Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/12 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/12 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA"

Transkript

1 (11) Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/12 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA EKONOMIPROGRAMMET (EK) HUMMANISTISKA PROGRAMMET (HU) SAMHÄLLVETENSKAPSPROGRAMMET(SA), Agneberg SAMHÄLLSVETENSKAPLIGT PROGRAM (SP) SPINT Presentation och resultatredovisning Presentation av verksamheten Enligt gymnasiereformen GY 11 så infördes vid terminstarten 2011 nya program med nya programmål och programstrukturer. För de nya eleverna i årskurs ett innebär detta att det i stället för ett stort och brett Samhällsvetenskapligt program fanns tre nya program att välja mellan Ekonomiprogrammet (EK) med inriktningarna ekonomi och juridik, Humanistiska programmet (HU) med inriktningarna kultur och språk, Samhällsvetenskapsprogrammet (SA). För de elever som var intresserade av Samhällsvetenskapsprogrammet fanns dessutom tre olika alternativ. På Agneberg finns två av dessa alternativ och dessa är Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning bettendevetenskap och Samhällsvetenskap samt SASPINT en internationell profil på inriktningen Samhällsvetenskap. Även på ekonomiprogrammet erbjöds den internationella profilen EKSPINT. Under det första läsåret har eleverna gemensamt upplägg inom programmen och väljer sedan inriktning inför år två. Eleverna kommer från Fyrbodalsområdet och där utgör elever från Uddevalla kommun den största andelen. Antalet elever på de studieförberedande programmen på Agneberg var i maj 2012 drygt 500 och i jämförelse med föregående läsår hade antalet ökat med ca 20 elever. Eleverna i årskurs 2 och 3 på SP och SPINT omfattade 13 klasser och utgjorde ca 320 elever varav 73 % gick på SP och 27 % på SPINT. Fördelningen mellan flickor och pojkar såg likadant ut på SP som på SPINT och flickorna som var störst till antalet och utgjorde 60 %. Eleverna i årskurs ett utgjorde 170 stycken och dessa var fördelade på 7 klasser. Utav dessa gick 30 % på EK, 11 % på EKSPINT, 4 % på HU, 40 % på SA och 15 % på SASPINT. Eleverna på Humanistiska programmet samläste med elever på Samhällsvetenskapsprogrammet. Den totala andelen som läste i inom profilen SPINT utgjorde 26 % och var lägre i jämförelse med tidigare läsår då 31 % gick på SPINT. I antal motsvarar detta en minskning på 18 elever. Andelen flickor på EK, HU, SA/SP och SPINT övervägde och utgjorde 61 %.

2 (11) Vi kan däremot se att på Ekonomprogrammet var andelen jämnt fördelat mellan flickor och pojkar med 49 respektive 51 %. På programmen SA och HU var fördelningen mer ojämn och där utgjorde pojkarna endast 36 % och på SPINT var motsvararande siffra 33 %. Den nya programstrukturen ser ut att bidra till att flickornas dominans på samhällsprogrammet ytterligare förstärks. Eleverna i årskurs två och tre fortsatte att läsa samhällsprogrammet enligt LPF 94. För eleverna på SP (år två och tre) fanns fyra nationella inriktningarna (Samhällsvetenskap, Ekonomi, Kultur och Språk). De två dominerande inriktningarna var samhällsveteskaplig inriktning som hade 57 % av eleverna och den ekonomiskinriktning som hade 40 % av eleverna. Under läsåret fanns varken i år två eller i år tre någon kulturinriktning på grund av för få sökande. Däremot fanns i år två en språkinriktning med 7 elever. Inom inriktningen ekonomi kunde eleverna välja mellan tre olika profiler Ekonomi (allmän), Företagare och Juridisk. Inom den Samhällsvetenskapliga inriktningen fanns profilerna Allmän, Juridisk, Pedagogisk och Friskvård. På SPINT erbjuds inriktningarna Ekonomi och Samhällsvetenskap. Även här var samhällsvetenskap den största inriktningen med 53 % utav eleverna i år två och tre medan motsvarande siffra för ekonomiskinriktning var 47 %. Den ekonomiska inriktningen ökade på SPINT i jämförelse med förra läsåret med 6 procentenheter. Personalgruppen bestod av 46 lärare varav 41 med tillsvidareanställning och 5 stycken med visstidsanställning. Fördelningen mellan könen i lärarkåren var 30 kvinnor och 16 män. Samtliga lärare behöriga och de flesta har lång erfarenhet av skolarbete. En rektor ansvarade för EK, HU, SA/ SP och SPINT med stöd i det övergripande arbetet utav 5 lärare som tillsammans hade 40 % tjänst för programsamordning. Lärargruppen var fördelad i tre programlag (EK, HUSA, SPINT). SP och SPINT klarade inte målet med budget i balans och redovisade i bokslutet för 2011 ett underskott på kr. Den allra främsta orsaken till underskottet var att personal- och lönekostnader blev högre än budgeterat. Däremot så skedde en minskning av budget underskottet från föregående år med ca kr. Minskningen är en effekt av storleken på personalgruppen bättre anpassats till elevantalet och att undervisningen kunde organiserats på ett effektivare sätt. I jämförelse med tidigare läsåret ökande antalet elever utan att vi behövde öka antalet klasser. Att vi trots effektiviseringen ändå slutade med ett budgetunderskott kan förklaras av flera orsaker. För det första har elever som är i behov av stöd stadigt ökat. SP har under de senaste åren fått en större andel elever med invandrarbakgrund och med relativ kort tid i Sverige. Många av dessa elever har brister i svenska språket och saknar grundkläggande kunskaper i ämnen som är centrala på Samhällsprogrammet. Dessa elever har behov av extra undervisning och handledning för att kunna klara målen i kursplanerna. En annan orsak till det ökade behovet av stöd är den nya skollagens förstärkta krav på särskilt stöd till elever som riskerar att få F i

