Kommissionens förslag till reform av jordbrukspolitiken

Transkript

1 På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor Kommissionens förslag till reform av jordbrukspolitiken Kommissionens förslag till reform av jordbrukspolitiken för tiden efter 2020 är främst inriktad mot en förändrad förvaltningsmodell. Kommissionen föreslår att politiken mer ska inriktats mot de resultat som ska uppnås och inte hur de ska uppnås, det skaps genom att medlemsländerna får större frihet. Jordbruksverket är inledningsvis positivt till förslaget och ser möjligheter att uppnå de effekter som Kommissionen efterfrågar. Kommissionens meddelande Den 29 november offentliggjorde Kommissionen ett så kallat meddelande till EU-parlamentet där riktlinjer för den gemensamma jordbrukspolitiken föreslås för den kommande budgetperioden. Den bärande idén i Kommissionens förslag till ny politik efter 2020 är att effektivisera och förenkla nuvarande stödordningar. Till skillnad från de reformer som genomförts vid flera fällen under de senaste årtiondena föreslås det denna gång inte några nya styrmedel. Kommissionen vill att jordbrukspolitiken (som benämns CAP, Common Agricultural Policy) orienteras mot att bli resultatstyrd. Idag styrs CAP i hög grad av att olika regler ska uppfyllas. För att uppnå detta vill Kommissionen att det på en övergripande nivå ska beslutas om gemensamma mål men att de olika medlemsländerna ska få ökat inflytande över hur målen ska nås och hur olika åtgärder ska genomföras. Med denna modell ser Kommissionen möjligheter till förenklade administrativa system. Den ökade friheten för medlemsstaterna kräver däremot att de ska rapportera korrekta och relevanta resultat. För det praktiska genomförandet föreslår Kommissionen att varje medlemsland utarbetar en strategisk plan för både pelare I (som omfattar direktstöd och marknadsstöd) och II (landsbygdsstöden) där målen anges och hur dessa ska uppnås. Kommissionen roll är att vara övervakande och inte gå in i den detaljerade tillämpningen. För att kunna uppfylla de framtida utmaningarna lyfter Kommissionen fram ett antal åtgärder: Använda forskning och innovationer. Digitaliseringens möjligheter är ett område som Kommissionen lyfter fram Ett rättvist gårdsstöd ger jordbrukarna en grundtrygghet. Kommissionen vill att stödet delvis förändras. En övre gräns för hur mycket varje jordbrukare kan få i stöd ska införas som en tvingande regel, dock ska företag med mycket arbetskraft gynnas. Det ska vara möjligt att ge mera stöd till de små företagen och stödet ska riktas till de jordbrukare som bedriver sin verksamhet för sitt uppehälle. Kommissionen vill också se en fortsatt utjämning av stödet mellan medlemsländerna.

2 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2(5) Investeringar är viktiga för att utveckla sektorn, till exempel för att tillägna sig ny teknik, för diversifiering och för att bli mer affärsinriktad. Det finns redan nu möjligheter att utnyttja den gemensamma jordbrukspolitiken för riskhantering i form av frivilliga åtgärder inom landsbygdsprogrammet. Det lämnas inte några förslag till tvingande åtgärder inför den kommande budgetperioden. Miljö- och klimatåtgärderna är viktiga för jordbruket. Kommissionen vill se förbättrad resurseffektivitet i åtgärderna, en högre ambitionsnivå samt ökat fokus på resultaten av insatser som görs. Kommissionen vill därför att den nuvarande strukturen för miljö- och klimatåtgärderna förändras. Kommissionens idé för en ny grön arkitektur är att det ska finnas grundläggande krav för att bli berättigad till inkomststödet och därefter kan medlemsländerna bygga på med åtgärder som är anpassade efter förhållandena i respektive land. LEADER-metoden (bottom-up) lyfts fram som ett effektivt sätt att gynna potentialen på landsbygden. Jordbruksverkets övergripande synpunkter på Kommissionens förslag Generellt Jordbruksverket är positivt till den inriktning till utformning av den gemensamma jordbrukspolitiken som Kommissionen föreslår för den kommande budgetperioden. Jordbruksverket ser en potential för att både uppnå en bättre måluppfyllelse och en förenklad administration. Det är viktigt att det fortfarande finns en gemensam jordbrukspolitik, de ökade möjligheterna till nationella tillämpningar får inte leda till att politiken går mot renationalisering. Det är därför viktigt att det på Kommissionsnivå görs en övergripande granskning av enskilda länders tillämpningar så att inte konkurrensen på marknaden snedvrids. Erfarenheterna från de planer som idag tillämpas för landsbygdsprogrammet är snarare att Kommissionen går in alltför mycket i detaljer. En annan viktig aspekt för att lyckas med den inriktning för den politik som föreslås är att den blir transparent så att enskilda medlemsländer på ett enkelt sätt förstår tillämpningen i andra länder. Den nya linje som Kommissionen vill växla in på med större inflytande för medlemsländer att själva få utforma detaljreglerna stämmer med Jordbruksverkets uppfattning. Det kräver dock att det nya tankesättet genomsyrar alla EU-myndigheter, inte minst de som har ansvar för revision och uppföljning.

