Slutrapport projekt Företagsdrivna innovationer främjar export, FIFE.

Transkript

1 Slutrapport projekt Företagsdrivna innovationer främjar export, FIFE. Luleå tekniska universitet Umeå universitet Sveriges lantbruksuniversitet Länsstyrelsen Västerbotten Vindelns kommun Bräcke kommun Malå kommun Örnsköldsviks kommun Hudiksvalls kommun Lena Jonsson Skogstekniska klustret

2 Slutrapport projekt Fo retagsdrivna innovationer fra mjar export, FIFE. Sammanfattning Syftet med projektet har varit att på sikt öka världsmarknadsandelarna för svensk skogsskötsel och skogsteknik. Det övergripande målet med projektet har varit att skapa ett antal nya internationella marknader samt att ta fram ett antal nya innovationer, produkter ute på marknaden. Arbetsmetoden i projektet har varit att skapa förutsättningar för att kunna nå de övergripande målen. Arbetet har bedrivits inom följande verksamhetsområden: internationalisering, säkra och stärka innovationsprocessen i medlemsföretagen, ökad samverkan med universitet/kluster/samhälle/företag, jämställd skogssektor och miljö. Utöver det har informationsinsatser i form av webb, föredrag och interna nyhetsbrev gjorts. Internationaliseringsarbetet som bland annat har bestått av fem resor till andra länder har resulterat i att Skogstekniska klustret har blivit mer känt internationellt, etablerat ett större internationellt nätverk och fått en ökad kännedom om ett antal marknader. Ett konkret samarbete med Japan har påbörjats och klustret är också på väg att börja samarbeta med Brasilien. Projektet har medfört att medlemsföretagen ser klustret som en möjlighet att tillsammans nå ut med kortvirkesmetoden i ännu ej mekaniserade länder, vilket i förlängningen leder till etablering på nya marknader. I projektet har också svenskt skogsbruk och skogsteknik uppmärksammats på nationellt nivå som en viktig kompetens att paketera och exportera. Projektet visar också att det finns ett intresse för detta i omvärlden. Hur detta ska paketeras och göras rent konkret återstår ännu att utveckla men Skogstekniska klustret fortsätter gärna att medverka i den processen. I projektet har studentprojekt i interaktionsdesign och tjänstedesign genomförts vilket resulterat i ett utvecklat samarbete med Umeå universitet och SLU som betyder mycket för företagens innovationsprocess och kompetensförsörjning. Samverkan med akademin ger kreativa idéer, studentarbete inom temaområden som är värdefulla för företagen, synergieffekter, stimulerade företag och en gemensam plattform för fortsatt forskning och utveckling. Projektet FIFE har också resulterat i en förbättrad struktur i klustrets innovationsprocess och att skogsbolagen kraftsamlat i ett innovationsprogram vilket skapar bra förutsättningar för att konkret utveckla nya innovationer och produkter. Sammantaget medverkar resultaten till att det på sikt blir fler nya produkter på marknaden. Projektet har bidragit till att medlemsföretag arbetat konkret med jämställdhet i sina företag och medverkat till att bilden av skogssektorn har börjat förändras genom anordnande av Skogskollo för unga tjejer och att jämställdhetsfrågan lyfts upp på seminarier, i debatter m.m. En attitydförändring i jämställdhetsfrågan kan skönjas. De projekt som genomförts tillsammans med Designhögskolan har haft förarmiljö, skonsamhet mot marken och skogens produktion av ekosystemtjänster som viktiga inslag och i projektet har också kunskapshöjande seminarier anordnats inom miljöområdet. 1

