Djurbidrag för nötkreatur. Slaktbidrag Handjursbidrag Am- och dikobidrag Extensifieringsbidrag EU-INFORMATION

Transkript

1 Djurbidrag för nötkreatur Slaktbidrag Handjursbidrag Am- och dikobidrag Extensifieringsbidrag EU-INFORMATION F R Å N J O R D B R U K S V E R K E T

2 INNEHÅLL Djurbidrag för nötkreatur Viktigt Sammanställning bidragsbelopp Slaktbidrag Handjursbidrag Am- och dikobidrag Bidragsrätter för am-och dikor Djurtäthet för djurbidrag Extensifieringsbidrag Foderareal Djurmärkning och journalföring Rapportering till det centrala nötkreatursregistret (CDB) Kontroller Sanktioner Blanketter För ytterligare information Foto: Urban Wigert (omslag, sid 7, 15, 16), Mats Pettersson (sid 19, 21, 25), Uffe Andersson (sid 27). Jordbruksverket Tryckt januari D J U R B I D R A G F Ö R N Ö T K R E A T U R

3 DJURBIDRAG FÖR NÖTKREATUR Denna broschyr vänder sig till dig som vill söka något eller några av följande bidrag: slaktbidrag handjursbidrag am- och dikobidrag extensifieringsbidrag Broschyrerna Slaktbidrag Handjursbidrag Extensifieringsbidrag och Am- och dikobidrag har slagits ihop till en broschyr Djurbidrag för nötkreatur. Den nya broschyren Djurbidrag för nötkreatur kommer att gälla tills vidare från och med bidragsåret Detta innebär att broschyren inte längre kommer att skickas ut årligen, om nuvarande bidragsvillkor inte ändras. Spara broschyren! Slaktbidrag kan beviljas för storboskap av nötkreatur (tjurar, stutar, kor och kvigor) som vid slakttillfället är minst 8 månader samt för kalvar som är äldre än 1 månad men yngre än 7 månader. Handjursbidrag kan beviljas för tjurar och stutar (kastrerade handjur) som slaktas. Slaktvikten på tjurarna ska vara minst 185 kilo och stutarna måste ha uppnått en ålder av 9 månader. Am- och dikobidrag kan beviljas för am- och dikor och kvigor som en producent håller i sin besättning under minst 6 månader. En producent kan endast få bidrag för det antal am- och dikor och kvigor som denne har bidragsrätter för. Extensifieringsbidrag kan producenter få som beviljas handjursbidrag och/eller am- och dikobidrag, om djurtätheten är högst 1,40 djurenheter per hektar foderareal. D J U R B I D R A G F Ö R N Ö T K R E A T U R 3

4 VIKTIGT MÄRKNING, JOURNALFÖRING OCH RAPPORTERING AV NÖTKREATUR Enligt EU:s regler ska alla nötkreatur vara unikt märkta med av Jordbruksverket godkända öronbrickor, journalförda och korrekt rapporterade till det centrala nötkreatursregistret (CDB). Löpande händelserapportering som rapportering av födelse, förflyttning, slakt, dödsfall, köp eller försäljning ska ske till Jordbruksverket, Svensk Mjölk eller husdjursföreningen senast 7 dagar efter det att händelsen inträffade. Vid födelse ska rapporteringen ske inom 7 dagar efter det att kalven märktes med den unika identiteten. Det är viktigt att djurets händelser rapporteras till CDB, eftersom bidragen grundar sig på uppgifterna i CDB. Följande uppgifter om ett djurs händelser måste vara kompletta för att bidrag ska lämnas: Djurets identitetsnummer Födelsedatum Kön Ras Ingångsdatum i besättningen Utgångsdatum ur besättningen Samtliga nötkreatur måste uppfylla kraven på märkning, journalföring och rapportering till CDB. Observera att samtliga nötkreatur kontrolleras mot CDB. Brister vid märkning, journalföring och rapportering kan leda till att bidrag reduceras eller uteblir. Bidrag kommer inte att lämnas för djur vars händelser (födelse, förflyttning, slakt) inte rapporterats till CDB. Märkning av kalvar inom 20 dagar Kalvar ska märkas med en originalbricka i vardera örat senast 20 dagar efter födseln. Om kalven lämnar produktionsplatsen inom 20 dagar från födseln, måste den vara märkt i båda öronen före transporten. Anmäl foderareal i SAM-ansökan Foderareal måste anmälas för att am- och dikobidrag och handjursbidrag ska kunna beviljas för mer än 15 djurenheter (DE), inklusive eventuella mjölkkor som motsvarar tilldelad mjölkkvot samt de tackor som bidrag söks för. Anmälan om foderareal görs i SAM-blanketten eller via SAM Internet. Villkor för foderarealen Under perioden 1 januari 31 juli får foderarealen inte användas till något annat än uppfödning av djur. Den producent som anmäler areal som foderareal måste ha tillgång till den för huvudsakligen sina egna djur under perioden 1 april 31 juli. Djurtäthet Vid beräkning av djurtätheten för att erhålla amoch dikobidrag och/eller handjursbidrag kan producenter, vars mjölkkor har en högre genomsnittlig avkastning än schablonen (7 150 kg mjölk), begära att den verkliga avkastningen ska användas. Detta anmäls med ett kryss i avsedd ruta på blanketten Anmälan Handjursbidrag och slaktbidrag (E2.1) eller på blanketten Ansökan Am- och dikobidrag (E2.9). CDB-Internet Producenten kan registrera uppgifter och händelser till CDB från sin dator via systemet CDB-Internet. Fördelarna med CDB-Internet är en snabbare rapportering och minskad felfrekvens. För att ansluta sig till CDB-Internet måste en anmälan göras på Jordbruksverkets webbplats ( SAM Internet Jordbrukaren kan ansöka om EU-stöd via SAM Internet. Observera att det enbart är de stöd som ansöks via den sk. SAM-blanketten som jordbrukaren kan ansöka om via SAM Internet. Anmälan görs på Jordbruksverkets webbplats ( 4 D J U R B I D R A G F Ö R N Ö T K R E A T U R

5 SAMMANSTÄLLNING BIDRAGS- BELOPP Om kursen är 1 euro = 9,00 kr, ger det följande belopp i svenska kronor. Omräkningskursen till svenska kronor fastställs i början av bidragsåret. Slaktbidrag och Handjursbidrag (Observera att beloppen gäller förutsatt att landskvoten inte överskrids) Slakt- Tilläggs- Handjurs- Extensifiebidrag belopp bidrag ringsbidrag Kalvar Slaktvikt: Under 152,5 kg. Ålder: äldre än 1 månad, 450 yngre än 7 mån. Hållandeperiod: minst 2 mån. För kalvar under 3 mån. är hållandeperioden 1 mån. Kvigor Ålder: minst 8 mån ) Hållandeperiod: minst 2 mån. Mjölkkor, am- och dikor 720 Hållandeperiod: minst 2 mån. Tjurar Slaktvikt: minst 185 kg ) Hållandeperiod: minst 2 mån. Stutar Ålder: minst 9 mån ) Hållandeperiod: minst 2 mån. 1 handjursbidrag Stutar Ålder: minst 22 mån ) Hållandeperiod: minst 4 mån. 2 handjursbidrag Stutar/tjurar Ålder: minst 8 mån ) Hållandeperiod: 2 mån. 1) Uppskattat värde grundat på tidigare års slakt. Am- och dikobidrag Am- och dikobidrag Extensifieringsbidrag Am- och dikor Måste ha kalvat minst 1 gång Hållandeperiod: minst 6 mån. Kvigor Ålder: minst 8 mån. Hållandeperiod: minst 6 mån. D J U R B I D R A G F Ö R N Ö T K R E A T U R 5

