Slutrapport Framtidsutveckling med Integration på Landsbygden År Jobbar för:
|
|
- Sebastian Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport Framtidsutveckling med Integration på Landsbygden År Jobbar för: Ett hållbart samhälle Arbetstillfällen Produktutveckling Samarbetsorganisationen för Invandraföreningar i Uppsala 1
2 Förord Tack till Arbetsförmedlingen Uppsala, Leader Upplandsbygd, och Riksorganisationen Hela Sverige Ska Leva (HSSL) och Uppsala kommun. Vi vill rikta ett stort tack för stöd av Länsstyrelsen Uppsala, Uppsalas politiker, näringsidkare och ideella föreningar på den uppländska landbygden. Ett stort tack till våra praktikanter för deras stöd och engagemang i projektet. Deras kunskap har lärt oss alla involverade något. Uppsala den 15 april 2013 Projektkorrdenato Dima Sarsour Projektledare Meshesha Andargachew Projektledare Håkan Lindholm 2
3 Framtidsutveckling med Integration på Landsbygden Projektfakta Projektnamn: Framtidsutveckling med Integration på Landsbygden Projektägare: Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala (SIU), Hela Sverige ska leva Uppsala län (HSSL). Bakgrund Den 27 oktober 2011 genomförde Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala (SIU) och Hela Sverige Ska Leva- Uppsala län (HSSL) tillsammans en konferens; om mångfald som möjlighet på Uppsala landsbygden. Tillsammans med Uppsala kommun, Länsstyrelsen Uppsala län, företagare, jordbrukare, föreningar och andra aktörer diskuterade man hur man kunde förverkliga visionen om integration och utveckling på landsbygden. Det som kom fram mycket tydligt på konferensen är att det finns ett stort behov av att invandrare och landsbygden kommer i kontakt med varandra och de olika miljöer vi lever i. Det behövs informationsinsatser samt nätverksbyggande och mötesplatser. Uppsala är en multikulturell stad som växer snabbt, och vi kom fram till att de resurser i form av språkkunskaper och arbetserfarenhet som invandrare besitter skulle gynna utvecklingen av de gröna näringarna, och främja stadens ökade internationella framtoning genom att använda sig av exempelvis språkkunskaper som finns här hemma för att öka turismen. Sammanfattning Vi ville öppna kanalerna för projektet Framtidsutveckling med integration på landsbygden som skulle bana vägen för de större projektmålen och förverkliga våra byggstenar; att skapa arbetstillfällen, bidra med och öka kunskap- och kulturella utbytet mellan befolkningen på landsbygden och invandrare, och förbättra livskvalitén på landsbygden för ett hållbart och marknadskraftigt Uppsala. Projektet erbjöd utbildning och praktikplatser på uppländska landsbygdens gårdar -och turist anläggningar, dels för att visa vilka möjligheter som finns, och dels skapa kreativ kraft hos dem som kommer ut på praktik för att hitta nya vägar till arbeten. De praktikplatser som vi erbjöd är småskaliga jordbruk och turistaktörer på landsbygden. 3
4 Vi utbildade och introducerade praktikanterna om landbygdens historia och generella verksamhet och gav dem insyn om vilka möjligheter som finns att ta vara på för att öka möjligheterna för integration i Sverige. Dessutom ville vi att landsbygden kom i kontakt invandrarna för ett kulturellt möte och för själva ta reda på vilka resurser och kunskaper de sitter på och kan erbjuda deras verksamhet. Vi jobbade för att inkludera olika aktörer från den offentliga, privata och ideella sektorn för att tillsammans jobba för att nå vår vision. Alla medverkande direkt eller som stöd ser pilotprojektet lyckades skapa en bro mellan den uppländska landsbygden och invandrarna vi har jobbat tillsammans med. Och ser att detta pilotprojekt var en positiv början i det fortsatta arbetet om integration på landsbygden. Utifrån erfarenheten och insikten som pilotprojektet ger hoppas vi att det ska leda till flera projekt och vår långsiktiga vision Varför projektet genomfördes För att se vilka möjligheter man kan utforska för att öka integration på landsbygden, och hur vi på bästa sätt kan tillvarata utlandsföddas kompetens inom landsbygdsnäringarna. Vi såg en nödvändighet i att utforska och söka lösningar till problem som annars inte ges utrymme att undersökas. Efter flera samtal med bland andra, kommun, länsstyrelsen, näringsidkare, ideella organisationer och en konferens var det tydligt att landsbygden sällan kommer med i integrationspolicy, som oftast är koncentrerad på städer. Sverige har under lång tid välkomnat och tagit emot många invandrare, inflyttade av en rad olika orsaker. Vi har därmed sett att trycket ligger på städerna. Sveriges fjärde största stad är en stad rik på mångfald och multikultur, och som växer för varje år. Men i och med den pågående