Kallelse Föredragningslista Kommunstyrelsen Ingemar Samuelsson

Transkript

1 Kallelse Föredragningslista Kommunstyrelsen 1(4) Sammanträde Kommunstyrelsen Plats och tid Stadshuset, Bäve kl. 11:00 onsdagen den 28 mars 2018 Ordförande Sekreterare Ingemar Samuelsson Annica Åberg Föredragningslista Föredragande 1. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Dnr KS Information från Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Dnr KS Information om återbruksparken Dnr KS Medborgarförslag från Per Byding om alternativt nyårsfirande Dnr KS 2017/ Medborgarförslag från Anders Forsgren gällande alternativ till nyårsfyrverkeri Dnr KS 2017/ Medborgarförslag från Lena Wassenius gällande lasershow istället för fyrverkerier Dnr KS 2017/00679 Bernt Eriksson, kl. 11:00-11:20 Kiomars Heydar, kl. 11:20-11:40 Kl. 13:00 Kl. 13:00 Kl. 13:00 7. Motion från Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) om att bygga en näridrottsplats i Ljungskile Dnr KS 2017/ Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att bygga en näridrottsplats i Herrestad Dnr KS 2017/ Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att bygga bort segregationen Dnr KS 2017/00761

2 Kallelse Föredragningslista Kommunstyrelsen 2(4) Föredragningslista Föredragande 10. Motion från Carin Ramneskär (M) Elving Andersson (C) Magnus Jacobsson (KD) och Rolf Jonsson (FP) om en långsiktig lösning för BMK Uddevalla när det gäller tävlingsarrangemang m.m. Dnr KS 2015/ Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att ta fram en ny och modern bostadsstrategi för att minska segregationen. Dnr KS 2016/ Årsredovisning Uddevalla kommun 2017 Dnr KS 2018/ Revidering av riktlinjer för styrning och ledning, förändrad roll för kommundirektören, upprättande av instruktion enligt kommunallagen 7 kap 2, ändring av organisatoriska nivåer och chefsbefattningar i förvaltningarna samt miljöledning Dnr KS 2018/ Riktlinjer för pensionsåtaganden Dnr KS 2017/ Antagande av allmänt verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten, Forshälla-Strand Södra Dnr KS 2018/ Marköverlåtelseavtal Skälläckeröd 1:12 Dnr KS 2018/ Granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor, revisionsrapport Dnr KS 2017/ Årsredovisning, revisionsberättelse samt granskningsrapport 2017 för Regionteater Väst AB Dnr KS 2018/ Årsredovisning 2017 för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Dnr KS 2018/ Medborgarförslag från Ulf Andersson om nytt resecentrum Dnr KS 2017/ Samhällsbyggnadsnämndens avrapportering av uppdrag från kommunfullmäktige i samband med flerårsplan och Dnr KS 2018/00186

3 Kallelse Föredragningslista Kommunstyrelsen 3(4) Föredragningslista Föredragande 22. Förteckning över motioner och medborgarförslag som inte avgjorts den 28 februari Dnr KS 2018/ Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan Dnr KS 2018/ Arbetsbrist på sektionen för ensamkommande barn och unga, EKB Dnr KS 2018/ Dispens att i förtid få gallra inskannade leverantörsfakturor. Dnr KS 2018/ Nämndernas internkontrollplaner 2018 Dnr KS 2017/ Deltagande av förtroendevalda på bo och levamässan 2018 Dnr KS 2018/ Förändring av antagen fördelningsmodell för nyanländas etablering Dnr KS 2018/ Utnämning av ett dataskyddsombud för kommunstyrelsen Dnr KS 2017/ Underlag till budgetdialog för kommunstyrelsen Dnr KS 2018/ Justering av kommunbidrag 2018 Dnr KS 2017/ Nämndernas uppföljning interkontrollplaner 2017 Dnr KS 2016/ Val av styrgrupp för översyn av elitsponsring Dnr KS 2018/ Information från kommundirektören Dnr KS 2018/ Information från kommunstyrelsens ordförande samt från Fyrbodal 2018 Dnr KS 2018/ Redovisning av delegationsbeslut 2018 Dnr KS 2018/00002

4 Kallelse Föredragningslista Kommunstyrelsen 4(4) Föredragningslista Föredragande 37. Anmälningsärenden till kommunstyrelsen 2018 Dnr KS 2018/00003 Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till resp gruppledare. Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar.

5 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2017/00691 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Medborgarförslag från Per Byding om alternativt nyårsfirande Sammanfattning Per Byding inkom med medborgarförslag om att ersätta det kommunala nyårsfyrverkeriet med musik- och/eller andra ljusarrangemang. Ytterligare två medborgarförslag med likartat innehåll har inkommit under oktober månad samma år. Kommunfullmäktige har överlåtit åt kommunstyrelsen att besluta i ärendet. Kultur- och fritidsnämnden har remissbehandlat ärendet. Nämnden skriver att det är rimligt och tänkbart att förändra upplägget för kommunens nyårsfirande. Kommunala nyårsfyrverkerier är ifrågasatta i flera kommuner, t.ex. Boden och Lidköping. Förutom det höga ljud som fyrverkerier orsakar, vilket skapar rädsla hos många djur, anses fyrverkerier innehålla flera kemiska preparat som inte är miljövänliga. Samtidigt är fyrverkerierna ett uppskattat inslag på nyårsafton som samlar många betraktare. Nämnden skriver vidare att de kommunala nyårsfyrverkerierna startade år 1998 i samband med Uddevallas 500-årsjubileum. I år är det alltså 20 år sedan, vilket skulle kunna tala för ett avslut och bana väg för något annat. Nämndens slutsats är att frågan huruvida Uddevalla kommun ska sluta med nyårsfyrverkerier kräver närmare utredning för att hitta ny strategi och nya ekonomiska förutsättningar och att frågan bör hanteras av kultur och fritidsnämnden i enlighet med nämnden reglemente. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsnämndens protokoll Medborgarförslag från Lena Wassenius. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anse medborgarförslaget besvarat med hänvisning till att kulturoch fritidsnämnden avser att utreda frågan.

6 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2017/00691 Peter Larsson Kommundirektör Markus Hurtig Utredare Expediera till Förslagsställaren Kultur- och fritidsnämnden

7 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Dnr KFN 2017/00152 Remiss: Medborgarförslag från Per Byding, Anders Forsgren och Lena Wassenius om alternativt nyårsfirande Sammanfattning Tre medborgarförslag angående alternativt nyårsfirande har inkommit till kommunen. Kommunstyrelsens ordförande har remitterat dem till kultur och fritidsnämnden. Medborgarförslagen argumenterar för att ersätta fyrverkerier med något annat spektakulärt. Önskemål om att byta ut kommunens fyrverkerier på nyårsafton mot något annat har även framförts från andra medborgare. Det är rimligt och tänkbart att förändra upplägget för kommunens nyårsfirande. Kommunala nyårsfyrverkerier är ifrågasatta i flera kommuner, Boden och Lidköping till exempel. Förutom det höga ljud som fyrverkerier orsakar, vilket skapar rädsla hos många djur, anses fyrverkerier innehålla flera kemiska preparat som inte är miljövänliga. Samtidigt är fyrverkerierna ett uppskattat inslag på nyårsafton som samlar många betraktare. De kommunala nyårsfyrverkerierna i Uddevalla startade 1998 i samband med stadens 500-årsjubileum. I år är det alltså för 20 år sedan, vilket skulle kunna tala för ett avslut och bana väg för något annat. Frågan huruvida Uddevalla kommun ska sluta med nyårsfyrverkerier kräver närmare utredning, för att hitta ny strategi och nya ekonomiska förutsättningar. Frågan bör hanteras av kultur och fritidsnämnden, i enlighet med nämnden reglemente. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8, KS 2017/00691, KS 2017/00679 och 2017/00680 Protokollsutdrag kommunfullmäktige , 314 och 315 Medborgarförslag från Lena Wasseinus gällande lasershow i stället för fyrverkeri Medborgarförslag från Anders Forsgren gällande alternativ till nyårsfirande Medborgarförslag från Per Byding om alternativt nyårsfirande Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

8 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Beslut Kultur och fritidsnämnden föreslår kommunstyrelsen att frågan om formen för nyårsfirandet delegeras till kultur och fritidsnämnden för utredning och beslut. Vid protokollet Anna-Helena Wiechel Justerat Annelie Högberg, Josef Sannholm Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Anna-Helena Wiechel Expedierat Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

9 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(2) Dnr KFN 2017/00152 Handläggare Enhetschef Maria Carlgren Telefon Remiss: Medborgarförslag från Per Byding, Anders Forsgren och Lena Wassenius om alternativt nyårsfirande Sammanfattning Tre medborgarförslag angående alternativt nyårsfirande har inkommit till kommunen. Kommunstyrelsens ordförande har remitterat dem till kultur och fritidsnämnden. Medborgarförslagen argumenterar för att ersätta fyrverkerier med något annat spektakulärt. Önskemål om att byta ut kommunens fyrverkerier på nyårsafton mot något annat har även framförts från andra medborgare. Det är rimligt och tänkbart att förändra upplägget för kommunens nyårsfirande. Kommunala nyårsfyrverkerier är ifrågasatta i flera kommuner, Boden och Lidköping till exempel. Förutom det höga ljud som fyrverkerier orsakar, vilket skapar rädsla hos många djur, anses fyrverkerier innehålla flera kemiska preparat som inte är miljövänliga. Samtidigt är fyrverkerierna ett uppskattat inslag på nyårsafton som samlar många betraktare. De kommunala nyårsfyrverkerierna i Uddevalla startade 1998 i samband med stadens 500-årsjubileum. I år är det alltså för 20 år sedan, vilket skulle kunna tala för ett avslut och bana väg för något annat. Frågan huruvida Uddevalla kommun ska sluta med nyårsfyrverkerier kräver närmare utredning, för att hitta ny strategi och nya ekonomiska förutsättningar. Frågan bör hanteras av kultur och fritidsnämnden, i enlighet med nämnden reglemente. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8, KS 2017/00691, KS 2017/00679 och KS 2017/00680 Protokollsutdrag kommunfullmäktige , 314 och 315 Medborgarförslag från Lena Wasseinus gällande lasershow i stället för fyrverkeri Medborgarförslag från Anders Forsgren gällande alternativ till nyårsfirande Medborgarförslag från Per Byding om alternativt nyårsfirande

10 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2(2) Dnr KFN 2017/00152 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden föreslår kommunstyrelsen att frågan om formen för nyårsfirandet delegeras till kultur och fritidsnämnden för utredning och beslut. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Maria Carlgren Enhetschef Expediera till kommunstyrelsen

11 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2017/00691 Medborgarförslag från Per Byding om alternativt nyårsfirande Beslut Kommunfullmäktige beslutar att överlåta till kommunstyrelsen att besluta i ärendet. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Lars-Olof Laxrot, Elving Andersson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Per Byding Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

12 Medborgarförslagets ärende: Byt ut nyårsskjutandet mot något annat. Ditt medborgarförslag: Boden har redan fått en massa positiv uppmårksamhet genom att vara först i landet med en ljusshow som miljövänligt alternativ, när det nya året ska uppmärksammas. Se till att Uddevalla kommer på en hedrande top-10-plats. Vill man få bukt med det okontrollerade skjutandet, så bör man föregå med gott exempel och visa på bättre alternativ själv. Jag är ganska säker på att Uddevallas hundar bättre skulle tåla en högt uppskruvad "It's the final countdown" med Europe eller dylikt, än ett lika långt bombastiskt fyrverkeri. Man får dock hoppas att de farliga gröna laserpekarna inte blir populära och missbrukas efter ett sådant evenemang. Eller, varför inte skapa ett eget evenemang unikt för Uddevalla. Medborgarna skulle gemensamt kunna ljussmycka (med batteridrivna lyktor) något som syns för besökarna i city. Kanske något på torget eller längs Kungsgatan. För kr skulle man säkert få över 1000 återanvändbara lampor som kan användas i flera år. Ett stilla och värdigt firande som aktiverar och involverar medborgarna - och drar besökare till centrum. Alla, ung som gammal, skulle enkelt kunna delta - och under flera timmar, vilket skulle minska trafikkaoset som blir när många ska till och från Kampenhof, strax före och efter fyrverkeriklockslaget. Dagens datum: 2 nov Namn: Per Byding

13 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2017/00680 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Medborgarförslag från Anders Forsgren gällande alternativ till nyårsfyrverkeri Sammanfattning Anders Forsgren inkom med medborgarförslag om att byta ut kommunens nyårsfyrverkerier mot lasershow såsom Bodens kommun gjort. Ytterligare två medborgarförslag med likartat innehåll har inkommit under oktober respektive november samma år. Kommunfullmäktige har överlåtit åt kommunstyrelsen att besluta i ärendet. Kultur- och fritidsnämnden har remissbehandlat ärendet. Nämnden skriver att det är rimligt och tänkbart att förändra upplägget för kommunens nyårsfirande. Kommunala nyårsfyrverkerier är ifrågasatta i flera kommuner, t.ex. Boden och Lidköping. Förutom det höga ljud som fyrverkerier orsakar, vilket skapar rädsla hos många djur, anses fyrverkerier innehålla flera kemiska preparat som inte är miljövänliga. Samtidigt är fyrverkerierna ett uppskattat inslag på nyårsafton som samlar många betraktare. Nämnden skriver vidare att de kommunala nyårsfyrverkerierna startade år 1998 i samband med Uddevallas 500-årsjubileum. I år är det alltså 20 år sedan, vilket skulle kunna tala för ett avslut och bana väg för något annat. Nämndens slutsats är att frågan huruvida Uddevalla kommun ska sluta med nyårsfyrverkerier kräver närmare utredning för att hitta ny strategi och nya ekonomiska förutsättningar och att frågan bör hanteras av kultur och fritidsnämnden i enlighet med nämnden reglemente. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsnämndens protokoll Medborgarförslag från Anders Forsgren. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anse medborgarförslaget besvarat med hänvisning till att kulturoch fritidsnämnden avser att utreda frågan.

15 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden * '}_/ Diarieur 23 onr KFN 2017/ ~on)b~o Remiss: Medborgarförslag från Per Byding, Anders Forsgren och Lena Wassenius om alternativt nyårsfirande Sammanfattning Tre medborgarförslag angående alternativt nyårsfirande har inkommit till kommunen. Kommunstyrelsens ordförande har remitterat dem till kultur och fritidsnämnden. Medborgarförslagen argumenterar för att ersätta fyrverkerier med något annat spektakulärt. Önskemål om att byta ut kommunens fyrverkerier på nyårsafton mot något annat har även framförts från andra medborgare. Det är rimligt och tänkbart att förändra upplägget för kommunens nyårsfirande. Kommunala nyårsfyrverkerier är ifrågasatta i flera kommuner, Boden och Lidköping till exempel. Förutom det höga ljud som fyrverkerier orsakar, vilket skapar rädsla hos många djur, anses fyrverkerier innehålla flera kemiska preparat som inte är miljövänliga. Samtidigt är fyrverkerierna ett uppskattat inslag på nyårsafton som samlar många betraktare. De kommunala nyårsfyrverkerierna i Uddevalla startade 1998 i samband med stadens 500-årsjubileum. I år är det alltså för 20 år sedan, vilket skulle kunna tala för ett avslut och bana väg för något annat. Frågan huruvida Uddevalla kommun ska sluta med nyårsfyrverkerier kräver närmare utredning, för att hitta ny strategi och nya ekonomiska förutsättningar. Frågan bör hanteras av kultur och fritidsnämnden, i enlighet med nämnden reglemente. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8, KS 2017/00691, KS 2017/00679 och 2017/00680 Protokollsutdrag kommunfullmäktige , 314 och 315 Medborgarförslag från Lena Wasseinus gällande lasershow i stället för fyrverkeri 20 l Medborgarförslag från Anders Forsgren gällande alternativ till nyårsfirande Medborgarförslag från Per Byding om alternativt nyårsfirande Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

16 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Beslut Kultur och fritidsnämnden föreslår kommunstyrelsen att frågan om formen för nyårsfirandet delegeras till kultur och fritidsnämnden för utredning och beslut. Vid protokollet Anna-Helena Wiechel Justerat Annelie Högberg, JosefSannholm Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Anna-Helena Wiechel Expedierat Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

19 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2017/00680 Medborgarförslag från Anders Forsgren gällande alternativ till nyårsfyrverkeri Beslut Kommunfullmäktige beslutar att överlåta till kommunstyrelsen att besluta i ärendet. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Lars-Olof Laxrot, Elving Andersson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Anders Forsgren Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

20 Medborgarförslagets ärende: Alternativ tillnyårsfyrverkeri Ditt medborgarförslag: Tycker att Bodens kommun gjort detta riktigtbra. Ta efter vettja! Dagens datum: Namn: Anders Forsgren

21 Boden byter fyrverkerier mot lasershow för hundarnas skull Foto: otsphoto/shutterstock Bodens kommun byter ut sina fyrverkerier på nyårsafton mot en lasershow. En viktig anledning till beslutet är att det varje år kommer in klagomål från familjer med vettskrämda hundar. Istället för de traditionsenliga fyrverkerierna väljer Bodens kommun i år att satsa på en lasershow. Kommunen har tagit emot flera medborgarförslag, och det har lagts en motion, om att sluta med fyrverkerier och de har varje år fått rapporter om djur som far illa. Nu att vi prövar med en ljus och lasershow i stället, säger kommunalrådet Catarina Ask (MP) till P4 Norrbotten. Djurens Rätt har under flera år arbetat för att stoppa fyrverkerier som skrämmer och skadar. Tidigare i år lämnade vi, tillsammans med flera andra organisationer, över ett upprop med underskrifter till regeringen. Uppropet hade två uppmaningar: att förbjud den fria användningen av fyrverkerier och pyroteknik för privatpersoner, samt att stoppa den i dag tillåtna försäljningen av fyrverkerier och pyroteknik till privatpersoner. Sedan år 2000 är det förbjudet att sälja och använda smällare. Det är också, enligt samma lag, förbjudet att köpa fyrverkeripjäser till minderåriga. Enligt lagen är det fullt jämförbart med att langa alkohol till personer under 18 år. Men lagen efterlevs inte alltid och Djurens Rätt anser att skyddet mot djur som far illa av fyrverkerier bör stärkas. Den nuvarande lagstiftningen bör utvidgas så att det blir förbjudet att sälja fyrverkerier som avger ljud- och ljusfenomen som djur reagerar negativt på till privatpersoner. Vi vill också att

22 kommunerna inskränker möjligheterna att anordna fyrverkerier, säger Camilla Björkbom, Djurens Rätts förbundsordförande. Flera kommuner har tagit steg för att begränsa användningen av fyrverkerier. Arvika beslutade t.ex. förra året att inte arrangera ett kommunalt fyrverkeri och samtidigt avrådde de medborgarna från privat användning. I Ljusdal togs ett beslut om att fyrverkerier endast får skjutas från kl. 21 på nyårsafton till kl. 01 på nyårsdagen. Men det är just att avråda som kommuner kan göra, att förbjuda fyrverkerier är svårt. Mörbylånga, Vännäs och Sollentuna har gjort det, men i alla tre fallen revs besluten upp i högre instans. Fler butikskedjor har också tagit ställning mot fyrverkerier. Fyrverkerier säljs inte hos till exempel Bauhaus, City Gross, Coop, Ica Maxi, Coop, Willys eller Hemköp. Hotell och slott som Clarion Hotel Arlanda Airport, Connect Hotel Skavsta, Quality Hotel Frösö Park och Häringe Slott tog förra året emot gäster med djur som far illa av fyrverkerier och erbjuder dem en fyrverkerifri miljö.

23 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2017/00679 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Medborgarförslag från Lena Wassenius gällande lasershow istället för fyrverkerier Sammanfattning Lena Wassenius inkom med medborgarförslag om att det kommunala nyårsfyrverkeriet ska ersättas av en lasershow. Förslagsställaren hänvisar till att Bodens kommun nyligen fattat beslut om detta. Förslaget motiveras av hänsyn till människor, djur och miljö. Ytterligare två medborgarförslag med likartat innehåll har inkommit under oktober respektive november samma år. Kommunfullmäktige har överlåtit åt kommunstyrelsen att besluta i ärendet. Kultur- och fritidsnämnden har remissbehandlat ärendet. Nämnden skriver att det är rimligt och tänkbart att förändra upplägget för kommunens nyårsfirande. Kommunala nyårsfyrverkerier är ifrågasatta i flera kommuner, t.ex. Boden och Lidköping. Förutom det höga ljud som fyrverkerier orsakar, vilket skapar rädsla hos många djur, anses fyrverkerier innehålla flera kemiska preparat som inte är miljövänliga. Samtidigt är fyrverkerierna ett uppskattat inslag på nyårsafton som samlar många betraktare. Nämnden skriver vidare att de kommunala nyårsfyrverkerierna startade år 1998 i samband med Uddevallas 500-årsjubileum. I år är det alltså 20 år sedan, vilket skulle kunna tala för ett avslut och bana väg för något annat. Nämndens slutsats är att frågan huruvida Uddevalla kommun ska sluta med nyårsfyrverkerier kräver närmare utredning för att hitta ny strategi och nya ekonomiska förutsättningar och att frågan bör hanteras av kultur och fritidsnämnden i enlighet med nämnden reglemente. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsnämndens protokoll Medborgarförslag från Lena Wassenius. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anse medborgarförslaget besvarat med hänvisning till att kulturoch fritidsnämnden avser att utreda frågan.

25 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Dnr KFN 2017/00152 Remiss: Medborgarförslag från Per Byding, Anders Forsgren och Lena Wassenius om alternativt nyårsfirande Sammanfattning Tre medborgarförslag angående alternativt nyårsfirande har inkommit till kommunen. Kommunstyrelsens ordförande har remitterat dem till kultur och fritidsnämnden. Medborgarförslagen argumenterar för att ersätta fyrverkerier med något annat spektakulärt. Önskemål om att byta ut kommunens fyrverkerier på nyårsafton mot något annat har även framförts från andra medborgare. Det är rimligt och tänkbart att förändra upplägget för kommunens nyårsfirande. Kommunala nyårsfyrverkerier är ifrågasatta i flera kommuner, Boden och Lidköping till exempel. Förutom det höga ljud som fyrverkerier orsakar, vilket skapar rädsla hos många djur, anses fyrverkerier innehålla flera kemiska preparat som inte är miljövänliga. Samtidigt är fyrverkerierna ett uppskattat inslag på nyårsafton som samlar många betraktare. De kommunala nyårsfyrverkerierna i Uddevalla startade 1998 i samband med stadens 500-årsjubileum. I år är det alltså för 20 år sedan, vilket skulle kunna tala för ett avslut och bana väg för något annat. Frågan huruvida Uddevalla kommun ska sluta med nyårsfyrverkerier kräver närmare utredning, för att hitta ny strategi och nya ekonomiska förutsättningar. Frågan bör hanteras av kultur och fritidsnämnden, i enlighet med nämnden reglemente. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8, KS 2017/00691, KS 2017/00679 och 2017/00680 Protokollsutdrag kommunfullmäktige , 314 och 315 Medborgarförslag från Lena Wasseinus gällande lasershow i stället för fyrverkeri Medborgarförslag från Anders Forsgren gällande alternativ till nyårsfirande Medborgarförslag från Per Byding om alternativt nyårsfirande Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

26 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Beslut Kultur och fritidsnämnden föreslår kommunstyrelsen att frågan om formen för nyårsfirandet delegeras till kultur och fritidsnämnden för utredning och beslut. Vid protokollet Anna-Helena Wiechel Justerat Annelie Högberg, Josef Sannholm Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Anna-Helena Wiechel Expedierat Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

29 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2017/00679 Medborgarförslag från Lena Wassenius gällande lasershow istället för fyrverkerier Beslut Kommunfullmäktige beslutar att överlåta till kommunstyrelsen att besluta i ärendet. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Lars-Olof Laxrot, Elving Andersson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Lena Wassenius Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

30 Medborgarförslagets ärende: Fyrverkerier Ditt medborgarförslag: Mitt förslag är att kommunen bjuder på en riktigt härlig lasershow i stället för miljöfarliga och skrämmande fyrverkerier till nyår. Bodens kommun skall göra detta. Ett väldigt bra initiativ till gagn för rädda djur och människor. Dagens datum: Namn: Lena Wassenius

31 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2017/00197 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon Motion från Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) om att bygga en näridrottsplats i Ljungskile Sammanfattning Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) har inkommit med en motion om att bygga en näridrottsplats i Ljungskile. Motionärerna anser en näridrottsplats är ett bra sätt att utveckla en stadsdel samt uppmuntra till spontanidrott. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kultur och fritidsnämnden. Kultur och fritid har haft i uppdrag av kultur och fritidsnämnden att utreda förutsättningarna för etablering av spontana aktiva mötesplatser (näridrotts/spontanidrottsplatser). Syftet med dessa platser är att inspirera människor till rörelse och aktivitet, att sänka trösklarna för deltagande i aktivitet och öka tillgängligheten till densamma, samt att skapa jämlika förutsättningar till en god folkhälsa. Genomförda utredningar visar att det finns strukturella glapp i utbudet. Främst handlar det om geografiska skillnader i både tätorten och utanför, men det handlar även om stora könsskillnader, i genomsnitt är 73,2 % av aktivitetsutövarna pojkar/män medan 26,8 % är flickor/kvinnor. Kultur och fritidsnämnden anser, med bakgrund av genomförda utredningars resultat, att motionärernas förslag stämmer överens med definierade behov i förhållande till de glapp som finns i den geografiska fördelningen av spontana aktiva mötesplatser. De genomförda utredningarna har dock framförallt kartlagt förvaltningens egna anläggningar. Både samhällsbyggnadsnämnden och barn och utbildningsnämnden arbetar med denna typ av anläggningar inom ramen för sina verksamheter. Kultur och fritidsnämnden anser att det finns ett behov av att utöka samverkan och genomföra en förvaltningsövergripande undersökning för att klargöra utbud och behov av framtida nyetablering alternativt komplettering/underhåll av befintliga platser. Kultur och fritidsnämnden beslutade den 15 februari att förvaltningen i enlighet med tidigare korpen-uppdrag (KS 2014/00498) ska fortsätta arbetet med att kartlägga och utveckla spontana aktiva mötesplatser tillsammans med samhällsbyggnad och barn och utbildning, samt att kultur och fritidsförvaltningen tar ansvar för att en tydlig ansvarsfördelning mellan förvaltningarna görs när det gäller spontana aktiva mötesplatser.

32 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2017/00197 Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kultur och fritidsnämndens protokoll Kultur och fritids tjänsteskrivelse Kultur och fritidsnämndens protokoll Kultur och fritids tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Motion, Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med hänvisning till kultur och fritidsnämndens uppdrag till förvaltningen att fortsätta arbetet med att kartlägga och utveckla spontana aktiva mötesplatser tillsammans med samhällsbyggnad och barn och utbildning. Peter Larsson Kommundirektör Annica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till Kultur och fritidsnämnden Barn och utbildningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Motionärerna

33 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Dnr KFN 2017/00050 Motion från Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) om att bygga en näridrottsplats i Ljungskile Sammanfattning Kultur och fritidsnämnden har fått en remiss från kommunfullmäktige, , avseende besvarande av en motion från Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) om att bygga en näridrottsplats i Ljungskile. Motionärerna beskriver hur det under alliansens regeringsår ( ) etablerade näridrottsplatser på Dalaberg, Tureborg samt Sommarhemsskolan. Vidare att dessa anläggningar används av ungdomar i princip dygnet runt. Motionärernas uppfattning är detta ett bra sätt att utveckla en stadsdel samt uppmuntra till spontanidrott. De yrkar på att kommunfullmäktige uppdrar åt kultur och fritidsnämnden att etablera en näridrottsplats i Ljungskile. Ljungskile är enligt motionen ett en tätort som växer och i detta område ser motionärerna behov av förskolor, skolor samt fritidsaktiviteter. Kultur och fritidsnämnden samt förvaltningen har definierat spontan-/näridrottsplatser som spontana aktiva mötesplatser. Kultur och fritidsnämnden har beslutat, , att syftet med dessa platser är att inspirera människor till rörelse och aktivitet, tillsammans i grupp eller enskilt. De syftar även till att sänka trösklarna för deltagande i aktivitet och öka tillgängligheten till densamma. På det sättet ska de aktiva mötesplatserna skapa jämlika förutsättningar till en god folkhälsa. Kultur och fritidsförvaltningen har under 2017 genomfört ett antal utredningar kopplar till spontana aktiva möteplatser. Dessa visar att det finns strukturella glapp i utbudet av spontana aktiva mötesplatser. Främst handlar det om geografiska skillnader både i tätorten och utanför. Det handlar även om stora könsskillnader. I genomsnitt är 73,2 procent av aktivitetsutövarna pojkar/män medan 26,8 procent är flickor/kvinnor. Det sistnämnda stämmer även väl överens med rikssnittet för traditionella näridrottsplatser. Förvaltningen anser, med bakgrund av genomförda utredningars resultat, att motionärernas förslag stämmer överens med definierade behov i förhållande till de glapp som finns i den geografiska fördelningen av spontana aktiva mötesplatser. Förvaltningen arbetar med en etablering av en aktivitetspark i Skeppsvikenområdet, denna har målsättningen att komplettera utbudet utifrån perspektivet möjliga aktiviteter som finns tillgängliga på spontana aktiva mötesplatser. Utifrån socialt hållbar livsmiljö för alla invånare och i relation till den besöksräkning som gjorts på befintliga spontan aktiva mötesplatserna ser förvaltningen att dessa platser övervägande används av pojkar och att behov finns för att förstärka flickors tillgång till och deltagande på dessa platser. Alternativt behöver kommunen förstärka med fritidsaktiviteter som breddar utbudet snarare än skapar bättre förutsättningar för samma grupper över hela kommunen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

34 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden I övrigt ser förvaltningen att både samhällsbyggnadsförvaltningen och barn och utbildningsförvaltningen arbetar med denna typ av anläggningar inom ramen för sina verksamheter. Det kan röra sig om tennisplaner, grus/basketplaner eller skolgårdar. Kultur och fritidsförvaltningens utredningar har framförallt kartlagt de egna anläggningarna behov finns således att utöka samverkan och genomföra en förvaltningsövergripande undersökning för att klargöra utbudet och behov av framtida nyetablering alternativt komplettering/underhåll av befintliga platser. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse KFN2017/00050, Utredning av förutsättningar för utveckling av spontana aktiva mötesplatser, KFN 2018/00001 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige M Motion från Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) om att bygga en näridrottsplats i Ljungskile Beslut Kultur och fritidsnämnden lämnar följande reflektioner som svar på remissen 1. Aktiva spontana mötesplatser ska inspirera människor till rörelse med syfte att skapa jämlika förutsättningar för god folkhälsa i kommunen. 2. I kultur och fritidsförvaltningens kartläggning av spontana aktiva mötesplatser kan konstateras att det finns glapp i såväl utbudet av aktivitet som erbjuds som geografisk placering av mötesplatserna. 3. Befintliga spontana aktiva mötesplatser används till ca 80 % av pojkar och ca 20 % av flickor detta måste tas hänsyn till vid framtida resursfördelning kring etablering av aktiva spontana mötesplatser. 4. Det finns ett behov av att utöka samverkan och genomföra en förvaltningsövergripande undersökning för att klargöra utbudet och behov av framtida nyetablering alternativt komplettering/underhåll av befintliga platser. Vid protokollet Anna-Helena Wiechel Justerat Annelie Högberg, Josef Sannholm Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Anna-Helena Wiechel Expedierat Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

35 Tjänsteskrivelse 1(3) Dnr KFN 2017/00050 Handläggare Avdelningschef Anna Reinhardt Telefon Motion från Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) om att bygga en näridrottsplats i Ljungskile Sammanfattning Kultur och fritidsnämnden har fått en remiss från kommunfullmäktige, , avseende besvarande av en motion från Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) om att bygga en näridrottsplats i Ljungskile. Motionärerna beskriver hur det under alliansens regeringsår ( ) etablerade näridrottsplatser på Dalaberg, Tureborg samt Sommarhemsskolan. Vidare att dessa anläggningar används av ungdomar i princip dygnet runt. Motionärernas uppfattning är detta ett bra sätt att utveckla en stadsdel samt uppmuntra till spontanidrott. De yrkar på att kommunfullmäktige uppdrar åt kultur och fritidsnämnden att etablera en näridrottsplats i Ljungskile. Ljungskile är enligt motionen ett en tätort som växer och i detta område ser motionärerna behov av förskolor, skolor samt fritidsaktiviteter. Kultur och fritidsnämnden samt förvaltningen har definierat spontan-/näridrottsplatser som spontana aktiva mötesplatser. Kultur och fritidsnämnden har beslutat, , att syftet med dessa platser är att inspirera människor till rörelse och aktivitet, tillsammans i grupp eller enskilt. De syftar även till att sänka trösklarna för deltagande i aktivitet och öka tillgängligheten till densamma. På det sättet ska de aktiva mötesplatserna skapa jämlika förutsättningar till en god folkhälsa. Kultur och fritidsförvaltningen har under 2017 genomfört ett antal utredningar kopplar till spontana aktiva möteplatser. Dessa visar att det finns strukturella glapp i utbudet av spontana aktiva mötesplatser. Främst handlar det om geografiska skillnader både i tätorten och utanför. Det handlar även om stora könsskillnader. I genomsnitt är 73,2 procent av aktivitetsutövarna pojkar/män medan 26,8 procent är flickor/kvinnor. Det sistnämnda stämmer även väl överens med rikssnittet för traditionella näridrottsplatser. Förvaltningen anser, med bakgrund av genomförda utredningars resultat, att motionärernas förslag stämmer överens med definierade behov i förhållande till de glapp som finns i den geografiska fördelningen av spontana aktiva mötesplatser. Förvaltningen arbetar med en etablering av en aktivitetspark i Skeppsvikenområdet, denna har målsättningen att komplettera utbudet utifrån perspektivet möjliga aktiviteter som finns tillgängliga på spontana aktiva mötesplatser. Utifrån socialt hållbar livsmiljö för alla invånare och i relation till den besöksräkning som gjorts på befintliga spontan aktiva mötesplatserna ser förvaltningen att dessa platser övervägande används av pojkar och att behov finns för att förstärka flickors tillgång till

36 Tjänsteskrivelse 2(3) Dnr KFN 2017/00050 och deltagande på dessa platser. Alternativt behöver kommunen förstärka med fritidsaktiviteter som breddar utbudet snarare än skapar bättre förutsättningar för samma grupper över hela kommunen. I övrigt ser förvaltningen att både samhällsbygnadsförvaltningen och barn och utbildningsförvaltningen arbetar med denna typ av anläggningar inom ramen för sina verksamheter. Det kan röra sig om tennisplaner, grus/basketplaner eller skolgårdar. Kultur och fritidsförvaltningens utredningar har framförallt kartlagt de egna anläggningarna behov finns således att utöka samverkan och genomföra en förvaltningsövergripande undersökning för att klargöra utbudet och behov av framtida nyetablering alternativt komplettering/underhåll av befintliga platser. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse KFN2017/00050, Utredning av förutsättningar för utveckling av spontana aktiva mötesplatser, KFN 2018/00001 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige M Motion från Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) om att bygga en näridrottsplats i Ljungskile Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden lämnar följande reflektioner som svar på remissen 1. Aktiva spontana mötesplatser ska inspirera människor till rörelse med syfte att skapa jämlika förutsättningar för god folkhälsa i kommunen. 2. I kultur och fritidsförvaltningens kartläggning av spontana aktiva mötesplatser kan konstateras att det finns glapp i såväl utbudet av aktivitet som erbjuds som geografisk placering av mötesplatserna. 3. Befintliga spontana aktiva mötesplatser används till ca 80 % av pojkar och ca 20 % av flickor detta måste tas hänsyn till vid framtida resursfördelning kring etablering av aktiva spontana mötesplatser. 4. Det finns ett behov av att utöka samverkan och genomföra en förvaltningsövergripande undersökning för att klargöra utbudet och behov av framtida nyetablering alternativt komplettering/underhåll av befintliga platser. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Anna Reinhardt Avdelningschef Expediera tillkommunfullmktige

37 Protokoll Kultur och fritidsnämnden Dnr KFN 2018/00001 Utredning av förutsättningar för etablering av nya spontana aktiva mötesplatser Sammanfattning Kultur och fritidsförvaltningen har i uppdrag av kultur och fritidsnämnden att utreda förutsättningarna för etablering av nya spontana aktiva mötesplatser (näridrotts/spontanidrottsplatser). Syftet med dessa platser är att sänka trösklarna för deltagande i aktivitet och öka tillgängligheten till densamma. Det övergripande syftet är att skapa jämlika förutsättningar till god folkhälsa (Verksamhetsplan 2017:10). I dagsläget visar dock kultur och fritidsförvaltningens studier att det finns strukturella glapp i utbudet av spontana aktiva mötesplatser. Främst handlar det om geografiska skillnader både i tätorten och utanför (White arkitekter 2017). Det handlar även om stora könsskillnader (Andersson 2017a). I genomsnitt är 73,2 procent av aktivitetsutövarna pojkar/män medan 26,8 procent är flickor/kvinnor. Det sistnämnda stämmer även väl överens med rikssnittet för traditionella näridrottsplatser (jmf Book 2007:37; Blomdal, Elofsson, Åkesson 2012:17). För att i framtiden etablera spontana aktiva mötesplatser som bidrar till utvecklingen av en mer jämställd folkhälsa krävs ett kunskapsbaserat förhållningssätt både när det gäller resursfördelning och styrning (jmf Verksamhetsplan 2018:5,10). I enlighet med tidigare korpen-uppdrag (Dnr Ks 2014/00498) behöver därför kultur och fritidsförvaltningens studier kompletteras med en förvaltningsövergripande kartläggning av samtliga spontana aktiva mötesplatser. Som parallell aktivitet behöver även en ansvarsfördelning mellan kultur och fritids-, samhällsbyggnads- och barn och utbildningsförvaltningen tydliggörs. Vidare behöver kultur och fritidsförvaltningen pröva och utvärdera olika verksamhetsmodeller i syfte att både erbjuda plats för identitetsutveckling och sänka trösklarna för deltagande. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Andersson, Å. (2017b). Mellan smak, tillgångar och utbud - Utredning av förutsättningar för etablering av nya näridrottsplatser. Andersson, Å. (2017a). Vem vann? Uppföljning av Kultur och fritidsnämndens investeringar i Spontana aktiva mötesplatser. White Arkitekter AB (2017). Aktiva mötesplatser Förstudie av spontanidrottsplatser i Uddevalla kommun. Åtgärder för utökad samverkan mellan kultur och fritids fritidsavdelning och tekniska kontoret (2014) Dnr Ks 2014/00498 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

38 Protokoll Kultur och fritidsnämnden Beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att kultur och fritidsförvaltningen, i enlighet med tidigare korpen-uppdrag (Dnr Ks 2014/00498), ska fortsätta arbetet med att kartlägga och utveckla spontana aktiva mötesplatser tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen och barn och utbildningsförvaltningen. Därutöver ska kultur och fritidsförvaltningen ta ansvar för att en tydlig ansvarsfördelning mellan förvaltningarna görs när det gäller spontana aktiva mötesplatser. Grundläggande för ovan nämnda utvecklingsarbete är att det ska bidra till en mer jämställd tillgänglighet. Det ska även ta hänsyn till geografiska skillnader i utbud. Med detta anses uppdraget att utreda förutsättningar för etablering av nya näridrottsplatser avslutat. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

39 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(5) Dnr KFN 2018/00001 Handläggare Utredare Åsa Andersson Telefon Utredning av förutsättningar för utveckling av spontana aktiva mötesplatser Sammanfattning Kultur och fritidsförvaltningen har i uppdrag av kultur och fritidsnämnden att utreda förutsättningarna för etablering av nya spontana aktiva mötesplatser (näridrotts/spontanidrottsplatser). Syftet med dessa platser är att sänka trösklarna för deltagande i aktivitet och öka tillgängligheten till densamma. Det övergripande syftet är att skapa jämlika förutsättningar till god folkhälsa (Verksamhetsplan 2017:10). I dagsläget visar dock kultur och fritidsförvaltningens studier att det finns strukturella glapp i utbudet av spontana aktiva mötesplatser. Främst handlar det om geografiska skillnader både i tätorten och utanför (White arkitekter 2017). Det handlar även om stora könsskillnader (Andersson 2017a). I genomsnitt är 73,2 procent av aktivitetsutövarna pojkar/män medan 26,8 procent är flickor/kvinnor. Det sistnämnda stämmer även väl överens med rikssnittet för traditionella näridrottsplatser (jmf Book 2007:37; Blomdal, Elofsson, Åkesson 2012:17). För att i framtiden etablera spontana aktiva mötesplatser som bidrar till utvecklingen av en mer jämställd folkhälsa krävs ett kunskapsbaserat förhållningssätt både när det gäller resursfördelning och styrning (jmf Verksamhetsplan 2018:5,10). I enlighet med tidigare korpen-uppdrag (Dnr Ks 2014/00498) behöver därför kultur och fritidsförvaltningens studier kompletteras med en förvaltningsövergripande kartläggning av samtliga spontana aktiva mötesplatser. Som parallell aktivitet behöver även en ansvarsfördelning mellan kultur och fritids-, samhällsbyggnads- och barn och utbildningsförvaltningen tydliggörs. Vidare behöver kultur och fritidsförvaltningen pröva och utvärdera olika verksamhetsmodeller i syfte att både erbjuda plats för identitetsutveckling och sänka trösklarna för deltagande. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse

40 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2(5) Dnr KFN 2018/00001 Kultur och fritidsförvaltningens skrivelse Andersson, Å. (2017b). Mellan smak, tillgångar och utbud - Utredning av förutsättningar för etablering av nya näridrottsplatser. Kultur och fritidsförvaltningens skrivelse Andersson, Å. (2017a). Vem vann? Uppföljning av Kultur och fritidsnämndens investeringar i Spontana aktiva mötesplatser. White Arkitekter AB (2017). Aktiva mötesplatser Förstudie av spontanidrottsplatser i Uddevalla kommun Protokollsutdrag, Åtgärder för utökad samverkan mellan kultur och fritids fritidsavdelning och tekniska kontoret. Dnr Ks 2014/ Förslag till beslut Att kultur och fritidsförvaltningen i enlighet med tidigare korpen-uppdrag (Dnr Ks 2014/00498) ska fortsätta arbetet med att kartlägga och utveckla spontana aktiva mötesplatser tillsammans med samhällsbyggnads- och barn och utbildningsförvaltningen. Därutöver ska kultur och fritidsförvaltningen ta ansvar för att en tydlig ansvarsfördelning mellan förvaltningarna görs när det gäller spontana aktiva mötesplatser. Grundläggande för ovan nämnda utvecklingsarbete är att det ska bidra till en mer jämställd tillgänglighet. Det ska även ta hänsyn till geografiska skillnader i utbud. Med detta anses uppdraget att utreda förutsättningar för etablering av nya näridrottsplatser avslutat. Ärendebeskrivning Kultur och fritidsförvaltningen har i uppdrag från kultur och fritidsnämnden att utreda förutsättningarna för etablering av nya spontana aktiva mötesplatser (näridrotts- /spontanidrottsplatser). Syftet med dessa platser är att sänka tröskalarna för deltagande i aktivitet och öka tillgängligheten till densamma. Det övergripande syftet är att skapa jämlika förutsättningar till god folkhälsa (Verksamhetsplan 2018:10). De byggs utifrån en idé om att erbjuda ändamålsenliga mötesplatser som tillgodoser möjligheten att utifrån egna förutsättningar uppleva, delta, skapa och påverka (Styrkort 2017). Nationell forskning visar dock att pojkar/män i högre utsträckning än flickor/kvinnor använder sig av traditionella näridrottsplatser (Blomdal, Elofsson, Åkesson 2012:17). Uppenbarligen kommer inte kommunala investeringar inom ramen för aktiva mötesplatser flickor till del i samma utsträckning som pojkar. En befogad fråga är därmed om det nationella mönstret även återfinns i Uddevalla.

41 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 3(5) Dnr KFN 2018/00001 Mot denna bakgrund har kultur och fritidsförvaltningen utforskat Näridrottsplats Dalaberg, Hålligångparken vid Bjursjön, Näridrottsplats Tureborg, Cykelparken vid Musikvägen, Beachvolleybollplanerna vid Landbadet samt Skateparken i Ljungskile. Syftet var att få en bild av Uddevallas mest framträdande spontana aktiva mötesplatser, dess placering, verksamhetsinnehåll och besökare. White arkitekters studie (2017) visar att det finns strukturella glapp i Uddevallas utbud av spontana aktiva mötesplatser. Främst handlar det om geografiska skillnader både i tätorten och utanför. Beroende av var man bor är avståndet olika långt till spontana aktiva mötesplatser vilket i sin tur påverkar tillgängligheten. Utbudet är därutöver säsongsbetonat, likriktat och ofta relaterat till idrottens tävlingskaraktär. Kultur och fritidsförvaltningens observationsstudie (Andersson 2017a) visar en sned könsfördelning. I genomsnitt är 73,2 procent av aktivitetsutövarna pojkar/män medan 26,8 procent är flickor/kvinnor. Bland unga mellan år utgör pojkar i genomsnitt 80 procent medan flickor 20 procent av utövarna. Könsskillnaden ökar även med ålder. Däremot kan endast 3,7 procent av skillnaden i aktivitetsval på spontana aktiva mötesplatser förklaras av kön. För att närma oss en idé om vad resterande 96,3 procent kan innefatta för förklaring(ar) användes Pierre Bourdieus teori om praktiska logiker (se Andersson 2017b). Lite slarvigt kan praktiska logiker beskrivas som känslan för vad som är passande, det vill säga människors smak. Kontentan är att människors handlingar utformas i mötet mellan det utbud av aktiviteter som erbjuds och den individuella smaken. Därutöver krävs även kapitaltillgångar i en betydligt vidare mening än enbart ekonomi. Det kan handla om att känna rätt personer, vara rätt klädd eller kunna föra sig på den plats som ska beträdas. Slutsatsen är att resultatet från Uddevallas spontana aktiva mötesplatser stämmer väl överens med rikssnittet för traditionella näridrottsplatser (jmf Book 2007:37; Blomdal, Elofsson, Åkesson 2012:17). Beroende på vilka mål vi har med verksamheten betyder detta olika saker. Om vi vill att kommunen ska satsa på pojkars hälsa i högre utsträckning än på flickors hälsa så är det ett bra resultat. Vill vi å andra sidan arbeta för en mer jämställd hälsa och en jämställd resursfördelning bör vi betrakta resultatet som problematiskt. Dess konsekvenser är exempelvis att flickor har högre trösklar till spontan fysisk aktivitet och riskerar att få sämre hälsa, att flickor får mindre del av de kommunala resurserna samt att flickor för mindre tillgång till offentliga ytor. En brist i utredningen är att den endast innefattar större spontana aktiva mötesplatser. Vi vet därför ganska lite om Uddevallas basutbud, det vill säga mindre bollplaner och aktivitetsytor som finns runt om i olika bostadsområden. Under utredningens gång har dock ett samarbete mellan kultur och fritidsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen påbörjats med utgångspunkt i det tidigare korpenuppdraget att tydliggöra det samlade ansvaret för bollplaner och aktivitetsytor (Dnr Ks 2014/00498).

42 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 4(5) Dnr KFN 2018/00001 Bedömning För att i framtiden komma tillrätta med den könsrelaterade obalansen är det viktigt att arbeta kunskapsbaserat både när det gäller resursfördelning och styrning (jmf Verksamhetsplan 2017:5,10). Det förväntande resultatet bör vara att de nya platser som etableras bidrar till ökad tillgänglighet för (fler) flickor/kvinnor. Det finns många anledningar att lyfta fram detta som en viktig förutsättning. Förutom att det står i direkt relation till kultur och fritidsnämndens strategi att utveckla kultur och fritidsaktiviteter och verksamheter för att alla människor ska ha möjlighet att utvecklas i vårt samhälle handlar det i slutändan om att uppnå en jämställd folkhälsa och på så vis även ett mer socialt hållbart samhälle. I dagsläget saknar dock kultur och fritidsförvaltningen tillräcklig kunskap om Uddevallas befintliga spontana aktiva mötesplatser för att kunna bedöma om etablering av nya mötesplatser medför ökad tillgänglighet till fysisk aktivitet för fler flickor/kvinnor. Som nämns ovan beror detta främst på att dessa sorterar under flera förvaltningar samt att den överblick som krävs för strategiskt arbete saknas. För att förfina bedömningsgrunden ges därför förslag på två kunskapsgenererande arbetssätt. Det ena är kvantitativt inriktat och fokuserar frågan vad? när det gäller utbud och geografisk närhet. Syftet är att tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen fullfölja uppdraget i korpen-utredningen (Dnr Ks 2014/00498) och därmed skapa en förvaltningsövergripande ordning och överblick när det gäller spontana aktiva mötesplatser. Det handlar även om att ta fram en utvecklingsplan som säkrar både naturliga övergångar från lekplatsen till de mötesplatser som attraherar en äldre befolkning och en ökad bredd och mångfald i aktivitetsutbudet. Det andra arbetssättet är mer kvalitativt inriktat och fokuserar frågan hur? när det gäller människors intresse, smak och kapitaltillgångar. Det handlar om att pröva och utvärdera olika verksamhetsmodeller i syfte att både erbjuda plats för identitetsutveckling och sänka trösklarna för deltagande. Utbud och geografisk närhet Tillgänglighet till spontana aktiva mötesplatser utformas Individuellt Intresse, smak och kapitaltillgångar Referenser

43 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 5(5) Dnr KFN 2018/00001 Andersson, Å. (2017b). Mellan smak, tillgångar och utbud - Utredning av förutsättningar för etablering av nya näridrottsplatser. Andersson, Å. (2017a). Vem vann? Uppföljning av Kultur och fritidsnämndens investeringar i Spontana aktiva mötesplatser. Blomdal, U., Elofsson, S. & Åkesson, M. (2012). Spontanidrott för vilka? En studie av kön och nyttjande av planlagda utomhusytor för spontanidrott under sommarhalvåret. Hämtad från Book, K. (2007). Många små dörrar utan dörrvakt. Svensk idrottsforskning. Bourdieu, P. (1990). The logic of practice. Stanford. Stanford University Press. Uddevalla kommun (2017). Styrkort, kultur och fritidsnämnden. Uddevalla kommun (2018). Verksamhetsplan med budget 2018, kultur och fritidsnämnden. Korpen (2014). Åtgärder för utökad samverkan mellan kultur och fritids fritidsavdelning och tekniska kontoret (2014) Dnr Ks 2014/ Katarina Hansson Kultur och fritidschef Åsa Andersson Utredare Expediera till

44 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2017/00197 Motion från Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) om att bygga en näridrottsplats i Ljungskile Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kultur och fritidsnämnden. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Tobias Andreasson, Christina Nilsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Kultur och fritidsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

45 Motion Uddevalla Bygg en näridrottsplats i Ljungskile Under Alliansens regeringsår ( ) etablerade vi näridrottsplatser på Dalaberg, Tureborg samt Sommarhemsskolan. Dessa anläggningar används av ungdomar i princip dygnet runt. Enligt vår uppfattning är detta ett bra sätt att utveckla en stadsdel samt uppmuntra till spontanidrott. Ljungskile växer som tätort och det finns behov av nya förskolor, skolor samt fritidsaktiviteter. Vi vill därför att det även etableras en näridrottsplats i Ljungskile. Vi yrkar därför på att kommunfullmäktige uppdrar åt kultur och fritidsnämnden att etablera en näridrottsplats i Ljungskile. Magnus Jacobsson (KD) David Sahlsten (KD) Marie Henriksen (KD)

46 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2017/00196 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att bygga en näridrottsplats i Herrestad Sammanfattning Magnus Jacobsson (KD) har inkommit med en motion om att bygga en näridrottsplats i Herrestad. Motionären anser en näridrottsplats är ett bra sätt att utveckla en stadsdel samt uppmuntra till spontanidrott. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kultur och fritidsnämnden. Kultur och fritid har haft i uppdrag av kultur och fritidsnämnden att utreda förutsättningarna för etablering av spontana aktiva mötesplatser (näridrotts/spontanidrottsplatser). Syftet med dessa platser är att inspirera människor till rörelse och aktivitet, att sänka trösklarna för deltagande i aktivitet och öka tillgängligheten till densamma, samt att skapa jämlika förutsättningar till en god folkhälsa. Genomförda utredningar visar att det finns strukturella glapp i utbudet. Främst handlar det om geografiska skillnader i både tätorten och utanför, men det handlar även om stora könsskillnader, i genomsnitt är 73,2 % av aktivitetsutövarna pojkar/män medan 26,8 % är flickor/kvinnor. Kultur och fritidsnämnden anser, med bakgrund av genomförda utredningars resultat, att motionens intensioner stämmer överens med definierade behov i förhållande till de glapp som finns i den geografiska fördelningen av spontana aktiva mötesplatser. De genomförda utredningarna har dock framförallt kartlagt förvaltningens egna anläggningar. Både samhällsbyggnadsnämnden och barn och utbildningsnämnden arbetar med denna typ av anläggningar inom ramen för sina verksamheter. Kultur och fritidsnämnden anser att det finns ett behov av att utöka samverkan och genomföra en förvaltningsövergripande undersökning för att klargöra utbud och behov av framtida nyetablering alternativt komplettering/underhåll av befintliga platser. Kultur och fritidsnämnden beslutade att förvaltningen i enlighet med tidigare korpen-uppdrag (KS 2014/00498) ska fortsätta arbetet med att kartlägga och utveckla spontana aktiva mötesplatser tillsammans med samhällsbyggnad och barn och utbildning, samt att kultur och fritidsförvaltningen tar ansvar för att en tydlig ansvarsfördelning mellan förvaltningarna görs när det gäller spontana aktiva mötesplatser. Inom området Herrestads pågår för närvarande byggnation av Källdalsskolan, inom vilken kultur och fritid kommer att etablera verksamheter såsom fritidsgård, bibliotek samt fullmåttsidrottshall. Kultur och fritidsnämnden anser inte att etablering av spontan aktiv mötesplats i området Herrestad ska ske innan byggnation av Källdalsskolan är färdigställd.

47 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2017/00196 Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kultur och fritidsnämndens protokoll Kultur och fritids tjänsteskrivelse Kultur och fritidsnämndens protokoll Kultur och fritids tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Motion, Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med hänvisning till kultur och fritidsnämndens yttrande att färdigställandet av Källdalsskolan bör inväntas innan etablering av spontan aktiv mötesplats i området Herrestad kan ske. Peter Larsson Kommundirektör Annica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till Kultur och fritidsnämnden Motionären

48 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Dnr KFN 2017/00049 Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att bygga en näridrottsplats i Herrestad Sammanfattning Kultur och fritidsnämnden har fått en remiss från kommunfullmäktige, , avseende besvarande av en motion från Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) om att bygga en näridrottsplats i Herrestad. Motionärerna beskriver hur det under alliansens regeringsår ( ) etablerade näridrottsplatser på Dalaberg, Tureborg samt Sommarhemsskolan. Vidare att dessa anläggningar används av ungdomar i princip dygnet runt. Motionärernas uppfattning är detta ett bra sätt att utveckla en stadsdel samt uppmuntra till spontanidrott. De yrkar på att kommunfullmäktige uppdrar åt kultur och fritidsnämnden att etablera en näridrottsplats i Herrestad. Herrestad är enligt motionen ett en tätort som växer och i detta område ser motionärerna behov av förskolor, skolor samt fritidsaktiviteter. Kultur och fritidsnämnden samt förvaltningen har definierat spontan-/näridrottsplatser som spontana aktiva mötesplatser. Kultur och fritidsnämnden har beslutat, , att syftet med dessa platser är att inspirera människor till rörelse och aktivitet, tillsammans i grupp eller enskilt. De syftar även till att sänka trösklarna för deltagande i aktivitet och öka tillgängligheten till densamma. På det sättet ska de aktiva mötesplatserna skapa jämlika förutsättningar till en god folkhälsa. Kultur och fritidsförvaltningen har under 2017 genomfört ett antal utredningar kopplar till spontana aktiva möteplatser. Dessa visar att det finns strukturella glapp i utbudet av spontana aktiva mötesplatser. Främst handlar det om geografiska skillnader både i tätorten och utanför. Det handlar även om stora könsskillnader. I genomsnitt är 73,2 procent av aktivitetsutövarna pojkar/män medan 26,8 procent är flickor/kvinnor. Det sistnämnda stämmer även väl överens med rikssnittet för traditionella näridrottsplatser. Förvaltningen anser, med bakgrund av genomförda utredningars resultat, att motionärernas förslag stämmer överens med definierade behov i förhållande till de glapp som finns i den geografiska fördelningen av spontana aktiva mötesplatser. Förvaltningen arbetar med en etablering av en aktivitetspark i Skeppsvikenområdet, denna har målsättningen att komplettera utbudet utifrån perspektivet möjliga aktiviteter som finns tillgängliga på spontana aktiva mötesplatser. Utifrån socialt hållbar livsmiljö för alla invånare och i relation till den besöksräkning som gjorts på befintliga spontan aktiva mötesplatserna ser förvaltningen att dessa platser övervägande används av pojkar och att behov finns för att förstärka flickors tillgång till och deltagande på dessa platser. Alternativt behöver kommunen förstärka med fritidsaktiviteter som breddar utbudet snarare än skapar bättre förutsättningar för samma grupper över hela kommunen. I övrigt ser förvaltningen att både samhällsbyggnadsförvaltningen och barn och utbildningsförvaltningen arbetar med denna typ av anläggningar inom ramen för sina Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

49 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden verksamheter. Det kan röra sig om tennisplaner, grus/basketplaner eller skolgårdar. Kultur och fritidsförvaltningens utredningar har framförallt kartlagt de egna anläggningarna behov finns således att utöka samverkan och genomföra en förvaltningsövergripande undersökning för att klargöra utbudet och behov av framtida nyetablering alternativt komplettering/underhåll av befintliga platser. Inom området Herrestad pågår för närvarande byggnation av nya kommunala Källdalsskolan. I den nya skolbyggnaden har kultur och fritidsförvaltningens verksamheter en del, etablering kommer ske av fritidsgård, bibliotek samt ny fullmåtts idrottshall. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse , KFN 2017/00049 Utredning av förutsättningar för utveckling av spontana aktiva mötesplatser, KFN 2018/00001 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige, Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att bygga en näridrottsplats i Herrestad Beslut Kultur och fritidsnämnden lämnar följande reflektioner som svar på remissen 1. Aktiva spontana mötesplatser ska inspirera människor till rörelse med syfte att skapa jämlika förutsättningar för god folkhälsa i kommunen. 2. I kultur och fritidsförvaltningens kartläggning av spontana aktiva mötesplatser kan konstateras att det finns glapp i såväl utbudet av aktivitet som erbjuds som geografisk placering av mötesplatserna. 3. Befintliga spontana aktiva mötesplatser används till ca 80 % av pojkar och ca 20 % av flickor detta måste tas hänsyn till vid framtida resursfördelning kring etablering av aktiva spontana mötesplatser. 4. Att etablering av spontan aktiv mötesplats i området Herrestad inte ska ske innan byggnation av Källdalsskolan är färdigställd. 5. Det finns ett behov av att utöka samverkan och genomföra en förvaltningsövergripande undersökning för att klargöra utbudet och behov av framtida nyetablering alternativt komplettering/underhåll av befintliga platser. Vid protokollet Anna-Helena Wiechel Justerat Annelie Högberg, Josef Sannholm Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Anna-Helena Wiechel Expedierat Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

50 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(5) Dnr KFN 2018/00001 Handläggare Utredare Åsa Andersson Telefon Utredning av förutsättningar för utveckling av spontana aktiva mötesplatser Sammanfattning Kultur och fritidsförvaltningen har i uppdrag av kultur och fritidsnämnden att utreda förutsättningarna för etablering av nya spontana aktiva mötesplatser (näridrotts/spontanidrottsplatser). Syftet med dessa platser är att sänka trösklarna för deltagande i aktivitet och öka tillgängligheten till densamma. Det övergripande syftet är att skapa jämlika förutsättningar till god folkhälsa (Verksamhetsplan 2017:10). I dagsläget visar dock kultur och fritidsförvaltningens studier att det finns strukturella glapp i utbudet av spontana aktiva mötesplatser. Främst handlar det om geografiska skillnader både i tätorten och utanför (White arkitekter 2017). Det handlar även om stora könsskillnader (Andersson 2017a). I genomsnitt är 73,2 procent av aktivitetsutövarna pojkar/män medan 26,8 procent är flickor/kvinnor. Det sistnämnda stämmer även väl överens med rikssnittet för traditionella näridrottsplatser (jmf Book 2007:37; Blomdal, Elofsson, Åkesson 2012:17). För att i framtiden etablera spontana aktiva mötesplatser som bidrar till utvecklingen av en mer jämställd folkhälsa krävs ett kunskapsbaserat förhållningssätt både när det gäller resursfördelning och styrning (jmf Verksamhetsplan 2018:5,10). I enlighet med tidigare korpen-uppdrag (Dnr Ks 2014/00498) behöver därför kultur och fritidsförvaltningens studier kompletteras med en förvaltningsövergripande kartläggning av samtliga spontana aktiva mötesplatser. Som parallell aktivitet behöver även en ansvarsfördelning mellan kultur och fritids-, samhällsbyggnads- och barn och utbildningsförvaltningen tydliggörs. Vidare behöver kultur och fritidsförvaltningen pröva och utvärdera olika verksamhetsmodeller i syfte att både erbjuda plats för identitetsutveckling och sänka trösklarna för deltagande. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse

51 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2(5) Dnr KFN 2018/00001 Kultur och fritidsförvaltningens skrivelse Andersson, Å. (2017b). Mellan smak, tillgångar och utbud - Utredning av förutsättningar för etablering av nya näridrottsplatser. Kultur och fritidsförvaltningens skrivelse Andersson, Å. (2017a). Vem vann? Uppföljning av Kultur och fritidsnämndens investeringar i Spontana aktiva mötesplatser. White Arkitekter AB (2017). Aktiva mötesplatser Förstudie av spontanidrottsplatser i Uddevalla kommun Protokollsutdrag, Åtgärder för utökad samverkan mellan kultur och fritids fritidsavdelning och tekniska kontoret. Dnr Ks 2014/ Förslag till beslut Att kultur och fritidsförvaltningen i enlighet med tidigare korpen-uppdrag (Dnr Ks 2014/00498) ska fortsätta arbetet med att kartlägga och utveckla spontana aktiva mötesplatser tillsammans med samhällsbyggnads- och barn och utbildningsförvaltningen. Därutöver ska kultur och fritidsförvaltningen ta ansvar för att en tydlig ansvarsfördelning mellan förvaltningarna görs när det gäller spontana aktiva mötesplatser. Grundläggande för ovan nämnda utvecklingsarbete är att det ska bidra till en mer jämställd tillgänglighet. Det ska även ta hänsyn till geografiska skillnader i utbud. Med detta anses uppdraget att utreda förutsättningar för etablering av nya näridrottsplatser avslutat. Ärendebeskrivning Kultur och fritidsförvaltningen har i uppdrag från kultur och fritidsnämnden att utreda förutsättningarna för etablering av nya spontana aktiva mötesplatser (näridrotts- /spontanidrottsplatser). Syftet med dessa platser är att sänka tröskalarna för deltagande i aktivitet och öka tillgängligheten till densamma. Det övergripande syftet är att skapa jämlika förutsättningar till god folkhälsa (Verksamhetsplan 2018:10). De byggs utifrån en idé om att erbjuda ändamålsenliga mötesplatser som tillgodoser möjligheten att utifrån egna förutsättningar uppleva, delta, skapa och påverka (Styrkort 2017). Nationell forskning visar dock att pojkar/män i högre utsträckning än flickor/kvinnor använder sig av traditionella näridrottsplatser (Blomdal, Elofsson, Åkesson 2012:17). Uppenbarligen kommer inte kommunala investeringar inom ramen för aktiva mötesplatser flickor till del i samma utsträckning som pojkar. En befogad fråga är därmed om det nationella mönstret även återfinns i Uddevalla.

52 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 3(5) Dnr KFN 2018/00001 Mot denna bakgrund har kultur och fritidsförvaltningen utforskat Näridrottsplats Dalaberg, Hålligångparken vid Bjursjön, Näridrottsplats Tureborg, Cykelparken vid Musikvägen, Beachvolleybollplanerna vid Landbadet samt Skateparken i Ljungskile. Syftet var att få en bild av Uddevallas mest framträdande spontana aktiva mötesplatser, dess placering, verksamhetsinnehåll och besökare. White arkitekters studie (2017) visar att det finns strukturella glapp i Uddevallas utbud av spontana aktiva mötesplatser. Främst handlar det om geografiska skillnader både i tätorten och utanför. Beroende av var man bor är avståndet olika långt till spontana aktiva mötesplatser vilket i sin tur påverkar tillgängligheten. Utbudet är därutöver säsongsbetonat, likriktat och ofta relaterat till idrottens tävlingskaraktär. Kultur och fritidsförvaltningens observationsstudie (Andersson 2017a) visar en sned könsfördelning. I genomsnitt är 73,2 procent av aktivitetsutövarna pojkar/män medan 26,8 procent är flickor/kvinnor. Bland unga mellan år utgör pojkar i genomsnitt 80 procent medan flickor 20 procent av utövarna. Könsskillnaden ökar även med ålder. Däremot kan endast 3,7 procent av skillnaden i aktivitetsval på spontana aktiva mötesplatser förklaras av kön. För att närma oss en idé om vad resterande 96,3 procent kan innefatta för förklaring(ar) användes Pierre Bourdieus teori om praktiska logiker (se Andersson 2017b). Lite slarvigt kan praktiska logiker beskrivas som känslan för vad som är passande, det vill säga människors smak. Kontentan är att människors handlingar utformas i mötet mellan det utbud av aktiviteter som erbjuds och den individuella smaken. Därutöver krävs även kapitaltillgångar i en betydligt vidare mening än enbart ekonomi. Det kan handla om att känna rätt personer, vara rätt klädd eller kunna föra sig på den plats som ska beträdas. Slutsatsen är att resultatet från Uddevallas spontana aktiva mötesplatser stämmer väl överens med rikssnittet för traditionella näridrottsplatser (jmf Book 2007:37; Blomdal, Elofsson, Åkesson 2012:17). Beroende på vilka mål vi har med verksamheten betyder detta olika saker. Om vi vill att kommunen ska satsa på pojkars hälsa i högre utsträckning än på flickors hälsa så är det ett bra resultat. Vill vi å andra sidan arbeta för en mer jämställd hälsa och en jämställd resursfördelning bör vi betrakta resultatet som problematiskt. Dess konsekvenser är exempelvis att flickor har högre trösklar till spontan fysisk aktivitet och riskerar att få sämre hälsa, att flickor får mindre del av de kommunala resurserna samt att flickor för mindre tillgång till offentliga ytor. En brist i utredningen är att den endast innefattar större spontana aktiva mötesplatser. Vi vet därför ganska lite om Uddevallas basutbud, det vill säga mindre bollplaner och aktivitetsytor som finns runt om i olika bostadsområden. Under utredningens gång har dock ett samarbete mellan kultur och fritidsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen påbörjats med utgångspunkt i det tidigare korpenuppdraget att tydliggöra det samlade ansvaret för bollplaner och aktivitetsytor (Dnr Ks 2014/00498).

53 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 4(5) Dnr KFN 2018/00001 Bedömning För att i framtiden komma tillrätta med den könsrelaterade obalansen är det viktigt att arbeta kunskapsbaserat både när det gäller resursfördelning och styrning (jmf Verksamhetsplan 2017:5,10). Det förväntande resultatet bör vara att de nya platser som etableras bidrar till ökad tillgänglighet för (fler) flickor/kvinnor. Det finns många anledningar att lyfta fram detta som en viktig förutsättning. Förutom att det står i direkt relation till kultur och fritidsnämndens strategi att utveckla kultur och fritidsaktiviteter och verksamheter för att alla människor ska ha möjlighet att utvecklas i vårt samhälle handlar det i slutändan om att uppnå en jämställd folkhälsa och på så vis även ett mer socialt hållbart samhälle. I dagsläget saknar dock kultur och fritidsförvaltningen tillräcklig kunskap om Uddevallas befintliga spontana aktiva mötesplatser för att kunna bedöma om etablering av nya mötesplatser medför ökad tillgänglighet till fysisk aktivitet för fler flickor/kvinnor. Som nämns ovan beror detta främst på att dessa sorterar under flera förvaltningar samt att den överblick som krävs för strategiskt arbete saknas. För att förfina bedömningsgrunden ges därför förslag på två kunskapsgenererande arbetssätt. Det ena är kvantitativt inriktat och fokuserar frågan vad? när det gäller utbud och geografisk närhet. Syftet är att tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen fullfölja uppdraget i korpen-utredningen (Dnr Ks 2014/00498) och därmed skapa en förvaltningsövergripande ordning och överblick när det gäller spontana aktiva mötesplatser. Det handlar även om att ta fram en utvecklingsplan som säkrar både naturliga övergångar från lekplatsen till de mötesplatser som attraherar en äldre befolkning och en ökad bredd och mångfald i aktivitetsutbudet. Det andra arbetssättet är mer kvalitativt inriktat och fokuserar frågan hur? när det gäller människors intresse, smak och kapitaltillgångar. Det handlar om att pröva och utvärdera olika verksamhetsmodeller i syfte att både erbjuda plats för identitetsutveckling och sänka trösklarna för deltagande. Utbud och geografisk närhet Tillgänglighet till spontana aktiva mötesplatser utformas Individuellt Intresse, smak och kapitaltillgångar Referenser

54 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 5(5) Dnr KFN 2018/00001 Andersson, Å. (2017b). Mellan smak, tillgångar och utbud - Utredning av förutsättningar för etablering av nya näridrottsplatser. Andersson, Å. (2017a). Vem vann? Uppföljning av Kultur och fritidsnämndens investeringar i Spontana aktiva mötesplatser. Blomdal, U., Elofsson, S. & Åkesson, M. (2012). Spontanidrott för vilka? En studie av kön och nyttjande av planlagda utomhusytor för spontanidrott under sommarhalvåret. Hämtad från Book, K. (2007). Många små dörrar utan dörrvakt. Svensk idrottsforskning. Bourdieu, P. (1990). The logic of practice. Stanford. Stanford University Press. Uddevalla kommun (2017). Styrkort, kultur och fritidsnämnden. Uddevalla kommun (2018). Verksamhetsplan med budget 2018, kultur och fritidsnämnden. Korpen (2014). Åtgärder för utökad samverkan mellan kultur och fritids fritidsavdelning och tekniska kontoret (2014) Dnr Ks 2014/ Katarina Hansson Kultur och fritidschef Åsa Andersson Utredare Expediera till

55 Protokoll Kultur och fritidsnämnden Dnr KFN 2018/00001 Utredning av förutsättningar för etablering av nya spontana aktiva mötesplatser Sammanfattning Kultur och fritidsförvaltningen har i uppdrag av kultur och fritidsnämnden att utreda förutsättningarna för etablering av nya spontana aktiva mötesplatser (näridrotts/spontanidrottsplatser). Syftet med dessa platser är att sänka trösklarna för deltagande i aktivitet och öka tillgängligheten till densamma. Det övergripande syftet är att skapa jämlika förutsättningar till god folkhälsa (Verksamhetsplan 2017:10). I dagsläget visar dock kultur och fritidsförvaltningens studier att det finns strukturella glapp i utbudet av spontana aktiva mötesplatser. Främst handlar det om geografiska skillnader både i tätorten och utanför (White arkitekter 2017). Det handlar även om stora könsskillnader (Andersson 2017a). I genomsnitt är 73,2 procent av aktivitetsutövarna pojkar/män medan 26,8 procent är flickor/kvinnor. Det sistnämnda stämmer även väl överens med rikssnittet för traditionella näridrottsplatser (jmf Book 2007:37; Blomdal, Elofsson, Åkesson 2012:17). För att i framtiden etablera spontana aktiva mötesplatser som bidrar till utvecklingen av en mer jämställd folkhälsa krävs ett kunskapsbaserat förhållningssätt både när det gäller resursfördelning och styrning (jmf Verksamhetsplan 2018:5,10). I enlighet med tidigare korpen-uppdrag (Dnr Ks 2014/00498) behöver därför kultur och fritidsförvaltningens studier kompletteras med en förvaltningsövergripande kartläggning av samtliga spontana aktiva mötesplatser. Som parallell aktivitet behöver även en ansvarsfördelning mellan kultur och fritids-, samhällsbyggnads- och barn och utbildningsförvaltningen tydliggörs. Vidare behöver kultur och fritidsförvaltningen pröva och utvärdera olika verksamhetsmodeller i syfte att både erbjuda plats för identitetsutveckling och sänka trösklarna för deltagande. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Andersson, Å. (2017b). Mellan smak, tillgångar och utbud - Utredning av förutsättningar för etablering av nya näridrottsplatser. Andersson, Å. (2017a). Vem vann? Uppföljning av Kultur och fritidsnämndens investeringar i Spontana aktiva mötesplatser. White Arkitekter AB (2017). Aktiva mötesplatser Förstudie av spontanidrottsplatser i Uddevalla kommun. Åtgärder för utökad samverkan mellan kultur och fritids fritidsavdelning och tekniska kontoret (2014) Dnr Ks 2014/00498 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

56 Protokoll Kultur och fritidsnämnden Beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att kultur och fritidsförvaltningen, i enlighet med tidigare korpen-uppdrag (Dnr Ks 2014/00498), ska fortsätta arbetet med att kartlägga och utveckla spontana aktiva mötesplatser tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen och barn och utbildningsförvaltningen. Därutöver ska kultur och fritidsförvaltningen ta ansvar för att en tydlig ansvarsfördelning mellan förvaltningarna görs när det gäller spontana aktiva mötesplatser. Grundläggande för ovan nämnda utvecklingsarbete är att det ska bidra till en mer jämställd tillgänglighet. Det ska även ta hänsyn till geografiska skillnader i utbud. Med detta anses uppdraget att utreda förutsättningar för etablering av nya näridrottsplatser avslutat. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

57 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(3) Dnr KFN 2017/00049 Handläggare Avdelningschef Anna Reinhardt Telefon Remiss: Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att bygga en näridrottsplats i Herrestad Sammanfattning Kultur och fritidsnämnden har fått en remiss från kommunfullmäktige, , avseende besvarande av en motion från Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) om att bygga en näridrottsplats i Herrestad. Motionärerna beskriver hur det under alliansens regeringsår ( ) etablerade näridrottsplatser på Dalaberg, Tureborg samt Sommarhemsskolan. Vidare att dessa anläggningar används av ungdomar i princip dygnet runt. Motionärernas uppfattning är detta ett bra sätt att utveckla en stadsdel samt uppmuntra till spontanidrott. De yrkar på att kommunfullmäktige uppdrar åt kultur och fritidsnämnden att etablera en näridrottsplats i Herrestad. Herrestad är enligt motionen ett en tätort som växer och i detta område ser motionärerna behov av förskolor, skolor samt fritidsaktiviteter. Kultur och fritidsnämnden samt förvaltningen har definierat spontan-/näridrottsplatser som spontana aktiva mötesplatser. Kultur och fritidsnämnden har beslutat, , att syftet med dessa platser är att inspirera människor till rörelse och aktivitet, tillsammans i grupp eller enskilt. De syftar även till att sänka trösklarna för deltagande i aktivitet och öka tillgängligheten till densamma. På det sättet ska de aktiva mötesplatserna skapa jämlika förutsättningar till en god folkhälsa. Kultur och fritidsförvaltningen har under 2017 genomfört ett antal utredningar kopplar till spontana aktiva möteplatser. Dessa visar att det finns strukturella glapp i utbudet av spontana aktiva mötesplatser. Främst handlar det om geografiska skillnader både i tätorten och utanför. Det handlar även om stora könsskillnader. I genomsnitt är 73,2 procent av aktivitetsutövarna pojkar/män medan 26,8 procent är flickor/kvinnor. Det sistnämnda stämmer även väl överens med rikssnittet för traditionella näridrottsplatser. Förvaltningen anser, med bakgrund av genomförda utredningars resultat, att motionärernas förslag stämmer överens med definierade behov i förhållande till de glapp som finns i den geografiska fördelningen av spontana aktiva mötesplatser. Förvaltningen arbetar med en etablering av en aktivitetspark i Skeppsvikenområdet, denna har målsättningen att komplettera utbudet utifrån perspektivet möjliga aktiviteter som finns tillgängliga på spontana aktiva mötesplatser. Utifrån socialt hållbar livsmiljö för alla invånare och i relation till den besöksräkning som gjorts på befintliga spontan aktiva mötesplatserna ser förvaltningen att dessa platser övervägande används av pojkar och att behov finns för att förstärka flickors tillgång till och deltagande på dessa platser. Alternativt behöver kommunen förstärka med

58 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2(3) Dnr KFN 2017/00049 fritidsaktiviteter som breddar utbudet snarare än skapar bättre förutsättningar för samma grupper över hela kommunen. I övrigt ser förvaltningen att både samhällsbygnadsförvaltningen och barn och utbildningsförvaltningen arbetar med denna typ av anläggningar inom ramen för sina verksamheter. Det kan röra sig om tennisplaner, grus/basketplaner eller skolgårdar. Kultur och fritidsförvaltningens utredningar har framförallt kartlagt de egna anläggningarna behov finns således att utöka samverkan och genomföra en förvaltningsövergripande undersökning för att klargöra utbudet och behov av framtida nyetablering alternativt komplettering/underhåll av befintliga platser. Inom området Herrestad pågår för närvarande byggnation av nya kommunala Källdalsskolan. I den nya skolbyggnaden har kultur och fritidsförvaltningens verksamheter en del, etablering kommer ske av fritidsgård, bibliotek samt ny fullmåtts idrottshall. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse , KFN 2017/00049 Utredning av förutsättningar för utveckling av spontana aktiva mötesplatser, KFN 2018/00001 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige, Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att bygga en näridrottsplats i Herrestad Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden lämnar följande reflektioner som svar på remissen 1. Aktiva spontana mötesplatser ska inspirera människor till rörelse med syfte att skapa jämlika förutsättningar för god folkhälsa i kommunen. 2. I kultur och fritidsförvaltningens kartläggning av spontana aktiva mötesplatser kan konstateras att det finns glapp i såväl utbudet av aktivitet som erbjuds som geografisk placering av mötesplatserna. 3. Befintliga spontana aktiva mötesplatser används till ca 80 % av pojkar och ca 20 % av flickor detta måste tas hänsyn till vid framtida resursfördelning kring etablering av aktiva spontana mötesplatser. 4. Att etablering av spontan aktiv mötesplats i området Herrestad inte ska ske innan byggnation av Källdalsskolan är färdigställd.

59 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 3(3) Dnr KFN 2017/ Det finns ett behov av att utöka samverkan och genomföra en förvaltningsövergripande undersökning för att klargöra utbudet och behov av framtida nyetablering alternativt komplettering/underhåll av befintliga platser. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Anna Reinhardt Avdelningschef Expediera till Kommunfullmäktige

60 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2017/00196 Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att bygga en näridrottsplats i Herrestad Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kultur och fritidsnämnden. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Tobias Andreasson, Christina Nilsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Kultur och fritidsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

61 Motion Uddevalla Bygg en näridrottsplats i Herrestad Under Alliansens regeringsår ( ) etablerade vi näridrottsplatser på Dalaberg, Tureborg samt Sommarhemsskolan. Dessa anläggningar används av ungdomar i princip dygnet runt. Enligt vår uppfattning är detta ett bra sätt att utveckla en stadsdel samt uppmuntra till spontanidrott. Herrestad växer som tätort och det finns behov av nya förskolor, skolor samt fritidsaktiviteter. Vi vill därför att det även etableras en näridrottsplats i Herrestad. Vi yrkar därför på att kommunfullmäktige uppdrar åt kultur och fritidsnämnden att etablera en näridrottsplats i Herrestad. Magnus Jacobsson (KD)

62 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2017/00761 Handläggare Lokalstrateg Mattias Hagelberg Telefon Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att bygga bort segregationen Sammanfattning Magnus Jacobsson (KD) inkom med motion om att ta fram en strategi för hur vi i Uddevalla kan minska segregationen genom en ny och modern bostadsstrategi. Motionären yrkar även att Dalaberg och Hovhult ska vara ett pilotprojekt i syfte att bygga bort segregationen och etablera en levande stadsdel där alla känner att man är en del av community. Motionen beskriver att stadsplaneringen under talet placerade byggnationen för olika grupper och funktioner på olika platser. Det innebär att Uddevalla bland många städer i Sverige placerat bostadsområden med hyresrätter, bostadsrätter, villor, centrum med handel och kontor samt industriområden i olika delar av staden. Detta innebär att eftersom hyreslägenheter hyrs av invånare med sämre ekonomi tenderar områden med hyresrätter att bli de områden störst behov av sociala insatser behövs och att det ger konsekvenser för arbetssituationen på förskolor och skolor i området. Motionären beskriver att trots insatser med förebyggande åtgärder och sociala insatser krävs en strategi för hur enskilda områden kan utvecklas så att de blir bättre fungerande stadsdelar. Med erfarenhet från andra städer anser motionären att en strategi för områdena Dalaberg och Hovhult tas fram som möjliggör ny bostadsbebyggelse, nya butikslokaler, caféer, restauranger och möteslokaler. När kommunen har tagit fram en strategi inklusive översikts och detaljplan skall man gå ut till de olika fastighetsägarna och föreningar för att se vilka som vill samverka med att förnya dessa stadselar i syftet att göra dem till en mer levande del av staden. Slutligen yrkar motionären att kommunledningskontoret skall få i uppdrag att ta fram en strategi för hur vi i Uddevalla kan minska segregationen genom en ny och modern bostadsstrategi och att Dalaberg och Hovhult skall vara ett pilotprojekt i syfte att bygga bort segregationen och etablera en levande stadsdel där alla känner att man är en del av community. I samband med framtagandet av en ny översiktsplan är målsättningen att styrande dokument ska inarbetas i översiktsplanen. Uddevalla kommuns bostadsstrategi motsvaras av det dokument som idag heter Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen och detta kommer att inarbetas som en av flera strategier i översiktsplanen med koppling till övergripande riktningar i kommunen. Arbetet med översiktsplanen med bland annat fokus på sociala hållbarhetsfrågor sker med ett brett deltagande från förvaltningar, bolag, stiftelser (Uddevallahem, Jakobsbergsstiftelsen och

63 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2017/00761 Ljungskilehem), näringsliv och medborgare. Medborgarna i kommunen kommer under processen att få delge sitt vardagslivperspektiv i det område där de bor. Dessutom kommer medborgarna att få möjlighet att delta i specifika medborgardialoger som handlar om till exempel boende eller segregation. Detta sammantaget kommer leda till en konkret strategi för bostadsförsörjning som i sin tur kommer leda till aktiviteter för att exempelvis minska segregationen och öka gemenskapen i ett område. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Motion från Magnus Jacobsson (KD) om bygg bort segregationen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med ovan anse motionen besvarad. Peter Larsson Kommundirektör Mattias Hagelberg Lokalstrateg Expediera till Magnus Jacobsson (KD)

64 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2017/00761 Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att bygga bort segregationen Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Zeidi Ström, Sonny Persson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

65 Uddevalla Motion Bygg bort segregationen Under 50, 60 och 70-talet byggde man städer utifrån teorin att olika grupper och funktioner skulle placeras på olika platser vilket gör att i princip alla städer i Sverige har placerat hyresområden, bostadsrättsområden, villaområden, centrum med handel och kontor samt industriområden i olika delar av staden. Denna idé var säkerligen väl menad men då hyreslägenheter ofta hyrs av de med sämre ekonomi så tenderar hyresområdena att bli tyngre bostadsområden där de med störst sociala behov samlas. Detta får i sig som konsekvens att de förskolor och skolor som finns i dessa områden också får den mest krävande arbetssituationen. Från politiskt håll försöker man ofta kompensera detta via olika former av resursfördelningssystem och sociala insatser i form av stöd till föreningar samt bygga upp fritidsgårdar. Men alla dessa åtgärder tenderar till att bli tämligen verkningslösa då själva grundproblemet, den felaktigt konstruerade staden består. Även i Uddevalla har vi jobbat med förebyggande åtgärder och vi har arbetat med sociala insatser men oaktat det så har vi ett antal statsdelar som har en tyngre situation än övriga stadsdelar i kommunen. Vi i KD anser att kommunen skall ta fram en strategi för hur enskilda områden kan utvecklas så att det blir bättre fungerande stadsdelar.

66 För egen del hade jag förmånen att vara på studieresa i Kanada och där hade man hittat en arbetsmetod där kommunen och näringslivet tillsammans ombildade ett socialt tungt område och fick det att bli en fungerande stadsdel mitt i staden samtidigt som de som hade behov av lägenheter fick möjlighet att bo kvar i området. Vi i KD önskar att kommunen tar fram en strategi för Dalaberg och Hovhult (ink. Dalaberg 1:1). I denna strategi önskar vi att man möjliggör för ny bostadsbebyggelse, nya butikslokaler, caféer, resturanger och möteslokaler. Målet för arbetet skall vara att Hovhult och Dalaberg skall bli en bättre fungerande community. När kommunen har tagit fram en strategi inklusive översikts och detaljplan skall man gå ut till de olika fastighetsägarna och föreningar för att se vilka som vill samverka med att förnya dessa stadselar i syftet att göra dem till en mer levande del av staden. Vi yrkar därför: Att kommunledningskontoret skall få i uppdrag att ta fram en strategi för hur vi i Uddevalla kan minska segregationen genom en ny och modern bostadsstrategi. Att Dalaberg och Hovhult skall vara ett pilotprojekt i syfte att bygga bort segregationen och etablera en levande stadsdel där alla känner att man är en del av community Magnus Jacobsson (KD)

67 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2015/00566 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Motion från Carin Ramneskär (M) Elving Andersson (C) Magnus Jacobsson (KD) och Rolf Jonsson (FP) om en långsiktig lösning för BMK Uddevalla när det gäller tävlingsarrangemang m.m. Sammanfattning Carin Ramneskär (M) m.fl. inkom i oktober 2015 med motion om kommunala insatser till stöd för BMK Uddevallas arrangemang. Motionärerna föreslår att kommunen bör ingå ett långsiktigt sponsorsavtal med klubben samt bistå vid ansökningar av sponsring hos andra aktörer, att målet för detta arbete bör vara att BMK etablerar en åretomverksamhet bestående av ex VM, SM samt andra event och arrangemang, att kommunen medverkar till att VM även kan genomföras via en förlustgaranti på max kronor per år för tävlingarnas genomförande och att frågan om rådighet över den mark klubben disponerar löses. BMK har i nuläget ett arrendekontrakt för den mark föreningen bedriver sin verksamhet på. Förhandlingar i markfrågan har pågått under en längre tid. Dessa resulterade i att kommunfullmäktige beslutade att godkänna en överenskommelse om upprättande av tomträttsavtal mellan Uddevalla kommun och BMK Uddevalla. Avtalet innebär tomträtt med upplåtelseperioden 30 år och en tomträttsavgäld som baserar sig på ett markvärde om kronor. Lantmäteriförrättning är färdig och avtalet klart att undertecknas. Föreningen ska fortsatt betala av på investeringar kommunen gjort på området, vilket regleras i ett särskilt avtal. Förhandlingar har också skett i frågan om kommunens stöd i samband med VMtävlingar i motocross. Någon uppgörelse för år 2018 har inte nåtts och inte heller någon långsiktig överenskommelse om sponsring eller annat stöd. Motionens förslag i markfrågan bör därför betraktas som genomfört med den långsiktiga lösning som åstadkommits. I övrigt föreslås motionen i övriga delar anses besvarad enligt ovan. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Motion från Carin Ramneskär (M), Elving Andersson (C), Magnus Jacobsson (KD) och Rolf Johnsson (FP).

