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap tagit fram ett åtgärdsförlag for att tekniskt stärka besluts- och ledningsstödet. Det innebär för förbundet att vi moderniserar våra ledningsplatser i de tre kommunernas huvudbrandstationer. Leverantör för detta har upphandlats under Förbundets personalomsättning för RiB-anställd personel är fortsatt hög och rekrytering av ny personal kommer även fortsättningsvis att vara ett omfattande arbete. Samtidigt är trenden den att allt färre söker semestervikariaten som heltids brandmän. Arbetet med att etablera samverkan måste prioriteras även framledes för att motsvara de krav och förväntningar som finns på verksamheten. Detta innebärande framförallt utveckling, samordning och samarbete regionalt (Räddsam VG) och inom Fyrbodal (NÄRF). Materiella anläggningstillgångar Det bokförda värdet på förbundets bilar och transportmedel, maskiner och inventarier samt leasingfordon har minskat med 1179 tkr till tkr. De finansiella leasingavtalens andel av det bokförda värde uppgår tills 149 tkr. Betalningsberedskap Likvida medel uppgick vid årets slut till tkr. Förbundet har utnyttjat checkräkningskrediten under januari, februari och mars det gångna året. Den långfristiga låneskulden var vid årsskifter tkr och avser långfristig del av leasingskuld. soliditet Förbundets soliditeten vid 2017 års slut uppgick till36, 8% (jmf ,4 %). Soliditetet visar hur stor del av tillgångarna som finansieras med egna medel och utgör den långsiktiga betalningsförmågan. Utveckling beror dels på förändring av eget kapital och dels tillgångarnas värdeökning/värdeminskning. En hög soliditet innebär låg finansiell risk medan en låg soliditet kan innebära hög risk för verksamheten. 28

391 Resultaträkning (Belopp i tkr) Not Budget Bokslut Bokslut Verksamhetens intäkter (not l) 7 279,0 8143,9 8433,6 Medlemsavgifter från kommunerna (drift) (not 1) , , ,0 Medlemsavgift frän kommuner (pension) (not 1) 2 228, , ,8 Uppräkning medlemsavgift avsättning pensioner (not 1) 1358, ,5 Jämförelsestörande poster (not 3) 328,9 Verksamhetens kostnader (not 2) s,o , ,5 Pensionskostnader (not 2) , , ,8 Avsättning pensioner (not 2) -1358,0-127,4-3978,5 Avskrivningar (not 4) , , ,6 Nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader 160,0 1185,0 4390,5 Finansiella intäkter (not s) o,o 0,2 3,5 Finansiella kostnader (not 6) -159,0-30,0-15,0 Resultat f"öre extraordinära poster 1,0 1155,2 4379,0 Extraordinära intäkter /kostnader o o Årets resultat/ Förändring Eget Kapital ,2 4379,0 29

392 Balansräkning (Belopp i tkr) Not Bokslut Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, bilar och transpottmedel (not 7) , ,2 Finansiella anläggningstillgångar Finansiella leasingavtal (not 8) 5149,0 5840,8 Långfristig fordran, pensionsåtagande, medl. Kommuner (not 12) 6174, ,7 Summa Anläggningstillgångar 32185, ,7 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar (not 9) ,7 3108,5 Kassa och bank (not 10) 2 204,1 576,5 Summa Omsättningstillgångar , ,0 SUMMA TILLGÅNGAR , ,7 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCHSKULDER Eget kapital vid årets början , ,2 Årets resultat -1155,1-4379,0 Summa Eget Kapital ,2 Avsättning för pensioner (not 11) -6174, ,7 Summa Avsättningar -6174, ,7 Långfristiga skulder (not 13) -4546,0-5022,8 Kortfristiga skulder (not 14) , ,0 Summa Skulder , ,8 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER , ,7 30

393 Kassafiödesa nalys Likvida medel uppgick vid årets slut till tkr. Förbundet har utnyttjat checkräkningskrediten under januari, mars och september det gångna året. Den långfristiga låneskulden var vid årsskifter tkr och avser långfristig del av leasingskuld. (Belopp i tkr) Den löpande verksamheten Not Bokslut Bokslut Årets resultat 1155,2 4379,0 Justering för av- och nedskrivningar, materiella anläggningstillgångar (not 4) 2 621, ,6 Justering för av- och nedskrivningar, leasing (not 8) 6g1,8 818,0 Justering för gjorda avsättningar (not 11) 127, ,5 Justering för försäljning/utrangering 30,4 0,0 Medelfrån verksamhetenföreförändring av rörelsekapital 4 626, ,1 Ökning/minskning av kmtfristiga fordringar ,1-128,8 Ökning/minskning av kortfristiga skulder 6 928, ,1 Kassaflöde från den löpande verksamheten 4 396,1 9126,2 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar (not 7,8) -2164,3-5637,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar o,o 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -2164,3-5637,0 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån o,o 0,0 Amortering av skuld (not 13) -476,8-818,0 Ökning långfristiga fordringar (not 12) -127, ,5 Minskning av längfristiga fordringar o,o o,o Kassaflöde från finansieringsverksamheten -604, ,5 Årets kassaflöde/ f'orändring av likvida medel 1627,6-1307,3 Likvida medel vid årets början (not 10) 576,5 1883,8 Likvida medel vid årets slut (not 10) 2 204,1 576,5 31

394 Uppföljning av Investeringar Förbundet har investerat i materiella anläggningstillgångar för tkr. De investeringar som skett utöver budget 2017 gäller akut byte av båtmotorer till räddningsbåt, slangtvätt som inte blev driftsatt på 2016 års investering som planerat., skyddsplåtar till räddningscentralens fönster då dessa inte levererades när den byggdes och inlösning av två leasingfordon. (Belopp i tkr) Budget Utfall Utfall Materiella anläggningstillgångar: - Maskiner, Inventarier, Byggnadsinventarier 495,0 976,7 306,9 -Fordon och Transportmedel soo,o 1186,6,0 5330,0 Finansiella anläggningstillgångar: -Leasingavtal, fordon o,o 0,0 o,o Summa 995,0 2164,3 5636,9 Notförteckning Resultaträkning: (Belopp i tkr) Not 1 Verksamhetens intäkter exkl. jmf. störande poster Medlemsavgift, drift 66494, ,0 Medlemsavgift, pensionsåtagande 3 416, ,8 Uppräkning medlemsavgift, pensionsåtagande (avsättning pension) 127, ,8 Myndighetsutövning 1088,0 927,9 Årsavgift larm 1 305,4 1208,6 Brandlarm ovarsamhet, Sanering/Restvärde efter räddning, IVP A 1667,3 2116,1 Vattenavgifter, Övriga avgifter räddningstjänst 56,7 43,6 Lokalhyror, tillfälliga lokalupplåtelser 288,6 250,5 Ersättning för verksamhet (bilvård, utbildningar) 2 603, ,9 Försäljningsintäkter, Övriga intäkter o ersättningar 656,4 345,8 Försäljning av entreprenader o konsulttjänster, Övriga ersättningar o intäkter m.m. 199,2 169,5 Övriga Bidrag (Försäkringskassa, MSB, Arbetsför.) 512,0 486,6 Ersättning för säkerhetsamordning från Lysekils och Munkedals kommuner Q 354,2 Summa 78414, ,9

395 Not 2 Verksamhetens kostnader exkl. jmf. störande poster, av- & nedskrivningar Löner och personalomkostnader , ,9 varav: - Löneskuldsförändring 66,0-183,0 - Pensionskostnader, löpande och upplupna premier 3416, ,8 - Pensionsavsättning 127, ,5 Övriga personalkostnader (företagshälsovård, utb.) 1279,3 1408,6 Fastighetskostnader 5 804, ,0 Transportmedel 2 727,9 2012,7 Övriga kostnader 6 612,1 6100,1 Administrativt stödköp från Uddevalla kommun Summa , ,7 Not 3 Jämf"örelsestörande poster Vinst vid forsäljning av maskiner/inventarier 95,6 0,0 Ersättning från Lysekils kommun, oljesanering Q.Q Summa 328,9 0,0 Not 4 Avskrivningar Maskiner 63,5 305 Inventarier 306,6 290,5 Byggnadsinventarier 35,6 35,6 Bilar och transportmedel Summa 2 343,6 2343,6 N o t 5 Finansiella intäkter Räntor likvida medel Q.l 1..2: Summa 0,2 3,5 Not 6 Finansiella kostnader Räntekostnader 13,0 0,0 Pensionsavsättningar, Ränta 0,0-2,0 Räntekostnader leverantörsskuld 3,2 3,1 Bankkostnader Summa 30,0 15,0 33

