Gårdsstöd Förslag till Svenskt genomförande

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gårdsstöd Förslag till Svenskt genomförande"

Transkript

1 Sida 1/ Regeringen Landsbygdsdepartementet Stockholm Gårdsstöd Förslag till Svenskt genomförande Länsstyrelsen i Jönköpings län tackar för möjligheten att lämna svar på regeringens förslag till svenskt genomförande av ett nytt Gårdsstöd Länsstyrelsens synpunkter sammanfattas nedan och redovisas även mer utförligt i yttrandet med rubriker hämtade från departementspromemorian. Sammanfattning Inledningsvis vill länsstyrelsen framhålla det positiva i den grundliga genomgång och analys som redovisas i förslaget kring de olika val Sverige kan göra vid införandet av det nya gårdsstödet. Länsstyrelsen konstaterar att gårdsstödet utgör en väsentlig del av den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU. Gårdsstödet finansieras fullt ut genom EU-budgeten. Av det Sverige betalar för gårdsstödet får vi tillbaka ungefär hälften medan återflödet inom till exempel landsbygdsprogrammet är något högre. De nationella val Sverige som medlemsland har getts möjlighet att göra avseende utformningen av gårdsstödet bör ske med beaktande av gårdsstödets stora betydelse för att upprätthålla inkomsterna inom det svenska jordbruket. Länsstyrelsen instämmer fullt ut i den utgångspunkt som formuleras i utredningen att förändringar av gårdsstödet bör utformas så att de leder till stärkt konkurrenskraft för det svenska jordbruket, mer miljönytta, föryngring inom lantbrukarkåren samt mer rättvisa konkurrensförhållanden. Länsstyrelsen vill starkt understryka skrivningen i regeringens förslag att gårdsstöd ska kopplas till ett aktivt brukande. Det är endast aktiva lantbrukare som bidrar till landets matförsörjning och till öppna landskap. Införandet av gårdsstöd 2005 ledde till en omfördelning av mark från aktiva lantbrukare till passiva markägare. Detta är ett stort problem i Jönköpings län där många lantbrukare och då särskilt unga nystartade vittnar om svårigheten att få tag på mark. Administrativa konsekvenser av reformeringen av gårdsstödet behandlas i utredningen i anslutning till de olika förslagen. Länsstyrelsen noterar att det EU-regelverk som måste följas innebär att flera nya komponenter inom ramen för gårdsstödet introduceras vilket så långt länsstyrelsen kan bedöma kommer att komplicera länsstyrelsernas handläggning och kontroll av gårdsstödsansökningar. I de fall ökade kostnader för länsstyrelsernas administration av det nya gårdsstödet uppstår förutsätter länsstyrelsen att detta beaktas och behandlas inom ramen för statsbudgeten.

2 Sida 2/9 Länsstyrelsen har en hög ambition i att genom verksamhetsanalyser och ständiga förbättringar åstadkomma förenklingar i verksamheten till fördel för såväl myndigheten som framförallt enskilda och företag i deras kontakter med länsstyrelsen. Utredningen behandlar behovet av regelförenklingar i samband med de överväganden som görs vilket länsstyrelsen starkt understryker. Länsstyrelsen delar regeringens uppfattning att jordbrukspolitiken bör utformas på ett så långsiktigt sätt som möjligt. Marknadsförändringar och produktionsutveckling kan samtidigt kräva förändringar av regelverk och villkor för gårdsstödet. Länsstyrelsen vill understryka att förändringar mellan enskilda år i regelverk och definitioner komplicerar administrationen för länsstyrelsen och motverkar regeringens ambitioner att förenkla för företagen. Förändringar i regelverk mellan enskilda år ökar risken för fel i lantbrukares ansökningar som konstateras vid länsstyrelsens handläggning eller kontroll vilket kan få ekonomiska konsekvenser för jordbrukaren som stödmottagare. Det kan också resultera i ökade administrativa kostnader för länsstyrelsen genom höjda kontrollfrekvenser samt medföra en ökad risk för finansiella korrektioner mot Sverige och därmed eventuella återkrav av redan utbetalade ersättningar. Gårdsstödet och landsbygdsprogrammet bidrar tillsammans till en ökad miljönytta från jordbruket. Länsstyrelsen beklagar att samtliga åtgärder inom landsbygdsprogrammet ännu inte är beslutade och att införandet av flera åtgärder är förskjutet till 2015 eller Det är därmed svårt att göra en samlad bedömning och värdering av det nya gårdsstödet och landsbygdsprogrammets samlade miljöeffekter och bidrag till uppfyllandet av de nationella miljömålen. Denna svårighet i bedömningen gäller även promemorians förslag kring ekologiska fokusarealer. Länsstyrelsen tillstyrker utredningens olika huvudförslag om nationell utjämning av grundstödet, införandet av ett djurbidrag till nötkreatur, införandet av ett extra stöd till unga lantbrukare samt justeringar av dagens betesmarksdefinition i syfte att uppnå förenklingar. Kapitel 5 Allmänna regler för gårdsstödet Förslag kring betesmarksdefinitionen Medlemsländerna har getts möjlighet att från 2015 tillämpa en bredare betesmarksdefinition för gårdsstödet än idag och därmed finns en möjlighet att inkludera fler marker i gårdsstödet än tidigare. Jönköpings läns naturgivna förutsättningar, med ett förhållandevis strängt klimat och ett småbrutet landskap i skogsbygd, har lett till att jordbruksföretag med vallodling och animalieproduktion med betesdjur dominerar. Dessa företag är beroende av tillgång till betesmarksarealer. Jönköpings län har en hög andel betesmark. Cirka 30 procent av länets jordbruksmark utgörs av betesmark jämfört med riksgenomsnittet som är cirka 15 procent. Utredningens förslag till förändrad betesmarksdefinition innebär att även marker med många träd och/eller buskar kommer att kunna ingå i arealer som berättigar till gårdsstöd. Dessa marker har