3 Tack vare projektet har klustrets stärkts och blivit mindre sårbart då det medfört en förbättrad innovationsprocess, fördjupad samverkan med akademin och att klustret kunna anställa fler personer med kompletterande kompetens, däribland en nyckelkompetens inom robotik. Skogstekniska klustret kommer att fortsätta att arbeta långsiktigt med att utveckla samverkan med universiteten i regionen och verka för att ett världsledande FoU-centrum inom området autonoma skogliga maskiner etableras i regionen. Kort sammanfattning Det övergripande målet med projektet har varit att skapa nya internationella marknader samt att ta fram nya innovationer, produkter ute på marknaden. Arbetsmetoden i projektet har varit att skapa förutsättningar för att kunna nå de övergripande målen. I projektet har klustret arbetat med internationalisering, säkra och stärka innovationsprocessen i medlemsföretagen, ökad samverkan, jämställd skogssektor och miljöfrågor. Internationaliseringsarbetet har resulterat i att Skogstekniska klustret har blivit mer känt internationellt, etablerat ett större internationellt nätverk och fått en ökad kännedom om ett antal marknader. Svenskt skogsbruk och skogsteknik har också uppmärksammats på nationellt nivå som en viktig kompetens att paketera och exportera gemensamt. Tack vare projektet har klustrets stärkts och blivit mindre sårbart då det medfört en förbättrad struktur för innovationsprocessen, fördjupad samverkan med akademin och att klustret kunna anställa fler personer med kompletterande kompetens, däribland en nyckelkompetens inom robotik. 2

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Kort sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 Syfte och mål... 4 Organisation... 4 Arbetssätt och aktiviteter... 4 Resultat och effekter... 6 Eventuella kopplingar till andra projekt... 7 Diskussion... 8 Slutsatser

5 Syfte och mål Syftet med projektet har varit att på sikt öka världsmarknadsandelarna för svensk skogsskötsel och skogsteknik. Det övergripande målet med projektet har varit att skapa ett antal nya internationella marknader samt att ta fram ett antal nya innovationer, produkter ute på marknaden. Dessutom ska medlemsföretagen ha ökat sin innovationsförmåga ytterligare. Fler effektmål har varit: Skapa en systemleverantör av den svenska skogsbruksmodellen och svensk skogsteknik. Öka export av kortvirkesmetoden. Öka samverkan med andra kluster. Säkra innovationsprocesser i företagen. Dokumentera en metodik för samverkan mellan klusterföretag och forskning. Bidra till en mer jämställd skogssektor. Skapa bättre kunskap kring hållbarhet när det gäller skogsmaskiner och skogsteknik. Bidra till bättre arbetsmiljö för skogmaskinförare. Organisation I projektet har i huvudsak VD Maria Hedblom (25-50%, varierande under projekttiden), projektledare Lena Jonsson (40%) och assistent Weronica Mattsson (25-50%, varierande under projekttiden) arbetat. Skogstekniska klustrets styrelse har utgjort styrgrupp för projektet. Externa experter inom olika områden som exempelvis jämställdhet och design har köpts in till projektet. Bokföring, ekonomisk redovisning, webb och trycksaker är andra tjänster som kontinuerligt har köpts in under projektets drift. Projektet startade och avslutades Arbetssätt och aktiviteter Arbetsmetoden i projektet har varit att skapa förutsättningar för att kunna nå de övergripande målen d v s hitta nya marknader och utveckla nya produkter. Arbetet har delats in i följande verksamhetsområden: internationalisering, säkra och stärka innovationsprocessen i företagen, ökad samverkan med universitet/kluster/samhälle/företag, jämställd skogssektor och miljö. Utöver det har informationsinsatser i form av webb, föredrag och interna nyhetsbrev gjorts. Arbetet med internationaliseringen har bestått i att förankra idén hos myndigheter och företrädare för svenskt skogsbruk om att vi i Sverige har en unik kompetens vad gäller skogsskötsel och skogsteknik som vi borde marknadsföra gemensamt under varumärket SymbioForest och sustainability. I arbetet har klustret tagit hjälp av Lars Laestadius som i vanliga fall arbetar vid World Resources Institute i Washington, USA. I projektet har fem internationella resor gjorts (två till Japan, en till Frankrike, en till Canada och en till Brasilien). Syftet med resorna till Japan och Brasilien har varit att visa på den kompetens som finns i Sverige vad gäller skogsteknik och skogsbruk och etablera kontakter för vidare samverkan. Resorna har gjorts tillsammans med andra aktörer som exempelvis Tillväxtverket, näringsdepartment, forskare, företag och företrädare för regionen. Resorna till Frankrike och Canada har gjorts till större konferenser som handlat om forskning och utveckling för framtidens skogsteknik. Klustret har i de här sammanhangen varit inbjudet för att delge 4

