EKONOMISKA EFFEKTER AV FRIKOPPLINGEN I SVERIGE. En fallstudie av 8 gårdar med stor andel naturbetesmarker

Transkript

1 EKONOMISKA EFFEKTER AV FRIKOPPLINGEN I SVERIGE En fallstudie av 8 gårdar med stor andel naturbetesmarker December 2004

2 Text: Redaktör: Illustrationer: Örjan Hansson, Hushållningssällskapet i Skaraborg O Jennersten, WWF O Jennersten, WWF December 2004 Världsnaturfonden WWF

3 EKONOMISKA EFFEKTER AV FRIKOPPLINGEN I SVERIGE Innehåll SAMMANFATTNING... 4 FÖRUTSÄTTNINGAR... 6 BAKGRUND... 6 REGIONALA STÖD... 6 KOPPLADE STÖD... 7 TILLÄGGSBELOPP... 7 FÖRSTÄRKNING AV LBU PROGRAMMET... 7 MODULERING... 8 UTTAGSPLIKT LÅNGLIGGANDE VALL... 9 GÅRDSEXEMPEL EN GÅRD I SMÅLAND Ekonomiskt utfall av MTR Konsekvenser av reformen EN GÅRD I NÄRKE Ekonomiskt utfall av MTR Konsekvenser av reformen EN GÅRD I LAPPLAND Ekonomiskt utfall av MTR Konsekvenser av reformen EN GÅRD PÅ ÖLAND Ekonomiskt utfall av MTR Konsekvenser av reformen EN GÅRD PÅ GOTLAND Ekonomiskt utfall av MTR Konsekvenser av reformen EN GÅRD I HALLAND Ekonomiskt utfall av MTR Konsekvenser av reformen EN GÅRD I SKARABORG Ekonomiskt utfall av MTR Konsekvenser av reformen EN GÅRD I VÄSTERVIKS SKÄRGÅRD Ekonomiskt utfall av MTR Konsekvenser av reformen RESULTAT FÖRÄNDRINGAR Uttagen areal EKONOMISKT UTFALL Ej optimerad produktion Får KONSEKVENSER Tilläggsbeloppet Öppet landskap Skogsbete PRISFÖRÄNDRINGAR BESLUT OM REFORMEN (av 25)

4 SAMMANFATTNING EU beslutade om en frikoppling av de generella jordbruksstöden under Varje medlemsland har haft viss frihet hur denna process skall genomföras. Sverige har beslutat sig för en blandmodell där största delen av stöden frikopplats från produktion. För Sveriges del gäller det total ca 6,6 miljarder kr som fram till 2005 betalats ut som exempelvis arealstöd och djurstöd. De stöd som kommer att gälla fr o m 2005 är ett regionstöd som bygger på samma arealer som 2004, ett kopplat stöd som bygger på antalet handjur under 2004, samt ett tilläggsbelopp som baseras på historisk produktion ( ). Denna studie undersöker hur gårdar med mycket naturbetesmark påverkas ekonomiskt av reformen. Ekonomiska förutsättningar är vitala för framtida skötsel av naturbetesmarker. Politiskt är framtiden för naturbetesmarkerna viktig därför att areal naturbetesmark ingår i ett av Sveriges miljömål ett rikt odlingslandskap och bevarandet av naturbetesmarker ingick också som en förutsättning vid frikopplingen. Naturbetesmarker är också en angelägenhet för Världsnaturfonden eftersom dessa marker hyser ett mycket rikt växt och djurliv som kräver hävd. I denna uppsats har åtta gårdar studerats för att se hur stödnivån påverkas på gårdar som har mycket naturbetesmark med höga naturvärden. Gårdarna ligger i olika delar av Sverige och representerar olika arealstödsområden. Den stödnivå som dessa gårdar kommer att få efter det att reformen är genomförd jämförs med de stödnivåer som gårdarna hade år Studien tar endast hänsyn till de stöd som tidigare var produktionskopplade samt förändringar av reglerna för några miljöstöd. Därmed visas inte någon helhetsbild av de totala stöd som dessa företag får. Undersökta gårdar Arealstödsområde Åkerareal (ha) Betesareal (ha) Förändring (%) Gårdarnas djurbesättning Småland 5 9,2 47,1 7,8 18 dikor + stutar Närke ,0 179,0-3,8 233 dikor Lappland 6 35,0 65,0 16,2* 35 dikor Öland 5 97,5 274,2-9,2 188 dikor + stutar + 25 tackor Gotland ,1 259,0 37,2 92 dikor & 460 tackor Halland 5 92,9 44,2-35,4 100 dikor Skaraborg 2 123,5 132,9 12,7 74 dikor + tjurar Västerviks skärgård 5 24,0 59,4 8,7* 41 dikor * Förändring p.g.a. att stödrätter för dikor inte finns i tillräcklig omfattning har räknats bort. Av de åtta studerade gårdarna är tre förlorare i och med reformen. Två av gårdarna kommer att få en måttlig höjning (< 10 %) av stödbeloppet för areal och djurbaserade stöd. Övriga gårdar kommer att få en höjning av stödnivån på mer än 10 %. Gårdarna i studien är dock gynnade i förhållande till andra gårdar i och med sin stora andel naturbetesmarker. Relativa vinnare när systemet med bidragsrätter försvinner är de gårdar som inte haft stödrätter till alla djur. De kommer att få del av höjda stöd på marken utan att förlora så mycket i djurbaserade stöd. Att föda upp dikor utan att ha stödrätter har dock varit en relativ olönsam produktion. Även fåruppfödare vinner på förändringarna i och med att de inte tidigare fått höga stöd. Förlorarna är brukare som investerat efter referensperioden (övergångsproblematik). Dessa brukare är ofta unga ambitiösa människor som sannolikt kommer att ha stor betydelse för att 4 (av 25)