3 Sida 3/9 tidigare ritats bort och kommer med förslaget till ny definition att kunna läggas tillbaka som stödberättigande areal. Förslaget innebär en ökad enhetlighet mellan reglerna för vilka betesmarker som är stödberättigade arealer i både gårdsstödet och landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen konstaterar att den möjlighet som medlemsländerna har getts att tillämpa en bredare betesmarksdefinition kommer att innebära att fler betesmarksarealer i Jönköpings län kommer att erhålla gårdsstöd från Länsstyrelsen tillstyrker de föreslagna förändringarna och konstaterar att den ökade enhetligheten mellan stödsystemen kan förväntas bidra till en ökad förståelse från lantbrukare. Förändringen kommer rimligen på sikt även att upplevas som en regelförenkling av både lantbrukare och berörda myndigheter. Länsstyrelsen vill dock understryka utredningens bedömning kring de ökade administrativa resurserna som förändringen kräver i genomförandefasen. De ökade kostnader som förändringen förutsätts förorsaka länsstyrelsen i en inledningsfas förutsätter länsstyrelsen beaktas och behandlas inom ramen för statsbudgeten. Definitionen av aktiv lantbrukare Gårdsstödsreformen innebär i enligt med den obligatoriska definitionen i EU-regelverket att stöd bara kan betalas ut till den som anses vara en aktiv lantbrukare. Exempel på företag som exkluderas är flygplatser, järnvägar, vattenverk och fastighetsbolag. Definitionen av aktiv brukare kompletteras även med regeln att mark som används för jordbruksproduktion kan få stöd oavsett vilken typ av företag som sköter den. Utredningen föreslår att definitionen av aktiv brukare utformas så att det svenska lantbruket påverkas i så liten grad som möjligt. Länsstyrelsen tillstyrker den föreslagna definitionen. Länsstyrelsen vill dock framhålla att gårdsstödets låga skötselkrav medför att det för många markägare är lockande att själv stå för gårdsstödsansökan och låta marken ligga i träda. Länsstyrelsen noterar en påtaglig förväntan från länets aktiva lantbrukare att gårdsstödet framöver ska stärka landsbygdens företag och skapa förutsättningar att behålla ett öppet odlingslandskap. Så länge gårdsstöd betalas ut till passiva brukare riskerar EU-medel till mark att inte komma till nytta för de aktiva lantbrukarna och därmed inte för samhället. Kapitel 6 Stödets ingående delar utom miljövillkor och grundstöd Införandet av ett djurbidrag till nötkreatur Nötkreatur är det vanligast förekommande djurslaget hos jordbruksföretagen i Jönköpings län. Drygt hälften av länets jordbruksföretag har nötkreatur. Mjölkproduktion är den viktigaste enskilda produktionsgrenen inom jordbruket i länet. Utvecklingen har under flera år gått mot färre men större besättningar med en stigande mjölkavkastning per ko. Am- och dikoproduktionen i länet präglas av småskalighet. I länet finns det jämfört med mjölkproduktionen ungefär dubbelt så många företag med am- och dikoproduktion.

4 Sida 4/9 En fortsatt hävd av betes- och ängsmarker är en förutsättning för att Sverige ska uppnå de nationella miljömålen samt åtaganden om bevarande av den biologiska mångfalden. En bibehållen animalieproduktion med betande djur är grunden för detta. Åtgärder och incitament som kan stödja och uppmuntra djurhållning med betesdjur bör därför prioriteras. Svensk animalieproduktion bedrivs med högt ställda krav på djurvälfärd, djurhälsa, miljöhänsyn samt arbetarskydd. Den svenska produktionen har i jämförelse med viktiga konkurrentländer därmed merkostnader. Flertalet av Sveriges konkurrentländer inom animalieproduktion kommer att tillämpa djurbidrag vilket även det påverkar konkurrenssituationen för svensk animalieproduktion. Mot denna bakgrund är det rimligt att även Sverige inför ett djurbidrag till nötkreatur. Länsstyrelsen tillstyrker införandet av ett djurbidrag i enlighet med förslaget till nötkreatur äldre än ett år. Särskilt stöd till unga lantbrukare Det är obligatoriskt för medlemsländerna att införa ett särskilt tillägg inom gårdsstödet till unga lantbrukare som startar jordbruksverksamhet. Generationsskiften inom lantbrukssektorn sker ofta sent. Medelåldern på lantbrukare i Sverige är hög. Åtgärder som kan bidra till en föryngring av lantbrukarkåren och som kan stimulera till tidigare generationsskiften är mot denna bakgrund positiva. Länsstyrelsen instämmer i utredningens slutsatser att ett stöd till unga nystartade lantbrukare kommer att främja en föryngring och förnyelse inom lantbrukssektorn och bidra till ett framtida konkurrenskraftigt jordbruk. Länsstyrelsen tillstyrker förslaget till utformning av ett särskilt stöd till unga lantbrukare. Förenklat gårdsstöd till småbrukare Det förenklade stödet till småbrukare är frivilligt för medlemsländerna att tillämpa. De lantbrukare som kan definieras som småbrukare är oftast fritidslantbrukare. Många är antingen pensionerade heltidslantbrukare som har kvar en liten del av produktionen eller lantbrukare med sin huvudsakliga inkomst från annan sysselsättning vid sidan om jordbruket. Införandet av en ny stödform innebär en ökad administration för länsstyrelserna. En ny stödform kräver även utveckling av nya IT-system för handläggning och kontroll. Någon förenkling för lantbrukare i samband med ansökan om stöd kan inte påvisas. Dagens ansökningsförfarande via SAM-Internet upplevs redan idag av flertalet lantbrukare som enkel oavsett om det gäller lantbruksföretag av större eller mindre omfattning. Länsstyrelsen tillstyrker förslaget att inte införa stödformen.