6 erfarenheter av hur klustrets företag samverkar med varandra och med universitet. Resorna till konferenserna har gjorts tillsammans med forskare. De har också kommit internationella besökare till klustret bl.a. från Japan, Canada och Sydkorea och kontaktförfrågningar via e-brev och telefon som tagits om hand inom ramen för projektet och SymbioForest tanken. I arbetet med att säkra innovationsprocessen hos medlemsföretagen har företagsbesök gjorts tillsammans med en forskare från SLU för att fånga upp idéer, hjälpa till att formulera frågeställningar och föra dessa vidare för att hitta kompetens och finansiering för förverkligandet av idéerna. I projektet har vi funderat över och arbetat en hel del med strukturen och tekniken för hur vi dokumenterar och för vidare idéerna, bland annat har vi testat att införa en digital plattform för idéutveckling och innovation i arbetet. Samverkan mellan akademi, samhälle och företag är central för att företagen ska kunna hålla igång innovationsprocessen och uppfinna morgondagens skogsmaskin. I de här processerna är input viktig från forskare och studenter varför klustret i projektet har varit samarbetspartner i två kurser och ett examensarbete vid Designhögskolan, Umeå universitet. Att formulera frågeställningar, hitta personer att intervjua och ge feedback till studenterna har varit en stor del av projektet under 2014 och Andra samverkansaktiviteter har varit arrangemang av workshops och seminarier tillsammans med akademin. Här kan främst Skogens dag, ett årligt återkommande event under Västerbottensveckorna på Grand Hôtel i Stockholm nämnas. Klustret har samverkat i olika frågor med andra kluster och aktörer, exempelvis Processum, Process IT, Tunga Fordon, BioFuel Region, skogsbolag, SkogForsk m.fl. Kontinuerligt samarbete har skett i den s.k. Klusteralliansen och styrgruppen för Skogsriket Västerbotten kring bland annat kompetens- och jämställdhetsfrågor. Det finns ett intresse för klustrets arbetssätt i omvärlden och klustret har vid flera tillfällen medverkat vid bildandet av nya kluster, exempelvis Hydraulikklustret och HTC klustret, genom att delge sina erfarenheter och inspirera. Klustret har jobbat mycket aktivt med jämställdhet i projektet. Detta har gjorts genom att några av medlemsföretagen haft möjlighet att få stöd några timmar av konsult med jämställdhetsarbetet i sitt företag. Utöver det har kunskap om jämställdhet förmedlats till företagen vid seminarier både interna och på Skogens Dag där jämställdhet varit på agendan vid ett flertal tillfällen. Projektmedarbetarna har deltagit och hållit föredrag som jämställdhet vid konferenser, paneler och debatter. Klustret har också genomfört Skogskollo för tjejer i både Västerbotten och Västernorrland, ett läger som syftar till att väcka intresse för skogen hos unga tjejer och göra skogssektorn mer jämställd. Kollona har genomförts i bred samverkan med Skogen i skolan i Västerbottens och Västernorrlands län, Länsstyrelsen Västerbotten och Norra Skogsägarna. Miljö har varit ett centralt inslag i de projekt som genomförts med studenterna på Designhögskolan. Interaktionsprojektet handlade om utformningen av förarmiljön i delautonoma maskiner och i Service Design projektet så var uppgiften att fundera ut nya tjänster i värdekedjorna skog-industri mot bakgrund av att skogen är en viktig leverantör av ekosystemtjänster. I projektet har också föredrag på temat hyggesfritt skogsbruk, nya vattenkartor och nya material för lättare skogsmaskiner genomförts i syfte att öka kunskapen i viktiga miljöfrågor. 5

