Slutrapport. Mångfaldskonferens 27 oktober Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala. Jobbar för:

Transkript

1 1 Slutrapport Mångfaldskonferens 27 oktober 2011 Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala Jobbar för: Samhällshållbarhet Produktutveckling Arbetstillfällen

2 Martin Piano spelar musik 2

3 3 Förord Tack till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Uppsala kommun och Länsstyrelsen i Uppsala län för det stöd vi har fått för att genomföra denna konferens. Vi vill rikta ett stort tack till landsbygdsföreningar, invandrarföreningar och till alla ungdomar som har gjort utomordentliga insatser. Ett stor tack till alla styrelseledamöter i Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala och Hela Sverige ska leva Uppsala län. Projektledare Meshesha Andargachew Projektledare Birgitta Elfving

4 4 Slutrapport av projektet Konferens om mångfald som möjlighet i Uppsalas landsbygd Bakgrund Sverige har under en följd av år välkomnat och tagit emot många invandrare. De nya innevånarna bosätter sig främst i städerna. En stor del av dem är unga. Många av dem har stora familjer. Deras behov av att bli integrerade i Sverige samt få arbete och inkomst är betydande. Samtidigt sker en avfolkning av den svenska landsbygden. Många unga svenskar som är födda på landet flyttar till städerna. Detta får till följd att andelen pensionärer på landsbygden ökar medan andelen människor i arbetsför ålder på landsbygden minskar. Projektidé Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar, SIU, och Hela Sverige ska leva- Uppsala län HSSL, anser att mångfald är en möjlighet till en levande landsbygd och för detta krävs nytänkande och kreativitet. Befolkningen på landsbygden har i dag svårt att se alla nya möjligheter som ett ökat erfarenhetsutbyte med våra nya invånare ger, både när det gäller kultur, föreningsliv och företagande. Därför planerades en konferens där landsbygdens folk, invandrare, föreningar, företagare, arbetsförmedlingen, kommunen, landstinget, länsstyrelsen och andra intressenter skulle träffas och diskutera hur man kan finna och utveckla område för samarbete. Projektets mål och syfte Syftet med konferensen var att göra en förstudie för att finna möjligheter för och förutsättningarna till samverkan om landsbygdsutveckling, kompetens- och kulturutbyte samt att finna former för samverkan mellan våra landsbygdsföreningar och våra invandrarföreningar. Konferensen hade även som syfte att hitta vägar för hur utlandsföddas kompetens ska kunna tas tillvara och utvecklas för att undanröja de hot mot landsbygdens utveckling och överlevnad som beskrivs av utredningen Mångfald som möjlighet - Åtgärder för ökad integration på landsbygden (SOU:2008:56). Ett eventuellt framtida utvecklingsarbete förutsätter samverkan mellan länets alla aktörer så väl de ideella, de privata som de offentliga. Konferensen hade tre byggstenar: 1. Samhällshållbarhet 2. Produkt utveckling 3. Arbetstillfällen Projektets genomförande Planeringen av konferensen påbörjades i juli 2011 och arbetsgruppen, som bestod av representanter från SIU och HSSL Uppsala län, hade cirka 20 träffar för att planera hur konferensen skulle genomföras. Förslaget förankrades hos respektive föreningar. Konferensen genomfördes den 27 oktober 2011 i Uppsala Konsert & Kongress, där även grupparbeten genomfördes med mål att få fram vilka frågeställningar som var viktigast att arbeta med i framtiden.

5 Mångfald som ger kreativitet för en levande landsbygd Moderator Samaa Sarsour hälsar välkommen 5 Samaa Sarsour Hälsningar från SIU, Meshesha och Hela Sverige ska leva, Birgitta Andargachew Meshesha Birgitta Elfving Birgitta Elfving från HSSL och Meshesha Andargachew från SIU berättar om hur idén till konferensen kom till. SIU driver ett samarbetsprojekt tillsammans med HSSL för mångfald på landsbygden. Det är sällan invandrarföreningar är aktivt engagerade i landsbygdsprojekt och det vill man nu ändra på. Förhoppningen är att konferensen ska ge idéer och inspiration till projektet med mångfald.