396 Balansräkning: (Belopp i tkr) Not 7 Maskiner, Inventarier, byggnadsinventarier, bilar och transportmedel Maskiner Ingående anskaffningsvärde 235,0 0,0 Investeringar 570,9 235,0 Försäljning/utrangering 0,0 0,0 Om klassificeringar Q.Q Q.Q Utgående anskaffningsvärde 805,9 235,0 Ingående av- och nedskrivningar -3,0 0,0 Återförda av- och nedskrivningar/ försälj. o utrangering Årets av- och nedskrivningar :l..q Utgående Av- o nedskrivningsvärde -68,3-3,0 Utgående bokf'ort värde 737,7 232,0 Inventarier Ingående anskaffningsvärde 2 950, ,7 Investeringar 405,8 306,8 Försäljning/utrangering 0,0 0,0 Omklassificeringar Q.Q Q.Q Utgående anskaffningsvärde 3 356,3 3185,5 Ingående av- och nedskrivningar -1910,6-1620,1 Återförda av- och nedskrivningar/ försälj. o utrangering 0,0 0,0 Årets av- och nedskrivningar -306, Utgående Av- o nedskrivningsvärde ,2-1913,6 Utgående bokf'ort värde 1139,1 1271,9 Byggnadsinventarier Ingående anskaffningsvärde 213,1 213,1 Investeringar 0,0 0,0 Försäljning/utrangering 0,0 0,0 Omklassificeringar Q.Q 0,0 Utgående anskaffningsvärde 213,1 213,1 Ingående av- och nedskrivningar -71,1-35,5 Återförda av- och nedskrivningar/ försälj. o utrangering 0,0 Årets av- och nedskrivningar -35, Utgående av- och nedskrivningar -106,6-71,1 34 Utgående bokf'ort värde 106,5 142,0

397 Bilar och transportmedel Ingående anskaffningsvärde , ,0 Investeringar 1187, ,0 Försäljning/utrangering -40,0 0,0 Oroklassificeringar Q.Q Q.Q Utgående anskaffningsvärde 26819, ,0 Ingående av- och nedskrivningar , ,2 Återförda av- och nedskrivningar/ försälj. o utrangering 9,6 0,0 Årets av- och nedskrivningar , ,5 Utgående av- och nedskrivningar , ,7 Utgående bokf'ört värde 18879, ,3 N o t 8 Finansiella leasingavtal Ingående anskaffningsvärde leasing 9 941,5 9941,5 Investeringar leasing 0,0 0,0 Försäljning/utrangering -897,4 0,0 Om klassificeringar Q.Q Q.Q Utgående anskaffningsvärde 9044,1 9941,5 Ingående av- och nedskrivningar leasing -4100, ,7 Återförda av- och nedskrivningar/ försälj. o utrangering 897,4 0,0 Årets av- och nedskrivningar Utgående av- och nedskrivningar ,1-4100,7 Utgående bokf'ört värde 5149, ,8 Leasing Leasingfordonen redovisas som en anläggningstillgång i balansräkningen. Tillgångens värde ä1 beräknat genom en summel"ing au åter tående leasingavgifter exklusive moms. f noten redovisas värdet vid ärets början som leasingfordon och som avskrivning redovisas de leasingavgifter som betalats under (u et. Leasingskulden är beräknad av samtliga återsående leasingavgifter uppdelat på kortfi istig respektive långfristig del. N o t 9 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 6 712,5 515,9 Fordringar hos staten 9,1 337,4 Fordringar hos anställda 0,2 0,0 Fordran moms l 038,1 578,0 Förutbetalda kostnader 1251,5 1539,1 Upplupna intäkter ,2 Utgående balans ,7 3108,6 35

398 N o t 10 Kassa och Bank Ingående värde Förändring under året Utgående balans 576,5 1627, ,1 1883,8-1307,3 576,5 Not 11 Avsättning pensioner Ingående pensionsavsättningar Årets avsättning pensioner Utgående balans 6 046,7 127,4 6174, , ,5 6046,7 Pensionsavsättning Enligtfinansiell överenskommelse mellanforbundet och medlemskommunerna angående pensionsåtagande kvarstår personalens intjänade pensionsrätt t o m 2014 som avsättning hos medlemskommunerna. Intjänade pensionsrättfrom 2015 belastar RMB som en direkt pensionsavsättning och indirekt medlemskommunerna som långfristig fordran. Not 12 Långfristig fordring, medlemskommuner Ingående fordran (pensionsavsättning) Årets förändring av fordran (pensionsavsättning) Utgående balans 6 046, , , ,5 6046,7 N o t 13 Långfristiga skulder, leasing Ingående leasingskuld, långfristig del Årets förändring, amortering av lång Utgående balans s 022,8-476,8 4546, ,8-818,0 5022,8 Not 14 Kortfristiga skulder Leasingskuld, kortfristig del Leverantörsskulder Moms redovisningskonto Genomgångskonto löner, övr. löneavdrag Skuld till staten Löneskuld Övriga kortfristiga skulder Utgående balans 602,9 1488,3 0,0-0,4 1972, , , ,0 818,0 863,3 96,5-5,8 1922, , ,0 Eget kapital Årets resultat ,2 1155, , , ,3 36

399 Redovisningsprinciper Förbundets redovisning upprättas enligt kommunallagen och enligt kommunala redovisningslagen samt följer anvisningar och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR. I vissa fall, där praxis inte är enhetlig, görs vissa avsteg från rekommendationerna från normgivande organ. Förbundet följer god redovisningssed, övergripande principer såsom försiktighetsprincipen, matchningsprincipen samt principen om öppenhet. Detta ger sammantaget en rättvisande bild av förbundets ekonomiska resultat och ställning på bokslutsdagen. God redovisningssed God redovisningssed ska medverka till att redovisningen är tillförlitlig och kan utgöra ett objektivt beslutsunderlag för aktörer inom och utom förbundet. God redovisningssed bygger på ett antal grundläggande principer. Inkomster och utgifter hänförs till rätt period och intäkter matchas mot de kostnader som uppstått. Värdering av tillgångar och skulder sker utifrån att resultatet i verksamheten ska vara rättvisande. Principen om öppenhet i redovisningen är viktig för förbundet som är en demokratiskt styrd organisation. Periodisering Intäkter och kostnader på väsentliga belopp periodiseras så att de hänförs till det redovisningsår de hör till. Personalkostnaderna periodiseras genom att arbetad men ej utbetald övertid och andra ersättningar avseende december skuldförs. Detsamma gäller intjänad ej uttagen semester. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna är upptagna i balansräkningen till anskaffningsvärdet minskat med avskrivningar. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdet. Avskrivningstiden baseras på anläggningstillgångarnas beräknade nyttjandeperiod och sker med rak nominell metod, dvs linjär avskrivning. Avskrivning av fårdiginvesterade anläggningstillgångar påbörjas då anläggningen tas i bruk. För räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän gäller att investeringen ska ha en nyttjandetid om minst 3 år och anskaffningsvärdet ska överstiga 1 pris basbelopp. Tillämpningen om anskaffningsvärdet 1 prisbasbelopp började gälla från och med , för investeringar gjorda före detta datum tillämpas 112 prisbasbelopp som gräns för att klassas som investering. Pensioner En finansiell överenskommelse är gjord mellan förbundet och medlemskommunerna att reglering av pensioner sker separat från kostnader för den löpande verksamheten. Det innebär att den faktiska pensionskostanden för respektive år regleras fullt ut gentemot medlemskommunerna. Avsättningar för pensionsskulden upptas i fårbundets balansräkning på skuldsidan och med en lika stor post på tillgångssidan avseende fordran på medlemskommunerna. För samtliga regleringar tillkommer särskild löneskatt (f.n. 24,26 %). Måluppföljning Förbundet följer upp de 22 målen i verksamhetsplan 2017, antagna av Förbundsdirektionen Övrigt Förbundet använder sig av balanskonton enligt Kommun-Bas

400 Ord och Begreppsförklaring 38 Anläggningstillgångar: Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk. Avsättningar: Avsättningar är ekonomiska förpliktelser, vilkas storlek eller betalningstidpunkt inte är helt bestämd. Pensioner intjänade fr.o.m. 2015, inklusive löneskatt 24,26 %, redovisas som en avsättning i balansräkningen. Avskrivningar: Årlig kostnad för värdeminskning av anläggningstillgångar beräknad utifrån förväntad nyttjandetid. Balanskrav: Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, dvs resultatet ska vara positivt. Detta är en miniminivå får att ha god ekonomisk hushållning. Balansräkning: Balansräkningen visar totala tillgångar, skulder, avsättningar och eget kapital på bokslutsdagen. Eget kapital: Eget kapital definieras som totala tillgångar minus totala avsättningar och skulder. Extraordinära intäkter och kostnader: En post klassificeras som extraordinär om den saknar samband med förbundets ordinarie verksamhet, inte inträffar ofta eller regelbundet och uppgår till väsentliga belopp. Finansieringsanalys/Kassajlödesanalys: Finansieringsanalysen/Kassaflödesanalysen ska redovisa betalningsflödena uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringar och finansiering som mynnar ut i förändring av likvida medel. Kassalikviditet: Betalningsförmåga på kort sikt. Likvida medel i förhållande till kortfristiga skulder. Kortfristiga skulder/fordringar: Skulder och fordringar som förfaller inom ett år. Leasing: Klassificering av ett leasingavtal grundar sig på transaktionens ekonomiska innebörd. Ett finansiellt leasingavtal kan sägas motsvara ett köp av objektet i fråga, medan ett operationellt leasingavtal motsvarar hyra av objektet. Likvida medel: Medel i kassa, på bank- och plusgiro. Likviditet: Betalningsförmåga på kort sikt. Långfristiga skulder/fordringar: Skulder och fordringar som förfaller senare än ett år efter räkenskapsårets utgång. Periodisering: Fördelning av kostnader och intäkter till den period då resurserna tillkommer eller förbrukas. Resultaträkning: Resultaträkningen innehäller kostnader och intäkter och visar årets ekonomiska resultat och hur det uppkommit. Den visar även förändringen av det egna kapitalet. Skuldsättningsgrad: Den del av tillgängarna som finansierats med främmande kapital.

