REMISSYTTRANDE. Dnr L2011/ Ert datum

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REMISSYTTRANDE. Dnr L2011/3351 2012-02-29 Ert datum 2011-12-15"

Transkript

1 1 REMISSYTTRANDE Dnr L2011/ Ert datum Remissyttrande om förslag till ny europeisk jordbrukspolitik Sveriges Nötköttsproducenter (SNP) har beretts tillfälle att till Landsbygdsdepartementet inkomma med synpunkter på kommissionens förslag till Jordbrukspolitik för perioden I detta yttrande beskriver vi inledningsvis de internationella och nationella utmaningar som politiken måste bemöta. Därefter beskriver vi kortfattat vår bild av hur några av de viktigaste komponenterna i politiken bör användas. Slutligen presenterar vi våra ståndpunkter och synpunkter artikel för artikel. Även om frågor rörande tillämpningsförordningar och nationell implementering inte är nära förestående har vi i vissa fall, för att tydligare kunna förklara våra ståndpunkter till förslaget, valt att även beröra dessa aspekter. SNP:s övergripande inställning är att utformningen av jordbrukspolitiken i EU fram till år 2020 ska leda till hållbar produktion och en ökad konkurrenskraft. SNP anser att den gemensamma jordbrukspolitiken ska bli mer marknadsinriktad. Insatser ska fokusera på stärkt konkurrenskraft genom ersättningar för kvalitetsarbete i produktionen och på tillhandahållande av kollektiva nyttigheter och en ökad kompensation för naturgivna nackdelar. Det skall vara lönsamt, enkelt och stimulerande att driva jordbruksföretag, därför måste det omfattande regelverket och dess tillämpning vara förutsägbart, långsiktigt och rättssäkert. Det ska vara lätt att göra rätt, och det ska vara attraktivare att aktivt bruka än att passivt förvalta mark och andra resurser. Svensk nötköttsproduktion är den verksamhet som tydligast arbetar på två marknader. I stora delar av landet är kött den livsmedelsprodukt som är möjlig att leverera till en betalande marknad. Köttdjuren är också den viktigaste producenten av öppet odlingslandskap, biologisk mångfald i form av hävdade betesmarker, och därmed attraktiva bygder att besöka, bebo och bedriva annan verksamhet i. I många skogs- och mellanbygder är träd eller träda de första alternativen till nötköttsproduktion. En allt större utmaning för den gemensamma jordbrukspolitiken blir att säkerställa medborgarnas tillgång till sunda och hållbart producerade livsmedel. När världens befolkning och köpkraft ökar kommer allt mer livsmedel att efterfrågas. I dag är nära hälften av den mat som konsumeras i Sverige importerad, detta är långsiktigt ett stort bekymmer för konsumenterna. Vi behöver ur ett säkerhetsperspektiv men även ur ett perspektiv av eget ansvarstagande för livsmedelsförsörjningen lita mer till svensk produktion och se till att den

2 2 potential som finns nyttjas. Idag finns 800 tusen hektar svensk jordbruksmark som inte nyttjas optimalt (enligt Jordbruksverkets chefsekonom Harald Svensson). Detta som en effekt av hittillsvarande stödsystems ersättningar och skötselkrav i kombination med aspekter av svag lönsamhet och risker för det aktiva lantbruket. SNP anser att jordbrukspolitiken ska vara gemensam. Många av de globala och nationella utmaningar som vi står inför kräver gemensamma lösningar och insatser. En gemensam jordbrukspolitik är en grund för att konkurrensvillkor inte snedvrids mellan medlemsländerna och mellan produktionsgrenar. Likvärdiga villkor för svenska nötköttsföretag jämfört med nötköttsföretag i EU är centralt för att kunna konkurrera med nötkött från andra länder. Jordbrukspolitikens roll bör vara att skapa konkurrenskraft för en hållbar och växande produktion genom insatser för kollektiva nyttigheter, det kvalitetsarbete som görs i produktionen och kompensation till mindre gynnade områden. Investeringsstöd till system som ökar effektiviteten i produktionen och som bidrar till en god djurhälsa och arbetsmiljö samt minskade utsläpp och ökad energieffektivisering är viktiga för företagens omställning till en mer hållbar produktion och företagens strukturutveckling. Med en klok politik kan potentialen i svensk nötköttsproduktion utnyttjas fullt ut. Vi tror att det finns en stor potential med naturliga förutsättningar för att utöka befintlig nötköttsproduktion eller att starta ny. Om så blev fallet skulle hela Sverige vinna genom ökad biologisk mångfald, större möjlighet till sysselsättning på landsbygden även i andra verksamheter och god tillgång på ett ansvarsfullt producerat näringsriktigt livsmedel. Definitionen av betesmarker på EU-nivå ska enligt SNP:s mening ta hänsyn till svenska betesmarkers karaktär och inte diskvalificera traditionella svenska betesmarker. Det arbete som gjordes under 2011 i Landsbygdsdepartementets referensgrupp kring betesmarker ska tas tillvara. Internationella utmaningar för nötköttsproduktionen Den europeiska nötköttssektorn minskar för närvarande kraftigt. Inom europeiska producentnätverk uttalas för närvarande en stor oro för framtiden baserat på bristande lönsamhet och låg konkurrenskraft. Kommissionens prognos för pekar på en fortsatt produktionsminskning på ungefär 4 %. Man bedömer också att importen till EU kommer att öka med 30 % och exporten att minska med 40 %. Tydliga signaler till Kommissionen har givits från den europeiska nötköttssektorn om att den framtida jordbrukspolitiken måste fokusera på en säker och långsiktig livsmedelsproduktion inom EU för att inte tappa ytterligare konkurrenskraft. Nationella utmaningar för nötköttsproduktionen Det finns en möjlighet för svensk nötköttsproduktion på den svenska marknaden. Av den totala svenska konsumtionen kommer ca 50 % från den svenska produktionen. Den svenska konsumenten efterfrågar gärna svenskt nötkött. Produktionen har sjunkit de senaste 10 åren genom att koantalet i landet har sjunkit. Främst har det varit mjölkkor men det senaste året har även antalet dikor sjunkit. Sämre lönsamhet och otydliga regler för betesmark har skapat en osäkerhet. SNP anser att den största utmaningen inom svensk nötköttsproduktion är att öka antalet kor med kalv. Med ett ökat antal dikor kan svenskt nötkött bli mer attraktivt på marknaden. Sveriges åtagande med hävd av ha betesmark med dess värdefulla biologiska mångfald måste säkerställas genom tillgång till betande djur. Detta gynnar ett rikt odlingslandskap och en levande landsbygd. För detta krävs lönsamhet i nötköttsföretagen och konkurrenskraftiga villkor jämfört med nötköttsproduktionen i andra länder.

