EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/2071(COS) 25 oktober 2002 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om hälso- och sjukvårdens och äldreomsorgens framtid: att garantera tillgänglighet, kvalitet och finansiell hållbarhet (KOM(2001) 723 C5-0163/ /2071(COS)) Utskottet för sysselsättning och socialfrågor Föredragande: Mario Mantovani PR\ doc PE

2 PE /13 PR\ doc

3 INNEHÅLL Sida PROTOKOLLSIDA... 4 FÖRSLAG TILL RESOLUTION... 5 MOTIVERING YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR EKONOMI OCH VALUTAFRÅGOR... YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR MILJÖ, FOLKHÄLSA OCH KONSUMENTFRÅGOR... PR\ doc 3/13 PE

4 PROTOKOLLSIDA Med en skrivelse av den 5 december 2001 förelade kommissionen parlamentet ett meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om hälso- och sjukvårdens och äldreomsorgens framtid: att garantera tillgänglighet, kvalitet och finansiell hållbarhet (KOM(2001) /2071(COS)). Vid plenarsammanträdet den 11 april 2002 tillkännagav talmannen att detta meddelande hänvisats till utskottet för sysselsättning och socialfrågor, som utsetts till ansvarigt utskott, och till budgetutskottet, utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor, som utsetts till rådgivande utskott (C5-0163/2002). Vid utskottssammanträdet den 24 januari 2002 hade utskottet för sysselsättning och socialfrågor utsett Mario Mantovani till föredragande. Vid utskottssammanträdet/utskottssammanträdena den... behandlade utskottet kommissionens meddelande och förslaget till betänkande. Vid detta/det sistnämnda sammanträde(t) godkände utskottet (enhälligt) förslaget till lagstiftningsresolution med... röster för,... röster mot och... nedlagda röster. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen... (ordförande/ordförande för sammanträdet),... (vice ordförande),... (vice ordförande), Mario Mantovani (föredragande),...,... (suppleant för...),... (suppleant för... i enlighet med artikel i arbetsordningen),... och.... Yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor återges i detta betänkande. Budgetutskottet beslutade den 17 april 2002 att inte avge något yttrande. Betänkandet ingavs den.... Fristen för ändringsförslag till detta betänkande kommer att anges i förslaget till föredragningslista för den sammanträdesperiod vid vilken det skall behandlas. PE /13 PR\ doc

5 FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om hälso- och sjukvårdens och äldreomsorgens framtid: att garantera tillgänglighet, kvalitet och finansiell hållbarhet (KOM(2001) 723 C5-0163/ /2071(COS)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(2001) 723 C5-0163/ ), med beaktande av artikel 13 i EG-fördraget, ändrat genom Amsterdamfördraget, med beaktande av Europeiska unionens stadga över de grundläggande rättigheterna 2 och framför allt artiklarna 21, 25, 34 och 38, med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet Europas reaktion på åldrandet i världen Att främja ekonomiska och sociala framsteg i en värld med en allt äldre befolkning - Europeiska kommissionens bidrag till den andra Världskonferensen om åldrandefrågor (KOM(2002) ), med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 15 december om kommissionens meddelande Mot ett Europa för alla åldrar Att främja välfärd och solidaritet mellan generationerna (KOM(1999) ), med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 25 januari om ny socialpolitisk dagordning (KOM(2000) ), med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG om bekämpningen av diskriminering på arbetsplatsen 8 och den handlingsplan som beslutades genom rådets beslut 2000/275/EEG 9, med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 10 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen och rådets förordning (EEG) nr 574/72 11 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EEG) nr 1408/71, som för närvarande omarbetas, 1 EGT C... 2 EGT C 364, , s Ännu ej offentliggjord i EGT, Bulletin 2002/3, punkt EGT C 232, , s Ej offentliggjord i EGT. 6 EGT C 197, , s Ej offentliggjord i EGT. 8 EGT L 303, , s EGT L 303, , s EGT L 149, , s EGT L 74, , s. 1. PR\ doc 5/13 PE

