Innehåll 2 (26) Fotografering: Sami Perttilä sida 3 Anita Härkönen sida 9. Handläggningshistoria:

Transkript

1

2 2 (26) Innehåll 1 Ett nytt JHL Verksamhetsplanen är ett verktyg för att uppnå förbundets målsättningar Verksamhetsplanen bygger på förbundsstrategin Vi svarar på utmaningarna modigt, rättvist och med medlemmen i centrum Strategiska fokusområden för JHL:s verksamhet Vardagligt arbete stöder strategin Tillbaka till rötterna organisering i fokus Särskilda åtgärder under 2018 för att uppnå de strategiska målsättningarna Fotografering: Sami Perttilä sida 3 Anita Härkönen sida 9 Handläggningshistoria: Ledningsgruppen Samarbetskommittén Styrelsen Representantskapet Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL Sörnäs strandväg 23, Helsingfors, Julkisten ja hyvinvointialojen liitto JHL PB 101, Helsingfors Tfn , Telefax

3 Verksamhetsplan (26) 1 Ett nytt JHL JHL har inlett en ny representantskapsperiod, med en ny strategi. Den föregående periodens utmaningar har dock inte förändrats. JHL:s verksamhet för 2018 har planerats utgående från att vård- och landskapsreformens tidtabell har flyttats framåt, till år JHL:s framtid ser annorlunda ut på grund av regeringen Sipiläs landskaps- och vårdreform. Förändringarna i den offentliga servicestrukturen och serviceproduktionen som följer av reformen utmanar oss att i vår verksamhetsplan ta itu med att bygga framtiden. Nu behövs starka åtgärder och handlingar för att vi också i fortsättningen ska vara en stark intressebevakare för våra medlemmar på såväl den offentliga som den privata sektorns arbetsplatser. Trots att många frågor som berör reformen fortfarande är öppna, vet vi redan att Sipiläregeringen strävar efter att främja valfrihet och privatisera offentliga tjänster. Vi måste ta tag i förändringen nu. Vi närmar oss förändringen via JHL:s tre centrala värderingar; medlemmen är A och O, rättvisa och mod. De viktigaste verktygen för att förverkliga dessa värderingar är socialpolitisk intressebevakning och avtals- och förhandlingsverksamhet omfattande och övergripande intressebevakning. Vi måste ytterligare stärka samarbetet mellan dessa två sakhelheter. Året 2018 startar med förhandlingar på förbundsnivå i och med att JHL:s största avtal, kommunsektorns och statssektorns avtal, löper ut i slutet av januari. Året börjar med intensivt påverkansarbete och förhandlingar. Förhandlarna behöver ett starkt stöd från JHL-maskineriet. Vi önskar också att Finlands ekonomi och kommunekonomin fortsätter att blomstra. I den socialpolitiska intressebevakningen måste vår fokus vara på att ytterligare stärka vårt inflytande i vård- och landskapsreformen på alla dess nivåer, för att säkerställa att vi når våra mål i reformen. Vid sidan om den socialpolitiska intressebevakningen behövs kommunikation som har förmåga att förnya sig och som har slagkraft, framförhållning och initiativförmåga. Påverkanskommunikation stödjer en fungerande intressebevakning som helhet och JHL:s strategiska framgång. Senast i juni 2018 får vi veta om vård- och landskapsreformen blir verklighet, eftersom det är meningen att regeringen då beslutar om lagarna för att reformens tidtabell ska hålla. I arbetet under 2018 ingår också att förbereda oss för landskapsvalet och riksdagsvalet på våren JHL har som uppgift att i den politiska debatten som hänför sig till valet fästa

4 Verksamhetsplan (26) uppmärksamhet vid förbundsmedlemmarnas välmående och vid andra viktiga frågor och perspektiv som gäller välfärdstjänsternas funktion och finansiering. Rent strategisk måste vi se till att förbundets intressebevakningsstrukturer förnyas till att motsvara arbetsgivarens sätt att ordna sin intressebevakningsorganisation inom såväl de nya landskapen och social- och hälsovårdscentralerna som i primärkommunerna. Om vi inte gör det, förlorar vi vår ställning på intressebevakningsmarknaden. Därför är det allt viktigare att organisering blir den ledande ideologin i förbundets organisations- och intressebevakningsarbete. En kombination av intressebevakning och organisationsarbete som genomförs i samarbete med regionkontoren möjliggör framgångsrik intressebevakning på arbetsplatsen, nära medlemmarna. Medlemsavgiftsintäkterna sjunker. Utvecklingen har följt samma mönster redan i flera år, varför man till exempel i budgeten för 2018 utgår ifrån att antalet medlemmar som betalar full medlemsavgift kommer att sjunka med fyra procent. Organisering och medlemsrekrytering kommer att lyftas fram som fokusområden för verksamheten år När det gäller förbundets verksamhetssätt, är viktiga mål under året att dra nytta av erfarenheterna från organiseringsprojektet och de yrkesinriktade spetsprojekten i förbundets dagliga grundverksamhet och inkludera medlemsrekrytering och främjande av organisering i uppdragsbeskrivningen för hela personalen och varje fackligt aktiv medlem. I JHL:s arbete ska också synas skräddarsydd service, som utgår från medlemmarnas och aktivas behov. Under 2018 vaknar JHL som en nya verksamhetsinriktad organisation som präglas av den strategi som representantskapet godkänt. Jag önskar förbundets personal arbetsglädje och lycka till med reformerna, tillsammans klarar vi utmaningarna! Päivi Niemi-Laine

