Rapport. Processutvecklingsprogram Habiliteringen FyrBoDal
|
|
- Marcus Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SIQ Rapport Processutvecklingsprogram Habiliteringen FyrBoDal Övergångsprocess från Barn- och ungdomshabilitering till Primärvård / Vuxenhabilitering Processledare Yvonne Tellskog Habiliteringschef Bitr. Processledare Eva Spetz Sjukgymnast BUH
2 Processledare Yvonne Tellskog, Habiliteringschef, Vuxenhabiliteringen (VH) FyrBoDal Bitr. Processledare Eva Spetz, Sjukgymnast / yrkesutvecklare, Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) FyrBoDal Inledning / sammanfattning Process övergång från BUH ( Barn och ungdomshabilitering ) till PV (Primärvård) / VH (Vuxenhabilitering) är en viktig del av habiliteringens uppdrag. Berörda är cirka 50 unga vuxna per år och dess närstående. Processen beskriver hur vi systematiskt mellan16 till 18 år skall kvalitetssäkra ett avslut och en övergång. Processen skall ses som en parallellprocess till den så kallade habiliteringsprocessen. Aktiviteter och åtgärder som ingår i övergångsprocessen skall minimera negativa konsekvenser och finnas dokumenterade i aktuell habiliteringsplan i den enskildes journal. Vårt övergripande syfte har varit att kvalitativt säkerställa denna tidsperiod för att minska osäkerhet och öka kunskap hos både patienter, närstående samt mottagande vårdgivare. Processen har inte varit helt lätt att identifiera och att säkerställa, det är en så kallad gränsöverskridande process. Flera vårdgivare är berörda på mottagande vårdnivå, såsom primärvårdens läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Ytterligare vårdnivå kan vara aktuell i enskilda ärenden, såsom specialister inom länssjukvården. Genom att till processteamet adjungera till oss viktiga kontakter inom PV / Kom har vårt arbete fått en fördjupad dimension. Vår ambition har varit att belysa problematiken, informera och engagera mottagande vårdgivare i förhoppning att aktuella frågeställningar lyfts inom dess respektive verksamheter. Vårt samarbete med berörda vårdnivåer har gett oss nödvändig omvärldsorientering, inblick och konkreta förbättringstankar i processarbetet. Våra viktigaste delprocesser har varit att kvalitetssäkra informationshantering, överföring av hjälpmedelsansvaret till PV / Kom, kunskapsöverföring mellan bas- specialist och även kunskapsöverföring om patientens funktionsnedsättning till individen själv samt mottagande vårdgivare. Efter ett flertal analyserande arbetsmoment i syfte att tydliggöra vår process (och delprocesser), har förslag till förbättringar diskuterats fram i processteamet. Idag återstår en Processrapport - Processutvecklingsprogram Habiliteringen FyrBoDal
3 del arbete med utformningen av lämpliga enkäter för uppföljning av vissa processmått, samt mallar för dokumentation kring habiliterings- och omvårdnadsepikris. Informationsmaterial skall sammanställas och presenteras på hab FyrBoDal:s hemsida. Den stora utmaningen blir att fastställa och implementera processen i Hab FyrBoDal, samt att hålla processen aktiv över tid, detta förväntas verksamhetschefen ta ansvar för. Bakgrund Anledningen till vald process är den problematik och osäkerhet som ofta finns i samband med att patienten vid 18 år skall avsluta sin kontakt med BUH. Bakgrunden är att vårdnadshavare och barn ofta har haft en mångårig behandlingskontakt / relation med BUH, en kontakt som inneburit stöd och hjälp i föräldraskapet och framförallt i kontakten med specialister kring barnets habilitering. Att avsluta denna kontakt och övergå till ett vuxenperspektiv är till stora delar en krävande process för både vårdnadshavaren och den unge individen själv. Från 18 år skall det läkarmedicinska ansvaret övergå till primärvården, vilket gäller alla vuxna, med detta följer ansvar för medicinering och hjälpmedelsförsörjning. Finns komplexa medicinska behov skall kontakter finnas till läkare på specialistnivå inom länssjukvården. Kvarstår habiliteringsbehov som inte kan hanteras av basen, det vill säga personal inom PV alternativt Kom, skall kontakt etableras med aktuellt team vid VH. Sedan ett antal år tillbaka finns en lokal checklista för