1 (19) Töllsjöskolan F-6 Läsåret 2010/2011. Töllsjöskolan år F-6. Kvalitetsredovisning 2010/2011 BOLLEBYGDS KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 (19) Töllsjöskolan F-6 Läsåret 2010/2011. Töllsjöskolan år F-6. Kvalitetsredovisning 2010/2011 BOLLEBYGDS KOMMUN"

Transkript

1 1 (19) Töllsjöskolan år F-6 Kvalitetsredovisning 2010/2011 BOLLEBYGDS KOMMUN

2 2 (19) 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Töllsjöskolan tar emot elever från förskoleklass till och med år 6 och inkluderar också fritidshemsverksamhet som består av de två avdelningarna Granen och Rönnen, och har ca 60 inskrivna barn. Skolan ligger centralt placerad i Töllsjö tillsammans med Nya Slättängsgårdens förskola. Eleverna kommer från de norra delarna av Bollebygdskommun. Töllsjöskolan har under läsåret 2009/2010 haft drygt 100 elever. Många av eleverna bor i de omgivande bygderna och åker skolskjuts till och från skolan. Skolan har naturen inpå knutarna och på mycket nära avstånd ligger en sjö, skog och strövområden. Töllsjöskolan har fräscha och ändamålsenliga lokaler och består av olika byggnader som är sammanbyggda till en stor komplex. Huvudbyggnaden är en traditionell byggnad från femtiotalet. I denna byggnad inryms förutom klassrum och grupprum för år 4-6 även en kombinerad NO- och datorsal, en musiksal och en hemkunskapssal. I den tillbyggda delen av skolan ligger kommunbiblioteket, personalutrymmen, slöjdsalar och klassrum för år F-3. I de lokalerna bedriver även fritidshemmet sin verksamhet för ca 60 barn som är fördelade på de två hemvisterna Rönnen och Granen. Lokalerna är mycket rymliga, fräscha och mycket trevliga. De erbjuder en miljö som uppskattas mycket av både barn, personal och föräldrar. Ljudnivån är låg och lokalernas utformning erbjuder möjlighet till ett varierat utbud av aktiviteter. Kommunbiblioteket är tillgängligt för alla elever under hela skoltiden. En dag i veckan är det även bemannat med bibliotekarie och samma dag på eftermiddag även tillgänglig för kommunens innevånare. Idrottshallen är en fristående byggnad som ligger placerad ett stenkast från huvudbyggnaden. Skolan har en fantastisk skolgård som erbjuder en mycket innehållsrik och pedagogisk utemiljö med ett stort och varierat rörelseutbud. Alla elever har en 30 minuter lång rast på förmiddagen för att kunna leka, röra på sig och vara aktiva i olika fysiska aktiviteter. Eleverna arbetar med att dokumentera och synliggöra sitt lärande i en portfolio. Portfolion är en viktig del också när det gäller att synliggöra målen för undervisningen och i portfolion finns också varje elevs individuella utvecklingsplan, IUP. Skolan har en inarbetad verksamhet med familjegrupper. Familjegrupperna är åldersblandade grupper från förskoleklass till år 6 och alla elever får under förskoleklassen en tillhörighet i en familjegrupp. Familjegruppen behålls under alla år på Töllsjöskolan och några gånger per termin genomförs temadagar/friluftsdagar i familjegrupperna. År 5 och 6 åker till Bollebygdskolan en förmiddag i veckan, där femmorna får undervisning i hem- och konsumentkunskap och sexorna får undervisning i moderna språk. För år 2 och 3 ordnas simundervisning en dag per vecka i Sandaredsbadet. Töllsjös föräldraförening är mycket aktiv och engagerad med att utveckla skolmiljön och regelbundet kompletteras skolgården med lekredskap och utrustning. Skolan är engagerad i lärarutbildningen och tar emot studenter från högskolan i Borås och universitetet i Göteborg. Denna kvalitetsredovisning omfattar förskoleklassen till och med år 6. Fritidshemmet Granen och Rönnen gör en separat kvalitetsredovisning.

3 3 (19) 1.2 Personal Till Töllsjöskolan är 14 medarbetare knutna och de täcker personalkategorierna; grundskollärare, fritidspedagog, förskollärare, slöjdlärare samt en elevassistent. Lärarbehörigheten är hundraprocentig med en bred och väl sammansatt kompetens och personalgruppen består av både yngre och äldre lärare. Flera lärare är handledare till studenter och genom detta hålls ett nära samarbete med högskola och universitet, vilket bidrar till en kontinuerlig kompetensutveckling. Under hösten 2009 har en lärare fortbildat sig via lärarlyftet på högskolan i Borås. (?) Personalen knuten till fritidshemmen ansvarar också för aktiviteter under skoldagen (idrott, musik) och samverkar, stöttar och förstärker skolan. Lärartätheten är 7,7 lärare per 100 elever och förstärks ytterligare genom det integrerade samarbetet med fritidshemmen, där fritidspersonal bland annat ansvarar för tre idrottsgrupper i de yngre skolåren samt musik i förskoleklassen. På fritidshemmen har inte all personal rätt behörighet. Skolan har tillgång till ett elevhälsoteam som består av rektor, psykolog, kurator, skolsköterska och specialpedagog. Specialpedagogen är knuten till skolan på 40 % och med ett särskilt ansvar för insatser till elever i behov av särskilt stöd. 1.3 Materiella resurser Töllsjöskolans lokaler är stora, fräscha och fina. Skolgården är stor till yta samt välutrustad med stor variation och inbjuder till varierad lek. Till skolan är också en skolskog knuten. Skolskogen nås från skolan genom en promenad som tar en kvart. Skolan har en välutrustad NO/datorsal med en interaktiv whiteboard samt en fast installerad AV-kanon. När det gäller datortillgången på skolan, finns det 7 stationära elevdatorer och19 bärbara datorer med trådlös uppkoppling. Datortätheten är 4 elever per dator, vilket fungerar tillfredsställande. Budgeten för läromedel är 800 kr/elev i grundskolan och läromedlen byts ut och förnyas regelbundet. Förskoleklassen arbetar sedan några år tillbaka med ett språktema byggt på läromedlet Trulle. Syftet är att fördjupa den språkliga medvetenheten och verka för en god läs- och skrivutveckling. Arbetet är framgångsrikt och de flesta elever har kommit en bra bit i sin läsutveckling när de lämnar förskoleklassen och många av eleverna är läskunniga när de startar år 1. För att dokumentera och följa elevernas utveckling i läsning använder vi oss av materialet Nya språket lyfter. Sedan några år tillbaka arbetar alla elever med sin skoldagbok i syfte att vara delaktiga i målen och ta ett allt större ansvar för sina studier. Genom skoldagboken tränas eleverna att reflektera över sitt lärande och skoldagboken är en del av kommunikationen mellan hem och skola. Fritidshemmet använder skolans lokaler flitigt för lek, datorundervisning, bollspel och filmvisning. Personalens val av material är genomtänkt ur ett genusperspektiv. Skolan har tillgång till kommunbibliotek, som är inrymt i skolans lokaler. Samarbetet mellan klasslärare, fritidspersonal och bibliotekarie har varit gott och skolan har fått mycket stöd när det gäller att välja lämpliga böcker till teman, individuell läsning och högläsning.

