KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET TÖLLSJÖSKOLAN Bollebygds kommun Fastställd:

2 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Töllsjöskolan tar emot elever från förskoleklass till och med år 6. De två fritidshemmen, Granen och Rönnen, är en del av skolan och ca 60 barn är inskrivna. Skolan ligger centralt placerad i Töllsjö tillsammans med Nya Slättängsgårdens förskola. Eleverna kommer från kommunens norra del och Töllsjöskolan har under läsåret haft drygt 100 elever. Många av eleverna bor i de omgivande bygderna och åker skolskjuts till och från skolan. Skolan har naturen inpå knutarna och på mycket nära avstånd ligger sjö, skog och strövområden. Töllsjöskolan har fräscha och ändamålsenliga lokaler och all verksamhet är väl samlad under ett och samma tak. Skolan är välutrustad och har förutom klassrum och grupprum en nybyggd idrottshall, en kombinerad NO-datasal, musiksal, hemkunskapssal och slöjdsalar. Kommunbibliotek ligger också i en del av skolan och är bemannat med bibliotekarie under en dag per vecka. Skolan har en fantastisk skolgård som erbjuder en mycket innehållsrik och pedagogisk utemiljö med ett stort och varierat rörelseutbud. Alla elever har en 30 minuter lång rast på förmiddagen för att kunna leka, röra på sig och vara aktiva med fysiska aktiviteter. Eleverna arbetar med att dokumentera och synliggöra sitt lärande i en portfolio. Portfolion är en viktig del också när det gäller att synliggöra målen för undervisningen och i portfolion finns också varje elevs individuella utvecklingsplan, IUP. Skolan har en inarbetad verksamhet med familjegrupper. Familjegrupperna är åldersblandade grupper från förskoleklass till år 6 och alla elever får under förskoleklassen en tillhörighet i en familjegrupp. Familjegruppen behålls under alla år på Töllsjöskolan och några gånger per termin genomförs temadagar/friluftsdagar i familjegrupper. I år 6 åker eleverna till Bollebygdskolans senareår en förmiddag i veckan och har undervisning i moderna språk. För år 2 och 3 ordnas simundervisning i Sandaredsbadet. Föräldraföreningen är mycket aktiv och engagerad med att utveckla skolmiljön och regelbundet kompletteras skolgården med lekredskap och utrustning. Nu senast med en gradäng, som är en utomhusscen i trappform, en volt med kubbhästar och en beachvolleybollplan. Skolan är engagerad i lärarutbildningen och tar emot studenter från högskolan i Borås och Göteborg. Verksamheten och undervisningen utvärderas regelbundet under läsåret. Inför ett arbetsområde tydliggörs läroplanens och kursplanens mål och arbetsområdet avslutas genom att eleverna är med och utvärderar. Denna kvalitetsredovisning omfattar förskoleklassen till och med år 6. Fritidshemmet Granen och Rönnen gör en separat kvalitetsredovisning. 1.2 Personal Till Töllsjöskolan är 15 medarbetare knutna och de täcker in de olika personalkategorierna. Lärarbehörigheten är hundraprocentig med bred och väl sammansatt kompetens och består av både yngre och äldre lärare. Flera lärare är handledare till studenter och genom detta hålls ett nära samarbete med högskolan, vilket bidrar till en kontinuerlig kompetensutveckling. Personalen knuten till fritidshemmen ansvarar också för aktiviteter under skoldagen och samverkar, stöttar och förstärker i de yngre skolåren. Lärartätheten är 7,7 lärare per 100 elever och förstärks ytterligare genom det integrerade samarbetet med fritidshemmen, där fritidspersonal bland annat ansvarar för all idrott i de yngre skolåren. En personal från fritidshemmet ansvarar för kamratstödjarträffar var fjortonde dag med kontinuerlig uppföljning av trygghet, kamratskap och trivsel. På fritidshemmen har inte all personal rätt behörighet. 2

3 1.3 Materiella resurser Skolan har byggts om och till i olika omgångar genom åren och lokalerna är rymliga, välanpassade och ändamålsenliga. Skolgården är mycket välutrustad med stor variation och lämpar sig väl för alla typer av aktiviteter. Till skolan är också en skolskog knuten. Alla klassrum är utrustade med datorer och dessutom finns en välutrustad datasal med 14 bärbara datorer och en fast installerad AV-kanon. Datortätheten är 4-5 elever per dator, vilket fungerar mycket tillfredsställande. Under detta läsår har förskoleklassen och år 1 inga egna hemvister utan delar alla lokaler med fritidshemmet Granen. År 1 använder lokaler som är avsedda för fritidshemmet, vilket medför att grannklassrummens verksamhet stör eftersom ljudisoleringen är bristfällig mellan dessa rum. Dessutom saknas möjlighet att ta sig till detta klassrum utifrån eller via kapprum. Detta gör att klasserna går genom varandras klassrum eller materialrummet. Denna lösning har inneburit pedagogiska begränsningar och innebär dessutom att allt material måste plockas bort för att sedan tas fram nästa dag då användningen av rummet ändras under dagen och nya barn i olika åldrar kommer under fritidshemstiden. Lösning är tillfällig i väntan på en om- alt tillbyggnad av skolans/förskolans lokaler. Trångboddheten har inneburit störts bekymmer i entréer och kapprum, då två kapprum har använts för tre klasser och fritidshemmet. Budgeten för läromedel är 800 kr/elev och läromedlen byts ut och förnyas regelbundet. Förskoleklassen arbetar sedan några år tillbaka med ett språktema byggt på läromedlet Trulle. Syftet är att fördjupa den språkliga medvetenheten och brygga för en god läs- och skrivutveckling. Arbetet är framgångsrikt och de flesta barn har kommit en bra bit i sin läsutveckling när de lämnar förskoleklassen och många av barnen är läskunniga när de startar år 1. För att dokumentera och följa elevernas utveckling i läsning använder vi oss av materialet God läsutveckling. God läsutveckling får växa in i skolan med start hos detta läsårs förskoleklass. Sedan några år tillbaka arbetar alla elever med sin skoldagbok i syfte att vara delaktig i målen och ta ett allt större ansvar för sina studier. Genom skoldagboken tränas eleverna att reflektera över sitt lärande och skoldagboken är en del i informationen mellan hem och skola. 1.4 Ekonomiska resurser Skolans budget är uppbyggd utifrån den elevpengsmodell som tillämpas i kommunen. Elevpengsmodellen ska täcka skolans kostnader för pedagogisk personal, dvs förskollärare, fritidspedagoger och lärare. Elevpengen ska också täcka kostnader för läromedel och fortbildning. Kostnaderna för lokaler, skollunch, städning mm ligger utanför skolans interna budget och tilldelas utifrån annan styrning. Elevpengsmodellen innebär att skolan tilldelas sin budget utifrån följande fördelning: förskoleklass kr/barn år kr/elev år kr/elev år kr/elev fritidshem kr/barn Utöver detta har Töllsjöskolan ett årligt glesbygdsbidrag om kr. I enhetens budget ingår också budget för skolsköterska och specialpedagog. Detta ger skolan en budget för skol- och fritidshemsverksamhet på kr. Nästan 97 % av budgeten går till personalkostnader. 1.5 Ledarskap och personalens yrkesutveckling Under året har alla lärare deltagit i kompetensutveckling kring de nationella kursplanernas mål i de naturorienterande ämnena. Med utgångspunkt i målen har ett huvudsakligt innehåll arbetats fram för de olika skolåren. Arbetet har fördjupats genom att arbetslagen tillsammans har tolkat målen i syfte att arbeta fram bedömningsunderlag för de ämnena. Kompetensutvecklingen har organiserats som studiecirkel vid en konferens per månad. 3