5 Verksamhetsplan (26) 2 Verksamhetsplanen är ett verktyg för att uppnå förbundets målsättningar Inom JHL har under de senaste åren ägnats stor uppmärksamhet åt verksamhetsplanering på alla plan. Sambandet mellan förbundets verksamhetsplan och strategi har stärkts och det finns en starkare planmässig korrelation mellan verksamheten och ekonomin. Verksamhetsplanens betydelse som ett styrande dokument och verktyg för att uppnå de mål och strategiska målsättningar som ställts i strategin har betonats. Strävan har varit att handleda och främja en mer systematisk, bestämd och målinriktad verksamhetsplanering också i föreningarna. 2.1 Verksamhetsplanen bygger på förbundsstrategin Representantskapet har på sitt konstituerande möte i juni 2017 godkänt en förnyad strategi för förbundet. Verksamhetsplaneringen för 2018 grundar sig i stor del på den nya strategin och de omvärldsanalyser som genomfördes i anslutning till dess beredning 1. Under den årliga planeringsprocessen bedöms vilka strategiska målsättningar och anknutna strategiska åtgärder som kommer att betonas i förbundets verksamhet under det kommande året. All verksamhet grundar sig på förbundsstrategins anteckningar om förbundets grunduppgift, värderingar och vision samt fem strategiska mål som härleds från dem. I grunduppgiften förklaras och sammanfattas hela förbundets rätt att existera Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena främjar tillsammans med sina medlemmar medlemskårens arbetsförhållanden, arbetsvillkor och utkomst samt ställning i arbetslivet och samhället. Förbundet och dess aktörer ska utföra denna grunduppgift med beaktande av JHL:s värderingar enligt strategin: Medlemmen är A och O, Rättvisa och Mod. I visionen, som är en del av strategin, har representantskapet definierat hur de vill att JHL ska se ut år 2022, när den nuvarande strategiperioden löper ut. Enligt JHL:s förnyade vision är Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena en samlande kraft och verkar som det starkaste fackförbundet på arbetsplatser och i samhället. Målsättningen är att JHL samlar anställda som jobbar med offentligfinansierad service i kommunerna, landskapen, servicecentren, staten, församlingarna samt företag och sammanslutningar. JHL strävar också efter att vara en samlande kraft för anställda som jobbar på skilda hierarkiska nivåer och med olika yrkesbeteckningar inom delar av samma serviceoch arbetsprocessen. På detta sätt säkerställer vi förbundets organisations- och förhandlingsstyrka i horisontell och vertikal riktning. En samlande kraft uppnås också genom att konstruera ett nytt verksamhetssätt som bygger på samarbete och nätverk, såväl inom förbundet som med samarbetspartner och intressenter och på både nationell och internationell nivå. 1 I anslutning till uppdateringen och förnyelsen av strategin har man i förbundet gjort en grundlig bedömning av bl.a. vilka förändringskrafter i verksamhetsmiljön som kommer att vara relevanta för JHL. I bedömningen kom man fram till mer än 40 faktorer, utav vilka cirka hälften ansågs ha en stor relevans för förbundets verksamhet, dvs. de är både strategiskt viktiga och sådana som JHL själv kan påverka. För de relevanta förändringskrafternas del analyserades självfallet även JHL:s styrkor och svagheter när det gäller att reagera på dem.

6 Verksamhetsplan (26) Det starkaste fackförbundet har högsta kompetensen, aktivaste rollen och största representationen på arbetsplatsen. Fackförbundet är en stark samhällelig aktör, när det deltar aktivt och initiativrikt i den samhälleliga debatten. Som en stark samhällelig aktör, är JHL också en brett erkänd expert och god samarbetspartner och en eftertraktad aktör i utvecklingen av välfärdssamhället. Fackförbundets styrka grundar sig på aktiva och initiativtagande medlemmar, sakkunniga aktiva med facklig utbildning och yrkeskunnig personal. Det starkaste fackförbundet har en plikt och förmågan att hjälpa de svagaste. GRUNDUPPGIFT: Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena främjar tillsammans med sina medlemmar medlemskårens arbetsförhållanden, arbetsvillkor och utkomst samt ställning i arbetslivet och samhället. VÄRDERINGAR: Medlemmen A och O Rättvisa Mod VISION: Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena är en samlande kraft och verkar som det starkaste fackförbundet på arbetsplatser och i samhället. De övergripande strategiska målen är: 1. Höjning av organiseringsgraden inom förbundets avtalsbranscher. 2. Förbättrande av medlemmarnas arbetsförhållanden och arbetsmarknadskompetens. 3. Förbättrande av medlemmarnas utkomst och arbetsvillkor. 4. Stärkande av förbundets lokala intressebevakning och fackliga styrka och inflytande. 5. Tätare samarbete mellan organisationer samt bildande av nya sammanslutningar inom intressebevakningsfältet. Figur 1: Grunduppgiften, värderingarna, visionen och de strategiska målen utgör en stabil grund för verksamhetsplaneringen. De övergripande strategiska målen slår fast vad förbundet absolut minst måste åstadkomma, för att på ett framgångsrikt sätt utföra sin grunduppgift och uppnå sin vision. De strategiska målen som representantskapet har definierat är krävande utmaningar för förbundets verksamhet på en bred skala. Detta ökar också den årliga verksamhetsplaneringens betydelse, eftersom de strategiska fokusområdena för respektive verksamhetsår samt

7 Verksamhetsplan (26) de därtill anknytande åtgärderna naturligtvis förväntas ge resultat och främja att tidtabellen för att uppnå de strategiska målsättningarna håller. 2.2 Vi svarar på utmaningarna modigt, rättvist och med medlemmen i centrum Såsom flera gånger under de senaste åren har JHL:s verksamhet också nu planerats i en situation där vi är medvetna om att stora ändringar kommer att ske både i den offentliga serviceproduktionens strukturer och i dess förvaltning, men där flera detaljer och faktorer som påverkar personalens ställning fortfarande saknar närmare definitioner. De största förändringarna och bredaste verkningarna följer av landskapsreformen och vårdreformen som båda kommer att påverka ett stort antal JHL-medlemmar på kommunala, statliga och även privata arbetsplatser. Det kommer att uppstå en ny och betydande arbetsgivarorganisation och garanterat också nya avtalshelheter. I den nära framtiden kommer man att bygga upp nya samarbetssystem i arbetsgivarorganisationerna och harmonisera lönesystemen och lönenivåerna. Förbundets föreningsstruktur måste förnyas till att motsvara arbetsgivarens sätt att ordna sin intressebevakningsorganisation inom såväl de nya landskapen och social- och hälsovårdsområdena som i primärkommunerna. Det dröjer dock innan den snabba positiva utvecklingen i Finlands ekonomi avspeglas i den offentliga sektorns finanser. För att den positiva utvecklingen ska sprida sig till den offentliga sektorns ekonomi krävs dessutom att regeringen inte i skattepolitiken bryter ned den offentliga sektorns finansieringsbas och möjligheterna att dra nytta av den ekonomiska tillväxten. Faktum är att ekonomin inte är den enda orsaken till offentliga sektorns förnedringstillstånd, utan detta är också en följd av ideologisk nedmontering av den offentliga sektorn. Således kan vi också i fortsättningen vara beredda att kämpa mot sparåtgärder, men också mot bolagisering, outsourcing och avtalsshopping. Det alltjämt minskande medlemsantalet är en stor utmaning för JHL:s verksamhet. Reduceringarna och utkontrakteringarna inom de offentliga tjänsterna har minskat antalet potentiella medlemmar samtidigt som den allmänna organiseringsgraden sjunker. Organisering och effektiviserad medlemsrekrytering kommer därför att klart lyftas fram som fokusområden för verksamheten år När det gäller förbundets verksamhetssätt, är viktiga mål under året att dra nytta av erfarenheterna från organiseringsprojektet och de yrkesinriktade spetsprojekten i förbundets dagliga grundverksamhet och inkludera medlemsrekrytering och främjande av organisering i uppdragsbeskrivningen för hela personalen och varje fackligt aktiv medlem. Organiseringsarbete har också fått en särskild temaroll i verksamhetsplanen för I kapitel 4 ges en närmare förklaring om organiseringsarbetets filosofi och praxis. Fackföreningsrörelsens verksamhet har redan i flera år utmanat försöken att försvaga fackföreningarnas ställning på arbetsplatserna och som sociala aktörer. Fackföreningsrörelsen har stämplats som en broms för utvecklingen av arbetsmarknaden, en aktör med alltför stor makt i det politiska beslutsfattandet. Näringslivet och arbetsgivarorganisationerna har däremot fått en stark förespråkare av den sittande regeringen. Detta har för sin del minskat till exempel arbetsgivarorganisationernas vilja att sköta ärenden genom förhandlingar i stället kräver och förväntar de att regeringen kommer med lagstiftning som försvagar arbetstagarnas ställning.