5 Sida 5/9 Särskilt stöd till områden med naturliga begränsningar Eventuella stöd till områden med naturliga begränsningar inom gårdsstödet är frivilligt för medlemsländerna att införa. En liknande stödform finns inom landsbygdsprogrammet. Inom gårdsstödet kan till skillnad från inom landsbygdsprogrammet inte stödformen ställa något krav på jordbruksaktivitet. Länsstyrelsen konstaterar att utan krav på någon jordbruksaktivitet verkar stödformen passiviserande och motverkar en utveckling på landsbygden med aktiva lantbruksföretag. Ur administrativ synvinkel innebär en ny stödform fler uppgifter och därmed ökade handläggningstider för länsstyrelsen. En ny stödform kräver även utveckling av nya IT-system för handläggning och kontroll. Länsstyrelsen tillstyrker utredningens förslag att inte införa stödformen kopplat till gårdsstödet. Reduktion av höga stöd Det är obligatoriskt för medlemsländerna att minska gårdsstödet till de jordbrukare som får de högsta totala stödbeloppen. Något förenklat innebär reduktionen att gårdsstödsutbetalningar som överstiger euro, så kallat takbelopp, ska reduceras med minst fem procent. De medel som gårdsstödet reduceras med ska överföras till landsbygdsprogrammet. Enligt utredningens analys är det endast 52 lantbrukare i Sverige som erhåller gårdsstöd som överstiger takbeloppet. En påtaglig risk med att införa en reduktion med ett takbelopp är att det kan verka pådrivande för företagsuppdelningar vilket i sig är ett relativt enkelt sätt att kringgå reglerna på. Mot bakgrund av ovanstående samt i beaktande av att införandet av stödformen är obligatorisk tillstyrker länsstyrelsen utredningens förslag att gårdsstöd över euro inte bör reduceras med mer än fem procent. Behålla existerande eller dela ut nya stödrätter Sverige har tidigare lämnat ut stödrätter för gårdsstöd till all jordbruksmark. Sverige kan välja att från 2015 antingen dela ut nya stödrätter eller behålla existerande stödrätter. En nytilldelning av stödrätter innebär att samtliga lantbrukare måste söka nya stödrätter En erfarenhet från tilldelningen av existerande stödrätter är att det innebar många och långvariga tvister mellan jordägare och arrendatorer kring vem som har rätt att söka stödrätter. Sammantaget bedömer utredningen att det inte finns några fördelar med en nytilldelning av stödrätter. Länsstyrelsen tillstyrker utredningens förslag att behålla existerande stödrätter.

6 Sida 6/9 Överföring av medel från gårdsstödet till landsbygdsprogrammet Från och med 2015 får medlemsländer välja att föra över upp till 15 procent av gårdsstödsbudgeten till landsbygdsprogrammen eller vice versa. Överföring från gårdsstöd till landsbygdsprogrammen behöver inte medfinansieras med nationella medel vilket annars är fallet för medel som används i landsbygdsprogrammen. Det är möjligt att se över möjligheten att föra över medel och ta ett förnyat beslut Detta får i så fall effekt från Det främsta motivet för att inte genomföra någon överföring till landsbygdsprogrammet som också utredningen pekar på är gårdsstödets viktiga roll för upprätthållande av inkomster för lantbrukare. Länsstyrelsen tillstyrker förslaget att inte genomföra någon överföring. Möjligheten att se över behovet av att föra över medel 2017 bör beaktas. Kapitel 7 Miljövillkor för gårdsstödet Miljövillkor för gårdsstödet har inte tidigare funnits. Miljövillkoren kallas även förgröning av gårdsstödet. De åtgärder som är obligatoriska att införa och som behandlas i förslaget är bevarande av permanenta gräsmarker samt upprättande av ekologiska fokusarealer (EFA). Dessa åtgärder innehåller i sig även möjligheter till nationella val. Bevarande av permanenta gräsmarker I Sverige omfattar permanenta gräsmarker det som definieras som betesmark samt åkermark som har använts till odling av vall eller andra foderväxter under minst fem år. Kravet på bevarande av permanenta gräsmarker består av två delar. Den första delen innebär att medlemsländerna ska peka ut permanenta gräsmarker på gårdsnivå inom Natura 2000 områden som behöver skyddas för att uppnå syftet med dessa områden. Det finns även möjlighet att peka ut känsliga områden utanför Natura 2000 områden. Marker som pekas ut får inte plöjas. Den andra delen handlar om ett krav på att medlemsländerna ska se till att andelen permanent gräsmark, i förhållande till den totala arealen jordbruksmark på nationell eller regional nivå, inte minskar med mer än fem procent jämfört med en referensandel. Referensandelen är kopplad till arealen permanent gräsmark år Detta krav kan medlemslandet välja att lägga på brukarnivå då det blir en del i den enskilde lantbrukarens miljövillkor för gårdsstöd. Länsstyrelsen delar utredningens slutsatser att det inte finns skäl att peka ut känsliga områden utanför Natura 2000 områden som gårdsstödsberättigande. Avgränsningen till Natura 2000 områden på gårdsnivå bedöms få små administrativa konsekvenser eftersom inga nya bedömningar krävs, markerna är enkla att avgränsa och avgränsningen är enkel att kommunicera till lantbrukarna. Andelen lantbrukare som behöver informeras och likaså antalet kontroller som behöver utföras blir begränsat.