4 En kommuncentral projektgrupp med en lärare och rektor från Töllsjöskolan har tillsammans med övriga skolor arbetat vidare med att utveckla likabehandlingsplanen. I syfte att få en djupare förståelse för vad likabehandling innebär fick hela personalgruppen en heldags kompetensutveckling med tillhörande rollspel. Dagen avslutades med diskussion kring ett antal fallbeskrivningar kopplade till de olika diskrimineringsgrunderna som likabehandlingslagen omfattar. Två lärare har under året varit iväg på en tvådagars rikskonferens i teknik, där de har fått inspiration till att utveckla skolans arbete i ämnet teknik. En lärare har under läsåret genomgått en processledarutbildning genom Myndigheten för skolutveckling. Myndighetens syfte med processledarutbildningen har varit att skapa en djupare förståelse för uppdraget samt delge verktyg för hur man kan leda utvecklingsarbetet med mål och bedömning framåt på den enskilda skolan. Delar av personalgruppen har under två perioder genomgått en datautbildning för att vidareutveckla sina kunskaper. Syftet har varit att det ska finnas goda baskunskaper i hela personalgruppen. Under året har flertalet av personalen gått på flera föreläsningskvällar i tema barn/elever med speciella behov. Personalen har vid dessa föreläsningar fått förslag på pedagogiska strategier för att bemöta elevernas svårigheter på ett framgångsrikt sätt och få en god förståelse för elever i behov av särskilt stöd. Några ur personalgruppen har utbildats i att leda Friskis och Svettis motionsprogram för barn Röris. Personalen har utöver ovanstående också genomgått kompetensutveckling med utgångspunkt från individuella behov och intressen. Rektor har deltagit i heldagsutbildningar tillsammans med övriga chefer i kommunen under olika teman; situationsanpassat ledarskap, att verka i en politiskt styrd organisation samt konflikthantering. 2. Viktiga händelser under året En mycket viktig händelse under året har varit att skolan har haft inspektion av skolverket under våren. Inspektionen innebar granskning av alla dokument, intervjuer av föräldra- och elevrepresentanter samt all personal. Dessutom besöktes lektioner under en heldag av inspektörerna. I den muntliga återkopplingen efter inspektionen framkom att Töllsjöskolan har en mycket god utbildningskvalitet. Under september kommer inspektionsrapporten. Under året har vi utvecklat arbetet med likabehandlingsplanen. Vi har arbetat mycket med att göra planen levande för eleverna genom samtal och temaarbete i våra familjegrupper. Vi har upprättat en handlingsplan för uppföljning av elevernas läs- och skrivutveckling under de tidigare åren. Alla elever i år 2 har under november månad genomgått en screening av läs- och skrivförmågan. Alla elever ska uppnå en grundläggande nivå och de elever som ligger under denna nivå har ingått i en intensivträning i läsning in under vårterminen. Detta har skett i samarbete med hemmet. När det gäller kartläggningen av elevernas läsförmåga har vi tidigare använt oss av LUS (läsutvecklingsschema). Från och med detta läsår ersätter vi det med God läsutveckling med start i förskoleklassen. Under läsåret har vi tolkat de nationella kursplanemålen i de naturorienterande ämnena. Syftet har varit att få en gemensam tolkning av målen som ska leda fram till ett bedömningsunderlag. För fjärde året har Töllsjöskolan deltagit i Brobygget, som innebär att eleverna vid kommunens olika skolor har träffats och deltagit i gemensamma aktiviteter. Syftet har varit att göra eleverna trygga och att de ska lära känna varandra inför år 7 på Bollebygdskolan. Eleverna vid Töllsjöskolan har från och med år 3 deltagit i olika aktiviteter riktade till olika årskurser, såsom turneringar, aktivitetsdag och lägerverksamhet. I år låg träffen för år 4 i Töllsjö, där eleverna i år 4 fick vara med och planera upp dagen, leda gruppaktiviteter och vara värdar för kommunens alla 4:or. I syfte att främja trygghet och trivsel och förebygga trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling arbetar Töllsjöskolan med kamratstödjare. Kamratstödjarna, som utses på våren i år 2, 4

