Slutrapport projekt Företagsdrivna innovationer främjar export, FIFE.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport projekt Företagsdrivna innovationer främjar export, FIFE."

Transkript

1 Slutrapport projekt Företagsdrivna innovationer främjar export, FIFE. Luleå tekniska universitet Umeå universitet Sveriges lantbruksuniversitet Länsstyrelsen Västerbotten Vindelns kommun Bräcke kommun Malå kommun Örnsköldsviks kommun Hudiksvalls kommun Lena Jonsson Skogstekniska klustret

2 Slutrapport projekt Fo retagsdrivna innovationer fra mjar export, FIFE. Sammanfattning Syftet med projektet har varit att på sikt öka världsmarknadsandelarna för svensk skogsskötsel och skogsteknik. Det övergripande målet med projektet har varit att skapa ett antal nya internationella marknader samt att ta fram ett antal nya innovationer, produkter ute på marknaden. Arbetsmetoden i projektet har varit att skapa förutsättningar för att kunna nå de övergripande målen. Arbetet har bedrivits inom följande verksamhetsområden: internationalisering, säkra och stärka innovationsprocessen i medlemsföretagen, ökad samverkan med universitet/kluster/samhälle/företag, jämställd skogssektor och miljö. Utöver det har informationsinsatser i form av webb, föredrag och interna nyhetsbrev gjorts. Internationaliseringsarbetet som bland annat har bestått av fem resor till andra länder har resulterat i att Skogstekniska klustret har blivit mer känt internationellt, etablerat ett större internationellt nätverk och fått en ökad kännedom om ett antal marknader. Ett konkret samarbete med Japan har påbörjats och klustret är också på väg att börja samarbeta med Brasilien. Projektet har medfört att medlemsföretagen ser klustret som en möjlighet att tillsammans nå ut med kortvirkesmetoden i ännu ej mekaniserade länder, vilket i förlängningen leder till etablering på nya marknader. I projektet har också svenskt skogsbruk och skogsteknik uppmärksammats på nationellt nivå som en viktig kompetens att paketera och exportera. Projektet visar också att det finns ett intresse för detta i omvärlden. Hur detta ska paketeras och göras rent konkret återstår ännu att utveckla men Skogstekniska klustret fortsätter gärna att medverka i den processen. I projektet har studentprojekt i interaktionsdesign och tjänstedesign genomförts vilket resulterat i ett utvecklat samarbete med Umeå universitet och SLU som betyder mycket för företagens innovationsprocess och kompetensförsörjning. Samverkan med akademin ger kreativa idéer, studentarbete inom temaområden som är värdefulla för företagen, synergieffekter, stimulerade företag och en gemensam plattform för fortsatt forskning och utveckling. Projektet FIFE har också resulterat i en förbättrad struktur i klustrets innovationsprocess och att skogsbolagen kraftsamlat i ett innovationsprogram vilket skapar bra förutsättningar för att konkret utveckla nya innovationer och produkter. Sammantaget medverkar resultaten till att det på sikt blir fler nya produkter på marknaden. Projektet har bidragit till att medlemsföretag arbetat konkret med jämställdhet i sina företag och medverkat till att bilden av skogssektorn har börjat förändras genom anordnande av Skogskollo för unga tjejer och att jämställdhetsfrågan lyfts upp på seminarier, i debatter m.m. En attitydförändring i jämställdhetsfrågan kan skönjas. De projekt som genomförts tillsammans med Designhögskolan har haft förarmiljö, skonsamhet mot marken och skogens produktion av ekosystemtjänster som viktiga inslag och i projektet har också kunskapshöjande seminarier anordnats inom miljöområdet. 1

3 Tack vare projektet har klustrets stärkts och blivit mindre sårbart då det medfört en förbättrad innovationsprocess, fördjupad samverkan med akademin och att klustret kunna anställa fler personer med kompletterande kompetens, däribland en nyckelkompetens inom robotik. Skogstekniska klustret kommer att fortsätta att arbeta långsiktigt med att utveckla samverkan med universiteten i regionen och verka för att ett världsledande FoU-centrum inom området autonoma skogliga maskiner etableras i regionen. Kort sammanfattning Det övergripande målet med projektet har varit att skapa nya internationella marknader samt att ta fram nya innovationer, produkter ute på marknaden. Arbetsmetoden i projektet har varit att skapa förutsättningar för att kunna nå de övergripande målen. I projektet har klustret arbetat med internationalisering, säkra och stärka innovationsprocessen i medlemsföretagen, ökad samverkan, jämställd skogssektor och miljöfrågor. Internationaliseringsarbetet har resulterat i att Skogstekniska klustret har blivit mer känt internationellt, etablerat ett större internationellt nätverk och fått en ökad kännedom om ett antal marknader. Svenskt skogsbruk och skogsteknik har också uppmärksammats på nationellt nivå som en viktig kompetens att paketera och exportera gemensamt. Tack vare projektet har klustrets stärkts och blivit mindre sårbart då det medfört en förbättrad struktur för innovationsprocessen, fördjupad samverkan med akademin och att klustret kunna anställa fler personer med kompletterande kompetens, däribland en nyckelkompetens inom robotik. 2