3 3 En framgångsrik jordbrukspolitik SNP efterfrågar en jordbrukspolitik som gynnar aktiva jordbrukare och som kompenserar nötköttsföretagare för kollektiva nyttigheter i form av bl.a. miljö, djurskydd och sysselsättning på landsbygden som deras verksamhet skapar förutsättning för. Gårdsstödet bör ses som en ersättning för kvalitetsarbete inom jordbruket. En viktig del i detta sammanhang är tvärvillkoren. Ju mer avancerad produktion ett företag har desto fler tvärvillkor omfattas verksamheten av. Därmed ökar risken för sanktioner och stödavdrag. Dessa högre skötselkrav måste erkännas och kompenseras för. Nötköttsproducenter måste vidare kompenseras för den föreslagna utjämningen av tilläggsbeloppen, som annars kommer att leda till ett allvarligt intäktsbortfall. Eftersom direktstödet ska fungera som ett inkomststöd är det heller inte rimligt att dess storlek uteslutande baseras på växtodlingens omfattning. Vi förespråkar därför att de nya gårdsstödsregioner som ska upprättas i Sverige baseras på, förutom geografiska kriterier, även på verksamhetsknutna faktorer på gårdsnivå, såsom tvärvillkor eller jordbrukets sammansättning. Utgångspunkten bör vara att nuvarande nivå på tilläggsbeloppen behålls inom nötsektorn. Genom ett starkt investeringsstöd stimuleras jordbrukare att satsa i klimateffektiva och lönsamma nötköttsföretag. Vi ser även en stor potential att använda politikens andra pelare för att kompensera för, och därmed förbättra, djurhälsoarbetet inom lantbruket. Utgångspunkten bör vara att svenskt jordbruk inte ska diskrimineras på grund av de framsteg vi redan gjort inom detta område. Insatser i slättbygd Genom att i Sveriges slättbygder avsevärt öka miljöstöden för vall ökar förutsättningarna för biologisk mångfald. Genom ökad vallodling i slättbygd minskar även växtnäringsläckagen. En satsning på ökat vallstöd gynnar nötköttsproduktionen, vilket skapar förutsättningar för sysselsättning på landsbygden, även utanför de gröna näringarna. Insatser i skogs- och mellanbygd I Sveriges skogs- och mellanbygder krävs en politisk ändring för att gynna ett aktivt brukande av marken. Genom en minskning av gårdsstödet till förmån för LFA-stöd till vall och bete med skötselkrav minskar gårdsstödets kapitalisering i mark och arrendepriser. Därmed underlättas tillgången till mark, vilket idag är en trång sektor inom dessa områden. Med nya referensnivåer och utökade LFA-områden ökas effektiviteten i stödet varvid sektorns konkurrenskraft kan stärkas. Förordning om horisontella jordbruksfrågor (KOM(2011) 628 slutlig) Tvärvillkoren (artikel 91ff, bilaga II) SNP:s bedömning är att de ändringar som föreslås rörande tvärvillkor kan komma att ge en ökad börda och sanktionsrisk för djurhållande företag och det motsatta för företag med endast växtodling. Vi anser att gårdsstödens storlek bör spegla de krav som ställs på företagen och de åtgärder som därmed måste vidtas för att vara fullt stödberättigad (se våra kommentarer rörande direktstödsförordningen). Tvärvillkoren måste vara lättbegripliga och möjliga att kontrollera på ett rättssäkert sätt. Direktstödsförordningen (KOM(2011) 625 slutlig) Nationella tak (artikel 6, bilaga II) SNP kan acceptera kommissionens förslag till nationella tak för direktstöden. Det är dock viktigt att bevaka att takbeloppet för Sverige inte justeras ned i de fortskridande förhandlingarna till förmån för andra medlemsstaters jordbruk.