6 med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 10 mars och kommissionens meddelanden om utvecklingen av folkhälsopolitiken i Europeiska gemenskapen (KOM(1998) ) och om en hälsovårdsstrategi för Europeiska gemenskapen (KOM(2000) ), åtföljd av en handlingsplan 4, med beaktande av kommissionens meddelande En samordnad strategi för att modernisera social trygghet (KOM(1999) ), med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska gemenskapens femte ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration ( ) (beslut nr 1999/64/Euratom 6 ), med beaktande av det ändrade förslaget till rådets beslut om ett särskilt program för forskning, teknisk utveckling och demonstration: integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet ( ) (KOM(2001) ), med beaktande av slutsatserna från FN:s båda världskonferenser om åldrandefrågor och framför allt den nya handlingsplan som antogs av den andra världskonferensen om åldrandefrågor 8, med beaktande av artikel 47.1 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och socialfrågor och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor (A5-.../2002) och av följande skäl. A. Den demografiska utvecklingen mot en åldrande befolkning är ett globalt fenomen, vars betydande och komplexa konsekvenser inte kan hanteras effektivt enbart på nationell nivå. B. I Europeiska unionens stadga över de grundläggande rättigheterna erkänns rätten för äldre att leva ett värdigt och oberoende liv och att delta i det sociala och kulturella livet. C. Europeiska unionen har vid flera tillfällen hävdat nödvändigheten av att utarbeta en sammanhängande europeisk strategi som omfattar de ekonomiska, sysselsättningsmässiga och sociala konsekvenserna av befolkningens åldrande, som tar till vara alla människors möjligheter oberoende av ålder och som förstärker solidariteten mellan generationerna. D. Vid Europeiska rådets möte i Barcelona i mars 2002 underströks behovet av att under 2002 och 2003 inleda och utveckla samarbetet mellan medlemsstaterna på området 1 EGT C 175, , s Ej offentliggjord i EGT. 3 Ej offentliggjord i EGT. 4 EGT C 337 E, , s Ej offentliggjord i EGT. 6 EGT L 26, , s EGT C 240 E, , s Rapport från den andra världskonferensen om åldrandefrågor den 8-12 april 2002, organiserad av Förenta nationerna och den spanska regeringen, som innehåller de resolutioner och den handlingsplan som antogs av församlingen, A/CONF 197/9. PE /13 PR\ doc

7 socialt skydd genom att utbyta god praxis och information, och bland de prioriterade mål som bestämdes ingick att garantera hälso- och sjukvård på en hög och hållbar nivå. E. I artikel 152 i unionsfördraget anges att ett av gemenskapens mål är att främja ett gott skydd för människors hälsa. F. I kommissionens meddelande om framtidens hälso- och sjukvård understryks att Europeiska unionens system för hälso- och sjukvård måste bemöta utmaningen att samtidigt uppnå de tre målen tillgång till vård, finansiell hållbarhet och hög kvalitet på vårdutbudet och att uppnåendet av de målen, även om detta i huvudsak faller inom medlemsstaternas behörighetsområde, bör ingå i ett mer omfattande europeiskt samarbete för att man skall kunna uppnå effektiva resultat och ta hänsyn till de specifika mål som angavs i FN:s handlingsplan (till exempel att reducera de kumulativa effekterna av olika riskfaktorer, utveckling av preventiva program, allmän och lika tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster, kontinuerlig förbättring av hälso- och sjukvårdstjänsterna och främjande av social integrering av personer med funktionshinder). 1. Europaparlamentet anser att man bör förstärka samarbetet inom gemenskapen i syfte att utarbeta program för att ta itu med problemet med befolkningens åldrande, framför allt när det gäller att utveckla och förbättra äldreomsorgen. 2. Europaparlamentet understryker behovet av att ge en riktig bild av de äldre, inte bara som en kostnad när det gäller hälso- och sjukvården, utan också som en resurs och en möjlighet. 3. Europaparlamentet påminner om att de äldres välbefinnande och hälsa kräver en helhetslösning, inte bara inom hälso- och sjukvård, utan även på det sociala och ekonomiska området. 4. Europaparlamentet anser att bland annat följande krävs för att uppnå hållbarhet, tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården: a) en korrekt och objektiv information till medborgarna om de vårdmöjligheter som står till buds, b) skapandet av en reell inre marknad för tjänster och produkter inom hälso- och sjukvård, som garanterar medborgarnas fria rörlighet och tillgång till tjänsterna i samtliga unionens medlemsstater, c) garantier för en större valfrihet för patienterna och ett reellt deltagande från olika sociala aktörer. 5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till följande: a) Det är nödvändigt att förstärka samarbetet inom gemenskapen när det gäller att förbättra hälso- och sjukvården för att hantera en åldrande befolkning, bland annat genom handlingsplanen för den offentliga hälso- och sjukvården, som är under utarbetande, och genom följande åtgärder: PR\ doc 7/13 PE