5 arbetar vidare som kamratstödjare under sina år vid Töllsjöskolan. Varje klass har två kamratstödjare och uppdraget och stödet utvecklas kontinuerligt. Kamratstödjarna träffas var fjortonde dag tillsammans med en ansvarig från skolans likabehandlingsgrupp. Stödfunktioner har utvecklats och vid varje kamratstödjarmöte skrivs minnesanteckningar. Elevrådet med representanter från år 1 6 träffas en gång per månad. De frågor som avhandlas och beslutas på elevrådet lyfts först till diskussion på klassråden. Elevrådet har arbetat med frågor rörande regler, ansvar, raster, skolmat, säkerhetsfrågor för skolskjutsar och frågor rörande inköp för att göra skolvardagen anpassad till elevernas behov. Vid den årliga arbetslördagen som anordnas av föräldraföreningen har skolgården ytterligare utrustats med kubbhästar, gradäng i sten, skyddsnät vid bandyplanen, upprustad skolskog och de har påbörjat arbetet med en beachvolleyplan. 3. Arbetet i verksamheten 3.1 TRIVSEL OCH TRYGGHET Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att alla barn/elever trivs och upplever trygghet. Uppdrag till förvaltningen: - I skolans lokala arbetsplan skall det särskilt anges hur skolan avser att arbeta med förebyggande antimobbningsarbete, och den skall innehålla en plan för hur man hanterar olika mobbningssituationer. - Förvaltningen skall kontinuerligt följa upp barnens/elevernas fysiska och psykosociala arbetsmiljö samt vidta nödvändiga åtgärder Insatser Fasta platser har tillämpats i matsalen för alla klasser. Mattiderna har blivit något längre så att matsalen är tom innan andra sittningen kommer. Vi har daglig uppföljning genom vuxennärvaro där de vuxna fördelar sig vid de olika elevborden. Schemalagda bussvärdar vid skoldagens slut för samtliga skolskjutsturer. En vuxen följer barnen ut till busshållplatsen och väntar tills bussarna har åkt. Samlingsplatsen där eleverna väntar på bussarna har utrustats med säkerhetsräcken. Detta har medfört att det blivit en trafiksäkrare miljö att vistas i men också en tryggare miljö med en mer begränsad yta att vistas på. Nu är det tydligt var bussarna stannar och det är givet vilken buss som stannar vart. I möjligaste mån har klassläraren startat skoldagen tillsammans med sin klass i syfte att öka tryggheten och lugnet. Utökad morgonomsorg innan skoldagens början alla dagar i veckan mellan kl Under vissa raster har omsorgen utökats med fler rastvärdar. Likabehandlingsplanen har använts aktivt både i förebyggande syfte och vid uppkomna situationer. Alla barn från 1-12 år finns synliggjorda med kort och namn i vår långa korridor. Barnen som går på fritidshemmen finns också synliga i detta sammanhang, då Rönnen och Granen har tavlor som visar vilka barn som går där. Avsikten är att stärka vikänsla och tillhörighet på Töllsjöskolan och Nya Slättängsgårdens förskola. Elevrådet arbetar för att stödja trygghet och trivsel och reviderar regelbundet trivselreglerna. På skolan finns kamratstödjare, två elever från varje klass från år 3-6. Dessa träffas regelbundet varannan vecka på kamratstödjarmöten, som leds av personal från likabehandlingsgruppen. Under vårterminen inskolas nya kamratstödjare från år 2. Skolan arbetar med kamratgrupper i år 4 där kurator och klasslärare samarbetar. 5

6 Förskoleklass och grundskola har reviderat enkäten som används vid kartläggningen av klimatet i klasserna. Kartläggning görs regelbundet och utifrån den genomförs pedagogiska förbättringar. Kompissamtal genomförs regelbundet i förskoleklass - år 3. Temadagar i familjegrupper genomförs några gånger om året exempelvis kamratdag. Brobygget har genomförts i avsikt att stärka samhörighet, trygghet och gemenskap mellan kommunens skolor och underlätta övergången mellan år 6 och 7. Det pedagogiska värdet av en god rastomsorg diskuteras och rastvärdarna är synliggjorda med gula västar. Rastvärdarna ser till att alla barn är med i rastaktiviteter, lyssnar på barnens upplevelser och stöttar vid konfliktlösning. I syfte att göra övergången mellan förskola och förskoleklass trygg så arbetar vi med fadderverksamhet. Under våren kommer de blivande förskoleklassbarnen på inskolning. I år har inskolningen utökats då det funnits behov av att ytterligare bekanta sig med miljön. År 3 har deltagit tillsammans med år 4-6 i elevens val under vårterminen. Detta i syfte att skapa en mjuk övergång mellan år 3 och 4. I år 4-6 har ett idrottstillfälle per vecka har varit uppdelat i pojk- resp flickgrupp under höstterminen Resultat Årets nytillkomna insatser har fallit mycket väl ut. I matsalen är det nu mycket lugnare och vi ser att eleverna är tryggare då de har bestämda matplatser. För de elever som kommer tidigt på morgonen har det blivit lugnare och tryggare. Bussomsorgen har medfört färre konflikter. Det idrottstillfället i veckan som var uppdelat i pojk- och flickgrupp visade stora fördelar för flickorna medan det inte föll lika väl ut i pojkgruppen. Detta ledde till att vi under vårterminen gick tillbaka till blandade grupper. Elevenkäten som genomfördes i år 2 och 5 samt föräldraenkäten i förskoleklass visar att: F-klass År 2 År 5 Hur trivs du i skolan? 100% 100% 85% Känner du dig trygg i 100% * 100% 92% skolan? Finns det någon vuxen i 100% 69% 85% skolan som du kan prata med om du behöver hjälp med något? Har du några kompisar 100% 100% 100% att vara tillsammans med i skolan? * vid elevintervju inför utvecklingssamtal Har svarat bra eller mycket bra, alltid eller nästan alltid Grund för bedömning Elevenkät/föräldraenkät Kartläggning av klassklimat Elevutvärderingar/föräldrautvärdering Elevreflektioner/personalreflektioner Kontinuerliga uppföljningar Iakttagelser Samtal/utvecklingssamtal 6