personal inom BUH att beakta när planering av övergång från BUH till PV / VH planeras Arbetsgången har inte varit helt tydlig och det har saknats möjligheter att kvalitetssäkra densamma. Från patientgrupperna har det framkommit missnöje med planering kring avslut i form av oklara kontaktvägar, ansvar för medicinering och läkarinsatser, hjälpmedelsförsörjning och basteam. Efter 18 år på BUH skall man inte behöva mötas av totalt okunniga vårdgivare Avvikelserapportering har förekommit. Frågan som vi inom BUH:s verksamhet måste ställa är hur vi kvalitetssäkrar flera års insatser och hur erforderlig kunskap om funktionsnivå mm skall överföras till mottagande vårdnivå på ett patientsäkert sätt? Enligt politiska beslut skall inte någon läkare finnas inom VH i FyrBoDal, en omständighet som många vårdnadshavare och unga är omedvetna om. Uppdraget mellan BUH och VH Processrapport - Processutvecklingsprogram Habiliteringen FyrBoDal
4 skiljer sig åt även på andra sätt, t ex finns det inga sjuksköterskor eller specialpedagoger. Betraktar vi processen ytterligare finner vi att myndighetsåldern 18 år inträder vid övergången och att även detta förändrar relationen mellan vårdnadshavare, den unge vuxne och vårdgivare. Från ett nationellt seminarium i Stockholm utgavs en skrift benämnd Transition - om övergång från tonår till vuxenliv ( Utgiven av RBU 2005 ). Denna har vi tagit del av. I skriften fokuserar man inte enbart på övergång kring 18 år utan beskriver ett förhållnings- och arbetssätt genom hela barnperioden ( 0-18 år) och hur man systematiskt planerar för att stödja till en ökad självständighet för varje individ. Vårt processarbete kan ses som ett komplement till detta arbetsmaterial och är mer konkretiserat för perioden år samt anpassat till habiliteringen FyrBoDal:s förutsättningar. Processteam Christina Olsson, Hjälpmedelsamordnare BUH Agneta Augustson, Arbetsterapeut VH Christer Andersson, Kurator BUH Marie Romell, Barnneurolog BUH/ BUK Jan Schrevelius, Sjuksköterska BUH/ BUK Gerd Arvidsson, Kurator BUH Christina Selander, Psykolog VH Ulrika Andersson, Teamsekreterare VH / BUH Adjungerade Bengt Hansson, Verksamhetsutvecklare PV Claes Hegen, Chefläkare PV Micael Adolfsson, Verksamhetschef PV Styrgrupp Habiliteringens ledningsgrupp i FyrBoDal Processrapport - Processutvecklingsprogram Habiliteringen FyrBoDal
5 Process Övergång från Barn- och ungdomshabilitering (BUH) till Primärvård (PV) / Vuxenhabilitering (VH) Arbetsställe Habiliteringen FyrBodal Översikt av processen Process övergång från BUH till PV/VH Process övergång Start Åtgärder - Information 2 Information PV ansvar Trygghet Tekniska hjälpmedel 3 Kunskap Brukare16 år vid BUH inför Hab plan 1 Brukare 16 år Habplan utvärderas Ny formuleras Information inför vuxenlivet 4 Självbild (fysisk psykisk) 5 r Dokument Hab plan 6 Körkort Hab kontaktperson BUH Habiliteringsteam BUH Process / yt 2 Processrapport - Processutvecklingsprogram Habiliteringen FyrBoDal
6 Åtgärder Process övergång Kunskap Habiliteringsinsatser rutiner övergång 7 8 Habiliteringsåtgärder enligt Hab plan Åtgärder enligt Information anhöriga/ brukare om övergång Uppfyllda behov av habinsatser Brukare 17 år Hab plan utvärderas Ny plan formuleras 9 Habiliteringsteam BUH Dokument Hab plan Dokument funktion 11 Trygghet Habiliteringsteam BUH Behov av 10 barnneurologs bedömning Process / yt Barnneurolog 3 Åtgärder Process övergång Vårdbehov inför avslut BUH Habiliteringsåtgärder enligt Hab plan Insatsbehov efter BUH analyseras 12 7 Åtgärder enligt rutiner övergång Information anhöriga/ brukare om 8 övergång Uppfyllda behov av habinsatser BUH teamgemensam Habiliteringsepikris Inkl omvårdnad Läkarmedicinsk sammanfattning Habiliteringsteam BUH Habiliteringsteam BUH Barnneurolog Avslutande läkarbedömning Specialistläkarremiss från BUH till NU Information om PAL i NU till BUH /brukare Adm kontakt etablerad Barnneurolog Process / yt 4 Processrapport - Processutvecklingsprogram Habiliteringen FyrBoDal
