Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/12 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

Transkript

1 (11) Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/12 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA EKONOMIPROGRAMMET (EK) HUMMANISTISKA PROGRAMMET (HU) SAMHÄLLVETENSKAPSPROGRAMMET(SA), Agneberg SAMHÄLLSVETENSKAPLIGT PROGRAM (SP) SPINT Presentation och resultatredovisning Presentation av verksamheten Enligt gymnasiereformen GY 11 så infördes vid terminstarten 2011 nya program med nya programmål och programstrukturer. För de nya eleverna i årskurs ett innebär detta att det i stället för ett stort och brett Samhällsvetenskapligt program fanns tre nya program att välja mellan Ekonomiprogrammet (EK) med inriktningarna ekonomi och juridik, Humanistiska programmet (HU) med inriktningarna kultur och språk, Samhällsvetenskapsprogrammet (SA). För de elever som var intresserade av Samhällsvetenskapsprogrammet fanns dessutom tre olika alternativ. På Agneberg finns två av dessa alternativ och dessa är Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning bettendevetenskap och Samhällsvetenskap samt SASPINT en internationell profil på inriktningen Samhällsvetenskap. Även på ekonomiprogrammet erbjöds den internationella profilen EKSPINT. Under det första läsåret har eleverna gemensamt upplägg inom programmen och väljer sedan inriktning inför år två. Eleverna kommer från Fyrbodalsområdet och där utgör elever från Uddevalla kommun den största andelen. Antalet elever på de studieförberedande programmen på Agneberg var i maj 2012 drygt 500 och i jämförelse med föregående läsår hade antalet ökat med ca 20 elever. Eleverna i årskurs 2 och 3 på SP och SPINT omfattade 13 klasser och utgjorde ca 320 elever varav 73 % gick på SP och 27 % på SPINT. Fördelningen mellan flickor och pojkar såg likadant ut på SP som på SPINT och flickorna som var störst till antalet och utgjorde 60 %. Eleverna i årskurs ett utgjorde 170 stycken och dessa var fördelade på 7 klasser. Utav dessa gick 30 % på EK, 11 % på EKSPINT, 4 % på HU, 40 % på SA och 15 % på SASPINT. Eleverna på Humanistiska programmet samläste med elever på Samhällsvetenskapsprogrammet. Den totala andelen som läste i inom profilen SPINT utgjorde 26 % och var lägre i jämförelse med tidigare läsår då 31 % gick på SPINT. I antal motsvarar detta en minskning på 18 elever. Andelen flickor på EK, HU, SA/SP och SPINT övervägde och utgjorde 61 %.

2 (11) Vi kan däremot se att på Ekonomprogrammet var andelen jämnt fördelat mellan flickor och pojkar med 49 respektive 51 %. På programmen SA och HU var fördelningen mer ojämn och där utgjorde pojkarna endast 36 % och på SPINT var motsvararande siffra 33 %. Den nya programstrukturen ser ut att bidra till att flickornas dominans på samhällsprogrammet ytterligare förstärks. Eleverna i årskurs två och tre fortsatte att läsa samhällsprogrammet enligt LPF 94. För eleverna på SP (år två och tre) fanns fyra nationella inriktningarna (Samhällsvetenskap, Ekonomi, Kultur och Språk). De två dominerande inriktningarna var samhällsveteskaplig inriktning som hade 57 % av eleverna och den ekonomiskinriktning som hade 40 % av eleverna. Under läsåret fanns varken i år två eller i år tre någon kulturinriktning på grund av för få sökande. Däremot fanns i år två en språkinriktning med 7 elever. Inom inriktningen ekonomi kunde eleverna välja mellan tre olika profiler Ekonomi (allmän), Företagare och Juridisk. Inom den Samhällsvetenskapliga inriktningen fanns profilerna Allmän, Juridisk, Pedagogisk och