4 4 (19) 1.4 Ekonomiska resurser Skolans budget är uppbyggd utifrån den elevpengsmodell som tillämpas i kommunen. Elevpengsmodellen ska täcka skolans kostnader för pedagogisk personal, dvs. förskollärare, fritidspedagoger och lärare samt täcka kostnader för läromedel och fortbildning. Kostnaderna för lokaler, skollunch, städning m.m. ligger utanför skolans interna budget och tilldelas utifrån annan styrning. Elevpengsmodellen innebär att skolan tilldelas sin budget utifrån följande fördelning: Förskoleklass kr/elev År kr/elev År kr /elev År kr/elev Fritidshem kr/barn Utöver detta har Töllsjöskolan ett årligt glesbygdsbidrag om kr. I enhetens budget ingår också budget för skolsköterska och specialpedagog. Detta ger skolan en budget för skol- och fritidshemsverksamhet på kr. Nästan 99 % av budgeten går till personalkostnader. 1.5 Ledarskap och personalens yrkesutveckling Under året har alla lärare deltagit i kompetensutveckling i implementeringsarbete rund den nya skollagen och nya läroplanen Skola Gemensamma konferenser har avsatts till att tillsammans fördjupa och läras in Lgr 11. Under hösten har en konferens ägnats åt förslaget till ny läroplan. Under våren har konferenser Skola 2011 ägnats åt ny läroplan och de nya kursplaner som följer, så som nationella prov i år 3 samt gemensam bedömning med hjälp av skolverkets material. Detta gjordes i samarbete med Örelundskolan. Tre lärare har under året genom Navet fått kompetensutveckling med grundläggande naturvetenskap och teknik Delar av personalgruppen har deltagit i nätverksträffar i matematik under läsåret. Två lärare har deltagit i en fortbildningsserie i Praktisk matematik av Bodil Jönsson. Detta har bl.a. lett till att personalen dagligen använder varierad matematikundervisning med flera praktiska inslag. Förskoleklassens personal har startat ett nättverk i kommunen och inspirerarat andra förskoleklassers pedagoger kring språkutvecklingen i förskoleklassen. Syfte var att förmedla arbetssättet utifrån en barnbok. Personalen vid fritidshemmet har deltagit i detta nätverk tillsammans med övriga fritidspedagoger i kommunen. Fokus har legat på att lära av varandra och inspireras i sitt arbete. Personalen har utöver ovanstående också genomgått kompetensutveckling med utgångspunkt från individuella behov. Under våren 2011 har Töllsjöskolan fått en ny rektor. Rektor har de första månaderna ägnat stor vikt på att lära känna personal och komma in i verksamheten. Rektor har, tillsammans med övriga chefer, deltagit i hel- och halvdagsutbildningar i kommunen under olika teman.

5 5 (19) 2. Viktiga händelser under året och enhetsspecifikt utvecklingsarbete Läsåret inleddes med en kickoffresa för hela skolan till Älvsborgs fästning. I och med detta startade ett ämnesövergripande temaarbete där många av skolans ämnen ingick. Resan bekostades av våra s.k. demokratipengar. Vi har följt vår handlingsplan för uppföljning av elevernas läs- och skrivutveckling under de tidigare åren. Alla elever i år 2 har under november månad genomgått en screening av läs- och skrivförmågan. Alla elever ska uppnå en grundläggande nivå och de elever som ligger under denna nivå har ingått i en i intensivträning läsning in under vårterminen. Detta har skett i samarbete med hemmet. Det blir en tydlig koppling för när ett åtgärdsprogram ska upprättas. Vi har haft familjegruppsaktiviteter med olika innehåll under läsåret. Alla förskoleklasser i kommunen har haft ett författarbesök av Katarina Cruusval, kopplat till arbetet kring boken Egon och rävungen. Syftet med detta var att utveckla språket. År 3-4 har varit på teaterbesök i syfte att utveckla kulturella upplevelser. Kamratstödjarna planerade en kamratdag för hela skolan. Syftet med detta var att öka trivsel och trygghet för eleverna. Internationella vattendragen uppmärksammades genom att vi genomförde olika aktiviteter i familjegrupperna med anknytning till vatten. Kulturskolan erbjöd oss under vårterminen 10 st. dramalektioner för år 2-3 och 10 danslektioner för år 4-5. Det var mycket positivt att vi fick erfarenhet av denna verksamhet med hjälp av professionella pedagoger.