utvecklingen ökar även trycket att bistå stadens medborgare med arbeten och bostäder. Å andra sidan så har vi en landsbygd som avvecklas på arbeten och människor. Därmed såg vi en självklarhet av att integrera medborgare i staden och på de uppländska områdena med varandra. Att det finns ett lågt intresse för landsbygden beror till stor del på att människor är antingen desorienterade på landsbygden eller har aldrig tidigare haft anledning till kontakt med den uppländska landsbygden, och särskilt så är det för invandrare. Vi ser att vi har medborgare med stor kompetens här hemma från forna hemländer, inom de gröna näringarna och inom (natur) turism, som vi inte tar vara på. Utan istället anställer man fortfarande expertis utifrån. Hur det organiserades Pilotprojektet drevs av Hela Sverige Ska Leva Uppsala Län (HSSL) och Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala (SIU), i samarbete med Arbetsförmedlingen Uppsala, Uppsala kommun och Leader Upplandsbygd. 4
5 Vem projektet riktade sig till Utlandsfödda, landsbygdsbor och landsbygds föreningar och företag Vad projektet skulle uppnå Målet är att visa möjligheter till jobb utanför Uppsala stad, och ge idéer om möjligheter till egna verksamheter. Ett längre projekt på två till tre år med samma inriktning är tänkt att följa pilotprojektet, då med en arrendegård som bas för utveckling av handelsträdgård och socialt företagande med självförsörjning som mål. UNT, ( ). Pilotprojektet Framtidsutveckling med integration på landsbygden skall bana vägen för projektmålen och förverkliga våra byggstenar; att skapa arbetstillfällen, bidra med och öka kunskap- och kulturella utbytet mellan befolkningen på landsbygden och invandrare, och förbättra livskvalitén på landsbygden för ett hållbart, och marknadskraftigt Uppsala. Och vi anser att pilotprojektet har framgångsrikt öppnat kanaler för intresse och samarbete för att förverkliga våra byggstenar. Introducera invandrare för den uppländska landsbygden. Vi ville ge först en generell representativ utbildning om landsbygden och även ge dem insyn om vilka möjligheter det finns för dem att ta vara på för att öka chanserna för integration och utveckling i Sverige. Dessutom ville vi att landsbygden möter invandrarna och ser vilka resurser de sitter på och kan erbjuda deras verksamhet. Främja kulturell dialog och kunskapsutbyte mellan medborgare i staden, i allra första hand fokus på invandrare, och på landsbygden. Pilotprojektet skall leda till vår långsiktiga vision. Det innebär att våra praktikanter skall finna möjligheter att hitta jobb, starta och leda egna verksamheter, eller att tillsammans starta ett hållbart socialt företag. Genomförande & resultat Genomförande Med projektstöd av Leader Upplandsbygd, Arbetsförmedlingen Uppsala, Uppsala kommun och Riksorganisationen Hela Sverige Ska Leva. Samarbete och stöd av; Leader Upplandsbygd, Uppsalas politiker, näringsidkare, ideella föreningar och lokalmedia fick vi hjälp att starta upp och sprida projektidén och slutligen avsluta projekttiden framgångsrikt. 5
6 Genom kontakt med arbetsförmedlingen bistod de oss med utländskt svenska praktikanter till pilotprojektet. Praktikanterna som deltog under hela vår gemensamma resa var positivt inställda och engagerade hela vägen lyckligtvis. Förutom arbetsförmedlingen, har vi använt oss av HSSLs kontaktnät i form av föreningar och företag på den upplänska landsbygden för att placera ut våra praktikanter på lämpliga praktikplatser. SIU bistod med deras kunskapsbank, kontakter och resurser som utvecklats under tidigare integrationsprojekt (ex. Integrationsprojekt-Uppsala vision 2030 ). Till en början, med hjälp av 5 handläggare på arbetsförmedlingen kunde vi intervjua 11 sökande praktikanter. Av dessa kunde 5 inte fortsätta redan innan projektets start på grund av personliga omständigheter, men även total kunskapsbrist i svenska och engelska. Men lyckligtvis fann vi våra 6 lämpliga praktikanter. Valet att jobba med få medverkande praktikanter är medvetet med tanke på att detta är ett pilotprojekt. Halvvägs under utbildningsperioden hoppade dessvärre ytterligare 1 praktikant av, av personliga orsaker. Därefter började vår generella utbildning först och främst med att ge praktikerna en introduktion om projektet och dess målsättning. Därefter var vi lika noga med att ge dem en förståelse för arbetsrätt och miljö. Projektets andra fas började med praktikanternas teoretiska utbildning. Den började med att HSSL och SIU tog praktikanterna ut på flera utbildningsresor till landsbygden. Vi försökte täcka hela den uppländska landsbygden. På landsbygden gav näringsidkare informationsmöten på deras arbetsplatser och dessa kom från