Dokumentbeteckning doc 11557/04 AGRI 198, AGRIFIN 63, CADREFIN 24

Transkript

1 Kommenterad dagordning Jordbruksdepartementet EUnämnden Miljö och jordbruksutskottet Kopia: SB EUkansliet Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 3031 maj Godkännande av dagordningen 2. Godkännande av Apunktslistan 3. Förslag till rådets förordning om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken Politisk överenskommelse doc 11557/04 AGRI 198, AGRIFIN 63, CADREFIN 24 Artikel 37.2 i fördraget. Den nya finansiella förordningen sätter upp regler för det som föreslås bli två nya fonder Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Förordningen skall ses som en förenkling av det regelverk som finns idag och fastställer regler för t ex. administration, budgetdisciplin, återkrav och rapportering från medlemsstaterna. Förslagets tekniska aspekter har behandlas i AGRIFINgruppen vid sex tillfällen. SJK har behandlat frågan vid sju tillfällen. Sverige stödjer avsikten med förslaget att upprätta en rättslig ram för finansiering av den GJP samt inrättandet av två fonder. Sverige stödjer kommissionens mål gällande förenkling och effektivisering av regelverket. Sverige hade tidigare problem med frågan gällande

2 finansieringstak i euro. Ordförandeskapet lade den 4 april fram ett kompromissförslag gällande denna fråga vilket medför att risken att överskrida det nationella takbeloppet i euro för direktstödet eliminerats. För mer information, se bilaga 1 Frågan har varit föremål för samråd i EUnämnden inför rådsmötet den 2223 november 2004 samt inför rådsmötet den 28 februari Meddelande från kommissionen till rådet om risk och krishantering inom jordbruket Muntliga slutsatser från ordförandeskapet 7177/05 AGRI 80 Kommissionen presenterade i samband med Jordbruks och fiskerådet den 14 mars ett meddelande rörande möjliga risk och krishanteringsinstrument inom jordbruket. Finansiering av instrumenten ska ske genom att en av de modulerade (överföring från direktstöd till LBU) procentenheterna öronmärks till åtgärderna. Meddelandet innehåller förslag på tre möjliga åtgärder/optioner: Option 1, subventionering av traditionella försäkringar. Option 2, degressivt stöd för administration av gemensamma riskfonder. Option 3, inkomstförsäkring. Kommissionens utgångspunkt är att eventuella åtgärder måste utformas så att WTO:s kriterier för den gröna boxen uppfylls. De medlemsstater som under de förberedande diskussionerna uttryckte störst intresse för riskhanteringsinstrument ansåg att den föreslagna omfattningen och finansieringen var otillräcklig. Ordförandeskapet önskar nu dra slutsatser (muntliga) inför Kommissionens fortsatta arbete. Riskhanteringsinstrument utgör en viktig del i diskussionen om hur den framtida jordbrukspolitiken skall utformas. Det är dock angeläget att klargöra vilka syften som skall uppnås med instrumenten.

3 3 Sverige anser att förslagen i meddelandet är intressanta men att åtgärderna bör placeras i den första pelaren och ersätta istället för att komplettera nuvarande åtgärder. Ökad finansiering innebär antingen att mer medel tas från landsbygdsprogrammet eller att större nationell medfinansiering tillåts. Sverige anser inte att något av dessa alternativ är bra. Medlen gör större nytta i landsbygdsprogrammet än i riskhanteringsinstrument. Större nationell medfinansiering innebär antingen högre nationella kostnader eller risk för konkurrenssnedvridning inom gemenskapen. För mer information, se bilaga 2 Frågan var uppe för samråd i EUnämnden inför Jordbruks och fiskerådet den 14 mars Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet Rapport om genomförandet av EU:s skogsbruksstrategi Rådets slutsatser (ev Apunkt) 7181/05 AGRI 81 AGRISTR 11 FORETS 7 ENV ADD 1 Beslut tas i enighet. Rådet antog 1998 en ickebindande skogsstrategi. I enlighet med strategin skulle den utvärderas och revideras efter fem år. Kommissionen har i en rapport presenterat en utvärdering av strategin, och för det fortsatta arbetet föreslås att kommissionen utarbetar en handlingsplan som läggs fram under 2006 samt att skogsstrategin uppdateras. Rådet ska nu via rådslutsatser ge kommissionen mandat att utarbeta en handlingsplan, i enlighet med förslaget i rapporten. Sverige kan ställa sig bakom förslaget till rådsslutsatser. Givet andra länders önskemål om att utöka skogssamarbetet bör dock Sverige i en deklaration i anslutning till rådsslutsatserna understryka innehållet i gällande fördrag som inte ger stöd för någon gemensam politik på skogsområdet, samt att subsidiaritetsprincipen måste tillämpas. Detta sätter ramarna för EU:s insatser på skogsområdet. För mer information, se bilaga 3.