5 arealen välskötta naturbeten hålls uppe under många år. Det är därför viktigt att lösa övergångsproblematiken med t ex nationella reserven. Långliggande vallar kommer att tilldelas stödrätter för betesmark. I region 1 4 innebär det en lägre ersättning än för åkermark och i övriga lika ersättning. Ur miljöstödssynpunkt kommer långliggande vall att betraktas som åkermark. En fördel med långliggande vall är att den inte ingår i underlaget för uttagen areal (ex. träda). I nuvarande stödsystem har inte foderarealen varit med i beräkningen för hur stor den uttagna arealen skall vara. När reformen genomförts kommer behovet av uttagen areal att beräknas på all åkermark (exkl. långliggande vall), vilket innebär att många gårdar som i dag inte behöver uttagen areal kommer att tvingas ha en viss mängd uttagen areal. En stor fördel med reformen är att administrationen blir mycket enklare och när det blir enklare minskar även risken för misstag och felaktigheter. Tilläggsbeloppet är ett mycket viktigt stöd för många nötköttsproducenter men frågan är hur länge stödet kommer att finnas kvar? Det är också osäkert hur brukarnas framtida beslut kommer att påverkas när de blir fullt insatta i betydelsen av reformen och de hävdkrav den för med sig. Vidare är det i dagsläget inte klart hur nya naturbetesmarker kan komma in i systemet efter maj Ett remissförslag ger den möjligheten om marken man restaurerar är bevarandesvärd (bedöms av Länsstyrelsen). Det är naturligtvis viktigt att detta kan ske då säkerligen en hel del marker kommer att lämnas obetade i områden där många gårdar läggs ner. Det finns dessutom en sk. 10%-regel som säger att Sveriges betesmarker inte får minska med mer än 10% (räknat på 2003-års värde). Den kanske viktigaste förutsättningen för att det öppna landskapet ska bibehållas är att det är lönsamt med hållning av betesdjur. Finns inte denna lönsamhet kommer det inte att ske någon investering i byggnader och i förlängningen försvinner djuren. Produktion av nischprodukter, t ex naturbeteskött, som ger högre inkomst kommer att bli relativt viktigare i framtiden för att nå lönsamhet vilket också är ett av målen med reformen Figur 1. Naturbeteskött (entrecote) på grillen 5 (av 25)

6 FÖRUTSÄTTNINGAR Bakgrund Vid halvtidsutvärderingen (Mid Term Review, MTR) av den gemensamma jordbrukspolitiken (Common Agricultural Policy, CAP) föreslog jordbrukskommissionären Fischler att produktionssubsidier skall frikopplas från produktion, dvs en lantbrukare skall få motsvarande medel som under en referensperiod ( ) utan att behöva producera just dessa produkter. Denna process kallas frikoppling. De olika medlemsländerna har själva fått bestämma hur den nationella frikopplingsprocessen skall ske och resultatet har blivit en mycket teknisk och svårtydd reform. För att få en bild av hur frikopplingen påverkar lantbrukare med mycket värdefull naturbetesmark har åtta olika företag studerats. De åtta företagen är spridda i Sverige och ligger i olika arealstödsområden. Kännetecknande för företagen är att de har mycket naturbetesmark som är så värdefull att den utöver miljöstödens grundersättning även berättigar till tilläggsersättning. Gårdarna i studien ligger i Småland, Närke, Lappland, Norra Öland, Gotland, Halland, Skaraborg samt i Västerviks skärgård. Hur reformen påverkar det enskilda företaget beror på många olika faktorer. Det går därför inte med säkerhet att förutsäga vilka som är vinnare eller förlorare vid förändringen. Varje lantbrukare måste beräkna hur reformen påverkar deras företag innan det med säkerhet går att se om de är vinnare eller förlorare med reformen. Vid en reform som denna är det lätt att beräkna hur stödnivåerna förändras. Det är betydligt svårare att förutsäga hur marknaden påverkas av reformen. När marknaden förändras kommer även prisnivåerna och därmed det enskilda företagets lönsamhet att förändras. I och med att många lantbruksföretag förändras med tiden är det svårt att veta vad det är som skall jämföras vid denna typ av studie. Vi har valt att jämföra arealstöd och djurbidrag under 2004 som referens vid jämförelsen med stödnivåer efter reformens genomförande. De stöd som är aktuella i framtiden är regionstöd som bygger på samma arealer som 2004, kopplat stöd som är beräknat på samma antal handjur som 2004 samt ett tilläggsbelopp som baseras på historisk produktion (referensåren ). Till detta läggs en förstärkning av LBU programmet (Sveriges miljö- och landsbygdsprogram) med bl.a. en höjning av kompensationsstödet, en höjning av grundersättningen för betesmarker samt ett nytt vallstöd. Kompensationsbidraget går inte med säkerhet att räkna fram eftersom det baseras både på areal och på djurantal under året. Ett företags djurantal baseras på genomsnittligt djurantal under året och grundar sig på antalet nötkreatur enligt Centrala djurdatabasen, CDB. När det gäller får baseras antalet tackor på det djurhållaren rapporterade till Jordbruksverket enligt den sk SAM-ansökan. I dagsläget går det inte att räkna fram värden för 2004, så då har vi valt att gå på 2003-års värde. Regionala stöd De regionala stöden sätts beroende på i vilken region marken ligger. En förutsättning för att få de regionala stöden är att lantbrukaren har stödrätter till motsvarande areal. Det finns olika typer av stödrätter beroende på markens användning. Stödrätterna får inte flyttas mellan olika regioner. 6 (av 25)

7 Tabell: Regionstöden är preliminärt satta till Arealstödsområde Åker Naturbetesmark och långliggande vallar* & *Långliggande vallar är åkermark som låg obrutet i vall där inget ensilage skördades år Kopplade stöd Det enda stödet som kommer att vara direkt kopplat till produktionen efter genomförandet av reformen är handjursbidraget. Det kommer att fungera på samma sätt som tidigare med skillnaden att stödet hamnar på 75 % av tidigare nivå. Från och med 2005 kommer handjursbidraget (per djur) att vara 157,5 för tjurar över 185 kg och 225 för stutar över 22 månader. Stutar som inte är 22 månader kan få halva beloppet under förutsättning att de är över 9 månader. Beloppet för det kopplade stödet i denna studie bygger på oförändrad produktion även efter det att reformen är genomförd. Tilläggsbelopp Tilläggsbeloppet kommer att räknas ut gård för gård och bygger på den produktion som fanns i företaget under referensåren De stöd som ligger till grund för tilläggsbeloppet är halva dikobidraget, halva extensifieringsbidraget samt delar (40%) av slaktbidraget. Tilläggsbeloppet i slaktstödet som lades till som en del av det nationella kuvertet ingår inte. Brukare som har expanderat och påbörjat en investering senast den 15 maj 2004 kommer att ha möjlighet att söka tilldelning från den nationella reserven. Det är oklart vad detta kan innebära för tilläggsbeloppet på olika gårdar i och med att reglerna för tilldelning inte är klara, dessutom är det osäkert hur mycket som kommer att hamna i den nationella reserven och därmed vara tillgängligt för utdelning. Tilläggsbeloppet kommer att hanteras som ett tilläggsbelopp och läggas ut på det regionala stödet. De siffror på hur stort tilläggsbeloppet kommer att bli som används i denna studie kommer från jordbruksverket. Förstärkning av LBU programmet En förstärkning av Sveriges miljö och landsbygdsprogram (LBU) har utlovats och innebär en förstärkning, men beloppen är ännu inte beslutade. De siffror som redovisas i denna studie är enligt nuvarande förslag. I och med att det handlar om miljöstöd så kommer det att vara kopplat till vissa åtaganden med ett regelverk kring skötseln. Reglerna för kompensationsbidraget och miljöersättningen för bevarande av betesmarker och slåtterängar finns redan. Reglerna kan visserligen ändras för dem som förnyar åtagandeperioderna. När det gäller vallstödet så är det ett helt nytt stöd, vilket innebär att vi inte vet vilka regler som kommer att gälla för att få stödet. Åtagandet kommer troligtvis att vara på 5 år som de flesta 7 (av 25)