två områden: lantgårdar och turism/guidning Vi tog med oss kunskapen vi fick från utbildningen på landsbygden in till SIU utbildningslokal för vidare utbildning och diskussion mellan gästföreläsare, projektledning och praktikanterna. Vi använde oss av nätverkande för att erbjuda praktikanterna gästföreläsningar. Föreläsarna var allt från forskare inom agronomi till företagare inom turism. Efter utbildningsmomenten började praktikveckorna ute på landsbygden. Under tiden hölls kontinuerliga utvärderingar och uppdateringar med projektledningen, praktikanter och näringsidkare så kontakten aldrig bröts och för att minimera eventuella kommunikationsproblem. Aktiviteter Före praktiktiden, gavs praktisk undervisning i form av studiebesök till landsbygden så att praktikanterna själva kunde känna på vad skulle passa dem bäst. Vi besökte gårdar, jordbruk turistanläggningar. Besöken bestod av viktiga frågestunder där praktikanterna fick chansen att fråga- och diskutera med näringsidkarna om deras verksamhet, om både det positiva och det negativa med att vara näringsidkare på landsbygden och om chanserna till jobb ser ut. 6
7 Vi höll även i teoretisk undervisning där vi bjöd in föreläsare inom de ämnesområden som berör projektet. Exempelvis, vi besökte en storgård med bland annat mjölkrobot och följde upp om föreläsning med utbildad agronom. Därefter satte vi tid till diskussion med föreläsaren. Efter varje utbildningsmoment höll vi i utvärderingar med praktikanterna. Praktikanterna fick på så vis mer utrymme att känna sig delaktiga i varje steg genom som berörde dem under projekttiden. Som sista officiella aktivitet höll vi en skriftlig utvärdering med praktikanterna, där de fick ge sitt omdöme på allt, anonymt. En viktig punkt som vi framhävde halvvägs under projekttiden är praktikanternas insikter både som deltagare och som bärare av kunskap, därmed fick de agera även som referenspunkt för eventuella kommande projekt. Aktiviteterna sökte balansera lika vikt på uppländsk natur/jordbruk som natur/-turism liksom uppländsk kultur. Projektledningen bjöd in till informationsmöten om projektet, kontaktade lokala medier för informationsspridning och Uppsalas kommunalpolitiker för samtal om projektet och för samtal även med praktikanterna. Bland andra deltog kommunalråd Mohamad Hassan (FP) i informationsmöte och samtal. Marlene Burwich (S) var med på en av våra resor till praktikplatser på landsbygden. Uppsala politiker visade väldigt stort intresse och stöd för projektet. Deras stöd är ovärderligt för arbetet med integration i Uppsala och den uppländska landsbygden. Måluppfyllelse Vi lyckades få ut praktikanterna på praktikplats trots att det närmade sig slutet på säsongsbaserade perioden. Och trots att vi hade besvär att få ut praktikanter ut till landsbygden på grund av den inte så smidiga kollektivtrafiken. Uppsalas politikers engagemang och stöd för projektet och vikten av det fortsatta arbetet med integration på landsbygden. Vi är väldigt glada att säga att 60 procent av våra praktikanter erbjöds jobb redan under praktiktiden! Intresset från landsbygdsbefolkningen och näringsidkarna har varit mer positivt än väntat. Och det är något vi trodde skulle vara ett av våra svårare mål. Under projektets gång fick även praktikanterna ett annat intresse för landsbygden. Man såg inte längre på landsbygden med främmande ögon. Efter besök på turistanläggningar hörde vi planer från praktikanterna på att åka ut dit igen, med vänner denna gång. Flera nyfikna frågor runt möjlighet till boende på landsbygden började redan komma upp efter första utbildningsveckan! Vi sådde en nyfikenhet hos praktikanterna om framtiden som egna företagare, även på landsbygden. Baserat på de praktikanterna vi jobbade med och deras begränsade språkkunskaper i svenska, så förbättrades deras svenska markant under vår tid tillsammans. 7
8 Vi byggde på idén om flerspråkig turism/turistinformation och därför har vi skapat en informations-cd om uppländsk miljö och kultur på flera språk. Reflektioner & slutsatser Våra reflektioner och slutsaster baserar vi på ledarskapet, praktikanternas och näringsidkarnas åsikter och tankar. Och det gör vi på grund av våra kontinuerliga utvärderingar, diskussioner och samtal. I den ursprungliga planen skulle 11 praktikanterna ha deltagit i pilotprojektet, men på grund av avhopp innan projektstart blev de endast 6 praktikanter. Dessvärre hoppade en till av i början av projektet, så det totala antalet praktikanter efter sista praktikdagen blev 5. Något vi reflekterade över är hur projektledningen skulle förbättra på och vara tydligare med är kommunikationen med samarbetspartners. Vi är tacksamma för den hjälp och