8 Verksamhetsplan (26) Det är sant att fackföreningsrörelsen har strävat efter att bromsa regeringens och arbetsgivarorganisationernas försök att utveckla arbetsmarknaden. Orsaken är att detta utvecklingsarbete inte har något med utveckling att göra, utan endast ett försök att gå tillbaka i tiden. Arbetsmarknaden har utvecklats bl.a. i form av förlängda arbetstider, försvagad anställningstrygghet, nedskärda löner och tillägg samt förödmjukning av arbetslösa. Väldigt lite av utvecklingen har riktats mot att till exempel upprätthålla arbetsmarknadskompetensen, öka jämlikheten eller reglering av nollavtalen. Bromsen har behövts och behövs också i fortsättningen. Fackföreningsrörelsen måste dock också sträva efter att ta sin förtjänta roll som en utvecklingsmotor för arbetsmarknaden, vilket förutsätter att vi tar klart mer initiativ i politiska frågor som gäller såväl arbetsmarknaden som samhället i allmänhet. Samhällspolitiskt påverkansarbete är speciellt viktigt för JHL med tanke på att vi är en intressebevakningsorganisation som representerar en stor del av offentligt anställda. Politiska beslut på lokal eller nationell nivå brukar nämligen har en direkt inverkan på offentliga sektorns arbetstagare. Enligt våra värderingar är JHL ett medlemsinriktat, rättvist och modigt förbund och följaktligen också en rakryggad byggare av ett välmående och rättvist samhälle. 2.3 Strategiska fokusområden för JHL:s verksamhet 2018 Med beaktande av den nya förbundsstrategin, utmaningarna i förbundets verksamhetsmiljö och de ekonomiska utgångspunkterna har följande strategiska fokusområden definierats som vägledande för verksamheten under 2018: 1) Organisering och effektiviserad medlemsrekrytering etableras som en del av verksamheten i hela förbundsorganisationen. Detta fokusområde grundar sig i stor utsträckning på det strategiska målet att höja organisationsgraden inom JHL:s organisationsområde. År 2018 kommer vi att satsa mycket stort på organisering, vilket innebär både finansiellt stöd och personalresurser. 2) Stärkande av intressebevakningskapaciteten på lokal nivå. Det strategiska målet är att stärka förbundets lokala intressebevakning och fackliga styrka och inflytande. Den lokala och regionala intressebevakningen och organiseringsverksamheten ska stärkas bland annat genom att etablera modellen för närservice i regionkontorens verksamhet och genom att hjälpa medlemmarna att tillägna sig den yrkesinriktade utbildningens och examensstrukturens förändringar på arbetsplatserna. 3) Utveckling av förbundets strukturer och service- och verksamhetsmodeller till att motsvara förändringarna i verksamhetsmiljön, produktionssätten och i sätten att utföra och låta utföra arbete. Detta fokusområde har ett starkt samband med de strategiska målen 3 och 4, med vilka vi ämnar förbättra medlemmarnas utkomst och arbetsvillkor samt stärka förbundets lokala intressebevakning och fackliga styrka och inflytande. Målet är att förbereda både förbundets organisation och datasystem samt verksamhets- och

9 Verksamhetsplan (26) servicekultur för den föränderliga verksamhetsmiljön så att förbundet på bästa möjliga sätt kan betjäna sina medlemmar och bevaka deras intressen. 4) Stärkande av förbundets arbetsmarknads- och samhällspolitiska inflytande. Fokusområdet hänför sig på ett eller annat vis till samtliga strategiska mål och grundar sig också på förbundets nya vision. Under 2018 riktar vi blicken redan mot förhandlingarna om regeringsprogrammet på våren 2019 och lägger större fokus på vår synlighet och vårt inflytande när det gäller intressebevakning på EU-nivå. 3 Vardagligt arbete stöder strategin Såsom i verksamhetsplaner i allmänhet lyfts också i JHL:s verksamhetsplan fram i synnerhet sådana arbetsuppgifter och projekt som avviker från de dagliga rutinerna och sådana åtgärder som vi vill ägna särskild uppmärksamhet åt under det aktuella verksamhetsåret. Huvuddelen av förbundets resurser går dock åt till att förbundets olika aktörer sköter sina vardagliga uppgifter såväl på arbetsplatserna som i föreningarna, i regionkontoren och på förbundskontoret. Det vardagliga arbetet är absolut i nyckelroll för att vi ska lyckas genomföra förbundets strategi. Om det vardagliga arbetet inte ger ett starkt stöd till de strategiska målsättningarna, är det sannolikt att få bara magra resultat från olika projekt. JHL:s framgång grundar sig på föreningarnas och aktivas enorma arbetsinsatser för att främja medlemmarnas intressen och välbefinnande. Föreningarnas klart viktigaste funktion är att sörja för intressebevakning, medlemsrekrytering och organisering, men annars betraktas även informering, synlighet och påverkan på arbetsplatserna, utbildning, rekreation och samhällspåverkan som väsentlig verksamhet.