3 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 3(5) Gårdsstöd Utjämning Jordbruksverket är positivt till att det sker en fortsatt utjämning mellan medlemsländerna för tiden efter 2020, det finns ingen anledning till de stora skillnader i stöd som fortfarande råder. Takbelopp Jordbruksverket är mot att införa takbelopp på grund av risk för oönskade effekter. Takbeloppet kan leda till att jordbrukarna delar upp sina företag som ett sätt att kringgå de nya reglerna. Det finns redan ett regelverk som ska förhindra detta men i praktiken är det mycket svårt att bevisa att syftet med en företagsuppdelning är att undvika takbeloppet. Företagaren kan till exempel hävda att företagsuppdelningen beror på att han vill minska riskerna eller underlätta för generationsskiften. Ett annat viktigt skäl mot takbeloppet är att det motverkar strukturrationalisering. Strukturrationalisering är mycket viktig för att bibehålla och stärka konkurrenskraften både på det enskilda företaget och för sektorn i sin helhet. Inte sällan finns det skalfördelar i jordbruket som uppkommer vid vissa nivåer, till exempel en storlek på företaget som motsvarar en mjölkrobot eller en skördetröska. Trösklarna för takbeloppet kan komma att motverka att ny teknik införs och att produktiviteten ökar. Även inom miljö- och djurvälfärd kan takbeloppet få negativa konsekvenser. Bromsade möjligheter till strukturrationalisering ger sämre förutsättningar i att investera i förbättrad teknik. Administrativt kan reglerna bli svåra att tillämpa om arbetskraftskostnaderna ska beaktas på respektive företag. För varje företag måste uppgifter samlas in om hur stora kostnader företaget haft för arbetskraft, dessa uppgifter måste dessutom vara möjliga att kontrollera. Som exempel måste det kunna gå att fördela arbetskraftskostnaderna på den tid en anställd lägger ner på jordbruksarbete respektive arbete med annat på företaget som till exempel skogsarbete och entreprenadarbete. En annan frågeställning kan vara hur man ska betrakta kostnader då tjänster hyrs in och det inte förekommer en regelrätt anställning. Degressivitet Degressivitet innebär att stödet från en viss nivå reduceras och att reduktionen blir större ju högre stöd som varit aktuellt. Effekterna av att införa degressitivitet beror på vid vilken stödnivå åtgärden sätts in och hur snabbt stödet trappas av. Effekterna av åtgärden är liknande som att införa ett takbelopp, dock blir effekterna inte lika långtgående. Vid förra reformtillfället valde Sverige att införa åtgärden på miniminivån, med motiveringen att det skulle påverka strukturrationaliseringen negativt. Jordbruksverket anser att den ståndpunkt som då slogs fast bör fortsätta att tillämpas.