7 Bedömningar vårdbehov efter 18 år Process övergång Övergång till Primärvården Remiss från BUH till PAL i PV Information om medicinskt ansvariga i PV till BUH /brukare 18 Adm kontakt etablerad Behov av bas at/sg Behov av hjälpmedel Remiss till at / sg PV basen / Kom 15 Rapport till kostnadsvariga 16 i PV / Kom Information om vem och var åtgärd ges 17 Adm kontakt etablerad Behov av Insatser VH Remiss till VH 20 Process / yt 5 Process övergång Avslut från BUH Övergång till VH Kunskap anhöriga Kunskap brukare Kunskap vårdgivare Trygghet Brukare 18 år Avslutande dialog Avslut från BUH insatser utvärderas Habiliteringsteam BUH Brukare Avslutad BUH Remissprocess VH Antagen brukare 21 Utredning/ Habiliteringsplan Aktuella behov Kontakt etablerad Första möte med brukare Process / yt Habiliteringsteam VH 6 Processrapport - Processutvecklingsprogram Habiliteringen FyrBoDal
8 Processens definition 1. Vilka varor/tjänster levereras? Slutanteckningar och remisser Kunskap hos patient om egen förmåga Information och kunskap till patient och vårdnadshavare Ansvariga för hjälpmedel i PV / Kom Ansvariga vårdgivare inom PV / Kom / VH / NU 2. Vem är kunden? Patient och vårdnadshavare Personal i PV/Kom, såsom läkare, at, sg, ssk, m fl Personal inom VH Läkare inom NU 3. Vad behövs för att vi skall kunna leverera varan/tjänsten? Rätt antal personal med rätt kompetens Bra kommunikation inom BUH team och med patient/vårdnadshavare Motiverad patient och vårdnadshavare Alla medarbetare håller sig till beslutade riktlinjer och rutiner gällande t ex journal- och rapportsystem, informationsmaterial 4. Vem förser oss med det som behövs? Patient 16 år med behov av BUH Vårdnadshavare till ovanstående BUH team Barnneurolog eller annan läkare inom BUH 5. Vad är vår värdeförädling/syftet med processen? Patient / vårdnadshavare är trygga, har kunskap om avslut från BUH och övergång till PV och VH. Nya vårdgivare är kunniga och informerade om patienten Processrapport - Processutvecklingsprogram Habiliteringen FyrBoDal
9 Från krav (de viktigaste) till processmått/-mål Kundkrav Processmått Nuläge Mål 1. Att patient och närstående har kunskap och känner trygghet inför övergång/ avslut från BUH Andel % nöjda och trygga patienter som vid 18 år avslutas från BUH? 90 % 2. Informationsöverföring till patient och närstående om övergång/ avslut från BUH och kommande vuxenliv Antal genomförda informationsaktiviteter i syfte att ge kunskap om övergång och vuxenliv Mål 1: Andel % berörda patienter som fått information individuellt respektive i grupp? 100 % 3. Mottagare inom PV har erforderlig information om patienten efter avslut från BUH och övergång till PV. Mål 2: Antal genomförda infomöten i grupp/ år Andel % nöjda mottagare inom PV som har erforderlig information om patienten. 2 4? 80 % Dessa krav med tillhörande processmått och mål är utvalda som mest relevanta för att följa Kvaliteten i processen. I arbetet kunde vi dock identifiera ytterligare krav men utan att finna lämpliga processmått och mål. Processrapport - Processutvecklingsprogram Habiliteringen FyrBoDal
10 Analys av Strul /Problem/Risker Nedanstående analys bygger på de områden som i processkartan är markerad med siffrorna Strul /Problem/Risk Konsekvens Lösningar Hjälpmedel Information Oklarheter kring ansvar, förskrivare, regelverk m m Otrygghet, ovisshet skapar merarbete i fortsatta processen och även i mottagande verksamheter. Information i samband med habiliteringsplan 16 år om basansvar för hjälpmedel efter 18 år. Information om rutiner ang. ep-larm och madrasser. Inbjudan till informationsträff vid års ålder angående info övergång till vuxenlivet. Ett tvärprofessionellt informationsmaterial presenteras. Kan även erbjudas individuellt. Brukarens självbild Läkarmedicinsk övergång Insatser på basnivå i PV/ Kom (at/sg) Administrativa rutiner Teamgemensam slutanteckning/ sammanfattning/ epikris Habiliteringsplansprocessen Då önskan om körkort finns Okunskap, fel förväntningar om egen förmåga m m Otydlighet, otrygghet, okunskap om ansvariga vårdgivare (PAL) inom PV och i förekommande fall på specialistnivå Otydlighet, okunskap om ansvariga vårdgivare Oklarheter, fel i tid och koordinering av dokument och remisser Otydlighet och svårgreppad dokumentation skapar merarbete i fortsatta processen för både patient och