8 andra miljöstöden. Tabell: De värden som ingår i kalkylen är: Utökning av kompensationsstödet I fjällnära områden* 500 kr/ha 55 I alla övriga områden* 210 kr/ha 23 Utökning av grundersättning för betesmarker 100 kr/ha 11 Tilläggsersättningen för slåtteräng höjs kr/ha 110 Nytt vallstöd i slättbygd arealområde kr/ha 33 * Areal som överstiger 60 hektar ersätts med halverat belopp Modulering I reformen ingår även en så kallad modulering, vilken innebär att pengar skall tas från tidigare direktstöd till miljöstöd och landsbygdsprogram, samt (på förslag) till ett nationellt kuvert. Moduleringen kommer att påverka alla direktstöd på över Det innebär att den del av regionstödet, tilläggsbeloppet och det kopplade handjursbidraget som överstiger kommer att minska med 5 % år Moduleringen år 2005 kommer att vara 3 %, året därefter 4 % för att år 2007 uppnå planerade 5 % Avsättningen till det nationella kuvertet skall användas till att finansiera marknadsföring av svenska produkter. Avdraget är satt till 0,5 %. En eventuell höjning kan komma att ske 2007 för att rätta till en eventuell snedfördelning som MTR förorsakar. Uttagsplikt 2005 Alla lantbrukare som har åkerareal som motsvarar en avkastning på mer än 92 ton är skyldiga att ta en viss del av arealen ur produktion (ex vis träda). Arealen som måste tas ur produktion varierar mellan olika arealstödsområden. Areal som klassas som långliggande vall skall inte räknas in i underlaget för kravet på uttagen areal. Tabell: Areal uttagspliktig åkermark i olika arealstödsområden år 2005 Arealstödsområde Uttagsplikt (ha) Areal som motsvarar 92 ton (ha) 1 7,8 17,70 2 8,3 20,16 3 7,3 22,59 4 5,8 26,57 5 & 6 4,0 32,59 Areal som tidigare använts som foderareal och som inrapporterats i SAM ansökningarna var undantaget när det gällde beräkningarna för kravet på uttagen areal. Efter reformen försvinner begreppet foderareal och därmed ökas det totala arealunderlaget för många 8 (av 25)

9 nötköttsproducenter. Detta får till följd att många lantbrukare som fram till reformen inte haft behov av uttagen areal, nu får ett krav på att anmäla uttagen areal. När marknaden för att handla med stödrätter kommer igång 2006 kommer det att vara möjligt att sälja stödrätterna för uttagen areal och köpa in stödrätter för åkermark. Frågan är dock var prisnivån kommer att hamna på olika stödrätter. Långliggande vall Åkermark som låg i vall under perioden kommer att betraktas som långliggande vall. Undantag kommer dock att göras för areal där ensilage skördades under Det är upp till varje lantbrukare att tala om huruvida mark skördades under 2003, alltså ett mycket godtyckligt system. Långliggande vall kommer att tilldelas stödrätter för betesmark med 125 /ha. Detta innebär att ersättningen blir sämre än för åkermark i arealstödsområde 1 4 och samma som åkermark i område 5-6. Villkoren för miljöstöden för bevarande av betesmarker är oförändrad, vilket innebär att långliggande vall inte kommer att vara berättigad till detta stöd. Långliggande vall är att betrakta som åkermark när det gäller miljöstöd (dvs. berättigar till betalning för bl a ekologiska produktionsformer, kompensationsbidrag, skyddszoner samt natur och kulturmiljöer). Fördelen med långliggande vall är att den inte ingår i underlaget för uttagen areal. Figur 2. SRB-stutar på naturbete 9 (av 25)

10 GÅRDSEXEMPEL En gård i Småland Gården ligger i skogsbygd i Småland och består av 9 ha åker och 47,1 ha naturbetesmarker. Den ligger i arealersättningsregion 5 och område 5a för miljöersättningar. Den viktigaste produktionen består av miljönyttan. All åkermark används för foderproduktion till gårdens djur. På större delen av åkermarken odlas vall men även en del spannmål som ensileras för att kunna förnya vallarna. Dessutom köps en del vallfoder in på rot av grannarna för att få tillräckligt med vinterfoder till djuren. På 40,5 ha av betesmarkerna finns höga naturvärden som därmed berättigar till tilläggsersättning. Några av beteshagarna är så små att det är svårt att släppa dit de egna djuren eftersom de är vana att gå i flock. Av den anledningen köps två stutar in vart annat år för att beta dessa hagar. För att kunna hålla markerna öppna finns dikor av Hereford ras. Alla kalvar föds upp på gården. Kvigorna föds upp till rekryteringsdjur eller till slaktdjur och tjurkalvarna kastreras och föds upp till stutar under månader. Åkerarealen är för litet för att kunna driva gården ekologiskt. Om gårdens åkerareal odlades ekologiskt skulle en större areal behövas för att föda samma djurantal. Ett par hektar betesmark håller på att restaureras men de ingår för närvarande inte i arealunderlaget. Ekonomiskt utfall av MTR Eftersom den största andelen åker har använts till vall med gräsensilagestöd och en mindre del till spannmål med arealstöd, kommer det nya regionala stödet att bli något högre. Det regionala stödet för betesmarken innebär ett ekonomiskt lyft eftersom gården har stor andel naturbete som tidigare inte fick arealstöd. Det nya tilläggsbeloppet, tillsammans med det produktionskopplade handjursbidraget vid samma antal slaktdjur, hamnar på ca 50 % av nuvarande djurbaserade stöd. Totalt hamnar stödnivån för de areal- och djurbaserade stöden på ungefär samma nivå jämfört med nuvarande system. Tabell: Summering av förändringar för Smålandsgården TIDIGARE STÖD Euro STÖD EFTER REFORMEN Euro Arealbaserade stöd 887 Regionala stöd Djurbaserade stöd Produktionskopplat stöd Tilläggsbelopp Förstärkning LBU paketet Avgår i modulering Summa Summa Förbättring / Försämring efter reformen +7,8 % (av 25)