3 (11) betyg. En stor del av det särskilda et till elever ligger utanför den ordinarie undervisningen och motsvarade läsåret 11/ % av en tjänst. Motsvarande siffra förläsåret 09/10 90 % och för läsåret 09/10 60 %. Kostnaderna för stöd utgör ungefär och för detta finns inte full täckning i budget. För det andra hade vi liksom föregående läsår ett stor antal elever som väljer att läsa matematik C och D. Samhällsprogrammet är skyldiga att erbjuda de elever som så önskar att läsa matematik C och D samt engelska C. Det är av praktiska skäl inte möjligt att läsa alla dessa tre kurser inom ramen för de individuella valen. Därför ordnar Samhällsprogrammet eget upplägg för matte C och D utan att få dessa kostnader borträknade från de på individuella valet och därmed har vi en extra kostnad som motsvarar ca kronor. Inom GY 11 kommer den här kostnaden att försvinna då vi kan på ett bättre sätt lösa detta inom ramen för programfördjupningar och individuella val men kostnaden kommer att finnas kvar i ytterligare ett läsår. Kvalitetsredovisning Vad gäller underlag för kvalitetsredovisning så tas stora delar fram för hela gymnasieskolan genom elevenkäter, personalenkäter och betygsstatistik. I slutet på vårterminen och i början av höstterminen 2011 gjordes i personalgruppen utvärderingar av läsårets 2010/11 i flera steg. utvärderingar av enhetens mål och analyser elevenkäter, medarbetarenkäten, nöjdkundenkät, risk- och friskanalys, betygsstatistik etc. genomfördes i syfte att identifiera förbättringsområden och utifrån dessa formulerades sedan nya mål att arbeta med under läsåret 2011/2012. Verksamhetsutveckling Vi beslöt att två mål från föregående år skulle kvarstå. Det första av dessa handlade om att förbättra vår uppföljning av eleverna så att vi tidigare kan sätta in åtgärder och att utarbeta en organisation kring stödjande åtgärder. Fokus för läsåret 2012/12 var att anpassa vårt arbete med elevuppföljningen efter den nya skolagen kring elever i behöv av stöd. Vi behövde implementera de nya rutiner som tagits fram för hela gymnasieskolan inom arbetslagen. Det andra målet som vi behöll var att arbeta för att öka trivsel och samarbete inom gruppen bla genom att planera och genomföra friskvårds- och teambuilding aktiviteter. Centralt för resterande mål var genomförandet av GY 11. Vi beslutade att vårt fokus skall ligga på att lyfta fram att vi är högskoleförberedande program och det skulle vara en röd tråd genom hela utbildningen. Konkret innebar detta att vi arbetade med studieteknik. Vi har genomfört föreläsningar i studieteknik för eleverna och lärarna i årskurs ett och två och ett material i studieteknik har införskaffats för att användas i undervisningen. Varje ämne fick i uppdrag att diskutera och ta fram förslag på hur de kan arbete med studieteknik i sitt ämne. Vissa ämnen