4 4 Aktiva jordbrukare (artikel 9) SNP välkomnar principen att rikta direktstöden endast till aktiva jordbrukare. Kommissionens förslag kommer dock leda till omfattande regelkrångel och bedöms därför inte som lämplig. I brist på lämpliga definitioner av aktiva jordbrukare föreslår vi istället en satsning på politikens andra pelare som med olika skötselkrav på ett aktivare sätt kan rikta stöden till aktiva jordbrukare. Stödkapning (artikel 11) Enligt våra beräkningar kommer ett fåtal nötköttsföretag att påverkas av denna artikel. För att öka konkurrenskraften inom svenskt jordbruk är det viktigt att de företag som önskar utöka verksamheten inte hindras av politiken. Vi vill därför att tillämpningen av denna artikel görs frivillig för medlemsstaterna eller att de olika beloppströsklarna höjs. Flexibilitet mellan pelarna (artikel 14 15) SNP välkomnar möjligheten att föra medel från pelare I till pelare II. För att komma till rätta med markkapitalisering i skogs- och mellanbygder bör gårdsstödet i region 4 och 5 samt i de delar av region 3 som har utpräglad skogs- och mellanbygdskaraktär sänkas till förmån för LFA-åtgärder med skötselkrav. Regional fördelning (artikel 20) Produktionsjordbruket i hela Sverige skulle förlora på en utjämning av gårdsstödet mellan Sveriges fem regioner. I norr genom ökade mark och arrendepriser och i söder genom fallande konkurrenskraft till följd av minskade intäkter. SNP anser att Sverige bör tillämpa en regional fördelning enligt en kombination av geografiska och icke-geografiska regioner. Artikel 20.1 beskriver hur medlemsstaten kan fördela stödrätter regional enligt objektiva och icke diskriminerande kriterier. SNP har fått information från andra produktionsgrenar som har undersökt möjligheten och fått det bekräftat av kommissionen att detta ska tolkas som att regionerna inte behöver konstrueras enligt enbart geografiska avgränsningar. Vi anser att det finns flera skäl för en regionindelning som baseras på både geografiska och icke-geografiska kriterier: - På grund av stora skillnader mellan olika landsdelar måste en delkomponent vid regionindelning fortfarande vara geografisk. - De verksamhetskrav som ställs på företag genom tvärvillkor och som ska uppfyllas för full stödutbetalning skiljer avsevärt mellan olika typer av driftsinriktning. - Om direktstödet ska fungera som ett effektivt inkomstsstöd och kunna skydda företag mot ökad prisvolatilitet är det inte acceptabelt att stödnivån baseras endast på växtodlingens omfattning. - För att säkerställa en framtida nötköttsproduktionen i Sverige måste nötsektorn kompenseras för den utjämning av tilläggsbeloppen som föreslås i artikel 22. Tilläggsbeloppen utgör i nuläget c:a 50 % av nötköttsföretagens gårdsstöd. I många fall finns inte marginaler i verksamheten för att hantera ett ekonomiskt bortfall i denna storleksordning. SNP anser att gårdsstödet i Sverige måste utformas så att nuvarande geografiska avgränsningar bevaras. För att inte äventyra konkurrenskraften i region 1 och 2, och för att inte förvärra problem med markkapitalisering i region 4 och 5 behålls grundbeloppen inom respektive region. För nuvarande region 3 förespråkar vi en uppdelning för att kunna hantera de olika problem som finns i slätt- respektive skogs- och mellanbygd. Vi föreslår vidare en överföring av medel från gårdsstödet i region 4 och 5 samt den del av region 3 som utgörs av skogs- och mellanbygd för att istället användas till åtgärder inom pelare II/LFA. De nuvarande tilläggsbeloppen används till att finansiera en nivåökning i de nyinrättade verksamhetsregionerna 1b 5b, som fastställs enligt något eller några av följande kriterier:

5 5 - Andelen tvärvillkor som är tillämpliga för verksamheten, eller - Djurhållning eller annan jordbruksaktivitet som minskar växtodlingens betydelse som del i företagets sammantagna jordbruksverksamhet. Genom denna konstruktion minskas kapitaliseringseffekterna av gårdsstödet. Tillvägagångssättet skulle även indirekt styra stödet mot aktiva jordbrukare och skapa en god förutsättning för sysselsättning på landsbygden. Stödrättsvärden (artikel 22) SNP ser mycket allvarligt på effekterna för sektorn av den föreslagna utjämningen av stödrätter. Vi hänvisar till våra synpunkter till artikel 20 för hur dessa problem måste avhjälpas. Grönt stöd (artikel 29 33) SNP delar ambitionen om att öka miljöfokus inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Vi tror dock inte att de nu föreslagna mekanismerna är lämpliga för detta syfte. Verklig miljönytta uppnås endast då produktiviteten upprätthålls. Så som det nuvarande förslaget är utformas kommer detta att gynna ett passivare brukande av jordbruksmarken, vilket endast kommer att flytta jordbrukets negativa miljöpåverkan utanför EU. Miljöfokus måste därför kombineras med ett tydligt företagarfokus. Istället för att införa en ny komponent i pelare I bör en större satsning göras på miljöstöden i pelare II. Om en förgröningskomponent i pelare I ändå blir fallet önskar vi att medlemsstater eller producenter med hög anslutning till miljöstöd i pelare II automatiskt ska kvalificera för denna komponent. Som beskrivet i vår position rörande artikel 20 anser vi att en utjämning av gårdsstödet mellan Sveriges fem regioner skulle missgynna produktionsjordbruket i hela Sverige. Därför bör ett eventuellt införande av grönt stöd konstrueras så att det inte inverkar på gårdsstödens totala värden i de olika regionerna (artikel ). Det är vidare av mycket stor vikt att det gröna stödet i pelare I utformas så att det inte omöjliggör för miljöstöd i pelare II riktade mot vallodling och betesmarker. Stöd till områden med naturliga begränsningar (artikel 34 35) SNP kan för svenskt vidkommande inte se något behov att öka direktstödet i mindre gynnade områden. Dock anser SNP att ökad kompensation till områden med naturgivna nackdelar är av vikt, men med andra ersättningsformer än direktstöd. I dessa områden är i allmänhet markkapitalisering och inlåsningseffekter av nuvarande stödnivåer påtagliga. Dessa problem skulle förvärras om denna artikel tillämpades i Sverige. Stöd till unga jordbrukare (artikel 36 37) SNP stödjer ambitionen att ge en top-up till unga jordbrukare. Vi anser dock att förslaget bör breddas för att även möjliggöra ett femårigt stöd till företag som nyligen gjort stora investeringar eller utökat verksamheten. För att stödet ska ge incitament till målgruppen att satsa på jordbruk måste sannolikt de tillåtna stödnivåerna per företag revideras (ökas). Kopplade stöd (artikel 38) SNP anser att nya produktionskopplade stöd bör införas till nötköttsproduktionen. För att vara konkurrenskraftig gentemot andra medlemsländer i EU, där man talar kopplat stöd till dikor, ska Sveriges nötköttsföretag ges samma konkurrensförutsättningar. Ett kopplat stöd för diko med kalv är en bra och enkel motor för brukandet av mark i hela landet, samt

6 6 möjliggör tillväxt även i andra verksamheter. Det bidrar också till Sveriges åtagande om hävd av ha betesmark som idag sköts till 80 % med nötkreatur. Ett stöd till diko med kalv skulle gynna tillväxten inom den självrekryterade köttdjursproduktionen. Enligt våra beräkningar utgör nötköttsproduktionens tilläggsbelopp i gårdsstödet mkr. Vi anser att det är viktigt att dessa medel även framgent tillförs näringen genom att kopplas till denna typ av produktion. Vi anser att ett dikostöd vore ett framgångsrikt sätt att behålla medlen inom näringen och på så sätt upprätthålla den betade arealen och säkra användningen av de marker som inte kan brukas till direkt produktion av humanföda. Regelverket ger möjlighet att koppla 10 % av direktstöden vilket skulle innebära kronor för dikor med kalv. För att komma till rätta med underskott på proteinfoder och det europeiska jordbrukets höga beroende av importerad soja är vi även öppna för att undersöka vilka möjligheter ett kopplat stöd för proteingrödor skulle innebära för att komma till rätta med dessa problem. Förordningen om stöd för LBU (KOM (2011) 627 slutlig) Investeringsstöd (artikel 18, 46) SNP konstaterar att investeringsstödet inom nuvarande jordbrukspolitik har bidragit positivt till viljan att investera i och utveckla nötköttsproduktion och annan verksamhet på landsbygden. Det är viktigt att Sverige vid en senare implementering avsätter tillräckliga resurser för detta syfte. Vi bedömer de taknivåer som ges i bilaga I som rimliga. Miljöstöd (artikel 29) För att göra vallstödet attraktivare i slättbygd måste ersättningsnivåerna ökas kraftigt. Likaså gäller det för de betesmarker som finns i dessa områden. Den nya förordningen måste därför möjliggöra för ändrade beräkningsunderlag vid fastställande av stödet på nationell nivå. Ett nytt synsätt rörande markens alternativvärde, samt möjligheten att villkora stödet med skötselkrav i form av djurhållning bör övervägas. Nötkreatur betar 80 % av de 450 tusen hektar naturbetesmark Sverige åtagit sig att bevara och hävda. Sedan EU-inträdet -95 har ersättningarna höjts obetydligt samtidigt som kostnaderna för skötseln stigit kraftigt. Under en femårsperiod ändrades regelverket 13 gånger. För att dessa mål skall kunna uppfyllas måste regelverken vara långsiktiga och anpassade till de svenska betesmarkernas naturliga beskaffenhet. Vidare måste regelverket vara utformat så att det är lätt att göra rätt, det måste vara förutsägbart, och rättssäkert, sanktioner vara rimliga och ersättningarna höjas avsevärt. Svensk nötköttsproduktion är en förutsättning för uppfyllandet av miljömålet ett rikt odlingslandskap och bidrar positivt till miljömålet ett rikt växt- och djurliv. Ekologisk produktion (artikel 30) SNP har inget att invända mot de föreslagna ramarna för ekostöd. För att undvika att stöd utgår till passiv vall och träda är det viktigt att möjligheten att begränsa stödet till endast certifierade producenter kvarstår. LFA-stöd (artikel 32, bilaga II) Kompensationsbidraget för vall och bete är en central komponent för att öka företagandet och sysselsättningen på landsbygden. Stödet är även en förutsättning för att kunna