6 Här nedan följer ett antal minnesanteckningar från konferensen, Uppsala Konsert & Kongress torsdagen den 27 oktober Invigningstal av Mohammed Hassan Kommunalråd och ordförande i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 6 Mohammed Hassan Uppsala kommun jobbar med frågor som rör mångfald. Konferensen är ett bra initiativ, det är viktigt att försöka inkludera dem som hamnat utanför. Exempel som visar att drivkraften är stark hos invandrare är t ex grönsakshandeln på Vaksala torg som startades av en man från Libanon och som var analfabet. Omsättning har nu ökat så att det till och med finns några anställda (dvs. sysselsättning har skapats). Samma person driver även en affär i Gottsunda, samt arrenderar mark och odlar grönsaker själv. Detta och andra liknande exempel, både i Uppsala län och på andra platser i Sverige, visar att drivkraften är stark. Just nu står många lantbruk inför ett generationsskifte men det finns svagt intresse hos barnen att ta över. Man borde kunna matcha lantbrukare som är intresserade av att lämna över med utrikesfödda personer som vill driva lantbruk. Förhoppningen är att denna konferens leder till att öppna upp möjligheter för dem som har hamnat utanför. Föredrag av Maria Masoomi om Mångfald en möjlighet för Uppsala landsbygd Maria Masoomi Ämnet för hennes föredrag var: Hur jag tack vare min etniska bakgrund har lyckats göra karriär i Sverige. Är det ett hinder eller en tillgång att vara invandrare? Mångfald

7 7 är en tillgång, invandrare har mycket att bidra med. De är resurser som företag på svenska landsbygden behöver utnyttja. Hon kommer från Uppsala, men är ursprungligen från Iran och har bott i Sverige 24 år. Maria har examen som kostekonom och dietist från Uppsala Universitet och driver nu egen verksamhet. Hon håller utbildningar för sjukvårdspersonal och personal inom restaurangbranschen och tar upp bland annat frågor som rör mat och religion. Under många år såg Maria det som ett handikapp att hon var ung och hade en bakgrund som muslim och invandrare. Folk tyckte synd om mig och jag tyckte synd om mig själv, säger hon. Under utbildningen till kostekonom var hon ensam invandrare i klassen tillsammans med 40 svenska studenter. Hennes kurskamrater såg fram emot att arbeta som chef för en restaurang eller storkök efter examen, men de förväntade sig att hon bara skulle bli kokerska. Det år som Stockholm var kulturhuvudstad ordnade LRF, Skansen och organisationen Kulturhuvudstaden föreläsningar. Ett ämne som togs upp var hur man kan använda svenska bönders produkter på ett nytt sätt. LRF-representanternas kommentar var att om våra odlare visste att det gick att laga goda rätter av äckliga bondbönor skulle de vilja odla dem mycket mer, men nu säger odlarna att det säljer inte. Marias lösning på problemet är: anlita oss invandrare. Invandrare kan spela en viktig roll i att lära konsumenterna nya sätt att använda råvaror på. Själv säger hon att hon skulle kunna räkna upp femtio recept med rödbetor på stående fot. Invandrares kunskaper och svenska råvaror av världsklass skulle kunna bli en oslagbar kombination. Man skulle även kunna odla nya grödor. Här finns en stor potential att utveckla landsbygden och jordbruket. Poängen som Maria vill få fram är att man som invandrare alltså kan göra business av sina matkunskaper och på så sätt bidra till tillväxt. Det handlar inte bara om mångfald, det är inte fråga om välgörenhet gentemot invandrare för att man vill vara politiskt korrekt. Nej, säger Maria, det handlar om att ta tillvara en resurs: Vi invandrare behöver inse att vi behövs och att vi är en resurs. Maria har fått med många recept i mattidningar som t.ex. Allt om Mat, Buffé. Ofta modifierar hon recept hemifrån (från Iran) för att anpassa dem till den svenska familjesituationen (det får t.ex. inte ta för lång tid att tillaga), och hon använder också de kunskaper hon fick från åren på universitetet. Målet är att skapa vackra, goda och hälsosamma maträtter. Det är många viktiga saker att ta hänsyn till och kocken, dietisten, invandraren och hälsoexperten ger alla värdefulla bidrag. Invandrare har till exempel kunskap om hur man känner igen och inspekterar frukter och grönsaker för att se om de är bra. Maria berättar att hon ibland brukar klämma på tio apelsiner för att ta den elfte eftersom hon vill hitta en som är bra. Språket behöver inte vara ett hinder för att invandrare ska kunna bidra; någon kanske har dålig svenska men vet hur man odlar grönsaker. Se på hur Vaksala frukt och grönt har vuxit. Handlare och odlare borde ta vara på chansen, och då inte bara sno kunskaper och frön utan odla tillsammans. En annan sak som Maria tar upp är att det finns mycket resurser avsatt till projekt för friluftsaktiviteter men tyvärr kommer detta inte invandrarföreningar till del eftersom de inte har friluftsaktiviteter. Hon ser detta som en utmaning. Många invandrare tror att skogen är farlig, men de behöver kunskaper om naturen. Invandrarföreningar borde ta initiativ, för att skapa projekt, ansöka om pengar och anordna friluftsaktiviteter?