10 Verksamhetsplan (26) Aktiva medlemmar lägger ner mycket tid på att hålla kontakt med medlemmarna, utreda olika slags problem, förhandla med arbetsgivaren, delta i arbetsgrupper och på att samarbeta med arbetsgivaren. Tiden som reserverats för förtroendeuppdraget går också åt till att sätta sig in i och observera arbetsförhållandena, till att påverka i utvecklingsprojekt och till att upprätthålla individuell kompetens 2. Till föreningarnas och de aktivas uppgifter hör också att organisera skolinformatörernas arbete, samarbete med andra föreningar och organisationer, hålla kontakt med beslutsfattarna, ordnande av yrkesbaserad verksamhet och att upprätthålla nätsidorna, för att nämna några exempel. Regionkontorens främsta uppgift är att stöda, handleda, tillråda och utbilda föreningarnas aktörer och förtroendemän i intressebevakningsfrågor och organisationsärenden. En av regionkontorens viktigaste uppgifter har också varit och kommer att vara främjande av föreningarnas beredskap att hantera förändringar i serviceproduktionen, delta i utvecklingsprojekt och förutse kommande intressebevakningsbehov. Regionkontoren producerar intressebevakningstjänster för den privata sektorn och sörjer för utveckling av intressebevakningen på arbetsplatser där det inte finns förtroendemän. Regionkontoren sköter samhällspåverkan i sina respektive områden och stöder föreningarna i det lokala påverkansarbetet speciellt när det gäller förändringar i den offentliga servicens strukturer. Den påtagligaste förändringen som följer av regionkontorens förnyade närservice är närservicedagarna som regionkontoren ordnar i samarbete med föreningsaktörerna, under vilka en eller flera anställda från regionkontoret jobbar hela dagen på en viss ort. Syftet med närservicedagarna är att uppmuntra föreningarna att ordna arbetsplatsbesök, personligen träffa medlemmar och synas på arbetsplatserna samt sporra föreningarna att utveckla sin organisationsverksamhet och intressebevakning. Det är mycket arbets- och resurskrävande att hålla i gång en medborgarorganisation i JHL:s storleksklass. Mer än medlemmar, cirka 600 föreningar, mer än aktiva medlemmar, cirka 100 arbets- och tjänstekollektivavtal, 10 regionkontor, närmare 250 anställda och verksamhetsutgifter på nästan 40 miljoner euro kräver ett stort antal olika funktioner som hänför sig till såväl allmän förvaltning som ekonomi-, data- och personalförvaltning. Det massiva medlemsantalet och stora antalet föreningar leder till att hanteringen av medlemsregistret, medlemsavgifterna, återbetalningen av medlemsavgifter till föreningarna och andra diverse medlems- och föreningstjänster kräver en stor mängd arbete. Personalförvaltningen kommer att använda en stor mängd resurser under 2018 för att fortsätta HR-systemprojektet och ta i bruk systemet. En stor arbetsinsats inom förbundet går också åt till att utarbeta och uppgöra olika slags planer och rapporter som styr och konsoliderar förbundets verksamhet. Under 2018 kommer iakttagandet av den nya strategin i utbildningens innehåll att utgöra en väsentlig del av utbildningsområdets vardagliga arbete. JHL är känt för ett starkt självständigt utbildningsutbud och sitt institut. Till exempel under 2016 verkställdes 449 kurser med cirka kursdeltagare. Att delta i utbildningsplaneringen och utbildningsverksamheten har därför fått en stor roll i arbetsbeskrivningarna för nästan varje anställd. JHL:s personal har årligen mer än undervisningstimmar. Högklassig och rättidig utbildning, informering och rådgivning är mycket viktiga delar av verksamheten när det gäller 2 JHL:s Aktivbarometer 2015

11 Verksamhetsplan (26) att stöda föreningarna och de aktiva i organisations-, intressebevaknings- och påverkansarbetet. Förbundet deltar aktivt i att påverka även utbildningspolitiken. Utöver utbildning producerar förbundet också högklassiga handböcker och yrkesbroschyrer som medlemmar och aktiva kan utnyttja i sitt arbete. En viktig del av den grundläggande verksamheten år 2018 är också att bereda, förhandla fram och komma överens om ett gott antal nya tjänste- och arbetskollektivavtal. Under avtalsperioden tillser förbundet hela tiden efterlevnaden av avtalen och tjänsteförhållandets villkor och förhandlar vid behov om tolkningen och tillämpningen av avtalen med de olika avtalsparterna. Rättshjälpen till medlemmar och den branschspecifika verksamheten hör till förbundets grundläggande funktioner på samma sätt som genomförandet av samarbetsinriktade utvecklingsprojekt i arbetsgemenskaperna. Förbundets funktionärer är tidvis tvungna att utföra intressebevakningsuppgifter på arbetsplatserna, ifall man på arbetsplatsen av någon anledning inte har valt en företrädare för personalen. Stödjande av intressebevakningen vid strukturella förändringar har blivit en allt större del av förbundets grundverksamhet. Ur ett bredare intressebevakningsperspektiv hör även samhällspåverkan till den anställda förbundspersonalens arbetsuppgifter och ingår i växande omfattning också i de aktivas uppgifter. Förbundet påverkar i samhället både på lokal och nationell nivå genom att aktivt ta tag i aktuella frågor och ständigt utveckla nya sätt att påverka. Förbundet upprätthåller en "inflytandekarta och gör upp planer på både lång och kort sikt för att försvara de offentliga välfärdstjänsterna och arbetstagarna som utför arbetet. År 2018 kommer JHL:s aktörer att i samband med landskapsvalet aktivt delta i den samhälleliga debatten och förbereda sig för riksdagsvalet och EU-valet. Vi deltar i diskussionerna på såväl lokal som central nivå. Åsiktspåverkan utförs med hjälp av ett brett urval av olika kommunikationskanaler och direkta möten. Förbundet håller ett noga öga på regeringens lagberedningsprojekt och nya utspelningar och reagerar när det behövs. Vi strävar också efter att förutse vilka teman som kommer att stiga fram i diskussionen och själv styra diskussionens riktning. I vid bemärkelse sträcker sig intressebevakningen också till att delta aktivt i flera internationella organisationer och i fackföreningsrörelsens solidaritetsarbete. Framgångsrikt sakkunnigarbete kräver kontinuerlig fortbildning, aktivt sökande efter ny kunskap och breda nätverk. Aktivt deltagande i internationella organisationers verksamhet och i dialogen med arbetsgivarparten på europeisk nivå ger bakgrundsinformation och underlag för reflektioner kring riktlinjerna och initiativen inom intressebevakningen på nationell nivå. Under det kommande verksamhetsåret ska vi öka uppföljningen av i synnerhet EU-politiken ur den offentliga sektorns synvinkel och öka satsningarna på det därtill anknytande sociala påverkansarbetet. Organisering, intressebevakning och samhällspåverkan stöds av en fungerande kommunikation och effektiv marknadsföring. JHL kommunicerar aktivt och vaksamt i flera olika kanaler. Förbundet publicerar tidningen Motiivi i både tryckt form och som webbtidning, upprätthåller en mångsidig webbplats, är aktiv i sociala medier, skickar regelbundet elektroniska nyhetsbrev till ett flertal målgrupper och publicerar årligen tiotals pressmeddelanden som är riktade till medierna. Innehållet produceras i regel av förbundets personal. Förbun-