6 6 (19) 3. Arbetet i verksamheten 3.1 Normer och Värden Mål: Skolan ska sträva efter att alla barn/elever trivs och upplever trygghet. Uppdrag till skolan: Skolan ska främja barns och elevers lika rättigheter och aktivt arbeta för att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Skolan ska också motverka annan kränkande behandling. Skolan får i uppdrag att årligen genomföra trygghetskartläggningar och följa upp genom trivseluppföljningar (del i likabehandlingsarbetet) Insatser I oktober genomförs en kartläggning av klimatet i klasserna. Då intervjuas eleverna enskilt om hur det upplever stämningen i klassen/på skolan. Vid behov görs kartläggning vid fler tillfällen och utifrån den genomförs pedagogiska förbättringar. Vi genomför en kartläggning av var, när och hur olika trakasserier/kränkningar kan förekomma. Detta sker på klassnivå och sammanställs sedan av likabehandlingsgruppen. Vårt likabehandlingsarbete presenteras på föräldramötena. Vi har återkommande samtal med eleverna kring innehållet i likabehandlingsplanen. Under läsåret har vi fortsatt att arbeta gränsöverskridande för att eleverna ska känna sig trygga med all personal på skolan. Fasta platser har tillämpats i matsalen för alla klasser. Mattiderna har förlagts så att matsalen är tom innan andra sittningen kommer. De vuxna fördelar sig vid de olika elevborden. F-3 har infört att alla elever ska vara tysta de första 10 minuterna i syfte att skapa matro. Schemalagda bussvärdar vid skoldagens slut för samtliga skolskjutsturer. En vuxen går med barnen ut till busshållplatsen och väntar tills bussarna har kört. I möjligaste mån har klassläraren startat skoldagen tillsammans med sin klass i syfte att öka tryggheten och lugnet. Även under detta läsår har morgonomsorgen varit förlagd på Rönnens fritidshem under vintertid. Under vårterminen har vi återinfört två rastvärdar så långt det är möjligt för att öka tryggheten och för att förebygga ev. konflikter. Rastvärdarna försöker få med alla barn i rastaktiviteter, lyssnar på barnens upplevelser och stöttar vid konfliktlösning. Vi ser att det har varit mycket positivt då det har varit färre konflikter för oss att reda ut efter rasterna I syfte att göra övergången mellan förskola och förskoleklass trygg så arbetar vi med fadderverksamhet. Under våren kommer de blivande förskoleklassbarnen på inskolning. Likabehandlingsplanen har använts aktivt både i förebyggande syfte och vid uppkomna situationer. Alla barn från 1-12 år finns synliggjorda med kort och namn i vår långa korridor. Barnen som går på fritidshemmen finns också synliga i detta sammanhang, då Rönnen och Granen har tavlor som visar vilka barn som går där. Avsikten är att stärka vikänsla och tillhörighet på Töllsjöskolan och Nya Slättängsgårdens förskola. Elevrådet arbetar för att stödja trygghet och trivsel.

7 7 (19) På skolan finns kamratstödjare, två elever från varje klass från år 3-6. Dessa träffas regelbundet varannan vecka på kamratstödjarmöten, som leds av personal från likabehandlingsgruppen. Vid varje möte förs anteckningar som all personal tar del av och följer upp med berörda elever. Skolan arbetar vid behov med kamratgrupper där kurator och klasslärare samarbetar. Samarbetet med kurator avslutades tyvärr i samband med att kurator fick annan tjänst och ingen ersättare anställdes. Familjegruppsaktiviteter genomförs ca en gång i månaden och följts upp av utvärderingar. Brobygget har genomförts i avsikt att stärka samhörighet, trygghet och gemenskap mellan kommunens skolor och underlätta övergången mellan år 6 och 7. Kommunens ungdomsutvecklare har besökt skolan vid ett antal tillfällen under vårterminen. De har funnits med ute på rasterna och rört sig bland de äldre eleverna under lektionstid i syfte att skapa kontakt med eleverna samt att öka vuxennärvaron ute. Skärmväggar i duschen i omklädningsrummen har satts upp i syfte att öka tryggheten och integriteten Resultat I matsalen ser vi att eleverna är trygga då de har bestämda matplatser och det har blivit en ökad matro bland F-3 då 10 minuters tystnad har införts. Vi ser att skoldagens start har blivit mycket lugnare och mer harmonisk då eleverna vistas utomhus tillsammans med någon vuxen fram till skolans start. Bussomsorgen medför ett lugnt klimat vid väntan på bussen. Kortare och fler regelbundna familjegruppsaktiviteter har lett till att fler elever känner trygghet och glädje vid träffarna. Vi upplever att eleverna tar kontakt med fler vuxna än tidigare eftersom de träffar fler lärare. Även föräldrarna upplever arbetet med familjegrupperna positivt. Resultatet från årets kartläggning visar att det var ett fåtal elever som nämndes som de som ofta ville bestämma ute på rasterna. Klassföreståndaren pratade med berörda elever och deras föräldrar för att informera dem om att deras barn hade nämnts av andra barn i sammanhanget. Uppföljning med eleverna skedde sedan vi ett senare tillfälle i form av samtal med eleven. Detta för att säkerställa att det negativa beteendet inte fortsatte. Kartläggningen visade också på att vissa miljöer uppfattas som mer otrygga och utsatta än andra. Och däribland nämns fotbollsplanerna. Under läsåret har eleverna uttryckt en mindre otrygghet än föregående läsår på skolskjutsarna. Kommunen har genomfört en rad åtgärder för att förbättra tryggheten på skolskjutsarna så som enkätundersökning och utbyte av personal och bussar. Skärmväggarna i omklädningsrummen har inneburit att eleverna känt större trygghet och att eleverna duschar i duschrummet och inte enskilt i personalduschrummet. Personalen upplever att det är en ökad oro och fler konflikter på rasterna, då ett fåtal elever grupperar sig på ett tydligt sätt och det blir motsättningar mellan grupperna. Verbala och fysiska kränkningar förekommer mer eller mindre i olika miljöer. Elevenkäten som genomfördes i år 5 visade: År 5 Känner du dig trygg i skolan? 100% Finns det någon vuxen i skolan som du kan prata med om du behöver hjälp med något? 100%

8 8 (19) Grund för bedömning Elevenkät Kartläggning av klassklimat Elevutvärderingar/föräldrautvärdering Elevreflektioner/personalreflektioner Kontinuerliga uppföljningar Iakttagelser Samtal/utvecklingssamtal Analys Vi upplever att starten på skoldagen känns lugnare, vilket kanske beror på att eleverna är ute på skolgården innan skolstart. Det kanske även är så att färre elever kommer till skolan långt innan skolstart. Det tidigare sjunkande resultatet från brukarenkäten har ökat till 100% på frågorna som rör trivsel och trygghet. Enkäten genomförs alltid med olika grupper därför är resultaten inte jämförbara då gruppsammansättningen är olika. Familjegruppsaktiviteterna har lett till en ökad trygghet då eleverna lär känna fler elever och personal bättre. Den ökade rastomsorgen har också lett till ökad trygghet och trivsel i samband med rasterna. I matsalen ser vi elever gå med säker blick till sin matplats. De vet var de ska sitta och vilka kamrater som kommer att sitta bredvid. Det skapar trygghet och eleverna kan äta i lugn och ro, vilket är viktigt för att de ska orka med sin skoldag. Eftersom eleverna vet var deras buss stannar står de och väntar på rätt plats. Detta har medfört färre incidenter vid busshållplatsen. Men några elever upplever fortfarande en stress över att inte veta sin plats i bussen, vilket har lett till konflikter. Åtgärder behöver göras för att komma till rätta med detta problem. Den stora mängden ordningsregler som kommit till efter hand, och kanske inte är väl förankrade hos personal och elever, kan vara en bidragande orsak till den ökande oron på rasterna. Detta bör vi arbeta med under året Måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms som god Åtgärder för bättre måluppfyllelse Vid terminens start ska trivselregler och säkerhetsregler diskuteras, först i personalgruppen och senare vid klassråd och elevråd med syfte att öka elevinflytandet. Fokus kommer att läggas mer på Lgr11 kap. 1 och 2 så att det genomsyrar hela skoldagen.