8 8 Marias avslutande ord: Jag vill ge er ett jättegott självförtroende. Vi har kunskaper men vi vet inte alltid om dem. Hon menar att dessa kunskaper behöver förfinas, och att invandrarnas rätter kan anpassas och modifieras så att de även passar svenskar. Presentation av en enkätundersökning Zuhier Ammaya Jamal Hossein Det finns ett stort intresse för att ha en kolonilott bland invandrare i Uppsala, främst i Gottsunda och Stenhagen. En enkätundersökning genomfördes av SIU där man kartlade jordbruksintresset hos invandrare i Uppsala. Några av slutsatserna av undersökningen: Det finns en hög kompetens om odling, men den behöver höjas ytterligare. Odlarna behöver mer kunskap om odling och insatsmedel som t.ex. gödsel. Många känner inte heller till att de kan utöka kolonilotterna. De vet inte var de kan söka finansiering och få rådgivning. Svenskundervisningen behöver bli mer yrkesinriktad så att man kan lära sig ord som behövs för att kommunicera inom ett visst yrke, (till exempel åker för dem som vill arbeta i lantbruket). Andelen invandrare i procent av medlemmarna i kolonilottsföreningarna är hög. 20 % av de svarande har, i hemlandet, jobbat inom jordbruket. Idag finns en stor efterfrågan på närproducerade livsmedel, och det finns därför en stor potential. Det går att odla mycket saker här i Uppsala, även grödor från andra länder. 94 % odlar för eget bruk, 6 % för att sälja % vill flytta till landsbygden. Det finns stort intresse, särskilt bland dem som har odlingskunskaper.

9 9 Inspiration Uppsala-poeten Amer Sarsour Amer Sarsour framförde tre dikter: En dikt om högmod och mörker inombords Den starka kvinnan Landsbygd, hjärta, mångfald är lika med sant. En text som var specialskriven för konferensen. Den handlade om mångfald och integration på landsbygden. Amer känner många som har kolonilotter och hans budskap var att mer samarbete behövs.