mottagande vårdnivåer. Uteblivna aktiviteter i övergången Missnöje, då det saknas underlag Brukaren erbjuds samtal om egen förmåga, gruppaktivitet i samma syfte, diagnosinformation och information inför vuxenlivet. Det s k transitionsarbetet skall påbörjas än tidigare inom BUH. Information i samband med habiliteringsplan 16 år om basansvar för hälso- och sjukvård och ev. specialistvård efter 18 år. Upprepas vid habiliteringsplanering fram till avslut från BUH. Information i samband med habiliteringsplan 16 år om basansvar för hjälpmedel efter 18 år. Remiss till/kontakt med at/sg i PV och Kommun efter brukarens medgivande. Alla insatser av BUH skall vara avslutade innan övergång. Remisser och epikriser koordineras. Eventuella icke inkomna remissvar vid avslut till BUH, sätts upp för bevakning. Ett förslag till teamgemensam epikris, en s k. habiliteringsepikris på basis av ICF skall utformas. Omvårdnadsepikris från sjuksköterska skall utformas. Beslut om övergångsprocess och dess aktiviteter skall gälla all verksamhet i hab FyrBoDal Diskuteras vid habiliteringsplan 16 år. Vid behov medicinskt underlag för lämplighetsintyg. Remiss till Mobilitetscenter samt ansökan om statligt bilstöd kan behövas. Processrapport - Processutvecklingsprogram Habiliteringen FyrBoDal
11 Vad har vi testat Metod processkartläggning för process övergång från BUH till PV/VH. Att med stöd av handledare använda verktyget brainstorming tillsammans med hela processteamet var ett effektivt sätt att identifiera alla moment som är aktuella i övergångsprocessen. Vi gjorde en gemensam sortering och identifiering av problemområden samt utformade processkartan. Vi har genomfört fyra informationsmöten kring vuxenblivandet. Inbjudna var närstående till aktuella ungdomar inom BUH i åldrarna år. Informationsmöten har administrerats av BUH men genomförts i samverkan med personal från aktuell BUH enhet respektive VH enhet. Framtaget informationsmaterial för ändamålet har använts och överlämnats till patienter och närstående. Dessa möten var mycket uppskattade av både deltagare och medarbetare. Inga mätningar av nöjdhet blev genomförda i dessa inledande möten. Skickat skriftlig remiss från BUH till aktuell at/sg på basnivå med frågeställningar kring habiliteringsbehov som kvarstår efter 18 årsdagen (inte enbart telefonsamtal). Detta efter önskemål från och i dialog med personal på basnivån. Ny rapportblankett för överförandet av information gällande personliga hjälpmedel till kostnadsansvariga inom PV / Kommun har införts. Vi har ännu inte testat men har föreslagit PV att BUH kan skicka remiss på alla 18 åringar. Syftet skulle vara att erbjudas ett första möte med aktuell läkare på mottagande vårdcentral för att undvika att första besöket blir ett akut sådant. Förbättringar som är påbörjade eller kommer att införas Framtaget och strukturerat informationsmaterial har sammanställts, använts och även överlämnats skriftligt till närstående och patient. Processrapport - Processutvecklingsprogram Habiliteringen FyrBoDal
12 När skriftlig och muntlig info är klar skall detta dokumenteras i patientens journal, liksom när inbjudan till informationsmöte erbjudits och skickats. Planen är att allt material skall säkras och presenteras på hemsidan för hab FyrBoDal. Det skall innehålla länkar till aktuella verksamheter och myndigheter. På sikt skall det även presenteras på den externa hemsidan. Ansvarig person skall finnas för att sköta uppdateringen. Fler gruppaktiviteter för ökad självkännedom om egen funktionsnedsättning. Omvårdnadsepikris för överförande av information till mottagande vårdnivå. Arbete med att få en struktur / rubricering kring en teamgemensam habiliteringsepikris pågår. Denna epikris skall tillsammans med omvårdnads och läkarmedicinsk epikris utgöra ett informationsmaterial till mottagande vårdgivare inom PV respektive länssjukvård. Alla vårdgivare ges samma information. Ny rutin kring alla 17 åringar gällande läkarmedicinsk bedömning i syfte att bedöma om ett avslutande läkarbesök bör ske, samt om funktionsnedsättningen kräver specialistremiss till NU-sjukvården. Rutiner kring hur och vem som skall hålla ett