6 SLAKTBIDRAG Slaktbidrag kan beviljas för all storboskap av nötkreatur (tjurar, stutar, kor och kvigor) som vid slakttillfället är 8 månader eller äldre, och för kalvar som är äldre än 1 månad men yngre än 7 månader. Slaktbidrag kan sökas för nötkreatur som slaktas i Sverige, säljs till annat EUland eller exporteras till länder utanför EU. Syftet är att kompensera för sänkta marknadspriser på nötkött. Någon foderareal krävs inte för att slaktbidrag ska beviljas. Slaktbidraget påverkar inte beräkningen av den djurtäthet som begränsar antalet bidragsberättigande handjur eller am- och dikor på företaget. Observera att tjurar och stutar som kan berättiga till handjursbidrag även kan berättiga till slaktbidrag. Slaktvikten på kalvarna ska vara lägre än 152,5 kg. Däremot finns det inget krav på lägsta slaktvikt för att bevilja slaktbidrag för storboskapen. Sverige har en slaktbidragskvot på storboskap och kalvar per kalenderår. Om respektive kvot överskrids minskas antalet bidragsberättigande slaktdjur per producent proportionellt. VILLKOR FÖR SLAKTBIDRAG För att en producent ska kunna få slaktbidrag måste följande villkor vara uppfyllda: Anmälan för slaktbidrag ska ha kommit in till Jordbruksverket före det första slakttillfället. Tjurar, stutar, kor och kvigor måste ha uppnått en ålder av 8 månader. Kalvar ska vara äldre än 1 månad men yngre än 7 månader och ha en slaktvikt under 152,5 kg. Nötkreaturet ska ha hållits i producentens besättning under en viss tid. Se under rubriken Hållandeperiod på sidan 7. Slaktredovisningen som slakterierna lämnar till Jordbruksverket, och som ska överensstämma med de uppgifter som finns i klassificeringsjournalen, ska intygas av en godkänd klassificerare för nötkött. Samtliga nötkreatur måste vara korrekt märkta, journalförda och rapporterade till CDB. För mer information om reglerna för märkning, journalföring och rapportering kontakta Jordbruksverket eller se Jordbruksverkets webbplats på Internet ( BIDRAGSBELOPP Storboskap 80 euro Kalv 50 euro TILLÄGGSBELOPP TILL SLAKTBIDRAGET Sverige har tilldelats en summa pengar som ska fördelas efter nationens eget val. Detta belopp lämnas som ett tilläggsbelopp på slaktbidraget för tjurar, stutar och kvigor. Två tredjedelar av beloppet ska tilldelas dem som erhållit slaktbidrag för kvigor. Resterande andel ska fördelas till dem som erhållit slaktbidrag för handjur. Tilläggsbeloppets storlek är 9,2 miljoner euro. Under år 2001 slaktades ca kvigor. Om slakten av kvigor även under de kommande åren skulle ligga på ungefär samma nivå skulle det innebära ett tilläggsbelopp på ca 100 euro/kviga. För handjur beräknas motsvarande tilläggsbelopp bli ca 10 euro/handjur. ANMÄLAN FÖR SLAKTBIDRAG Producenter som avser att ansöka om slaktbidrag och som tidigare inte gjort en anmälan, ska skicka in en föranmälan till Jordbruksverket. Anmälan ska ha kommit in före det första slakttillfället. Om anmälan kommer in senare beviljas bidrag endast för de djur som slaktas efter det datum då anmälan kom in. Om producenten senare upphör med produktion av nötkreatur och därmed inte kommer att söka fler slaktbidrag, ska detta anges på blanketten Anmälan Handjursbidrag och slaktbidrag (E2.1). För att producenten ska kunna söka slaktbidrag på nytt, måste en ny anmälan göras före det första slakttillfället. Producenter som redan har en gällande föranmälan för slaktbidrag behöver inte göra en ny anmälan för varje nytt bidragsår, utan föranmälan gäller tills vidare. Anmälan för slaktbidrag förfaller dock om producenten inte har lämnat något nötkreatur till slakt under något av de 3 år som följer efter det år den senaste anmälan lämnades in. Producenter som har en gällande anmälan endast för slaktbidrag sedan tidigare måste göra en ny anmälan om: producenten ska söka handjursbidrag företaget erhåller ett nytt organisationsnummer. 6 D J U R B I D R A G F Ö R N Ö T K R E A T U R

7 Ansökan i samband med slakt För slaktbidrag krävs ingen speciell ansökningsblankett vid slakt, utom i de fall då djuret levereras till slakt via förmedlare. Se under rubriken Handel med nötkreatur på sidan 8. Utbetalningen av bidrag grundas på de uppgifter om slaktade nötkreatur som slakterierna skickar in till Jordbruksverket och de uppgifter som är rapporterade till CDB. Utbetalning görs inte för djur som inte är korrekt rapporterade till CDB. Även slakthändelsen måste rapporteras av den bidragssökande producenten. Slakterierna måste också rapportera in uppgifter om slaktade djur till Jordbruksverket. Observera att handjurs- och slaktbidragsanmälan och de uppgifter som slakteriet rapporterar måste göras i samma person-/organisationsnummer! Om producentens rapportering inte kommer in i tid minskas bidragsbeloppet med 1 procent för varje arbetsdag som rapporteringen kommer in för sent. Kommer rapporteringen in mer än 25 kalenderdagar efter angiven tid avvisas ansökan. OM SLAKTBIDRAG INTE SÖKS Producenten ska fylla i blanketten Meddelande om att producent inte söker handjurs-/slaktbidrag (E2.13), om djuret inte uppfyller kraven för bidrag eller om producenten av någon anledning inte vill söka slaktbidrag för djuret. Blanketten ska skickas med till slakteriet vid leverans av djuret. En kopia behålls av producenten. HÅLLANDEPERIOD Nötkreaturet ska ha hållits i producentens besättning under en viss tid (hållandeperiod) för att vara bidragsberättigande. Hållandeperioden för slaktbidraget är 2 månader, med undantag för kalvar som vid slakt är yngre än 3 månader, vilka ska ha hållits i besättningen under minst 1 månad. Observera att djuret måste slaktas inom 1 månad efter det att hållandeperioden löpt ut för att producenten som hållit djuret ska få bidraget. BYTE AV ORGANISATIONS- NUMMER Om företaget genomför generationsskifte, ombildas eller överlåts till vissa delar och därmed får ett nytt organisationsnummer måste en ny anmälan göras av företaget med det nya organisationsnumret. Den nya anmälan gäller endast för de djur som är slaktade efter det datum då anmälan kom in till Jordbruksverket. Blanketten Anmälan Handjursbidrag och Slaktbidrag (E2.1), kan beställas från länsstyrelsen eller Jordbruksverket. När ett jordbruksföretag övertas i sin helhet kan producenten överta anmälan om slaktbidrag. Anmälan ska göras på blanketten ANMÄLAN /ANSÖKAN om övertagande (E1.23) och ska ha kommit in till länsstyrelsen inom 1 månad från övertagandedatumet. Bidrag kan beviljas för djur slaktade efter övertagandedatumet. UTBETALNING AV BIDRAG Slaktbidraget betalas ut av Jordbruksverket till producenten senast den sista juni påföljande kalenderår. I undantagsfall kan utbetalningen ske senare. En delutbetalning motsvarande 60 procent av bidragsbeloppet för producentens D J U R B I D R A G F Ö R N Ö T K R E A T U R 7