11 Till detta skall läggas förstärkningen av LBU programmet. Det innebär en ökning av kompensationsbidraget och en utökning av grundersättning för betesmarker till Moduleringen och avsättningar till nationella kuvertet innebär minskade stöd med 483. Totalt sett kommer stödnivån på gården att stiga med ca 7,8 % jämfört med 2004 års areal och djurstöd. Konsekvenser av reformen Eftersom gården har mindre åkerareal än gränsvärdet 32,59 ha, kommer det inte att krävas träda. Gräsensilage har skördats på all åkerareal (under 2003), varför ingen areal kommer att klassas som långliggande vall. Slutsatsen är att denna gård kommer att gå igenom MTR med en liten höjning av stödnivån jämfört med tidigare. Förändringar i villkor kan komma att påverka hur gården skall drivas. Eventuella prisförändringar på insatsmedel och avsaluprodukter till följd av marknadens svar på reformen blir naturligtvis av stor betydelse för gårdens slutresultat. Vidare kan negativa förändringar hos grannskapets bönder (med mindre areal naturbetesmarker) påverka möjligheten för denna gård att verka i framtiden. Figur 3. Trumgräshoppa, Psophus stridulus En gård i Närke Närkesgården drivs av två bröder som tillsammans brukar ca 225 ha åker och 179 ha betesmark. Huvuddelen av markerna ligger i arealstödsområde 3, men de har även 84 ha åker i område 4. Delar av markerna ligger i miljöstödsområde 4a. All betesmark har av länsstyrelsen klassats som värdefull vilket medför att de har rätt till tilläggsersättning. Arealerna i område 3 används till gräsensilage, foderareal, träda samt för produktion av lite spannmål för att kunna förnya vallarna. Även arealerna i område 4 används till gräsensilage, foderareal och träda, men inte till spannmålsodling. 11 (av 25)

12 På gården finns en djurbesättning med ca 180 dikor samt rekryteringsdjur. Alla kalvar förutom de som skall användas till rekrytering säljs på hösten. Ett 40-tal kvigkalvar sparas varje år för att trygga rekryteringen av nya dikor. De senaste åren har ca 15 kvigor slaktats som mellankalvar. Antalet dikor är för närvarande något för stort i relation till de naturbetesmarker som betas. Troligtvis kommer därför antalet dikor att minskas framöver. All produktion på gården drivs ekologisk, de är dock inte anslutna till KRAV. Bröderna hade tidigare var sitt jordbruksföretag, vilket innebär osäkerhet i hur de får tillgodoräkna sig de historiska värden som det nya tilläggsbeloppet kommer att baseras på. Ekonomiskt utfall av MTR Eftersom naturbetesarealen är stor i förhållande till den totala arealen, kommer det nya regionala stödet att bli mycket högre än tidigare arealbaserat stöd. Tilläggsbeloppet kommer däremot att bli lågt, eftersom antalet djur under referensåren ( ) var lågt i förhållande till nuläget. Tilläggsbeloppet hamnar på ca 40 % av det nuvarande djurstödet. Totalt innebär det att de areal- och djurbaserade stöden sjunker med ca 5 %. Tabell: Summering av förändringar för Närkesgården TIDIGARE STÖD Euro STÖD EFTER REFORMEN Euro Arealbaserade stöd Regionala stöd Djurbaserade stöd Produktionskopplat stöd 0 Tilläggsbelopp Förstärkning LBU paketet Avgår i modulering Summa Summa Förbättring / Försämring efter reformen - 3,8 % Förstärkningen av LBU programmet innebär en högre stödnivå. Eftersom en del av marken ligger i miljöstödsområde 4a kommer de att få ett utökat kompensationsstöd. De får en utökning av grundersättning för betesmarker samt nytt vallstöd för vallodlingen i arealstödsområde 3. Det nya vallstödet uppskattas till ca 300 kr per ha. Totalt ger förstärkningen av LBU programmet ytterligare Denna förstärkningen av LBU programmet äts dock till stor del upp av avdragen för modulering och nationellt kuvert ( ). Totalt sett innebär reformen en mycket liten förändring av stödnivån för detta företag. Konsekvenser av reformen Under året uppgår den uttagna arealen till 10 ha. Halva trädesarealen ligger i område 3 och andra halvan ligger i område 4. När reformen är genomförd kommer det att krävas sammanlagt 15 ha uttagen areal, fördelat på 10,2 ha i område 3 och 4,9 ha i område 4. I arealstödsområde 3 har något hektar legat i vall mellan åren och kommer därmed att klassas som långliggande vall. Rent ekonomiskt kommer detta att innebära ett minskat regionalstöd på 75 per hektar samt minskat behov av träda på 7,3 % av arealen som klassas som långliggande vall. I detta fallet minskar kravet på uttagen areal med 0,2 ha. 12 (av 25)

13 För att öka lönsamheten kommer en del stutar att sparas och födas upp till slakt. Dessa skall sedan säljas till lokala affärer som högkvalitativt naturbeteskött. En förutsättning för att detta skall fungera är att de kan leverera djur under hela året, så att affärerna regelbundet får sin köttleverans. Lyckas satsningen kommer det att ge högre intäkter, men det kommer naturligtvis att krävas en hel del merarbete. Gårdens framtida djurantal kommer helt och hållet att bestämmas av lönsamheten. Blir det sämre lönsamhet kommer antalet dikor att minska för att få plats med stutar och kvigor. Blir lönsamheten god kommer antalet dikor att förbli oförändrat eller till och med öka. Ungdjuren får då beta på åkermark vilket innebär att spannmålsodlingen får minskas eller till och med upphöra helt. Vid oförändrad drift får kalvpriset inte sjunka om lönsamheten skall vara densamma. Många experter tror dock att kalvpriserna kommer att sjunka. En gård i Lappland Lapplandsgården består av 35 ha åkermark och 65 ha betesmark. Gården tillhör arealstödsområde 6 samt miljöstödsområde 1. Arealerna är utspridda på en sträcka av 90 km. På den sträckan finns inte någon annan aktiv lantbrukare. När djuren är på sommarbete är det 20 km till de betesmarker som är längst bort. All areal används till vallodling. Gräsensilagestöd söks på 34,5 ha, övriga 0,5 ha är foderareal för att inte komma över avkastningsgränsvärdet 92 ton, vilket skulle innebära krav på uttagen areal. All betesmark är klassad som värdefull och är därmed berättigad till tilläggsersättning. Djurbesättningen består av ca 35 dikor samt 12 rekryteringskvigor och 8-10 stutar. Lantbrukaren har bara stödrätter till 15 am- och dikor, vilket gör att stödet inte är så stort. Lönsamheten i förhållande till arbetsinsatsen är för dålig. Inför nästa år planeras därför en minskning till 28 dikor. Inför betessäsongen 2004 har arealen betesmark minskat. Det är 20 ha betesmark som ingår i EUs nätverk för särskilt värdefull natur, Natura 2000, som inte längre betas. Det finns inte någon annan köttproducent som kan eller vill ta över skötseln av denna värdefulla mark. Figur 4. Deltaformation i Ammarnäs, Natura (av 25)

