Reflektionsrapport. Etik och förhållningssätt inom personcentrering FÖRFATTARE KURS HANDLEDARE
|
|
- Ulla-Britt Håkansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Reflektionsrapport Etik och förhållningssätt inom personcentrering FÖRFATTARE Birgitta Wallström-Berg KURS Fristående kurs, Personcentrering inom hälso-och sjukvård samt omsorg. HT/VT 2017/2018 HANDLEDARE Katrin Modig Pallin Anna Bergström Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa
2
3 Inledning Audionomer arbetar hälsofrämjande genom att i sitt arbete minska känslan av utanförskap då kommunikationen är en viktig del i en persons vardag. Audionomen ska i sitt arbeta sätta sig in i vad det innebär att ha en hörselnedsättning och hur det påverkar de dagliga livet för varje enskild individ. Den etiska koden för audionomer som framtogs av Svenska audionomföreningen (2001) beskriver audionomens arbete som är att förebygga, bedöma, åtgärda och utvärdera hörsel och kommunikationsförmåga. Vidare ska audionomens arbete grundas på en humanistisk människosyn och ett empatiskt förhållningssätt samt respekt för individens integritet och tilltro till individens förmåga att själv ta ansvar. Alla som arbetar med vård och omsorg bör arbeta personcentrerat, evidensbaserat och säkert, använda informationsteknik, samverka i team och ha kompetens i förbättringskunskap (Mogensen et al, 2010). Bakgrund Berättelsen, partnerskapet och dokumentationen är tre grundpelare för den personcentrerade vården. Att införa personcentrerad vård kommer enligt Ekman (2014) innebära en förändring i hur vi arbetar, hur organisationen är uppbyggd och hur vi är mot varandra på arbetsplatsen. Samarbete är en förutsättning för personcentrerad vård och berättelsen är en nyckelroll för att bygga ett partnerskap. Samtalet ska vara utan agenda där patienten får möjlighet att fritt berätta om sin upplevelser och med hjälp av öppna frågor och ett reflekterande lyssnade initieras berättelsen. I berättelsen kan personen resurser, förmågor möjligheter och eventuella hinder identifieras. Partnerskap innebär ett teamarbete mellan patient/närstående och vårdpersonal där upplevelser och erfarenheter delas. Båda/alla parter är experter på olika saker och delaktigheten är ett centralt begrepp för att understryka bådas parters lika värde. Ur berättelsen upprättas en hälsoplan som ska innehålla mål, strategier för genomförande både på kort och lång sikt. Vidare ska personens resurser och förmågor identifieras i de personcentrerade samtalet och hälsoplanen blir en överenskommelse mellan patient och vårdpersonal. Alharbi, Carlström, Ekman, Jarnebom & Olsson (2014) beskriver att vårdpersonalen lyssnade till patientens berättelse och önskningar när ett personcentrerat arbetssätt användes och mera fokus på personen och inte enbart på sjukdomen. Rendorff et al. (2000) beskriver att personcentrerad vård är en människosyn som bygger på fyra etiska principer autonomin,
4 värdighet, integritet och sårbarhet. Att människan hela tiden finns i en livsvärld men står i relation till sig själv och sin omgivning och i relationen fås ett sammanhang en helhet. Den franske filosofen Ricoeur (1992) beskriver den professionella vänskapsrelationen som ett ömsesidigt förtroende mellan vårdgivaren och patienten, där sårbarheten hos den kabla människan lyfts fram och där människan beskrivs som både svag, stark, handlande och lidande. Vidare beskrivs Ricoeurs etik som en strävan efter de goda livet med och för varandra inom rättvisa institutioner, som kan ses som en referensram inom personcentrerat förhållningsätt. Personcentrad vård är en del av en filosofi, människosyn som lyfter upp människans förmåga men även de egna ansvaret (Ekman, 2014). Syfte Syftet är att utifrån lärande målen reflektera över personcentreradvård i audionomens arbete Metod För att kunna svara på lärandemålen har en litteratursökning i internet baserade databasen utförts, tagit del av angiven kurslitteratur, filmer och artiklar som varit relevanta för mitt arbete. Via GPCC hemsida tagit del av länkar till aktuella forskningrapporter. Resultat Värdera betydelsen av personcentreringens sammanhang ur ett samhällsorganisation och miljöperspektiv Dagens hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar. Antalet äldre personer ökar vilket också kommer att öka förekomsten av hörselnedsättningar. Ökade krav på sjukvårdens tillgänglighet, patienten delaktighet i vården och att patienten ska ha möjlighet att välja i större utsträckning kan i