Slut rapport. Mångfald konferens 27 oktober 2011

Transkript

1 1 Slut rapport Mångfald konferens 27 oktober 2011 Jobbar för syftet: Samhällshållbarhet Produktutveckling Arbetstillfällen Martin Ekstöm ( Piano) spelar musik

2 2

3 3 Förord Tack till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och Länsstyrelsen för stöd vi har fått för att genomföra denna konferens. Vi vill rikta en stor tack till Landsbygds- Invandrar & föreningar samt till alla ungdomar som har gjort utomordentligt insatser. En stor tack till alla styrelse ledamöter i Sverige ska leva Uppsala län och SIU Projektledare Meshesha Andargachew Projektledare Birgitta Elfving

4 4 Slutrapport av projektet Konferens om mångfald som möjlighet i Uppsalas landsbygd Bakgrund Sverige har under en följd av år välkomnat och tagit emot många invandrare. De nya innevånarna bosätter sig främst i städerna. En stor del av dem är unga. Många av dem har stora familjer. Deras behov av att bli integrerade i Sverige samt få arbete och inkomst är betydande. Medan denna invandringsprocess pågår sker det samtidigt en avfolkning av den svenska landsbygden. Många unga svenskar som är födda på landet flyttar till städerna. Detta får till följd att andelen pensionärer på landsbygden ökar medan andelen människor i arbetsför ålder på landsbygden minskar. Projektidé (SIU ) Samarbetesorganisationen för invandrarföreningar och Hela Sverige ska leva - Uppsala anser att mångfald är en möjlighet till en levande landsbygd och till det krävs nytänkande och kreativitet. Befolkningen på landsbygden har i dag svårt att se alla de nya möjligheter som ett ökat erfarenhetsutbyte med våra nya invånare ger både när det gäller kultur, föreningsliv och företagande. Därför planerades en konferens där landsbygdens folk, invandrare, föreningar, företagare, arbetsförmedlingen, kommunen, landstinget och länsstyrelsen och andra intressenter skulle träffas och diskutera hur man kan förverkliga denna möjlighet Projektets mål och syfte Konferensen var en del av en förstudie om möjligheterna för och förutsättningarna till samverkan om landsbygdsutveckling, kompetens- och kulturutbyte och att finna former för samverkan mellan våra landsbygdsföreningar och våra invandrarföreningar. Konferensen har även som syfte att hitta vägar för hur utlandsföddas kompetens ska kunna tas till vara och utvecklas för att undanröja de hot mot landsbygdens utveckling och överlevnad som beskrivs av utredningen SOU:2008:56. Ett eventuellt framtida utvecklingsarbete förutsätter samverkan länets alla aktörer så väl den ideella och den privata som den offentliga. Konferensen hade tre byggstenar: 1. Samhällshållbarhet 2. Produkt utveckling 3. Arbetstillfällen Projektets genomförande Planeringen av konferensen påbörjades i juli 2011 och arbetsgruppen som bestod av personer både från SIU och Hssl Uppsala län hade c:a 20 träffar för att planera hur konferensen skulle genomföras. Konferensen genomfördes den 27 oktober 2011 I Uppsala Konsert & Kongress, där även ett grupparbete genomfördes med mål att vi skulle se vilka frågeställningar som var viktigast att arbeta med i framtiden. Mångfald som ger kreativitet för en levande landsbygd Minnesanteckningar från konferensen om på Uppsala Konsert & Kongress torsdagen den 27 oktober 2011.

5 5 Moderator Samaa Sarsour hälsar välkommen Hälsningar från SIU Meshesha och Hela Sverige ska leva Birgitta Andargachew Meshesha Birgitta Elfving Birgitta Elfving från Hela Sverige Ska Leva (HSSL) och Meshesha Andargachew från SIU berättar om hur idén till konferensen kom till. SIU driver ett samarbetsprojekt tillsammans med HSSL för mångfald på landsbygden. Det är sällan invandrarföreningar är aktivt engagerade i Landsbyggds projekt och det vill man nu ändra på. Förhoppningen är att konferensen ska ge upphov till och inspiration till projekt med mångfald. Invigningstal av Mohammed Hassan, Mohammed Hassan, ordförande i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppsala kommun jobbar med frågor som rör mångfald.