avslutande möte med patient, samt säkerställa vad som skall diskuteras. Habiliteringsepikrisen skall utgöra ett underlag för en dialog med patienten kring funktionsnivå mm Omarbeta befintlig nöjdhetsenkät för att ge svar på processmått kring trygghet och nöjdhet med övergångsprocessen. Våra erfarenheter av processutvecklingsarbetet Det är viktigt med rätt representation i processteamet, personer som kan avsätta tid för uppgifter samt löpande förankra arbetet i den egna gruppen. Ledarrollen/rollerna, behövs för att driva arbetet framåt, samt för att koordinera alla moment och delprocesser i Processrapport - Processutvecklingsprogram Habiliteringen FyrBoDal
13 förändringsarbetet. Det finns en risk i att förändringsarbetet allt för snabbt hamnar i lösningar och aktiviteter på bekostnad av det viktiga analysarbetet. Det har varit lärande och intressant att vara delaktig i ett så strukturerat förändringsarbete som samarbetet med CVI och SIQ har inneburit. En stor del av behållningen har varit att löpande lyssna in och ta del av de övriga arbetsgrupperna i processutvecklingsprogrammet. Oavsett verksamhet finns många likheter när vi analyserar processorienterat. Vad har vi lärt oss? Vi processledare och även vårt processteam har lärt hur man skall tänka kring utvecklings- och förbättringsarbete, PDSA ( plan, do, study, act ) är en metod. Vi har även fått inblick och viss praktik i olika verktyg för att identifiera problem. Fem frågor vi kan ställa oss för att definiera en process är: output kunder - inputleverantörer process. Allt förbättringsarbete tar längre tid än förväntat. Det finns svårigheter att nå ut och få engagemang i en hel verksamhet. Processtekniken är en användbar metod för olika förbättringsområden. Vad har varit svårt? Även om representationen i processteamet speglat verksamheten på ett bra sätt så har det inte varit helt enkelt att förankra arbetet inom BUH då organisatoriska gränser och ansvar är uppdelat mellan flera BUH enheter, chefer, yrkesgrupper och team. Tidsaspekten har också gjort det svårt, ibland skulle man önska ett snabbare tempo med mer tid för processteamet att konkret och samlat arbeta med processen. Men i andra avseenden krävs ett längre tidsperspektiv för att säkra processen som berör två år av en patientkontakt. Flera uppgifter och moment i processutvecklingsprogrammet har framförallt riktat sig till processer med kvantitativa fakta som kan insamlas under en begränsad tidsperiod. Habiliteringsverksamhetens syfte att kvalitetssäkra trygghet och kunskap i en gränsöverskridande process, hade svårt att passa in i dessa begrepp och mätningar som Processrapport - Processutvecklingsprogram Habiliteringen FyrBoDal
14 kursledningen rekommenderat och kanske förväntat. Det vore önskvärt att få lära mer kring kvalitativa metoder och hur dessa kan göras över tid, det kanske kan bli en fortsättning? Övrigt Processen skall implementeras och vara ständigt levande i verksamheten. Detta kräver envishet och engagemang. Kvalitet och resultat skall följas upp och förbättringsarbetet måste fortgå över tid. Vi måste inom vår förvaltning verka för att ett lämpligt processverktyg införskaffas för att göra processmetoden mer tillgänglig och känd d v s kvalitetssäkra metoden. Vänersborg Eva Spetz Yvonne Tellskog Processrapport - Processutvecklingsprogram Habiliteringen FyrBoDal
ÖVERGÅNG TILL VUXENLIV
ÖVERGÅNG TILL VUXENLIV Ungdomar med CP och deras föräldrars upplevelse av hälsa, välbefinnande och behov Elisabet Björquist 1 Eva Nordmark 2, Inger Hallström 3 1 Institutionen för hälsovetenskaper, Medicinska
Läs merRapport. Processutvecklingsprogram 2007-2008. Infertilitetsutredning - från vårdbegäran till behandling
SIQ Rapport Processutvecklingsprogram 2007-2008 Infertilitetsutredning - från vårdbegäran till behandling Processledare: Ann Thurin Kjellberg, Centrumöverläkare e-mail:ann.thurin@vgregion.se Bitr. Processledare
Läs merÖvningsexempel. Webbutbildning HT 2017
Övningsexempel Utgår från; Exempel på fråga från frågeformulär Kompletterande information, Underlag för följdfrågor till kvalitetsnivåbestämning Pratbubbla - indikerar följdfrågor och fördjupning A:2.