8 bidragsberättigande djur kan, enligt EU:s regler, betalas ut i slutet av bidragsåret. Delutbetalningen omfattar djur slaktade t.o.m. september månad. HANDEL MED NÖTKREATUR Om djuret levereras till slakt av någon annan person än den som söker bidraget, ska blanketten Meddelande om producent berättigad till handjurs- och/eller slaktbidrag för nötkreatur som inte levereras direkt från producenten till slakteriet (E2.23) skickas med djuret till slakteriet. Detta gäller samtliga nötkreatur (tjurar, stutar, kor, kvigor, kalvar) som bidrag söks för i samband med handel med slaktdjur. Djur som säljs för slakt ska slaktas inom 1 månad efter hållandeperiodens utgång för att producenten som sålt djuret ska kunna få bidrag. Bidrag vid export och import av levande nötkreatur Slaktbidrag kan beviljas för nötkreatur som säljs och slaktas i ett annat EU-land eller exporteras till länder utanför EU. Kraven när det gäller ålder och hållandeperiod är desamma som vid slakt av nötkreatur (se under rubriken Villkor för slaktbidrag på sidan 6). Exporten måste ske inom 2 månader efter hållandeperiodens utgång. För slaktbidrag vid export till länder utanför EU krävs att producenten ansöker om det på blanketten Ansökan om handjursbidrag/slaktbidrag vid export till land utanför EU (E2.14). Blanketten ska ha kommit in till Jordbruksverket inom 6 månader efter exporten, dock senast den sista februari påföljande kalenderår för att bidrag ska kunna beviljas. Slaktbidrag kan också beviljas för importerade djur som lämnas till slakt i Sverige. För ytterligare information om export och import kontakta Jordbruksverket. 8 D J U R B I D R A G F Ö R N Ö T K R E A T U R

9 HANDJURSBIDRAG Handjursbidrag kan beviljas för tjurar och stutar som slaktas i Sverige, säljs till annat EU-land eller exporteras till länder utanför EU. Syftet är att kompensera för sänkta marknadspriser på nötkött. Sverige har en bidragskvot på handjur per kalenderår. För åren 2002 och 2003 är kvoten dock reducerad till handjur. Om denna kvot överskrids minskas antalet bidragsberättigande handjur per producent proportionellt. VILLKOR FÖR HANDJURSBIDRAG För att en producent ska kunna få handjursbidrag måste följande villkor vara uppfyllda: Anmälan för handjursbidrag ska ha kommit in till Jordbruksverket före det första slakttillfället. Tjurar måste ha en slaktvikt på minst 185 kg. Handjuret ska ha hållits i producentens besättning under en viss tid. Se under rubriken Ålder och hållandeperiod, ( se nedan). Stutar måste ha uppnått en ålder av 9 månader och vara kastrerade. Slaktredovisningen som slakterierna lämnar till Jordbruksverket, och som ska överensstämma med de uppgifter som finns i klassificeringsjournalen ska intygas av en godkänd klassificerare för nötkött. Samtliga nötkreatur måste vara korrekt märkta, journalförda och rapporterade till CDB. För mer information om reglerna för märkning, journalföring och rapportering kontakta Jordbruksverket eller se Jordbruksverkets webbplats på Internet ( BIDRAGSBELOPP Bidragsbelopp för bidragsberättigande tjur: 210 euro Bidragsbelopp per ålderskategori för bidragsberättigande stut: 150 euro ÅLDER OCH HÅLLANDEPERIOD Första ålderskategorin Tjurar Stutar som är minst 9 månader men inte uppnått 22 månaders ålder vid slakttillfället. För att ett bidrag ska lämnas krävs att producenten har hållit handjuret i sin besättning i minst 2 månader närmast före slakt. Andra ålderskategorin Stutar som är minst 22 månader vid slakt kan berättiga till ett eller två bidrag: Två bidrag (ett för första ålderskategorin och ett för andra ålderskategorin) beviljas om producenten hållit stuten i sin besättning i minst 4 månader från den dag stuten uppnått 18 månaders ålder. Ett bidrag beviljas om producenten endast hållit stuten i sin besättning i 2 månader närmast före slakt. ANMÄLAN FÖR HANDJURSBIDRAG Producenter som avser att ansöka om handjursbidrag och som tidigare inte gjort en föranmälan, ska skicka in en föranmälan till Jordbruksverket. Anmälan ska ha kommit in före det första slakttillfället. Om anmälan kommer in senare beviljas bidrag endast för de djur som slaktas efter det datum då anmälan kom in. Om producenten senare upphör med handjursproduktion och därmed inte kommer att söka handjursbidrag, ska detta anges på blanketten Anmälan Handjursbidrag och slaktbidrag (E2.1). För att producenten ska kunna söka handjursbidrag och/eller slaktbidrag på nytt, måste en ny anmälan göras före det första slakttillfället. Producenter som redan har en gällande föranmälan för handjursbidrag behöver inte göra en ny anmälan inför varje nytt bidragsår, utan föranmälan gäller tills vidare. Anmälan för handjursbidrag förfaller dock om producenten inte har lämnat något bidragsberättigande nötkreatur till slakt under något av de 3 år som följer efter det år den senaste anmälan lämnades in. Producenter som har en gällande anmälan endast för handjursbidrag sedan tidigare måste göra en ny anmälan om: producenten ska söka slaktbidrag företaget erhåller ett nytt organisationsnummer. BYTE AV ORGANISATIONS- NUMMER Om företaget genomför generationsskifte, ombildas eller överlåts till vissa delar och därmed får ett nytt organisationsnummer måste en ny anmälan göras av företaget med det nya organisationsnumret. Den nya anmälan gäller endast för de djur som är slaktade efter det datum då anmälan kom in till Jordbruksverket. Blanketten Anmälan Handjursbidrag och slaktbidrag (E2.1), kan beställas från länsstyrelsen eller Jordbruksverket. D J U R B I D R A G F Ö R N Ö T K R E A T U R 9