Friskvård. På SPINT erbjuds inriktningarna Ekonomi och Samhällsvetenskap. Även här var samhällsvetenskap den största inriktningen med 53 % utav eleverna i år två och tre medan motsvarande siffra för ekonomiskinriktning var 47 %. Den ekonomiska inriktningen ökade på SPINT i jämförelse med förra läsåret med 6 procentenheter. Personalgruppen bestod av 46 lärare varav 41 med tillsvidareanställning och 5 stycken med visstidsanställning. Fördelningen mellan könen i lärarkåren var 30 kvinnor och 16 män. Samtliga lärare behöriga och de flesta har lång erfarenhet av skolarbete. En rektor ansvarade för EK, HU, SA/ SP och SPINT med stöd i det övergripande arbetet utav 5 lärare som tillsammans hade 40 % tjänst för programsamordning. Lärargruppen var fördelad i tre programlag (EK, HUSA, SPINT). SP och SPINT klarade inte målet med budget i balans och redovisade i bokslutet för 2011 ett underskott på kr. Den allra främsta orsaken till underskottet var att personal- och lönekostnader blev högre än budgeterat. Däremot så skedde en minskning av budget underskottet från föregående år med ca kr. Minskningen är en effekt av storleken på personalgruppen bättre anpassats till elevantalet och att undervisningen kunde organiserats på ett effektivare sätt. I jämförelse med tidigare läsåret ökande antalet elever utan att vi behövde öka antalet klasser. Att vi trots effektiviseringen ändå slutade med ett budgetunderskott kan förklaras av flera orsaker. För det första har elever som är i behov av stöd stadigt ökat. SP har under de senaste åren fått en större andel elever med invandrarbakgrund och med relativ kort tid i Sverige. Många av dessa elever har brister i svenska språket och saknar grundkläggande kunskaper i ämnen som är centrala på Samhällsprogrammet. Dessa elever har behov av extra undervisning och handledning för att kunna klara målen i kursplanerna. En annan orsak till det ökade behovet av stöd är den nya skollagens förstärkta krav på särskilt stöd till elever som riskerar att få F i

3 (11) betyg. En stor del av det särskilda et till elever ligger utanför den ordinarie undervisningen och motsvarade läsåret 11/ % av en tjänst. Motsvarande siffra förläsåret 09/10 90 % och för läsåret 09/10 60 %. Kostnaderna för stöd utgör ungefär och för detta finns inte full täckning i budget. För det andra hade vi liksom föregående läsår ett stor antal elever som väljer att läsa matematik C och D. Samhällsprogrammet är skyldiga att erbjuda de elever som så önskar att läsa matematik C och D samt engelska C. Det är av praktiska skäl inte möjligt att läsa alla dessa tre kurser inom ramen för de individuella valen. Därför ordnar Samhällsprogrammet eget upplägg för matte C och D utan att få dessa kostnader borträknade från de på individuella valet och därmed har vi en extra kostnad som motsvarar ca kronor. Inom GY 11 kommer den här kostnaden att försvinna då vi kan på ett bättre sätt lösa detta inom ramen för programfördjupningar och individuella val men kostnaden kommer att finnas kvar i ytterligare ett läsår. Kvalitetsredovisning Vad gäller underlag för kvalitetsredovisning så tas stora delar fram för hela gymnasieskolan genom elevenkäter, personalenkäter och betygsstatistik. I slutet på vårterminen och i början av höstterminen 2011 gjordes i personalgruppen utvärderingar av läsårets 2010/11 i flera steg. utvärderingar av enhetens mål och analyser elevenkäter, medarbetarenkäten, nöjdkundenkät, risk- och friskanalys, betygsstatistik etc. genomfördes i syfte att identifiera förbättringsområden och utifrån dessa formulerades