Läs merHabiliteringsprogram Transition BUH NLL
Habiliteringsprogram Transition BUH NLL Berörda enheter Barn- och ungdomshabilitering NLL Syfte Vi tydliggör vårt utbud av råd, stöd och behandling för patient, medarbetare och samverkanspartners och genom
Läs merFramtidens primärvård
Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning
Läs merUppdraget Patientens perspektiv
AKUTPROCESSEN I VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND Ett långsiktigt - LEAN-projekt Uppdraget Patientens perspektiv Gemensamt identifiera förutsättningar för ökad samsyn kring hur olika vårdutförare bedömer brådskegrad
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merVuxenhabiliteringens prioriteringsarbete
Uppföljningsrapport: Vuxenhabiliteringens prioriteringsarbete 2010-09-15 Vuxenhabiliteringens Prioriteringsgrupp i samarbete med intresseorganisationer 2 Uppföljning av vuxenhabiliteringens prioriteringsarbete
Läs merSIQ. Processrapport från program i processutveckling 2006. Ögonkliniken. Södra Älvsborgs Sjukhus Borås. Processledare: Zana Rekathati; ögonläkare
SIQ Processrapport från program i processutveckling 2006 Ögonkliniken Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Processledare: Zana Rekathati; ögonläkare Processdeltagare: Kristina Öberg Olsson; sjuksköterska CVU
Läs merMetoddokument Processorienterat arbetssätt
Metoddokument Processorienterat arbetssätt Varför processorienterat arbetssätt? Samsyn - Gemensam bild av mål och arbetsflöde Patientfokus - Endast aktiviteter som ger mervärde till patienten Minskad variation
Läs merVerksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Vuxenhabiliteringen Göteborg Kompetensteam Ryggmärgsbråck Rapport etapp 1. 2010-08-02-2011-02-28 2011-02-28 Projektledare Kjell
Läs merKommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket
Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas
Läs merRubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne
Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning vårdbehov, del 1 Region Skåne 2019-02-05 Utfärdad Fastställd Version. Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior
Läs merVad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige
Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Ny patientlag från 1 januari 2015 Vad är nytt? Anne Haglund Olmarker, chefläkare Maria Hansson, sjukhusjurist God hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen
Läs merAvtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret
Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det
Läs merAvtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret
Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merRapport Samverkansdialog Utvecklingsgrupp SAMSA
2017-08-31 Rapport Samverkansdialog Utvecklingsgrupp SAMSA Våren 2017 www.samverkanstorget.se I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad, Härryda kommun, Mölndal stad, Partille
Läs merSamverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015
Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa Rapport från ett projekt genomfört 2015 Bakgrund, vem ansvarar för att barn och unga får hjälp Föräldrar Social tjänst Hälso och sjukvård Skola Skolan Lärande
Läs merEtt första steg i den nya informationsmiljön är upphandling av ett IT-stöd.
Kommunala optioner inom FVM Programmet framtidens vårdinformationsmiljö (FVM) är Västra Götalandsregionens (VGR) viktigaste digitaliseringssatsning. VGR har identifierat att nuvarande informationsmiljö
Läs merMIMI - Modell för Informationsutbyte Mellan vårdgivare I Sörmland
Habilitering & Hjälpmedel MIMI - Modell för Informationsutbyte Mellan vårdgivare I Sörmland Slutrapport Liv Mannberg, verksamhetsutvecklare Habiliteringsverksamheten Angelica Gustafsson, projektledare
Läs merTriangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård.
Triangelrevision Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård. strokenhet Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån
Läs merLATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik
LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik Lathunden är tänkt att vara ett stöd till professionella och underlätta samverkan
Läs merVerksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Slutrapport Organisering av gruppverksamhet Vuxenhabiliteringen Göteborg 2011-08-30 Projektledare: Kjersti Bruun Börjesson Innehållsförteckning
Läs merrunt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan
Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merRegional medicinsk riktlinje. Syfte
Regional medicinsk riktlinje Överföring av medicinsk vård från Barn- och ungdomshabiliteringen till vuxensjukvården Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00262 giltigt till maj 2019. Utarbetad
Läs merChefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt
Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa
Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merInstruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte
Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd
Läs merFramtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen
Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merKommunalt forum Jönköpings län
Kommunalt forum Jönköpings län 2018-06-01 Slutrapport och Avtalsförslag Fördjupad uppföljning av volym- och kostnadsutveckling inom hemsjukvården efter KomHem Thomas Tryggvesson Rapporten Resultat, beslutsförslag
Läs merIntroduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Läs merATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?