68 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2015/00566 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med ovan anse motionen besvarad Peter Larsson Kommundirektör Markus Hurtig Utredare Expediera till Motionärerna

69 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2017/00311 Tomträttsavtal för BMK Uddevalla gällande Glimmingen 1:2 med flera Sammanfattning BMK Uddevalla har idag ett arrendekontrakt på fastigheterna Glimmingen 1:2, Glimmingen 1:15 samt Bäve-Groröd 1:29 med ändamålen motorverksamhet, trafikövningsplats samt endurobana. På arrendeområdet finns ett antal byggnader och andra anläggningar för verksamheten som ägs av BMK Uddevalla. Arrendeavtalet skrevs 2010 och gäller minst till och med Avgälden var överenskommen om att öka med tiden och har nu nått maximal nivå om kronor per år. BMK Uddevalla har uttryckt önskemål om köp av marken. Upplåtelse med tomträtt är också ett alternativ som diskuterats. Markfrågan har diskuterats under ett flertal år utan att överenskommelse har kunnat nås. På uppdrag av kommunstyrelsens ordförande har kommundirektören slutfört förhandlingar med BMK Uddevalla och parterna har enats om en lösning med tomträtt med upplåtelseperioden 30 år och en tomträttsavgäld som baserar sig på ett markvärde om kronor. Under tiden tomträtten bildas ska arrendeavgiften sänkas till kronor. Utöver arrendeavgiften ska avbetalningen för av kommunen gjorda investeringar om kronor per år fortsätta att löpa. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 18 maj föreslå kommunfullmäktige godkänna överenskommelse om upprättande av tomträttsavtal samt att uppdra åt nämnden att i enlighet med överenskommelsen upprätta och underteckna ett tomträttsavtal med BMK Uddevalla. Ralph Steen (L), Ingemar Samuelsson (S), Evy Gahnström (V), Carin Ramneskär (M), Christer Hasslebäck (UP) och Mikael Staxäng (M) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Överenskommelse om upprättande av tomträttsavtal mellan Uddevalla kommun och BMK Uddevalla. Tilläggsavtal till arrendekontrakt nummer mellan Uddevalla kommun och BMK Uddevalla. Kartbilaga överenskommelse tomträttsavtal mellan Uddevalla kommun och BMK Uddevalla. Yrkanden Ingemar Samuelsson (S), Christer Hasslebäck (UP) och Mikael Staxäng (M): bifall till kommunstyrelsens förslag i handlingarna. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

70 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige forts. 174 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna överenskommelse om upprättande av tomträttsavtal mellan Uddevalla kommun och BMK Uddevalla, samt att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att upprätta och underteckna ett tomträttsavtal med BMK Uddevalla i enlighet med överenskommelsen. Protokollsanteckning Ledamöterna från (L)-gruppen, (KD)-gruppen, (M)-gruppen och (C)-gruppen i kommunfullmäktige noterar till protokollet att Från Alliansens sida är vi glada för att det äntligen kommer till ett avtal. Samtidigt vill vi markera att vi anser att det hade varit bättre med en markförsäljning samt att vi anser att tomträttsavtalet bygger på en allt för hög värdering då området de facto inte har någon allternativt användningsområde. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Jaana Järvitalo, Christer Hasslebäck Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Samhällsbyggnadsnämnden BMK Uddevalla Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

71 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2015/00566 Motion från Carin Ramneskär (M) Elving Andersson (C) Magnus Jacobsson (KD) och Rolf Jonsson (FP) om en långsiktig lösning för BMK Uddevalla när det gäller tävlingsarrangemang m.m. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Anna-Lena Heydar, Patrik Olsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

72 Motion - samverkande Allianspartier UDDEVALLA KOMMUN Korntnunstyr~J!sen Kommunleciningsimntoret Långsiktighet nödvändig även för BMK "Det behövs ett helhetsgrepp avseende den kommunala marknadsföringen och vi att det är viktigt att kommunen har ett antal arrangemang som gör att Uddevalla upplevs som en attraktiv ort att både leva, bo och verka i." - detta var ingressen på Alliansens protokollsanteckning och reservation när majoriteten (S, V och MP) valde att inte stödja BMK (Bohusläns Motorklubbs satsning) för bl. a. VM-deltävlingarna på Glimmingen. Glimmingen och BMK har varit kopplade till Uddevalla Kommun sedan åtminstonde tidigt 1970-tal, det vi ser är en långsiktigt utveckling på att bygga varumärket BMK och därmed Uddevalla. Vi har personer med Svenska medaljer likväl som EM ochvm-medaljer att stolsera med ur BMK"s medlemskår. Att man under många år också varit vilrd förvm-deltävlingar som sätter Uddevalla på en internationell karta är vilrt att beakta. Det ilr mycket arbete som ligger bakom såväl arrangemang som att hålla anläggning och bana i vilrldsklass. VM-tävlingens besökare fyller våra cafeer, restauranger och hotell med besökare från olika delar av landet och andra länder, detta ger god PR och stärker Uddevallas varumilrke. Visionen Liv, Lust och lilge stilmmer vill in på detta event. På något vis verkar dessa mångåriga och långsiktiga satsningar vara bortglömda av de beslutande. (S, V och MP)Det finns andra projekt av mer "dagslilndekaraktär" som tar del av våra skattepengar, dilr vi som sagt inte ser den långsiktighet som vi ser hos BMK. Vi i Alliansen (M, C, KD och FP) anser att kommunen bör ingå ett långsiktigt sponsorsavtal med klubben där kommunen dels gå in med pengar samt att vi också bistår BMK vid ansökningar av resurser/sponsring hos andra delregionala samt regionala institutioner. att målet för detta arbete bör vara att BMK etablerar en åretomverksamhet bestående av ex VM, SM samt andra event och arrangemang där det sker ett utbyte av aktiviteter med lokala aktörer, öppnas för studiebesök för yrkesskolor, SFI, Vux, besöksnilring etc att kommunen medverkar till att VM ilven kan genomföras via en förlustgaranti på max kronor per år för tävlingarnas genomförande ah de intentioner som fanns vid de tidigare förhandlingarna avseende rådighet (försilljning/tomtriltt) över det markområde som klubben utvecklat skyndsamt genomförs så att BMK får goda förutsättningar att utveckla sin verksamhet och kan fortsätta att jobba långsiktigt Uddevalla c:~~~~~:_ Carin Ramneskär fm) Magnus Jacobsson, (KD) /x~ ~ h-~ Elving Anderson (C) Rolf Johnsson (FP)

73 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2016/00425 Handläggare Lokalstrateg Mattias Hagelberg Telefon Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att ta fram en ny och modern bostadsstrategi för att minska segregationen. Sammanfattning Magnus Jacobsson (KD) inkom med motion om att ta fram en strategi för hur vi i Uddevalla kan minska segregationen genom en ny och modern bostadsstrategi. Motionen beskriver att stadsplaneringen under talet placerade byggnationen för olika grupper och funktioner på olika platser. Det innebär att Uddevalla bland många städer i Sverige placerat bostadsområden med hyresrätter, bostadsrätter, villor, centrum med handel och kontor samt industriområden i olika delar av staden. Detta innebär att eftersom hyreslägenheter hyrs av invånare med sämre ekonomi tenderar områden med hyresrätter att bli de områden störst behov av sociala insatser behövs och att det ger konsekvenser för arbetssituationen på förskolor och skolor i området. Motionären beskriver att trots insatser med förebyggande åtgärder och sociala insatser krävs en strategi för hur enskilda områden kan utvecklas så att de blir bättre fungerande stadsdelar. Vidare föreslås Uddevallahem få ett tydligt uppdrag från politiker i stiftelsen styrelse för att genomföra ombildning och försäljning av ett stort antal lägenheter på Tureborg, Hovhult samt Dalaberg. Samtidigt bör uppdrag ges att bygga nya lägenheter på exempelvis Ryssberget, Skarsjövallen och Uddevalla centrum. Även privata byggföretag bör uppmuntras att bygga flerfamiljsbostäder. Detta skulle innebära att fler kan äga sin bostad och att stadens felaktiga bostadsstruktur förändras. Slutligen yrkar motionären att kommunledningskontoret skall få i uppdrag att ta fram en strategi för hur vi i Uddevalla kan minska segregationen genom en ny och modern bostadsstrategi. I samband med framtagandet av en ny översiktsplan är målsättningen att styrande dokument ska inarbetas i översiktsplanen. Uddevalla kommuns bostadsstrategi motsvaras av det dokument som idag heter Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen och detta kommer att inarbetas som en av flera strategier i översiktsplanen med koppling till övergripande riktningar i kommunen. Arbetet med översiktsplanen med bland annat fokus på sociala hållbarhetsfrågor sker med ett brett deltagande från förvaltningar, bolag, stiftelser (Uddevallahem, Jakobsbergsstiftelsen och Ljungskilehem), näringsliv och medborgare. Medborgarna i kommunen kommer under processen att få delge sitt vardagslivperspektiv i det område där de bor. Dessutom kommer medborgarna att få möjlighet att delta i specifika medborgardialoger som handlar om till exempel boende eller segregation. Detta sammantaget kommer leda till

74 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2016/00425 en konkret strategi för bostadsförsörjning som i sin tur kommer leda till aktiviteter för att exempelvis minska segregationen och öka gemenskapen i ett område. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att ta fram en ny och modern bostadsstrategi för att minska segregationen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med ovan anse motionen besvarad. Peter Larsson Kommundirektör Mattias Hagelberg Lokalstrateg Expediera till Magnus Jacobsson (KD)

75 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2016/00425 Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att ta fram en ny och modern bostadsstrategi för att minska segregationen. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Magnus Jacobsson, Kerstin Wallsby Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

76 Uddevalla Motion Segregationen går inte att prata bort Under 50, 60 och 70-talet byggde man städer utifrån teorin att olika grupper och funktioner skulle placeras på olika platser vilket gör att i princip alla städer i Sverige har hyresområden, bostadsrättsområden, villaområden, centrum med handel och kontor samt industriområden. Denna idé var säkerligen rationell vid denna tid men då hyreslägenheter i första hand hyrs av de med sämre ekonomi så tenderar hyresområdena att bli tyngre bostadsområden där de med störst sociala behov samlas. Detta får i sig som konsekvens att de förskolor och skolor som finns i dessa områden också får den mest krävande arbetssituationen. Från politiskt håll försöker man ofta kompensera detta via olika former av resursfördelningssystem och sociala insatser i form av stöd till föreningar samt bygga upp fritidsgårdar. Men alla dessa åtgärder tenderar till att bli tämligen verkningslösa då själva grundproblemet, den felaktigt konstruerade staden består. Även i Uddevalla har vi jobbat med förebyggande åtgärder och vi har arbetat med sociala insatser men oaktat det så har vi ett antal statsdelar som har en tyngre situation än övriga stadsdelar i kommunen. Vi anser därför att detta måste hanteras genom att Uddevallahem får ett tydligt uppdrag via de politiker som sitter i stiftelsens styrelse att genomföra en ombildning samt försäljning av ett stort antal lägenheter på Tureborg, Hovhult samt Dalaberg. Denna försäljning skall ske samtidigt som man får i uppdrag att skyndsamt bygga nya lägenheter på ex Ryssberget, Skarsjövallen, Uddevalla centrum. På så sätt tvingar vi fram en förändring av stadens struktur vilket på sikt kommer att minska segregationen. Samtidigt räcker det inte med att vi agerar via Uddevallahem utan vi måste uppmuntra alla byggföretag att bygga fler flerfamiljsbostäder så att fler personer kan köpa sig en lägenhet. Det finns ett tydligt egenvärde i att en människa äger sitt eget boende då det med automatiskt leder till att man förvaltar fastigheten på ett helt annat sätt än när man enbart hyr en lägenhet. Vår bostadsstrategi bör således kompletteras med en konkret vision om fler lägenheter som ägs av de som bor i dem samt att vi medvetet förändrar stadens felaktiga bostadsstruktur. Vi yrkar därför på att kommunledningskontoret skall få i uppdrag att ta fram en strategi för hur vi i Uddevalla kan minska segregationen genom en ny och modern bostadsstrategi. Magnus Jacobsson (KD)

77 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2018/00192 Handläggare Ekonomichef Kenneth Erlandsson Telefon Årsredovisning Uddevalla kommun 2017 Sammanfattning Kommunledningskontoret överlämnar härmed förslag till årsredovisning för Bokslut och årsredovisning har varit föremål för revisorernas granskning. Yrkesrevisionens (Deloitte) utkast till granskningsrapport bifogas. Som bilaga redovisas Uppföljning av kommunfullmäktiges styrkort 2017 vad gäller prioriterade områden, mått, uppdrag som givits utifrån flerårsplan och styrande dokument samt de uppdrag som avslutats under året. Bilagan samt nämndernas egna verksamhetsberättelser finns även publicerade på kommunens hemsida Uddevalla.se under rubriken Kommun och Politik/Kommunfakta/Ekonomi och budget/årsredovisning. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förslag till årsredovisning 2017 Uppföljning av kommunfullmäktiges styrkort 2017 Utkast till yrkesrevisionens granskningsrapport för 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa resultat- och balansräkning för kommunen och kommunkoncernen och i övrigt godkänna årsredovisningen för 2017 samt att godkänna uppföljning av kommunfullmäktiges styrkort för Peter Larsson Kommundirektör Kenneth Erlandsson Ekonomichef Expediera till

78 Uppföljning av kommunfullmäktiges styrkort 2017

79 Uppföljning av kommunfullmäktiges 2 (41) styrkort 2017 Innehållsförteckning 1 Avsnitt Verksamhetens resultat Kommunfullmäktiges styrkort Avsnitt Uppföljning av kommunfullmäktiges styrkort En jämlik skola Ett levande centrum Ett rikt kulturoch fritidsliv Goda förutsättningar för näringslivsutveckling Förebyggande arbete Ekologisk hållbar utveckling Attraktiv arbetsgivare Resurseffektivitet Uppföljning av kommunfullmäktiges styrkort Uppföljning av sjukfrånvaro Uppföljning av kommunfullmäktige avslutade uppdrag... 34

80 Uppföljning av kommunfullmäktiges 3 (41) styrkort Avsnitt Verksamhetens resultat Kommunfullmäktige Traditionellt inleddes året med en välbesökt nyårsmottagning i Rådhuset med kaffe och tårta. Fullmäktige har sammanträtt vid tio tillfällen under året, vid några tillfällen har särskilda informationer lämnats i olika spörsmål. Ungdomsfullmäktige har sammanträtt två gånger. Folkhälsopris, demokratipris och jämställdhetspris har delats ut under året. Kommunens revisorer Årets revision utgörs av fyra fördjupande projekt och avser granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor, integrationsarbete, säkerhetsarbete, samt Barn och utbildningsnämndens lokalförsörjning. Det sakkunniga biträdet har huvudsakligen arbetat med administrativ service och grundläggande granskning av nämnder och kommunala företag. Överförmyndare Arvodesnivån för ställföreträdare får anses tillfredsställande och 43 % av arvodena betalas av kommunen och 57 % av huvudmännen. Förhållandet har ändrats något det senaste året, så att kommunens andel är lite lägre. I kommunen har ca 500 personer god man eller förvaltare. Antalet ensamkommande barn med god man har minskat jämfört föregående år, vid utgången av 2017 uppgår antalet till ca 50 barn. Vänortskommittén Kommittén har sammanträtt 4 gånger. Under året har det varit ett arbetsmöte på Island samt jubileumsbesök i estländska Jöhvi. Ungdomsutbyte i den nordiska kedjan liksom med japanska Okazaki har planenligt ägt rum. Korta fakta/nyckeltal Nyckeltal Medborgarförslag 68 Inkomna synpunkter (klagomål) 42 Inkomna synpunkter (beröm) 8 Genomförda medborgardialoger 3

81 Uppföljning av kommunfullmäktiges 4 (41) styrkort 2017 Verksamhetsområde, belopp i mkr Intäkter Kostnader Kommunbidrag Resultat 2017 Resultat 2016 Fullmäktige 0,0-2,4 2,2-0,2 0,1 Kommunens revisorer 0,0-1,6 2,0 0,4 0,3 Överförmyndare 4,5-10,0 5,7 0,2 0,0 Vänortskommittén 0,0-0,4 0,4 0,0 0,0 summa 4,5-14,4 10,3 0,4 0, Kommunfullmäktiges styrkort 2017 Mått Resultat kvinna 2017 Resultat man 2017 Resultat totalt 2017 Målsättning 2017 Måluppfyllelse 2017 Föräldrars nöjdhet med förskolan 90 Elevers syn på skolan årskurs 5 Elevers syn på skolan årskurs 8 Andel behöriga till något nationellt program på gymnasiet Andel elever med gymnasieexamen inom tre år Utbildningsnivå på eftergymnasial nivå Förvärvsarbetande invånare år Nya företag per 1000 invånare Förbättrat företagsklimat Medborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande Andelen inköpta ekologiska livsmedel Kollektivresandet med stadstrafiken ska öka Förutsättningar för god och jämlik hälsa ska öka 83,9 78,9 81, ,1 69,2 70, ,8 78,9 77, ,3 5, , ,97 1,1 88 Integrationen skall 61,2 63,2 61,4 64,5 95

82 Uppföljning av kommunfullmäktiges 5 (41) styrkort 2017 Mått förbättras i form av minskat utanförskap Boendesegregationen ska minska i kommunen Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboenden Brukarnas nöjdhet med särskilt boende Brukarnas nöjdhet med hemtjänsten Andel hushåll med försörjningsstöd som uppburit bistånd i mer än 3 år Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska Andel ofrivilliga deltidstjänster Mer jämställd löneutveckling där kvinnornas genomsnittliga lönesumma ska öka i förhållande till männens Nettokostnadsandelen inklusive finansnetto i % av skatter Resultat kvinna 2017 Resultat man 2017 Resultat totalt 2017 Målsättning 2017 Måluppfyllelse , ,36 4,88 7,52 7, , Soliditeten ska öka 65, Investeringsnivå i % av skatteintäkter Egenfinansiering av investeringar (%)

83 Uppföljning av kommunfullmäktiges 6 (41) styrkort Avsnitt Uppföljning av kommunfullmäktiges styrkort En jämlik skola Barn- och utbildningsnämnden Den största utmaningen för nämnden och dess verksamheter har varit att förbättra elevernas kunskapsresultat och att fler elever når gymnasiebehörighet. En kraftig sänkning har skett i hela landet, så även i Uddevalla. Det finns stora variationer mellan skolorna. Skolor med uttalade utmaningar (exempelvis skolor i utanförskapsområden) har riktade förstelärartjänster, en resurs som styrs i syfte att stärka dessa skolors måluppfyllelse och att öka likvärdigheten mellan kommunens skolor. Insatser har gjorts under året för att stärka arbetet med att följa upp och analysera hur tilldelade resurser, inklusive lärarresurser, använts på skolenheterna för att kunna se om det krävs ytterligare riktade resurser för att stärka likvärdigheten mellan skolenheterna. Regeringen har från budgetår 2017 infört ett riktat bidrag för jämlik skola. För Uddevallas kommunala grundskola har detta inneburit riktade insatser till de enheterna med störst behov. Insatserna har gjorts inom områdena trygghet- och studiero, extra anpassningar och särskilt stöd. Barn och utbildning har beslutat att ingå i Skolverkets satsning Samverkan för bästa skola för att höja kvalitén hos utvalda skolor med låga kunskapsresultat samt att öka likvärdigheten inom och mellan skolor. Skolorna som har utsetts är Ramnerödsskolan, Västerskolan och Norgårdenskolan. Barn och utbildning har även beslutat att ingå i SKL:s satsning Skolanalys där kommunen under ett års tid får ett anpassat stöd i vårt analys- och utvecklingsarbete för förbättrade studieresultat. Kultur- och fritidsnämnden För att inspirera och öka lusten till läsning har en mängd aktiviteter och program genomförts, dessa är nästan alltid fullbokade. Under året har biblioteken arbetat utåtriktat, med att bland annat flytta ut biblioteksverksamheten till offentliga mötesplatser vid arrangemang och besök på Landbadet under sommaren. Dessutom har fler klassbesök genomförts och gåvoboken till kommunens alla sexåringar har delats ut. Kulturskolan har fortsatt sin satsning på att förlägga delar av verksamheten i grundskolans lokaler för att göra verksamheten mer tillgänglig. Barnkulturen samarbetar nära grundskolan vad gäller utbud. Under året genomfördes sommarlovspraktik för unga kommunutredare, med ungas inflytande i fokus. Kommunutredarna arbetade utifrån Luppundersökningens resultat från Walkesborgsbadet har under året satsat på lovaktiviteter, för att locka fler till verksamheten och sprida kunskap om ökad vattensäkerhet. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnads energi- och klimatrådgivare samarbetar med upphandlingsenheten och Barn och utbildning för att hitta lämplig nivå för en Giftfri skola när det gäller byggmaterial. Under året har samhällsbyggnadsförvaltningen samarbetat med barn- och utbildningsförvaltningen i arbetet med att ta fram en förstudie för att presentera förslag på kvalitetsnivå för en giftfri förskola.

84 Uppföljning av kommunfullmäktiges 7 (41) styrkort 2017 Socialnämnden Socialtjänsten har inga egna aktuella uppdrag inom det prioriterade området. Förvaltningen har bidragit till det prioriterade området genom att fortsätta finansera delade tjänster (förebyggande social problematik) tillsammans med barn och utbildning. I huvudsak påverkas området av socialtjänstens förebyggande sociala arbete Kommunfullmäktige flerårsplan Uppdrag Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 skapa fler förskoleplatser för att minska barnantalet i de största grupperna Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 tillsätta fler speciallärare och specialpedagoger Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 använda 5 mkr till kvalitetshöjande åtgärder avseende elevhälsoarbetet i grundskolan Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 använda 10 mkr för att minska barngruppernas storlek inom förskolan. De barngrupper som i dagsläget är störst ska prioriteras. Kommentar Ett stort utvecklingsarbete påbörjades under 2016 inom förskoleverksamheten med kommunens satsning och statsbidrag för minskade barngrupper. Genom omorganisationen har antal barn minskat i grupperna. Verksamheten har släppt avdelningsbegreppet och organiserat arbetet utifrån att varje barn är i en mindre grupp större delen av sin dag på förskolan. Uppdraget har passerat sitt slutdatum och nämnden har beslutat föreslå kommunfullmäktige att avsluta uppdraget. Nämnden har under 2017 fortsatt arbetet utifrån kommunfullmäktiges uppdrag i flerårsplan att under 2017 använda 10 mkr för att minska barngruppernas storlek inom förskolan. Uppdraget har passerat sitt slutdatum och nämnden har beslutat att föreslå KF att avsluta uppdraget. Annonsering av specialpedagog och andra professioner inom elevhälsan skedde kontinuerligt under Tyvärr hade grundskolan svårt att rekrytera. Satsningar i budget gjordes även för 2017 och bemanningen utökades från hösten Det fanns då många sökanden till tjänsterna, även från andra kommuner. Nämnden har under 2017 fortsatt arbetet med uppdraget utifrån flerårsplan att under 2017 använda 5 mkr till kvalitetshöjande åtgärder avseende elevhälsoarbetet i grundskolan. Bemanningen utökades från hösten Arbetet med att skapa stabila team inom grundskolan är nu genomfört och sjösattes inför läsåret 2017/2018. Teamen utgår från fem geografiska områden och bygger på en tydlig röd tråd, en sk "barnväg", där teamen följer eleverna genom skoltiden, från yngre till äldre åldrar. Uddevallas kommunala förskolor har under året arbetat med mindre barngrupper. Samtliga enheter har haft färre barn i barngrupperna, ofta många färre barn. Det har möjliggjorts av kommunens satsningar på förskola men också statliga bidrag. Att barnen under större delen av sin dag varit i en mindre barngrupp har resulterat i tydligt och samstämt resultat om högre måluppfyllelse, bättre arbetsmiljö och tryggare barn. En särskild rapport har tagits fram kring arbetet och dess effekter. Dock noterar flera enheter med sorg att uteblivna statsbidrag innebär en återgång till större avdelningar och naturligtvis lägre personaltäthet och kvalitet. Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan och fått i uppdrag att under 2017 och 2018 använda 5 mkr till vuxenutbildning för ytterligare satsningar på de utbildningar som gör att personer kommer snabbare ut i sysselsättning. Det ökade anslaget har bland annat används till utökning av antal grupper inom grundläggande utbildning SVA, Eng och Ma. Allteftersom fler elever avslutar sina studier på Sfi ökar behovet av undervisning på grundläggande nivå. En satsning på yrkesutbildningar har också gjorts, både med och utan integrerad svenska. Det har möjliggjort för elever att studera en yrkesutbildning samtidigt som de får extra stöd i svenska. De extra pengarna har också möjliggjort start av t.ex. elev- och lärarassistentutbildning.

85 Uppföljning av kommunfullmäktiges 8 (41) styrkort Kommunfullmäktige styrdokument Uppdrag Barn- och utbildningsnämnden ska utifrån Ungdomsplan stärka barns och elevers inflytande och delaktighet. Kommentar Projektet Vårt Hållbara Uddevalla 2030 har påbörjats och är en del av kommunens arbete med framtagande av en ny översiktsplan, där tolv högstadieklasser, främst i åk 8, på fyra skolor deltar och tar fram förslag. Höstterminen har använts till att träffa arbetslag och andra aktörer, förankring av projektet samt planering av vårterminens aktiviteter. Arbetet med eleverna kommer att genomföras under vårterminen. Tre gemensamma insatser/projekt görs inom förskolan för att öka barnens delaktighet och inflytande: implementera förhållningssättet barn gör rätt om de kan, måltidspedagogik samt estetiska lärprocesser. Pedagogernas utvärderingar visar bl.a. att en effekt av arbetet är att barnens tankar och åsikter fått större utrymme, att barnen tar ett större ansvar och har kommit med egna förslag som de gemensamt beslutat om, samt fått ett större inflytande över sitt lärande. Satsningen på digitala lärverktyg har fortsatt inom alla skolformer. En effekt inom förskolan är att delaktighet i sina egna dokumentationer har ökat. Inom grundskolan har noterats en större möjlighet att påverka sitt lärande, framför allt bland pojkar. Inom gymnasieskolan har ett digitalt verktyg för kursutvärderingar, UTV5, införts för ökat inflytande och en ökad delaktighet. Elevskyddsombud har utbildats och finns nu på alla program Ett levande centrum Barn- och utbildningsnämnden Verksamheterna har nyttjat centrum på olika sätt. Gemensamhetsytor har använts för idrotts- och undervisningsanknutna aktiviteter i centrum eller i områden i anslutning till centrum. Gymnasieskolan driver butik med försäljning av bageri- och charkprodukter, samt florist. Frisörprogrammets lokaler ligger centralt och där erbjuds kundklippning. Margaretas källare är en attraktiv och uppskattad lunchrestaurang i centrum som drivs av vuxenutbildningens elever. Kommunstyrelsen Arbetet för att utveckla stadens centrum utifrån områdesplanen och strategisk plan har fortsatt genom projekt för utveckling av ny stadsdel i området Anegrund, planbesked för delområde Riverside och förstudie kulturhus. Kommunen har ingått i ett internationellt konsortium för att bidra till en lösning på översvämningsproblematiken. Den påbörjade handelsstrategin har under året bearbetats mot fokus på centrumutveckling med frågeställningar kring hållbara konsumtionsstrategier, köpkraft och attraktion. I samverkan med Uddevalla Centrumutveckling har fem centrala arbetsuppgifter tagits fram för att öka samsynen i stadskärnan; marknadsföring, rent och snyggt, trafik och tillgänglighet samt utbud. Kultur- och fritidsnämnden Kultur och fritidsförvaltningen förlägger majoriteten av arrangemang i centrum och i det offentliga rummet. Förvaltningen fortsätter även att samverka med VG idrotten avseende fritidsbanken och dess öppethållande i centrum. Under perioden har bowlinghallen utökat sina öppettider på fredagskvällarna för att möta en efterfrågan från kunderna. Stadsbiblioteket har också förlängt sina

86 Uppföljning av kommunfullmäktiges 9 (41) styrkort 2017 öppettider på fredagar och lördagar. Kultur och fritidsförvaltningen ingår också i flera arbetsgrupper kring Årummets, Kungsgatans och Kungstorgets utveckling, samt representerar kultur och fritidsfrågor i Uddevalla Centrumutveckling. I den strategiska samhällsplaneringen lyfter också nämnden aspekter av ett hållbart och levande centrum. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med utveckling av centrum inom flera olika projekt. Förprojektering av Kungstorget och Hasselbacken har utförts och nämnden beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att påbörja byggnation. En förstudie för Å-rummet presenterades för samhällsbyggnadsnämnden i september och förvaltningen har fått i uppdrag att utveckla Å-rummet i enlighet med förstudien. Under sommaren placerades smarta parkbänkar med solceller och gratis wi-fi på Kungstorget och Kungsgatan. Arbetet med kajpromenad och översvämningsskydd fortlöper och upphandling av teknisk konsult pågår. Socialnämnden Socialtjänsten påverkar det prioriterade området genom att ha flera verksamheter i centrum. Under året har flera verksamheter startat centralt i Uddevalla; inflyttning på nya gruppbostäder och servicebostäder samt uppstart av en daglig verksamhet. Dessa verksamheter förväntas bidra till en ökad aktivitet i centrum i form av medarbetare, brukare och anhöriga Kommunfullmäktige flerårsplan Uppdrag Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 använda 5 mkr i kommunbidrag som avser underhållsinsatser på gator och gångbanor Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan , och fått i uppdrag att under planera för och genomföra översvämningsstrategin. Kommentar Samhällsbyggnadsnämnden har arbetat med uppdraget genom att använda medlen inom underhållsbudgeten för bland annat beläggning av primärstråk (större leder i och av gång- och cykelbanor). Samhällsbyggnadsförvaltningen har i samband med verksamhetsberättelsen 2017 föreslagit att avsluta uppdraget. Arbete pågår med att upphandla teknisk konsult till översvämningsskyddet, vilken ska göra ett fördjupat utredningsarbete kring förstärknings- och konstruktionslösningar, ta fram tidsplaner och beräkna kostnader. Konsulten ska också söka alla tillstånd, miljö- och vattendomar som arbeten i Bäveån kommer att kräva samt undersöka möjlighet till statligt stöd. Förstärknings- och konstruktionslösningar ska samordnas med framtagandet av ett gestaltningsprogram för en kajpromenad som en separat upphandlad strategisk landskapsarkitekt ska ta fram. Kajpromenad med översvämningsskydd är ett projekt som kräver flexibilitet då det interagerar med kringliggande projekt längs Bäveån. Utifrån hur andra projekt i området fortskrider kan det vara lämpligt att för delar av översvämningsskyddet påbörja projektering innan hela utredningsfasen är klar samt även påbörja byggnation av vissa sträckor innan projekteringen är klar för hela översvämningsskyddet. Kommunfullmäktige beslutade därför i december att, i de delar som översvämningsskyddet är kopplat till andra projekt i området, ge möjlighet att frångå handlingsplanen vad gäller etappindelning mellan de tre faserna, utredning, projektering och byggnation.

87 Uppföljning av kommunfullmäktiges 10 (41) styrkort Ett rikt kulturoch fritidsliv Barn- och utbildningsnämnden Förvaltningen har levt upp till kulturgarantin som innebär att alla grundskolans elever årligen får besöka eller får besök av minst en kulturinstitution. På några skolor har kulturskolan haft verksamhet även under skoltid. Ett läsfrämjande samarbete har skett med kulturoch fritidsförvaltningen, bland annat genom att sexårsbesök genomförts. Satsning har gjorts på estetiska lärprocesser inom förskolan, vilket har bidragit till att öka barnens förståelse för kulturyttringar. Under sommaren 2017 har nyanlända elever inom Språkintroduktion erbjudits en mängd olika fritidsaktiviteter inom ramen för sommarskolan. Kultur- och fritidsnämnden Under 2017 har förvaltningen fortsatt erbjuda biblioteksbesökare ett aktuellt och intressant utbud av media, spännande aktiviteter och kunnig personal. Under året har dessutom 113 arrangemang genomförts med fokus på olika kulturyttringar. Därutöver har förvaltningen stöttat kulturföreningar vid offentliga arrangemang riktade till alla invånare och besökare. Bowlinghallen höll öppet extra under sommartiden med möjlighet till att gratis spela bowling för de mellan 6-15 år. Bowlinghallen har också erbjudit gratis bowling för nyanlända under året - en verksamhet som uppskattats mycket och fått många besökare. Statligt bidrag, baserade på antal familjer med försörjningsstöd, möjliggjorde satsningen på gratis sommarlovsaktiviteter. Aktiviteterna har erbjudits kommunens invånare mellan 6 och 15 år. Cirka barn och unga deltog i aktiviteterna som arrangerades av både kommunala aktörer och föreningslivet. Kultur och fritidsförvaltningen har under året färdigställt en behovsanalys av centralt belägna lokaler för stadsbibliotek, kulturskola, fritidsgård samt för arrangemang och scenkonst. Förvaltningen identifierade att en samordning av ovan nämnda verksamheter skulle ge upphov till en rad vinster för såväl medarbetare som brukare och besökare och en möjlighet att förstärka och utöka kulturoch fritidsutbudet i kommunen. För att öka tillgängligheten till friluftslivet, har ett stort arbete påbörjats för att synliggöra vandringslederna i kommunens kartdatabas. Detta arbete är påbörjat och kommer att fortskrida under kommande år. Fysisk och digital tillgänglighet till våra olika anläggningar kommer på detta sätt förbättras. Samhällsbyggnadsnämnden Informationen i Tillgänglighetsdatabasen (TD) har uppdaterats genom inventering, både för offentliga lokaler och andra besöksplatser som exempelvis bibliotek och biograf. Förvaltningen har arbetat fram ett system för återkoppling kring de inventerade objekten. Samhällsbyggnadsförvaltningen har ingått i projekt om investeringsprocessen och i förslaget på reviderade riktlinjer för investeringar har det tydliggjorts att 1% av kommunens totala investeringsbudget ska avsättas till konstnärlig gestaltning. Socialnämnden Socialtjänsten har inga aktuella uppdrag inom det prioriterade området. Förvaltningen har ett särskilt fokus på äldre och personer med funktionsnedsättning utifrån kommunens kulturoch fritidsutbud exempelvis genom arbetet med kulturplanen.

88 Uppföljning av kommunfullmäktiges 11 (41) styrkort Kommunfullmäktige flerårsplan Uppdrag Kultur- och fritidsnämnden har utifrån flerårsplan , och fått i uppdrag att under utveckla området Gustavsberg/Landbadet/Bodele/ Skeppsviken med utökat friluftsliv och mötesplats Bodele. Kommentar Under perioden har Kultur och fritidsnämnden, i sitt remissvar till kommunsstyrelsen, beslutat att fortsatt ställa sig bakom det beslut som de fattade under 2016, KFN2015/ Kultur och fritidsnämnden antog den överlämnade utredningen och skickade den då vidare till kommunstyrelsen som sitt svar på kommunfullmäktiges uppdrag. Kultur och fritidsnämnden beslutade även att bevaka områdets tillgänglighet för allmänheten genom att med tydlighet företräda inriktningen att inte upplåta del eller delar av området för bebyggelse. För att inleda utvecklingen av området gavs förvaltningschefen i uppdrag att påbörja de delar av utvecklingen som ryms inom nuvarande driftsbudget. KS har i juni 2017 ställt sig bakom den genomförda utredningen och kommunfullmäktige beslutade att göra detsamma. Under första tertialet pågick fortsatt arbetet med ombyggnadsprocess Etapp 2 (av 2 etapper) av Landbadet, Lekplatsen har blivit tillgänglig året runt, Vid strandpromenaden har en åretrunt öppen HWC toalett byggts, badområdet är tillgängligt för alla hjulburna och den totala användarnyttan av området har ökat. En ny bro över Bodelebäcken håller på att färdigställas. Kultur- och fritidsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 upprusta Landbadet så att verksamheten kan bedrivas Kultur- och fritidsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 anlägga en aktivitetspark. Kultur- och fritidsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 öka tillgängligheten för ungas deltagande i aktiviteter som bedrivs av kulturoch fritidsföreningar. Upprustning av Landbadet är färdigställd - nyinvigning skedde den 6 juni Upprustningen har inneburit att Landbadets reningssystem, rördragningar, ytskikt m.m. har iordningsställts för att säkra en drift i ytterligare 10 år. I övrigt har även ett områdesskydd, staket, satts upp för att göra Landbadet driftsäkrare, höja kvalitén och öka säkerheten. Slutbesiktning av teknisk drift samt ekonomisk avstämning kvarstår innan uppdraget kan avslutas. Under våren/sommaren 2017 har en förstudie genomförts som visat på geografiska glapp i utbudet av så kallade aktiva spontana mötesplatser, så väl som glapp i utbudet av aktiviteter på olika befintliga platser. Under hösten 2017 har placering av aktivitetspark beslutats för att delvis överbrygga glapp i utbud och geografiska glapp. Tilldelad plats blir Skeppsviken och arbetet med framtagande av ett skissunderlag för byggnation av aktivitetspark pågår. För att ytterligare förbereda för byggnation pågår en översiktlig miljöteknisk markundersökning. Uppdraget har givits av kommunfullmäktige i flerårsplan till kultur och fritidsnämnden med medföljande 700 tkr i extra medel under Kultur och fritidsnämnden beslutade (KFN 2016/107) om att uppdraget skulle genomföras genom två olika satsningar, dels att sänka kursavgifter/taxor i kulturskolan (350 tkr), dels att införa ett riktat verksamhetsbidrag för att öka deltagandet bland underrepresenterade grupper i föreningslivet, för föreningar att söka (350 tkr). Kultur och fritidsförvaltningen har genomfört satsningarna och rapporterat till kultur och fritidsnämnden under året. Inom ramen för uppdraget har kursavgifter i Kulturskolan sänkts samt ett riktat verksamhetsbidrag för att öka deltagandet bland underrepresenterade grupper i föreningslivet införts. Kultur och fritidsnämnden godkände slutrapporteringen och har föreslagit till kommunfullmäktige att avsluta uppdraget (KFN 2017/00124) Goda förutsättningar för näringslivsutveckling Barn- och utbildningsnämnden Samarbete sker löpande inom ramen för Uddevalla näringslivsakademi (UNA) där representanter

89 Uppföljning av kommunfullmäktiges 12 (41) styrkort 2017 från skolformerna träffar representanter från Uddevalla Näringsliv med syfte att skapa samarbetsområden mellan skola och arbetsliv. En handlingsplan för samverkan skola- arbetsliv för hela Barn och utbildning har fastställts och samverkan mellan skola och arbetsliv har skett inom en mängd olika aktiviteter med början i förskolan till vuxenutbildningen. TRIM (Tillföra, Rusta, Initiera, Motivera) är ett projekt som initierats under året och ska löpa över tre år. Syftet är att förbereda eleverna för arbetsmarknaden och dess villkor. Projektet bekostas av Arbetsförmedlingen. Allt fler gymnasieelever har fått möjlighet att driva företag genom Ung Företagsamhet. Utvecklingen har samordnats av en förstelärare med riktat uppdrag. Fler lokala företag har knutits till projektet som hjälper eleverna under året som rådgivare och är sedan med som jury på både den lokala och den regionala mässan. Uddevalla gymnasieskola har under året gått in i pilotprojektet Svensk gymnasielärling, som gör det möjligt att vara anställd som lärling under utbildningstiden. Försöksverksamheten har startats inom Industritekniska programmet. Intresset från industriföretagarna inom regionen har varit mycket stort. Kommunstyrelsen Kommunen samverkar med övriga kommuner längs södra Bohusbanan för att få gehör för behovet av bättre järnvägsförbindelser. Inom ramen för det regionala trafikförsörjningsprogrammet deltar kommunen aktivt i utveckling av metoder som leder till bättre samverkan mellan samhällsplanering och kollektivtrafik. Till stöd för innovationsförmåga och affärsutveckling i kommunen har bl.a. det tre-åriga projektet Exportfrämjande Integration som har matchat nyanländas kompetens med exportmogna företag nått stor framgång. Anställningsbarhetsmålet är 60 % och under november 2017 hade 63 % av projektdeltagarna arbete. Under året har omkring ca 150 personer gjort högskoletentor på HCB, totalt 205 st. Personerna läser på 16 olika högskolor i hela Sverige och kan på detta sätt bo kvar i Uddevalla under studietiden. Detta är en del av ambitionen om en ökad utbildningsnivå i kommunen, vilket förstärker företagens och kommunens behov av kvalificerad utbildad arbetskraft. Arbetet med En Dörr In för att bidra till att förenkla företagens kontakter med kommunen har fortsatt under året. Arbetssättet har utvecklats och närvaron från Företagarna har tagit fart. Tillgång till industri/affärs mark är den enskilt största utmaning idag för att låta befintliga företag växa. Kultur- och fritidsnämnden Kultur och fritidsförvaltningen bidrar till bättre förutsättningar för näringslivsutveckling genom att samverka med näringslivet kring olika arrangemang och satsningar. En del av näringslivsutveckling är också den kulturella- och upplevelsebaserade näringen, som förvaltningen stödjer genom att exempelvis erbjuda stöd till unga engagerade arrangörer. Att så många arrangemang har förlagts i centrum under året, gynnar även centrumutvecklingen och gör att människor har fler anledningar att besöka och vara i centrum. Samhällsbyggnadsnämnden För att bidra till att skapa goda förutsättningar för näringslivsutveckling har samhällsbyggnadsförvaltningen en centrumkoordinator som ska främja samarbete mellan

90 Uppföljning av kommunfullmäktiges 13 (41) styrkort 2017 kommunen och näringslivets representanter. För att förbättra och förenkla medborgare och företagares kontakter med förvaltningen har samhällsbyggnadsförvaltningen under 2017 arbetat med att kartlägga verksamheternas kärnprocesser. Socialnämnden Socialtjänsten har inga egna aktuella uppdrag inom det prioriterade området. Förvaltningen har dock arbetat med olika aktiviter som på olika sätt bidragit till området. Dessa aktiviter är bl.a. intraprenader, IOP (överenskommelse om samverkan mellan ideella organisationer och kommuner), ny LOV-utförare och deltagande i Vinnova-projekt om idésluss inom socialtjänst Förebyggande arbete Barn- och utbildningsnämnden Bemanningen inom elevhälsan har stärkts både inom grundskola och gymnasieskola. Arbetet med att skapa stabila och väl dimensionerade elevhälsoteam inom grundskolan är slutfört. Det strategiska elevhälsoarbetet har fortsatt i syfte att bedriva arbetet mer förebyggande och hälsofrämjande och skapa systematik i samarbetet mellan förskola, skola, och barn- och elevhälsa. Arbetet inom ramen för projektet samverkanskoordinator har fortsatt, liksom det kommunövergripande samarbetet som sker i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet kopplat till drogfri ungdom. Gemensamma insatser har genomförts tillsammans med skola, socialtjänst och polis för att fånga upp elever i riskzon eller i missbruk. Kommunstyrelsen Arbetsmarknadsavdelningen har under år 2017 haft 688 inskrivna deltagare. Det är en ökning med 16 % från förra året. Antalet deltagare med utländsk bakgrund har ökat med 40 % från förra året och utgör nu 59 % av samtliga inskrivna. 17 % av deltagarna har en funktionsnedsättning. Under året har arbetet med välfärdsredovisningen påbörjats och har resulterat i en demografisk kartindelning av Uddevalla kommun i 12 områden och bakgrundstexter. Nu skall statistik beställas från SCB samt tas fram med hjälp av ekonomiavdelningens statistikutvecklare. Folkhälsostrategen och översiktsplaneraren har synkroniserat sitt arbete så att välfärdsredovisningen kan ligga till grund för kommande översiktsplansarbetet. Utöver detta är ett kommunövergripande suicidpreventivt arbete är påbörjat och har resulterat i en utbildning för 250 personer. En arbetsgrupp och referensgrupper är under framtagande som kommer utveckla en kommunövergripande strategi och ett metodstöd för suicidprevention. Under året bereddes och färdigställdes underlag inför överenskommelsen mellan kommunen och idéburen sektor som beslutades i kommunfullmäktige i maj. Ett avtal har undertecknats av Studiefrämjandet och kommunen som säkerställer en långsiktig samverkan där en processledartjänst återfinns som kan representera den idéburna sektorn. Kultur- och fritidsnämnden Förvaltningen har under året deltagit i många förvaltningsövergripande nätverk som arbetar med förebyggande insatser, och många av verksamheterna arbetar både med främjande och förbyggande insatser. Under året har förvaltningen arbetat med att ta fram en plan för nyetablering av aktiva

91 Uppföljning av kommunfullmäktiges 14 (41) styrkort 2017 mötesplatser i kommunen. Planen grundar sig på att skapa förutsättningar för jämlik hälsa för kommunens medborgare. Förvaltningen arbetar också med skapa förutsättning för möten av mer spontan karaktär, samt fysiska aktiviteter, kopplat till dessa platser. Kulturskolan har startat verksamhet i bostadsområdena Dalaberg, Hovhult och Tureborg med utgångspunkten att kultur är en viktig del i det förebyggande arbetet i kommunen. Under året har kultur och fritid ordnat Ungdomshäng på Tureborgs mötesplats. Fritidsgårdarna har säkerställt att det är 5 personal vid de största besökstopparna på Dalabergs fritidsgård, i syfte att öka tryggheten och arbeta mer främjande. Nu rekryteras en ungdomspedagog till de norra områdena och Tureborg för att få en bättre koppling mellan fritidsgårdarna och socialtjänsten. För att motverka digitalt utanförskap har samtliga bibliotek genomfört olika aktiviteter, haft regelbundna kurser i Våga klicka och surfplattekurser. Extra satsningar har gjorts på registreringar i Legimus som är en tjänst för tillgängliga medier där målgruppen är personer som inte kan läsa tryckta böcker. Samhällsbyggnadsnämnden Socialtjänsten driver tillsammans med samhällsbyggnad ett projekt för att förebygga fallskador för äldre. Projektet är finansierat av kommunens sociala investeringsfond. För samhällsbyggnads del består åtgärderna framförallt i att förebygga halkskador vintertid. Cykelplanen, handlingsplan för Rätt fart i staden och belysningsplanen som samhällsbyggnad arbetar efter innebär förebyggande arbete i säkerhet, trygghet och folkhälsa. Socialnämnden Socialtjänsten har arbetat med fokus på främjande och förebyggande i alla led. Flera av nämndens uppdrag har ett förebyggande perspektiv. Den antagna boendeplanen har kartlagt var fler aktivitetscenter skulle kunna starta. Utgångspunkten är att få en spridning i de olika delarna av kommunen. Hemmafixarnas verksamhet är igång inom ramen för det fallförebyggande projektet och hela projektet fallförebyggande åtgärder har summerats på ett positivt sätt. Under året har tjänsten som samverkanskoordinator tillsatts, vars fokus är på förebyggande arbete för unga som riskerar att hamna i utanförskap. Arbetet med att öka kunskapen om våld i nära relation har pågått under hela året. En viktig del i det förebyggande arbetet är kvalitetsarbete. Ett lokalt kvalitetsråd har startat upp på försök och förvaltningens rutiner kring hantering av avvikelser och synpunkter har genomförts. Förvaltningen deltar i projektet Välfärdsteknik Fyrbodal i syfte att öka självständighet och delaktighet för brukare Kommunfullmäktige flerårsplan Uppdrag Samtliga nämnder har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 skapa sysselsättning för ungdomar Kommentar Kommunfullmäktige beslutade att godkänna socialnämndens slutrapportering av uppdraget att utifrån flerårsplan skapa skapasysselsättning för ungdomar. Socialnämndens arbete med externa platser inom daglig verksamhet har givit utdelning. Diskussion har förts med två arbetsgivare gällande anställning, vilket i slutändan genererade löndebidragsanställning för en person som tidigare haft extern daglig verksamhet.

92 Uppföljning av kommunfullmäktiges 15 (41) styrkort 2017 Uppdrag Kommentar Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 utöka elevhälsan Socialnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 fortsätta utveckla och eventuellt utöka aktivitetscentrum för äldre (+0,3 Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kommunstyrelsens slutrapportering av uppdraget. Under 2016 har riktade arbetsmarknadsinsatser för ungdomar genomförts i form av: Trainee och utbildningskontrakt (DUA), Arbetsmarknadsinsatser (praktik och jobb), Sommarlovspraktik (275 platser), 87 nya utvecklingsanställningar 2016 (inom egna och övriga förvaltningar), den egna verksamheten NIKE en verksamhet som kombinerar konstnärliga processer och studier för att ge sammanhang, gemenskap och personlig utveckling syftande till återgång/upphämtning till grund- och gymnasieskola). Nike Ungdom är en verksamhet som vänder sig till ungdomar som är mellan år, som inte slutfört grundskolan/gymnasieskolan eller som är på väg att hoppa av gymnasiet. Verksamheten faller inom KAA (kommunala aktivitetsansvaret). Resultat: 19 ungdomar passerade genom Nike, 13 tjejer och 6 killar, 5 ungdomar fick tillsammans 16 betyg i 9 ämnen, 7 ungdomar började gymnasiet efter Nike, 5 ungdomar började på Studieverkstan, 1 ungdom började på folkhögskola, 1 ungdom flyttade till Göteborg och började i en ny skola där, 1 ungdom började jobba, 15 ungdomar deltog i Nikes feriepraktik under tre veckor, sommaren Barn- och utbildningsnämnden Fortgående samarbete sker med arbetsmarknadsavdelningen (AMA) en för att bidra till att ungdomar får sysselsättning och referenser. "Utbildningskontrakt" har skapats inom ramen för DUA som vänder sig till arbetslösa ungdomar. På uppdrag av AMA genomfördes under 2016 kompetensutveckling för ungdomar som kombineras med praktik. Uppdraget har passerat sitt slutdatum och nämnden har beslutat att föreslå kommunfullmäktige att avsluta uppdraget. Vuxenutbildningen fortsätter arbeta med kommunfullmäktiges uppdrag att under 2017 och 2018 satsa på utbildningar som gör att personer kommer snabbare ut i sysselsättning. Samhällsbyggnadsnämnden Utifrån uppdraget har samhällsbyggnad skapat sysselsättning inom måltidsservice, lokalvård, tryckeri och för att inventera tillgängligheten till tillgänglighetsdatabasen. Totalt har sju platser för sysselsättning för ungdomar skapats i förvaltningen inom ramen för uppdraget. Samhällsbyggnadsförvaltningen har i samband med verksamhetsberättelsen 2017 föreslagit att avsluta uppdraget. Uppdraget har passerat sitt slutdatum och nämnden har beslutat att föreslå KF att avsluta uppdraget. Annonsering av specialpedagog och andra professioner inom elevhälsan skedde kontinuerligt under Tyvärr hade grundskolan svårt att rekrytera. Satsningar i budget gjordes även för 2017 och bemanningen utökades från hösten Det fanns då många sökanden till tjänsterna, även från andra kommuner. Nämnden har under 2017 fortsatt arbetet med KF:s uppdrag utifrån flerårsplan att under 2017 använda 5 mkr till kvalitetshöjande åtgärder avseende elevhälsoarbetet i grundskolan. Ett av socialnämnden egna uppdrag rör boendeplan och aktivitetscentra. Socialnämndens boendeplan togs fram under hösten och beslutades av socialnämnden i november. I boendeplanen finns en del som kartlägger var det kan vara lämpligt att starta aktivitetscenter. En utgångspunkt är att få en spridning på aktivitetscentra i de olika delarna av kommunen.

93 Uppföljning av kommunfullmäktiges 16 (41) styrkort 2017 Uppdrag mkr). Kommunstyrelsen har utifrån flerårsplan och fått i uppdrag att under 2017 och 2018 använda 5 mkr till arbetsmarknadsåtgärder avseende i första hand ungdomar. Socialnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 samverka med andra aktörer för att skapa ett härbärge Kommentar Ryttarens café och aktivitetscenter har vidareutvecklat verksamheten under året bl.a genom ett aktivitetsråd med representanter från föreningar samt studiebesök till Falkenberg. Ryttaren har under året haft ett fortsatt stort antal besökare och högt nyttjande av uthyrningslokalerna. 124 ungdomar, fördelat på 59% män och 41% kvinnor har varit inskrivna i ungdomssatsningen (18-29 år). Av de som avslutat insatsen under året, så gick 70 % av dessa vidare till arbete eller studier, 34 till arbete och 14 till studier) efter avslutad insats. En markant ökning av deltagare med utländsk bakgrund (47 %) har skett. En av grupperna som startade under 2017 var inriktad mot pedagogik där det erbjöds arbetsträningsplatser inom skola, förskola och i Cumulusprojektet. Av de som arbetsförmedlingen anvisade till denna grupp var merparten kvinnor, till skillnad från de grupper där kommunen erbjuder platser inom olika inriktningar (det brukar då vara ca 40% kvinnor och 60% män). Ungdomarna får hjälp med att skriva CV och personligt brev eftersom en stor del av deltagarna i ungdomssatsningen saknar färdiga ansökningshandlingar trots att de kan ha varit arbetssökande en längre tid och ha deltagit i insatser som stöd och matchning, Tack vare en bra upphandling har samtliga ungdomar inom ungdomssatsningen, som saknar körkort, erbjudits ett körkortspaket på 10 körlektioner + extra tid till att läsa in teori. Det har också upphandlats en kurs i servicekunskap från kommunens vuxenutbildning. Servicekunskapen ger en grund i förhållningssätt i olika kundmöten, så att ungdomarna är bättre rustade inför arbetsmarknaden. Denna kurs ger 100 gymnasiepoäng. Kommunens extra satsning har inneburit att 13 ungdomar med funktionsnedsättning kunnat erbjudas en utvecklingsanställning på ett år med en individuell planering. Arbetet har skett enligt DUA-konceptet för att säkerställa rätt insats för deltagarna i Ungdomssatsningen. Handläggare från arbetsförmedlingen, konsulent från arbetsmarknadsavdelningen samt studie och yrkesvägledare på vuxenutbildningen träffar gemensamt deltagaren för att diskutera vilken insats som är aktuell för personen. Detta sparar också mycket tid då alla får samma information i ett tidigt skede. Socialnämnden beslutade under året (april) att ingå överenskommelse om IOP (idéburet offentligt partnerskap) med Uddevalla Pastorat gällande Noras hus. Avtalet undertecknades i maj månad. Syftet med överenskommelsen är att öppna ett akutboende som innebär en tillfällig och trygg plats att övernatta på för människor i akut hemlöshet. Överenskommelsen gäller från den förste i månaden och en (1) månad innan verksamhetsstart och tre år framåt Kommunfullmäktige styrdokument Uppdrag Socialnämnden ska utifrån Ungdomsplan arbeta med att unga med funktionsnedsättningar ska erbjudas inflytande och delaktighet utifrån sina förutsättningar. Kommentar Verksamhetsområdena individoch familjeomsorg och stöd och service har under våren ingått en IOP (idéburet offentligt partnerskap) med No Limits, ABF, som är en förebyggande frivillig verksamhet, en mötesplats för unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. IOP:n har följts upp under hösten och nytt avtal är påskrivet och gäller under Stöd och service deltar i projekt Välfärdsteknik Fyrbodal där fokus ligger på att öka självständigheten och delaktigheten för brukarna och att sprida kunskap till fler medarbetare kring välfärdsteknik så all personal blir trygg med att stödja brukare och hjälpa till med utvecklingen. Projektet planeras att pågå ett tredje år. Under året har bl.a följande aktiviteter genomförts: medverkan vid MVTe-mässan (Mötesplats för välfärdsteknologi och e-hälsa) inbjudna som talare, då de fann projektet

94 Uppföljning av kommunfullmäktiges 17 (41) styrkort 2017 Uppdrag Kommentar intressant, inspirerande och nytt, inspirationsdag på temat Välfärdsteknik, gett personal i verksamheterna stöd i hur de kan använda läsplattan och flera appar har prövats, använts och köpts in till verksamheterna för att stödja brukare i att bli mer självständiga och delaktiga Ekologisk hållbar utveckling Barn- och utbildningsnämnden Lärande för hållbar utveckling ses som Barn och utbildnings viktigaste miljöaspekt. De olika skolformerna har valt olika strategier för att arbetet. Förskolan har haft fokus på hållbarhetsaspekterna i måltidspedagogiken och naturvetenskap- och teknikplanerna. Många av kommunens förskolor är certifierade enligt Grön Flagg. Grundskolan har arbetat för att hållbar utveckling ska vara ett grundfundament för allt utvecklingsarbete. Gymnasiet har haft extra fokus på lärande för hållbar utveckling på de gymnasiegemensamma temadagarna samt vecka 9 då samtliga program och ämnen lyfte dessa perspektiv i undervisningen. Kommunstyrelsen Den fördjupade översiktsplanen för Uddevalla Stad vann laga kraft i november 2017 och överensstämmer med den tidigare antagna samhällsbyggnadsstrategin. I december antogs "färdplan mot ny översiktsplan" i kommunsstyrelsen som syftar till att: Skapa ett gemensamt styrdokument för alla förvaltningar och bolag. Stärka fokus på sociala frågor genom ett vardagslivsperspektiv. Hållbar utveckling ligger till grund för hela översiktsplanen. Alla uddevallabor ska kunna känna sig representerade och deras behov tillvaratagna. Vi skall ha en interaktiv digital ingång till översiktsplanen. Vi skall ha en levande och kontinuerlig översiktsplanering. Genomförandeplanen är framtagen för planperioden Ett antal områden som uppfyller samhällsbyggnadsstrategins inriktning är utpekade för fortsatt utredning i form av förstudie och detaljplanearbete. Projekt är uppstartat för fortsatt genomförande av Områdesplanen Bäveån med centrumnära bostäder och verksamheter. Aktiviteter pågår för att utveckla befintliga verksamhetsområden såsom bland annat Lillesjö/Gräskärr, Fröland. Kultur- och fritidsnämnden Fortbildning inom upphandling och avfall har erbjudits medarbetarna, liksom utdelning av årets miljöpris. I enlighet med kommunens miljömål, sprider förvaltningen vidare miljömedvetet arbetssätt till andra organisationer som vi kommer i kontakt med. Under det gångna året har förvaltningen tillsammans med Uddevalla Energi genomfört ett pilotprojekt med återvinningsstation i anslutning till Landbadet - ett projekt som nu ska utvärderas för att eventuellt implementeras på flera platser i anslutning till badplatser m.m.

95 Uppföljning av kommunfullmäktiges 18 (41) styrkort 2017 Samhällsbyggnadsnämnden Uddevalla har som mål att vara fossiloberoende år Fordonsgruppen samarbetar med kommunens miljösamordnare samt med Hela gröna vägen för att nå de politiska målen. När fordon byts ut ska i första hand elbilar och i andra hand hybridbilar väljas. Arbete med att ta fram en naturvårdsplan som ett planeringsunderlag för att bibehålla biologisk mångfald pågår. Genom måltidsservice har andelen ekologiska livsmedel ökat utan att det hittills fördyrat verksamheten. Socialnämnden Socialtjänsten har inte några aktuella uppdrag inom det prioriterade området. Socialnämnden har antagit en handlingsplan kring välfärdsteknologi i syfte att ge ett samlat grepp kring utvecklingen av olika IT-lösningar och arbetsmetoder. Förvaltningen har under året också konkretiserat handlingsplanen i ett styrdokument för digitaliseringsarbetet. Detta ger möjligheter till en mer hållbar utveckling ur flera perspektiv Kommunfullmäktige flerårsplan Uppdrag Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 rymma ökade kapitalkostnader inom befintlig ram för att trafiksäkra och tillgänglighetsanpassa gång- och cykelmiljöer, infrastruktur i framförallt stadskärnan samt följdinvesteringar i gator och vägar på grund av nyinvesteringar. Kommentar Samhällsbyggnadsnämnden har arbetat med uppdraget genom att genomföra åtgärder enligt cykelplan samt genom att projektering av nya cykelvägar pågår och ny beläggning nu finns på flera cykelvägar. Beställning av fortsatta projekteringar inför 2018 kommer att ske. Cykelvägsutbyggnader, hållplatsutbyggnader och trafiksäkra passager utförs inom projektet "Rätt fart i staden". Fortsatt arbete utifrån uppdraget sker inom ordinarie verksamhet. Samhällsbyggnadsförvaltningen har i samband med verksamhetsberättelsen 2017 föreslagit att avsluta uppdraget Kommunfullmäktige styrdokument Uppdrag Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att planering för en miljöanpassad stadsdel genomförs till Kommentar Inom den nya områdesplanen för Bäveån bör det finnas utrymme att planera för en miljöanpassad stadsdel. Uppdraget kommer att påbörjas under Attraktiv arbetsgivare Barn- och utbildningsnämnden Arbetet med att skapa bättre förutsättningar för rektor att vara pedagogisk ledare har fortsatt. En delning av Herrestadsskolan och Ljungskileskolan har gjorts och en rektor per enhet har tillsatts för att minska antalet underställda. Inom förskolan har antal chefer utökats, liksom det administrativa stödet för vissa chefer. Svårigheten att rekrytera personal har ökat p.g.a. marknadssituationen. Samarbete med Högskolan Väst har fortsatt under året för att attrahera studenter och rekrytera förskollärare och lärare. Som ett särskilt uppdrag ägnar sig lektor åt att upparbeta kontakter och nätverk med högskolor. Ett konkret exempel är arbetet med lärarstudenter/vfu i syfte att främja kompetensförsörjningen av lärare.

96 Uppföljning av kommunfullmäktiges 19 (41) styrkort 2017 Barn och utbildning har under året erbjudit utbildning för svenska som andraspråkslärare, speciallärare, ledarskapsutbildning i samverkan med GR-utbildning samt barnskötarutbildning och utbildning för lärar- och elevassistenter genom vuxenutbildningen i Uddevalla. För att öka andelen yrkeslärare med pedagogisk högskoleexamen har möjlighet till utbildning inom tjänsten erbjudits. Kommunstyrelsen TUV (Kommundirektörerna i Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg) har beslutat att kommunerna ska arbeta med införandet av e-arkiv gemensamt. Ett projekt har startats inom kommunen för kommunens anpassning till Dataskyddsförordningen. En inventering av personuppgiftshanteringen i 20 prioriterade system på de olika förvaltningarna har genomförts under hösten Under 2017 har 9 e-tjänster färdigställts som effektiviserar olika delar av verksamheten. Efterfrågan på e- tjänster är stor och växande från förvaltningarna. Omfattande arbete har också skett i utvecklande av välfärdstjänster. Kultur- och fritidsnämnden Kultur och fritidsförvaltningen har satsat på utbildning för chefer under året. Teman har varit organisationshälsa och hållbart arbetsliv. En intern utbildning för cheferna om 14 halvdagar spridda under året i interna processer och kommunala verktyg har genomförts. Samtliga chefer inom Kultur och fritid har genomfört 2 dagar dialogledarutbildning i ledarskap och medarbetarskap och påbörjat dialogerna ute i verksamheterna. Skyddsrondsarbete pågick under våren i samtliga verksamheter och arbetsmiljöplan med diverse insatser för kultur och fritid fastställdes i samverkan Kultur och fritid har en intern medarbetarundersökning där resultatet blir utgångspunkt för förvaltningens organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbete. Varje chef arbetar kontinuerligt med tillbud och riskbedömningar vid arbetsplatsträffar. Samtliga medarbetare har erbjudits heldagsutbildning i oktober i hur situationer med hot och våld kan hanteras. Många verksamheter inom förvaltningen möter allt fler situationer som kan upplevas hotfulla. I de verksamheter ensamarbete sker har medarbetare försatts med larm och förstärkning av vaktbolag genomförts vid olika tillfällen Samhällsbyggnadsnämnden Omorganisationen är klar och linjeorganisationen är bemannad med avdelningschefer, sektionschefer och enhetschefer. Under året har förvaltningen arbetat aktivt med att minska sjukfrånvaron genom satsningar inom ramen för Hälsoresan, vilket gett goda resultat. Under året har arbete startats upp för att kartlägga hur förvaltningen blir en attraktiv arbetsgivare för 90- talister, vilket är en förutsättning för att kunna möta framtida rekryteringsbehov. Socialnämnden Socialtjänsten har bidragit till det prioriterade området på flera sätt. Arbete har under året pågått med att nå en långsiktig lösning med att kunna erbjuda önskad sysselsättningsgrad, vilket har resulterat i att en handlingsplan är framtagen. Socialnämnden har under året beslutat om en modell för hur förvaltningen ska tillhandahålla arbetskläder till personal i första hand för att minska

97 Uppföljning av kommunfullmäktiges 20 (41) styrkort 2017 smittspridning. Efter sommaren genomfördes en utvärdering för att fånga vilken effekt de olika förändringarna inför sommaren kring bl a introduktion, delegering och bemanning fått en vårdbehovsmodell för att få överblick av behov och bemanning har startats upp på ett par enheter. Utöver nämndens egna uppdrag har kommunens satsning på hälsoresan löpt vidare Kommunfullmäktige flerårsplan Uppdrag Kommunstyrelsen (personalutskottet) har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 se över reglerna kring personalkostnader såsom arbetskläder, uppvaktningar m.m. i syfte att harmonisera villkoren mellan olika förvaltningar Kommunstyrelsen har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 starta upp projektet ny brandstation i Uddevalla tätort Socialnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 återställa personaltätheten på Skogslyckan så att den harmoniserar med den personaltäthet som kommunen har på övriga särskilda boenden Kommentar Under första delen av 2017 har en kartläggning gjorts av nuläget i kommunen gällande arbets- och skyddskläder. Det kan konstateras att förutsättningarna skiljer sig mellan förvaltningarna, både avseende vilken sorts utrustning man har tillgång till samt hur tvätt sker och hur frekvent kläderna byts ut. Kartläggningen har redovisats för personalutskottet med rekommendation om att socialnämnden, med hjälp av höjt kommunbidrag förbättrar villkoren enligt kartläggningen. Kommunstyrelsen har godkänt förenklad förstudie för brandstation och översänt förstudien till räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän för vidare behandling och eventuell beställning av projektstart. Kommunstyrelsen har även godkänt att detaljplaneförslag upprättas för den fastighet som tidigare gjord lokaliseringsutredning förespråkat (Halla Stenbacken 1:89). Skogslyckan har fått ökad personaltäthet i enlighet med uppdraget. Socialtjänsten arbetar också med införandet av en ny vårdbehovsmodell för kommunens vård- och omsorgsboenden för att verksamheten bättre ska kunna följa förändringar i brukarnas vårdbehov. Förvaltningen bedömer att uppdraget är slutfört Resurseffektivitet Barn- och utbildningsnämnden Statsbidragen är en viktig ekonomisk resurs som bidrar till stöd för olika typer av insatser och/eller kompetensförstärkning inom nämndens verksamheter. Statsbidragen för mindre barngrupper påverkade resultatet läsåret 2016/2017 mycket positivt. Dock noterar flera enheter med sorg att uteblivna statsbidrag hösten 2017 har inneburit en återgång till större avdelningar och naturligtvis lägre personaltäthet och kvalitet. Lokalinvesteringarna har varit fortsatt en av de stora utmaningarna under året. Liksom föregående år har BUN:s faktiska investeringsvolym inte motsvarat investeringsplanens utrymme. Den fortsatt mycket låga investeringstakten påverkar kapaciteten på ett negativt sätt och medför kostsamma kortsiktiga lokallösningar. I Skolinspektionens tillsyn under våren och hösten 2017 pekade man på att kommunen under våren 2017 inte kunnat erbjuda förskoleplats inom giltig tid för alla de barn som haft rätt till detta. Krav på åtgärd är att Uddevalla kommun ska säkerställa att alla barn erbjuds förskoleplats i enlighet med författningarnas krav. I ett par fall föreläggs också kommunen att åtgärda brist på utrymme för eleverna orsakat av för många elever i lokalerna. Arbetsmiljöverket hade liknande synpunkter för ett par år sedan.

98 Uppföljning av kommunfullmäktiges 21 (41) styrkort 2017 Kommunstyrelsen Den 1 juni öppnade kommunens nya kontaktcenter (KC) i Rådhuset med syftet att förbättra och förenkla den kommunala servicen till våra medborgare. Via kontaktacenter får kommunen också för första gången en faktabaserad och samlad bild av vad medborgarna efterfrågar. Med den kunskapen kan förvaltningarna tillgängliggöra efterfrågad och relevant information via hemsidan. I dagsläget är 15 kommunvägledare verksamma i Rådhuset. Sedan starten den 1 juni 2017 har ca ärenden hanterats. Av dessa har KC avslutat , resterande har hanterats av förvaltningarnas specialistgrupper. De vanligaste frågorna rör bygglov och bygglovsprocessen, förskola/barnomsorg, trafik/parkering och försörjningsbidrag/bistånd. Kultur- och fritidsnämnden Kultur och fritidsförvaltningen har under året arbetat med det gemensamma kvalitetsarbetet, som syftar till att styra verksamheten på ett mer resurseffektivt sätt. Förvaltningen har också påbörjat en genomlysning och kartläggning av olika processer utifrån resursanvändning av bland annat personal, lokaler etc. Flera verksamheter inom kultur och fritid har även börjat nyttja varandras lokaler, i syfte att locka nya besökare och deltagare men också för att använda lokalerna mer resurseffektivt. Hela bibliotekssystemet och webb har bytts ut, vilket innebar ett stort arbete under hela våren att förbereda övergången och utbilda personal. En ny medieplan har tagits fram för att vara ett stöd i planeringen och det strategiska arbetet med medieinköp. Inom kulturskolan har även en brukarundersökning genomförts, för att få mer kunskap om den upplevda kvaliteten och vad eleverna tycker om undervisningen. Resultatet visade att barn och unga i Kulturskolan överlag är mycket nöjda. Hela kultur och fritidsförvaltningen arbetar med externa partners, så som föreningsliv, andra förvaltningar och organisationer, för att hitta gemensamma synergier som gynnar utvecklingen på ett resurseffektivt sätt. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen har under 2017 arbetat med att effektivisera sina processer för att stärka sig på arbetsmarknaden såväl som mot "kunder". Detta ska också leda till ett bättre och mer effektivt utnyttjande av resurser. Under 2017 har samhällsbyggnadsförvaltningen ingått i projekt som drivs av kommunledningskontoret för att förbättra investeringsprocessen. Arbetet har resulterat i ett förslag på en effektivare process från att behov av en investering uppstår till att byggnationen kan tas i drift. Socialnämnden Socialtjänsten har under året bidragit till det prioriterade området genom att framförallt ha fokus på befintliga uppdrag. Hemtjänstmodellen är i drift och har utvärderats. Den positiva effekten av översynen av hemtagningsprocessen kvarstår och totalt har Uddevalla haft 19 betaldagar under året. Omvandlingsarbetet på Sofiedal till att bli ett attraktivt trygghetsboende har löpt på. Flera av uppdragen rör olika aktiviteter som tillsammans ska göra socialtjänsten till en ledande kommun i att använda digitaliseringens möjligheter för att klara framtidens utmaningar. Förvaltningen har tagit fram en aktivitetsplan för prioritering och tidsplan för att konkretisera handlingsplanens ambition.

99 Uppföljning av kommunfullmäktiges 22 (41) styrkort Kommunfullmäktige flerårsplan Uppdrag Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 generera effektiviseringsvinster i den nya organisationen på sammantaget 3 mkr vilket ger motsvarande utrymme för ökade kapitalkostnader till följd av nya investeringar. Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 fortsätta med ökade underhållsinsatser på gator och gångbanor. Kommunstyrelsen (kommundirektören) har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2018 leda arbetet med att tillsammans med förvaltningarna konkretisera de förslag till strukturella förändringar i organisationen och arbetsmetoder som långsiktigt minska kostnaderna års centrala effektiviseringar om 17 mkr skall fördelas under hösten 2017 och vara klart till nämndernas internbudget. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden ska inom tilldelat kommunbidrag genomföra inskanning av bygglovhandlingar i syfte att åstadkomma effektivare verksamhet, rättsäker handläggning och ökad tillgänglighet för medborgare m. fl. Kommentar Samhällsbyggnadsförvaltningen har redovisat enligt komponentredovisning för första året Den nya redovisningen gör att det inledningsvis är svårare att prognostisera och styra utfallet kapitalkostnader. Kapitalkostnaderna för nyinvesteringar ryms inom ram för Samhällsbyggnadsförvaltningen har i samband med verksamhetsberättelsen 2017 föreslagit att avsluta uppdraget. Underhållsinsatserna på gator och cykelvägar har genomförts. Under året har fyra km gata och tre km gång- och cykelväg belagts med ny asfalt. Samhällsbyggnadsförvaltningen har i samband med verksamhetsberättelsen 2017 föreslagit att avsluta uppdraget. Kommunstyrelsen (kommundirektören) har inte synliggjort sitt arbete med uppdraget. Sedan finns inte längre miljö- och stadsbyggnadsnämnden. Uppdraget är genomfört såtillvida att samtliga inkomna handlingar scannas. Äldre handlingar har ännu inte scannats in, detta arbete kommer att genomföras i samband med införande av e-arkiv. Samhällsbyggnadsförvaltningen har i samband med verksamhetsberättelsen 2017 föreslagit att avsluta uppdraget Kommunfullmäktige styrdokument Uppdrag Kommunstyrelsen ska utifrån Ungdomsplan arbeta för att involvera flickors och pojkars perspektiv i utvecklingsprocesserna Kommentar Arbetsmarknadsavdelningen har under året fört dialog med ungdomar under temat sysselsättning och studier, som bl.a. lett till insatsen Jobbcafé. På mötesplats Tureborg har vi haft dialoggrupper med deltagare från olika länder, där syftet var att prata om normer och värderingar för att bättre kunna motverka hedersförtryck och värderingar som strider mot mänskliga rättigheter. Genom verksamheten SO-Ung (samhällorientering för unga), så har vi involverat främst nyanlända ensamkommande ungdomar. Detta för att kunna samtala om tidigare erfarenheter och nuvarande system i Sverige, för att öka ungdomarnas möjligheter att påverka sin vardag. Ekonomiavdelningen arbetar med demokratiutveckling utifrån kommuninvånare i stort och samarbetar med kommunens ungdomssamordnare för att involvera ungdomsperspektivet i arbetet med

100 Uppföljning av kommunfullmäktiges 23 (41) styrkort 2017 Uppdrag Kommentar demokratiutveckling och medborgardialog i organisationen. Användandet av befintlig statistik är en självklar del i att ta fram underlag för politiken, där unga är en grupp som utifrån Ungdomsplanen ska beaktas. För att uppdraget ska kunna genomföras och resultera i reellt inflytande för målgruppen utifrån Ungdomsplanens syfte krävs det att kommunstyrelsen i större utsträckning arbetar med att erbjuda unga flickor och pojkar möjlighet att delta i kommunens utveckling, vilket kommer att ske i samband med 2018 års arbete med den kommunövergripande översiktsplanen i vilken ungdomar ska involveras på flera olika sätt Uppföljning av kommunfullmäktiges styrkort Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning Föräldrars nöjdhet med förskolan 90 Kommentar Brukarundersökning har genomförts under året men hade för låg svarsfrekvens för att kunna göra någon trovärdig analys. Generellt är vårdnadshavare nöjda med verksamheten, men mindre nöjda med inflytandet över verksamheten, precis som resultatet I olika enheters resultatbeskrivningar kan konstateras att vårdnadshavarna inom vissa områden varit mer delaktiga än tidigare till exempel i likabehandlingsarbetet, måltidspedagogiken och genom den utbredda användningen av TAKK (tecken som alternativ kompletterande kommunikation). Genom arbetet i mindre barngrupper har vårdnadshavare vittnat om tryggare barn, bättre miljö och ett lugnare klimat bland barnen. Elevers syn på skolan årskurs 5 Kommentar SKL har sedan 2010 samlat in enkätsvar om Elevernas syn på skolan. För att minska enkätbördan för kommuner och skolor har enkäten avvecklats från och med SKL använder data från Skolinspektionens skolenkät för elever åk 5 och 9 för att redovisa och analysera kommunernas resultat. 11 frågor har valts ut för detta syfte. Detta sammanvägda mått på elevers syn på skolan finns alltså inte kvar. Elevers syn på skolan årskurs 8 Kommentar SKL har sedan 2010 samlat in enkätsvar om Elevernas syn på skolan. För att minska enkätbördan för kommuner och skolor har enkäten avvecklats från och med SKL använder data från Skolinspektionens skolenkät för elever åk 5 och 9 för att redovisa och analysera kommunernas resultat. 11 frågor har valts ut för detta syfte. Detta sammanvägda mått på elevers syn på skolan finns alltså inte kvar. Andel behöriga till något nationellt program på gymnasiet 83,9 78,9 81,2 100 Kommentar Resultatet avser samtliga elever. 81 % av alla elever blev behöriga till gymnasieskolan 2017, vilket är strax över rikssnitt jämfört med rikets kommunala skolor och strax under jämfört med samtliga skolor. Det finns stora variationer mellan skolorna. Linneaskolan och Ramnerödsskolan har lägst resultat (62 % resp. 71 % ). Övriga skolor ligger mellan 83 % - 88 % behörighet till gymnasiet. Exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund nådde 90 % behörighet vilket är något högre än riket men en liten tillbakagång sedan föregående läsår. 91 % av pojkarna i denna elevgrupp nådde gymnasiebehörighet vilket är ett högt resultat jämfört med riket. Bland flickorna i samma elevgrupp nådde 89 % gymnasiebehörighet vilket är i paritet med riket. Linneaskolans, Ramnerödsskolans och Västerskolans resultat ökar markant när nyanlända exkluderas (79 %, 87 % resp. 95 %). Arbete har genomförts under året för att åtgärda de brister Skolinspektionen uppmärksammat vid årets regelbundna

101 Uppföljning av kommunfullmäktiges 24 (41) styrkort 2017 Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning tillsyn. Framför allt handlar det om att säkerställa elevers rätt till särskilt stöd där kommunen brustit i ansvaret att utreda elever och upprätta åtgärdsprogram, samt förbättra elevernas tillgång till lärarstöd. Lärare behöver bli bättre på att anpassa sin undervisning utifrån alla elevers behov och förutsättningar. Den fortsatta satsningen under året på de digitala plattformarna har ökat möjligheten att anpassa uppgifter och undervisningen, vilket gett eleven ökade möjligheter att bli mer aktiv i sin egen lärprocess. Ett utvecklingsarbete har bedrivits centralt som syftar till att förbättra det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet och på så vis skapa en bättre lärandemiljö för alla elever. Andel elever med gymnasieexamen inom tre år 72,1 69,2 70,6 100 Kommentar Andelen som tar gymnasieexamen inom tre år på ett nationellt program har ökat kraftigt i landet mellan åren 2014 och I Uddevalla gymnasieskola är trenden ökande från föregående år, men samma resultat som 2014/2015. Det är pojkarna som står för ökningen. Andelen flickor som tagit gymnasieexamen inom tre år har minskat något. Uddevalla gymnasieskolas resultat är högt jämfört med rikets 64,8 %. Satsning på studiehandledare med annat modersmål har förstärkt inlärningsförutsättningar för elever med annat modersmål på nationella program. Utvecklingen av studieverkstäder inom rektorsenheterna har möjliggjort för elever att läsa in/om kurser samt få lärarstöd för särskilda behov. Förstelärarna omfattar nu huvuddelen av gymnasieskolans ämnen vilket har möjliggjort programövergripande kollegialt lärande inom ämnesgrupper. Fortsatt utveckling av användandet av lärplattformen Vklass har pågått. Olika motivationshöjande- och andra aktiviteter som syftar till ett höjt studieresultat har genomförts på alla enheter. Utbildningsnivå på eftergymnasial nivå Kommentar Uddevalla har en för delregionen ganska stabil siffra vad gäller utbildningsnivån, även vad gäller utlandsfödda, där utbildningsnivån är så hög som 34%. Vad gäller befolkningen i sin helhet är årets siffra 37%. Värt att notera är att kvinnornas nivå är hela 44%, medans männen uppnår 30%. Dock tappar Uddevalla i förhållande till orter med närhet till, eller där högskola återfinns. Denna analys beskrivs årligen och också dess utmaningar. Ett aktivt arbete fortsätter men bör förstärkas i form av tydliga strategier kring de faktorer som tydligast påverkar måttet. Dessa är: - attraktion att bo och leva i kommunen - infrastruktur och pendlingsförutsättningar - etableringar av företag med kvalificerade yrken - satsande på samverkan med kunskapsintensiva verksamheter och utökade avtal med högskolor och forskningsverksamhet - tillgång till eftergymnasial utbildning. Förvärvsarbetande invånare år 78 79,8 78,9 77,4 Kommentar Konjunkturinstitutets prognos, som visar fortsatt ökad sysselsättning under 2018, ger en indikation på att även Uddevalla kommun ökar antal förvärvsarbetande nattetid. Resultatet 2017 visar på en nationellt sett, fullt jämförbart mått. En viss skillnad återfinns i förvärvsintensitet mellan kvinnor och män, knappt två procentenheter. Om skillnader kvarstår kommande år, ser vi över förutsättningarna att kunna analysera detta fördjupat. Nya företag per 1000 invånare 6,3 5,9 Kommentar Enligt UC har 351 nya företag startat under 2017 och den preliminära befolkningssiffran är invånare. Med denna beräkning är Uddevallas resultat 6,3 nya företag per 1000 invånare. Värdet för Uddevalla betraktas som stabilt och ligger i linje med det nationella måttet. Nationellt sett minskade nyföretagandet med 1 % 2017 enligt Bolagsverket. I Nyföretagarcentrums nationella jämförelse har Uddevalla rankingmässigt en förbättring med 20 placeringar. Uddevallas nuvarande placering är plats 56 för 2016, vilket ska jämföras med plats 76 för 2015.

102 Uppföljning av kommunfullmäktiges 25 (41) styrkort 2017 Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning Förbättrat företagsklimat Kommentar Ett engagerat och aktivt arbete sker på flera olika håll vad gäller företagsklimatet. Inom detta mått centreras arbetet kring kommunens myndighetsutövning och tillståndsgivning. Mer medvetna processer, workshopövning och ökad dialog har lett att kommunen nu ligger över rikssnittets index 70, den justerade siffran för 2016 är index 72 vilket innebär att målsättningen nås. Resultatet är mycket bra och fortsatt högre ambition finns. En stärkt handlingsplan genomfördes under hösten 2017 tillsammans med företagarna. Ökat samarbete mellan kommunens och näringslivets representanter är etablerat, mycket tack vare centrumkoordinatorn på samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har arbetat med kartläggning av verksamheternas kärnprocesser och analys av hur de samspelar utifrån förvaltningens fastställda huvudprocesser. Arbetet utgår från ett kundperspektiv med syfte att förbättra och förenkla medborgare och företags kontakt med förvaltningen. Medborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande Kommentar Resultatet 2017 innebär att Uddevalla kommun för andra året i rad rankas på första plats i jämförelse med övriga deltagande kommuner i Kommunens Kvalitet i Korthet när det gäller hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Kommunledningskontoret arbetar med att kvalitetssäkra kommunens påverkanskanaler utifrån genomförd översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler vilket bedöms påverka kvalitén i måttets indikatorer positivt, även om det inte direkt förbättrar indexresultatet. Under perioden har synpunktshanteringen (tidigare Ris & Ros) reviderats för att fortsättningsvis hanteras av kontaktcenter som huvudansvarig. Det nya arbetssättet med synpunktshanteringen skapar bättre förutsättningar att följa upp statistik och resultatet av inkomna synpunkter, vilket också från och med 2017 publiceras på kommunens hemsida. Socialtjänsten och barn- och utbildningsförvaltningen arbetar med brukardialog riktat mot förvaltningens målgrupper vilket påverkar resultatet positivt. Under året har två medborgardialoger genomförts. Kultur- och fritidsnämnden har under året genomfört medborgardialog med unga gällande resultatet från Lokal UPPföljning av ungdomspolitik (LUPP). Samhällsbyggnadsnämnden genomförde i maj 2017 en medborgardialog i Ljungskile för framtagande av ett gestaltningsprogram för Ljungskile. Medborgardialogen ägde rum i Ljungskile gården och drog 60-talet deltagare. Gestaltningsprogrammet presenteras för nämnden vid årsskiftet. Förvaltningen deltog också under Ljungskiledagen då ytterligare synpunkter från medborgarna samlades in. Andelen inköpta ekologiska livsmedel Kommentar Resultatet för hela kommunen hamnade på 21 % för andelen inköpta livsmedel, vilket är under målsättningen på 25%. För måltidsservice som står för 79% av alla livsmedelsinköp blev andelen ekologiska livsmedel något högre (23,5 %). För äldreomsorgen som står för 16% av alla livsmedelsinköp blev andelen ca 15% ekologiska livsmedel. Orsaken till att målsättningen inte har nåtts beror främst på brist på ekologiska råvaror. När stora enheter som t ex Äsperöd inte får hem den EKO-märkta köttfärsen eller pastan som de har beställt så slår det igenom på hela området. Under 2017 tillkommit tre separat avtal för de stora enheterna inom måltidsservice. I dessa avtal finns det ett större utbud och till bättre priser vilket bör vara en av orsakerna till att eko% har ökat jämfört med förra året. Ökningen har hittills inte fördyrat verksamheten. Under 2018 kommer enheten att arbeta för att få fram en måltidspolicy som gäller hela kommunen. Ny livsmedelsupphandling tillsammans med bland annat Trollhättan och Vänersborg (TUV) är under framtagande. Inom socialtjänstens äldreomsorg är andelen ekologiska livsmedel förhållandevis låg. Orsaken till låg andel ekologiska livsmedel, beror bland annat på målet inte har nått ut till alla enheter inom äldreomsorgen. Arbetet fortsätter med att aktivt öka kunskapen och medvetenheten hos kökspersonal inom äldreomsorgens verksamheter gällande inköp av ekologiska livsmedel. Ett steg för att öka andelen är att samtliga verksamheter kommer att köpa in ekologiskt kaffe, ägg och mejeriprodukter. Kultur och fritidsförvaltningen handlar i största möjliga utsträckning ekologiska och etiska varor.