7 3.1.4 Analys Enkäten kan ge ett missvisande resultat då det är knappt hälften av föräldrarna som har svarat. Vi anser också att enkäterna genomförs för tidigt på läsåret då framför allt förskoleklasseleverna inte har hunnit bekanta sig med skolmiljön. Det var tidigare under läsåret ett bekymmer för oss att flera elever kom tidigt med skolskjutsen till skolan. Undersökningar visade på att det var där utsatthet och otrygghet kunde förekomma. När vi strax innan påsklovet beslutade att tidigarelägga morgonomsorgen såg vi snabbt resultat. Att en personal, iförd gul väst, gick runt på skolan och höll uppsikt plus att eleverna fick möjlighet att vistas i fler utrymmen har lett till en lugnare start på dagen fri från konflikter. I matsalen ser vi elever gå med säker blick till sin matplats. De vet var de ska sitta och vilka kamrater som kommer att sitta bredvid. Det skapar trygghet och eleverna kan äta i lugn och ro, vilket är viktigt för att de ska orka med sin skoldag. I början av läsåret blev det en del spring på busshållplatsen, då eleverna inte visste vilken buss som skulle komma först. Eleverna ställde upp på led utifrån vilken buss de skulle åka med och var de trodde att den skulle stanna. Vid vissa tillfällen stämde det inte och eleverna rusade för att bilda nya köer som skulle stämma med var bussarna stannade. I detta kaos hittade vi en lösning som har fungerat mycket tillfredsställande Måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms som god till mycket god Åtgärder för bättre måluppfyllelse Under kommande läsår har vi för avsikt att arbeta gränsöverskridande i personalgruppen i syfte att övergången mellan år 3 och 4 ska kännas tryggare. Syftet är att skapa en kontinuitet för eleverna och nyttja specialkompetens hos personalen. 3.2 BARN- OCH ELEVINFLYTANDE Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att varje barn/elev har stort inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Uppdrag till förvaltningen: I skolans lokala arbetsplan skall det framgå hur skolan avser att arbeta med barnets/elevens inflytande och det inre arbetet i skolan Insatser Elevgrupper har varit med och planerat och genomfört aktivitetsdagar för alla skolans elever. Eleverna dokumenterar sin utveckling i sin portfolio, där de tidigt tränas i att vara delaktiga, sätta upp mål för sitt lärande och att uppleva lärandet stimulerande och meningsfullt. Regelbundna diskussioner i klasserna/grupperna om: kursplanemål, sociala mål, lärandet, arbetsformer och redovisningssätt. Eleverna har engagerats i att tolka och konkretisera målen. Målen har synliggjorts för eleverna och de har i förväg fått ta del av ett bedömningsunderlag (matris) som visar utvecklingskvaliteter mot målen. I F-3 arbetar eleverna med de lokala kursplanemålen som dokumenteras i deras portfolio. I 4-6 utgår undervisningen från de nationella målen. I samråd med lärare och förälder väljer eleverna vilka förmågor och mål som eleven ska utveckla till nästa utvecklingssamtal. Detta dokumenteras i elevernas individuella utvecklingsplaner, IUP. 7

8 Eleverna är delaktiga i upprättandet av den individuella utvecklingsplanen och arbetet för att nå målen. Läxor och lektionsarbete kopplas till den individuella utvecklingsplanen och eleverna jobbar med veckans mål som i första hand är taget från IUP. I förskoleklassen skolas barnen via samlingen till att berätta och föra fram tankar, synpunkter och förslag. Barnen bereds därigenom möjlighet till inflytande och skolas i att lyssna på varandra och visa respekt för den som har ordet. Elevens val är indelat i olika perioder och med olika ämnesfördjupningar beroende på elevernas önskemål. Klasserna/grupperna arbetar med olika temaområden. Inom temats arbetsområden har eleverna stort inflytande. Varje grupp i skolan har klassråd regelbundet. Där lyfts frågor till dialog och beslut. Klassrådet är också ett forum för att samla önskemål och förslag till skolgemensamma frågor i elevrådet. Elevrådet samlas en gång per månad och år 1-6 är representerade. Här lyfts skolgemensamma frågor och en del elevrådsmöten får en specifik inriktning, ex. skolmaten, skolgården, trivseln och tryggheten. En gång per läsår får kommunens alla skolor möjlighet att söka pengar för något som eleverna önskar. Fokus ligger på den demokratiska processen. Elevrådsrepresentanter från Töllsjöskolan deltar och röstar i ungdomsrådet när det beslutas hur pengarna ska fördelas Resultat Elevenkäten som genomfördes i år 2 och 5 visar att: Pratar du med din lärare om vilka mål du ska arbeta med? Får du vara med och planera ditt skolarbete (t.ex vilka områden du ska arbeta med, om du ska arbeta ensam eller i grupp)? Har svarat alltid eller nästan alltid. År 2 År 5 93% 54% 86% 85% I förskoleklassen ser vi att eleverna är mer målfokuserade. I år 1-6 kan vi se en större medvetenhet i arbetet med mål och bedömning Grund för bedömning Elevenkät/föräldraenkät Elevutvärderingar/föräldrautvärdering Elevreflektioner/personalreflektioner Kontinuerliga uppföljningar Iakttagelser Samtal/utvecklingssamtal Den första preliminära återkopplingen från Skolverket Analys Ovanstående insatser har lett till en god måluppfyllelse och samtliga insatser har genomförts. Eleverna har under läsåret fått en allt större förståelse och insikt i vilka målen för de olika arbetsområdena är. Vi pratar mycket med eleverna för att tydliggöra målen och konkretisera vad de innebär. Det har resulterat i att eleverna själva får sätta ord på vad målen innebär, det vill säga vad man kan när målet är uppnått. Lärarna har ägnat tid till att tydliggöra målen och tillsammans med eleverna identifierat vad som ska läras samt hur kunskapen kan komma till uttryck. Vi ser att när eleverna känner till målen, tar de ett 8