9 9 (19) 3.2 Kunskaper, utveckling och lärande Mål: Skolan ska sträva efter att utveckla varje barns/elevs förutsättningar för en god fysisk och psykisk hälsa. Uppdrag till skolan: Skolan ska sträva efter att alla elever kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande. Skolan ges i uppdrag att se till att alla barn/elever är fysiskt aktiva dagligen. Skolan ges i uppdrag att hitta former för att driva IT-utveckling på respektive enhet Insatser Förskoleklassen har haft utedag under en förmiddag per vecka, då de går till skogen och lär och leker. Förlängda idrottslektioner, i förhållande till timplanen, med ombyte på rasterna så långt det är möjligt. Skolan ger eleverna möjlighet till rörelse för att främja hälsa utöver ordinarie lektioner i idrott och hälsa, t.ex. genom promenader till skolskogen, runt skolslingan, hopprepshoppande och att skoljoggen/orientering genomförs en gång per termin. Skolan har lagt ut 30 minuter sammanhängande förmiddagsrast i syfte att eleverna ska hinna leka och vara aktiva. Skolgården är rikt utrustad med stora möjligheter till lek och rörelse samt tillgång till lekmaterial. För att utveckla elevers hälsa och ge de bästa möjliga förutsättningarna till god hälsa sker ett samarbete med skolsköterska, likabehandlingsgrupp och kamratstödjare på skolan. Hela skolan går genomfördes då alla elever och all personal promenerade ca 4 km tillsammans. Under vårterminen färdigställde föräldraföreningen volleybollplanen. År 4 och 5 deltog i den riksomfattande hälsoveckan under vecka 19. I maj genomförde år 4 och 5 en cykelhajk. År 6 genomförde en 3-dagars skolresa där många olika fysiska aktiviteter genomfördes. År 4, 5 och 6 åkte till Borås badhus. Bollebygds kommun erbjuder simundervisning från år 2. Under läsåret har vi fortsatt att arbeta med IT genom att låta eleverna använda IT på olika sätt. De söker fakta och information via Internet, vi ser på strömmande media och i år 2 har eleverna fått grundläggande kunskaper i IT. Vi har bytt ut stationära datorer till bärbara. Alla skriftliga omdömen sker numer via fronter Resultat Eleverna är fysiskt aktiva under sina raster och de allra flesta elever ingår i någon gemensam aktivitet. I förskoleklassen ingår lek och rörelse vid flera tillfällen under dagen. De olika aktiviteterna vi genomfört har lett till att eleverna har fått prova på många olika fysiska aktiviteter. Våra elever fortfarande är väldigt aktiva på rasterna.

10 10 (19) Vid elevenkäten uppgav 40 % av skolans elever att de rör sig varje dag. 40 % hade svarat att de rör sig 1-2 gånger per vecka. Resterande 20 % svarade att de rör sig 3-4 gånger per vecka. 10 av 12 elever i år 5 svarade på enkäten. Eleverna använder datorerna och IT mer frekvent än tidigare i och med att det finns fler bärbara datorer. Som hjälpmedel i undervisningen används även pedagogiska dataprogram (Lexia m.m.) och Vital Grund för bedömning Iakttagelser Elevenkät Analys Eleverna på skolan rör sig väldigt mycket under rasterna då vi har en rikt utrustad skolgård. Det låga enkätresultatet kan bero på att frågeställningen är svår att förstå och vi tror att eleverna har svarat på hur ofta de har idrottslektioner. De elever som är aktiva på sin fritid är väldigt aktiva under rasterna på skolgården och de elever som ännu inte har hittat en passande form för sin fritidsaktivitet är mer inaktiva på rasterna. I och med att vi nu även har en volleybollplan kan vi erbjuda ännu fler olika aktiviteter på rasterna. De bärbara datorerna har gett en ökad tillgänglighet vilket leder till en ökad måluppfyllelse. Olika dataprogram som finns att tillgå har inte använts i den omfattning som vi önskat, dels på grund av bristfällig teknik som tar tid att få igång och dels på grund av att vi som pedagoger har ett stort utbud av läromedel som vi ska sätta oss in i, vilket vi inte har prioriterat Måluppfyllelse Mycket god för den fysiska aktiviteten. God måluppfyllelse vad gäller IT-utvecklingen Åtgärder för bättre måluppfyllelse I början av läsåret kommer vi att presentera olika rastaktiviteter för eleverna i samband med en familjegruppsaktivitet. Kompetensutveckling inom IT på olika områden, bl.a. när det gäller Smartboard. Vi behöver ha regelbunden träning av smartboard på pedagogiska konferenser. Våra kunskaper i Fronter behöver utvecklas och förbättras så att verktyget kan användas mer i den dagliga verksamheten. Vi kommer att använda oss av dataprogram som en del i undervisningen i ökad omfattning.

11 11 (19) 3.3 Barns och Elevers ansvar och Inflytande / Skola och Hem Mål: Skolan ska sträva efter att varje barn/elev har inflytande över sitt lärande. Skolan ska sträva efter att varje barn/elev har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Skolan ska sträva efter att föräldrar får inflytande och är delaktiga i verksamheten. Uppdrag till skolan: Skolan får i uppdrag att utveckla arbetet med varje elevs inflytande över sin IUP (individuell utvecklingsplan). Skolan ska utveckla inflytandeforum i form av exempelvis matråd, barnråd och klassråd/elevråd. Skolan ges i uppdrag att hitta organisatoriska former för att öka föräldrainflytande och delaktighet Insatser Eleverna dokumenterar sin utveckling i sin portfolio, där de tidigt tränas i att vara delaktiga, sätta upp mål för sitt lärande och att uppleva lärandet stimulerande och meningsfullt. Regelbundna diskussioner i klasserna/grupperna har genomförts om: kursplanemål, sociala mål, lärandet, arbetsformer och redovisningssätt. Dessa diskussioner utmynnar i en pedagogisk planering. Eleverna har engagerats i att tolka och konkretisera målen. Målen har synliggjorts för eleverna och de har i förväg fått ta del av ett bedömningsunderlag (matris) som visar utvecklingskvaliteter mot målen. I F-3 arbetar eleverna med de lokala kursplanemålen som dokumenteras i deras portfolio. I 4-6 utgår undervisningen från de nationella målen och IUP. I samråd med lärare och förälder väljer eleverna vilka förmågor och mål som eleven ska utveckla till nästa utvecklingssamtal. Detta dokumenteras i elevernas individuella utvecklingsplaner, IUP. Eleverna är delaktiga i upprättandet av den individuella utvecklingsplanen och arbetet för att nå målen. Läxor och lektionsarbete kopplas till den individuella utvecklingsplanen. Elevgrupper har varit med och planerat och genomfört aktivitetsdagar för alla skolans elever. Även under det här läsåret har elevrådets sammanträden varit oregelbundna och ibland har de uteblivit. Den röda tråden i elevrådet har saknats. Elevrådet har även fått en funktion av att vara ett matråd. De träffar då skolans husmor. Varje grupp i skolan har klassråd regelbundet. Där lyfts frågor till dialog och beslut. Klassrådet är också ett forum för att samla önskemål och förslag till skolgemensamma frågor i elevrådet.