7 7 upprätthålla nötköttsproduktionen i stora delar av Sverige. Vi vill framför allt lyfta fram följande aspekter; Det finns ingen anledning att i Sverige ha gränser för hur stora arealer som jordbrukare ska kunna erhålla kompensationsbidrag. Jordbruksenheterna i Sveriges glesbygder är i allmänhet mindre än genomsnittet och en ökning av dessa skulle enbart vara av godo för lantbrukets konkurrenskraft i dessa områden. Vi anser därför att det är viktigt att ta bort de regleringar som kräver av medlemsstaterna att gradvis minska LFA-stöden för stora jordbruksenheter (artikel 32.4 i nya förslaget). För att stödet aktivt ska kunna bidra till en konkurrenskraftig produktion är det nödvändigt att möjligheten att villkora stödet med skötselkrav i form av djurhållning kvarstår. SNP önskar en ökad fokus på kompensationsbidrag till vall och bete i Sveriges skogs- och mellanbygder. Direktstödsförordningens artikel om flexibilitet mellan pelarna bör användas för att i gårdsstödsregion 4 och 5, samt i delar av region 3, föra medel från gårdsstödet till LFA. För att detta ska bli framgångsrikt måste referensnivåer ses över och maxbeloppet per hektar ökas kraftigt. Vi noterar slutligen att de kriterier som får användas för fastställande av de aktuella områdena inte tycks beakta många av de faktorer som ger svenska jordbruksmarker karaktären av naturligt begränsade. Så länge som större delen av Sverige kan klassas som ett sådant område, och att andra kriterier kan användas vid fastställande av geografiska avgränsningar (stödområden) har vi dock inget att invända mot detta. Djurskydd (artikel 34) Sverige har sedan slutet av 80-talet en unik djurskyddslagstiftning. Denna medför en högre djurskyddsnivå för svenska livsmedelsproducerande djur jämfört med övriga länder både inom och utanför EU. De svenska livsmedelsproducenterna lyckas inte få ersättning för den högre djurvälfärden och de kostnader som denna medför. Detta tillsammans med ökade priser på insatsvaror har medfört att lönsamheten sedan en längre tid försämrats för livsmedelsproducenterna trots att konsumtionen ökat. Köttkonsumtionen har ökat men med allt högre andel importkött, dvs. konsumenterna handlar istället billig import producerad med betydligt sämre djurskydd än i Sverige. En stor del av det importerade köttet upphandlas också till köken i vård, skola och omsorg. Detta är ett sätt att flytta problemen till annan plats men också att aktivt bidra till ökat utrymme för livsmedelsproduktion med sämre djurskydd än det svenska. I målen för det nya landsbygdsprogrammet finns tydliga intentioner att bibehålla och förbättra djurskyddet. Genom att ersätta svenska producenter för det högre djurskyddet skulle man via landsbygdsprogrammet bidra till att bibehålla den svenska livsmedelsproduktionen med dagens unika nivå på djurskydd, vilket också är en förutsättning för att fortsätta hålla den svenska landsbygden i ett skick som möjliggör boende och företagande. SNP ser stora möjligheter för att denna stödform ska kunna vara framgångsrik för att främja det förebyggande djurskydds- och djurhälsoarbetet i Sverige. Det bör säkerställas att stödformen kan användas för att täcka kostnader för bl.a. deltagande i branschprogram med dessa syften. Men också för anpassade produktionsmetoder och inhysningssystem. Det är av största vikt att dagens utrymme för ersättningar i artikel 34 utökas till att även omfatta åtgärder inom nationell lagstiftning, för att på ett effektivt sätt kunna bidra till en stärkt konkurrenskraft för den svenska nötköttssektorn.

8 8 Budget Aspekter som rör budget för LBU återfinns inte i det aktuella förslaget. För svenskt- och europeiskt jordbruk är det av stor vikt med en stark andra pelare i jordbrukspolitiken. Med vänlig hälsning Sveriges Nötköttsproducenter genom Anita Persson, ordförande

Mjölkföretagardagar Umeå februari 2014

Mjölkföretagardagar Umeå februari 2014 Mjölkföretagardagar Umeå 12-13 februari 2014 Politik och lönsamhet Jonas Carlberg Foto: Ester Sorri 8000=40 Mjölkföretagrens vardag -huvudsysslor Djur Betesmarker Växtodling Underhåll av byggnader och

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

Direktstöd 2015-2020

Direktstöd 2015-2020 Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

www.notkottsproducenter.se Medlemsbrev nr 2, juli 2012

www.notkottsproducenter.se Medlemsbrev nr 2, juli 2012 Sveriges Nötköttsproducenter (SNP) den enda organisationen som bara jobbar för nötkött och där alla nötköttsproducenter kan vara med, oavsett produktionsinriktning eller omfattning www.notkottsproducenter.se

Läs mer

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Lars Hansson Stödkommunikationsenheten Jordbruksverket Gårdsstöd oförändrat i grunden EU:s definitioner och villkor styr stödberättigandet Minst 4 hektar och 4 stödrätter

Läs mer

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd

Läs mer

Rättslig grund Artiklarna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget

Rättslig grund Artiklarna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget SLUTLIG Kommenterad dagordning 2013-03 Landsbygdsdepartementet Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 18-19 mars 2013 4. Reformpaketet för GJP: JORDBRUK a) a) Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:3

Policy Brief Nummer 2013:3 Policy Brief Nummer 2013:3 Gårdsstödsreformen positiv för sysselsättningen I samband med frikopplingsreformen 2005 blev all jordbruksmark i Sverige berättigat till gårdsstöd. Tidigare var endast vissa