9 ökat ansvar för sitt lärande och upplever lärandet mer meningsfullt och motiverande. Flickor och pojkar har ett lika stort inflytande i skolarbetet och skolvardagen. Samlingen är en viktig grund i förskoleklassens arbete för att barnen ska lära sig lyssna på den som har ordet och för att alla ska kunna berätta och föra fram sina synpunkter Måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms som god Åtgärder för bättre måluppfyllelse Se över rutinerna över hur vi förbereder elever/föräldrar inför utvecklingssamtal. Fortsätta arbetet med att utarbeta bedömningsmatriser i fler ämnen. 3.3 FÖRÄLDRARS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att föräldrar får inflytande och är delaktiga i verksamheten. Uppdrag till förvaltningen: I skolans lokala arbetsplan skall det framgå hur skolan avser att arbeta med föräldrasamverkan Insatser På höstens föräldramöten får alla föräldrar möjlighet att lämna förslag på frågor/teman/områden där de önskar få inflytande. Rektor har tillsammans med kommunens utvecklingsledare haft en kvalitetsintervju med en föräldragrupp för att tillsammans utvärdera verksamheten. De synpunkter och förslag som framkom under denna intervju finns med i denna kvalitetsredovisning. Ett dialogmöte med föräldrarna angående skolskjutsar och kompisåkning har hållits. Resultatet av detta möte blev att reglerna för kompisåkning ändrades på försök under vt År 1-3 har gjort skriftliga utvärderingar där föräldrarna fått möjlighet att tycka till. Förskoleklassens föräldrar får regelbunden skriftlig information hem, där innehåll och arbete beskrivs och vad som gäller för kommande vecka/veckor. Ofta kompletteras informationen med kort, där barnen syns i olika aktiviteter. Föräldrarna får information från klasslärarna om klassens planering, kommande aktiviteter och läxor mm via skoldagbok, veckobrev/månadsbrev. Nyhetsbrev från rektor, med skolövergripande information, skickas ett par gånger per termin. Samtliga elever i år 1-6 arbetar med skoldagbok som är en viktig länk mellan hem och skola. Föräldrarna görs delaktiga genom information och dialog vid föräldramöten. Föräldraföreningen sammanträder en gång per månad och har ett stort inflytande bl a när det gäller skolmiljön både utvändigt och invändigt. På den årliga arbetsdagen ansvarar föräldraföreningen för att ytterligare berika och utrusta skolgården. Gemensamt för förskola och skola finns ett föräldraråd. Rådet sammanträder två gånger/termin och är ett forum för samråd och inflytande. Föräldrarna ses som en resurs och är alltid välkomna att vara med i skolan. Föräldrar inbjuds till friluftsdagar och andra aktivitetsdagar. 9

10 3.3.2 Resultat Förskoleklassens föräldrar önskar inflytande över barnets utveckling och barnets lärande. Det är viktigt för föräldrarna att de har en god kommunikation med lärarna och de är nöjda med skolans likabehandlingsplan. På frågan Hur nöjd är du med din möjlighet att ha inflytande över verksamheten? svarar 86% att de är nöjda eller mycket nöjda. 14% är mindre nöjd. (14% motsvarar en person). Utifrån resultatet på enkäten genomfördes ett uppföljande frågeformulär där föräldrarna fick möjlighet att ytterligare förtydliga sina tankar i samband med utvecklingssamtalet. Föräldraenkäten för år 2 och 5 visar att 80% är nöjda eller mycket nöjda med inflytandet över verksamheten. 20% är mindre nöjda. (20% motsvarar en person). Föräldrarna upplever det mycket positivt att de får regelbunden information. Områden som föräldrarna önskar ha inflytande över är skolmaten, arbetsmiljön för eleverna och personalresurser i skolan Grund för bedömning Föräldraenkät Samtal Iakttagelser Utvärderingar Kvalitetsintervju med föräldragrupp Den första preliminära återkopplingen från Skolverket Analys Enkäten kan ge ett missvisande resultat då det är knappt hälften av föräldrarna som har svarat. Många föräldrar är mycket nöjda. Procentsatsen för de negativa svaren i enkäterna ser ut att vara hög men det motsvarar några få personer. När vi på föräldramötena frågade vad föräldrarna önskade ha inflytande över var det inga synpunkter som framfördes. Till svar fick vi att det var mycket bra och att de var väldigt nöjda. Vid kvalitetsintervjun framkom att det finns goda möjligheter till inflytande för föräldrarna. En viktig del i föräldrarnas möjlighet till inflytande ligger i en regelbunden och tydlig information. Veckobrev/månadsbrev och nyhetsbrev uppskattas av föräldrarna. Information ger möjlighet till inflytande. Vi antar att de föräldrar som var mindre nöjda med sitt inflytande inte hade nåtts av skolans information i tillräcklig grad. Informationen ska ju ha både en sändare (skolan) och en mottagare (någon förälder som läser). Även skolverket fick i sina intervjuer med en slumpvis utvald föräldragrupp enbart positiv respons från föräldrarna Måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms vara god till mycket god Åtgärder för bättre måluppfyllelse Vi fångar upp de förslag till förbättringar som kommer från våra föräldrar och ger det högsta prioritet; såsom schemalagd datautbildning för alla elever från och med år 2. Ett föräldramöte per termin under varje skolår önskas, där vill föräldrarna vara delaktiga och lägga upp en plan tillsammans med skolan om vad som bör lyftas till dialog. 10