7 Sida 7/9 Länsstyrelsen delar även utredningens slutsatser att ett krav på andelen permanenta gräsmarker på brukarnivå påtagligt skulle begränsa lantbrukarens valfrihet i markanvändningen och hindra aktiva lantbrukare att använda marken på ett rationellt sätt. Ett krav på brukarnivå skulle innebära ökade administrativa kostnader för länsstyrelserna då det skulle medföra mer omfattande handläggning och fler kontroller. Länsstyrelsen tillstyrker förslaget att de permanenta gräsmarker som pekas ut och skyddas ska vara gårdsstödsberättigande betesmarker inom Natura 2000 områden samt att andelen permanenta gräsmarker skall följas på nationell nivå. Ekologiska fokusarealer (EFA) Kravet på upprättande av ekologiska fokusarealer innebär att jordbruksföretag med mer än 15 hektar åkermark, undantaget mark som utgörs av permanent gräsmark och permanenta grödor, ska avsätta minst fem procent av åkerarealen till så kallade ekologiska fokusarealer. En lista med möjliga ekologiska fokusarealer återfinns i rådsförordningen. Medlemsländerna ska välja den eller de typer av områden som lantbrukare i det enskilda landet kan använda. De närmare bestämmelserna kring möjliga ekologiska fokusarealer kommer att läggas fast i kommissionens tekniska regelverk. Utredningens bedömningar kring ekologiska fokusarealer är därför preliminär. Länsstyrelsen är positiv till förslagen kring inrättande av ekologiska fokusarealer men konstaterar att eftersom de slutliga reglerna kring inrättandet av ekologiska fokusområden inte är klara än och bedömningarna i promemorian är preliminära så är det behäftat med ett stort mått av osäkerhet hur den slutliga utformningen av regelverket kring dessa arealer blir. Länsstyrelsen gör därför ingen djupare analys av de underlag som presenteras i detta avsnitt och avstår från att lämna ett yttrande i dessa delar. Alternativa åtgärder till miljövillkoren Utredningen listar ett antal möjliga alternativa åtgärder som enligt EU-regelverket kan bedömas likvärdiga med miljövillkoren. Utredningen konstaterar att likvärdiga åtgärder kan vara ett intressant alternativ och att en fortsatt analys av en möjlig tillämpning av miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet som likvärdiga åtgärder bör ske inom ramen för arbetet med kommande landsbygdsprogram. Länsstyrelsen tillstyrker förslaget. Kapitel 8 Grundstöd, premien för miljövillkoren och regionindelning Huvuddelen av gårdsstödet kommer under perioden att vara ett frikopplat gårdsstöd och påminna mycket om det stöd som finns idag. Företag inom de gröna näringarna bidrar till att skapa jobb och ekonomisk tillväxt. Företagens egen konkurrenskraft utgör grunden för ett livskraftigt jordbruk men utformningen av gårdsstödet påverkar företagens förutsättningar och