4 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 4(5) Riskhantering Jordbruksverket är positivt till att riskhanteringen även i fortsättningen är frivillig för medlemsländerna att tillämpa. Eftersom riskerna skiljer sig åt kraftigt mellan länderna är det svårt att hitta åtgärder som är allmängiltiga för medlemsländerna och som är någorlunda enkla att tillämpa. En generell inkomstförsäkring skulle i praktiken kräva en gemensam bokföringslagstiftning för att kunna genomföra utan en omfattande extra administration. Frågan om huruvida Sverige kommer att tillämpa riskhanteringsverktygen i landsbygdsprogrammet kommer att få prövas då de nationella prioriteringarna ska beslutas. Unga jordbrukare Jordbruksverket delar Kommissionens uppfattning att det är viktigt att extra satsningar görs på unga jordbrukare för att på sikt utveckla näringen. I nuläget finns två stödformer, extra gårdsstöd i pelare I och startstöd i pelare II. Dessa stödformer kompletterar varandra relativt väl och kan även i fortsättningen finnas kvar. Det bör dock övervägas om reglerna för stödet inom pelare I bör förändras, till exempel genom att ta bort nuvarande arealbegränsning på 90 hektar för vilket man kan få stöd. Andra åtgärder som också kan gynna unga jordbrukare är att underlätta för nya ägandeformer, till exempel med succesivt övertagande av företag. Finansiella instrument Hittills har kapitalförsörjning till jordbrukssektorn varit ett relativt litet problem i Sverige. Det har ofta funnit fast tillgång i form av både jordbruks- och skogsmark som kunnat belånas. Problemen tycks dock ha ökat i omfattning i takt med att företagen blivit allt större och allt mer specialiserade. Konkurrensen om krediter har dessutom tilltagit. Det kan därför vara positivt om det öppnas nya lånemöjligheter för jordbruket. Jordbruksverket vill dock varna för att de alternativ som EU erbjuder i nuläget är administrativt krångliga att använda. Stöd till innovationer och kunskap Jordbruksverket delar uppfattningen att stöd till innovationer och kunskap är mycket viktiga åtgärder för att produktiviteten ska fortsätta att öka minst i samma takt som idag. Det är nödvändigt för att uppnå de mål som satts upp för jordbrukssektorn. Kunskapsöverföring är ett viktigt medel för att komma framåt. Alla aktörer, inte bara statlig rådgivning eller Producentorganisationer, ska utnyttjas för detta syfte.

5 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 5(5) Grön arkitektur Jordbruksverket är mycket positivt till att det föreslås en förändrad ordning för stöden till miljö- och klimatåtgärder. I nuläget är det ett otydligt stödsystem som till vissa delar är ineffektivt. Den förändring som Kommissionen målar upp har goda möjligheter att bidra till både ökad effektivitet och minskad administration. Jordbruksverket är särskilt kritiskt till nuvarande tvärvillkor och förgröning. Tvärvillkoren bör tas bort i sin helhet. Miljö- och klimatåtgärderna bör istället koncentreras inom pelare II. Djurvälfärd Jordbruksverket ser positivt på att frågan om djurvälfärd lyfts fram i Kommissionens meddelande. Stöd till djurvälfärd bör kanaliseras genom åtgärder i pelare II och stöd bör även vara möjligt att ge för åtgärder som omfattas av nationell lagstiftning som går utöver EUlagstiftningen. Fortsatt arbete För att den nya politiken ska vara på plats till 2021 måste en rad olika beslut tas på kort tid, orsaken till detta är att val till EU-parlamentet kommer att hållas våren 2019 och dessförinnan måste arbetet vara avslutat. I maj 2018 läggs förslag till EU:s flerårsbudget och direkt därefter läggs de detaljerade lagförslagen på jordbrukets område. Förhandlingarna om budget och den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att pågå under senare delen av 2018 och slutföras våren På tal om jordbruk publiceras på den här sidan på webbplatsen: 0af7e a html Det finns en prenumeration kopplad till nyhetsbrevet. Kontaktperson Bengt Johnsson,