14 De valda referensåren medför ett problem eftersom sommaren 2002 var för dålig. Slaktdjuren som skulle ha slaktats på hösten 2002 var så magra att slutgödningen inte kunde slutföras under det året. En stor grupp djur slaktades därför i början på 2003 och hamnade därmed utanför underlaget för tilläggsbeloppet. Ekonomiskt utfall av MTR För att kunna urskilja hur stor del av förändringen som beror på reformen, har den tidigare stödnivån räknats upp med de stöd som gården varit berättigad till om fullt antal stödrätter funnit i förhållande till antalet dikor. Eftersom all åkermark används till gräsensilage eller foderareal blir regionstödet mycket bättre än arealersättningarna. Tilläggsbelopp och det kopplade handjursbidraget hamnar på en tredjedel av nuvarande djurstöd. De reformerade stöden som baseras på djur och areal innebär en liten förbättring jämfört med dagsläget. Tabell: Summering av förändringar för Lapplandsgården TIDIGARE STÖD Euro STÖD EFTER REFORMEN Euro Arealbaserade stöd Regionala stöd Djurbaserade stöd Produktionskopplat stöd Ej utnyttjade stöd:* Tilläggsbelopp Dikostöd Förstärkning LBU paketet Extensifieringsbidrag Avgår i modulering Summa Summa Förbättring / Försämring efter reformen 16,2 % * En justering har genomförts för att urskilja hur mycket av förändringen som beror på MTR. Utökningen av kompensationsbidraget tillsammans med utökningen av grundersättningen till betesmarker höjer nivån på de reformerade stöden. Efter avdrag för modulering och avdrag för nationellt kuvert ligger stödnivån ca 16,2 % högre för jämfört med det arealstöd och djurstöd som hade kunnat sökas år 2004 om tillräckligt antal bidragsrätter funnits: Reformen innebär en stor vinst för norrlandsgården. Den största vinsten ligger i att även djur som inte har stödrätter kommer in i stödsystemet. Djuren tappar de direkta stöden men kompenseras genom att de regionala stöden för marken blir högre än dagens arealstöd. Den totala effekten för gården blir att stödnivån för de areal- och djurbaserade stöden ökar med 80,9 % jämfört med 2004 års nivå. Konsekvenser av reformen Eftersom kravet på uttagen areal kommer att gälla alla med produktion över 92 ton krävs att minst 4 % av arealen är uttagen när reformen är genomförd. På grund av sammanslagningen av region 5 och 6 minskar arealen som kan odlas utan krav på uttagen areal från 34,53 ha till 32,59 ha. En uttagen areal på 4 % innebär att minst 1,4 ha skall tas ur produktion. All åkermark användes för skörd av gräsensilage under 2003, varför ingen mark kommer att klassas som långliggande vall. 14 (av 25)

15 En gård på Öland Gården som har 97,5 ha åker och 274,2 ha betesmark ligger på norra Öland. Gården ligger i arealersättningsregion 5 och miljöstödsområde 5a. Av betesarealen är ca 27 hektar klassat som skogsbete. På gården finns även en del slåtterängar som godkänts för tilläggsersättning. Största delen av åkerarealen används till vallproduktion för att förse gårdens djur med vinterfoder. En stor del av vallen har använts som foderareal vilket medfört att endast en mindre del av vallen har givit stöd i form av gräsensilagestöd. På drygt 16 ha odlas spannmål för att ha möjlighet att vända på och föryngra vallen. Spannmålen skördas grön som helsädesensilage. Över 80 % av naturbetesmarkerna har naturvärden som motiverar tilläggsersättning. Betesmarkerna består förutom av rena betesmarker även av slåtterängar och skogsbete samt en mindre areal alvarbete. Till gårdens produktion hör ca 160 dikor med rekrytering och en del stutar samt 25 tackor. På sommaren betar dessutom några hästar på markerna. Huvuddelen av gårdens kalvar säljs på hösten men ca 25 kvigor och 25 stutar sparas för att klara rekrytering och bete av markerna. Tidigare sparades fler kvigkalvar i och med att besättningen expanderade. Ett sätt att höja lönsamheten på företaget är att en del slaktkroppar säljs direkt till affärerna i trakten. Djuren slaktas vid KLS i Kalmar och skickas därifrån till affärerna. Eftersom åkerarealen är så liten i förhållande till betesarealen är det svårt att få tillräckligt med vinterfoder för ekologisk drift. En del handelsgödsel köps in för att hålla skördarna på nivåer som krävs för att föda detta djurantal. Ekonomiskt utfall av MTR En stor andel foderareal på åker samt mycket betesmark innebär att det inte funnits så mycket arealstöd att söka. Därmed blir det nya regionala stödet betydligt bättre i stödhänseende. Tilläggsbeloppet däremot kommer att bli väldigt lågt eftersom besättningen nästan har fördubblats sedan referensåren. Detta kan eventuellt kompenseras om det blir specialregler för utökare. Vid jämförelse av de areal- och djurbaserade stöden hamnar stödnivån ca 14 % lägre efter reformen jämfört med i dag. Tabell: Summering av förändringar för Ölandsgården TIDIGARE STÖD Euro STÖD EFTER REFORMEN Euro Arealbaserade stöd Regionala stöd Djurbaserade stöd Produktionskopplat stöd Tilläggsbelopp Förstärkning LBU paketet Avgår i modulering Summa Summa Förbättring / Försämring efter reformen - 9,2 % Förstärkningen av LBU programmet med utökning av kompensationsbidrag och utökad grundersättning lyfter upp stödnivån med 5 600, men modulering och avsättning till 15 (av 25)