tålamod Arbetsförmedlingen Uppsala visat oss trots våra inledningsvis kommunikativa tillkortakommanden. På grund av detta försåg vi oss inte helt med de efterfrågade kriterierna hos praktikanterna som arbetsförmedlingen kunde hjälpt oss hitta. Exempelvis, att vi borde ha satt ett minimum för antal år våra praktikanter skulle ha med sig i Sverige så att språket inte skulle vara ett hinder, och att vår utbildning och praktiktid inte skulle krocka med deras svenska undervisning. Vi insåg fort att språket var delvis ett hinder. Nästan alla våra praktikanter gick fortfarande på svensk undervisning. Däremot, efter utvärderingar med praktikanterna så har de sagt att de känt att deras svenska språk förbättrats avsevärt. Och det är även något vi har märkte av. Vi försökte vara stränga i många sammanhang med användandet av endast svenska som kommunikationsspråk. Under föreläsningarna kunde det däremot vara lite svårare och det är förståeligt. Båda ledarskapet och föresläsarna var tålmodiga och förstående. Och praktikanterna var inte alls rädda eller att ta för sig i diskussionerna eller ställa frågor. Praktikanterna kände sig relativt nöjda med den teoretiska delen, då vi lyckades hitta föreläsare som kunde förankra det de kom i kontakt med på landsbygden. Det praktikanterna hade önskat mer av, var längre praktiktid och mer fördjupad teoretisk utbildning. Vi hade svårigheter med samordningen på landsbygden då mycket av arbetet inom turism är säsongsbetonat. Så det blev krångligare att hitta praktikplatser som är relevanta till alla målen. När vi väl fann praktikplatser insåg vi att vi hade ett större problem som försvårade vårt arbete. Och det är helt enkelt kollektivtrafiken. Det var inte alltid lätt att hitta goda förbindelser till arbetsplatser ute på landsbygden. Det blev exempelsvis svårt att koordinera och göra det lättare för praktikanter som har språkundervisning på kvällarna. Kollektivtrafiken är inget vi kan idag påverka, däremot insåg vi att det kan vara ytterligare ett krav i framtida projekt för landsbygden; att deltagaren antingen ska ha körkort eller att inleda ett givande samarbete med språkundervisningen där praktiken kan ingå som del i undervisningen. 8
9 Förutom problem med trafikförbindelser och mindre språkliga kommunikationsproblem mellan arbetsgivare och praktikanter så kan vi med gott samvete säga att båda praktikanter och arbetsgivare var väldigt nöjda med varandra. Vi hade en praktikant som talade svenska flytande. För henne handlade det om att se landsbygden för första gången på riktigt, och inte som en genomresa. Och det handlade om möjligheter till arbete utanför stadskärnan. Vi fann åt henne en praktikplats hos en mycket högt respekterad arbetsgivare, ägaren av Gammel Tammen i Österbybruk. Han var överlycklig med henne och erbjöd henne anställning direkt efter praktiktiden. På landsbygden fick vi mycket positiv respons. Mer än förväntat dessutom. Både på gårdarna vi besökte och inom turistnäringen. Fokuserade som vi har varit på integrationsprocessen så här i början, blev vi lite överraskade av att de etablerade aktörerna faktiskt behöver arbetskraften vi representerade. På landsbygden var man angelägen om att få dit människor, och särskilt människor som kan bidra med annan kunskap inom exempelvis de gröna näringarna. Och enligt turistaktörerna vi samtalat med är efterfrågan stor vad gäller blivande turistgruppers språk och kultur. Vi blev även glada över att höra att praktikanterna så småningom började forska på egen hand om vilka möjligheter det finns att starta eget på landsbygden. Både inom jordbruk som turism, då de flesta har erfarenhet och/eller kunskap inom dessa områden. Våra aktiviteter har varit relevanta med våra syften; att under projektets gång öka informationen, kunskapsspridningen, dialogen och nätverksaktiviteterna om de gröna näringarna, landsbygden, dess miljöer och livsmöjligheter. Våra aktiviter har fått god kritik av våra praktikanter först och främst. Exempelsvis är inte landsbygden lika främmande eller icke-existerande längre. Och vi har sett initiativ på planerar av vissa att på olika sätt ta sig ut på landsbygden, genom att skapa kontakter, planera självständiga besök ut till de turistanläggningarna vi tillsammans besökt, föra vår idé vidare till vänner, och uppmuntra dem om oss. I och med att våra praktikanter kommer från olika länder var det väldigt tacksamt för alla i gruppen; arbetsledarna och praktikanterna själva, men även näringsidkarna att höra mer om hur de ser på livet och möjligheterna på landsbygden. Efter alla våra besök ute på landsbygden med praktikanterna, och samtal med dem och potentiella arbetsgivare och egen företagare inom jordbruk och turism insåg vi mer att det vi gör är av stor vikt för alla involverade. Bland det positiva som slog projektledningen i sammanhanget praktikanter ute på besök hos näringsidkarna är insikten om att det är lika möjligt för dem att skapa något eget och kanske till och med något nytt. Och det var en väldigt tydlig ivrighet som växte för varje besök och samtal med praktikanterna. De uppkom en önskan att avlägsna alla hinder och ursäkter man satt för sig själv om att det inte möjligtvis kan gå att nå det liv de önskade uppnå. Och istället talade de om alla möjligheter som faktiskt finns. 9