10 När ett jordbruksföretag övertas i sin helhet kan producenten överta anmälan om handjursbidrag. Anmälan ska göras på blanketten ANMÄLAN/ANSÖKAN om övertagande (E1.23) och ska ha kommit in till länsstyrelsen inom 1 månad från övertagandedatumet. Bidrag kan beviljas för djur slaktade efter övertagandedatumet. ANSÖKAN I SAMBAND MED SLAKT Utbetalningen av bidrag grundas på de uppgifter om slaktade handjur som slakterierna skickar in till Jordbruksverket samt de uppgifter som är rapporterade till CDB. Utbetalning görs inte för djur som inte är korrekt rapporterade till CDB. Även slakthändelsen måste rapporteras av den bidragssökande producenten. Slakterierna måste också rapportera in uppgifter om slaktade djur till Jordbruksverket. Observera att handjurs- och slaktbidragsanmälan och de uppgifter som slakteriet rapporterar måste göras i samma person-/organisationsnummer! Om producentens rapportering inte kommer in inom angiven tid minskas bidragsbeloppet med 1 procent för varje arbetsdag som rapporteringen kommer in för sent. Kommer rapporteringen in mer än 25 kalenderdagar efter angiven tid avvisas ansökan. Tjurar och stutar Det krävs ingen särskild ansökningsblankett vid slakt av tjurar och stutar. Om djuren inte uppfyller kravet på hållandeperiod för att berättiga till bidrag eller om producenten av någon anledning inte vill söka handjursbidrag för tjuren eller stuten, ska dock producenten fylla i blanketten Meddelande om att producent inte söker handjurs-/slaktbidrag (E2.13). Blanketten ska skickas med till slakteriet vid leverans av tjuren och/eller stuten. En kopia behålls av producenten. Detta gäller samtliga nötkreatur (tjurar, stutar, kor, kvigor, kalvar) som bidrag söks för i samband med handel med slaktdjur. Djur som säljs för slakt ska slaktas inom 1 månad efter hållandeperiodens utgång för att producenten som sålt djuret ska kunna få bidrag. Bidrag vid export och import av levande handjur Handjursbidrag kan beviljas för handjur som är minst 9 månader och säljs till ett annat EU-land eller exporteras till länder utanför EU. Kraven när det gäller hållandperiod är desamma som vid slakt av tjurar och stutar (se under rubriken Ålder och hållandeperiod på sidan 9). För stutar krävs att veterinärintyg visar att djuret är kastrerat. Exporten måste ske inom 2 månader efter hållandeperiodens utgång. För handjursbidrag vid export till länder utanför EU krävs att producenten ansöker om det på blanketten Ansökan om handjursbidrag/slaktbidrag vid export till land utanför EU (E2.14). Blanketten ska ha kommit in till Jordbruksverket inom 6 månader efter exporten, dock senast den sista februari påföljande kalenderår för att bidrag ska kunna beviljas. Handjursbidrag kan också beviljas för importerade djur som lämnas till slakt i Sverige. För ytterligare information om export och import kontakta Jordbruksverket. UTBETALNING AV BIDRAG Handjursbidraget betalas ut av Jordbruksverket till producenten senast den sista juni påföljande kalenderår. I undantagsfall kan utbetalningen ske senare. En delutbetalning motsvarande 60 procent av bidragsbeloppet för producentens bidragsberättigande djur kan, enligt EU:s regler, betalas ut i slutet av bidragsåret. Delutbetalningen omfattar djur slaktade t.o.m. september månad. HANDEL MED HANDJUR Om djuret levereras till slakt av någon annan person än den som söker bidraget, ska blanketten Meddelande om producent berättigad till handjurs- och/eller slaktbidrag för nötkreatur som inte levereras direkt från producenten till slakteriet (E2.23) skickas med djuret till slakteriet. 1 0 D J U R B I D R A G F Ö R N Ö T K R E A T U R

11 AM- OCH DIKOBIDRAG Am- och dikobidragets syfte är att kompensera producenter för sänkta köttpriser. Bidraget finansieras helt av EU och lämnas i hela landet. Am- och dikobidrag kan beviljas för am- och dikor och kvigor som en producent håller i sin besättning under minst 6 månader (hållandeperiod). En producent kan endast få bidrag för det antal am- och dikor och kvigor som denne har bidragsrätter för. Producenten måste ha minst 3 am- och dikor eller 2-am och dikor och 1 kviga i sin besättning under hela hållandeperioden. Detta gäller även producenter med färre än 3 bidragsrätter. För att bidrag ska kunna beviljas för fler än 15 djurenheter finns dessutom särskilda krav om djurtäthet (för ytterligare information om djurtäthet se Djurtäthet för djurbidrag på sidan 19). ANSÖKAN Producenten ansöker om bidrag och försäkrar att han tagit del av bidragsvillkoren för am- och dikobidraget genom att skriva under blanketten och lämna den till länsstyrelsen. Producenten uppger inte några djuridentitetsnummer i ansökningsblanketten. Ansökan baseras på det lägsta antal djur som producenten hållit under hållandeperioden. Uppgifter om det antal djur (am- eller dikor och kvigor) som producenten har vid ansökningstidpunkten och under hela hållandeperioden hämtas från det centrala nötkreatursregistret (CDB). Det är därför mycket viktigt att producenten löpande rapporterar händelser som födelse, förflyttning, dödsfall, slakt, köp eller försäljning till CDB, se Rapportering till det centrala nötkreatursregistret (CDB), på sidan 27. Ansökningsperioden för am- och dikobidrag meddelas när ansökningsblanketten för respektive år skickas ut. Om ansökan kommer in för sent minskas bidraget med 1 procent per arbetsdag. Om ansökan är försenad mer än 25 kalenderdagar avvisas den. Ansökan ska göras till länsstyrelsen på blanketten Ansökan Am- och dikobidrag (E 2.9). Blanketten skickas ut till producenterna innan ansökningsperioden börjar. Endast en ansökan får lämnas per år. ANTAL BIDRAG SOM PRODUCEN- TEN KAN BEVILJAS Producenten kan inte beviljas fler am- och dikobidrag än det antal bidragsrätter han har. Om det lägsta antalet djur i besättningen som uppfyller bidragsvillkoren under hela hållandeperioden är fler än antal bidragsrätter, begränsas ansökan av antalet bidragsrätter. En producent som har tiondelar av en bidragsrätt måste hålla det närmast högre hela antalet djur för att kunna beviljas maximalt bidrag. Exempel Rut har 10,3 bidragsrätter och håller 13 amoch dikor under hållandeperioden. Det innebär att Ruts ansökan omfattas av 11 djur och att hon högst kan beviljas 10,3 am- och dikobidrag. Om det lägsta antalet djur i besättningen som uppfyller bidragsvillkoren under hela hållandeperioden är färre än antal bidragsrätter, begränsas ansökan av antalet godkända djur. Exempel Ingemar har 10 bidragsrätter och håller 8 amoch dikor under hållandeperioden. Det innebär att Ingemars ansökan omfattas av 8 djur och han kan högst beviljas 8 am- och dikobidrag. ANTAL DJUR UNDER HÅLLANDEPERIODEN För att få am- och dikobidrag måste producenten under minst 6 månader i följd i besättningen hålla det antal am- eller dikor och kvigor som producenten vill ha bidrag för. Om antalet djur varierar under hållandeperioden kan producenten maximalt beviljas bidrag för det lägsta antalet djur som hållits under hela hållandeperioden. Hållandeperioden räknas från och med dagen efter den dag då godkänd ansökan kom in till länsstyrelsen. För ansökningar som kommer in till länsstyrelsen innan ansökningsperioden börjar, räknas hållandeperioden från och med dagen efter den första dagen i ansökningsperioden. Djuren får tidigast lämna besättningen dagen efter sista dagen i hållandeperioden. Exempel Lars ansökan om am- och dikobidrag kommer in till Länsstyrelsen den 27 maj. Hållandeperioden börjar den 28 maj. Hållandeperioden slutar den 27 november. Från och med den 28 november behöver Lars inte längre hålla några djur. VILLKOR FÖR BIDRAGSBERÄTTIGANDE DJUR Följande villkor måste vara uppfyllda för att djuren ska vara bidragsberättigande: Am- eller dikon eller kvigan måste vara av köttras, eller av korsning med sådan ras (minst 50 %), och ingå i en besättning avsedd för uppfödning av kalvar för köttpro- D J U R B I D R A G F Ö R N Ö T K R E A T U R 1 1