sedan nya mål att arbeta med under läsåret 2011/2012. Verksamhetsutveckling Vi beslöt att två mål från föregående år skulle kvarstå. Det första av dessa handlade om att förbättra vår uppföljning av eleverna så att vi tidigare kan sätta in åtgärder och att utarbeta en organisation kring stödjande åtgärder. Fokus för läsåret 2012/12 var att anpassa vårt arbete med elevuppföljningen efter den nya skolagen kring elever i behöv av stöd. Vi behövde implementera de nya rutiner som tagits fram för hela gymnasieskolan inom arbetslagen. Det andra målet som vi behöll var att arbeta för att öka trivsel och samarbete inom gruppen bla genom att planera och genomföra friskvårds- och teambuilding aktiviteter. Centralt för resterande mål var genomförandet av GY 11. Vi beslutade att vårt fokus skall ligga på att lyfta fram att vi är högskoleförberedande program och det skulle vara en röd tråd genom hela utbildningen. Konkret innebar detta att vi arbetade med studieteknik. Vi har genomfört föreläsningar i studieteknik för eleverna och lärarna i årskurs ett och två och ett material i studieteknik har införskaffats för att användas i undervisningen. Varje ämne fick i uppdrag att diskutera och ta fram förslag på hur de kan arbete med studieteknik i sitt ämne. Vissa ämnen

4 (11) har fullfölj uppdraget men inte alla. Vidare har beslutat att som ett led i förberedelsen inför gymnasiearbetet skall eleverna i årskurs ett och två skriva en ämnesövergripande uppsats med progression i krav på innehåll och vetenskaplighet. På SPINT har föreläsningar genomförts från högskolan Väst och vi har deltagit i en forskningsstudie (CLISS-projektet) om språkutveckling som genomförs av Göteborgs Universitet och eleverna fick i samband med detta insyn i vad forskning kan innebära. Vi har fortsatt att utvecklar vårt användande av digitala verktyg och arbetsmetoder. Målen och arbetsformer kring kvalitetsarbetet utvärderades i slutet av vårterminen och förslag på nya förbättringsområden arbetades fram. De resultat vi kan se är att användandet av digitala arbetsmetoder har ökat somt ex användandet av SiteVision, Question Writer, sociala medier och U-space. Vi har under läsåret haft ett E-twinning projekt som bygger på digitala internationella kontakter och där elever samarbetar och kommunicerar med varandra digitalt. Projektet genomfördes med en klass på Sp i samarbete med en klass i Österrike och ämnena som ingick i projektet var historia och engelska.. Inflytande och delaktighet- elever och vårdnadshavare Den formella strukturen för elevinflytande på SP och SPINT är att klassen regelbundet skall ha klassråd där frågor tas upp för diskussion. En del av dessa går sedan vidare antingen till rektor och eller programråd. Varje klass har två representanter i programråden som sammankallas tre gånger per termin. I programrådet deltar rektor, tre lärare och klassrepresentanter. Där ges eleverna möjlighet att ta upp synpunkter och frågor från klassen. Dessa kan sedan lyftas vidare till HSG (husgemensamma möten där frågor kring arbetsmiljö, lokaler verksamhet, skolmat med mera behandlas) eller till programlaget eller APT (Arbetsplatsträff för lärarna). I HSG finns elevrepresentation från varje program. Utöver detta sker diskussioner och utvärderingar av enskilda lärare och vid de klassbesök som genomfördes av rektor i under verksamhetsåret. I samband med klassrumsbesök, enkät och programrådsmöten har framkommit att eleverna i stort sett är nöjda med elevinflytanden men att det finns undantag. Vissa elever och klasser har varit missnöjda med att