förlängningen innebära att vi måste förändra vårt sätt att arbeta. I studier om personcentrerad vård inom hälso- och sjukvården har det visat sig att personcentrerad vård bidragit med förbättringar för patienten i bättre vårdkvalitet, kostnadseffektivitet och kortare vårdtider (Ekman et al, 2012). Om vi kan ta tillvara patienten resurser innebär det i förlängningen mer motiverade och delaktiga patienten som positivt kan påverka hörselrehabiliteringens utgång och antal besök. En implementering mot personcentrerad vård måste ske succesivt och målmedvetet på varje arbetsplats genom att kartlägga arbetsmetoder som utvecklas mot ett mera personcenterat arbetssätt Ekman (2104). Miljanas et al. (2016) forskning visar att personer som deltagit i
5 internet baserat rehabiliteringsprogram förbättrade sina kommunikationsstrategier, och kan vara ett alternativ i framtiden inom klinisk verksamhet och där vi troligtvis i framtiden kommer att arbeta mer mot internetbaserade tjänster. Bala (2017) beskriver att vården idag riktar sig mera mot en human och värdebaserad modell som i större utsträckning involverar patienten som en aktiv partner i sin egen vård och sin egen beslutprocess som är helt i linje med den personcentrerade vården, vilket även beskrivs av Ekman et al.( 2011). Värdera konsekvenserna för personcentrering ur ett individ grupp och samhällsperspektiv Genom att involvera patienten som en aktiv partner blir personen delaktig i sin egen rehabilitering, vi ska se patienten som en medaktör i vården vilket innebär att patienten ska kunna välja och göra evidensbaserade val. Alla patienterna ska inbjudas och involveras i sin egen vård enligt Alharbi et al. (2014). När vårdpersonalen arbetar personcentrerat kan personens motivationskraft och resurser identifiera, vilket kan påverka antal besök under en pågående hörselrehabilitering. Grenness et al. (2014) beskriver att patienterna ville att audionomerna skulle lyssna till berättelsen och ta till var på deras erfarenheter under en pågående hörselrehabilitering och personen blev då mera delaktiga i hörselrehabiliteringen. Inom audiologin har den personcentrerade vården haft mindre uppmärksamhet i jämförelse med andra verksamheter och mer forskning är nödvändig för att optimera personcentrerad vård under en hörselrehabilitering enligt Grennes et al. (2014). Ur audionomernas synvinkel kan personcentrerat arbetsätt innebära att patienten resurser tas tillvara på ett bättre och tydligare sätt. Patienten känner sig mera involverade under en hörselrehabilitering och tar ett större eget ansvar mellan återbesöket. Vidare ges patienten större utrymme att få ge sin egen berättelse och att audionomen lyssnar in varje patienten och inte bara ser vad personen är utan också vem personen är. Vi som profession ska se patienten som en expert på sin kropp och sin funktionsnedsättning. Audionomen kan därefter bygga upp de tre hörnstenarna i den personcentrerade vården som är berättelsen, partnerskapet, dokumentation och som utmynnar till en hälsoplan för varje individ. Vidare beskrivs för andra professioner positiva effekter för personalen som upplevde större tillfredställelse, stimulans och stor yrkesstolthet av att arbeta personcentrerat. Delaktigheten hade stärkt lagkänslan på arbetsplatsen. Den tidigare strukturen i det medicinska synsättet hade förskjutits och allas betydelse har stärkt lagkänslan. Att inför personcentrerad vård innebär en förändring både hur vi arbetar, hur vår organisation är uppbyggd samt hur vi är
6 mot varandra Ekman (2014). Detta skulle kunna innebär att även audionomen i sitt arbete får positiva effekter med en stärkt lagkänsla, yrkesstolthet och större tillfredställelse på arbetsplatsen Rosengren (2016) beskriver att en konsekvens av en omställning mot personcentrerad vård leder till förändringar bortom den direkta vården av patienten. En implementering av personcentrerad vård innebär att det måste finnas tydliga rutiner som är evidensbaserad och en vårdplanering där olika professioner samarbetar i team, vidare lyfts vikten av en tydlig dokumentation. Lika viktigt som att ta tillvara patients resurser ska arbetskollegornas resurser tas tillvara genom att uppmuntra varandra och stödja varandra först då kan hög kvalité i vården tillhandahållas. Ur ett samhällsperspektiv finns vinster att införa personcentrerad vård då man i större utsträckning vill försöka möta kravet med jämställda och nöjda patienter då Sverige ligger långt efter då det gäller nöjdheten