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020

Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Foto: Nils-Erik Nordh Lena Niemi Hjulfors, klimatenheten, Jordbruksverket. lena.niemi@jordbruksverket.se Ny gemensam jordbrukspolitik 2015 Förändringar

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B7-0079/151. Ändringsförslag. Martin Häusling, José Bové för Verts/ALE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B7-0079/151. Ändringsförslag. Martin Häusling, José Bové för Verts/ALE-gruppen 6.3.2013 B7-0079/151 151 Martin Häusling, José Bové för Verts/ALE-gruppen Artikel 30 punkt 1a (ny) 1a. I områden där det av agronomiska skäl är omöjligt får reglerna för växelbruket, genom undantag från

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Utan betalning försvinner slåtter- och betesmarkerna!

Utan betalning försvinner slåtter- och betesmarkerna! Utan betalning försvinner slåtter- och betesmarkerna! KSLA-seminarium 2016-11-29 Utan pengar inga hagar och ängar! Knut Per Hasund Utredningsenheten Jordbruksverket Från Jordbruksverkets officiella miljömålsrapportering:

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:1

Policy Brief Nummer 2014:1 Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter

Läs mer

Gårdsstöd Förslag till Svenskt genomförande

Gårdsstöd Förslag till Svenskt genomförande Sida 1/10 2014-04-10 Regeringen Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Gårdsstöd 2015-2020 Förslag till Svenskt genomförande Länsstyrelsen i Jönköpings län tackar för möjligheten att lämna svar på regeringens

Läs mer

Stöd till unga jordbrukare 2016

Stöd till unga jordbrukare 2016 1(8) Stöd till unga jordbrukare 2016 Här finns den information som gällde för stödet till unga jordbrukare 2016. Det finns ett stöd till dig som är 40 år eller yngre och som har startat ett jordbruksföretag

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen: 1(9) Tvärvillkor 2015 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2015. Det finns lagar och regler som bidrar till att bevara jordbruksmarken i gott skick. De finns för att förbättra miljö för

Läs mer

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus EU-nyheter 2013 Emma Hjelm, HIR Malmöhus SAM 2013 18 april sista ansökningsdag SAMI öppnar 14 februari Utskick med lösenord: 14 februari Ändrade block är rödmarkerade i SAMI i år! Max tre ändringar per

Läs mer

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06 Stödkommunikationsenheten Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2 Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften Naturskyddsföreningen har ombetts av Coop att kommentera de ekolöften som riksdagspartierna har gett Coop som svar på följande fråga; Omställningen

Läs mer

Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt?

Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt? Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt? Sammanfattning av delar av SLF-projektet Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion Pernilla Salevid och Karl-Ivar Kumm Sammanfattning Som en del i

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM50. Ny förordning om spritdrycker. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Näringsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM50. Ny förordning om spritdrycker. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Näringsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Ny förordning om spritdrycker Näringsdepartementet 2017-01-03 Dokumentbeteckning KOM(2016) 750 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om definition, presentation

Läs mer

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket Innehållsförteckning Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket...

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006 Bilaga 1 Slutlig Rådspromemoria 2006-12-08 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Rådets möte den 19-21 december 2006 Dagordningspunkt 3a och 3b Rubrik: 3. Ekologiska produkter: a) Förslag

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2017 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbakablick på 2016 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd (kurs 9,62) 70% oktober, 20% December resten Juni 17? Nya miljöstöd sena utbetalningar

Läs mer

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet. Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.se 2015-04-27 Ert dnr: N2015/2191/J Vårt dnr: 2015/0011/1 Naturskyddsföreningens

Läs mer

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september 1(5) UNDERLAG Dnr 49-5199/11 2011-08-22 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har fått

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Sveriges produktion av nötkött och ägg ökar men importen tar ändå marknadsandelar

Sveriges produktion av nötkött och ägg ökar men importen tar ändå marknadsandelar På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-09-20 Sveriges produktion av nötkött och ägg ökar men importen tar ändå marknadsandelar Under första halvåret 2013 fortsatte Sveriges produktion av

Läs mer

Jordbrukspolitiken inom EU. Pyry Niemi, riksdagsledamot (S) MSSc Presentation i riksdagen 20121030

Jordbrukspolitiken inom EU. Pyry Niemi, riksdagsledamot (S) MSSc Presentation i riksdagen 20121030 Pyry Niemi, riksdagsledamot (S) MSSc Presentation i riksdagen 20121030 Den gemensamma jordbrukspolitiken grundades som en följd av matbrist i efterkrigseuropa. EU-stöd till bönder och landsbygden Målen

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning Landsbygdsprogrammet är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Common Agricultural Policy (CAP). Programmet består av ett stort antal åtgärder som syftar till att främja en ekonomiskt,

Läs mer

Hva bør Norge lære av erfaringene i svensk jordbrukspolitikk de siste 30 årene? Hedmark Bondelags årsmøte 2015-03-17 Robert Larsson, regionchef LRF

Hva bør Norge lære av erfaringene i svensk jordbrukspolitikk de siste 30 årene? Hedmark Bondelags årsmøte 2015-03-17 Robert Larsson, regionchef LRF Hva bør Norge lære av erfaringene i svensk jordbrukspolitikk de siste 30 årene? Hedmark Bondelags årsmøte 2015-03-17 Robert Larsson, regionchef LRF Västra Sverige Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Från 80-talets