7 Resultat och effekter Internationaliseringsarbetet har resulterat i att Skogstekniska klustret har blivit mer känt internationellt, etablerat ett större internationellt nätverk bland främst skogsteknikforskare och fått en ökad kännedom om ett antal marknader. Projektet har lett till att ett konkret samarbete med Japan har påbörjats och klustret är också på väg att börja samarbeta med Brasilien. I och med att klustret har berättat om och visat på hur klustret samverkar med universiteten i regionen har hela regionens skogliga kompetens lyfts upp under resorna. Erfarenheter från internationella aktiviteter visar på att klustret uppmärksammats som en bra ingång till svenska forskare och företag. Resorna och de internationella aktiviteterna i projektet har också medfört att medlemsföretagen insett hur klustret kan vara till nytta i internationella sammanhang och styrelsen har antagit en strategi att gemensamt i klustret jobba med att nå ut med kortvirkesmetoden i länder där mekanisering ännu ej tagit fart. Detta gör att klustret även efter projektet kommer att fortsätta jobba med internationella frågor och marknader, vilket i förlängningen kommer att leda till nya marknader för kortvirkesmetoden. SymbioForest har förankrats hos myndigheter och i Skogssverige vilket bidrog till att Business Sweden fick ett uppdrag att göra en förstudie om en kommunikations- och marknadsföringsplattform för skogsindustriella näringar. Resultatet av förstudien har vi inte sett ännu, men Skogstekniska klustret har starkt bidragit till att skapa en nationell plattform, en ramberättelse, som kan användas i internationella sammanhang för att sälja in den svenska skogen, skogsbaserade produkter och relaterade lösningar. Maria kommer också att delta i arbetsgruppen för de internationella skogsfrågorna i det nationella skogsprogrammet. Projektet har resulterat i förbättrad struktur, arbetsgång och dokumentation vid de företagsbesök som ligger till grund för framtagandet av nya innovationer. Detta säkrar processen och underlättar vidare idéhantering samt korskopplingar. Resultatet medverkar till att det på längre sikt blir fler nya produkter på marknaden. Någon dokumentation av metodiken för samverkan mellan klusterföretag och forskning har inte gjorts i projektet, däremot kan vi beskriva vår innovationsprocess som är väl förankrad hos såväl företag som forskare. Projektet har resulterat i ett utvecklat samarbete med främst Umeå Designhögskola vid Umeå universitet och SLU som betytt mycket för företagens innovationsprocess och kompetensförsörjning. Samverkan med akademin ger kreativa idéer, studentarbete inom temaområden som är värdefulla för företagen, synergieffekter, stimulerade företag och innovationer. Det har varit särskilt tydligt i interaktionsprojektet Människa maskin i delautonoma maskiner. I studenternas arbete visualiseras på ett tydligt sätt hur ny teknik kan implementeras i skogsbruket. Detta skapar samsyn och en plattform för fortsatt utvecklingsarbete i det här fallet tillsammans med skogsbolagen. På längre sikt bidrar det här också till att förbättra miljön för maskinförarna. Arbetet med den fortsatta finansieringen som har gjorts i projektet har lett till att Skogstekniska klustret har fått skogsbolagen att kraftsamla och satsa privata medel (totalt nästan 10 miljoner under 5 år) i programmet Skogens nya innovationer vilket skapar bra förutsättningar för att medlemsföretagen konkret ska kunna utveckla innovationer och produkter. Projektet har också bidragit till att en forskare med nyckelkompetens inom robotik har kunnat knytas till klustret. Han är disputerad vid Umeå universitet och idag är han anställd 50 % vid 6