10 Relationen mellan praktikanter och arbetsgrupp har varit givande, och krävande. SIU fick agera dessutom som informationscenter åt praktikanterna då SIUs kontor är centralt belägen och halva ledarskapet är stationerade där. SIU erbjöd projektet lokal där vi höll i våra möten, föreläsningar och diskussioner. Framtiden Efter efterforskningar så talade mycket för att turismen i Uppsala och i Sverige allmänt har potential som inte alls utnyttjas, och att kompetensen finns redan här hemma. Det finns väldig kompetens från andra länder som kan användas av etablerade svenska aktörer. Många näringsidkare såg positivt på en utveckling av (internationell) turismen och behovet av flerspråkig-och kulturell kompetens hos anställda. Vi har kommit i kontakt med framtida samarbetspartners i utbildningssyfte, som vi planerar att undersöka möjligheten till ett fördjupat samarbete med, särskilt gällande de gröna näringarna. Vi kommer att ta all erfarenhet från pilotprojektet för att vidareutveckla kommande projekt som vi hoppas bli storskalig. Rekommendationer För kommande projekt Att öppna upp för eller fördjupa det viktiga samarbetet Uppsala kommun, Arbetsförmedlingen Uppsala och Leader Uppland. Och andra viktiga aktörer. Att forma en referensgrupp som inkluderar näringsidkare inom projektets ämnesområden, som kan med projektledningen vara viktig del i utformningen av en mer detaljerad utbildningsplan som kan gå mera på djupet inom områdena; gröna näringen och turism. Att vara mer tydligare i kommunikation med berörda stora samarbetspartner som exempelsvis Arbetsförmedlingen. Öppna för ett samarbete med Uppsala Universitet och Studiefrämjandet för utbildning. Samarbeta med svensk undervisning i hopp om att låta praktiken ingå i undervisningen. Fortsätta samarbetet med Uppsalas politiker, deras stöd är av störst vikt. 10
11 I media Senaste Nytt (2012). Invandrare integreras på landsbygden, [TV reportage] TV4 Nyheterna Uppsala, Lotta, Lille Praktik på landet ska ge jobb. Intervju med projektgruppen, Uppsala politiker Marlene Burwick (S), ägaren av Gammel Tammen Ruzhdi Rask. UNT Brydolf, Johanna Invandrare får testa lantliv i nytt projekt, [tidningsreportage] 18 MINUTER., sid Framtidsutveckling med integration på landsbygden. Youtube
12 Informationsmöte. Kommunalråd Mohammad Hassan (FP) samtalar med projektledningen Förberedelser och informationsträffar med praktikanterna Besök av gårdar och turistanläggningar 12
13 Besök av gårdar och turistanläggningar Besök av mjölkgård Utbildning 13
14 Utbildning Projektet i massmedia UNT Praktik på landet ska ge jobb 18 minuter Utvärdering av projektet med referensgruppen 14
SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V24. Vecka /19. RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU
1 SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V24 Vecka 33 201208 18/19 RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU Skolgatan 18 753 16 UPPSALA Telefon: 018-69 45 80 http://www.siuppsala.se/radio
Läs merSamarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala. Ordförandekonferens 20 Oktober 2012
Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala Ordförandekonferens 20 Oktober 2012 SIU - Att verka för ett integrerat samhälle - SIU etablerades 1986-30- tals föreningar Samarbetsorganisationen
Läs merFörsta analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Läs merFörsta analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Läs merSV Gotland Verksamhetsplan 2018
SV Gotland Verksamhetsplan SV ger människor möjlighet att utvecklas genom att erbjuda kreativa mötesplatser Studieförbundet Vuxenskolans, SVs, uppdrag är att ge människor redskap att upptäcka sina egna
Läs merSÄNDNINGSMATERIAL FÖR V36. Vecka 36 201209 08/09. RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU
SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V36 Vecka 36 201209 08/09 RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU Skolgatan 18 753 16 UPPSALA Telefon: 018-69 45 80 http://www.siuppsala.se/radio
Läs merAnalys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...