12 Verksamhetsplan (26) dets etablerings- och marknadsföringsarbete består bl.a. av att genomföra kampanjer och händelser, delta på mässor och utarbeta broschyrer och annat material för att delas ut. I förbundets kommunikation och marknadsföring under 2018 ägnas särskild uppmärksamhet åt förbundets strategiska målsättningar och åt att sörja för förbundets image. Arbetet för att utveckla förnya webbtjänsterna och e-kommunikationen i förbundet hör också till det vardagliga grundläggande arbetet år Tillbaka till rötterna organisering i fokus Flera orsaker tvingar JHL att skifta verksamhetens tyngdpunkt till fackföreningsverksamhetens rötter, tillbaka till organisering och medlemsrekrytering. Det minskande medlemsantalet, den sittande regeringens arbetslivsbeslut, stora förändringar i samhällets servicestrukturer och trenderna som styr hur människorna använder sin fritid är pressande frågor som tvingar oss att reagera. Nu behövs kollektiv styrka samtidigt som fackförbundets betydelse klargörs för medlemmarna, speciellt på arbetsplatserna organisering är nyckeln till att hantera dessa förändringskrafter. Organisering handlar om att hjälpa människor att organisera sig, ansluta sig till förbundet och med gemensamma krafter skapa en intressebevakningsorganisation på arbetsplatsen. JHL har under de senaste tre åren testat olika organiseringsmetoder i projektform. Testerna är snart över och såsom det bestäms i strategin, är det nu dags att sprida användningen av modellerna på en bred skala till JHL-anslutna arbetsplatser och föreningarna. Projekten som genomfördes med tämligen små resurser, visade oss att den nya metoden väcker entusiasm: den lockar nya medlemmar och motiverade aktiva och skapar nya kompetenta lokala intressebevakningsorganisationer på JHL-anslutna arbetsplatser. Medlemmen får en djupare betydelse för fackmedlemskapet när fackverksamheten kommer nära och blir något man själv kan delta i. I samband med projektet har vi träffat tusentals människor, fått ca 900 nya medlemmar, mer än 100 nya aktiva (förtroendemän/föreningsfunktionärer) och intressebevakningsorganisationer har skapats i tiotals arbetskollektiv. Hängivna nya aktörer sprider den goda upplevelsen vidare och skapar en snöbollseffekt, vilket betyder att allt fler människor berörs av vår verksamhet. Vad handlar organisering i praktiken om? I praktiken handlar organisering om att använda alla de metoder som leder till att arbetstagarna berörs av förbundets verksamhet, deltar och samarbetar för ett gemensamt mål dvs. att arbetstagarna blir medlemmar och organiserar sig och tillsammans skapar en intressebevakningsorganisation på arbetsplatsen, till exempel i form av en sektion. Metodens centrala poäng är den utförs planmässigt och som en kampanj: arbetsplatserna som

13 Verksamhetsplan (26) organiseringen riktas till väljs på förhand med goda grunder och för arbetsplatsen finns individuella planer. Det är viktigt att samtala och lyssna: i organiseringssamtalen, dvs. samtalen på tumanhand, ska organiseraren genom ett antal nyckelfrågor försöka få en bild av personens behov och önskemål och samtidigt berätta om de möjligheter och framgångar som man kan nå genom att organisera sig i ett fackförbund. Organiseraren ska i samband med samtalen också försöka hitta arbetsplatsens ledartyper, dvs. de personer som arbetskollektivet litar på och som har vad som behövs för att växa in i den nya rollen. Det är viktigt att berätta om arbetstagare som har hittat sin inre styrka och väcka en känsla av förändringsbehov. Servicecentret för döva i Åvik kontaktade för ett par år sedan regionkontoret det fanns en del oavgjorda intressebevakningsfrågor, såsom vice förtroendevaldas rätt till arbetshandledning och svart övertidsarbete. Men den här gången kom regionombudsmannen inte rusande med färdiga lösningar, utan hen inledde diskussioner om vad JHL:arna själv kan göra för att tillsammans lösa problemen och så började man organisera en arbetsplats i Hyvinge med starkt stöd från förtroendemannen och regionombudsmannen. På arbetsplatsen genomfördes en intressebevakningsenkät för personalen och samtidigt samlades personalens kontaktuppgifter för att kunna kalla dem till ett möte. Som en följd av grundarbetet och diskussionerna bildades en sektion som sköter arbetstagarnas ärenden; bland annat får förtroendevalda nu arbetshandledning. Arbetsplatsens förtroendeman tog organiserarkursen och antalet JHL-medlemmar på arbetsplatsen har stigit från 12 till nuvarande 33 JHL är nu den största fackorganisationen på arbetsplatsen, 60 % av arbetstagarna har organiserat sig i JHL. Arbetstagarna har blivit en stark förhandlingspartner och även arbetsgivarna uppskattar att samarbetet fungerar. Det finns också planer att sprida modellen till stiftelsens övriga enheter. Organisering är intressebevakning Efter samtalen med personalen ska arbetstagarna med hjälp av JHL:s organiserare ordna ett möte och tillsammans välja intressebevakningsfrågan som kräver lösning och komma överens om ansvaren. På det här sättet skapar man sakta men säkert en intressebevakningsorganisation på arbetsplatsen, man bildar en sektion eller motsvarande sammanslutning som sköter den kollektiva intressebevakningen i arbetsgemenskapen. De mest aktiva aktörerna deltar i förbundets kurser och får ledning från regionkontoret. Till en början krävs mycket stöd från organiseraren och regionkontoret, men så småningom börjar intressebevakningen löpa självständigt med hjälp av de förtroendevalda och arbetsgemenskapens intressebevakningsorganisation. Metoden fungerar på både stora och små arbetsgivare oavsett bransch: processen får fart av det gemensamma intresset att lösa problemet som belastar personalen eller tillräcklig medlemspotential på arbetsplatsen. Fungerande intressebevakning lockar fler medlemmar. Metoden kan också användas som en light-version för planmässig medlemsrekrytering, där man sveper igenom arbetsplatser. Även medlemsrekrytering kräver mer specifika mål än tidigare: ett arbetsplatsbesök i sig löser inget, utan det viktiga är att få en möjlighet att samtala med arbetstagarna och i dessa samtal rekrytera nya medlemmar. I den nya modellen är arbetsplatsbesök en händelse som sker enligt färdiga planer och som förväntas leda till nya medlemmar.

14 Verksamhetsplan (26) Organisering förändrar verksamhetssätten Organiseringsfilosofin utmanar oss att förändra arbetssätten i hela vår organisation. Man är kanske vana vid att förbundets anställda personal löser ett stort antal problem på arbetsplatserna och experterna rusar till hjälp vid kriser. Förbundet erbjuder naturligtvis fortfarande sakkunskap, men nu har fokus ändrats till att förbundets organiserare har i speciellt uppdrag att starta organiseringskampanjer direkt med medlemmar och föreningar. Det är också viktigt att utbilda och stödja aktiva, för att de ska kunna hjälpa arbetsplatserna att bilda fungerande intressebevakningsorganisationer, via vilka JHL:are kan förebygga eventuella problem och tillsammans bevaka sina intressen. I den här modellen står förtroendemannen inte längre ensam, utan han har hela arbetsgemenskapens stöd. Organiseringsarbetet skapar även behov av nytt kunnande. På JHL-institutets organiseringskurser ligger huvudfokus på övningar där man blir bättre på att växelverka och lyssna, hitta ledartyperna på arbetsplatsen och genomföra arbetsplatskampanjer. Utgångspunkten i utbildningarna är att lära ut organiseringsmetoderna och organisering. Ett av spetsprojekten i JHL:s strategi är att etablera aktivt organiseringsarbete som en del av all verksamhet inom förbundet. Detta förutsätter att hela förbundspersonalen görs förtrogen med organiseringsarbetet, att man stärker det regionala stödnätverket och i synnerhet att man utbildar och sparrar aktiva organiserare till den utmanande uppgiften. Det är dags att gå tillbaka till fackföreningsrörelsens rötter och kärnidé genom att stärka arbetsplatsverksamheten!