12 12 (19) Elevrådet samlas en gång per månad och år 1-6 är representerade. Här lyfts skolgemensamma frågor och en del elevrådsmöten får en specifik inriktning, ex. skolmaten, skolgården, trivseln och tryggheten. En gång per läsår får kommunens alla skolor möjlighet att söka pengar för något som eleverna önskar. Fokus ligger på den demokratiska processen. Elevrådsrepresentanter från Töllsjöskolan deltar och röstar i ungdomsrådet när det beslutas hur pengarna ska fördelas. I förskoleklassen skolas barnen via samlingen till att berätta och föra fram tankar, synpunkter och förslag. Barnen bereds därigenom möjlighet till inflytande och skolas i att lyssna på varandra och visa respekt för den som har ordet. År 1 och 3 har gjort skriftliga utvärderingar där föräldrarna fått möjlighet att tycka till. Föräldrarna i förskoleklassen och skolan får information från klasslärarna om klassens planering, kommande aktiviteter och läxor mm via skoldagbok, veckobrev/månadsbrev. Nyhetsbrev från rektor, med skolövergripande information, skickas hem ett par gånger per termin. Samtliga elever i år 1-6 arbetar med skoldagbok som är en viktig länk mellan hem och skola. Föräldrarna görs delaktiga genom information och dialog vid föräldramöten. Föräldraföreningen sammanträder en gång per månad och har ett stort inflytande bl. a när det gäller skolmiljön både utvändigt och invändigt. På den årliga arbetsdagen ansvarar föräldraföreningen för att ytterligare berika och utrusta skolgården. Gemensamt för förskola och skola finns ett föräldraråd. Rådet sammanträder två gånger/termin och är ett forum för samråd och inflytande. Föräldrarna ses som en resurs och är alltid välkomna att vara med i skolan. Föräldrar inbjuds till friluftsdagar och andra aktivitetsdagar Resultat Eleverna har inflytande över sin IUP. Vi har inte utvecklat arbetet kring IUP under detta läsår. På grund av rektorsbyten har elevrådet hamnat i skymundan och saknat kontinuitet. Matrådet har kommit igång under nyare former. Enkäten visade att 2 föräldrar var mycket nöjda, 2 föräldrar var nöjda och 1 förälder var mindre nöjd med sin möjlighet att ha inflytande över skolan. Vid föräldramöte på höstterminen tillfrågades samtliga föräldrar om de kände att de har inflytande över skolan och samtliga svarade att de var nöjda med sitt inflytande på skolan. Skolgården är ett synligt resultat av föräldrainflytandet Grund för bedömning Elevreflektion/personalreflektioner Kontinuerliga uppföljningar Iakttagelser Samtal/utvecklingssamtal Föräldraenkät Analys Arbetet kring IUP behöver utvecklas mer och vi har ännu inte hittat bra former för hur vi ska göra det. Det är viktigt med ett väl fungerade elevråd för att eleverna ska få det inflytande som de har rätt till. För att detta ska fungera bra tror vi att det är viktigt att det är rektor som håller i det. I och med rektorsbyte har det tyvärr inte fungerat fullt ut.

13 13 (19) Endast 5 föräldrar av 12 svarade på enkäten i år 5. Det är synd att inte fler passar på att lämna in sina synpunkter på verksamheten. 80% är nöjda med sitt inflytanden över verksamheten på Töllsjöskolan. Då svarsfrekvensen på enkäten var låg anser vi att formen för den behöver utvecklas. Även vissa frågor behöver ses över då de är tolkningsbara. Vid höstens föräldramöten tillfrågades samtliga närvarande föräldrar om hur de tyckte att deras inflytande över skolan var. Samtliga sa att de kände sig nöjda med det och att de visste hur de skulle göra för att föra fram sina åsikter Måluppfyllelse God måluppfyllelse kring utvecklingsarbetet kring IUP. God måluppfyllelse kring elevinflytandet. Mycket god måluppfyllelse kring föräldrarnas inflytande på skolan Åtgärder för bättre måluppfyllelse Arbeta fram bättre former för hur IUP ska följas upp, förvaras och hållas vid liv dagligen. Att rektor ansvarar för elevrådet såsom vi har gjort tidigare. Ändra enkätundersökningen så att den genomförs vid föräldramöte eller vid utvecklingssamtal för att så många som möjligt ska svara på enkäten. 3.4 Skolan och omvärlden Mål: Skolan ska sträva efter att varje barn/elev får en inblick i närsamhället. Skolan ska sträva efter att varje barn/elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Uppdrag till skolan: Skolan ska vidga samarbetet med det lokala närsamhället. Skolan ska hitta former för att utveckla barns och elevers förmåga att se kopplingen mellan det egna miljöbeteendet och den globala miljön Insatser Kontakt har tagits med kommunens företagarförening. Under klimatsmart vecka pratade vi om hur miljön påverkas av vad vi äter. I samband med detta vägdes elevernas matavfall. Vid kärnkraftolyckan i Japan fokuserade vi på olika energikällors påverkan på miljön och hur vi i vardagen kan påverka användningen av energi. Kontakt har knutits med en pedagog från Tänknik-huset som ev. kan bygga ett vindkraftverk med eleverna till hösten.