8 Sida 8/9 Länsstyrelsen instämmer i utredningens slutsats att det är av stor vikt att gårdsstödet utformas så att företagens konkurrenskraft kan utvecklas. Livskraftiga jordbruksföretag i skogs- och mellanbygder är en förutsättning för ett öppet och varierat landskap som bland annat gynnar landsbygdsturism och intresset för att bosätta sig på landsbygden. Från 2015 innebär jordbruksreformen inom EU att en viss nationell utjämning av stödrättsvärdena är obligatorisk för medlemsländerna och att möjlighet finns till en mer långtgående utjämning. En sådan utjämning ska ske i jämna steg under Två huvudsakliga parametrar finns. Utjämning mellan regioner och utjämning av de så kallade tilläggsbeloppen. Medlemsländerna kan välja att utforma den premie som är kopplad till de nya miljövillkoren som ett regionalt eller nationellt schablonbelopp. I samtliga handlingsalternativ finns det företag som påverkas mer än andra. Vissa stödmottagare påverkas i hög grad om tilläggsbeloppen utjämnas och regionerna samtidigt slås samman. För andra blir effekten totalt sett mindre eftersom den ena utjämningen dämpar affekten av den andra. Det går därför inte generellt att säga att nationell utjämning är mer långtgående än regional utjämning. Studier av mjölksektorn visar att det bland mjölkproducenterna finns fler vinnande än förlorande företag vid total utjämning oavsett om regionerna behålls eller inte, förutsatt att ett djurbidrag införs. Resultaten visar att vid en nationell utjämning blir 60 procent av mjölkföretagen vilka producerar 61 procent av mjölken vinnare. Vid en regional utjämning blir vinnarna färre. Studier av nötköttsproduktionen ger inte lika tydliga resultat. Generellt kan dock sägas att företag med intensiv nötköttsproduktion på stall påverkas negativt vid en utjämning medan företag med extensiv nötköttsproduktion blir vinnare av en utjämning. Bland växtodlingsföretag samt företag med gris- eller fjäderfäproduktion är flertalet företag vinnare vid en långtgående utjämning. En nationell utjämning innebär att nuvarande fem regioner blir likvärdiga och att stödrättsvärdena får samma värde i hela Sverige. Den mest påtagliga effekten av detta skulle bli att en omfördelning av stöd skulle ske från de bördigaste slättområdena till skogs- och mellanbygder. En fullständig utjämning av tilläggsbeloppen skulle innebära ett gårdsstödssystem som är enkelt att förklara och förutsäga. Dessutom skulle det ur administrativ synvinkel innebära påtagliga förenklingar för länsstyrelserna. Länsstyrelsen tillstyrker mot denna bakgrund förslaget att Sverige som huvudalternativ genomför en full nationell utjämning i kombination med ett djurbidrag för nötkreatur äldre än ett år.

9 Sida 9/9 I den slutliga handläggningen av detta ärende, i vilket landshövding Minoo Akhtarzand beslutat och avdelningschef Lars Sandberg varit föredragande, har även länsråd Anneli Wirtén, enhetschef Maria Åkesson, enhetschef Jan-Ola Karlsson, handläggare Emma Hultgren samt handläggare Johanne Ericson deltagit. Minoo Akhtarzand Lars Sandberg

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Direktstöd 2015-2020

Direktstöd 2015-2020 Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd

Läs mer

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Lars Hansson Stödkommunikationsenheten Jordbruksverket Gårdsstöd oförändrat i grunden EU:s definitioner och villkor styr stödberättigandet Minst 4 hektar och 4 stödrätter

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

Mjölkföretagardagar Umeå februari 2014

Mjölkföretagardagar Umeå februari 2014 Mjölkföretagardagar Umeå 12-13 februari 2014 Politik och lönsamhet Jonas Carlberg Foto: Ester Sorri 8000=40 Mjölkföretagrens vardag -huvudsysslor Djur Betesmarker Växtodling Underhåll av byggnader och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om EU:s direktstöd för jordbrukare; SFS 2014:1101 Utkom från trycket den 30 september 2014 utfärdad den 11 september 2014. Regeringen föreskriver följande. Grundläggande

Läs mer

Landsbygdsdepartementet

Landsbygdsdepartementet KUNGL. SKOGS- OCH LANTBRUKSAKADEMIEN Landsbygdsdepartementet landsbygdsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se Stockholm den 15 april 2014 Yttrande över Gårdsstödet 2015 2020 Förslag till svenskt

Läs mer

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd

Läs mer

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06 Stödkommunikationsenheten Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd

Läs mer

REMISSYTTRANDE. Dnr L2011/3351 2012-02-29 Ert datum 2011-12-15

REMISSYTTRANDE. Dnr L2011/3351 2012-02-29 Ert datum 2011-12-15 1 REMISSYTTRANDE Dnr L2011/3351 2012-02-29 Ert datum 2011-12-15 registrator@rural.ministry.se Remissyttrande om förslag till ny europeisk jordbrukspolitik Sveriges Nötköttsproducenter (SNP) har beretts

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:3

Policy Brief Nummer 2013:3 Policy Brief Nummer 2013:3 Gårdsstödsreformen positiv för sysselsättningen I samband med frikopplingsreformen 2005 blev all jordbruksmark i Sverige berättigat till gårdsstöd. Tidigare var endast vissa

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B7-0079/151. Ändringsförslag. Martin Häusling, José Bové för Verts/ALE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B7-0079/151. Ändringsförslag. Martin Häusling, José Bové för Verts/ALE-gruppen 6.3.2013 B7-0079/151 151 Martin Häusling, José Bové för Verts/ALE-gruppen Artikel 30 punkt 1a (ny) 1a. I områden där det av agronomiska skäl är omöjligt får reglerna för växelbruket, genom undantag från

Läs mer

Stöd till unga jordbrukare 2016

Stöd till unga jordbrukare 2016 1(8) Stöd till unga jordbrukare 2016 Här finns den information som gällde för stödet till unga jordbrukare 2016. Det finns ett stöd till dig som är 40 år eller yngre och som har startat ett jordbruksföretag

Läs mer

Gårdsstödet 2015 2020

Gårdsstödet 2015 2020 Ds 2014:6 Gårdsstödet 2015 2020 förslag till svenskt genomförande Landsbygdsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020

Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Foto: Nils-Erik Nordh Lena Niemi Hjulfors, klimatenheten, Jordbruksverket. lena.niemi@jordbruksverket.se Ny gemensam jordbrukspolitik 2015 Förändringar

Läs mer

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet.