12 duktion. För närvarande räknas alla svenska nötkreatursraser utom Jersey och Ayrshire som köttraser. Am- eller dikor måste ha kalvat senast på ansökningsdagen. Am- och dikor som kalvat tidigare år behöver inte ha kalvat aktuellt år. Kvigor är hondjur som inte kalvat och är 8 månader eller äldre på ansökningsdagen. Om en kviga ska användas som ersättningsdjur måste den vara 8 månader eller äldre vid ersättningen. Djuret är kviga tills det har kalvat första gången. Därefter räknas det som en ko. Tänk på att en dräktig kviga som kalvar under hållandeperioden räknas som en ko under resterande del av hållandeperioden. Am- eller dikon eller kvigan måste uppfylla kraven på märkning, journalföring och rapportering till det centrala nötkreatursregistret (CDB). För utförligare upplysningar om märkning, journalföring och rapportering till CDB, se Jordbruksverkets broschyr Märkning, journalföring och rapportering av nötkreatur och Jordbruksverkets webbplats ( Observera att om villkoren för bidrag inte uppfylls kan bidraget reduceras eller utebli. Dessutom riskerar producenten att bidragsrätter helt eller delvis dras in. ANTAL KVIGOR UNDER HÅLLANDEPERIODEN 13 am- och dikobidrag eller färre: En producent kan beviljas högst 13 am- och dikobidrag utan att kvigor måste finnas under hållandeperioden. Antalet kvigor får dock uppgå till högst 40 procent av det antal djur producenten vill ha bidrag för. Det är viktigt att producenten kontrollerar att antalet am- och dikor under hela hållandeperioden motsvarar minst 60 procent och att antalet kvigor aldrig motsvarar mer än 40 procent av det antal djur producenten vill ha bidrag för. Observera att en producent får ha mer än 40 procent kvigor i sin besättning, men att dessa då inte är bidragsberättigande. Fler än 13 am- och dikobidrag För att fler än 13 am- och dikobidrag ska kunna beviljas måste antalet kvigor motsvara minst 15 procent av det antal djur producenten vill ha bidrag för. Antalet kvigor får dock aldrig överstiga 40 procent. Om en kviga kalvar under hållandeperioden räknas den efter kalvningen som en ko. Det är därför viktigt att producenten kontrollerar att antalet kvigor under hela hållandeperioden motsvarar minst 15 procent av det antal djur producenten vill ha bidrag för. Observera att en producent får ha mer än 40 procent kvigor i sin besättning, men att dessa då inte är bidragsberättigande. Vid beräkning av antalet kvigor avrundas talet nedåt till närmaste hela tal om det är lägre än 0,5 och uppåt till närmaste hela tal om det är 0,5 eller högre. 1 2 D J U R B I D R A G F Ö R N Ö T K R E A T U R

13 Tabellen visar tillåtet minimiantal respektive maximiantal kvigor som bidrag kan beviljas för. Totalt Kvigor Totalt Kvigor Totalt Kvigor Totalt Kvigor Totalt Kvigor antal antal antal antal antal bidrag min max bidrag min max bidrag min max bidrag min max bidrag min max osv. osv. osv. Exempel Sofia har 10 bidragsrätter. Hon har 10 djur, 8 amkor och 2 kvigor, som hon vill ha bidrag för. Hon tittar i tabellen och ser där att hon får ha högst 4 kvigor under hållandeperioden om hon ska kunna beviljas totalt 10 bidrag. Under hållandeperioden säljer hon 1 ko. Eftersom det lägsta antalet djur Sofia hållit under hållandeperioden är 9 så kan Sofia högst beviljas 9 am- och dikobidrag. Exempel Leif har 20 bidragsrätter. Han har 23 bidragsberättigade djur i sin besättning men kan endast beviljas 20 bidrag. Leif tittar i tabellen och ser där att om han ska kunna beviljas 20 bidrag måste han hålla minst 3 och högst 8 kvigor under hela hållandeperioden. Dessutom får det totala antalet djur: kor + kvigor aldrig vara färre än 20 någon gång under hållandeperioden. Exempel Lisa har 23 bidragsrätter. Hon har 22 djur varav 20 är amkor och 2 är kvigor. Lisa undrar om hon kan beviljas bidrag för alla sina 22 djur. Lisa tittar i tabellen och ser där att om hon ska kunna beviljas totalt 22 bidrag måste hon hålla minst 3 och högst 9 kvigor under hela hållandeperioden. Eftersom Lisa bara har 2 kvigor uppfyller hon inte villkoret för antalet kvigor. Hon tittar i tabellen, kolumnen Kvigor/min, och ser att det högsta antalet djur hon kan beviljas bidrag för är 16 om hon endast har 2 kvigor. Om Lisa bara utnyttjar 16 bidragsrätter uppfyller hon inte utnyttjandekravet för bidragsrätter (16 / 23 = 69,5 %) och 7 av 23 bidragsrätter överförs därför till den nationella reserven. Lisa kan köpa in 1 kviga till sin besättning innan hon skickar in sin ansökan, för att då kunna bli beviljad 22 bidrag (under förutsättning att hon har kvar minst 19 amkor). Har hon inte denna möjlighet kan hon eventuellt hyra ut eller sälja de bidragsrätter hon inte själv kan utnyttja. Exempel Jens har 16,1 bidragsrätter. Jens måste hålla minst 17 djur under hela hållandeperioden för att kunna få bidrag för alla bidragsrätterna. Jens tittar i tabellen (i kolumnen Totalt antal bidrag vid raden med siffran 17 eftersom han måste hålla 17 djur) och ser där att om han ska kunna beviljas totalt 16,1 bidrag måste han hålla minst 3 och högst 7 kvigor under hela hållandeperioden. Dessutom får det totala antalet djur: kor + kvigor aldrig bli färre än 17 någon gång under hållandeperioden. D J U R B I D R A G F Ö R N Ö T K R E A T U R 1 3