med vården och tillgänglighet vid jämförelser med andra länder enligt Vården ur befolkningsperspektiv (2016). Olsson et al. (2009) menar att vi i framtiden kommer att ha brist på sjukvårdpersonal och med en ökad befolkning måste vi tänka i nya banor. Genom att arbeta personcentrerat och ha ett ökat fokus på patienten resurser och motivation har studier visat att vårdtidskostnader kunnat minska. Att tillämpa personcentrerad vård har visat sig vara effektivt både vad gäller vårdkvalitet ur patienten synsätt och hälsoekonomiskt vilket har varit starka själ vid införande i vården Ekman et al. (2012). Personcentreringen utifrån olika värderingar och arbetssätt Carlström och Ekman (2017) har visat att en rak hierarkisk kultur och stor social kompetens på arbetsplatsen bidrar till minskat motstånd till förändringar mot en mera personcentrerad vård. Ett bra samarbete mellan olika professioner och medvetenhet om att personcentrerad vård är ett etiskt förhållningsätt och först när alla inblandade har en samsyn om värderingar och attityder kan en diskussion bidra till en förändring på arbetsplatsen ( Ekman, 2014). Personcentrerad vård innebär inte enbart ett speciellt förhållande till patienten utan även till närstående, hur vi tilltalar varandra på arbetsplatsen och till överordnade. Vår arbetsmiljö och den miljö patienterna möter när de kommer till oss är beroende av vilka förutsättningar vi har att utföra vårt arbete. Audionomerna bör på sin arbetsplats diskutera frågor om vilket tankesätt som finns på arbetsplatsen, värderingar, hur vi talar vi till varandra, vad styr hur vi lägger upp vårt arbete och vad skulle kunna förändras. I mötet med patienterna måste vi också skydda patienten integritet. Munthe et al.( 2011) beskriver att i informationen som samlar in
7 ur patienten berättelsen måste känslig information skyddas, men det finns alltid risk att känslig information läcker ut därför är det viktigt vid dokumentation att enbart relevanta detaljer ut patienten berättelse tas med. Personen ansvar i relation till hälso- och sjukvården Konsekvensen av patient lagen (2014:821) är att vården ska bygga på en ömsesidig respekt för den kunskap som patienten och professionen har. Patienten med sin kunskap av hur det är för hen att leva med sin sjukdom och professionens kunskap om olika möjligheter för vård och behandling av sjukdomen. De handlar i mötet om trygghet och tillit mellan patienten och vårdpersonal. Det är viktigt att hitta själva personen som har sina känslor, behov, styrkor och förmågor som ska bli en engagerad partner i vården enligt Ekman et al. (2011). Vidare beskriver lagen patientens möjlighet till samtycke, integritet, delaktighet genom samråd och rättighet att välja exempelvis olika hörhjälpmedel. Alla dessa delar ligger i linje med personcentrerad vård som gör patienten mera delaktig i sin egen rehabilitering och genom överenskommelse/ partnerskap tydliggörs också patienten ansvar för sin egen vård. Patienten tillskrivs i lagen både rättigheter men också ansvar för den egna vården. Hälso- och sjukvårdslagen (2107:30) säger att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Relationen mellan patienten och vårdpersonalen är idag asymmetrisk och patienten underläge kan beskrivas som institutionellt, existentiellt och kognitivt som ska balanseras upp mot varje person rätt till autonomin, värdighet med respekt för personen integritet och sårbarhet. Att ingå partnerskap med patienten är att som audionom frånsäga sig viss makt och kontroll, du ska då själv i din profession vara öppen och respektfull inför vad båda partner tillför i sin relation enligt Ekman (2014). Diskussion Hur kan jag arbeta personcentrerat utifrån etik och förhållningsätt Audionomen ska arbeta efter gällande lagar och förordningar samt har skyldigheter att utföra sitt arbete så att det yrkesmässigt håller hög kvalité. Den etiska koden (2001) är en kollektiv överenskommelse och varje enskild audionom bör vara medveten om den i sin yrkesutövning I audionomens arbetssätt finns likheter med personcentrerad vård men audionomens arbetsmetoder behöver vidareutvecklas. Under en hörselrehabilitering får patienten berätta