15 Verksamhetsplan (26) 5 Särskilda åtgärder under 2018 för att uppnå de strategiska målsättningarna 1. Organisering och effektiviserad medlemsrekrytering etableras som en del av verksamheten i hela förbundsorganisationen Mer resurser riktas till organisering på så sätt att det rekryteras personal men organisering som huvudsyssla till två års tidsbestämda arbetsförhållanden. Tilläggsresurserna främjar utformande och etablering av organiseringsmetoderna så att de sträcker sig över hela förbundet, från föreningar till arbetsplatser. Målet är att knyta ett tätare samband mellan organisering och stärkande av den lokala intressebevakningen på arbetsplatserna. Regionkontorens nuvarande organiseringsansvariga utbildas till att fungera som mentorer i de nya organiseringsprojekten. Ansvaret för ledning, samordning och planering av förbundets organiseringsarbete samt utbildning som hänför sig till det (institutets kurser) ligger hos förbundskontorets enhet för organisering och medlemsrekrytering. Pekka Soini Området för organisations- och medlemsservice /år Antalet organiseringskampanjer på arbetsplatser, antalet nya intressebevakningsorganisationer på arbetsplatser, antalet nya fackligt aktiva, antalet nya medlemmar. Antalet fackligt aktiva som deltagit i organiseringskurserna och mängden ny verksamhet som kurserna leder till Genomförande av systematiska praktiska åtgärder med föreningarna och förbundspersonalen för att effektivisera medlemsrekryteringen. Som grund för åtgärdsplanen genomförs en utförlig analys om anslutning till JHL, om medlemskapets olika skeden och utmaningarna som hänför sig till medlemskapet. erna och metoderna behandlas i regionerna, föreningarna och vid utbildningar. Tero Strand Området för organisations- och medlemsservice, kommunikations- och marknadsföringsenheten, området för privatsektorn, området för offentliga sektorn Hela året

16 Verksamhetsplan (26) Det genomförs också en kryssning för medlemmar i syfte att uppmuntra och handleda till medlemsrekrytering. Finansieringen tryggas genom att omorganisera nuvarande resurser. Antalet nya medlemmar under Bedömning av hur de nya arbetsmetoderna tas i bruk och förankras i föreningarna (föreningarnas verksamhetsplaner) Främjande av organisering och effektiviserad medlemsrekrytering beaktas i planeringen av JHL-institutets organisations- och webbkurser. Erfarenheterna från organiseringsprojektet utnyttjas i utvecklingen av JHL-institutets organisations- och webbkurser. Tätare samarbete mellan insatta organiseringsombud och organisationsserviceenheten. Organisering och medlemsrekrytering behandlas i organisations- och webbkurserna, med beaktande av kursernas tema och målgrupp. Organiseringstematiken beaktas i kursernas läroplaner. Målet är att främja medlemsrekrytering och organisering på arbetsplatserna. ernas resultat bedöms med hjälp av kursresponsen. För verksamhetsperioden 2019 planeras en genomtänkt kurshelhet om organisering och medlemsrekrytering som verkställs samtidigt som en vanlig kurs och e-kurs. Målet är att främja medlemsrekrytering och organisering på arbetsplatserna. I samband med utbildningar om det nya medlemsregistret (Uusi jäsenrekisteriohjelma tutuksi) behandlas även hur medlemsuppgifter kan utnyttjas i planeringen och utvecklingen av föreningens verksamhet. Målet med verksamhetsutvecklingen är att öka föreningens och förbundets Anne Karjalainen Området för utbildning och gemensam service, området för organisations- och medlemsservice Hela året Kursen om det nya medlemsregistrets ordnas totalt 11 x 1 dag (ca 6 x 45 min). Två av kurserna ordnas i institutets lokaler. Grov bedömning: totalt ca e [(20 deltagare i regionen: bespisning och lokaler 50e, resekostnader 70e, utbildningen 140e) + (20 deltagare på institutet: bespisning och lokaler 30e, resekostnader 110e, kursstipendium, utbildningen 140e); grov avrundning uppåt, dvs. den första summan grundar sig på en kalkyl]. Regionkursernas estimerade kostnader ca e. Föreningarnas temakurser 2018 (kursstöd 25e/JHL-medlem/kurs) Antalet kursdeltagare och kursrespons.

17 Verksamhetsplan (26) synlighet på arbetsplatserna. Målgruppen för kursen är alla aktiva som använder medlemsuppgifter (medlemsansvariga, föreningsstyrelsens medlemmar, förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige). Deltagande i kursen förutsätter att personen har fullmakt att hantera medlemsuppgifter. Det kommer också att utarbetas en beställningskurs för föreningarna om att utnyttja medlemsuppgifterna i föreningsverksamheten Introduktionskurs till organisering för hela personalen, med vars hjälp organiseringsmetoderna kan tillämpas i vars och ens arbete. Det uppgörs också tydliga och praktiska anvisningar och metoder för organisering och medlemsrekrytering. Det är rekommenderat att hela personalen deltar i kursen, men i utvecklingssamtalen kan en del personalgrupper krävas att delta. Pertti Paajanen Hela personalen deltar i att utföra åtgärden. Våren 2018 Under 2018 kommer projektet att krävs personalresurser samt finansiellt stöd för material, resekostnader och dagtraktamenten samt mötesservering. Antalet kursdeltagare. 1.5 Förbundet deltar i ABF:s arbetslivsprojekt Ote työhön Projektets syfte är att främja sysselsättningsmöjligheterna för invandrare som i en längre tid inte varit delaktiga i arbetslivet. Projektet ska stärka målgruppens färdigheter att söka arbete samt öka kunskapen Pertti Paajanen Området för organisations- och medlemsservice, området för kommunikation och samhällspåverkan