Läs mer

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Förutsättningar/nuläge Svenskt griskött Konsumtionen av griskött ökar i Sverige och världsmarknaden växer Stark preferens

Läs mer

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Nötkreatur och grisar, hur många och varför Miljontal På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10- 24 Nötkreatur och grisar, hur många och varför Svenskt jordbruk blir allt extensivare. Mjölkkrisen har lett till att antalet

Läs mer

Läget i den svenska mjölknäringen

Läget i den svenska mjölknäringen 1 2015-02-18 Läget i den svenska mjölknäringen Sammanfattning Sett över en längre tid har både antalet mjölkproducenter och den totala mjölkproduktionen i Sverige minskat. Mjölkproduktionen i Sverige har

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:

Läs mer

Kompensationsstöd 2015

Kompensationsstöd 2015 Kompensationsstöd 2015 Här finns den information som gällde för kompensationsstödet 2015. Namnet på ersättningen är ändrat till kompensationsstöd. Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning

Läs mer

REMISS 1 (6) Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande svar på remissen.

REMISS 1 (6) Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande svar på remissen. 1 (6) Enheten för lantbruksfrågor Anders Larsson n.registrator@regeringskansliet.se Svar på remiss slutbetänkanden av konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM34. Europeiska kommissionens förslag till landsbygdsförordning för perioden 2007-2013. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM34. Europeiska kommissionens förslag till landsbygdsförordning för perioden 2007-2013. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Europeiska kommissionens förslag till landsbygdsförordning för perioden 2007-2013 Jordbruksdepartementet 2004-12-20 Dokumentbeteckning COM 2004 (490) Proposal for a Council

Läs mer

Kompensationsbidrag. Texten är från JS8001 Version 2

Kompensationsbidrag. Texten är från JS8001 Version 2 Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(23) Texten är från 2010-03-12 JS8001 Version 2 Kompensationsbidrag 2(23)

Läs mer

Korta fakta om svensk nötköttsproduktion. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion

Korta fakta om svensk nötköttsproduktion. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion Gör en översyn av svensk djurskyddslagstiftning för en bättre balans mellan djuromsorg och konkurrenskraft. Utforma ersättningar som

Läs mer

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi

Läs mer

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

Tal vid konferensen Can the market work for nature på Wiks slott Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige

Läs mer

Artikel 14, Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder. Innehållsförteckning

Artikel 14, Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder. Innehållsförteckning Artikel 14, Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder Innehållsförteckning Artikel 14, Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder... 1 Beskrivning av delåtgärd 1.1, Stöd till yrkesutbildnings- och

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen. Yttrande 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-

Läs mer

Verksamhetsrapport från LRF Norrlandsgrupp för perioden november 2011 oktober 2012

Verksamhetsrapport från LRF Norrlandsgrupp för perioden november 2011 oktober 2012 Verksamhetsrapport från LRF Norrlandsgrupp för perioden november 2011 oktober 2012 Verksamheten under perioden har koncentrerats kring följande områden: Norrlandsgruppens årskonferens 2011 Utfallet av

Läs mer

Gårdsstödet 2015-2020 förslag till svenskt genomförande

Gårdsstödet 2015-2020 förslag till svenskt genomförande Yttrande Dnr 3.5.1-1-22-2014 26 mars 2014 Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Gårdsstödet 2015-2020 förslag till svenskt genomförande S A M M A N F A T T N I N G Konjunkturinstitutet har granskat

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad 20 januari 2016 Maria Dirke Punkter Ekologiska Lantbrukarna Ekologisk produktion i Sverige Jordbrukspolitik, landsbygdsprogram Mål? Marknad eko Ekonomi

Läs mer

EU-finansierade och delfinansierade arealstöd (undantaget miljöstöd)

EU-finansierade och delfinansierade arealstöd (undantaget miljöstöd) EU-finansierade och delfinansierade arealstöd (undantaget miljöstöd) AREALSTÖDEN 2014 INLEDNING De stöd/ersättningar som betalas ut åt jordbrukare har flera olika orsaker. En avsikt är att trygga en lönsam

Läs mer

Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön Frågeformulär

Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön Frågeformulär Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön Frågeformulär De nuvarande riktlinjerna upphör att gälla vid 2007 års utgång. Som förberedelse inför översynen av riktlinjerna uppmanar kommissionen

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Sammanfattning Den svenska maten är något vi ska vara stolta över. Sverige är bland de länder som har högst djurskydd

Läs mer

Affärsplanen din kommunikation med omvärlden

Affärsplanen din kommunikation med omvärlden Affärsplanen din kommunikation med omvärlden Affärsplaner kan utformas på lite olika sätt men syftar alla i grunden till att du och dina omvärldskontakter ska få ett bra beslutsunderlag. Nedanstående affärsplan

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Betalning av miljöspecialstöd för jordbruket år 2010

Betalning av miljöspecialstöd för jordbruket år 2010 Avdelningen för finansförvaltning 15.9.2010 1457/22/2010 Enheten för utbetalning av stöd Författningsnummer 60/10 ELY-centralerna Betalning av miljöspecialstöd för jordbruket år 2010 Landsbygdsverkets

Läs mer

Miljöersättning för våtmarker

Miljöersättning för våtmarker Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(22) Texten är från 2010-03-12 Artikelnummer JS6001 Version 2 Miljöersättning

Läs mer

SJVFS 2014:37. Bilaga 1

SJVFS 2014:37. Bilaga 1 Bilaga 1 Blanketter för ansökan om gårdsstöd, stöd för kvalitetscertifiering, kompensationsbidrag, nationellt stöd, stöd till mervärden i jordbruket, tilldelning ur den nationella reserven, överföring

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 11/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA VIII UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet.