8 utifrån sin livssituation hur kommunikationen påverkar deras vardag och övergripande mål och delmål kartläggs utifrån berättelsen vilket audionomerna arbetat med sen lång tid tillbaka. Hur medveten patienten varit om målen som dokumenterats i journalen har varierat och om audionomen och patienten lägger olika innebörder i partnerskapet kan det inte heller tillämpas rätt i praktiken. Audionomerna måste tydliggöra det personcentrerade arbetssättet och bidra till att etablera och bibehålla ett tydligare partnerskap i sitt arbete. Patienten bör inte betraktas som ett objekt utan där man tillsammans ska komma fram till en gemensam överenskommelse och att patienten tar en aktiv del i genomförande av hälsoplanen. En kopia på hälsoplanen skulle kunna lämnas ut till patienten.. För att på ett tydligare sätt i min fortsatt yrkesroll arbeta mera personcentrerat kommer jag att ställa mera öppna frågor, bli bättre på att fråga vad patienten själv kan göra för att nå uppsatta mål och i större utsträckning ta tillvara patienten egna resurser och förmågor under en hörselrehabilitering. Lagstiftningen vill att vården ska bygga på en ömsesidig respekt och där bägge partners erfarenhet ska tillvara tas. Patienten med sin kunskap hur det är att leva med sin funktions nedsättning och hur det påverkar de dagliga livet och professionen med sin kunskap om vård och olika behandling alternativ I ett möte mellan patienten och en audionom är det viktigt att lyssna, vara intresserad, känslomässigt engagerad, uppfatta berättarens känslor och tankar enligt Grennes et al (2014). Att lyssna till patienten berättelse och ställa öppna frågor är ett sätt att förstå patientens situation och patienternas erfarenheter av sin sjukdom Ekman et al.( 2011). I vår verksamhet kan en ökning av internetbaserade tjänster öka tillgängligheten för patienten under hörselrehabiliteringen och i framtiden kanske inte alla besöken kommer att ske på kliniken. På en arbetsplats är det viktigt hur vi är mot varandra, vi ska tala med varandra inte om varandra. Vårdmiljön där besöken äger rum ska vara ändamålsenligt utformade och viktigt hur vi bemöter patienten/ närstående vid besöken då varje besök ska genomsyras av ett personcentrerat arbetssätt. Patienten ges då möjlighet att ge sin berättelse och där audionomen tillsammans med patienten kan arbeta vidare på berättelsen/ partnerskapet/hälsoplan och dokumentationen vilket ger en tryggheten för patienten och ökar möjligheten att ta tillvara personens kapacitet vid alla typer av besök. När ett nytt arbetssätt ska implementeras i en verksamhet bör någon form av utvärdering utföras fortlöpande för att bedöma patientens upplevelse av personcentrerad vård.
9 Klinisk relevans Då jag inte kunnat hitta så många artiklar om personcentrerad vård i audionomyrket men är i betydligt större utsträckning beskriven inom andra professioner borde överförbarheten vara tänkbar även till audionomer. Den personcentrerade vården ligger i linje med gällande lagstiftning där patientens delaktighet bör förstärkas vilket får betydelse även för våra patienter i Hörselverksamheten. När ett personcentrerat arbetssätt ska införas behöver audionomerna utveckla sin kompetens, självkännedom, engagemang, organisatoriskt stöd och enhetliga värderingar och ett effektivt teamarbete, vi kan då alla tillsammans vara ambassadörer på arbetsplatsen vid införandet av ett personcentrerat arbetssätt
10 Referenser Svenska Audionomföreningen.(2001). Etisk kod för audionomer. Hämtad , från htpp: //www,srat.se /dokument/audionomerna /etisk kod.pdf Mogensen, E., Thorell-Ekstrand, I., & Löfmark, A. (2010). Klinisk utbildning i högskolan : Perspektiv och utveckling inom verksamhetsförlagd utbildning (2. uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur. Rendtorff, J. (2002). Basic ethical principles in European bioethics and biolaw: Autonomy, dignity, integrity and vulnerability Towards a foundation of bioethics and biolaw. Medicine, Health Care and Philosophy, 5(3), Inger Ekman. (2014). Personcentrering inom hälso- och sjukvård : Från filosofi till praktik / Inger Ekman (red.). Liber, Stockholm. Inger Ekman, Karl Swedberg, Charles Taft, Anders Lindseth, Astrid Norberg, Eva Brink, Katharina S Sunnerhagen. (2011). Person-centered care - Ready for prime time. Alharbi, T., Carlström, E., Ekman, I., Jarneborn, A., & Olsson, L. (2014). Experiences of personcentred care - patients' perceptions: Qualitative study. BMC Nursing, 13(1), 28. Vanhoozer, K. (1994). Paul Ricoeur. Oneself as Another (translated by Kathleen Blamey). Pp (Chicago and London: University of Chicago Press, 1992). Religious Studies, 30(03), Ekman, Inger, Wolf, Axel, Olsson, Lars-Eric, Taft, Charles, Dudas, Kerstin, Schaufelberger, Maria, & Swedberg, Karl. (2012). Effects of person-centred care in patients with chronic heart failure: The PCC-HF study. European Heart Journal, 33(9), Malmberg, M. (2017). Aural rehabilitation programs for hearing aid users evaluating and clinically applying educational programs, supported via telephone and/or the internet and