6 6 Konferensen är ett bra initiativ, det är viktigt att försöka inkludera dem som hamnat utanför Han tagit upp ett exempel som visar att drivkraften är stark hos invandrare: Grönsakshandeln på Vaksala torg startades av en man från Libanon som var analfabet. Han har fått så pass hög omsättning är nu så hög att det till och med finns några anställda (dvs. sysselsättning har skapats) x. Han driver även en affär i Gottsunda, samt arrenderar mark och odlar grönsaker själv. Detta och andra liknande exempel, både i Uppsala län och på andra platser i Sverige, visar att drivkraften är stark. Just nu står många lantbruk inför generationsskifte men det finns svagt intresse hos barnen att ta över. Man borde kunna matcha lantbrukare som är intresserade av att lämna över med utrikesfödda personer som vill driva lantbruk. Förhoppningen är att denna konferens leder till att öppna upp möjligheter för dem som har hamnat utanför. Föredrag av Maria Masoomi om Mångfald en möjlighet för Uppsala landsbygd Maria Masoomi började med att presentera sig själv. Hon kommer från Uppsala, men ursprungligen från Iran. Har bott i Sverige 24 år (2 år i Borlänge och resten i Uppsala). Hon har examen som konstekonom samt dietist från Uppsala Universitet och driver nu egen verksamhet. Hon håller utbildning för sjukvårdspersonal och folk inom restaurangbranschen bland annat om frågor som rör mat och religion; till exempel hur man kan göra om det kommer patienter eller kunder som är muslimer och diabetiker. Ämnet för hennes föredrag: Hur jag tack vare min etniska bakgrund har lyckats göra karriär i Sverige; är det ett hinder eller en tillgång att vara invandrare? Mångfald är en tillgång, invandrare har mycket att bidra med, de är resurser som företag på svenska landsbygden behöver utnyttja. Under många år såg Maria det som handikapp att hon var ung och hade muslimsk bakgrund och invandrarbakgrund. Folk tyckte synd om mig och jag tyckte synd om mig själv, säger hon. Under utbildningen till kostekonom var hon ensam invandrare i klassen tillsammans med 40 svenska studenter. Hennes kurskamrater såg fram emot att arbeta som chef för restaurang eller storkök efter examen, men de förväntade sig att hon bara skulle bli kokerska. Men om man har studerat 120 eller 150 poäng vill man ju något mer. Maria läste därför vidare efter sin kostekonomexamen för att kunna nå högre och verkligen kunna jobba som kostekonom. Idag är Maria företagare och har undervisat på Restauranghögskolan i Grythyttan och får till och med undervisa sina kurskamraters chefers chefer. Varför? Jo, tack vare sin bakgrund, hon hade kunskaper som hon inte visste om. Hon fick gå den långa vägen och har bl.a. arbetat som dagisfröken och köksbiträde. Hon brukar säga till dagens unga att inga jobb är skitjobb (allt är värdefulla erfarenheter). Maria berättare vidare om något av det hon har åstadkommit/hunnit jobba med. Hon skapade åtta rätter som sedan började serveras på IKEAS svenska restauranger. Hon visar foton från sin kokbok, bilder på bufféer. (Boken fick ett internationellt pris i London.) Hon använder sig mestadels av närproducerade råvaror men hämtar inspiration från andra länders kök. Rätter