103 Uppföljning av kommunfullmäktiges 26 (41) styrkort 2017 Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning Kollektivresandet med stadstrafiken ska öka 64,2 66 Kommentar Antalet resor i stadstrafiken har blivit fler men då också befolkningsantalet stiger har antalet resor per invånare inte ökat. Stadstrafikens tydligare struktur ger bättre planeringsförutsättningar för bl a bostadsutveckling. Kommunen deltar aktivt i Västra Götalandsregionens arbete kring kollektivtrafiken i samhällsplaneringen, vilket i trafikförsörjningsprogrammet har utpekats som ett prioriterat område för kollektivtrafikens utveckling. Resandet på Bohusbanan ökade kraftigt under Beslut om finansiering av mötesspår i Grohed fattades under året och en järnvägsplan har upprättats för kommande planering och byggnation av mötesspåret som väntas stå klart Västra Götalandsregionen fortsätter att utveckla kollektivtrafiken och hänvisa till tåg som huvudalternativ för regionala resor. Kommunerna (KUSTO) längs södra Bohusbanan samverkar för att driva på en utveckling av järnvägsinfrastrukturen och förbättrad tågtrafik i stråket. Kommunen följer kollektivtrafikens utveckling löpande i särskilda forum tillsammans med företrädare för Västra Götalandsregionens politiker och aktuella bussoperatörer. Elevernas skolkort för skolskjuts gäller numera även under loven, vilket gynnar kollektivresandet. Kultur och fritidförvaltningen har i största möjliga mån placerat de offentliga arrangemangen på platser som ligger nära kollektivtrafikens hållplatser. På bibliotekets webbsida står vad hållplatserna i närheten av biblioteken heter och var de ligger. Här finns även en karta över var bokbussen stannar och när. Samhällsbyggnadsförvaltningen deltar och samordnar arbetet med att ta fram Uddevalla kommuns nya Trafik och parkeringsstrategi. Under året har ombyggnad av fyra stycken busshållplatser utförts för ökad tillgänglighet. Socialtjänstens resor som sker inom förvaltningen sker ofta med kommunens bilar för att effektivt planera tiden hos brukarna och för medarbetarna. Mycket sällan finns utrymme för medarbetare att nyttja stadstrafiken och på så vis öka kollektivresandet. Förutsättningar för god och jämlik hälsa ska öka 0,97 1,1 Kommentar Förutsättningarna för god och jämlik hälsa i Uddevalla mäts i form av ett index med 11 indikatorer som skildrar befolkningens övergripande hälsa. Samtliga nämnder/förvaltningar är kommunövergripande ansvariga för detta mått. Indikatorer som vägs in är barn och ungas livsvillkor och väg in i vuxenlivet (barnfattigdom, behöriga till gymnasiet och arbetslöshet bland unga) samt skador bland barn/unga och äldre (anmälda våldsbrott samt skador i åldersgrupperna 0-14 år, år, år samt 80+ år). Barn och Utbildning har tagit fram en gemensam barn- och elevhälsoplan till förskola och grundskola vilken skall stärka barn- och elevhälsan samt tydliggjort roller, uppdrag och förväntningar. Förskolan har under året förändrat arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Rutiner har förtydligats för att utreda och fånga upp dessa barn i ett tidigt sked och de har introducerat barnhälsomöten på alla enheter och där specialpedagog är obligatoriskt närvarande. Förstärkning av elevhälsan och introduktionsprogrammets språkintroduktion har genererat i en specialpedagog och skolsköterska samt två kuratorer och logopeder. Geografiska elevhälsoteam har skapats för att följa barnen upp genom åldrarna. Dessutom har de utvecklat sitt drogförebyggande arbetet och vidareutvecklat sina kunskaper och metodstöder i det suicidpreventiva arbetet. Deras förebyggande arbetet kring stress och studiemotivation pågår genom analys av elevhälsosamtal. Här vill de stärka koppling med elevers hälsa och upplevelse av skolan samt de normer som kan bidra till känslor av samhörighet eller utanförskap där uppföljning av avhopp/byten i skolan är en viktig del. Barn och utbildning är samverkande part även i det förebyggande arbete mot hederrelaterat våld och förtryck. Arbetet med giftfria miljöer fortsätter där inköpare nu lättare kan köpa in upphandlade giftfria produkter. Inom måltidspedagogiken i förskolan har det starteiska arbetet prisats hos livsmedelsverket och skolverket, 50 av förskolans måltidspedagoger och kostenhetens kockar har nu diplomerats, informationsmaterial producerats och en måltidsmässa anordnats. Kommunstyrelsen nya färdplan mot en översiktsplan (ÖP) är nu antagen och blir ett gemensamt styrdokument för alla förvaltningar och bolag med ett tydligt fokus på sociala faktorer ur ett vardagslivsperspektiv. Alla uddevallabor ska känna sig representerade och att deras behov tillvaratagna. Folkhälsostrategen har tillsammans med arbetsgruppen ÖK idé tagit fram överenskommelsen som beslutats i

104 Uppföljning av kommunfullmäktiges 27 (41) styrkort 2017 Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning kommunfullmäktige. En workshop med presskonferens genomfördes där överenskommelsen undertecknades. Processledare för idéburen sektor är anställd, nya strukturer för arbetsgrupp och styrgrupp ses över och ett nytt projekt rörande arbetsintegrerade sociala företag är under uppstart. Folkhälsostrategen har även arbetat med ett nytt välfärdsbokslut utifrån sociala hållbarhetsperspektiv och tillsammans med nyckelpersoner arrangerat utbildning inom suicidprevention och hållbar utveckling. Verksamheten för arbetsplatsträning har utvecklats och nu kan de även ta emot nyanlända inom etablering i behov av handledning och språkstöd. Anställningsformen extratjänst som är en statlig subventionerad anställningsform för nyanlända och de som står längst ifrån arbetsmarknaden har använts flitigt under året. Kommunal verksamhet som genrerat i arbete och sysselsättning är städ, klottersanering, Fritidsbanken, Cumulus, Tillgänglighetsdatabasen, vård och omsorg och Fridhem. I samverkan med arbetsförmedling har andelen praktikplatser ökat. Projektet LINK och Nike har därtill aktivt arbetat mot unga utanför arbete eller studier. I samverkan med Uddevallahem och Hyresgästföreningen har boskola anordnats för 360 nyanlända i samhällsorientering på sitt modersmål. För att påskynda nyanländas etablering har de arbetat med projektet Mötesplats och information, Samhällsguide Uddevalla och Fadderverksamhet för ensamkommande ungdomar. Andra integrationsprojekt under året har varit Hälsofrämjande integration, Brobrobyggare och Tillsammans för inkludering som bland annat bidragit till 11 integrationsprojekt arrangerat kultur och integrationsmässan för 2500 besökare. Samhällsbyggnadsnämnden har inom tillgänglighetsdatabasen (TD) upprättat rutiner, återkoppling samt plan för att tillgänglighetsinventera kommunala offentliga platser och lokaler. Arbetet har inneburit att ett 40 tal objekt tillkommit i TD vilket underlättar för besökare med funktionsvariationer samt möjligjeten för privata näringsidkare utveckla dessa områden. För att öka säkerhet, trygghet och folkhälsa i kommunen arbetar de med handlingsplan för Rätt fart i staden, cykelplanen, och belysningsplanen. Andelen säkra passager (farthinder och/eller hastighetsbegränsning till 30 km/tim) har ökat med sex stycken vilket motsvara målet med 4-5 passager/ år fram till Samhällsbyggnad fortsätter driva projektet fallförebyggande i samverkan med socialtjänsten vilket till stor del handlar om att förebygga halkskador vintertid där en sopsaltare upphandlats. Socialnämnden har framställt en handlingsplan för att långsiktigt kunna erbjuda en önskad sysselsättningsgrad. De har deltagit i projektet Välfärdsteknik Fyrbodal vilket skall öka självständighet och delaktighet för brukare. Inom våld i nära relation är en ny handlingsplan framtagen och majoritetan av all personal på individoch familjeomsorgen har genomgått en webbutbildning. Skriftligt material har producerats till alla arbetsplatser som påvisar skyldigheten att anmäla när risk finns att barn far illa, här klargörs även vart man kan få stöd och hjälp i detta. I samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningen har arbetet med att förhindra fallolyckor vidareutvecklats med balansträning på ryttarens café med fysioterapeut. Hemmafixarana har haft i snitt 85 uppdrag/mån och totalt 750 uppdrag. Utöver detta har de delat ut närmare 1560 broddar till äldre över 70 år. Kring unga har projektet samverkanskoordinatorn med barn och utbildning har medfört uppstart av sociala insatsgrupper. En ny strategi för Drogfri Ungdom har utarbetats och information kring alkohol, tobak, droger och doping har muntligt och skriftlit har riktats till skolor, viktiga vuxna och allmänheten och föräldramöten. Kultur och fritid har anordnat 113 arrangemang med kulturyttringar. Målet med alla arrangemang i det offentliga rummet är att de skall vara gratis och öppet för alla utifrån diskrimineringsgrunderna. För att tillgängliggöra alla arrangeman och vandringsleder har de skapat appen Upplev Uddevalla och lagt till alla vandringsleder i kommunens kartdatabas. De har även varit delaktiga centrumutvecklingen kring Årummet. På biblioteket uppdaterades planen för läsfrämjande och att det hölls en workshop i queer. Ett nytt bidrag har arbetats fram för att för att utveckla verksamhet som riktar sig mot barn och unga som inte deltar i föreningsverksamhet. Avdelningen fritid och Culmuluskraft har varit aktiva inom exempelvis arbetet ungdomsgäng på Tureborg och, kulturskola i Dalaberg. Det årliga Unga utredarna har analyserat mental hälsa och trygghet bland unga samt fritid och inflytande. Resultatet för 2017 visade att Uddevallas befolkning skattar den upplevda hälsan likvärdigt med snittet för riket. Uddevallas män upplever sin hälsa bättre än Uddevallas kvinnor. Sjukskrivningsstatistiken (sjuktalet) är högre i Uddevalla än snittet för riket samtidigt som ohälsan är dubbelt så hög hos kvinnorna i jämförelse med männen. Barnfattigdomen i Uddevalla ligger strax under snittet för riket men barn med utländsk bakgrund är däremot representerade större utsträckning. Andelen behöriga till gymnasiet i Uddevalla är precis under snittet för riket där

105 Uppföljning av kommunfullmäktiges 28 (41) styrkort 2017 Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning killarna uppnår behörighet i lägre utsträckning. Andelen öppet arbetslösa unga i Uddevalla ligger över snittet för riket där killarna i något större utsträckning är representerade. Det bör dock uppmärksammas att utrikesfödda killar och tjejer är arbetslösa i betydligt större utsträckning. Uddevalla har samma andel anmälda våldsbrott som snittet i riket och det vanligaste våldsbrottet är misshandel. Andelen skador bland barn och unga är högre i Uddevalla än snittet för riket där fler killar är representerade. Av de skadorna som leder till sjukhusinläggning är fallskador och höftfraktur över 65 år vanligast. Skador för personer över 65 år i Uddevalla ligger under snittet men fler kvinnor än män är skadedrabbade. Flera betydelsefulla insatser har skett under året men resultatet av detta går först att se på lång sikt. Det som drar ner Uddevallas resultat i måttet är främst sjuktalet i stort och arbetslösheten samt skador bland unga. Prognosen är att målsättningen inte kommer att nås. Integrationen skall förbättras i form av minskat utanförskap 61,2 63,2 61,4 64,5 Kommentar Utanförskapsindex är ett mått som beskriver hur stor andel i våra stadsdelar som lever i ett tillfälligt eller långvarigt utanförskap. Utanförskapet beskriver andel år som förvärvsarbetar, som har en utbildningsbakgrund som är minst gymnasieutbildning, samt andel som deltar i kommunvalet. Hela kommunens index är 81,2 och har förbättrats från förra året med 0,6 %. Våra tre utanförskapsområdes index är 61,4, vilket är en ökning från förra året med 0,3 %. (Årets resultat bygger på statistik från , som är den senaste statistiken). Trots att vi ökat från förra året så har vi inte nått årets förväntade nivå på 64,5. Det är svårt att nå målsättningen, eftersom dessa områden hela tiden fylls på med nya personer i ett nytt och kanske tillfälligt utanförskap. Det positiva resultatet för 2017 beror till största delen på den ökade andel förvärvsarbetande på Dalaberg (+5,2 %) och Hovhult (+ 4,8 %). Tureborg visar en minskning på 2 %. Att det minskat på Tureborg beror förmodligen till största delen på att Tureborg är den stadsdel som ökat sin andel av invånare med utländsk bakgrund mest av alla stadsdelar under 2015 (ökning med 140 personer). Vi vet att det tar ett visst antal år innan de nyanlända hinner etablera sig på arbetsmarknaden. Med bakgrund mot att vi sett en ännu större ökning av antalet nyanlända under 2016, så förväntas utanförskapet att öka ytterligare nästa år. Insatser: Kommunstyrelsen har genom arbetsmarknadsavdelningen, genomfört arbetsmarknadsåtgärder för 688 deltagare under året. 320 av dessa (48 %), kommer från något av våra tre utanförskapsområden. Antalet deltagare med utländsk bakgrund har ökat med 40 % och utgör nu 59 % av samtliga inskrivna. Ungdomssatsningen har under året haft 124 inskrivna och av de som lämnat insatsen, så har 70% gått vidare till arbete eller studier. Delegationen för unga och nyanlända till arbete (DUA) har resulterat i 51 utbildningskontrakt och projekt Link som är vår uppsökande verksamhet för hemmasittande ungdomar år, har haft 175 möten både med enskilda personer och verksamhetsgrupper. Samhällsguide Uddevalla fortsätter att matcha nyanlända med etablerade Uddevallabor och integrationsprojekten Hälsofrämjande integration, Tillsammans för inkludering och Brottsförebyggande Brobyggare, jobbar alla för ökad inkludering i samhället. En viktig arena för kunskapsinhämtning och möten i olika former, är mötesplatserna Dalaberg och Tureborg. Barn och utbildningsnämndens gymnasieskola har genomfört en kompetensutvecklingsdag kring inkludering och integration. På vuxenutbildningen har man under året satsat extra på Traineeplatser och på yrkesutbildningar, i kombination med språkstöd. Språkstöd har också satsats på de elever som inte fullgjort sina SFI-studier, så att de bättre skall kunna tillgodogöra sig gymnasiekurser och därmed bli anställningsbara. Inom SFI validerades 71 elever med en uppskattad förkortad studietid med 335 veckor. Kultur och fritidsnämnden använder biblioteken som en arena dit många besökare söker sig. Vising sker regelbundet främst för SFI-elever, där många får hjälp med informationssökning, bokning av datorer med mera. Kulturskolan har flyttat ut delar av sin verksamhet till bostadsområden med hög andel med utländsk bakgrund. Samhällsbyggnadsnämnden fortsätter att planera för nya mötesplatser, ljussättning och andra trygghetsskapande åtgärder. "Häng på Hamngatan" genomfördes under ledorden människor, möten och mångfald. Socialnämnden jobbar utifrån ett långsiktigt perspektiv, genom att fokusera på att ge en bra integration och

106 Uppföljning av kommunfullmäktiges 29 (41) styrkort 2017 Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning mottagande för flyktingar och dess anhöriga. Ett nytt samverkansavtal mellan socialtjänst, arbetsmarknadsavdelningen, vuxenutbildningen och arbetsförmedlingen har undertecknats. Detta avtal syftar till att bättre stärka försörjningstagare till att närma sig arbetsmarknaden och öka möjligheten till självförsörjning. Boendesegregationen ska minska i kommunen 36,9 35 Kommentar Boendesegregationsindex är ett mått på skillnaden i bosättningsmönster mellan olika befolkningskategorier. Beräkningen görs för de utrikes födda. Boendesegregationen har till skillnad mot målsättningen, ökat de sista åren. Ökningen beror framför allt av det stora antalet nyanlända som kommit som flyktingar till kommunen (ca nyanlända de tre sista åren). 20 % av Uddevallas befolkning utgörs idag av personer med utländsk bakgrund. Trenden är att de statsdelar som redan har en befolkning som består av många med utländsk bakgrund, växer i antal med utländsk bakgrund. Under de sista 10 åren ( ) har följande utanförskapsområden ökat sin andel med utländsk bakgrund: Dalaberg - från 46 % till 62,9 % Hovhult - från 39 % till 55,2 % Tureborg - från 38,7 % till 58,8 % Ingen annan stadsdel har en procentuell andel över 40 % och de flesta har en låg andel. Vi har också sett att den vidareflytt som sker inom vår kommun, oftast sker mellan våra tre utanförskapsområden. En anledning kan vara att man vill bo tillsammans med personer från sin egen nationalitet. Insatser: Kommunstyrelsens arbetsmarknadsavdelning jobbar för att påverka boendesegregationen genom att vägleda och informera nyanlända. Detta görs bla. vid de nyanländas mottagningssamtal (74 st under året), samt på mötesplatserna. Avdelningen ansvarar även för de anvisade boendeplatser (52 år 2017), som kommunen enligt lag måste tillhandahålla. Av de 47 lägenheter som anvisats, så ligger 22 i något av våra utanförskapsområden och 25 i andra områden. De anvisade har också erbjudits Boskola, som genomförts i samverkan med Uddevallahem och Hyresgästföreningen. Detta för att undvika konflikter och öka deras möjligheter att få en varaktig bostad. Projekt har startat med att Kartlägga den svarta bostadsmarknaden, för att stärka och stötta bostadsförsörjningen för nyanlända i kommunen. Barn och utbildningsnämnden jobbar för en likvärdig kvalitet i alla kommunens förskolor och skolor, för att på så sätt påverka människors val av var i kommunen man bosätter sig. Som stöd i detta arbete används det antagna resursfördelningssystem som tar hänsyn till behov och sedan styr resurser så att barn och elevers behov bättre kan tillgodoses. Kultur och fritidsnämnden bidrar till målet genom att skapa trygga och attraktiva platser där människor i olika bostadsområden kan mötas och trivas. En uppfräschning har även gjorts av biblioteken för att skapa bättre miljöer och anpassade lokaler. Samhällsbyggandsnämnden strävar åt att detaljplanera för blandade boendeformer, skapa nya mötesplatser i den offentliga miljön, länka samman områdena genom gång och cykelnätet, öka tryggheten genom belysning förtäta och skapa förutsättningar för hyreslägenheter och att planera för att utveckla bostadsområden. Socialnämnen ansvarar för att ge boendeplatser åt ensamkommande barn och dess anhöriga. Arbetet har varit svårt då det fortfarande råder en stor bostadsbrist. Ett avtal finns med Uddevallahem för fördelning av sociala bostadskontrakt. Kommunen har skapat "en väg in" i bostadsfrågor. Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboenden Kommentar Syftet med måttet är att ge en samlad bild av olika kvalitetsaspekter inom grupp- och serviceboenden inom LSS. De ingående kvalitetsindikatorerna i måttet är: Boendeplatser enl. LSS 9.9 där alla på boendet har möjlighet att äta huvudmålet tillsammans minst en

107 Uppföljning av kommunfullmäktiges 30 (41) styrkort 2017 Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning gång per vecka, andel (%) 78 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende ges möjlighet att vara ute på aktiviteter som kräver personalstöd efter kl minst en gång i månaden, andel (%) 100 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har möjlighet att planeramatsedel, handla livsmedel och laga den själv, andel (%) 80 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har möjlighet till så många individuellt anpassade aktivitet i veckan som hen önskar, andel (%) 79 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har möjlighet till internet-uppkoppling i det egna rummet/lägenheten, andel (%) 49 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har tillgång till egen brevlåda som posten levererar till, andel (%) 44 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende kan bestämma över vilken mat(huvudmålet) som serveras, andel (%) 100 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende kan ta emot gäster alla kvällar efter kl , andel (%) 100 Enheter enl. LSS 9.9 där det är möjligt att bli sambo, andel (%) 87 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där hot eller våld mot brukare inte förekommit på boendet under de sex senaste månaderna, andel (%) 56 Punkter där resultatet skiljer sig från 2016 års resultat: Möjligheten att äta huvudmålet tillsammans har minskat något och påverkas av att vissa boenden beroende på att det i servicebostäderna, som ökar i antal, inte finns kök anpassade för gemensam matlagning, då varje brukare får stöd i sin lägenhet att laga sin egen mat Möjlighet till internetuppkoppling där har en ökning skett men målet är att alla ska kunna få möjligheten framöver. Alla brukare som inte har möjlighet till det har möjlighet att skaffa sig en egen nätanslutning. Det ser vi som ett godtagbart alternativ. När det gäller individuellt anpassade aktiviteter ser vi en minskning som beror på att 2016 års fråga var en per dag att jämföra med detta mått med så många aktiviteter i veckan som hen önskar. Antalet kontaktpersoner har minskat vilket också påverkar antalet individuelle aktiviteter. Verksamhetsområdet arbetar med att öka samverkan mellan boenden för att personer med samma intressen ska kunna göra vissa aktiviteter gemensamt. När det gäller brevlådor har det minskat något som beror på att nu tolkades frågan utifrån vilka som har egna brevlådor och inte vilka som har egna postfack i gemensamma utrymmen eller i personalrum. När det gäller hot eller våld mot brukare har det skett en förbättring som förklaras av att verksamheten arbetat med området och fokuserat på lågaffektivt bemötande. Det arbetas aktivt för att undvika situationer med våld och hot, bland annat med kompetensutveckling för personalen vad gäller bemötandefrågor. Arbetsgrupperna arbetar med hjälp av verksamhetspedagoger med strukturer och tydliggörande pedagogik för att göra vardagen trygg och förutsägbar för brukarna. Måluppfyllnaden handlar till del om den målgrupp vi arbetar med, det är svårt att helt undvika denna typ av situationer. Det är också en minskning på frågan där det är möjligt att bli sambo och besvarades utifrån att vissa lägenheter inte rymmer två personer. I övrigt nås målen på kvalitetsindikatorerna. Brukarnas nöjdhet med särskilt boende Kommentar Den nationella brukarundersökningen pågick under våren. Resultatet för 2017 har försämrats något mot 2016 men ligger ändå över med målsättningen. Det är relativt små förändringar mellan åren 2015 och 2017 och svårt att hitta enskilda orsaker till försämringen. Det sammanlagda resultatet och de förbättringsområden som har identifierats i undersökningen utgör grund i verksamhetsutvecklingen och har till viss del bearbetas i verksamhetsplaneringen för 2018 och inför På samma sätt som fjolårets resultat var utgångspunkt för berört verksamhetsområdes

108 Uppföljning av kommunfullmäktiges 31 (41) styrkort 2017 Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning verksamhetsutveckling (handlingsplaner) för innevarande år. Sedan årsskiftet har fokus lagts på att hitta och forma strukturer för att på bättre sätt följa och utveckla verksamheten, exempelvis inom kvalitetsperspektivet. Brukarnas nöjdhet med hemtjänsten Kommentar Den nationella brukarundersökningen pågick under våren. Resultatet av undersökningen presenterades i slutet av oktober. Resultatet för 2017 har förbättrats mot 2016 och ligger i nivå med målsättningen. Det är relativt små förändringar mellan åren 2015 och 2017 och svårt att hitta enskilda orsaker till förbättringen. Det sammanlagda resultatet och de förbättringsområden som har identifierats i undersökningen utgör grund i verksamhetsutvecklingen och har till viss del bearbetas i verksamhetsplaneringen för 2018 och inför Huvuddelen av förbättringsarbetet kommer att ske under året i verksamheterna. På samma sätt som fjolårets resultat var utgångspunkt för berört verksamhetsområdes verksamhetsutveckling (handlingsplaner) för innevarande år. Sedan årsskiftet har fokus lagts på att hitta och forma strukturer för att på bättre sätt följa och utveckla verksamheten, exempelvis inom kvalitetsperspektivet. Andel hushåll med försörjningsstöd som uppburit bistånd i mer än 3 år Kommentar Socialtjänstens sektion för försörjningsstöd arbetar kontinuerligt med att motivera till insatser för att öka människors möjligheter till egen försörjning. I gruppen som långvarigt uppbär försörjningsstöd återfinns personer som står mycket långt från arbetsmarknaden. Denna grupp kan vara i behov av långvariga insatser för att kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. Andelen hushåll i enligt måttets definition har minskat från 24 till 18 under Orsaken till minskningen beror främst på två orsaker. Dels på att arbetsmarknaden är mycket bra, vilket gjort att även de klienter som haft försörjningsstöd länge kommit ut i arbete. Olika ersättningar från staten till långtidsarbetslösa har ytterligare bidragit till detta. Dels att fler hushåll än tidigare erhåller försörjningsstöd en kortare period än tidigare, främst ungdomar, där olika stödformer från staten gör att de blir självförsörjande. Detta påverkar förhållandet mellan de som erhållit bidrag under, respektive över tre år. Andel ofrivilliga deltidstjänster Kommentar Mätmetoden för detta mått har ändrats under 2017 i syfte att öka svarsfrekvensen. Förändringen innebär att en fil har skickats ut i början på året till respektive chef som har fått i uppdrag att ta upp frågan med sina deltidsanställda medarbetare vid t.ex. medarbetarsamtalet. Den ifyllda filen har sedan skickats till personalavdelningen som analyserat och sammanställt uppgifterna. Definitionen av ofrivillig deltid är: Att vara tillsvidareanställd på deltid, önskar en sysselsättningsgrad på 100% samt är beredd att arbeta del av sin arbetstid på en annan arbetsplats inom kommunen. 66 chefer har skickat in uppgifter. Totalt har 482 (100 %) deltidsanställda lämnat sina svar. Av dessa deltidsanställda vill 134 (28 %) arbeta heltid och kan tänka sig göra det på olika arbetsplatser. Resultatet är alltså 28 % vilket innebär att målen om 16 % inte nås. Materialet visar också att ytterligare 173 (36 %) deltidsanställda vill arbeta heltid, men kan inte tänka sig att tjänstgöra vid olika enheter. Av de tillfrågade är även det 175 (36 %) som är nöjda med att arbeta som de gör och inte önskar någon förändring. Redovisning på förvaltningsnivå ser ut följande, av de 66 chefer som skickat in svar blir redovisning fäljande: 35 (53%) från socialförvaltningen har skickat in svar, barn och utbildning 18 st (27%), samhällsbyggnadsförvaltningen 7 st (11%), kultur och fritid 2 st (3%) och kommunledningskontoret 4 st (6%). Nämnderna har kommenterat sammanställningen enligt följande: Av totalt 66 inkomna svar från chefer på frågan angående medarbetare som har ofrivillig deltid kommer 18 svar från Barn- och utbildningsförvaltningen, vilket motsvarar 27 % av totalen. Av de inkomna svaren finns 4 medarbetare som önskar högre sysselsättningsgrad, men ingen av dem har angett att de vill arbete på annan arbetsplats för att

109 Uppföljning av kommunfullmäktiges 32 (41) styrkort 2017 Mått möjliggöra den önskade sysselsättningsgraden. Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning Inom kulturoch fritidsnämnden finns deltidstjänster i några verksamheter. Några är frivilliga och några medarbetare har i samtal med närmaste chef meddelat att de vill öka sin tjänst. I nuläget finns inte förutsättningar att höja sysselsättningsgraden för dessa medarbetare. På Samhällsbyggnads måltidsservice vill sex personer öka sin sysselsättningsgrad och kan i och med det tänka sig att byta arbetsplats. Ytterligare 25 personer vill öka sysselsättningsgraden men vill inte byta arbetsplats. På Lokalvårdsservice är det två personer som vill öka sin sysselsättningsgrad och kan tänka sig att byta arbetsplats. Socialnämnden har påbörjat ett arbete för att nå en hållbar långsiktig lösning för att kunna erbjuda önskad sysselsättningsgrad. En handlingsplan som följer SKL:s rekommendationer med rätten till heltid är framtagen och påskriven av den fackliga organisationen. Mer jämställd löneutveckling där kvinnornas genomsnittliga lönesumma ska öka i förhållande till männens Kommentar Detta mått mäts en gång per år i samband med årsslut. Mätningen är gjord i systemet lönevågen i samband med att den årliga lönekartläggningen genomfördes. Totalt har kommunens kvinnor 94 % av männens lön och från första mätningen 2015 har det ökat från 92 % och 2016 var det 93 %. Prioriterade kvinnogrupper för 2017 var enhetschefer på socialförvaltningen och kostenheten, lärare, förskollärare, fritidspedagoger, miljöinspektörer, fysio-och arbetsterapeuter, socialsekreterare, kuratorer och biståndhandläggare samt stödpedagoger. Kommunen har en dominans av anställda kvinnor (79 %) och de får 78 % av löneandelen. Vid en genomgång kan man utläsa att kvinnorna har 60 % av de högsta snittlönerna och 71 % av de lägsta snittlönerna. Målsättningen för 2017 har nåtts. Lönekartläggningen visar att på kultur och fritidsförvaltningen är kvinnors % av männens lön (medellön) 105%. Motsvarande siffra för kommunen är 94%. Förvaltningen har både kvinnodominerade (biblioteket) och mansdominerade (anläggningar) verksamheter där skillnad i löneläge kan bero på utbildningsnivå. Flera yrkesgrupper har prioriterats under året men inga inom Kultur och fritid. Fördelningen inom förvaltningen andel kvinnor är 58% och 42% för män. Medarbetarsamtal, lönedialog och meddelarsamtal har genomförts under året. På Samhällsbyggnadsförvaltningen är kvinnors % av männens lön (medellön) 86 %. Motsvarande siffra för hela kommunen är 94 %. Det har sedan föregående mätning 2016 skett en liten ökning vad gäller kvinnornas lön på Samhällsbyggnad. Skillnaderna mellan kvinnors och mäns löner på Samhällsbyggnad beror troligen på att förvaltningen har två stora kvinnodominerade grupper (Måltidsservice och Lokalvårdsservice) med lägre löneläge. Dessa utgör en stor procentandel av förvaltningens medarbetare. Nettokostnadsandelen inklusive finansnetto i % av skatter 97,2 98 Soliditeten ska öka 65,5 63 Investeringsnivå i % av skatteintäkter 6 7 Egenfinansiering av investeringar (%) Kommentar De fyra finansiella målen: nettokostnadsandel, soliditet (exklusive internbankens utlåning), investeringsnivå samt egen finansiering av investeringar, hänger ihop och påverkarvarandra. Under 2017 är kommunens resultat högre än budgeterat och investeringarna lägre än planerat. Den lägre investeringsnivån och det högre resultatet minskar behovet av upplåning och därmed förbättras också soliditeten. Sammantaget ger detta att samtliga fyra finansiella mål uppnås.

110 Uppföljning av kommunfullmäktiges 33 (41) styrkort Uppföljning av sjukfrånvaro Mått Resultat kvinna T Resultat kvinna T Resultat man T Resultat man T Resultat totalt T Resultat totalt T Målsättning Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska 8,63 8,36 5,01 4,88 7,77 7,52 7,2 Kommentar 2017 års sjukfrånvaro mäts rullande 12 månader. För T uppgår sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare till 7,52 %. Vilket är en minskning från T då sjukfrånvaron var 7,77 %. Av den totala sjukfrånvaron i kommunen står långtidsfrånvaron för 3,91 % (T ,32%). Kvinnornas totala sjukfrånvaro har minskat till 8,36 % (T ,63 %) och motsvarande för männen är 4,88 % (T ,01%). Den yngsta gruppen medarbetare i kommunen, upp till 29 år, står fortsatt för den högsta korttidsfrånvaron. Konstateras kan att kvinnor åldersgruppen 50 år och äldre fortfarande står för högst andel långtidssjukfrånvaro. Dock ses en nedgång i sjuktal för denna målgrupp mellan T1 till T3 med 0,56 enheter. Under 2017 startade den lånsiktiga arbetsmiljösatsningen Hälsoresan där bl.a. en lösningsfokuserad struktur och nya rutiner arbetats fram, för att kvalitetssäkra kommunens arbetsgivarprocess i rehabiliteringsarbetet. Arbetsmiljösatsningen fortsätter och för att nå stadigvarande resultat och effekter krävs att detta systematiska arbete fortsätter, förankras och arbetas in i ordinarie strukturer och verksamheter på alla nivåer. Kommunfullmäktiges mål med en sjukfrånvaro på 7,2 % har inte uppnåtts för år 2017, däremot har den stigande negativa kurvan brutits. Gällande psykisk ohälsa visade försäkringskassans statistik t.o.m. september 2017 att andelen kommunanställda i Uddevalla som var sjukskrivna för psykisk ohälsa hade minskat något mellan sep 2016 sep Fortfarande är dock hälften av kommunens sjukskrivningar kopplat till psykisk ohälsa, vilket överensstämmer med sjukfrånvaron i många andra kommuner. I de flesta andra kommuner har dock andelen med psykisk ohälsa ökat, enligt försäkringskassan. Barn- och utbildningsnämnden Inventeringssamtal har genomförts med chefer och rektorer inom Barn-och utbildningsförvaltningen i syfte att uppmärksamma tidiga signaler på ohälsa och komma vidare i rehabiliteringsprocesserna. I projektdelen av den strategiska arbetsmiljösatsningen Hälsoresan ingick verksamheten förskolan i det riktade arbetet med piloter, det vill säga de verksamheter och enheter som hade högst sjuktal För förskolans del innebar det chefsstöd i grupp för samtliga förskolechefer samt specifikt riktad finansiering med insatser till Herrestads, Hönsebergets och Myntets förskolor. Sjukfrånvaron bland medarbetarna inom BUN uppgår vid mättillfället till 6,04 %. Det är oförändrat från föregående mättillfälle men ligger lägre än kommunens totala sjukfrånvaro som uppgår till 7,52 %. Kvinnor har en total sjukfrånvaro 6,58 % och männen 4,39 %.Av den totala sjukfrånvaron på 6,04 % inom förvaltningen står långtidsfrånvaron (60 dagar om mer) för 3,03 %, vilket är en minskning sedan förra mättillfället. Minskningen har skett bland både män och kvinnor. Kommunstyrelsen 2017 års sjukfrånvaro mäts rullande 12 månader. För T uppgår sjukfrånvaron bland kommunledningskontorets medarbetare till 6,87 %. Följande siffror hade man vid T ,19 %, T ,37 %. Motsvarande T var sjukfrånvaron 7,18 % och här märks en liten minskning. Kvinnornas står för den högre sjukfrånvaro och har gått från T ,06 %, T ,48 % och är idag T på 8,23 %. T var den 7,45 %. Här ser man ingen röd tråd i upp eller nedgång. Kultur- och fritidsnämnden Statistiken avser månadsavlönade medarbetare. Antalet medarbetare som ingår är 216 stycken fördelade mellan 125 kvinnor (58%) och 91 män (42%). Sjukfrånvaro för förvaltningen minskar med 0,24% jämfört med föregående år. Frånvaron för män har minskat med 1,23% och kvinnor har en ökning med 0,6%. Antalet sjukfrånvarotimmar är timmar och motsvarar en kostnad av kr (beräkning baseras på 250 kr/timme). Det är 937 sjukfrånvarotimmar färre jämfört med föregående år. Rehabiliteringsprocess sker där behov finns.

111 Uppföljning av kommunfullmäktiges 34 (41) styrkort 2017 Mått Resultat kvinna T Resultat kvinna T Resultat man T Resultat man T Resultat totalt T Resultat totalt T Målsättning Ofta förekommande frånvaro eller långa sjukskrivningar följs upp av närmsta chef med berörd medarbetare och ev HRpartner. Chefer uppmuntrar personalen att ta del av den friskvård som erbjuds inom Uddevalla kommun. Under året har fler insatser skett genom Hälsoresan och personalen har deltagit i de olika aktiviteterna. Biblioteket har genom hälsoresan finansierat en cykel för personalen att använda. Administrativa avdelningen finansierade genom hälsoresan ett träningsupplägg om 20 träningspass med personlig tränare på 14 veckor. Vid start och slut genomfördes ett konditionstest för att kunna mäta kondition och upplevd skillnad. Resultaten är imponerande efter så kort tid. Upplevd hälsa och upplevd stress har minskat avsevärt och flera upplever att de har mer ork i sin vardag. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämndens sjukfrånvaro 2017 var 5,64% vilket är en minskning sedan föregående år då den var 6,18%.Förvaltningen har getts möjligheten att erbjuda hela förvaltningen hälsoprojekt, både fysiska och psykosociala insatser, föreläsningar, nytt gym på enheten Gata och park, inköp av ergonomiska hjälpmedel etc. Socialnämnden Sjukfrånvaron har totalt minskat med 0,13 % från 2016 till Långtidsfrånvaron har minskat med 3,23 %, från 58,74 % utav den totala sjukfrånvaron 2016, till 55,51 % utav den totala frånvaron under Det är kvinnornas sjukfrånvaro som har minskat något inom alla åldersgrupper och det gäller både kort-och långtidsfrånvaron. Det motsatta gäller männens korttids-och långtidsfrånvaro som istället ökat något inom alla åldersgrupper. Arbetet med att nå målet sker genom det systematiska arbetsmiljöarbetet. I det ingår att arbeta främjande, förebyggande och rehabiliterande. Det är också en del i det hälsoprojekt som kommunen startat och som pågick under hela Det handlar om ett ökat stöd till chefer ex. i form av verktyg och kompetensutveckling, samt pilotprojekt på utvalda arbetsplatser mm Uppföljning av kommunfullmäktige avslutade uppdrag Kommunfullmäktige flerårsplan Uppdrag Kommentar 2017 Kommunstyrelsen har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 fortsätta med det strategiska arbetet kring samhällsbyggnad gällande bostäder i centrum Kommunledningskontoret följer samhällsbyggnadsstrategins inriktning och verkar för ökad bostadsbebyggelse i tätorternas centrala delar. Innan nya planer utarbetas görs en helhetsbedömning för att säkerställa att fastställda mål och strategier följs. En områdesplan för Kampenhof - Bäveån har utvecklats som underlag för ny bebyggelse i centrum. Områdesplanen fastställdes av kommunfullmäktige Ett nytt projekt är startat som fortsättning på genomförandet av områdesplanen. Projektet har utsett projektkontor och styrgrupp. Fördjupade undersökningar har genomförts på området Anegrund för att kunna konstatera möjligheterna av bostäder och lokaler inom området. Ett antal mindre centrala områden studeras också för att eventuellt kunna markanvisas för bostäder. Kommunledningskontoret bedömer att arbetet är systematiserat i enlighet med uppdragets syfte. Strategisk samhällsbyggnad är fortfarande prioriterat i kommunstyrelsens styrkort och följs upp resterande del av mandatperioden. Kommunstyrelsen har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 använda 5mkr i kommunbidrag som avser arbetsmarknadsåtgärder för ungdomar Nya ungdomssatsningen Arbetsmarknadsavdelningen(AMA) har skapar utvecklingsplatser där målet är anställning hos extern arbetsgivare inom främst lokalvård och fastighetsskötsel. AMA skapar också teamledarplatser för att stärka uppföljning, coachning och förstärkt arbetsledning på befintliga arbetsplatser hos förvaltningarna. Resultat är 16 platser i egna verksamheten under år 2016.

112 Uppföljning av kommunfullmäktiges 35 (41) styrkort 2017 Uppdrag Kommentar 2017 Kommunstyrelsen har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 fördela 5mkr i kommunbidrag för arbetsmarknadsåtgärder för unga inom övriga nämnder Socialnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 öka personaltätheten inom äldreomsorgen Socialnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 skapa fler platser inom äldreomsorgen Socialnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 generera satsningar på förebyggande och ingripande verksamheter med fältassistenter och socialsekreterare Socialnämnden ska vidareutveckla daglig verksamhet inom LSS med bl a ökad bredd i utbudet Kommunstyrelsen har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 använda 10 mkr för att minska omfattningen av de ökade sjukskrivningarna bland personalen. Arbetsmarknadsavdelningen (AMA) har skapat utvecklingsplatser där målet är anställning hos extern arbetsgivare inom främst lokalvård och fastighetsskötsel. AMA skapar också teamledarplatser för att stärka uppföljning, coachning och förstärkt arbetsledning på befintliga arbetsplatser hos förvaltningarna. Resultat: 17 platser i barn-och utbildning (platser i förskolor och skolor som leder till fler och nya resurser såsom t ex skolvärdar, rastvakter, läxhjälp, vaktmästeriuppgifter, fritidshemsverksamhet). 26 platser i socialtjänsten (socialtjänsten skapar platser inom LSS, och äldreomsorg och utvecklar serviceverksamheter inom tvätt och distribution för IFO). 8 platser i kultur och fritid (serviceplatser samt teamledarplatser i kulturskolan, simhallen) 20 platser i samhällsbyggnad (serviceavdelningen och gatuparkavdelningen skapar ett antal platser för ungdomar som kan leda till tillsvidareanställningar inom kommunen). Kommunfullmäktige beslutade att godkänna socialnämndens slutrapportering av uppdraget, att utifrån flerårsplan öka personaltätheten inom äldreomsorgen. Socialnämnden har höjt personaltätheten genom erhållet statsbidrag. På Skogslyckans vård och omsorgsboende har personaltätheten höjts under året. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna socialnämndens slutrapportering av uppdraget, att utifrån flerårsplan skapa fler platser inom äldreomsorgen. Socialnämnden har tillsatt en projektgrupp med syfte att uppdatera befintlig boendeplanen för att kunna beskriva äldreomsorgens behov av boendeplatser samt att beskriva boendenas ändamålsenlighet i relation till lagstiftning, krav och effektivitet. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna socialnämndens slutrapportering av uppdraget, att utifrån flerårsplan generera satsningar på förebyggande och ingripande verksamheter med fältassistenter och socialsekreterare. Socialnämnden har anställt en fältsekreterare och därigenom utökat från tre till fyra fältsekreterare. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna socialnämndens slutrapportering av uppdraget, att utifrån flerårsplan vidareutveckla daglig verksamhet inom LSS med bl a ökad bredd i utbudet. Socialnämnden har startat en ny daglig verksamhet med inriktning autism på Rosenhäll l dagsläget i liten omfattning men planering pågår för att utöka. Ytterligare en dagligverksamhet har startat på Biltema. En ny arbetskonsulent anställdes med start i juni och den förra avslutade sin anställning i april, vilket innebar en paus i arbetet med externa placeringar. Planering pågår vad gäller deltagare, innehåll och mål för ny daglig verksamhet som startar på Lagerbergsgatan i februari En person från daglig verksamhet som haft en extern placering har fått en lönebidragsanställning. Kommunstyrelsen fick i flerårsplan uppdrag att under 2017 använda 10 mkr för att minska omfattningen av de ökade sjukskrivningarna bland personalen. Uppdraget fick namnet Hälsoresan och är en långsiktig hälsa- och arbetsmiljösatsning som genomfördes i projektform. Från 2018 fortsätter satsningen inom befintliga strukturer och i ordinarie verksamhet. Målet är att Uddevalla kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som förenar en väl fungerande verksamhet med hållbar arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv

113 Uppföljning av kommunfullmäktiges 36 (41) styrkort 2017 Uppdrag Kommentar 2017 för sina anställda. Projektdelen genomfördes enligt plan 1 januari till 31 december 2017, men med en avvikelse mot budget med tkr, vilket betyder att drygt 9.4 mnkr nyttjades av avsatta 10 mnkr. Hälsoresan omfattade alla förvaltningar. Utifrån uppdraget att minska omfattningen av de ökade sjukskrivningarna bland personalen användes medlen till att främja hälsa, förebygga ohälsa och minska sjukfrånvaron samt till att stärka chefers förutsättningar att skapa, utveckla och upprätthålla ett stort medarbetarengagemang. Ett batteri av insatser och aktiviteter genomfördes samt nya strukturer och rutiner arbetades fram: En lösningsfokuserad enhetlig struktur och nya rutiner för att kvalitetssäkra kommunens arbetsgivarprocess vid sjukskrivning arbetades fram. Drygt 1.9 mnkr riktades till förebyggande insatser samt insatser till projektets piloter; de verksamheter och enheter som hade högst sjuktal I projektet arbetades också fram ett program för att förebygga eller förkorta sjukskrivning för medarbetare utifrån försäkringskassans ersättningsform förebyggande sjukpenning. Företagshälsovården är utförare av programmet. Syftet är dels att förebygga traditionell sjukskrivning alternativt förkorta en pågående sjukskrivning, dels att ge stöd till chefer för att öka kompetensen gällande tidiga förebyggande insatser. Drygt 2.2 mnkr användes till att utbilda kommunens ca 250 chefer (204 chefer utbildades under året) och 64 medarbetare med nyckelfunktioner, till dialogledare. Syftet är att öka chefers förutsättningar att tillsammans med sina medarbetare utveckla verksamheten och ha en levande dialog och stort medarbetarengagemang. Ett stort antal chefer påbörjade dialogmöten tillsammans med sina medarbetare 2017 och det arbetet fortsätter Drygt 1.4 mnkr användes till hälsofrämjande aktiviteter som erbjöds alla medarbetare så som hälsoveckor, hälsotävlingar med mera. Syftet är att inspirera, motivera och öka medarbetarnas kunskap om betydelsen av en hälsosam livsstil och vad som påverkar vår hälsa fysiskt och psykiskt. Knappt 2.4 mnkr satsades på arbetsguppers egna verksamhetsprojekt. Tanken är att ta vara på kunskap och idéer medarbetarna själva har för att främja sin och arbetsgruppens hälsa. Utöver ovan användes: Drygt 300 tkr till följeforskning, utvärdering med mera av Högskolan Väst. Högskolans pågående uppdrag avslutas 2018 med en återrapportering och en vetenskaplig artikel. Drygt 1.2 mnkr till extern projektledare respektive extern delprojektledare. Enligt projektplan skulle Hälsoresan följas upp med redan befintliga mått och nyckeltal. Dels sjuktal utifrån målnivån i kommunfullmäktiges styrkort som var 7.2 % för Dels i medarbetarundersökningar genom ökad procentandel ambassadörer respektive HME (Hållbart Medarbetar Engagemang) i medarbetarundersökning 2017 och Uddevalla kommuns sjuktal t.o.m. december 2017 var 7.48 % (jmf med sjuktal 2016 som var 7.76), vilket innebär att den sedan 2010 uppåtgående sjukstatistiken (rullande 12 månader) brutits. Dock är denna nedgång marginell och Uddevallas stabilisering av nivå på sjukfrånvaro 2017 överensstämmer med många andra kommuners.

114 Uppföljning av kommunfullmäktiges 37 (41) styrkort 2017 Uppdrag Kommentar 2017 Kommunstyrelsen (kommundirektören) har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 leda arbetet att tillsammans med förvaltningarna utreda möjliga strukturella förändringar i organisationen och arbetsmetoder som långsiktigt minska kostnaderna Kommunfullmäktige styrdokument Uppdrag Kommentar 2017 Kommunfullmäktiges mål med en sjukfrånvaro på 7.2% uppnås inte år 2017, däremot bröts den stigande negativa kurvan. Hälsoresans aktiviteter och insatser kommer att visa stabil effekt med minskade sjuktal tidigast 2018.Detsamma gäller resultat och effekt av den kvalitetssäkring av arbetsgivarens rehabiliteringsprocess som genomförts. Som medarbetare ska du veta att du möts av samma rehabiliteringsprocess hos arbetsgivaren oavsett vilken förvaltning du arbetar i, och som chef ska du arbeta utifrån arbetsgivarens rehabiliteringsprocess och stödet från HR ska vara enhetlig oavsett förvaltning. En av orsakerna till att resultat och effekter kommer först under 2018 är att aktiviteter pågår fram till årsskiftet och en del med avslut En annan orsak är att projekt Hälsoresan var en start i ett långsiktigt systematiskt hälsa- och arbetsmiljöarbete som kommer att ge stabila positiva effekter långsiktigt när/om det strategiska arbetet fortsätter, förankras och arbetas in i ordinarie strukturer och verksamheter på alla nivåer. Nya koncept och förändrade arbetssätt tar tid att sjösätta och förankra. Den ordinarie medarbetarundersökning som skulle gjort i oktober 2017, genomfördes inte på grund av leverantörens konkurs. På grund av det har inte måtten hållbart medarbetarengagemang (HME) och ambassadörskap kunnat mätas. HRenheten arbetar med att få ett nytt system på plats. Mer information om projekt Hälsoresan finns i slutrapporten, i Hälsoresans inspirationsfilm och i populärversionen av slutrapporten. Kommundirektören har tillsammans med förvaltningscheferna i budgetarbetet inför 2018 arbetat med uppdraget som syftar till minska kostnaderna. Resultatet av arbetet presenterades i samband med budgetdialogen i april. Uppdraget fortsätter i flerårsplan Kultur och fritidsnämnden ska utifrån Ungdomsplan fatta beslut som påverkar samhällets utveckling i dialog med unga Kultur och fritidsnämnden ska utifrån ungdomsplan främja ungas engagemang och kreativitet på ett respektfullt sätt Kultur och fritidsnämnden ska utifrån Ungdomsplan jobba för att förbättra hälsan hos unga genom att arbeta både främjande och förebyggande samt skapa trygga miljöer där unga befinner sig Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kulturoch fritidsnämndens slutrapportering av uppdraget från Ungdomsplan gällande att fatta beslut som påverkar samhällets utveckling i dialog med unga. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kulturoch fritidsnämndens slutrapportering av uppdraget från Ungdomsplan gällande att främja ungas engagemang och kreativitet på ett respektfullt sätt. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kulturoch fritidsnämndens slutrapportering av uppdraget från Ungdomsplan gällande att jobba för att förbättra hälsan hos unga genom att arbeta både främjande och förebyggande samt skapa trygga miljöer där unga befinner sig. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna samhällsbyggnadsnämndens slutrapportering av uppdraget gällande

115 Uppföljning av kommunfullmäktiges 38 (41) styrkort 2017 Uppdrag Kommentar 2017 uppdrag att tillse att solenergianläggningar ska finnas på alla kommunala byggnader efter nybyggnation och vid större tillbyggnader och renoveringar som sker från och med 2015 Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att verka för snabbladdare och biogaspump på Torp köpcentrum Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att tillse att upphandla 100 % biogas till kommunala organisationens gasfordon Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att prioritera el- och gasfordon när sådana alternativ finns i kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att ställa miljö-mässiga och sociala hållbarhetskrav på inköpta drivmedel. Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att genomföra utbildningsinsatser för ökad kunskap om betydande miljöaspekter intern i kommunala organisationen samt medarbetarens roll Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att anordna solenergianläggningar. Nämnden har antagit detta mål som sin strategi i styrkortet. År 2018 ska det finnas 1000 kvm solceller. Solceller har exempelvis monterats på Östrabo yrkesskola administrativa byggnader och planeras även på den nya Källdalsskolan. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna samhällsbyggnadsnämndens slutrapportering av uppdraget gällande snabbladdare och biogaspump på Torp köpcentrum. Marknaden har sett till att det nu finns snabbladdare på Torp. Däremot finns det ett glapp i andra delar av Uddevalla, bland annat i centrala Uddevalla och i Ljungskile. Uddevalla Energi AB och Uddevalla kommun samarbetar för att placera ut laddstationer med snabbare laddmöjligheter på strategiska platser i Uddevalla kommun. Kommunen har tittat på mark för biogasstation. Uppdraget pekar specifikt ut Torp vilket innebär att det istället tas omhand i trafikstrategin för ett långsiktigt ställningstagande och utveckling inom fler relevanta områden i kommen, både för internt och externt bruk. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kommunstyrelsens slutrapportering av uppdraget gällande upphandling av biogas. Reglering av val av fordon och drivmedel finns i det nya reglementet "bestämmelse för tjänstefordon". Ansvar för tjänstefordon har flyttas över till samhällsbyggnadsförvaltningen under fordonsgruppen som ansvarar för leasningavtal av tjänstefordon. Första valet kommer att vara el-, altenativt gasfordon och är inskrivet i "bestämmelser för tjänstefordon" som har tagits fram under hösten Ansvar för upphandling av bränsle ligger på fordonsgruppen och är reglerat i bestämmelserna. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kommunstyrelsens slutrapportering av uppdraget gällande prioritering av el- och gasfordon. Reglering av val av fordon finns i det nya reglementet "bestämmelse för tjänstefordon". Ansvar för tjänstefordon har flyttats över till samhällsbyggnadsförvaltningen under fordonsenheten som ansvarar för leasingavtal av tjänstefordon. Förstavalet kommer att vara el-, altenativt gasfordon och är inskrivet i bestämmelser för tjänstefordon" som har tagits fram under hösten Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kommunstyrelsens slutrapportering av uppdraget. Reglering av val av fordon finns i nya "bestämmelse för tjänstefordon". Ansvar för tjänstefordon har flyttats över till samhällsbyggnadsförvaltningen under fordonsenheten som ansvarar för leasingavtal av tjänstefordon. Förstavalet kommer att vara el-, altenativt gasfordon och är inskrivet i bestämmelserna. Krav vid upphandling av bränsle ansvarar fordonsgruppen för. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna samhällsbyggnadsnämndens slutrapportering av uppdraget gällande utbildningsinsatser för ökad kunskap om betydande miljöaspekter. Uppdraget tas omhand genom det löpande arbetet som leds av kommunens miljöstrateg samt genom energi- och klimatrådgivarnas uppdrag. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna samhällsbyggnadsnämndens slutrapportering av uppdraget. Hållbarhetsberedningen är tillsatt och har energi och klimatfrågor på sin

116 Uppföljning av kommunfullmäktiges 39 (41) styrkort 2017 Uppdrag Kommentar 2017 informationsträffar för politiker för att öka kunskap och kompetens om energi- och klimatfrågor 2 ggr/år och fadderpolitiker utses Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att tillse att eldsjälar inom den kommunala organisationen erbjuds ett forum för samverkan och utbyte av idéer och problemställningar kopplat till energi 2 ggr/år Kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att säkerställa genomförandet av överenskommelserna genom ett projektbaserat arbetssätt med tydliga ansvar, uppföljning och återkoppling av resultat till beslutsfattare, medarbetare och medborgare Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att tillse att Uddevalla har kompetens för att kunna söka och ta del av regionala utvecklingsmedel med koppling till Energiplanens strategiska mål för energiområdet. Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att tillse att årets miljöföretag utses Kommunstyrelsen och Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att tillse att Uddevalla kommun samverkar med akademi, näringsliv och ideell sektor kring en årlig aktivitet för att främja lokala resurser, gröna näringar och landsbygdsutveckling med koppling till hållbar omställning Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att årligen anordna en temadag i energieffektivt byggande agenda. Utbildningsinsatser för politiker i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige planeras av kommunledningskontoret. Utbildning i energi och klimatfrågor för samhällsbyggnadsnämndens ledamöter planeras i nämndens aktivitetsplan årsvis. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna samhällsbyggnadsnämndens slutrapportering av uppdraget gällande eldsjälar och forum för samverkan. Inget sådant forum är utsett. Energifrågor hanteras inom miljöstrategigruppen och följer linjeorganisationen. Det finns möjlighet att boka energi- och klimatrådgivarna i samband med APT eller andra forum för att lyfta energifrågor. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna samhällsbyggnadsnämndens och kommunstyrelsens slutrapportering av uppdraget gällande genomförandet av överenskommelserna genom ett projektbaserat arbetssätt. Ett projektbaset arbetssätt ingår i kommunens projektmodell som tydliggör hur arbetet ska förankras, genomföras, följas upp och implementeras. Projektmodellen styr arbetet som är projektbaserade. Dialogstruktur är upprättad mellan planeringsavdelningen och avdelning för strategisk samhällsplanering för att mål, planer och processer ska löpa smidigare. Pågående överenskommelser inom energi och klimat hanteras i förvaltningens verksamhetskort. Kommunen rapporterar årligen till Västra Götalandsregionen. En av överenskommelsernas målsättningar gäller solceller och följs upp i samhällsbyggnadsnämndens styrkort. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kommunstyrelsens slutrapportering av uppdraget gällande kompetens för att söka och ta del av regionala utvecklingsmedel. Det ingår i kommunens arbetsprocess och möjligheter att söka medel vilket bevakas i de projekt som är aktuella att genomföra. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kommunstyrelsens slutrapportering av uppdraget gällande årets miljöföretag. Årligen utses årets företagare av Uddevalla näringsliv. Att arbeta fram kriterier och nominering för specifikt miljöföretag kommer inte att prioriteras. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna samhällsbyggnadsnämndens och kommunstyrelsens slutrapportering av uppdraget gällande samverkan med akademi, näringsliv och ideell sektor. Samverkan mellan olika aktörer pågår kontinuerligt och är en del av kommunens arbetsprocesser. Bland annat har kommunen energi och klimatrådgivare som arbetar som en länk mellan olika aktörer för att minska energianvändningen och klimatpåverkan. Seminarier anordnas bland annat i samband med den årliga miljökonferensen och Earth Hour. Samhällsbyggnadsförvaltningen har samarbete med skolor och högskolor och har utbyte genom praktikanter och studiebesök. Arbetet följer strategierna i personalförsörjningsplanen. Det pågår samarbete med Innovatum och Chalmers i arbetet med översvämningsproblematiken och klimatanpassningsarbetet. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna samhällsbyggnadsnämndens slutrapportering av uppdraget gällande energieffektivt byggande. Ingen sådan temadag har planerats av samhällsbyggnad. Det finns bra seminarier att gå på och de olika kommunala

117 Uppföljning av kommunfullmäktiges 40 (41) styrkort 2017 Uppdrag Kommentar 2017 för att främja energieffektivt byggande i småhussektorn Kommunstyrelsen och Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att revidera Energieffektiviseringsprogrammet för kommunala organisationen under 2015 Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att utreda kostnader och effekter av gratis kollektivtrafik till ungdomar upp till 20 år Kommunstyrelsen och Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att utreda möjligheten med linjetrafik året runt på fjorden Kommunstyrelsen och Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att genomföra utbildningsinsatser samt samverkan inom området belysning, energieffektivisering samt e-handel bolagen och den kommunala förvaltningen har ansvar att hålla sig uppdaterade om ny teknik. Förvaltningen omvärldsbevakar genom kontinuerliga träffar med konsult som ger information om nyheter och nya lagar inom bl.a. miljö och klimat. Strategin har inte reviderats. Kommunledningskontoret har gjort en uppföljning av de mål som finns i strategin. I uppföljningen redogörs för energieffektiviseringsarbetet de senaste åren. Slutsatsen är att framtagande och revidering av en separat strategi för energieffektivisering tar mycket resurser i anspråk. Arbete för att minska energiförbrukningen bedrivs och kan fortsatt bedrivas utifrån befintlig energiplan och i det ordinarie arbetet. Därför är bedömningen att en separat strategi för energieffektivisering för den kommunala verksamheten inte bör prioriteras. Det är viktigt att följa kommunens utveckling på energiområdet, vilket kan ske med nyckeltal i kommunens miljöledningssystem, uppföljning av befintlig energiplan och i miljöredovisningen. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kommunstyrelsens slutrapportering av uppdraget gällande gratis kollektivtrafik till ungdomar upp till 20 år. Utredning om gratis kollektivtrafik för ungdomar har genomförts. Avrapportering sker till kommunsstyrelsen. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kommunstyrelsens och samhällsbyggnadsnämndens slutrapportering av uppdraget gällande linjetrafik året runt på fjorden. En utredning av förutsättningarna för linjetrafik med fartyg året runt är resurskrävande. Kommunledningskontorets bedömning är att dessa kostnader i nuläget inte kan motiveras. I takt med stadens utveckling kan det på sikt bli aktuellt att ta upp frågan. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kommunstyrelsens och samhällsbyggnadsnämndens slutrapportering av uppdraget gällande samverkan inom orådet belysning, energieffektivisering samt e-handel. Arbete med utbildningsinsatser inom energieffektivisering sker inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde och ingår i energi och klimatrådgivarna uppdrag. Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att utreda om avfallsmängderna kan minska med information och rådgivning för ökad återanvändning och återvinning enligt konkret exempel Alelyckans kretsloppspark Samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att ta fram en strategi för fortsatt utveckling av fjärrvärme och koppla den till Översiktsplanen Kommunfullmäktige beslutade att godkänna samhällsbyggnadsnämndens slutrapportering av uppdraget gällande om avfallsmängderna kan minska med information och rådgivning. Uppdraget/inriktningen finns upptaget i direktiven till den nya avfallsplanen. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kommunstyrelsens och samhällsbyggnadsnämndens slutrapportering av uppdraget gällande fortsatt utveckling av fjärrvärme kopplad till översiktsplanen. Utbyggnaden av fjärrvärme styrs framförallt genom ställningstaganden i översiktsplan och fördjupad översiktsplan. En revidering av den fördjupade översiktsplanen pågår och översiktsplanen ska ses över med start våren 2017.

118 Uppföljning av kommunfullmäktiges 41 (41) styrkort 2017 Uppdrag Kommentar 2017 Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att aktualisera kris och beredskapsplan för en trygg energi och värmeförsörjning Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att färdigställa Styrel för trygg elförsörjning till viktiga samhällsfunktioner vid elbrist Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att ta fram en strategi för Peak Oil och oljebristsituationer Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kommunstyrelsens slutrapportering av uppdraget gällande aktuell kris- och beredskapsplan. Det finns en plan för att säkra energiförsörjningen inom den kommunala verksamheten och denna plan håller på att uppdateras. (Planen ingår i säkerhetsarbetet för kommunen och är därför sekretessbelagd.) Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kommunstyrelsens slutrapportering av uppdraget gällande styrel för trygg elförsörjning. Trygg elförsörjning för viktiga samhällsfunktioner hanteras av statliga myndigheter som håller kommunen uppdaterad med uppgifter kring detta. (Dessa uppgifter är av säkerhetsskäl sekretessbelagda.) Kommunfullmäktige beslutade att godkänna kommunstyrelsens slutrapportering av uppdraget gällande strategi för Peak Oil och oljebristsituationer. Hantering av Peak Oil och oljebristsituation sker på nationell nivå och av statliga myndigheter. Att ta fram en egen strategi för kommunen kräver ett stort och omfattande utredningsuppdrag som beräknas kan ta några år. Sannolikheten att Uddevalla kommun kan agera utifrån en egen strategi är mycket begränsat. Arbetet med att minska oljeberoende pågår genom målet att bli fossiloberoende kommun 2030.

119 Deloitte. Rapport avseende granskning av årsredovisning 2017 Uddevalla kommun Mars 2018 Harald Jagner, Pernilla Lihnell

120 Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 3 2. Granskningsresultat 5

121 Sammanfattning Revisorerna ska enligt kommunallagen pröva om räkenskaperna är rättvisande samt bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas årsbokslutet. På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har Deloitte granskat kommunens årsredovisning för räkenskapsåret Vår sammanfattande bedömning är att kommunen i allt väsentligt följer kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KRL) och redovisningsrekommendationer för området förutom avseende: Kommunen har påbörjat implementeringen av komponentredovisning av sina anläggningstillgångar och per har kommunen komponentredovisning för övervägande del av sina anläggningstillgångar. För de anläggningstillgångar som ännu inte har komponentredovisning skulle skillnaderna i avskrivningarna, mellan de avskrivningar som sker idag och de avskrivningar som skulle ske om komponentredovisning skulle vara genomförd, inte få någon materiell påverkan på resultatet per Kommunen har leasingavtal avseende bilar samt hyreskostnad för ett antal lokaler som troligen borde redovisas som finansiell leasing i enlighet Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendation Deloitte har per inte kunnat kvantifiera effekten i balans och resultaträkning. Kommunen har upplyst om detta i årsredovisningen. Måluppfyllelse För att Uddevalla kommun ska anses ha god ekonomisk hushållning så skall 75 % av målsättningarna inom perspektiven medborgare och medarbetare ( verksamheten enligt kommunallagen) samt perspektivet ekonomi vara uppnådda. Vid en genomgång av kommunens finansiella mål så kan vi konstatera att de finansiella målen är helt uppfyllda. Av kommunens 22 verksamhetsmått mättes 19 under 2017 varav endast 8 av dessa uppnåddes. Vår sammanfattande bedömning är därför att kommunens måluppfyllelse är låg och att Uddevalla kommun ej har en god ekonomisk hushållning för år Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen innehåller förutom primärkommunen även Uddevalla Utvecklings AB, Uddevalla Vatten AB, Västvatten AB (ägarandel 53 %), Bostadsstiftelsen Uddevallahem, Bostadsstiftelsen Ljungskilehem, HSB Norra Bohusläns stiftelse Jakobsberg i Uddevalla, 1

122 Gustafsbergsstiftelsen samt Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän (medlemsandel 64,15%). Från och med 2014 sker redovisningen inom bolagen, Bostadsstiftelsen Uddevallahem samt Bostadsstiftelsen Ljungskilehem enligt det nya regelverket K3. Från och med 2017 sker redovisning enligt K3 även för HSB Norra Bohusläns stiftelse Jakobsberg. Vår samlade bedömning avseende avvikelser från gällande rekommendationer ovan är att de redovisas på ett öppet sätt i årsredovisningen. Göteborg den 6 april 2018 DELOITTE AB Pernilla Lihnell Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Harald Jagner Auktoriserad revisor 2

123 1. Inledning 1.1 Bakgrund Enligt lag om kommunal redovisning (KRL) ska en kommuns årsredovisning redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Rådet för kommunal redovisning (RKR), vars huvuduppgift är att främja och utveckla god redovisningssed i kommuner och landsting i enlighet med KRL, har gett ut rekommendationer för den kommunala redovisningen. I tillämpliga delar ska även normering från Redovisningsrådet och Bokföringssektoren användas. Enligt KRL och Kommunallagen (KL) är det Kommunstyrelsen som ansvarar för årsredovisningens upprättande. På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har Deloitte granskat kommunens årsredovisning för räkenskapsåret Syfte, revisionsfråga Revisorerna ska enligt KL pröva om räkenskaperna är rättvisande samt bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas årsbokslutet. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och kommunstyrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som kommunstyrelsen gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Granskningen har skett utifrån följande kontrollmål: Redogör årsredovisningen för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Är resultatet i årsbokslutet förenligt med de mål fullmäktige beslutat? 1.3 Avgränsning Granskningen har skett utifrån väsentlighet och risk. Vi har därför granskat ett urval av underlag utifrån en väsentlighets- och riskbedömning. 3

124 1.4 Revisionskriterier och metod I årsredovisningen har följande delar granskats: Förvaltningsberättelse (inklusive drift- och investeringsredovisning) Resultat- och balansräkningar Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Verksamhetsberättelser Granskning har skett av bilagor och specifikationer till årsredovisningen. För att granska att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande, har granskning skett av fullständighet, riktighet, existens, tillhörighet, periodisering, värdering, äganderätt och förpliktelser samt innehåll, presentation och läsbarhet. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnad av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenlig med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt att uppdragen från fullmäktige är fullgjorda. 4

125 2. Granskningsresultat 2.1 Förvaltningsberättelse Enligt KRL 4 kapitlet ska förvaltningsberättelsen innehålla en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet (KRL 4:1). Upplysningar ska även lämnas om: Sådana förhållanden som inte ska redovisas i balans- eller resultaträkningarna, men som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning (KRL 4:1 1p). Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut (KRL 4:1 2p). Kommunens förväntade utveckling (KRL 4:1 3p). Väsentliga personalförhållanden (KRL 4:1 4p) och uppgift om sjukfrånvaro (KRL 4:1a). Kommunens investeringsverksamhet (KRL 4:2). Redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten (KRL 4:3). Hur ett eventuellt negativt resultat ska regleras (KRL 4:4). Hur målen för god ekonomisk hushållning uppnåtts (KRL 4:5). Sådana upplysningar som avses i KRL 4:1 ska också omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer (KRL 8:1), dvs koncernföretag. Kommentarer Vi bedömer att förvaltningsberättelsen i allt väsentligt innehåller en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet i enlighet med KRL 4:1. Vidare bedömer vi att upplysningar avseende händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret och efter dess slut samt sådana förhållanden som inte ska redovisas i balans- eller resultaträkningar men som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning finns redovisade i förvaltningsberättelsen Händelser av väsentlig betydelse Vi har granskat om förvaltningsberättelsen innefattar händelser av väsentlig betydelse. Kommentarer Av förvaltningsberättelsen framgår väsentliga händelser som inträffat under räkenskapsåret. Det finns tydlig beskrivning av väsentliga budgetavvikelser Kommunens förväntade utveckling Vi har granskat om förvaltningsberättelsen innefattar en beskrivning av kommunens förväntade utveckling. 5

126 Kommentarer Kommunens förvaltningsberättelse innehåller en kort beskrivning av framtidsperspektiv som beskriver de utmaningar som kommunen står inför framöver. I respektive sektors verksamhetsberättelse framgår också framtidsinriktade analyser Väsentliga personalförhållanden Vi har granskat att personalavsnittet bland annat innehåller de uppgifter som anges i KRL: Den andel av sjukfrånvaro som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer, Sjukfrånvaron för kvinnor respektive män samt, Sjukfrånvaron för anställda i åldrarna 29 år eller yngre, år och 50 år eller äldre Kommentarer Den personalekonomiska redovisningen uppfyller kraven i KRL. Vi har noterat att kommunens totala sjukfrånvaro av överenskommen arbetstid ligger på 7,48 % vilket är en minskning jämfört med föregående års siffra om 7,76 % Kommunens investeringsverksamhet Vi har granskat att: Investeringsredovisningen visar kommunens totala investeringsverksamhet Investeringsredovisningen är uppställd enligt god redovisningssed Beloppen i investeringsredovisningen överensstämmer med bokföring Posterna i investeringsredovisningen är överförda till balansräkning och kassaflödesanalys Jämförelse med tidigare år görs Avvikelser i förhållande till budget har analyserats och kommenterats Kommentarer 2017 års investeringsbudget uppgick till 225 mkr (225 mkr). Nettoinvesteringarna per uppgår till sammanlagt 189 mkr (135mkr) vilket innebär en budgetavvikelse på 36 mkr. Kommunen redovisar jämförelser mot investeringar mot föregående år. Vi bedömer därav att investeringsredovisningen, som är en del av förvaltningsberättelsen, utifrån ovanstående genomgång i all väsentlighet ger en rättvisande bild av investeringsverksamheten samt är upprättad i enlighet med kraven i KRL. 6

127 2.1.5 Redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten Vi har granskat att: Budgeterade och redovisade intäkter och kostnader redovisas i sammanfattning Redovisade intäkter och kostnader överförts riktigt från bokföringen Samma periodiseringsprinciper gäller för både budget och redovisning Jämförelse görs med tidigare år Driftredovisningen är analyserad i förhållande till ekonomi och fastställda mål Kommentarer Driftredovisningen ingår i årsredovisningens i enlighet med KRL. Vi bedömer att driftredovisningen utifrån ovanstående genomgång i all väsentlighet ger en rättvisande bild av faktiska förhållanden samt är upprättad i enlighet med kraven i KRL. Av kommunens driftredovisning framgår utfallet per sektor. Kostnader, intäkter, netto, kommunbidrag (budget) samt avvikelser mot utfall redovisas. Jämförelse med 2016 års utfall görs inte Hur ett eventuellt negativt resultat ska regleras Vi har granskat att: Kommunen uppfyller balanskravet Det vid eventuellt negativt resultat framgår när och på vilket sätt kommunen avser att reglera detta Det framgår hur eventuellt tidigare års negativa resultat har reglerats Skälen till att inte reglera ett eventuellt negativt resultat framgår, i de fall fullmäktige beslutat om att sådan reglering inte ska ske. Kommentarer Efter balanskravsavstämning uppgår resultatet till 90 mkr (131 mkr). I resultaträkningen uppgår det redovisade resultatet till 91,5 mkr (138 mkr). När resultatet enligt balanskrav beräknats har justering gjorts för realisationsvinster uppgående till -1,4 ( 6,4 mkr mkr). Kommunen har inget kvarvarande underskott att återställa och balanskravet anses därmed vara uppfyllt Hur målen för god ekonomisk hushållning uppnåtts Vi har granskat att: Kommunen uppfyllt de av fullmäktige fattade verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning Kommunen uppfyllt de av fullmäktige fattade finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning 7

128 Kommentarer Kommuner och landsting ska för verksamheten ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. I planen ska anges en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen. Som underlag tjänar den finansiella redovisningen, dvs externredovisningen. Exempel på vad som kan ingå i den finansiella målsättningen är resultatkrav med anledning av framtida kapacitetsbehov med nuvarande service. Resultatkravet bör ligga på en nivå som konsoliderar ekonomin. Andra exempel på mål är skuldsättningen på kort och lång sikt, soliditet samt hur investeringar och pensioner ska finansieras. Finansiella mål Finansiella mål Verksamhetens nettokostnader inkl. finansnetto ska vara högst 98 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Målet i budgeten för 2017 var satt till högst 98,0 %. Soliditeten ska öka. Målet i strategiska planen är minst 62,5 % och i budgeten för 2017 minst 63 %. Investeringsnivån ska maximalt uppgå till 7 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Målet i budgeten för 2017 var satt till 9,9 %. Egenfinansiering av investeringarna ska uppgå till minst 75 % dvs. årets resultat och avskrivningar ska minst motsvara så stor andel av årets investeringar. Målet i budgeten för 2017 var satt till 54,1 %. Återkoppling till målen i årsredovisningen Verksamhetens nettokostnader inkl. finansnetto uppgår till 97,2 %. Soliditeten, exklusive internbankens utlåning, uppgår till 65,6 %. Investeringsnivån uppgår till 5,9 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Egenfinansiering av investeringarna uppgår till 109,6 %. Övergripande bedömning Deloitte Målet är uppnått per Målet är uppnått per Målet är uppnått per Målet är uppnått per Verksamhetsmål Enligt KRL skall det i årsredovisningen finnas en beskrivning av hur de uppsatta verksamhetsmålen uppfyllts. En bedömning av hur väl Uddevalla kommun uppfyller målet med god ekonomisk hushållning har sin utgångspunkt i kommunens Vision, strategisk plan samt kommunfullmäktiges styrkort. Kommunen har 22 verksamhets- och 4 finansiella mått som mäts i tre perspektiv, medborgare, medarbetare samt ekonomi. Enligt kommunfullmäktiges styrkort ska kommunen anses ha god ekonomisk 8

129 hushållning när 75 % av målsättningarna inom perspektiven medborgare och medarbetare ( verksamheten enligt kommunallagen) samt perspektivet ekonomi är uppnådda. I årsredovisningen finns en samlad bedömning av huruvida Uddevalla kommun uppnått en god ekonomisk hushållning. Denna bedömning görs utifrån de 4 finansiella målen samt de 22 verksamhetsmåtten. Inom perspektivet medborgare och medarbetare anses 8 av de 22 verksamhetsmåtten vara 100 % uppfyllda och resterande 14 mått bedöms ej vara uppfyllda eller kvantifierade under året. Inom perspektivet ekonomi anses alla 4 finansiella mål 100 % uppfyllda. Sammanfattning För att Uddevalla kommun ska anses ha god ekonomisk hushållning så skall 75 % av målsättningarna inom perspektiven medborgare och medarbetare ( verksamheten enligt kommunallagen) samt perspektivet ekonomi vara uppnådda. Vid en genomgång av kommunens finansiella mål så kan vi konstatera att de finansiella målen är helt uppfyllda. Av kommunens 22 verksamhetsmått mättes 19 under 2017 varav endast 8 av dessa uppnåddes. Vår sammanfattande bedömning är därför att kommunens måluppfyllelse är låg och att Uddevalla kommun ej har en god ekonomisk hushållning för år Verksamhetsberättelser Vi konstaterar att verksamhetsberättelserna från nämnderna följer en enhetlig mall med huvudrubrikerna: Verksamheternas resultat och uppföljning av kommnfullmäktiges och nämndens styrkort. Enligt KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Kommentarer Redovisningen av nämndernas uppdrag från fullmäktige presenteras i respektive nämnds verksamhetsberättelse och utifrån den information som ges anses läsaren kunna bedöma hur nämnderna har fullgjort sina uppdrag. 9

130 2.1.9 Efterlevnad av regelverk (sammanfattning) För att tydliggöra huruvida förvaltningsberättelsen i kommunens årsredovisning är i överensstämmelse med kommunallagen och Lagen om kommunal redovisning finns nedan en tabell över ett antal lagkrav: Lagkrav Lagrum Uppfyller? Ska innehålla en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet Sådana förhållanden som inte ska redovisas i balans- eller resultaträkningarna, men som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning Upplysning om händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Upplysning om kommunens förväntade utveckling Väsentliga personalförhållanden och uppgift om sjukfrånvaro Kommunens investeringsverksamhet Redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten KRL 4 kap 1 KRL 4 1 1p KRL 4 kap 1 2 p KRL 4 kap 1 3p KRL 4 kap 1 4p KRL 4 kap 1a KRL 4 kap 2 KRL 4 kap 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Hur ett eventuellt negativt resultat ska regleras balanskravet Hur målen för god ekonomisk hushållning uppnåtts KRL 4 kap 4 KRL 4 kap 5 Ja Finansiella mål Samtliga finansiella mål är uppfyllda. Verksamhetsmål Måluppfyllelsen för verksamhetsmålen är låg. 10

131 2.2 Resultaträkning Enligt KRL 5:1 ska resultaträkningen redovisa samtliga intäkter och kostnader samt hur det egna kapitalet förändrats under året. Vi har granskat att: Resultaträkningen är uppställd enligt KRL Resultaträkningen i allt väsentligt redovisar årets samtliga externa intäkter och kostnader Noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer av resultaträkningens poster samt möjliggör avstämning mot balanskravet Resultaträkningens innehåll är rätt periodiserat Kommentarer Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat och att noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer av resultaträkningens poster förutom avseende: Kommunen har påbörjat implementeringen av komponentredovisning av sina anläggningstillgångar och per har kommunen komponentredovisning för övervägande del av sina anläggningstillgångar. För de anläggningstillgångar som ännu inte har komponentredovisning skulle skillnaderna i avskrivningarna, mellan de avskrivningar som sker idag och de avskrivningar som skulle ske om komponentredovisning skulle vara genomförd, inte få någon materiell påverkan på resultatet per Kommunen har leasingavtal avseende bilar samt hyreskostnad för ett antal lokaler som troligen borde redovisas som finansiell leasing i enlighet Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendation Deloitte har per inte kunnat kvantifiera effekten i balans och resultaträkning. Kommunen har upplyst om detta i årsredovisningen. Under rubriken Redovisningsprinciper anges att kommunens redovisning är anpassad till bestämmelserna i KRL och följer de rekommendationer som har lämnats av Rådet för kommunal redovisning. I de fall redovisningen avviker från rekommendationerna från RKR har det särskilt angivits i redovisningsprinciperna. 2.3 Balansräkning Enligt KRL 5:2 ska balansräkningen redovisa kommunens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser ska tas upp inom linjen. Vi har granskat att: Balansräkningen är uppställd enligt KRL Noter finns i tillräcklig omfattning Upptagna tillgångar, avsättningar och skulder existerar, tillhör kommunen och är fullständigt redovisade och rätt periodiserade 11

132 Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats enligt principerna i KRL Föregående års utgående balanser har överförts rätt som årets ingående balanser Specifikationer och underlag till utgående balanser finns i tillräcklig omfattning Årets resultat enligt balansräkning överensstämmer med resultaträkningen Kommentarer Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital förutom avseende: Kommunen har påbörjat implementeringen av komponentredovisning av sina anläggningstillgångar och per har kommunen komponentredovisning för övervägande del av sina anläggningstillgångar. För de anläggningstillgångar som ännu inte har komponentredovisning skulle skillnaderna i avskrivningarna, mellan de avskrivningar som sker idag och de avskrivningar som skulle ske om komponentredovisning skulle vara genomförd, inte få någon materiell påverkan på resultatet per Kommunen har leasingavtal avseende bilar samt hyreskostnad för ett antal lokaler som troligen borde redovisas som finansiell leasing i enlighet Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendation Deloitte har per inte kunnat kvantifiera effekten i balans och resultaträkning. Kommunen har upplyst om detta i årsredovisningen. Under rubriken Redovisningsprinciper anges att kommunens redovisning är anpassad till bestämmelserna i KRL och följer de rekommendationer som har lämnats av Rådet för kommunal redovisning. I de fall redovisningen avviker från rekommendationerna från RKR har det särskilt angivits i redovisningsprinciperna. 2.4 Kassaflödesanalys I kassaflödesanalysen ska enligt KRL 7:1 kommunens finansiering och investeringar under räkenskapsåret redovisas. Vi har granskat att: Kassaflödesanalysen uppfyller kraven i KRL Noter finns i tillräcklig omfattning Kassaflödesanalysens innehåll överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen Kommentarer Kommunens kassaflödesanalys är uppställd i enlighet med rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning och överensstämmer i allt väsentligt med övriga delar i årsredovisningen. 12

133 2.5 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen ska enligt KRL 8:2 innehålla en resultaträkning och en balansräkning som utgör en sammanställning av kommunens resultaträkning och resultaträkningarna för de övriga juridiska personer i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Enligt rekommendation nr 8.2 från Rådet för kommunal redovisning, är det god redovisningssed att inkludera en kassaflödesanalys. Vi har granskat att: Den sammanställda redovisningen är uppställd enligt KRL Noter finns i tillräcklig omfattning Samtliga företag i kommunkoncernen har inkluderats Konsolidering skett av de företag i vilka kommunen har ett betydande inflytande Proportionell konsolideringsmetod och förvärvsmetod har tillämpats vid konsolideringen Beloppen överensstämmer med den sammanställda redovisningen och de ingående företagens redovisningar Eliminering av interna poster i allt väsentligt har skett Kommentarer Den sammanställda redovisningen innehåller förutom primärkommunen följande företag som redovisas i årsredovisningens koncernstruktur: Uddevalla Utvecklings AB koncern Uddevalla Vatten AB Västvatten AB (ägarandel 53 %) Bostadsstiftelsen Uddevallahem Bostadsstiftelsen Ljungskilehem HSB:s Norra Bohusläns stiftelse Jakobsberg i Uddevalla Gustafsbergsstiftelsen Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän (medlemsandel 64,15%) Vi har inte utfört den legala revisionen av dessa bolag och stiftelser, utan enbart tagit del av inskickat material från bolagen i form av inrapporterade siffror. Vi har fått signerade årsredovisningar för vilka innehåller reviderade siffror från auktoriserad revisor. Utöver detta har vi ej gjort någon granskning, varför vi ej kan uttala oss om bolagens och stiftelsernas finansiella ställning per 31 december 2017 samt bolagens finansiella resultat för perioden 1 januari 31 december Konsolidering har skett enligt proportionell konsolideringsmetod, vilket innebär att belopp som inkluderats i den sammanställda redovisningens resultat- och balansräkning motsvarar ägd andel i företaget. 13

134 Deloitte refers to one or more of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, a UK private company limited by guarantee ( DTTL ), its network of member firms, and their related entities. DTTL and each of its member firms are legally separate and independent entities. DTTL (also referred to as Deloitte Global ) does not provide services to clients. Please see to learn more about our global network of member firms. Deloitte provides audit & assurance, consulting, financial advisory, risk advisory, tax and related services to public and private clients spanning multiple industries. Deloitte serves four out of five Fortune Global 500 companies through a globally connected network of member firms in more than 150 countries and territories bringing world-class capabilities, insights, and high-quality service to address clients most complex business challenges. To learn more about how Deloitte s approximately 264,000 professionals make an impact that matters, please connect with us on Facebook, LinkedIn, or Twitter. This communication contains general information only, and none of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, its member firms, or their related entities (collectively, the Deloitte Network ) is, by means of this communication, rendering professional advice or services. Before making any decision or taking any action that may affect your finances or your business, you should consult a qualified professional adviser. No entity in the Deloitte Network shall be responsible for any loss whatsoever sustained by any person who relies on this communication Deloitte AB 14

135 f %ffi: Skrivelse Kommunstyrelsen (6) Dnr KS r?" tj Revidering ov rikllinjer för styrning och Iedning, föröndrod roll för kommundireklören, uppröttonde ov inslruklion enligl kommunollogen 7 kop 2 $, öndring ov orgonisoloriskq nivåer och chefsbefoltningor i förvqllningorno soml miljöledning Sommonfottning Den nya kommunallagen som trädde i kraft 1 januari 2018 anger att kommunstyrelsen i en instruktion ska fastställa hur kommundirektören ska leda ftirvaltningen under styrelsen och direktörens övriga uppgifter. En förslag till instruktion har därftir tagits fram. Förslaget påverkar de av kommunfullmäktige antagna riktlinjerna ftir styrning och ledning som får revideras. I samband med revideringen ftireslås också att stycket om ftirvaltningarnas indelning och chefsnivåer anpassas genom att en ytterligare organisatorisk nivå med tillhörande chefsbefattning inftirs samt att anpassningar görs i beskrivningen av kommunens miljöledningssystem efter övergång från EMAS-registrering till lso-certifiering. En annan nyhet i kommunallagen är att kommunfullmäktige kan besluta att ge kommunstyrelsen rätt att fatta beslut om särskilt angivna ftirhållanden som rör andra nämnders verksamhet, t.ex. övergripande ekonomiska frågor. Kommunledningskontoret ftjreslås ges i uppdrag att utreda denna fråga Beslulsunderlog Kommunstyrelsens ordftirandes skrivelse Kommunstyrelsens ordftirandes forslag till reviderade riktlinjer ftir styrning och ledning Kommunstyrelsens ordftjrandes förslag till instruktion för kommundirektören Kommundirektörsftireningens checklista Förslog lill beslul Kommunstyrel sen före s I år kommunfullmäkti ge besluta att fastställa ftireslagna ändringar i riktlinjer ftir styrning och ledning Kommunstyrelsen beslutar for egen del att, under ftirutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan, fastställa ftirslaget till instruktion ftir kommundirektören, samt

136 f, % ffi: Tjönsleskrivelse Kommunledningskontoret 20t (6) Dnr KS 2018/00049 att uppdra åt kommunledningskontoret att utreda behovet av utnyttjande av den nya kommunallagens 6 kap 8 $. Ärendebeskrivning Ärendet berör anpassning till nya kommunallagen (instruktion ftir kommundirektören och möjliggörande av ökade befogenheter ftir kommunstyrelsen). I ärendet behandlas också ftirslag till ftirändringar i förvaltningsstrukturen och chefsbefattningarna. 1. Kommundirektörens roll Kommundirektören enligt nya kommunallagen En ny kommunallag (SFS 2017:725) trädde i kraft 1 januari Bland förändringarna jämftirt med nuvarande är att benämningen kommundirektör inftirs och regleras vilket kräver anpassningar från kommunernas sida. De aktuella bestämmelserna finns i nya kommunallagens sjunde kapitel : Direktören 1 $ Styrelsen ska utse en direktör. Direktören ska ha den ledande ställningen bland de anställda och vara chef ftir den ftirvaltning som finns under styrelsen. Styrelsen får besluta att direktören ska ha en annan benämning. 2 $ Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören ska leda ftirvaltningen under styrelsen. Instruktionen ska också fastställa direktörens övriga uppgifter. Bakgrund och syfte med bestämmelserna iir enligt propositionen att det rått en stor omsättning av direktörer i Sveriges kommuner, otydlig uppgiftsfordelning och samarbetsproblem mellan ftirtroendevalda och direktörer. Ambitionen från regeringens sida är att upprättandet av instruktionen ska leda till en dialog om uppgiftsfördelningen mellan de ftirtroendevalda och direktören och till ett bra samspel. En tydlig uppgiftsftirdelning innebär bättre samverkan och vid en eventuell konflikt kan det vara braatt kunna luta sig mot vad som reglerats i en instruktion. Kommundirektörsforeningen i Sverige publicerade 2003 en "Checklista ftir kommundirektörens ansvar befogenheter och arbetsuppgifter". Propositionen refererar till denna checklista. SKL har meddelat att man inte kommer att ta fram något eget material utifrån den nya regleringen. Istället hänvisas till checklistan, som ftireningen kommer att uppdatera med de nya bestämmelserna. Kommundirektörens roll i Uddevalla kommun enligt nuvarande styrdokument Kommundirektörens roll och uppgifter framgår av de av kommunfullmäktige fastställda Riktlinjer ftir styrning och ledning. Vad gäller kommunallagens nya bestämmelse, $ 1, så är bedömningen att Uddevalla kommun redan har en organisation som uppfyller kravet, då kommunstyrelsen, i

137 a0,5 % ffi: Tjönsleskrivelse Kom munledningskonloret 20t (6) Dnr KS 2018/00049 enlighet med riktlinjerna, har utsett en kommundirektör och denna är chef för kommunstyrelsens forvaltning (kommunledningskontoret). Kommunstyrelsen har däremot inte beslutat om någon instruktion enligt $ 2 ftir kommundirektören. I riktlinjerna finns dock en beskrivning av direktörens arbetsuppgifter. Bedömningen är att dessa i stora delar motsvarar lagstiftarens intentioner med en instruktion. I samband med att nuvarande kommundirektör tilltuädde gjordes en omarbetning av riktlinjerna, bl.a. ftir att tydliggöra ansvaret i arbetsmiljöfrågor. Det beslutades då också att direktören inte skulle vara chef över ftirvaltningschefema. Det är istället kommunstyrelsen (kommunstyrelsens ordftirande genom delegation) som ansvarar for anställning/aweckling, arbetsmiljö och lönesättning ftir ftirvaltningscheferna. Förvaltningscheferna ansvarar gentemot respektive niimnd for verkställande av nämndens beslut och nämndordftiranden är nämndens ft)reträdare gentemot ftirvaltningschefen. Kommundirektören är i nuläget inte VD ftir Uddevalla Utvecklings AB (moderbolaget). De generella ägardirektiven anger att respektive kommunalt bolag ska samverka med kommunstyrelsen och kommundirektören vid tillsättande av verkställande direktör och vid lönesättning och anställningsvillkor ftir VD. Ko mm un dir e ktö r e n s r o ll i Jii r h å I I a n de till fi) rv a lt n in g s c h efe rn a Enligt nuvarande riktlinjer ska kommundirektören samordna kommunövergripande system och processer och ha en samordnande funktion gentemot ftirvaltningscheferna. Den nya kommunallagen ställer inte krav pä att direktören också ska vara chef ftir ftirvaltningschefema. Regeringen uttalar att det är lämpligt att ftirtydliga uppdrag och arbetsupp gift er i ftirhållande till ftirvaltningscheferna. Kommundirektörsföreningen beskriver rollen gentemot ftrvaltningscheferna som "svår": " Kommundirektören bör svara fr;r arbetsgivarrollen gentemot övriga fr;rvaltningschefer ochfar aft de i sina uppdrag också beaktar kommunövergripande frågor, och anlcigger ett koncernperspektiv. Samtidigt svarar förvaltningscheferna för sina respektive verlcsamheter gentemot sina nömnder... " " Kommundirektören ar alltså inte i Jörhållande till forvaltningscheferna en " chef i linjen" i traditionell mening, men ju tydligare direktörens roll beslcrivs i förhållande till cheferna desto störe forutsrittningar har hon eller han att lyckas med uppgiften. Kommundirektören bör i normalfallet vara chef över förvaltningscheferna." I Uddevalla kommun är det kommunstyrelsen som beslutar om anställning och aweckling av ft)rvaltningschefer. Enligt delegationsordningen är det kommunstyrelsens ordftirande (KSO) som, efter ft)redragning av kommundirektören och efter samråd med resp. nämnds presidium, fattar beslut om anställning och avveckling av ftirvaltningschefer. Lönesättning beslutas av KSO efter ftiredragning av

138 f % ffi: Tjönsteskrivelse Kommunled ningskontorel 20t8-03-2t 4(6) Dnr KS kommundirektören och efter samråd med personalchef. Kommundirektören utövar också, bl.a. via sin ledningsgrupp (KDLG), styrning över ftirvaltningarna i kommunövergripande frågor. Kommundirektörens roll i förhållande till fiirvaltningscheferna - bedömning och förslag Ett mer "linjebetonat" chefskap skulle öka snabbhet i beslutsleden och ökad tydlighet i kommunorganisationen och gentemot medborgare och organisationer.. Framtida utmaningar ftir kommunen, inte minst ekonomiska,talar ftir ökat behov av kommunövergripande styrning. Just nu är det dock inte aktuellt att flytta chefskapet över ft)rvaltningscheferna till Kommundirektören. Nya kommunallagen ger kommunfullmäktige möjlighet att besluta att kommunstyrelsen far fatta beslut om särskilt angivna ftirhållanden som rör andra nämnders verksamhet. Skulle detta i framtiden tillämpas kan man tänka sig att direktören kan ha en viktig roll i verkställandet av sådana beslut. Kommundirektörens roll ifiirhållande till de kommunula bolagen I nuläget är kommundirektören inte VD i moderbolaget. I kommundirektörsftireningens checklista anftjrs att, om moderbolag finns, är det naturligt att kommundirektören är VD i detta. Om kommundirektören inte är VD bör direktörens roll i ftrhållande till moderbolaget diskuteras med tanke på att kommunstyrelsen har att utöva äganollen gentemot bolagen på uppdrag av kommunfullmäktige. I de generella ägardirektiv som kommunfullmäktige utf;irdat ft)r bolagen framgår att respektive bolags styrelse ska samverka med kommunstyrelsen och kommundirektören vid tillsättande av verkställande direktör. Detsamma gäller vid fastställande av lön och övriga anställningsvillkor. Detta är i enlighet med vad checklistan rekommenderar. Kommundirektörens roll i ftrhållande till de kommunala bolagen - bedömning och fiirslag Kommunstyrelsens möjligheter att ftira strategisk dialog med bolagen skulle kunna stärkas om kommundirektören också var VD i moderbolaget (Uddevalla Utvecklings AB). Förutsättningarna för ett förstärkt koncernperspektiv skulle därmed kunna ftirbättras. En risk med att ytterligare öka omfattningen i kommundirektörsrollen åir om VD uppdraget skulle tendera att bli alltför operativt. Med stöd av kommunledningskontorets övriga funktioner inom t.ex. ekonomi och juridik bedöms denna risk kunna hanteras. Fördelarna skall dock vägas mot de nackdelar som uppstår i minskad flexibilitet, med andra befattningshavare, och allmän arbetsbelastning. Förslaget är därftr inte att i Riktlinjer ftir styming reglera att kommundirektören ska vara VD ftir Uddevalla Utvecklings AB.