Läs merNaturturism i Uppsala län
Slutrapport för projektstöd i landsbygdsprogrammet Projektnamn: Naturturism i Uppsala län - del 1 och 2 Foto: Frida Hedin, HS Konsult AB Frida Hedin 2010-05-10 HS Konsult AB Journalnummer: 2009-3403 Innehållsförteckning
Läs merUppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merProjektansökan 2011-10-20
Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda
Läs merDatum 2012-03-20. Ansökan om medel för att Bryta utanförskap genom utveckling och arbetskraftsförsörjning på landsbygden; Ulva Park
KS 14 11 APRIL 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2012-03-20 Diarienummer KSN-2012-0528 Kommunstyrelsen Ansökan om medel för att Bryta utanförskap genom utveckling och arbetskraftsförsörjning
Läs merIntegrationsprojekt Uppsala vision 2030
Integrationsprojekt Uppsala vision 2030 Informationsmöte 24 april 2014 UKK Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala Finansierat av Allmänna Arvsfonden SIU Paraplyorganisation sedan 1986
Läs merHallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer
Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar
Läs merSlutrapport för projekt
Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merMatturism i Uppland. 42 800 kr
Matturism i Uppland Fröslunda Ekogård. Fotograf: Anette Gärdeklint Cylla Projektägare: Bondens mat i Uppland, ekonomisk förening Projektledare: Claudia Dillman Kommuner: Heby, Tierp och Älvkarleby Dnr:
Läs merAnalys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merProgram för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merKungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND
Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård
Läs merVERKSAMHETSPLAN Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen
VERKSAMHETSPLAN 2017 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF, är sedan 1970 en väletablerad ideell förening
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen
VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening
Läs merIntegrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015
Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i
Läs merVar genomfördes projektet? Uppsala kommun, Östhammar kommun, Knivsta kommun, Sigtuna kommun, Tierp kommun
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merAnställningsbar i tid
Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.
Läs merPraktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning
Praktikkartläggning Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning Projektperiod: 1 februari 2017 30 september 2018 Projektägare: Uppsala
Läs merKonferens om samverkan mellan föreningslivet och Uppsala kommun Uppsala konsert & kongress 23 januari 2013
Konferens om samverkan mellan föreningslivet och Uppsala kommun Uppsala konsert & kongress 23 januari 2013 Gillis Herlitz inleder med att hälsa alla välkomna till dagens konferens: En ny lokal överenskommelse
Läs merAnvisning till slutrapport för projektstöd
Anvisning till slutrapport för projektstöd När du har avslutat ditt projekt ska du skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten
Läs merMedborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27
Medborgardialog STRATEGI FÖR INTEGRATION Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOKUSGRUPPER...
Läs merNätverksbyggande & NAD i idéburen sektor ett projekt om att mötas
Nätverksbyggande & NAD i idéburen sektor ett projekt om att mötas När du kommer som ny till en svensk stad kan det ofta vara svårt att förstå var alla människor håller hus. Folk möts kanske inte ute på
Läs merVerksamhetsplan för verksamhetsåret 2019
Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2019 Styrelsen för Internationella Kvinnoföreningen i Malmö avger följande verksamhetsplanering för verksamhetsåret 2019 1 Inledning Internationella Kvinnoföreningen
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merUppsala *»KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG
Uppsala *»KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Karlsson Daniel Datum 2013-04-02 Diarienummer ALN-2013-0068.15 Äldrenämnden Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala (SIU)
Läs merVerksamhetsplan för verksamhetsåret 2018
Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2018 Styrelsen för Internationella Kvinnoföreningen i Malmö avger följande verksamhetsplanering för verksamhetsåret 2018 Inledning Internationella Kvinnoföreningen i
Läs mer28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan
28 April 2011 handlingar separat bilaga Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Reviderad den: xxxxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen
Läs merFlerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan
Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter
Läs merPolicy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073
Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda
Läs mer- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt
På lika villkor SAMMANFATTNING - integration kan vara drama BAKGRUND delaktighet, självförtroende och engagemang På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt som pågår under tiden 1 april 2013-31 mars
Läs merHur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018?