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet. Förgröningsstödet Sammanfattning av förgröningsstödet Det är tre villkor som ska uppfyllas: 1. Lantbrukare ska odla minst tre grödor på sin åkermark. Den största grödan får utgöra maximalt 75 % av arealen

Läs mer

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor 1(13) Förgröningsstöd 2016 Här finns den information som gällde för förgröningsstödet 2016. Du som söker gårdsstöd söker också förgröningsstöd. Förgröningsstödet är ett stöd för jordbruksmetoder som är

Läs mer

Jordbruksverkets syn på gårdsstödsreformen och de nationella val som behöver göras

Jordbruksverkets syn på gårdsstödsreformen och de nationella val som behöver göras 1 YTTRANDE Dnr 3.4.17 11374/2013 2013-11-04 Jordbruksverkets syn på gårdsstödsreformen och de nationella val som behöver göras Landsbygdsdepartementet har bett Jordbruksverket om verkets syn på gårdsstödsreformen

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

Kompensationsstöd 2015

Kompensationsstöd 2015 Kompensationsstöd 2015 Här finns den information som gällde för kompensationsstödet 2015. Namnet på ersättningen är ändrat till kompensationsstöd. Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

Stödrätter för gårdsstöd 2016

Stödrätter för gårdsstöd 2016 1(7) Stödrätter för gårdsstöd 2016 Här finns den information som gällde för stödrätter 2016. En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha

Läs mer

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket Innehållsförteckning Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket...

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus EU-nyheter 2013 Emma Hjelm, HIR Malmöhus SAM 2013 18 april sista ansökningsdag SAMI öppnar 14 februari Utskick med lösenord: 14 februari Ändrade block är rödmarkerade i SAMI i år! Max tre ändringar per

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2017 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbakablick på 2016 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd (kurs 9,62) 70% oktober, 20% December resten Juni 17? Nya miljöstöd sena utbetalningar

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

Vad kan en EU-revision kosta?

Vad kan en EU-revision kosta? Vad kan en EU-revision kosta? Anders Elfström, enhetschef Regelutvecklingsenheten Stödavdelningen Jordbruksverket Regelutvecklingsenheten, ca 75 personer Regelarbete Förvaltning av Multikuben Ajourhållning

Läs mer

Ett rikt odlingslandskap

Ett rikt odlingslandskap Miljömålet Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena

Läs mer

Konsekvensutredning med anledning av en ny ansökansföreskrift

Konsekvensutredning med anledning av en ny ansökansföreskrift KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-8210/14 UTREDNING 2015-01-07 Stödkommunikationsenheten Konsekvensutredning med anledning av en ny ansökansföreskrift A Allmänt I den här föreskriften kommer det att finnas samlade

Läs mer

Välkommen till nätverksträff den 9 november

Välkommen till nätverksträff den 9 november 1(9) Dnr 49-5199/11 2011-11-02 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Välkommen till nätverksträff den 9 november Tyck till om nästa landsbygdsprogram! Tillsammans med dina

Läs mer

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Nötkreatur och grisar, hur många och varför Miljontal På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10- 24 Nötkreatur och grisar, hur många och varför Svenskt jordbruk blir allt extensivare. Mjölkkrisen har lett till att antalet

Läs mer

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten?

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2015 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in ansökan i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd

Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft

Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft Denna åtgärd kom in sent i processen och texter finns därför inte ännu Innehållsförteckning Artikel 21, Investeringar

Läs mer

Artikel 14, Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder. Innehållsförteckning

Artikel 14, Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder. Innehållsförteckning Artikel 14, Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder Innehållsförteckning Artikel 14, Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder... 1 Beskrivning av delåtgärd 1.1, Stöd till yrkesutbildnings- och

Läs mer

ÖVERTAGANDE av SAM-ansökan och åtagande 2017

ÖVERTAGANDE av SAM-ansökan och åtagande 2017 Observera att ansökan om utbetalning sker i SAM-ansökan 07! Gäller övertagandet ett helt jordbruksföretag överlåtaren har lämnat in SAM-ansökan ska blanketten komma in till länsstyrelsen i övertagarens

Läs mer

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. 1(15) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå

Läs mer

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Målen för kulturmiljöer Målen för det statliga kulturmiljöarbetet, särskilt delmålen: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer

Läs mer

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september 1(5) UNDERLAG Dnr 49-5199/11 2011-08-22 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har fått

Läs mer

Strategiska åtgärder för tillväxt i svenskt lantbruk

Strategiska åtgärder för tillväxt i svenskt lantbruk Strategiska åtgärder för tillväxt i svenskt lantbruk åtgärder som lantbrukarna själva inte har inflytande över Seminarium KSLA den 25 april 2012 KSLA Fri och oberoende organisation som arbetar med frågor

Läs mer

Gårdsstödet 2015-2020 förslag till svenskt genomförande

Gårdsstödet 2015-2020 förslag till svenskt genomförande Yttrande Dnr 3.5.1-1-22-2014 26 mars 2014 Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Gårdsstödet 2015-2020 förslag till svenskt genomförande S A M M A N F A T T N I N G Konjunkturinstitutet har granskat

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2016 Ingemar Henningsson 070-6628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2015 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd det mesta under December (kurs 9,41) Gamla Miljöstöd delbetalning början