401 Reuisionshm Cittelse 39

402 Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Bastiongatan UDDEVALLA Telefon: oo E-post: TRYGO l JET, t\ker II ET OMTA KE

403 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00762 Medborgarförslag från Ulf Andersson om nytt resecentrum Sammanfattning Ulf Andersson har inkommit med ett medborgarförslag som i huvudsak föreslår att ett nytt resecentrum byggs i anslutning till Uddevalla centralstation. Kommunfullmäktige beslutade att överlåta till samhällsbyggnadsnämnden att besluta i ärendet. Enligt kommunens reglemente för nämnderna ansvarar kommunstyrelsen för kollektivtrafikfrågor och strategisk samhällsplanering. Samhällsbyggnadsnämnden bedömer att medborgarförslag faller inom dessa områden och föreslår att kommunfullmäktige överlämnar medborgarförslaget till kommunstyrelsen för handläggning och beslut. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Medborgarförslag från Ulf Andersson Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att överlåta till kommunstyrelsen att besluta i ärendet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

404 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2017/00762 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon Medborgarförslag från Ulf Andersson om nytt resecentrum Sammanfattning Ulf Andersson har inkommit med ett medborgarförslag som i huvudsak föreslår att ett nytt resecentrum byggs i anslutning till Uddevalla centralstation. Kommunfullmäktige beslutade att överlåta till samhällsbyggnadsnämnden att besluta i ärendet. Enligt kommunens reglemente för nämnderna ansvarar kommunstyrelsen för kollektivtrafikfrågor och strategisk samhällsplanering. Samhällsbyggnadsnämnden bedömer att medborgarförslag faller inom dessa områden och föreslår att kommunfullmäktige överlämnar medborgarförslaget till kommunstyrelsen för handläggning och beslut. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Medborgarförslag från Ulf Andersson Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att överlåta till kommunstyrelsen att besluta i ärendet. Peter Larsson Kommundirektör Annica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till Samhällsbyggnadsnämnden Förslagsställaren

405 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2017/00765 Medborgarförslag från Ulf Andersson om nytt resecentrum Sammanfattning Ulf Andersson har lämnat in ett medborgarförslag som i huvudsak föreslår att ett nytt resecentrum byggs i anslutning till Uddevalla centralstation. Kommunfullmäktige överlämnande ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Enligt kommunens reglemente ansvarar dock kommunstyrelsen för kollektivtrafikfrågor och strategisk samhällsplanering. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår därför samhällsbyggnadsnämnden att föreslå kommunfullmäktige att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för handläggning och beslut. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, Kommunfullmäktiges protokollsutdrag, Medborgarförlag från Ulf Andersson, Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beslut. Vid protokollet Sebastian Johansson Justerat Gunilla Magnusson Stig Olsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Sebastian Johansson Expedierat Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

406 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 1(1) Dnr SBN 2017/00765 Handläggare Nämndsekreterare Sebastian Johansson Telefon Medborgarförslag från Ulf Andersson om nytt resecentrum Sammanfattning Ulf Andersson har lämnat in ett medborgarförslag som i huvudsak föreslår att ett nytt resecentrum byggs i anslutning till Uddevalla centralstation. Kommunfullmäktige överlämnande ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Enligt kommunens reglemente ansvarar dock kommunstyrelsen för kollektivtrafikfrågor och strategisk samhällsplanering. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår därför samhällsbyggnadsnämnden att föreslå kommunfullmäktige att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för handläggning och beslut. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, Kommunfullmäktiges protokollsutdrag, Medborgarförlag från Ulf Andersson, Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beslut. Carina Johansson Förvaltningschef Sebastian Johansson Nämndsekreterare Expediera till Kommunstyrelsen

407 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2017/00762 Medborgarförslag från Ulf Andersson om nytt resecentrum Beslut Kommunfullmäktige beslutar att överlåta till samhällsbyggnadsnämnden att besluta i ärendet. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Zeidi Ström, Sonny Persson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Samhällsbyggnadsnämnden Ulf Andersson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

408 Medborgarförslagets ärende: Resecentrum Ditt medborgarförslag: Nytt resecentrum. Behåll centralstationen och i direkt anslutning öster om den byggs terminaler för fjärr- och regionbussar (de fula byggnaderna kommer bort). Från änden av terminalen byggs en linbana som går till Kampehof där stadsbussarna fortsatt utgår ifrån. Alternativt går en pendelbuss emellan och skylta väl för de som vill gå. Ytan som finns för Kampenhofs teminaler kan bli plats för det nya kulturhuset och på så sätt bevaras gräsytan framför museet. Dagens datum: Namn: Ulf Andersson

409 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00186 Samhällsbyggnadsnämndens avrapportering av uppdrag från kommunfullmäktige i samband med flerårsplan och Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att godkänna slutrapportering av sex uppdrag från flerårsplan , och I enlighet med gällande rutin vidarebefordras ärendet för information till kommunstyrelsen och för beslut i kommunfullmäktige. Uppdragen avslutas enligt förvaltningens redovisning. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna samhällsbyggnadsnämndens förslag till slutrapportering av uppdrag från flerårsplan , och samt att överlämna ärendet till kommunfullmäktige för godkännande. - Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 använda 5mkr i kommunbidrag som avser underhållsinsatser på gator och gångbanor. - Samtliga nämnder har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 skapa sysselsättning för ungdomar. - Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 rymma ökade kapitalkostnader inom befintlig ram för att trafiksäkra och tillgänglighetsanpassa gång- och cykelmiljöer, infrastruktur i framförallt stadskärnan samt följdinvesteringar i gator och vägar på grund av nyinvesteringar. - Miljö- och stadsbyggnadsnämnden ska inom tilldelat kommunbidrag genomföra inskanning av bygglovshanslingar i syfte att åstadkomma effektivare verksamhet, rättsäker handläggning och ökad tillgänglighet för medborgare med flera - Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 generera effektiviseringsvinster i den nya organisationen sammantaget 3 mkr vilket ger motsvarande utrymme för ökade kapitalkostnader till följd av nya investeringar - Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 fortsätta med ökade underhållsinsatser på gator och cykelvägar. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

410 Protokoll Kommunstyrelsen forts. 74 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna redovisningen av uppdrag från flerårsplan , och och förklara dem som avslutade. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

411 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(3) Dnr KS 2018/00186 Handläggare Utredare Camilla Karlsson Telefon Samhällsbyggnadsnämndens avrapportering av uppdrag från kommunfullmäktige i samband med flerårsplan och Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att godkänna slutrapportering av sex uppdrag från flerårsplan , och I enlighet med gällande rutiner vidarebefordras ärendet för information till Kommunstyrelsen och för beslut i Kommunfullmäktige. Uppdragen avslutas enligt förvaltningens redovisning. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokollsutdrag Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna samhällsbyggnadens förslag till slutrapportering av uppdrag från flerårsplan , och samt att överlämna ärendet till kommunfullmäktige för godkännande. - Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 använda 5mkr i kommunbidrag som avser underhållsinsatser på gator och gångbanor. - Samtliga nämnder har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 skapa sysselsättning för ungdomar. - Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 rymma ökade kapitalkostnader inom befintlig ram för att trafiksäkra och tillgänglighetsanpassa gång- och cykelmiljöer, infrastruktur i framförallt stadskärnan samt följdinvesteringar i gator och vägar på grund av nyinvesteringar. - Miljö- och stadsbyggnadsnämnden ska inom tilldelat kommunbidrag genomföra inskanning av bygglovshanslingar i syfte att åstadkomma effektivare verksamhet, rättsäker handläggning och ökad tillgänglighet för medborgare med flera