Villa Vik, Växjö, Kronoberg Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Workshop, Open Space, den 8 Mars 2014 Arrangör: Hela Sverige ska leva Kronoberg och Länsstyrelsen Kronoberg Processledning och dokumentation:
Läs merStöd till etniska organisationerna på landsbygden. En rapport från Landsbygdsnätverkets integrationsgrupp
Stöd till etniska organisationerna på landsbygden En rapport från Landsbygdsnätverkets integrationsgrupp Madelene Nelson 2017 1 Innehållsförteckning Stöd till etniska organisationerna på landsbygden...
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merBran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen
VIP Branschinriktad lärlingsutbildning VÄRDSKAP I PRAKTIKEN inom besöksnäringen Branschinriktat projekt inom besöksnäringen. November 2012 Mars 2013 Samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen och Entreprenörerna
Läs merSAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN
SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap som utvecklar
Läs merUPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA
Våga rekrytera smartare! Branschråd VA vill uppmuntra dig att tänka både kreativt och strategiskt vid rekrytering. Det finns väldigt många människor med kunskaper som du inte har råd att bortse ifrån,
Läs merInnanförskapsakademin - Att förebygga utanförskap genom sociala investeringar
Innanförskapsakademin - Att förebygga utanförskap genom sociala investeringar Film om Innanförskapsakademin Innanförskapsakademin: Utvecklingsprogram: Förebygga utanförskap. Nyanlända och arbetssökande
Läs merden röda tråden 1. Vad är den röda tråden och varför har den uppstått?
den röda tråden 1. Vad är den röda tråden och varför har den uppstått? En av HALA-projektets strålar Inom HALA-projektet fann parkgruppen samband mellan kulturhusets och samhällets utveckling i förhållande
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merVad hände efter projekten?
Vad hände efter projekten? En uppföljning av sju projekt inom landsbygd och integration 2016-06-09 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 Projekten... 3 Hur vi kan skapa långsiktigt hållbara projekt inom landsbygd
Läs merProjektredovisning för Projektet Matturism i Uppland Journalnummer: Bondens Mat i Uppland, org nr
Projektredovisning för Projektet Matturism i Uppland Journalnummer: 2011-6042 Bondens Mat i Uppland, org nr 769621-4233 Kontaktperson: Claudia Dillmann Tel.070-231 39 92 Saxen 214 Sättraby 760 31 Edsbro
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merKUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen
Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,
Läs merdnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla
dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad
Läs merÖverenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merSÅ FÅR DU TILL EN BRA START
SÅ FÅR DU TILL EN BRA START INFÖR START 1. FÖRBEREDELSER Du tjänar igen tiden sen VID INTRODUKTIONEN 2. PRAKTIKALITETER Var tydlig, övertydlig! Fem tips från arbetsgivare till arbetsgivare inför nyanställning
Läs merSÄNDNINGSMATERIAL FÖR V-34. Vecka 34 201208 25/26. RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU
1 SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V-34 Vecka 34 201208 25/26 RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU Skolgatan 18 753 16 UPPSALA Telefon: 018-69 45 80 http://www.siuppsala.se/radio
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merTillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala
Läs merUtbildningsprojektet Entré Q
Utbildningsprojektet Entré Q Målet med Entré Q: Fler utomeuropeiskt födda kvinnor utanför den ordinarie arbetsmarknaden inom Luleå och Bodens kommuner har eller är närmare (ex praktikplats, utbildning)
Läs merESF-projekt Föredrag på FINSAM
Breddad rekrytering genom Attraktivare arbetsplats ESF-projekt 2017-2019 Föredrag på FINSAM Agenda Varför genomförs projektet? Problem, lösning och förväntad effekt Deltagare i projektet Hur vi gör Nuläget
Läs merBilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund
Bilaga 1 Projektplan Platsorganisation Åhus Projektidé Projektidén är att samla ett brett spektrum av lokala krafter föreningar, företag och boende i en nybildad förening som blir ett forum för att stärka
Läs merNominering - Årets integrationssatsning Med checklista
Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning. Namn på förslaget: ECO trails LAG Doboj-Maglaj- LAG Söderslätt Journalnummer: 2011-1261
Läs merNominering - Årets Miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Sju Gårdars mjölk Journalnummer: 2008-6160 Kontaktperson, (namn,
Läs merInvandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg
Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden
Läs merFörstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar
Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Studiebesök vid Stall Hammarhagen i Sala. Projektägare: Företagarcentrum i Sala, ekonomisk förening Projektledare: Ingela Hedström Kommun:
Läs merDOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:
Läs merPraktikrapport. Arbetsplatsen. Bakgrund. Min placering. Emil Levin. emil_levin@hotmail.com