11 3.4 BARNS/ELEVERS HÄLSA OCH LIVSSTIL Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att utveckla varje barns/elevs möjligheter till ett rikt liv och ge förutsättningar för en god fysisk och psykisk hälsa. Uppdrag till förvaltningen - Skolan skall erbjuda alla barn/elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen Insatser Under en period i början av läsåret hade samtliga klasser ett hälsotema. Syftet var att får eleverna medvetna om vikten av att äta varierad kost, samt att förstå och våga prova att äta enligt tallriksmodellen. Nya grönsaker och frukter provsmakades och eleverna fick grundläggande näringslära om vad som är bra för kroppen och vad den behöver. Skolan har lagt ut 30 minuter sammanhängande förmiddagsrast i syfte att eleverna ska hinna leka och vara aktiva. Skolgården är rikt utrustad med stora möjligheter till lek och rörelse samt tillgång till lekmaterial. Förskoleklassen har utedag under en dag per vecka, då de går till skogen och lär och leker. Eleverna i år 4-6 har vid ett idrottstillfälle per vecka under hösten varit indelade i flick- och pojkgrupper. Förlängda idrottslektioner med ombyte på rasterna så långt det är möjligt. Skolan ger eleverna möjlighet till rörelse för att främja hälsa utöver ordinarie lektioner i idrott och hälsa, t.ex. genom promenader runt skolslingan och att skoljoggen genomförs en gång per termin. För att utveckla elevers hälsa och ge de bästa möjliga förutsättningarna till god hälsa sker ett samarbete med skolsköterska, likabehandlingsgrupp och kamratstödjare på skolan. Vid schemaläggning har hänsyn tagits till elever i behov av särskilt stöd. Under läsåret har vi en gång per månad haft en vecka med olika rörelseteman ex. hoppvecka, bollvecka Resultat Barnen är mycket fysiskt aktiva under sina raster och de allra flesta barn ingår i någon gemensam aktivitet. Hög närvaro under idrottslektionerna tyder också på en god måluppfyllelse. 100% av eleverna uppger i elevenkäten att de motionerar varje dag eller 3-4 dagar per vecka. I föräldraenkäten från förskoleklassen, år 2 och år 5 uppger 100% av föräldrarna att de är nöjda eller mycket nöjda med sitt barns möjlighet till fysisk aktivitet. I förskoleklassen ingår lek och rörelse vid flera tillfällen under dagen. I klasserna syns en skillnad mellan pojkar och flickor på så vis att pojkarna är mer fysiskt aktiva på rasterna. Fler pojkar är engagerade och ofta i lagbollspel av olika slag. Föräldragruppen som intervjuades lyfter upp att barnen blivit mer medvetna om vad som är nyttigt att äta och vad maten innehåller för näringsämnen. Barnen har berättat hemma om vikten av att äta grönsaker som innehåller vitaminer. Under hälsotemat och den närmaste tiden därefter var eleverna mer motiverade att äta efter tallriksmodellen Grund för bedömning Iakttagelser Kvalitetsintervju med föräldrar Elevenkät Föräldraenkät 11

12 3.4.2 Analys Barnen upplever att de är mer fysiskt aktiva eftersom vår skolgård erbjuder lättillgängliga möjligheter till fysisk aktivitet i form av exempelvis skolslinga, bollsporter och motorikbana. Det är lätt att göra korta motionspauser under lektionstid. Under vår kvalitetsintervju med föräldrarna framkom önskemål om att vi från skolans sida ska styra mer när det gäller fysiska aktiviteter i syfte att få med även elever som inte så gärna rör på sig. De elever som är fysiskt aktiva på sin fritid är det också på skoltid och vi kanske behöver inspirera alternativt styra, leda mer när det gäller elever som inte så lätt kommer på något att röra sig med på rasten. Efter avslutat hälsotema avtog motivationen bland eleverna att äta enligt tallriksmodellen, då vi vuxna inte medvetet fokuserade på det längre. Det krävs ett mer långvarigt uppmärksammande av att äta näringsvarierad kost för att det ska få ett genomslag och ske per automatik hos eleverna. Det positiva resultat som hälsoveckorna gav har motiverat oss i personalgruppen att ta ett vidare grepp om inför nästa läsår Måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms som mycket god Åtgärder för bättre måluppfyllelse Under nästa läsår kommer vi att under en vecka varje månad ha hälso/rörelseprofil. Då kommer vi fokusera på bl.a tallriksmodellen och promenader/lekar. På hem- och konsumentkunskapen i år 2 och 5 ska vi lägga tyngdpunkten på näringsriktig kost. 3.5 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN Vision och målsättning för barn- och utbildningsförvaltningen i Bollebygds kommun Trygghet, omtanke och hänsyn skall prägla all samvaro och olikheter respekteras samt ses som en tillgång Delmål/mål för enheten. - Vi utvecklar vårt faddersystem vidare så att familjegrupperna så småningom också kommer att bygga helt på fadderverksamheten. Fadderverksamheten mellan förskoleklassen och år 1 hålls pågående under hela läsåret. - Vi schemalägger busstillsynen för år 4-6 från och med nästa läsår. - Vi inför också fasta bordsplaceringar i matsalen för år Insatser Aktiva åtgärder Den planerade insatsen för att skapa förståelse för vårt mångkulturella samhälle flyttade vi från höstterminen till vårterminen. Då arbetade vi med de 5 olika diskrimineringsgrunderna i familjegrupperna. Genomgående vid arbetet med diskrimineringsgrunderna fanns aspekten lika/olika. Att möta det olika och se det lika! Temat planerades av en grupp lärare och knöts till både familjegruppsarbete och likabehandling. 12