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet. Förgröningsstödet Sammanfattning av förgröningsstödet Det är tre villkor som ska uppfyllas: 1. Lantbrukare ska odla minst tre grödor på sin åkermark. Den största grödan får utgöra maximalt 75 % av arealen

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDEN FÖR MINDRE GYNNADE OMRÅDEN I EUROPEISKA UNIONENS 25 MEDLEMSSTATER

UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDEN FÖR MINDRE GYNNADE OMRÅDEN I EUROPEISKA UNIONENS 25 MEDLEMSSTATER UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDEN FÖR MINDRE GYNNADE OMRÅDEN I EUROPEISKA UNIONENS 25 MEDLEMSSTATER Rapport från Institute for European Environmental Policy för GD Jordbruk och landsbygdsutveckling November 2006

Läs mer

ÖVERTAGANDE av SAM-ansökan och åtagande 2017

ÖVERTAGANDE av SAM-ansökan och åtagande 2017 Observera att ansökan om utbetalning sker i SAM-ansökan 07! Gäller övertagandet ett helt jordbruksföretag överlåtaren har lämnat in SAM-ansökan ska blanketten komma in till länsstyrelsen i övertagarens

Läs mer

Remissvar på Kommissionen förslag till ny förordning för landsbygdsutveckling COM (2004) 490

Remissvar på Kommissionen förslag till ny förordning för landsbygdsutveckling COM (2004) 490 EVA HAGSTRÖM ÖBERG Tel 08 787 54 39 E-post eva.hagstrom@ekolantbruk.se Till: Jordbruksdepartementet Thomas Bengtsson 103 31 Stockholm Remissvar på Kommissionen förslag till ny förordning för landsbygdsutveckling

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om EU:s direktstöd för jordbrukare; SFS 2014:1101 Utkom från trycket den 30 september 2014 utfärdad den 11 september 2014. Regeringen föreskriver följande. Grundläggande

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Tidigare dokument: Fakta-PM: Jordbruksdepartementet 2006/07:FPM41

Tidigare dokument: Fakta-PM: Jordbruksdepartementet 2006/07:FPM41 Bilaga 1. (Slutlig) Rådspromemoria 2007-03-09 Jordbruksdepartementet Lantbruksenheten Magnus Därth 08-405 22 05 070-214 66 16 magnus.darth@agriculture.ministry.se Jordbruksrådet den 19-20 mars 2007 Dagordningspunkt

Läs mer

Gruppdiskussioner om miljöersättningar

Gruppdiskussioner om miljöersättningar Gruppdiskussioner om miljöersättningar Förändringar av målen för landsbygdsprogrammet och miljöersättningarna 1. Vilka förändringar av målen för landsbygdsprogrammet vill du se inför nästa period, år 2014-2020?

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

Särskilt stöd till företag med idisslande djur

Särskilt stöd till företag med idisslande djur Särskilt stöd till företag med idisslande djur Förslag till Jordbruksdepartementet 2 februari 2009 Jordbruksföretag med idisslande djur, som i huvudsak föds upp på bete och på grovfoder som odlas på den

Läs mer

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor 1(13) Förgröningsstöd 2016 Här finns den information som gällde för förgröningsstödet 2016. Du som söker gårdsstöd söker också förgröningsstöd. Förgröningsstödet är ett stöd för jordbruksmetoder som är

Läs mer

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Målen för kulturmiljöer Målen för det statliga kulturmiljöarbetet, särskilt delmålen: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer

Läs mer

Djuromsorg och konkurrenskraft - hur samspelar marknad och politik? Konsumentdriven djuromsorg - är Danmark och Holland på väg att ta täten?

Djuromsorg och konkurrenskraft - hur samspelar marknad och politik? Konsumentdriven djuromsorg - är Danmark och Holland på väg att ta täten? Djuromsorg och konkurrenskraft - hur samspelar marknad och politik? Konsumentdriven djuromsorg - är Danmark och Holland på väg att ta täten? Bakgrund konkurrenskraft och djurskydd Konkurrenskraftutredningen

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM98. MRV CO2 tunga fordon. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM98. MRV CO2 tunga fordon. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria MRV CO2 tunga fordon Miljö- och energidepartementet 2017-06-29 Dokumentbeteckning KOM (2017) 279 EP och rådets förordning om övervakning och rapportering av CO2-utsläpp

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion ISSN 1653-0942 ISBN 978-91-85943-98-2 Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2010 Förord Miljö- och jordbruksutskottet beslutade den 17 juni 2009 att

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 17.7.2012 2011/0177(APP) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling till budgetutskottet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM10. Översyn av EU:s budgetförordning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Finansdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM10. Översyn av EU:s budgetförordning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Finansdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s budgetförordning Finansdepartementet 2016-10-18 Dokumentbeteckning KOM(2016)605 Förslag till förordning av Europaparlamentet och Rådet om finansiella bestämmelser

Läs mer