139 fb % ffi: Tjönsteskrivelse Kommunledningskontoret s(6) Dnr KS I nstr uktio n jö r kommundire ktöre n Den nya kommunallagen anger att styrelsen i en instruktion ska fastställa hur direktören ska leda ftirvaltningen under styrelsen. Instruktionen ska också fastställa direktörens övriga uppgifter. Bedömningen är att instruktionen till stor del kan skapas genom attflytta, bearbeta och komplettera de mer detaljerade beskrivningarrra av kommundirektörens roll fran Riktlinjer ftir styrning till instruktionen. (De grundläggande bestämmelserna i riktlinjerna, direktörens kommunövergripande ansvar och ftirhållande gentemot forvaltningsledningarna m.m. foreslås vara kvar i riktlinjerna då de är en viktig del i beskrivningen av hur kommunens organisation ser ut och därmed en fråga som lämpligen kan avgöras av kommunfullmäktige.) 2. Organisatorisk indelning och chefsnivåer I riktlinjer ftir styrning $ 9 framgar att de organisatoriska nivåerna ska vara fiirvaltning, avdelning, och enhet. Chefsbefattningsbeniimningarna ska vara förvaltningschef, avdelningschef, och enhetschef. Som en anpassning till rådande forhållanden i lorvaltningsorganisationen foreslås att ytterligare en organisatorisk nivå, sektion, med tillhörande chefsbefattning inftirs mellan avdelning och enhet. Vissa redaktionella ftjrändringar föreslås samtidigt vilka framgår av beslutsunderlaget. Ändringen medftir att kommunstyrelsen och berörda nämnder får anledning att se över sina delegationsordningar. 3. Ko m m unens m i lj ö a rb ete/ m i Ij ö I e d n i n g ssysfem Kommunen har gått över från EMAS-registrering till ISO certifiering. Avsnittet om miljöledning måste därftjr revideras. Samtidigt skrivs texten om ftir att ytterligare tydliggöra ansvarsftirdelning och miljöledningssystemet integrering med kommunens övriga styr- och ledningssystem. 4. Kommunallagen möjliggör utökade befogenheter för kommunstyrelsen - förslag om utredningsuppdrag Den nya kommunallagen ger kommunfullmäktige möjlighet att ge styrelsen rättattfatta beslut om siirskilt angivna ftirhållanden som rör andra nämnders verksamhet. (6 kap 8$). I propositionen anges som exempel övergripande ekonomiska frågor, olika slags beslut ft)r att ffi en ekonomi i balans, anställningsstopp, och övergripande beslut inom personal, säkerhets- och miljöområdena. En utredning bör göras för att klargöra vilka eventuella behov, ftirdelar och nackdelar som finns ftir Uddevalla kommun att utnyttja möjligheten att stärka kommunstyrelsens roll.

140 f % jy4 /tf 11,1 t P Tjänsleskrivelse Kommunledningskontoret 6(6) Dnr KS 2018/00049 Ingemar Samuelsson (S) Kommunstyrelsens ordftirande Expediera till F örfattn ings samlingen Samtliga nämnder Uddevalla Uwecklings AB Personalavdelningen kommunledningskontoret Avdelningen för strategisk samhällsplanering kommunledningskontoret

141 UaFS Blad 1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING Antagna av kommunfullmäktige den 12 april 2006, 89 med ändring och tillägg den 13 december 2006, 351 och 352, 13 februari 2008, 34, 18 juni 2008, 215, 10 september 2008, 239, 13 juni 2009, 130, 9 december 2009, 278, 10 juni 2010, 167, 8 september 2010, 176, 13 oktober 2010, 229, 8 december 2010, 321, 323, 331, 10 november 2010, 282 och 290, 26 januari 2011, 24, 13 april 2011, 91, 11 maj 2011, 117, 13 juni 2012, 134 och 135, reviderad av kommunfullmäktige 13 november 2013, 194, reviderad av kommunfullmäktige 12 februari 2014, 28, reviderad av kommunfullmäktige 9 april 2014, 64, reviderad av kommunfullmäktige 11 mars 2015, 48, reviderad av kommunfullmäktige 8 juni 2016, 138, reviderad av kommunfullmäktige xx Innehåll Kommungemensamma riktlinjer för styrning och ledning Inledning Styrfilosofi Värdegrund - Öppenhet, Respekt och Professionalitet Kommunens miljöarbete ledningssystem, EMAS Systematiskt arbetssätt med medborgardialog Vision och strategi Styr- och ledningsmodellen... 6 Styrande... 7 Vision... 7 Strategisk plan... 7 Flerårs- och verksamhetsplan... 7 Styrkort... 7 Verkställande... 8 Verksamhetskort... 8 Ledningsstödet VUV-IT Politisk uppgiftsfördelning avseende styrning och uppföljning... 9 Kommunfullmäktige... 9 Kommunstyrelsen... 9 Övriga nämnder Förvaltningsorganisationen Uppgifter inom förvaltningsorganisationen Kommundirektören Förvaltningschefer Chefer inom förvaltningarna Stödfunktioner Medarbetare... 11

142 UaFS Blad 2 11 Ekonomistyrsystem och god ekonomisk hushållning Ekonomimodell God ekonomisk hushållning Övergripande mål Finansiella mål Kommunbidrag Dialog Flerårsplan med budget Verksamhetsplan och internbudget Verksamhets- och resultatuppföljning Avvikelser från kommunbidrag eller budget Investeringar Lokaler DNR KS 2018/49 KOMMUNDIREKTÖRENS ROLL, ORGANISATORISK INDELNING OCH CHEFSBEFATTNINGSBESKRIVNINGAR FÖRSLAG TILL REVIDERINGAR FINNS PÅ BLAD 9 OCH 10. Genomstruken text = utgår/ersätts Gul text = ny text/omarbetat text

143 UaFS Blad 3 Kommungemensamma riktlinjer för styrning och ledning 1 Inledning Uddevalla kommun är en politiskt styrd organisation. De förtroendevalda företräder medborgarna. Den offentliga makten skall utövas under lagarna. De förtroendevalda anger vad som skall utföras genom att i kommunfullmäktige utfärda riktlinjer, fastställa verksamhetsplaner, budget och ekonomiska resurser. Kommunfullmäktige behandlar frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt. I reglementen har kommunfullmäktige fastställt ansvarsgränserna för Kommunstyrelsen och övriga nämnder och verksamhetens innehåll. I nämnderna utfärdas bestämmelser för verksamheten, fastställs detaljbudget och styrkort. De anställda skall verkställa de politiska besluten. Förvaltningarna fastställer instruktioner som skall ha stöd i riktlinje eller bestämmelse. Styrning och ledning handlar om att skapa en gemensam struktur för arbetet med planering, genomförande och utveckling av verksamheten. Kommunens styrning- och ledningssystem ska, - användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet - ge stöd för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten - skapa en gemensam målbild - ökat utbyte av tankar och idéer (kommunikation) i och mellan alla led - utgöra en gemensam plattform för kvalitetsarbetet - bidra till god ekonomisk hushållning 2 Styrfilosofi Kommunens styrfilosofi bygger på följande Ett styr- och ledningssystem som bygger på dialog och verksamhetsutveckling Samverkan och helhetssyn inom kommunala verksamheten Decentralisering av ansvar och befogenheter Ekonomin är överordnad verksamheten. 3 Värdegrund - Öppenhet, Respekt och Professionalitet Öppenhet Vi är öppna och ger ett gott bemötande som kännetecknas av engagemang, tillgänglighet och likvärdighet. Ett positivt och engagerat bemötande präglar mötet mellan personer internt och externt. Vi ger vägledning och stöd utifrån önskemål och behov samt anpassar informationen. Det är lätt att komma i kontakt med oss och sätten att nå oss är många via personliga möten, telefon, e-post, hemsida och sociala medier via internet. Vi möjliggör dialog och välkomnar synpunkter på kommunens verksamhet. Alla ska oavsett

144 UaFS Blad 4 förutsättningar nå fram till rätt person eller verksamhet, kunna ta del av information och kunna medverka i det demokratiska samhället. Respekt - Vi tar hänsyn till människors lika värde och är måna om att ge ett jämlikt och respektfullt bemötande och en likvärdig service. Människor som besöker eller på olika sätt kontaktar kommunen ska känna att de blir respektfullt bemötta och lyssnade på. Vi visar vänlighet och förståelse och är noga med att skapa likvärdiga villkor i våra möten. Varje person som representerar Uddevalla kommun har ett personligt ansvar för att underlätta möten och genomföra dessa på ett respektfullt sätt. Professionalitet Vi har kunskap och kompetens och vårt bemötande präglas av professionalitet som bidrar till rättsäkerhet. Vi är professionella i alla våra kontakter och ger en jämlik service. Vi har kunskap och kompetens inom olika arbetsområden som vi delar med oss av och vi har förmåga att hjälpa till att lösa problem. Vi tillhandahåller den service och de tjänster vi utlovat och vi håller överenskomna tidsramar. Vi har god kunskap om lagar och regler inom sakområden och kan motivera ställningstagande och beslut. Förhållningssätt Alla som kommer i kontakt med kommunens olika verksamheter, anställda eller förtroendevalda i Uddevalla kommun, ska få ett respektfullt och professionellt bemötande. Värdegrunden beskriver vårt förhållningssätt internt i organisationen och externt i mötet med våra medborgare, kommuninvånare och brukare. Framtida brukaroch medborgarundersökningar samt framtida servicedeklarationer ska relatera till värdegrunden. 4 Kommunens miljöarbete Kommunen är certifierad enligt den internationella standarden för miljö - ISO Miljöledningssystemet är integrerat i kommunens styr och ledningsmodell. Ansvar och uppgiftsfördelning avseende miljöarbetets genomförande följer nämnd- respektive förvaltningsorganisationen. Kommunfullmäktige har fastställt övergripande miljömål. Varje nämnd har beslutat vilka av målen man ska arbeta vidare med. Nämnden ansvarar för att arbeta in dessa miljömål i styrkortet, att aktiviteter genomförs och att dessa följs upp i delårs- och i årsbokslut. Miljömålens resultat analyseras och redovisas även årligen i en separat kommunövergripande miljöredovisning. Kommunsstyrelsens ansvar är att utvärdera kommunens miljöledningssystem för att säkerställa systemets fortsatta lämplighet, tillräcklighet och verkan. Utvärderingen genomförs av kommunsstyrelsens presidium som är styrgrupp för miljöledningssystemet och sker enligt kraven i ISO Kommundirektörens ledningsgrupp, beslutar årligen om genomförandet av intern miljörevisionen i form av en revisionsplan som omfattar alla förvaltningar. Intern

145 UaFS Blad 5 miljörevision leder till beslut om åtgärder som hanteras på verksamhetsnivå och redovisas i samband utvärderingen. Årligen genomförs en extern miljörevision av en oberoende extern organisation, för att säkerställa tillämpning och miljöförbättring. 4 Kommunens miljöledningssystem, EMAS Kommunens miljöledningssystem, EMAS (Eco Management and Audit Scheme är en frivillig EU-förordning och innehåller ISO 14001) är viktigt i Uddevalla kommuns utveckling av miljöarbetet. Miljöledningssystemet är ett verktyg för att styra och organisera miljöarbetet och betonar att miljöarbetet är en ledningsfråga. Systemet är en pågående process där drivkraften är ständig miljöförbättring blev Uddevalla, Sveriges första kommun att införa EMAS. Kommunens miljöarbete är grunden för att skapa ett hållbart samhälle för nuvarande och kommande generationer. Utgångspunkten är att kommunen ska utvecklas och växa utan att belasta vår gemensamma livsmiljö. Miljö- och klimathänsyn ska vara en självklar del i det kommunala arbetet. En miljöpolicy har tagits fram som visar riktlinjen för kommunens miljöarbete och åttagande om ständiga förbättringar. Kommunstyrelsen utvärderar årligen kommunens miljöledningssystem för att säkerställa dess fortsatta lämplighet, riktighet, effektivitet samt åtagande om ständig förbättring. Utvärderingen sker av kommunsstyrelsens beredning som är styrgrupp för miljöledningssystemet (ledningens genomgång). Årligen sker en extern kontroll att systemet fungerar och att miljöförbättringar har skett. Kommunfullmäktige har beslutat 2013 om sex övergripande miljömål och varje nämnd har beslutat vilka av dessa miljömål som man ska arbeta vidare med. Nämndens ansvar är att arbeta in sina miljömål i styrkortet och att de följs upp i delårsbokslut och i årsbokslut. Miljömålens resultat analyseras och redovisas även i en separat miljöredovisning som granskas och godkänns av en extern miljökonsult. Medarbetarnas delaktighet är en viktig parameter för att utveckling av miljöarbetet. Den interna miljörevisionen som sker årligen, används i syfte att skapa dialog och delaktighet för medarbetarna i miljöarbetet. Interna miljörevisionsresultat leder till beslut om miljöförbättrande åtgärder, hanteras på verksamhetsnivå och redovisas i samband med ledningens genomgång. 5 Systematiskt arbetssätt med medborgardialog Medborgardialog är en viktig del i utvecklingen av Uddevalla kommun. I det systematiska arbetssättet med medborgardialog likställs medborgardialog med brukardialog. Med medborgardialog menas att involvera och föra samtal med människor i frågor och förändringar som berör dem i rollen som kunder/brukare och medborgare i Uddevalla kommun. Genom ett systematiskt arbete med medborgardialog skapas en större förståelse för de demokratiska processerna, förtroende, engagemang och ansvarskänsla hos medborgarna i Uddevalla kommun. Förtroendevalda får ett bredare

146 UaFS Blad 6 underlag att basera sina beslut på vilket leder till att i större utsträckning kunna balansera olika intressen och ta ansvar för helheten. Vid förändringar som berör människor i rollen som medborgare i Uddevalla kommun ska kommunen informera och ha en vilja att lyssna på medborgarnas synpunkter. Vid dessa informationsinsatser ska kommunen vara uppmärksam på när det finns behov av att komplettera informationen med dialog. Kommunen ska medvetet välja att ta steget från att informera till att föra dialog. Samtliga nämnder ska årligen i arbetet med planeringsdialog, internbudget och verksamhetsplan utse lämpliga objekt alternativt områden för arbete med medborgardialog. Utifrån delaktighetstrappan anges graden av inflytande som tilldelas medborgarna. Delaktighetstrappan består av fyra steg: information, tycka, göra, bestämma. Vid planering, genomförande och utvärdering av medborgardialogprocesser ska jämställdhetsperspektivet beaktas för att säkerställa att män-kvinnor och flickor-pojkar får likvärdiga förutsättningar att delta och komma till tals. Samtliga nämnder ansvarar för att följa upp arbetet med medborgardilog. Uppföljningen ska ske genom nämndernas ordinarie uppföljningsrutiner i styrkorten. 6 Vision och strategi Minst en gång per påbörjad mandatperiod skall kommunen anta ett visions- och strategidokument. 7 Styr- och ledningsmodellen Kommunen tillämpar en anpassad modell av Balanserad Styrning för styrning, ledning och utveckling av den kommunala verksamheten. Modellens huvudsyften är - att skapa en tydlig styr- och ledningsstruktur med brett fokus där kommunvisionen genomsyrar alla kommunens verksamheter och leder mot gemensamma mål samt - att genom en dialogbaserad arbetsmetod skapa verksamhetsutveckling underifrån i organisationen. Styr- och ledningsmodellen innefattar i sin styrningsdel vision, strategisk plan, flerårsplan och styrkort. Ledningsdelen utgörs av verksamhetsplan, verksamhetskort och IT-stödet VUV-IT. Styr- och ledningsmodellen arbetar med tre centrala utvecklingsperspektiv: Medborgare vilka finns vi till för? Medarbetare hur skapar vi den goda arbetsplatsen? Ekonomi hur använder vi våra resurser klokast? Inom samtliga utvecklingsperspektiv ska förnyelse och utveckling beaktas för att möta möjligheter i omvärlden. De tre perspektiven tillsammans ska säkerställa att styrning, ledning, uppföljning och analys sker med god ekonomisk hushållning där prestationer, resultat och effekter beskrivs i förhållande till resurser.

147 UaFS Blad 7 Styrande Vision Kommunfullmäktige antar kommunens vision inför varje mandatperiod och är gemensamt framtagen av styrande majoritet och opposition. Visionen anges på ca 20 års sikt och fastställer kommunorganisationens riktning. Strategisk plan Kommunfullmäktige fastställer den strategiska planen inför varje mandatperiod. Innehållet är framarbetat av den styrande majoriteten och planen gäller för mandatperiodens fyra år. Planen innefattar - utvecklingsperspektiv vilka redogör för den styrande majoritetens politiska plattform utifrån medborgare, medarbetare och ekonomi. - övergripande mål vilka finns inom varje utvecklingsperspektiv och beskriver de resultat eller önskade lägen som är viktigast för kommunen att nå. - prioriterade områden vilka finns inom varje övergripande mål och är den politiska majoritetens beskrivning om vad som ska uppnås under den kommande mandatperioden. - mätbara och målsatta mått Flerårs- och verksamhetsplan Flerårsplanen är treårig och innefattar ekonomiska förutsättningar, budget för det första året och ekonomisk plan för de kommande två åren samt kommunfullmäktiges styrkort. Verksamhetsplanen är treårig och innefattar ekonomiska förutsättningar utifrån tilldelat kommunbidrag, budget för det första året, ekonomisk plan för de kommande två åren samt de åtaganden som respektive nämnd fått genom kommunfullmäktiges flerårsplan. Den innefattar också nämndens styrkort vilket är utgångspunkten i verksamhetsplanen. Styrkort Kommunfullmäktiges och nämndernas respektive processer, den strategiska politiska nivån, sammanfattas i s.k. styrkort vars syfte är att ge en lättillgänglig och god överblick av verksamheten. Kommunfullmäktiges styrkort är nämndsövergripande och varje nämnd berörs av valda delar som utgör grunden för varje nämndskort. Styrkorten revideras årligen. Kommunfullmäktiges styrkort innefattar, - kommunens vision - utvecklingsperspektiv - övergripande mål - prioriterade områden

148 UaFS Blad 8 - mätbara och målsatta mått Nämndernas styrkort innefattar, - kommunens vision - utvecklingsperspektiv - kommunfullmäktiges fastställda övergripande mål - kommunfullmäktiges fastställda prioriterade område - nämndens strategier för att nå de övergripande målen alt. prioriterade områdena - kommunfullmäktigas och nämndens mätbara och målsatta mått - nämndens uppdrag för att nå de övergripande målen alt. prioriterade områdena Verkställande Verksamhetskort Verksamhetskortens syfte är att skapa en gemensam bild över verksamhetens mål och syfte samt tillvägagångssätt för att nå dit. Verksamhetskorten revideras årligen. Förvaltningarna leder verksamheterna med verksamhetskort. Verksamhetskorten arbetas fram i dialog med medarbetarna. Den gemensamma strukturen är en förutsättning för en bra ledning och uppföljning. Minst en nivå av verksamhetskort ska finnas på varje förvaltning. Verksamhetskorten följer samma tre utvecklingsperspektiv som styrkorten och även här ska förnyelse, utveckling och analys beaktas för att möta möjligheter i omvärlden. Verksamhetskortet innefattar, - verksamhetens gemensamma målbild - utvecklingsperspektiv - kommunfullmäktiges övergripande mål inom varje utveklingsperspektiv - kommunfullmäktiges fastställda prioriterade områden - nämndens fastställda strategier för att nå de övergripande målen - kommunfullmäktiges, nämndens och verksamhetens egna mätbara och mål satta mått - nämndens tidsbestämda uppdrag - verksamhetens egna tidsbestämda handlingsplaner Ledningsstödet VUV-IT VUV-IT är kommunens digitala IT-stöd för styrning och ledning. Systemet är transparant och innehåller alla styrkort och verksamhetskort. VUV-IT är ett ledningsverktyg för ledning och uppföljning vad gäller uppdrag och målsatta mått. Uppföljning sker i enlighet med kommunstyrelsen fastställda redovisningsprinciper och rapporteringsrutiner.

149 UaFS Blad 9 Politiska beslut av strategisk karaktär under löpande budgetår ska tillföras berörd nämnds styrkort. Uppdrag från nämnderna fördelas till berörda verksamheters verksamhetskort. 8 Politisk uppgiftsfördelning avseende styrning och uppföljning Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar om utformningen av kommunens övergripande lednings- och organisationsstruktur, såsom indelning av verksamheterna i nämnder och förvaltningar. Kommunfullmäktige beslutar om kommunens övergripande vision och finansiella mål, fördelar resurser och beviljar ansvarsfrihet samt tar ställning till frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt för kommunen. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen skall leda arbetet med och samordna utformningen av kommunens gemensamma vision och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen skall vidare leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders, bolags, stiftelsers och kommunalförbunds verksamheter. Kommunstyrelsen skall också - driva de frågor som kan inverka på kommunens utveckling eller ekonomiska ställning, - rapportera till kommunfullmäktige samt bereda de ärenden som skall beslutas av kommunfullmäktige. - ha en fortlöpande dialog med nämnderna om utveckling av ekonomin och verksamheten. - samordna och utveckla kommunens ekonomi- och verksamhetsstyrning. Kommunstyrelsens beslut om anställning och avveckling av förvaltningschefer ska föregås av samråd med kommundirektör och berörd nämnds presidium. Kommunstyrelsen ansvarar för samtliga förvaltningschefers och kommundirektörens arbetsmiljö och lönesättning. Kommunstyrelsen kan för kommun-/nämndövergripande uppgifter inrätta beredningar och utskott. Övriga nämnder Nämnden har verksamhetsansvar och skall fördela sina resurser och bedriva verksamhet utifrån kommunens gemensamma vision, lagar, avtal och politiska beslut. Nämnden skall också se till att den interna kontrollen är ändamålsenlig och att ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs. Dessutom har nämnden arbetsmiljöansvar inom sitt verksamhetsområde. Nämnden ansvarar även för att verksamheterna i övrigt bedrivs på ett tillfredsställande sätt och rapporterar uppföljning av mål, budget och verksamhetsresultat till kommunstyrelsen.

150 UaFS Blad 10 9 Förvaltningsorganisationen Respektive nämnd biträds av en förvaltning. Denna leds av förvaltningschef. Kommundirektören är direkt underställd kommunstyrelsen. De organisatoriska nivåerna kan ska vara förvaltning, avdelning, sektion, och enhet. Chefsnivåerna chefsbefattningsbenämningarna blir då ska vara förvaltningschef, avdelningschef, sektionschef och enhetschef. 10 Uppgifter inom förvaltningsorganisationen Kommundirektören Kommundirektören har den ledande ställningen bland de anställda. Kommundirektören samordnar kommunövergripande system och processer och har en samordnande funktion gentemot förvaltningscheferna. Kommundirektören är också förvaltningschef för kommunledningskontoret. KOMMENTAR: NEDAN TEXT FLYTTAS OCH OMARBETAS TILL INSTRUKTION FÖR KOMMUNDIREKTÖREN Kommundirektören skall utveckla och effektivisera kommunen som organisation genom att: - tillse att principer för styrning, ledning, uppföljning, analys, utvärdering och kontroll finns och används - skapa en helhetssyn i organisationen och driva och leda de kommunövergripande strategiska frågorna - forma en tydlig roll- och uppgiftsfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemän och bidra till dialog kring dessa frågor - ha det yttersta ansvaret för att lägga tjänstemannaförslag och verkställa kommunstyrelsens beslut och uppdrag som verkar i en kommunstrategisk gemensam riktning - biträda kommunstyrelsen i dess uppsiktsplikt gentemot nämnder, bolag och stiftelser och ta de initiativ som krävs med anledning av uppsiktsplikten Kommundirektören skall utveckla kommunen genom att: - fokusera på omvärldsbevakning/utvecklingsfrågor i stort, näringslivsutveckling och information/dialog/marknadsföring - ha externa kontakter, vara kommunens representant i olika sammanhang, nationellt och internationellt I sin samordnande funktion för förvaltningscheferna ska kommundirektören: - ansvara för en strategisk ledningsgrupp som arbetar med att samordna, analysera och utveckla kommunövergripande och gemensamma frågor

151 UaFS Blad 11 - verka för att förvaltningscheferna beaktar kommunövergripande frågor och anlägger ett koncernperspektiv - samordna det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förvaltningschefer Förvaltningen leds av en förvaltningschef som biträder nämnden. Förvaltningschefen ansvarar mot nämnden för att den verksamhet nämnden bestämt genomförs med de resurser som ställts till förfogande. I anställningsfrågor ansvarar förvaltningschefen mot kommunstyrelsen. KOMMENTAR: KOMMUNSTYRELSEN ÄR ANSTÄLLNINGSMYNDIGHET FÖR ALL PERSONAL. MENINGEN BEHÖVS INTE. Respektive nämnds ordförande är nämndens företrädare gentemot förvaltningschefen i operativa frågor. Ordförandens befogenheter framgår av delegationsregler. Förvaltningschefen har förutom sitt ansvar för respektive nämnds verksamhet också ett ansvar för helhetsperspektivet i kommunen. Förvaltningschefen har rapporteringsskyldighet till nämnden. Förvaltningschefen har informations- och samrådsskyldighet med kommundirektören i gemensamma, strategiska och kommunövergripande frågor. Förvaltningschefen beslutar efter samråd med kommundirektören och berörd nämnds presidium om förvaltningens indelning i nivån under förvaltningschef. Förvaltningschefen beslutar om en ytterligare indelning av den fastställda förvaltningsorganisationen i mindre enheter samt beslutar om bemanningen. I fråga om förvaltningens dimensionering med kvalificerade stabs/stödfunktioner beslutar förvaltningschef efter samråd med kommundirektören. Chefer inom förvaltningarna Chefer inom respektive förvaltning ansvarar för ekonomi och verksamhet inom tilldelat ansvarsområde. Chefer inom kommunledningskontoret skall se till helhetsperspektivet i kommunen. Chefer inom övriga förvaltningar i kommunen skall förutom ansvar för sin egen verksamhet också ha en förståelse för helhetsperspektivet i kommunen. Stödfunktioner De kommungemensamma stödfunktionerna skall anlägga ett helhetsperspektiv på kommunens verksamhet. Stödfunktionerna inom förvaltningarna skall delta i de interna grupper och nätverk som finns inom respektive område och skall i detta arbete kunna anlägga ett helhetsperspektiv på den kommunala verksamheten. Medarbetare Medarbetare på alla nivåer i kommunen skall ha kunskap om det ansvar och de befogenheter som ingår i respektive anställning. Varje medarbetare skall ges förutsätt-

152 UaFS Blad 12 ningar att ta del av den information som är relevant för förståelsen och delaktigheten inom det egna verksamhetsområdet. 11 Ekonomistyrsystem och god ekonomisk hushållning Ekonomimodell Kommunens ekonomimodell och ekonomistyrningsprinciper utgör verktyg för den övergripande styrningen och ledningen av Uddevalla kommun. Modellen bygger på ett decentraliserat arbetssätt med en central styrning av gemensamma utgångspunkter för vissa delar av den ekonomiska förvaltningen. Det ekonomiska ansvaret är uppbyggt på ansvarsenheter. Samtliga nämnder är resultatenheter. Kommunfullmäktige beslutar om viss verksamhet ska vara balansräkningsenhet. Den skattefinansierade delen av verksamheten ska hållas åtskild från den avgiftsfinansierade. Kommunfullmäktige fastställer separat kompletterande ekonomistyrningsprinciper till dessa övergripande principer. God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att det för den kommunala verksamheten ska finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Grundläggande är att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt samt att varje generation ska bära kostnaden för den service den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. Övergripande mål Kommunfullmäktige beslutar om övergripande mål för verksamheten inom de tre utvecklingsperspektiven, medborgare, medarbetare samt ekonomi. Målen beskrivs i strategisk plan och kommunfullmäktiges styrkort. Finansiella mål Kommunens ekonomiska ställning och utveckling styrs genom målsatta mått som kopplas till de övergripande målen i utvecklingsperspektivet ekonomi. Målen antas en gång per mandatperiod och målsättningarna prövas varje år i arbetet med flerårsplanen och budgeten. Kommunen har god ekonomisk hushållning när övergripande och finansiella mål i strategisk plan och kommunfullmäktiges styrkort visar god måluppfyllelse. Konkretisering av god måluppfyllelse sker i strategisk plan och kommunfullmäktiges styrkort.

153 UaFS Blad 13 Kommunbidrag Kommunbidrag tilldelas den skattefinansierade delen av kommunens verksamhet och fördelas på kommunfullmäktige (inkl. revision), kommunstyrelse samt varje nämnd. Dialog I planerings- och uppföljningssyfte ska varje år hållas dialog/er som både följer upp året som gått och speglar framtiden mellan kommunstyrelse och nämnder, respektive kommunstyrelse och kommunens hel- och delägda bolag samt stiftelser. Flerårsplan med budget Den övergripande ekonomiska planeringen utgörs av en rullande treårsplan och avser budgetåret samt ytterligare två år. Kommunfullmäktige antar flerårsplanen med budget i juni. Valår beslutas flerårsplan och budgeten på nytt av nyvalda kommunfullmäktige senast i december. Verksamhetsplan och internbudget Nämnderna beslutar senast i november året före budgetåret om verksamhetsplan och internbudget samt vidtar de åtgärder som krävs för att genomföra verksamheten med det kommunbidrag som tilldelats. Verksamhets- och resultatuppföljning Två delårsrapporter, januari april, respektive januari augusti, upprättas under året. Delårsrapporterna ska innehålla dels kommunens egen verksamhet och dels en sammanställd redovisning inkl. kommunens hel- och delägda bolag samt stiftelser. Delårsrapporterna ska även innehålla en helårsprognos för ekonomin totalt samt för respektive nämnd, bolag och stiftelse. Informationen om preliminärt resultat för föregående år för kommunen totalt samt respektive nämnd ska ges till kommunstyrelsen i januari. Upprättat årsbokslut och förslag till årsredovisning ska föreläggas kommunstyrelsen senast i mars. Årsredovisningen ska fastställas av kommunfullmäktige senast i april. Avvikelser från kommunbidrag eller budget Avvikelser från kommunbidrag eller budget får normalt inte förekomma. Om underskott uppstår under året ska åtgärder vidtas för att detta ska kunna arbetas in före årets slut. Om underskott som ska återställas inte täckts inom tre år kan kommunstyrelsen ta initiativ till en analys av nämndens organisation och verksamhet.

154 UaFS Blad 14 Investeringar En investering ska bedömas och prioriteras utifrån de ekonomiska, verksamhetsmässiga och miljömässiga effekter som den beräknas ge upphov till under sin nyttjandetid. Ramen för investeringarna totalt antas av kommunfullmäktige i flerårsplanen. Nämnderna prioriterar därefter med utgångspunkt från tilldelat kommunbidrag och kommunfullmäktiges eventuella direktiv vilka investeringar som är möjliga att genomföra. Beslut om och genomförande av investeringar ska ske på ett sätt som överensstämmer med Uddevalla kommuns investeringspolicy och den av kommunfullmäktige beslutade visionen samt de beslutade målen utifrån strategisk plan och kommunfullmäktiges styrkort. 12 Lokaler Kommunfullmäktige antar riktlinjer för lokalförsörjning och internhyror. Samhällsbyggnadsnämnden har det övergripande ansvaret för kommunens samtliga lokaler. Ansvaret innebär att nämnden är part vad gäller alla frågor som rör hyresförhållanden och står som hyresgäst avseende externt förhyrda lokaler. Lokaler ställs till nämndernas förfogande mot en internhyra. Om enighet mellan samhällsbyggnadsnämnden och berörd nämnd inte kan nås ska frågan avgöras av kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsnämnden ansvar omfattar inte extern förhyrning av bostäder där vård- och omsorgsverksamhet bedrivs.

155 UaFS Blad 1 INSTRUKTION FÖR KOMMUNDIREKTÖREN Antagen av kommunstyrelsen 2018-xx-xx xx Kommunfullmäktige har genom riktlinjer för styrning och ledning beslutat att: Kommundirektören samordnar kommunövergripande system och processer och har en samordnande funktion gentemot förvaltningscheferna. Kommundirektören är förvaltningschef för kommunledningskontoret, Denna instruktion syftar till att fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen och direktörens övriga uppgifter. Kommunövergripande uppgifter Kommundirektören ska utveckla och effektivisera kommunen som organisation genom att: - tillse att principer för styrning, ledning, uppföljning, analys, utvärdering och kontroll finns och används - skapa en helhetssyn i organisationen och driva och leda de kommunövergripande strategiska frågorna - forma en tydlig roll- och uppgiftsfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemän och bidra till dialog kring dessa frågor - biträda kommunstyrelsen i dess uppsiktsplikt och ta de initiativ som krävs med anledning av uppsiktsplikten, Kommundirektören ska utveckla kommunen genom att: - fokusera på omvärldsbevakning/utvecklingsfrågor i stort, näringslivsutveckling och information/dialog/marknadsföring - ha externa kontakter, vara kommunens representant i olika sammanhang, nationellt och internationellt, I sin samordnande funktion för förvaltningscheferna ska kommundirektören: - ansvara för en strategisk ledningsgrupp som arbetar med att samordna, analysera och utveckla kommunövergripande och gemensamma frågor, - verka för att förvaltningscheferna beaktar kommunövergripande frågor och anlägger ett koncernperspektiv, - samordna det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ledning av kommunstyrelsens förvaltning Kommundirektören ska leda kommunstyrelsens förvaltning (kommunledningskontoret) genom att: - Fullgöra sitt budget- och personalansvar,

156 UaFS Blad 2 - Ansvara för att förvaltningen bedrivs i enlighet med gällande lagar och föreskrifter, - Ansvara för att samtliga ärenden kommunledningskontoret berett är tillfredställande utredda samt förenliga med gällande lagar och föreskrifter. Underlagen ska vara utformade på ett sakligt och opartiskt sätt, baserade på professionell sakkunskap inom det aktuella området och redovisa om det föreligger osäkerhet t.ex. i ekonomiska kalkyler eller vid rättsliga bedömningar. Ansvara för verkställigheten av beslutade ärenden. Kommundirektörens roll i förhållande till kommunala bolag Kommundirektören ska verka enligt det generella ägardirektivet för Uddevalla kommuns direkt och indirekt helägda bolag och bolagspolicy för kommunala bolag i Uddevalla kommun, innebärande bl.a. att: - Samordning mellan bolagen och kommunens övriga verksamheter ska ske, - att samråd mellan bolagsstyrelsen, kommunstyrelsen och kommundirektören ska ske vid tillsättande av och fastställande av lön och övriga anställningsvillkor för verkställande direktör.

157 Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen. Ofta finns ingen annan beskrivning av arbetsgivarens krav på kommundirektören än den annons som använts vid rekryteringen. Kommundirektörsföreningen i Sverige med medlemmar från ca 220 av landets kommuner, har därför tagit fram en checklista för kommundirektörens arbetsuppgifter och ansvar. Det är viktigt att understryka att checklistan är ett underlag för samtal, inte en slutlig mall för en arbetsinstruktion för kommundirektörer. Det finns stora skillnader mellan olika kommuner. Det finns därför inte ett enda sätt att lösa rollfördelningen på, men det är en fördel att det finns en överenskommen arbetsfördelning mellan kommundirektören och den politiska ledningen, och att denna är tydlig och känd. Syftet med checklistan är att bidra till en effektiv ledning av kommunen. Checklistan kan vara grund för att utveckla ett samarbete byggt på ömsesidig förståelse för de olika roller som kommunens ledande tjänsteman respektive kommunens ledande förtroendevalda har. tydliggöra arbets- och rollfördelning mellan kommundirektören och kommunstyrelsen/kommunstyrelsens ordförande, och mellan kommundirektören och andra förvaltnings- och bolagschefer i kommunkoncernen. Kommundirektören är anställd av kommunstyrelsen och svarar inför denna. Det bör dock vara ordföranden som går igenom arbets- och rollfördelning med direktören. ge stöd för ett återkommande samtal mellan kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören. Ett sådant samtal bör genomföras en gång per år. Av särskild vikt är samtalen vid nyanställning eller vid skifte i kommunens politiska ledning. Framtagen av Kommundirektörsföreningen i Sverige, Styrelsen, För ytterligare info eller kontakt med styrelsen, se

158 Punkterna i checklistan har kompletterats med kommentarer från kommundirektörsföreningen. Resultatet dokumenteras i en skriftlig överenskommelse om kommundirektörens arbetsuppgifter mellan denne och kommunstyrelsens ordförande. Ett alternativ kan vara att reglera arbetsuppgifterna i ett anställningsavtal. Checklistan tar dock inte upp anställningsvillkor. Sådana bör diskuteras vid ett särskilt lönesamtal. Den överenskomna arbetsordningen enligt checklistan bör kompletteras med en arbetsplan för kommundirektören, som tar upp de viktigaste större arbetsuppgifterna och förväntade resultat på kort respektive lång sikt, t ex det närmaste året respektive mandatperioden. Kommundirektörens uppdrag Kommunens ledande tjänsteman Kommentar: Kommundirektören har sitt uppdrag från och har anställts av kommunstyrelsen. Direktören har det yttersta ansvaret för att lägga förslag till och verkställa kommunstyrelsens beslut. Direktören ska arbeta med stor integritet med avseende på information och underlag för beslut och tjäna både majoritet och minoritet i styrelsen. I kommundirektörens uppgift ingår att Klara ut principerna för styrning, ledning, uppföljning, utvärdering och kontroll Fastställa en ledningsorganisation (ledningsgrupp, beredningsgrupp m m) Verka för en tydlig roll- och uppgiftsfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemän Utveckling av kommunens verksamheter och av kommunen Kommentar: Under denna punkt bör diskuteras karaktären på direktörens arbete och prioriteringen mellan huvuduppgifter. Direktören bör ha en drivande roll för att utveckla och effektivisera kommunens organisation och verksamheter. Det är naturligt att direktören också har en roll i utvecklingen av kommunen som ort eller geografiskt område. Avvägningen mellan dessa uppgifter och rollfördelning mellan direktören och kommunstyrelsens ordförande bör klarläggas. Framtagen av Kommundirektörsföreningen i Sverige, Styrelsen, För ytterligare info eller kontakt med styrelsen, se

159 Externa kontakter Kommentar: I anslutning till den föregående punkten är det lämpligt att diskutera kommundirektörens roll vid externa kontakter och särskilt samverkan och arbetsfördelning med kommunstyrelsens ordförande. Några områden som bör tas upp är kontakter med - näringsliv - länsstyrelse och andra regionala organ - högskola/universitet och andra statliga organ - andra kommuner och landsting - medborgare och organisationer Massmedia Kommentar: Som allmänhetens företrädare för granskning och kontroll, och som kommunens främsta informationskanal, har massmedierna en strategisk roll i kontakterna mellan kommunen och medborgarna. En viktig uppgift för kommundirektören är därför att skapa den öppenhet i bemötande av massmedia som gäller med utgångspunkt från bl a offentlighetsprincipen. Kommundirektören är ansvarig för kontakterna med journalister i de frågor som rör kommunstyrelsens förvaltning, men har också ansvaret för att hela den kommunala organisationen strävar efter bra massmedierelationer och att ge ärliga och korrekta uppgifter. Arbetsuppgifter mot politiska organ Kommunstyrelsen och dess utskott Ansvar för beredning av alla ärenden Kommentar: Kommundirektören bör vara ytterst ansvarig för beredning av samtliga ärenden till kommunstyrelsen och dess utskott. För ärenden som kommer från annan nämnd eller bolagsstyrelsen bör kommundirektören ha ansvar för att komplettering sker med yttrande och beslutsförslag, t.ex. med avseende på finansiering av förslagen. Framtagen av Kommundirektörsföreningen i Sverige, Styrelsen, För ytterligare info eller kontakt med styrelsen, se

160 Föredragningar Kommentar: Kommundirektören bör ha ansvar för föredragningar. Direktören kan delegera detta t.ex. till en förvaltningschef, kanslichef eller sekreterare i kommunstyrelsen. Närvaro- och yttranderätt samt rätt att göra anteckningar till protokollet Kommentar: Kommunstyrelsen bör i sin arbetsordning ge kommundirektören närvaro- och yttranderätt i kommunstyrelsen och dess utskott. Det kan vara värdefullt att ordföranden och direktören klargör i vilken utsträckning och på vilket sätt direktören ska delta i överläggningarna. Man bör också klargöra om direktören har rätt att göra en anteckning till protokollet, och under vilka förhållanden direktören eventuellt är skyldig att göra det (t ex om beslutet innebär att finansiering saknas). Initiativ Kommentar: Att ta erforderliga initiativ är en naturlig del av uppdraget för kommunens ledande tjänsteman. Det gäller bl a inom den uppsiktsskyldighet över kommunens verksamheter som enligt kommunallagen vilar på kommunstyrelsen. Dock kan det vara bra att ordförande och direktör diskuterar vilka kontakter som bör tas dem emellan innan ett initiativ tas. Sekreterare Kommentar: Kommundirektören bör inte vara sekreterare i kommunstyrelsen och dess utskott. Kommunfullmäktige Kommentar: Kommundirektörens roll inför kommunfullmäktige bör klargöras. Ska direktören vid några typer av ärenden vara föredragande? Framtagen av Kommundirektörsföreningen i Sverige, Styrelsen, För ytterligare info eller kontakt med styrelsen, se

161 Arbetsuppgifter mot förvaltningar Kommunstyrelsens förvaltning/kommunledningskontor Förvaltningsledning Kommentar: Kommundirektören bör vara chef för kommunstyrelsens förvaltningsenheter. Anställning av personal Kommentar: Kommundirektören bör anställa personal vid kommunstyrelsens förvaltning. Gäller undantag för några tjänster? Ska samråd med förtroendevalda ske för några tjänster? Organisationsförändringar Kommentar: Beslut om organisationsförändringar inom kommunstyrelsens förvaltning bör vara delegerade till direktören Delegation och attesträtt Kommentar: Delegation till kommunstyrelsens förvaltning bör ges till kommundirektören som har rätt att vidaredelegera till tjänstemän inom förvaltningen. Övriga nämnder och förvaltningar Närvaro- och yttranderätt Kommentar: Kommundirektören bör ha närvaro- och yttranderätt i kommunens övriga nämnder. Denna rätt bör utnyttjas efter samråd med kommunstyrelsens ordförande. Kommundirektören och förvaltningscheferna Kommentar: Alla punkter i detta avsnitt berör en svår roll för kommundirektören och de kräver särskild uppmärksamhet. Kommundirektören bör svara för arbetsgivarrollen gentemot övriga förvaltningschefer och för att de i sina uppdrag också beaktar kommunövergripande frågor, och anlägger ett koncernperspektiv. Samtidigt svarar förvaltningscheferna för sina respektive verksamheter gentemot sina nämnder. Kommundirektören har vidare att biträda Framtagen av Kommundirektörsföreningen i Sverige, Styrelsen, För ytterligare info eller kontakt med styrelsen, se

162 kommunstyrelsen i den uppsikt över nämndernas verksamhet som beskrivs i kommunallagen. Kommundirektören är alltså inte i förhållande till förvaltningscheferna en chef i linjen i traditionell mening, men ju tydligare direktörens roll beskrivs i förhållande till cheferna desto större förutsättningar har hon eller han att lyckas med uppgiften. Kommundirektören bör i normalfallet vara chef över förvaltningscheferna. Anställning och avveckling av förvaltningschefer Kommentar: Båda punkterna ovan gäller viktiga principfrågor i förhållandet mellan kommundirektören och kommunens nämnder. Flera nämnders uppgifter är specialreglerade i lagstiftningen och man bör därför göra klart vad kommundirektörens chefskap över förvaltningscheferna innebär. Om kommundirektören anställer förvaltningschefer bör formerna för samråd med nämnderna beskrivas. Oavsett om berörd nämnd eller kommunstyrelsen formellt beslutar om anställning av förvaltningschef bör ändå kommundirektören bereda ärendet. Avveckling av förvaltningschefer bör på motsvarande sätt åligga kommundirektören. Samordning mellan förvaltningschefer Kommentar: Kommundirektören bör, oavsett om hon eller han är formell chef över förvaltningscheferna eller inte, ha ett ansvar för samordning mellan dem. Detta kan t.ex. innebära att kommundirektören leder en chefsgrupp eller direktion med förvaltningschefer och med uppgift att samordna och utveckla strategiska kommunövergripande och gemensamma uppgifter. Utvecklings- och lönesamtal Kommentar: Kommundirektören bör ha ansvar för utvecklings- och lönesamtal med förvaltningscheferna oavsett om direktören är chef eller samordnare i förhållande till förvaltningscheferna. Detta hindrar inte att även respektive nämndordförande har en form av utvecklingssamtal med sin förvaltningschef. Kommundirektören bör dock svara för arbetsgivarrollen gentemot förvaltningscheferna. Framtagen av Kommundirektörsföreningen i Sverige, Styrelsen, För ytterligare info eller kontakt med styrelsen, se

163 Arbetsuppgifter mot kommunala bolag Moderbolag och bolag i kommunens bolagskoncern Samordning Kommentar: Oavsett om kommunala bolag är samlade i en formell koncern eller inte bör kommundirektören ha ansvar för att samordning sker, dels mellan bolagscheferna, dels med förvaltningscheferna i kommunkoncernen. VD i moderbolag Kommentar: Om moderbolag finns, är det naturligt att kommundirektören är VD i moderbolaget. Om kommundirektören inte är VD bör direktörens roll i förhållande till moderbolaget diskuteras med tanke på att kommunstyrelsen har att utöva ägarrollen gentemot bolagen på uppdrag av kommunfullmäktige. Anställning av bolagschefer Kommentar: Enligt aktiebolagslagen är det styrelsen som tillsätter VD. Kommundirektören bör dock ges ansvar att bereda anställning av VD i de kommunala bolagen i samråd med styrelsen och VD:n i moderbolaget och, på samma sätt som för förvaltningscheferna, bereda frågan om anställningsvillkoren för verkställande direktörerna. Samråd med kommundirektören bör ske när det gäller den fortlöpande lönerevisionen så att ett helhetsperspektiv för alla chefer kan anläggas oavsett organisatorisk tillhörighet. Framtagen av Kommundirektörsföreningen i Sverige, Styrelsen, För ytterligare info eller kontakt med styrelsen, se

164 Protokollsutdrag Personalutskottet Dnr KS 2017/00651 Riktlinjerna för pensionsåtaganden Sammanfattning Revidering av Riktlinjer för pensionsåtaganden samt ett förslag på att kunna attrahera kvar medarbetare efter fyllda 65 år. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Reviderade Riktlinjer för pensionsåtaganden Beslut Personalutskottet föreslår kommunfullmäktige besluta att anta revidering av Riktlinjer för pensionsåtaganden. Exp KS Vid protokollet Elisabeth Johansson Justerat Paula Berger Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Elisabeth Johansson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

165 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2017/00651 Handläggare HR-partner Anneli Löfgren Telefon Riktlinjerna för pensionsåtaganden Sammanfattning Revidering av Riktlinjer för pensionsåtaganden samt ett förslag på att kunna attrahera kvar medarbetare efter fyllda 65 år. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Reviderade Riktlinjer för pensionsåtaganden Förslag till beslut Personalutskottet föreslår kommunfullmäktige besluta att anta revidering av riktlinjer för pensionsåtaganden Peter Larsson Kommundirektör Anneli Löfgren HR-partner Expediera till

166 UaFS Blad 1 RIKTLINJER FÖR PENSIONSÅTAGANDEN Antagna av kommunfullmäktige den 14 september 2005, 141 med ändring den 13 september 2006, 222 och reviderad 13 oktober 2010, 227 Inledning Bakgrund och syfte Pensionsrelaterade frågor har under senare år aktualiserats och diskuterats i allt större omfattning. Den allt större insikten om pensionernas påverkan på samhällets och arbetsgivarnas ekonomi är en av de främsta orsakerna till att frågorna hamnat i fokus. De individuella valmöjligheter som införts inom pensionssystemen har också bidragit till ett ökat intresse och medvetenhet hos allmänheten, liksom den allt bättre och utökade informationen om vars och ens framtida pension. Det faktum att fler ges möjlighet till alternativa pensionslösningar inom tjänstepensionsområdet är ytterligare en orsak. Pensionsavtalet KAP-KL samt AKAP-KL är inom vissa områden dispositivt, vilket medför möjligheter till lokala beslut. Det är viktigt att ha fastlagda riktlinjer inom pensionsområdets personalpolitiska perspektiv. Genom detta förstärks kommunens möjligheter att också i framtiden uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. I kommunens strävan att klara den framtida betalningen för de gjorda pensionsutfästelserna är det också viktigt att ha tydliga och klarlagda mål även för detta. Riktlinjerna för pensionsåtaganden omfattar anställda i kommunen och beskriver bland annat: regler för alternativa pensionslösningar regler för beviljande av särskild avtalspension arbetsgivarens informationsinsatser hur pensionsutfästelserna tryggas och betalas Uppdatering Riktlinjerna ska uppdateras vart tredje år. Däremellan sker uppdatering vid behov som föranleds av förändringar i lagar och kollektivavtal med verkan på pensionsområdet.

167 UaFS Blad 2 Beslutsordning Kommunfullmäktige beslutar om dessa riktlinjer för pensionsåtaganden och förändringar av dessa Kommunfullmäktige är pensionsmyndighet vad gäller förtroendevaldas pensionsvillkor Personalutskottet, med delegation från kommunstyrelsen, är högsta beslutande organ vad gäller pension till anställda Kommunledningskontorets personalavdelning beslutar i löpande ärenden. Pension till anställda Allmänt För samtliga anställda med pensionsrätt i kommunen gäller KAP-KL fr.o.m samt i förekommande fall AKAP-KL fr.o.m Anställd med rätt till förtidspension eller sjukbidrag vid övergången till KAP-KL respektive AKAP-KL kvarstår i det äldre pensionsavtalet PFA eller KAP-KL. KAP-KL/AKAP-KL gäller inte för arbetstagare som tillträder en anställning efter det att han eller hon har fyllt 67 år. Avtalet ger möjlighet för anställd som är född före 1986 att ansöka om att tillhöra AKAP-KL istället för KAP-KL. Uddevalla kommun är dock mycket restriktiv med att godkänna sådan begäran. Beslut tas ensidigt av arbetsgivaren. Avgiftsbestämd ålderspension Kommunen avsätter hela pensionsavgiften till avgiftsbestämd ålderspension i det försäkringsbolag och den försäkringsform som den anställde själv väljer. Intjänad pensionsrätt Kommunen tillämpar bestämmelserna i KAP-KL utan avvikelser. Efterlevandepension/Familjeskydd Kommunen tillämpar bestämmelserna i KAP-KL/AKAP-KL utan avvikelser. Särskild avtalspension Särskild avtalspension är ett av flera alternativ som kommunen kan använda vid behov av personalavveckling i samband med övertalighet. Omfattning Hel särskild avtalspension kan tidigast utges från den kalendermånad då arbetstagaren fyller 61 år. Särskild avtalspension upphör vid 65 år eller då intjänad pensionsrätt och/eller förmånsbestämd ålderpension utbetalas av kommunen. Partiell särskild avtalspension kan utgå som längst till 67 år.

168 UaFS Blad 3 Förmånsnivå Förmånsnivån avtalas separat vid varje tillfälle. Pensionsavgifter Pensionsavgift tillgodoräknas arbetstagaren under tiden med särskild avtalspension, beräknad på pensionsunderlaget vid tidpunkten för erhållandet av särskild avtalspension. Samordning Från samordning med förvärvsinkomst undantas ett belopp som per månad motsvarar 1/12 av gällande prisbasbelopp, förutom då ny anställning tas inom kommunen eller inom kommunens bolagskoncern. I dessa fall samordnas särskild avtalspension till 100 %. Anställd som beviljas särskild avtalspension informeras om på vilket sätt denna kan påverka allmän pension och avtalsförsäkringar. Kommunen kompenserar inte för eventuellt förlorat intjänande i det allmänna pensionssystemet. Beslut om särskild avtalspension fattas i varje enskilt fall av personalutskottet. Om särskilda skäl föreligger kan särskild avtalspension beviljas utan beaktande av ovanstående bestämmelser. Förmånsbestämd ålderspension Den förmånsbestämda ålderspensionen ska anses som genast påbörjande. Den anställde får tillgodogöra sig tjänstetid för beräkning av förmånsbestämd ålderspension motsvarande den kvarvarande tiden fram till 65 år. Avgångsvederlag Kommunen kan som alternativ till Särskild avtalspension komma att använda sig av avgångsvederlag vid vissa situationer. Den anställde har då rätt att omvandla hela eller delar av avgångsvederlaget till pensionsavsättning istället för att erhålla kontant utbetalning. Kvar i anställning efter fyllda 65 år De anställda som har lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp, får inte längre någon pensionsavsättning på de högre lönedelarna, efter att de fyller 65 år. För de anställda som har lön under 7,5 inkomstbasbelopp, sker det ingen förändring efter 65 år. Kommunen har i vissa situationer behov av att anställda arbetar kvar längre i organisationen än till 65 år. Kommunen kan erbjuda anställda, med lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp, att vara kvar i anställning längre än till 65 år och som kompensation utöver kollektivavtal, även utge en premiebestämd ålderspension på 30 % på lön överstigande 7,5 inkomstbasbelopp.

169 UaFS Blad 4 Premien inbetalas till något av de försäkringsbolag som kommunen vid var tidpunkt har avtal med. Ett enskilt avtal måste upprättas med varje person som erbjuds och som väljer att acceptera denna förmån, beslut fattas i varje enskilt fall av personalutskottet. Om kollektivavtal eller lagar ändras på sådant sätt att ovanstående behöver omprövas ska detta göras. Bruttolöneväxling mot pension Anställd har möjlighet att växla bruttolön mot pension. Regler för detta redovisas i bilaga 1. Alternativ pensionslösning för förmånsbaserad ålderspension (s.k. alternativ KAP-KL) Anställda med en lön överstigande 8,5 inkomstbasbelopp i pensionsunderlag eller nyanställd med en månadslön omräknad till årslön överstigande 8,5 inkomstbasbelopp ska erbjudas alternativ KAP-KL. Regler för detta redovisas i bilaga 2. Pension till förtroendevalda Pensionsvillkor för förtroendevalda regleras i Bestämmelser om ekonomiska ersättningar till förtroendevalda samt Pensionsförmåner för förtroendevalda i Uddevalla kommun.

170 UaFS Blad 5 Pensionsutfästelsernas tryggande Översikt Kommunens pensionsåtaganden tryggas på följande sätt: Avgiftsbestämd ålderspension Tryggas genom tjänstepensionsförsäkring. Avsättning görs enligt vid var tid gällande central överenskommelse. För närvarande årlig avsättning i efterskott inom KAP-KL och kvartalsvis avsättning i efterskott inom AKAP-KL. Årlig premiebetalning till den av den anställde valda försäkringen. Förmånsbestämd ålderspension Tryggas genom tjänstepensionsförsäkring med löpande premiebetalning. Alternativ KAP-KL Tryggas genom tjänstepensionsförsäkring. Löpande premiebetalning till den av den anställde valda försäkringen. Efterlevandepension till vuxen Skuldförs i samband med försäkringsfall och och barn enligt KAP-KL utbetalning av förmån. Familjeskydd enligt AKAP-KL Premie betalas enligt villkoren i AKAP-KL Särskild avtalspension Hela pensionsbeloppet skuldförs i samband med beviljad pension och tryggas genom beskattningsrätten. Intjänad pension före 1998 Huvuddelen av pensionsutfästelserna redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen och tryggas genom beskattningsrätten. Viss del tryggas genom förskottsbetald tjänstepensionsförsäkring. Pension för förtroendevalda Tryggas genom en försäkrad direktpension. Årlig premiebetalning i efterskott till den av den förtroendevalde valda försäkringen. Intjänad pension före 1998 Pension som intjänats före 1998 (den s.k. pensionsskulden) redovisas än så länge (maj-17) som ansvarsförbindelse i balansräkningen i enlighet med den s.k. blandmodellen. En statlig utredning har presenterats som bland annat innehåller att denna skuld istället ska redovisas som en faktisk skuld i balansräkningen. Än har inget förslag lämnats av riksdagen. En förändring kan komma tidigast Pensionsutbetalningarna från ansvarsförbindelsen fortsätter att öka fram till andra halvan av 2020-talet i samband med att dessa pensionsutfästelser förfaller till betalning. Därefter sjunker utbetalningarna successivt för att vara slutbetalda några år efter 2050.

171 UaFS Blad 6 För att bidra till en positiv utveckling av kommunens framtida ekonomi kan åtgärder vidtas som syftar till att mildra den framtida ekonomiska belastningen av dessa utbetalningar. Den åtgärd som kan användas innebär att kommunen betalar delar av de framtida pensionskostnaderna i förskott. Detta har hittills skett under ett antal år och där de sammanlagda förskottsbetalningarna uppgick till 213 mkr inkl. särskild löneskatt. Inbetalning sker när tillfälle ges utifrån kommunens resultat för resp. år. Förskottsbetalningen sker genom att kommunen med beslutat belopp löser in delar av ansvarsförbindelsen genom att teckna en engångsbetald tjänstepensionsförsäkring. Så länge blandmodellen finns kvar kommer det beslutade beloppet att påverka både årets resultat och likviditeten. Om pensionsskulden istället kommer att ingå i balansräkningen enligt utredningen, påverkas enbart likviditeten eftersom förskottsbetalningen då istället kommer att hanteras som en amortering. Handläggning Ansvaret för det löpande pensionsadministrativa arbetet gentemot arbetstagarna tillhör kommunledningskontorets personalavdelning. Ansvaret för det löpande pensionsadministrativa arbetet med pensionsutfästelsernas tryggande tillhör kommunledningskontorets ekonomiavdelning. Pensionsinformation Enligt riktlinjer i KAP-KL/AKAP-KL om arbetsgivarens informationsansvar är arbetsgivaren ansvarig för att anställda informeras om pensionsrättigheterna i anställningen. Frågor avseende intjänade förmåner, uttagsalternativ m.m. kan ställas direkt till den leverantör av pensionstjänster som kommunen har upphandlat avtal med. Kontaktuppgifter finns på kommunens intranät. I frågor i övrigt erbjuder kommunen information efter särskild inbjudan eller kallelse. De muntliga informationerna genomförs i egen regi eller tillsammans med extern partner. Nyanställda och förstagångsväljare Nyanställda får information avseende tjänstepensionen dels via kommunens centrala introduktion och dels genom att valpaket sänds ut av den valcentral som kommunen har avtal med. Under anställningen Kommunens anställda får varje år information från resp. försäkringsbolag om intjänade pensionsförmåner i anställningen. Pensionsinformationen är skriftlig och lämnas i form av pensionsprognos. Information om avgiftsbestämd ålderspension erhålls från det försäkringsbolag den anställde valt. Information om alternativ KAP-KL För den anställde innebär valet mellan ursprunglig och alternativ KAP-KL ett viktigt privatekonomiskt beslut.

172 UaFS Blad 7 Kommunen erbjuder därför den anställde individuell rådgivning av oberoende försäkringsspecialist som utses av kommunen. För att medarbetaren ska kunna ta ställning i valet mellan ursprunglig och alternativ KAP-KL, ska denne före sitt val alltid få information om skillnaderna mellan de olika försäkringslösningarna. Vid pensionsavgång Anställd som önskar avgå med pension, med undantag av den avgiftsbestämda ålderspensionen, ska lämna skriftlig ansökan om detta till närmaste chef senast tre månader före planerad pensionsavgång. I god tid innan pensionsavgången informeras den anställde skriftligt om pensionsbeloppets storlek. Utbetalning av små pensionsavgifter Enbart pensionsavgifter som överstiger 1 % av samma års IBB ska betalas ut som pensionsavgift. I annat fall (förutsatt att beloppet är 100 kr eller mer) betalas det ut som en kontantutbetalning och sker året efter intjänandet. Belopp under 100 kr utbetalas ej. För anställd som omfattas av AKAP-KL är motsvarande procentsats 1,5 %. Återbetalning av för mycket utbetald pension Den anställde är skyldig att lämna uppgifter som behövs för beräkning av pension i enlighet med arbetsgivarens anvisningar. Om oriktiga eller ofullständiga uppgifter lämnas kommer kommunen att inleda utredning av för mycket utbetald pension. Utbetalning av små förmåner Om pensionens månadsbelopp inte uppgår till 0,2 % av gällande prisbasbelopp för förmåner enligt KAP-KL kommer arbetsgivaren att istället omräkna pensionen och utbetala beloppet som ett engångsbelopp. För utbetalning gällande PA-KL och äldre avtal utbetalas förmånen som ett engångsbelopp om den understiger 200 kr/mån.

173 UaFS Blad 8 Löneväxling Bilaga 1 Inledning En löneväxling innebär att den anställde byter en bestämd del av sin bruttolön mot att motsvarande del plus tillägg inbetalas till en pensionsförsäkring i ett valt försäkringsbolag utefter den anställdes önskemål. Den anställde kan välja att växla sin lön mot pension från och med anställningsdatumet. För de anställda som inte väljer att växla direkt finns möjlighet att göra detta vid ett senare tillfälle. Löneväxling kompletterar de pensionsåtaganden som i övrigt gäller enligt lag och kollektivavtal samt ev. privat sparande. Valbara bolag att placera den växlade premien hos utses genom upphandling av kommunen. Enbart bolag som kommunen har upphandlade avtal med är möjliga att växla premien till. Personkrets Växling av lön mot pension erbjuds de anställda som uppfyller båda nedanstående villkor: har en tillsvidareanställning i kommunen har en lön som överstiger 8,5 inkomstbasbelopp. Grundregler Uttag från pensionen kan påbörjas vid 55 års ålder eller från den tidpunkt som skattelagstiftningen och valt försäkringsbolags villkor tillåter antingen som ett livsvarigt eller temporärt uttag. Premiebetalning kan ske så länge medarbetaren kvarstår i tjänst, dock längst intill 67 års ålder. Försäkringsalternativet är en arbetsgivarägd tjänstepension med den anställde som försäkrad. Den försäkrade har full förfoganderätt över pensionen. Storleken på växlingen Det belopp som den anställde kan löneväxla varje månad måste uppgå till minst 1000 kr. Utöver den bruttolön som den anställde avstår gör arbetsgivaren ett tillägg motsvarande kvoten mellan sociala avgifter och löneskatt och som inbetalas till det förvaltningsalternativ den anställde väljer.

174 UaFS Blad 9 Val av utformning Den anställde kan välja mellan premiebestämd försäkringslösning inom ramen för de leverantörer som arbetsgivaren bestämmer avseende såväl traditionell försäkring som fondförsäkring. Traditionell försäkring eller fondförsäkring Utmärkande för premiebestämd försäkring är att pensionens storlek baseras på pensionskapitalet vid pensioneringstidpunkten. Pensionskapitalets storlek är beroende av de premier som inbetalats under anställningstiden, samt av den vinstdelning/återbäring som försäkringsbolaget tilldelar traditionell försäkring, eller vid fondförsäkring den värdeutveckling fonden erhållit under den aktuella perioden. Vid val av fondförsäkring är alltid den anställde själv ansvarig för valet av fond och därmed också storleken på pensionsförmånerna. Efterlevandeskydd/Familjeskydd Utöver det efterlevandeskydd som finns i KAP-KL respektive familjeskydd inom AKAP-KL kan den anställde själv avgöra om hans/hennes löneväxling ska omfatta ett utökat efterlevandeskydd/familjeskydd. Detta påverkar den egna ålderspensionen, som då blir lägre. Arbetsgivaren tar inget ansvar, utöver kollektivavtalet, gentemot efterlevande, i det fall någon medvetet avstått ifrån val av efterlevandeskydd/familjeskydd i det alternativa valet. Förändring av vald alternativ försäkringslösning Den anställde har möjlighet att byta förvaltningsform, premiestorlek och efterlevandeskydd inom den valda försäkringslösningen. Ändring av förvaltningsform och efterlevandeskydd ska anmälas till respektive försäkringsbolag. Ändring av premiestorleken ska anmälas till arbetsgivaren. Den anställde kan göra uppehåll i premieinbetalningen. Detta meddelas arbetsgivaren senast månaden innan uppehållet ska träda i kraft. Vid återgång till nytt bruttolöneavdrag ska ny överenskommelse upprättas. Arbetsgivaren och den anställde har en ömsesidig rätt att avsluta löneväxlingen efter en uppsägningstid på tre månader. Om förutsättningarna för löneväxlingserbjudandet förändras på grund av ändringar i lag eller centrala kollektivavtal har arbetsgivaren och den anställde en ömsesidig rätt att säga upp löneväxlingen med omedelbar verkan. Löneunderlag Lönen innan växlingen ligger till grund för avsättningen till tjänstepensionen, underlag för lönerevision samt sjuklön. Dock kan ev. ersättningar från socialförsäkringarna enligt lag komma att påverkas av växlingen.

175 UaFS Blad 10 Vid sjukdom/ledighet Löneväxling görs endast för de månader det finns lön att dra det överenskomna beloppet ifrån. Om det inte går att verkställa bruttolöneavdraget, till exempel vid sjukdom, föräldraledighet eller tjänstledighet, görs uppehåll i löneväxlingen. Överenskommelse För att växling av lön mot pension ska börja gälla upprättas en överenskommelse mellan den anställde och arbetsgivaren. Rådgivning För den anställde innebär valet av ev. löneväxling ett viktigt privatekonomiskt beslut. För att den anställde ska kunna ta ställning i valet mellan de olika alternativen ska denne före sitt val alltid få information om skillnaderna mellan de olika förvaltningsformerna samt övriga valmöjligheter. Arbetsgivaren erbjuder därför medarbetaren rådgivning.

176 UaFS Blad 11 Bilaga 2 Alternativ pensionslösning för förmånsbaserad ålderspension, s.k. alternativ KAP-KL Inledning Avtalet Kollektiv Avtalad Pension - Kommun och Landsting (KAP-KL) medger möjlighet till alternativa pensionslösningar för utvalda personer eller grupper. Avtalet medger att arbetsgivare och arbetstagare överenskommer om att annan pensionslösning ska gälla än vad som följer av KAP-KL. Lösningen ökar kommunens möjligheter att rekrytera och behålla nyckelpersoner. Arbetsgivaren erbjuder anställda som uppfyller kraven i avsnittet Personkrets att teckna s.k. alternativ KAP-KL som ersätter den förmånsbaserade ålderspensionen (Fåp). Fåp avser pension på lönedelar överstigande 7,5 inkomstbasbelopp. I en alternativ KAP-KL får den anställde en pensionslösning anpassad efter sina egna önskemål. Anställda som avstår från att aktivt välja, kvarstår i ursprunglig KAP-KL enligt kollektivavtalets huvudregel för Fåp. Anställda kan välja alternativ KAP-KL från och med För de anställda som väljer att kvarstå i ursprunglig KAP-KL, kan val av alternativ KAP-KL göras senare. Kravet är då att den anställde vid detta senare tillfälle har ett pensionsunderlag överstigande 8,5 inkomstbasbelopp. Alternativ KAP-KL kompletterar de pensionsåtaganden som i övrigt gäller enligt lag och kollektivavtal. Rätten till eget val av pensionsförvaltare till den avgiftsbestämda ålderspensionen kvarstår oförändrat för anställda som väljer alternativ KAP-KL. Premien för avgiftsbestämd ålderspension får inte användas för alternativ KAP-KL. Arbetsgivaren utser valbara försäkringsgivare avseende placering av premien för alternativ KAP-KL. Annan tillämpning av alternativ KAP-KL än vad som anges i dessa riktlinjer får inte förekomma. Personkrets Arbetsgivaren erbjuder alternativ KAP-KL till de anställda som uppfyller samtliga följande villkor: omfattas av KAP-KL är 28 år eller äldre

177 UaFS Blad 12 har en tillsvidareanställning i kommunen har ett pensionsunderlag som överstiger 8,5 inkomstbasbelopp har en lön som omräknat till årslön vid nyanställning uppgår till 8,5 inkomstbasbelopp Grundregler Den anställde omfattas av KAP-KL s regler om pensionsmedförande lön, intjänandetid m.m. Arbetsgivaren svarar för finansiering och tryggande av förmånerna. Den anställde kan enligt KAP-KL, efter överenskommelse med arbetsgivaren, välja annan pensionslösning för ålderspensionen för pensionsunderlag överstigande 7,5 inkomstbasbelopp istället för ursprunglig KAP-KL. KAP-KL s avgiftsbestämda del kvarstår i enlighet med kollektivavtalet. Sjuk- och efterlevandepensionsförmåner kvarstår på hela pensionsunderlaget. Uttag från pensionen kan påbörjas vid 55 års ålder eller från den tidpunkt som skattelagstiftningen och valt försäkringsbolags villkor tillåter antingen som ett livsvarigt eller temporärt uttag. Premiebetalning ska ske så länge medarbetaren kvarstår i tjänst, dock längst intill 65 års ålder. För arbetstagare som avgår före 65 år, dock tidigast från och med kalendermånaden under vilken han eller hon fyller 61 år, tillgodoräknas även den tid som återstår till 65 år, s.k. slutbetalning. Försäkringsalternativet ger oantastbara pensioner till den försäkrade, som tillika är oåterkallelig förmånstagare. Val av utformning av alternativ KAP-KL Den anställde som väljer alternativ KAP-KL, får välja premiebestämd försäkringslösning inom ramen för de leverantörer som arbetsgivaren bestämmer avseende såväl traditionell försäkring som fondförsäkring. Premieunderlag för alternativ KAP-KL Premien för försäkringar enligt alternativ KAP-KL kommer årligen att stämmas av mot den premiekostnad som kommunen annars skulle ha haft vid kollektiv försäkringslösning av denna förmån. Premieneutralitet gäller då för arbetsgivaren. Eventuella kostnader för beräkning av premien betalas av arbetsgivaren.

178 UaFS Blad 13 Traditionell försäkring eller fondförsäkring Utmärkande för premiebestämd försäkring är att pensionens storlek baseras på pensionskapitalet vid pensioneringstidpunkten. Pensionskapitalets storlek är beroende av de premier som inbetalats under anställningstiden samt av den vinstdelning som försäkringsbolaget tilldelar traditionell försäkring, eller, vid fondförsäkring, den värdeutveckling fonden erhållit under den aktuella perioden. Vid val av fondförsäkring är alltid den anställde själv ansvarig för valet av fond, och därmed också storleken på pensionsförmånerna. Efterlevandeskydd Utöver det efterlevandeskydd som finns i KAP-KL kan den anställde själv avgöra om hans/hennes alternativa pensionslösning ska omfatta utökat efterlevandeskydd. Detta påverkar den egna ålderspensionen, som då blir lägre. Arbetsgivaren tar inget ansvar, utöver kollektivavtalet, gentemot efterlevande, i det fall någon medvetet avstått ifrån val av efterlevandeskydd i det alternativa valet. Obligatoriskt premieskydd vid sjukdom Premien för alternativ KAP-KL ska obligatoriskt innehålla premieskydd vid sjukdom. Det betyder att pensionsuppbyggnaden fortsätter även under sjukdomstid. Kostnaden för premieskyddet belastar inte den anställdes premieutrymme utan betalas av arbetsgivaren utöver den övriga premien. Konsekvenser av att välja alternativ KAP-KL Medarbetare som valt alternativ KAP-KL kan inte under anställningstiden hos arbetsgivaren återgå till ursprunglig Fåp. Genom att välja alternativ KAP-KL tar den anställde eget ansvar för den valda pensionslösningen. Den anställde eller efterlevande till denne, kan i framtiden inte ställa några krav på arbetsgivaren, för att vald pensionslösning kan ge ett oförmånligt ekonomiskt utfall, jämfört med den ålderspension som ursprunglig Fåp skulle ha gett. Rådgivning För den anställde innebär valet av ev. alternativ pensionslösning ett viktigt privatekonomiskt beslut. För att den anställde ska kunna ta ställning i valet mellan de olika alternativen ska denne före sitt val alltid få information om skillnaderna mellan de olika förvaltningsformerna samt övriga valmöjligheter. Arbetsgivaren erbjuder därför medarbetaren rådgivning. Förändring av vald alternativ försäkringslösning Den anställde har möjlighet att byta förvaltningsform inom den alternativa försäkringslösningen.

179 UaFS Blad 14 Löneökning/löneminskning Om den anställde får en löneökning så att dennes pensionsunderlag överstiger 8,5 inkomstbasbelopp, ska denne erbjudas att välja alternativ KAP-KL. Om medarbetare som valt alternativ KAP-KL får löneminskning, så att pensionsunderlaget understiger 7,5 inkomstbasbelopp, upphör premiebetalningen.

180 UaFS Blad 15 Bilaga 3 Basbelopp Inom pensionsområdet används två olika basbelopp: Inkomstbasbelopp Används bland annat för att fastställa pensionsgrundande inkomst för allmän pension (7,5 inkomstbasbelopp). Prisbasbelopp Används bland annat vid uträkning av pensionens månadsbelopp.

181 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2018/00177 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon Antagande av allmänt verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten, Forshälla-Strand Södra Sammanfattning Det aktuella området är beläget längs med Fräknestranden mellan Uddevalla och Ljungskile. Området som skall ingå i verksamhetsområdet består av 66 fastigheter. Genom att förse fastigheterna med förbindelsepunkt för kommunalt VA tryggas fastigheternas vattenförsörjning och minskar miljöbelastningen på recipienten, havet, utmed Fräknestranden. Anslutningen av berörda fastigheter, görs som ett led i att ansluta samlad bebyggelse längs med överföringsledningen mellan Uddevalla stad och Ljungskile. Antagande av verksamhetsområdet krävs för att berörda fastigheter ska bli avgiftsskyldiga enligt Lagen om Allmänna vattentjänster (2006:412). Uddevalla Vatten AB beslutade den 21 februari föreslå kommunfullmäktige att anta allmänt verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten för Forshälla-Strand Södra. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Protokoll Uddevalla Vatten AB Västvattens tjänsteskrivelse Förteckning över ingående fastigheter i det föreslagna verksamhetsområdet, Kartor över föreslaget verksamhetsområde, Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta allmänt verksamhetsområde för vatten och spillvatten enligt bifogad karta och förteckning för Forshälla-Strand Södra. Peter Larsson Kommundirektör Annica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till Västvatten AB

182 UDDEVALLA VATIEN AB Datum l (4) Handläggare: Carina Sjöstrand Tfn: Protokoll nr 2 för styrelsemöte Uddevalla Vatten AB Tid: Onsdag 21 februari 2018, kl 09,00 Plats: Västgötavägen 30, Uddevalla. Konferensrum Västgöten vån 2 Närvarande: Anna-Lena Heydar (s), ordförande Jens Borgland (m), vice ordförande Rickard Olsson (L) Erik Johansson (kd) Kenneth Engelbrektsson (s) Eva Espling (v) Ole Borch (mp) Närvarande suppleanter: Stig Olsson (c) Susanne Börjesson (s) Per-Arne Andersson (s) Närvarande tjänstemän: Marianne Erlandson Susanne Thoren Mikael Svensson 12 Maria Widell 12 tom 14 1 Mötet öppnas av Anna-Lena Heydar. 2 Upprop förrättas. 3 Dagordningen godkändes. 4 Protokollet justeras av Erik Johansson. 5 Föregående protokoll, nr 1, godkänns. 6 Beslut - Fastställelse av Delegationsordning för Uddevalla Vatten AB Beslutsunderlag Delegationsordning (utgåva 4 ), D nr 2017/159 styrelsen beslutar att godkänna Delegationsordning för Uddevalla Vatten AB. UDDEVALLA VATTEN AB Org nr

183 UDDEVALLA VATTEN AB Datum (4) Handläggare: Carina Sjöstrand Tfn: Information - Fördelningsnycklar 8 Beslut- Fastställelse av Arsredovisningen 2017 för Uddevalla Vatten AB Beslutsunderlag Årsredovisning 2017 för Uddevalla Vatten AB, Dn r 2017/251 styrelsen beslutar att godkänna föreliggande Årsredovisning 2017 för Uddevalla Vatten AB. 9 Beslut - Fondera överuttag för Uddevalla Vatten AB Beslutsunderlag Årsredovisning 2017 för Uddevalla Vatten AB, Dn r 2017/251 styrelsen beslutar att fondera överuttag för 2017 för Uddevalla Vatten AB, tkr, till VA-fond "Råvattenledning till Marieberg". 10 Beslut - Lokaler för kontoret Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2 och bilagor, D nr 2017/683 styrelsen beslutar att godkänna flytt till nya lokaler inom 117-området för Västvatten AB. 11 Beslut - Verksamhetsområde, Forshälla-Strand Södra Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Dnr 2018/047 styrelsen beslutar att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta om allmänt verksamhetsområde för vatten och spillvatten, Forshälla-Strand Södra UDDEVALLA VATTEN AB Org nr

184 UDDEVALLA VATTEN AB Datum (4) Handläggare : Carina Sjöstrand Tfn: Beslut - Yttrande om "Bestämmelser för arbeten i gatuoch parkmark i Uddevalla kommun" och "Handbok Arbete på väg, Uddevalla kommun" Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Dnr 2018/048 styrelsen beslutar att godkänna yttrande avseende "Bestämmelser för arbeten i gatuoch parkmark i Uddevalla kommun" och "Handbok Arbete på väg, Uddevalla kommun". att poängtera att UVABs verksamhet är ett kommunalt ansvar och därför måste UVAB behandlas på samma sätt som övrig kommunal verksamhet vad gäller avgifter mm. 13 Delegationsbeslut styrelsen informeras att ordförande i UVAB 18/ beslöt att ge bitr avdelningschef samma befogenheter enligt delegationsordningen som avdelningschef har. Detta är nu inskrivet i delegationsordningen. 14 Information- Ledningsrätter 15 Information om kommande jobb - Projektblad. Kungstorget etapp 2, Dn r 2017/642 - Projektblad. Kuröd 4:107, Dn r 2018/ Information från VD - Skredsvik ARV och Forshälla ARV - Investeringspolicy 17 Information om Västvatten - Personalläget - Alkohol- och drogpolicy 18 strategiska frågor - Orust 19 Kurser 20 Övriga frågor UDDEVALLA VATTEN AB Org nr

185 UDDEVALLA VATTEN AB Datum (4) Handläggare: Carina Sjöstrand Tfn: Kommande sammanträden :e mars kl 13,00 25:e maj kl 09,00 17:e september kl 13,00 22:e oktober kl 13,00 Lokal: Västgötavägen 30 Lokal: Västgötavägen 30 Lokal: Västgötavägen 30 Lokal: Västgötavägen 30 Bolagsdag 21 :a mars Lokal: Ljungskile folkhögskola 22 Mötet avslutas arianne Erlandson, VD (sekreterare/justerare) UDDEVALLA VATTEN AB Org nr

186 1 (3) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr VVAB 2018/047 HANDLÄGGARE: Lars Ålander TELEFON Kommunstyrelsen Uddevalla kommun Forshälla-Strand Södra Verksamhetsområde för vatten och spillvatten 1 Sammanfattning Området är beläget längs med Fräknestranden mellan Uddevalla och Ljungskile. Området som skall ingå i verksamhetsområdet består av 66 fastigheter. Entreprenadarbetet för anläggande av vatten och spillvattenavlopp planeras att färdigställas under 2020, slutbesiktning planeras till Beslutsunderlag - Förteckning över ingående fastigheter i det föreslagna verksamhetsområdet - Kartor över föreslaget verksamhetsområde, daterad Förslag till beslut Västvatten AB föreslår Uddevalla Vatten AB att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta om allmänt verksamhetsområde för vatten och spillvatten enligt bifogad karta och förteckning för Forshälla-Strand. Ärendebeskrivning Området består av totalt 66 fastigheter som i dagsläget har enskilda vatten-, och avloppslösningar. Genom att förse fastigheterna med förbindelsepunkt för kommunalt VA tryggas fastigheternas vattenförsörjning och minskar miljöbelastningen på recipienten, havet, utmed Fräknestranden. Anslutningen av berörda fastigheter, görs som ett led i att ansluta samlad bebyggelse längs med överföringsledningen mellan Uddevalla stad och Ljungskile. Antagande av verksamhetsområdet krävs för att berörda fastigheter ska bli avgiftsskyldiga enligt Lagen om Allmänna vattentjänster (2006:412). Fastighetsägarna kommer under sommaren 2020 att informeras om ledningarnas läge, dimensioner, rörmaterial mm genom en VA-uppgift. Med vänlig hälsning VÄSTVATTEN AB Lars Ålander Projektledare Bilagor 1. Förteckning över ingående fastigheter i verksamhetsområdet 2. En karta över föreslaget verksamhetsområde, Översiktskarta över områdenas lokalisering 1 Spillvatten = vatten från hushållet, exempelvis från toalett, tvätt, disk och bad HEMSIDA E-POST POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORG NR info@vastvatten.se Kanslibacken 9 Kanslibacken Uddevalla Uddevalla (kundservice)

187 2 (3) BILAGA HANDLÄGGARE: Lars Ålander TELEFON lars.alander@vastvatten.se Forshälla-Strand Södra, verksamhetsområde VoVS Totalt 66 fastigheter skall ingå i det nya verksamhetsområdet för vatten och spillvatten. Fastighet Del av fastighet, gäller adress Nr i kartan FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:18 1 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:29 2 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:28 3 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:15 4 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:47 5 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:45 6 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:55 7 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:33 8 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:44 9 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:43 10 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:36 11 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:53 12 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:46 13 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:42 14 FORSHÄLLA-STRAND 7:1 15 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:17 16 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:16 17 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:39 18 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:26 19 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:38 20 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:32 21 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:25 22 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:24 23 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:31 24 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:54 25 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:30 26 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:37 27 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:34 28 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:52 29 HEMSIDA E-POST POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORG NR info@vastvatten.se Kanslibacken 9 Kanslibacken Uddevalla Uddevalla (kundservice)

188 2 (3) BILAGA FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:35 30 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:23 31 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:27 32 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:40 33 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:41 34 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:20 35 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:19 36 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:14 37 FORSHÄLLA-BRÄCKE 10:1 38 FORSHÄLLA-BRÄCKE 4:1 39 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:21 40 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:48 41 FORSHÄLLA-BRÄCKE 8:1 42 FORSHÄLLA-BRÄCKE 13:1 43 FORSHÄLLA-BRÄCKE 13:2 44 FORSHÄLLA-BRÄCKE 12:1 45 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:22 46 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:11 47 FORSHÄLLA-BRÄCKE 6:1 48 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:49 49 FORSHÄLLA-BRÄCKE 7:1 50 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:9 51 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:10 52 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:50 53 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:51 54 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:7 55 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:1 Forshälla-Bräcke FORSHÄLLA-BRÄCKE 5:1 57 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:3 58 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:56 59 FORSHÄLLA-BRÄCKE 3:1 60 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:4 61 FORSHÄLLA-BRÄCKE 15:1 62 FORSHÄLLA-STRAND 1:18 63 FORSHÄLLA-BRÄCKE 14:1 64 FORSHÄLLA-BRÄCKE 16:1 65 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:8 66 HEMSIDA E-POST POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORG NR info@vastvatten.se Kanslibacken 9 Kanslibacken Uddevalla Uddevalla (kundservice)

189 Ò Ø Ø f ««f Ø f f ««Ê Ê Ê Ê Ê Ø Ê Ø Ø Ê Ê SANDÅSEN 1:1 SANDÅSEN 1:2 FORSHÄLLA-STRAND 6:1 ÖDSMÅL 1:1 FORSHÄLLA-STRAND ± 1:7 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:12 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:5 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:6 f ««FORSHÄLLA-STRAND 1:46 FORSHÄLLA-STRAND 1:31 FORSHÄLLA-STRAND 2:10 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:47 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:15 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:28 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:29 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:18 GROHED 1:3 FORSHÄLLA-BRÄCKE 9:1 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:2 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:13 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:55 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:45 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:33 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:17 f FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:1 f FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:20 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:40 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:41 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:16 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:34 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:39 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:52 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:24 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:25 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:26 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:38 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:31 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:44 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:43 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:54 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:32 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:37FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:36 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:30 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:3 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:35 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:53 FORSHÄLLA-BRÄCKE 5:1 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:56 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:4 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:19 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:23 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:46 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:27 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:42 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:1 GROHED 1:3 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:14 FORSHÄLLA-BRÄCKE 3:1 FORSHÄLLA-BRÄCKE 15:1 FORSHÄLLA-BRÄCKE 10:1 FORSHÄLLA-STRAND 7:1 Ø FORSHÄLLA-BRÄCKE 14:1 FORSHÄLLA-BRÄCKE 16:1 FORSHÄLLA-BRÄCKE 4:1 FORSHÄLLA-STRAND 1:18 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:8 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:48 FORSHÄLLA-BRÄCKE 13:1 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:21 ÖDSMÅL 1:1 FORSHÄLLA-STRAND 1:9 FORSHÄLLA-BRÄCKE 13:2 FORSHÄLLA-BRÄCKE 8:1 FORSHÄLLA-STRAND S:6 FORSHÄLLA-STRAND 11:1 FORSHÄLLA-STRAND 1:9 FORSHÄLLA-STRAND 1:9 FORSHÄLLA-BRÄCKE 12:1 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:11 FORSHÄLLA-BRÄCKE 6:1 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:22 FORSHÄLLA-STRAND 2:10 f FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:1 FORSHÄLLA-STRAND 11:1 FORSHÄLLA-BRÄCKE 18:1 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:49 FORSHÄLLA-BRÄCKE 7:1 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:10 FORSHÄLLA-STRAND S:9 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:9 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:7 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:51 FORSHÄLLA-BRÄCKE 17:50 HALJERSRÖD 1:5 Verksamhetsområde: Forshälla-Strand Södra "L Å 1:2 Datum: RESTERÖD 2:2 Skala 1: Meter Å S:4 RESTERÖD 1:1 RESTERÖD 2:4 RESTERÖD 2:1

190 Ø Ø «Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a aa a a a a a a a a a a a a a a a a aa a a a a a a a a a a a a a a a aa a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò ÂÁ Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò «Ø «Ø «««««Ø ««««Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø # " " " " # # # # b b b f f f f f f f f f f f f f f f f f f S {P Ò Ò Ò Ò Ò ÂÁ Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò ÂÁ Ò Ò Ò Ò Ò G Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò Ò «Ø Ø Ø Ø Ø Ø «Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø «««Ø Ø Ø «Ø «Ø «Ø Ø Ø Ø «Ø Ø Ø ««Ø Ø Ø «Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø «Ø Ø Ø " L ³ ³ ³ ³ f Ê Ê f Ê Ê f f f Ê Ê Ê f Ê f Ê Ê Ê f Ê f Ê f Ê Ê Ê Ê f Ê Ê Ê f Ê f Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê f Ê Ê Ê f Ê Ê Ê f Ê Ê Ê f Ê Ê Ê f Ê Ê Ê f Ê f Ê Ê Ê f f Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê f Ê f f f Ê Ê Ê Ê Ê f Ê f Ê f f Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê f f Ê f f f Ê Ê Ê Ê Ê f Ê f Ê Ê Ê Ê Ê f f f f Ê Ê Ê Ê f f f Ê Ê Ê Ê Ê Ê f f f Ê f Ê f f Ê f Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê Ê f f Ê Ê f Ê Ê Ê Ê Ê f f Ê Ê Ê Ê Ê Ê f f f f Ê f Ê Ê Ê f Ê Ê Ê Ê f Ê Ê f Ê f Ê f Ê Ê Ê Ê Ê Ê f Ê Ê Åsebukten Gorrviken Forshällaån Brissbäcken Brännerisbäcken Badplats Å Vrån Kvin Kasen Kasen Myren Backa Ödsmål Åslund Strand Lyckan Kullen Grohed Mossbo Bräcke Maderna Vägeryr Råssbyn Saxenhov Holmarna Storebro Stenevad Gåsekärr Västerby Holmarna Lärkdalen Tälthagen Rävekullen Haljersröd Strandbynäs Humlebacken Konungsberg Skogshyddan Björklunden Skogsgläntan Tången Rösebergen Halleberget Vetteberget Brissberget Strande dyna ± Översikt Forshälla-Strand Södra

191 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2018/00172 Handläggare Mark- och exploateringsingenjör Christer Bergsten Telefon Marköverlåtelseavtal Skälläckeröd 1:12 Sammanfattning Skälläckeröd 1:12 är beläget i den södra delen av Ljungskile centrum. Ett markanvisningsavtal (läs föravtal) tecknades med Strandala Fastighets AB år 2013 och som senare ersattes 2015 av ett Föravtal. Detta avtal fick under 2016 ett tillägg gällande tiden för avtalets utgång på grund av de omfattande utredningar som krävdes för detaljplaneläggningen. Detaljplanen vann laga kraft Marköverlåtelseavtalet innehåller förutom kommunens överlåtelse av kvartersmark även byggnadsskyldighet, fördelning av ansvar och kostnader samt köpeskilling. Köpeskillingen baseras på första avtalets BTA-pris 1250kr/kvm om en byggrätt på 972 kvm vilket skulle ge en köpeskilling om kr men med hänsyn till de fel och brister fastigheten har gällande markföroreningar har köpeskillingen justerats utifrån uppskattad saneringskostnad av hela fastigheten. Fastigheten överlåts av ovanstående skäl därför till en köpeskilling om kr. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Marköverlåtelseavtal Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna upprättat marköverlåtelseavtal mellan Uddevalla kommun och Strandala Fastighets AB avseende fastigheten Skälläckeröd 1:12 i Ljungskile Ärendebeskrivning Strandala Fastighets AB inkom med en förfrågan om att få köpa den av kommunen ägda fastigheten Skälläckeröd 1:12 eftersom företaget vara ägare av den intilliggande fastigheten Skälläckeröd 1:45. Syftet med köpet var att bebygga fastigheten med affärslokaler samt bostäder. Kommunen tecknade ett föravtal (läs maranvisningsavtal) med företaget gällande Skälläckeröd 1:12 som gav Exploatören ensamrätt att förhandla med kommunen om exploatering och markförvärv under en angiven tidsrymd. Exploatören har undersökt möjligheten att ändra gällande detaljplan md avsikt att tillskapa bostäder vilket visade sig var ett tidskrävande arbete med omfattande utredningar och som gjorde att ett tilläggsavtal till föravtalet upprättades för att förlänga avtalstiden.