14 ERSÄTTNINGSDJUR Om antalet djur minskar under hållandeperioden så att det understiger antalet som producenten vill ha bidrag för måste producenten skaffa ersättningsdjur så att djurantalet stämmer igen. Ersättningen måste göras inom 20 dagar. Djuret som lämnar besättningen kan ersättas med en annan am- eller diko eller kviga som uppfyller bidragsvillkoren vid ersättningen. Ersättning måste också göras om en kviga kalvar under hållandeperioden och andelen kvigor efter kalvingen understiger 15 procent. I dessa fall måste kvigan som kalvat ersättas med en kviga. Observera att villkoren om andelen kor/kvigor måste vara uppfyllt även efter ersättningen. Uppgifter om ersättningsdjur hämtas direkt ur CDB. Producenten behöver inte göra någon anmälan om detta. Exempel Eva har 26,9 bidragsrätter. Hon har 30 djur varav 25 är amkor och 5 är kvigor. Eva undrar om hon kan beviljas bidrag för alla sina 26,9 bidragsrätter. Eva måste hålla minst 27 djur under hela hållandeperioden för att kunna få bidrag för alla bidragsrätterna. Eva tittar i tabellen om antalet kvigor ligger inom tillåtet intervall. Enligt tabellen (i kolumnen Totalt antal bidrag vid siffran 27 eftersom hon måste hålla 27 djur) måste hon hålla minst 4 och högst 11 kvigor under hela hållandeperioden. Under hållandeperioden kalvar 1 kviga och räknas då som ko. Eva har nu 26 kor och 4 kvigor (det lägsta tillåtna antalet kvigor). Ytterligare 1 kviga kalvar under hållandeperioden. Eva har nu 27 kor och 3 kvigor. Eva har nu för få kvigor i förhållande till de 27 djur som hon måste hålla för att kunna få bidrag för alla bidragsrätterna. För att Eva ska kunna få 26,9 bidrag måste hon nu skaffa en kviga som ersättningsdjur inom 20 dagar. Om hon inte kan skaffa en kviga kan Eva högst beviljas 23 am- och dikobidrag eftersom en producent som endast har 3 kvigor högst kan beviljas 23 bidrag (förutsatt att hon då håller minst 20 kor), se tabellen på sidan 13. PRODUKTIONSPLATSNUMMER För att bidrag ska kunna betalas ut måste länsstyrelsen/jordbruksverket veta var producenten håller sina djur. Därför måste producenten på ansökningsblanketten Ansökan Am- och dikobidrag (E2.9) ange samtliga produktionsplatser, inklusive producentens egna, där djuren kommer att hållas stadigvarande under hållandeperioden. De produktionsplatser där producentens djur endast tillfälligt hålls och som till CDB är rapporterade som tillfälligt ute ska inte anges. Gemensamma produktionsplatser I de fall producenten i sin ansökan om am- och dikobidrag angivit en produktionsplats som finns upptagen i en annan producents ansökan om am- och dikobidrag, SAM-ansökan, eller då en annan producent sökt slaktbidrag eller handjursbidrag för djur som levererats från produktionsplatsen, betraktas produktionsplatsen som gemensam. Länsstyrelsen måste då göra en utredning om vilka djur som tillhör vem. Flyttning av djuren Om djuren flyttas till annan produktionsplats under hållandeperioden, eller om nya produktionsplatser tillkommer utöver de som angetts på ansökan, ska detta anmälas skriftligen till länsstyrelsen senast dagen före förflyttningen. Producenter som även bedriver mjölkproduktion För att avgöra hur många av korna i en blandad besättning som är mjölkkor respektive amkor görs en beräkning av antalet mjölkkor utifrån producentens mjölkkvot, mjölkleverans och besättningens genomsnittliga mjölkavkastning. FORCE MAJEURE Om en producent inte kan uppfylla kravet på hållandeperiod på grund av en exceptionell händelse (force majeure) har denne rätt till bidrag för det antal djur som uppfyllde villkoren för bidrag när den exceptionella händelsen inträffade. Force majeure ska anmälas till länsstyrelsen tillsammans med handlingar som styrker händelsen. En skriftlig anmälan ska göras inom 10 arbetsdagar från den dag då producenten har möjlighet att göra anmälan. Händelser som kan betraktas som force majeure är naturkatastrof, olyckshändelse som förstör djurstallar, vissa smittsamma husdjurssjukdomar, expropriation liksom att jordbrukaren under en längre tid inte är arbetsför eller att producenten har avlidit. ÖVERTAGANDE AV ANSÖKAN OM AM- OCH DIKOBIDRAG Producenter som övertar ett helt jordbruksföretag kan under hållandeperioden överta ansökan om am- och dikobidrag (inklusive bidragsrätterna) och begära utbetalning av bidraget. 1 4 D J U R B I D R A G F Ö R N Ö T K R E A T U R

15 Anmälan/begäran ska göras på blanketten Anmälan om övertagande av helt jordbruksföretag/ Begäran om utbetalning av am- och dikobidrag och/eller tackbidrag (E2.25). Från och med 2003 är det även möjligt att använda blanketten ANMÄLAN/ANSÖKAN om övertagande (E1.23), som används vid övertagande av SAM-ansökan. Blanketten ska ha kommit in till länsstyrelsen inom 1 månad från övertagandedatumet. Handlingar som styrker övertagandet ska alltid bifogas. att ansökan har kommit in till länsstyrelsen senast det datum som gäller för delutbetalning. För att producenten ska kunna få delutbetalning av bidraget under 2003 måste ansökan ha kommit in till länssstyrelsen senast den 3 juni När ansökan måste göras för att kunna få delutbetalning kommande år, meddelas när ansökningsblanketten för respektive år skickas ut. Resterande del betalas ut senast den 30 juni nästföljande bidragsår. I undantagsfall kan utbetalning ske senare. BIDRAGSBELOPP OCH UTBETALNING AV BIDRAG Bidragsbeloppet per beviljat am- och dikobidrag: 200 euro En delutbetalning får göras med 60 procent av bidragsbeloppet i slutet av bidragsåret, förutsatt D J U R B I D R A G F Ö R N Ö T K R E A T U R 1 5

16 BIDRAGSRÄTTER FÖR AM- OCH DIKOR VAD ÄR EN BIDRAGSRÄTT? Medlemsländerna i EU har beslutat att vissa produktionsgrenar ska kvoteras för att begränsa den totala produktionen. Bidragsrätterna är en sådan kvot. Sverige har en landskvot på bidragsrätter för am- och dikor. En bidragsrätt är en förutsättning för att kunna få am- och dikobidrag. En producent kan endast få bidrag för det antal am- och dikor och kvigor som denne har bidragsrätter för. Producenter som enbart söker miljöstöd eller annat stöd som baseras på antalet am- och dikor behöver inte några bidragsrätter. HUR SKAFFAR PRODUCENTEN BIDRAGSRÄTTER Producenten kan öka eller minska innehavet av bidragsrätter genom överlåtelse (köpa/sälja) eller upplåtelse (hyra ut/in). Det är också möjligt att skaffa bidragsrätter genom att ansöka om bidragsrätter ur den nationella reserven. Till följd av BSE-krisen i Europa har EU dock beslutat att ingen tilldelning av bidragsrätter från nationella reserven får ske för bidragsåren 2002 och Ansökan om bidragsrätter ur nationella reserven och anmälan om överlåtelse eller upplåtelse av bidragsrätter görs hos Jordbruksverket. HUR DU ÖVERLÅTER ELLER UPPLÅTER BIDRAGSRÄTTER En producent kan överlåta eller upplåta bidragsrätter till en annan producent. Överlåtelse kan ske med eller utan samtidig överlåtelse av företaget och innebär en permanent överföring av bidragsrätter till en annan producent. Upplåtelse innebär att producenten tillfälligt hyr ut/in eller lånar ut/in bidragsrätter till/från en annan producent. Det minsta antal bidragsrätter per överlåtelse/upplåtelse är 0,1 st. För att överlåtelsen eller upplåtelsen ska vara giltig vid årets bidragsansökan, ska ett skriftligt meddelande ha kommit in till Jordbruksverket inom överlåtelse-/upplåtelseperioden. Sista dag för överlåtelse/upplåtelse meddelas när ansökningsblanketten för respektive år skickas ut samt i informationsbladet Bidragsrätter för am- och dikor. Meddelandet måste komma in till Jordbruksverket senast den dag som den producent som mottar bidragsrätterna kommer in med sin ansökan om am- och dikobidrag till länsstyrelsen. Om meddelandet kommer in till Jordbruksverket efter det att den mottagande producentens 1 6 D J U R B I D R A G F Ö R N Ö T K R E A T U R