7 7 som Maria har skapat finns idag i flera skol- och personalrestauranger. Invandrare äter ofta nyttig mat i sina hemländer. Tyvärr tar de inte alltid med sig sina matvanor till det nya landet, men egentligen har de mycket att komma med i Sverige. Det år som Stockholm var kulturhuvudstad ordnade LRF, Skansen och organisationen Kulturhuvudstaden föreläsningar. Ett ämne som togs upp var hur man kan använda svenska bönders produkter på ett nytt sätt. LRF-representanternas kommentar var att om våra odlare visste att det gick att laga goda rätter av äckliga bondbönor skulle de vilja odla dem mycket mer, men nu säger odlarna att det säljer inte. Marias lösning på problemet är: anlita oss invandrare. Invandrare kan spela en viktig roll i lära konsumenter nya sätt att använda olika råvaror. Själv säger hon att hon skulle kunna räkna upp femtio recept med rödbetor på stående fot. Invandrares kunskaper och svenska råvaror av världsklass skulle kunna bli en oslagbar kombination. Man skulle även kunna odla nya grödor. Här finns en stor potential att utveckla landsbygden och jordbruket. Poängen som Maria vill få fram är att man som invandrare alltså kan göra business med sina matkunskaper och på så sätt bidra till tillväxt. Det handlar inte bara om mångfald, det är inte fråga om välgörenhet gentemot invandrare för att man vill vara politiskt korrekt. Nej, säger Maria, det handlar om att ta tillvara en resurs: Vi invandrare behöver inse att vi behövs och att vi är en resurs. Maria har fått med många recept i mattidningar, t.ex. Allt Om Mat, Buffé etc. Ofta modifierar hon recept hemifrån (från Iran) för att anpassa dem till den svenska familjesituationen (det får t.ex. inte ta för lång tid att tillaga), och hon använder också de kunskaper hon fick från åren på universitetet. Målet är att skapa vackra, goda och hälsosamma maträtter. Det är många viktiga saker att ta hänsyn till och kocken, dietisten, invandraren och hälsoexperten ger alla värdefulla bidrag. Invandrare har till exempel kunskap om hur man känner igen och inspekterar frukter och grönsaker för att se om de är bra. Maria berättar att hon ibland brukar klämma på tio apelsiner för att ta den elfte eftersom hon vill hitta en som är bra. Språket behöver inte vara ett hinder för att invandrare ska kunna bidra; någon kanske har dålig svenska men vet hur man odlar grönsaker. Se på hur Vaksala frukt och grönt har vuxit. Handlar och odlare borde ta vara på chansen, och då inte bara sno kunskaper och frön utan odla tillsammans. En annan sak som Maria tar upp är att det finns 25 miljoner kronor (sekr. anm. statliga/kommunala bidrag?) avsatt till projekt för friluftsaktiviteter men tyvärr kommer detta inte invandrarföreningar till del eftersom de inte har friluftsaktiviteter. Hon ser detta som en utmaning. Många invandrare tror att skogen är farlig, men de behöver kunskaper om naturen. Varför inte anordna projekt, invandrar föreningar borde ta initiativ, ansöka om pengar och anordna friluftsaktiviteter? Marias avslutande ord: Jag vill ge er ett jättegott självförtroende. Vi har kunskaper men vi vet inte alltid om dem. Hon menar att dessa kunskaper behöver förfinas, och att invandrarnas rätter kan anpassas och modifieras så att de passar svenskar.

8 8 Presentation av enkätundersökning Zuhier Ammaya och Jamal Hossein 1 Det finns ett stort intresse för kolonilotter bland invandrare i Uppsala, främst i Gottsunda och Stenhagen. En enkätundersökning har gjorts där man har velat kartlägga jordbruksintresset hos invandrare i Uppsala. Resultatet av denna presenterades med hjälp av en PowerPoint. 2 Några av slutsatserna av undersökningen: Det finns en hög kompetens om odling, men den behöver höjas ytterligare. Odlarna behöver mer kunskap om odling och insatsmedel som t.ex. gödsel. Många känner inte heller till att de kan utöka kolonilotterna för de vet inte var de kan söka finansiering och få rådgivning. Svenskundervisningen behöver bli mer yrkesinriktad så att man kan lära sig ord som behövs för att kommunicera inom ett visst yrke, (till exempel åker för dem som vill arbeta i lantbruket). Antalet invandrare i procent av medlemmarna i kolonilottsföreningarna är högt Vad har du jobbat med i hemlandet? 20 procent svarade inom jordbruket. Idag finns en stor efterfrågan på närproducerade livsmedel, och det finns därför en stor potential att sälja. Det går att odla mycket saker här, även grödor från andra länder. 94 procent odlar för eget bruk, 6 procent för att sälja procent vill flytta till landsbygden. Det finns stort intresse särskilt bland dem som har odlingskunskaper. Endast 0,6 procent av alla företag som har startats av invandrare är inom Gröna sektorn/de gröna näringarna.