13 Ansvarig lärare för idrotten har haft tillsynen vid omklädningsrummen, vilket har fungerat bra. Vid oroliga situationer knackar läraren på dörren och meddelar att hon kommer in. År 6 som åker på språkval till Bollebygdskolan har haft med en vuxen från Töllsjöskolan vid de tre tillfällen då det var byte av språk. Klassföreståndaren ansvarade för genomförandet, vilket upplevdes mycket positivt av eleverna. Under året som gått har även bussarna fått bestämda stopplatser vid skolskjutshållplatsen och säkerhetsräcken har satts upp. Tidigare var det oroligt vid bussväntan och risk fanns för tillbud. Personalen är schemalagd för att närvara vid väntan på busshållplatsen. Vi har utökat morgonomsorgen med schemalagda morgonvärdar mellan , eftersom det är så många elever som kommer tidigt med skolbussen Förankringen av likabehandlingsplanen bland elever och föräldrar I klasserna har vi regelbundna samtal om likabehandling där vi pratar om vad de olika diskrimineringsgrunderna innebär. Både i förskoleklass, år 1-6 och med kamratstödjarna frågar vi var, när och hur ev kränkningar/ trakasserier kan se ut och uppkomma. Vi har haft en temadag om att vara lika/olika. Vid trakasserier och andra typer av kränkningar tar vi vår utgångspunkt i vår likabehandlingsplan. Vi återför kontinuerligt till vad den säger om olika situationer, hur dessa ska hanteras och vad som är tillåtet eller inte. Alla familjer har fått hem en broschyr om Töllsjöskolans arbete för likabehandling och likabehandlingsplanen ligger tillgänglig på skolans hemsida. Vid läsårets första föräldramöte har likabehandlingsplanen presenterats i samtliga klasser och även på föräldrarådet. I anslutning till detta anordnade föräldraföreningen en diskussionskväll. Föräldrarna får också information via vecko-/månads-/nyhetsbrev Resultat Aktiva åtgärder resultat Fadderverksamheten mellan förskoleklassen och år 1 har pågått under hela läsåret. Schemalagd bussomsorg för F-3 och 4-6 har fungerat mycket bra. Barnen har upplevt det tryggt att ha en vuxen med vid väntan på bussen. Fasta bordsplaceringar i matsalen för år 4-6 har fungerat mycket bra. Detta har gjort att barnen inte behöver fundera på vem de ska sitta bredvid. Det har blivit lugnare i matsalen. Familjegruppsarbetet med lika/olika har resulterat i att de flesta eleverna på skolan är väl förtrogna med skolans likabehandlingsplan. Vi bedömer att den vuxnes närvaro har varit en stor trygghet för sexorna som åker till Bollebygd på språkval. Vid ombyte till idrottslektionerna är det fortfarande periodvis oroligt, framförallt i killarnas omklädningsrum. Sedan vi efter påsklovet utökade vår omsorg och tillät de elever som kom mycket tidigt till skolan att vistas inomhus, så har det blivit en tryggare och lugnare start på dagen för alla. Vid kvalitetsintervjun framkom att föräldrarna särskilt uppskattade den samsynkning som skett när det gäller information om likabehandlingsplanen vid klassernas föräldramöten. Föräldrarna betonar att barnen vet vad som är rätt och fel men att det ska in i hjärtat på alla barn. Jättebra med likabehandlingsdagen! Förekomst av trakasserier och annan kränkande behandling Upprepade trakasserier/annan kränkande behandling Rutinerna för hur en akut situation ska hanteras har fungerat bra. Vi har under året inte haft någon särskild dokumentationsmall utan var och en har fört egna löpande anteckningar. Vi har för avsikt att arbeta fram en lättöverskådlig dokumentationsmall, där vi lätt kan få överblick över kränkningens innehåll, då vi ser ett behov av detta. 13

14 Rutinerna för att utreda trakasserier och annan kränkande behandling har vi inte tillräckligt med underlag för att kunna utvärdera. Inte i något fall har en fullständig utredning gjorts, eftersom trakasserier och annan kränkande behandling har stoppats och inte lett vidare till ytterligare åtgärder enligt utredningsmall. Utredningsmallen är dock inte helt enkel att överblicka och känns svår att fylla i. Arbetsrutiner Alla lärare tar del av minnesanteckningar från kamratstödjarnas möte och klassläraren ansvarar för att uppmärksammade situationer följs upp och reds ut. Det har varit svårt att veta vad som ska in i den gemensamma dokumentationspärmen, vilket resulterat i att vi höll anteckningar för oss själva. Under vårterminen beslutade vi oss för att samla all vår elevdokumentation kring allvarliga konflikter/kränkningar på central plats. Vi behöver bearbeta elevernas attityd att det bara är på skoj när de kränker kamrater. Det är inte OK att göra elakheter på skoj! Grund för bedömning Muntlig utvärdering efter genomförd aktivitet. Observationer Skolverkets intervjuer Kvalitetsintervjun med föräldrar Analys Förskoleklassen fördelas i familjegrupperna utifrån fadderverksamheten vilket ökar elevernas trygghet. Vi ser att fadderverksamheten mellan förskoleklass och år 1 är positiv och trygghetsskapande, då den används i olika sammanhang. Det är ett lugnare klimat vid busshållplatsen beroende på att eleverna vet var deras buss stannar och att en vuxen närvarar. Det har varit en tydlig förbättring i matsalen, då alla elever har fasta bordsplaceringar. En främjande insats som har genomförts under läsåret är att personalgruppen har gått på kvällsföreläsningar om hur elever med olika funktionsnedsättningar kan påverkas i skolsituationen. Det har gett oss en större förståelse och tips på hur vi kan bemöta dessa elever. Att arbeta för att förhindra trakasserier och annan kränkning är ett ständigt pågående arbete. Eleverna vet vad som är rätt och fel, ändå sker kränkningar. Kunskapen om hur vi ska vara mot varandra ska sitta i hjärtat, så att känsla och omtanke vägleder. Därför måste vi hela tiden föra en etisk dialog med eleverna. Att möta det olika och se det lika är något vi behöver fortsätta att lyfta fram som ett mantra på skolan. Detta betonades också vid kvalitetsintervjun med föräldrarna Måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms som mycket god Planerade åtgärder med utgångspunkt i resultatet Uppföljningen från kamratstödjaranteckningarna redovisas i personalgruppen en gång per månad. Att med hjälp av en mångkulturell almanacka uppmärksamma olika högtider och viktiga dagar på året. Arbeta medvetet mot det kränkande språkbruket genom regelbundna samtal i klasserna 14