Läs mer

Rå dgivning fö rgrö ning

Rå dgivning fö rgrö ning Rå dgivning fö rgrö ning Rådgivare: Datum för rådgivningen: Lantbrukare/företag: Checkpunkt Checklista FÖRGRÖNING Logga in i SAM Internet, ta fram karta och skiften, Förgröningsstöd. Fyll i vad som gäller

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015 Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag November 2015 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 1990 års jordbrukspolitiska beslut Prisregleringen (som kom

Läs mer

Remissyttrande av Rapport 2012:15 Tekniskt underlag Landsbygdsprogram 2014-2020

Remissyttrande av Rapport 2012:15 Tekniskt underlag Landsbygdsprogram 2014-2020 Sida 1 (6) Yttrande Stockholm 14 september 2012 Regeringskansliet Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av Rapport 2012:15 Tekniskt underlag Landsbygdsprogram 2014-2020 Hästnäringens

Läs mer

Hva bør Norge lære av erfaringene i svensk jordbrukspolitikk de siste 30 årene? Hedmark Bondelags årsmøte 2015-03-17 Robert Larsson, regionchef LRF

Hva bør Norge lære av erfaringene i svensk jordbrukspolitikk de siste 30 årene? Hedmark Bondelags årsmøte 2015-03-17 Robert Larsson, regionchef LRF Hva bør Norge lære av erfaringene i svensk jordbrukspolitikk de siste 30 årene? Hedmark Bondelags årsmøte 2015-03-17 Robert Larsson, regionchef LRF Västra Sverige Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Från 80-talets

Läs mer

Särskilt stöd till företag med idisslande djur

Särskilt stöd till företag med idisslande djur Särskilt stöd till företag med idisslande djur Förslag till Jordbruksdepartementet 2 februari 2009 Jordbruksföretag med idisslande djur, som i huvudsak föds upp på bete och på grovfoder som odlas på den

Läs mer

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen: 1(9) Tvärvillkor 2015 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2015. Det finns lagar och regler som bidrar till att bevara jordbruksmarken i gott skick. De finns för att förbättra miljö för

Läs mer

Hur bör gårdsstödet utformas? -

Hur bör gårdsstödet utformas? - Yttrande 2014-04-22 Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Hur bör gårdsstödet utformas? - yttrande över Ds 2014:6, gårdsstödet 2015-2020 Ewa Rabinowicz, Gordana Manevska-Tasevska, Mark Brady, Sören

Läs mer

Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekter det blir om någon reglering inte kommer till stånd

Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekter det blir om någon reglering inte kommer till stånd Dnr: 4.1.16-11746/17 2017-10-12 Miljöersättningsenheten Konsekvensutredning förslag till föreskrifter om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2015:25) om miljöersättningar,

Läs mer

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Missade att meddela att ni är varmt välkomna på Jordbruksverkets miljömålsseminarium den 10-11 november i Stockholm. Mer information

Läs mer

Gruppdiskussioner om miljöersättningar

Gruppdiskussioner om miljöersättningar Gruppdiskussioner om miljöersättningar Förändringar av målen för landsbygdsprogrammet och miljöersättningarna 1. Vilka förändringar av målen för landsbygdsprogrammet vill du se inför nästa period, år 2014-2020?

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Utan betalning försvinner slåtter- och betesmarkerna!

Utan betalning försvinner slåtter- och betesmarkerna! Utan betalning försvinner slåtter- och betesmarkerna! KSLA-seminarium 2016-11-29 Utan pengar inga hagar och ängar! Knut Per Hasund Utredningsenheten Jordbruksverket Från Jordbruksverkets officiella miljömålsrapportering:

Läs mer

En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha en stödrätt.

En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha en stödrätt. 1(5) Stödrätter 2015 Här finns den information som gällde för stödrätter 2015. En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för

Läs mer

Gårdsstödet i korthet

Gårdsstödet i korthet Gårdsstödet 2008 Innehåll Gårdsstödet i korthet.............................. 4 Vill du veta mer?................................. 6 Nyheter........................................ 7 Undvik att få avdrag

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Består av stöd och ersättningar som är till för att utveckla landsbygden Programmet ska ge: lönsamma och livskraftiga företag aktiva bönder som ger oss öppna marker med betande

Läs mer

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller!

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöd till landsbygden Innehåll Innehåll Innehåll I år är det mycket nytt med jordbrukarstöden...5 Gårdsstöd...8 Förgröningsstöd...14 Stöd till unga jordbrukare...20

Läs mer

Konsekvensutredning av förslag till ändring i följande föreskrifter:

Konsekvensutredning av förslag till ändring i följande föreskrifter: Statens Jordbruksverk Diarienummer 19-11947/12 Konsekvensutredning av förslag till ändring i följande föreskrifter: - Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2011:16) om rutiner

Läs mer

SJVFS 2014:37. Bilaga 1

SJVFS 2014:37. Bilaga 1 Bilaga 1 Blanketter för ansökan om gårdsstöd, stöd för kvalitetscertifiering, kompensationsbidrag, nationellt stöd, stöd till mervärden i jordbruket, tilldelning ur den nationella reserven, överföring

Läs mer

Allmänt. Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall.