8 - utbyte av information om befolkningarnas hälsotillstånd och olika riskfaktorer, - utbyte av god praxis, - utarbetande av indikatorer och behovsanalys, - utarbetande av gemensamma standarder, kvalitativa och kvantitativa, för övervakning av hälso- och sjukvårdstjänsterna, - utarbetande av utvecklingsstrategier för hälso- och sjukvårdstjänsterna och systematisk analys av behoven inom planering, genomförande och utvärdering av hälso- och sjukvårdsprogram på nationell och lokal nivå. b) Det är nödvändigt att organisera utbildnings- och informationskampanjer för aktörerna samt preventiva och hälsofrämjande kampanjer på nationell nivå och gemenskapsnivå. c) Tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster för de äldre skall garanteras, inte bara vad gäller långtidsvård och sjukhusvård eller i strikt mening medicinska tjänster, utan även när det gäller preventiv vård, sjukgymnastik, rehabilitering och övriga tjänster som syftar till att garantera de äldres oberoende under så lång tid som möjligt och att förebygga och fördröja uppkomsten av sjukdomar, samt att förbättra livskvaliteten för funktionshindrade personer. d) Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt studier av multipla riskfaktorer och framför allt de riskfaktorer som är knutna till sociala och ekonomiska faktorer som den fysiska eller geografiska miljön, framför allt föroreningar, utbildningsnivå, yrke, inkomst, social ställning, kultur, kön, kost etc. e) Även om det står klart att tillhandahållandet av hälso- och sjukvårdstjänster inte kan delegeras till familjer, icke-statliga organisationer eller lokalsamhället, är det nödvändigt att hitta sätt att uppmuntra, underlätta och stödja den vård som ges av dessa, genom: - utbildning och information till personer som ger vård, - skapande av särskilda tjänster för de äldre på lokal nivå eller gemenskapsnivå, - deltagande av icke-statliga organisationer och deras användare i planering och förbättring av hälso- och sjukvårdstjänster, - utveckling av kulturella och sociala aktiviteter som förhindrar en isolering av de äldre, - psykologiskt, ekonomiskt, juridiskt och socialt stöd till de familjer som vårdar en åldring. f) Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt vidareutbildning inom geriatrik och gerontologi för personer som är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården och inom de sociala tjänsterna, inte bara för läkare utan även för sjuksköterskor och övrig personal som är verksam inom vården. g) Det är nödvändigt att analysera möjliga lösningar när det gäller problemet med mentala sjukdomar hos de äldre, framför allt när det gäller att förebygga, upptäcka och ge tidig vård, utarbeta diagnosprotokoll, behandla med läkemedel och psykoterapi samt utarbeta program för självhjälp och hjälp i hemmet för personer som lider av Alzheimers sjukdom och andra former av senildemens. PE /13 PR\ doc

9 h) Det är nödvändigt att vidta åtgärder för att fördröja uppkomsten av funktionshinder hos de äldre och att garantera äldre funktionshindrade lösningar som underlättar för dem att behålla sin självständighet (boende, transporter etc.). i) Gemenskapens forskning inom områdena välbefinnande och bevarande av hälsa och självständighet för de äldre bör utvecklas och stödjas. j) Det är nödvändigt att samordna ett rikt utbud av tjänster i en sammanhängande helhet som omfattar förebyggande och hälsofrämjande insatser, primära hälso- och sjukvårdstjänster, intensivvård, rehabilitering, långvård och palliativa vårdformer. k) Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt äldre som vanvårdas och överges, såväl genom upplysningskampanjer som riktas till allmänheten och till de anställda inom hälsooch sjukvården och inom de sociala tjänsterna, som genom skapandet av tjänster som är särskilt avsedda för dem som utsätts för vanvård och program för omskolning av de skyldiga. 6. Europaparlamentet gläder sig åt att Europeiska kommissionen har lagt fram en handlingsplan för hälso- och sjukvården som syftar till en större grad av samordning mellan medlemsstaterna när det gäller hälso- och sjukvårdstjänster och äldreomsorg och uppmanar rådet och parlamentet att snabbt anta handlingsplanen och att granska behovet av ytterligare samordnande insatser. 7. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament. PR\ doc 9/13 PE