klassråden inte alltid har fungerat eller att de inte känner sig kunna påverka undervisningen i tillräckligt stor omfattning. En viss förbättring har skett i jämförelse med tidigare år genom att vi varit mer tydliga med gången och strukturen i det elevdemokratiska arbetet men det behöver fortfarande förbättras. Elevernas deltagande på HSG bör också förbättras. När elever inte kommer beror det i allmänhet på att de har missat att läsa kallelsen på hemsidan. Vi kan hjälpa till genom att påminna på fler än ett sätt. Vårdnadshavare till elever i år ett inbjöds till föräldramöte. Utöver detta inbjuds samtliga vårdnadshavare att delta vid utvecklingssamtal. Stödjande arbete Det sedan tidigare påbörjade förbättringsarbetet, i avseende att utveckla och förbättra stödet till elever som har studiesvårigheter eller som av olika anledningar inte kunnat följa undervisningen fullt ut, har fortsatt under läsåret. Studieverkstans uppgift är att ansvara för elever som går ett fjärde år, undervisa och handleda elever som har svårigheter, erbjuda öppen studiehjälp och läxläsning. Dessutom erbjöds alla elever som fick IG i kurserna i Ma A och B samt Eng A och B

5 (11) möjlighet att läsa om kursen för att ges möjlighet att få godkänt i kurserna. Det stödjande arbetet under året har delvis försvårats och den försämrade tillgången till specialpedagog inom mitt rektorområde dels pga. av sjuskrivningar i gruppen, dels genom ändrade fördelningar mellan olika program och hus. I jämförelse med tidigare läsår har stödet till eleverna inom mitt område försämrats från 75 % till 50 %. Detta trots en ökad elevgrupp och en ökning av elever i behov av stöd. Till viss del har detta kompenserats av att jag lagt ut mer lärarresurs för stöd. Lärarstödet i form av speciallärare och ämneslärare har för Samhällsprogrammets del ökat från 90 % del av tjänst till 100 %. Vad gäller matematik har stödet legat i linje med behovet medan behovet i engelska, svenska och andra ämnen inte varit fullt tillfredställande. Tyvärr har utrymmet i befintliga lärares tjänster och den ekonomiska situationen inte gjort det möjligt att lägga mer resurser på stöd. Det behov vi ser som har ökat senare år är elever med invandrarbakgrund och med relativ kort tid i Sverige och som har brister i svenska språket och saknar grundkläggande kunskaper i ämnen som är centrala på Samhällsprogrammet som t ex svenska, samhällskunskap och historia. Dessa elever har behov extra undervisning och handledning för att kunna klara målen i kursplanerna. Hälsa och livsstil Elevhälsan har även under detta läsår fortsatt sin anti-rök kampanj. Inom ramen för livskunskap har föreläsningar och aktiviteter rörande ämnen som sex och samlevnad, HBTfrågor och alkohol genomförts. På Spint genomfördes under höstterminen ett temaarbete kring friskvård och hälsa för eleverna i årskurs ett. Inom programmål, kursmål etc. anges att vi skall arbeta med miljö och klimatfrågor. Detta sker t ex inom ämnena geografi, naturkunskap, samhällskunskap och religionskunskap. Vi har också medverkat i ett Comeniusprojekt kring temat vatten som handlar mycket om vår livsstil (se under rubriken internationalisering). Likabehandlingsplanen Vid höststarten så har varje klassföreståndare i uppgift att informera om och diskutera likabehandlingslagen och den handlingsplan som finns på Agneberg som bland annat innefattar Agnebergsandan (ordningsregler och förhållningssätt för elever och personal på skolan). Under vårterminen genomförs en digital enkät utifrån likabehandlingsplanen. Resultatet av enkäten visas