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Kort sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 Syfte och mål... 4 Organisation... 4 Arbetssätt och aktiviteter... 4 Resultat och effekter... 6 Eventuella kopplingar till andra projekt... 7 Diskussion... 8 Slutsatser

5 Syfte och mål Syftet med projektet har varit att på sikt öka världsmarknadsandelarna för svensk skogsskötsel och skogsteknik. Det övergripande målet med projektet har varit att skapa ett antal nya internationella marknader samt att ta fram ett antal nya innovationer, produkter ute på marknaden. Dessutom ska medlemsföretagen ha ökat sin innovationsförmåga ytterligare. Fler effektmål har varit: Skapa en systemleverantör av den svenska skogsbruksmodellen och svensk skogsteknik. Öka export av kortvirkesmetoden. Öka samverkan med andra kluster. Säkra innovationsprocesser i företagen. Dokumentera en metodik för samverkan mellan klusterföretag och forskning. Bidra till en mer jämställd skogssektor. Skapa bättre kunskap kring hållbarhet när det gäller skogsmaskiner och skogsteknik. Bidra till bättre arbetsmiljö för skogmaskinförare. Organisation I projektet har i huvudsak VD Maria Hedblom (25-50%, varierande under projekttiden), projektledare Lena Jonsson (40%) och assistent Weronica Mattsson (25-50%, varierande under projekttiden) arbetat. Skogstekniska klustrets styrelse har utgjort styrgrupp för projektet. Externa experter inom olika områden som exempelvis jämställdhet och design har köpts in till projektet. Bokföring, ekonomisk redovisning, webb och trycksaker är andra tjänster som kontinuerligt har köpts in under projektets drift. Projektet startade och avslutades Arbetssätt och aktiviteter Arbetsmetoden i projektet har varit att skapa förutsättningar för att kunna nå de övergripande målen d v s hitta nya marknader och utveckla nya produkter. Arbetet har delats in i följande verksamhetsområden: internationalisering, säkra och stärka innovationsprocessen i företagen, ökad samverkan med universitet/kluster/samhälle/företag, jämställd skogssektor och miljö. Utöver det har informationsinsatser i form av webb, föredrag och interna nyhetsbrev gjorts. Arbetet med internationaliseringen har bestått i att förankra idén hos myndigheter och företrädare för svenskt skogsbruk om att vi i Sverige har en unik kompetens vad gäller skogsskötsel och skogsteknik som vi borde marknadsföra gemensamt under varumärket SymbioForest och sustainability. I arbetet har klustret tagit hjälp av Lars Laestadius som i vanliga fall arbetar vid World Resources Institute i Washington, USA. I projektet har fem internationella resor gjorts (två till Japan, en till Frankrike, en till Canada och en till Brasilien). Syftet med resorna till Japan och Brasilien har varit att visa på den kompetens som finns i Sverige vad gäller skogsteknik och skogsbruk och etablera kontakter för vidare samverkan. Resorna har gjorts tillsammans med andra aktörer som exempelvis Tillväxtverket, näringsdepartment, forskare, företag och företrädare för regionen. Resorna till Frankrike och Canada har gjorts till större konferenser som handlat om forskning och utveckling för framtidens skogsteknik. Klustret har i de här sammanhangen varit inbjudet för att delge 4