10 MOTIVERING 1. Inledning Den globala demografiska utvecklingen pekar på en gradvis åldrande befolkning. Enligt Europeiska unionens beräkningar stiger andelen av den europeiska befolkningen som är äldre än 65 år från 16,1 procent år 2000 till 22 procent år 2025 och 27,5 procent år Andelen äldre än 80 år, som var 3,6 procent av befolkningen år 2000 kommer att öka till 6 procent år 2025 och till 10 procent år Detta fenomen ger alltför ofta upphov till två olika reaktioner, som är lika spekulativa som omotiverade: å ena sidan katastrofscenarier och å den andra försök att undvika problemet. Samtidigt som befolkningens åldrande är ett oundvikligt faktum som politiska beslutsfattare måste ta itu med, så är närvaron av så många gamla i våra samhällen tveklöst ett kulturarv av olika möjligheter. Det meddelande från kommissionen som är ämnet för detta betänkande gäller speciellt framtiden för hälso- och sjukvårdstjänsterna och äldreomsorgen. Varje politik för hälso- och sjukvård måste emellertid ses mot bakgrund av den strategi som tillämpas internationellt eller inom gemenskapen för att förbättra de äldres livskvalitet. En förutsättning måste klargöras: personer som är äldre än 65 utgör inte en homogen grupp, med identiska behov. Förutom den horisontella uppdelningen mellan dem som är mellan 65 och 80 och dem som är över 80, finns det en tydlig vertikal uppdelning mellan personer som är vid god hälsa, som klarar sig själva och som är aktiva, och personer som är sjuka eller som inte klarar sig själva. Detta är i själva verket de två viktigaste variablerna och de som kraftigast påverkar hälso- och sjukvårdstjänster och omsorg, även om det inte fattas andra viktiga faktorer (stad eller landsbygd, utbildningsnivå etc.). Å andra sidan är gränserna mellan de båda grupperna (de som klarar sig själva och de som inte gör det) ofta flytande och beroende av samhällets förmåga att garantera ett självständigt liv så länge som möjligt. 2. Strategin internationellt och inom gemenskapen Europeiska unionen stöder FN:s initiativ i åldrandefrågor (de två världskonferenserna, det internationella äldreåret och handlingsplanen) och framför allt den nya handlingsplan som antogs vid den andra världskonferensen och som identifierade tre huvudlinjer: - en fullständig integrering av de äldre i den sociala utvecklingen och lika möjligheter att ta del av vinsterna från den ekonomiska och sociala tillväxten (aktiv ålderdom, självbestämmande, solidaritet mellan generationer, kamp mot social utstötthet etc.), - hälsa och välbefinnande för personer mellan 65 och 80 och för personer över 80, - skapandet av en livsmiljö som passar de äldre (miljö, boende, transporter). I kommissionens meddelande Europas reaktion på åldrandet i världen som utarbetades i samband med den andra världskonferensen om åldrandefrågor, bekräftades behovet av att utarbeta en heltäckande europeisk strategi som omfattar åldrandets ekonomiska, sysselsättningsmässiga och sociala konsekvenser. PE /13 PR\ doc