1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling
Läs merUNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner
ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-
Läs merRegionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Läs merUnderstödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11
Syfte: Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11 Komplement till strokerehab. inom PV/Kommun Tryggare omhändertagande i hemmet Specialistkompetenta team fortsätter rehabiliteringen i hemmet Öka möjligheter
Läs merNationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten
Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nätverk 1 Föreläsare Jon Malmström, VGR ITSA Organisation och arbetsmodell Länsstyrgrupp Stimulansmedel Arbetsgrupp Vård och omsorgsperso nal
Läs merFör bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson
För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor
Läs merRapportera mera. www.samverkanstorget.se
2014-04-15 Rapport Rapportera mera Avvikelsehantering i samverkan mellan kommun och region inom Göteborgsområdet Hösten 2013 2014-04-15 Sammanställt av: Andreas Ericson, Göteborgs stad Anita Nilsson, processledare,
Läs merSynpunkt/fråga Förslag på åtgärd Ansvarig. Sprida kunskap om vikten av att lägga till rätt part
28 MARS 2019 HANDLINGSPLANER FÖR SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING FRÅN SLUTEN HÄLSO-OCH SJUKVÅRD Förslag på åtgärder utifrån av workshop 31 januari 2019 Bakgrund Lagen om samverkan vid utskrivning från
Läs merProcesstyrning, riktlinje
Riktlinje Process: 1.2.3.4 RGK Hantera processer och processtyrning Område: Giltig fr.o.m: 2018-09-17 Faktaägare: Carl Mölstad, Ekonomi- och planeringsavdelningen Fastställd av: Martin Myrskog, Regiondirektör
Läs merDet är barns och ungas behov som ska stå i centrum - detta behöver alla hjälpas åt att bevaka.
VÄSTBUS PÅ VÄSTRA HISINGEN - SAMVERKAN FÖR BARN OCH UNGAS BÄSTA Sammanfattning om Västbus Vad och för vem? Västbus är en överenskommelse med riktlinjer om samverkan för barn och unga, 0-20 år, med sammansatt
Läs merDokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)
Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet
Läs merMetod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Läs merHabilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig
Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Rehabilitering: Återanpassa Habilitering: Namn på organisationen Namn på innehåll /metod Namn på individens egen process/att skickliggöra sig Verksamhetsidé
Läs merSnabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014
Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Innehåll: Bakgrund Arbetsgrupp Beskrivning av arbetsmetod
Läs merRiktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig
Läs mer[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team
[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam Metodstöd för Trisam-team 2019-02-19 Processen Trisam Trisam är en förkortning för tidig rehabilitering i samverkan. Trisam-processen är vår gemensamma modell
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merRegionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och
Läs merRMR Vuxna med funktionsnedsättningar 2014-10-07
RMR Vuxna med funktionsnedsättningar 2014-10-07 Bakgrund Vuxna med funktionsnedsättningar behöver ofta olika vårdinsatser från olika vårdgivare och vårdnivåer. Det finns oklarheter om ansvarsfördelning
Läs merNorrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merRiktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Läs merUndrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?
Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård
Läs merTrygg och säker utskrivning i Skaraborg. Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Trygg och säker utskrivning i Skaraborg Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Rapport till styrgrupp Vårdsamverkan Skaraborg 13 september 2017 Malin Swärd, medicinskt
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merBILAGA 1: FÖRSLAG PÅ ARBETSSÄTT VID PLANERING INFÖR UTSKRIVNING, UT- SKRIVNING OCH MOTTAGANDE I HEM- MET UNDER STORHELG
DEN 18 SEPTEMBER 2018 BILAGA 1: FÖRSLAG PÅ ARBETSSÄTT VID PLANERING INFÖR UTSKRIVNING, UT- SKRIVNING OCH MOTTAGANDE I HEM- MET UNDER STORHELG CHECKLISTA MED VILKA ÅTGÄRDER SOM KRÄVS, SWOT-ANALYS OCH REKOMMENDATION
Läs merRutin för hantering av avvikelser
LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01
Läs merHabiliteringsprogram Cerebral pares
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(5) Habiliteringsprogram cerebral pares Habiliteringsprogram Syftet med programmet är att möta målgruppens specifika behov med ett anpassat utbud av insatser. Habiliteringsprogrammet
Läs merMålgrupp. Primärvården
Målgrupp Personer över 65 år i ordinärt boende som inte är inskrivna i hemsjukvården Komplex medicinsk och social situation Sviktande hälsotillstånd Människor som har svårt att ta sig till vårdcentralen
Läs merPatientnämndens verksamhetsberättelse
Patientnämndens verksamhetsberättelse 2016 1 Verksamhetsberättelse 2016 2 Sammanfattning Under året har Region Kronoberg fattat ett formellt beslut om att arbeta mot en mer personcentrerad vård vilket
Läs merSamordnad individuell plan SIP SIP
Samordnad individuell plan SIP SIP Innehåll 1. Vad och varför Vad är vad? SIP-arbete Varför är det viktigt att använda SIP 3. Start och förberedelser Bedöma behov och starta ett SIP-arbete Samtycke Familjens/anhörigas