18 Verksamhetsplan (26) om olika yrken och det finska arbetslivet samt stödja arbetssökandenas studier i finska språket. Projektet ska också stärka arbetsgivarnas färdigheter att anställa invandrare som deltagit i projektets verksamhet. Projektet går ut på att söka fram JHLföreningar och samarbetspartner ur JHL:s nätverk som vill fungera som s.k. arbetslivsmentorer, dvs. personer som är intresserade av att stödja invandrarnas sysselsättning och kulturell interaktion. Projektet samlar också kamratgrupper med deltagare från JHL-branscher. Projektet samordnas av ABF. Andra deltagare är bl.a. Helsingin aikuisopisto, Siltavalmennus ry, Tampereen aikuiskoulutuskeskus och Tammerfors universitet. Projektet finansieras av Södra Finlands NTM-central och Europeiska socialfonden. JHL:s mål är stärka sin ställning när det gäller organisering och facklig förankring av invandrare. Under projektet kommer förbundet att utveckla en modell för medlemsrekrytering bland personer med invandrarbakgrund. - Huvudstadsregionens och Inre Finlands regionkontors regionombudsmäns och organiserares arbetsinsats, bl.a. för att samla deltagare i kamrat- och mentorgrupperna. - Utnyttjande av kommunikations- och marknadsföringsenheten, bl.a. för att producera pressmeddelanden och flygblad - Tillgång till kurs- och möteslokaler - JHL:s andel av finansieringen år 2018 och 2019 är euro/år Projektets finansierar ESF/NTM-centralen utvärderar projektresultaten en gång per kvartal på basis av rapportering. För JHL:s del kan resultaten utvärderas utgående från de modeller som skapas i projektet och medlemsantalets utveckling i fråga om medlemmar med invandrarbakgrund. 2. Stärkande av intressebevakningskapaciteten på lokal nivå. 2.1 Genomförande av Stopketjutuksille projektet. Målet är att gå igenom arbetsvillkoren för visstidsanställda JHL:are inom förbundets alla avtalssektorer och avtalsbranscher samt permanenta ett stort antal olagliga visstidsanställningar. I höjandet av intressebevakningens profil på arbetsplatserna ingår också ett rekryteringsperspektiv. Vi producerar material för att stödja aktiva Mari Keturi Området för privatsektorn, området för offentliga sektorn, området för juridiska frågor, området för kommunikation och samhällspåverkan, området för organisationsoch medlemsservice Planering våren 2018, genomförande hösten 2018

19 Verksamhetsplan (26) och organiserare i utredningen av lokala omständigheter och behandlar frågan aktivt och mångsidigt i förbundets kommunikation. Effektiviserad behandling av intressebevakningsfrågor som gäller visstidsanställda på förtroendemannakurser. Till exempel organiserare ökar förbundets synlighet på arbetsplatserna. Vi stöder aktiva i utredningen av eventuella problem på arbetsplatserna euro (material osv.) Planering och genomförande av projektet kräver 1 3 arbetstagare från respektive område, som vid behov använder en del av sin arbetstid för projektet. Antalet medlemmar med nya ordinarie anställningar. 2.2 Etablering av närservice i regionkontorens verksamhet. Regionkontoren ordnar närservicen i området på ett systematiskt sätt i samarbete med föreningar och aktiva. Utbildning ordnas för att aktiva ska tillägna sig den nya arbetsmodellen Positiva erfarenheter nyttiggörs 2.3 Främjande av inlärning på arbetsplatsen. Vi sprider kunskap om hurdana möjligheter reformen av yrkesutbildningen erbjuder på arbetsplatserna kompetensutveckling i arbetskollektiven samt instruktioner för att ingå ett läroavtal och utbildningsavtal. Vi fäster uppmärksamhet vid och strävar efter att förbättra arbetsplatshandledarnas ställning tidsanvändning, kunnande och Pekka Soini Området för organisations- och medlemsservice, området för utbildning och gemensam service, området för privatsektorn, området för offentliga sektorn Hela året Strävan är att finansieringen tryggas genom att omorganisera nuvarande resurser. Mängden närservice vid regionkontoren samt uppföljningsrapporterna. Anne Karjalainen Området för utbildning och gemensam service, regionkontoren Hela året Materialproduktion (innehåll och tryckning) tillsammans med samarbetspartner Utbildningsombudsmännen använder

20 Verksamhetsplan (26) belönande. I samarbete med föreningarna ordnas workshoppar om reformens möjligheter när det gäller utveckling av arbetet och arbetskollektivet. Frågorna behandlas med utgångspunkt i yrkeskompetensens och handledning av studerande. 11 regionala utbildningar/händelser. Vi producerar material för inlärning på arbetsplatsen. Materialet ska kunna användas i studiecirklar på jobbet och i arbetsplatshandledarkurser som ordnas i JHLinstitutet. Studiematerialet utnyttjas i samarbets-, arbetarskydds- och förtroendemannakurser samt på yrkesinriktade studiedagar. arbetstid för att producera innehåll och för att samarbeta med arbetsplatshandledarna, ca 50 veckoverken. Materialkostnader inkl. transport och tryckning ca euro. Workshoppar tillsammans med regionombudsmän och föreningar, samarbete med föreningarnas förtroendemän, ordförande, osv. + arbetsplatshandledarna. Deltagande parters arbetstid 11 evenemang, totalt ca 400 personer, x60 euro (mat + resekostnader) = euro Workshopledarnas resekostnader, logi osv. 11 x 2 = 22 x 500 = euro Materialet och workshopparnas resultat Lansering av nya och förnyade examina på arbetsplatserna. Vi fäster uppmärksamhet vid att det finns nya examina och betonar därigenom JHL:s inflytande i den finländska utbildningspolitiken. Budskapets sprids via JHL:s kommunikationskanaler. Vi informerar medlemmar om de nya och förnyade examinas positiva och negativa följder för JHL:s medlemmar. Vi producerar stödmaterial för offentlig spridning och för att delas ut vid evenemang, i föreningarna och i samarbetsorgan på arbetsplatserna. Studiematerialet utnyttjas i samarbets-, arbetarskydds- och förtroendemanna- och organisationskurser samt på yrkesinriktade studiedagar. Anne Karjalainen Området för utbildning och gemensam service, kommunikations- och marknadsföringsenheten Våren 20178, marknadsföring av grundexamina hösten 2018, marknadsföring av yrkesoch specialyrkesexamina Inget behov av tilläggsresurser som föreningskurs. Videoproduktion, ca euro Medlemsenkät

21 Verksamhetsplan (26) 3. Utveckling av förbundets strukturer och service- och verksamhetsmodeller till att motsvara förändringarna i verksamhetsmiljön, produktionssätten och i sätten att utföra och låta utföra arbete Vi fortsätter arbetet för att systematiskt förnya föreningsstrukturen. Vi skapar verksamhetsmodeller för genomförande av en revidering av föreningsstrukturen och alternativa mallar för föreningarna. Alternativen och styrelsens riktlinjer tilllämpas i föreningar som håller på att fusioneras eller där föreningsstrukturen ändras. Därtill utarbetas en beskrivning av hur intressebevakningen ska organiseras vid omställningar på grund av landskaps- och vårdreformen. Föreningarnas sektioner utvecklas så att verksamheten främjar professionalism, intressebevakning och arbetsplatsperspektivet. Pekka Soini Området för organisations- och medlemsservice, området för privatsektorn, området för offentliga sektorn Hela året Projektet genomförs inom ramen för regionkontorens regionombudsmäns vanliga uppgifter, kostnaderna ingår i förbundets ordinarie budget. Arbetsgruppen för en ny föreningsstruktur rapporterar till styrelsen om ändringar i föreningsstyrelsen Uppgörande av en servicestrategi, i vilken slås fast JHL:s servicekultur och servicelöfte. Serviceledning och servicekompetens tryggar att verksamheten är medlemsorienterad och jämn servicekvalitet. Meningen är att under årets lopp utreda de olika stegen i ett medlemskap, medlemmarnas förväntningar samt hur medlemmarna har upplevt fackmedlemskapet. Det ska också fastställas en kvalitetsnivå för servicekulturen. Päivi Niemi-Laine Hela förbundsorganisationen Hela året Projektchefens arbetsinsats, yrkeshögskolan Laurea Organisationens serviceförmåga och dess utveckling