192 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2018/00172 Kommunen har bekostat utredningar framförallt berörande geoteknik, vibration och markföroreningar medan exploatören har bekostat utredningar avseende buller som och trafik m.m. som krävts för upprättande av detaljplanen. Detaljplanen vann laga kraft och möjliggör inom avtalsområdet uppförandet av cirka 24 lägenheter i två flerbostadshus i två våningar I huset mot Vällebergsvägen finns även möjlighet butiker i bottenvåningen. Det finns ingen allmänplatsmark i detaljplanen men kommunen är huvudman för den allmänna platsmarken som är i direkt anslutning till planområdet i form av natur- och gatumark. Köpeskillingen var baserad på bedömt byggrätt i centrala Ljungskile, 1250kr/BTA och byggrätten har beräknats till 972 kvm vilket skulle utgöra en köpeskilling om kr. Då det visade sig att marken på fastigheten var förorenad har priset justerats utifrån uppskattad saneringskostnad av hela fastigheten. Köpeskillingen för fastigheten är därmed satt till kr Kostnaden gällande föroreningen baseras på underlag från Clean Water Engineering om mottagningskostnader hos Ragnsells Heljestorp och uppskattad utgrävningskostnad. Exploatören är införstådd med att marken är förorenad och åtar sig i och med detta marköverlåtelseavtals undertecknade ansvaret för föroreningar i mark och byggnad som funnits före tillträdet. Alla kostnader rörande markföroreningar övertas också därmed av exploatören. I avtalet förbinder sig exploatören att söka och blivit beviljad bygglov i enlighet med detaljplan senast Om bygglov ej finns inom avtalad tid har kommunen rätt att häva överlåtelsen av Skälläckeröd 1:12. 50% av inbetald handpeng (60 000kr) återbetas i ovanstående fall inte tillbaka till exploatören. Exploatören ska senast den ha påbörjat byggnationen. Har byggnation ej påbörjats har kommunen rätt att häva överlåtelsen av Skälläckeröd 1:12 och 80% av handpenningen återbetalas då ej tillbaka till exploatören. Peter Larsson Kommundirektör Christer Bergsten Mark- och exploateringsingenjör Expediera till

193 l. Parter Strandala Fastighets AB (org nr: ) solviksvägen Ljungskile, nedan kallade exploatören Uddevalla kommun (org. nr: ) Uddevalla, nedan kallad kommunen 2. Bakgrund och syfte Partema har tidigare tecknat föravtal (läs markanvisningsavtal) gällande Skälläckeröd l: 12, som har gett exploatören ensamrätt att förhandla med kommunen om exploatering och markförvärv under en angiven tidsrymd, se bilaga l. Exploatören har undersökt möjligheten att ändra gällande detaljplan med avsikt att tillskapa bostäder, vilket visade sig vara ett tidskrävande arbete med omfattande utredningar. Kommunen har bekostat utredningar framförallt berörande geoteknik, vibration och markföroreningar, medan exploatören bekostat utredningar avseende buller, trafik mm som krävts för upprättandet av detaljplanen. Detta avtal reglerar exploateringen av det ornråde som omfattas av den nyss lagakraftvunna detaljplanen för Skälläckeröd l :45 och l: 12, nedan kallad detaljplanen. Avtalsområdet har markerats med röd begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 2. Detaljplanen möjliggör inom avtalsområdet uppförandet av cirka 24 lägenheter i två flerbostadshus i två våningar. I huset mot Vällebergsvägen finns även möjlighet för butiker i bottenvåningen. Inom detaljplanen finns ingen allmänplats men kommunen är huvudman för den allmänna platsmarken som är i direkt anslutning till planområdet Genom detta avtal regleras bland annat kommunens överlåtelse av kvartersmark avseende Skälläckeröd l : 12 till exploatören, men också partema ansvar och fördelning av kostnader i samband med plangenomförandet 3. Detaljplaneförslaget 3.1 Beskrivning Detaljplanen som vann lagakraft möjliggör att inom avtalsområdet uppföra ett nytt tvåvåningshus mot Vällebergsvägen och ett nytt hus på gårdssidan. Sammanlagt kan ca 24 nya lägenheter tillskapas, i huset mot Vällebergsvägen tillåts även butiker i bottenvåningen. Detaljplanen innehåller ingen allmänplatsmark men kommunen är huvudman för den allmänna platsmarken som angränsar till planområdet i form av natur- och gatumark. \1

194 Till Detaljplanen hör plankarta med bestämmelser, planbeskrivning och genomförandebeskrivning som är upprättade och reviderade och fastighetsförteckning, Detaljplanens övriga handlingar är: Grundkarta, Trafikbullerutredning, Gärdhagen Akustik AB, Riskutredning avseende transporter av farligt gods, Norconsult AB, Vibrations- och komfortutredning, Abesiktning AB, Markteknisk undersökningstapport, Bohusgeo AB, Geotekniska utvärderingar, beräkningar och bedömningar, Bohusgeo AB, Miljöteknisk markundersökning, Clean Water Engineering Sweden AB, Exploatören har tagit del av och är införstådd med innehållet i ovannämnda utredningar och dokument. Till detta avtal bifogas utdrag ur detaljplanen i form av plankarta med bestämmelser, bilaga Marköverlåtelser 4.1 Marköverlåtelser Kommunen överlåter härmed fastigheten Uddevalla Skälläckeröd l: 12 om 1144 kvm, vilken utgör kvartersmark i detaljplanen och som har markerats med röd begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 2. Fastigheten överlåts, med undantag av vad som anges i punktema , i befintligt skick. Köparen har haft tillfälle att på tillfredsställande sätt inspektera fastigheten och att underrätta sig om befintliga inskränkningar i förfogandet över fastigheten Köpeskilling Värdet på byggrätten i centrala Ljungskile bedöms tilll250 kr/bta. Byggrätten har beräknats till 972 kvm, vilket ger fastigheten ett värde på l 215 OOOkr. Men med hänsyn till de fel och brister fastigheten har, se punktema punkt 4.9 Grundförhållanden och punkt 4.10 Markföroreningar, så har köpeskillingen justeras. Fastigheten överlåts till en överenskommen köpeskilling om sex hundratusen ( ) kronor. Handpenning om 10% ( kr) erläggs senast två veckor efter att kommunfullmäktige godkänt detta avtal enligt punkt 8.4. Återstående del av köpeskillingen ( kr) erläggs när exploatören uppfyllt byggnadsskyldigheten i punkt 7.l (beviljat bygglov och påbörjad byggnation). Om betalning ej sker inom överenskommen tid skall dröjsmålsränta utges enligt räntdagen på obetalt belopp tills betalning sker.

195 4. 3 Köpebrev När byggnadsskyldigheten i punkt 7.1 (beviljat bygglov och påbörjad byggnation) är uppfylld och köpeskilling enligt punkt 4.2 till fullo erlagts, ska kommunen utfärda köpebrev. Exploatören svarar för inskrivningskostnaderna vid ansökan om lagfart, pantbrev och inteckningar, samt svarar för övriga med köpet förenade kostnader. Lagfart får endast sökas på köpebrevet Tillträde Tillträde sker så snart köpeskillingen är erlagd. Exploatören har dock rätt att innan tillträde av fastigheten, efter samråd med kommunen utföra erforderliga markarbeten för att uppfylla byggandsskyldigheten i punkt 7.1 och hävningsvillkoren under punkt 8.7. Om exploateringen inte fullföljs förbinder sig exploatören att återställa marken i ursprungligt skick, om kommunen så fordrar Kostnader och intäkter Kommunen ska betala skatter, räntor och andra periodiska utgifter för fastigheten om de avser tiden före tillträdesdagen. Från och med tillträdesdagen övergår betalningsskyldigheten på exploatören, som då också erhåller områdets avkastning från denna tidpunkt. Vad avser fastighetsskatten är parterna införstådda med att betalningsskyldigheten åvilar den av parterna som är ägare till den blivande fastigheten den l januari respektive år. Dock har parterna enats om att avräkning och fördelning av fastighetsskatten ska ske parterna emellan per tillträdesdagen på sätt som anges ovan. Motsvarande gäller för intäkter Penninginteckningar Kommunen garanterar att fastigheten på tillträdesdagen inte besväras av några penninginteckningar Rättigheter och servitut Fastigheten belastas av två rättigheter Ledningsrätt för VA-ledningar, rättighetsnummer 1485K-10/127.1 Avtalsrättighet för ledning, rättighetsnummer 14-IM4-57/406.1 Kommunen känner, på tillträdesdagen, inte till fler inskrivna servitut eller nyttjanderätter än vad som framgår av ovan Lagfartskostnader Eventuella lagfarts- och stämpelkostnader föreninade med köpet betalas av köparen Grundförhållanden Kommunen ikläder sig inte något ansvar för fastighetens grundförhållanden. Exploatören har tagit del av gjorda geotekniska utredningar. Troligen behöver de föreslagna byggnaderna utföras med spetsbärande pålar med hänsyn till sättningsrisken, vilket kan pga djupet till berg, ca 30 meter, medföra en fördyrande grundsättning. Dessutom kommer källaren troligtvis behöva uppföras i vattentät konstruktion med hänsyn till översvärnningsrisken. Exploatören erinras om att noga undersöka grundförhållandena innan byggnationen påbörjas.

196 Exploatören påtar sig allt ansvar for de skador som en grundvattensänkning inom fastigheten kan åstadkomma på omkringliggande fastigheter, orsakat av de arbeten som exploatören utfor. 4.1 O Mariföroreningar På fastigheten finns markfororeningar. Exploatören är införstådd med att detta. I och med undertecknande av detta avtal och åtar sig exploatören ansvaret for föroreningarna i mark och byggnad som funnits före tillträde. Alla kostnader rörande markföroreningar övertas också därmed av exploatören. Till exempel om myndighet beslutar om undersökning och/eller sanering/efterbehandling av fastigheten eller del därav, ska exploatören stå for alla kostnader forenade med detta. Köpeskillingen på fastigheten har justerats utifrån uppskattad saneringskostnad av hela fastigheten. Kostnaden baseras på underlag från Clean W ater Engineering om mottagningskostnader hos Ragnsells Heljestorp och uppskattad urgrävningskostnad. Vid schaktningsarbeten kan länshållning av schaktvatten bli nödvändigt. Länshållningsvatten bör renas som skyddsåtgärd genom till exempel ett sedimenteringssteg fram tills att alla fyllnadsmassor är bortschaktade Arkeologi Inga kända lämningar finns inom exploateringsområdet Exploatören står risken for eventuell påträffande av fornlämning, och den därefter följande hanteringen for att kunna genomfora den tänkta exploateringen. Samtliga undersökning och utgrävningar bekostas av exploatören Friskrivning Exploatören forklarar sig godta fastighetens skick och med bindande verkan avstå från alla anspråk mot säljaren. Friskrivningen innefattar även dolda fel. 5. Fastighetsbildning 5.1 Marköverlåtelse Marköverlåtelsen enligt punktema 4.1 ovan skall ske genom fastighetsreglering eller köp av hel fastighet, Skälläckeröd l: Fastighetsbildning Exploatören ansöker och bekostar all fastighetsbildning inom kvartersmark som behövs for en ändamålsenlig användning. 6. Allmänna anläggningar nära anslutning till planområdet 6.1 Allmän plats Detaljplanen innefattar ingen allmänplatsmark Kommunen är huvudman for allmän platsmarken i anslutning till planområdet 6.2 Naturvärden Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Det innebär att vatten i bäcken inte får påverkas på ett negativt sätt varken nedströms eller uppströms, både under och efter ett genomforande av detaljplanen. 7. Husbyggnation och anläggningar inom kvartersmark

197 7.1 Husbyggnation Exploatören och framtida fastighetsägare ansvarar för alla åtgärder inom kvartersmark De gestaltningsprinciper som beskrivs i detaljplanens planbeskrivning och planprogrammet skall följas. Exploatören ombesörjer att följande byggnadsskyldighet uppfylls: Komplett bygglovsansökan bör vara inlämnad till Uddevalla kommuns myndighetsavdelning minst 10 veckor före sista dag för beviljat bygglov, se hävningsvillkoret Detta för att myndighetsavdelningen ska ha möjlighet och tid att hinna handlägga ärendet. Bygglovet ska i stora drag överensstämma med de principskisser som finns i inlämnat förslag, se bilaga 4. Stora förändringar t.ex. fler antal hus skall skriftligen godkännas av kommunen. Exploatören ska så snart som möjligt efter beviljat bygglov påbörja husbyggnationen. Det ska vara tydligt att ambitionen finns att genomföra projektet inom de tidsramar som angetts. Med byggstart menas en fysisk igångsättning av arbetena på arbetsplatsen och fårdigställande av bottenplattorna för samtliga hus. Om exploatören inte påbörjat byggnationen har kommunen rätt att häva avtalet, se hävningsvillkoret För att skydda den känsliga naturmiljön i området ska exploatören under byggnationsfasen anordna ett tätt staket eller avskärmning mot bäcken i sådan omfattning att byggmaterial inte faller ned i eller påverkar vattnet med grumling. I möjligaste mån bör färdiga element, till exempel fårdigmålade träfasader, lyftas på plats för att undvika för stor påverkan från till exempel målning. Byggnationsområdet bör även minimeras för att lämna en så stor skyddszon mot bäck som möjligt. Fasadfärg och behandlingar bör väljas med stor omsorg och fårger som innehåller mögelbekämpningsmedel, mjukgörare, konserveringsmedel, filmbildare, konsistensgivare, tensider och skumdämpare bör undvikas. Färgen bör heller inte innehålla skadliga konserveringsmedel eller ytspänningsmedel I entreprenadskedet bör en databas för giftfritt byggande och medvetna materialval tillämpas i arbetet (t. ex. BASTA eller SUNDA HUS) för att säkerställa att färg som väljs inte är farlig för miljö och människors hälsa. Ytterligare en god vägledning vid val av fasadfärg kan vara att välja produkter utvärderade enligt ISO 14024, med t. ex. Svanenmärkning. För att den förslagna exploateringen inte ska medföra skada på de höga naturvärdena i närområdet krävs en god hantering av dagvatten och ytavrinning tillsammans med ett bevarande eller återplantering av träd- och buskbård längst vattendraget. 7.2 VA-anslutning Fastigheten ligger idag delvis inom det kommunala verksamhetsområdet för vatten, spillvatten och dagvatten. Hela planområdet kommer införlivas i verksamhetsområde gällande vatten, spillvatten och dagvatten. Anslutning till den kommunala vatten- och spillvattenanläggningen finns. För eventuell justering av befintlig anslutning ska exploatören kontakta Uddevalla Vatten AB. Exploatören ansvarar och bekostar samtliga förändringar. Eventuella V A -schakter måste utföras med försiktighet och med beredskap att hantera förorenad jord Dagvatten

198 Exploatören ansvarar för att allt dagvatten inom fastigheten, även det från omgivningen naturligt inkommande, omhändertas. Dagvattnet skall omhändertas enligt kommunens riktlinjer för dagvattenhantering, vilket innebär att dagvatten ska fördröjas så nära källan som möjligt för att minska belastningen på ledningssystem och recipienter. Dagvatten får inte släppas ut på spillvattennätet Ifall fastigheten behöver avleda dagvatten till det kommunala dagvattennätet ska fastigheten förses med en dagvattenservis. Den exakta placeringen av anslutningspunkt kommer efter en ansökan om anslutning att förmedlas i en V A-uppgift från Västvatten AB. Dagvattenhanteringen ska vara fastställd innan startbesked för bygglov kan ges Övriga anslutningar Exploatören ansvarar för och bekostar samtliga nödvändiga anslutningar som t.ex. el och fiber. Exploatören kontaktar respektive bolag för upprättande av separata avtal. 8. Övrigt 8.1 skador Exploatören skall iaktta aktsamhet så att skador ej uppkommer på befintliga anläggningar utanför tomtmark. Om skador skulle uppkommit till följd av exploatören eller dennes entreprenörs verksamhet ska dessa skyndsamt återställas genom exploatörens försorg och på dess bekostnad. Om de efter uppmaning inte återställs äger kommunen rätt att på exploatörens bekostnad återställa skadan. Det åligger exploatören att undvika lerspill o.d som uppkommer vid transporter till och från området i samband med byggnationen. Det åligger exploatören att i förekommande fall kalla berörda till syn av befintliga anläggningar före och efter genomförd byggnation Upplag o. d Uppställning av bodar för längre tid än sex veckor är bygglovspliktigt Exploatören ansöker om och bekostar erforderliga lov och tillstånd för sådan uppställning. Upplag eller uppställning av bodar m.m. får inte ske utanför exploatörens kvartersmark utan skriftligt medgivande från kommunen eller annan markägare Överlåtelseförbud Detta avtal får inte helt eller delvis, utan kommunens skriftliga medgivande, överlåtas på annan. Vid överlåtelse av fastighet eller del därav som omfattas av detta avtal skall Exploatören förbinda den nye ägaren att iaktta vad som åvilar exploatören enligt detta avtal, så att avtalet blir gällande mot förvärvaren. Köparen skall förbinda sig att göra motsvarande förbehåll vid en försäljning av fastigheten innan detaljplanens genomförandetid upphör. Ändringar och tillägg till detta avtal ska upprättas skriftligen och undertecknas av behöriga företrädare för parterna.

199 8. 4 Avtalets giltighet Detta marköverlåtelseavtal är för sin giltighet beroende av att det godkänns genom beslut av Kommunfullmäktige i Uddevalla kommun senast , vilket vinner laga kraft. 8.5 Kostnadsansvar vid uteblivet marköverlåtelseavtal Om giltighetsförutsättningen inte uppfylls är detta avtal förfallet i alla delar, varvid vardera parten står för sina egna kostnader och ingen ersättningsskyldighet ska föreligga för någondera part mot annan part. Kommunen är heller inte skyldig att ersätta exploatören eller annan part för utredningskostnader eller andra kostnader, utfört arbete, utebliven vinst eller annan ersättningspost av vad slag det vara må med anledning av detta avtal och rättsförhållanden som härrör från detta avtal Atergång Om marköverlåtelseavtal ej skulle bli giltigt enligt ovan skall överläggningar upptas mellan partema beträffande projektets fortsatta handläggning Hävning Kommunen har fram till slutbetalning, punkt 4.2, rätt att häva detta avtal om exploatören inte fullgjort byggnadsskyldigheten enligt punkt 7.l eller hävningsvillkoren nedan Hävning pga. icke beviljat bygglov Exploatören ska senast ha beviljats bygglov i enlighet med detaljplan, bilaga 3. Skulle beviljat bygglov inte finnas inom avtalad tid skall kommunen ha rätt att häva överlåtelsen av Skälläckeröd l: 12. Hävning av överlåtelsen skall ske skriftligen senast Om kommunen nyttjar sin rätt att häva köpet ska 50% av handpenningen inte återbetalas till exploatören. Resterande del av handpenningen ska omgående återbetalas till exploatören. Ingen av partema har rätt till ersättning för nedlagda kostnader eller skadestånd med anledning av en sådan hävning Hävning pga. icke påbörjad byggnation Exploatören ska senast påbörjat byggnationen. Med byggstart menas en fysisk igångsättning av arbetena på arbetsplatsen och fårdigställande av bottenplattorna/grund för samtliga hus. Om exploatören inte påbörjat byggnationen skall kommunen ha rätt att häva överlåtelsen av exploateringsfastigheten. Hävning av överlåtelsen skall ske skriftligen. Om kommunen nyttjar sin rätt att häva köpet ska 80 % av handpenningen inte återbetalas till exploatören. Resterande del av handpenningen ska omgående återbetalas till exploatören. Ingen av partema har rätt till ersättning för nedlagda kostnader eller skadestånd med anledning av en sådan hävning. 8.8 Tvist Tvist rörande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal ska avgöras enligt svensk lagstiftning av allmän domstol om partema inte skriftligen enas om annat.

200 Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav partema tagit var sitt. Uddevalla F ör Uddevalla kommun Kommunstyrelsen Uddevalla 20tf>.DL \b För Strandala Fastighets AB Ingemar Samuelsson, ordf. Kommunstyrelsen Peter Larsson kommundirektör Bilagor Bilaga l: Föravtal Bilaga 2: Karta med avtalsområde Bilaga 3: Plankarta med bestämmelser Bilaga 4: Principskiss för byggnation

201 FÖRAVTAL 1 Parter Strandala Fastighets AB (org nr: ) solviksvägen Ljungskile, nedan kallade exploatören Uddevalla kommun (org nr: ) Uddevalla. 2 Avtalets syfte Detta avtar träffas i syfte att ge exploatören ensamrätt att undersöka möjligheten att ändra gällande detaljplan för fastigheten Skälläckeröd 1:12 (1485-P92114) med avsikt att utöver befintlig användning skapa bostäder. Gällande plan medger endast byggrätt för handel, service, kontor. 3 Markanvisning Parterna tecknade ett markanvisningsavtal (läs föravtal) 2013, vilket nu löpt ut. Detta föravtal är en förlängning med samma syfte, att ge exploatören ensamrätt t.o.m att förhandla med kommunen om exploatering och markförvärv av fastigheten Uddevalla Skälläckeröd 1:12. Fastigheten har markerats ungefärligt med röd linje på bifogat utdrag ur gällande detaljplan, bilaga 1. 4 Detaljplan Byggrätten för Skälläckeröd 1:12 utgörs i gällande detaljplan (1485-P92/14) av handel, service, kontor. För att möjliggöra en bostadsbebyggelse enligt punkt 2 v skall en ny detaljplan upprättas för området. tji/ -r-sldan 1 av 3

202 Det åligger exploatören att ansöka om plantillstånd samt teckna planavtal med Miljö och stadsbyggnad samt ombesörja och bekosta upprättande av ny detaljplan. 5 Utredningskostnader Kommunen ansöker, bekostar och ombesö~er erforderliga utredningar och undersökningar avseende markföroreningar, arkeologi samt de geotekniska utredningar som krävs för framtagande av detaljplan. Exploatören bekostar och ombesörjer resterande utredningar som krävs för upprättande av ny detaljplan. 6 Överlåtelse av mark Kommunen ska till exploatören med äganderätt överlåta blivande kvartersmark för bostäder. Parterna ~ka teckna ett markanvisningsavtal när detaljplanearbetet hunnit så långt att parterna tillsammans anser att ett sådant kan tecknas. Köpeskilling för marken ska baseras på en marknadsmässig prissättning utifrån den exploatering som den blivande detaljplanen tillåter. 7 Markanvisningsavtar Innan detaljplanen antas av kommunfullmäktige skall markanvisningsavtal som reglerar köpeskilling, parternas åtaganden och övriga villkor för exploateringens genomförande upprättas mellan parterna. 8 Uteblivet avtal Kommunen är inte skyldig att ersätta exploatören för utredningskostnader eller andra kostnader, utfört arbete, utebliven vinst eller i övrigt med anledning, om Sldan 2 av 3

203 detta föravtal blir ogiltigt eller förlängning av detta avtal inte uppnås inom tidsfristen enligt punkt 3. 9 Avtalets giltighet Detta avtal är för sin giltighet beroende av att det godkänns genom beslut i Kommunstyrelsen senast , vilket vinner laga kraft. 10 Sidoöverenskommelser Parterna har inte träffat någon överenskommelse eller åtagit sig någon förpliktelse utöver vad som ovan angivits. Denna överenskommelse har upprättats i två exemplar, varav partema tagit var sitt. Uddevalla 2015-di -2~ Uddevalla kommun Uddevalla 2015~ - 2 Strandala Fastighets AB f Gunilla Magnusson Patrik ~etre r Sldan 3 av 3

204 1 J l l G) q, ' t l \. l f l Bilaga l l b ~ l \ l t,i l - l. ~... l

205 TILLÄGG TILL FÖRAVTAL 1 Parter Strandala Fastighets AB (org nr: ) solviksvägen Ljungskile, nedan kallade exploatören Uddevalla kommun (org nr: ) Uddevalla. Parterna har träffat följande tillägg till föravtal avseende fastigheten Uddevalla Skälläckeröd 1:12 2 Bakgrund Parterna tecknade ett förval för Skälläckeröd 1:12 som godkändes av Samhällsbyggnadsnämnden (SBN 2015/00184) och i Kommunfullmäktige (KS ). Föravtalet gav exploatören ensamrätt att fram till och med förhandla med kommunen om exploatering och markförvärv av fastigheten Skälläckeröd 1:12. Med anledning av de omfattande utredningar som krävt för detaljplaneläggningen så har detaljplanearbetet försenats och detta tilläggsavtal upprättas med anledning av att länga avtalstiden ytterligare ett år. 3 Ändringar i Föravtalet Föravtalets "3 Markanvisning" ska utgå och erslittas av med följande lydelse: Syftet med detta föravtal är att ge exploatören ensamrätt t.o.m att förhandla med kommunen om exploatering och markförvärv av fastigheten Uddevalla Skälläckeröd 1:12. Fastigheten har markerats ungefärligt med röd linje på bifogat utdrag ut gällande detaljplan, på bilaga 1.., (l ~ Sldan 1 av 3

206 Föravtalets "5 Utredningar" ska utgå och ersättas av med följande lydelse: De fram till av kommunen ansökta utredningar slutförs och bekostas av Uddevalla kommun. Eventuellt kommande erforderliga utredningar och undersökningar avseende markföroreningar, arkeologi och geoteknik som behövs för framtagande av detaljplanen ansöker, bekostar och ombesö~er Uddevalla kommun enbart upp till ett maximalt belopp på totalt 50 OOOkr (femtiotusen kronor). Exploatören bekostar överskjutande del samt ombesörjer och bekostar resterande utredningar som krävs för ny detaljplan. l övrigt gäller tidigare upprättat avtal. 4 Tvist Tvist rörande tolkningen av detta avtal ska avgöras av allmän domstol. 5 Avtalets giltighet Detta avtal är för sin giltighet beroende av att det godkänns genom beslut i Kommunfullmäktige senast , vilket vinner laga kraft. Denna överenskommelse har upprättats i två exemplar, varav parterna tagit vår sitt. Uddeva Ila Ch-o" Uddevalla kommun Uddevalla 2016.:(J - O\ h Gunilla Magnusson Ordf. samhällsbyggnadsnämnden Carina Uohansson Förvaltningschef Samhällsbyggnad Sidan 2 av 3

207 Bilaga 2 Karta med avtalsområde l l l l ' \ \, \ / l 1._:: ~;~ \- i' l Il ~ 0 o l l "'~" -, 00 l ' o EP l l l l 0 0 l l l \ l t l l 1 l ' l l ' ' ~... = '. ;,,. ( / -:"';;... l - ' ' / \ , / ~:-- 1 ~ ~ ~.) \ ' l l' l ' ' l ~ '"(:,_; Koordinatsystem: SWEREF Utskriven O 5 1 O [m] ~tsgömec o oh cättighetec på k rtoo h" Iot e cättsverl<oo. Jämföc mot be,lob l otmäterih,od Ii og". Skala 1:1000

208 l \!',, l l t,, Il,.,. J F' ' Vid ommålning och annat yttre underhåll måste tillses att inte miljöskadliga ämnen når bäcken eller strandvegetationen. \ 1- \, l l ' l /l l / l, / /_ / j// --- ji / 0~ > / ( l ' l : Il 1 I l l,,,,--- \ / /\ \ ' ' ' ' ' ' ' 1 1 :/1 : ----~-'----r- Il J l :r PLANKARTA, skala 1:500 l A2 / ' ' \ ' l / \ \ \h T JÖSTELSRÖD / --..l ( 0 0 \\\r \\\ \\, ) -!=>- \ \\ '\ ' \ \ \ \ 7 \ - -,_ Figur som visar hur taknockshöjd, byggnadshöjd, taklutning och antalet våningar beräknas. \:"';, Lr ' B.3- ' '',,, " ', Om / \ _.. Teckenförklaring Grundkarta --Ay - Häck - - Faslighelsgräns - - Traktgräns 0:00 Fastighetsbeteckning s:o Samfällighet ga:o :: El [21 B 0 ISJ D 121 B ~staket =~stenmur ~- ~stödmur ~- LLL Slänt Dike Gemen s amhelsanläggning~l_ Vattendrag Ledningsrätt - Servitut Gränspunk l Uthus, husliv redovisas Booled, husliv rodovl.sas Uthus, tak redovisas Bostad, tak redovisas Skärmtak Övrig byggnad Transformatorstation Trappa G nmdka~n lramslllld genom uldntg III' Uddavalla Kommuns alglta1a b<jsklll1a ~~~Wnd a rdn!y o\ 2, enllgthm K 2.6 0,00 + Markhöjd 0 1 m höjdkurva. 2:61 Gång- och cykelbana ===Körbana ~ Vägräcke ---E- Elledning Lövskog.,.,.. Barr~ och blandskog Berg Belysningsstolpe _t - Fornminne "f''', ~ ";~ "'l)_..,.l Upp;tiiad ev: "' ~ - -- Ko;;olieråd a';: Margarela Holm111röm Karl- och mlltnlngal11gen]or Uddeval a Kommun Martin Jons!Kin M!tnlngslngenjlh l Teamladara Uddavalla Kommun Gru ndk rta11bh6rande l!lsllghetsrl)rtedr.nlng: Siilliicker6d 1:tt5och1:1 2 TroHOnnummor: PLANSVSTEM SWEREF D 2,5 5 10Meler l l l l l l l l l Skala1:500 ARENDENU'-IMER m PLANBEST ÄMMELSER Följande gäller Inom områden med nedanslående beteckningar. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet Endast angiven användning och utformning är tillåten GRÄNsBETECKNINGAR Plangräns Användningsgräns - _ Egenskapsgräns Administrativ gräns Egenskaps- & administrativ gräns KVARTERSMARK s, BC 1 PLACERING & UTFORMNING i... 'l o o. o j j ± + ± ± + + t, f, Bostäder. ~~~~~ ~ ~~~r~~~sgarage får uppföras. Bostäder. Centrumverksamhet får finnas i bottenvåningen. PBL 4 kap 5 punkt 3 Bostäder. Centrumverksamhet får finnas i bonenvllnlngen. KliUw e moo parkeringsgarage får uppföras. P BL 4 kap 5 punkt 3 Marken lår Inta tarses med byggnad. :;:~~~'1! 1 ~ 1 ~r~;a ut maximalt 2 meter över prickmark. PBL 4 kap 16 punkt \ Mart<en får byggas över med terrassbjälklag upp till +3,5 meter. Torrassbjälktagot får byggas under med korbart bi!llklag. f errassb)ftlk.lagel får enelast rorses med kornplementby~el och trapphus. ~t~~/;r:u'::~~,"t maximalt 2 meter över korsma1k. Högsta byggnadshöjd i meter över noll planet, PBL4 kap 11 pun~1 1 Högsta nockhöjd l meter över nollplanel. PBL 4 kap 11 punkt 1 ~X~~71~dh~~~::~""b:~;;~~~;~~~~~d~f~~ar;:,"~rsdrag och egenart. PBL 4 kap 16 punkt 1 Parkering Inte tillåten. PBL 4 kap 16 punkt 1 ~~~~~::r;,:,~ :~ s:,~s:,~';'ss"~~x~i~,~~r~~ 1iuk:ntvå ~~"L~~~~~~ punkt 1 Balkonger förses med delvis inglasnlng där det erfordras av bullerskäl 4 kap 16 punkt 1 Takkupor med9es över högsta byggnadshöjd utmed högst hälften av fasadens längd. PBL 4 kap 16 punkt 1 UTNYTTJANDEGRAD e, RIVNINGSFÖRBUD r, MARK n, n, UTFART o Arkiv nr: o Antagande: Laga Kraft: H&asta tillåtna våningsantal är 2 våningar och vind. PB[ 4 kap 11 punkt 1 Murkon är avsedd för fördröjningsmagasin för ~;.-:~~~ 1 o Träd- och buskbård ska bibehållas eller återplanteras. PBL 4 kap 10 Körbar förbindelse får inte anordnas_ PBL4kap9 LJ UTFÖRANDE Grundläggning_ ska ske på spelsbärande pålar. PBL 4 kap 16 punkt 1 Inom Skätl cl<.eröd 1:12 begränsas ur,gfyttnln~ar med normala "tunga" massor, till ~~~s~ 't.~~e3 1p~ne~f1 (konverterat r n RH O), i Inom Skiii1Acl<eröd 1:45 begränsas uppfyllningar med normala "tunga" massor, till sl nivån +1.6 meter (konverterat från RH 70) Inom eh avstånd av 5 meter från tclsr!ldswcl<en. ~kap 16 punkt 1 SKYDD Färdl!lt golv 16r DO$tlidor lår into uppfilras under +3,3 meter. Om llirdlgl p,otv!ör bostäder :lllpl<ln; under +3,5 meler måste konstruktion utlöras rat~vf~,=~~ upp l denna hoj<!. Fardi019olv för centrumverksamheter lårinte uppföras under +3,0 meter. Om fllra1g1 golv för cenlrumverksam holor uppförs undor +3,5 meter måste konstruktion u~öras 6vcrsvftmnlngssk)iddad upp thi donna 116jd. PBL oi kap 12 punkt 1 All annan trnlgnatkln om upplllro ul)(for nivå +2,5 meter ska utlöras med översvamnrnilssl<yddad konstrukuon upp 1111 denna höjd. PBL 4 kap 12 punkt 1 m, Friskluftsinlag ska placeras högt och ortenleras bort!rån rlskkjlijof. PBL 4 kap 12 punkt 1 BuHers kiirm ska flnnas mellan byggnadernas väster OIIente<adc gavlar. Bullerskärmen ska ansluta Ull respektive byggnads lakfot. PBL 4 kap 12 punk\1 KUL TURVÄRDEN q1 Bebyggelseområdets karaktär vad gäller befintliga byggnoders fasader, f6nsler, dörrar och tekllo1a g~n l1 ska bibehållas ehor återställas till ~~Ni::~1i~\.! ~~ moo ursprunguga malerlal, kuloror och orbotstcknlk. PBL 4 kap 16 punk\3 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetiden är 5 år. PBL 4 kap 21 a, Bygglov får Inte ges för nybyggnad t6rr5n m arkli!roremlogar ~ar sanerats!or an uppfylla Nalurvårdsvcrl<ets ri kivarden för klinsflg markanvändning. PBL 4 kap 14 punkt 4 a, a, u, Sirandskyddet är upphävt. PBL4kap 17 ~~~g~~\~~';s ä ~~~~ ~nre underhåll av byggnad. 5 Markro servat för allmännytliga underjordiska ~g~ ~:p6 UPPL YSNINGAR Byggilademos konstruktion ska val8 utformad lilr an ge skyeld mot loriskridonde ras vid en Infallande dimensionerande exj'ioslonstryck. Det dlmeslonerande :~~~t~;j~~~::.h:~~~~ta~~!. Ull kpa vukel med Cfo l roonktorande trycke t ger 1 O Martdöroroningar ska hanteras enligt SFS 1998:699, SFS 2013:262 samt Naturvårdsverkets riktlinjer. Område n 1 ska utformas så att människor inte ska vistas där under längre tidsperioder. Dagvatten ska tas omhand enligt kommunens riktlinjer för hantering av dagvatten. Länshållningsvanen får ej släppas direkt på Tjöstelsrödsbäcken, rening krävs som skyddsåtgärd. Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen SFS 2010:900 (med ändringar!rån ). ILLUsTRATIONER Illustrationslinje exempelbyggnad. ANTAGANDEHANDLING Upprättad 19 april 2017, reviderad 12 juni 2017 Plankarta för Skälläckeröd 1:45 o 1:12, Vällebergsvägen 5 i Ljungskile Detaljplan för bostäder och verksamheter Uddevalla kommun, Västra Götalands län Werner Arkitekter AB (} L :---- L,... ~

209 Bilaga 4 Fotomontage över infart tilf Ljungskile, från väster, med exempel på möjlig bebyggelse inom byggrätt. Byggnader som visas är utförda med två våningar och inredd vind. Fotomontage från sydväst med exempel på möjlig bebyggelse inom detaljplanens byggrätt. Byggnader som visas är utförda med två våningar och inredd vind.

210 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(5) Dnr KS 2017/00806 Handläggare Avdelningschef Anders Brunberg Telefon Granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor, revisionsrapport Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun genomfört en granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor. Granskningens syfte har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt ett ändamålsenligt näringslivsarbete. Den samlade bedömningen utifrån syfte och revisionsfrågor är att kommunstyrelsen i allt väsentligt säkerställt ett ändamålsenligt näringslivsarbete, vilket är mycket tillfredsställande. Några utvecklingsområden är definierade av revisionen, där vissa redan har ett pågående utvecklingsarbete. Åtgärder, kommentarer och säkerställandet redovisas i kommunledningskontorets tjänsteskrivelse. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor. Följbrev till granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att översända kommunledningskontorets tjänsteskrivelse som svar på revisionsrapporten. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna kommunstyrelsens svar till revisorerna. Ärendebeskrivning Bakgrund Inledningsvis är det stor tillfredsställelse i att revisionen uttrycker en tydlig bild av att i allt väsentligt, så är näringslivsarbetet ändamålsenligt. De av revisionen också identifierade utvecklingsområdena, är viktiga och några är redan igång och/eller förtydligas under respektive rekommenderat område.

211 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(5) Dnr KS 2017/00806 Rekommendation 1: Kommunstyrelsen bör utveckla en långsiktig strategi och målbild som tydliggör hur näringslivsklimatet ska utvecklas i kommunen. Kommentar I den mer långsiktiga strategin hur näringslivsklimatet ska utvecklas, krävs, vilket kommundirektören också påpekar, tydligare perspektiv i kommunens styrmodell, för att kunna ta ut riktningarna under år. Det nu uppstartade arbetet med Översiktsplanen och vägvisarfunktionerna, kan knyta ihop näringsliv och tillväxt, med samhällsbyggnad, livsvillkor, boende och med hållbar utveckling. Detta ger ökade förutsättningar för mer långsiktiga strategier. En möjlighet är också att fördjupa särskilt viktiga strategier ytterligare och även förstärka styrprinciper som tydliggör näringslivsarbetet än mer. Till detta finns tydliga påbörjade långsiktiga handlingsplaner vilka redovisades och godkändes för kommunstyrelsen via uppsiktsmötet Kortfattat beskrevs detta i både direkta och i ett mer långsiktigt arbete med följande valda delar; Uddevalla Kommun genomför sedan en tid nöjd kund index-mätningar genom SKL och Markör. SKL-/Markör-mätningarna ligger till grund för ett internt förbättringsarbete och följs upp varje månad med representanter från berörda funktioner (t.ex. bygglov, brandtillsyn och serveringstillstånd). Denna tjänst har utökats under 2016 till att gälla tertialuppföljningar, vilka fortsatt under både 2017 och nu Fyrbodals kommunalförbund startar också upp ett delregionalt samarbete med fokus på vår delregions gemensamma utmaningar i företagsklimatet. Fokuspunkter är förväntningar/attityder, kommunikation, processtöd, kompetensutveckling, förenkla helt enkelt mm. Ett kontinuerligt kommunicerande via Näringslivstidningen, andra kanaler som kommunens hemsida och Tillväxtavdelningens Facebook-sida Näringsliv och tillväxt, ökar kunskap och påverkar attityder positivt. En välplanerad samaktivitet har pågått sedan januari 2017 och pågår med organisationen Företagarna. Ledande politiker, företagare och tjänstemän har tidigt 2017 genomfört en heldag kring SAM-spelet, där myndighetsutövning och bästa arbetssätt mellan företag och kommun förädlats. Nu 2018 sker nästa gemensamma workshop Uppbyggnad av Kontaktcenter ger kopplingar till enklare näringslivsfrågor Strategiska utvecklingsarbeten i samarbete med näringslivet kring två mycket viktiga områden. Dessa är Hållbar Stadsutveckling och Bohusbanan

212 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 3(5) Dnr KS 2017/00806 Rekommendation 2: Kommunstyrelsen bör tillse att samtliga representanter i En dörr in medverkar under mötena. Kommentar En uppföljning av tillståndshandläggarnas deltagande gjordes hösten Där konstaterades att en ganska stor tillfredsställelse fanns i form av närvaro. Dock saknades ett betydelsefullt område alltför ofta. Idag har de ingående förvaltningarna säkerställt deltagare från alla tillståndsområden. Till detta har också förbättringsrutiner genomförts från företagarhåll, vilket utvecklat mötena och dess kvalitetsinnehåll. En uppföljning sker kontinuerligt på nöjdheten i samarbetet. Rekommendation 3: Kommunstyrelsen bör skapa ett strukturerat arbetssätt för att ta emot, hantera och återkoppla på synpunkter från näringslivet i kommunen. Kommunstyrelsen bör integrera Kontaktcenter i arbetet och säkerställa kompetens i denna organisation. Kommentar Kommunstyrelsen uppdrar åt kommundirektören att verksamheter och aktiviteter kopplade till nämndens ansvarsområde, kontinuerligt återkopplas. Förutom de säkerställda rutiner som finns utifrån delegering av uppdrag, handlingsplaner och aktiviteter och dess systematiska återkopplingar, finns dessutom en särskild egen punkt där kommundirektören återkopplar särskilt viktiga arbeten, synpunkter, framgångar och utmaningar. Ett axplock av återrapporteringar och återkopplingar till kommunstyrelsen under 2016 är; - strategi för hållbar konsumtion, nuläge - företagsetableringar och markstrategisituationer - uppföljning av Tillväxtavdelningens handlingsplaner via uppsiktspunkt - företagsklimat tertialuppföljning - bredbandsetableringen Till detta finns systematiserade träffar med näringslivet via; - särskilt beskrivet forum, Näringslivsgruppen, presidiet och valda tjänstemän inom området, med månatliga möten, ofta med näringslivsrepresentanter som medverkande. - Advisary board, informellt forum där och kommunstyrelsens ordförande samt oppositionsråd möter näringslivsrepresentanter - Aktivt drivande och deltagande i ett flertal näringslivsforum som; Tillväxt Uddevalla, Uddevalla näringsliv, Företagarna, årsmöten flertal branschorganisationer, frukostmöten, workshops osv. - Politisk ledning, majoritet och opposition genomför ett flertal företagsbesök varje månad, tillsammans med näringslivsutvecklare, för utökad kommunikation och relation med företagare i kommunen.

213 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 4(5) Dnr KS 2017/00806 Även samhällsbyggnadsförvaltningens arbete ingår i strukturer för att kunna säkerställa och återkoppla synpunkter från näringslivet. Dessa kopplas till förstärkt och genomfört kvalitetsarbete i myndighetsutövningen. Ledord är snabbspår för byggärenden och förbättrade ärendehanteringssystem. Ovanstående urval bildar stommen för att berörda tjänstemän och kommundirektör, kan skapa strukturerade arbetssätt för att kunna hantera och återkoppla synpunkter från näringslivet. Vad gäller Kontaktcenters verksamhet, tillhör den kommunledningskontorets organisationen. Regelbundna träffar utarbetas mellan företagslotsar och ärendehanteringen på Kontaktcenter. Rutiner är beskrivna kring de dag identifierade frågeställningar, där Kontaktcenter kan ge omedelbara och snabba svar. Komplexa svar förmedlas direkt till den kompetens som företagslotsen besitter i sin roll. Rekommendation 4: Kommunstyrelsen bör säkerställa att de utvecklingsområden som identifierats rapporten kopplat till samverkan med näringslivet hanteras på ett strukturerat sätt. Kommentar Ibland kan upplevelser från näringslivsrepresentanterna vara helt riktiga, men inte överensstämmande med verkligheten. Beroende på kunskap i den intervjuade gruppen, tolkningen hos revisionen, samt upplevelsen hos handläggande tillväxtchef, så krävs förtydligande former på flera plan, vilka pågår med de strukturer som finns i styrmodellen. Därtill organiseras arbetet både via systematiserade arbetsrutiner och via utvecklingsdagar med fokus på både strategiskt arbete framöver och hur detta kontinuerligt kan kopplas till utvecklingsområden, hållbarhet och aktiviteter. En del av revisionens identifierade utvecklingsområden anses besvarade. Övriga utvecklingsområden i revisionsrapporten besvaras nedan; Kommunicera information om näringslivsaktiviteter och utveckla kommunens hemsida. Kommentar Information är alltid svårt. Revisionens påtalade utvecklingspunkt delvis svår att bedöma. Tillväxtavdelningen har inte drivit frukostmöten i egen regi som texten ger utryck för, däremot finns ett samarbete med Uddevalla näringsliv, just vad gäller näringslivsfrukostar. Troligen och möjligen finns det något i detta som säkert kan utvecklas.

214 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 5(5) Dnr KS 2017/00806 En viktig utvecklingspunkt däremot, är kommunens hemsida, vilken nyligen bytt struktur. Där är helt riktigt att näringslivsperspektivet och Tillväxtavdelningens exponering inte är till fylles. Ett utvecklingsarbete med Kommunikationsavdelningen är inlett. Förenkla kontakter mellan kommunen och nystartade företag samt uppföljning av desamma. Kommentar Detta område är redan beskrivet och förmedlat i de svar som revisionen tidigare frågat om inför slutrapporten. Därför beskrivs den text som rekommenderades till denna revisionsrapport; En handlingsplan finns utarbetad med särskilt fokus på hållbarhet hos nystartade företag, inte ännu kommunicerad till näringslivsrepresentanter, då den startar upp januari Är kortfattad presenterad på KS uppsiktsmöte i november. Förkorta handläggningstider och förklara den demokratiska processen. Kommentar Punkten betraktas som mycket viktig för relationen mellan kommun och berörda företag, inklusive det kollektiva kunnandet. Punkten gäller såväl politik, som tjänstemän, som de näringslivsföreträdare som finns närmare våra gemensamma utvecklingsprocesser. En utvecklingsprocess pågår för att visualisera processer, samt producera trycksaker och för att göra informationen på digitala sidor mer tydliga och enkla Peter Larsson Kommundirektör Anders Brunberg Avdelningschef Expediera till Revisorerna

215 Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2017 Uddevalla kommun Granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor

216 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Avgränsning Revisionskriterier Metod Roller och ansvarsområden samt målstyrning Roller och ansvarsområden inom ramen för näringslivsarbetet Målstyrning för näringslivsarbetet Vår bedömning Samverkan inom kommunen och med näringslivet Samverkan inom kommunen Samverkan med näringslivet Rankningar och undersökningar kopplat till näringslivsarbetet Vår bedömning Samlad bedömning Slutsatser Bedömning utifrån revisionsfrågorna Identifierade förbättringsområden och rekommendationer Bilaga 1: Bakgrund Bilaga 2: Revisionskriterier Bilaga 3: Källförteckning... 23

217 Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har EY genomfört en granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt ett ändamålsenligt näringslivsarbete. Granskningen visar att Tillväxtavdelningen vid kommunledningskontoret arbetar med att genomföra kommunstyrelsens beslutade näringslivsåtgärder. Utöver Tillväxtavdelningen arbetar även avdelningen för strategisk samhällsplanering samt samhällsbyggnadsförvaltningen med att skapa förutsättningar för näringslivet i kommunen. Vid Tillväxtavdelningen arbetar bland annat näringslivsutvecklare. Två av näringslivsutvecklarna är tillika företagslotsar och bildar funktionen Företagslots. Företagslotsen leder arbetet i En dörr in som består av representanter från samtliga tillståndsmyndigheter i kommunen. Granskningen visar att representanter från miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll samt bygglov sällan deltar under mötena inom En dörr in. Av granskningen framgår att det är ett utvecklingsområde att tydliggöra vilka förutsättningar som ska råda över tid i kommunen avseende näringslivsarbetet. Granskningen visar att det saknas ett strukturerat arbetssätt för ta emot, hantera och återkoppla på eventuella synpunkter från näringslivet. Det finns till exempel ingen samlad funktion dit företagare kan vända sig med eventuella synpunkter. Ett sådant arbetssätt skulle kunna bidra till att få en samlad översikt över inkomna synpunkter som därefter skulle kunna ligga till grund för den fortsatta utvecklingen av kommunens näringslivsarbete. Utifrån intervju med näringslivsrepresentanter framgår ett antal utvecklingsområden kopplat till samverkan med kommunen. Utvecklingsområdena avser till exempel uppföljning av nystartade företag, bemötande samt proaktivitet vad gäller information. Den samlade bedömningen utifrån syftet och revisionsfrågorna är att kommunstyrelsen i allt väsentligt säkerställt ett ändamålsenligt näringslivsarbete. Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan: Kommunstyrelsen bör utveckla en långsiktig strategi och målbild som tydliggör hur näringslivsklimatet ska utvecklas i kommunen. Kommunstyrelsen bör tillse att samtliga representanter i En dörr in medverkar under mötena. 3

218 Kommunstyrelsen bör skapa ett strukturerat arbetssätt för att ta emot, hantera och återkoppla på synpunkter från näringslivet i kommunen. Kommunstyrelsen bör säkerställa att de utvecklingsområden som identifierats i rapporten kopplat till samverkan med näringslivet hanteras på ett strukturerat sätt. 4

219 1. Inledning 1.1. Bakgrund De förtroendevalda revisorerna har i årets risk- och väsentlighetsanalys bedömt det väsentligt att genomföra en granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor. Bakgrunden till granskningen beskrivs i bilaga Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt ett ändamålsenligt näringslivsarbete. Granskningen inriktas på följande revisionsfrågor: Arbetar kommunstyrelsen med näringslivsfrågor på ett ändamålsenligt sätt, så att kommunens näringslivspolitiska mål kan uppnås? Är organisation och ansvarsområden för näringslivsverksamhet definierade och väl fungerande? Hur är mål och resurser för näringslivsfrågor anpassade till varandra? Sker uppföljning och rapportering av verksamheten och till vem? Hur arbetar kommunen som helhet med näringslivsfrågor, vilket samarbete sker mellan de olika förvaltningarna inom kommunen? Vilka kontakter och vilka forum har kommunstyrelsen med näringslivet? Fungerar samspelet med näringslivet på ett bra sätt? Hur arbetar kommunen med den respons de får från företagarna inom kommunen? Hur arbetar kommunstyrelsen strategiskt för att förbättra näringslivsklimatet? Hur arbetar kommunstyrelsen för att förbättra sin position i Svenskt Näringslivs ranking? 1.3. Avgränsning Granskningen avgränsas till att avse kommunstyrelsen Revisionskriterier 1.5. Metod Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som bildar underlag för granskningens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna för denna granskning framgår av bilaga 2. Granskningen har genomförts genom dokumentstudier, enskilda intervjuer och gruppintervjuer. Intervju- och dokumentförteckning framgår av bilaga 3. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att sakfelsgranska rapporten. 5

220 2. Roller och ansvarsområden samt målstyrning 2.1. Roller och ansvarsområden inom ramen för näringslivsarbetet Av kommunstyrelsens reglemente framkommer att styrelsen är verksamhetsansvarig för näringslivsfrågor. Därtill ansvarar kommunstyrelsen för åtgärder som syftar till att allmänt främja näringslivet i kommunen. Vid kommunledningskontoret finns Tillväxtavdelningen och avdelningen för strategisk samhällsplanering. Tillväxtavdelningen bildades Avdelningen ska arbeta med näringslivsutveckling, tillväxtprojekt, strategisk kompetensförsörjning och samhällsutvecklingsprojekt. På avdelningen arbetar cirka tjugo medarbetare, bland annat tillväxtchef, näringslivsutvecklare och företagslots. Nedan framkommer ett förenklat organisationsschema som visar Tillväxtavdelningen och avdelningen för strategisk samhällsplanerings organisatoriska placering: Figur: Förenklat organisationsschema. Tillväxtchefen leder arbetet vid Tillväxtavdelningen. Utöver tillväxtchefen finns fyra näringslivsutvecklare. Näringslivsutvecklarna ska främja näringslivsklimatet i kommunen genom att till exempel bistå företagare i kontakten med kommunen. Vid intervjuer framgår att näringslivsutvecklarna ska vara dörröppnare till kommunen och stöd för näringslivet. Näringslivsutvecklarna bistår även näringslivet vid frågor avseende personkontakter, tillstånd och allmän vägledning. Näringslivsutvecklarna har olika kompetenser och inriktningar som till exempel besöksnäring, kompetensförsörjning samt innovationssystem och affärsutveckling. Kontakten med företagare sker dels genom företagsbesök. Utöver företagsbesöken ingår tillväxtchefen och näringslivsutvecklarna i olika nätverk. Enligt uppgift genomför näringslivsutvecklarna cirka fem företagsbesök i veckan. Under företagsbesöken informerar näringslivsutvecklarna företagen om vad kommunen kan bistå med samt undersöker på vilket sätt kommunen kan stödja företagaren. Vid intervju med kommunstyrelsens presidium framgår att inrättandet av Tillväxtavdelningen skapat större förutsättningar för dialog och kontakt med näringslivet. 6

221 Av de fyra näringslivsutvecklarna är två tillika företagslotsar och bildar funktionen Företagslots. Företagslotsen ska underlätta för företag att hamna rätt i den kommunala verksamheten samt förmedla kontakter till uppsökande företag. Vid intervju framgår att merparten av de frågor som inkommer till Företagslotsen avser tillståndsfrågor, till exempel utskänkningstillstånd och bygglov. Företagslotsen leder arbetet i En dörr in som består av representanter från samtliga tillståndsmyndigheter i kommunen, till exempel serveringstillstånd, brandskydd, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll och bygglov (se avsnitt 3.1). Gruppen sammanträder cirka en gång i månaden. Utöver Tillväxtavdelningen finns vid kommunledningskontoret avdelningen för strategisk samhällsplanering. Avdelningens ansvarsområden omfattar planering av markanvändning, transportinfrastruktur och kollektivtrafik. Enligt avdelningschefen ska avdelningen arbeta med dessa områden utifrån ett långsiktigt perspektiv. Vid avdelningen arbetar samhälls-, trafik-, miljöoch markstrateger. Flera av avdelningens ansvarsområden påverkar förutsättningarna för näringslivsklimatet i kommunen, till exempel tillgången till mark för företagsetableringar och infrastrukturen. Av Tillväxtavdelningens planeringskort (se avsnitt 2.2) framgår att den enskilt största utmaningen för etableringar är bristande tillgång till industri- och affärsmark. I Tillväxtavdelningens planeringskort finns aktiviteter för att utveckla markkapaciteten. Enligt tillväxtchefen har kommunen i nuläget ingen möjlighet att på kort sikt tillhandahålla mark för större etableringar. För att hantera detta uppger tillväxtchefen att det behövs en strategi för etablering och marktillgång. Utöver de två avdelningarna inom kommunledningskontoret har samhällsbyggnadsnämnden betydelse för näringslivet. Samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning ansvarar för bygglov, miljötillsyn och exploatering. Samhällsbyggnadsförvaltningen har omfattande kontakt med näringslivet mot bakgrund av att förvaltningen ansvarar för myndighetsutövning. Enligt kommundirektören är det ett utvecklingsområde att tydligare förmedla avslag på till exempel ett bygglov på ett respektfullt och förklarande sätt. Detta för att inte förtroendet för kommunen ska påverkas negativt. Vid flera intervjuer framgår att organisationen och ansvarsområden för näringslivsverksamheten uppfattas som tydliga och fungerande Målstyrning för näringslivsarbetet I flerårsplanen framgår tre övergripande mål och totalt åtta prioriterade områden varav ett är direkt kopplat till näringslivsutveckling: Goda förutsättningar för näringslivsutveckling genom till exempel fysisk planering och infrastruktur 7

222 Av kommunfullmäktiges styrkort framgår fem mått som påverkar Tillväxtavdelning, däribland nyetablering av företag, förbättrat företagsklimat och förvärvsarbetande invånare. I kommunstyrelsens styrkort framgår prioriterade områden, strategier samt elva uppdrag och ytterligare två mått som avser Tillväxtavdelningen. Totalt finns elva uppdrag och sju mått som Tillväxtavdelningen ska arbeta med. Utifrån kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens styrkort har Tillväxtavdelningen utarbetat ett planeringskort som innehåller aktiviteter. Aktiviteterna avser till exempel att driva nätverket Tillväxt Uddevalla och bidra till att förenkla företagens kontakt med kommunen. Vidare ska Tillväxtavdelningen arbeta för att skapa snabbare vägar för att hjälpa företag som fastnat i systemet med kontakter i kommunen. Enligt tillväxtchefen är kommunstyrelsens uppdrag tydliga och de aktiviteter avdelningen utarbetat bidrar till att de politiskt beslutade målen nås. Det har genomförts ett arbete med att se över kommunens styrmodell. Enligt kommundirektören har översynen inneburit att det tillkommit prioriterade områden samt strategier och aktiviteter. Det saknas enligt kommundirektören ett perspektiv i styrmodellen som tydliggör det mer långsiktiga perspektivet om år. Under flera intervjuer framgår att Tillväxtavdelningen genomför ett stort antal aktiviteter och projekt. Flera intervjuade menar att det finns en risk att det långsiktiga strategiska näringslivsarbetet åsidosätts till förmån för kortsiktiga aktiviteter och projekt. Vid intervju med näringslivsrepresentanter framgår att det är av stor vikt att det finns en kontinuitet och långsiktighet i kommunens strategiska näringslivsarbete. Detta för att det ska vara tydligt vilka förutsättningar som ska råda i kommunen över tid. Tillväxtavdelningen tilldelades i budget 2017 ett kommunbidrag om cirka 11 mnkr. Vid intervjuer framgår att budgeten för näringslivsutveckling och de personella resurserna upplevs som tillräckliga för att kunna genomföra uppdragen och aktiviteterna. Tillväxtchefen genomför under våren och hösten verksamhetsutvecklingsdagar. Under verksamhetsutvecklingsdagarna samlar tillväxtchefen samtliga medarbetare på Tillväxtavdelningen för att följa upp uppdrag och aktiviteter. Enligt tillväxtchefen bidrar verksamhetsutvecklingsdagarna till att skapa en samsyn och förankring bland medarbetarna kring avdelningens aktiviteter. Kommunstyrelsen erhåller rapportering från Tillväxtavdelningen genom tertialvisa rapporter i enlighet med den ordinarie uppföljningsmodellen. Enligt kommundirektören och kommunstyrelsens presidium ger den ordinarie rapporteringen kommunstyrelsen erhåller en god överblick av näringslivsarbetet. Vidare ingår kommunstyrelsens presidium i näringslivsgruppen. Gruppen består utöver presidiet av kommundirektör, tillväxtchef, avdelningschef för strategisk samhällsplanering samt näringslivsutvecklare. I näringslivsgruppen sker uppföljning av frågor kopplat till näringslivsarbetet. 8

223 Enligt uppgift deltar även representanter från näringslivet vid sammanträdena för att delta i dialogen Vår bedömning Granskningen visar att Tillväxtavdelningen är ansvarig för genomförandet av näringslivsarbetet. Utöver Tillväxtavdelningen arbetar och påverkar avdelningen för strategisk samhällsplanering samt samhällsbyggnadsförvaltningens ansvarsområden förutsättningarna för näringslivsverksamheten. Näringslivsutvecklarna vid Tillväxtavdelningen arbetar med att främja och bistå näringslivet, bland annat i kontakten med kommunen. Under flera intervjuer framgår att organisationen samt roller och ansvar inom näringslivsverksamheten uppfattas som tydliga. Vidare finns uppdrag, mått och aktiviteter som bidrar till att tydliggöra roller och ansvarsområden. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att det i stort finns en tydlig organisation och ansvarsområden för näringslivsverksamheten. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har antagit prioriterade områden, uppdrag och mått som avser Tillväxtavdelningen. Tillväxtavdelningen har i avdelningens planeringskort utifrån kommunfullmäktiges och kommunstyrelsen mål utarbetat aktiviteter. Enligt vår bedömning finns det en tydlig koppling mellan kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens styrkort samt de aktiviteter som Tillväxtavdelningen utarbetat. Utifrån flera intervjuer framgår att det finns en risk för att det mer långsiktiga strategiska näringslivsarbetet åsidosätts till förmån för mer kortsiktiga aktiviteter och projekt. Enligt näringslivsrepresentanterna är det av stor vikt att det är tydligt vilka förutsättningar som ska råda över tid i kommunen avseende näringslivsarbetet. För att ytterligare utveckla näringslivsverksamheten är vår bedömning att kommunstyrelsen bör utveckla en långsiktig strategi och målbild som tydliggör hur näringslivsklimatet ska utvecklas i kommunen. En sådan långsiktig strategi skulle till exempel kunna tydliggöra inriktningen på näringslivsarbetet samt vilka förutsättningar som ska råda över tid. Tillväxtavdelningen genomför årligen verksamhetsutvecklingsdagar för att följa upp aktiviteter och uppdrag. Kommunstyrelsen erhåller inom den ordinarie uppföljningsmodellen tertialvis rapportering av hur Tillväxtavdelningens arbete fortskrider. Därtill erhåller kommunstyrelsens presidium genom näringslivsgruppen återkommande uppföljning av näringslivsarbetet. Vår bedömning är att det sker en uppföljning och rapportering av näringslivsverksamheten till kommunstyrelsen. 9

224 3. Samverkan inom kommunen och med näringslivet 3.1. Samverkan inom kommunen Tillväxtavdelningen är kommunstyrelsens operativa organ för genomförandet av beslutade näringslivsutvecklingsåtgärder. Avdelningen leder och medverkar i flera samverkansprojekt i kommunen, bland annat företagslots, näringslivsgrupp och Uddevalla näringslivsakademi. Utöver lotsfunktionen och näringslivsgruppen sker enligt uppgift återkommande möten mellan till exempel Tillväxtavdelningen samt avdelningen för strategisk samhällsplanering. Enligt flera intervjuade bidrar den samverkan som sker inom kommunen till att utveckla näringslivsklimatet på ett positivt sätt. Inom ramen för arbetet med företagslotsen leder näringslivsutvecklare gruppen En dörr in. En dörr in består av representanter från samtliga tillståndsmyndigheter i kommunen samt en representant från näringslivsorganisationen Företagarna. Målet med En dörr in är att förenkla företagens kontakt med kommunen samt att stödja företagare vid lov- och tillståndsansökningar. Vidare ska En dörr in utveckla förutsättningarna för samverkan inom kommunen och mellan de kommunala verksamheter som ingår. Vid intervjuer framgår att närvaron från vissa verksamheter vid mötena inom En dörr in är ett utvecklingsområde. Enligt uppgift deltar sällan representanter från miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll samt bygglov vid mötena. Detta kan medföra att samverkan inom ramen för En dörr in påverkas på ett negativt sätt. I näringslivsgruppen finns enligt kommunstyrelsens presidium möjlighet att föra dialog kring kommunens näringslivsutvecklingsarbete. Vid intervjuer framgår att dialogen i näringslivsgruppen bidrar till att skapa en samsyn och förankring kring utvecklingen av näringslivsarbetet. Tillväxtavdelningen har en representant i Uddevalla näringslivsakademi som leds av barn- och utbildningsförvaltningen. Näringslivsakademin består av representanter från kommunen, näringslivet och Arbetsförmedlingen. Akademins uppdrag är att skapa samverkan mellan skolan och näringslivet. Vidare ska näringslivsakademin öka tillväxten, sänka ungdomsarbetslösheten och öka anställningsbarheten bland unga. Inom ramen för akademin besöker näringslivet skolor för att berätta om olika yrken. Vidare lämnar företagare in problemformuleringar som sedan elever i skolan medverkar för att lösa. Därtill genomförs ytterligare projekt och aktiviteter inom akademin såsom Ung Företagsamhet (UF) och Innovationsmässan. Vid intervju med företagslots och kommundirektör framgår att samhällsbyggnadsförvaltningen utsett ett antal handläggare som ska arbeta med att 10

225 handlägga företagares ansökningar. Enligt företagslotsen syftar arbetssättet till att öka servicen till företagare samt att skapa en tydligare väg in för näringslivet till samhällsbyggnadsförvaltningen. Tillväxtchefen och förvaltningscheferna ingår i kommundirektörens ledningsgrupp (KDLG). I ledningsgruppen diskuteras enligt uppgift bland annat strategiska näringslivsfrågor. Detta bidrar till att förankra och skapa en samsyn inom ramen för kommunens näringslivsarbete Samverkan med näringslivet Vid intervju med kommunstyrelsens presidium framgår att ordföranden genomför cirka företagsbesök årligen. Syftet med besöken är att få en större förståelse för hur näringslivet uppfattar kommunen och undersöka hur kommunen kan stödja näringslivet. Vidare deltar kommunstyrelsens presidium vid frukosttillfällen och seminarium som kommunen arrangerar och där näringslivet deltar. Enligt kommunstyrelsens presidium är det ett utvecklingsområde att öka närvaron från näringslivet vid frukostseminarierna. Vid gruppintervju med näringslivsrepresentanter framgår att det inte är tydligt vad som är målet med frukostseminarierna samt vad seminarierna ska bidra till. Enligt näringslivsrepresentanterna behöver detta tydliggöras om närvaron från näringslivet ska öka. Vid intervjuer framgår att det saknas ett tydligt arbetssätt för att ta emot, hantera och återkoppla på eventuella synpunkter från företagare. Synpunkter kan till exempel inkomma till Tillväxtavdelningen via näringslivsutvecklarna, via kommunstyrelsens företagsbesök eller till samhällsbyggnadsförvaltningen vid hantering av lov och tillstånd. Vidare framgår att kommunens Kontaktcenter inte upplevs fungera på ett tillfredställande sätt. Kontaktcentrets uppdrag och funktion upplevs till exempel inte som tydligt. Under gruppintervju med näringslivsrepresentanter framgår att det är enkelt att komma i kontakt med kommunen när man som företagare blivit etablerad och bedrivit verksamhet under en längre tid. Intervjuade företagare har upparbetat kontakter med politiker och tjänstepersoner och väljer därav att kontakta dessa direkt vid frågor. Vidare framgår att tjänstepersoner och politiker i stor omfattning svarar snabbt på e-post vilket upplevs som respektfullt och positivt. Utifrån gruppintervjun med näringslivsrepresentanter framgår ett antal utvecklingsområden vad gäller samverkan mellan kommunen och näringslivet. Utvecklingsområdena beskrivs nedan Kommunicera information om näringslivsaktiviteter och utveckla kommunens hemsida Enligt näringslivsrepresentanterna är det tidvis en utmaning att hitta information om näringslivsaktiviteter och Tillväxtavdelningen på kommunens hemsida. Till exempel framgår att näringslivsfrukostarna inte marknadsförs 11

226 på ett tydligt sätt. Det upplevs vidare inte tydligt vad som är syftet och målet med vissa aktiviteter. Vidare framgår att informationen om Tillväxtavdelningen på kommunens hemsida är ett utvecklingsområde. Tillväxtavdelningen upplevs som anonym. Det uppges inte vara enkelt för mindre nyetablerade företag att hitta information om vad avdelningen kan bistå med. Därtill bör kommunen enligt näringslivsrepresentanterna via hemsidan i större omfattning informera om pågående och genomförda näringslivsprojekt och aktiviteter. Detta för att tydligare kommunicera vad kommunen arbetar med Förenkla kontakten mellan kommunen och nystartade företag samt följ upp nystartade företag Det är en utmaning att som ny företagare i kommunen etablera kontakter och förstå vem i kommunen företagare ska kontakta vid frågor. Vidare framgår att det uppfattas som svårt för nyetablerade företag att komma i kontakt med kommunen. För att underlätta för mindre nystartade företag bör Tillväxtavdelningen enligt näringslivsrepresentanterna tydligare arbeta med att följa upp hur nyetablerade företag utvecklas den första tiden. Detta för att till exempel informera om vad kommunen kan bistå med och hur kommunen arbetar med att stödja företagare Förkorta handläggningstider och förklara den demokratiska processen Myndighetsutövande verksamheter bör arbeta mer med att förklara hur processer för olika lov och tillstånd fungerar. Detta för att öka förståelsen för handläggningen. Vidare framgår att näringslivsrepresentanterna i större omfattning önskar att få stöd för att säkerställa att ansökningar är kompletta vid till exempel bygglovsansökningar. Detta för att undvika långa handläggningstider. Långa handläggningstider påverkar enligt näringslivsrepresentanterna förtroendet för kommunen Utveckla bemötandet och var proaktiva med information till företagare Vid besök och i telefonkontakt med tjänstepersoner är bemötandet och servicen ett utvecklingsområde. Under gruppintervjun framgår att ett negativt bemötande bidrar till att skapa en känsla av att företagaren inte är välkommen i kommunen. Detta påverkar näringslivsklimatet negativt. Bemötandet och servicen uppges vara särskilt viktig vid kontakt med nystartade företag. Detta för att företaget ska få en positivt första intryck av kommunen. Enligt näringslivsrepresentanterna bör kommunen arbeta mer med att informera berörda företagare vid till exempel om- eller nybyggnationer som 12

227 påverkar företagarens verksamhet. Detta kan till exempel avse ombyggnationer av gator där företagarens verksamhet är lokaliserad Skapa långsiktighet i beslut och förutsättningar kopplade till näringslivsklimatet Långsiktighet och kontinuitet i kommunens näringslivsarbete är enligt näringslivsrepresentanterna viktigt. Detta för att skapa förtroende och förståelse för hur näringslivsarbetet genomförs. Enligt näringslivsrepresentanterna bör beslut som avser näringslivsarbetet vara av mer långsiktig karaktär så att företagarna vet vilka förutsättningar som ska råda i kommunen över tid. Vid framtagande av strategier och planer som näringslivet utarbetar tillsammans med kommunen är det enligt näringslivsrepresentanterna av stor vikt att fastställda tidsplaner hålls. Om näringslivet bidrar enligt fastställd tidsplan förväntas även att kommunen följer tidsplanen. Detta kan till exempel avse att kommunen politiskt fastställer strategier eller planer i enlighet med kommunicerad tidsplan. Om kommunen inte följer tidsplanen påverkas samverkan och förtroendet för kommunen enligt näringslivsrepresentanterna på ett negativt sätt Skapa förståelse för den kommunala särarten i näringslivet Den kommunala verksamheten styrs utifrån lagar och förordningar samt lokala beslut såsom policys och riktlinjer. Under gruppintervjun framgår att det finns ett behov av att i näringslivet få en större förståelse för den kommunala särarten. Detta avser bland annat förståelsen för myndighetsutövning, överklagandeprocesser, lov och tillstånd och den kommunala organisationen. Sådana kunskaper skulle kunna bidra till att skapa en större förståelse för kommunens arbetssätt och beslut Rankningar och undersökningar kopplat till näringslivsarbetet Av kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens styrkort framgår måttet Förbättrat företagsklimat. Måttet följs upp utifrån Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) undersökning Insikt. Vidare analyserar enligt uppgift Tillväxtavdelningen tillsammans med Svenskt Näringsliv årligen resultatet i undersökningen Företagsklimat. Detta sker genom att Tillväxtavdelningen och Svenskt Näringsliv tillsammans bjuder till träffar för att presentera, följa upp och analysera resultatet. Vid intervjuer framgår att fördelarna med Insikt jämfört med Företagsklimat är att enbart företagare som haft kontakt med kommunen deltar i undersökningen. Vidare framgår att frågorna i Insikt avser områden som kommunen har ansvar för och kan påverka, till exempel bemötande, tillgänglighet, information och kompetens. Mot bakgrund av detta följs företagsklimatet i kommunen upp och analyseras utifrån SKL:s 13

228 undersökning Insikt i styrmodellen. I nedanstående tabell framgår kommunens resultat i mätningarna Insikt och Företagsklimat sedan : Mätning / ÅR SKL:s Insikt Företagsklimat Tabell: Resultat i mätningarna Insikt (SKL) och Företagsklimat (Svenskt Näringsliv). Insikt publiceras vartannat år. I den senaste Insikt-undersökningen erhöll Uddevalla ett index om 72 vilket är över snittresultatet i undersökningen. Enligt tillväxtchefen ska de aktiviteter som Tillväxtavdelningen genomför bidra till att förbättra företagsklimatet i enlighet med kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens mått. Genom att resultatet i Insikt är ett fastställt mått analyseras och följs resultatet i undersökningen upp inom ramen för den ordinarie uppföljningsmodellen. I kommunstyrelsens delårsrapport per augusti 2017 beskrivs ett flertal pågående projekt för att utveckla näringslivsklimatet. Därtill framgår att det sker en nära samverkan med näringslivsorganisationen Företagarna. Kommunens placering i Svenskt Näringslivs undersökning visar en negativ trend. Uddevalla rankades 2012 på plats 145 och under 2017 på plats Vår bedömning Granskningen visar att flera förvaltningar arbetar med projekt och aktiviteter samt samverkar inom ramen för dessa. Exempelvis finns näringslivsakademin, En dörr in, näringslivsgruppen och Ung Företagsamhet. Därtill förs enligt uppgift samtal om näringslivsarbetet i kommundirektörens ledningsgrupp där representanter från samtliga förvaltningar återfinns. Det finns ett samarbete mellan de olika förvaltningarna vilket vi menar är positivt. Vi noterar dock att närvaron från vissa verksamheter vid mötena under En dörr in är ett utvecklingsområde. Enligt uppgift deltar sällan representanter från miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll samt bygglov. Vår bedömning är att kommunstyrelsen bör säkerställa att samtliga representanter inom En dörr in medverkar vid mötena. Detta för att tillse att samverkan inom ramen för En dörr in fungerar på ett tillfredställande sätt. Kommunstyrelsens ordförande genomför enligt uppgift ett stort antal företagsbesök årligen. Vidare deltar kommunstyrelsens presidium i näringslivsfrukostar och seminarier där även representanter från näringslivet deltar. Vi konstaterar att representanter från kommunstyrelsen återkommande i olika former träffar representanter från näringslivet. Granskningen visar att det saknas ett strukturerat arbetssätt för ta emot, hantera och återkoppla på eventuella synpunkter från näringslivet. Det finns 1 I Insikt ges kommunen ett nöjd-kund-index om och i Företagsklimat rankas kommunen bland Sveriges 290 kommuner. 14

229 till exempel ingen samlad funktion dit företagare kan vända sig med eventuella synpunkter. Enligt vår bedömning bör kommunstyrelsen skapa ett strukturerat arbetssätt för att ta emot, hantera och återkoppla på synpunkter från näringslivet. Ett sådant arbetssätt skulle kunna bidra till att få en samlad översikt över inkomna synpunkter som därefter skulle kunna ligga till grund för den fortsatta utvecklingen av kommunens näringslivsarbete. Av granskningen framgår att samverkan med näringslivet i stort fungerar på ett tillfredställande sätt men att det finns utvecklingsområden. Vi konstaterar utifrån gruppintervjun med företagare att det upplevs som enklare att komma i kontakt med kommunen och få hjälp när man som företagare är etablerad och bedrivit sin verksamhet under en längre tid. Vår bedömning är att kommunstyrelsen bör beakta de utvecklingsområden som framgår i rapporten vad gäller samverkan med näringslivet. Detta för att utveckla samverkan samt förtroendet mellan näringslivet och kommunen. Kommunfullmäktige har i styrkortet antagit ett mått om ett förbättrat näringslivsklimat baserat på SKL:s undersökning Insikt. Måttet framgår även i kommunstyrelsens styrkort. Tillväxtavdelningen genomför aktiviteter och projekt som syftar till att förbättra näringslivsklimatet i enlighet med måttet. Vi noterar att kommunens index i den senaste Insikt-undersökningen utvecklades positivt med nio indexpunkter till 72. Enligt SKL är detta ett högt index 2. Vidare bjuder tillväxtavdelningen årligen tillsammans med Svenskt Näringsliv in till träffar för att presentera, analysera och följa upp resultatet i undersökningen Företagsklimat. Vår bedömning är att kommunstyrelsen arbetar med att utveckla näringslivsklimatet och följer upp arbetet utifrån SKL:s undersökning Insikt. Detta är enligt vår mening är positivt. 2 Ett index om klassificeras i SKL:s undersökning som ett högt betyg. 15

230 4. Samlad bedömning 4.1. Slutsatser Utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning är vår sammanfattande bedömning att kommunstyrelsen i allt väsentligt säkerställt ett ändamålsenligt näringslivsarbete. Vi bedömer dock att det finns vissa utvecklingsområden kopplat till långsiktighet i näringslivsarbetet, hantering av synpunkter från näringslivet samt samverkan med näringslivet. Detta för att säkerställa en tillfredställande ledning, styrning, uppföljning och kontroll Bedömning utifrån revisionsfrågorna Revisionsfrågor Arbetar kommunstyrelsen med näringslivsfrågor på ett ändamålsenligt sätt, så att kommunens näringslivspolitiska mål kan uppnås? Är organisation och ansvarsområden för näringslivsverksamhet definierade och väl fungerande? Hur är mål och resurser för näringslivsfrågor anpassade till varandra? Bedömning Granskningen visar att kommunstyrelsen i allt väsentligt har säkerställt ett ändamålsenligt näringslivsarbete. Näringslivsarbetet bidrar enligt vår bedömning till att de politiskt beslutade målen kan uppfyllas. Av granskningen framkommer dock ett antal utvecklingsområden vilka beskrivs i tabellen nedan. Tillväxtavdelningen arbetar med att genomföra kommunstyrelsens beslutade näringslivsåtgärder. Vidare arbetar avdelningen för strategisk samhällsplanering och samhällsbyggnadsförvaltningen med att skapa förutsättningar för näringslivsverksamhet i kommunen. Vår bedömning är att det i stort finns en tydlig organisation och ansvarsområden för näringslivsverksamheten. Det finns prioriterade områden, uppdrag och mått som avser Tillväxtavdelningen. Avdelningen har utifrån fastställda uppdrag och mått utarbetat ett planeringskort som innehåller aktiviteter för att nå de politiskt beslutade målen. Av granskningen framgår att budgeten och de personella resurserna för näringslivsverksamheten uppfattas som tillräckliga för att genomföra beslutade uppdrag och aktiviteter. 16

231 Enligt vår bedömning finns det en tydlig koppling mellan kommunstyrelsens styrkort och de aktiviteter som Tillväxtavdelningen utarbetat. Sker uppföljning och rapportering av verksamheten och till vem? Hur arbetar kommunen som helhet med näringslivsfrågor, vilket samarbete sker mellan de olika förvaltningarna inom kommunen? Vilka kontakter och vilka forum har kommunstyrelsen med näringslivet? Hur arbetar kommunen med den respons de får från företagarna inom kommunen? Tillväxtavdelningen genomför årligen verksamhetsutvecklingsdagar för att följa upp aktiviteter och projekt. Kommunstyrelsen erhåller genom näringslivsgruppen och den ordinarie uppföljningsmodellen information och rapportering om hur näringslivsarbetet fortskrider. Vår bedömning är att det sker en uppföljning och rapportering av näringslivsverksamheten till kommunstyrelsen. Granskningen visar att det genomförs projekt och aktiviteter samt samverkan inom ramen för dessa. Exempel på aktiviteter och projekt är näringslivsakademin, näringslivsgruppen, En dörr in och Ung Företagsamhet. Av granskningen framgår dock att representanter från miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll samt bygglov sällan deltar under mötena inom En dörr in. Enligt vår bedömning bör kommunstyrelsen säkerställa att samtliga representanter inom En dörr in medverkar vid mötena. Kommunstyrelsens ordförande genomför enligt uppgift ett stort antal företagsbesök årligen. Vidare deltar kommunstyrelsens presidium vid företagsfrukostar och seminarium där näringslivet deltar. Vi konstaterar att representanter från kommunstyrelsen återkommande i olika former träffar näringslivsrepresentanter. Granskningen visar att det saknas ett strukturerat arbetssätt för att ta emot, hantera och återkoppla på eventuella synpunkter från näringslivet. Ett sådant arbetssätt kan bidra till att få en samlad översikt över inkomna synpunkter som därefter kan ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Vår bedömning är att kommunstyrelsen bör skapa ett strukturerat arbetssätt för att ta emot, hantera och återkoppla på synpunkter från näringslivet. 17

232 Fungerar samspelet med näringslivet på ett bra sätt? Hur arbetar kommunstyrelsen strategiskt för att förbättra näringslivsklimatet? Hur arbetar kommunstyrelsen för att förbättra sin position i Svenskt Näringslivs ranking? Av granskningen framgår att samverkan med näringslivet i stort fungerar på ett tillfredställande sätt. Utifrån gruppintervjun med näringslivsrepresentanter framgår dock ett antal utvecklingsområden. Vår bedömning är att kommunstyrelsen bör säkerställa att de utvecklingsområden som framgår i rapporten avseende samverkan med näringslivet hanteras på ett strukturerat sätt. Granskningen visar att det finns en risk för att det mer långsiktiga strategiska näringslivsarbetet åsidosätts till förmån för mer kortsiktiga aktiviteter och projekt. Enligt näringslivsrepresentanterna är det viktigt att det finns en långsiktighet i näringslivsarbetet som tydliggör vilka förutsättningar som ska råda i kommunen över tid. Vår bedömning är att kommunstyrelsen bör utveckla en långsiktig strategi och målbild som tydliggör hur näringslivsklimatet ska utvecklas i kommunen. Tillväxtavdelningen bjuder årligen tillsammans med Svenskt Näringsliv in till träffar för att presentera, analysera och följa upp resultatet i undersökningen Företagsklimat. Vidare finns ett mått som avser Förbättrat företagsklimat i styrmodellen som följs upp och analyseras utifrån SKL:s undersökning Insikt. De prioriterade områden, uppdrag, mått och aktiviteter som finns avseende näringslivsarbetet ska bidra till att förbättra företagsklimatet utifrån måttet. Enligt vår bedömning arbetar kommunstyrelsen med att utveckla näringslivsklimatet och följer upp arbetet utifrån SKL:s undersökning Insikt Identifierade förbättringsområden och rekommendationer Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan: Kommunstyrelsen bör utveckla en långsiktig strategi och målbild som tydliggör hur näringslivsklimatet ska utvecklas i kommunen. Kommunstyrelsen bör tillse att samtliga representanter i En dörr in medverkar under mötena. 18

233 Kommunstyrelsen bör skapa ett strukturerat arbetssätt för att ta emot, hantera och återkoppla på synpunkter från näringslivet i kommunen. Kommunstyrelsen bör säkerställa att de utvecklingsområden som identifierats i rapporten kopplat till samverkan med näringslivet hanteras på ett strukturerat sätt. Göteborg den 20 december 2017 Ludwig Reismer Certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB Liselott Daun Certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB Mikaela Bengtsson Certifierad kommunal yrkesrevisor Kvalitetssäkrare Ernst & Young AB 19

234 Bilaga 1: Bakgrund Kommunrevisorerna i Uddevalla kommun har beslutat att avropa en granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor. Näringslivsfrågor berör en stor del av kommunens organisation. Utöver kommunledningen, berörs de som arbetar med mark och fysisk planering, de som arbetar med tillståndsgivning (allt från bygglov och miljö till alkoholtillstånd) samt utbildning och arbetsmarknad. Det är väsentligt att kommunen har en effektiv och ändamålsenlig näringslivsorganisation som arbetar tillsammans mot en gemensam vision och uppsatta mål. Ett bra företagsklimat skapar förutsättningar att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Det har avgörande betydelse för tillväxten, jobben och välfärden. Forskning visar att i kommuner där medborgare känner stort förtroende för den lokala demokratins sätt att fungera finns också ett gynnsamt klimat för företag att växa och utvecklas. Av kommunstyrelsens reglemente framkommer att kommunstyrelsen är verksamhetsansvarig för näringslivsfrågor. Vidare framkommer att kommunstyrelsen ansvarar för åtgärder som allmänt syftar till att främja bland annat näringslivet i kommunen. I Flerårsplan framkommer åtta prioriterade områden för perioden. Ett av de prioriterade områdena avser att skapa goda förutsättningar för näringslivsutveckling i kommunen. För att lyckas med detta krävs enligt flerårsplanen en aktiv samverkan mellan kommunen och företagen. Vidare ska det finnas möjligheter för lokala företag att expandera genom större lokaler eller ny mark. Vid kommunledningskontoret finns en tillväxtavdelning som leds av en avdelningschef. Vid tillväxtavdelningen arbetar näringslivsutvecklare som ska stödja och utveckla näringslivet i kommunen. Tillväxtavdelningen ansvarar utöver näringslivsutvecklingen även för tillväxtprojekt och samhällsutvecklingsfrågor. Vid tillväxtavdelningen finns även en företagslots. Företagslotsen ska bland annat arbeta med att förenkla lokala företags kontakt med kommunen samt bistå företagare vid nyetablering, omlokalisering och expandering. I Svensk näringslivs undersökning Företagsklimat 2016 placerar sig Uddevalla på plats 230 i totalrankingen av Sveriges 290 kommuner. Detta innebär att kommunen minskat med 80 placeringar från Mest missnöjda är företagarna enligt undersökningen med kommunens tillämpning av lagar och regler där kommunen hamnar på plats 252. Vidare hamnade Uddevalla på placering 251 vad gäller företagarnas upplevelse av konkurrens från kommunens verksamheter mot de privata företagen. EY har tidigare genomfört granskningar av näringslivsarbetet i bland annat Tanum och Alingsås kommun. Granskningarna syftade till att bedöma om 20

235 det fanns ett ändamålsenligt arbetssätt vad gäller näringslivsarbetet samt att bedöma om det fanns tillfredställande former för service och bemötande gentemot det lokala näringslivet I God revisionssed i kommunal verksamhet framgår de grunder som revisorerna använder när de bedömer ansvarstagande i styrelse och nämnder. Ansvarsgrunder som är aktuella i denna granskning är bland annat risken för bristande ledning, styrning, uppföljning och kontroll. 21

236 Bilaga 2: Revisionskriterier Kommunallagen Enligt 6 kap 7 kommunallagen har nämnderna ansvar för att var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Likaså ska nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Reglemente för kommunstyrelsen Av kommunstyrelsens reglemente framgår att kommunstyrelsen är verksamhetsansvarig för näringslivsfrågor. Därtill ansvarar kommunstyrelsen för åtgärder som syftar till att allmänt främja näringslivet i kommunen. Flerårsplan I Flerårsplan framgår kommunfullmäktiges styrkort samt prioriterade områden som avser bland annat näringslivsarbetet. Ett av de prioriterade områdena är att skapa goda förutsättningar för näringslivsutveckling genom till exempel fysisk planering och infrastruktur. Utifrån det prioriterade området framgår i styrkortet ett antal mått, till exempel förbättrat företagsklimat, nya företag per 1000 invånare samt förvärvsarbetande invånare. Kommunstyrelsens styrkort Kommunstyrelsen har utarbetat ett styrkort som bland annat innehåller strategier, uppdrag och mått som avser näringslivsverksamheten. Tillväxtavdelningen ska arbeta med strategierna, uppdragen och måtten. Utifrån kommunstyrelsens styrkort har tillväxtavdelningen utarbetat aktiviteter för att genomföra de politiskt beslutade målen. 22

237 Bilaga 3: Källförteckning Intervjuförteckning Intervju med tillväxtchef, Gruppintervju med tre näringslivsutvecklare, Intervju med företagslots tillika näringslivsutvecklare, Gruppintervju med kommunstyrelsens presidium, Intervju med kommundirektör, Intervju med avdelningschef för strategisk samhällsplanering, Intervju med näringslivsutvecklare, Gruppintervju med fem näringslivsrepresentanter, Dokumentförteckning Delårsrapport 2017 för kommunstyrelsen. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 innehållande bland annat kommunfullmäktiges styrkort. Informationsblad avseende företagslots. Kommunstyrelsens styrkort Kommunstyrelsens verksamhetsplan Mått för Tillväxtavdelningen. Planeringskort 2016 och 2017 för Tillväxtavdelningen. Reglemente för kommunstyrelsen. 23

238 Kommunens revisorer Till: Kommunstyrelsen Granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun genomfört en granskning av kommunens arbete med näringslivsfrågor. Granskningens syfte har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt ett ändamålsenligt näringslivsarbete. Den samlade bedömningen utifrån syfte och revisionsfrågor är att kommunstyrelsen i allt väsentligt säkerställt ett ändamålsenligt näringslivsarbete. I granskningen framkommer dock utvecklingsområden kopplat till bland annat långsiktighet i näringslivsarbetet, hantering av synpunkter från näringslivet och samverkan med näringslivet. Granskningsrapporten innehåller fyra rekommendationer och översänds med önskemål att senast den 20 mars 2018 erhålla ett svar på vilka åtgärder som kommunstyrelsen ämnar vidta med anledning av rekommendationerna som redovisas i rapporten på sidan 18-19: Kommunstyrelsen bör utveckla en långsiktig strategi och målbild som tydliggör hur näringslivsklimatet ska utvecklas i kommunen. Kommunstyrelsen bör tillse att samtliga representanter i En dörr in medverkar under mötena. Kommunstyrelsen bör skapa ett strukturerat arbetssätt för att ta emot, hantera och återkoppla synpunkter från näringslivet i kommunen. Kommunstyrelsen bör integrera Kontaktcenter i arbetet och säkerställa kompetens i denna organisation. Kommunstyrelsen bör säkerställa att de utvecklingsområden som identifierats i rapporten kopplat till samverkan med näringslivet hanteras på ett strukturerat sätt. Svar önskas elektroniskt till kommunrevisionens ordförande, thomas.ottosson@uddevalla.se. Uddevalla den 20 december 2017 Thomas Ottosson Ordförande Mauritz Eliasson Vice ordförande

239 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2018/00178 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon Årsredovisning, revisionsberättelse samt granskningsrapport 2017 för Regionteater Väst AB Sammanfattning Regionteater Väst AB har lämnat årsredovisning och revisionsberättelse för år 2017 för godkännande och beviljande av ansvarsfrihet. Det ekonomiska resultatet 2017 blev kronor. Revisorerna bedömer att bolagets verksamhet i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Revisorerna bedömer också att bolagets verksamhet har bedrivits i enlighet med ändamålet i bolagsordning och ägardirektiv samt i enlighet med de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Revisorerna tillstyrker att styrelsens ledamöter och verkställande direktör beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Granskningsrapport för år 2017 för Regionteater Väst AB, Revisionsberättelse Regionteater Väst AB, Årsredovisning 2017 Regionsteater Väst AB. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2017 för Regionteater Väst AB, samt att med hänvisning till revisorernas skrivelse bevilja styrelsens ledamöter och verkställande direktör ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. Peter Larsson Kommundirektör Annica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till Regionteater Väst AB