Läs merBarn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra
Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,
Läs merJournalen via nätet. Dialog och utveckling av dokumentationsprocessen
Journalen via nätet Dialog och utveckling av dokumentationsprocessen Driftstart 3/2 för alla invånare i Jönköpings län Informationsmängder vid start: Journalanteckningar från Cosmic från 2014-07-01. Anteckning
Läs merRUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN
2018-11-09 RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN Ej fastställd av Chefsforum 2018-11-09 Innehållsförteckning Inledning... 1 Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård... 1 Den
Läs merProjekt: Utgåva: Status: Sida: Processorientering verksamhetsstöd 001 Fc-beslut 1(7)
Processorientering verksamhetsstöd 001 Fc-beslut 1(7) PROCESSORIENTERING VERKSAMHETSSTÖD AVVIKELSER VT 2009 Processorientering verksamhetsstöd 001 Fc-beslut 2(7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 PV PROJEKTET HT
Läs merTidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Läs merRiktlinje för samordnad individuell plan, SIP
Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver
Läs merForsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel FoU-PM 5/2016. Struktur och arbetsmaterial för att implementera EBH-rekommendationer
Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel FoU-PM 5/2016 Struktur och arbetsmaterial för att implementera EBH-rekommendationer Verksamhet: Ansvarig verksamhetschef: Projektets medarbetare:
Läs merAKUTPROCESSEN I VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND Ett långsiktigt NSV- LEAN-projekt
AKUTPROCESSEN I VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND Ett långsiktigt NSV- LEAN-projekt Uppdraget Patientens perspektiv Gemensamt identifiera förutsättningar för ökad samsyn kring hur olika vårdutförare bedömer brådskegrad
Läs merUppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-05-08 AN-2014/162.732 1 (6) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker 08-535 316 74 natalie.vaneker@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen
Läs merProcessrapport från program i processutveckling 2006. Gynekologkliniken. Frölunda specialistsjukhus
SIQ Processrapport från program i processutveckling 2006 Gynekologkliniken Frölunda specialistsjukhus CVU Rapportserie 2006:31 Processledare: Margareta Bergius, läkare (klinikchef) Gynekologkliniken Frölunda
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism,
Läs merLärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri
Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera
Läs merRiktlinje för bedömning av egenvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården
Läs merBilaga 1: Handlingsplan för värdegrundsarbete. Här läggs aktuell värdegrund in.
Bilaga 1: Handlingsplan för värdegrundsarbete Datum: Verksamhet: Här läggs aktuell värdegrund in. Steg 1: Bakvänd brainstorming För att bättre leva upp till värdegrunden, vad behöver vi sluta göra eller
Läs merBarn som närstående/anhöriga
(5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning
Läs merÖvergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Läs merHabiliteringen i Dalarna
Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN
Läs merPatientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s
Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset
Läs merHabiliteringen i Dalarna. Lättläst information
Habiliteringen i Dalarna Lättläst information Det här är Habiliteringen Så här kontaktar du Habiliteringen Habiliteringen i Landstinget Dalarna erbjuder stöd, utbildning, råd och behandling. Vi arbetar
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merEGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD
EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merVerksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Projektplan för Digital bild och video Projektledare Ellinor Eklund 2011-03-23 -y",västra GÖTALANDSREGIONEN y HABILITERING & HÄLSA
Läs merKvalitetsarbeten Stockholm 2016
2017-08-23 Kvalitetsarbeten Stockholm 2016 Rita Fernholm Distriktsläkare, medicinsk rådgivare Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Stockholm, doktorand Karolinska Institutet rita.fernholm@sll.se 2017-08-23
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merAvtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras
Läs merPSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merBläddra vidare för fler referenser >>>
Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet
Läs mer1 (5) ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET
1 (5) Regionkontoret Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling Vårdvalsenheten ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET Lagstadgat krav: Läkarbesök inom 7 dagar, Enligt nationell
Läs merPlats. Landstingshuset, konferensrum Sirius. Närvarande
Hälso- och Sjukvårdsstaben Hälsovalskansliet Berit Bryske MINNESANTECKNING HÄLSOVALSRÅD 2013-09-23 LK/120259 Plats Landstingshuset, konferensrum Sirius Närvarande Ann-Sofie Dahlberg, Bergslagens arbetsmiljö
Läs merHabiliteringsprogram för att understödja övergången från ungdom till vuxen
VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen 2011-08-29 Habiliteringsprogram för att understödja övergången från ungdom till vuxen Område Ålder Insats Hur Ansvarig Hälsa/ Välbefinnande
Läs mer