10 10 Jan Runfors, Hela Sverige ska leva Jan Runfors är aktiv i Rågsved lokala utvecklingsgrupp och sitter i styrelsen för Hela Sverige Ska Leva Det behövs mer samarbete mellan stad och land, stuprören måste försvinna. Länsbygdsnätverket är ett nätverk som består omkring hundra anslutna organisationer (t.ex. Länsstyrelser och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) m.fl.) som har hand om planering och implementering av EU:s stöd till landsbygden. Här finns olika arbetsgrupper, bland annat integrationsgruppen, där Jan Runfors sitter med. Integrationsgruppen har bl.a. pratat om att utbilda naturguider (för att lära invandrare om Sveriges natur) samt arbetar med företagare (bl.a.) Invandrare hamnar till största delen i förorter. Det behövs möten där vi kan bekanta oss med varandra och varandras kulturer. Länsbygderådet i Uppsala ser samarbetet med SIU som viktigt. Arbeten på landsbygden behöver utföras, inte bara inom de gröna näringarna utan även inom offentlig sektor. Generationsskiften Blekinges länsbygdsråd har jobbat hårt med denna fråga att ta reda på hur många småföretagare som står inför pension och få unga att ta över. Alltför mycket storskaliga projekt, måste jobba på lokal nivå. Problem: målgruppen är ofta inte med. Invandrare behöver bli projektägare istället för målgrupp för projekt. Övrigt som Jan tog upp i sitt föredrag var: ENIG (EuropaNätverket för InvandrarGrupper) Integrationsnätverket Konferens om grön integration Tre utbildningstillfällen, i Göteborg, Kalmar, Stockholm, för etableringslotsar (som ska hjälpa till att lotsa invandrare in i arbetslivet) om möjligheten till jobb på landsbygden Grupparbeten & redovisning och fick följande uppgift: Arrangörerna vill få med sig tankar och förslag för att använda dem till grund för ett större projekt. Konferensdeltagarna delades in i grupper. Frågan som skulle diskuteras var: Hur kan vi göra landsbygden mer attraktiv? Tre områden (byggstenar) att diskutera kring: samhällshållbarhet, produktutveckling, och arbetstillfällen.

11 11 Resultatet av grupparbetena redovisas nedan tillsammans med några av de kommentarer som undertecknad hörde medan grupparbetet pågick. Grupp1 Vi har haft intressanta diskussioner om frågan hur man kan skapa möjligheter till arbetstillfällen på landsbygden? Vi anser att det behövs: Stöd från staden och kommunen. Kunskapsinhämtning. Lokal finansiering, möjligheter till människor som har idéer. Möten mellan befolkningen i stad och land, för att prata om t.ex. generationsskiften, lantbrukare som inte har någon som tar över. Lära känna varandra, denna konferens, arrangerad av SIU & HSSL är ett exempel på ett sådant närmande. Utveckla samarbetet. Grupp 2 Diskussionen har fokuserat på sysselsättning och produktutveckling. Saker som förenar nykomlingar och de som bor på landsbygden. Naturguider- folk är ovana vid naturen och skogen, möjlighet för dem som kommer att lära känna och upptäcka att det är ofarligt och att det även finns sysselsättning på landsbygden. Djurskötsel problem att öppna landskap växer igen. Får är en möjlighet och det finns EUpengar att söka. Det kan gå fort att komma igång. Biodling behöver utvecklas i Sverige. Avbytare till lantbruket blir allt viktigare. Dolda kunskaper hantverk enklare och komplicerade, få folk att våga visa att de kan. Positiva exempel: Ett evenemang som gjordes på Gotland där man samlade folk med olika kompetenser för att under 24 timmar utveckla idéer tillsammans; man lyckades få fram nya produkter och företag som köpte upp idéer. Mötesplatser för olika åldrar och plats för många. Möten behövs med kreativa och inspirerande lantbrukare, de finns! Arrangera studiebesök.