6 erfarenheter av hur klustrets företag samverkar med varandra och med universitet. Resorna till konferenserna har gjorts tillsammans med forskare. De har också kommit internationella besökare till klustret bl.a. från Japan, Canada och Sydkorea och kontaktförfrågningar via e-brev och telefon som tagits om hand inom ramen för projektet och SymbioForest tanken. I arbetet med att säkra innovationsprocessen hos medlemsföretagen har företagsbesök gjorts tillsammans med en forskare från SLU för att fånga upp idéer, hjälpa till att formulera frågeställningar och föra dessa vidare för att hitta kompetens och finansiering för förverkligandet av idéerna. I projektet har vi funderat över och arbetat en hel del med strukturen och tekniken för hur vi dokumenterar och för vidare idéerna, bland annat har vi testat att införa en digital plattform för idéutveckling och innovation i arbetet. Samverkan mellan akademi, samhälle och företag är central för att företagen ska kunna hålla igång innovationsprocessen och uppfinna morgondagens skogsmaskin. I de här processerna är input viktig från forskare och studenter varför klustret i projektet har varit samarbetspartner i två kurser och ett examensarbete vid Designhögskolan, Umeå universitet. Att formulera frågeställningar, hitta personer att intervjua och ge feedback till studenterna har varit en stor del av projektet under 2014 och Andra samverkansaktiviteter har varit arrangemang av workshops och seminarier tillsammans med akademin. Här kan främst Skogens dag, ett årligt återkommande event under Västerbottensveckorna på Grand Hôtel i Stockholm nämnas. Klustret har samverkat i olika frågor med andra kluster och aktörer, exempelvis Processum, Process IT, Tunga Fordon, BioFuel Region, skogsbolag, SkogForsk m.fl. Kontinuerligt samarbete har skett i den s.k. Klusteralliansen och styrgruppen för Skogsriket Västerbotten kring bland annat kompetens- och jämställdhetsfrågor. Det finns ett intresse för klustrets arbetssätt i omvärlden och klustret har vid flera tillfällen medverkat vid bildandet av nya kluster, exempelvis Hydraulikklustret och HTC klustret, genom att delge sina erfarenheter och inspirera. Klustret har jobbat mycket aktivt med jämställdhet i projektet. Detta har gjorts genom att några av medlemsföretagen haft möjlighet att få stöd några timmar av konsult med jämställdhetsarbetet i sitt företag. Utöver det har kunskap om jämställdhet förmedlats till företagen vid seminarier både interna och på Skogens Dag där jämställdhet varit på agendan vid ett flertal tillfällen. Projektmedarbetarna har deltagit och hållit föredrag som jämställdhet vid konferenser, paneler och debatter. Klustret har också genomfört Skogskollo för tjejer i både Västerbotten och Västernorrland, ett läger som syftar till att väcka intresse för skogen hos unga tjejer och göra skogssektorn mer jämställd. Kollona har genomförts i bred samverkan med Skogen i skolan i Västerbottens och Västernorrlands län, Länsstyrelsen Västerbotten och Norra Skogsägarna. Miljö har varit ett centralt inslag i de projekt som genomförts med studenterna på Designhögskolan. Interaktionsprojektet handlade om utformningen av förarmiljön i delautonoma maskiner och i Service Design projektet så var uppgiften att fundera ut nya tjänster i värdekedjorna skog-industri mot bakgrund av att skogen är en viktig leverantör av ekosystemtjänster. I projektet har också föredrag på temat hyggesfritt skogsbruk, nya vattenkartor och nya material för lättare skogsmaskiner genomförts i syfte att öka kunskapen i viktiga miljöfrågor. 5

7 Resultat och effekter Internationaliseringsarbetet har resulterat i att Skogstekniska klustret har blivit mer känt internationellt, etablerat ett större internationellt nätverk bland främst skogsteknikforskare och fått en ökad kännedom om ett antal marknader. Projektet har lett till att ett konkret samarbete med Japan har påbörjats och klustret är också på väg att börja samarbeta med Brasilien. I och med att klustret har berättat om och visat på hur klustret samverkar med universiteten i regionen har hela regionens skogliga kompetens lyfts upp under resorna. Erfarenheter från internationella aktiviteter visar på att klustret uppmärksammats som en bra ingång till svenska forskare och företag. Resorna och de internationella aktiviteterna i projektet har också medfört att medlemsföretagen insett hur klustret kan vara till nytta i internationella sammanhang och styrelsen har antagit en strategi att gemensamt i klustret jobba med att nå ut med kortvirkesmetoden i länder där mekanisering ännu ej tagit fart. Detta gör att klustret även efter projektet kommer att fortsätta jobba med internationella frågor och marknader, vilket i förlängningen kommer att leda till nya marknader för kortvirkesmetoden. SymbioForest har förankrats hos myndigheter och i Skogssverige vilket bidrog till att Business Sweden fick ett uppdrag att göra en förstudie om en kommunikations- och marknadsföringsplattform för skogsindustriella näringar. Resultatet av förstudien har vi inte sett ännu, men Skogstekniska klustret har starkt bidragit till att skapa en nationell plattform, en ramberättelse, som kan användas i internationella sammanhang för att sälja in den svenska skogen, skogsbaserade produkter och relaterade lösningar. Maria kommer också att delta i arbetsgruppen för de internationella skogsfrågorna i det nationella skogsprogrammet. Projektet har resulterat i förbättrad struktur, arbetsgång och dokumentation vid de företagsbesök som ligger till grund för framtagandet av nya innovationer. Detta säkrar processen och underlättar vidare idéhantering samt korskopplingar. Resultatet medverkar till att det på längre sikt blir fler nya produkter på marknaden. Någon dokumentation av metodiken för samverkan mellan klusterföretag och forskning har inte gjorts i projektet, däremot kan vi beskriva vår innovationsprocess som är väl förankrad hos såväl företag som forskare. Projektet har resulterat i ett utvecklat samarbete med främst Umeå Designhögskola vid Umeå universitet och SLU som betytt mycket för företagens innovationsprocess och kompetensförsörjning. Samverkan med akademin ger kreativa idéer, studentarbete inom temaområden som är värdefulla för företagen, synergieffekter, stimulerade företag och innovationer. Det har varit särskilt tydligt i interaktionsprojektet Människa maskin i delautonoma maskiner. I studenternas arbete visualiseras på ett tydligt sätt hur ny teknik kan implementeras i skogsbruket. Detta skapar samsyn och en plattform för fortsatt utvecklingsarbete i det här fallet tillsammans med skogsbolagen. På längre sikt bidrar det här också till att förbättra miljön för maskinförarna. Arbetet med den fortsatta finansieringen som har gjorts i projektet har lett till att Skogstekniska klustret har fått skogsbolagen att kraftsamla och satsa privata medel (totalt nästan 10 miljoner under 5 år) i programmet Skogens nya innovationer vilket skapar bra förutsättningar för att medlemsföretagen konkret ska kunna utveckla innovationer och produkter. Projektet har också bidragit till att en forskare med nyckelkompetens inom robotik har kunnat knytas till klustret. Han är disputerad vid Umeå universitet och idag är han anställd 50 % vid 6