11 Denna strategi avser att ta till vara resurserna hos personer i alla åldrar på grundval av politiska program och praxis som syftar till en aktiv ålderdom och att engagera alla berörda parter när det gäller att utarbeta politiska program inom socialt skydd, aktivt deltagande och sysselsättning 1. Mot den bakgrunden har kommissionen pekat ut ett par viktiga utmaningar: åldrandets ekonomiska konsekvenser när det gäller att bibehålla tillväxten och garantera sunda offentliga finanser; en effektiv anpassning av en arbetande befolkning som blir allt äldre och som minskar i antal; garantier för adekvata, hållbara och flexibla pensioner; reform av hälso- och sjukvården. Detta är den punkt diskussionen som hittills har genomförts på gemenskapsnivå i denna fråga har nått. Ett första steg på denna väg togs med kommissionens meddelande Mot ett Europa för alla åldrar från 1999, som inledde diskussionen på europeisk nivå om åldrandefrågan. I det meddelandet underströks att samtliga medlemsstater skulle ha intresse av ett närmare europeiskt samarbete i denna fråga. Det kan räcka att påminna om att en person av 14 kommer att vara över 80 i Italien år 2025 och att denna demografiska trend påverkar arbetsmarknaden, pensionssystemen, hälso- och sjukvården, ekonomiska och kommersiella processer och skattepolitiken, att det med andra ord rör sig om ett helt politiskt fält som kommer att få återverkningar på global nivå, trots reformansträngningarna i de olika medlemsstaterna. Ett andra viktigt steg togs genom införandet av kampen mot diskriminering på grund av ålder i EG-fördraget och med antagandet av stadgan för de grundläggande rättigheterna, som, förutom att understryka kampen mot diskriminering, erkänner och respekterar rätten för äldre att leva ett värdigt och oberoende liv och att delta i det sociala och kulturella livet. I rådet i Nice i december 2000 antogs en agenda för den sociala politiken för åren , vari man underströk nödvändigheten av att ta itu med de mer omfattande sociala och arbetsmässiga konsekvenserna av åldrandet via politiska program som ömsesidigt förstärker varandra inom området sysselsättning, socialt skydd och ekonomi. Mot bakgrund av behovet att finna en lösning på problemet med den åldrande befolkningen som samtidigt garanterar ekonomisk tillväxt och finansiell hållbarhet, antog rådet i Stockholm i mars 2001 en strategi som vilade på tre grundpelare och som sedermera inkorporerades i de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken: ökad sysselsättning, minskade underskottet i de offentliga finanserna för att kompensera de stigande kostnaderna för pensioner och hälso- och sjukvård samt en reform av pensionssystemen. På grundval av denna strategi antog rådet i november 2000 ett direktiv och en handlingsplan för att bekämpa diskriminering på arbetsplatser som bland annat syftade till att lyfta fram den negativa behandlingen av de äldre anställda. I Europeiska rådet i Göteborg i juni 2001 fattades beslut om en öppen samordningsmetod för pensionspolitiken och tre stora gemensamma principer: nödvändigheten av att garantera adekvata pensioner åt alla, att bibehålla systemets finansiella hållbarhet och att anpassa 1 Ett särskilt omnämnande förtjänar Madriddeklarationen från i mars 2002 om funktionshindrade personer och deras integrering, som gäller även de äldre: den deklarationen, som antogs av den europeiska kongressen för funktionshindrade personer, är ett resultat av en överenskommelse mellan Europeiskt forum för funktionshindrade, det spanska ordförandeskapet och Europeiska kommissionen, och den ger en konceptuell ram för åtgärderna på detta område. PR\ doc 11/13 PE

12 systemen till de förändrade sociala behoven och framför allt till kravet på större flexibilitet när det gäller pensionsåldern. 3. Den europeiska strategin på hälso- och sjukvårdsområdet Det europeiska samarbetet när det gäller den offentliga hälso- och sjukvården är av ganska färskt datum. Artikel 152 i fördraget, som garanterar en hög grad av skydd för människors hälsa, har fått sin första tillämpning i kommissionens meddelande om utvecklingen av den offentliga hälso- och sjukvården inom EU från 1998 och i meddelandet om utvecklingen av folkhälsopolitiken i Europeiska gemenskapen, åtföljt av förslaget till en handlingsplan, som för närvarande är under behandling. Samtidigt har ett av huvudmålen för det europeiska samarbetet när det gäller det sociala skyddet varit att garantera en hög och hållbar nivå när det gäller hälsoskyddet. Framför allt understryks i dokumenten från kommissionen den ökande förekomsten av sjukdomar som är knutna till hög ålder, framför allt mentala sjukdomar (cirka en fjärdedel av alla personer över 85 lider av någon form av senildemens) och motsvarande ökande efterfrågan på långtids- och specialistvård. På grundval av dessa resonemang fokuserade handlingsplanen på en förbättring av information och kunskaper när det gällde den offentliga hälso- och sjukvården, förstärkning och underhåll av effektiva system, ökning av kapaciteten för att reagera snabbt och samordnat på hoten, preventiva och hälsofrämjande åtgärder, nödvändigheten av synergier mellan olika åtgärder inom hälso- och sjukvården och, när det gäller en inre marknad för läkemedelsprodukter, skydd av konsumenter och miljön samt forskning. Det femte ramprogrammet för forskning föreskrev i linje med detta en särskild åtgärd avseende Befolkningens åldrande och funktionsnedsättningar och en serie andra särskilda åtgärder som rörde hälsa och åldrande. Det sjätte ramprogrammet för forskning har bekräftat dessa prioriteringar. Framför allt har parlamentet krävt forskning kring cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, degenerativa nervsjukdomar (Alzheimer, Parkinson, etc.), diabetes och alla övriga sjukdomar som gäller åldrandet eller som leder till social isolering. Det europeiska statistiksystemet har i sin tur startat viktiga projekt på hälso- och sjukvårdsområdet, framför allt vad gäller hälsotillstånd, hälso- och sjukvårdstjänster och riskfaktorer. Det kan slutligen vara lämpligt att påminna om att lagstiftningen när det gäller läkemedel, skydd av miljön, social säkerhet och skattesystemens utformning har stor betydelse för medborgarnas hälsa. Därför borde en europeisk strategi för hälso- och sjukvårdspolitiken ta hänsyn till de faktorer som påverkar hälsan inom regelsystemet för den inre marknaden för varor och tjänster, reglerna när det gäller yrkeskvalifikationer och tekniska standarder, gränsöverskridande samarbete etc. och sikta på att bortskaffa hindren för den fria etableringsrätten för juridiska personer och den fria rörligheten för medborgarna inom unionens territorium. 4. Kommissionens meddelande Meddelandet om hälso- och sjukvårdens och äldreomsorgens framtid antogs av rådet i Barcelona i mars 2002, där man underströk behovet av att inleda och utveckla samarbetet PE /13 PR\ doc