sedan på skolans TV-monitor. Utifrån resultatet av enkäten görs sedan en revidering av handlingsplanen. Ett led i arbetet med skolans likabehandlingsplan var att skolans kuratorer fick i uppdrag att utarbeta ett arbetsmaterial som sedan klassföreståndarna utgick ifrån när de sedan arbetade kring frågorna i sina respektive klasser. Syftet var att aktualisera likabehandlingsplanen, Agnebergs handlingsplan (Agnebergsandan) och diskutera resultatet av enkäten. Under året genomfördes hela UG (Uddevalla Gymnasieskola) tre temadagar med innehåll som kopplas till likbehandlingsarbetet. Meningen är att temadagarna skall för- och efterarbetas i undervisningen, vilket är ett område som ytterligare behöver förbättras och anpassa till samhällsprogrammets behov och förutsättningar till näst kommande år. I elevenkäten pekade eleverna ut områdena HBT frågor och etnicitet och religion som viktiga områden att fokusera på under året. Förutom fokus på dessa områden

6 (11) i undervisningen genomfördes på för eleverna och personalen på Agnebergen en föreläsning kring ämnena självkänsla och HBT-frågor med föreläsaren Sara Lund. Eleverna på samhällsprogrammet i år tre har också besökt utställningen Gud har 99 namn och har haft besök av Saalams vänner. Enkäterna visade också att vi behövde arbeta mer med att göra likabehandlingsplanen känd bland eleverna och att vi behöver arbeta för att få fler att svara på enkäten. Därför har vi under läsåret försökt att förtydliga gången i likabehandlingsarbetet för lärarna. I övrigt visade enkäten på att eleverna i allmänhet trivs på skolan och känner sig trygga. Internationalisering Ett viktig led i utbildningen är internationalisering som också anges i såväl programmål som kursmål. På SPINT har vi fortsatt arbeta med att i år tre genomföra två projektresor. För ekonomiinriktningen har vi ett sedan länge etablerar projekt och det projektet genomförs i samarbete med en skola i Cambridge. Utöver att få på i familj, delta i undervisning, göra studiebesök genomför eleverna också en veckas APU på en arbetsplats i London. För samhällsinriktningen har ett nytt projekt utarbetats och genomförts för fösta gången. Projektresan går till Edinburgh i Skottland och London. Eleverna besöker universitetet och genomför andra studiebesök som är kopplade till moment i olika kurser inom t ex ämnena historia, religion och samhällskunskap. Inom de moderna språken finns en rad olika samarbeten med andra skolor i Europa. Dessa går ut på att eleverna från respektive land besöker varandra och deltar i undervisning, studiebesök mm. Samhällsprogrammet ansvarar för genomförandet men erbjudandet att delta i språkutbyten och språkresor ges till elever på alla program och som läser moderna språk inom. De länder vi samarbetar med är Tyskland, Frankrike och Spanien. På grund av det ekonomiska läget så genomfördes inte utbytet med Tyskland medan de övriga utbytena kunde genomföras då vi hittade andra finansieringsmöjligheter och billigare alternativ. Vi har också haft ett E-twinningsprojekt under läsåret (se under rubriken verksamhetsutveckling, sid 4). Entreprenörskap Utbildning för personal inom entreprenörskap har erbjudits under läsåret. Alla elever i årskurs två fick under vårterminen träffa representanter för UF. Syftet var att informera om vad det innebar att starta ett UF-företag och inspirera elever att välja denna möjlighet inom ramen för projektarbetet och i detta sammanhang trycktes det särskilt på koncpetet socialt entreprenörskap. Ett antal elever nappade på starta UF företag och 8 UF företag kom till stånd. En ökning med fyra företag jämfört med tidigare år. Ökning var en effekt av möjligheten att starta företag med ett socialt koncept, vilket tilltalade samhällseleverna. Uppföljning och analys