8 klustret och 50 % vid SLU. Han jobbar både med forskning och praktiskt utvecklingsarbete av autonoma maskiner i samverkan med klustrets företag. Jämställdhetarbetet i projektet har resulterat i att två av klusterföretagen börjat arbeta och ett företag har fortsatt arbeta konkret med åtgärder för ökad jämställdhet i det egna företaget. Klustrets medlemsföretag har dock kommit väldigt olika långt i arbetet med att konkret implementera jämställdhet i de egna företagen, men ett tydligt resultat at av det kontinuerliga jämställdhetarbete som gjorts i projektet är attitydförändringen. Numera lyfter de företag som jobbar med jämställdhet stolt upp det och frågan diskuteras på ett annat mer positivt sätt i klustrets styrelse. Samma förändring kan vi skönja i skogssektorn som helhet och till detta har klustrets arbete med Skogskollo och engagemang i jämställdhetsfrågan starkt bidragit. Företagen har ökat sin kompetens inom miljöfrågor via de seminarier som anordnats i projektet. De projekt som genomförts tillsammans med Designhögskolan har haft förarmiljö, skonsamhet mot marken och skogens produktion av ekosystemtjänster som viktiga inslag vilket kommer att leda att morgondagens skogsmaskiner blir mer miljövänliga. Eventuella kopplingar till andra projekt Jämställdhetsarbetet i företagen som påbörjats tillsammans med jämställdhetskonsult i FIFEprojektet har kunnat fortsätta och utvecklas i projekt Macho och modern delfinansierat av VINNOVA, ägt av Luleå tekniska universitet (Ltu) och ser ut att delvis fortsätta i projekt Inkluderande tillväxt i skogssektorn genom innovativ samverkan som också Ltu är projektägare till (EU:s Strukturfonder). Genomförandet av Skogskollo blev en succé och konceptet sprider sig. Utveckling av Skogskollokonceptet har gjorts och kommer att göras i projekt Skogskollo 2014 (delfinansierat av Länsstyrelsen Västerbotten) och Skogskollo för tjejer (delfinansieras bland annat av Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland och KSLA). Klustret deltar i ett EU fp 7 projekt INFRES som syftar till att hitta nya lösningar för bioenergiförsörjningen i EU. I projektet har samarbete kring maskindemonstrationer m.m. utvidgat klustrets nätverk (Biofuel Region, Processum m. fl.) vilket har kunnat nyttiggöras bland annat i de internationella aktiviteterna i FIFE projektet. En del av det arbete som bedrivits tillsammans med de andra klustren i Klusteralliansen har arrangerats inom projekt Samverkan främjar ny teknik inom de traditionella näringarna som ägs av IGIS. 7