15 Kamratdag i familjegrupperna där samarbete med varandra och förståelse för varandra ligger i fokus. Likabehandlingsgruppen är ansvarig för planering av uppgifter och klassläraren är ansvarig för genomförandet. 4. Resultat i förhållande till de nationella kunskapsmålen 4.1 Nationella provresultat år 5 År Ännu ej uppnått målen Uppnått målen Matematik Engelska Svenska Resultat och bedömning av måluppfyllelse I matematik uppnår alla elever kravnivån för godkänt på samtliga delprov. Måluppfyllelsen bedöms som mycket god. I engelska presterade fler än hälften av eleverna ett mycket högt resultat. De visar säkerhet i alla delprov. Måluppfyllelsen bedöms som mycket god. I svenska är det fyra elever som inte når kravnivån för godkänt. Måluppfyllelsen bedöms som mindre god. Ingen skillnad i prestationer syns mellan pojkar och flickor. Resultaten vid årets nationella prov var något bättre än föregående år i engelska och matematik och något sämre i svenska. Specialpedagog har under läsåret aktivt arbetat med elever som bedömdes ha svårigheter att uppnå målen. Eleverna har i sina individuella utvecklingsplaner haft områden att arbeta med som har utgångspunkt i de nationella målen. Dessa har legat till grund för det individuella arbetet under lektionerna Analys Att 28 % av eleverna inte uppnådde kravnivån i svenska kopplar vi samman med att dessa elever upplever läsning och skrivning negativt. Genom åren har skolan försökt att fånga dessa elevers läsintresse på olika sätt. Elever har svårt för att sporras av utmaningar och vill gärna ge upp. Vi 15

16 behöver upprätta en tydlig struktur för dessa elevers träning i samarbete med hemmen. Eleverna kommer att erbjudas att göra om de nationella proven nästa läsår i syfte att uppnå kravnivån. Screening av elevernas läs- och skrivförmåga i år 2 har genomförts för första gången i år. Avsikten är att tidigt kunna fånga upp elever som riskerar att komma på efterkälken i sin läs- och skrivutveckling. De elever som inte har kommit igång med sin läsning i tillräcklig grad har fått ett individuellt dagligt stöd med läs- och skrivträning under vårterminen. Från och med nästa läsår kommer mål att uppnå för år 3 i matematik och svenska ge oss en extra vägledning. Det har varit otroligt nyttigt för vår personalgrupp att i våra pedagogiska diskussioner samtala om när och hur vi sätter in extra stöd till elever som vi befarar inte kommer nå målen. Den diskussionen behöver fortsätta framöver. Det har också varit mycket lärorikt och positivt att arbeta forskningsbaserat med systematisk läs- och skrivuppföljning. De erfarenheter vi gjort under året kommer att ligga till grund för hur vi kvalificerar läs- och skrivuppföljningen nästa läsår Åtgärder för bättre måluppfyllelse Att utarbeta bedömningsunderlag i fler av skolans ämnen. Fortsätta att ha regelbundna pedagogiska samtal om vilka insatser som ska göras och när de ska sättas in. 4.2 SIMKUNNIGHET För att bedömas simkunnig gäller följande: Simkunnig är den som faller i vattnet, får huvudet under ytan och efter att ha tagit sig upp till ytan, på djupt vatten simmar 200 m i en följd, varav 50 m ryggsim Samtliga elever utom en i år 5 har uppnått målet för simkunnighet. Enligt avstämning med Skolverket ska åtgärdsprogram upprättas för elev som ej uppnått simkunnighetsmålet. Detta är gjort och simundervisning är bokad under höstterminen Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Under läsåret har Töllsjöskolan utvecklat arbetet med att tydliggöra målen för undervisningen för eleverna. Målen hämtas direkt från läroplan och kursplaner och tolkas tillsammans med eleverna. Resultatet märks i form av mer medvetna och ansvarstagande elever och vi kommer att fortsätta att utveckla detta arbete under kommande år. Eleverna är mycket aktiva vid utvecklingssamtalet och många elever håller själva i samtalet. Både elever och föräldrar är med och sätter upp nya mål i den individuella utvecklingsplanen tillsammans med läraren. Genomgående håller Töllsjöskolan en god måluppfyllelse när det gäller elevernas utbildningskvalitet vilket också påpekandes i den muntliga uppföljningen i samband med skolverkets inspektion. Datortäthet är god och tillgången till bra läromedel finns. Kontinuerligt förnyas och byts läromedel ut. Skolans lokaler och utemiljö är av god kvalitet. Dock har det i väntan på ombyggnad varit alldeles för trångt i förskoleklassen, år 1 och fritidshemmet Granens lokaler. Vid kvalitetsintervjun med föräldragruppen framkom att föräldrarna värdesätter och värnar starkt om att Töllsjöskolan ska kunna behålla slöjdsalar, No-sal/datasal och hem och konsumentkunskapssal. Dessa salar är viktiga ur ett likvärdighetsperspektiv, anser föräldrarna. 16

17 5.1 Åtgärder för bättre måluppfyllelse En dataplan för elevernas datorkompetens utarbetas under nästa läsår och grundläggande datautbildning schemaläggs i år 2, 3 och 4. Teman för ett föräldramöte per termin i alla årskurser arbetas fram i samarbete med föräldrarådet. Styrning av rörelse under dagen i syfte att alla elever ska röra på sig dagligen. Hälsotema regelbundet en vecka per månad med fokus på mat och hälsa samt tallriksmodellen Personalen vid Töllsjöskolan genom Bodil Jivegård 17