412 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(3) Dnr KS 2018/ Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 generera effektiviseringsvinster i den nya organisationen sammantaget 3 mkr vilket ger motsvarande utrymme för ökade kapitalkostnader till följd av nya investeringar - Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 fortsätta med ökade underhållsinsatser på gator och cykelvägar Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att godkänna redovisningen av uppdrag från flerårsplan , och och förklara dem som avslutade Ärendebeskrivning Nämndens styrkort består av strategier, uppdrag och målsatta mått utifrån kommunfullmäktiges prioriterade områden. Utöver uppdragen som nämnden ger förvaltningen ger kommunfullmäktige, genom flerårsplan, uppdrag till nämnden. Uppdragen som samhällsbyggnadsnämnden fått från kommunfullmäktige i samband med flerårsplan och bedöms kunna slutrapporteras och avslutas. Uppdragen som föreslås avslutas bedöms vara slutförda alternativt hanteras fortsatt inom det ordinarie arbetet. Uppdrag ur kommunfullmäktiges flerårsplan som föreslås avslutas Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 använda 5mkr i kommunbidrag som avser underhållsinsatser på gator och gångbanor. Samhällsbyggnadsnämnden har arbetat med uppdraget genom att använda medlen inom underhållsbudgeten för bland annat beläggning av primärstråk (större leder i och av gång- och cykelbanor). Samtliga nämnder har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 skapa sysselsättning för ungdomar. Utifrån uppdraget har samhällsbyggnad skapat sysselsättning inom måltidsservice, lokalvård, tryckeri och för att inventera tillgängligheten till tillgänglighetsdatabasen. Totalt har sju platser för sysselsättning för ungdomar skapats i förvaltningen inom ramen för uppdraget. Uppdrag ur kommunfullmäktiges flerårsplan som föreslås avslutas Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 rymma ökade kapitalkostnader inom befintlig ram för att trafiksäkra och tillgänglighetsanpassa gång- och cykelmiljöer, infrastruktur i framförallt stadskärnan samt följdinvesteringar i gator och vägar på grund av nyinvesteringar.

413 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 3(3) Dnr KS 2018/00186 Samhällsbyggnadsnämnden har arbetat med uppdraget genom att genomföra åtgärder enligt cykelplan samt genom att projektering av nya cykelvägar pågår och ny beläggning nu finns på flera cykelvägar. Beställning av fortsatta projekteringar inför 2018 kommer att ske. Cykelvägsutbyggnader, hållplatsutbyggnader och trafiksäkra passager utförs inom projektet "Rätt fart i staden". Fortsatt arbete med uppdraget sker inom ordinarie verksamhet. Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 generera effektiviseringsvinster i den nya organisationen sammantaget 3 mkr vilket ger motsvarande utrymme för ökade kapitalkostnader till följd av nya investeringar Samhällsbyggnadsförvaltningen har redovisat enligt komponentredovisning för första året Den nya redovisningen gör att det inledningsvis är svårare att prognostisera och styra utfallet kapitalkostnader. Kapitalkostnaderna för nyinvesteringar ryms inom ram för Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 fortsätta med ökade underhållsinsatser på gator och cykelvägar Underhållsinsatserna på gator och cykelvägar har genomförts. Under året har fyra km gata och tre km gång- och cykelväg belagts med ny asfalt. Övriga uppdrag från kommunfullmäktige som föreslås avslutas Miljö- och stadsbyggnadsnämnden ska inom tilldelat kommunbidrag genomföra inskanning av bygglovshanslingar i syfte att åstadkomma effektivare verksamhet, rättsäker handläggning och ökad tillgänglighet för medborgare med flera Sedan finns inte längre miljö- och stadsbyggnadsnämnden. Uppdraget är genomförts såtillvida att samtliga inkomna handlingar scannas. Äldre handlingar har ännu inte scannats in, detta arbete kommer att genomföras i samband med införande av e-arkiv. Peter Larsson Kommundirektör Camilla Karlsson Utredare Expediera till

414 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2018/00023 Samhällsbyggnadsnämndens avrapportering av uppdrag från kommunfullmäktige Sammanfattning Nämndens styrkort består av strategier, uppdrag och målsatta mått utifrån kommunfullmäktiges prioriterade områden. Utöver uppdragen som nämnden ger förvaltningen ger kommunfullmäktige, genom flerårsplan, uppdrag till nämnden. Uppdragen som samhällsbyggnadsnämnden fått från kommunfullmäktige i samband med flerårsplan och bedöms kunna slutrapporteras och avslutas. Uppdragen som föreslås avslutas bedöms vara slutförda alternativt hanteras fortsatt inom det ordinarie arbetet. Beslutsunderlag Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att godkänna avrapportering av följande uppdrag: Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 använda 5mkr i kommunbidrag som avser underhållsinsatser på gator och gångbanor. Samtliga nämnder har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 skapa sysselsättning för ungdomar. Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 rymma ökade kapitalkostnader inom befintlig ram för att trafiksäkra och tillgänglighetsanpassa gång- och cykelmiljöer, infrastruktur i framförallt stadskärnan samt följdinvesteringar i gator och vägar på grund av nyinvesteringar. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden ska inom tilldelat kommunbidrag genomföra inskanning av bygglovshanslingar i syfte att åstadkomma effektivare verksamhet, rättsäker handläggning och ökad tillgänglighet för medborgare med flera Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 generera effektiviseringsvinster i den nya organisationen sammantaget 3 mkr vilket ger motsvarande utrymme för ökade kapitalkostnader till följd av nya investeringar Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 fortsätta med ökade underhållsinsatser på gator och cykelvägar Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

415 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 1(3) Dnr SBN 2018/00023 Handläggare Verksamhetscontroller Cornelia Kirpensteijn Telefon Samhällsbyggnadsnämndens avrapportering av uppdrag från kommunfullmäktige Sammanfattning Nämndens styrkort består av strategier, uppdrag och målsatta mått utifrån kommunfullmäktiges prioriterade områden. Utöver uppdragen som nämnden ger förvaltningen ger kommunfullmäktige, genom flerårsplan, uppdrag till nämnden. Uppdragen som samhällsbyggnadsnämnden fått från kommunfullmäktige i samband med flerårsplan och bedöms kunna slutrapporteras och avslutas. Uppdragen som föreslås avslutas bedöms vara slutförda alternativt hanteras fortsatt inom det ordinarie arbetet. Beslutsunderlag Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att godkänna avrapportering av följande uppdrag: Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 använda 5mkr i kommunbidrag som avser underhållsinsatser på gator och gångbanor. Samtliga nämnder har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 skapa sysselsättning för ungdomar. Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 rymma ökade kapitalkostnader inom befintlig ram för att trafiksäkra och tillgänglighetsanpassa gång- och cykelmiljöer, infrastruktur i framförallt stadskärnan samt följdinvesteringar i gator och vägar på grund av nyinvesteringar. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden ska inom tilldelat kommunbidrag genomföra inskanning av bygglovshanslingar i syfte att åstadkomma effektivare verksamhet, rättsäker handläggning och ökad tillgänglighet för medborgare med flera Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 generera effektiviseringsvinster i den nya organisationen sammantaget 3 mkr vilket ger motsvarande utrymme för ökade kapitalkostnader till följd av nya investeringar Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 fortsätta med ökade underhållsinsatser på gator och cykelvägar

416 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 2(3) Dnr SBN 2018/00023 Ärendebeskrivning Uppdrag ur kommunfullmäktiges flerårsplan som föreslås avslutas Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 använda 5mkr i kommunbidrag som avser underhållsinsatser på gator och gångbanor. Samhällsbyggnadsnämnden har arbetat med uppdraget genom att använda medlen inom underhållsbudgeten för bland annat beläggning av primärstråk (större leder i och av gång- och cykelbanor). Samtliga nämnder har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 skapa sysselsättning för ungdomar. Utifrån uppdraget har samhällsbyggnad skapat sysselsättning inom måltidsservice, lokalvård, tryckeri och för att inventera tillgängligheten till tillgänglighetsdatabasen. Totalt har sju platser för sysselsättning för ungdomar skapats i förvaltningen inom ramen för uppdraget. Uppdrag ur kommunfullmäktiges flerårsplan som föreslås avslutas Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 rymma ökade kapitalkostnader inom befintlig ram för att trafiksäkra och tillgänglighetsanpassa gång- och cykelmiljöer, infrastruktur i framförallt stadskärnan samt följdinvesteringar i gator och vägar på grund av nyinvesteringar. Samhällsbyggnadsnämnden har arbetat med uppdraget genom att genomföra åtgärder enligt cykelplan samt genom att projektering av nya cykelvägar pågår och ny beläggning nu finns på flera cykelvägar. Beställning av fortsatta projekteringar inför 2018 kommer att ske. Cykelvägsutbyggnader, hållplatsutbyggnader och trafiksäkra passager utförs inom projektet "Rätt fart i staden". Fortsatt arbete med uppdraget sker inom ordinarie verksamhet. Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 generera effektiviseringsvinster i den nya organisationen sammantaget 3 mkr vilket ger motsvarande utrymme för ökade kapitalkostnader till följd av nya investeringar Samhällsbyggnadsförvaltningen har redovisat enligt komponentredovisning för första året Den nya redovisningen gör att det inledningsvis är svårare att prognostisera och styra utfallet kapitalkostnader. Kapitalkostnaderna för nyinvesteringar ryms inom ram för Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 fortsätta med ökade underhållsinsatser på gator och cykelvägar Underhållsinsatserna på gator och cykelvägar har genomförts. Under året har fyra km gata och tre km gång- och cykelväg belagts med ny asfalt.