22 Verksamhetsplan (26) 3.3. Utveckling av utbildningsområdets medlemsservicestrukturer till att motsvara förändringarna i verksamhetsmiljön. Målet är att skapa smidigare medlemsservice. Fler e-tjänster, användarvänlighet, snabb service och smidigare personlig service (ibruktagande av kursförvaltningens nya program). Anne Karjalainen Området för utbildning och gemensam service, området för ekonomi och dataadministration Hela 2018 och våren 2019 Kursförvaltningens personals och projektchefens arbetsinsats. Respons om medlemsservicen och medlemsservicen kvalitet Förberedelser inför ibruktagandet av förbundets nya medlemsuppgiftssystem i slutet av Projektet som inleddes i augusti 2017 genomförs i flera delhelheter. Ibruktagande av det nya systemet kommer att förändra gränssnittet för medlemmar, aktiva och personalen, och denna förändring bereds bl.a. genom att utbilda nyckelpersoner till det nya systemet. Jan Saarinen Området för organisations- och medlemsservice, enheten för dataadministration, området för utbildning och gemensam service En del moduler introduceras för användare redan år Utbildningen av huvudanvändarna vid förbundskontoret och aktiva börjar redan i slutet av Systemets huvudinnehåll, det nya medlemsregistret, tas i drift mot slutet av Utbildningarna fortsätter under 2019 och användarutbildningar ordnas för aktiva också i fortsättningen som led i medlems- och organisationsärenden. Finansiella resurser Projektkostnader Programlicensernas kostnader Personalresurser: 50 % av projektchefens arbetstid går åt till projektet under hela dess varaktighet. Experter: modulworkshoppar + testning ca

23 Verksamhetsplan (26) 70 dagsverken. Teknisk personal: för projektet har vid behov reserverats ca 5 dagsverken. Projektets styrgrupp följer upp projektet under hela dess varaktighet. 4. Vi stärker förbundets arbetsmarknads- och samhällspolitiska inflytande Vi påverkar aktivt och systematiskt för att JHL:s mål ska fås med i regeringsprogrammet som utformas på våren Vi försvarar offentlig service och personalen som skapar den offentliga servicen Vi utreder fungerande mallar (inkl. arbetsmarknadsperspektivet) för den offentliga servicens roll i den kommande landskaps- och vårdreformen eller motsvarande utvecklingsprojekt inom den offentliga sektorn så att vi kan motivera valet av eget arbete med fakta. Vi utvecklar visionen om flerproducentmodellen samt om en smidigare beställarproducent-modell som tar personalen i beaktande bättre än för närvarande. Vi försvarar den offentliga sektorns finansiering Vi utvecklar vårt kunnande och deltar aktivt i attitydpåverkan Vi sammankopplar projektet till FFC:s motsvarande projekt Kommunikationen baserar sig på kontinuerlig påverkan, men planmässigt och med stöd av den politiska debatten i anslutning till exempelvis landskaps- och riksdagsvalet. Vi producerar målgruppsmeddelanden som riktas till politiska beslutsfattare på regional och nationell nivå. Blogginlägg, pressmeddelanden, sociala Ansvarspersonen för enheten för samhällspåverkan och internationell verksamhet Förbundsledningen, området för kommunikation och samhällspåverkan, området för privatsektorn, området för offentliga sektorn hela året, fortsätter fram till 06/2019 Finansiella resurser euro ( euro för eventuellt behov av kommunikationsstöd och euro för eventuell utredning om offentliga tjänster framtid, föregående studie från 2014). Bedömning av hur mycket de ärenden som är på JHL:s agenda har behandlats i den offentliga debatten i samband med landskaps- och riksdagsvalet och hurdana punkter som tas med i regeringsprogrammet 2019

24 Verksamhetsplan (26) medier Vi utbildar aktiva och utvecklar förbundskontorets kompetens när det gäller sakinnehåll och god praxis för kommunikation och samarbetar med olika organisationer Öka synligheten och effektiviteten av JHL:s EU-intressebevakning Vi stärker uppföljningen av EU-politiken och JHL:s inflytande i den. Vi deltar i diskussionen om den offentliga sektorn och gör förslag till kommissionen, EU-parlamentet och Europeiska rådet samt till ministerierna och riksdagen. Dialog om EUintressebevakning också med arbetsgivarorganisationerna. Vi utvecklar förbundskontorets experters kunnande om EU-intressebevakning och erbjuder sådan kompetens som behövs för att representera JHL och presentera JHL:s synpunkter i den offentliga debatten. Vi fokuserar på två pågående EUprocesser: Europeiska planeringsterminen och europeiska pelaren om sociala rättigheter. I den europeiska pelaren om sociala rättigheter ingår element som har ett tätt samband med den finländska arbetsmarknadspolitiska debatten om nollavtal, självsysselsatta, revideringen av familjeledigheter och arbetstid samt överläggningen av otypiska anställningsförhållanden och regleringen av socialskyddet, till vilka man försöker hitta lösningar också i EU:s minimibestämmelser. Merja Launis-Ahtiainen Förbundsledningen, området för kommunikation och samhällspåverkan, området för privatsektorn, området för offentliga sektorn Hela året 2018, fortsätter fram till EU-valet (05/2019) och EPSUs generalförsamling (06/2019). Personalresurserna består av de experter som ledningsgruppen har utsett som JHL:s representanter i internationella organisationer och deras nätverk. Största delen av de finansiella resurserna tryggas genom att fördela nuvarande resurser på nytt. Antalet evenemang och deltagare i dem. Antalet utlåtanden, artiklar och utredningar Mot slutet av projektperioden ( ) inleder vi förberedelserna för EU-valet 2019 i samarbete med löntagarcentralförbunden, förbunden och FIPSU samt förberedelserna för EPSUs generalförsamling 2019.

25 Verksamhetsplan (26) 4.3. Vi stärker förbundets förmåga och inflytande att påverka i samhället på både nationell och lokal nivå. Vi skapar klarhet i förbundets riktlinjer och ökar deras synlighet. Vi delta aktivt i samhällsdialogen i olika sociala medier för att ge offentlighet åt JHL:s synpunkter och riktlinjer. Vi reagerar snabbt på diskussioner och politiska initiativ som har stor betydelse för JHL och JHL:s medlemmar. Vi producerar aktuell och lätt användbar information och material som stöder såväl personalens som aktivas påverkansarbete i samhället. Päivi Niemi-Laine Förbundsledningen, området för kommunikation och samhällspåverkan, området för privatsektorn, området för offentliga sektorn, regionkontoren Hela året Specialsakkunnigas och funktionärernas arbetstid Rapporter över var vi lyckats och misslyckats att påverka.

26 Verksamhetsplan (26) 6 Anteckningar