14 14 (19) Resultat Kommunens företagarförening var positiv till att inleda ett samarbete i syfte att låta eleverna få en större inblick i närsamhället. Eleverna kastade mindre mat när de såg hur mycket som slängdes varje dag Grund för bedömning Den slängda matens vikt bokfördes i en tabell väl synlig i matsalen Analys Vi behöver utveckla vårt miljöarbete tillsammans med all personal på skolan för att nå bättre måluppfyllelse, ev. grön flagg Måluppfyllelse Mindre god Åtgärder för bättre måluppfyllelse Samarbetet med kommunens företagarförening fortgår under hösten. Bättre dialog mellan köket och pedagoger så att vi lättare kan samarbeta på ett verklighetsförankrat sätt. Viktigt för planeringen för både kök och undervisning. Städ och vaktmästeri måste vara delaktiga i arbetet. Gemensamt möte med all personal på skolan kommer att hållas för att utveckla och planera skolans miljöarbete.

15 15 (19) 3.5 Likabehandlingsarbetet Mål: Skolan ska främja barns och elevers lika rättigheter och aktivt arbeta för att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Skolan ska också motverka annan kränkande behandling Vision och målsättning för barn- och utbildningsförvaltningen i Bollebygds kommun Trygghet, omtanke och hänsyn skall prägla all samvaro och olikheter respekteras samt ses som en tillgång Eventuella delmål/mål för enheten. - öka tryggheten hos eleverna - utveckla omtanke och hänsyn 3.6 Förankringen av likabehandlingsplanen bland elever och föräldrar I klasserna har vi regelbundna samtal om likabehandling där vi pratar om hur vi bemöter och hur vi uppträder mot varandra. Både i förskoleklass, år 1-6 och med kamratstödjarna frågar vi var, när och hur ev. kränkningar/ trakasserier kan se ut och uppkomma. Vid trakasserier och andra typer av kränkningar tar vi utgångspunkt i vår likabehandlingsplan. Vi återför kontinuerligt till vad den säger om olika situationer, hur dessa ska hanteras och vad som är tillåtet eller inte. Alla familjer har fått hem en broschyr om Töllsjöskolans arbete för likabehandling och likabehandlingsplanen ligger tillgänglig på skolans hemsida. Vid läsårets första föräldramöte har likabehandlingsplanen presenterats i samtliga klasser och även på föräldrarådet. Föräldrarna får också information via vecko-/månads-/nyhetsbrev. 3.7 Främjande och förebyggande åtgärder - värderingsövningar/samarbetsövningar - fadderverksamhet - gemensamma temadagar, familjegruppsverksamhet I vårt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling tillämpar vi också: - bestämda platser, som bestäms av läraren - lärarna ansvarar för gruppindelningar - vuxna har rastomsorg och busstillsyn - vuxna är med i/runt omklädningsrummen vid idrotten - kamratstödjare - morgonomsorg från förstärkt rastomsorg, så långt det är möjligt, på förmiddagsrast och lunchrast

16 16 (19) Vi avsätter en vuxen som åker med till språkvalet för eleverna i år 6 den första gången varje ny tvåveckorsperiod under testperioden. Det innebär 3 ggr på höstterminen. Rektor har vid flera tillfällen haft kontakt med skolskjutsorganisationen där hon framfört elevernas upplevelser på skolskjutsarna. Hänsyn och omtanke var ett tema för en lustläsardag då eleverna i 4-6 läste för de yngre eleverna inom familjgruppen. Böckerna valdes med omsorg utifrån temat och eleverna diskuterade och samtalade kring temat efter läsningen. Under terminens sista veckor fokuserade vi på trivselregeln vi använder ett vårdat språk och tänker på vad vi säger så att vi inte kränker någon 3.8 Resultat Främjande och förebyggande åtgärder Incidenterna har halverats under detta läsår. 23st.10/11 jämfört med 49st år 9/ Förekomst av trakasserier och annan kränkande behandling Upprepade trakasserier/annan kränkande behandling Trakasserier och annan kränkande behandling har förekommit och det är de fula orden som har ökat. Detta hos en avgränsad grupp elever. Rutinerna för hur en akut situation ska hanteras har fungerat bra. Vi har haft täta diskussioner i personalgruppen angående oroliga elever och vilka åtgärder som vi ska vidta. 1 av 10 elever i år 5 har känt sig mobbad under året. Arbetsrutiner Vi har under året använt oss av en gemensam blankett där vi dokumenterat konflikter/kränkningar. Dessa anteckningar har vi följt upp vid ett par konferenser. Vi är alla på skolan övertygade om att en god arbetsmiljö förebygger kränkande behandling. All personal reagerar direkt på kränkning och för också informationen vidare till respektive klasslärare. Vid behov kontaktar personal hemmet. Alla lärare tar del av minnesanteckningar från kamratstödjarnas möte och klassläraren ansvarar för att uppmärksammade situationer följs upp och reds ut Grund för bedömning Elevenkät Elevsamtal Observationer Analys Antalet incidenter som har gått vidare till likabehandlingsgruppen har minskat och det är förmodligen för att våra förebyggande insatser har gett resultat. Vi ingriper på ett tidigare stadium. Resultatet av enkäten visade att en elev upplevde sig mobbad i klass 5. Detta ledde till att vi fördjupade samtal i klassen kring hur vi är mot varandra. Vidare samtalade vi med eleverna enskilt i klassen kring hur eleverna upplevde sin situation för att få vidare kunskap om vilken elev det handlade om. Men då det inte framgick vilken elev det handlade om har vi inte kunnat lämna ärendet vidare till likabehandlingsgruppen. Däremot har arbetet med gruppstärkande övningar i klassen genomförts.

17 17 (19) Det är viktigt att all personal lyssnar aktivt för att på ett tidigt stadium kunna uppmärksamma alla tendenser till diskriminering och annan kränkning Måluppfyllelse God måluppfyllelse Planerade åtgärder med utgångspunkt i resultatet Vi kommer att utöka våra förebyggande insatser genom att arbeta tematiskt med identitet, självkänsla och självförtroende. Lgr 11 kap. 1 och 2 ska ständigt ligga till grund för allt vi gör. 4. Resultat i förhållande till de nationella kunskapsmålen 4.1 Gemensamma kunskapsuppföljningar Förskoleklassen Trulle, F Antal elever som når Antal elever totalt kravnivån Ht Vt Skolår 1 Skolår 1 Trulle Antal elever som når Antal elever totalt kravnivån Ht Vt Skolår 2 Screening, år 2 Antal elever som når Antal elever totalt kravnivån Ht Vt Resultat och bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms som god. Förskoleklassen: Vid screeningen av språklig medvetenhet, Trulle, i förskoleklassen når alla elever kravnivån under vårterminen. Vi såg att flera av eleverna under hösten hade lågt resultat vad gäller olika delar inom den språkliga medvetenheten t.ex. att höra vilket ljud ord börjar på. Pedagogerna har sedan under läsåret medvetet arbetat med dessa delar inom klassens ram. År 1: Vid screeningen av språklig medvetenhet, Trulle, i år 1 når alla elever kravnivån under höstterminen. Vad gäller screeningen av språklig medvetenhet, har många av eleverna mycket god språklig medvetenhet. Den del av screeningen där eleverna hade lägst resultat var att kunna flytta om ord så att de bildade en godtagbar mening. De elever som har under kravnivån på enskilda delar skulle gjort om de delarna under