417 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 3(3) Dnr SBN 2018/00023 Övriga uppdrag från kommunfullmäktige som föreslås avslutas Miljö- och stadsbyggnadsnämnden ska inom tilldelat kommunbidrag genomföra inskanning av bygglovshanslingar i syfte att åstadkomma effektivare verksamhet, rättsäker handläggning och ökad tillgänglighet för medborgare med flera Sedan finns inte längre miljö- och stadsbyggnadsnämnden. Uppdraget är genomfört såtillvida att samtliga inkomna handlingar scannas. Äldre handlingar har ännu inte scannats in, detta arbete kommer att genomföras i samband med införande av e-arkiv. Carina Johansson Förvaltningschef Cornelia Kirpensteijn Verksamhetscontroller Expediera till Kommunstyrelsen

418 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00117 Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan Sammanfattning Barn och utbildningsnämnden begärde (BUN 2016/00438) igångsättningsbeslut av kommunstyrelsen för igångsättning av projektering för om- och tillbyggnad av Ramnerödsskolan enligt redovisad förstudie. Den beräknade kostnaden för projektet var då ca 150 mnkr. Kommunfullmäktige beslutade om igångsättning (KS 2016/396). Den fortsatta projekteringen har visat att de bedömningar som låg till grund för förstudien inte var rimliga med hänsyn till verksamheternas behov eller byggnadens nuvarande status. Avsevärt större insatser krävs för att skapa en skola med goda förutsättningar att svara mot kraven under skolans livslängd. Den nya kalkylen är beräknad till ca 300 mnkr. Något alternativ till fortsatt projektering enligt den nya kalkylen kan barn och utbildningsnämnden inte se. Barn och utbildningsnämnden begär nu beslut om igångsättning enligt de nya förutsättningarna. Ramnerödsskolan är i flerårsplanen upptagen med totalt 150 mkr fördelade på 10 mkr 2017, 70 mkr 2018 samt 70 mkr Hittills är upparbetat 5 mkr. I flerårsplanen är medtaget en kapitalkostnad på ca 7 mkr from när ombyggnationen är klar. Den kommer nu att fördubblas till ca 15 mkr med helårseffekt from Denna ökade kostnad får nu planeras in i kommande flerårsplan I och med att de ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna för investeringen väsentligt förändrats jämfört med de som gällde vid igångsättningsbeslutet ska ärendet underställas kommunfullmäktige för nytt ställningstagande. Christer Hasslebäck (UP) och Stefan Skoglund (S) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Barn och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Budgetunderlag/Kalkyl Ramnerödsskolan Situationsplan Ramnerödsskolan Kommunfullmäktiges protokollsutdrag Kommunstyrelsens protokollsutdrag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Barn och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Förstudie Ramnerödsskolan F Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

419 Protokoll Kommunstyrelsen forts. 76 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna fortsatt projektering för om- och tillbyggnad av Ramnerödsskolan enligt nya förutsättningar. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

420 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2018/00117 Handläggare Lokalstrateg Mattias Hagelberg Telefon Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan Sammanfattning Barn och utbildningsnämnden begärde (BUN 2016/00438) igångsättningsbeslut av KS för igångsättning av projektering för om- och tillbyggnad av Ramnerödsskolan enligt redovisad förstudie. Den beräknade kostnaden för projektet var då ca 150 mnkr. Kommunfullmäktige beslutade om igångsättning (KS 2016/396). Den fortsatta projekteringen har visat att de bedömningar som låg till grund för förstudien inte var rimliga med hänsyn till verksamheternas behov eller byggnadens nuvarande status. Avsevärt större insatser krävs för att skapa en skola med goda förutsättningar att svara mot kraven under skolans livslängd. Den nya kalkylen är beräknad till ca 300 mnkr. Något alternativ till fortsatt projektering enligt den nya kalkylen kan barn- och utbildningsnämnden inte se. Barn och utbildningsnämnden begär nu beslut om igångsättning enligt de nya förutsättningarna. Ramnerödsskolan är i flerårsplanen upptagen med totalt 150 mkr fördelade på 10 mkr 2017, 70 mkr 2018 samt 70 mkr Hittills är upparbetat 5 mkr. I flerårsplanen är medtaget en kapitalkostnad på ca 7 mkr from när ombyggnationen är klar. Den kommer nu att fördubblas till ca 15 mkr med helårseffekt from Denna ökade kostnad får nu planeras in i kommande flerårsplan I och med att de ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna för investeringen väsentligt förändrats jämfört med de som gällde vid igångsättningsbeslutet ska ärendet underställas kommunfullmäktige för nytt ställningstagande. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsnämndens protokoll Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Budgetunderlag/Kalkyl Ramnerödsskolan Situationsplan Ramnerödsskolan Kommunfullmäktiges protokollsutdrag Kommunstyrelsens protokollsutdrag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Förstudie Ramnerödsskolan F

421 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2018/00117 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna fortsatt projektering för om- och tillbyggnad av Ramnerödsskolan enligt nya förutsättningar. Peter Larsson Kommundirektör Mattias Hagelberg Lokalstrateg Expediera till Barn-och utbildningsnämnden Ekonomiavdelningen

422 Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2016/00438 Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan - reviderad kalkyl Sammanfattning Barn och utbildningsnämnden begärde (BUN 2016/00438) igångsättningsbeslut av KS för igångsättning av projektering för om- och tillbyggnad av Ramnerödsskolan enligt redovisad förstudie. Den beräknade kostnaden för projektet vad då ca 150 mnkr. Kommunfullmäktige beslutade om igångsättning (KS 2016/396). Den fortsatta projekteringen har visat att de bedömningar som låg till grund för förstudien inte var rimliga med hänsyn till verksamheternas behov eller byggnadens nuvarande status. Avsevärt större insatser krävs för att skapa en skola med goda förutsättningar att svara mot kraven under skolans livslängd. Detta borde ha förutsetts av båda förvaltningarna redan i samband med förstudien. Den nya kalkylen slutar på ca 300 mnkr (se bilaga). De nya förutsättningarna har kommunicerats med presidierna för barn- och utbildningsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Något alternativ till fortsatt projektering enligt den nya kalkylen kan man inte se. Därför begärs nu beslut om igångsättning enligt de nya förutsättningarna. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse Bilaga 1 Kalkyl Ramnerödsskolan Bilaga 2 Situationsplan Ramnerödsskolan Kommunfullmäktiges protokollsutdrag Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan Kommunstyrelsens protokollsutdrag Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan Protokollsutdrag Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Förstudie Ramnerödsskolan F Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att hemställa hos kommunstyrelsen om fortsatt projektering för om- och tillbyggnad av Ramnerödsskolan enligt nya förutsättningar Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

423 Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden Forts 15 Vid protokollet Pernilla Gustafsson Justerat Cecilia Sandberg (S), Martin Pettersson (SD) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Pernilla Gustafsson Expedierat Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsförvaltningen Grundskolekontor Rektorer Ramnerödsskolan Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

424 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(2) Dnr BUN 2016/00438 Handläggare Förvaltningschef Hans-Lennart Schylberg Telefon Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan reviderad kalkyl Sammanfattning Barn och utbildningsnämnden begärde (BUN 2016/00438) igångsättningsbeslut av KS för igångsättning av projektering för om- och tillbyggnad av Ramnerödsskolan enligt redovisad förstudie. Den beräknade kostnaden för projektet vad då ca 150 mnkr. Kommunfullmäktige beslutade om igångsättning (KS 2016/396). Den fortsatta projekteringen har visat att de bedömningar som låg till grund för förstudien inte var rimliga med hänsyn till verksamheternas behov eller byggnadens nuvarande status. Avsevärt större insatser krävs för att skapa en skola med goda förutsättningar att svara mot kraven under skolans livslängd. Detta borde ha förutsetts av båda förvaltningarna redan i samband med förstudien. Den nya kalkylen slutar på ca 300 mnkr (se bilaga). De nya förutsättningarna har kommunicerats med presidierna för barn- och utbildningsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Något alternativ till fortsatt projektering enligt den nya kalkylen kan man inte se. Därför begärs nu beslut om igångsättning enligt de nya förutsättningarna. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse Bilaga 1 Kalkyl Ramnerödsskolan Bilaga 2 Situationsplan Ramnerödsskolan Kommunfullmäktiges protokollsutdrag Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan Kommunstyrelsens protokollsutdrag Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan Protokollsutdrag Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Förstudie Ramnerödsskolan F Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar

425 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(2) Dnr BUN 2016/00438 att hemställa hos kommunstyrelsen om fortsatt projektering för om- och tillbyggnad av Ramnerödsskolan enligt nya förutsättningar. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Expediera till Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsförvaltningen

426 Budgetunderlag Ramnerödsskolan Förstudie 1, F1 Förstudie 2, F2 systemhandling, SH dat dat dat Hus A 5621 BTA 5746 BTA 5746 BTA Huvudbyggnad 59 mkr 89 mkr 99 mkr Hus B gång 100 BTA - - Slöjd mm 2 mkr Hus C lift (1095 BTA) 1679 BTA 1861 BTA Gymnastik 0,13 mkr 25 mkr 40 mkr HusD 1931 BTA 3580 BTA 3750 BTA Nybyggnad 55 mkr 90 mkr 94 mkr Mark Näridrottspl mm 8 mkr 12 mkr 15 mkr Moduler klassrum Tillfällig evakuering 5 mkr summa entreprenör 124 mkr 216 mkr 253 mkr BH kostnad 20% 26 mkr 44 mkr 50 mkr Summa 150 mkr 260 mkr 303 mkr Orsaker till kostnadsfördyring från förstudie 1: Underdimensionerad förstudie 1 som inte håller för långsiktig verksamhet Hus A hade alltför slimmad organisation i F1 t ex dubbel användning av studiehallsyta och mer detaljerad behovsanalys från verksamheten har tillkommit F2 Mer genomgripande underhåll ca 50% av totalkostnad hus A, för längre livslängd byggnad Hus A med för liten plats för kök/matsal och behov av studiehallen kvarstår Hus A, C, D, fler lärararbetsplatser och plats för administrativ personal Ökade ytbehov i systemhandlingsskede, kostnadsjusteringar Hus A och C fasadrenovering (större underhållsåtgärd), nya fläktrum samt anpassning av befintlig ventilation/vvs till båda hus, utökade teknikytor Hus C har tillkommit med gymnastiksal C, omklädningsrum och gymlokal Hus D funktioner från hus A är flyttat till hus D (administration, nybyggnad av kök matsal) Större parkering med mer trafiksäker angöring, trafikseparering till kök/återvinning Vissa delar ej med i kalkyl exempel, lekutrustning mm, bullerplank, yttre VA, dagvatten Moduler under ombyggnadstid Allmän kostnadsstegring ca 10% sammanställt av Charles Hörnstein projektledare 1 (2)

427 Budgetunderlag Ramnerödsskolan Bilaga 1, fördelning av ytor Förstudie 1 Förstudie 2 Förändring m 2 och procent dat dat Hus A 5621 BTA 5746 BTA Huvudbyggnad Verksamheter 2853 m m m 2-11 % Personalyta 402 m m m % Kommunikationsyta 1204 m m m % Teknikyta mm 687 m m m % Hus C 1095 BTA 1679 BTA 1780 BTA Gymnastik Verksamheter 810 m m m % Personalyta - 20 m m 2 Kommunikationsyta 94 m m m % Teknikyta 68 m m m % HusD 1931 BTA 3580 BTA Nybyggnad Verksamheter 840 m m m % -varav kök/matsal 765 m 2 ökning fr hus A + 50 % Personalyta 207 m m m % Kommunikationsyta 538 m m m % Teknikyta 127 m m m % 2 (2)

428 nä rid rott. pi. ' { \f.. ' ',. :..' ~ Förslag

429 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2016/00396 Barn och utbildningsnämndens förfrågan om att starta projektering av Ramnerödsskolan enligt genomförd förstudie Sammanfattning Den lokalförsörjningsplan som kommunens lokalförsörjningsgrupp tagit fram och som låg till grund för budgetdialogen innehåller många objekt inom barn och utbildningsnämndens verksamheter. Till detta bidrar ökande elevvolymer och gamla slitna lokaler. Kommunfullmäktige fattade den 8 juni 2016 beslut om flerårsplan för perioden Beslutet omfattade ramar för investeringsverksamheten och att varje objekt ska prövas ytterligare gentemot tidigare beslut och kommunens finansieringsprinciper. Som grund ligger också lokalförsörjningsgruppens prioriteringar. Mot bakgrund av detta hemställer barn och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen att få starta projektering av om- och tillbyggnad av Ramnerödsskolan enligt den förstudie som är genomförd och som finns upptagen i lokalförsörjningsplanen. Driftsoch investeringskostnader finansieras inom barn och utbildningsnämndens ram. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Barn och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Förstudie Ramnerödsskolan Beslut Kommunfullmäktige beslutar att barn och utbildningsnämnden får starta projektering av Ramnerödsskolan enligt genomförd förstudie. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Magnus Jacobsson, Kerstin Wallsby Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Barn och utbildningsnämnden Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

430 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2016/00396 Barn och utbildningsnämndens förfrågan om att starta projektering av Ramnerödsskolan enligt genomförd förstudie Sammanfattning Den lokalförsörjningsplan som kommunens lokalförsörjningsgrupp tagit fram och som låg till grund för budgetdialogen innehåller många objekt inom barn och utbildningsnämndens verksamheter. Till detta bidrar ökande elevvolymer och gamla slitna lokaler. Kommunfullmäktige fattade den 8 juni 2016 beslut om flerårsplan för perioden Beslutet omfattade ramar för investeringsverksamheten och att varje objekt ska prövas ytterligare gentemot tidigare beslut och kommunens finansieringsprinciper. Som grund ligger också lokalförsörjningsgruppens prioriteringar. Mot bakgrund av detta hemställer barn och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen att få starta projektering av om- och tillbyggnad av Ramnerödsskolan enligt den förstudie som är genomförd och som finns upptagen i lokalförsörjningsplanen. Driftsoch investeringskostnader finansieras inom barn och utbildningsnämndens ram. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Barn och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Förstudie Ramnerödsskolan Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att barn och utbildningsnämnden får starta projektering av Ramnerödsskolan enligt genomförd förstudie. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson, Paula Berger Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

431 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2016/00396 Handläggare Lokalstrateg Mattias Hagelberg Telefon Barn och utbildningsnämndens förfrågan om att starta projektering av Ramnerödsskolan enligt genomförd förstudie Sammanfattning Den lokalförsörjningsplan som kommunens lokalförsörjningsgrupp tagit fram och som låg till grund för budgetdialogen innehåller många objekt inom barn och utbildningsnämndens verksamheter. Till detta bidrar ökande elevvolymer och gamla slitna lokaler. Kommunfullmäktige fattade den 8 juni 2016 beslut om flerårsplan för perioden Beslutet omfattade ramar för investeringsverksamheten och att varje objekt ska prövas ytterligare gentemot tidigare beslut och kommunens finansieringsprinciper. Som grund ligger också lokalförsörjningsgruppens prioriteringar. Mot bakgrund av detta hemställer barn och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen att få starta projektering av om- och tillbyggnad av Ramnerödsskolan enligt den förstudie som är genomförd och som finns upptagen i lokalförsörjningsplanen. Driftsoch investeringskostnader finansieras inom barn och utbildningsnämndens ram. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förstudie Ramnerödsskolan Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Barn och utbildningsnämndens protokollsutdrag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att barn och utbildningsnämnden får starta projektering av Ramnerödsskolan enligt genomförd förstudie. Peter Larsson Kommundirektör Mattias Hagelberg Lokalstrateg

432 Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2016/00438 Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan Sammanfattning Den lokalförsörjningsplan som kommunens lokalförsörjningsgrupp tagit fram och som låg till grund för budgetdialogen innehåller många objekt inom barn och utbildningsnämndens verksamheter. Till detta bidrar ökande elevvolymer och gamla slitna lokaler. Befolkningstillväxten gäller samtliga verksamheter inom nämndens ansvar men behovet är mest akut inom förskola och grundskola. Kommunfullmäktige fattade den 8 juni 2016 beslut om flerårsplan för perioden Beslutet omfattade ramar för investeringsverksamheten och att varje objekt ska prövas ytterligare gentemot tidigare beslut och kommunens finansieringsprinciper. Som grund ligger också lokalförsörjningsgruppens prioriteringar. Mot bakgrund av detta hemställer barn och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen att få starta projektering av om- och tillbyggnad av Ramnerödsskolan enligt den förstudie som är genomförd och som finns upptagen i lokalförsörjningsplanen. Beslutsunderlag Förstudie Ramnerödsskolan, Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att hemställa hos kommunstyrelsen att få starta projektering av Ramnerödsskolan enligt genomförd förstudie. Vid protokollet Pernilla Gustafsson Justerat Cecilia Sandberg (S), Anna-Malin Björk Joelsson (C) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Pernilla Gustafsson Expedierat Kommunstyrelsen Fastighetschef Samhällsbyggnadsnämnden Grundskolekontoret Lokalplanerare BUN Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