Allmänt. Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall. 1(58) KONSEKVENS- UTREDNING Dnr: 4.1.16-12074/14 2015-06-01 Miljöersättningsenheten Konsekvensutredning med anledning av förslag till Statens jordbruksverks nya föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar,

Läs mer

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet Dnr 3.2.16-1559/14 2014-05-22 Landsbygdsutvecklingsenheten Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning

Läs mer

Rättslig grund Artiklarna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget

Rättslig grund Artiklarna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget SLUTLIG Kommenterad dagordning 2013-03 Landsbygdsdepartementet Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 18-19 mars 2013 4. Reformpaketet för GJP: JORDBRUK a) a) Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Artikel 19, Jordbruks- och affärsutveckling. Innehållsförteckning

Artikel 19, Jordbruks- och affärsutveckling. Innehållsförteckning Artikel 19, Jordbruks- och affärsutveckling Innehållsförteckning Artikel 19, Jordbruks- och affärsutveckling... 1 Beskrivning av delåtgärd 6.1, Startstöd... 8 Beskrivning av delåtgärd 6.4. Investeringar

Läs mer

Remissvar till Ds 2016:21, Ändringar i fråga om sysselsättning och kommunplacering av ensamkommande barn

Remissvar till Ds 2016:21, Ändringar i fråga om sysselsättning och kommunplacering av ensamkommande barn Sida 1/6 Ert datum Er beteckning A2016/01333/I Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar till Ds 2016:21, Ändringar i fråga om sysselsättning och kommunplacering av ensamkommande barn Sammanfattning

Läs mer

EU-finansierade och delfinansierade arealstöd (undantaget miljöstöd)

EU-finansierade och delfinansierade arealstöd (undantaget miljöstöd) EU-finansierade och delfinansierade arealstöd (undantaget miljöstöd) AREALSTÖDEN 2014 INLEDNING De stöd/ersättningar som betalas ut åt jordbrukare har flera olika orsaker. En avsikt är att trygga en lönsam

Läs mer

UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDEN FÖR MINDRE GYNNADE OMRÅDEN I EUROPEISKA UNIONENS 25 MEDLEMSSTATER

UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDEN FÖR MINDRE GYNNADE OMRÅDEN I EUROPEISKA UNIONENS 25 MEDLEMSSTATER UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDEN FÖR MINDRE GYNNADE OMRÅDEN I EUROPEISKA UNIONENS 25 MEDLEMSSTATER Rapport från Institute for European Environmental Policy för GD Jordbruk och landsbygdsutveckling November 2006

Läs mer

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten?

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2014 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in den i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Övervakningskommittén 1(9) för landsbygdsprogrammet

Övervakningskommittén 1(9) för landsbygdsprogrammet 1(9) Övervakningskommittén 1(9) för landsbygdsprogrammet 29-30 maj 2013 Lägesrapport per den 31 mars 2013 Highlights Totalt utbetalt 28 378 mnkr sedan programstart 654 mnkr utbetalt 2013 Q1 86 procent

Läs mer

Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande

Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande 1 Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande Jordbruksverket Landsbygdsanalysenheten December 2012 2 Jordbruksverket Landsbygdsanalysenheten 2012-11-21 Per Persson Studie

Läs mer

Stärkt konkurrenskraft i Sveriges gröna och blå näringar

Stärkt konkurrenskraft i Sveriges gröna och blå näringar Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2544 av Lena Ek (C) Stärkt konkurrenskraft i Sveriges gröna och blå näringar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Konkurrenskraft antas kräva lantarbetarelön ( 1,4 * lantarbetarelön) låneränta på investeringar vid troliga priser de närmaste 10-20 åren

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Ledningsstaben Klas Lindström 2006-09-25 LiÖ 2006-539 Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Regeringen

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning Landsbygdsprogrammet är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Common Agricultural Policy (CAP). Programmet består av ett stort antal åtgärder som syftar till att främja en ekonomiskt,

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Mera Mjölk i Jönköpings län Journalnummer: 2010-4423 Namn på myndighet

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

ORSAINITIATIVET KRAFTSAMLING FÖR EN VÄRDIG ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG

ORSAINITIATIVET KRAFTSAMLING FÖR EN VÄRDIG ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG ORSAINITIATIVET KRAFTSAMLING FÖR EN VÄRDIG ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG Andreasgården i Mora den 22 oktober Andreasgården i Mora den 22 oktober 2009 Världens äldsta man har nyligen avlidit. Hans namn var

Läs mer

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Miljöersättning för bruna bönor på Öland Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna

Läs mer

Samarbete inom landsbygdsprogrammet

Samarbete inom landsbygdsprogrammet Samarbete inom landsbygdsprogrammet -vad vet vi nu och vad är kvar innan det går att söka pengar? Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är

Läs mer

Framtidens landskap - förutsättningar för ett uthålligt jord- och skogsbruk i Jönköpings län

Framtidens landskap - förutsättningar för ett uthålligt jord- och skogsbruk i Jönköpings län Framtidens landskap - förutsättningar för ett uthålligt jord- och skogsbruk i Jönköpings län Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Anders Råsberg LRF Jönköping Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund CO2-utsläpp ökar

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! På Stödrättsbörsen behöver du bara en blankett för att anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris, därefter sköter Stödrättsbörsen resten. Vi letar

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Skåne 2014-06-04

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Skåne 2014-06-04 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Skåne 2014-06-04 Eskil Erlandsson Magnus Kindbom Leif Denneberg Angående regeringens förslag om tillämpningen av CAP LRF Skåne förespråkar att gårdsstödet ska betalas ut med hänsyn

Läs mer