17 ansökan om am- och dikobidrag kommer in till länsstyrelsen kan inte överlåtelsen eller upplåtelsen genomföras utan att ansökan om am- och dikobidrag påverkas. I dessa fall måste en ny ansökan om am- och dikobidrag göras med en senarelagd hållandeperiod som följd. En överlåtelse vid dödsfall kan anmälas under hela året och ändå vara giltig för bidragsåret. Meddelandet lämnas på blanketten Överlåtelse eller upplåtelse av bidragsrätter för am- och dikor (E2.5), som kan beställas från länsstyrelsen eller Jordbruksverket. Exempel Anna ska köpa 5 bidragsrätter. Meddelandet om överlåtelse kommer in till Jordbruksverket den 30 maj. Eftersom ansökan om am- och dikobidrag inte får komma in före anmälan om överlåtelse skickar Anna sin ansökan om am- och dikobidrag så att den kommer in till länsstyrelsen tidigast den 30 maj. Restriktioner för bidragsrätter ur den nationella reserven Producenter som fått bidragsrätter ur den nationella reserven får inte överlåta eller upplåta sina bidragsrätter under de 3 följande bidragsåren. Observera att detta gäller producentens samtliga bidragsrätter, både dem som tilldelats ur den nationella reserven och övriga bidragsrätter. Undantag från denna restriktion beviljas vid överlåtelse med samtidig överlåtelse av hela företaget till en och samma producent, överlåtelse vid ombildning av företaget eller överlåtelse vid dödsfall. Restriktionen om att bidragsrätter ur den nationella reserven inte får överlåtas/upplåtas under de 3 följande bidragsåren, följer dock bidragsrätterna till den mottagande producenten. Överlåtelse utan samtidig överlåtelse av företaget Ett företag kan överlåta en del av eller samtliga sina bidragsrätter utan att överlåta företaget. Vid en sådan överlåtelse överförs 1 procent av de överlåtna bidragsrätterna till den nationella reserven, utan att producenten får ersättning för dem. Observera att det alltid överförs minst 0,1 bidragsrätt till den nationella reserven vid överlåtelse utan samtidig överlåtelse av företaget, se tabell. Om en producent gör flera överlåtelser överförs alltid minst 0,1 bidragsrätt till den nationella reserven vid varje överlåtelse. Antal överlåtna bidragsrätter Antal bidragsrätter som överförs till nationella reserven 0,1 19,9 0,1 20,0 29,9 0,2 osv. osv. Upplåtelse En upplåtelse medför ingen överföring av bidragsrätter till den nationella reserven. Upplåtelsen måste gälla minst 1 men högst 3 bidragsår. En producent som upplåter sina bidragsrätter måste själv ha tillgång till alla sina bidragsrätter under 2 på varandra följande år inom en löpande 5-årsperiod. Därefter är en ny upplåtelse åter möjlig. Det är dock möjligt att överlåta sina bidragsrätter till en annan producent direkt efter upplåtelsens slut. Det innebär exempelvis att en producent som hyrt ut sina bidragsrätter i 3 år kan sälja dem direkt efter de 3 åren. Observera att producenter som fått bidragsrätter ur den nationella reserven inte får upplåta sina bidragsrätter under de tre följande bidragsåren. Överlåtelse med samtidig överlåtelse av hela företaget Överlåtelse av hela företaget med tillhörande bidragsrätter sker utan att bidragsrätter överförs till den nationella reserven. För att Jordbruksverket ska godkänna överlåtelsen krävs alltid att överlåtelsen av företaget styrks med kopia av köpekontrakt eller motsvarande dokument. Överlåtelse vid ombildning av företaget Om ett företag ombildas (t.ex. från enskild firma till aktiebolag) och därmed tilldelas ett nytt organisationsnummer ska bidragsrätterna överlåtas till företaget med det nya organisationsnumret. Vid en sådan överlåtelse av bidragsrätter sker ingen överföring till den nationella reserven. För att Jordbruksverket ska godkänna överlåtelsen krävs alltid att ombildningen kan styrkas med exempelvis kopia av överlåtelsehandlingen. Överlåtelse vid dödsfall En överlåtelse vid dödsfall kan anmälas under hela året och ändå vara giltig för bidragsåret. Vid överlåtelsen ska förvärvet alltid styrkas med kopia av bouppteckning och i förekommande fall kopia av bodelnings- och arvskifteshandling. Medgivande från övriga dödsbodelägare krävs i de fall bodelning och arvskifte ännu inte skett. D J U R B I D R A G F Ö R N Ö T K R E A T U R 1 7

18 REGLER FÖR UTNYTTJANDE AV BIDRAGSRÄTTER En bidragsrätt räknas som utnyttjad om: bidrag sökts och beviljats för den, eller den upplåtits till annan producent Producenter med högst 7,0 bidragsrätter Producenter med högst 7,0 bidragsrätter behöver utnyttja minst 70,0 procent av bidragsrätterna under 1 av 2 på varandra följande år. Om villkoret inte uppfylls, överförs den del som inte utnyttjas det andra året till den nationella reserven. Detta gäller oavsett om bidragsrätterna erhållits ur nationella reserven eller köpts. I särskilda fall kan dock undantag från utnyttjandekravet medges. Om 70,0 procent av bidragsrätterna blir ett decimaltal ska producenten, för att undvika att bidragsrätter överförs, söka bidrag för närmast högre hela antal am- eller dikor. Exempel Emma köpte 6 bidragsrätter I samband med överlåtelsen överfördes 0,1 bidragsrätt till nationella reserven och Emma har därför 5,9 bidragsrätter. Under 2002 utnyttjade Emma 3 bidragsrätter, dvs. 50,8 procent (3 / 5,9 = 50,8 %). År 2003 utnyttjar Emma 4 av sina 5,9 bidragsrätter, dvs. 67,7 procent (4 / 5,9 = 67,7 %). 1,9 bidragsrätter överförs till nationella reserven (5,9-4 = 1,9 bidragsrätter). Den del som inte utnyttjas det andra året dras in eftersom Emma inte utnyttjar minst 70,0 procent av sina bidragsrätter under 1 av 2 på varandra följande år. Exempel Ulla har 7,0 bidragsrätter sedan Under 2001 utnyttjade Ulla alla sina bidragsrätter, dvs. 100 procent. Under 2002 utnyttjade Ulla 4 bidragsrätter, dvs. 57,1 procent (4 / 7,0 = 57,1 %). Inga bidragsrätter överförs till nationella reserven eftersom utnyttjandekravet var uppfyllt År 2003 utnyttjar Ulla åter alla sina bidragsrätter, dvs. 100 procent. Ulla har utnyttjat minst 70,0 procent av sina bidragsrätter under 1 av 2 på varandra följande år vilket innebär att Ulla får behålla samtliga sina 7,0 bidragsrätter. Producenter med fler än 7,0 bidragsrätter En producent som har fler än 7,0 bidragsrätter måste utnyttja minst 70,0 procent av sina bidragsrätter varje år. Uppfylls inte detta krav överförs den outnyttjade delen av bidragsrättterna till den nationella reserven. Detta gäller oavsett om bidragsrätterna erhållits ur nationella reserven eller köpts. I särskilda fall kan dock undantag från utnyttjandekravet medges. Om 70,0 procent av bidragsrätterna blir ett decimaltal ska producenten, för att undvika att bidragsrätter överförs, söka bidrag för närmast högre hela antal am- eller dikor. Exempel Olof har 19,0 bidragsrätter. 70 procent av 19,0 bidragsrätter blir 13,3. Olof måste alltså beviljas minst 14 am- och dikorbidrag för att undvika överföring av bidragsrätter till den nationella reserven. Vid beräkning av utnyttjandegraden, det vill säga förhållandet mellan utnyttjat antal bidragsrätter och antalet bidragsrätter som producenten innehar, ska första decimalen beaktas. Utnyttjandegraden måste uppgå till minst 70,0 procent. Exempel Annika har 28,9 bidragsrätter och beviljas bidrag för 20 amkor. Utnyttjandegraden blir då 20 / 28,9 = 69,2 procent. Annika har därmed inte uppfyllt utnyttjandekravet på 70,0 procent. 8,9 bidragsrätter kommer därför att överföras till den nationella reserven. 1 8 D J U R B I D R A G F Ö R N Ö T K R E A T U R