16 nationella kuvertet gör att den stödnivån sjunker till ca 11 % under nuvarande nivå på arealoch djurstöd. Konsekvenser av reformen Eftersom gårdens areal motsvarar en avkastning på mer än 92 ton så kommer det att krävas uttagen areal på minst 3,9 ha. Dagens stora andel vall har gjort att avkastningen beräknats underskrida 92 ton, varför ingen areal varit tagen ur produktion. All areal har ingått i växtföljden vilket innebär att ingen areal kommer att klassas som långliggande vall. För Ölandsgården är det viktigt att regionstödsrätter delas ut även för de 27 ha skogsbete som finns på markerna, annars kan det innebära ett sämre regionstöd. Utöver den egna betesarealen kommer en del betesmarker som håller på att restaureras att betas i framtiden. Eftersom den arealen inte ingår i dagens stödsystem är den inte inräknad i analysen. Det kan uppstå problem med mark som restaureras om den inte kan tas med i SAM ansökan för 2005 och därmed inte kommer med i systemet. Det krävs då att stödrätter köps in för att få ytterligare stöd. Figur 5. Skotsk höglandsboskap (Highland cattle) betar hassel En gård på Gotland Gården på Gotland har 230 ha åker samt 259 ha naturbetesmarker. Av betesmarkerna är ca 75 hektar skogsbeten som länsstyrelsen godkänt. Gården har marker både i arealstödsregion 3 och 4. Huvuddelen av marken ligger i miljöstödsområde 5b. Den areal som ligger i arealstödsområde 3 ligger inte i något miljöstödsområde. Växtodlingen består av ca 80 % vall och en del spannmål för egen förbrukning samt för avsalu. En del av arealen är tagen ur produktion (träda). Halva arealen vall berättigar till gräsensilage stöd. Största delen av arealerna drivs ekologiskt. Ett arrende som de erhållit under senare år är inte omställt till ekologisk odling, på grund av osäkerheten om framtida regler och ekologiskt stöd. 16 (av 25)

17 Närmare halva arealen naturbetesmarker är klassade så att de berättigar till tilläggsersättning. På gården finns ca 80 dikor samt 12 rekryteringskvigor. De flesta kalvarna säljs på hösten. En fårbesättning på 460 tackor producerar under perioden januari maj ca 750 lamm. Djurantalet har minskat något under de senaste åren för att anpassas till markernas produktionsförmåga. Det är troligt att djurantalet kommer att minska även de kommande åren eftersom man bedömer att betesmarkerna skall kunna hållas öppna med ett mindre djurantal än i dag. Ekonomiskt utfall av MTR De regionala stöden för åker kommer att innebära en fördubbling jämfört med nuvarande arealstöd och dessutom tillkommer regionalstöd för betesmarken. Tilläggsbeloppet hamnar på ca 27 % jämfört med nuvarande djurbaserade stöd. En stor del av minskningen av stöden för djurbesättningen beror på att det finns så mycket får. Tackbidraget försvinner och fåren kompenseras bara genom ökat stöd för vallodling och betesmarker. Tabell: Summering av förändringar för Gotlandsgården TIDIGARE STÖD Euro STÖD EFTER REFORMEN Euro Arealbaserade stöd Regionala stöd Djurbaserade stöd Produktionskopplat stöd 0 Tilläggsbelopp Förstärkning LBU paketet Avgår i modulering Summa Summa Förbättring / Försämring efter reformen 37,2 % I och med att markerna både ligger i arealersättningsområde 3 och miljöstödsområde 5b kommer förstärkningen av LBU programmet att omfatta utökningen av kompensationsbidraget och grundersättningen för betesmarker samt det nya vallstödet. Även efter avdrag för modulering och avdrag till nationella kuvertet kommer företaget att tjäna på reformen. En stor del av förtjänsten ligger i att det är relativt få djur i förhållande till arealen. Konsekvenser av reformen Under innevarande år är arealen uttagen areal knappt 11 ha. Efter reformen kommer det att krävas sammanlagt 14,9 ha uttagen areal fördelat på 5,8 ha i område 3 och 9,1 ha i område 4. Hade all areal varit ansluten till KRAV så hade de kunnat skörda den uttagna arealen. All areal har ingått i växtföljden på ett sådant sätt att det inte är aktuellt att någon areal ska klassas som långliggande vall. På gården finns ca 75 hektar skogsbete. Som förslaget ser ut kommer även skogsbete (om det är godkänd av länsstyrelsen) att vara berättigad till regionersättning för betesmark. Om skogsmarkerna inte skulle omfattas av regionersättning kommer stöden att bli mycket sämre för alla som har skogsbetesmark. 17 (av 25)

18 En gård i Halland Lantbrukaren brukar all mark i ett antal byar runt gården. Byn där ladugården är belägen består av ca ha mark. Totalt brukas ca 93 ha åker och drygt 44 ha betesmark. Av betesmarken är det bara 4-5 ha som berättigar till tilläggsersättning. Det finns mycket tillgänglig mark eftersom många lantbrukare har lagt av i dessa trakter. För att kunna bruka uppstår logistiska problem. Det krävs mycket planering för att ha lagom mycket bete till alla djur utan att behöva för mycket transporter. I många byar har den bästa marken sparats för vallskörd eller helsädesensilage medan alla småbitar och lite sämre mark samt all betesmark har stängslats in och betas. Byarna ligger med några kilometers avstånd. Djurantalet har stadigt ökat genom nyköp av djur. År 1998 fanns ca 10 dikor i företaget men målet är 140 dikor. I dagsläget finns det ca 100 dikor på gården samt ett antal rekryteringskvigor. Det senaste ladugårdsbygget startade för ett år sedan och skall vara klart till höstens installning. Gården drivs i dag ekologiskt men planer finns att börja gödsla åkermarkerna igen när det ekologiska åtagandet löper ut. En intensivare vallodling är nödvändig för att klara av grovfoderproduktionen när besättningen växer. Ekonomiskt utfall av MTR Arealstöden har tidigare legat på en mycket låg nivå eftersom en stor del av arealen legat som foderareal. I och med att regionstödet införs kommer ersättningsnivåerna för åkermarken att stiga. Samtidigt premieras betesmarkerna genom regionersättning för betesmarker. Den kraftiga expansionen av företaget under senare år medför att tilläggsbeloppet endast kommer att hamna på ca 20 % av nuvarande djurstöd. I och med att djurbesättningen har ökats ut kontinuerligt ligger tilläggsbeloppet på en mycket låg nivå i förhållande till dagens stödnivåer. Tabell: Summering av förändringar för Hallandsgården TIDIGARE STÖD Euro STÖD EFTER REFORMEN Euro Arealbaserade stöd Regionala stöd Djurbaserade stöd Produktionskopplat stöd 0 Tilläggsbelopp Förstärkning LBU paketet Avgår i modulering Summa Summa Förbättring / Försämring efter reformen - 35,4 % Förstärkningen av LBU programmet med en höjning av kompensationsbidraget och utökningen av grundersättningen för betesmarker hjälper upp resultatet något men hälften av höjningen försvinner i moduleringen och avdrag för det nationella kuvertet. Totalt sett tappar gården en tredjedel av stöden för areal och djur om inte någon tilldelning från nationella reserven sker. Gruppen utökare är prioriterad vid utdelning från nationella reserven men utfallet beror på den framtida utformningen av hur den nationella reserven 18 (av 25)