9 Diskussion Genomförandet av projektet har bidragit till lärdomar som vi har försökt att ta fasta på i den fortsatta utvecklingen av Skogstekniska klustrets verksamhet. I projektet har vi provat att införa en digital plattform för idéhantering. Syftet med detta var att kunna lägga in de idéer som kommer upp vid företagsbesöken så att de inte glöms bort och för att möjliggöra korskopplingar mellan företag/företag och forskning/företag. Efter att ha försökt ett tag insåg vi att det krävs väldigt mycket resurser i form av tid och pengar att introducera en digital plattform för att få med alla på tåget och komma igång med användandet av plattformen. Resurser som klustret inte har. Klustrets modell för idéhantering, som resultatmässigt fungerar mycket bra, är arbetskrävande och innefattar företagsbesök med personliga möten. De här mötena kan inte ersättas av ett digitalt forum. I och med det innebär plattformen ett merarbete. Lösningen blev i stället att vi strukturerade upp mötena och dokumentationen av dem på ett lite nytt sätt, innefattande bland annat en övergripande tabell över de idéer som tagits fram vilken vi använder för vidarutvecklingen och korskoppling. Projektet har haft många finansiärer och innefattat ett stort geografiskt område. Hanteringen av alla medfinansiärer och framförallt etablering av väl fungerande kontaktnät i alla regionerna tar tid. Den tiden har inte riktigit funnits varför projektledningen kan konstatera att klustret har ett väl fungerande nätverk med ömsesidigt utbyte i Västerbottensregionen och i viss mån Västernorrland, men för att uppnå samma fina kontakt i de övriga regionerna skulle det ha behövts mer tid. Tillväxtverket har under projektperioden anordnat erfarenhetsutbyten mellan de kluster och regioner som fått stöd och dessutom har projektledaren gått en klusterledarutbildning anordnad av Reglab. Båda dessa aktiviteter har värdefulla för ökad kunskap, erfarenhetsutbyte och nätverkande med andra kluster. Ett konkret resultat är exempelvis det besök som Skogstekniska klustret gjorde i Hudiksvall för att inspirera Hydraulikklustret som då var under bildande. Ytterligare resultat i projektet är att klustrets årliga seminarium på Grand Hôtel under projekttiden har utvecklats till att bli Skogens dag,som genomförs i samverkan med Länsstyrelsen Västerbotten, Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Skogens dag kommer att fortsätta att genomföras i samverkan, men som ett eget projekt. I projektet har rapporten Klusterstudie Skogstekniska klustret som beskriver företagens utveckling år av konsultföretaget Gruvman Reije gjorts. En genomlysning av klustrets omfattning och dess påverkan på tillväxten i Sverige har också gjorts av Malin Fredriksson under Bägge rapporterna är värdefulla för att belysa Skogstekniska klustrets betydelse och utveckling. Tack vare projektet har klustret blivit mindre sårbart. Tidigare hade klustret endast en nyckelperson anställd men projektet har gjort det möjligt att knyta till sig ytterligare kompetens. Idag är det tre personer som arbetar, hel- eller deltid, för klustret. De har alla olika men viktiga och kompletterande kompetenser. 8

10 Slutsatser Projekt Företagsdrivna innovationer främjar export har resulterat i ett utvecklat samarbete med Umeå Designhögskola som betytt mycket för företagens innovationsprocess och fortsatt utveckling av nya skogstekniska innovationer tillsammans med skogsbolagen. Nära samverkan med akademin är viktig för företagens innovationsförmåga och kompetensförsörjning och vice versa. De projekt som klustret har drivit de senaste åren har samlat lett till ökad samverkan med FoU bland klustrets medlemsföretag, men företagens delaktighet i kunskapsutvecklingen inom universitet och forskningsinstitut behöver fortsätta att stärkas. Detta bör göras genom att en tydligare infrastruktur för samverkan byggs upp vilket stimulerar kunskapsöverföring mellan företag och forskningsmiljöer i bägge riktningarna. Med förbättrad innovationsförmåga bland regionens företag kan fler produkter och tjänster för en internationell marknad utvecklas, kommersialiseras eller implementeras. Skogstekniska klustret kommer att fortsätta att arbeta långsiktigt med att utveckla samverkan med universiteten i regionen och verka för att ett världsledande FoU-centrum inom området autonoma skogliga maskiner etableras i regionen. I projektet har svenskt skogsbruk och skogsteknik uppmärksammats som en viktig kompetens att exportera till andra länder. Projektet visar också att det finns ett intresse för detta i omvärlden. Hur detta ska paketeras och göras rent konkret återstår ännu att utveckla, men klart är att Skogstekniska klustret gärna hjälper till i den här processen. Jämställdhet och framtida kompetensförsörjning är viktiga frågor för medlemsförtagen. Skogskollokonceptet har bland annat visat att det går att locka unga tjejer till skogssektorn och att jobba med Skogskollo är också ett sätt att förändra bilden av branschen så att den kan attrahera fler unga att söka sig till den. Skogstekniska klustret kommer att fortsätta att engagera sig i de här frågorna och aktivt jobba med Skogskollo. 9

Framtidens hållbara skogsbruk med fokus på vattenmiljöer och jämställdhet

Framtidens hållbara skogsbruk med fokus på vattenmiljöer och jämställdhet Framtidens hållbara skogsbruk med fokus på vattenmiljöer och jämställdhet Konferensen är ett led i projektet Friskare Skogsvattens arbete att genomföra kompetensutvecklingsinsatser tillsammans med skogsägare

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017 1 (6) Sammanfattning av arbetsprogram för samarbete mellan VINNOVA och SKL om: STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017 Antagen av styrgruppen VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL

Läs mer

Programbeskrivning RE:Source bilaga D Kommunikationsstrategi för RE:Source Etapp

Programbeskrivning RE:Source bilaga D Kommunikationsstrategi för RE:Source Etapp Programbeskrivning RE:Source bilaga D Kommunikationsstrategi för RE:Source Etapp 1 2016-2018 1 (5) Mål för programkommunikationen Vision för RE:Source Sverige ska bli världsledande på att minimera och

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Förr startade man företag där det fanns en fors. Idag där det finns kunskapskällor Kort tillbakablick Klusterutveckling i ett regionalt

Läs mer

Skogsriket. Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket

Skogsriket. Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket Skogsriket Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket Skogsriket med värden för världen Skogsriket är regeringens plattform som skogssektorn kan ta avstamp ifrån för att lyfta och skapa ökad lönsamhet för

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013

VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN 2013 STUNS Verksamhetsplan 2013 1(6) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2013 1. STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt

Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt Bakgrund NOSP För att sätta framtiden för Norrköping Science Park måste man titta på vilka förutsättningar som finns i Norrköping och hur spelplanen ser ut.

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Vi är den kreativa mötesplatsen för idéer och innovativa företag som vill växa.

Vi är den kreativa mötesplatsen för idéer och innovativa företag som vill växa. Kapital Vi har direkta kontakter till olika finansiärer. Med våra samarbetspartners, exempelvis ALMI Företagspartner och Regionförbundet, kan du diskutera bidrag till din tjänst eller produkt. Kontor I

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Nationell besökshantering

Nationell besökshantering Nationell besökshantering Access Days Besöksprogram Anna Sjöström, Miljöstrateg anna.sjostrom@tyrens.se 070 279 30 68 Miljöteknik vad menar vi? Miljöteknik innefattar sådana produkter, system, processer

Läs mer

Klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0

Klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0 Klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0 och kommunikation som verktyg JanErik Odhe, Stål & Verkstad Anders Olsson Region Värmland Kommunikation som verktyg Tydlighet i förväntan från regionen? Hur uppkom

Läs mer

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan)

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Bakgrund Järnvägskluster i Västerås ekonomisk förening bildades 2013 för att samla företag med erfarenheter inom tåg och järnvägsindustrin.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Industriell livskraft. i Fyrbodal

Industriell livskraft. i Fyrbodal Industriell livskraft i Fyrbodal IUC Väst en partner för industriell utveckling Industriföretagen i Sverige utgör en stor del av landets tillväxt och sysselsätter idag över en halv miljon svenskar. Branschen

Läs mer

VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2010 HIGH VOLTAGE VALLEY

VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2010 HIGH VOLTAGE VALLEY VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2010 HIGH VOLTAGE VALLEY Organisation Påbörjande av framtagning av handlingsdokument för hur High Voltage Valley ska arbeta strategiskt inom områdena; Genus- och jämställdhet, kunskapsoch

Läs mer

INTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN

INTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN INTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Kommunstyrelsen Ansvarig samt giltighetstid: Mia Marklund 2017-2018 Diarienummer: KS-2016-315

Läs mer

SMÅLAND entreprenörskap & design Entreprenörskap, med fokus på i alla avseenden hållbar utveckling, där design är tillväxtkraft.

SMÅLAND entreprenörskap & design Entreprenörskap, med fokus på i alla avseenden hållbar utveckling, där design är tillväxtkraft. Sammanfattning slutrapport SMÅLAND entreprenörskap & design Entreprenörskap, med fokus på i alla avseenden hållbar utveckling, där design är tillväxtkraft. 1 Sammanfattning En förstudie genomfördes sommaren

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Yttrande på underlagsrapporter från arbetet med att ta fram Sveriges första nationella skogsprogram

Yttrande på underlagsrapporter från arbetet med att ta fram Sveriges första nationella skogsprogram 2016-11-11 1(6) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på underlagsrapporter från arbetet med att ta fram Sveriges första nationella skogsprogram Bakgrund Regeringen arbetar i bred dialog med organisationer

Läs mer

Anne Graf. Kommunikation

Anne Graf. Kommunikation Anne Graf Kommunikation Norrbottens och Västerbottens direktlänk till EU www.northsweden.eu Rådgivning Påverkan Information INTRESSEBEVAKNING PROGRAMBEVAKNING Håll koll på Bryssel Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Initiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda

Initiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda Initiativ för att stärka handeln En strategisk forskningsagenda Om Handelsrådet Handelsrådet är en kollektivavtalsstiftelse med övergripande syfte att förena parterna inom handeln i en strävan att stärka

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Fler exporterande företag,

Fler exporterande företag, Fler exporterande företag, Fler exporterande företag, tjänster tjänster och produkter och produkter inom smartainom elnätsmarta elnät En strategi från forskning till internationalisering En strategi från

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Europeiskt Territoriellt samarbete Interreg IVA Nord