240 .,...,.,. VÄSTRA y GÖTALANDSRECION.EN Lekmannarevisorerna i Regionteater Väst AB, Uddevalla kommun och Västra Götalandsregionen Till -årsstämman i Regionteater Väst AB, organisationsnummer kommunfullmäktige i Uddevalla kommun - regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen Granskningsrapport för år 2017 Vi, av fullmäktige i Västra Götalandsregionen och Uddevalla kommun utsedda lekmannarevisorer, har granskat Regionteater Väst AB:s verksamhet under år Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorerna ansvarar för att granska verksamhet och intern kontroll samt prövar om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens och regionens revisionsreglemente, samt utifrån bolagsordning och av bolagsstämman fastställda ägardirektiv. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer också att bolagets verksamhet har bedrivits i enlighet med ändamålet i bolagsordning och ägardirektiv samt i enlighet med de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten., evaila den 14 februari 2018 J.! Lekmannarevisor Uddevalla kommun Bo-Lennart Bäcklund Lekmannarevisor Västra Götalandsregionen

241 p wc Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Regionteater Väst, org.nr Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Regionteater Väst för år Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Regionteater Västs finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Grundför uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Regionteater Väst enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt ärsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. En ytterligare beskrivning av värt ansvar för revisionen av årsredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. 1 av2

242 p wc Rapport om andra krav enligt lagar och andra rorfattningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Regionteater Väst för år 2017 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grundför uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förmll;:mrlr. till Regionteater Väst enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömnil:)g av om utdelningen ärförsva:rlig med hänsyn till de krav som bolagets verksarnhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsoliderings behov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och fö:rvaltuingen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och l:>land annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis toratt med en nmhg grad av säkerhet kunna beciöma urn någon ~LyrelseleuamuL elle1 vtak:,ii:tll<uhle direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet motbolaget på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en bög grad av säkernet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. Trollhättan den 19 februari 2018 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB ~A/J Daniel Larsson Auktoriserad revisor 2 av2

243 Regionteater Väst AB (23) styrelsen och verkställande direktören för Regionteater Väst AB UDDEVALLA KOMMUN Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Org. Nr ~ 2 3. får härmed avge Oiarienr ÅRSREDOVISNING för verksamhet och räkenskaper 1 januari - 31 december 2017 Innehåll sida FÖRVAL TNINGSBERÄTIELSE/ SAMMAN FA TINING 3 ÖVERGRIPANDE UPPDRAG &: PERSPEKliV 3 KONST &: PRODUKTION 4 PUBLIK, KOMMUNIKATION &: PEDAGOGIK 5 SAMVERKAN LOKALT, REGIONALT, NATIONELLT &: INTERNATIONELLT 10 ORGANISATION &: PERSONAL 11 EKONOMI 12 REsULTATRÄKNING 14 BALANSRÄKNING 15. REDOVISNINGSPRINCIPER &: BOKSLUTSKOMMENTARER 17 NOTER 20 UNDERSKRIFTER ~ 23 2

244 Regionteater Väst AB (23) FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE/ SAMMANFATTNING Föreställningar & Samverkan Regionteater Väst (RTV) har under året producerat 6 nya dans- och teaterföreställningar, repriserat 5 och genomfört omfattande turneer i Västra Götaland samt gästspel nationellt. Många gästspel har tagits emot på de egna.scenerna i Uddevalla och Borås. Den konstnärliga utvecklingen och publikens deltagande är centrum i vår verksamhet tillsammans med engagemanget i samhällsfrågor ochbarns villkor och livssituation. Den awikande meningen (från 2015) hade äran att spela på Scenkonstbiennalen i Norrköping i maj. Tillsammans med Bohuslän Big Band genomförde vi samproduktionen Antarktis. Regionteater. Väst fungerar som kunskaps- och resurscentrum och samverkar med ett stort antal fria aktörer, institutioner och kommuner. Scenkonst för alla barn & unga 2017 har vi mött drygt personer ( år 2016) genom föreställningar och andra aktiviteter, varav ca ( år 2016) är barn och unga. Avtal om scenkonst i kommuner, där kommuner som tecknar avtal med Regionteater Väst garanterar alla barn i grundskolan minst ett scenkonstbesök per elev och år, fungerar: väl för både kommunerna och. RTV. strukturerna för att ta emot scenkonst på turne i skolorna i regionen stärks. Ekonomi i balans Ekonomin är i balans. Regionteater Väst visar ett överskott 2017 på 762 tkr kronor som läggs till det balanserade resultatet. ÖVERGRIPANDE UPPDRAG & PERSPEKTIV Regionteater Väst skapar scenkonst som är tillgänglig och utmanande och som i tilltal och ämnesval når en ung publik. Verksamheten riktar sig till barn och unga och vi arbetar nära skolan i.regionens kommuner. Delaktighet är en självklarhet. Alla föreställningar turnerar. Regionteater Väst har uppdrag från Västra Götalandsregionen (ägare till 91 %) och från Uddevalla Kommun (ägare till 9 %) och sätet är i Uddevalla. Bolaget har under. året fått en ny styrelseledamot, då en tidigare ledamot avsagt sig sin plats.. Under 2017 har vi satsat stort för att öka danskonstens utrymme i Västra Götaland och 'vuxnas tillgång till den, i.samarbete med övriga aktörer inom VGRs Dansyftet (tidig(;lre Danssats~aingen)..satsningen resulterade i många fler dansföreställningar riktade till vuxna än tidigare, både i Uddevalla och Borås väljer vi att lämna. projektet då vi vid uppföljning av uppdraget konstaterat att satsningen genomförts på bekostnad av den unga publiken och vårt huvuduppdrag. Regionteater Väst kan~ '.- 3

245 Regionteater Väst AB (23) inte med nuvarande ekonomisk ram också driva gästspelsscener för vuxna. Vi väljer att fokusera på vår unga publik och rikta våra resurser till den. Nytt uppdrag från Västra Götalandsregionen som gäller har tagits fram under året. Vi arbetar med ett intersektionellt perspektiv Verksamheten på Regionteater Väst ska vara jämställd, tillgänglig och fri från diskriminering. Under 2017 utvecklade vi formerna för det arbetet inom bolaget i enlighet med skärpningarna i diskrimineringslagen. Från och med hosten 2017 satsar bolaget, liksom hela branschen med Svensk Scenkonst och Teaterförbundet i täten, på konkreta och kraftfulla åtgärder för att en gång för alla bli av med trakasserier och sexuella trakasserier på våra arbetsplatser. #metoo och de efterföljande branschuppropen ställer krav på och ger kraft till varaktig förändring. Vi har fullföljt arbetet med att lösa de "enkelt avhjälpta hinder" vi haft i våra egna lokaler, det arbetet färdigställdes under Miljö Regionteater Västs arbete för en hållbar utveckling är systematiser~t och utgår från miljökommitterl. Transporter, tillverkning, ke111ikalier, el och värm'e är de områden som vi har under särskild bevakning i syfte att ytterligare minska verksainhetens miljöpåverkan. Miljömålen uppdateras varje år och all ny personal utbildas i bolagets Miljöpolicy. Under 2017 har vi satt in rörelsedetektorer i alla offentliga utrymmen på teatern i Borås samt bytt ut all industriarmatur mot ledbelysning. Vi har även. fortsatt arbetet med att utvecklat vår hemsida, bland annat med avsikt att ytterligare kunna minska antalet trycksaker. Detsamma.gäller antalet virtuella möten via internetbaserade verktyg som Skype, något som minskat resandet. Vidare jobbar vi ständigt med att öka mängden återvunnet och återanvänt material i produktion. Förväntat resultat 2017 Verksamheten på Regionteater Väst ska vara jämställd, tillgänglig och fri från diskriminering. Uppnått.... Regionteater Väst ska vara en öppen och tillgänglig institution i dialog med vår' publik,. andra konstnärer, kommuner med flera. Uppnått. Verksamhetens negativa miljöpåverkan ska minska. Uppnått. Danskonstens utrymme i Borås kommun ska växa. Uppnått. KONST & PRODUKTION Vår rika repertoar, 11 produktioner under 2017, gav oss unika möjligheter att erbjuda vår skiftande publik många olika perspektiv, ämnen och uttryck.. Mellanland var ett drömspel som med dokumentärt material såväl som poesi diskuterade tillhörighet och förväntningar, i Klara färdiga stå fick karaktärerna vara dåliga utan att världen gick under, Justine behandlade rättvisa och frihet och Från ö~ 4 /

246 Regionteater Väst AB (23) till ö undersökte människans värde. Det stora testet var en så kallad dold föreställning som utspelade sig i klassrum, där elevernq till en början inte visste om det var teater eller verklighet. Vi producerade också Antarktis tillsammans med Bohuslän Big Band. Alla föreställningar är urpremiärer, nyskrivna och många har nykomponerad för ändamålet beställd musik. Från tidigare år har vi repriserat; Troll i utkanten av samhället, Proprete, Till Oz och Silen t Disco. Den awikande meningen, som ger publiken verktyg att identifiera och förstå fascism och som- väckte stor uppmärksamhet 2015, blev utvald och presenterades på branschens stora mötesplats Scenkonstbien.nalen, denna gång i Norrköping i maj.... För bilder, filmer och mer' information onn förestähningarna, se http: l l regionteatervast. se lforestallningar l Vi har under året haft ett flertal residens (konstnärer l grupper som verkar hos oss) samt bidragit till genomförandet av Varvsspelet 2017 i Uddevalla. Vårt utvecklingsprojekt "Barns medverkan som motor i konstnärlig utveckling" avslutades under året och resultaten integrerats i den ordinarie verksamheten. Vi har fortsatt fördjupa oss inom förhållningssättet/pedagogiken Reggio Emilia, bland annat.genom ett samarbete med Högskolan i Borås och Marie B Karlsson. Förväntat resultat 2017 Våra produktioner ska hålla hög konstnärlig kvalitet. Uppnått. Vi ska ytterligare ha stärkt vår position söm en av landets ledande producenter av scenkonst för barn och unga. Uppnått. Planerade internationella gästspel Ej uppnått..minst 8 offentliga.dansföreställningar i vardera Uddevalla och Borås. Uppnått. Väl anpassade förutsättningar och tydliga processer vid devisingföreställningar. Delvis uppnått.. RTV ska.ha bidragit till att stärka det fria scenkonstlivet i regionen. Uppnått.. PUBLIK, KOMMUNIKATION & PEDAGOGIK Regionteater Väst har under året arbetat aktivt med att stärka relationerna med skolan. Till våra föreställningar tar vi fram lärarprogram och samtalshandledningar -som stöd. för lärarnas förberedelse och efterarbete. Under 2017 har vi erbjudit elever som sett Troll i utkanten av samhället, Proprete och Silent Disco workshops med en dramapedagog efter föreställningarna. Regionteater Väst: samarbetar också med andra.än den primära målgruppen grundskoleelever, framförallt gymnasieskolan, folkhögskolor och kulturskolor som till exempel Svenska balettskolan, Balettakademien Göteborg (BA), Dans och.,. cirkushögskolan (DOCH), Kulturskolorna i Uddevalla och 'Borås, Akademi Sinclair och Bäckängsgymnasiet. Regionteater Väst deltar även i styrgruppen för "Folkbildning och kultur i samverkan". A'?A {//""P?-1 5

247 Regionteater Väst AB (23).Yi arbetar med referensklasser under produktionsperioden för att hämta in eller diskutera föreställningsmaterial och vi bjuder in provpublik till repetitioner eller repeterar på skolorna för att stämma av hur föreställningen tas emot av den tänkta. målgruppen. Under året har föreställningen Det stora testet också repeterats på skolor, i klassrum med öppen dörr. Vå ~t material Prata Scenkonst används och delas flitigt av lärare, inom så väl grundskola som universitet, samt av andra utövare inom scenkonstområdet. Vi har föreläst i de flesta av våra avtalskommuner och flera andra. Under 2017 har vi fortsatt ge ut vårt digitala magasin Scenkonst plus, där vi fördjupar diskussionen om scenkonst. Magasinet riktar sig _till personal i skolan, branschen, ägare och andra intresserade. /scenkonstplus.regionteatervast.se Regionteater Väst har tagit emot många studiebesök, studenter, PRAO och praktikanter. Regionteater Väst har gett 511 (437) egenproducerade föreställningar för (21 252) besökare.. Vi spelade för.26 kommuner i Västra Götaland un'der året. Av alla föreställninga r vi spelat i Västra Götaland under 2017 gavs ca 80 % i avtals-. kommunerna. Förutom i Västra Götaland har vi även spelat i Östergötland och Kronobergs län.-föreställningar utöver detta har varit gästspel i egen eller annans.regi på våra egna scener. Sammanlagt har bolaget visat 551 (497) föreställningar för (25 063) besökare. Tillsammans med våra andra publika aktiviteter så har vi nått (43 766) personer i 30 kommuner i Västra Götaland och 8 kommuner i övriga Sverige.. Under 2017 har flera föreställningar spelats i klassrum, ett mycket efterfrågat format i kommunerna och skolorna, vilket ger en låg snittsiffra "besökare per., 1 föreställning". Många kommuner i Västra Götaland saknar lokaler som lämpar sig för scenkonst.. Vi har.avtal med ca 10 kommuner åt gången, antingen läsår eller kalenderår. Efter ett år går möjligheten vidare till andra kommuner, undantaget Uddevalla och Borås 'där-vi har fleråriga överenskommelser. Under 2017 hade vi avtal med Borås, Uddevalla, Bengtsfors, Munkedal, Svenljunga, Tidaholm, Herrljunga, Lysekil, Mölndal, Götene och Mariestad. Förväntat resultat 2017 Ökad kunskap om scenkonst i de kommuner vi arbetar. Uppndtt.. Större inblick i vår verksamhet för allmänheten. Uppnått. Hidra till att stärka fria gruppers förutsättningar för turne i Västra Götaland. Uppnått. Lyfta vårt publikarbete ytterligare en nivå. Uppnått. Fördjupad kunskap om vår publik. Uppnått.. Fler och bättre kontakter med skolan. Uppndtt. starkare kopplingar mellan konsten, skapandet och publiken, tillgängliggörandet. Uppnått. ~-'?-~ 6

248 Regionteater Väst AB (23) Tabeller Tabell1. Regionteater Väst AB. Bolagets samlade produktioner och gästspel Samtliga föreställningar Antal Antal Besökare/ Antal kommuner törest. besökare förest. VG Övriga Egna produktioner Gästspel: dans teater & musik Summa Redovisat Redovisat Redovisat Tabell 2. Regionteater Väst AB. Övrig verksamhet studiebesök, referensgrupper, resurs- och kunskapsöverföring med mera.. -Antal Antal Deltagare/ Antal kommuner Aktiv. beltagare aktivitet VG Övriga, Summa Redovisat Redovisat Redovisat ~ ~~~ 7

249 Regionteater Väst AB (23) Tabell3. RTV Teater. Teaterproduktioner samt gästspel på Uddevallascenen Egna produktioner Antal Antal Besökare/ Antal kommuner för est. besökare förest. VG Övriga Troll i utkanten av o Mellanland o Den avvikande o 1 Klara, -färdiga, stå " 11 o Från Ö till Ö o Det stora testet o : Summa Redovisat '. Redovisat : Redovisat o Gästspel... Dans varav med extern arr varav för skola/ barn Teater och Musik varav med extern arr ' varav för skola/barn Summa Redovisat Redovisat Redovisat

250 Regionteater Väst AB (23) Tabell4. RTV Dans. Dansproduktioner samt gästspel på Boråsscenen Egna produktioner.. Antal -förest. Antal besökare Besökare/ förest. Antal kommuner VG Övriga Proprete Justine Antarktis* TillOz. Silent Disco o Summa Redovisat 2016 Redovisat 2015 Redovisat ' Gästspel Dans Varav extern arr Varav för skola/ barn 7 o o Teater och Musik Varav extern arr "Varav för skola/barn o o o o o O. o o -Summa Redovisat 2016 Redovisat 2015 Redovisat Summa egen produktion och gästspel Redovisat Redovisat Redov isat * Producerades i samarbete med Bohuslän Big Band r:z/.:h-,

251 l. Regionteater Väst AB (23) SAMVERKAN LOKALT, REGIONALT, NATIONELLT & INTERNATIONELLT Under 2017 har vi samarbetat med många fria aktörer, öppnat husen för residens, samverkat och samproducerat med andra institutioner. Förutom skolorna och kommunerna märks bland andra Bohuslän Big Band/Vara konserthus, GöteborgsOperan, Borås stadsteater, Folkteatern i Göteborg, Dansnät Sverige, Bohusläns museum, Textilmuseet, SFI Borås, Tillt, Riksteatern, Barnteaterakademin, Assitej, Kultur i Väst (KiV) och Kultursamordnarträff KOS. Regionteater Väst' verkar. aktivt för att dela med sig av resurser till den fria scenkonsten genom att delge kunskap och tillgängliggöra teknisk, administrativ oc,h konstnärlig kompetens samt utrustning och lokaler. Kulturskolan, Cirkusskolan, Studio 32 och gymnasieskolorna liksom under året Föreningen Varvsspelet har varit återkommande gäster hos oss i Uddevalla. Regionteater Väst medverkar i många nätverk. Vi samverkar med Kultur i Väst, Danscentrum, Teatercentrum och Riksteatern Väst kring erfarenhetsutbyte och utveckling av förutsättningar för att turnera i Västra Götaland. Dans NU är ett ' nätverk i Uddevalla för att främja danskonst och tänka strategiskt kring att få publik till dansföreställningar, med representanter för Uddevalla kommun, skolan, arrangerande föreningar och Regionteater Väst. RJV har varit aktiva i Dansnät Sverige och regionens Danslyftet (tidigare Danssatsningen). Regionteater Väst var även 2017 värd för Kultur i Västs och Riksteaterns Scenkonstdagar för dans; teater och musik, barn och unga, en betydelsefull mötesplats för både arrangörer och bransch. RTV medverkade i Kultur i Västs barnkulturkonferensfestival Prio Kontakterna med den sociala ekonomin har bland annat inneburit ett samarbete med Svenska för invandrare,-sfi, i Borås med till exempel studiebesök och föreläsningar. -- RTV är. representerade i styrelserna för Kulturakademin Trappan och sverisk. Scenkonst, liksom i Rådet för yrkesdansarutbildningen och Barnteaterakademin. Förväntat resultat 2017., stärkt samverkan i Borås. Delvis uppnått. Samproducera föreställningen Antarktis tillsammans med Bohuslän Big Band. Uppnått. Stärkt lokalt kulturliv i Uddevalla. Uppnått. Ökade chanser för barn och unga i Västra Götaland att möta dansen som konstform. Uppnått. En ny samproduktion inom Dansnät Sverige. Uppnått.. Minst 8 offentliga dansföreställningar i vardera Uddevalla och Borås. Uppnått. Samarbetspart:i Konferens-Festival om deltagande den 6-8 september, i regi av KiV. Uppnått~ lo

252 Regionteater Väst AB (23) ORGANISATION & PERSONAL Regionteater Väst arbetar gränsöverskridande i många projekt, dels med det konstnärliga uttrycket och dels när det gäller arbetssätt och yrkesfunktioner. Arbetsmiljön har stabiliserats och säkrats genom vårt systematiska arbetsmiljöarbete: Genomförda åtgärder på områdena arbetsmiljö och planering, så som bättre strukturerad produktion och tydligare rutiner kring turneledarskap, har gett positivt resultat. t ~ -Jämställdhetsarbetet utgår från diskrimineringslagen, dokumenteras i Plan för aritidiskriminer:ing.och följs upp av Fokusgrupp antidiskriminering, sammansatt av. personalrepresentanter från alla avdelningar samt chefer.. Den tillsvidareanställda personalen uppgick under 2017 till 38 personer, fördelade på.22 kvinnor och 16 män. 27 (30).personer var visstidsanställda varav 52 % kvinnor och 48 % män. Tillsammans utförde vi 56,6 (55) årsverken, varav 21 konstnärlig personal, 21,6 tekniker och 14 administrativ personal. sjukfrånvaron ligger.sammanlagt för 2017 på 6,8 %, varav största delen (67 %) var.. sjukfrånvaro över.60 kalenderdagar. (2016 var sjukfrånvaron 3,85 %, 2015 var sjukfrånvaron 5,29% och Z01 4.var sjukfrånvaron 5,09 %. ) Vi har under året fortsatt systematisera. arbetsmiljöarbetet och vidareutbildat ledning, skyddsombud och samverkansrepresentanter. Hälsofrämjande åtgärder planeras i samarbete med Hälsan och Arbetslivet. l januari tillträdde Monicå Milocco som ny konstnärlig ledare för RTV Dans. l september tillträdde Andreas Sollen som ny kommunikationschef för bolaget. Medarbetare och chefer har deltagit i utbildningar 1 regi av bland andra Kulturakademin Trappan, Barnteaterakademin och Svensk Scenkonst. Vi har deltagit och medverkat vid.ett flertal. föreläsningar, seminarier, worksh.ops och konferenser som.till exempel Barnkultursymppsium anordnat av.centrum för barnkulturforskning vid stockhalms Universitet, Scenkonstbiennalen i Norrköping, Branschdagar för.scenkonst och Community Dance i Glasgow. Flertalet studieresor och studiebesök har genomförts. VD deltog i ledarskapsprogrammet Executive Master in Business. Administration EMBA vid Göteborgs Universitet/Handelshögskolan under året, ekonomichefen påbörjade VGRs stabschefsutvecklingsprogram och en producent och en teknisk samordnare.påbörjade Svensk Scenkonst ledarskapsprogram för mellanchefer och producenter... : Förväntat resultat 2017 Tryggare arbetsmiljö såväl fysiskt, som socialt och organisatoriskt. Uppnått. större flexibilitet och säkerhet på turne. Uppndtt. Stabilt fungerande datasupporl Ej uppnått... stabilt fungerande molntjänst för dokument och arbetsmaterial. Ej uppnått. Höjd kompetens i bolaget inom teknikområdet. Uppnått. Bidra till kompetensutveckling för frilansare. Uppnått. Ny processinriktad Dokumenthanteringsplan klar. Ej uppnått. Mer fokuserade möten. Uppnått.~ 11

253 Regionteater Väst AB (23) EKONOMI Arets resultat är ett överskott på 762 tkr. Bolaget har.efter årets resultat ett eget kapital på. sa.mmanlagt tkr utöver. aktiekapitalet, samt 300 tkr i obeskattade reserver. Ekonomin är i balans. Överskottet för 2017 kan främst härledas till ökade intäkter. Händelser efter balansdagens slut i Det har inte.inträffat några väsentliga händelser efter balansdagens slut. Tabeller Tabell 5. Belopp i tkr. År Nettoomsättning '071 Rörelseresultat Resultat efter finansiella poster Balansomslutning soliditet % Likviditet % ~ 12

254 Regionteater Väst AB (23) Förändring Eget Kapital Aktie- Reserv- Balanserade kapital fond vinstmedel Vid årets början Disposition enl årsstämma Arets resultat Vid årets slut Årets resultat Förslag till disposition beträffande bolagets resultat Till årsstämmans förfogande står följande medel: Balanserat från tidigare år Årets resultat Summa styrelsen föreslår att resultatet disponeras enligt följande: Överföres i ny räkning Resultat och ställning Vad beträffar företagets resultat\ och ställning.i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och 'balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.ti?;, 13

255 Regionteater Väst AB (23) Årets resultat~

256 Regionteater Väst AB (13) Balansräkning Belopp i kr TILLGÅNGAR Not An läggni ngsti tigångar Bostadsrätt Inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar Regionen Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR~

257 Regionteater Väst AB (23) Balansräkning Belopp i kr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget Kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (4 500 aktier) Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Periodiseringsfond o Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder Regionen Övriga skulder Upplupna kost~ader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER ~

258 Regionteater Väst AB (23) Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisnngen har upprättats i enlighet med Årsredovisningsslagen och Bokföringsnämndens Allmänna råd BFNAR 2012:1 årsredovisning och kocernredovisning (K3). Värderingsprinciper mm Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om inget annat anges nedan. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende U digare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt. Värdering av samtliga skatteskulder l -fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som. är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. '.l bolaget redovisas - på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning - den uppskjutna skatten på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna. Nyckeltalsdefinitioner soliditet Eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt (22%) i förhållande till balansomslutningen. Likviditet Omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder~ 17

259 Regionteater Väst AB (2.3) Kundfordringar och andra fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar resovisas som omsättningstillgång, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassas som anläggningstillgång. Intäkter Biljettintäkter redovisas i samband med föreställningarnas genomförande. Erhållna statliga projektbidrag intäktsförs i den period då de kostnader uppkommer som bidraget är avsett att kompensera. Erhållna bidrag som avser förväntade kostnader redovisas som förutbetald intäkt. Verksamhetsbidrag från ägarna utbetalas och redovisas varje månad. Produktionskostnader Produktionsutgifter kostnadsförs löpande. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet minskat med avskrivning enligt plan och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar sker systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Om en ny bedömning väsentligt awiker från tidigare bedömningar, justeras avskrivningsbeloppen för innevarande och framtida perioder. När tillgångarnas avskrivningabara belopp fastställs beaktas i förekommande falltillgångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av tillgångar och de påbörjas det år då anläggningen tas i drift. Då skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter bedöms vara väsentlig, delas tillgången upp på dess komponenter, som avskrivs separat över dess nyttjandeperioder. Bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsperioder omprövas om det finns en indikation på att dessa har förändrats jämfört med uppskattningen vid före'gående balansdag. Följande avskrivningsprocent har tillämpats Inventarier, maskiner och installationer 20% per år~ 18

260 Regionteater Väst AB (23) Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar När det finns en indikation på att en tillgångs värde minskat, görs en prövning av nedskrivningsbehov. Har tillgången ett återvinningsvärde, som är lägre än det redovisade värdet, skrivs den ner till återvinningsvärdel Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångarna på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). Eget kapital Eget kapital delas in i bundet och fritt kapital, i enlighet med ÅRLs indelning. Obeskattade reserver Obeskattade reserver redovisas med bruttobelopp i balansräkningen, inklusive den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till reserverna.. Bokslutsdispositioner Förändring av obeskattade reserver redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen.~ 19

261 Regionteater Väst AB (23) Noter Not 1 Uppskattningar och bedömningar Bolaget gör uppskattningar och bedömningar om framtiden. Bolaget gör bedömningen att bolaget inte har några betydande risker, uppskattningar eller bedömningar som innebär någon betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder. Not 2 Offentliga bidrag Verksamhetsbidrag, samverkansmodell mellan Regionen och staten Övriga bidrag Regionen Verksamhetsb1drag, Uddevalla Kommun övriga bidrag Not 3 Övriga externa kostnader Revision, Deloitte o 3150 Revision, PwC Summa Not 4 Personalkostnader Medelantalet anställda Kvinnor Män Totalt Könsfördelning i företagsledningen Andel kvinnor styrelsen 71% 86% Övriga ledande befattningshavare~ 56% 65% 20

262 Regionteater Väst AB Z1(Z3) Not 4 forts Löner, andra ersättningar och sociala avgifter Personal, löner och andra.ersättningar VD, löner och andra ersättningar styrelsen, löner och andra ersättningar Pensionskostnader, VD Pensionskostnader, övrig personal Sociala kostnader inklusive löneskatt Övriga kostnader Totalt l verkställande direktörens anställningsavtal finns regler om avgångsvederlag vid uppsägning från företagets sida, innebärande att verkställande direktören är berättigad till vederlag motsvarande månadslönen i 12 till maximalt 24 månader beroende på ålder. Avtalet följer Västra Götalandsregionens policy för anställning av förvaltnings-och bolagschefer. Not 5 Inventarier : Ingående anskaffningsvärden Årets inköp Årets u_trangering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Avskrivning på årets utrangering Årets avskrivning Utgående ackumulerade avskrivningar Bokfört värde o o Not 6 Bostadsrätter 4 st b~stadsrätter i Riksbyggen, anskaffningsvärde Redovisat värde vid årets slu~

263 Regionteater Väst AB (23) Not 7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Rekryteringsstöd Hyror Övriga interimsfordringar Not 8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna lönekostnader Semesterlöneskuld KPA/ AlP skuld Arbetsgivaravgifter Collectum Övriga interimsskulder Not 9 Fordringar hos Regionen Behållning centralkonto Kundfordringar Regionen Rekvisition Upplupen kostnad Regionen leverantörsskulder Regionen~ o o

264 Regionteater Väst AB (23) Not 10 Eventualförpliktelser ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelse Ansvarighetsbelopp Svensk Scenkonst Uddevalla ~~bi~ Anna Sibinska styrelseordförande o ; - ~.{"""-- -~~ Louise As~nfhrs )!l~- -alg~ tfju~ Ann-Catrin Wikblad /~) m~ l /$~»7. Lars-Ebb~ Pettersson J Lena Bjur öm d Il J] -~ --.!&l~~ Johanna Ramneskär Vår revisionsberättelse har lämnats {q PricewaterhouseCoopers AB ~/} Daniel Larsson Auktoriserad revisor 23

265 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2018/00174 Handläggare Ekonomichef Kenneth Erlandsson Telefon Årsredovisning 2017 för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Sammanfattning Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän har översänt årsredovisning för 2017 för godkännande och beviljande av ansvarsfrihet. Förbundets resultat uppgår till tkr (2016: 4 379). Intäkterna uppgår till tkr (79 306) inkl. finansiella intäkter och är tkr högre än budget. Kostnaderna uppgår till tkr (74 927) inkl. finansiella kostnader och är 3 tkr lägre än budget. Soliditeten uppgår till 36,8 % (41,4). Av förbundets 30 uppsatta säkerhetsmål (inkl. undermål ) nås 22. I årsredovisningen framgår att förbundet anses ha god ekonomisk hushållning när de 23 (grundläggande) målsättningarna visar på god måluppfyllelse. Av årsredovisningen framgår dock inte i vad mån förbundet självt anser att man uppnått god ekonomisk hushållning eller inte under året. Detta är samma notering som ekonomiavdelningen gjorde vid behandlingen av årsredovisningen för Yrkesrevisorerna (PwC) skriver i sitt yttrande att de anser att förbundet uppnått god ekonomisk hushållning både ur ett finansiellt och ett verksamhetsmässigt perspektiv. Ekonomiavdelningen föreslår nu kommunfullmäktige att uppmana förbundet att klara ut vad god måluppfyllelse står för samt from årsredovisningen för 2018 ange i vad mån förbundet anser att man uppnått god ekonomisk hushållning eller inte. Revisorerna har inte funnit skäl till någon anmärkning och tillstyrker att förbundsdirektionens ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Årsredovisning 2017 Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän. Revisionsberättelse för år 2017, PwC, PM avseende granskning av årsredovisning 2017 Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän, Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2017 för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän,

266 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2018/00174 att med hänvisning till revisorernas skrivelse bevilja ansvarsfrihet för förbundsdirektionens medlemmar för den tid revisionen omfattar samt att uppmana direktionen att from årsredovisningen för 2018 ange i vad mån man anser att förbundet når god ekonomisk hushållning eller inte. Peter Larsson Kommundirektör Kenneth Erlandsson Ekonomichef Expediera till

267 p wc PM avseende granskning av årsredovisning 2017 Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Syfte Vi har på uppdrag av kommunalförbundets revisorer granskat årsredovisningen för att bedöma om den är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning. Granskningen som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv skall besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande räkenskaper avses fullständighet, riktighet, existens, tillhörighet, periodisering, värdering, äganderätt och förpliktelser samt innehåll och presentation. Granskningen av årsredovisningen omfattar förvaltningsberättelsen med ekonomisk information, nyckel tal, analyser och kommentarer tillsammans med en driftredovisning, investeringsredovisning, resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning. Bilagor och specifikationer till bokslutets olika delar har också omfattats av granskningen. Granskningen bygger på urval av de kontrollmål som är uppställda i standards för granskning av årsredovisning. I huvudsak har dessa inriktats på kontroll av den finansiella redovisningen och substansen i de poster som finns redovisade i utkast till årsredovisningens resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys. Därutöver har vi tagit del av och bedömt de interna kontrollen utifrån upprättad kontrollplan. slutsats och synpunkter Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av resultat och ställning. Vi bedömer att resultatet är förenlig med budget och verksamhetsplanen 2017 och mål för God Ekonomisk Hushållning ur både ett finansiellt och verksamhetsmässigt perspektiv. Direktionen har beslutat om en intern kontrollplan för 2017 som genomförts och rapporterats till direktionen Avvikelser som uppmärksammats i rapporten kommer åtgärdas och i övrigt bedömer vi att den interna kontrollen är tillräcklig. PwC Säte: Stockholm Org.nr: Sida 1

268 Revisorerna Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Till förbundsmedlemmarnas fullmäktige Revisionsberättelse rör år 2017 Undertecknade, utsedda revisorer i Räddnings~änstförbundet Mitt Bohuslän, lämnar härmed följande redogörelse. Vi har granskat redovisning och förvaltning för 2017 i enlighet med kommunallagen och god revisionssed. Vi har som sakkunnigt biträde i revisionsarbetet anlitat PwC. Vi tillstyrker att årsredovisningen godkänns. Den är upprättad enligt kommunal redovisningslag och god redovisningssed. Vi bedömer att verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt och den interna kontrollen är tillräcklig. Vi har inte funnit skäl för anmärkning. Vi tillstyrker att förbundsdirektionens ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Olle Krischansson Vald revisor av Lysekils kommun dt?heo '"'u#f.n~å 'Z.oo"l /v~~ revisor av Munkedals kommun ~~ Vald revis r av Lysekils kommun r- ~4/A? ertil ScheweniusJ Vald revisor av

269 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN FÖRBUNDSDIREKTIONEN l Arsbokslut 2017 Förbundet har upprättat förslag till årsredovisning Förbundet redovisar ett resultat om +l 155tkr. Under perioden har förbundet haft högre intäkter än beräknat, framför allt för reviderat sprinkleravtal med New Wave, brandsläckarserviceavtal med Munkedals kommun och ersättningar från Försäkringskassan. Dessutom har förbundet erhållit ersättning från Lysekils kommun för insatser vid oljepåslaget under sommaren samt försäljningsintäkter för anläggningstillgångar som genererat i en jämförelsestörande intäktspost. Beredning Förbundsekonomens tjänsteskrivelse Bilaga förslag till Arsredovisning Beslut Förbundsdirektionen beslutar att godkänna årsredovisningen Expedieras Medlemskommunerna Uddevalla, Lysekil och Munkedal Justerandes sign Utdragsbestyrkande

270 l RÄODNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Uddevalla - Lysekil- Munkedal T JÄNSTESKRIVELSE Handläggare: Jeanette Strömberg Titel: Förbundsekonom Datum Dn r o Arsredovisning Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän SammanfaHning RMB har upprättat förslag till årsredovisning 20 l 7. Förbundet redovisar ett resultat om+ l 155tkr. Under perioden har förbundet haft högre intäkter än beräknat, framförallt för reviderat sprinkleravtal med New Wave, brandsläckarserviceavtal med Munkedals kommun och ersättningar från Försäkringskassan. Dessutom har förbundet erhållit ersättning från Lysekils kommun för insatser vid oljepåslaget under sommaren samt försäljningsintäkter för anläggningstillgångar som genererat i en jämförelsestörande intäkts post. Beslutsunderlag - Förbunds-/räddningschefens förslag till Årsredovisning Förslag till beslut Förbundsdirektionen föreslås besluta att godkänna upprättad årsredovisning 2017 RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Bemt Eriksson Förbunds-/räddningschef RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Postodress Bastiongatan l Uddevalla Telefon vx O l Fox Hemsido E-post raddningsljansten@mitlbohuslan.se Org.nr

271 Årsredovisning 2017 ILÄ.DDNl0JC~S'J',JANS'rFÖRBUNDKl' MI1T BOHUSr.;\N Uddevalla Lysekil Munkedal

272 LYSEKILS KOMMUN FörvaJningsberättelse ~ Munked als f/m Kommun VÅRT UPPDRAG Förbundet ska stödja de människor som lever, verkar och vistas i medlems-kommunerna. VÅR VISION Trygghet, Säkerhet och Omtanke Varje dag ska vi arbeta aktivt och förutseende för att förebygga olyckor. När det trots allt krävs en räddningsinsats ska vi verka skickligt, med modern utrustning och effektiva metoder. Med våra egna och andras erfarenheter ska vi utveckla vår förmåga och blir ännu lite bättre nästa gång. Vi ska vara öppna för det samhälle vi har satts att skydda och möta alla människor med öppenhet, respekt och professionalism. Vi ska ha en kultur där vi vågar ifrågasätta, diskutera och prova nya tankar. Vi ska ha ett arbetsklimat där alla känner sig trygga, lyssnar på och respekterar varandra. Vi har ett viktigt uppdrag, därför ska vi vara i ständig utveckling. ORGANISATION INNEHÅLL FiitTaltn ing~h c r iittclsc... 2 Värt uppdrag... 2 Vår vision Organisation... 2 Målsättning... 3 Verksamhet Medarbetare Ekonomisk översikt lntressant ATT VETA statistik Tills1 n~ ~ Statistik Tillstttnd s. 7 Stati;;tik R<;ngörin~/ sotning;;, 8 Statislik Brnndskyddsknntroll s. 8 Statistik Fiirl'byggandentbildning, l'xtcrn s. 9 l'ic;111 J. /Cvlli:s ul'(jwiisulion Statistik l.ar'lll s.!o

273 MALUPPFÖLJNING Förbundet följer upp upprättad Verksamhetsplan med Budget 2017, antagen av förbundsdirektionen Verksamhetsplanen innehåller 23 mål varav de första 9 målen är de samma som handlingsprogrammets säkerhetsmål och 1 mål är ett finansiellt mål. Förbundet anses ha god ekonomisk hushållning när de 23 målsättningarna visar på god måluppfyllelse. Måluppfyllnad för respektive effektmål redovisas dels i utfall men även i form av symboler. Symbolförklaring Mål är helt uppfyllt Mål är inte uppfyllt Symbol.) Visar på en uppåtgående trendutveckling i förhållande till 2016 Visar på en oförändrad trendutveckling i förhållande till 2016 Visar på en nedåtgående trendutveckling i förhållande till 2016 l :-.; R l r<t\i i"\ t: 1 H andhngsp1 t ogra:rrnne t Säkerhetsmå/1 Antalet trafikolyckor och dess konsekvenser ska kontinuerligt minska Önskad mäluppfyllnad Måluppfyllnad MliiCire könsekvenser av-träfii<öfick"or-~~2-öi l ' ' KOMMENTARER t Trafikolyckor Siffrorna visar på en ökning av händelser men ändå en marginell Antal olyckor nedgång av skadeutfallet i samband ~ med trafikolyckor. Nationellt kan Skadade personer 104 (l 113 man se att antalet döda i trafiken ökar. Under 2017omkom 270 per- Omkomna personer l soner i trafiken i Sverige. (l 3 3

274 säkerhetsmål 2 Antalet bostadsbränder ska minska och ingen person ska omkomma eller skadas allvarligt i samband med brand i bostad!~~:~- ~~~~~~~~~~ l ~ Ingen ska skadas allvarligt J ~ säkerhetsmål 3 Antalet bränder i offentliga lokaler ska minska och ingen person ska omkomma eller skadas allvarligt i samband med brand i offentliga lokaler Önskad måluppfyllnad Måluppfyllnad 2017 Färre antal bränder i offentliga lokaler än 2016 Ingen ska omkomma ~ J Ingen ska skadas allvarligt ~ KOMMENTARER 2 & 3 ~ Omkomna personer o \==:J o Trenden visar på en nedgång av - ~-. byggnadsbränderna och en mar- Antal bostadsbränder 53 ~ 53 ginell ökning i skadeutfallet. Ser man på den nationella statistiken Brand i offentliga över hur många som omkommer 18 lokaler 35 il i bränder kan man se en svagt uppåtgående trend, från att de skadade personer 3 2 senaste åren gått åt att fårre omkommer kan man nu se en ökning i dödsbrandstatistiken. Under 2017 omkom 113 personer i bränder i Sverige. 4

275 säkerhetsmål 4 Ingen person ska drunkna eller skadas allvarligt i samband med vattenolycka!; Ingen ska skadas allvarligt ~ KOMMENTARER 4 Vattenolyckor Nationellt kan man se en tydlig nedåtgående trend i drunknings- Drunkningstillbud 9 rl 13 statistiken. Under 2017 drunknade 92 personer i Sverige. Omkomna personer 2 l ~ säkerhetsmål 5 Anpassat ledningsstöd för effektiv hantering av storskalig räddningsinsats ska kunna initieras inom 2omin önskad måluppfyllnad Måluppfyllnad % av tillfållena ska uppfylla tidskravet KOMMENTARE R 5 Då inga händelser har inträffat varken 2016 eller 2017 bedöms målet som uppfyllt till wo% säkerhetsmål 6 Den enskildes förmåga att förebygga och hantera olyckor ska öka önskad måluppfyllnad Måluppfyllnad 2017 Fler personer än 2016 ska kunna hantera olyckor KOMMENTARER 6 För mer information se Effektmål14 s

276 säkerhetsmål 7 Konsekvenserna av väderrelaterade händelser ska minska Önskad måluppfyllnad Måluppfyllnad 2017 Färre väderrelaterade konsekvenser än 2016 KOMMENT i\ RER 7 Då inga händelser har inträffat varken 2016 eller 2017 bedöms målet som uppfyllt till wo% säkerhetsmål 8 Omfattande skogsbränder ska minska KOMMENTARER 8 Då inga händelser har inträffat varken 2016 eller 2017 bedöms målet som uppfyllt till wo% säkerhetsmål 9 Utsläpp av farligt ämne ska inte medföra allvarliga skador på människa eller omgivande miljö., < ~..,,. '!l Önskad måluppfyllnad Måluppfyllnad 2017 l ~ Färre allvarliga skador på omgivande miljö än 2016 KOMMENTARER 9 Då inga händelser har inträffat varken 2016 eller 2017 bedöms målet som uppfyllt till wo% 6

277 INRIKTNING~!. Den enskildes förmåga au förebygga och hantera bränder och olyckor ska följa en upp å tgående trend. Effektmålla Räddningstjänsten ska enligtfastställd tillsynsplan kontrollera att samhällets krav på skäligt brandskyddjöljs. - Detta ska uppnås genom att tillsyn ska genomforas av samtliga objekt enligt 2017 års tillsynsplan. 250 st. 100% 113% KOMMENTARER 10 Tillsyn Utfall 2017 Ut;fall2o16 Under sommaren har vi utöver ordinarie tillsyner enligt frist genomfört Tillsyn LSO/LBE tematillsyner på flerbostadshus med underliggande garage. De byggnader vi valt ut har haft garage för minst 8 fordon. 12 tillsyner enligt ovan har genomförts i Uddevalla och Lysekil. Munkedal saknar denna byggnadstyp. En generell bedömning är att brandskyddet är skäligt. Effektmål n RMB ska hantera ansökningar om tillståndfor brandfarliga och explosiva varor samt egensotning inom 4 veckor. KOMMENTARER 11 Antalet tillständsansökningar har med fä undantag hanterats inom planerad tidsram. Tillstånd Tillständ LBE Tillständ egensotning

278 Effektmål12 RMB ska besvara remisser från andra myndigheter inom myndighetens önskade svarstid. Önskad Mäluppfyllnad Utfall Plan/ Indikator Mäluppfyllnad Måluppfyllnad l l 100% svarstid Nytt mål2017 KOMMENTARER 12 Antalet remisser har med fä undantag hanterats inom planerad tidsram. Yttranden 2017 Yttranden Ejfektmål13 RMB ska verkaför att medlemskommunernas sotningsentreprenörer utför rengöring/ sotning och brandskyddskontroll enligt beslutade frister. - Detta ska uppnås genom att rengöring/sotning och brandskyddskontroll ska genomföras av samtliga objekt enligt 2017 års tillsynsplan st. 95%. ) 90% Utfall Plan Rengöring/ sotning Uddevalla % 94% Lysekil % Bo % Munkedal % 90 % TOTALT % 90% Brand- Uddevalla % 99% skydds- Lysekil % 71 % kontroll Munkedal % 100 % KOMMENTARER 13 TOTALT % 90% sotningsentreprenörerna har följt planeringen for året med undantag för utförd brandskyddskontroll i Uddevalla som visar ett betydligt lägre resultat än vad som planerats. Orsaken till detta är att 8

279 entreprenören har drabbats av vakanser på teknikersidan i form av sjukdom och en som avslutade sin anställning under sommaren. Entreprenören kommer under våren att fä tillskott av nyanställda tekniker vilket innebär att produktionstappet i brandskyddskontroll kommer att hämtas in under Bedömningen är att de objekt som ej blivit kontrollerade under hösten 2017 kommer att fängas in med en ur brandskyddsynpunkt acceptabel förskjutning av kontrollfristen tidigt under E.ffektmål14 RMB ska genom rådgivning, information och utbildning till enskilda ochföretag medverka till ökadförmåga attförebygga och hantera bränder och andra olyckor. - Detta ska ske genom att 4% av förbundets medborgare ska delta i någon av RMB:s utbildningar. 4 % av förbundets medborgare 4,9% ~ Utbildning & KOMMENTARER 14 Information Utbildningstillfållen Efterfrågan på extern ut bildning har varit större Utbildade och än förväntat under året. informerade personer Förebyggandeutbildningarna vänder sig till privata företag, kommunala förvaltningar, ideella föreningar, skolelever m.fl. Exempel på utbildningar för som genomförts är: Systematiskt brandskyddsarbete, Grundläggande brandskyddsutbildning, HLR (hjärt-lungräddning), sjukvårdsutbildning samt Heta arbeten Exempel på informationstillfållen som genomförts under perioden: Vid Lillesjöverket och Uddevalla Energis ärliga julgranseldning mötte vi närmare 6oo personer där vi förde ut vårt budskap om risker i hemmet och bostaden. Utbildning av kommunernas alla 4:e och 7:e klassare löper på enligt planerat. seglingstävlingen Lysekils W omen match, Skalhamnsdagarna, Watersplasch i Lysekil, Familjedagarna i Munkedal, Totalförsvarets dag och Bo & Leva mässan i Uddevalla är några av de evenemang som vi har närvarat vid och pratat och informerat om brandskydd. Inför advent och nationella brandvarnardagen 1/12 har styrkorna varit ute i de flesta tätorterna och informerat om bl. a. julrelaterade risker enligt konceptet "aktiv mot brand". Julkalendrar har delats ut till alla förskaleelever i Munkedal och Lysekil. I Uddevalla gjordes detta i samband med information av brandstyrkorna i centrum och på Torps köpcenter. 9

280 Fjfektmål15 RMB skafölja upp alla räddningsinsatser somföranletts av bränder eller andra olyckor med syfte att minska riskenför att olyckor upprepas samt att genom den samlade erfarenheten öka kunskapsnivån inom den egna organisationen. - Detta ska ske genom att alla insatsrapporter ska läsas ochföljas upp Måluppfyllnad 2016 KOMMENTARER 15 Under perioden har tre händelser eller insatser inträffat som föranlett behov av fördjupad utredning. Olycksundersökning utförs efter alla olyckor som föranlett en räddningsinsats i syfte att bedöma hur effektiv räddningsinsatsen varit och hur erfarenheterna kan tas till vara inom organisationen. Även uppföljningsarbete av forbundets insatser och automatlarm utförs, vilket återkopplas till förbundets operativa styrkor i form av förbättringsåtgärder.! l'~ J?J l<'tl\ I r; G 3 Antalet olyckm, viiderrelaterade händelser och brändet samt dess konsekvenser ska kontinuerligt minska och ingen person ska omkomma cher skadas allvarligt i samband med olycka eller brand. LARM/ STATION AUTOMATLARM/ STATION Uddevalla o Uddevalla Ljungskile Ljungskile Munkedal Munkedal Lysekil Lysekil Brastad 8s 82 Brastad Skaftö Skaftö 8 9 Hedekas Hedekas 8 9 TOTALT TOTALT Antalet automatlarm utan brandtillbud forts- ätter att minska, 29 larm fårre 2017 jämfört med år Dessvärre innebär det därmed att antalet larm som är "skarpa" larm har ökat med 29larm. Förbundets totala antallarm under 2017 uppgår till st. Gmf år 2016). Flest larm inträffade under perioden maj-augusti och minst antallarm under periodenjan-april

281 E.ffektmå/16 Räddningstjänsten ska hålla anspänningstiderna. - Detta ska ske genom att anspänningstiderna ska understiga 90 s för heltidsstyrkan, 360 s för deltidsstyrkan i Ljungskile och 300 s för övriga deltidsstyrkor. station (antagna anspänningstider) 2017 Uddevalla (90s) 90 KOMMENTARER 16 Ljungskile (360 s) 363 Munkedal (300 s) 310 De genomsnittliga an- Lysekil (300 s) 308 spänningstiderna var som Brastad (300 s) 300 högst under vinterhalvåret Skaftö (300 s) 301 september-april (8 månader) då hastighet måste Hedekas (300 s) 295 anpassas till väglaget och Genomsnittlig tid (279 s.) 281 därmed tar det längre tid att komma till brandstationen. De lägsta genomsnittliga anspänningstiderna inföll under perioden maj-augusti (4 månader) som sammanfaller med den period då antalet larm är som högst. Under denna period kan betydligt högre hastighet hållas in till brandstationen Tidspunkten för när kvittensen från den första aktiverande styrkan sker är helt avgörande för att anspänningstiderna ska uppnås. I undantagsfall kan kvittensen dröja av olika anledningar och dessa tider ger kraftiga utslag på utfallet. Rutinera för kvittering av larm är kända i organisationen men däremot kan situationer uppstå som innebär avsteg från rutin. Exempel på avsteg kan vara: Larm där ytterligare utrustning krävs innebär en fördröjning av kvittens. Larm där adressen är okänd eller oklar innebär en fördröjning av kvittens. Larm där befålet är upptagen av ex radiokommunikation innebär en fördröjning av kvittens. Utöver ovanstående har även brister i hur händelserapporter fylls i uppmärksammats, fel tidsangivelser anges, som påverkar utdata vid uppföljning. Dessa brister kommer att hanteras under 2018 bland annat genom ytterligare utbildning för berörd personal

282 Effektmål l? Räddningstjänsten ska hålla sina insatstider. -Detta ska ske genom att insatstiderna ska understiga 6oo s.för heltidsstyrkan, 660 s.för deltidsstyrkan i Ljungskile och 6oo s för övriga deltidsstyrkor. KOMMENTARER 17 Borttaget på inrådan av direktionen Ejjektmål18 RMB ska ha en god insatsförmågaför de händelser som bedöms kunna inträffa i medlemskommunerna. -Detta ska ske genom att upprättad övningsplan ska följas. KOMMENTARER t8 Det är inom de fem fokusområden brand i byggnad, trafikolyckor, drunkning och kemövningar som vi ständigt forsöker utveckla oss och därför valt att följa upp i effektmålet. Övning (tillf'ållen per person) Trafikolyckor Rökdykning AFS 2007:7 Vattenlivräddning & Sjöolycka HLR/sjukvård Objektsorientering TOTALT

283 INRfKTNING,1 Vi ska följa med i utvecklingen, ha modern teknik och moderna arbetsmetoder. Lokaler, fordon och utrustning ska vara väl skötta. Ejjektmål19 Räddningstjänstens fordon ska godkännas vid den årliga besiktningen. - Genom rutiner, underhållsplaner samt schemalagd egenkontroll ska god standard på våra utryckningsfordon upprätthållas och brister upptäckas innan besiktning. Måluppfyllnad 2016 KOMMENTALU':R llj 38 fordon har genomgått kontrollbesiktning, samtliga har godkänts. Samtliga utryckningsfordon har under året servats enligt tillverkarnas rekommendationer c~- ' ' o l - l / --rr :""'~-~...../ -..,.----z--j - -- \...., -7 '"'. _,_-. E1fektmål 2 0 Vid anmälning om brister på räddningstjänstens fordon ska dessa åtgärdas inom 3 veckor. - Med hjälp av kunnig personal, serviceavtal och goda uppföljningsrutiner ska bristerna åtgärdas. KOMMENTARER 20 Samtliga felanmälningar som inkommit har analyserats och prioriterats. Samtliga brister som skulle kunna påverka funktionaliteten eller säkerheten har åtgärdats inom satt tidsram. 13

284 Effektmå/21 Vid anmälningar av brister på räddningsmateriel ska det åtgärdas inom 3 veckor. -Rutiner för felanmälningar på materiel ska utvecklas för att rapportering och uppföljning ska bli enkel. Alla ska informeras om vikten av att skriva felanmälningar. Måluppfyllnad % 100%...:!) KOMMENTARER 21 Samtliga av de 180 anmälda bristerna på räddningsmateriel har åtgärdats eller ersatts inom tidsramen på 3 veckor. Under året har nya rutiner för rapparering av briser genomförts så vissa brister är troligen inte rapporterade. J::\' R I Ki'N I~..; t; - t Vi ska tillsammans skapa en god psykosocial arbetsmiljö, utfö~ a våra arbets uppgifter på ett säkci t o-ch effektivt sätt och stimuleru.individudl utveckjing. Effektmål 22 Frisknärvaron på räddningstjänsten ska vara hög, 94% eller högre. -Detta ska uppnås genom systematiskt arbetsmiljöarbete och godföretagshälsovård samt tillgång till träningslokal och årligt medarbetar samtal. KOMMENTARER 22 Förbundet har en väldigt hög frisknärvaro i jämförelse med många andra organisationer. Under våren gjordes upphandling av företagshälsovård för att komma i fas med Uddevalla kommun som vi normalt ska ha hängavtal med. Under våren har också hållits arbetsmiljöutbildning för arbetsledare. Den genomfördes tillsammans med Hälsobolaget vid två tillfållen. 14

285 Under hösten var all heltidspersonal kallad till utbildning kring nya förskriften om Organisatorisk och Social arbetsmiljö. Vi har även under året kommit igång med vårt systematiska arbetsmiljöarbete. De innebär bl. a att skyddskommittemöte hålls ett antal gånger om året samt APT för olika personalkategorier. INRIKTN fl\c ;) Vi ska arbeta kostnadsertcktivt och de olika verksamhetsområdena ska inom ramen för tilldelade medel säkerställa att arbetsuppgifterna löses på bästa och mest kvalitetssäkra sätt, Effektmål 23 Räddningstjänstens intäkter ska överstiga kostnaderna. - Detta ska uppnås genom tydliga budgetansvarsområden, där budgetansvariga följer upp, analyserar och planerar så att ett positivt resultat uppnås tkr KOMMENTARER 23 För mer information se respektive verksamhetsområde och avsnitt Ekonomi 15

286 \ 'ERKSAi\[1 l FT :2017 ' Direktion_, Fhrbumlsclu4 Viktiga händelsel' Med anledning av att försvarsmakten och MSB tagit fram en ny planering för totalförsvaret och att SKL har gett ut riktlinjer för hur kommunernas krisberedskap vid förhöjd beredskap återtas har förbundet krigsplacerat samtlig personal och förbundschefen utarbetat "Riktlinjer for räddningstjänst under skymningsläge och höjd beredskap". I arbetet har funktioner så som juridiska förutsättningar, organisation, materielförsörjning, redundant kommunikation, VMA och skyddsrum m.m. analyserats och fastställts. Under juni drabbades Lysekil av ett oljepåslag där förbundet arbetade intensivt tillsammans medlemskommuner, räddningstjänster i närområdet, kustbevakningen, försäkringsbolag och saneringsföretag för att lokalisera och sanera kustremsan. Arbetsmiljöverkets föreläggande gällande Uddevalla brandstation resulterade i att Uddevalla kommuns fastighetsavdelning byggde en provisorisk hall framför den gamla vagnhallen samt att brandstationen inhägnades. Med dessa åtgärder uteblev vitet om 200 tkr från Arbetsmiljöverket. Pel'sonal och kompetensutveckling I april anställdes en ny operativ chef i samband med att den tidigare operativa chefen valde att gå tillbaka till en funktionsansvarig tjänst. Vidare har en HR-strateg anställts. I samband med en omorganisation som trädde i kraft från och med december tillträde dock denne tjänsten som administrativ stabschef. Omorganisationen innebär att personal som ansvarar för ekonomi, personal-, utrednings- och administrativa frågor numer utgör en enad stabsfunktion med en och samma chef istället som tidigare då dessa funktioner var utspridda i organisationen. En utbildning har genomförts i medarbetarsamtal för Visions avtalsområde. En lönepolicy har arbetats fram och antagits av direktionen som ett led i att upprätthålla lönespridning och att stimulera utvecklingen genom individuell lönesättning. I samarbete med Munkedal och Lysekils kommuner har rekryteringsoffensiv för RIBanställning mot kommunalt anställd personal genomförts. Förbundet har med syfte att höja kvaliteten i utvecklingsarbeten utbildat fyra medarbetare i projektstyrning. Som en första del i förbundets systematiska arbetsmiljöarbete har en policy antagits av direktionen och därtill kopplad planering samt metodanvisningar som framarbetats. Utbildningar för alla chefer och arbetsledare på heltid har också skett vid tre halvdagar med hjälp av Hälsobolaget. En överenskommelse har kommit till stånd mellan förbundet och medlemskommunerna om hantering av taxor och avgifter enligt indexmodell och beslut om bemyndigande för förbundet i enlighet med överenskommelsen har fattats i respektive kommunfullmäktige och gäller från och med 2017 års taxor och avgifter. 16

287 Direktlon Budgetavvikelse BUDGET 2017 (Belopp l tkr) 2017 Intäkter Kostnader -477 o o o <i Ekonomiska kommentarer Resultat för 2017 uppgår till -477 tkr, vilket är 113 tkr lägre än förväntat (negativ budgetavvikelse). Resultatet påverkas av: Under året har direktionen haft två extrainsatta direktionsmöten Direktionens presidier har varit iväg vid tre tillfållen under året, tvådagars Ledningskonferens Räddningstjänst, tvådagars konferens Räddsam VO samt en dag till NÄRF för överläggningar med presidiet där. Förbundschef Budgetavvikelse BUDGET 2017 (Belopp ltkr) 2017 Intäkter 4:1 Kostnader -2'l16 o 41 o Ekonomiska kommentarer Resultat för 2017 uppgår till tkr, vilket är 283 tkr lägre än förväntat (negativ budgetavvikelse). Resultatet påverkas av: 284 tkr i högre personalkostnaderna än beräknat. Dessa kostnader härleds dels till att personalstyrkan har utökats med en administrativ stabschef men även till att förbundschefen har haft beredskap. Kompetensutvecklingskostnader har överskridits med 42 tkr De 41 tkr i intäkt härrör ersättning från Lysekils kommun för hjälp med ledningsstöd i samband med oljesane- 17

288 Förbundsgemensam verksamhet Viktiga händelser Förbundet har tillsammans med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, tagit fram ett åtgärdsförlag för att tekniskt stärka besluts- och ledningsstödet. Det innebär för förbundet att vi moderniserar våra ledningsplatser i de tre kommunernas huvudbrandstationer. Efter två upphandlingsförfaranden är nu leverantör för detta bestämts. Personal och kompetensutveckling Under 2017 har en brandingenjör tillsvidareanställs så förbundet därmed har tre brandingenjörer. Ett antal kompetens- och vidareutbildningar har skett under året b.la. för vårt verksamhetssystem Daedalos har gjorts en del utbildningsinsatser för att kunna nyttja systemet fullt ut. Förbundsgemensamt Budgetavvikelse BUDGET2017 (Belopp l tkr) 2017 Intäkter Lli4 Kostnader Ekonomiska kommentarer Resultat för 2017 uppgår till tkr, vilket är tkr högre än förväntat (positiv budgetavvikelse). Resultatet påverkas av: Förbundet har erhållit 126 tkr i försäljningsintäkter för anläggningstillgångar. 58 tkr i ersättning från Lysekils kommun för insatser vid oljepåslaget under sommaren har erhållits. o l 020 ~u Förbundets avskrivningskostnaderna har varit 107 tkr lägre än beräknat pga. tidpunkt för investering har försenats. Bland annat med anledning av att två brandingenjör varit föräldralediga större delen av året men enbart ersatts av en vikarie har personalkostnaderna varit lägre än förväntat, 277 tkr. Den omorganisationen som gjordes under 2016 ger totalt sett lägre kostnader 2017 än 2016 vilket återses i en lägre budget för Förbundsgemensamt (Belopp i tkr) BUDGET 2017 Budgetavvikelse 2017 Internt PO-pil.lägg Faktiskt PO o -o I l~ Q -117(>5 Löneväxlingar -~ -o o Ekonomiska kommentarer Förbundets totala schablonberäknade PO-kostnaderna ger en differens mot de faktiska PO-kostnaderna med 109 tkr. En differens mellan personalens betalningar via löneväxlingar för privat sjukförsäkring etc. ger 2 tkr i avvikelse mot faktiska kostnader.

289 Revisorer Budgetavvikelse BUDGET2017 (Belopp i tkr) 2017 Intäkter Kostnader -m Ekonomiska kommentarer Medlemsavgift för revisionen är baserad på tiden före förbundsutökningen. Då arvodesbestämmelser ska följa största kommunens bestämmelser visar det sig att medlemskommunernas budget till revisionen inte räcker till. o o o o ~ Medlemsavgifter drift IBelopp i tkr) Intäkter Ekonomiska kommentarer Förbundet har tillsammans med medlemskommunerna tagit fram en överenskommelse gällande medlemsagviften som tillämpades för första gången BUDGET Budgetavvikelse 2017 o o I och med denna överenskommelse har arbetet med medlemsavgift och budget för 2017 underlättats avsevärt. Pensioner Budgetavvikelse BUDGET2017 IBelopp i tkr) 2017 Medlemsavgift, pension (j 4i46 Uppr. Medl.avg, avsättn. 127 Pensionskostnader 3 41'6 Pensionsavsättning -127 Ekonomiska kommentarer Enligt den upprättade pensionsöverenskommelsen mellan förbundet och medlemskommunerna ska förbundets pensionsåtaganden täckas fullt ut av medlemskommunernas medlemsavgift (pension) samt av uppräkning av ~,.g; i' f~!j\ _,,9lil9 o o medlemsavgiften för pensionsavsättningar. Förbundets pensionskostnader och pensionsavsättningar är således inte resultatpåverkande för förbundet. 19

290 Förebyggandeavdelning Viktiga händelser Under året har omkring 570 ärenden av myndighetskaraktär hanterats. Förutom det löpande planenliga arbetet kan nämnas följande aktiviteter: Projektet Rättssäker tillsyn som påbörjades under 2016 har frän och med 2017 övergått som rutin för tillsynsarbetet. Alla tillsyner dokumenteras och protokolleras i form av tjänsteanteckning och föreläggandeprotokoll I samband med uppstarten av detta har ett intensivt arbete pågätt med att ta fram protokollsmallar och vägledning som stöd för tillsynsförrättarna. Räddningstjänsten har under året i samband med att entreprenörerna gått över till nytt verksamhetspro gram, Ritz, tecknat avtal med SSR, Sveriges skorstensfejares riksförbund för tillgång till programmets uppföljningsverktyg, detta innebär en större möjlighet och transparens för räddningstjänsten och kommunerna att följa entreprenörernas arbete. Personal och kompetensutveckling Personal frän avdelningen har under året deltagit och närvarat vid olika konferenser och seminarier, som exempel kan nämnas: Förebyggandekonferens i Karlstad. Brandskyddsföreningens seminarium i Varberg om Individanpassat brandskydd. Utbildning för Tillståndshandläggare för explosiva varor i Göteborg. Nyheter i Boverkets Byggregler i Stockholm. Brandfarlig vara konferens i Malmö. Det nationella" Socialtförebyggande nätverket" i Göteborg. MSBs seminarium i Karlstad om Rättssäker brandskyddskontroll. Övrigt Under hösten bjöd räddningstjänsten in medlemskommunernas politiker och chefstjänstemän frän socialtjänsten till ett halvdagsseminarium om individanpassat brandskydd. föreläsare från räddningstjänsten Vast delade med sig av hur de jobbar med dessa frågor i Varberg och Falkenberg. Räddningstjänsten gör därför tillsammans med socialtjänsterna i medlemskommunerna under 2018 en gemensam ansats för ett individanpassat brandskydd med syfte att förbättra och förstärka brandskyddet för de personer som inte har förmåga att själva hantera en brandsituation i sin bostad. Förebyggandechef ((Belopp i tkr) Intäkter Kostnader BUDGET 2017 Budgetavvikelse Ekonomiska kommentarer Avdelningens resultat för 2017 är tkr vilket ger 20 tkr i lägre resultat än förväntat (negativ budgetavvikelse). 20

291 Resultatet påverkas av: Avdelningen har genererat 68 tkr i högre intäkter än förväntat vad gäller avgifter för tillsyner och tillständsansökningar. Då efterfrågan på de externa förebyggandeutbildningar har varit högre än förväntat har detta genererat i högre utbildningsintäkter, 31 tkr, men även i ökade kostnader för utbildningsmateriel, 42 tkr. Dessutom har avdelningen fått 99 tkr i ersättning från Försäkringskassan för en nystartstjänst men har i samband med detta även haft högre kostnader lönekostnad. Denna tjänst övergick senare till en t.v. tjänst under året. Totalt har avdelningen haft 109 tkr i högre lönekostnader under året. Avdelningen har även haft högre fortbildningskostader, 40 tkr. Teknisk avdelning Viktiga händelser En ny båtplats har iordningställts i anslutning till övningsområdet i Uddevalla. Detta för att den gamla platsen var belägen innanför avspärrat område vid Riversidekajen. Personal Två personer har anställts på avdelningen under året. Båda är placerade i Munkedal och ersätter två vakanser sedan Tre personer har gått utbildats i administrering av larmdatorerna. Materiel ochfordon En slangtvättmaskin har installerats. Tre personbilar har införskaffats för att ersätta äldre fordon som avvecklats. För att tillgodose miljökraven har en ny dieselcistern med miljölåda och en miljöcontainer anskaffats. Larm, IT och telefoni En uppdatering av stationernas ledningsplatser har upphandlats och kommer att installeras i början på Fastigheter Förbundet hyr sina brandstationer av respektive kommun vilket innebär att en del av fastighetsskötseln och reperationerna av byggnaderna sköts av de kommunala fastighetsavdelningarna. Den enda byggnad som förbundet äger är förrådshallen på Siviks övningsområde i Lysekil. 21

292 Fastighetsägaren för Uddevalla brandstation har byggt en ny vagnhall framför den gamla för de fyra tyngsta fordonen. Detta pga. överskriden maxbelastning på det gamla golvet. Under 2017 har Uddevalla kommun genomfört en förstudie av ny brandstation i Uddevalla. Möten med olika intressenter och även studiebesök vid Karlstadsregionen har arrangerats. Beslut är nu fattat av kommunstyrelsen att genomföra detaljplaneringen under Förhoppningsvis kommer även förprojekteringen att genomföras under Angående brandstationen i Ljungskile är inblandade parter nu överens om att bygga om det gamla reningsverket till brandstation. Här väntar vi bara på att projektet ska starta upp då nödvändigt underlag redan finns framtaget. Brandstationen i Lysekil har varit föremål för arbetsmiljöförbättringar under en längre tid. Där har nu arbetet startats upp med att bygga nya lokaler för omklädning, dusch och träningsmöjligheter. Det ska även installeras reservkraft och klimatförbättrande åtgärder. För att förstärka det civila förvaret har vissa förberdelser genomförts for att iordningställa skyddet i RC:n på Uddevallastationen. Intäkter Teknisk chef (Belopp i tkr) BUDGET Budgetavvikelse Kostnader Ekonomiska kommentarer Avdelningens resultat för 2017 är tkr vilket ger 406 tkr i bättre resultat än förväntat (positiv budgetavvikelse). Resultatet påverkas av: Avdelningen har erhållit 154 tkr mer i lönebidrag från Arbetsförmedlingen för personal inom bilvården än beräknat. Det under året reviderade serviceavtalet med New W ave för sprinklersystem har genererat i en intäktsutökning om 207 tkr. Ersättning för brandssläckarservice i Munkedals kommun har gett 154 tkr. Med anledning av att avdelningen under större delen av året har haft en vakant tjänst samt att personal varit långtidssjukskriven har detta avdelningens personalkostnaderna varit 526 tkr lägre än förväntat. Förbundet har haft 706 tkr i högre driftskostaderna under året som till största delen härleds till reparation, service och underhåll av transportmedel men även till telefoner, IT och larm. Ytterligare en tung kostnadspost är högre kostnader för elarbeten på stationen i Uddevalla gällande installation av Rakeistyrda portar samt reperation av trafikljusen utanför stationen. 22

293 Operativ avdelning Viktiga händelser Under året har olika arbeten och projekt påbörjats eller utvecklats, t. ex.: säkerhet på väg Arbete på hög höjd Kommunikations-/sambandsutrustning har utvecklats Arbetet med andningsskydd har utvecklats Koncept om friska brandmän har utvecklats Människan bakom uniformen startades upp tillsammans med kommunerna Personal och Kompetensutbildning Vi har under året genomfört ett stort rekryteringsarbete gällande räddningspersonal i beredskap. Vissa satsningar på kompetensutbildning har gjorts, bl.a. har två personer utbildas i trafiksäkerhetsregler, fyra personer utbildats i alternativa bränslen, två personer genomfört utbildning i tillsyn förebyggande, fyra personer gått en fortbildning i arbetepå hög höjd. Dessutom har interna övningar för befålen i organisationen genomförts enligt plan, operativ övningsdag för fyra statoner har genomförts och några i personalen har påbörjat körkortsutbildning för lastbil. Under första tertialet har vi nyutbildat på räddningsinsats samt räddningsledning A enligt tabellen nedan. Två brandmän från Uddevalla heltid har genomför endagskurs i ämnet fallskydd för att möta upp vårt pågående projekt Arbete på hög höjd. Kompetensutbildning Plan Utfall Plan Utfall Plan Utfall Plan RÄLA l l RÄLB RIB l l l o o 1 l Tillsyn A l l l l 23

294 Intäkter Kostnader Operativ chef (Belopp i tkr) BUDGET Budgetavvikelse Ekonomiska kommentarer Avdelningens resultat för 2017 är tkr, vilket är +129 tkr i bättre resultat än förväntat (positiv budgetavvikelse). Resultatet består till största delen av: Avdelningen är förbundets personaltätaste avdelning vilket ger stora differenser i kostnaderna mellan åren. Personalkostnaderna har dock totalt sett varit 259 tkr lägre än det beräknade. Då antalet utryckningar varierar mellan åren samt att vi tyvärr då och då drabbas av storskaliga händelser behöver dock förbundet ta med detta i beräkningen vid budgeteringen. satsningar på kompetensutveckling har genererat 344 tkr i högre kostnader än vad som avsatts för detta. Nytt avtal har genererat i 212 tkr i lägre kostnader för företagshälsovård för avdel- n ingen. Avdelningen har erhållit 54 tkr i ersättning från Lysekils kommun för insatser vid oljepåslaget under sommaren. Utryckning vid automatiska brandlarm orsakade av ovarsamhet har genererat 73 tkr i högre intäkter än vad som budgeterats för. Ersättning av NU-sjukvården för IVPAlarm (i väntan på ambulans) ger en intäkt om 87 tkr. Även 20 tkr i utökad ersättning för lyfthjälp, 23 tkr i utökad ersättning från MSB och genererar ytterligare intäktsökning. Förbundet har rätt till ersättning för restvärdessanering men under året har inte ersättning begärts i den omfattning som vi har kunnat göra, 101 tkr. Detta kommer att följa upp mer noggrant under MEDARBETARE Antal anställda Den 31 december 2017 fanns det 199 personer anställda inom forbundet. Av de anställda var 136 arvodesanställda i beredskap. Av de totala antalet anställda var det 13 kvinnor. Av dessa kvinnor är 5 arvodesanställda och 8 är heltidsanställda. 24

295 Alderstruktur Förbundets medelålder för brandmän i heltidsstyrka är 38,6 år, räddningstjänstpersonal i beredskap 41,3 år och dagtidspersonal47,7 är. Pensionsavtal för brandmän i i heltidsstyrka ger möjligheten att gå i pension vid 58 års ålder och under de närmsta åren är flera pensionsavgångar att vänta. I tabellen nedan redovisas åldersfördelning samt en uppdelning mellan heltidsanställd personal respektive räddningstjänstpersonal i beredskap. Ålder Antal Totalt %av total Antal heltid Antal deltid Antal Totalt ,6% ,6% ,7% ,6% o- 9 4,5% Totalt 199 1oo,o% sjukfrånvaro sjukfrånvarostatistiken visar på hög frisknärvaro i förbundet. I tabellerna nedan redovisas sjukfrånvaro fördelat per åldersgrupp, per kön samt hur stor andel av sjukfrånvaron som var längtidssjukskrivning. sjukfrånvaro per åldersgrupp år eller yngre 0,6% 1,13% år 3,52% 3,64% 50 år eller äldre 1,12% 0,76% TOTALT 3,64% 2,50% sjukfrånvaro per kön Kvinnor 1,88% 1,61% Män 2,43% 2,60% TOTALT 4,13% 2,50% Långtidssjukskrivning Kvinnor o,oo% o,oo% Män 47,2% 52,69% TOTALT 43,40% 49,20% 25

296 P e r so nalrörl i g h et Under året har 25 personer avlutat sina tjänster och förbundet har nyanställt 26 personer. Personalkostnad Räddningstjänsten är en personalintensiv verksamhet och den största andelen av förbundets kostnader är därmed personalrelaterade kostnader som 2017 uppgick till 75 % av förbundets totala kostnader. Skulden till de anställda avseende inarbetad ej uttagen semesterersättning, inarbetad ej uttagen retro-aktiv ersättning löner samt okompenserad övertid uppgick till66 tkr vid 2017 års slut. Lönerevision i förbundet för hel- och RiB-anställd personal har genomförts traditionellt. De centrala kollektivavtalen för heltidsperon al har utvecklats till att ge möjlighet för de lokala arbetsgivarna att belöna medarbetare som bidrar till verksamhetens utveckling. Vid forra lönerevisionen påtalades att förbundet inte hade en aktuelllönepolicy for individuell lönesättning. Detta är nu åtgärdat och det finns en aktuelllönepolicy där kriterierna arbetats fram gemensamt med den fackliga organisationen. Dock gäller det enbart den daggående personalen som går under Visions avtalsområde. Våra RiB-anställda fick också ett nytt avtal efter en hel del forhandlande på både central- och lokal nivå. Utöver nedanstäende redovisade kostnader har forbundet ytterligare tkr i personalrelaterade kostnader för företagshälsovård och kompetensutvecklingskostnader. Personal (Belopp i tkr) Heltid, inklusive semesterlön Räddningstjänstpersonal i beredskap Övertid, fyllnadstid OB, beredskap Arvode/Förtroendevalda Förändring semester- & löneskuld Pensionskostnader & avsättning ink!. skatt Totalt

297 EKONOMISK ÖVERSIKT Finansiella målföl'forbundet Mål och riktlinjer behövs för att främja en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet samt för att göra uppdraget gentemot medborgarna tydligt, visa hur mycket av de olika verksamheterna som ryms inom de finansiella målen dvs kopplingen mellan ekonomi och verksamhet. Förbundet har enbart ett finansiellt mål för 2017 vilket är att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Årets l'esultat TNTAKTER 11%!l Medl.avg In kl pensionsåtagande KOSTNADER 4% Personalkostn De totala intäkterna uppgår till t kr och de totala kostnaderna till tkr. Förbundets resultat för året är 1155 tkr och det är intäktssidan som genererat det positiva resultatet. Medlemsavgifterna från medlemskommunerna är den största intäktskällan, tkr för drift och 3 s86 tkr i pensionsåtaganden. Övriga intäktskällor är bland annat intäkter för nytt sprinkleravtal med New W ave, brandsläckareserviceavtal med Munkedals kommun, avtal gällande IVPA-larm, uthyrning av materiel och lokaler, ersättningar för restvärdessanering samt utryckning vid automatlarm, taxor och avgifter för tillsyner, tillståndsansökningar och automatlarmanläggningar samt ersättningar från Försäkringskassan för nystarts jobb. Under året har förbundet även erhållit 233 tkr i intäkt från Lysekils kommun för insatser vid oljepåslaget under sommaren. Den största kostnadsandelen står personalkostnaderna för. Andra tunga kostnadsposter är avskrivningar, drift och underhåll av fordon och stationer, räddningsredskap och utrustning, larm och IT m.m. Finansnetto, skillnaden mellan kostnadsräntor och intäktsräntor, uppgick till u tkr. Förbundet har haft 15 t kr i kostnadsräntor och 4 tkr i ränteintäkter. Aren som kommer De utslitna brandstationerna medför att arbetsmiljöarbetet blir en allt mer tilltagande börda som blir allt svårare för förbundet att ta ansvar för som hyresgäster i kommunernas fastigheter. Uddevalla kommun har genomfört en förstudie för ny brandstation. Möten med olika intressenter och även studiebesök vid Karlstads brandstation har arrangerats. Beslut är nu fattat av kommunstyrelsen att genomföra detaljplaneringen under Förhoppningsvis kommer även förprojekteringen att genomföras under Vad gäller brandstationen i Ljungskile är 27

298 nu alla inblandade parter överens om att bygga om det gamla reningsverket till brandstation. Här väntar vi på att projektet ska starta upp då nödvändigt underlag redan finns framtaget. Brandstationen i Lysekil har varit föremål för arbetsmiljöforbättringar under en längre tid och nu har arbetet startats upp med att bygga nya lokaler för omklädning, dusch och träningsmöjligheter. Det ska även installeras reservkraft och utföras klimatförbättrande åtgärder. Förbundet har tillsammans med Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap tagit fram ett åtgärdsförlag for att tekniskt stärka besluts- och ledningsstödet. Det innebär för förbundet att vi moderniserar våra ledningsplatser i de tre kommunernas huvudbrandstationer. Leverantör för detta har upphandlats under Förbundets personalomsättning för RiB-anställd personel är fortsatt hög och rekrytering av ny personal kommer även fortsättningsvis att vara ett omfattande arbete. Samtidigt är trenden den att allt färre söker semestervikariaten som heltids brandmän. Arbetet med att etablera samverkan måste prioriteras även framledes för att motsvara de krav och förväntningar som finns på verksamheten. Detta innebärande framförallt utveckling, samordning och samarbete regionalt (Räddsam VG) och inom Fyrbodal (NÄRF). Materiella anläggningstillgångar Det bokförda värdet på förbundets bilar och transportmedel, maskiner och inventarier samt leasingfordon har minskat med 1179 tkr till tkr. De finansiella leasingavtalens andel av det bokförda värde uppgår tills 149 tkr. Betalningsberedskap Likvida medel uppgick vid årets slut till tkr. Förbundet har utnyttjat checkräkningskrediten under januari, februari och mars det gångna året. Den långfristiga låneskulden var vid årsskifter tkr och avser långfristig del av leasingskuld. soliditet Förbundets soliditeten vid 2017 års slut uppgick till36, 8% (jmf ,4 %). Soliditetet visar hur stor del av tillgångarna som finansieras med egna medel och utgör den långsiktiga betalningsförmågan. Utveckling beror dels på förändring av eget kapital och dels tillgångarnas värdeökning/värdeminskning. En hög soliditet innebär låg finansiell risk medan en låg soliditet kan innebära hög risk för verksamheten. 28

299 Resultaträkning (Belopp i tkr) Not Budget Bokslut Bokslut Verksamhetens intäkter (not l) 7 279,0 8143,9 8433,6 Medlemsavgifter från kommunerna (drift) (not 1) , , ,0 Medlemsavgift frän kommuner (pension) (not 1) 2 228, , ,8 Uppräkning medlemsavgift avsättning pensioner (not 1) 1358, ,5 Jämförelsestörande poster (not 3) 328,9 Verksamhetens kostnader (not 2) s,o , ,5 Pensionskostnader (not 2) , , ,8 Avsättning pensioner (not 2) -1358,0-127,4-3978,5 Avskrivningar (not 4) , , ,6 Nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader 160,0 1185,0 4390,5 Finansiella intäkter (not s) o,o 0,2 3,5 Finansiella kostnader (not 6) -159,0-30,0-15,0 Resultat f"öre extraordinära poster 1,0 1155,2 4379,0 Extraordinära intäkter /kostnader o o Årets resultat/ Förändring Eget Kapital ,2 4379,0 29

300 Balansräkning (Belopp i tkr) Not Bokslut Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, bilar och transpottmedel (not 7) , ,2 Finansiella anläggningstillgångar Finansiella leasingavtal (not 8) 5149,0 5840,8 Långfristig fordran, pensionsåtagande, medl. Kommuner (not 12) 6174, ,7 Summa Anläggningstillgångar 32185, ,7 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar (not 9) ,7 3108,5 Kassa och bank (not 10) 2 204,1 576,5 Summa Omsättningstillgångar , ,0 SUMMA TILLGÅNGAR , ,7 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCHSKULDER Eget kapital vid årets början , ,2 Årets resultat -1155,1-4379,0 Summa Eget Kapital ,2 Avsättning för pensioner (not 11) -6174, ,7 Summa Avsättningar -6174, ,7 Långfristiga skulder (not 13) -4546,0-5022,8 Kortfristiga skulder (not 14) , ,0 Summa Skulder , ,8 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER , ,7 30

301 Kassafiödesa nalys Likvida medel uppgick vid årets slut till tkr. Förbundet har utnyttjat checkräkningskrediten under januari, mars och september det gångna året. Den långfristiga låneskulden var vid årsskifter tkr och avser långfristig del av leasingskuld. (Belopp i tkr) Den löpande verksamheten Not Bokslut Bokslut Årets resultat 1155,2 4379,0 Justering för av- och nedskrivningar, materiella anläggningstillgångar (not 4) 2 621, ,6 Justering för av- och nedskrivningar, leasing (not 8) 6g1,8 818,0 Justering för gjorda avsättningar (not 11) 127, ,5 Justering för försäljning/utrangering 30,4 0,0 Medelfrån verksamhetenföreförändring av rörelsekapital 4 626, ,1 Ökning/minskning av kmtfristiga fordringar ,1-128,8 Ökning/minskning av kortfristiga skulder 6 928, ,1 Kassaflöde från den löpande verksamheten 4 396,1 9126,2 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar (not 7,8) -2164,3-5637,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar o,o 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -2164,3-5637,0 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån o,o 0,0 Amortering av skuld (not 13) -476,8-818,0 Ökning långfristiga fordringar (not 12) -127, ,5 Minskning av längfristiga fordringar o,o o,o Kassaflöde från finansieringsverksamheten -604, ,5 Årets kassaflöde/ f'orändring av likvida medel 1627,6-1307,3 Likvida medel vid årets början (not 10) 576,5 1883,8 Likvida medel vid årets slut (not 10) 2 204,1 576,5 31

302 Uppföljning av Investeringar Förbundet har investerat i materiella anläggningstillgångar för tkr. De investeringar som skett utöver budget 2017 gäller akut byte av båtmotorer till räddningsbåt, slangtvätt som inte blev driftsatt på 2016 års investering som planerat., skyddsplåtar till räddningscentralens fönster då dessa inte levererades när den byggdes och inlösning av två leasingfordon. (Belopp i tkr) Budget Utfall Utfall Materiella anläggningstillgångar: - Maskiner, Inventarier, Byggnadsinventarier 495,0 976,7 306,9 -Fordon och Transportmedel soo,o 1186,6,0 5330,0 Finansiella anläggningstillgångar: -Leasingavtal, fordon o,o 0,0 o,o Summa 995,0 2164,3 5636,9 Notförteckning Resultaträkning: (Belopp i tkr) Not 1 Verksamhetens intäkter exkl. jmf. störande poster Medlemsavgift, drift 66494, ,0 Medlemsavgift, pensionsåtagande 3 416, ,8 Uppräkning medlemsavgift, pensionsåtagande (avsättning pension) 127, ,8 Myndighetsutövning 1088,0 927,9 Årsavgift larm 1 305,4 1208,6 Brandlarm ovarsamhet, Sanering/Restvärde efter räddning, IVP A 1667,3 2116,1 Vattenavgifter, Övriga avgifter räddningstjänst 56,7 43,6 Lokalhyror, tillfälliga lokalupplåtelser 288,6 250,5 Ersättning för verksamhet (bilvård, utbildningar) 2 603, ,9 Försäljningsintäkter, Övriga intäkter o ersättningar 656,4 345,8 Försäljning av entreprenader o konsulttjänster, Övriga ersättningar o intäkter m.m. 199,2 169,5 Övriga Bidrag (Försäkringskassa, MSB, Arbetsför.) 512,0 486,6 Ersättning för säkerhetsamordning från Lysekils och Munkedals kommuner Q 354,2 Summa 78414, ,9

303 Not 2 Verksamhetens kostnader exkl. jmf. störande poster, av- & nedskrivningar Löner och personalomkostnader , ,9 varav: - Löneskuldsförändring 66,0-183,0 - Pensionskostnader, löpande och upplupna premier 3416, ,8 - Pensionsavsättning 127, ,5 Övriga personalkostnader (företagshälsovård, utb.) 1279,3 1408,6 Fastighetskostnader 5 804, ,0 Transportmedel 2 727,9 2012,7 Övriga kostnader 6 612,1 6100,1 Administrativt stödköp från Uddevalla kommun Summa , ,7 Not 3 Jämf"örelsestörande poster Vinst vid forsäljning av maskiner/inventarier 95,6 0,0 Ersättning från Lysekils kommun, oljesanering Q.Q Summa 328,9 0,0 Not 4 Avskrivningar Maskiner 63,5 305 Inventarier 306,6 290,5 Byggnadsinventarier 35,6 35,6 Bilar och transportmedel Summa 2 343,6 2343,6 N o t 5 Finansiella intäkter Räntor likvida medel Q.l 1..2: Summa 0,2 3,5 Not 6 Finansiella kostnader Räntekostnader 13,0 0,0 Pensionsavsättningar, Ränta 0,0-2,0 Räntekostnader leverantörsskuld 3,2 3,1 Bankkostnader Summa 30,0 15,0 33

304 Balansräkning: (Belopp i tkr) Not 7 Maskiner, Inventarier, byggnadsinventarier, bilar och transportmedel Maskiner Ingående anskaffningsvärde 235,0 0,0 Investeringar 570,9 235,0 Försäljning/utrangering 0,0 0,0 Om klassificeringar Q.Q Q.Q Utgående anskaffningsvärde 805,9 235,0 Ingående av- och nedskrivningar -3,0 0,0 Återförda av- och nedskrivningar/ försälj. o utrangering Årets av- och nedskrivningar :l..q Utgående Av- o nedskrivningsvärde -68,3-3,0 Utgående bokf'ort värde 737,7 232,0 Inventarier Ingående anskaffningsvärde 2 950, ,7 Investeringar 405,8 306,8 Försäljning/utrangering 0,0 0,0 Omklassificeringar Q.Q Q.Q Utgående anskaffningsvärde 3 356,3 3185,5 Ingående av- och nedskrivningar -1910,6-1620,1 Återförda av- och nedskrivningar/ försälj. o utrangering 0,0 0,0 Årets av- och nedskrivningar -306, Utgående Av- o nedskrivningsvärde ,2-1913,6 Utgående bokf'ort värde 1139,1 1271,9 Byggnadsinventarier Ingående anskaffningsvärde 213,1 213,1 Investeringar 0,0 0,0 Försäljning/utrangering 0,0 0,0 Omklassificeringar Q.Q 0,0 Utgående anskaffningsvärde 213,1 213,1 Ingående av- och nedskrivningar -71,1-35,5 Återförda av- och nedskrivningar/ försälj. o utrangering 0,0 Årets av- och nedskrivningar -35, Utgående av- och nedskrivningar -106,6-71,1 34 Utgående bokf'ort värde 106,5 142,0

305 Bilar och transportmedel Ingående anskaffningsvärde , ,0 Investeringar 1187, ,0 Försäljning/utrangering -40,0 0,0 Oroklassificeringar Q.Q Q.Q Utgående anskaffningsvärde 26819, ,0 Ingående av- och nedskrivningar , ,2 Återförda av- och nedskrivningar/ försälj. o utrangering 9,6 0,0 Årets av- och nedskrivningar , ,5 Utgående av- och nedskrivningar , ,7 Utgående bokf'ört värde 18879, ,3 N o t 8 Finansiella leasingavtal Ingående anskaffningsvärde leasing 9 941,5 9941,5 Investeringar leasing 0,0 0,0 Försäljning/utrangering -897,4 0,0 Om klassificeringar Q.Q Q.Q Utgående anskaffningsvärde 9044,1 9941,5 Ingående av- och nedskrivningar leasing -4100, ,7 Återförda av- och nedskrivningar/ försälj. o utrangering 897,4 0,0 Årets av- och nedskrivningar Utgående av- och nedskrivningar ,1-4100,7 Utgående bokf'ört värde 5149, ,8 Leasing Leasingfordonen redovisas som en anläggningstillgång i balansräkningen. Tillgångens värde ä1 beräknat genom en summel"ing au åter tående leasingavgifter exklusive moms. f noten redovisas värdet vid ärets början som leasingfordon och som avskrivning redovisas de leasingavgifter som betalats under (u et. Leasingskulden är beräknad av samtliga återsående leasingavgifter uppdelat på kortfi istig respektive långfristig del. N o t 9 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 6 712,5 515,9 Fordringar hos staten 9,1 337,4 Fordringar hos anställda 0,2 0,0 Fordran moms l 038,1 578,0 Förutbetalda kostnader 1251,5 1539,1 Upplupna intäkter ,2 Utgående balans ,7 3108,6 35

306 N o t 10 Kassa och Bank Ingående värde Förändring under året Utgående balans 576,5 1627, ,1 1883,8-1307,3 576,5 Not 11 Avsättning pensioner Ingående pensionsavsättningar Årets avsättning pensioner Utgående balans 6 046,7 127,4 6174, , ,5 6046,7 Pensionsavsättning Enligtfinansiell överenskommelse mellanforbundet och medlemskommunerna angående pensionsåtagande kvarstår personalens intjänade pensionsrätt t o m 2014 som avsättning hos medlemskommunerna. Intjänade pensionsrättfrom 2015 belastar RMB som en direkt pensionsavsättning och indirekt medlemskommunerna som långfristig fordran. Not 12 Långfristig fordring, medlemskommuner Ingående fordran (pensionsavsättning) Årets förändring av fordran (pensionsavsättning) Utgående balans 6 046, , , ,5 6046,7 N o t 13 Långfristiga skulder, leasing Ingående leasingskuld, långfristig del Årets förändring, amortering av lång Utgående balans s 022,8-476,8 4546, ,8-818,0 5022,8 Not 14 Kortfristiga skulder Leasingskuld, kortfristig del Leverantörsskulder Moms redovisningskonto Genomgångskonto löner, övr. löneavdrag Skuld till staten Löneskuld Övriga kortfristiga skulder Utgående balans 602,9 1488,3 0,0-0,4 1972, , , ,0 818,0 863,3 96,5-5,8 1922, , ,0 Eget kapital Årets resultat ,2 1155, , , ,3 36

307 Redovisningsprinciper Förbundets redovisning upprättas enligt kommunallagen och enligt kommunala redovisningslagen samt följer anvisningar och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR. I vissa fall, där praxis inte är enhetlig, görs vissa avsteg från rekommendationerna från normgivande organ. Förbundet följer god redovisningssed, övergripande principer såsom försiktighetsprincipen, matchningsprincipen samt principen om öppenhet. Detta ger sammantaget en rättvisande bild av förbundets ekonomiska resultat och ställning på bokslutsdagen. God redovisningssed God redovisningssed ska medverka till att redovisningen är tillförlitlig och kan utgöra ett objektivt beslutsunderlag för aktörer inom och utom förbundet. God redovisningssed bygger på ett antal grundläggande principer. Inkomster och utgifter hänförs till rätt period och intäkter matchas mot de kostnader som uppstått. Värdering av tillgångar och skulder sker utifrån att resultatet i verksamheten ska vara rättvisande. Principen om öppenhet i redovisningen är viktig för förbundet som är en demokratiskt styrd organisation. Periodisering Intäkter och kostnader på väsentliga belopp periodiseras så att de hänförs till det redovisningsår de hör till. Personalkostnaderna periodiseras genom att arbetad men ej utbetald övertid och andra ersättningar avseende december skuldförs. Detsamma gäller intjänad ej uttagen semester. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna är upptagna i balansräkningen till anskaffningsvärdet minskat med avskrivningar. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdet. Avskrivningstiden baseras på anläggningstillgångarnas beräknade nyttjandeperiod och sker med rak nominell metod, dvs linjär avskrivning. Avskrivning av fårdiginvesterade anläggningstillgångar påbörjas då anläggningen tas i bruk. För räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän gäller att investeringen ska ha en nyttjandetid om minst 3 år och anskaffningsvärdet ska överstiga 1 pris basbelopp. Tillämpningen om anskaffningsvärdet 1 prisbasbelopp började gälla från och med , för investeringar gjorda före detta datum tillämpas 112 prisbasbelopp som gräns för att klassas som investering. Pensioner En finansiell överenskommelse är gjord mellan förbundet och medlemskommunerna att reglering av pensioner sker separat från kostnader för den löpande verksamheten. Det innebär att den faktiska pensionskostanden för respektive år regleras fullt ut gentemot medlemskommunerna. Avsättningar för pensionsskulden upptas i fårbundets balansräkning på skuldsidan och med en lika stor post på tillgångssidan avseende fordran på medlemskommunerna. För samtliga regleringar tillkommer särskild löneskatt (f.n. 24,26 %). Måluppföljning Förbundet följer upp de 22 målen i verksamhetsplan 2017, antagna av Förbundsdirektionen Övrigt Förbundet använder sig av balanskonton enligt Kommun-Bas

308 Ord och Begreppsförklaring 38 Anläggningstillgångar: Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk. Avsättningar: Avsättningar är ekonomiska förpliktelser, vilkas storlek eller betalningstidpunkt inte är helt bestämd. Pensioner intjänade fr.o.m. 2015, inklusive löneskatt 24,26 %, redovisas som en avsättning i balansräkningen. Avskrivningar: Årlig kostnad för värdeminskning av anläggningstillgångar beräknad utifrån förväntad nyttjandetid. Balanskrav: Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, dvs resultatet ska vara positivt. Detta är en miniminivå får att ha god ekonomisk hushållning. Balansräkning: Balansräkningen visar totala tillgångar, skulder, avsättningar och eget kapital på bokslutsdagen. Eget kapital: Eget kapital definieras som totala tillgångar minus totala avsättningar och skulder. Extraordinära intäkter och kostnader: En post klassificeras som extraordinär om den saknar samband med förbundets ordinarie verksamhet, inte inträffar ofta eller regelbundet och uppgår till väsentliga belopp. Finansieringsanalys/Kassajlödesanalys: Finansieringsanalysen/Kassaflödesanalysen ska redovisa betalningsflödena uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringar och finansiering som mynnar ut i förändring av likvida medel. Kassalikviditet: Betalningsförmåga på kort sikt. Likvida medel i förhållande till kortfristiga skulder. Kortfristiga skulder/fordringar: Skulder och fordringar som förfaller inom ett år. Leasing: Klassificering av ett leasingavtal grundar sig på transaktionens ekonomiska innebörd. Ett finansiellt leasingavtal kan sägas motsvara ett köp av objektet i fråga, medan ett operationellt leasingavtal motsvarar hyra av objektet. Likvida medel: Medel i kassa, på bank- och plusgiro. Likviditet: Betalningsförmåga på kort sikt. Långfristiga skulder/fordringar: Skulder och fordringar som förfaller senare än ett år efter räkenskapsårets utgång. Periodisering: Fördelning av kostnader och intäkter till den period då resurserna tillkommer eller förbrukas. Resultaträkning: Resultaträkningen innehäller kostnader och intäkter och visar årets ekonomiska resultat och hur det uppkommit. Den visar även förändringen av det egna kapitalet. Skuldsättningsgrad: Den del av tillgängarna som finansierats med främmande kapital.