18 18 (19) våren, men pga olika omständigheter har vi flyttat det till hösten De eleverna har sedan fått intensivträning av läsning och skrivning. I år 2 genomfördes screening, DLS bas. Det var 3 elever som under HT-10 inte nådde kravnivån vad gäller läsförståelse. Vad gäller skrivning var det 2 elever som inte nådde kravnivån. Dessa elever har under våren fått 12 veckor intensivstöd anpassat efter deras behov. I april hade 100% av eleverna nått kravnivån för läsförståelse. Vad gäller skrivning var det i april 1 elev som ännu inte nått kravnivån. Under hösten kommer åtgärdsprogram upprättas för denna elev. Under höstterminen i år 3 kommer dessa elever följas upp vad gäller läsning och skrivning med DLS för år Nationella provresultat år 3 och år 5 År 3 Nationellt prov i svenska skolår , resultat för samtliga delprov Antal / andel elever som minst når målen i respektive delprov Antal elever A xx B xxx C xxxx D xxxxx Töllsjöskolan Antal / Andel elever som minst når målen i respektive delprov Antal elever E xxxxx F G xxxxx xxxxx H xxxxx Totalt antal Totalt elever antal som elever bedöms som klara klarar nationella alla provet Procent delprov Procent Töllsjöskolan ,74 7 0,5 Nationellt prov i matematik skolår , resultat för samtliga delprov Antal / andel elever som minst når målen i respektive delprov Antal elever A xxxxx B xxxxx C xxxxx D xxxxx Töllsjöskolan Antal / andel elever som minst når målen i respektive delprov Antal elever E F xxxxx G Totalt antal elever som bedöms klara xxxxx xxxxx nationella provet Procent Totalt antal elever som klarar alla delprov Procent Töllsjöskolan , , Resultat, analys och bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms som god. I svenska var det 7 elever som inte nådde kravnivån på alla delprov. Eftersom tre av dessa elever har visat på andra sätt att de klarar målen för delproven bedöms de ändå ha nått målen för delprovet.

19 19 (19) I matematik var det 2 elever som inte nådde upp till kravnivån på varsitt delprov. Eftersom dessa elever på andra sätt har visat att de klarar målen för delproven bedöms de ändå ha nått målen för delprovet. Vi ser att många av eleverna har en mycket god måluppfyllelse i både svenska och matematik då de har höga poäng på de olika delproven. Vi upplever de nationella proven som ett bra hjälpmedel och ser dem som en vägledning i vårt fortsatta arbete. De nationella proven styrker tidigare bedömningar av eleverna. Vi kan se en något större måluppfyllelse vad gäller flickor. År 5 Nationella prov i svenska, matematik och engelska har ej genomförts under vt Kommer att genomföras i år 6 under vt Resultat i samtliga ämnen i förhållande till de nationella kunskapsmålen i år 5 Ämne Antal elever totalt i år 5 Antal elever som inte nått målen Antal elever som nått målen Antal elever som nått över målen Bild Engelska Hkk Idrott Matematik Moderna språk Musik NO SO Slöjd Svenska Teknik Resultat, analys och bedömning av måluppfyllelse Gruppens storlek ( 12 elever ) kan ha haft betydelse då det fanns utrymme för enskild stöttning. I klassen har det funnits många åtgärdsprogram i flera olika ämnen. Stödåtgärder och insatser har gjorts av olika slag och flera av åtgärdsprogrammen har kunnat avslutas Åtgärder för bättre måluppfyllelse Vi behöver bli bättre på att ta vara på vår kompetens och vara flexibla och omfördela i arbetslaget för att på bästa sätt stötta de elever som behöver det. Vi behöver utveckla de pedagogiska planeringar där eleven ser vad som förväntas och hur målen ska nås och bedömas. Tydliga och tidiga insatser bör införas där vi ser att det finns behov. Vi måste hela tiden se möjligheten att omfördela och planera efter elevens bästa i fokus. Personalen på Töllsjöskolan genom Milena Lampret, rektor på Töllsjöskolan

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9 Likabehandlingsplan Bollebygdskolan 7-9 BOLLEBYGDS KOMMUN 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Stadsskogen skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Stadsskogen skolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Stadsskogen skolan Hänvisningar till lagtext och styrdokument: Enligt skollagen (2010:800 6 kap.) och diskrimineringslagen (2008:567 1-4 kap.) är varje

Läs mer

Likabehandlingsplan Mon tessoriskolan Skäret

Likabehandlingsplan Mon tessoriskolan Skäret Planen ger en beskrivning av hur vi arbetar mot diskriminering och kränkande behandling. Vi beskriver organisation, ansvarsfördelning och hur vi aktivt jobbar med förebyggande och främjande insatser. Likabehandlingsplan

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling Plan mot kränkande behandling för Bygdsiljums förskoleklass, skola och fritidshem Läsåret 2013/2014 Bygdsiljums skola tillämpar barn- och elevskyddslagen (2006:67). Det är enligt lagen en rättighet för

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Söderparkskolan F-6 Läsåret 2014-2015 1 Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare Till

Läs mer

Hälsingbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hälsingbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Hälsingbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola förskoleklass, åk 1-6 samt fritidshem a för planen Rektor Peter Gehlin

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Skolans likabehandlingsplan regleras utifrån två lagar: Diskrimineringslagen och Skollagen kap 14. Likabehandlingsplanen beskriver skolans arbete för att

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

ULRIKASKOLANS PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016

ULRIKASKOLANS PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016 ULRIKASKOLANS PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016 1 ANSVAR OCH DELAKTIGHET Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (20120:800) måste skolan arbeta

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan 1(11) Barn- och utbildningsförvaltningen Kristinebergskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Kristinebergskolan 2 Innehållsförteckning Kristinebergskolans

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina Läsåret 2012-13 Plan mot diskriminering och kränkande behandling, plan för hur vi ska vara mot varandra Malgoviks skola, Vilhelmina 1 Innehåll: Förord Så här vill vi att det ska vara på Malgoviks skola

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vallsta Fritidshem Ansvariga för planen Planen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Glömminge skola och fritidshem för lå 2013/2014