9 9 Inspiration Uppsala-poeten Amer Sarsour 1 Amer Sarsour framförde tre dikter: En dikt om högmod och mörker inombords Den starka kvinnan Landsbygd hjärta mångfald är lika med sant. En text som är specialskriven för konferensen. Den handlade om mångfald och integration, om landsbygd vs. stad. Amer känner många som har kolonilotter och hans budskap var att mer samarbete behövs. Jan Runfors presenterar regeringens materiel Jan Runfors är aktiv i Rågsved lokala utvecklingsgrupp, sitter i styrelsen för Hela Sverige Ska Leva (en landsbygdsrörelse som startade som svar på problemen med avfolkningen av Sveriges landsbygd ) Det behövs mer samarbete mellan stad och land, stuprören måste försvinna Landsbygdsnätverket är ett nätverk av som består omkring hundra anslutna organisationer (t.ex. Länsstyrelser och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) m.fl.) som har hand om planering och implementering av EU:s stöd till landsbygden. Här finns olika arbetsgrupper, bland annat integrationsgruppen, där Jan Runfors sitter med. Integrationsgruppen har bl.a. pratat om att utbilda naturguider (för att lära invandrare om Sveriges natur). Hela Sverige Ska Leva har en värdegrund att alla ska kunna få vara med Integrationsgruppen arbetar med företagare (bl.a.) Man har också tagit fram en skrift som från början var med i Newsmill. Invandrare hamnar till största delen i förorter. Länsbygderådet i Uppsala ser samarbetet med SIU som viktigt. Det behövs möten där vi kan bekanta oss med varandra och varandras kulturer Arbeten på landsbygden behöver utföras, inte bara inom de gröna näringarna utan även inom offentlig sektor Generationsskiften Blekinges länsbygderåd har jobbat hårt med denna fråga ta reda på hur många småföretagare som står inför pension och få unga att ta över. Alltför mycket storskaliga projekt, måste jobba på lokal nivå.

10 10 Problem: målgruppen är ofta inte med. Invandrare behöver bli projektägare istället för målgrupp för projekt. Övrigt som Jan tog upp i sitt föredrag var: ENIG (EuropaNätverket för InvandrarGrupper) Integrationsnätverket Konferens om grön integration Tre utbildningstillfällen, i Göteborg, Kalmar, Stockholm, för etableringslotsar (som ska hjälpa till att lotsa invandrare in i arbetslivet) om möjligheten till jobb på landsbygden Slutledning Konferensen var mycket lyckat och välbesökt Det som kom fram mycket tydligt på konferensen var att det finns ett stort behov av att lära känna varandra och de olika miljöer vi lever i. Det behövs informationsinsatser samt nätverksbyggande och mötesplatser. SIU och Hssl Uppsala län kommer att söka medel för att göra ett samarbetsprojekt med Uppländska gårdar, Uppsala kommun, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och andra intressenter att utveckla Föreningsnätverk där invandrare får möjligheten att lära och känna Upplands gårdar Ordna seminarium om intressanta gemensamma intressen Samt utveckla flerspråkig turistverksamhet i länet.