19 används. Tyvärr blir gården en förlorare i och med reformen även om tilldelningen från den nationella reserven skulle bli så generös att utökare kompenseras fullt ut. Konsekvenser av reformen En mycket viktig faktor för hur reformen påverkar gården är således hur reglerna för utökare kommer att utformas. I och med att gården har mycket foderareal på åkermark har det inte behövts någon uttagen areal. Efter reformen får gården dock ett krav på ca 3,7 ha uttagen areal. Åkerarealen kommer sannolikt att klassas som långliggande vall eftersom den legat obruten och inte skördats med gräsensilage under Rent ekonomiskt är långliggande vall inte något stort problem i och med att ersättningen är lika stor som regionersättning för åker. En gård i Skaraborg Skaraborgsgården ligger i arealstödsregion 2. Till gården hör stora betesmarker. Gården är med i ett större sambete. Området där gården ligger berättigar inte till regionala stöd eller miljöersättningar för öppet odlingslandskap. För närvarande brukas 123,5 ha åker samt 132,9 ha naturbetesmarker. På åkermarken odlas förutom vall och träda även höstvete och havre. Betesmarkerna består till stor del av strandängar invid Vänern. Delar av betesmarkerna ingår dessutom i ett större sambete med flera olika delägare. Drygt 80 % av betesmarkerna berättigar till tilläggsersättning. På gården finns runt 50 dikor av köttraskorsningar. De flesta kalvarna föds upp på gården men vid några tillfällen när priserna på köttraskalvar varit goda har en del av kalvarna sålts. Ett mindre antal mjölkraskalvar köps in från en mjölkproducent. Ekonomiskt utfall av MTR I och med att relativt lite areal används som foderareal kommer det regionala stödet för åkermarken att bli ungefär lika stort som dagens arealstöd. Sänkningen av arealstödet för spannmål kompenseras till stor del av att även betesmarken kommer att få regionstöd i det nya stödsystemet. Tilläggsbeloppet blir ungefär hälften så stort som dagen djurbidrag. Att skillnaden inte blir större beror på att extensifieringsstödet under referensperioden var större än det blir i år. Tabell: Summering av förändringar för Skaraborgsgården TIDIGARE STÖD Euro STÖD EFTER REFORMEN Euro Arealbaserade stöd Regionala stöd Djurbaserade stöd Produktionskopplat stöd Tilläggsbelopp Förstärkning LBU paketet Avgår i modulering Summa Summa Förbättring / Försämring efter reformen + 12,7 % (av 25)

20 Förstärkningen av LBU programmet innebär mer stöd i form av utökning av grundersättning för betesmarkerna samt ett nytt vallstöd. Hela förstärkningen äts dock upp av moduleringen och avsättningen till det nationella kuvertet. Totalt sett hamnar stödnivåerna på ett plus på ca 13 %. Konsekvenser av reformen I och med reformen skall minst 8,4 % av åkerarealen ligga som uttagen areal. För Skaraborgsgården innebär det minst 10,5 ha träda. I dag ligger drygt 14 ha som träda så uttagsplikten för 2005 innebär inte någon större förändring. Det finns några mindre vallar på gården som kan klassas som långliggande vall. De kommer att ge ett lågt regionstöd eftersom åkermark i arealstödsområde 2 ger 241 per hektar och långliggande vall endast 125 per hektar. En gård i Västerviks skärgård På en ö i Västerviks skärgård drivs jordbruk med inriktning på köttproduktion. Arealen som brukas är för närvarande 24 ha åkermark och 59,4 ha naturbetesmarker (varav en del betesmarker på en närliggande ö). Öarna saknar fast förbindelse med fastlandet. Gården ligger i arealstödsområde 5 och miljöstödsområde 5a. Åkermarken används uteslutande till foderproduktion. En mindre areal används till grönfoder men det är enbart för att kunna vända och förnya vallarna. Gräsensilagestöd söks på knappt halva vallarealen. Övrig vallareal är endast foderareal. Djurbesättningen består av 41 dikor samt ca 19 rekryteringskvigor per år. Alla tjurkalvar samt några av kvigkalvarna säljs på hösten. Djurantalet har ökat från 25 dikor under referensåren Några nya dikorätter har inte köpts in när djurbesättningen har ökat, vilket innebär att en del dikor hålls utan dikostöd. Ett ca 30 ha stort område med huvudsakligen betesmark håller på att restaureras på norra delen av ön. Markerna har betats under ca två års tid men ingår inte i årets SAM-ansökan Ekonomiskt utfall av MTR För att belysa hur mycket av förändringarna som beror på MTR måste det tidigare stödet räknas om till vad det borde ha varit om fullt antal stödrätter funnits. Om även stödrätter till kvigorna beaktats skulle stödet ha varit ännu högre. Som många andra gårdar med mycket foderareal på åkermarken kommer även driften på denna skärgårdsö att få mer stöd för arealen efter reformen jämfört med dagens arealstöd. Tilläggsbeloppet är endast 30 % jämfört med dagens djurbidrag. Totalt sett kommer dock stödnivåerna att öka något. 20 (av 25)

21 Tabell: Summering av förändringar för skärgårdsgården TIDIGARE STÖD Euro STÖD EFTER REFORMEN Euro Arealbaserade stöd Regionala stöd Djurbaserade stöd Produktionskopplat stöd 0 Ej utnyttjade stöd:* Tilläggsbelopp Dikostöd Förstärkning LBU paketet Extensifieringsbidrag Avgår i modulering Summa Summa Förbättring / Försämring efter reformen + 8,7 % * En justering har genomförts för att urskilja hur mycket av förändringen som beror på MTR. Förstärkningen av LBU programmet innebär att kompensationsbidraget och grundersättningen för betesmarker ökar. En del av ökningen äts sedan upp av moduleringen och avsättningen till det nationella kuvertet. Förändringarna i stödsystemet att ge ett ökat stöd med 8,7 % jämfört med dagens areal- och djurbaserade stöd, inklusive tillägg för stöd som gården hade fått om stödrätter funnits. Totalt sett kommer dock stödnivån för denna gård att öka med 64 %, eftersom de dikor som inte är med i stödsystemet (det saknas dikorätter) kommer att kompenseras när systemet reformeras och stöden läggs över på marken istället för på djuren. Konsekvenser av reformen I och med att åkerarealen är mindre än 32,59 hektar kommer det inte att krävas någon uttagen areal. Däremot finns några hektar som kan klassas som långliggande vall. I arealstödsområde 5 innebär det inte någon skillnad i stödnivå och därmed har det inte någon ekonomisk betydelse så länge skillnaderna i regelverket inte ändras så att det ställs andra krav på marken. 21 (av 25)