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Glömminge skola och fritidshem för lå 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Glömminge skola och fritidshem för lå 2013/2014 Alla vid Glömminge skola och fritidshem ska vara trygga och känna förtroende för varandra 1(13)

Läs mer

Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling Docksta Friskola Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling Docksta friskola 2013-2014 Inledning Likabehandlingsplanens syfte är att främja likabehandling, alla människors lika rättigheter oavsett

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Valås/Hällesåkersskolan Läsår 14/15

Valås/Hällesåkersskolan Läsår 14/15 Skolförvaltningen Valåskolan/Hällesåkersskolan Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling Valås/Hällesåkersskolan Läsår 14/15 Grundskolan, Förskoleklassen

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling för Lindboskolan åk 6-9 lå 2015-2016 På Lindboskolan tar vi avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lilltorpet 2014/2015 På Lilltorpet arbetar vi aktivt med; Att varje barn ska känna trygghet och vistas i en trygg miljö Ett empatiskt

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling

Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling 2015 Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling Örnsköldsviks Kommun 2015-01-01 Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling 2015 Främjande arbete Syftar till att förstärka

Läs mer

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolans namn Planen gäller Morö Backe skola Läsåret 2015/2016. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, Fritidshem, Grundskola

Läs mer

Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31

Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31 Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31 Varje elev ska känna glädje i att gå till skolan och ska känna sig trygg och vara känd av alla vuxna. Eleven ska känna

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

1/8 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGANDE DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR TORTUNASKOLAN OCH TORTUNA FRITIDSHEM.

1/8 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGANDE DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR TORTUNASKOLAN OCH TORTUNA FRITIDSHEM. 1/8 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGANDE DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR TORTUNASKOLAN OCH TORTUNA FRITIDSHEM. Reviderad september 2014 2/8 Våra barn/elever har rätt till

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid Inledning 2 Mål för likabehandlingsarbetet 3 Lagar, styrdokument 4 Definition av begrepp 4 Främjande arbete 5 Förebyggande arbete 6 Rutiner för åtgärder och uppföljning när det

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Planen mot kränkande behandling och diskriminering

Planen mot kränkande behandling och diskriminering Planen mot kränkande behandling och diskriminering Torslunda Skola Förskoleklass och skolår 1 6 Läsåret 2014-2015 Planen mot kränkande behandling och diskriminering All förskole- och skolverksamhet i Mörbylånga

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015

Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015 Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015 Innehåll Bakgrund... 3 Skolledningens ställningsstagande...

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling för Lindboskolan åk 6-9 lå 2014-2015 På Lindboskolan tar vi avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Granskad 2014-08-12 Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Arbetets olika delar Det aktiva arbetet består främst av: - Att bedriva

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Vision Vår vision är att ingen på våra skolor ska bli eller känna sig diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling.

Vision Vår vision är att ingen på våra skolor ska bli eller känna sig diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vederslöv skola Tävelsås skola Kalvsvik skola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola och skolbarnomsorg Vision Vår vision är

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016 Fritidshemmet

Likabehandlingsplan 2015/2016 Fritidshemmet Likabehandlingsplan 2015/2016 Fritidshemmet På Viktoriaskolan tar rektor och personal medvetet och engagerat avstånd från alla former av kränkande behandling. Vi arbetar för att förebygga kränkningar.

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enöglaskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enöglaskolan 1 (13) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enöglaskolan 2 (13) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av handlingsplanen Enöglaskolans personal tar aktivt avstånd från alla former av

Läs mer

Risebergaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Risebergaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Risebergaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, fritidshem och grundskola a för planen Rektor Cecilia Svebrant Vår

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015

Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015 Attendo Individ och Familj AB - Box 28-575 21 Eksjö Tel. 0730-660 116 - - lisbeth.lindstrom@attendo.se 1. Mål och Vision Mål: Skolan ska ha en likabehandlingsplan

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 Innehållsförteckning 1. Rektors ord och skolans ansvarsfördelning 2. Definitioner 3. Svenska skolans värdegrund och vision 4. Svenska skolans

Läs mer

LINDÅS LIKABEHANDLINGSPLAN, PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014-2015

LINDÅS LIKABEHANDLINGSPLAN, PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014-2015 BF 221 1 2014-10-06 Bildningsförvaltningen LINDÅS LIKABEHANDLINGSPLAN, PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014-2015 Vår Vision På Lindås skola och fritidshem ska alla barn och all personal

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Njutångers förskola Upprättad 2013-12-17 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015 Muskötens förskola Förskola Musköten Ansvariga för planen Det övergripande ansvaret för planen ligger på förskolechef

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12 Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12 Valåsskolan Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet Begränsning Vårt val av problem/område

Läs mer

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

LIKABEHANDLINGS- PLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT K R Ä N K A N D E BEHANDLING

LIKABEHANDLINGS- PLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT K R Ä N K A N D E BEHANDLING LIKABEHANDLINGS- PLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT K R Ä N K A N D E BEHANDLING L Ä S Å R E T 2 0 1 4 2015 INNEHÅLL Inledning 3 D E L 1 : B A K G R U N D, B E G R E P P O C H R U T I N E R Skollagen och diskrimineringslagen

Läs mer

Huddunge byskolas likabehandlingsplan

Huddunge byskolas likabehandlingsplan 2014/15 Huddunge byskolas likabehandlingsplan Huddunge byskola Huddunge kyrkväg 15 Inledning Huddunge byskolas likabehandlingsplan är utformad i samarbete med samtliga elever på skolan och all personal.

Läs mer

Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: skola Ansvariga för planen Rektor Britt-Marie Eliasson Vår vision Alla människor

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsboskolan/Sandhems skolområde med fritidshem Läsåret 2014/2015 2013-10-06 2014-06-22 2015-06-15

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN Strandskolan 2014-2015 Datum för upprättande: 140626 Innehållsförteckning Till dig som elev 3 Till dig som är förälder 3 Likabehandlingsplanens syfte 4

Läs mer

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14 HJÄLMSTASKOLAN 2014 Utvärdering av mål och resultat 2013-14 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 6 2.3 Analys av resultat i läs- och skrivutveckling...

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bollebygds kommun

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bollebygds kommun 2013-11-05 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Töllsjöskolan 2013-08-20 till 2014-11-20 Bollebygds kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd

Läs mer

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen grundskola, förskoleklass, fritidshem, Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 20132014

LIKABEHANDLINGSPLAN 20132014 LIKABEHANDLINGSPLAN 20132014 INLEDNING Centralskolans handlingsplan är upprättad utifrån skrivelser i skollag och diskrimineringslag. Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan

Läs mer