7 (11) Andelen elever med slutbetyg på SP var läsåret 11/12 90 % och på SPINT 94 %. En minskning från föregående år då jämförbara siffror låg på 96 respektive 100 %. Jämförande siffra för hela Uddevalla gymnasiekola är 97 %. Andelen elever som avbrutit sina studier på och som gick på EK, HU, SA/SP eller SPINT utgjorde knappt 3 % och det motsvarar 14 elever. Detta är en liten ökning mot föregående år då andelen avhopp utgjorde 2 %. Skälen bakom avbrotten var i fyra fall byte till SA och HU på fristående gymnasium, i fyra andra fall byte till gymnasieskolan i hemkommunen eller annan mer närliggande kommun, i två fall handlade det om byte till utbildning utomlands och slutligen i två fall var orsaken sjukdom. I nedanstående tabell redovisas resultat från nationella prov och betygsresultaten för SP och SPINT. Tabell 1: Kursbetyg avgångsår och resultat från NP (nationella prov) Kurs Betyg i procent Snitt meritvärde Engelska S IG G VG MVG kurs NP NP Eng 1201 SP 3,6 0 36,0 42,3 18,0 14,4 13,6 NP Eng 1201 SPINT 8, ,0 41,7 17,8 15,8 Eng 1201 Engelska A SP 11/ ,0 44,8 22,0 Eng 1201 Engelska A SP 10/11 0 3,9 37,2 50,0 8,8 Eng 1201 Engelska A SP 09/10 0 0,1 30,4 50,0 18,6 Eng 1201 Engelska A SPINT 11/ ,8 38,9 58,3 Eng 1201 Engelska A SPINT 10/ ,0 40,0 54,0 Eng 1201 Engelska A SPINT 09/ ,7 32,2 58,1 Matematik NP Ma A SP 5,0 11,8 45,4 34,5 3,4 13,0 10,4 NP Ma A SPINT 8,6 5,7 34,3 37,0 14,3 13,5 11,9 Ma 1201 Matematik A SP 11/ ,0 44,8 7,1 Ma 1201 Matematik A SP 10/11 0 3,9 33,3 44,1 17,6 Ma 1201 Matematik A SP 09/10 0 3,8 35,2 51,4 9,5 Ma 1201 Matematik A SPINT 11/ ,0 30,5 19,4 Ma 1201 Matematik A SPINT 10/ ,4 49,0 21,5 Ma 1201 Matematik A SPINT 09/10 0 9,4 28,1 31,2 31,2 Svenska A S IG G VG MVG kurs NP Sv 1201 Svenska A SP 11/12 1,5 0 21,2 59,1 18,1 14,6 -

8 (11) Sv 1201 Svenska A SP 10/11 0 2,0 31,3 46, Sv 1201 Svenska A SP 09/10 0 1,0 21,3 56,3 21,4 Sv 1201 Svenska A SPINT 11/ ,4 41,7 38,9 Sv 1201 Svenska A SPINT 10/ ,0 34,0 54,0 Sv 1201 Svenska A SPINT 09/10 0 3,2 16,1 29,0 51,6 Svenska B kurs NP NP Sv B SP 9,5 3,2 37,3 42,1 7,9 13,2 11,6 NP Sv B SPINT 8,6 2,9 5,8 45,7 37,1 16,5 14,9 Sv 1201 Svenska B SP 11/12 1,6 6,2 29,1 45,6 17,3 Sv 1201 Svenska B SP 10/11 0 4,1 36,1 42,3 17,5 Sv 1201 Svenska B SP 09/10 0 2,0 33,3 48,0 16,7 Sv 1201 Svenska B SPINT 11/ ,8 41,6 44,4 Sv 1201 Svenska B SPINT 10/11 0 2, ,0 36,0 Sv 1201 Svenska B SPINT 09/10 0 3,3 10,0 30,0 56,6 Kommentar: Betyg från läsåret 09/10 och 10/11 finns med som jämförelsetal. Tabell 2: Jämförelse av betygsvärde mellan kursbetyg och nationella prov för elevgrupp som läst kursen under perioden Generell jämförelse mellan meritvärden på kursbetyg och betyg på nationellaprov för En, Ma och Sv. Kursbetyg NP Avvikelse Överenstämmelse mellan kursvetyg och betyg på NP i % UG 12,7 10,3 2,4 81 SP 13,8 11, SPINT 15,9 14,2 1,7 89 Kommentar: UG ()