12 12 Grupp 3 Vi tror på kontakter mellan invandrarföreningar och lantbruksföreningar tror vi på. Det finns 80 lantbruksföreningar i Uppsala län och lika många hembygdsföreningar. Det finns många aktiviteter som invandrarföreningar kan besöka. Bra om invandrarföreningar tar kontakt med hembygdsföreningar och visar att vi är intresserade. SFI undervisning borde inkludera information om landsbygdsverksamheter. Samhällsorientering finns inom SFI men det handlar om Försäkringskassan m fl. Det skulle kunna byggas på med landsbygdskunskap. Arbetsförmedlingen har ett stort ansvar att lotsa folk ut på landsbygden. Kommentar från Mohammed Hassan: Etableringslotsföretag är oftast knutna till staden och därför kan de inte så mycket om landsbygden. Det är fritt för LRF m.fl. att starta lotsföretag, dörren är inte stängd. Starta kurser i jordbrukskunskap inom odling och maskiner. Stor del av lantbrukarens vardag går åt till att fixa maskiner, om man får tillgång till en bra mekaniker vore det jättebra. Extra personal vid tidpunkter då det behövs, till exempel vid sådd och skörd. Grupp 4 För att kunna flytta till landet behöver man: 1 Kunskap 2 Andra som jobbar med mig 3 Någonstans att bo pendla eller bofast 4 Något att jobba med jordbruk eller annat 5 Finansiering till idé 6 Produktutveckling tillverka av det som redan finns 7 Arbetsförmedlingen vem hjälper mig att lyckas 8 Vill inte vara vilsen på landsbygden behöver stöd för att lyckas

13 13 9 Företagens (och LRF mfl.) ansvar att visa att de finns. 10 Smaka på lantbruksprodukter på plats kan leda till att det föds idéer om hur man skulle kunna utveckla. Om man inte har sett eller smakat kan man inte få idéer. 11 Man behöver vara på plats för att se hur problem kan lösas, inte uppfinna hjulet igen 12 Många sitter på kompetens som de inte är medvetna om att de kan utveckla Avslutning Efter att alla grupper redovisat sina idéer och förslag fick konferensdeltagarna rösta på de punkter som de ansåg vara intressantast och viktigast att börja med, se under utvärdering och rekommendationer. Håkan Lindholm och Amil Sarsour gav sedan några avslutande ord: Vad vore Sverige utan invandrare? Vi skulle inte ha haft köttbullar eller kåldolmar, vi skulle ha haft kålrötter men ingen potatis, ingen kung eller drottning. Nya idéer som reser runt jorden har utvecklat landsbygden, det behövs annars dör landsbygden. Vi ska nu jobba med idéerna som grupperna fört fram. Kontakta oss gärna och prata med oss. Vi har nu i och med denna dag etablerat kontakter mellan invandrarföreningar och landsbygdsföreningar. Vi har pratat om hållbarhet i samhället, tillsammans bygger vi Sverige. Det finns möjligheter men vi måste anstränga och jobbar tillsammans.

14 14 Utvärdering och rekommendationer Konferensen var mycket lyckad och välbesökt. Det som mycket tydligt framkom på konferensen är att det finns ett stort behov av att lära känna varandra och de olika miljöer vi lever i. Det behövs informationsinsatser samt nätverksbyggande och mötesplatser. SIU och HSSL Uppsala län kommer att söka medel för att göra ett samarbetsprojekt med Uppländska gårdar, Uppsala kommun, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och andra intressenter för att utveckla Föreningsnätverk där invandrare får möjligheten att lära känna Uppländska gårdar Ordna seminarium om intressanta gemensamma intressen Utveckla flerspråkig turistverksamhet i länet. Några kommentarer efter konferensen: Er konferens var mycket bra och jag blev inspirerad att jobba vidare med frågorna om hur vi ska få invandrare att upptäcka landsbygden och ge landsbygden möjlighet att lära av invandrarna. Det var en mycket bra konferens och ser fram emot att alla ska jobba tillsamman för att utveckla landsbygden. Se video:

15 Kolonilotter i Uppsala 15

16 16 Uppsalapoeten Amer Sarsour "Hela Sverige ska leva, oavsett landsbygd, etnicitet och politisk tillhörighet, och med Samarbetsorganisationer för invandrarföreningar i Uppsala blir detta ett steg närmare en mycket trevlig verklighet. Jag önskar er en fortsatt lärorik diskussion, detta är en kamp, fortsätt lika hårt fastän ni kanske kommer att uppleva damp, hjärnsläpp och skrivkramp. För jag vet att, "Landsbygd hjärta mångfald" är i lika med sant..." (Amer Sarsour Uppsala oktober 2011)