309 Reuisionshm Cittelse 39

310 Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Bastiongatan UDDEVALLA Telefon: oo E-post: TRYGO l JET, t\ker II ET OMTA KE

311 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2017/00762 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon Medborgarförslag från Ulf Andersson om nytt resecentrum Sammanfattning Ulf Andersson har inkommit med ett medborgarförslag som i huvudsak föreslår att ett nytt resecentrum byggs i anslutning till Uddevalla centralstation. Kommunfullmäktige beslutade att överlåta till samhällsbyggnadsnämnden att besluta i ärendet. Enligt kommunens reglemente för nämnderna ansvarar kommunstyrelsen för kollektivtrafikfrågor och strategisk samhällsplanering. Samhällsbyggnadsnämnden bedömer att medborgarförslag faller inom dessa områden och föreslår att kommunfullmäktige överlämnar medborgarförslaget till kommunstyrelsen för handläggning och beslut. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Medborgarförslag från Ulf Andersson Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att överlåta till kommunstyrelsen att besluta i ärendet. Peter Larsson Kommundirektör Annica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till Samhällsbyggnadsnämnden Förslagsställaren

312 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2017/00765 Medborgarförslag från Ulf Andersson om nytt resecentrum Sammanfattning Ulf Andersson har lämnat in ett medborgarförslag som i huvudsak föreslår att ett nytt resecentrum byggs i anslutning till Uddevalla centralstation. Kommunfullmäktige överlämnande ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Enligt kommunens reglemente ansvarar dock kommunstyrelsen för kollektivtrafikfrågor och strategisk samhällsplanering. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår därför samhällsbyggnadsnämnden att föreslå kommunfullmäktige att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för handläggning och beslut. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, Kommunfullmäktiges protokollsutdrag, Medborgarförlag från Ulf Andersson, Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beslut. Vid protokollet Sebastian Johansson Justerat Gunilla Magnusson Stig Olsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Sebastian Johansson Expedierat Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

313 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 1(1) Dnr SBN 2017/00765 Handläggare Nämndsekreterare Sebastian Johansson Telefon Medborgarförslag från Ulf Andersson om nytt resecentrum Sammanfattning Ulf Andersson har lämnat in ett medborgarförslag som i huvudsak föreslår att ett nytt resecentrum byggs i anslutning till Uddevalla centralstation. Kommunfullmäktige överlämnande ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Enligt kommunens reglemente ansvarar dock kommunstyrelsen för kollektivtrafikfrågor och strategisk samhällsplanering. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår därför samhällsbyggnadsnämnden att föreslå kommunfullmäktige att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för handläggning och beslut. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, Kommunfullmäktiges protokollsutdrag, Medborgarförlag från Ulf Andersson, Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beslut. Carina Johansson Förvaltningschef Sebastian Johansson Nämndsekreterare Expediera till Kommunstyrelsen

314 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2017/00762 Medborgarförslag från Ulf Andersson om nytt resecentrum Beslut Kommunfullmäktige beslutar att överlåta till samhällsbyggnadsnämnden att besluta i ärendet. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Zeidi Ström, Sonny Persson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Samhällsbyggnadsnämnden Ulf Andersson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

315 Medborgarförslagets ärende: Resecentrum Ditt medborgarförslag: Nytt resecentrum. Behåll centralstationen och i direkt anslutning öster om den byggs terminaler för fjärr- och regionbussar (de fula byggnaderna kommer bort). Från änden av terminalen byggs en linbana som går till Kampehof där stadsbussarna fortsatt utgår ifrån. Alternativt går en pendelbuss emellan och skylta väl för de som vill gå. Ytan som finns för Kampenhofs teminaler kan bli plats för det nya kulturhuset och på så sätt bevaras gräsytan framför museet. Dagens datum: Namn: Ulf Andersson

316 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(3) Dnr KS 2018/00186 Handläggare Utredare Camilla Karlsson Telefon Samhällsbyggnadsnämndens avrapportering av uppdrag från kommunfullmäktige i samband med flerårsplan och Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att godkänna slutrapportering av sex uppdrag från flerårsplan , och I enlighet med gällande rutiner vidarebefordras ärendet för information till Kommunstyrelsen och för beslut i Kommunfullmäktige. Uppdragen avslutas enligt förvaltningens redovisning. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokollsutdrag Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna samhällsbyggnadens förslag till slutrapportering av uppdrag från flerårsplan , och samt att överlämna ärendet till kommunfullmäktige för godkännande. - Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 använda 5mkr i kommunbidrag som avser underhållsinsatser på gator och gångbanor. - Samtliga nämnder har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 skapa sysselsättning för ungdomar. - Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 rymma ökade kapitalkostnader inom befintlig ram för att trafiksäkra och tillgänglighetsanpassa gång- och cykelmiljöer, infrastruktur i framförallt stadskärnan samt följdinvesteringar i gator och vägar på grund av nyinvesteringar. - Miljö- och stadsbyggnadsnämnden ska inom tilldelat kommunbidrag genomföra inskanning av bygglovshanslingar i syfte att åstadkomma effektivare verksamhet, rättsäker handläggning och ökad tillgänglighet för medborgare med flera

317 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(3) Dnr KS 2018/ Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 generera effektiviseringsvinster i den nya organisationen sammantaget 3 mkr vilket ger motsvarande utrymme för ökade kapitalkostnader till följd av nya investeringar - Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 fortsätta med ökade underhållsinsatser på gator och cykelvägar Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att godkänna redovisningen av uppdrag från flerårsplan , och och förklara dem som avslutade Ärendebeskrivning Nämndens styrkort består av strategier, uppdrag och målsatta mått utifrån kommunfullmäktiges prioriterade områden. Utöver uppdragen som nämnden ger förvaltningen ger kommunfullmäktige, genom flerårsplan, uppdrag till nämnden. Uppdragen som samhällsbyggnadsnämnden fått från kommunfullmäktige i samband med flerårsplan och bedöms kunna slutrapporteras och avslutas. Uppdragen som föreslås avslutas bedöms vara slutförda alternativt hanteras fortsatt inom det ordinarie arbetet. Uppdrag ur kommunfullmäktiges flerårsplan som föreslås avslutas Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 använda 5mkr i kommunbidrag som avser underhållsinsatser på gator och gångbanor. Samhällsbyggnadsnämnden har arbetat med uppdraget genom att använda medlen inom underhållsbudgeten för bland annat beläggning av primärstråk (större leder i och av gång- och cykelbanor). Samtliga nämnder har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 skapa sysselsättning för ungdomar. Utifrån uppdraget har samhällsbyggnad skapat sysselsättning inom måltidsservice, lokalvård, tryckeri och för att inventera tillgängligheten till tillgänglighetsdatabasen. Totalt har sju platser för sysselsättning för ungdomar skapats i förvaltningen inom ramen för uppdraget. Uppdrag ur kommunfullmäktiges flerårsplan som föreslås avslutas Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 rymma ökade kapitalkostnader inom befintlig ram för att trafiksäkra och tillgänglighetsanpassa gång- och cykelmiljöer, infrastruktur i framförallt stadskärnan samt följdinvesteringar i gator och vägar på grund av nyinvesteringar.

318 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 3(3) Dnr KS 2018/00186 Samhällsbyggnadsnämnden har arbetat med uppdraget genom att genomföra åtgärder enligt cykelplan samt genom att projektering av nya cykelvägar pågår och ny beläggning nu finns på flera cykelvägar. Beställning av fortsatta projekteringar inför 2018 kommer att ske. Cykelvägsutbyggnader, hållplatsutbyggnader och trafiksäkra passager utförs inom projektet "Rätt fart i staden". Fortsatt arbete med uppdraget sker inom ordinarie verksamhet. Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 generera effektiviseringsvinster i den nya organisationen sammantaget 3 mkr vilket ger motsvarande utrymme för ökade kapitalkostnader till följd av nya investeringar Samhällsbyggnadsförvaltningen har redovisat enligt komponentredovisning för första året Den nya redovisningen gör att det inledningsvis är svårare att prognostisera och styra utfallet kapitalkostnader. Kapitalkostnaderna för nyinvesteringar ryms inom ram för Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 fortsätta med ökade underhållsinsatser på gator och cykelvägar Underhållsinsatserna på gator och cykelvägar har genomförts. Under året har fyra km gata och tre km gång- och cykelväg belagts med ny asfalt. Övriga uppdrag från kommunfullmäktige som föreslås avslutas Miljö- och stadsbyggnadsnämnden ska inom tilldelat kommunbidrag genomföra inskanning av bygglovshanslingar i syfte att åstadkomma effektivare verksamhet, rättsäker handläggning och ökad tillgänglighet för medborgare med flera Sedan finns inte längre miljö- och stadsbyggnadsnämnden. Uppdraget är genomförts såtillvida att samtliga inkomna handlingar scannas. Äldre handlingar har ännu inte scannats in, detta arbete kommer att genomföras i samband med införande av e-arkiv. Peter Larsson Kommundirektör Camilla Karlsson Utredare Expediera till

319 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2018/00023 Samhällsbyggnadsnämndens avrapportering av uppdrag från kommunfullmäktige Sammanfattning Nämndens styrkort består av strategier, uppdrag och målsatta mått utifrån kommunfullmäktiges prioriterade områden. Utöver uppdragen som nämnden ger förvaltningen ger kommunfullmäktige, genom flerårsplan, uppdrag till nämnden. Uppdragen som samhällsbyggnadsnämnden fått från kommunfullmäktige i samband med flerårsplan och bedöms kunna slutrapporteras och avslutas. Uppdragen som föreslås avslutas bedöms vara slutförda alternativt hanteras fortsatt inom det ordinarie arbetet. Beslutsunderlag Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att godkänna avrapportering av följande uppdrag: Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 använda 5mkr i kommunbidrag som avser underhållsinsatser på gator och gångbanor. Samtliga nämnder har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 skapa sysselsättning för ungdomar. Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 rymma ökade kapitalkostnader inom befintlig ram för att trafiksäkra och tillgänglighetsanpassa gång- och cykelmiljöer, infrastruktur i framförallt stadskärnan samt följdinvesteringar i gator och vägar på grund av nyinvesteringar. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden ska inom tilldelat kommunbidrag genomföra inskanning av bygglovshanslingar i syfte att åstadkomma effektivare verksamhet, rättsäker handläggning och ökad tillgänglighet för medborgare med flera Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 generera effektiviseringsvinster i den nya organisationen sammantaget 3 mkr vilket ger motsvarande utrymme för ökade kapitalkostnader till följd av nya investeringar Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 fortsätta med ökade underhållsinsatser på gator och cykelvägar Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

320 Tjänsteskrivelse 1(3) Samhällsbyggnad D nr SBN 2018/00023 Handläggare Verksamhetscontroller Comelia Kirpensteijn Telefon comelia.kirpensteijn@uddevalla. se UDDEVALLA KOMMUN K Kommunstyrelse, ommunledningskontol 2t Samhällsbyggnadsnämndens avropportering av uppdrag från kommunfullmäktige Sammanfattning Nämndens styrkort består av strategier, uppdrag och målsatta mått utifrån kommunfullmäktiges prioriterade områden. Utöver uppdragen som nämnden ger förvaltningen ger kommunfullmäktige, genom flerårsplan, uppdrag till nämnden. Uppdragen som samhällsbyggnadsnämnden fätt från kommunfullmäktige i samband med flerårsplan och bedöms kunna slutrapporteras och avslutas. Uppdragen som föreslås avslutas bedöms vara slutförda alternativt hanteras fortsatt inom det ordinarie arbetet. Beslutsunderlag Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att godkänna avrapportering av följande uppdrag: Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 använda 5mkr i kommunbidrag som avser underhållsinsatser på gator och gångbanor. Samtliga nämnder har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 skapa sysselsättning för ungdomar. Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 rymma ökade kapitalkostnader inom befintlig ram för att trafiksäkra och tillgänglighetsanpassa gång- och cykelmiljöer, infrastruktur i framförallt stadskärnan samt följdinvesteringar i gator och vägar på grund av nyinvesteringar. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden ska inom tilldelat kommunbidrag genomföra inskanning av bygglovshanslingar i syfte att åstadkomma effektivare verksamhet, rättsäker handläggning och ökad tillgänglighet för medborgare med flera Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fätt i uppdrag att under 2017 generera effektiviseringsvinster i den nya organisationen sammantaget 3 mkr vilket ger motsvarande utrymme för ökade kapitalkostnader till följd av nya investeringar Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 fortsätta med ökade underhållsinsatser på gator och cykelvägar

321 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad (3) Dn r SBN 20 18/00023 Ärendebeskrivning Uppdrag ur kommunfullmäktiges flerårsplan som föreslås avslutas Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fott i uppdrag att under 2016 använda 5mkr i kommunbidrag som avser underhållsinsatser på gator och gångbanor. Samhällsbyggnadsnämnden har arbetat med uppdraget genom att använda medlen inom underhållsbudgeten för bland annat beläggning av primärstråk (större leder i och av gång- och cykelbanor). Samtliga nämnder har utifrån flerårsplan fott i uppdrag att under 2016 skapa sysselsättning för ungdomar. Utifrån uppdraget har samhällsbyggnad skapat sysselsättning inom måltidsservice, lokalvård, tryckeri och för att inventera tillgängligheten till tillgänglighetsdatabasen. Totalt har sju platser för sysselsättning för ungdomar skapats i förvaltningen inom ramen för uppdraget. Uppdrag ur kommunfullmäktiges flerårsplan som föreslås avslutas Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fott i uppdrag att under 2017 rymma ökade kapitalkostnader inom befintlig ram för att trafiksäkra och tillgänglighetsanpassa gång- och cykel miljöer, infrastruktur i framförallt stadskärnan samt följdinvesteringar i gator och vägar på grund av nyinvesteringar. Samhällsbyggnadsnämnden har arbetat med uppdraget genom att genomföra åtgärder enligt cykelplan samt genom att projektering av nya cykelvägar pågår och ny beläggning nu finns på flera cykelvägar. Beställning av fortsatta projekteringar inför 2018 kommer att ske. Cykelvägsutbyggnader, hållplatsutbyggnader och trafiksäkra passager utförs inom projektet "Rätt fart i staden". Fortsatt arbete med uppdraget sker inom ordinarie verksamhet. Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 generera effiktiviseringsvinster i den nya organisationen sammantaget 3 mkr vilket ger motsvarande utrymme för ökade kapitalkostnader till följd av nya investeringar Samhällsbyggnadsförvaltningen har redovisat enligt komponentredovisning för första året Den nya redovisningen gör att det inledningsvis är svårare att prognostisera och styra utfallet kapitalkostnader. Kapitalkostnaderna för nyinvesteringar ryms inom ram för Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 fortsätta med ökade underhållsinsatser på gator och cykelvägar Underhållsinsatserna på gator och cykelvägar har genomförts. Under året har fyra km gata och tre km gång- och cykelväg belagts med ny asfalt.

322 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad (3) D nr SBN 2018/00023 Övriga uppdrag från kommunfullmäktige som föreslås avslutas Miljö- och stadsbyggnadsnämnden ska inom tilldelat kommunbidrag genomföra inskanning av bygglovshanslingar i syfte att åstadkomma effektivare verksamhet, rättsäker handläggning och ökad tillgänglighet för medborgare med flera Sedan finns inte längre miljö- och stadsbyggnadsnämnden. Uppdraget är genomfört såtillvida att samtliga inkomna handlingar scannas. Äldre handlingar har ännu inte scannats in, detta arbete kommer att genomföras i samband med införande av e-arkiv. Carina Johansson Förvaltningschef Comelia Kirpensteijn Verksamhetscontroller Expediera till Kommunstyrelsen

323 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2018/00013 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon Förteckning över motioner och medborgarförslag som inte avgjorts den 28 februari och den 31 augusti 2018 Sammanfattning En motion eller ett medborgarförslag bör beredas så att kommunfullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid skall detta och vad som framkommit vid beredningen anmälas i kommunfullmäktige. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska kommunstyrelsen årligen vid fullmäktiges april- och oktobermöten redovisa de motioner och medborgarförslag som ännu inte slutförts. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förteckning över ej avgjorda motioner Förteckning över ej avgjorda medborgarförslag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att lägga redovisningen till handlingarna. Peter Larsson Kommundirektör Annica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till

324 Ärendeförteckning över ej avgjorda motioner 1(5) Ärendeförteckning Nummer Väcktes på KF Beskrivning Handläggning KS 2018/ Motion från Magnus Jacobsson (KD) och Christina Nilsson (KD) om stoppa antibiotikan vid källan Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till samhällsbyggnadsnämnden. Yttrande saknas. KS 2017/00784 KS 2017/00761 KS 2017/00754 KS 2017/00753 KS 2017/00743 KS 2017/ Motion från Rolf Carlson (SD) om förslag till arbetssätt gällande integrationsplikt Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att bygga bort segregationen Motion från Magnus Jacobsson (KD), Carin Ramneskär (M), Elving Andersson (C) och Rolf Jonsson (L) om att futsal är en del av Uddevallas elitidrottsverksamhet Motion från Magnus Jacobsson (KD) om säkrare gångväg mellan busshållplatsen och sjukhuset Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att etablera två rondeller längs med Boxhultsvägen - Fjällvägen Motion från Ralph Steen (L) gällande att Uddevalla behöver en innovationsstrategi Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kommunstyrelsen. Yttrande saknas. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kommunstyrelsen. Yttrande saknas. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens förslag till beslut behandlas på kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till samhällsbyggnadsnämnden. Yttrande saknas. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till samhällsbyggnadsnämnden. Yttrande saknas. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kommunstyrelsen. Yttrande saknas

325 Ärendeförteckning 2(5) Nummer Väcktes på KF Beskrivning Handläggning KS 2017/00599 KS 2017/ Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) om att öka tillgängligheten och förtäta stadsbebyggelsen Motion från Elving Andersson (C) med flera om hur vi ökar vår säkerhet och höjer vår beredskap mot nya hot Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till samhällsbyggnadsnämnden. Yttrande saknas Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kommunstyrelsen. Yttrande saknas KS 2017/00476 KS 2017/00461 KS 2017/ Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) angående program för att förhindra självmord bland barn och unga Motion från Rolf Jonsson (L) om att införa/påbörja marksanering i Uddevalla hamn med hjälp av växter Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) om att införa Huskurage i kommunens bostadsstiftelser samt verka för att privata fastighetsägare gör detsamma Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till barn och utbildningsnämnden, som lämnade svar Ärendet utgick från kommunfullmäktiges sammanträde då barn och utbildningsnämnden ville se över ärendet en gång till och samråda med folkhälsotrategen. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till samhällsbyggnadsnämnden. Senast svarstid var Yttrande från samhällsbyggnadsnämnden saknas. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kommunstyrelsen och till Uddevallahem, Ljungskilehem, HSB:s stiftelse Jakobsberg, Fastighetsägarna i Uddevalla, HSB Norra Bohuslän, Riksbyggen Uddevalla, Villaägarna i Uddevalla samt till privata hyresvärdar enligt förteckning på kommunens hemsida. Sista svarsdag var Yttrande har inkommit från Uddevallahem och Skanskullens förvaltning. Kommunledningskontoret har ärendet för handläggning, Yttrande saknas.

326 Ärendeförteckning 3(5) Nummer Väcktes på KF Beskrivning Handläggning KS 2017/ Motion från Rolf Jonsson (L) om att införa trygghetsvakter i Uddevalla kommun Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kommunstyrelsen. Kommunledningskontoret har ärendet för handläggnin. Yttrande saknas. KS 2017/00197 KS 2017/00196 KS 2017/00069 KS 2017/ Motion från Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Marie Henriksen (KD) om att bygga en näridrottsplats i Ljungskile Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att bygga en näridrottsplats i Herrestad Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att ta fram en strategi mot hederskultur samt hedersvåld Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) om att ändra parkeringsnormen och införa en så kallad bilpoolsklausul för att underlätta bostadsbyggandet Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kultur och fritidsnämnden, som besvarade remissen Kommunstyrelsen avser behandla motionen Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kultur och fritidsnämnden, som besvarade remissen Kommunstyrelsen avser behandla motionen Kommunfullmäktige beslutade remittera motionen till kommunstyrelsen. Kommunledningskontoret har ärendet för handläggning. Yttrande saknas. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till samhällsbyggnadsnämnden som svarade Kommunstyrelsen behandlade ärendet Kommunfullmäktige avser behandla ärendet

327 Ärendeförteckning 4(5) Nummer Väcktes på KF Beskrivning Handläggning KS 2016/ Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att ta fram en ny och modern bostadsstrategi för att minska segregationen. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kommunstyrelsen. Kommunledningskontoret har ärendet för handläggning. Yttrande saknas. KS 2016/00065 KS 2015/00687 KS 2015/00566 KS 2015/ Motion från Carin Ramneskär (M) och Mikael Staxäng (M) om att förebygga/minimera risker för nya våldsbrott - generella med slumpmässiga kontroller för att eftersöka olika vapen och droger på skolor och verksamheter som bedriva med offentliga medel Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att Uddevalla måste ta fram en strategi mot våldsbejakande islamism Motion från Carin Ramneskär (M) Elving Andersson (C) Magnus Jacobsson (KD) och Rolf Jonsson (FP) om en långsiktig lösning för BMK Uddevalla när det gäller tävlingsarrangemang m.m Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) och Christer Hasslebäck (UP) om en värdskapsutbildning för anställda i Uddevalla kommun Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till barn och utbildningsnämnden och till socialnämnden, som båda inkom med remissvar april Kommunledningskontoret har ärendet för handläggning. Yttrande saknas. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kommunstyrelsen. Kommunledningskontoret har ärendet för handläggning. Yttrande saknas. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen avser behandla motionen Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kommunstyrelsen. Kommunledningskontoret har ärendet för handläggning. Yttrande saknas.

328 Ärendeförteckning 5(5) Nummer Väcktes på KF Beskrivning Handläggning KS 2015/ Motion från Mikael Staxäng (M) om ett parkeringsgarage under Kungstorget Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till samhällsbyggnadsnämnden, som lämnade svar Kommunstyrelsen behandlade ärendet Kommunfullmäktige avser behandla ärendet

329 Ärendeförteckning över medborgarförslag ej avgjorda inom ett år sedan de väcktes i kommunfullmäktige 1(1) Ärendeförteckning Nummer Väcktes på KF Beskrivning Handläggning KS 2016/ Medborgarförslag från Kurt-Åke Karlsson och Kenneth Johansson om att införa 6 timmars arbetsdag Kommunfullmäktige beslutade att överlåta till kommunstyrelsen att besluta i ärendet efter remiss till socialnämnden. Socialnämnden behandlade remissen Yttrande från kommunledningskontoret saknas. KS 2016/00091 KS 2015/ Medborgarförslag från Lars Hermansson om säkrare övergångsställe vid Hästepallarna Medborgarförslag från Rolf Rodin om ljus- och ljudsignaler vid övergångsstället på Asplundsgatan Kommunfullmäktige beslutade att överlåta till samhällsbyggnadsnämnden att besluta i ärendet. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att återremittera ärendet till förvaltningen för att utreda vilka åtgärder som kan vidtagas för att öka säkerheten på det aktuella området. Ytterligare beslut saknas i ärendet. Kommunfullmäktige beslutade att överlåta till samhällsbyggnadsnämnden att besluta i ärendet. samhällsbyggnadsnämnden beslutade att återremittera ärendet till förvaltningen för fortsatt utredning av korsningen med hänsyn till tillgänglighet. Ytterligare beslut saknas.

330 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2018/00117 Handläggare Lokalstrateg Mattias Hagelberg Telefon Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan Sammanfattning Barn och utbildningsnämnden begärde (BUN 2016/00438) igångsättningsbeslut av KS för igångsättning av projektering för om- och tillbyggnad av Ramnerödsskolan enligt redovisad förstudie. Den beräknade kostnaden för projektet var då ca 150 mnkr. Kommunfullmäktige beslutade om igångsättning (KS 2016/396). Den fortsatta projekteringen har visat att de bedömningar som låg till grund för förstudien inte var rimliga med hänsyn till verksamheternas behov eller byggnadens nuvarande status. Avsevärt större insatser krävs för att skapa en skola med goda förutsättningar att svara mot kraven under skolans livslängd. Den nya kalkylen är beräknad till ca 300 mnkr. Något alternativ till fortsatt projektering enligt den nya kalkylen kan barn- och utbildningsnämnden inte se. Barn och utbildningsnämnden begär nu beslut om igångsättning enligt de nya förutsättningarna. Ramnerödsskolan är i flerårsplanen upptagen med totalt 150 mkr fördelade på 10 mkr 2017, 70 mkr 2018 samt 70 mkr Hittills är upparbetat 5 mkr. I flerårsplanen är medtaget en kapitalkostnad på ca 7 mkr from när ombyggnationen är klar. Den kommer nu att fördubblas till ca 15 mkr med helårseffekt from Denna ökade kostnad får nu planeras in i kommande flerårsplan I och med att de ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna för investeringen väsentligt förändrats jämfört med de som gällde vid igångsättningsbeslutet ska ärendet underställas kommunfullmäktige för nytt ställningstagande. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsnämndens protokoll Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Budgetunderlag/Kalkyl Ramnerödsskolan Situationsplan Ramnerödsskolan Kommunfullmäktiges protokollsutdrag Kommunstyrelsens protokollsutdrag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Förstudie Ramnerödsskolan F

331 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2018/00117 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna fortsatt projektering för om- och tillbyggnad av Ramnerödsskolan enligt nya förutsättningar. Peter Larsson Kommundirektör Mattias Hagelberg Lokalstrateg Expediera till Barn-och utbildningsnämnden Ekonomiavdelningen

332 Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2016/00438 Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan - reviderad kalkyl Sammanfattning Barn och utbildningsnämnden begärde (BUN 2016/00438) igångsättningsbeslut av KS för igångsättning av projektering för om- och tillbyggnad av Ramnerödsskolan enligt redovisad förstudie. Den beräknade kostnaden för projektet vad då ca 150 mnkr. Kommunfullmäktige beslutade om igångsättning (KS 2016/396). Den fortsatta projekteringen har visat att de bedömningar som låg till grund för förstudien inte var rimliga med hänsyn till verksamheternas behov eller byggnadens nuvarande status. Avsevärt större insatser krävs för att skapa en skola med goda förutsättningar att svara mot kraven under skolans livslängd. Detta borde ha förutsetts av båda förvaltningarna redan i samband med förstudien. Den nya kalkylen slutar på ca 300 mnkr (se bilaga). De nya förutsättningarna har kommunicerats med presidierna för barn- och utbildningsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Något alternativ till fortsatt projektering enligt den nya kalkylen kan man inte se. Därför begärs nu beslut om igångsättning enligt de nya förutsättningarna. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse Bilaga 1 Kalkyl Ramnerödsskolan Bilaga 2 Situationsplan Ramnerödsskolan Kommunfullmäktiges protokollsutdrag Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan Kommunstyrelsens protokollsutdrag Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan Protokollsutdrag Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Förstudie Ramnerödsskolan F Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att hemställa hos kommunstyrelsen om fortsatt projektering för om- och tillbyggnad av Ramnerödsskolan enligt nya förutsättningar Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

333 Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden Forts 15 Vid protokollet Pernilla Gustafsson Justerat Cecilia Sandberg (S), Martin Pettersson (SD) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Pernilla Gustafsson Expedierat Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsförvaltningen Grundskolekontor Rektorer Ramnerödsskolan Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

334 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(2) Dnr BUN 2016/00438 Handläggare Förvaltningschef Hans-Lennart Schylberg Telefon Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan reviderad kalkyl Sammanfattning Barn och utbildningsnämnden begärde (BUN 2016/00438) igångsättningsbeslut av KS för igångsättning av projektering för om- och tillbyggnad av Ramnerödsskolan enligt redovisad förstudie. Den beräknade kostnaden för projektet vad då ca 150 mnkr. Kommunfullmäktige beslutade om igångsättning (KS 2016/396). Den fortsatta projekteringen har visat att de bedömningar som låg till grund för förstudien inte var rimliga med hänsyn till verksamheternas behov eller byggnadens nuvarande status. Avsevärt större insatser krävs för att skapa en skola med goda förutsättningar att svara mot kraven under skolans livslängd. Detta borde ha förutsetts av båda förvaltningarna redan i samband med förstudien. Den nya kalkylen slutar på ca 300 mnkr (se bilaga). De nya förutsättningarna har kommunicerats med presidierna för barn- och utbildningsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Något alternativ till fortsatt projektering enligt den nya kalkylen kan man inte se. Därför begärs nu beslut om igångsättning enligt de nya förutsättningarna. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse Bilaga 1 Kalkyl Ramnerödsskolan Bilaga 2 Situationsplan Ramnerödsskolan Kommunfullmäktiges protokollsutdrag Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan Kommunstyrelsens protokollsutdrag Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan Protokollsutdrag Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Förstudie Ramnerödsskolan F Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar

335 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(2) Dnr BUN 2016/00438 att hemställa hos kommunstyrelsen om fortsatt projektering för om- och tillbyggnad av Ramnerödsskolan enligt nya förutsättningar. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Expediera till Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsförvaltningen

336 Budgetunderlag Ramnerödsskolan Förstudie 1, F1 Förstudie 2, F2 systemhandling, SH dat dat dat Hus A 5621 BTA 5746 BTA 5746 BTA Huvudbyggnad 59 mkr 89 mkr 99 mkr Hus B gång 100 BTA - - Slöjd mm 2 mkr Hus C lift (1095 BTA) 1679 BTA 1861 BTA Gymnastik 0,13 mkr 25 mkr 40 mkr HusD 1931 BTA 3580 BTA 3750 BTA Nybyggnad 55 mkr 90 mkr 94 mkr Mark Näridrottspl mm 8 mkr 12 mkr 15 mkr Moduler klassrum Tillfällig evakuering 5 mkr summa entreprenör 124 mkr 216 mkr 253 mkr BH kostnad 20% 26 mkr 44 mkr 50 mkr Summa 150 mkr 260 mkr 303 mkr Orsaker till kostnadsfördyring från förstudie 1: Underdimensionerad förstudie 1 som inte håller för långsiktig verksamhet Hus A hade alltför slimmad organisation i F1 t ex dubbel användning av studiehallsyta och mer detaljerad behovsanalys från verksamheten har tillkommit F2 Mer genomgripande underhåll ca 50% av totalkostnad hus A, för längre livslängd byggnad Hus A med för liten plats för kök/matsal och behov av studiehallen kvarstår Hus A, C, D, fler lärararbetsplatser och plats för administrativ personal Ökade ytbehov i systemhandlingsskede, kostnadsjusteringar Hus A och C fasadrenovering (större underhållsåtgärd), nya fläktrum samt anpassning av befintlig ventilation/vvs till båda hus, utökade teknikytor Hus C har tillkommit med gymnastiksal C, omklädningsrum och gymlokal Hus D funktioner från hus A är flyttat till hus D (administration, nybyggnad av kök matsal) Större parkering med mer trafiksäker angöring, trafikseparering till kök/återvinning Vissa delar ej med i kalkyl exempel, lekutrustning mm, bullerplank, yttre VA, dagvatten Moduler under ombyggnadstid Allmän kostnadsstegring ca 10% sammanställt av Charles Hörnstein projektledare 1 (2)

337 Budgetunderlag Ramnerödsskolan Bilaga 1, fördelning av ytor Förstudie 1 Förstudie 2 Förändring m 2 och procent dat dat Hus A 5621 BTA 5746 BTA Huvudbyggnad Verksamheter 2853 m m m 2-11 % Personalyta 402 m m m % Kommunikationsyta 1204 m m m % Teknikyta mm 687 m m m % Hus C 1095 BTA 1679 BTA 1780 BTA Gymnastik Verksamheter 810 m m m % Personalyta - 20 m m 2 Kommunikationsyta 94 m m m % Teknikyta 68 m m m % HusD 1931 BTA 3580 BTA Nybyggnad Verksamheter 840 m m m % -varav kök/matsal 765 m 2 ökning fr hus A + 50 % Personalyta 207 m m m % Kommunikationsyta 538 m m m % Teknikyta 127 m m m % 2 (2)

338 nä rid rott. pi. ' { \f.. ' ',. :..' ~ Förslag

339 RAMNERÖDSSKOLAN, FÖRSTUDIE. 1. Inledning På uppdrag av Uddevalla kommun, tekniska kontoret har en förstudie genomförts för att se över framtiden för Ramnerödsskolans användning. Till grund för arbetet har ligger en utredning daterad kallad Utveckling av Ramnerödsskolan till en F-9 skola?. Som författare till denna står Ingela Haglund Hansson. Barn och utbildningsnämnden fattade ett inriktningsbeslut om utbyggnad av Ramnerödsskolan till skolår F-9 samt att skolan ska byggas med flexibilitet och möjlighet till omställning. Bakgrunden till beslutet är ovan nämnda utredning. D.v.s. behovet av att skapa en ny attraktiv skola i området. Utredningen har belyst bristen på skolplatser i området samt Ramnerödsskolans förutsättningar rent lokalmässigt, d.v.s. att bygga om/till skolan för att passa alla åldersgrupper. Utredningen har också belyst problemet med segregation och vikten av att alla kommunens skolor erbjuder en likvärdig utbildning. FÖRSTUDIE NYA RAMNERÖDSSKOLAN F

340 1.1 Syftet med förstudien Att utifrån befintliga byggnaders förutsättningar och marktillgång uppfylla önskemål uttryckta i ovanstående utredning. Tydliga visioner om skolan roll i samhället har beskrivits i denna. Utöver detta har några mer specifika önskemål uttryckts. Se nedan. Den nya skolan skall innebära en Nystart där barn börjar i sin skola redan som 6-åring och fortsätter här under hela sin grundskoletid. Det skall vara en attraktiv skola med en utbildning av hög kvalitet för elever, föräldrar och personal. Den nya skolan skall erbjuda en trygg, kreativ och utmanande lärandemiljö både inom- och utomhus för alla elever 6-16 år. Den skall vara en skola Mitt i byn som är öppen även efter skoltid. En mötesplats för barn och vuxna i området med näridrottsplats och lokaler för fritisaktiviteter, studier, kultur m.m. Skolan skall marknadsföra sig genom ett trevligt rykte och en tydlig profil som skall synas i byggnadernas utformning. Skolan skall markera sig i samhället. Fräscha och genomtänkta lokaler bestående av undervisningssalar, grupprum, verkstäder. Trivsamma gemensamhetslokaler och bra arbetslokaler för lärare och övrig personal. En spännande och säker lek- och lärande miljö utomhus som lockar. Skolans användning vad gäller elevernas sammansättning skall vara flexibel över tid. Förstudien visar på en planerad F-9 skola med en 2 parallellig F-6 skola och en 4 parallellig 7-9 skola för ca 650 elever. Detta kommer innebära att skolan får byggas om och att en tillbyggnad skapas. 1.2 Medverkande I framtagande av förstudien har nedanstående personer medverkat: Ingela Haglund Hanson Uddevalla Kn. Arinette Jonshamre Uddevalla Kn. Fredrik Tenander Uddevalla Kn. Peter Madsen Uddevalla Kn. Tony Andersson Uddevalla Kn. Lars-Göran Johansson Uddevalla Kn. Bo Kleberger Uddevalla Kn. Frida Olsson Uddevalla Kn. Jörgen Berg Pyramiden arkitekter Per Irewährn Pyramiden arkitekter 2. Skolområdet 2.1 Fastighetsbeteckning Nyponbusken 16, Uddevalla Kommun. 2.2 Detaljplan Det finns en detaljplan kallad Stadsplanekarta daterad 28 oktober Skolområdet är betecknat med A d.v.s. område för allmänt ändamål. Alla byggnader och den nya tillbyggnaden ligger inom bestämmelsegräns för byggrätt. 2.3 Mark och befintliga byggnader Ramnerödsskolan ligger fint högt på ett berg med fin utsikt primärt åt söder och väster. Skolans tre befintliga hus är i gott skick exteriört men har upprustningsbehov invändigt. Fönsterbyten är nyss genomförda och fasaderna är av tegel vilket borgar för lång livslängd. Uteytorna består i öster av en stor skolgård av asfalt. I väster finns en mer parklik utemiljö med gräs och träd med fin utsikt åt söder. I norr vid Boxhultsvägen finns en stor grusplan med yta för bollspel. Väster om grusplanen finns parkering för skolans personal. Här finns också en återvinningsstation för omgivande bebyggelse. 2.4 Trafik Skolan angörs från en korsning från Boxhultsvägen i norr. I och med att elevantalet mer än fördubblas och att de yngre barnen ofta hämtas och lämnas med bil kommer denna korsning belastas med betydligt mer trafik till och från skolan. För att skapa en bättre säkerhet bör denna korsning byggas om. Ett förslag till ombyggnad finns framtaget av kommunen. En inbjudande cirkulär angöringsplats har skapats uppe vid skolan. På så sätt det blir det enkelt för föräldrar att lämna och hämta barn i de yngre åldrarna. Vidare har angöring för lastfordon till skolan lösts. Det gäller t.ex. transporter till/från kök och återvinningshus. 2.5 Mark Skolområdets huvudentré är vid Boxhultsvägen. En entrégata med trottoar leder upp till skolans byggnader. Öster om entrégatan planeras en ny parkering för personal med 47 P-platser. En näridrottsplats, som kan användas både av skolan under dagtid och av allmänhet under kvällstid, finns planerad vid parkeringen. Under dagtid kan den användas både i idrottsundervisningen och under raster av elever som idkar spontanidrott. Idrottsplatsen innehåller en 7- fotbollsplan och tennisplan längst i norr. Runt dessa finns nät som hindrar att bollar hamnar på Boxhultsvägen. Söder ut finns samlingsplats med gångkoppling till gymnastiksal, basketplan och en beachvolleyplan. Befintlig plats för kulstötning ligger kvar. En löparslinga är inritat längs berget söderut. Entrégatan mynnar i ett entrétorg uppe vid skolbyggnaderna där den befintliga asfaltsplanen öster om hus A fått ge plats för den nya tillbyggnaden för F-3 skolan. De unga eleverna i denna tillsammans med eleverna i 3-6 i A-huset har fått ett egen inhägnat lekområde skiljt från de äldre eleverna. Detta skapar trygghet. En extra kvalitet är äventyrsleken på berget i öster. Också det inhägnat. Mellan byggnaderna finns ett entréstråk kantat av grönska och träd. I söder innanför inhägnaden har 3-6 eleverna fått en separat entré till A-huset. För de äldre eleverna finns den vackra parken väster om A-huset samt idrottsområdet i norr. 3. Byggnaderna Inom området finns 4 byggnader kallade A, B, C, och D. D är den nya byggnaden för årskurserna F Hus A Denna byggnad har studerats för att ge plats för 4 paralleller av årskurserna 7-9. Dess storlek medger ytterligare 2 paralleller av årskurserna 4-6 förutom gemensamma funktioner som t.ex. kök och matsalar. Eleverna i de lägre klasserna har fått en egen entré för att skapa trygghet. Plan 1 innehåller skyddsrum och teknikutrymmen som lämnas ostörda med några undantag gällande de inre rummen mot den outgrävda delen under gården i södra delen. Tilltänkta funktioner framgår av ritning. Av tillgänglighetsskäl har en ny genomgångshiss tillförts på norra gaveln samt en liftplattshiss vid den nya trappan, som förbinder plan2 med fritidsklubben. Även elever i de lägre årskurserna har en invändig förbindelse med fritidsklubben i plan 1. Fritidsklubben har även en utvändig entré som bl.a. möjliggör kvällsanvändning. Plan 2, det publika planet. Här finns de hjärtfunktioner som binder samman skolan: Matsal, kök, bibliotek/mediatek, musiksal, utegård och invändig förbindelse till nybyggnaden för åk F-3. Denna förbindelse består av en helglasad gång drygt 4 meter över mark. Vidare har en väderskyddad gång som kopplar hus A med hus B planerats i väster. I söder finns hemrum med tillhörande kapprum och grupprum för åk 4-6. I väster personallokaler. Stor vikt har lagts vid att kommunikationerna skall fungera rationellt. I matsalen finns det möjlighet att för de minsta barnen att äta i egen, mindre matsal om så önskas med handtvätt utanför. Biblioteket/mediateket och musiksalen används av alla årskurser. I övrigt, se ritning. Plan 3, hus A:s översta våning, har helt planerats för de övre årskurserna. I söder har detta plan en magnifik utsikt över Uddevalla, en unik kvalitet som måste tillvaratas. Därför har ett uppehållsrum med tillhörande balkong adderats. Det kommer bli skolans lysande skylt kvällstid, synligt vida omkring. Ett nytt fläktrum byggs på taket över kök/personalrum. Det servar det nya köket och hemrum åk 4-6, personalutrymmen samt matsal. Invändig kommunikation till fläktrummet sker genom att befintlig trappa i köket förlängs uppåt. I övrigt, se ritning. 3.2 Hus B Inga planerade åtgärder annat än den planerade väderskyddade förbindelsen, som nämnts ovan. I framtiden bär man se över möjligheten till en invändig vertikal förbindelse. 3.3 Hus C Här finns gymnastiksalen inrymd. Omklädningsrummen ligger på plan 0 och gymnastiksalen ligger på plan 1. Här behövs tillgänglighetsanpassning med invändig hiss. Omklädningsrummen behöver ytskiktsrenoveras. Vissa skärmväggar behöver kompletteras för att åstadkomma insynsskydd. I övrigt är byggnaden i gott skick. 3.4 Hus D, nybyggnad Denna byggnad med sin helgasade gång och det likaså glasade trapphuset annonserar den nya Ramnerödsskolan mot norr dag som kvällstid. Den är i två plan med samma golvhöjder som plan 1 och 2 i hus A dels för att möjliggöra sammankoppling dels för att inte skapa övervolym i entréplanet. I framtiden kommer det finnas möjlighet att koppla ihop båda planen om ett sådant behov skulle uppkomma. Huvudentrén till skolan är knuten till det nya trapphuset. I entréplanet är de administrativa kärnfunktionerna som rektor, kurator, skolhälsa o. dyl. lokaliserade. Lätta att hitta och samtidigt något diskret, vilket behövs i vissa fall. De yngsta barnen går i denna byggnad. De har en väl skyddad och trygg närlek utanför entréerna. Planerad lokalanvändning är för 2 parallellig F-3 skola. Funktioner framgår av ritningar. Det finns en rolig idé om att använda delar av plan 3 som inglasat rum likt ett växthus kopplat till fläktrummet. Denna extra kvalitet är något som skulle väcka stor uppmärksamhet och säkert dra många elever till skolan. En sådan speciell lösning kan prövas i senare skede. Pyramiden arkitekter ab, Jörgen Berg Per Irewährn FÖRSTUDIE NYA RAMNERÖDSSKOLAN F

341 X::!;</ \?;p SITUATIONSPLAN D 10 20m 1:800/A3 l""' l ~ a l :i PARKER NG r FÖRSTUDIE NYA RAMNERÖDSSKOLAN F

342 HUS A PLAN 1 1:200/A3. ' ' '\\ M#~.?-'i"k..> c;tm t J..J~/TA;):.f IITtMJ J, ~r rt;t>.t'f'a 1-. ~.l.y' ~.I. r.1 \ 1 l : l. -.v ~ I=Z./TIPS~~ 1... V LOA-V: 981 kvm LOA-K: 426 kvm KRYPUTRYMME: 172 kvm \ SKYDDSRUM: 268 kvm LOA-P: 55 kvm TEKNIK: 247 kvm... \ t::::j ' l l FÖRSTUDIE NYA RAMNERÖDSSKOLAN F '., l... ' 7-rrc:r:r l W/.6fi. J LÄt l - -A- o l l l l l l 10 m l PYRAMIDEN ARI<fTEKTtR

343 HUS A PLAN 2 1:200/A3 Nr IMI/vv/?16 ~..p;f- 77t.t- #:lr/.rs..4piv'+)..:je..,e_ o. \ t=:::ll:::~ t1'l::r:=::it::::::~~~~::::i: ~t:=:::bt t.- 1m i.ri.' LOA-V: 1228 kvm LOA-K: 586 kvm LOA-P: 314 kvm O l l l l l l l 10 m FÖRSTUDIE NYA RAMNERÖDSSKOLAN F PYRAMIDEN ARKITEKTER

344 HUS A PLAN 3 1:200/A3 \.. ' er ' '. LOA-V: 644 kvm LOA-K: 192 kvm.,... LOA-P: 33 kvm T?tk TEKNIK: 150 kvm o l l l l l l 10 m l,,. FÖRSTUDIE NYA RAMNERÖDSSKOLAN F PYRAMIDEN ARKITEKTER

345 HUS D (TILLBYGGNAD) PLAN O 1:200/A3 LOA-K: 20 kvm TEKNIK: 50 kvm, o 1/T.uflr.IIT._- o l l l l l l 10 m l FÖRSTUDIE NYA RAMNERÖDSSKOLAN F PYRAMIDEN ARKITEKTER

346 HUS D (TILLBYGGNAD) PLAN 1 1:200/A3 LOA-V: 420 kvm LOA-K: 257 kvm o l l l l l l m LOA-P: 100 kvm FÖRSTUDIE NYA RAMNERÖDSSKOLAN F \ PYRAMIDEN ARKITEKTER

347 HUS D (TILLBYGGNAD) PLAN 2 1:200/A3 1-H~ f, ID} LOA-V: 420 kvm LOA-K: 241 kvm O l l l l l l l 10 m FÖRSTUDIE NYA RAMNERÖDSSKOLAN F LOA-P: 107 kvm PYRAMIDEN ARKITEKTER

348 HUS D (TILLBYGGNAD) PLAN 3 1:200/A3 \ t 1 l, l. ~~f!:.l/}1 <:f l ~ l LOA-V: 23 kvm l TEKNIK: 77 kvm O l l l l l l l 10 m FÖRSTUDIE NYA RAMNERÖDSSKOLAN F PYRAMIDEN ARKITEKTER

349 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2016/00396 Barn och utbildningsnämndens förfrågan om att starta projektering av Ramnerödsskolan enligt genomförd förstudie Sammanfattning Den lokalförsörjningsplan som kommunens lokalförsörjningsgrupp tagit fram och som låg till grund för budgetdialogen innehåller många objekt inom barn och utbildningsnämndens verksamheter. Till detta bidrar ökande elevvolymer och gamla slitna lokaler. Kommunfullmäktige fattade den 8 juni 2016 beslut om flerårsplan för perioden Beslutet omfattade ramar för investeringsverksamheten och att varje objekt ska prövas ytterligare gentemot tidigare beslut och kommunens finansieringsprinciper. Som grund ligger också lokalförsörjningsgruppens prioriteringar. Mot bakgrund av detta hemställer barn och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen att få starta projektering av om- och tillbyggnad av Ramnerödsskolan enligt den förstudie som är genomförd och som finns upptagen i lokalförsörjningsplanen. Driftsoch investeringskostnader finansieras inom barn och utbildningsnämndens ram. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Barn och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Förstudie Ramnerödsskolan Beslut Kommunfullmäktige beslutar att barn och utbildningsnämnden får starta projektering av Ramnerödsskolan enligt genomförd förstudie. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Magnus Jacobsson, Kerstin Wallsby Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Barn och utbildningsnämnden Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

350 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2016/00396 Barn och utbildningsnämndens förfrågan om att starta projektering av Ramnerödsskolan enligt genomförd förstudie Sammanfattning Den lokalförsörjningsplan som kommunens lokalförsörjningsgrupp tagit fram och som låg till grund för budgetdialogen innehåller många objekt inom barn och utbildningsnämndens verksamheter. Till detta bidrar ökande elevvolymer och gamla slitna lokaler. Kommunfullmäktige fattade den 8 juni 2016 beslut om flerårsplan för perioden Beslutet omfattade ramar för investeringsverksamheten och att varje objekt ska prövas ytterligare gentemot tidigare beslut och kommunens finansieringsprinciper. Som grund ligger också lokalförsörjningsgruppens prioriteringar. Mot bakgrund av detta hemställer barn och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen att få starta projektering av om- och tillbyggnad av Ramnerödsskolan enligt den förstudie som är genomförd och som finns upptagen i lokalförsörjningsplanen. Driftsoch investeringskostnader finansieras inom barn och utbildningsnämndens ram. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Barn och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Förstudie Ramnerödsskolan Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att barn och utbildningsnämnden får starta projektering av Ramnerödsskolan enligt genomförd förstudie. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson, Paula Berger Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

351 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2016/00396 Handläggare Lokalstrateg Mattias Hagelberg Telefon Barn och utbildningsnämndens förfrågan om att starta projektering av Ramnerödsskolan enligt genomförd förstudie Sammanfattning Den lokalförsörjningsplan som kommunens lokalförsörjningsgrupp tagit fram och som låg till grund för budgetdialogen innehåller många objekt inom barn och utbildningsnämndens verksamheter. Till detta bidrar ökande elevvolymer och gamla slitna lokaler. Kommunfullmäktige fattade den 8 juni 2016 beslut om flerårsplan för perioden Beslutet omfattade ramar för investeringsverksamheten och att varje objekt ska prövas ytterligare gentemot tidigare beslut och kommunens finansieringsprinciper. Som grund ligger också lokalförsörjningsgruppens prioriteringar. Mot bakgrund av detta hemställer barn och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen att få starta projektering av om- och tillbyggnad av Ramnerödsskolan enligt den förstudie som är genomförd och som finns upptagen i lokalförsörjningsplanen. Driftsoch investeringskostnader finansieras inom barn och utbildningsnämndens ram. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förstudie Ramnerödsskolan Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Barn och utbildningsnämndens protokollsutdrag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att barn och utbildningsnämnden får starta projektering av Ramnerödsskolan enligt genomförd förstudie. Peter Larsson Kommundirektör Mattias Hagelberg Lokalstrateg

352 Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2016/00438 Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan Sammanfattning Den lokalförsörjningsplan som kommunens lokalförsörjningsgrupp tagit fram och som låg till grund för budgetdialogen innehåller många objekt inom barn och utbildningsnämndens verksamheter. Till detta bidrar ökande elevvolymer och gamla slitna lokaler. Befolkningstillväxten gäller samtliga verksamheter inom nämndens ansvar men behovet är mest akut inom förskola och grundskola. Kommunfullmäktige fattade den 8 juni 2016 beslut om flerårsplan för perioden Beslutet omfattade ramar för investeringsverksamheten och att varje objekt ska prövas ytterligare gentemot tidigare beslut och kommunens finansieringsprinciper. Som grund ligger också lokalförsörjningsgruppens prioriteringar. Mot bakgrund av detta hemställer barn och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen att få starta projektering av om- och tillbyggnad av Ramnerödsskolan enligt den förstudie som är genomförd och som finns upptagen i lokalförsörjningsplanen. Beslutsunderlag Förstudie Ramnerödsskolan, Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att hemställa hos kommunstyrelsen att få starta projektering av Ramnerödsskolan enligt genomförd förstudie. Vid protokollet Pernilla Gustafsson Justerat Cecilia Sandberg (S), Anna-Malin Björk Joelsson (C) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Pernilla Gustafsson Expedierat Kommunstyrelsen Fastighetschef Samhällsbyggnadsnämnden Grundskolekontoret Lokalplanerare BUN Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

353 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(2) Dnr BUN 2016/00438 Handläggare Skolchef Hans-Lennart Schylberg Telefon Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Ramnerödsskolan Sammanfattning Den lokalförsörjningsplan som kommunens lokalförsörjningsgrupp tagit fram och som låg till grund för budgetdialogen innehåller många objekt inom barn och utbildningsnämndens verksamheter. Till detta bidrar ökande elevvolymer och gamla slitna lokaler. Befolkningstillväxten gäller samtliga verksamheter inom nämndens ansvar men behovet är mest akut inom förskola och grundskola. Kommunfullmäktige fattade den 8 juni 2016 beslut om flerårsplan för perioden Beslutet omfattade ramar för investeringsverksamheten och att varje objekt ska prövas ytterligare gentemot tidigare beslut och kommunens finansieringsprinciper. Som grund ligger också lokalförsörjningsgruppens prioriteringar. Mot bakgrund av detta hemställer barn och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen att få starta projektering av om- och tillbyggnad av Ramnerödsskolan enligt den förstudie som är genomförd och som finns upptagen i lokalförsörjningsplanen. Beslutsunderlag Förstudie Ramnerödsskolan, Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att hemställa hos kommunstyrelsen att få starta projektering av Ramnerödsskolan enligt genomförd förstudie. Ärendebeskrivning Den lokalförsörjningsplan som kommunens lokalförsörjningsgrupp tagit fram och som låg till grund för budgetdialogen innehåller många objekt inom barn och utbildningsnämndens verksamheter. Nämndens lokalbehov är omfattande beroende på en snabbare befolkningsökning än vad tidigare befolkningsprognoser visat. Bara under läsåret 2015/2016 ökade grundskolans elevantal med 324 elever, vilket motsvarar en normal grundskola. Befolkningstillväxten gäller samtliga verksamheter inom nämndens ansvar men behovet är mest akut inom förskola och grundskola. Förskolan har under de två senaste åren inte

354 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(2) Dnr BUN 2016/00438 kunnat erbjuda plats inom lagstiftningens tidsramar, vilket negativt påverkar föräldrarnas möjligheter att börja jobba eller studera som i sin tur leder till mindre skatteintäkter till kommunen. Grundskolan startar hösten 2016 åtta fler förskoleklasser än året innan. För att klara detta måste traditionella skolplaneringsmönster brytas och stora olägenheter skapas för barn, föräldrar och personal. Möjligheterna att önska skola försvinner i stort sett helt. Kommunfullmäktige fattade den 8 juni 2016 beslut om flerårsplan för perioden Beslutet omfattade ramar för investeringsverksamheten och att varje objekt ska prövas ytterligare gentemot tidigare beslut och kommunens finansieringsprinciper. Som grund ligger också lokalförsörjningsgruppens prioriteringar. Preliminärt investeringsbelopp enligt förstudien är 150 mnkr. Barn och utbildningsnämnden har begränsade möjligheter till effektivisering av verksamheten för att skapa det utrymme som krävs för att täcka den tillkommande hyreskostnaden. Dock är lokalanskaffningen nödvändig för att kommunen ska kunna genomföra sitt åtagande. Frågan om nämndens tillkommande lokalkostnader måste fortsatt lyftas i kommande budgetdialoger. Mot bakgrund av detta hemställer barn och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen att få starta projektering av om- och tillbyggnad av Ramnerödsskolan enligt den förstudie som är genomförd och som finns upptagen i lokalförsörjningsplanen. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Expediera till

355 Protokollsutdrag Personalutskottet Dnr KS 2018/00153 Arbetsbrist på sektionen för ensamkommande barn och unga, EKB Sammanfattning trädde ett nytt förenklat regelverk i kraft med syfte att förbättra kommunernas planeringsförutsättningar, minska den administrativa bördan och öka kostnadseffektiviteten samt att erbjuda boendeformer som är mer anpassade efter ungdomarnas behov. Antalet ensamkommande unga har minskat drastiskt under förra året, och även i år. I januari 2017 hade vi 152 barn och unga i socialtjänsten, och i januari 2018 är det 62 det är en minskning med 90 personer på ett år. Anledningen till detta är att många under sin asylprocess fyllt 18 år eller blivit uppskrivna i ålder vilket innebär att de övergår till att vara Migrationsverkets ansvar. En stor andel har även fått avslag på sin asylansökan. Beslut i socialnämnden i oktober 2017 om att beakta migrationsverkets beslut om åldersuppskrivning innebar en betydligt större minskning än tidigare planering, och därför behöver verksamheten anpassas ytterligare. I slutet av 2017 varslades 21 personer. På grund av ovanstående beskrivning behöver nu ytterligare omstrukturering och varsel göras. Målet är att verksamheten för EKB inte längre ska vara en egen sektion. Konsekvensen blir att arbetsbrist uppstår och sammantaget berör detta 15 medarbetare. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Socialtjänstens tjänsteskrivelse Beslut Personalutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att Uddevalla kommun i första hand söker lösa arbetsbristen genom att omplacera till lediga tjänster i Uddevalla kommun, samt att i andra hand verkställa uppsägningarna på grund av arbetsbrist. Exp KS Socialtjänsten Vid protokollet Elisabeth Johansson Justerat Paula Berger Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Elisabeth Johansson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

356 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2018/00153 Handläggare Förhandlingschef Yvonne Strid Telefon Arbetsbrist på sektionen för ensamkommande barn och unga, EKB Sammanfattning 1/ trädde ett nytt förenklat regelverk i kraft med syfte att förbättra kommunernas planeringsförutsättningar, minska den administrativa bördan och öka kostnadseffektiviteten samt att erbjuda boendeformer som är mer anpassade efter ungdomarnas behov. Antalet ensamkommande unga har minskat drastiskt under förra året, och även i år. I januari 2017 hade vi 152 barn och unga i socialtjänsten, och i januari 2018 är det 62 -det är en minskning med 90 personer på ett år. Anledningen till detta är att många under sin asylprocess fyllt 18 år eller blivit uppskrivna i ålder vilket innebär att de övergår till att vara Migrationsverkets ansvar. En stor andel har även fått avslag på sin asylansökan. Beslut i socialnämnden i oktober 2017 om att beakta migrationsverkets beslut om åldersuppskrivning innebar en betydligt större minskning än tidigare planering, och därför behöver verksamheten anpassas ytterligare. I slutet av 2017 varslades 21 personer. På grund av ovanstående beskrivning behöver nu ytterligare omstrukturering och varsel göras. Målet är att verksamheten för EKB inte längre ska vara en egen sektion. Konsekvensen blir att arbetsbrist uppstår och sammantaget berör detta 15 medarbetare. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Socialtjänstens tjänsteskrivelse Förslag till beslut Personalutskottet föreslår kommunfullmäktige besluta att Uddevalla kommun i första hand söker lösa arbetsbristen genom att omplacera till lediga tjänster i Uddevalla kommun, samt att i andra hand verkställa uppsägningarna på grund av arbetsbrist. Peter Larsson Kommundirektör Yvonne Strid Förhandlingschef Expediera till Socialtjänsten

357 Tjänsteskrivelse 1 (4) Dnr: Handläggare Sektionschef Tanja Siladji Telefon tanja.sildji@uddevalla.se Fortsatt förändring inom sektionen för ensamkommande barn och unga - EKB Bakgrund: 1/ trädde ett nytt förenklat regelverk i kraft med syfte att förbättra kommunernas planeringsförutsättningar, minska den administrativa bördan och öka kostnadseffektiviteten samt att erbjuda boendeformer som är mer anpassade efter ungdomarnas behov. Det nya ersättningssystemet bygger på schabloner och ger en ersättning med 1350 :- /dygn för barn under 18 år och 750:-/dygn för unga vuxna över 18 år upp till 20 år, oavsett placeringsform. Från att den absolut vanligaste bonedformen varit HVB är det numera Stödboende som är tänkt som huvudsaklig boendeform. Kommunerna ska också ta fram alternativ som studentboende och olika former av eget boende. HVB kommer i framtiden främst att vara en placeringsform för barn som inte kan erbjudas familjehem och har ett uttalat vårdbehov som motsvarar kriterierna för vård enligt LVU. Idag har kommunens alla boenden övergått till att bli Stödboende. Antalet ensamkommande unga har minskat drastiskt under förra året, och även i år. I januari 2017 hade vi 152 barn och unga i socialtjänsten, och i januari 2018 är det 62 - det är en minskning med 90 personer på ett år. Anledningen till detta är att många under sin asylprocess fyllt 18 år eller blivit uppskrivna i ålder vilket innebär att de övergår till att vara Migrationsverkets ansvar. En stor andel har även fått avslag på sin asylansökan. Beslut i socialnämnden i oktober 2017 om att beakta migrationsverkets beslut om åldersuppskrivning innebar en betydligt större minskning än tidigare planering, och därför behöver verksamheten anpassas ytterligare. I slutet av 2017 varslades 21 personer. Pga. ovanstående beskrivning behöver nu ytterligare omstrukturering och varsel göras. Aktuell situation: Socialtjänsten Verksamhetsområde individoch familjeomsorg Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Familjekontoret Junogatan E-post socialtjansten@uddevalla.se

358 Tjänsteskrivelse 2 (4) Dnr: Vi har idag 62 barn och unga i vår omsorg. Ca 30 av dem bor i familjehem, 26 i Stödboende samt ett fåtal i HVB. Av dessa har ca 40-tal uppehållstillstånd. Vi årets slut beräknas antalet barn och unga vara på samma nivå, d.v.s. 61. Dessa prognoser är dock alltid osäkra. Vi har 6 unga som fyller 20 år under året och som kommer att avslutas, men samtidigt räknar vi med(utifrån MIV:S prognos) att det kommer 6 nya unga under året, så det jämnar ut sig. Vi har 16 unga som ansökt om familjeåterförening, det kan gå snabbt men också ta något år. Det kan betyda att fler barn och unga har avslutats vid årets slut, än prognosen. Verksamheten för ensamkommande barn och unga finansieras av statliga bidrag. Det är en verksamhet som har präglats av stora svängningar, såväl i mottagandet som med regelverk och ersättningar mm. Det är svårt att vara i fas med verksamheten som i många stycken har byggt, och bygger på åtaganden som sällan är kortsiktiga. Tabellen nedan illusterar verksamhetens ekonomiska resultat för 2016 och 2017 samt en prognos för resultat vilket är ett underkott på ca 11 mkr. Organisation Sektionschefens uppdrag för sektionen är i stora drag att arbeta för: Inriktning mot etablering i samhället Anpassa verksamheten till nytt regelverk och ersättningssystem Verksamheten ska upphöra som egen sektion och istället ingå i ordinarie verksamhet

359 Tjänsteskrivelse 3 (4) Dnr: Målet är att verksamheten för EKB inte längre ska vara en egen sektion. Planeringen för myndighetsgruppen är långt framme, och tanken är att barnsekreterare och familjehemssekreterare blir en del av Familjehems- och familjerättsenheten under april. Den bedömning som görs nu är att det behövs 2 barnsekreterare, 2 familjehemssekreterare, en 1:e socialsekreterare samt 1 administratör för att bedriva myndighetsuppdraget på ett bra sätt och med god kvalité. Boendeverksamheten ska också, senast under 2019, bli en enhet under sektionen för barn och unga. Boendeverksamheteten som idag har två spår kommer att slås ihop till en enhet, med en chef och en personalgrupp. Denna förändring kommer att ske så snart som möjligt. Detta innebär att schema kommer att läggas utifrån verksamhetens behov. Det behov av bemanning som inte behövs i denna verksamhet, kommer att knytas till bemanningsenheten..

360 Tjänsteskrivelse 4 (4) Dnr: Konsekvenser Arbetsbrist uppstår Sammantaget berör detta 15 medarbetare Sektionen varslar därför: 12 boendehandledare 1 enhetschef 1 administratör 1 socialsekreterare I tjänsten Tanja Siladji Sektionschef

361 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr KS 2018/00165 Handläggare Kommunarkivarie Marie Skarin Telefon Dispens att i förtid få gallra inskannade leverantörsfakturor Sammanfattning Enligt 2 kap. 11 lagen om kommunal redovisning och 7 kap. 2 bokföringslagen ska handlingar, mikroskrift och maskinläsbara medier med räkenskapsinformation bevaras i tio år. Om det finns särskilda skäl får Skatteverket ge dispens till att i förtid förstöra inskannade pappershandlingar med räkenskapsinformation (som också finns arkiverade digitalt). I Uddevalla kommun arkiveras sedan 2008 leverantörsfakturorna i pappersformat hos Depona AB fram till gallring. Den digitala arkiveringen börjar parallellt i Uddevalla kommuns verksamhetssystem för ekonomi och sker under betryggande former. Verksamhetssystem för ekonomi har sedan start 2008 driftats av Uddevalla kommuns IT-avdelning på egen lokal server. Parallell arkivering av leverantörsfakturorna på papper blir kostnadskrävande. Ett par år efter arkiveringen saknas i princip anledningen för kommunen eller någon annan att återvända till papperfakturorna, eftersom bokföringsarbetet görs på de inskannade leverantörsfakturorna. Mot angiven bakgrund framstår det som onödigt och kostnadsineffektivt att arkivera pappersfakturorna hela den tid som föreskrivs i redovisningslagen. Uddevalla kommun bör därför hos Skatteverket ansöka om att i förtid få gallra alla leverantörsfakturor i pappersform, vilka arkiverats digitalt, redan fyra år efter räkenskapsårets utgång, med utgångspunkt från år Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Ansökan om dispens att i förtid få gallra inskannade leverantörsfakturor

362 Tjänsteskrivelse 2(2) Dnr KS 2018/00165 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ansöka hos Skatteverket om att i förtid få förstöra inskannade leverantörsfakturor på papper som också finns arkiverade digitalt fyra år efter räkenskapsårets utgång, med utgångspunkt från år Peter Larsson Kommundirektör Marie Skarin Kommunarkivarie Expediera till: Skatteverket

363 Ansökan 1(2) Dnr: KS 2018/00165 Handläggare Kommunarkivarie Marie Skarin Telefon Ansökan om dispens att i förtid få gallra inskannade leverantörsfakturor Uddevalla kommun ansöker om att få gallra inskannade leverantörsfakturor på papper i förtid eftersom de parallellt finns arkiverade digitalt i verksamhetssystemet. Samma gallringsfrist 10 år gäller oavsett om informationen finns på papper eller i läsbart skick digitalt. (2 kap. 11 om kommunal redovisning och 7 kap. 2 bokföringslagen.) I Uddevalla kommun arkiveras sedan 2008 leverantörsfakturorna i pappersformat hos Depona AB fram till gallring. Den digitala arkiveringen börjar parallellt i Uddevalla kommuns verksamhetssystem för ekonomi och sker under betryggande former. Parallell arkivering av leverantörsfakturorna på papper blir kostnadskrävande. Ett par år efter arkiveringen saknas i princip anledningen för kommunen eller någon annan att återvända till papperfakturorna, eftersom bokföringsarbetet görs på de inskannade leverantörsfakturorna. Fakturorna av papper skickas av leverantören till CGI Malmö via faktureringsadress. Där skannas de och förvaras tills de hämtas av Depona AB för säker arkivering. Där förvaras de tills de gallras. Varken CGI Malmö eller Depona AB lämnar ut leverantörsfakturan vid begäran om utlämnande av allmän handling. Enbart Uddevalla kommun har rätt att hämta ut sina leverantörsfakturor från Depona AB. Om utlämnande begärs av själva pappersfakturan är det Uddevalla kommun som lämnar ut handlingen. Verksamhetssystemet driftas på lokal server av Uddevalla kommuns IT-avdelning. Backup för transaktioner sker varje timme internt i databasen. En gång per månad sker en backup för hela systemet och de transaktioner som har skett. Dessa läggs varje månad på band.

364 Brev 2(2) Dnr KS 2018/00165 Mot angiven bakgrund framstår det som onödigt och kostnadsineffektivt att arkivera pappersfakturorna hela den tid som föreskrivs i redovisningslagen. Uddevalla kommun ansöker därför hos Skatteverket om att i förtid få gallra alla inskannade leverantörsfakturor i pappersformat, vilka arkiveras digitalt, redan fyra år efter räkenskapsårets utgång, med utgångspunkt från år Marie Skarin Kommunarkivarie

365 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2017/00775 Handläggare Utvecklare Cornelia Kirpensteijn Telefon Nämndernas internkontrollplaner 2018 Sammanfattning Enligt kommunens riktlinjer för intern kontroll ska varje nämnd senast i december årligen anta en särskild plan för den interna kontrollen under det kommande året. Utöver nämndernas egna kontrollpunkter omfattas 2018 års internkontrollplaner en kommungemensam internkontrollpunkt; granskning av direktupphandling. Den kommungemensamma internkontrollpunkten fastställdes av kommunstyrelsen i oktober Samtliga nämnder förutan socialnämnden har baserat internkontrollplanerna för 2018 på genomförda risk- och väsentlighetsanalyser. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsnämndens internkontrollplan 2018 Kommunstyrelsens internkontrollplan 2018 Kultur- och fritidsnämndens internkontrollplan 2018 Samhällsbyggnadsnämndens internkontrollplan 2018 Socialnämndens internkontrollplan 2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna informationen Peter Larsson Kommundirektör Cornelia Kirpensteijn Utvecklare Expediera till

366 Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2017/00495 Internkontrollrapport 2017 och internkontrollplan 2018 Sammanfattning Det primära syftet med internkontroll är att de av fullmäktige fastställda målen uppfylls. Internkontroll utgör ett ledningsverktyg för såväl den politiska nämnden och tjänstemännen. I den interna kontrollen ingår att skapa ändamålsenliga och väl dokumenterade system och rutiner. Samtidigt ska en rättvisande och tillförlitlig redovisning samt information om verksamheten i övrigt säkras. Det ingår också att säkerställa att lagar, policy, reglementen m.m. tillämpas och att man skyddar sig mot förluster eller förstörelse av kommunens tillgångar. Intern kontroll handlar om tydlighet, ordning och reda. Det handlar om att säkra att det som ska göras blir gjort, på det sätt som det är tänkt. Intern kontroll är det samlade begreppet för den organisering och de system, processer och rutiner som bidrar till detta. I praktiken innehåller den interna kontrollen flera processer och moment: tydlig ansvarsfördelning riskbedömning och riskhantering faktiska kontrollaktiviteter av olika slag information och kommunikation uppföljning och utvärdering för lärande och förbättring. Under 2017 har förvaltningen fortsatt att kontrollera efterlevnad av rutiner, riktlinjer och processer för ökad måluppfyllelse. Internkontrollplan för 2017 ska fastställas. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Bilaga 1 Internkontrollplan 2017 uppföljning dec Bilaga 2 Internkontrollplan 2018 Bilaga 3 Risk och väsentlighetsanalys 2018 Yrkanden Ordförande Cecilia Sandberg (S): Tilläggsyrkande: Nämnden ser allvarligt på avvikelserna i punkt 6. Utdrag ur belastningsregister vid anställning och ger i uppdrag till förvaltningen att skyndsamt återkomma med en strategi för att komma tillrätta med avvikelserna. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på eget tilläggsyrkande och finner barn och utbildningsnämnden besluta i enlighet med yrkandet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

367 Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden Forts. 149 Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna årsredovisningen avseende 2017 års internkontroll att anta den föreslagna planen för internkontroll 2018, att återrapportering och beslut om internkontrollplan 2018 ska ske senast i december 2018 samt att Nämnden ser allvarligt på avvikelserna i punkt 6. Utdrag ur belastningsregister vid anställning och ger i uppdrag till förvaltningen att skyndsamt återkomma med en strategi för att komma tillrätta med avvikelserna. Vid protokollet Pernilla Gustafsson Justerat Cecilia Sandberg (S), Sonny Persson (S) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Pernilla Gustafsson Expedierat Kommunstyrelsen Ekonom BUN Samtliga verksamheter Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

368 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(2) Dnr BUN 2017/00495 Handläggare Chefsekonom Thomas Davidsson Telefon Internkontrollrapport 2017 och internkontrollplan 2018 Sammanfattning Det primära syftet med internkontroll är att de av fullmäktige fastställda målen uppfylls. Internkontroll utgör ett ledningsverktyg för såväl den politiska nämnden och tjänstemännen. I den interna kontrollen ingår att skapa ändamålsenliga och väl dokumenterade system och rutiner. Samtidigt ska en rättvisande och tillförlitlig redovisning samt information om verksamheten i övrigt säkras. Det ingår också att säkerställa att lagar, policy, reglementen m.m. tillämpas och att man skyddar sig mot förluster eller förstörelse av kommunens tillgångar. Intern kontroll handlar om tydlighet, ordning och reda. Det handlar om att säkra att det som ska göras blir gjort, på det sätt som det är tänkt. Intern kontroll är det samlade begreppet för den organisering och de system, processer och rutiner som bidrar till detta. I praktiken innehåller den interna kontrollen flera processer och moment: tydlig ansvarsfördelning riskbedömning och riskhantering faktiska kontrollaktiviteter av olika slag information och kommunikation uppföljning och utvärdering för lärande och förbättring. Under 2017 har förvaltningen fortsatt att kontrollera efterlevnad av rutiner, riktlinjer och processer för ökad måluppfyllelse. Internkontrollplan för 2017 ska fastställas. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Bilaga 1 Internkontrollplan 2017 uppföljning dec Bilaga 2 Internkontrollplan 2018 Bilaga 3 Risk och väsentlighetsanalys 2018 Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna årsredovisningen avseende 2017 års internkontroll att anta den föreslagna planen för internkontroll 2018 samt

369 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(2) Dnr BUN 2017/00495 att återrapportering och beslut om internkontrollplan 2018 ska ske senast i december 2018 Ärendebeskrivning Granskning har utförts och dokumenterats enligt Barn och utbildningsnämndens internkontrollplan för år 2017 (bilaga 1). Verksamheterna har granskats enligt kontrollplanen. Avvikelser finns inom ett flertal av de kontrollerade områdena. För det mesta av det granskade materialet är kontrollen god. Åtgärder Följande åtgärder bedöms nödvändiga för att säkerställa god kontroll av verksamheten: Utarbeta gemensamma administrativa riktlinjer som stöd för verksamheterna i sitt arbete. Informera och utbilda inom de olika områdena för att stärka den allmänna kompetensen. Kontinuerligt kontakta berörda vid upptäckt av avvikelser. Analys av avvikelser och olikheter ur ett utvecklingsperspektiv Information om årets interkontroll skall ske i verksamheternas ledningsgrupper. Internkontrollplan 2018 De punkter som föreslås ingå i internkontrollplanen för 2018 framgår av bilaga 2. Risk och väsentlighetsanalys till grund för interkontroll 2018 enligt bilaga 3. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Thomas Davidsson Chefsekonom Expediera till Kommunstyrelsen

370 Bilaga 2 BUN 2017/ (3) Handläggare Controller Thomas Davidsson Internkontrollplan 2018 Process/rutin 1. Granskning av upphandling Kontroll ansvar. Ekonom Kontrollmoment Kontrollmedel Frekvens Rapport till Att vi följer upprättade ramavtal vid inköp. 2. Avdragsförbudet Ekonom Kontroll av att rätt moms är bokförd + övriga krav uppfyllda enligt checklista 3. Att driftsredovisning inte belastas med investeringar 4. Kontroll av bidrag till fristående verksamhet 5. Efterlevnad av delegationsordning samt dokumentation av beslut på rätt sätt 6. Utdrag ur belastningsregister vid anställning Ekonom Ekonom Administrativ chef HR-partner Genomgång av fakturor på över 80 tkr i driften Genomgång att utbetalningar överensstämmer med beslut Granskning av att fattade beslut följer skollag vad gäller dokumentation, diarieföring och registrering i PMO. Genomgång av anställningar Utdrag ur ekonomisystem. Utdrag ur ekonomisystem. Utdrag ur ekonomisystem Utdrag ur ekonomisystem Ska ske genom att minst 15 protokoll från samrådsmöte krävs in Inkräva kopia av utdrag i ärenden 40 stickprov Nämnd och verksamhetslednings grupp 40 stickprov Nämnd och verksamhetslednings grupp Minst 20 stickprov Nämnd och verksamhetslednings grupp Minst 20 stickprov Nämnd och verksamhetslednings 8 olika rektorer (4 grundskola, 4 gymnasiet) grupp Nämnd och verksamhetslednings grupp 30 stickprov Nämnd och verksamhetslednings grupp INTERNKONTROLLPLAN 2018 BILAGA 2/Sbd Administrativ enhet POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX BANKGIRO UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen 1 E-POST barnutbildning@uddevalla.se

371 2 (3) 7. Barnomsorg enligt behov/skollag Administrativ chef Genomgång av placeringar i kommunal och fristående verksamhet Inkräva kopia av utdrag i ärenden Minst 2 gånger per år Nämnd och verksamhetslednings grupp 8. Rektors/förskolechefs Pedagogiskt ledarskap Utredare Uppföljning av det pedagogiska ledarskapet Enkät till samtliga rektorer och förskolechefer En gång per år. Nämnd och verksamhetslednings grupp 9. Elevers resultatutveckling 10 Systematiskt kvalitetsarbete 11. Integrerade grundsärskoleelevers timplaner och betyg 12. Förebyggande elevhälsoarbete 13. Tillämpas checklista för uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Utredare/ Utvecklare Utredare Samordnare Elevhälsa Utredare Granskning av resultatsammanställning, analys och åtgärdsplan huvudmannanivå Används Stratsys för arbete med verksamhetsberättelse samt uppföljning av mål och aktiviteter Genomgång av beslut kursplaner, timplaner och betyg Genomgång av aktiviteter och åtgärder inom området Används av hur många enheter samt vad visar sammanställningen för status? Handlingsplan? Insamling av underlag för de olika kontrollmomenten Insamling av underlag för de olika kontrollmomenten Inventering av rektorsbeslut gällande elevers timplan /kursplan och betygssättning eller motsvarande Insamling av underlag för de olika kontrollmomenten Insamling av underlag för de olika kontrollmomenten 1 ggr per år Grundskola, gymnasieskola Samtliga enheter Grundskola Grundsärskola Samtliga verksamheter Stickprov - 25 enheter inom nämndens samtliga verksamheter Nämnd och verksamhetslednings grupp Nämnd och verksamhetslednings grupp Nämnd och verksamhetslednings grupp Nämnd och verksamhetslednings grupp Nämnd och verksamhetslednings grupp Administrativ enhet INTERNKONTROLLPLAN 2018 BILAGA 2/Sbd

372 3 (3) 14. Avgiftsfri skola efterlevnad av beslutade riktlinjer 15. Direktupphandling efterlevnad av ny rutin (för direktupp-handlingar över ett prisbasbelopp, kr 2017, inkl. inköp över maxgränsen för direktupphandling) Ekonom Respektive förvaltnings inköpssamordnare Att efterlevnad finns för samtliga områden av riktlinjer för avgiftsfri skola A. Har direktupphandlingarna annonserats via det elektroniska verktyget direktupphandlingsmodulen? B. Har skälen för val av leverantör dokumenterats? C. Är alla direktupphandlingar under gränsen för direktupphandlingsvärdet? Enkät till samtliga av grundskolans skoleneheter Granskning av antal Ja/Nej-svar i systemrapport från direktupphandlingsmod ulen eller i annan dokumentation om modulen inte använts. 1 gång per år Nämnd och verksamhetslednings grupp. Samtliga direktupphandlingar på respektive förvaltning under perioden 1 nov april Till nämnd i samband med 2018 års internkontrollrapport samt till upphandling- /inköps-controller Ekonomiavdelning Administrativ enhet INTERNKONTROLLPLAN 2018 BILAGA 2/Sbd

373 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00732 Internkontrollplan för kommunstyrelsen 2018 Sammanfattning Samtliga nämnder ska enligt kommunens riktlinjer för internkontroll senast i december varje år anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Utifrån en risk- och väsentlighetsanalys ska nämnden välja ut ett antal områden/rutiner som ska granskas särskilt under verksamhetsåret för att verifiera att målsättningar uppnås samt att riktlinjer och föreskrifter följs/upprätthålls. Kommunledningskontoret föreslår två kontrollpunkter: Arbetsmarknadsavdelningens användande av projektmedel Informationssäkerhet Risk- och väsentlighetsanalys är genomförd. Utöver denna punkt har kommunstyrelsen tidigare fastställt en kommungemensam internkontrollpunkt (granskning av direktupphandling) Denna punkt omfattar även kommunstyrelsens egen verksamhet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Risk- och väsentlighetsanalys, användande av projektmedel. Risk- och väsentlighetsanalys, informationssäkerhet. Internkontrollplan för kommunstyrelsen Beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta interkontrollplan för Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson, Elving Andersson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

374 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2017/00732 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Internkontrollplan för kommunstyrelsen 2018 Sammanfattning Samtliga nämnder ska enligt kommunens riktlinjer för internkontroll senast i december varje år anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Utifrån en risk- och väsentlighetsanalys ska nämnden välja ut ett antal områden/rutiner som ska granskas särskilt under verksamhetsåret för att verifiera att målsättningar uppnås samt att riktlinjer och föreskrifter följs/upprätthålls. Kommunledningskontoret föreslår två kontrollpunkter: Arbetsmarknadsavdelningens användande av projektmedel Informationssäkerhet Risk- och väsentlighetsanalys är genomförd. Utöver denna punkt har kommunstyrelsen tidigare fastställt en kommungemensam internkontrollpunkt (granskning av direktupphandling) Denna punkt omfattar även kommunstyrelsens egen verksamhet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Risk- och väsentlighetsanalys, användande av projektmedel. Risk- och väsentlighetsanalys, informationssäkerhet. Internkontrollplan för kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta interkontrollplan för Peter Larsson Kommundirektör Markus Hurtig Utredare Expediera till Ekonomiavdelningen

375 BUN 2017/00495 Risk- och väsentlighetsanalys - Barn och utbildningsnämnden Grunden för en risk- och väsentlighetsanalys är att bedöma risken för att negativa konsekvenser av väsentlig betydelse uppstår. I bedömningen måste även hänsyn tas till den egna kostnaden för den interna kontrollen. Det får inte bli orimligt dyrt eller ett självständigt ändamål i förhållande till vad den ger i resultat, utan det måste vägas mot de konsekvenser som blir om fel uppstår. Process/Rutin: Avgiftsfri skola efterlevnad av beslutade rutiner A) Beskrivning: Att avgiftsfri skola tillämpas för alla områden som beskrivs i riktlinjerna. Hur efterlevnaden tillämpas och om det finns problemområden som behöver hanteras. Alla grundskoleenheter skall undersökas. Konsekvens: Kännbar/3 Sannolikhet: Det finns en stor möjlig risk att fel uppstår/4 Åtgärd: Åtgärd krävs/4 Borttagna punkter Finansieringsperspektiv i beslut Få avvikelser. Finansieringsperspektivet inarbetat. IKT Anpassas undervisningens innehåll och upplägg till att barnen/eleverna har digitala lärverktyg. Slutrapporterad utifrån rådande läge. Förändringar Garanterad undervisningstid särskola förändras till att granska integrerade särskoleelevers timplaner och betyg. Vid 2017 års kontroll fanns avvikelser av större omfattning som bör följas upp. Kommungemensam kontrollpunkt Direktupphandling efterlevnad av ny rutin(för direktupphandlingar över ett prisbasbelopp kr 2017)

376 Intern kontroll Risk- och väsentlighetsanalys 1 (1) Dnr: Process/rutin/system Arbetsmarknadsavdelningens användande av projektmedel Avdelning Arbetsmarknadsavdelningen Uppgiftslämnare Pia Strömsholm Kritiska faktorer/moment i processen/rutinen/systemet Många projekt igång samtidigt kan vara svårt för organisation, chefer att följa upp. Risk att man tappar uppföljning och bevakning av projektets uppdrag, återrapportering samt risk att kommunen blir återbetalningsskyldig. Vad blir konsekvensen om processen/rutinen/systemet inte fungerar 3. Ekonomiska konsekvenser. Hur stor är sannolikheten att fel skulle inträffa 3. Många handläggare och flera chefer som kan öka risken att missa uppföljningen. Åtgärd Upprättar en projektöversikt på avdelningen som vår projektledare uppdaterar och som rapporterar till avdelningschef 2 ggr/år. Tas med i internkontrollplan.