4 (11) har fullfölj uppdraget men inte alla. Vidare har beslutat att som ett led i förberedelsen inför gymnasiearbetet skall eleverna i årskurs ett och två skriva en ämnesövergripande uppsats med progression i krav på innehåll och vetenskaplighet. På SPINT har föreläsningar genomförts från högskolan Väst och vi har deltagit i en forskningsstudie (CLISS-projektet) om språkutveckling som genomförs av Göteborgs Universitet och eleverna fick i samband med detta insyn i vad forskning kan innebära. Vi har fortsatt att utvecklar vårt användande av digitala verktyg och arbetsmetoder. Målen och arbetsformer kring kvalitetsarbetet utvärderades i slutet av vårterminen och förslag på nya förbättringsområden arbetades fram. De resultat vi kan se är att användandet av digitala arbetsmetoder har ökat somt ex användandet av SiteVision, Question Writer, sociala medier och U-space. Vi har under läsåret haft ett E-twinning projekt som bygger på digitala internationella kontakter och där elever samarbetar och kommunicerar med varandra digitalt. Projektet genomfördes med en klass på Sp i samarbete med en klass i Österrike och ämnena som ingick i projektet var historia och engelska.. Inflytande och delaktighet- elever och vårdnadshavare Den formella strukturen för elevinflytande på SP och SPINT är att klassen regelbundet skall ha klassråd där frågor tas upp för diskussion. En del av dessa går sedan vidare antingen till rektor och eller programråd. Varje klass har två representanter i programråden som sammankallas tre gånger per termin. I programrådet deltar rektor, tre lärare och klassrepresentanter. Där ges eleverna möjlighet att ta upp synpunkter och frågor från klassen. Dessa kan sedan lyftas vidare till HSG (husgemensamma möten där frågor kring arbetsmiljö, lokaler verksamhet, skolmat med mera behandlas) eller till programlaget eller APT (Arbetsplatsträff för lärarna). I HSG finns elevrepresentation från varje program. Utöver detta sker diskussioner och utvärderingar av enskilda lärare och vid de klassbesök som genomfördes av rektor i under verksamhetsåret. I samband med klassrumsbesök, enkät och programrådsmöten har framkommit att eleverna i stort sett är nöjda med elevinflytanden men att det finns undantag. Vissa elever och klasser har varit missnöjda med att klassråden inte alltid har fungerat eller att de inte känner sig kunna påverka undervisningen i tillräckligt stor omfattning. En viss förbättring har skett i jämförelse med tidigare år genom att vi varit mer tydliga med gången och strukturen i det elevdemokratiska arbetet men det behöver fortfarande förbättras. Elevernas deltagande på HSG bör också förbättras. När elever inte kommer beror det i allmänhet på att de har missat att läsa kallelsen på hemsidan. Vi kan hjälpa till genom att påminna på fler än ett sätt. Vårdnadshavare till elever i år ett inbjöds till föräldramöte. Utöver detta inbjuds samtliga vårdnadshavare att delta vid utvecklingssamtal. Stödjande arbete Det sedan tidigare påbörjade förbättringsarbetet, i avseende att utveckla och förbättra stödet till elever som har studiesvårigheter eller som av olika anledningar inte kunnat följa undervisningen fullt ut, har fortsatt under läsåret. Studieverkstans uppgift är att ansvara för elever som går ett fjärde år, undervisa och handleda elever som har svårigheter, erbjuda öppen studiehjälp och läxläsning. Dessutom erbjöds alla elever som fick IG i kurserna i Ma A och B samt Eng A och B