8 klustret och 50 % vid SLU. Han jobbar både med forskning och praktiskt utvecklingsarbete av autonoma maskiner i samverkan med klustrets företag. Jämställdhetarbetet i projektet har resulterat i att två av klusterföretagen börjat arbeta och ett företag har fortsatt arbeta konkret med åtgärder för ökad jämställdhet i det egna företaget. Klustrets medlemsföretag har dock kommit väldigt olika långt i arbetet med att konkret implementera jämställdhet i de egna företagen, men ett tydligt resultat at av det kontinuerliga jämställdhetarbete som gjorts i projektet är attitydförändringen. Numera lyfter de företag som jobbar med jämställdhet stolt upp det och frågan diskuteras på ett annat mer positivt sätt i klustrets styrelse. Samma förändring kan vi skönja i skogssektorn som helhet och till detta har klustrets arbete med Skogskollo och engagemang i jämställdhetsfrågan starkt bidragit. Företagen har ökat sin kompetens inom miljöfrågor via de seminarier som anordnats i projektet. De projekt som genomförts tillsammans med Designhögskolan har haft förarmiljö, skonsamhet mot marken och skogens produktion av ekosystemtjänster som viktiga inslag vilket kommer att leda att morgondagens skogsmaskiner blir mer miljövänliga. Eventuella kopplingar till andra projekt Jämställdhetsarbetet i företagen som påbörjats tillsammans med jämställdhetskonsult i FIFEprojektet har kunnat fortsätta och utvecklas i projekt Macho och modern delfinansierat av VINNOVA, ägt av Luleå tekniska universitet (Ltu) och ser ut att delvis fortsätta i projekt Inkluderande tillväxt i skogssektorn genom innovativ samverkan som också Ltu är projektägare till (EU:s Strukturfonder). Genomförandet av Skogskollo blev en succé och konceptet sprider sig. Utveckling av Skogskollokonceptet har gjorts och kommer att göras i projekt Skogskollo 2014 (delfinansierat av Länsstyrelsen Västerbotten) och Skogskollo för tjejer (delfinansieras bland annat av Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland och KSLA). Klustret deltar i ett EU fp 7 projekt INFRES som syftar till att hitta nya lösningar för bioenergiförsörjningen i EU. I projektet har samarbete kring maskindemonstrationer m.m. utvidgat klustrets nätverk (Biofuel Region, Processum m. fl.) vilket har kunnat nyttiggöras bland annat i de internationella aktiviteterna i FIFE projektet. En del av det arbete som bedrivits tillsammans med de andra klustren i Klusteralliansen har arrangerats inom projekt Samverkan främjar ny teknik inom de traditionella näringarna som ägs av IGIS. 7