Europeiskt Territoriellt samarbete Interreg IVA Nord Programmet 1. Mål 2 programmets möjligheter och dess nuläge 2. Interreg IV A Nord programmets möjligheter och dess nuläge 3. Användning av strukturfonder för finansiering av insatser inom ramen för östersjöstrategin

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Regionstyrelsens arbetsutskott

Regionstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsens arbetsutskott 171-186 Tid: 2015-11-02, kl 13:00-15:30 Plats: Regionens Hus, sal A 181 RJL2015 /1943 Internationell policy Beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Medlemmar. VÄSTSVENSKA Kemi- och Materialklustret

Medlemmar. VÄSTSVENSKA Kemi- och Materialklustret Medlemmar Vi vill. Utveckla och stärka samarbetet mellan aktörer från näringslivet, akademi/institut och det offentliga. Initiera innovations- och utvecklingsprojekt inom prioriterade områden. Styrka Klustrets

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

Genus och innovation Trender, Teori, Tillväxt

Genus och innovation Trender, Teori, Tillväxt Genus och innovation Trender, Teori, Tillväxt 15 nov 2012 Malin Lindberg, forskare vid Luleå tekniska universitet Ny politik för tillväxt & innovation Globalt (OECD) Europa (EU2020) Sverige (SNIS) Regionalt

Läs mer

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet

Läs mer

SKOGSTEKNISKA KLUSTRET Råvarubaserat kunskapsintensivt. Maria Hedblom, Vd Skogstekniska klustret

SKOGSTEKNISKA KLUSTRET Råvarubaserat kunskapsintensivt. Maria Hedblom, Vd Skogstekniska klustret SKOGSTEKNISKA KLUSTRET Råvarubaserat kunskapsintensivt Maria Hedblom, Vd Skogstekniska klustret Sveriges nettoexport 30 25 20 15 10 5 2011 Q1 0-5 -10 Skogsvaror Mineral kemi Energi Verkstad inkl bil Övriga

Läs mer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar

Läs mer

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM)

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM) ÅTERRAPPORTERING 2014-02-26 1 (5) Ekonomi och styrning Malin Svanberg Återrapportering EBP 10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM) Under 2013 har KIM-projektet (Kommunalt och

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Turismkonsumtionen. ca 300 miljarder kronor 2,7 procent av BNP ca sysselsatta ca 120 miljarder i exportvärde (ca 17 miljarder i moms)

Turismkonsumtionen. ca 300 miljarder kronor 2,7 procent av BNP ca sysselsatta ca 120 miljarder i exportvärde (ca 17 miljarder i moms) SOU 2017:95 1 Turismkonsumtionen ca 300 miljarder kronor 2,7 procent av BNP ca 170 000 sysselsatta ca 120 miljarder i exportvärde (ca 17 miljarder i moms) SOU 2017:95 2 Besöksnäringen inte en bransch utan

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation

Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation v Innovationsklimatet i Sverige Sverige hamnar ofta högt på rankingar Innovation Scoreboard Anses svaga på Kommersialisering. Har bra infrastruktur och resurser

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar

Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar Nationella klusterkonferensen 2013 Resultat och effekter. Det var temat på den femte och sista nationella klusterkonferensen i Borlänge

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Vi skapar möten som ger affärer

Vi skapar möten som ger affärer Vi skapar möten som ger affärer Vi brinner för att knyta samman företag och se affärerna gå i lås. Luleå ska vara en intressant plats för människor, etableringar och investeringar. Luleå Näringsliv bidrar

Läs mer

Anvisning till slutrapport för projektstöd

Anvisning till slutrapport för projektstöd Anvisning till slutrapport för projektstöd När du har avslutat ditt projekt ska du skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten

Läs mer

Anbudsförfrågan Extern utvärdering av strukturfondsprojekt

Anbudsförfrågan Extern utvärdering av strukturfondsprojekt Anbudsförfrågan Extern utvärdering av strukturfondsprojekt Stiftelsen Inova i Wermland är en företagsinkubator som stödjer utvecklingen av unika affärsidéer till växande aktiebolag. Inova är en del av

Läs mer

Praktiska exempel på jämställdhetsinsatser i skogsrelaterade verksamheter. skogssektorn genom innovativ samverkan

Praktiska exempel på jämställdhetsinsatser i skogsrelaterade verksamheter. skogssektorn genom innovativ samverkan Praktiska exempel på jämställdhetsinsatser i skogsrelaterade verksamheter Samlingspunkt för inkluderande tillväxt i skogssektorn genom innovativ samverkan Förord Här samlas praktiska exempel på insatser

Läs mer

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt Syfte med RegSam Att skapa förutsättningar för samverkan och hållbar tillväxt Att förstärka och fördjupa samverkansarbetet mellan akademi och företag/organisationer.