19 DJURTÄTHET FÖR DJURBIDRAG Antalet am- och dikobidrag och/eller handjursbidrag som kan beviljas begränsas av djurtätheten på företaget. Djurtätheten är förhållandet mellan antalet djur som bidrag beviljas för, omräknat till djurenheter (DE), och den foderareal som anmälts. För 2003 ändras djurtätheten från tidigare 1,9 djurenheter/hektar foderareal till 1,8 djurenheter/hektar foderareal. Gränsen 1,8 djurenheter/hektar foderareal gäller tills vidare. Om djurtätheten är högre beviljas bidrag upp till 1,8 djurenheter/hektar foderareal. Det är endast djur som bidrag beviljas för som ska räknas in i företagets djurtäthet. Det är dock tillåtet att hålla fler djur på företaget. Dessutom belastas djurtätheten av mjölkkor inom tilldelad mjölkkvot samt eventuella tackor som tackbidrag söks för. Djuren räknas i följande turordning: 1. mjölkkor (inom tilldelad mjölkkvot) 2. tackor (som tackbidrag söks för) 3. am- och dikor 4. tjurar och stutar 9 24 mån 5. tjurar äldre än 24 mån 6. stutar äldre än 24 mån Om producenten inte anmält foderareal kan bidrag utbetalas för högst 15 djurenheter (DE) inklusive eventuella mjölkkor och tackor som tackbidrag söks för. Djurenheter vid beräkning av djurtäthet för generella djurbidrag (am- och dikobidrag och handjursbidrag) Djur omräknas till djurenheter (DE) enligt följande. (Det är endast djur som bidrag beviljas för som ska räknas in i företagets djurtäthet för djurbidrag) Mjölkko 1,00 Tacka 0,15 Am- och diko (oberoende av ålder) 1,00 Kviga 8 24 mån 0,60 Kviga äldre än 24 mån 1,00 Tjur 24 mån eller yngre 0,60 Tjur äldre än 24 mån 1,00 Stut 9-24 mån som 1 bidrag söks för 0,60 Stut mån som 2 bidrag söks för 1,20 Stut äldre än 24 mån som 2 bidrag söks för 1,60 Stut äldre än 24 mån som 1 bidrag söks för 1,00 Observera att djur räknas till kategorin 24 mån eller yngre till och med den dag de fyller 24 månader. Därefter blir de äldre än 24 mån. För djurenheter och beräkning av djurtäthet för extensifieringsbidrag, se Extensifieringsbidrag på sidan 21. BERÄKNING AV DJURTÄTHET Antalet hektar foderareal multipliceras med 1,8. Summan minskas med det antal mjölkkor som motsvarar företagets mjölkkvot och det antal D J U R B I D R A G F Ö R N Ö T K R E A T U R 1 9

20 tackor (omräknat till djurenheter) som producenten söker tackbidrag för. Slutresultatet utgör det antal djurenheter som producenten kan beviljas am- och dikobidrag samt handjursbidrag för. För att bestämma antalet mjölkkor som ska belasta djurtätheten divideras den tilldelade mjölkkvoten som företaget hade den 1 april bidragsåret med kg mjölk, vilket är en schablonmässig avkastning per ko och år. Producenter vars mjölkkor har en högre verklig genomsnittlig avkastning än schablonen kan begära att den verkliga avkastningen ska användas vid beräkningen. Detta anmäls med ett kryss i avsedd ruta på blanketten Ansökan Amoch dikobidrag (E2.9) eller på blanketten Anmälan Handjursbidrag och slaktbidrag (E2.1). Observera att mjölkkvoten belastar foderarealen under hela bidragsåret. För de producenter som har mjölkkvot den 1 april men inte levererar mjölk under kvotåret, d.v.s. den 1 april innevarande bidragsåret 31 mars påföljande bidragsår, kommer inte djurtätheten att belastas med några mjölkkor. För producenter som deltar i den officiella mjölkboskapskontrollen och som anmält att den verkliga genomsnittliga mjölkavkastningen ska användas, hämtas uppgifter automatiskt från Svensk Mjölk. Producenter som inte deltar i den officiella mjölkboskapskontrollen och som har angivit att den verkliga genomsnittliga mjölkavkastningen ska användas, ska efter uppmaning från Jordbruksverket senast den 31 december bidragsåret ha kommit in med uppgift om antalet mjölkkor den 1 oktober föregående bidragsår, samt den 1 mars och den 1 juni innevarande bidragsår. Samtidigt ska producenten lämna uppgift om mjölkavkastningen enligt mjölkavräkningen månadsvis för perioden 1 september föregående bidragsår 31 augusti innevarande bidragsår. Ju högre den verkliga genomsnittliga avkastningen är, desto färre mjölkkor blir det som belastar foderarealen. Exempel a) Göran har 40 hektar foderareal. Mjölkkvoten är kg. Antalet mjölkkor omräknat till djurenheter (DE) är / = 10 DE. Göran har 16 bidragsrätter och 11 am-och dikor och 5 kvigor. Han räknar med att kunna hålla 16 bidragsberättigande djur under hela hållandeperioden. 11 am- och dikor: 11 x 1,0 = 11 DE, 5 kvigor: 5 x 0,6 = 3 DE; totalt: 14 DE. Göran söker bidrag för: 10 tackor (10 x 0,15) = 1,5 DE 20 stutar, 9 21 månader (20 x 0,6) = 12 DE 20 tjurar (23 mån eller yngre) (20 x 0,6) = 12 DE 10 stutar som är 24 månader eller äldre (två bidrag per stut) (10 x 1,6) = 16 DE 5 stutar som är 22 månader (två bidrag per stut) (5 x 1,2) = 6 DE. För att beräkna det maximala antalet djurenheter som foderarealen räcker till multipliceras foderarealen med 1,8 (40 x 1,8 = 72). Genom att minska resultatet 72 med djurenheterna för mjölkkorna (10) och djurenheterna för de tackor (1,5) som han har sökt bidrag för, blir antalet djurenheter Göran kan beviljas am- och dikobidrag samt handjursbidrag för 60,5 ( ,5 = 60,5). Görans totala summa djurenheter för handjur samt am- och dikor blir 60 ( = 60). Eftersom Göran har sökt bidrag för am- och dikor samt handjur inom tillåten djurtäthet kan samtliga bidrag beviljas. b) Erik har samma förutsättningar som Göran men har bara 30 hektar foderareal. Foderarealen skulle i detta fall räcka till maximalt 54 djurenheter (30 x 1,8 = 54). Efter att djurenheterna för mjölkkorna (10) och för tackorna (1,5) dragits av återstår 42,5 djurenheter Erik kan beviljas am- och dikobidrag samt handjursbidrag för ( ,5 = 42,5). Eftersom Erik har sökt bidrag för am- och dikor samt handjur motsvarande 60 djurenheter och att han endast kan beviljas am- och dikobidrag samt handjursbidrag för 42,5 djurenheter, kan inte samtliga sökta bidrag beviljas. Detta innebär att Erik beviljas samtliga sökta am- och dikobidrag samt den del av handjursbidraget som motsvarar djurenheterna handjur som ryms inom 1,8 djurenheter/hektar foderareal, dvs. 28,5 djurenheter handjur (42,5-14 = 28,5). 2 0 D J U R B I D R A G F Ö R N Ö T K R E A T U R