433 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(2) Dnr BUN 2016/00438 Handläggare Skolchef Hans-Lennart Schylberg Telefon Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan Sammanfattning Den lokalförsörjningsplan som kommunens lokalförsörjningsgrupp tagit fram och som låg till grund för budgetdialogen innehåller många objekt inom barn och utbildningsnämndens verksamheter. Till detta bidrar ökande elevvolymer och gamla slitna lokaler. Befolkningstillväxten gäller samtliga verksamheter inom nämndens ansvar men behovet är mest akut inom förskola och grundskola. Kommunfullmäktige fattade den 8 juni 2016 beslut om flerårsplan för perioden Beslutet omfattade ramar för investeringsverksamheten och att varje objekt ska prövas ytterligare gentemot tidigare beslut och kommunens finansieringsprinciper. Som grund ligger också lokalförsörjningsgruppens prioriteringar. Mot bakgrund av detta hemställer barn och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen att få starta projektering av om- och tillbyggnad av Ramnerödsskolan enligt den förstudie som är genomförd och som finns upptagen i lokalförsörjningsplanen. Beslutsunderlag Förstudie Ramnerödsskolan, Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att hemställa hos kommunstyrelsen att få starta projektering av Ramnerödsskolan enligt genomförd förstudie. Ärendebeskrivning Den lokalförsörjningsplan som kommunens lokalförsörjningsgrupp tagit fram och som låg till grund för budgetdialogen innehåller många objekt inom barn och utbildningsnämndens verksamheter. Nämndens lokalbehov är omfattande beroende på en snabbare befolkningsökning än vad tidigare befolkningsprognoser visat. Bara under läsåret 2015/2016 ökade grundskolans elevantal med 324 elever, vilket motsvarar en normal grundskola. Befolkningstillväxten gäller samtliga verksamheter inom nämndens ansvar men behovet är mest akut inom förskola och grundskola. Förskolan har under de två senaste åren inte

434 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(2) Dnr BUN 2016/00438 kunnat erbjuda plats inom lagstiftningens tidsramar, vilket negativt påverkar föräldrarnas möjligheter att börja jobba eller studera som i sin tur leder till mindre skatteintäkter till kommunen. Grundskolan startar hösten 2016 åtta fler förskoleklasser än året innan. För att klara detta måste traditionella skolplaneringsmönster brytas och stora olägenheter skapas för barn, föräldrar och personal. Möjligheterna att önska skola försvinner i stort sett helt. Kommunfullmäktige fattade den 8 juni 2016 beslut om flerårsplan för perioden Beslutet omfattade ramar för investeringsverksamheten och att varje objekt ska prövas ytterligare gentemot tidigare beslut och kommunens finansieringsprinciper. Som grund ligger också lokalförsörjningsgruppens prioriteringar. Preliminärt investeringsbelopp enligt förstudien är 150 mnkr. Barn och utbildningsnämnden har begränsade möjligheter till effektivisering av verksamheten för att skapa det utrymme som krävs för att täcka den tillkommande hyreskostnaden. Dock är lokalanskaffningen nödvändig för att kommunen ska kunna genomföra sitt åtagande. Frågan om nämndens tillkommande lokalkostnader måste fortsatt lyftas i kommande budgetdialoger. Mot bakgrund av detta hemställer barn och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen att få starta projektering av om- och tillbyggnad av Ramnerödsskolan enligt den förstudie som är genomförd och som finns upptagen i lokalförsörjningsplanen. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Expediera till

435 RAMNERÖDSSKOLAN, FÖRSTUDIE. 1. Inledning På uppdrag av Uddevalla kommun, tekniska kontoret har en förstudie genomförts för att se över framtiden för Ramnerödsskolans användning. Till grund för arbetet har ligger en utredning daterad kallad Utveckling av Ramnerödsskolan till en F-9 skola?. Som författare till denna står Ingela Haglund Hansson. Barn och utbildningsnämnden fattade ett inriktningsbeslut om utbyggnad av Ramnerödsskolan till skolår F-9 samt att skolan ska byggas med flexibilitet och möjlighet till omställning. Bakgrunden till beslutet är ovan nämnda utredning. D.v.s. behovet av att skapa en ny attraktiv skola i området. Utredningen har belyst bristen på skolplatser i området samt Ramnerödsskolans förutsättningar rent lokalmässigt, d.v.s. att bygga om/till skolan för att passa alla åldersgrupper. Utredningen har också belyst problemet med segregation och vikten av att alla kommunens skolor erbjuder en likvärdig utbildning. FÖRSTUDIE NYA RAMNERÖDSSKOLAN F