9 Diskussion Genomförandet av projektet har bidragit till lärdomar som vi har försökt att ta fasta på i den fortsatta utvecklingen av Skogstekniska klustrets verksamhet. I projektet har vi provat att införa en digital plattform för idéhantering. Syftet med detta var att kunna lägga in de idéer som kommer upp vid företagsbesöken så att de inte glöms bort och för att möjliggöra korskopplingar mellan företag/företag och forskning/företag. Efter att ha försökt ett tag insåg vi att det krävs väldigt mycket resurser i form av tid och pengar att introducera en digital plattform för att få med alla på tåget och komma igång med användandet av plattformen. Resurser som klustret inte har. Klustrets modell för idéhantering, som resultatmässigt fungerar mycket bra, är arbetskrävande och innefattar företagsbesök med personliga möten. De här mötena kan inte ersättas av ett digitalt forum. I och med det innebär plattformen ett merarbete. Lösningen blev i stället att vi strukturerade upp mötena och dokumentationen av dem på ett lite nytt sätt, innefattande bland annat en övergripande tabell över de idéer som tagits fram vilken vi använder för vidarutvecklingen och korskoppling. Projektet har haft många finansiärer och innefattat ett stort geografiskt område. Hanteringen av alla medfinansiärer och framförallt etablering av väl fungerande kontaktnät i alla regionerna tar tid. Den tiden har inte riktigit funnits varför projektledningen kan konstatera att klustret har ett väl fungerande nätverk med ömsesidigt utbyte i Västerbottensregionen och i viss mån Västernorrland, men för att uppnå samma fina kontakt i de övriga regionerna skulle det ha behövts mer tid. Tillväxtverket har under projektperioden anordnat erfarenhetsutbyten mellan de kluster och regioner som fått stöd och dessutom har projektledaren gått en klusterledarutbildning anordnad av Reglab. Båda dessa aktiviteter har värdefulla för ökad kunskap, erfarenhetsutbyte och nätverkande med andra kluster. Ett konkret resultat är exempelvis det besök som Skogstekniska klustret gjorde i Hudiksvall för att inspirera Hydraulikklustret som då var under bildande. Ytterligare resultat i projektet är att klustrets årliga seminarium på Grand Hôtel under projekttiden har utvecklats till att bli Skogens dag,som genomförs i samverkan med Länsstyrelsen Västerbotten, Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Skogens dag kommer att fortsätta att genomföras i samverkan, men som ett eget projekt. I projektet har rapporten Klusterstudie Skogstekniska klustret som beskriver företagens utveckling år av konsultföretaget Gruvman Reije gjorts. En genomlysning av klustrets omfattning och dess påverkan på tillväxten i Sverige har också gjorts av Malin Fredriksson under Bägge rapporterna är värdefulla för att belysa Skogstekniska klustrets betydelse och utveckling. Tack vare projektet har klustret blivit mindre sårbart. Tidigare hade klustret endast en nyckelperson anställd men projektet har gjort det möjligt att knyta till sig ytterligare kompetens. Idag är det tre personer som arbetar, hel- eller deltid, för klustret. De har alla olika men viktiga och kompletterande kompetenser. 8

10 Slutsatser Projekt Företagsdrivna innovationer främjar export har resulterat i ett utvecklat samarbete med Umeå Designhögskola som betytt mycket för företagens innovationsprocess och fortsatt utveckling av nya skogstekniska innovationer tillsammans med skogsbolagen. Nära samverkan med akademin är viktig för företagens innovationsförmåga och kompetensförsörjning och vice versa. De projekt som klustret har drivit de senaste åren har samlat lett till ökad samverkan med FoU bland klustrets medlemsföretag, men företagens delaktighet i kunskapsutvecklingen inom universitet och forskningsinstitut behöver fortsätta att stärkas. Detta bör göras genom att en tydligare infrastruktur för samverkan byggs upp vilket stimulerar kunskapsöverföring mellan företag och forskningsmiljöer i bägge riktningarna. Med förbättrad innovationsförmåga bland regionens företag kan fler produkter och tjänster för en internationell marknad utvecklas, kommersialiseras eller implementeras. Skogstekniska klustret kommer att fortsätta att arbeta långsiktigt med att utveckla samverkan med universiteten i regionen och verka för att ett världsledande FoU-centrum inom området autonoma skogliga maskiner etableras i regionen. I projektet har svenskt skogsbruk och skogsteknik uppmärksammats som en viktig kompetens att exportera till andra länder. Projektet visar också att det finns ett intresse för detta i omvärlden. Hur detta ska paketeras och göras rent konkret återstår ännu att utveckla, men klart är att Skogstekniska klustret gärna hjälper till i den här processen. Jämställdhet och framtida kompetensförsörjning är viktiga frågor för medlemsförtagen. Skogskollokonceptet har bland annat visat att det går att locka unga tjejer till skogssektorn och att jobba med Skogskollo är också ett sätt att förändra bilden av branschen så att den kan attrahera fler unga att söka sig till den. Skogstekniska klustret kommer att fortsätta att engagera sig i de här frågorna och aktivt jobba med Skogskollo. 9