9 (11) Av resultaten i engelska A kan vi se att inga elever på SP och SPINT fick S eller IG i sina avgångsbetyg och på SP är det en förbättring jämfört med tidigare år då andelen IG på SP var ca 4 %. Detta kan vara ett resultat utav att elever som riskerar att få IG eller har fått IG första skedet ges möjlighet till extra stöd eller erbjuds att göra om kursen. Betygen i engelska A på SPINT ligger på en högre nivå i jämförelse med SP. Eleverna som väljer SPINT har i allmänhet redan ett stort intresse för engelska och har i allmänhet ett högre betyg i engelska med sig från grundskolan. Eleverna på SPINT får också genom att en stor del av undervisningen sker på engelska större möjligheter att utvecklas i ämnet än vad som vanligtvis ges inom ramen för ämnet engelska. Vi kan också konstatera att snittet för meritvärdet ligger högre på kursbetygen än de nationella proven. På SP ligger avvikelsen på 0,8 och på SPINT är avvikelsen något större och ligger på 2. På SPINT är det främst en förskjutning åt betyget MVG. På nationella provet fick 41 % betyget MVG medan 58 % fick MVG i kursbetyg. En del av förklaringen till att betygen på de högre stegen ligger högre än nationella proven är att eleverna i andra sammanhang har uppvisat dessa kunskaper och att flera av de elever som fick ett högre betyg låg nära det högre betyget på nationella proven. Skillnaden på SPINT är dock högre än tidigare år (då avikelsen låg på 0,61) och därför viktig att ta notera och upp till diskussion i ämnesgruppen. Samtidigt som vi också kan konstatera att avvikelsen ligger på en lägre nivå än den generella avvikelsen på UG som ligger på 2,4 (se tabell 2). Även vad gäller matematik A kan vi se att trenden från de två senare åren håller i sig och är nu nere i siffran 0 på både SP och SPINT. Föregående läsår fick knappt 4 % IG på SP. En trolig förklaring till minskningen av betyget IG på SP och SPINT de senaste två läsåren är den goda nivå på stöd som finns för ämnet matematik och som också står i paritet med behovet. I övrigt avviker kursbetygen från betygen på de nationella proven genom att ligga något högre. På SP ligger avvikelsen på 2,6. Det är framför allt betyget VG som ligger på en högre nivå. På de nationella proven fick knappt 35 % VG medan drygt 45 % fick VG på kursbetyget. På SPINT ligger avvikelsen på 1,6. Vad gäller avvikelsen förklaras detta med att eleverna vid andra provtillfällen ligger på en högre betygsnivå och att många elever på de nationella proven legat i det högre spannet på betyget G och VG. I svenska A ökade andelen S på SP från 0 till 1,5 % medan andelen IG sjönk från 2 % till 0 %. På SPINT redovisas inga S och IG i svenska A och det ligger i linje med förra årets resultat. Vad gäller svenska B ökade andelen IG från 4 % till 6 % och det innebar att för andra året i rad så ökande andelen IG. Detta är fortfarande än betydligt bättre siffra än läsåret 08/09 som hade en andel på 14 %. Vid en genomgång av de elever som fick S och IG i svenska B på SP kan jag konstatera att flertalet av dessa elever har varit föremål för insatser från elevhälsan och alla har erbjudits stöd men flertalet har inte utnyttjat möjligheten eller inte uppnått godkänt resultat trots stödinsats från skolan. På SPINT minskade andelen IG i kursen svenska A från 3,2 % till 0 %. Vad gäller jämförelsen med nationella prov så finns det en avvikelse på 1,6 på både SP och SPINT och som ligger lägre än den generella siffran för UG. Däremot finns en

10 (11) tydlig avvikelse vad gäller betyget MVG. Fler elever har fått MVG i kursbetyg än vad de fick på de nationella proven. På SP fick 17 % MVG i kursbetyg och motsvarande siffra på nationella provet var knappt 8 %. På SPINT var motsvarande förhållande 37 % på kursbetyget och 44 % på nationella provet. Förklaringen här är den samma som angivits för andra kurser d.v.s. att eleverna vid andra provtillfällen ligger på en högre betygsnivå och att många elever på de nationella proven legat i det högre spannet på betyget G och VG. Sammanfattning och slutsatser Vad gäller samtliga kursbetyg i de