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen

Läs mer

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Köpenhamn 20120209 Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Ingår som en del i NNM II s arbete med KreaNord INNEHÅLL Bakgrund Uppdrag och mål Aktiviteter och tidsplan Förankring och nätverk Konceptutveckling

Läs mer

Produktion2030. Strategiskt innovationsprogram för hållbar produktion i Sverige Cecilia Warrol, programchef

Produktion2030. Strategiskt innovationsprogram för hållbar produktion i Sverige Cecilia Warrol, programchef Produktion2030 Strategiskt innovationsprogram för hållbar produktion i Sverige Cecilia Warrol, programchef Ett strategiskt innovationsprogram, 2013-20 Vision: 2030 är Sverige förstahandsvalet för resurseffektiv

Läs mer

Smart Built Environment

Smart Built Environment Smart Built Environment Vad är Smart Built Environment? Ett av 16 strategiska innovationsprogram för svensk konkurrenskraft Ett 12-årigt strategiskt FoI-program 100 + 100 Mkr för en startperiod till och

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten ÖK 2013

Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten ÖK 2013 GENOMFÖRANDEPLAN 2013-03-22 1 (5) Dnr 12/6955 Ekonomi och styrning Malin Svanberg Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten ÖK 2013 1. Delprojekt Välfärdsutveckling genom

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt 2014-01-18 www.lighterarena.se 1 Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer 30/1-31/3 2014 Utlysningstexten är ett utkast ej för

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Välkommen till ett nytt SNAB-år!

Välkommen till ett nytt SNAB-år! Verksamhetsplan 2015 Välkommen till ett nytt SNAB-år! Med företagens bästa i fokus kommer 2015 präglas av tillväxt och business to business. Konkret innebär det fokus på aktiviteter som skapar möjligheter

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr Leaderleder Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer

Läs mer

NORTH SWEDEN EUROPEAN OFFICE VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2008

NORTH SWEDEN EUROPEAN OFFICE VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2008 NORTH SWEDEN EUROPEAN OFFICE VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2008 Antagen av North Swedens ägarråd 19 december 2007 Innehåll Introduktion...3 1. Bakgrund...3 1.1 Historik...3 1.2 Mål...3 1.3 Organisation... 3 2.

Läs mer

Dokumentation workshop Reglab Fysisk planering 26 oktober 2016

Dokumentation workshop Reglab Fysisk planering 26 oktober 2016 Dokumentation workshop Reglab Fysisk planering 26 oktober 2016 REGLAB = Regional utveckling Lärande, analys, benchmarking Vi möts Vi lär Vi gör Medlemmarnas behov styr! Reglabs medlemmar Region Dalarna

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Tilltänkt projektnamn. Beskrivning av tidig projektidé

Tilltänkt projektnamn. Beskrivning av tidig projektidé Sida 1(6) Tilltänkt projektnamn Beskrivning av tidig projektidé Idé- och företagsfabriken Nybro Nybro Företagsgrupp Kontaktperson Carolina Thaysen Telefonnummer E-postadress 0481-175 85 carolina@nfg.se

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

BVFF Bana Väg För Framtiden

BVFF Bana Väg För Framtiden BRANSCHPROGRAM FÖR HÅLLBAR VÄG- OCH JÄRNVÄGSTEKNIK BVFF Bana Väg För Framtiden Europas ledande forsknings- och innovationsplattform 1 Branschprogram för hållbar väg och järnvägsteknik Målsättning Skapa

Läs mer

Smart affärsutveckling. Just do it!

Smart affärsutveckling. Just do it! Smart affärsutveckling Just do it! Hur kan du utveckla ditt företag och dina idéer till ett smart, lönsamt, hållbart företag? Välkommen till IUC Skånes affärsutvecklingsprojekt för kvinnor i de kulturella

Läs mer

Varför FRAMTIDS- FÖRETAG?

Varför FRAMTIDS- FÖRETAG? Varför FRAMTIDS- FÖRETAG? För företag som vill öka synlighet och profilering och attrahera jobbsökande i fastighets- och samhällbyggnadssektorn. För jobbsökande som vill kunna jämföra samma slags tjänster

Läs mer

Projektdirektiv Vision Mölndal 2022

Projektdirektiv Vision Mölndal 2022 1(10) Kommunledningskontoret HR-avdelningen Kristian Käll Projektdirektiv Vision Mölndal 2022 Inledning Bakgrund Mölndal och Västsverige kommer inom de närmaste 10 åren att befinna sig en aktiv utvecklingsfas.

Läs mer

Skogsriket Norrbotten. Piteå 2013 11 27

Skogsriket Norrbotten. Piteå 2013 11 27 Skogsriket Norrbotten Piteå 2013 11 27 från prat till resultat övriga världen ser lite annorlunda ut Råvaran skog med potential för tillväxt från prat till resultat Arbetet i styrgruppen 2013 Landshövding

Läs mer