Praktikrapport Emil Levin emil_levin@hotmail.com Arbetsplatsen Miljöstrategiska enheten Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Kungsgatan 13 205 15 Malmö Bakgrund Min utbildningsbakgrund är en kandidatexamen
Läs merUTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH
UTREDNINGSBYRÅ OCH STATISTIK ÅLANDS Att leva och bo som inflyttad på Åland Syfte och metod Syftet med barometern är att ge en överblick av de inflyttades möjligheter att delta aktivt i det åländska samhällslivet
Läs merRegional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län
Regional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län - Hur kan den bedrivas, organiseras och finansieras? Arrangörer: Kommunförbundet, Länsstyrelsen, Botkyrka kommun Samhällsorientering i samverkan
Läs merEn delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg
En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar
Läs merHandlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi
2019-2020 Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi Det goda livet, idag och imorgon. På landet, i staden och mitt emellan. Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi 2019-2020 Skara
Läs merSlutrapport för projekt
Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital
Läs merSlutrapport för projekt
Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital
Läs merLokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Lokal överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018 2023 Överenskommelse Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens
Läs merSamhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer
Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens
Läs merALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:
ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla
Läs merSlutrapport, Lokal livsmedelsproduktion och utveckling av besöksnäringen Journalnr: 2009-3978
Slutrapport 1. Projekt Lokal livsmedelsproduktion och utveckling av besöksnäringen Journalnummer: 29-3978. Stödmottagare: Siljansnäs Sockenkontor Ekonomisk förening 2. Kontaktpersoner Jonny Wikström Siljansnäs
Läs merSV Gotland Strategisk plan
SV Gotland Strategisk plan 2018-2022 SVs värdegrund SVs vision Så skall vi uppfattas SV Gotland är en attraktiv samarbetspartner som har en verksamhet som berör, utvecklar och berikar människor i lokalsamhället.
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad
Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För demokrati, delaktighet och ökad inkludering i Malmö 2017-2020 Vision Malmö stad och idéburen sektor skapar i samverkan en
Läs merPolicy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Läs merÖverenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0
Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.
Läs merUtvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge
Bilaga III Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Slututvärdering Företagarringen Som en del i Ambassadörsprojektet ingår enligt projektplanen att Skapa och utveckla 1-2 företagar/verksamhetsringar
Läs merYrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt
Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan
Läs merPolitisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Läs merDOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
Läs merEget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan
BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig
Läs merNominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista
Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Naturturism i Uppsala län Journalnummer: 2009-3403 Kontaktperson,
Läs merNominering - Årets Integrationssatsning Med checklista
Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Det mångkulturella samhället Journalnummer: 2010-68
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen
Läs merService Manager for future tourism
YH Malmö stad Service Manager for future tourism Yrkeshögskoleutbildning Näringslivet söker Vi utbildar Skåne och Sverige växer som besöksdestination vilket innebär en stark efterfrågan på projektledare
Läs merPROFESSIONELLT & PERSONLIGT
PROFESSIONELLT & PERSONLIGT ETT UTBYTE FÖR ATT GAGNA, INSPIRERA & FÖRKOVRA DEN SMÅSKALIGA TURISMEN ETT SAMARBETEMELLAN LEADER MITTSKÅNE & LEADER ÅLAND INNEHÅLL PROFESSIONELLT & PERSONLIGT... 1 Projektidé...
Läs merEn snabbare väg till. jobb.
En snabbare väg till jobb. Samhälls- byggande. På riktigt. På TalangAkademin drivs vi av tron på att människor vill vara delaktiga. Att de allra flesta av oss vill bidra till samhället vi lever i med vår
Läs merFörord. Tack till. Uppsala 2011-10-27
1 Uppsala 2011-10-27 Förord Tack till Uppsala kommun kultur och fritidsnämnden för det stöd vi har fått att genomföra kartläggning av de invandrare som har kolonilotter. Vi vill rikta en ett stort tack
Läs merDenna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Läs merSlutrapport för projekt
Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital
Läs merDitt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter
Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö
Läs mer