ämnen som har nationellaprov kan vi dra slutsatsen att SP och SPINT har en relativt god överenstämmelse mellan kursbetygen och betygen på de nationellaproven. För samhällsprogrammet är överenstämmelsen 86 % och för SPINT ligger den på 89 %. Jämförbar siffra för hela gymnasieskolan är 81 %. Den skillnad som kan konsteras inom SP och SPINT gäller främst betyget MVG. Vi kan också notera att det är en skillnad mellan SP och SPINT vad gäller kursbetyg och i resultaten på nationella prov. SPINT har genomgående högre betyg och bättre resultat på nationella proven i Sv, En och Ma. Förklaringarna till denna skillnad ligger troligvis i att intagningspoäng är något högre på SPINT, antalet elever per klass har varit lägre, vilket kan bidra till ett bättre studieklimat och metoden att arbeta med SPINT-pass (studiepass med lärare som handledare där eleverna själva styr vilka ämnen de vill jobba med). Vi kan också konstatera att andelen IG inom samtliga redovisade ämnen i jämförelse med övriga UG ligger på en lägre nivå. Den genomsnittliga siffran för andelen IG är 1,5 % på SP/SPINT och på UG ligger den på knappt 5 %. Andelen IG i samtliga redovisade ämnen är fortfarande lägre än läsåret 08/09 då det inte fanns någon organiserad verksamhet för stöd. Att antalet ligger på en relativt låg nivå är med stor sannolikhet ett resultat av att en sådan verksamhet byggts upp. I de siffor som har redovisas finns inte resultaten med för de elever som började i den nya gymnasiekolan. Det är viktigt att komplettera bilden som getts ovan med att lyfta fram att vi sett en ökning av andelen icke godkända betyg hos de elever som började hösterminen 2011 och då särskilt i ämnet matematik. Vår analys av detta är att kraven har höjts i de nya kursplanerna och att elevernas förkunskaper från grundskolan ännu inte ligger i paritet med vad de förväntas ha med sig. Detta kan komma att få konsekvenser för elevernas slutresultat och medföra ökade kostnader för stöd. Av ovanstående kan vi sammanfattningsvis konstatera att resultaten på Samhällsprogrammet är så vitt det går att bedöma goda. Tyvärr bygger analysen endast på jämförelse övertid och med övriga UG. Vi har inte kunnat göra någon jämförelse nationellt eftersom vi inte haft tillgång till den nationella statistiken. Kommunens tidsplan för kvalitetsredovisning ligger för tidigt för att vi skall kunna få med den i analysen.

11 (11) Vårt övergripande mål för verksamheten läsåret 13/12 är att fortsatta införandet av den nya gymnasiereformen GY11. Inom detta ryms flera delmål. Ett viktigt delmål är att eleverna ska bli väl förbereda för högskolestudier och att programmets studieförberedande karaktär förtydligas. Detta planerar vi bland annat att göra genom att träna eleverna i arbetsmetoder som används på universitet och högskolor, utveckla de förmågor som eleverna behöver ha i för att kunna läsa vidare, utveckla digitala arbetsmetoder, utveckla det entreprenöriella lärandet och skapa en röd tråd i utbildningen kring gymnasiearbetet samt att utveckla elevernas studieteknik. I övrigt planerar vi att fortsätta arbetet kring att förbättra elevuppföljning och anpassa vårt sätt att arbeta med detta efter den nya skollagen. Slutligen avser vi att genomföra de mål som formulerats utifrån de områden som pekades ut i medarbetarenkäten som förbättringsområden. Ett sådant område är förtydliga och förbättra information och framförhållning. Vi kommer också att fortsätt med aktiviteter för att ytterligare stärka gruppkänslan och gruppgemenskapen. Uddevalla rektor Samhällsprogrammet Agneberg