436 1.1 Syftet med förstudien Att utifrån befintliga byggnaders förutsättningar och marktillgång uppfylla önskemål uttryckta i ovanstående utredning. Tydliga visioner om skolan roll i samhället har beskrivits i denna. Utöver detta har några mer specifika önskemål uttryckts. Se nedan. Den nya skolan skall innebära en Nystart där barn börjar i sin skola redan som 6-åring och fortsätter här under hela sin grundskoletid. Det skall vara en attraktiv skola med en utbildning av hög kvalitet för elever, föräldrar och personal. Den nya skolan skall erbjuda en trygg, kreativ och utmanande lärandemiljö både inom- och utomhus för alla elever 6-16 år. Den skall vara en skola Mitt i byn som är öppen även efter skoltid. En mötesplats för barn och vuxna i området med näridrottsplats och lokaler för fritisaktiviteter, studier, kultur m.m. Skolan skall marknadsföra sig genom ett trevligt rykte och en tydlig profil som skall synas i byggnadernas utformning. Skolan skall markera sig i samhället. Fräscha och genomtänkta lokaler bestående av undervisningssalar, grupprum, verkstäder. Trivsamma gemensamhetslokaler och bra arbetslokaler för lärare och övrig personal. En spännande och säker lek- och lärande miljö utomhus som lockar. Skolans användning vad gäller elevernas sammansättning skall vara flexibel över tid. Förstudien visar på en planerad F-9 skola med en 2 parallellig F-6 skola och en 4 parallellig 7-9 skola för ca 650 elever. Detta kommer innebära att skolan får byggas om och att en tillbyggnad skapas. 1.2 Medverkande I framtagande av förstudien har nedanstående personer medverkat: Ingela Haglund Hanson Uddevalla Kn. Arinette Jonshamre Uddevalla Kn. Fredrik Tenander Uddevalla Kn. Peter Madsen Uddevalla Kn. Tony Andersson Uddevalla Kn. Lars-Göran Johansson Uddevalla Kn. Bo Kleberger Uddevalla Kn. Frida Olsson Uddevalla Kn. Jörgen Berg Pyramiden arkitekter Per Irewährn Pyramiden arkitekter 2. Skolområdet 2.1 Fastighetsbeteckning Nyponbusken 16, Uddevalla Kommun. 2.2 Detaljplan Det finns en detaljplan kallad Stadsplanekarta daterad 28 oktober Skolområdet är betecknat med A d.v.s. område för allmänt ändamål. Alla byggnader och den nya tillbyggnaden ligger inom bestämmelsegräns för byggrätt. 2.3 Mark och befintliga byggnader Ramnerödsskolan ligger fint högt på ett berg med fin utsikt primärt åt söder och väster. Skolans tre befintliga hus är i gott skick exteriört men har upprustningsbehov invändigt. Fönsterbyten är nyss genomförda och fasaderna är av tegel vilket borgar för lång livslängd. Uteytorna består i öster av en stor skolgård av asfalt. I väster finns en mer parklik utemiljö med gräs och träd med fin utsikt åt söder. I norr vid Boxhultsvägen finns en stor grusplan med yta för bollspel. Väster om grusplanen finns parkering för skolans personal. Här finns också en återvinningsstation för omgivande bebyggelse. 2.4 Trafik Skolan angörs från en korsning från Boxhultsvägen i norr. I och med att elevantalet mer än fördubblas och att de yngre barnen ofta hämtas och lämnas med bil kommer denna korsning belastas med betydligt mer trafik till och från skolan. För att skapa en bättre säkerhet bör denna korsning byggas om. Ett förslag till ombyggnad finns framtaget av kommunen. En inbjudande cirkulär angöringsplats har skapats uppe vid skolan. På så sätt det blir det enkelt för föräldrar att lämna och hämta barn i de yngre åldrarna. Vidare har angöring för lastfordon till skolan lösts. Det gäller t.ex. transporter till/från kök och återvinningshus. 2.5 Mark Skolområdets huvudentré är vid Boxhultsvägen. En entrégata med trottoar leder upp till skolans byggnader. Öster om entrégatan planeras en ny parkering för personal med 47 P-platser. En näridrottsplats, som kan användas både av skolan under dagtid och av allmänhet under kvällstid, finns planerad vid parkeringen. Under dagtid kan den användas både i idrottsundervisningen och under raster av elever som idkar spontanidrott. Idrottsplatsen innehåller en 7- fotbollsplan och tennisplan längst i norr. Runt dessa finns nät som hindrar att bollar hamnar på Boxhultsvägen. Söder ut finns samlingsplats med gångkoppling till gymnastiksal, basketplan och en beachvolleyplan. Befintlig plats för kulstötning ligger kvar. En löparslinga är inritat längs berget söderut. Entrégatan mynnar i ett entrétorg uppe vid skolbyggnaderna där den befintliga asfaltsplanen öster om hus A fått ge plats för den nya tillbyggnaden för F-3 skolan. De unga eleverna i denna tillsammans med eleverna i 3-6 i A-huset har fått ett egen inhägnat lekområde skiljt från de äldre eleverna. Detta skapar trygghet. En extra kvalitet är äventyrsleken på berget i öster. Också det inhägnat. Mellan byggnaderna finns ett entréstråk kantat av grönska och träd. I söder innanför inhägnaden har 3-6 eleverna fått en separat entré till A-huset. För de äldre eleverna finns den vackra parken väster om A-huset samt idrottsområdet i norr. 3. Byggnaderna Inom området finns 4 byggnader kallade A, B, C, och D. D är den nya byggnaden för årskurserna F Hus A Denna byggnad har studerats för att ge plats för 4 paralleller av årskurserna 7-9. Dess storlek medger ytterligare 2 paralleller av årskurserna 4-6 förutom gemensamma funktioner som t.ex. kök och matsalar. Eleverna i de lägre klasserna har fått en egen entré för att skapa trygghet. Plan 1 innehåller skyddsrum och teknikutrymmen som lämnas ostörda med några undantag gällande de inre rummen mot den outgrävda delen under gården i södra delen. Tilltänkta funktioner framgår av ritning. Av tillgänglighetsskäl har en ny genomgångshiss tillförts på norra gaveln samt en liftplattshiss vid den nya trappan, som förbinder plan2 med fritidsklubben. Även elever i de lägre årskurserna har en invändig förbindelse med fritidsklubben i plan 1. Fritidsklubben har även en utvändig entré som bl.a. möjliggör kvällsanvändning. Plan 2, det publika planet. Här finns de hjärtfunktioner som binder samman skolan: Matsal, kök, bibliotek/mediatek, musiksal, utegård och invändig förbindelse till nybyggnaden för åk F-3. Denna förbindelse består av en helglasad gång drygt 4 meter över mark. Vidare har en väderskyddad gång som kopplar hus A med hus B planerats i väster. I söder finns hemrum med tillhörande kapprum och grupprum för åk 4-6. I väster personallokaler. Stor vikt har lagts vid att kommunikationerna skall fungera rationellt. I matsalen finns det möjlighet att för de minsta barnen att äta i egen, mindre matsal om så önskas med handtvätt utanför. Biblioteket/mediateket och musiksalen används av alla årskurser. I övrigt, se ritning. Plan 3, hus A:s översta våning, har helt planerats för de övre årskurserna. I söder har detta plan en magnifik utsikt över Uddevalla, en unik kvalitet som måste tillvaratas. Därför har ett uppehållsrum med tillhörande balkong adderats. Det kommer bli skolans lysande skylt kvällstid, synligt vida omkring. Ett nytt fläktrum byggs på taket över kök/personalrum. Det servar det nya köket och hemrum åk 4-6, personalutrymmen samt matsal. Invändig kommunikation till fläktrummet sker genom att befintlig trappa i köket förlängs uppåt. I övrigt, se ritning. 3.2 Hus B Inga planerade åtgärder annat än den planerade väderskyddade förbindelsen, som nämnts ovan. I framtiden bär man se över möjligheten till en invändig vertikal förbindelse. 3.3 Hus C Här finns gymnastiksalen inrymd. Omklädningsrummen ligger på plan 0 och gymnastiksalen ligger på plan 1. Här behövs tillgänglighetsanpassning med invändig hiss. Omklädningsrummen behöver ytskiktsrenoveras. Vissa skärmväggar behöver kompletteras för att åstadkomma insynsskydd. I övrigt är byggnaden i gott skick. 3.4 Hus D, nybyggnad Denna byggnad med sin helgasade gång och det likaså glasade trapphuset annonserar den nya Ramnerödsskolan mot norr dag som kvällstid. Den är i två plan med samma golvhöjder som plan 1 och 2 i hus A dels för att möjliggöra sammankoppling dels för att inte skapa övervolym i entréplanet. I framtiden kommer det finnas möjlighet att koppla ihop båda planen om ett sådant behov skulle uppkomma. Huvudentrén till skolan är knuten till det nya trapphuset. I entréplanet är de administrativa kärnfunktionerna som rektor, kurator, skolhälsa o. dyl. lokaliserade. Lätta att hitta och samtidigt något diskret, vilket behövs i vissa fall. De yngsta barnen går i denna byggnad. De har en väl skyddad och trygg närlek utanför entréerna. Planerad lokalanvändning är för 2 parallellig F-3 skola. Funktioner framgår av ritningar. Det finns en rolig idé om att använda delar av plan 3 som inglasat rum likt ett växthus kopplat till fläktrummet. Denna extra kvalitet är något som skulle väcka stor uppmärksamhet och säkert dra många elever till skolan. En sådan speciell lösning kan prövas i senare skede. Pyramiden arkitekter ab, Jörgen Berg Per Irewährn FÖRSTUDIE NYA RAMNERÖDSSKOLAN F

437 X::!;</ \?;p SITUATIONSPLAN D 10 20m 1:800/A3 l""' l ~ a l :i PARKER NG r FÖRSTUDIE NYA RAMNERÖDSSKOLAN F

438 HUS A PLAN 1 1:200/A3. ' ' '\\ M#~.?-'i"k..> c;tm t J..J~/TA;):.f IITtMJ J, ~r rt;t>.t'f'a 1-. ~.l.y' ~.I. r.1 \ 1 l : l. -.v ~ I=Z./TIPS~~ 1... V LOA-V: 981 kvm LOA-K: 426 kvm KRYPUTRYMME: 172 kvm \ SKYDDSRUM: 268 kvm LOA-P: 55 kvm TEKNIK: 247 kvm... \ t::::j ' l l FÖRSTUDIE NYA RAMNERÖDSSKOLAN F '., l... ' 7-rrc:r:r l W/.6fi. J LÄt l - -A- o l l l l l l 10 m l PYRAMIDEN ARI<fTEKTtR

439 HUS A PLAN 2 1:200/A3 Nr IMI/vv/?16 ~..p;f- 77t.t- #:lr/.rs..4piv'+)..:je..,e_ o. \ t=:::ll:::~ t1'l::r:=::it::::::~~~~::::i: ~t:=:::bt t.- 1m i.ri.' LOA-V: 1228 kvm LOA-K: 586 kvm LOA-P: 314 kvm O l l l l l l l 10 m FÖRSTUDIE NYA RAMNERÖDSSKOLAN F PYRAMIDEN ARKITEKTER

440 HUS A PLAN 3 1:200/A3 \.. ' er ' '. LOA-V: 644 kvm LOA-K: 192 kvm.,... LOA-P: 33 kvm T?tk TEKNIK: 150 kvm o l l l l l l 10 m l,,. FÖRSTUDIE NYA RAMNERÖDSSKOLAN F PYRAMIDEN ARKITEKTER

441 HUS D (TILLBYGGNAD) PLAN O 1:200/A3 LOA-K: 20 kvm TEKNIK: 50 kvm, o 1/T.uflr.IIT._- o l l l l l l 10 m l FÖRSTUDIE NYA RAMNERÖDSSKOLAN F PYRAMIDEN ARKITEKTER

442 HUS D (TILLBYGGNAD) PLAN 1 1:200/A3 LOA-V: 420 kvm LOA-K: 257 kvm o l l l l l l m LOA-P: 100 kvm FÖRSTUDIE NYA RAMNERÖDSSKOLAN F \ PYRAMIDEN ARKITEKTER

443 HUS D (TILLBYGGNAD) PLAN 2 1:200/A3 1-H~ f, ID} LOA-V: 420 kvm LOA-K: 241 kvm O l l l l l l l 10 m FÖRSTUDIE NYA RAMNERÖDSSKOLAN F LOA-P: 107 kvm PYRAMIDEN ARKITEKTER