4 Frågan var uppe för samråd i EUnämnden inför Jordbruks och fiskerådet den 14 mars Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1868/94 om upprättande av ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse (*) (R) Antagande (ev Apunkt) Dokumentförteckning 15732/04 AGRIORG 67 AGRIFIN 110 Artikel 36 och 37 Stärkelse behandlas i EU:s regelverk som förädlad spannmål och åtgärderna följer därför i stort sett de regleringar som tillämpas på spannmålsområdet. Som en åtgärd för produktionsstyrning infördes 1993 kvoter för potatisstärkelse. Kvoterna har därefter justerats ett antal gånger av olika skäl (tillkommande medlemsländer, omförhandling av kvoter för enskilda MS och problem med marknadsbalansen för sektorn). De nuvarande kvoterna för stärkelsepotatis är fastlagda till och med regleringsåret 2004/05. För Sverige är kvoten ton potatisstärkelse. Kommissionen förslag innebär att gällande kvoter för 2004/2005 förlängs med två år (regleringsåren 2005/2006 och 2006/2007). Sverige motsätter sig inte en förlängning av kvotsystemet för stärkelsepotatis i dess nuvarande form och omfattning. Frågan var senast uppe för samråd i EUnämnden inför Jordbruks och fiskerådet den 2728 maj Övriga frågor a) Användning av djur, huvudsakligen hundar och katter, som utsätts för svårt lidande för produktion av päls och skinn (på begäran av den svenska delegationen med stöd av den danska och tyska delegationen)

5 5 Vid ett flertal tillfällen har i svensk media uppmärksammats att djur i vissa asiatiska länder utsätts för svårt lidande genom hanteringen vid produktion av pälsar och skinn. Främst har det rört sig om hundar och katter, men uppgifter har förekommit om att även andra djur, som björnar, t.ex. blir levande flådda. Den allmänna opinionen mot hanteringen är stark i Sverige. Allmänhetens reaktioner har även varit starka i många andra länder och ett antal länder har infört egna nationella regler beträffande importen av pälsar och skinn från hund och katt. Frågan om gemenskapåtgärder för att i vart fall förhindra att produkter från hund och katt når EU har behandlats på flera Jordbruks och fiskeråd. Sverige tog upp detta som en övrig fråga redan på ministerrådet den 27 november 2002 och fick stöd från flera MS samt har också aktivt stött andra MS som agerat i frågan. Frågan togs upp av jordbruksministern vid ett möte i februari 2005 med kommissionär Kyprianou (DG SANCO). Kommissionären ställde sig positiv till att undersöka möjligheten till gemenskapslagstiftning. Härefter har frågan behandlats på expertnivå under ett möte i Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa. Vid det mötet var i princip alla länder positiva till införandet av gemenskapsbestämmelser. I Coreper den 11 maj 2005 har Sverige som en övrig punkt till Jordbruksrådet den 3031 maj anmält frågan om gemenskapslagstiftning för att förhindra produkter av skinn och päls som producerats genom en hantering av djuren som innebär svårt lidande. Sverige fick härvid stöd av Danmark och Tyskland. Syftet med att återigen väcka frågan är att få kommissionen att se över möjligheter att nå gemenskapslösningar. Frågan har varit uppe för samråd i EUnämnden inför möten i Jordbruksoch fiskerådet den 27 november 2002 samt den 17 november 2003.