377 Intern kontroll Risk- och väsentlighetsanalys 1 (2) Dnr: Process/rutin/system Informationssäkerhet Avdelning Kommunledningskontoret, IT-avdelningen Uppgiftslämnare IT-avdelningen Kritiska faktorer/moment i processen/rutinen/systemet Kommundirektören har upprättat de två dokumenten Regler för informationssäkerhet och Informationssäkerhetsarbete i Uddevalla kommun. Avsikten med reglerna är att skydda Uddevalla kommuns informationstillgångar mot risker, interna eller externa, avsiktliga eller oavsiktliga. Reglerna omfattar all information som hanteras inom Uddevalla kommuns samtliga verksamhetsområden samt i relation med medborgare, personal, kunder, ägare och leverantörer. Dokumentet Informationssäkerhetsarbete i Uddevalla kommun beskriver mer detaljerat hur arbetet ska bedrivas. I arbetet med informationssäkerhet ska följande krav säkerställas: Tillgänglighet - att informationen ska kunna användas efter behov, i förväntad utsträckning samt av rätt person med rätt behörighet. Riktighet - att informationen är tillförlitlig, korrekt och fullständig. Konfidentialitet - att informationen kan åtkomst begränsas om så krävs. Spårbarhet - att specifika aktiviteter som rör informationen ska kunna spåras. Samtliga anställda och externa aktörer ska ha kännedom om Uddevalla kommuns regelverk kring informationssäkerhet samt följa dessa. Alla som hanterar informationstillgångar har ett ansvar att informationssäkerheten upprätthålls. En mycket stor mängd information av olika slag hanteras dagligen i en kommun. Det är viktigt att alla som hanterar information har rätt kunskap och följer regler och rutiner. Kontinuerlig utveckling av teknik ställer ytterligare krav på fortlöpande kunskapsinhämtande. Vad blir konsekvensen om processen/rutinen/systemet inte fungerar 4, allvarlig konsekvens. Felaktig hantering av information kan leda till skada för kommunen. Det kan också leda till skada för enskilda personer och andra

378 Risk- och väsentlighetsanslys 2 (2) Dnr: organisationer. Fel hantering kan innebära att kommunen bryter mot lagar och förordningar. Hur stor är sannolikheten att fel skulle inträffa 4, sannolik. Med den stora mängd information och många medarbetare är sannolikheten hög att fel inträffar. Åtgärd Processen/rutinen/systemet tas med i kommande internkontrollplan.

379 Internkontrollplan 2017 Kommunstyrelsen 1 (1) Dnr: nr Process/rutin Kontrollansvar Kontrollmoment Kontrollmedel Frekvens Rapport till- och tidpunkt för rapport Arbetsmarknadsav delningens användande av projektmedel Kommunledningskontorets Arbetsmarknadsav delning a) Finns handläggare för projektet utsedd? a) Gå igenom alla befintliga projekt och säkerställ att ansvarig handläggare finns 2 ggr/år Internkontroll-ansvarig och Förvaltningschef b) När och var följs projektet upp på förvaltningen? b) Fungerar uppföljningsrutinen? Informationssäkerhet Kommunledningskontorets IT-avdelning c) När och vem bevakar att projektet status återrapporteras till projektägaren? a) Kännedom om regler a) Tillämpning av regler c) Projektledare på avdelningen för en uppdaterad tidsredovisningsaxel över alla projekt samlat a) Intervjuer och/eller stickprov a) Utvärdering av utbildningsinsatser Löpande under året Internkontroll-ansvarig och Förvaltningschef b) Incidenthantering/ uppföljning av incidenter c) Informationsklassificering b) Analys av incidenter c) Utvärdering av genomförd klassificering via verktyget KLASSA

380 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Dnr KFN 2017/00133 Internkontrollplan 2018 Sammanfattning Kultur och fritidsförvaltningen ha tagit fram förslag till internkontrollplan för Planen består av en kommungemensam kontrollpunkt, direktupphandling. I planen finns två förvaltningsspecifika kontrollpunkter dessa är efterlevnad av riktlinjer för representation och avtalsuppföljning. Beslutsunderlag Kultur och fritids tjänsteskrivelse Bilaga 1: Risk- och väsentlighetsanalys kommungemensam 2018 Bilaga 2: Risk- och väsentlighetsanalys förvaltningsspecifik 2018 Bilaga 3: Kommungemensam kontrollpunkt internkontrollplan 2018 Bilaga 4: Förvaltningsspecifika kontrollpunkter internkontrollplan 2018 Beslut Kultur och fritidsnämnden godkänner internkontrollplan 2018 Vid protokollet Anna-Helena Wiechel Justerat Annelie Högberg, Anibal Rojas Jourquera Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Anna-Helena Wiechel Expedierat Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen Uddevalla kommuns revisorskollegium Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

381 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr KFN 2017/00133 Handläggare Ekonom Monica Laigar-Strandberg Telefon Internkontrollplan 2018 Sammanfattning Kultur och fritidsförvaltningen ha tagit fram förslag till internkontrollplan för Planen består av en kommungemensam kontrollpunkt, direktupphandling. I planen finns två förvaltningsspecifika kontrollpunkter dessa är efterlevnad av riktlinjer för representation och avtalsuppföljning. Beslutsunderlag Kultur och fritids tjänsteskrivelse Bilaga 1: Risk- och väsentlighetsanalys kommungemensam 2018 Bilaga 2: Risk- och väsentlighetsanalys förvaltningsspecifik 2018 Bilaga 3: Kommungemensam kontrollpunkt internkontrollplan 2018 Bilaga 4: Förvaltningsspecifika kontrollpunkter internkontrollplan 2018 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att godkänna internkontrollplan 2018 Ärendebeskrivning Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt och de föreskrifter som gäller för verksamheten (KL 6 kap. 7). Det är alltid respektive nämnd som har det yttersta ansvaret för att utforma en god intern kontroll. I detta ansvar ligger att utifrån Riktlinjer för interkontroll för Uddevalla kommun (KF ) att skapa konkreta rutiner för den egna kontrollens organisation, utformning och funktion. Intern kontroll handlar om tydlighet, ordning och reda, att veta hur det går i verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen säkerställer på en rimlig nivå att verksamheten lever upp till satta mål och är kostnadseffektiv, dvs. har god ekonomisk hushållning. Informationen om verksamheten och den finansiella rapporteringen ska vara ändamålsenlig, tillförlitlig och tillräcklig samt att man följer de regler som finns och att möjliga risker inringas, bedöms och förebyggs. Resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen ska med utgångspunkt från antagen internkontrollplan, rapporteras till och godkännas av nämnden senast i december innevarande år.

382 Tjänsteskrivelse 2(2) Dnr KFN 2017/00133 Enligt utfärdade tillämpningsanvisningar av kommunledningskontorets ekonomiavdelning ska en interkontrollplan innehålla: Genomförd risk- och väsentlighetsanalys Vilka rutiner samt vilka kontrollmoment som ska följas upp Omfattningen av uppföljningen (frekvensen) Vem som ansvarar för att utföra uppföljningen Till vem som uppföljningen ska rapporteras När uppföljningen ska ske. Inför 2018 år internkontrollplan har kulturoch fritidsnämnden är bedöminingen att tidigare genomförd risk- och väsentlighetsanalys på förvaltningens föreslagna kontrollpunkter ligger kvar på samma nivå. Återrapporteringen av granskningen redovisas i december Kultur och fritidsnämndens internkontrollplan 2018 innehåller följande kontrollpunkter: Kommungemensamma kontrollpunkter Direktupphandling. Hur följer verksamheten den rutinen för direktupphandlingar över ett prisbasbelopp En ny granskning utifrån resultatet av 2016 års kontroll. För kultur och fritid sker även en granskning utifrån resultatet av 2017 års kontroll. Förvaltningsspecifika kontrollpunkter Efterlevnad av riktlinjer för representation. Undersöka om man har kunskap om riktlinjerna och hur de tillämpas. En ny granskning utifrån resultatet av 2017 års kontroll. Avtalsuppföljning. Fortsatt arbete med att teckna de avtal som saknas och med att förtydliga de avtal som inte är fullständiga samt att se över beslutade riktlinjer för avtalshantering. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Monica Laigar-Strandberg Ekonom Expediera till Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen Uddevalla kommuns revisorskollegium

383 Intern kontroll Risk- och väsentlighetsanalys 1 (4) Dnr: Direktupphandling Kommungemensam kontrollpunkt 2016, med uppföljande granskning 2018 Uppgiftslämnare Upphandlingsenheten/kommunledningskontoret Kritiska faktorer/moment i processen/rutinen/systemet A. Rutinen anger att direktupphandlingar som huvudregel ska annonseras och att man i undantagsfall kan skicka förfrågan till endast ett urval av kända leverantörer. Direktupphandling ska ske via det elektroniska verktyget direktupphandlingsmodulen Visma och annonseras via den modulen. Annonseringen är en kritisk faktor som får konsekvenser för resten av upphandlingen. B. Rutinen anger att skälen för val av leverantör ska dokumenteras, det är också ett lagkrav. I LOU anges att skälen för beslut ska antecknas när det gäller direktupphandlingar där avtalsvärdet överstiger kr, i Uddevalla kommun gäller det enligt rutinen redan när avtalsvärdet överstiger ett prisbasbelopp. Valet av leverantör är det mest avgörande för avtalet/inköpet och dokumentation av skälen för val av leverantör är det absolut minsta som krävs beträffande att anteckna skälen för sina beslut och är därför en kritisk faktor. C. Rutinen, men även lagstiftningen, anger att direktupphandling endast får göras om värdet av upphandlingen understiger direktupphandlingsgränsen enligt LOU ( kr 2015) om inte annat lagstöd finns. Direktupphandlingsgränsen är därför en kritisk faktor. Vad blir konsekvensen om processen/rutinen/systemet inte fungerar A. Om annonsering inte sker riskeras att konkurrensen på marknaden inte tas tillvara, att för få eller dåliga anbud kommer in, att man missar en bra men okänd anbudsgivare/leverantör och att avtalet blir onödigt dyrt. Konsekvensen bedöms som 4. Allvarlig. B. Om skälen för val av leverantör inte dokumenteras, så brister det inte endast i efterföljande av rutinen utan det finns risk att det även brister i efterlevnad av lagstiftningen (för upphandlingar med avtalsvärde över kr). Konsekvensen av det kan bli kritik från tillsynsmyndighet och därmed minskat förtroende för kommunen från leverantörer och medborgare. Konsekvensen bedöms som 4. Allvarlig.

384 Risk- och väsentlighetsanslys 2 (4) Dnr: C. Om gränsvärdet för direktupphandling överskrids kan upphandlingen bedömas som en otillåten direktupphandling. Kommunen riskerar då att få betala upphandlingsskadeavgift och att avtalet ogiltigförklaras. Missgynnade leverantörer kan också kräva skadestånd genom stämningsansökan. Konsekvensen bedöms som 4. Allvarlig. Hur stor är sannolikheten att fel skulle inträffa A. Tidigare har direktupphandling skett genom att utvalda leverantörer tillsänts en anbudsförfrågan. Vid användande av modulen är nu annonsering förvalt i den elektroniska direktupphandlingsmodulen, men det finns en risk att den tidigare rutinen ändå lever kvar. Sannolikheten bedöms som 3. Möjlig. B. Skälen för val av leverantör har tidigare inte varit nödvändigt att dokumentera i direktupphandlingar och det finns en risk att det inte görs av den anledningen, det går också att slutföra upphandlingen ändå (även om det inte blir korrekt). Sannolikheten bedöms som 4. Sannolik. C. Rutinen är ny och ersätter den kortare instruktion som fanns i den tidigare Upphandlingspolicyn. Direktupphandlingsgränsen har också ändrats ganska nyligen. Det finns risk att rutinen inte är känd hos alla som utför direktupphandlingar. Sannolikheten bedöms som 3. Möjlig. Åtgärd Rutinen bör tas med i kommande internkontrollplan som en kommungemensam kontrollpunkt. Rutinen för direktupphandling är en tillämpningsanvisning inom inköpsprocessen. Om resultat från internkontrollen visar att rutinen inte efterlevs, ska respektive förvaltning informera i sin linjeorganisation om att rutinen ska följas. Rutinen med tillhörande information finns på Inblicken. Uppföljning av 2016 års granskning Granskningarna har omfattat: A. Har direktupphandlingarna annonserats via det elektroniska verktyget direktupphandlingsmodulen? B. Har skälen för val av leverantör dokumenterats? C. Är alla direktupphandlingar under gränsen för direktupphandlingsvärdet? Granskningarna har skett genom kontroll av systemrapport ur direktupphandlingsmodulen eller av annan dokumentation om modulen inte använts.

385 Risk- och väsentlighetsanslys 3 (4) Dnr: A. Första frågan som ställs i internkontrollsyfte är om direktupphandlingarna annonserats via direktupphandlingsmodulen. Man kan utifrån nämndernas återrapportering utgå från att direktupphandlingsmodulen använts i färre än 10 procent av det totala antalet direktupphandlingar. Samhällsbyggnadsförvaltningen och kulturoch fritidsförvaltningen har använt direktupphandlingsmodulen i vardera fall, socialtjänsten i två fall, barn- och utbildningsnämnden har använt modulen vid fem tillfällen och kommunledningskontoret har använt direktupphandlingsmodulen vid 9 direktupphandlingar. B. Andra frågan gäller om skälen för val av leverantör har dokumenterats. Här kan det konstateras att i de fall direktupphandlingar genomförts i IT-stödet finns dokumentation. I övriga fall lämnas inte uppgift om ifall genomförda direktupphandlingar dokumenterats förutan från kulturoch fritid som redovisat att dokumentation finns även i de fall direktupphandlingsmodulen inte använts. C. Eftersom att flertalet av de granskningar som gjorts endast har omfattat de upphandlingar som ryms inom de tillåtna prisgränserna, framgår det inte om otillåtna direktupphandlingar gjorts. Endast en liten del av direktupphandlingarna utförs i direktupphandlingsmodulen, resterande direktupphandlingar har således inte genomförts enligt tillämpningsanvisningen. Det innebär att uppföljningen försvåras och kommunen som helhet kan inte få grepp om upphandlingspliktiga volymer som är en av grunderna för att skapa fler ramavtal. Fler ramavtal är något förvaltningarna efterfrågar. Genom att tillämpningsanvisningen för direktupphandling åsidosätts är också risken större att kommunen gör felaktiga köp, både i förhållande till regelverket (såväl lag som interna styrdokument) och när det gäller affärmässigheten i de avtal som träffas. Med det redovisade resultatet bör kommunen kunna bestämma en målsättning för ökad efterlevnad av tillämpningsanvisningen för Dessutom bör en sådan målsättning kopplas till ett tydligt ansvar. Resultatet från uppföljningen kommer att tas upp på kommande inköpsråd (kommundirektörens ledningsgrupp) för fortsatta diskussioner om lämpliga åtgärder för att öka efterlevnad av tillämpningsanvisningarna. Följande åtgärder har identifierats och kommer att diskuteras vidare med inköpsrådet: - Kontrollpunkten bör finnas med på internkontrollplanen 2018 och kontrollen ska i så fall avse alla inköp över ett prisbasbelopp Förvaltningarna bör säkerställa att direktupphandling genomförs i direktupphandlingsmodulen för att underlätta uppföljning, kontroll och utveckling av ramavtalsområden Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen tar fram en utbildningsplan för 2017 som omfattar dels en generell utbildning i inköpsprocessen för alla

386 Risk- och väsentlighetsanslys 4 (4) Dnr: beställare, attestanter och medarbetare som genomför direktupphandling och dels utbildning i direktupphandling Inköpsprocessen är en kommunövergripande process och utvecklingen av den är prioriterat. Kommunledningskontoret utreder för närvarande hur man på bästa sätt ska kunna implementera inköpsprocessen i alla verksamheter så att inköp i högre utsträckning görs både lagenligt och framförallt affärsmässigt. Kommunens ledning fastställer krav på förbättring av efterlevnad av tillämpningsanvisning för direktupphandling.

387 Intern kontroll Risk- och väsentlighetsanslys 1 (2) Dnr: KFN 2017/133 BILAGA 2 Representation efterlevnad av nya riktlinjer och tillämpningsanvisningar Kritiska faktorer/moment i processen/rutinen/systemet När en händelse slås upp i media har den ofta karaktären av att någon internkultur har gått för långt. Att bjuda/representera är ofta förekommande inslag. Det handlar oftast inte om stora pengar utan mer om att företeelsen är oacceptabel ur medborgarens perspektiv. Förtroendet för organisationen som helhet skadas vilket får anses som allvarligt. Kritiska faktorer: Bristande kännedom om vad som gäller Olika hantering vid olika arbetsplatser Rapporteringsverktygen är inte ändamålsenliga Rapporteringsrutinerna är bristfälliga Rapporteringsverktyg/rutiner upplevs som krångliga och svåra att använda Medvetet strunta i bestämmelserna Fel skatteunderlag Vad blir konsekvensen om processen/rutinen/systemet inte fungerar 1. Försumbar, 2. Lindrig, 3. Kännbar, 4. Allvarlig. Vid låg efterlevnad finns en uppenbar risk att kommunens anseende kan skadas. Att ha bristfällig kännedom och p g a detta eller av andra skäl inte följa riktlinjer och tillämpningsanvisningar för vår interna och externa representation kan skapa negativ publicitet kring kommunen som därigenom skadar förtroendet för vår verksamhet. Skadan går inte att mäta i pengar men får ändå bedömas som kännbar (3) och i grövre fall som allvarlig (4). En annan konsekvens är att vi inte har rätt skatteunderlag vilket gör att vi betalar fel skatt till staten. Denna konsekvens är svår att bedöma men får anses vara kännbar (3). Hur stor är sannolikheten att fel skulle inträffa 1. Osannolik, 2. Mindre sannolik, 3. Möjlig, 4. Sannolik. Området kring vad som är att betrakta som representation ur skattemässig synvinkel är svårtolkad. Kan också finnas kulturer kring vad som är god personalpolitik som är frikostigare än vad gemene man uppfattar som rimligt och moraliskt rätt. Sannolikheten för att någon gör fel är därför hög (4). Åtgärd Kontrollera att samtliga som har möjlighet att representera/bjuda har kunskap om riktlinjerna/tillämpningsanvisningarna. Se till att rapporteringsverktygen är uppdaterade och att rapporteringsrutinerna fungerar utifrån de nya tillämpningsanvisningarna. Gör stickprov på att representationsfakturor är rätt hanterade och redovisade.

388 Risk- och väsentlighetsanslys 2 (2) Dnr: KFN 2017/133 Avtalsuppföljning Kultur och fritid, förvaltningsspecifik kontrollpunkt 2018 Uppgiftslämnare, Administrativa avdelningen Kritiska faktorer/moment i processen/rutinen/systemet Kultur och fritidsförvaltningen har en rutinbeskrivning för avtalshantering där olika sorters avtal hanteras. Målet med rutinbeskrivningen är att förvaltningens avtalshantering ska ske på ett systematiskt och rättsäkert sätt och procedurerna kring handläggningen ska vara enkla, tydliga och överskådliga. Avtal som ingås ska registreras i förvaltningens dokumenthanteringssystem och diarieföras. Avtal tecknas av ansvarig chef, kopia på avtal delges fakturahanteraren som ser till att fakturering blir gjord. Fakturahanteraren har inget ansvar vad gäller förnyelse, bevakning, ändring eller upphörande av avtal. Handläggningen av ett avtal omfattar flera moment och det kan ta lång tid finns risk att det tar lång tid från tecknandet, förnyelse eller uppsägning avtal detta kan leda till att inverkan på verksamhetens ekonomi. Vad blir konsekvensen om processen/rutinen/systemet inte fungerar Förvaltningen får inte in rätt intäkter som förväntas enligt beslutade riktlinjer. Konsekvensen bedöms som 3. Kännbar. Hur stor är sannolikheten att fel skulle inträffa Om det finns avtal som inte följer beslutade riktlinjer eller inte är tecknade är sannoliketen stor att förvaltningen inte få in rätt intäkter enligt avtalshanteringen. Konsekvensen bedöms som 3. Möjlig Åtgärd Då arbetet med att teckna avtal eller skriva om till korrekta avtal inte är genomfört fullt ut enligt tidigare granskningar fortsätter arbetet under Dels med att teckna avtal som inte är tecknade, dels påbörja arbetet med att förtydliga avtal som inte är fullständiga. Att ta fram en plan och prioritera korrigering av olika brister och förtydliganden. Se över beslutade rutiner och riktlinjer för avtalshantering. Denna kontrollpunkt tas med i internkontrollplan 2018.

389 Internkontrollplan 2018 Kommungemensamma Kontrollpunkter 1 (1) Process/rutin Direktupphandling efterlevnad av ny rutin (för direktupphandlingar över ett prisbasbelopp, kr 2017, inkl inköp över maxgränsen för direktupphandling) Kontrollansvar Respektive förvaltnings inköpssamordnare Kontrollmoment Kontrollmedel Frekvens Rapport till- och tidpunkt för rapport A. Har direktupphandlingar na annonserats via det elektroniska verktyget direktupphandlingsm odulen? B. Har skälen för val av leverantör dokumenterats? C. Är alla direktupphandlingar under gränsen för direktupphandlingsvärdet? A, B, C Granskning av antal Ja/Nejsvar i systemrapport från direktupphandlingsmodulen eller i annan dokumentation om modulen inte använts. C. Varje nämnd kontrollerar om de egna inköpen/leverantör överstiger maxgränsen för direktupphandling. - I den kommunövergripande analysen av alla nämnders granskningar görs en granskning om den totala beloppsgränsen för kommunen överstiger direktupphandlingsgränsen. Samtliga direktupphandlingar på respektive förvaltning under perioden 1 nov april Till nämnd i samband med 2018 års intern-kontrollrapport. Återrapportering sker även till inköpscontroller Ekonomiavd för kommunövergripande analys. Underlaget för granskningarna ska bifogas granskningsrapporten. Kommunövergripande analys redovisas till kommunstyrelsen i samband med återrapportering av nämndernas internkontrollarbete under våren Kommunledningskontoret Ekonomiavdelningen Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen fax E-post kommunledningskontoret@uddevalla.se

390 Internkontrollplan 2018 Förvaltningsspecifika kontrollpunkter 1 (1) Dnr: KFN2017/133 BILAGA 4 Förvaltning: Kultur och fritid Handläggare: Monica Laigar Strandberg Process/rutin Representation efterlevnad av riktlinjer. Kontrollansvar Ekonom Avtalsuppföljning Ekonom Att undersöka om avtalen är aktuella och följer beslutade riktlinjer. Uppföljning från internkontrollplan 2017 Se över beslutade rutiner och riktlinjer för avtalshantering. Kontrollmoment Kontrollmedel Frekvens Rapport till- och tidpunkt för rapport 1. Har chefer (motsv.) 1. Kontroll med ett urval 1. Kunskapsinventering Till förvaltningschef och kunskap om riktlinjerna? av befattningar som har rätt hos ett nämnd i samband med 2. Tillämpas riktlinjerna? att representera. urval av befattningshavare återrapportering av Redovisas syfte och 2. Kontroll av fakturor och som har rätt års interkontrollplan. deltagare? övriga redovisningar. att representera. 4. Sker attest av rätt 2. Löpande kontroll befattningshavare? av fakturor perioden 5. Fungerar rapporteringen med de verktyg (blanketter) som finns? Kontrollera att samtliga avtal följer beslutade riktlinjer Hösten 2018 Till förvaltningschef och nämnd i samband återrapportering av 2018 års internkontrollplan Kultur och fritid Administrativa avdelningen Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen fax E-post Kulturochfritid@uddevalla.se

391 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2018/00010 Internkontrollplan 2018 Sammanfattning Förslag till granskningar i nämndens internkontrollplan 2018 berör följande processer och rutiner: Direktupphandling Bemötande via telefon och e-post Diarieföring av handlingar Direktupphandling är en kommungemensam kontrollpunkt som beslutades i kommunstyrelsen i oktober På Samhällsbyggnadsnämndens sammanträde december 2017 arbetade nämnden fram Bemötande via telefon och e-post samt diarieföring av handlingar som nämnden specifika internkontrollpunkter för Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Förslag-samhällsbyggnadsnämndens internkontrollplan 2018 Risk- och väsentlighetsanalys Bemötande via telefon och e-post Risk- och väsentlighetsanalys Diarieföring av handlingar Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anta förslaget till internkontrollplan Vid protokollet Sebastian Johansson Justerat Gunilla Magnusson Ewa Espling Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Sebastian Johansson Expedierat Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

392 Tjänsteskrivelse 1(1) Dnr SBN Handläggare Avdelningschef Aya Norvell Telefon Internkontrollplan 2018 Sammanfattning Förslag till granskningar i nämndens internkontrollplan 2018 berör följande processer och rutiner: Direktupphandling Bemötande via telefon och e-post Diarieföring av handlingar Direktupphandling är kommungemensam kontrollpunkter som beslutades i kommunstyrelsen i oktober På Samhällsbyggnadsnämndens sammanträde december 2017 arbetade nämnden fram Bemötande via telefon och e-post samt diarieföring av handlingar som nämnden specifika internkontrollpunkter för Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Förslag-samhällsbyggnadsnämndens internkontrollplan 2018 Risk- och väsentlighetsanalys Bemötande via telefon och e-post Risk- och väsentlighetsanalys Diarieföring av handlingar Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anta förslaget till internkontrollplan Carina Johansson Förvaltningschef Aya Norvell Avdelningschef Expediera till

393 Samhällsbyggnadsnämndens Internkontrollplan 2018 Process/rutin Direktupphandling efterlevnad av ny rutin (för direktupphandlingar över ett prisbasbelopp, kr 2017, inkl inköp över maxgränsen för direktupphandling) (Kommungemensam) Diarieföring av handlingar Kontrollansvarig Respektive förvaltnings inköpssamordnare Verksamhetsstöd Syfte Risk/konsekvens Kontroll/granskning Frekvens A. Har direktupphandlingar na annonserats via det elektroniska verktyget direktupphandlingsm odulen? B. Har skälen för val av leverantör dokumenterats? C. Är alla direktupphandlingar under gränsen för direktupphandlingsvärdet? Rättsäkerhet och effektivitet föder legitimitet. A, B, C Granskning av antal Ja/Nej-svar i systemrapport från direktupphandlings-modulen eller i annan dokumentation om modulen inte använts. C. Varje nämnd kontrollerar om de egna inköpen/leverantör överstiger maxgränsen för direktupphandling. - I den kommunövergripande analysen av alla nämnders granskningar görs en granskning om den totala beloppsgränsen för kommunen överstiger direktupphandlingsgränsen. Bristande förtroende från allmänheten Brist i dokumenthantering och spårbarhet av meddelanden och handlingar Samtliga direktupphandlingar på respektive förvaltning under perioden 1 nov april Jämförelse av antal handlingar som registreras före och efter implementering av dokumenthanteringsplan Till nämnd i samband med 2018 års internkontrollrapport. Återrapportering sker även till inköps-controller Ekonomiavd för kommunövergripande analys. Underlaget för granskningarna ska bifogas granskningsrapporten. Kommunövergripande analys redovisas till kommunstyrelsen i samband med återrapportering av nämndernas internkontrollarbete under våren Vid två tillfällen, före och efter. Bemötande via telefon och e-post Verksamhetsstöd, Tekniska och Myndighet Ett säkerställt gott bemötande av våra medborgare och besökare. Bristande förtroende från allmänheten Bristande lagefterlevnad serviceskyldighet enligt förvaltningslagen Kontroll av statistik från kontaktcenter, och interna enkäter. Vid ett tillfälle i jämförelse med tidigare år

394 Intern kontroll Risk- och väsentlighetsanalys 1 (1) Dnr: Bemötande via telefon och e-post Avdelning: Verksamhetsstöd / Myndighet / Trafik och förvaltning Uppgiftslämnare: Aya Norvell Kritiska faktorer/moment i processen/rutinen/systemet Varje år genomförs en servicemätning av kommunen via telefon och e-post. År 2016 visades att Uddevalla kommunövergripande blir bättre på att svara på men sämre på att svara i telefonen. Under 2017 har kontaktcenter öppnats vilket ska leda till ett bättre bemötande av våra medborgare och besökare. För samhällsbyggnadsförvaltningen har detta inneburit att man flyttat över tre kundtjänstnummer samt att många telefonsamtal och e-post som förut besvarats direkt av handläggare nu går via kontaktcenter. Detta borde förbättra svarsfrekvensen och bemötandet överlag i det att en servicefunktion med kompetens just inom service tar emot samtalen, men för att upprätthålla ett gott bemötande krävs att handläggare inom samhällsbyggnad i sin tur hanterar ärenden och kontakten med kontaktcenter på rätt sätt. Vad blir konsekvensen om processen/rutinen/systemet inte fungerar Konsekvensanalysen görs utifrån en 4-gradig skala: 1. Försumbar, 2. Lindrig, 3. Kännbar, 4. Allvarlig. Konsekvensen bedöms som allvarlig (4). Uppfattar våra medborgare och besökare att det får ett dåligt bemötande leder det till dåligt förtroende för kommunen. Detta leder i sin tur till församrad legitimitet för kommunens verksamheter. I juni stärks serviceskyldigheten enlig förvaltningslagen ytterligare vilket stärker bedömningen av att ett dåligt bemötande ger allvarliga konsekvenser. Hur stor är sannolikheten att fel skulle inträffa Sannolikhetsanalysen görs utifrån en 4-gradig skala: 1. Osannolik, 2. Mindre sannolik, 3. Möjlig, 4. Sannolik. Sannolikheten bedöms som möjlig (3). Servicemätningen via telefon och e-post visade att kommunen som helhet, där samhällsbyggnadsförvaltningen bär sin del, under 2016 hade försämrat sitt bemötande via telefon gentemot tidigare år. Åtgärd Följa upp prövningsenhetens enkäter till sökanden på punkterna information på hemsidan och bemötande i handläggning. Följa uppstatistik från kontaktscenter med avseende på hur lång tid det tar för specialistgrupper att svara på ärenden och hur många av förvaltningens ärenden som besvaras av kontaktcenter.

395 Intern kontroll Risk- och väsentlighetsanalys 1 (1) Dnr: Diarieföring av handlingar Avdelning Uppgiftslämnare Kritiska faktorer/moment i processen/rutinen/systemet Internkontrollpunkt rörande diarieföringen har funnits i internkontrollplanen sedan 2016, då tekniska kontoret och miljö-och stadsbyggnadsförvaltningen slogs samman till samhällsbyggnadsförvaltningen och 2017 knöts kontrollen till en utbildning i diariesystemet och den senaste kontrollen visade att antalet handlingar ökat med ca 400 handlingar efter att utbildningen ägt rum. En ny och kommunövergripand processbaserad dokumenthanteringsplan införs i Uddevalla kommun under Detta bör ytterligare stärka diarieföringen i förvaltningen. Vad blir konsekvensen om processen/rutinen/systemet inte fungerar Konsekvens analysen görs utifrån en 4-gradig skala: 1. Försumbar, 2. Lindrig, 3. Kännbar, 4. Allvarlig. Konsekvensen bedöms som kännbar (3). Hur stor är sannolikheten att fel skulle inträffa Sannolikhetsanalysen görs utifrån en 4-gradig skala: 1. Osannolik, 2. Mindre sannolik, 3. Möjlig, 4. Sannolik. Sannolikheten bedöms som sannolik (4), även om lagstiftningen är tydlig har digitaliseringen gjort det enklare för att skicka viktiga handlingar genom ett flertal kanaler till både tjänstemän och förtroendevalda. Detta leder i sin tur att tydlig information om korrekt hantering av många olika kanaker måste nå fler vilket ökar sannolikheten för att något går fel. Åtgärd Kontroll av diarieförda handlingar innan och efter implementering av dokumenthanteringsplan.

396 Protokollsutdrag Socialnämnden Dnr SN 2017/00258 Internkontrollplan 2018 Sammanfattning Enligt kommunens riktlinjer för intern kontroll har kommunstyrelsen det övergripande ansvaret att se till att det finns en god intern kontroll. Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Nämnderna ska varje år anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen en s.k. internkontrollplan. Resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen ska, med utgångspunkt från antagen plan, rapporteras till nämnden i den omfattning som fastställts i internkontrollplanen. Beslutsunderlag Arbetsutskottets tjänsteskrivelse Socialtjänstens tjänsteskrivelse Socialtjänstens förslag till internkontrollplan Beslut Socialnämnden beslutar att anta socialtjänstens förslag till internkontrollplan för Vid protokollet Charlotte Larsson Justerat Stefan Skoglund, Lars-Ove Laxrot Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Anna-Lena Lundin Expedierat Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen Socialtjänstens ledningsgrupp och ekonomer Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

397 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten 1(1) Dnr SN 2017/00258 Handläggare Administrativ chef Lars Alfredsson Telefon Internkontrollplan 2018 Sammanfattning Enligt kommunens riktlinjer för intern kontroll har kommunstyrelsen det övergripande ansvaret att se till att det finns en god intern kontroll. Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Nämnderna ska varje år anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen en s.k. internkontrollplan. Resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen ska, med utgångspunkt från antagen plan, rapporteras till nämnden i den omfattning som fastställts i internkontrollplanen. Beslutsunderlag Socialtjänstens förslag till internkontrollplan 2018 Socialtjänstens tjänsteskrivelse Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta socialtjänstens förslag till internkontrollplan för 2018 Malin Krantz Socialchef Lars Alfredsson Administrativ chef Expediera till Ekonomiavdelningen, KLK Socialtjänstens ledningsgrupp Socialtjänstens ekonomer

398 SOCIALTJÄNSTEN INTERNKONTROLLPLAN 2018 Förslag till AU Process/rutin Kontrollansvarig Kontrollmoment Kontrollmedel Frekvens Rapporteras till Centralt framtagen kontrollpunkt Direktupphandlingsefterlevnad av ny rutin (för direktupphandlingar över ett prisbasbelopp, kr inkl inköp över maxgränsen för direktupphandling) Förvaltningens inköps-samordnare Ekonom Administrativ chef A. Har direktupphandlingarna annonserats via det elektroniska verktyget direktupphandlingsmodulen? B. Har skälen för val av leverantör dokumenterats? C. Är alla direktupphandlingar under gränsen för direktupphandlingsvärdet? A, B, C Granskning av antal Ja/Nejsvar i systemrapport från direktupphandlingsmodulen eller i annan dokumentation om modulen inte använts. C. Varje nämnd kontrollerar om de egna inköpen/leverantör överstiger maxgränsen för direktupphandling. - I den kommunövergripande analysen av alla nämnders granskningar görs en granskning om den totala beloppsgränsen för kommunen överstiger direktupphandlingsgränsen Samtliga direktupphandlingar på respektive förvaltning under perioden 1 november april Till nämnd i samband med 2018 års internkontrollrapport. Återrapportering även till inköpscontroller på Ekonomi avd. för kommun-övergripande analys. Underlaget för granskningarna ska bifogas granskningsrapporten. Kommun-övergripande analys redovisas till kommunstyrelsen i samband med återrapportering av nämndernas internkontrollarbete under våren Förvaltningschef Administrativ chef

399 Process/rutin Kontrollansvarig Kontrollmoment Kontrollmedel Frekvens Rapporteras till Socialtjänstens egna kontrollpunkter Finns aktuella Genomförandeplaner upprättade för våra brukare/patienter Sektionschefer inom Vård och Omsorg Stöd och Service IFO Enhetschefer inom Hälso och sjukvård Verksamhets uppföljare Systemförvaltare Enhetscheferna genomför en egenkontroll under tiden 1 jan-30 april 2018 och följer upp att det finns aktuella genomförandeplaner. 1 maj 30 september följer Sektionschef/enhetschef och verksamhetsuppföljare upp aktuella genomförandeplaner Stickprov, slumpmässigt urval av ärenden från Procapita, 1 maj 30 september Till nämnd i samband med 2018 års internkontrollrapport. Socialtjänstens ledningsgrupp Socialnämnden Checkar har ersatts av kontantkort. Vid internkontrollen år 2017, utarbetades en ny checklista avseende hantering av kontantkort. Internkontrollen år 2018 avser att säkerställa att nuvarande hantering sker enligt den nya upprättade checklistan. Sektionschefen för försörjningsstöd, Systemförvaltare Ekonom Kollegial granskning Kontroll om upprättad rutin följs. Stickprov, slumpmässigt urval av ärenden från Procapita, Under året Samtliga närvarande samt 1:e socialsekreterare. Rapport till diariet och Avdelningschef IFO Administrativ chef Socialnämnden När verksamheten visar en stor budgetavvikelse skall en fördjupad redovisning göras Administrativ chef Stora ekonomiska avvikelser i verksamheten i samband med tertialbokslut och controllerrapporter skall analyseras och åtgärder vidtags för att komma i balans och redovisas till socialnämnden I samband med upprättande av tertialbokslut och controllerrapporter Under året Förvaltningschef Administrativ chef Socialnämnden

400 Protokollsutdrag Demokratiberedning Dnr KS 2018/00146 Deltagande av förtroendevalda på bo och levamässan 2018 Sammanfattning Kommunfullmäktige har beslutat att demokratiberedningen ska se över möjligheterna att utnyttja befintliga forum för att skapa kontaktytor mellan förtroendevalda politiker och kommunens invånare. Uppdraget innefattar även en översyn av möjligheterna att använda lokalerna på rådhuset för liknande ändamål (KS 2017/00135). Bakgrunden är en motion från Liberalerna om införande av årlig medborgardag. Syftet är att underlätta dialog mellan politiker och kommuninvånare samt att öka invånarnas delaktighet i aktuella frågor. Uddevalla kommun arrangerar årligen en numera väl etablerad mässa på Bohusläns museum under temat bo & leva. På mässan deltar kommunens förvaltningar tillsammans med externa aktörer, kommunala bolag och stiftelser. Demokratiberedningen och kommunikationsavdelningen ser möjlighet även för förtroendevalda politiker att delta i detta sammanhang. Representation av förtroendevalda på mässan kan stärka demokratin genom att det skapas ytterligare en kontaktyta mellan förtroendevalda och medborgare. Vidare bedöms närvaron av förtroendevalda utgöra ett viktigt komplement till mässans redan befintliga aktörer, vilket kan medföra ett mervärde för besökarna. I övrigt bör kommunen fortsätta utveckla befintliga forum för att skapa mötesytor och dialog mellan medborgare och förtroendevalda. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse kommunfullmäktiges protokoll Yrkanden Alf Gillberg (S): att tillägga att till första attsatsen att varje enskild nämnd dock får själva svara för om de kan delta vid årets mässa, likaså i vilken omfattning. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på eget tilläggsyrkande och finner demokratiberedningen så besluta. Beslut Demokratiberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta att demokratiberedningen och kommunikationsavdelningen fortsätter att planera för förtroendevaldas medverkan på bo & leva-mässan Varje enskild nämnd får dock själva svara för om de kan delta vid årets mässa, likaså i vilken omfattning, samt att fortsätta utveckla avändandet av övriga befintliga lokaler i syfte att skapa mötesytor och dialog mellan medborgare och förtroendevalda. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

401 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2018/00146 Handläggare Utredare Nina Bergman Telefon Deltagande av förtroendevalda på bo och leva-mässan 2018 Sammanfattning Kommunfullmäktige har beslutat att demokratiberedningen ska se över möjligheterna att utnyttja befintliga forum för att skapa kontaktytor mellan förtroendevalda politiker och kommunens invånare. Uppdraget innefattar även en översyn av möjligheterna att använda lokalerna på rådhuset för liknande ändamål (KS 2017/00135). Bakgrunden är en motion från Liberalerna om införande av årlig medborgardag. Syftet är att underlätta dialog mellan politiker och kommuninvånare samt att öka invånarnas delaktighet i aktuella frågor. Uddevalla kommun arrangerar årligen en numera väl etablerad mässa på Bohusläns museum under temat bo & leva. På mässan deltar kommunens förvaltningar tillsammans med externa aktörer, kommunala bolag och stiftelser. Demokratiberedningen och kommunikationsavdelningen ser möjlighet även för förtroendevalda politiker att delta i detta sammanhang. Representation av förtroendevalda på mässan kan stärka demokratin genom att det skapas ytterligare en kontaktyta mellan förtroendevalda och medborgare. Vidare bedöms närvaron av förtroendevalda utgöra ett viktigt komplement till mässans redan befintliga aktörer, vilket kan medföra ett mervärde för besökarna. I övrigt bör kommunen fortsätta utveckla befintliga forum för att skapa mötesytor och dialog mellan medborgare och förtroendevalda. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förslag till beslut Demokratiberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta att demokratiberedningen och kommunikationsavdelningen fortsätter att planera för förtroendevaldas medverkan på bo & leva-mässan att fortsätta utveckla avändandet av övriga befintliga lokaler i syfte att skapa mötesytor och dialog mellan medborgare och förtroendevalda.

402 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2018/00146 Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har gett en grupp politiker och tjänstemän/demokratiberedningen uppdraget att se över möjligheterna att utnyttja redan befintliga forum för att skapa ökade möjligheter till möten mellan kommuninvånare och förtroendevalda. Exempel på denna typ av forum är den årligen återkommande bo & leva-mässan, nyårskaffet i rådhuset eller andra av kommunen arrangerade mässor. I uppdraget ingår även att se över möjligheterna att använda lokalerna i rådhuset för liknande ändamål. Dialogen mellan medborgare och förtroenevalda kan utvecklas genom att tillhandhålla arenor för möten. Demokratiberedningen bedömer att det är lämpligare att fokusera på att vidareutveckla befintliga forum för möten mellan förtroendevalda och kommuninvånare än att införa en särskilt dedicerad s.k. medborgardag. Begreppet medborgardag riskerar att vara svårt att definiera och det krävs även betydande insatser att etablera ett helt nytt koncept. Utveckling av befintliga kontaktytor kan t.ex. ske inom ramen för nyårskaffet på rådhuset, möten kring en viss fråga på kontaktcenter eller deltagande i olika mässor som lockar besökare. Mot bakgrund av praktiska, tidsmässiga och ekonomska faktorer bedömer kommunikationsavdelningen och demokratiberedningen det som lämpligt att initialt utveckla den redan väl etablerade bo & leva-mässan som ett forum för möten mellan kommuninvånare och politiker. Bo & leva-mässan är välbesökt och uppskattad av kommuninvånarna. Tidigare år har kommunen representerats av tjänstemän från kommunens förvaltningar. Deltagande av nämndernas förtroendevalda kan utgöra ett berikande komplement till mässans övriga aktörer. Utöver detta skapas även forum för samtal mellan medborgare och förtroendevalda, vilket stärker demokratin. Peter Larsson Kommundirektör Nina Bergman Utredare Expediera till

403 ~~V;.t{ ~ _1 < :;::;...,. +. ~ o 1\.f ra '\.) Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2017/00135 Motion från Rolf Jonsson (L), Monica Bang Linberg (L), Roger Johansson (L) och Ralph Steen (L) om en årlig medborgardag Sammanfattning Liberalerna i Uddevalla har lämnat en motion med förslag på att införa en medborgardag då kommunens invånare får träffa olika kommunala bolag och nämndrepresentanter. Syftet med en medborgardag är att minska klyftan mellan invånare och politikerna och öka invånarnas delaktighet i aktuella frågor. Som exempel nämns Vänersborg som i samband med ett årligt jubileumsfirande även bjuder in invånarna. I Uddevalla arrangerar kommunen årligen en Bo&Leva mässa. Platsen är Bohusläns museum och på mässan deltar kommunens olika förvaltningar tillsammans med externa aktörer, kommunala bolag och stiftelser. I samband med det här arrangemanget skulle man kunna se över möjligheten att skapa utrymme för politikerna att ha möten med invånarna, exempelvis i form av speeddating eller liknande. En annan möjlighet skulle kunna vara att använda kommunens nya kontaktcenter för den här typen av dialog och möten. Utrymmet är betydligt mer begränsat men ett sätt att göra det på skulle kunna vara att ha en politikervecka eller info-vecka, där representanter finns på plats på bestämda dagar under en veckas tid i kontakcenters reception för att diskutera och/eller presentera en aktuell fråga eller dylikt. Man bör också fundera på tidpunkten. Valperioden närmar sig och med det uppstår ett antal politiska arenor som inte har koppling till den kommunala organisationen. I samtal med förvaltningarna framkommer det att man ser en svårighet i att delta på fler än ett arrangemang per år eftersom det kräver såväl planering som resurser och tid och därmed blir en kostnadskrävande insats som också tar tid från övrig verksamhet. Maria Johansson (L), Evy Gahnström (V) och Ralph Steen (L) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Motion från Rolf Jonsson (L), Monica Bang Linberg (L), Roger Johansson (L) och Ralph Steen (L) om en årlig medborgardag Yrkanden Maria Johansson (L) och Ralph Steen (L): bifall till kommunstyrelsens förslag i handlingarna. Justerandes signatur Utdrags bestyrkande

404 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige forts. 206 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att en grupp av politiker och tjänstepersoner/demokratiberedningen ser över möjligheterna att utnyttja redan befintliga forum som till exempel Bo&Leva mässan, nyårskaffet på Rådhuset eller andra av kommunen arrangerade mässor, samt att gruppen även ser över möjligheten att nyttja lokalerna (främst receptionen) på Rådhuset. Här är utrymmet begränsat och det finns inte plats får mässmontrar eller dylikt. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gill berg, Ole Borch, Monica Bang Lindberg Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Motionärerna Kommun ledningskontoret kommunikationsavdelningen Kommunledningskontoret kommunikationsavdelningen kontaktcenter Kommunledningskontoret ekonomiavdelningen demokratiberedningen Comelia Kirpensteijn Justerandes signatur Utdrags bestyrkande

405 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(4) Dnr KS 2018/00060 Handläggare Utvecklare Annette Nyman Telefon Förändring av antagen fördelningsmodell för nyanländas etablering Sammanfattning Kommunstyrelsen beslöt , att godkänna den översyn som enligt beslut , skulle ske av kommunledningskontoret under Översynen gällde kommunens fördelningsmodell av det statsbidrag som ges för nyanländas etablering. Samtidigt beslöts också att ge kommundirektörens ledningsgrupp ansvaret för att årligen följa upp, och vid behov förslå förändringar i fördelningsmodellen till kommunstyrelsen. Nu har behovet uppkommit av en förändring i den procentuella fördelningen. Regeringen har infört en utbildningsplikt för nyanlända med låg utbildningsbakgrund, från och med den 1 januari 2018, för att ytterligare stärka nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Regeringen har i och med detta tillfört medel till kommunerna, så att de bättre ska kunna möta utbildningsbehovet bland nyanlända. Trots att utbildningsplikten också innebär att samhällsorientering (som ges av kommunstyrelsen), ska kunna ges i större utsträckning, så är förslaget att hela överskjutande höjning går till vuxenutbildningen. I dagslägen så räcker de medel som kommunstyrelsen erhåller för sina insatser. För att barn och utbildning (vuxenutbildningen) ska få dessa extra medel, så krävs det att den procentuella fördelningen räknas om. Kommundirektörens ledningsgrupp beslöt därför , att revidera den procentuella fördelningen till: barn och utbildningsnämnden 62 % (tidigare 60 %), socialnämnden 19 % (tidigare 20 %), kommunstyrelsen 16 % (tidigare 17 %), kultur och fritidsnämnden 3 %. Denna procentuella förändring innebär i stort sett ingen skillnad för socialnämnden och kommunstyrelsen när det gäller tidigare prognos av statsbidraget. Skillnaden är att vi fått ytterligare medel och det är den ökningen som nu läggs till barn och utbildningsnämnden. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Protokollsutdrag KS Översyn av kommunens fördelningsmodell Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna revideringen av Uddevallas fördelningsmodell för nyanländas etablering

406 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(4) Dnr KS 2018/00060 att fastställa ny fördelning av den schablonersättning som beskrivs i 10 och 11 i ersättningsförordningen till barn och utbildningsnämnden 62 %, socialnämnden 19 %, kommunstyrelsen 16 %, kultur och fritidsnämnden 3 % Ärendebeskrivning Uddevalla kommun har de sista fem åren använt sig av en fördelningsmodell gällande den delen av statsbidraget som skall gå till insatser för att påskynda den nyanländes etablering. Denna schablonersättning följer den nyanlände under en period av max två år. Hur vi får använda dessa medel, beskrivs i ersättningsförordningen 10. Hur stort beloppet är beskrivs i 11. Se beskrivning längre bak i detta dokument. Fördelningsmodellen bygger på att medel tillförs den nämnd som utför insatsen som beskrivs i förordningen. Uddevalla kommun fick år 2017 drygt 59 mkr i denna schablonersättning. De fördelades enligt antagen fördelningsmodell och nämnderna/förvaltningarna gav insatser för dessa medel till olika personer beroende på ålder och uppdrag under året. Insatserna ges till personer som ingår i etableringen, som år 2017 i genomsnitt under året var personer, alla åldrar. (Liknande insatser till övriga invandrare som inte ingår i etableringen tas från annat kostnadsställe). Eftersom mottagandet halverades 2017 mot 2016 och fortsätter att sjunka, så sjunker också antalet som sammanlagt befinner sig i etableringen (antal personer som har rätt till etableringsinsatser). Den totala summan av schablonersättningen kommer succesivt att sjunka i takt med att antal personer inom etableringen minskar. Kommunmottagna enligt ersättningsförordningen år prognos : År 2017 fick vi förutom dessa drygt 59 mkr, ytterligare ca 167 mkr från migrationsverkets ersättningsförordning (sammanlagt ,85 kr). BUN fick 39,4 mkr i ersättning för asylsökande barn (förskola, förskoleklass, grundskola och gymnasieskola). KS fick den grundersättning på kr som kommunen erhåller för att ha ett flyktingmottagande. SN fick drygt 1,3 mkr i initial ersättning som skall betalas ut som försörjning till den enskilde initialt innan försörjning utbetalas av försäkringskassan. Resterande ca 126 mkr fick SN, som till största delen innehöll olika schabloner och ersättningar för kostnader för ensamkommande barn (både asylsökande och barn med uppehållstillstånd).

407 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 3(4) Dnr KS 2018/00060 Schablonersättning 11 Schablonersättningen 11 regleras varje år. För personer över 65 år utgår ett lägre belopp (ca 62 % av beloppet som ges till dem 0-64 år). År 2016 ökade regeringen denna schablonersättning med 50 % på grund av det höga flyktingmottagandet. Denna ökning gäller fortfarande. Schablonersättningen 11 betalas ut under en period av två år var schablonersättningen för alla 0-64 år ( för dem över 65 år) var schablonersättningen för alla 0-64 år ( för dem över 65 år) % för de som kom under 2016 till ( för dem över 65 år) bibehållen höjning för de som kom 2016 och 2017 till (79 100) schablonersättning för alla 0-64 år ( för dem över 65 år). Förordning SFS 2017:1321 om ändring i förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Schablonersättning 10 Schablonersättning till en kommun avser kostnader för 1. mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning, 2. särskilda introduktionsinsatser inom skola, förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800), 3. kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning för den som har rätt att delta i sådan utbildning enligt skollagen, 4. sådan kommunal vuxenutbildning som särskilt anpassats för utlänningar som omfattas av 14 förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, ( Nya Utbildningsplikten, se beskrivning nedan) 5. samhällsorientering, 6. tolkning, och 7. andra insatser för att underlätta etablering i samhället. För personer som inte har fyllt 65 år ingår även viss ersättning för kostnader för ekonomiskt bistånd och för administration av ärenden om sådant bistånd i schablonersättningen. Förordning (2017:1321). 11 Schablonersättning för personer som har tagits emot i en kommun från och med den 1 januari 2016 ska vara kronor för en person som inte har fyllt 65 år, och kronor för en person som har fyllt 65 år. Schablonersättningen ska beräknas utifrån utlänningens ålder vid utgången av månaden innan ersättningen betalas ut. Förordning (2017:1321). Förordning (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare 14 En nyanländ som har kort utbildning och som därför inte bedöms kunna matchas mot arbete under tiden i etableringsprogrammet ska inom ramen för programmet i huvudsak ta del av sfi eller motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800), samhällsorientering enligt lagen (2013:156) om samhällsorientering och utbildning enligt 13 första stycket 2.

408 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 4(4) Dnr KS 2018/00060 Peter Larsson Kommundirektör Annette Nyman Utvecklare Expediera till

409 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00557 Översyn av kommunens fördelningsmodell för nyanländas etablering Sammanfattning Kommunstyrelsen beslöt , att en översyn av kommunens fördelningsmodell för nyanländas etablering, skall ske av kommunledningskontoret under Uddevalla kommun har haft ett organiserat flyktingmottagande i över 30 år. Samordningen av detta arbete har under större delen av denna period legat på socialnämnden. Den 1 december 2010 trädde en ny lag i kraft (SFS 2010:197 Lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare), som gav den statliga myndigheten arbetsförmedlingen den samordnande rollen för nyanländas etablering. Socialnämnden beslöt i och med detta att lägga ner sin Invandrar-och flyktingsektion. Kommunfullmäktige beslöt att lägga kommunens samordningsansvar för nyanländas etablering på kommunstyrelsen fr.o.m Samtidigt beslöts att en fördelningsmodell skulle användas gällande statsbidraget som ges till etableringsinsatser till de nyanlända under deras två första år. Beslutet kring den procentuella fördelningsmodellen togs i kommunfullmäktige Syftet med att använda en fördelningsmodell är att nämnden/förvaltningen som ansvarar för den utpekade etableringsinsatsen, själva ansvara för att rätt insatser ges till de nyanlända, i stället för att kommunstyrelsen köper insatsen av förvaltningarna genom skrivna avtal eller upphandlar insatsen externt. Denna fördelningsmodell har löpande följts upp av kommundirektörens ledningsgrupp (KDLG) och en större utvärdering redovisades i oktober Förslaget är att den årliga uppföljningen av fördelningsmodellen fortsätter att hanteras i KDLG. Om behov av förändring i modellen uppstår, skall detta meddelas kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Arbetsmarknadsutskottets protokoll Tjänsteskrivelse kommunledningskontoret Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna översynen av kommunens fördelningsmodell för nyanländas etablering, samt Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

410 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 332 att ge kommundirektörens ledningsgrupp ansvaret för att årligen följa upp, och vid behov föreslå förändringar i fördelningsmodellen till kommunstyrelsen. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson, Elving Andersson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Kommunledningskontoret, avd juridik och administration ekonomi sektionen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

411 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2017/00414 Handläggare Systemförvaltare Catarina Lehtinen Telefon Utnämning av ett dataskyddsombud för kommunstyrelsen Sammanfattning EU:s dataskyddsförordning och ändrad svensk lagstiftning kommer att ersätta personuppgiftslagen (PUL) fr.o.m. den 25 maj Varje nämnd är personuppgiftsansvarig. Kommundirektörens ledningsgrupp beslutade 8 november 2016 att starta upp ett projekt för att förbereda kommunen inför den nya dataskyddsförordningen som förutom skärpta regler innebär ökad tillsyn från Datainspektionen och risk att drabbas av sanktionsavgifter. I dataskyddsförordningen finns ett krav på att varje nämnd ska ha ett dataskyddsombud istället för personuppgiftsombud. En kommun kan välja att ha ett dataskyddsombud för samtliga nämnder. Enligt beslut från kommundirektörens ledningsgrupp 23 maj 2017 bör ordningen att varje nämnd utser var sitt ombud ändras fr.o.m. 25 maj 2018 till att ett dataskyddsombud utnämns för samtliga kommunens nämnder. Detta för att samla kompetens och öka samordningen i kommunen. För att dataskyddsombudets uppdrag ska fungera på ett effektivt sätt måste en dataskyddshandläggare utses inom varje förvaltning. Detta kan vara dagens personuppgiftsombud. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse Mathias Karlsson som dataskyddsombud för kommunstyrelsen fr.o.m att utse Catarina Lehtinen som dataskyddshandläggare för kommunstyrelsen fr.o.m Peter Larsson Kommundirektör Catarina Lehtinen Systemförvaltare Expediera till Kommunstyrelsens dataskyddsombud Kommunstyrelsens dataskyddshandläggare

412 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2018/00182 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Underlag till budgetdialog för kommunstyrelsen Sammanfattning Kommunledningskontoret har upprättat förslag till planeringsunderlag inför budgetdialogen gällande flerårsplan Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Planeringsunderlag KS Bilaga med konsekvensbeskrivningar. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna planeringsunderlag inför budgetdialog för flerårsplan Peter Larsson Kommundirektör Markus Hurtig Utredare Expediera till Ekonomiavdelningen

413 (34) DNR:KS2018/00182 Underlag till budgetdialog Kommunstyrelsen

414 (34) DNR:KS2018/00182 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens verksamheter... 3 Ekonomiskt resultat... 5 Verksamhetsmässigt resultat Uppföljning av KF:s målsatta mått 2018, Kommunstyrelsen... 8 SWOT-analys Omvärldens utveckling och nämndens viktigaste utmaningar Investeringar Kommunbidrag Minskade nettokostnader/effektiviseringar Medborgardialog Bilaga Konsekvensbeskrivning av föreslagna åtgärder/effektiviseringar för perioden

415 (34) DNR:KS2018/00182 Kommunstyrelsens verksamheter Kommunstyrelsen omfattar kommunledningskontoret och kommunstyrelsen politisk styrning som bl.a. inkluderar kostnader för ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen och dess utskott, samt partistöd. Verksamheten omfattar även kostnader för kollektiv- och flygtrafik, räddningstjänst, samt medlemskap/bidrag till föreningar, organisationer, förbund m.fl. Nedan följer kommunledningskontorets avdelningar och en beskrivning av dessa: Arbetsmarknadsavdelningen ansvarar för arbetet med övergripande arbetsmarknadsfrågor och har det samordnande ansvaret för integrationsfrågor. I avdelningens arbete ingår att hantera arbetsmarknadsprogram och insatser för särskilt utsatta grupper som personer med funktionsnedsättning och utrikes födda, insatser för ungdomar samt arbetslivsutvecklande projekt. Avdelningen ansvarar för vissa etableringsaktiviteter för nyanlända, samt bedriver aktiviteter, mötesplatser och projekt för integration. Arbetsmarknadsavdelningen samordnar även rättighetslagstiftningen 2009:724 Nationella minoriteter och minoritetsspråk, samt arbetet med Förvaltningsområdet för finska språket. Avdelningen för juridik och administration leder och samordnar förvaltningens interna gemensamma processer och lämnar kvalificerat administrativt och juridiskt stöd till bl. a. kommunfullmäktige, kommunstyrelse, valnämnd, nämnder och förvaltningar, kommunens bolag och kommunledning. Vidare lämnas stöd till samverkande överförmyndare i Norra Bohuslän samt räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän. Även kommunens arkiv och förvaltning av kommunens ärende- och dokumenthanteringssystem samt kommunledningskontorets ekonomifrågor ingår i avdelningens verksamhet. Kommunens dataskyddsombud finns inom avdelningen. Avdelningen för strategisk samhällsplanerings ansvar är anpassat till kommunstyrelsens verksamhetsansvar och omfattar områdena översiktlig planering av användning av mark och vatten, kommunens energiplan och miljöledningssystem, kommunens långsiktiga samhällsbyggnadsstrategi, verksamhetsplanen/genomförandeplanen för samhällsbyggnad, förprövning av planbesked, markanvisningar och större exploateringsprojekt, vatten och avloppsverksamheten, bostadsförsörjning, övergripande transportinfrastruktur, kollektivtrafik samt inomkommunala och regionala kollektivtrafikfrågor i samverkan med kollektivtrafikmyndigheten i Västra Götaland samt lokalförsörjning.

416 (34) DNR:KS2018/00182 Ekonomiavdelningens uppdrag är att ge kommunens politiska ledning, kommundirektör och förvaltningar bra information och beslutsunderlag samt stöd inom avdelningens ansvarsområden. Avdelningens huvudsakliga kommunövergripande ansvarsområden är: styrning och ledning, planering, redovisning, uppföljning, internbank, in- och utbetalningar, inköpsprocessen samt kommunövergripande upphandlingar. IT- avdelningen har systemansvar för kommunens tekniska plattform och datanät samt för kommunens gemensamma telefonsystem. Avdelningen ansvarar för att kommunens alla PC, ipad, Chromebooks och telefoner fungerar tillsammans med kommunens verksamhetssystem. Avdelningen deltar i IT-upphandlingar, tillhandahåller användarstöd och på förvaltningarnas uppdrag sköter drift av verksamhetssystem. Avdelningen stöder verksamheterna med e-tjänster, processkartläggning och projektstöd. Kommunikationsavdelningen har det övergripande ansvaret för kommunikationsarbetet i kommunen såväl internt som externt. Kommunikationsavdelningen utvecklar och driver kommunens interna och externa kanaler för kommunikation via bl.a. Inblicken, uddevalla.se, sociala media, presskontakter mm, utarbetar policys och riktlinjer, varumärket för platsen Uddevalla samt ger stöd och råd i kommunikationsfrågor. Avdelningen ansvarar även för kris och säkerhet, nya kontaktcenter som startade 1 juni 2017, försäkringsfrågor, konsumentrådgivning, budget- och skuldrådgivning. Personalavdelningen ansvarar för kommunens övergripande styrdokument och processer inom personalpolitiken. Avdelningens övergripande uppdrag är att stödja organisationens chefer till ökad måluppfyllelse samt bedriva ett utvecklande arbete inom områden såsom hälsa och arbetsmiljö, kompetensförsörjning samt ledarskapsutveckling med målsättningen att vara en attraktiv arbetsgivare. Tillväxtavdelningen ansvarar för kommunens tillväxtarbete, inklusive folkhälsoutveckling. Arbetssättet är att möta tillväxt och utveckling i samverkan med det omgivande näringslivet, samhället, samt regionala, nationella och externa intressenter inom högskola och andra kunskapsintensiva organisationer. Ett starkt fokus är att positionera Uddevalla utanför kommunen, genom att ingå i partnerskap, samverka eller leda regionala utvecklingsprojekt. Inriktningen för folkhälsoutvecklingen kopplas till förvaltningar, den sociala ekonomin, samt knutet till samverkansavtal med Västra Götalandsregionen. Avdelningen har fem verksamhetsområden, vilka är Näringslivsutveckling, Maritim utveckling, Strategisk kompetensförsörjning, Folkhälsoutveckling, samt Tillväxtprojekt.

417 (34) DNR:KS2018/00182 Ekonomiskt resultat Utfall 2015 Kommunstyrelsens sammanlagda resultat för 2015 visade ett överskott på 12,0 mkr. Nämnden hade ett krav på att visa överskott om 4,0 mkr, fördelat till IT-avdelningen och personalavdelningen. Detta uppfylldes då dessa avdelningar tillsammans visade ett överskott på 8,8 mkr, vilket var en följd av högre intäkter, lägre personalkostnader, lägre kostnader för friskvårdssubvention, företagshälsovård, kommunövergripande utbildningar och fackliga aktiviteter samt lägre telefonikostnader och licenskostnader. Även förvaltningsledningen och arbetsmarknadsavdelningen visade större överskott, medan den politiska organisationen redovisade underskott genom högre kostnader för sponsring och bidrag Utfall 2016 För 2016 redovisade kommunstyrelsen ett överskott mot budget på 15,5 mkr, där den största avvikelsen med 9,8 mkr återfanns inom arbetsmarknadsavdelningen. Det var framförallt ungdomsanställningarna som bidrog till detta både för ordinarie ungdomsanställningar och ungdomssatsningen. För 2016 hade nämndens ram utökats med 10,0 mkr avseende satsning på arbetsmarknadsåtgärder för unga. De deltagande ungdomarna introducerades genom en tremånaders praktik där kommunen fick ersättning från arbetsförmedlingen, detta genererade lägre kostnader i och med att kommunens lönekostnad för ungdomsanställningarna uppstod senare, då anställningsbesluten skrevs först under perioden april-maj. Utfallet för de ordinarie ungdomsanställningarna blev lägre då inga nya beslut om anställningar gjordes, det var istället fullt fokus på att kartlägga och anvisa ungdomar till den utökade satsningen. Även personalavdelningen visade ett större överskott till följd av lägre personalkostnader genom vakanser, samt lägre kostnader för facklig förtroendetid och kommunövergripande utbildningar.

418 (34) DNR:KS2018/00182 Utfall 2017 Nämndens ekonomiska avvikelse för 2017 visade ett överskott mot budget på 5,0 mkr, varav kommunstyrelsen politisk styrning hade en avvikelse på 1,8 mkr. Bland annat en följd av försenat införande av fritidskort för ungdomar, samt 0,6 mkr lägre utfall än avsatt budget för Hälsoresan som var en hälsa och arbetsmiljösatsning. Kommunledningskontorets positiva avvikelse uppgick till 3,2 mkr då flera avdelningar redovisade positiva avvikelser. Störst avvikelse fanns inom ekonomiavdelningen då beslutsstödsprojektet inte startade som planerat, samt försenade rekryteringar. Personalavdelningen hade en positiv avvikelse till följd av flera vakanta tjänster under året, dessutom var det lägre utfall än avsatt budget för kommungemensamma utbildningar. Inom IT-avdelningen bidrog föräldra- och tjänstledigheter till en positiv avvikelse, samt senare tillsättning av E-tjänstutvecklare. Tillväxtavdelningens överskott mot budget berodde på vakant tjänst och sjukfrånvaro. Även inom arbetsmarknadsavdelningen visades en positiv avvikelse bland annat en följd av ökad försäljning genom fler uppdrag inom Servicecenter Fridhem. Dessutom var det fler deltagare än planerat i arbetsträning inom jobb-och utvecklingsgarantin, där kommunen erhåller ersättning från arbetsförmedlingen. För sommarlovspraktikanterna fick kommunen statsbidrag för extra platser avseende utökad målgrupp. Prognos 2018 För 2018 prognostiserar nämnden ett underskott på -2,8 mkr, till följd av poster där det inte finns någon avsatt budget, såsom: ordningsvakter i Uddevalla centrum 1,7 mkr, hyra för tillbyggnad av brandstationen i Uddevalla 0,6 mkr och kostnader för Översiktsplan och VA-plan med 1,6 mkr. Dessutom prognostiserar IT-avdelningen ett underskott på -2,2 mkr till följd av ökade kostnader på grund av nytt avtal för Microsoft-licenser. Ökningen är en följd av att kommunen numera får betala en licenskostnad för varje anställd, tidigare har kommunen betalat per dator, där flera personer har delat dator i vissa fall. De nya licenserna är en del av utvecklingen av kommunens digitala arbetssätt - "Det nya digitala kontoret". Nämndens underskott begränsas dock genom positiva avvikelser inom några avdelningar/verksamheter.

419 (34) DNR:KS2018/00182 Verksamhetsmässigt resultat Kommunstyrelsen har utvecklat styrning av den strategiska samhällsplaneringen: Samhällsbyggnadsstrategi Genomförandeplan till strategin Områdesplanen för Bäveån Förprövningsprocessen Genomfört ungdomssatsningarna Omfattande arbete med flyktingmottagning och integration Kontaktcenter startade våren 2017 Förbättrat företagsklimat åtgärderna tycks börja synas i mätningarna Planering för nytt kulturhus pågår Digitalisering

420 (34) DNR:KS2018/00182 Mått Utbildningsnivå på eftergymnasial nivå Uppföljning av KF:s målsatta mått 2018, Kommunstyrelsen Resultat totalt 2015 Målsättning 2015 Resultat totalt 2016 Målsättning 2016 Resultat kvinna 2017 Resultat man 2017 Resultat totalt 2017 Målsättning 2017 Målsättning Förvärvsarbetande invånare år Förbättrat företagsklimat Nya företag per 1000 invånare Medborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande Förutsättningar för god och jämlik hälsa ska öka Integrationen skall förbättras i form av minskat utanförskap Boendesegregationen ska minska i kommunen Andelen inköpta ekologiska livsmedel Kollektivresandet med stadstrafiken ska öka 76, ,9 77, ,8 78,9 77,4 77, ,1 5,7 6,5 5,8 6,3 5, ,98 1,05-1,05 0,97 1,1 1,12 62,5 63,5 61, ,2 63,2 61,4 64, ,8 35,2 36,2 35,1 36, , , ,5 64, ,5 Andel ofrivilliga deltids

421 (34) DNR:KS2018/00182 Mått tjänster Resultat totalt 2015 Målsättning 2015 Resultat totalt 2016 Målsättning 2016 Resultat kvinna 2017 Resultat man 2017 Resultat totalt 2017 Målsättning 2017 Målsättning 2018 Mer jämställd löneutveckling där kvinnornas genomsnittliga lönesumma ska öka i förhållande till männens Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska (KF) Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska Nettokostnadsandelen inklusive finansnetto i % av skatter ,29 7,69 8,73 4,92 7,82 4,72 7,18 8,23 5,04 6,87 7,2 6,7 97, , , ,4 Soliditeten ska öka 63, ,3 62,5 65, ,5 Investeringsnivå i % av skatteintäkter Egenfinansiering av investeringar (%) 6,2 7 4, , ,

422 (34) DNR:KS2018/00182 Mått Utbildningsnivå på eftergymnasial nivå Resultat totalt Målsättning Kommentar Uddevalla har en för delregionen ganska stabil siffra vad gäller utbildningsnivån, även vad gäller utlandsfödda, där utbildningsnivån är 34%. Vad gäller befolkningen i sin helhet är årets siffra 37%. Värt att notera är att kvinnornas nivå är hela 44%, medans männen uppnår 30%. Dock tappar Uddevalla i förhållande till orter med närhet till, eller där högskola återfinns. Denna analys beskrivs årligen och också dess utmaningar. Ett aktivt arbete fortsätter men bör förstärkas i form av tydliga strategier kring de faktorer som tydligast påverkar måttet. Dessa är: - attraktion att bo och leva i kommunen - infrastruktur och pendlingsförutsättningar - etableringar av företag med kvalificerade yrken - satsande på samverkan med kunskapsintensiva verksamheter och utökade avtal med högskolor och forskningsverksamhet - tillgång till eftergymnasial utbildning. Förvärvsarbetande invånare år Förbättrat företagsklimat Nya företag per 1000 invånare 78,9 77,4 Konjunkturinstitutets prognos, som visar fortsatt ökad sysselsättning under 2018, ger en indikation på att även Uddevalla kommun ökar antal förvärvsarbetande nattetid. Resultatet 2017 visar på en nationellt sett, fullt jämförbart mått. En viss skillnad återfinns i förvärsintensitet mellan kvinnor och män, knappt två procentenheter. Om skilnader kvarstår kommande år, ser vi över förutsättningarna att kunna analysera detta fördjupat Ett engagerat och aktivt arbete sker på flera olika håll vad gäller företagsklimatet. Inom detta mål centreras arbetet kring kommunens myndighetsutövning och tillståndsgivning. Mer medvetna processer, workshopövning och ökad dialog har lett att kommunen nu ligger över rikssnittets index 70, den justerade siffran för 2016 är index 72 vilket innebär att målet nås. Resultatet är mycket bra och fortsatt högre ambition finns. En stärkt handlingsplan genomfördes under hösten 2017 tillsammans med företagarna. 6,3 5,9 Enligt UC har 351 nya företag startat under 2017 och den preliminära befolkningssiffran är invånare. Med denna beräkning är Uddevallas mått 6,3 nya företag per 1000 invånare. Värdet för Uddevalla betraktas som stabilt och ligger i linje med det nationella måttet. Nationellt sett minskade nyföretagandet med 1 % 2017 enligt Bolagsverket. I Nyföretagarcentrums nationella jämförelse har Uddevalla rankingmässigt en förbättring med 20 placeringar. Uddevallas nuvarande placering är plats 56 för 2016, vilket ska jämföras med plats 76 för 2015.

423 (34) DNR:KS2018/00182 Mått Medborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande Resultat totalt Målsättning Kommentar Resultatet 2017 innebär att Uddevalla kommun för andra året i rad rankas på första plats i jämförelse med övriga deltagande kommuner i Kommunens Kvalitet i Korthet när det gäller hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Under perioden har "Frågepanelen" avvecklats vilket påverkat indexet negativt. För att uppnå samma resultat som föregående år krävdes således en förbättring i minst en av indexets indikatorer. Under perioden har synpunktshanteringen (tidigare Ris & Ros) reviderats för att fortsättningsvis hanteras av kontaktcenter som huvudansvarig. Det nya arbetssättet med synpunktshanteringen skapar bättre förutsättningar att följa upp statistik för inkomna synpunkter, vilket också ska publiceras på hemsidan. Detta kommer att påverka måttet positivt. Kommunledningskontoret arbetar med att kvalitetssäkra kommunens påverkanskanaler utifrån genomförd översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler vilket bedöms påverka kvalitén i måttets indikatorer positivt, även om det inte direkt förbättrar indexresultatet. Indikatorerna måttet består av mäter om kommunen har system för att hantera medborgarnas inflytande, möjlighet till insyn och information, måttet mäter inte kvaliteten inom respektive kanal. Efter att prognosen i augusti var att målsättningen inte skulle nås har demokratiberedningen initierat arbete för att stärka resultatet genom att publicera resultatet av inkomna synpunkter. Detta har gett positiva effekter och 2017 års målsättning är uppnådd. Förutsättningar för god och jämlik hälsa ska öka 0,97 1,1 Under 2017 har folkhälsostrategen arrangerat samverkansforum och utbildningstillfällen knutet till måttet. Tillsammans med äldresäkerhetsgruppen har seniormässan arrangerats. Brottsförebyggande rådet är överlämnat till Uddevalla kommuns säkerhetschef som vidareutvecklar detta. Folkhälsostrategen har vidare utvecklat fridsamgruppens syfte och uppdrag samt arrangerat utbildning om digitalt våld. Under året har det dessutom genomförts två grannsamverkansutbildningar. Hälsopolitiska rådets utvecklingsmedel bidrar till måluppfyllnad där respektive förvaltning med beviljade medel redovisar sina insatser. Skador bland barn och unga, ungdomsarbetslöshet och behöriga till gymnasiet är de faktorer som tillsammans med ohälsotalet drar ner Uddevallas resultat i måttet. Det finns skillnader mellan könen där flickor anger lägre själuppskattad hälsa medan pojkar i lägre utsträckning går ut skolan med godkända betyg.

424 (34) DNR:KS2018/00182 Mått Integrationen skall förbättras i form av minskat utanförskap Resultat totalt Målsättning Kommentar Det finns flera forum som påverkar indikationerna i måttet, ett av dessa är projektet Inget att vänta på, ett våldsförebyggande och genusförändrande projekt med insatser för barn och unga samt personal som möter unga. Kommunens suicidpreventiva arbete har presenterats för socialnämnden och en utbildning för 250 personer har anordnats kring suicidprevention. I kommunen sker flera utbildningsinsatser i våldsförebyggande arbete vilket tillsammans med prioriteringar på nämnds- och förvaltningsnivå har betydelse för måluppfyllelse i måttet. Fler vålds- och skadeförebyggande insatser riktat mot barn och unga samt fokus på fullföljda studier har kopplingar till trygghet, utanförskap, missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa bland barn och deras familjer. 61,4 64,5 Arbetsmarknadsavdelningen arbetar för att påverka måttet Utanförskapsindex på flera olika sätt. Ett sätt är att mäta och följa upp hur stor andel av våra arbetsmarknadsåtgärder som når medborgarna i våra utanförskapsområden. År 2017 var det 48 % (ca 320 personer av samtliga 688). Antalet deltagare med utländsk bakgrund har ökat med 40 % från förra året och utgör nu 59 % av samtliga inskrivna. Vi har därför börjat med språkstödjare, dels i våra introduktioner, men också i övrig verksamhet där behov finns. Extratjänst är en anställningsform med generös statlig subvention, som vi använt oss flitigt av under året, som bla. ges till nyanlända.delegationen för unga och nyanlända till arbete (DUA), har resulterat i 51 utbildningskontrakt och projekt Link, som är vår uppsökande verksamhet för hemmasittande ungdomar år, har haft 175 möten både med enskilda personer och verksamhetsgrupper. Dessa 175 möten har ägt rum på 96 platser runt om i kommunen. 124 ungdomar har varit inskrivna i Ungdomssatsningen (18-29 år). Av de som avslutat insatsen under året, så gick 70 % av dessa vidare till arbete eller studier. 74 mottagningssamtal har genomförts på modersmålet med nyinflyttade nyanlända inom etableringen. 360 nyanlända har startat kurs i samhällsorientering (SO) på modersmålet under året. För att bidra ytterligare till nyanländas etablering, så har vi verksamheten Samhällsguide Uddevalla och projekt Fadderverksamhet för ensamkommande ungdomar, tillsammans gjort över 70 matchningar. Tre övriga integrationsprojekt har varit aktiva under året; Hälsofrämjande integration, Tillsammans för inkludering, samt Brottsförebyggande brobyggare.

425 (34) DNR:KS2018/00182 Mått Resultat totalt Målsättning Kommentar Utanförskapsindex är ett mått som beskriver hur stor andel i våra stadsdelar som lever i ett tillfälligt eller långvarigt utanförskap. Tre områden/stadsdelar utmärker sig och har så gjort under lång tid bakåt. Det är Dalaberg, Hovhult och Tureborg som alla har ett Index under 65. Hela kommunens index är 81,2. Det är en ökning från förra året med 0,6 %. Våra tre utanförskapsområdes index är 61,4. Det är en ökning från förra året med 0,3 %. (Årets resultat bygger på statistik från , som är den senaste statistiken). Trots att vi ökat från förra året så har vi inte nått årets förväntade nivå på 64,5. Det är svårt att nå målsättningen, eftersom dessa områden hela tiden fylls på med nya personer i ett nytt och kanske tillfälligt utanförskap. Om vi tittar framåt på nästa års förväntade resultat, så förväntas resultatet att visa ett negativt resultat, beroende på att så många fler nyanlända bosatte sig i dessa tre stadsdelar under Boendesegregationen ska minska i kommunen 36,9 35 Arbetsmarknadsavdelningen jobbar för att påverka boendesegregationen genom att vägleda och informera nyanlända hur kommunen fungerar. Detta gör vi bla. vid de nyanländas mottagningssamtal (74 st under året), samt på mötesplatserna. Avdelningen ansvarar även för de anvisade boendeplatser (52 år 2017), som kommunen enligt lag måste tillhandahålla. Vi arbetar aktivt för att få en geografisk spridning av lägenheter. Av de 47 lägenheter som vi har tillgång till så ligger 22 i något av våra utanförskapsområden och 25 i andra områden. De anvisade har också erbjudits Boskola, som vi genomfört i samverkan med Uddevallahem och Hyresgästföreningen. De största svårigheterna i att skapa hållbara lösningar är bostadsbristen och den olovliga andrahandsuthyrningen. Vi har under året sökt och blivit beviljade medel från länsstyrelsen till projekt Kartläggning av den svarta bostadsmarknaden. Boendesegregationen har till skillnad mot målsättningen, ökat de sista åren. Ökningen beror framför allt av det stora antalet nyanlända som kommit som flyktingar till kommunen. Dessa har till största delen bosatt sig i de stadsdelar som redan innan har en stor andel invånare med utländsk bakgrund (ca nyanlända mellan åren totalt i kommunen). Vi har också sett att den vidareflytt som sker inom vår kommun, oftast sker mellan våra tre utanförskapsområden. En anledning tror vi beror på att man gärna bor tillsammans med personer från sin egen nationalitet. Detta ökar segregationen ytterligare. Mottagandet sjönk 2017 och prognosen är att den fortsätter att sjunka de närmaste åren. Det kommer inte att innebära att boendesegregationen med automatik kommer att sjunka.

426 (34) DNR:KS2018/00182 Mått Andelen inköpta ekologiska livsmedel Kollektivresandet med stadstrafiken ska öka Resultat totalt Målsättning Kommentar 20 % av Uddevallas befolkning har utländsk bakgrund idag. Under de senaste 10 åren ( ) har följande utanförskapsområden ökat sin andel med utländsk bakgrund: Dalaberg - från 46 % till 62,9 %, Hovhult - från 39 % till 55,2 %, Tureborg - från 38,7 % till 58,8 %. Ingen annan stadsdel har en procentuell andel över 40 % På kommunledningskontoret är det främst livsmedel så som kaffe, te, socker och choklad som köps in och som är ekologiska till stor del (kaffeautamtasavtalet). Kaffeautomatsavtalet innehåller produkter som är både ekologiska och rättvisemärkta(fairtrade). Det finns ett flertal produkter i livsmedelsupphandling som är ekologiska. Övergripande finns det i upphandlade ramavtal och förutsättningarna för att kunna köpa ekologiska livsmedel finns, men det är förvaltningarna som själva avgör vad som köps. 64,2 66 Antalet resor i stadstrafiken har blivit fler men då också befolkningsantalet stiger har antalet resor per invånare inte ökat. Fler åtgärder som gynnar kollektivt resande behöver komma till stånd. En framgångsfaktor är en samhällsplanering som bidrar till ökad andel hållbara resor. Stadstrafikens tydligare struktur ger bättre planeringsförutsättningar för bl a bostadsutveckling. Kommunen deltar aktivt i Västra Götalandsregionens arbete om kollektivtrafiken i samhällsplaneringen vilket i trafikförsörjningsprogrammet utpekats som ett prioriterat område för kollektivtrafikens utveckling. God samhällsplanering är nödvändig också för ökad andel hållbara resor. Kommunen följer kollektivtrafikens utveckling löpande i särskilda forum tillsammans med företrädare för Västra Götalandsregionens politiker och aktuella bussoperatörer. Västra Götalandsregionen fortsätter att utveckla och hänvisa till tåg som huvudalternativ för regionala resor. Beslut om finansiering av mötesspår i Grohed fattades under året och en järnvägsplan har upprättats för kommande planering och byggnation av mötesspåret som väntas stå klart Resandet på Bohusbanan ökade kraftigt under 2017.Kommunerna (KUSTO) längs södra Bohusbanan samverkar för att driva på en utveckling av järnvägsinfrastrukturen och förbättrad tågtrafik i stråket.

427 (34) DNR:KS2018/00182 Mått Andel ofrivilliga deltidstjänster Resultat totalt Målsättning Kommentar Definitionen av ofrivillig deltid är: Att vara tillsvidareanställd på deltid, önskar en sysselsättningsgrad på 100% samt är beredd att arbeta del av sin arbetstid på en annan arbetsplats inom kommunen. 66 chefer har skickat in uppgifter. Totalt har 482 (100 %) deltidsanställda lämnat sina svar. Av dessa deltidsanställda vill 134 (28 %) arbeta heltid och kan tänka sig göra det på olika arbetsplatser. Resultatet är alltså 28 % vilket innebär att målen om 16 % inte nås. Materialet visar också att ytterligare 173 (36 %) deltidsanställda vill arbeta heltid, men kan inte tänka sig att tjänstgöra vid olika enheter. Av de tillfrågade är även det 175 (36 %) som är nöjda med att arbeta som de gör och inte önskar någon förändring. Redovisning på förvaltningsnivå ser ut följande, av de 66 chefer som skickat in svar blir redovisning fäljande: 35 (53%) från socialförvaltningen har skickat in svar, barn och utbildning 18 st (27%), samhällsbyggnadsförvaltningen 7 st (11%), kultur och fritid 2 st (3%) och kommunledningskontoret 4 st (6%). Socialnämnden, som har flest deltidsanställda, har påbörjat ett arbete för att nå en hållbar långsiktig lösning för att kunna erbjuda önskad sysselsättningsgrad. En handlingsplan som följer SKL:s rekommendationer med rätten till heltid är framtagen och påskriven av den fackliga organisationen. Mer jämställd löneutveckling där kvinnornas genomsnittliga lönesumma ska öka i förhållande till männens Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska (KF) Totalt har kommunens kvinnor 94 % av männens lön och från första mätningen 2015 har det ökat från 92 % och 2016 var det 93 %. Prioriterade kvinnogrupper för 2017 var enhetschefer på socialförvaltningen och kostenheten, lärare, förskollärare, fritidspedagoger, miljöinspektörer, fysio-och arbetsterapeuter, socialsekreterare, kuratorer och biståndhandläggare samtstödpedagoger. Kommunen har en dominans av anställda kvinnor (79 %) och de får 78 % av löneandelen. Vid en genomgång kan man utläsa att kvinnorna har 60 % av de högsta snittlönerna och 71 % av de lägsta snittlönerna. Målet för 2017 har nåtts års sjukfrånvaro mäts rullande 12 månader. För T uppgår sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare till 7,52 %. Vilket är en minskning från T då sjukfrånvaron var 7,77 %. Av den totala sjukfrånvaron i kommunen står långtidsfrånvaron för 3,91 % (T ,32%).

428 (34) DNR:KS2018/00182 Mått Resultat totalt Målsättning Kommentar Kvinnornas totala sjukfrånvaro har minskat till 8,36 % (T ,63 %) och motsvarande för männen är 4,88 % (T ,01%). Den yngsta gruppen medarbetare i kommunen, upp till 29 år, står fortsatt för den högsta korttidsfrånvaron. Det kan konstateras att kvinnor i åldersgruppen 50 år och äldre fortfarande står för högst andel långtidssjukfrånvaro. Dock ses en nedgång i sjuktal för denna målgrupp mellan T1 till T3 med 0,56 procentenheter. Under 2017 startade den lånsiktiga arbetsmiljösatsningen Hälsoresan där bl.a. en lösningsfokuserad struktur och nya rutiner arbetats fram, för att kvalitetssäkra kommunens arbetsgivarprocess i rehabiliteringsarbetet. Arbetsmiljösatsningen fortsätter och för att nå stadigvarande resultat och effekter krävs att detta systematiska arbete fortsätter, förankras och arbetas in i ordinarie strukturer och verksamheter på alla nivåer. Kommunfullmäktiges mål med en sjukfrånvaro på 7,2 % kommer inte att uppnås år 2017, däremot har den stigande negativa kurvan brutits. Gällande psykisk ohälsa visar försäkringskassans statistik t.o.m. september 2017 att andelen kommunanställda i Uddevalla som är sjukskrivna för psykisk ohälsa minskat något mellan sep 2016 sep Fortfarande är dock hälften av våra sjukskrivningar kopplat till psykisk ohälsa, vilket överensstämmer med sjukfrånvaron i många andra kommuner. I de flesta andra kommuner ökar dock andelen med psykisk ohälsa enligt försäkringskassan. Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska 6,87 7, års sjukfrånvaro mäts rullande 12 månader. För T uppgår sjukfrånvaron bland kommunledningskontorets medarbetare till 6,87 %. Följande siffror hade man vid T ,19 %, T ,37 %. Motsvarande T var sjukfrånvaron 7,18 % och här ser vi en liten minskning. Kvinnornas står för den högre sjukfrånvaro och har gått från T ,06 %, T ,48 % och är idag T på 8,23 %. T var den 7,45 %. Här ser man ingen röd tråd i upp eller nedgång. Den yngsta gruppen medarbetare, upp till 29 år, står fortsatt för den högsta korttidsfrånvaron. Kvinnorna har T ,53 % och männen 7,65 %.Av den totala långtids sjukfrånvaron på kommunledningskontoret står den för T ,06 % (T ,86 %). Här kan man se en ökning och den är på kvinnorna. T är siffran på kvinnorna 4,64 %, motsvarande tid T var den 3,66 %. Under 2017 startade den lånsiktiga arbetsmiljösatsningen Hälsoresan där bl.a. en lösningsfokuserad struktur och nya rutiner arbetats fram, för att kvalitetssäkra kommunens arbetsgivarprocess i rehabiliteringsarbetet. Arbetsmiljösatsningen fortsätter och för att nå stadigvarande resultat och effekter krävs att detta systematiska arbete fortsätter, förankras och arbetas in i ordinarie strukturer och verksamheter på alla nivåer.

429 (34) DNR:KS2018/00182 Mått Nettokostnadsandelen inklusive finansnetto i % av skatter Resultat totalt Målsättning Kommentar 97,2 98 De fyra finansiella målen: nettokostnadsandel, soliditet (exklusive internbankens utlåning), investeringsnivå samtegenfinansiering av investeringar, hänger ihop och påverkarvarandra. Under 2017 är kommunens resultat högre än budgeterat och investeringarna lägre än planerat. Den lägre investeringsnivån och det högre resultatet minskar behovet av upplåning och därmed förbättras också soliditeten. Sammantaget ger detta att samtliga fyra finansiella mål uppnås. Soliditeten ska öka 65,5 63 De fyra finansiella målen: nettokostnadsandel, soliditet (exklusive internbankens utlåning), investeringsnivå samtegenfinansiering av investeringar, hänger ihop och påverkarvarandra. Under 2017 är kommunens resultat högre än budgeterat och investeringarna lägre än planerat. Den lägre investeringsnivån och det högre resultatet minskar behovet av upplåning och därmed förbättras också soliditeten. Sammantaget ger detta att samtliga fyra finansiella mål uppnås. Investeringsnivå i % av skatteintäkter Egenfinansiering av investeringar (%) 6 7 De fyra finansiella målen: nettokostnadsandel, soliditet (exklusive internbankens utlåning), investeringsnivå samtegenfinansiering av investeringar, hänger ihop och påverkarvarandra. Under 2017 är kommunens resultat högre än budgeterat och investeringarna lägre än planerat. Den lägre investeringsnivån och det högre resultatet minskar behovet av upplåning och därmed förbättras också soliditeten. Sammantaget ger detta att samtliga fyra finansiella mål uppnås De fyra finansiella målen: nettokostnadsandel, soliditet (exklusive internbankens utlåning), investeringsnivå samtegenfinansiering av investeringar, hänger ihop och påverkarvarandra. Under 2017 är kommunens resultat högre än budgeterat och investeringarna lägre än planerat. Den lägre investeringsnivån och det högre resultatet minskar behovet av upplåning och därmed förbättras också soliditeten. Sammantaget ger detta att samtliga fyra finansiella mål uppnås.

430 (34) DNR:KS2018/00182 SWOT-analys Som en del i bedömningen av framtida förutsättningar har det gjorts SWOT-analys för att fånga upp de väsentligaste aspekterna för verksamheten/kommunen. Goda faktorer Skadliga faktorer Interna egenskaper STYRKOR *Tillväxtkommun *Stabil kommun/verksamhet *Stor organisation-samlad resurs/kompetens tillräcklig för att driva utvecklingsarbete *Kontroll på ekonomin-tidigare resultat SVAGHETER *Ej nyttjat fullt ut att vara en kommun/koncern Externa egenskaper MÖJLIGHETER *Fortsatt/ytterligare tillväxtkommun *Stor "liten" kommun med utvecklingspotential *Ytterligare extern samverkan *Digitalisering/E-förvaltning *Infrastrukturen till Göteborg *Personalförsörjning HOT *Framtida pensionsavgångar/förlorad kompetens *Ökat utanförskap/social oro *Ökade krav på samhällsresurser *Ofinansierade projekt, exempelvis Staden växer västerut

Visa mer