13 mellan medlemsstaterna inom dessa sektorer under åren 2002 och 2003 genom att utbyta god praxis och informationer och diskutera de gemensamma utmaningarna på europeisk nivå. I sitt meddelande påminner kommissionen om att vårdsystemen i unionen och kandidatländerna står inför en utmaning: att samtidigt uppnå de tre målen tillgång till vård för alla, en hög kvalitet på vårdutbudet och finansiell hållbarhet. Dokumentet drar slutsatsen att Ett grundläggande krav för att dessa mål skall nås är ett samarbete mellan alla aktörer i vården, som offentliga myndigheter, vårdpersonal, organ för de sociala trygghetssystemen, organ för kompletterande försäkringar samt vårdtagare och deras representanter. Det är lätt att instämma i kommissionens slutsatser, liksom med de mål som anges. Men den strategi som skall tillämpas för att uppnå dem verkar inte tillräckligt väl genomtänkt. Detta gäller de konkreta instrumenten som skall utnyttjas och den roll som unionen skall spela. Dessutom bör målen tillgång till vård för alla, en hög kvalitet på vårdutbudet och finansiell hållbarhet betraktas inom ramen för det övergripande målet att främja ett samhälle för alla åldrar, där ett långt liv förenas med hälsa i betydelsen allmänt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande enligt WHO:s definition. Å andra sidan måste man ta hänsyn till att arbetet med att förbättra systemen för hälso- och sjukvård och deras förmåga att bemöta utmaningarna från en åldrande befolkning, även om detta i huvudsak förblir medlemsstaternas ansvar, enbart kan uppnå viktiga resultat inom ramen för ett mer omfattande europeiskt samarbete som tar hänsyn till de specifika mål som anges i FN:s handlingsplan: - att reducera de kumulativa effekterna av olika riskfaktorer (social utstötning, beroende etc.) för de äldres hälsa och utveckla preventiva program, - att garantera en allmän och rättvis tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster, - att utveckla de primära systemen för hjälp åt de äldre och främja social integrering, - att förbättra hälso- och sjukvårdstjänsterna för att uppfylla de äldres behov (utarbetande av kvalitetsstandarder för hälso- och sjukvårdstjänster och rehabilitering, samordning mellan olika tjänsteenheter, skapandet av geriatriska specialistcentra), - att garantera att de berörda parterna kan delta i utformningen av tjänsterna, - att fortbilda hälso- och sjukvårdspersonalen, - att utveckla systemen för förebyggande, behandling och hantering av mentala sjukdomar hos äldre personer, - att bibehålla maximal funktionell kapacitet längs hela livsvägen och främja integration av äldre personer som drabbats av funktionshinder. Det är med andra ord i denna riktning som förslagen i denna resolution vill gå, framför allt genom att framhålla behovet av mer samarbete inom gemenskapen när det gäller utbytet av information och god praxis, forskning, utarbetandet av indikatorer för hälsa och kvalitativa och kvantitativa standarder för tjänsterna, men även genom att rikta uppmärksamheten på vissa utvecklingslinjer när det gäller hälso- och sjukvårdstjänster samt sociala tjänster för de äldre, bland annat vård av senildementa, bevarande av självständighet och oberoende, social integration, tillgång till rehabiliterande och preventiva tjänster, hjälp och stöd till familjer som vårdar de äldre samt kamp mot vanvård och övergivande. PR\ doc 13/13 PE