11 11 Bilaga 1 8. Grupparbeten & redovisning Konferensdeltagarna delades in i grupper och fick följande instruktioner: Syfte: Arrangörerna vill få med sig tankar och förslag och använda dem till grund för ett större projekt Frågan som skulle diskuteras: Hur kan vi göra landsbygden mer attraktiv? (för invandrare) Tre områden (byggstenar) att diskutera kring: Samhällshållbarhet, Produktutveckling, Arbetstillfällen Resultatet av grupparbetena redovisas nedan tillsammans med några av de kommentarer som undertecknad hörde medan grupparbetet pågick. Grupp1 Lantbrukare måste klara av maskiner etc. Lantbrukare i industriellt lantbruk kan lika mycket som agronomerna, det behövs inga agronomer. Lokalproduktion är framtiden, inte storjordbruk. Invandrare som kommer till Sverige, som jag som kom vid 32 års ålder, har ingen möjlighet att få ett riktigt jobb, men deras barn kan utbilda sig. Men de borde kunna få ett jobb istället för att få bidrag. Vi tar ett exempel, en invandrarfamilj med fem personer har under fem år fått ca 5 miljoner i bidrag och stöd. Om de istället startar eget kanske kunde man istället ge ett lån på 5 miljoner. Hur ska man få jord, bostad, kapital när man inte har så mycket pengar? Hinder: brist på mark, utbildning och kunskap om landsbygden. Det finns möjlighet att få tag på mark. Jag jobbar i hemtjänsten och jag kör till många gårdar där det bara bor en person, barnen kommer och klipper gräs, ingen vill ta över gården eller köpa. Bara rika personer vill köpa för att ha hästar. Jag trodde som du när jag kom, nu vet jag att det är inte så lätt att starta företag, det är mycket pappersarbete, skatt etc. Vi kanske kan anställa en svensk till att göra pappersarbetet och vi kan jobba. Redovisning: Vi har haft intressanta diskussioner om frågan Hur skapa möjligheter till arbetstillfällen på landsbygden? Det behövs: Stöd från staden och kommunen. Kunskapsinhämtning. Lokal finansiering, möjligheter till människor som har idéer. Möten mellan befolkningen i stad och land, för att prata om t.ex. generationsskiften, lantbrukare som inte har någon som tar över. Lära känna varandra, denna konferens, arrangerad av SIU & HSSL är ett exempel på ett sådant närmande. Utveckla samarbetet.

12 12 Grupp 2 Inte bara odling maskinförare, maskinverkstäder, avbytare, djurskötare Jobb på gårdar stora gårdar har avlösare kanske en dag i veckan, man skulle kanske kunna få ihop till ett fast heltidsjobb om man till exempel är på en gård om dagen. Små hantverkare barnen vill inte ta över, kan ta in en praktikant. Presentation: Diskussionen har fokuserat på sysselsättning och produktutveckling. Saker som förenar nykomlingar och de som bor på landsbygden Naturguider- folk är ovana vid naturen och skogen, möjlighet för dem som kommer att lära känna, upptäcka att det är ofarligt och att det finns även sysselsättning på landsbygden. Djurskötsel problem att öppna landskap växer igen, får är en möjlighet och det finns EUpengar att söka. Det kan gå fort att komma igång. Biodling behöver utvecklas i Sverige Avbytare till lantbruket blir allt viktigare, stort behov, särskilt folk med kunskaper om att köra maskiner Dolda kunskaper hantverk enklare och komplicerade, få folk att väga visa att de kan Positiva exempel: Ett evenemang som gjordes på Gotland där man samlade folk med olika kompetenser för att under 24 timmar utveckla idéer tillsammans; man lyckades få fram nya produkter och företag köpte upp idéer Mötesplatser bland olika åldrar, plats för många Behövs möten med kreativa och inspirerande lantbrukare, de finns! Arrangera studiebesök. Grupp 3 Känner till kolonilottsodlare som säljer till en grossist Finns yrkeskunskap hos invandrare en ofta bortslösad resurs Sverige står inför generationsskifte, demografisk utveckling Sverige har historiskt haft en betydande arbetskraftsinvandring, t.ex. från Jugoslavien, utan den hade Sverige inte klarat sig. Problem: vi invandrare förstår inte hur samhället fungerar, t.ex. varför svenskar tycker om husdjur och plocka svamp etc., det är sådant som är nödvändigt att förstå för att komma in i samhället.