11 professionally guided by an audiologist (Studies from the Swedish Institute for Disability Research, 84). Gothenburg: Audiology Unit, Department of Health and Rehabilitation, Institute of Neuroscience and Physiology, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg. Bala, S. (2017). Person-centred care in nurse-led outpatient rheumatology clinics. From experience to measurement Grenness, C., Hickson, L., Laplante-Lvesque, A., & Davidson, B. (2014). Patient-centred audiological rehabilitation: Perspectives of older adults who own hearing aids. International Journal of Audiology, 2014, Vol.53(S1), P.S68-S75, 53(S1), S68-S75. Grenness, C., Hickson, L., Laplante-Lévesque, A., & Davidson, B. (2014). Patient-centred care: A review for rehabilitative audiologists. International Journal of Audiology, 53, Rosengren, K. (2016). Person-centred care: A qualitative study on first line managers experiences on its implementation. Health Services Management Research, 29(3), Vården ur befolkningsperspektiv. En jämförelse mellan Sverige och tio andra länder (2016) Hämtad från htpp:// Olsson, L., Hansson, E., Ekman, I., & Karlsson, J. (2009). A cost effectiveness study of a patient centred integrated care pathway. Journal of Advanced Nursing, 65(8), Munthe, C., Sandman, L., & Cutas, D. (2012). Person Centred Care and Shared Decision Making: Implications for Ethics, Public Health and Research. Health Care Analysis, 20(3), Svenskaförfattningssamlingar 2014:821. Patientlagen. Svenska författarsamlingar. Stockholm: Socialdepartementet. Svenska Författningssamlingar 2017:30. Hälso och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet
12
Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.
Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen
Läs merPOP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg.
POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg En person En kapabel medmänniska (partner i hälso- och sjukvård samt omsorg) Kristensson Uggla Bengt: (2011) Homo Capax.
Läs merSyfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid
Tryggare patient med personcentrerad vård Kerstin Dudas Leg sjuksköterska, Med. Dr, Lektor och Omvårdnadsforskare Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC Uncertainty in illness
Läs merPersoncentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen
Personcentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen Personcentrerat arbetssätt i Västra Götalandsregionen Patienten är medskapare i sin egen vård. Tillsammans arbetar vi utifrån patientens behov, resurser
Läs merPersoncentrerad. vård
Personcentrerad vård En patient är en person som är mer än sin sjukdom Personcentrerad vård ser patienten som en kapabel person med resurser och förmågor. Sjukvården har i allt för hög utsträckning fokuserat
Läs merGPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD
GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD En patient är en person som är mer än sin sjukdom Begreppet personcentrerad vård omfattar alla former av hälso- och sjukvård, rehabilitering och omsorg. Inom personcentrerad
Läs merStödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården
Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Om materialet Materialet syftar till att vara ett underlag för reflektion och dialog stöd i den förändringsprocess som
Läs merPresentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA
Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA Beslut om styrprincip Styrprincipen skall vägleda oss i arbetet framöver. Inom ramen för tillgängliga resurser skall vi skapa största möjliga värde för patienterna
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt
Läs merPersoncentrerad vård: erfarenheter av forskning och implementering
Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning och implementering Irma Lindström Kjellberg & Axel Wolf Institutionen för vårdvetenskap och Hälsa & Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet
Läs merFrån Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland
Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges
Läs merWorkshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016
Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016 SNSF utbildningsgrupp Pia Johansson Anneli Jönsson Kerstin Lundström Resultat Studier har visat: 1. Patienter känner en ökad känsla av trygghet
Läs merTema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Läs merUtveckling av ett Personcentrerat arbetssätt - PCA. För chefer och ledare
Utveckling av ett Personcentrerat arbetssätt - PCA För chefer och ledare Gemensamt reflekterande samtal! Utgångspunkter våra, era, verksamheternas? Vad är viktigt för dig att få svar på idag? Agenda o
Läs merPersoncentrerad. vård
Personcentrerad vård En patient är en person som är mer än sin sjukdom Personcentrerad vård ser patienten som en kapabel person med resurser och förmågor. Sjukvården har i allt för hög utsträckning fokuserat
Läs merPOP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum
Personcentrerad omvårdnad i praktiken Effekter av utbildning och ledningens stöd POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum Personcentrerat
Läs merPersoncentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet
Personcentrerad vård/förhållningssätt Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet Bra bemötande i fokus Film från Region Kalmar https://www.youtube.com/watch?v=aycjkfnzjmq Film från Sörmland Https://www.youtube.com/watch?v=pG1YRcae8tw
Läs mer"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr
"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi
Läs merHelle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Läs merFrån mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård
Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Innehåll Personcentrerad hälso- och sjukvård vad och varför? Strategier för att göra vården mer personcentrerad
Läs merPersoncentrerad vård en etik i praktiken
Personcentrerad vård en etik i praktiken INGER EKMAN och PIA RYDELL Inget nytt SKAS (15 år sedan) Valfrihet, omtanke, professionalism Delaktig patient Möt mig som vän -rapportera på rummet tillsammans
Läs merPersoncentrering. Jämlikt och normmedvetet förhållningssätt. Eva Brink & Carina Kullgren
Personcentrering Jämlikt och normmedvetet förhållningssätt Eva Brink & Carina Kullgren 2016-04-01 Personcentrering - Varför nu? Några exempel: Utveckla personcentrerat arbetssätt i hela regionen, som tydligt
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum
DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING EN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I FÖRÄNDRING Förändrad sjukdomsbild
Läs merPersoncentrerad vård och omsorg
Personcentrerad vård och omsorg Östersund 16 maj 2018 GPCC (Gothenburg Centre for Person-Centred Care) Regeringsmedel (90 mkr) för 5 år (2010-2014) Invigdes januari 2010 Fortsatt centrumbildning (2015-2021)
Läs merINSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI MNV234 Rehabiliteringsmedicin med fokus personer med neurologiska funktionshinder, 7,5 högskolepoäng Rehabilitation Medicine with a focus on people with neurological
Läs merStudent Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)
Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess
Läs merAtt mötas i hälso- och sjukvården
Att mötas i hälso- och sjukvården Ett diskussionsmaterial med utgångspunkt i fyra filmer om bemötande ATT MÖTAS I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan
Läs merVÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Läs merPersoncentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU
Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU Anneli Goulding PhD, Psykolog Psykiatri Psykos, SU Anneli.Goulding@vgregion.se Margda Waern, Professor,
Läs merOm vård- och omsorgstagares delaktighet
Om vård- och omsorgstagares delaktighet Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella
Läs merDelaktighet i hemvården
Delaktighet i hemvården Kort överblick Delaktighet och inflytande i vården är en grundläggande förutsättning för hälsa och god vård. Enskilda individer behöver känna att de har möjlighet att påverka sin
Läs merUtveckling av ett personcentrerat arbetssätt
Utveckling av ett personcentrerat arbetssätt - Ett stödmaterial 1 Inledning Materialet är framtaget av Västra Götalandsregionens (VGR) arbete kring Utveckla och implementera Personcentrerat Arbetssätt,
Läs merPSYKIATRI. Ämnets syfte
PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merDelaktighet och patientmedverkan
Delaktighet och patientmedverkan Ann Catrine (Ankie) Eldh Leg. sjuksköterska, fil.dr. Bitr. professor Historik Antiken Medeltid 1900-tal Nutid Reflektion Jag kände mig delaktig i rollen som patient när.