22 RESULTAT Förändringar Flera av lantbrukarna i denna studie driver konventionellt lantbruk eftersom de har mycket betesmark i förhållande till åkerarealen. Med ekologisk odling räcker inte skörden av vinterfoder till för att hålla djurbesättningen över vintern. En ekologisk drift kräver större åkerareal eftersom skördarna blir något lägre. Den stora vinsten för ekologisk produktion är den djurbaserade ersättningen, men den är även kopplad till hur stor åkerareal som finns på företaget. Företag med mycket betesmarker har oftast mindre areal vall, vilket begränsar ersättningen. Konsekvensen av detta är att det inte är lika intressant att bedriva ekologisk produktion på gårdar där det finns mycket naturbetesmarker i förhållande till åkerarealen Förändringarna i regelsystemet kommer att förenkla för lantbrukarna i några avseenden. Behovet av foderarealer försvinner. Det har i många fall krävts ganska mycket arbete för att beräkna djurantal och därmed behovet av foderareal. Kostnaden när djurtätheten blivit för hög har i vissa fall varit mycket kännbar i och med att extensifieringsstödet dragits in. I djurbidragen har det också funnits krav på hållandeperioder vilket försvårat för en del lantbrukare. Efter reformen kommer vi att ha ett kopplat stöd kvar på handjuren, vilket innebär att hållandeperioderna kan finnas kvar på dessa djur. Hållandeperioderna kan ställa till problem för den som inte har stallar men har behov av djur över sommaren för att hålla betesmarkerna öppna. När regelsystemet förenklas minskar även riskerna för att bryta mot ett snårigt system. Många har tvingats till ganska stora säkerhetsmarginaler och t.ex. tappat arealstöd eftersom de sökt foderareal på marken för att inte riskera sanktioner när djurtätheten blivit för stor. När stödrätterna för dikor och tackor försvinner slipper lantbrukarna en kostnad (avskrivning och ränta) för dessa rätter. Foderareal har tidigare inte inräknats i arealunderlaget för kravet på uttagen areal. Flera av gårdarna i studien har inte haft krav på uttagen areal eftersom de haft mycket foderareal. I och med att begreppet foderareal försvinner, kommer några av dem att tvingas till att ha uttagen areal. För norrlandsgården är detta en ganska stor förändring eftersom gården arealmässigt legat på gränsen för vad som får odlas utan krav på uttagen areal. Det har räckt till med 0,5 ha foderareal för att undvika kravet på uttagen areal. När område 5 och 6 slås samman innebär det även att den fastställda avkastningen räknas om. Konsekvensen blir att gränsen för hur stor areal som skall kunna odlas utan krav på uttagen areal sjunker med två hektar. Frågan är om det inte vore viktigare att bibehålla det öppna landskapet i Norrland än att värna om att sänka det svenska överskottet. Det är trots allt ganska marginella mängder som produceras i norra Sverige. Uttagen areal Enligt tidigare regler gick det att flytta uttagen areal mellan olika stödområden. De det krävdes dock en större areal om den flyttades till ett område med lägre arealersättning. I det nya förslaget kommer det inte att vara möjligt att flytta uttagen areal mellan olika stödområden. 22 (av 25)

23 Ekonomiskt utfall Av de åtta gårdar som studerats kommer tre gårdar att vara förlorare på grund av reformen. För två av gårdarna kommer ökningen av stödnivån att vara mindre än 10 %. Övriga kommer att vara vinnare i och med reformen. Två av de förlorande gårdarna får negativa resultat på grund av att de expanderat kraftigt sedan referensåren (sk utökare). Det negativa resultatet kan till viss del kompenseras av tilldelningen från den nationella reserven. Det är dock inte troligt att kompensationen blir tillräcklig så att de uppnår ett oförändrat stöd. Ej optimerad produktion Gårdar som i gamla systemet inte har fullt antal stödrätter kommer att vinna på reformen i och med att de kompenseras när stöden lyfts över från djuren till arealen. Det gäller två av studiens gårdar. Deras djurbaserade stöd har varit låga eftersom de inte haft dikorätter för alla dikor. Även extensifieringsbidraget baserades på antalet dikorätter och uteblev därmed för de producenter som inte hade tillräckligt antal dikorätter. Därmed gick företagen miste om 200 i dikobidrag samt även 100 i extensifieringsbidrag för varje stödrättighet som saknas. Får Gårdar med får ser också ut att vara vinnare efter reformen. Anledningen till detta är att stöden till fåruppfödningen varit förhållandevis låga. Stödet per tacka var 28 för alla som hade sin produktion i mindre gynnade områden (miljöstödsområde 1 5c). I övriga områden hade producenterna inte rätt till det extra tackbidraget (6 ). Räknar vi i djurenheter så går det 6 tackor på en djurenhet vilket motsvarar en diko. Jämför vi tackor och dikor så resulterar 6 tackor i ett stöd av 168 medan en diko ger 200. Dikon kan dessutom berättiga till extensifieringsbidrag, vilket ökar nivån med ytterligare 100. Efter reformens genomförande kommer båda djurenheterna att kompenseras med samma nivå genom den regionala ersättningen. Tackorna vinner därför på reformen i jämförelse med dikon. Konsekvenser Markens bördighet har negativ betydelse för det ekonomiska resultatet eftersom djurantal inte påverkar stöden positivt. Detta kan medföra att djurantalen minskas så att man har minimalt med betesdjur per arealenhet för att reglerna för miljöstöden skall uppfylls. Bättre marker kräver fler betande djur vilket försämrar ekonomin. Sannolikt kommer många lantbrukare att minska på beläggningen på betesmarkerna för att försöka hålla betena öppna med färre djur. Det kan resultera i att produktionsmålet kommer att förändras för många brukare. Produktion av kött kan bli mindre givande än produktion av landskap. De lantbrukare som ingår i denna studie är trots allt en gynnad grupp tack vare att de har jämförelsevis mycket naturbetesmarker i förhållande till åkerarealen. Nötköttsproduktion bedrivs ofta på gårdar med mindre andel naturbetesmarker jämfört med gårdarna i denna studie. Dessa lantbrukare kommer sannolikt reformen att innebära lägre totalekonomi. Tilläggsbeloppet Tilläggsbeloppet kommer att stå för en mycket viktig del av stödnivån för många nötköttsgårdar efter reformen. Det har spekulerats i hur länge tilläggsbeloppet kommer att finnas kvar. Tanken med tilläggsbeloppet var att det ska kompensera för kostnader som framför allt nötköttsproducenter har haft. Det kommer att vara svårt att motivera att detta stöd 23 (av 25)