13 13 Redovisning: Kontakt mellan invandrarföreningar och lantbruksföreningar, det tror vi på Det finns 80 lantbruksföreningar i Uppsala län och lika många hembygdsföreningar. Det finns mycket aktiviteter som invandrarföreningar kan besöka. Bra om invandrarföreningar tar kontakt med hembygdsföreningar och säger vi är intresserade av vad ni gör då kan de känna sig viktiga. SFI undervisning borde inkludera info om landsbygdsverksamheter. Samhällsorientering finns inom SFI men det handlar på om Försäkringskassan etc., det skulle kunna byggas på med landsbygdskunskap. Arbetsförmedlingen stort ansvar att lotsa folk ut på landsbygden. Kommentar från Mohammed Hassan: Etableringslotsföretag är oftast knutna till staden och därför kan de inte så mycket om landsbygden. Det är fritt för LRF m.fl. att starta lotsföretag, dörren är inte stängd. Kurser i jordbrukskunskap inom odling och maskiner Stor del av lantbrukarens vardag går åt till att fixa maskiner, om man får tillgång till en bra mekaniker vore det jättebra Extra personal vid tidpunkter få det behövs, till exempel sådd och skörd. Grupp 4 Arbetslösa i Uppsala de som vill flytta till landsbygden är de som har erfarenhet av jordbruk, men de behöver kapital och mark för att kunna starta. Skriv! Det är viktigt att dokumentera kanske andra har idéer om hur man kan lösa problemet med mark och kaptial Viktigt att samarbeta med många andra, inte bara vara själv. Redovisning: För att kunna flytta till landet behöver man: 1 Kunskap 2 Andra som jobbar med mig 3 Någonstans att bo pendla eller bofast 4 Något att jobba med jordbruk eller annat 5 Finansiering till idé 6 Produktutveckling tillverka av det som redan finns 7 Arbetsförmedlingen vem hjälper mig att lyckas 8 Vill inte vara vilsen på landsbygden behöver stöd för att lyckas 9 Företagens (och LRF mfl.) ansvar att visa att de finns. 10 Smaka på lantbruksprodukter på plats kan leda till att det föds idéer om hur man skulle kunna utveckla. Om man inte har sett eller smakat kan man inte få idéer.

14 14 11 Man behöver vara på plats för att se hur problem kan lösas, inte uppfinna hjulet igen 12 Många sitter på kompetens som de inte är medvetna om att de kan utveckla Avslutning Efter att alla grupper hade redovisat sina idéer och förslag fick konferensdeltagarna rösta på de punkter som de ansåg var intressantast och viktigast att börja med redan nu. Håkan och Amil Sarsour gav sedan några avslutande ord: Håkan Lindholm HSSL och Amil 1 Vad vore Sverige utan invandrare? Vi skulle inte ha haft köttbullar eller kåldolmar, vi skulle ha haft kålrötter men ingen potatis, ingen kung eller drottning. Nya idéer som reser runt jorden har utvecklat landsbygden, det behövs annars dör landsbygden. 2 Vi ska nu jobba med de här idéerna. Kontakta oss gärna och prata med oss. Finns nu kontakter mellan invandrarföreningar och landsbygdsföreningar, vi kan hjälpa till med blanketter. 3 Vi har pratat om hållbarhet i samhället, vi tillsammans bygger Sverige. Det finns möjligheter men vi måste anstränga och jobbar tillsammans Minnesanteckningar förda av Josefin Egerlid

15 15 Kolonilotter i Uppsala

16 16 "Hela Sverige ska leva, oavsett landsbygd, etnicitet och politisk tillhörighet. Och med Samarbetsorganisationer för invandrarföreningar i Uppsala blir detta ett steg närmare en mycket trevlig verklighet. Jag önskar er en fortsatt lärorik diskussion, detta är en kamp, fortsätt lika hårt fastän ni kanske kommer att uppleva damp, hjärnsläpp och skrivkramp. För jag vet att, "Landsbygd hjärta mångfald" är i lika med sant..." Uppsala poeten Amer Sarsour