Läs merPersoncentrerad vård i teori och praktik. 30 maj 2017
Personcentrerad vård i teori och praktik 30 maj 2017 Patientcentrerad vård Hälsofrämjande bemötande Personcentrerad vård Kärt barn har många namn! Personen i centrum Professionellt förhållningssätt Värdegrund
Läs merVÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström
VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN Ringhult. Foto: Henrik Tingström VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE Värdegrundens syfte Våra värderingar, det vill säga hur vi ser på och resonerar kring olika saker,
Läs merKursplan. Kurskod VRA421 Dnr 195/ Beslutsdatum Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier i vårdmiljö
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA421 Dnr 195/2001-510 Beslutsdatum 2001-09-11 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier
Läs merDELAKTIGHET, ANSVAR & PRIORITERING
DELAKTIGHET, ANSVAR & PRIORITERING CHRISTIAN MUNTHE, PROFESSOR I PRAKTISK FILOSOFI, CHRISTIAN.MUNTHE@GU.SE Ökad delaktighet i vården en stark trend Patient-/Personcentrerad vård Delat beslutsfattande Patientlagen
Läs merValidering i Sörmland
Kursbeskrivningar Här ges en kort beskrivning av innehållet i de kurser som i huvudsak ingår i vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Sammantaget omfattar vård- och omsorgsutbildningen på gymnasienivå
Läs merVärdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11
Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott
Läs merpatienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?
patienter? brukare? PCV= Person medborgare? Centrerad Vård dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer? 1 Varför nu? Patientlagen (150101) Stärka och främja patientens ställning Främja
Läs merVärdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande
Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 133/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller
Läs merPedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska
Läs merPersoncentrerad vård Mötet mellan två experter!
Personcentrerad vård Mötet mellan två experter! Ingrid Larsson Leg. Sjuksköterska Fil. dr i Hälsa och vårdvetenskap Högskolan i Halmstad FoU Spenshult Sjuksköterskans sex kärnkompetenser Personcentrerad
Läs merSAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management
SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.
Läs merPersoncentrerad vård - ett paradigmskifte inom hälso-och sjukvård
Personcentrerad vård - ett paradigmskifte inom hälso-och sjukvård GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care Belgium Bosnia and Herzegovina Macedonia Germany Greece Ireland Israel Italy
Läs merFilmen Hotell Vistet.
Filmen Hotell Vistet https://www.youtube.com/watch?v=cog3brzm9vm Patienthotell- framtidens nya vårdform som tar tillvara på det friska Bedrivs utifrån ett traditionellt hotellkoncept Erbjuder medicinsk
Läs merVårdens styrning Personcentrerad vård och jämlik hälsa
Vårdens styrning Personcentrerad vård och jämlik hälsa 2016-12-07 1 Från vad till vem Patient Person Vad Vem Lisbeth Löpare-Johansson 2015 Om vi fortsätter att göra som vi alltid har gjort så får vi det
Läs merHumaNovas Etiska kod för elever under utbildning till
HumaNovas Etiska kod för elever under utbildning till Diplomerad Samtalsterapeut Rev mars 2019 HumaNovas Etiska kod HumaNovas grundläggande princip är alla människors lika värde, rätt till personlig integritet
Läs merParadigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Läs merDigitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merSPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Läs merHumaNovas Etiska kod för elever under utbildning till
HumaNovas Etiska kod för elever under utbildning till Diplomerad Samtalscoach Diplomerad Organisationskonsult Rev mars 2019 HumaNovas Etiska kod HumaNovas grundläggande princip är alla människors lika
Läs merRikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.
Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,
Läs merPersoncentrerade möten skapar en effektiv vård av hög kvalitet
Personcentrerade möten skapar en effektiv vård av hög kvalitet INGER EKMAN Professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care Ett av regeringens Strategiska Forskningsområden
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper 14 juni 2013 Styrelsebeslut SKL Kontakt: ingvor.bjugard@skl.se Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper ett dokument inom ett område där Sveriges
Läs merStudiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.
Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;
1 (8) Datum: xxxx-xx-xx MYHFS 20xx:xx Dnr: MYH 2017/1098 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; beslutade
Läs merVägen till framtidens hälsa och vård år 2035
Styrande måldokument Strategi Sida 1 (7) Vägen till framtidens hälsa och vård år 2035 Utvecklingsstrategi för hälso- och sjukvården Bakgrund Lagrum och styrande förutsättningar Strategin Vägen till framtidens
Läs merApril Bedömnings kriterier
Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna
Läs merBEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI
Sjuksköterskeprogrammet termin 4 2VÅ620 Professionskunskap II BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI Student: VFU-placering: År, veckor: Yrkeshandledare: Klinisk adjunkt: 13 december 2016 1 BEDÖMNING
Läs merKULTURTOLKAR PÅ KVINNOKLINIKEN - en satsning på personcentrering
KULTURTOLKAR PÅ KVINNOKLINIKEN - en satsning på personcentrering Hinder till optimal vård för utlandsfödda kvinnor Språkförbristningar leder till förseningar med att söka nå fram till erhålla.vård Kommunikationsproblem
Läs merPEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG
PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom
Läs merSeminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård?
Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård? Ett personcentrerat förhållningssätt stärker resurser och undviker begränsningar Effekter av utbildning och ledningens stöd POP Helle Wijk, professor
Läs merPatientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet
Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet Vad är egentligen en patient? - synonymt med en person med sjukdom?
Läs merIntroduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin
Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot
Läs merIntroduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD
Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Våra fyra grundpelare: Svensk sjuksköterskeförening http://www.swenurse.se All
Läs merFörteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
Läs merEtt sällsynt bra Höstmöte På temat Makt oktober Scandic Klara, Stockholm
Ett sällsynt bra Höstmöte På temat Makt 20-21 oktober Scandic Klara, Stockholm Syfte/mål Lära känna varandra på tvärs och ha kul Experimentera med metoder och förhållningssätt som kan stärka förmågan att
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) Programkod VASPV Programbeskrivning Utbildningen syftar till att
Läs merPatientmaktsutredningen
S 2011:03 Johan Assarsson särskild utredare Sekretariat Petra Zetterberg Ferngren Elin Sundberg Lena Barrbrink Patientmakt en trend! Kur- och badanstalter Koncentrerat radiumvatten Stärkande tonica 1910
Läs merStegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod
Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas
Läs merVerksamhetsutveckling i organisationer med konkurrerande logiker - exemplet vården. Uppsala Public Management Seminar
Verksamhetsutveckling i organisationer med konkurrerande logiker - exemplet vården Uppsala Public Management Seminar Thomas Andersson Högskolan i Skövde thomas.andersson@his.se HÖGSKOLAN I SKÖVDE WWW.HIS.SE
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans författningssamling
Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;
Läs merSEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt
Läs merSJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda
Läs merDelat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango
Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar - It takes two to tango Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, klinisk lektor FoUU Region
Läs merETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun
ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt
Läs merVärdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15
Läs merTeam och personcentrerad vård vid prioriteringar
Team och personcentrerad vård vid prioriteringar Kerstin Dudas, leg. sjuksköterska, med dr, universitetslektor och forskare vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet Kerstin.dudas@gu.se
Läs merLedningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården
Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största
Läs merBedömningsinstrument Mälardalsmodellen
reviderad december 2017 Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen Sjuksköterskeprogrammet Mälardalens högskola Professionsblock 2 VAE206 Inledning Mälardalsmodellen är det bedömningsinstrument som används
Läs merOmvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och
Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde
Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum
Läs merStudentmedverkan i förbättringsarbete
Studentmedverkan i förbättringsarbete Kurs: SJSE19, Förbättringskunskap och Informatik i omvårdnad Sjuksköterskor vill inte stanna kvar, varför? Vad kan göras för att förbättra situationen? Författare:
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merSahlgrenska akademin
Sahlgrenska akademin Dnr J 11 4600/07 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie magisterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (One Year) with a major in Nursing Science 1. Fastställande
Läs merHÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
Läs merGPCC. INGER EKMAN Professor, centrumföreståndare. Forskning utbildning innovation/nyttiggörande. Gothenburg university centre for Person-Centred Care
INGER EKMAN Professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care Forskning utbildning innovation/nyttiggörande Demenssjuka 44 milj 2013 76 milj 2030 135 milj 2050 75
Läs merRapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP
Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Eva Magee Projektnamn: Förbättring och trygghet för patienter på Hematologimottagningen,
Läs merVad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)
Varför gör dom inte som vi säger? Agenda Inledning Vad är följsamhet? Olika hinder för god följsamhet Tips och råd för att öka följsamhet Aron Sjöberg STP-psykolog Rehabcentrum Gotland/Minnesmottagningen
Läs merFör bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson
För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor
Läs merSKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg
1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den
Läs merKurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs
Läs merBedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H
Institutionen för hälsovetenskap Avdelning för omvårdnad Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Kurs:.
Läs merSe människan Ersta diakonis värdegrund
Se människan Ersta diakonis värdegrund Våra värdeord Våra tre värdeord är ledstjärnor för oss på Ersta diakoni. De tydliggör vår värdegrund och genomsyrar vårt bemötande av patienter, boende och brukare
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs mer