5 (11) möjlighet att läsa om kursen för att ges möjlighet att få godkänt i kurserna. Det stödjande arbetet under året har delvis försvårats och den försämrade tillgången till specialpedagog inom mitt rektorområde dels pga. av sjuskrivningar i gruppen, dels genom ändrade fördelningar mellan olika program och hus. I jämförelse med tidigare läsår har stödet till eleverna inom mitt område försämrats från 75 % till 50 %. Detta trots en ökad elevgrupp och en ökning av elever i behov av stöd. Till viss del har detta kompenserats av att jag lagt ut mer lärarresurs för stöd. Lärarstödet i form av speciallärare och ämneslärare har för Samhällsprogrammets del ökat från 90 % del av tjänst till 100 %. Vad gäller matematik har stödet legat i linje med behovet medan behovet i engelska, svenska och andra ämnen inte varit fullt tillfredställande. Tyvärr har utrymmet i befintliga lärares tjänster och den ekonomiska situationen inte gjort det möjligt att lägga mer resurser på stöd. Det behov vi ser som har ökat senare år är elever med invandrarbakgrund och med relativ kort tid i Sverige och som har brister i svenska språket och saknar grundkläggande kunskaper i ämnen som är centrala på Samhällsprogrammet som t ex svenska, samhällskunskap och historia. Dessa elever har behov extra undervisning och handledning för att kunna klara målen i kursplanerna. Hälsa och livsstil Elevhälsan har även under detta läsår fortsatt sin anti-rök kampanj. Inom ramen för livskunskap har föreläsningar och aktiviteter rörande ämnen som sex och samlevnad, HBTfrågor och alkohol genomförts. På Spint genomfördes under höstterminen ett temaarbete kring friskvård och hälsa för eleverna i årskurs ett. Inom programmål, kursmål etc. anges att vi skall arbeta med miljö och klimatfrågor. Detta sker t ex inom ämnena geografi, naturkunskap, samhällskunskap och religionskunskap. Vi har också medverkat i ett Comeniusprojekt kring temat vatten som handlar mycket om vår livsstil (se under rubriken internationalisering). Likabehandlingsplanen Vid höststarten så har varje klassföreståndare i uppgift att informera om och diskutera likabehandlingslagen och den handlingsplan som finns på Agneberg som bland annat innefattar Agnebergsandan (ordningsregler och förhållningssätt för elever och personal på skolan). Under vårterminen genomförs en digital enkät utifrån likabehandlingsplanen. Resultatet av enkäten visas sedan på skolans TV-monitor. Utifrån resultatet av enkäten görs sedan en revidering av handlingsplanen. Ett led i arbetet med skolans likabehandlingsplan var att skolans kuratorer fick i uppdrag att utarbeta ett arbetsmaterial som sedan klassföreståndarna utgick ifrån när de sedan arbetade kring frågorna i sina respektive klasser. Syftet var att aktualisera likabehandlingsplanen, Agnebergs handlingsplan (Agnebergsandan) och diskutera resultatet av enkäten. Under året genomfördes hela UG (Uddevalla Gymnasieskola) tre temadagar med innehåll som kopplas till likbehandlingsarbetet. Meningen är att temadagarna skall för- och efterarbetas i undervisningen, vilket är ett område som ytterligare behöver förbättras och anpassa till samhällsprogrammets behov och förutsättningar till näst kommande år. I elevenkäten pekade eleverna ut områdena HBT frågor och etnicitet och religion som viktiga områden att fokusera på under året. Förutom fokus på dessa områden

6 (11) i undervisningen genomfördes på för eleverna och personalen på Agnebergen en föreläsning kring ämnena självkänsla och HBT-frågor med föreläsaren Sara Lund. Eleverna på samhällsprogrammet i år tre har också besökt utställningen Gud har 99 namn och har haft besök av Saalams vänner. Enkäterna visade också att vi behövde arbeta mer med att göra likabehandlingsplanen känd bland eleverna och att vi behöver arbeta för att få fler att svara på enkäten. Därför har vi under läsåret försökt att förtydliga gången i likabehandlingsarbetet för lärarna. I övrigt visade enkäten på att eleverna i allmänhet trivs på skolan och känner sig trygga. Internationalisering Ett viktig led i utbildningen är internationalisering som också anges i såväl programmål som kursmål. På SPINT har vi fortsatt arbeta med att i år tre genomföra två projektresor. För ekonomiinriktningen har vi ett sedan länge etablerar projekt och det projektet genomförs i samarbete med en skola i Cambridge. Utöver att få på i familj, delta i undervisning, göra studiebesök genomför eleverna också en veckas APU på en arbetsplats i London. För samhällsinriktningen har ett nytt projekt utarbetats och genomförts för fösta gången. Projektresan går till Edinburgh i Skottland och London. Eleverna besöker universitetet och genomför andra studiebesök som är kopplade till moment i olika kurser inom t ex ämnena historia, religion och samhällskunskap. Inom de moderna språken finns en rad olika samarbeten med andra skolor i Europa. Dessa går ut på att eleverna från respektive land besöker varandra och deltar i undervisning, studiebesök mm. Samhällsprogrammet ansvarar för genomförandet men erbjudandet att delta i språkutbyten och språkresor ges till elever på alla program och som läser moderna språk inom. De länder vi samarbetar med är Tyskland, Frankrike och Spanien. På grund av det ekonomiska läget så genomfördes inte utbytet med Tyskland medan de övriga utbytena kunde genomföras då vi hittade andra finansieringsmöjligheter och billigare alternativ. Vi har också haft ett E-twinningsprojekt under läsåret (se under rubriken verksamhetsutveckling, sid 4). Entreprenörskap Utbildning för personal inom entreprenörskap har erbjudits under läsåret. Alla elever i årskurs två fick under vårterminen träffa representanter för UF. Syftet var att informera om vad det innebar att starta ett UF-företag och inspirera elever att välja denna möjlighet inom ramen för projektarbetet och i detta sammanhang trycktes det särskilt på koncpetet socialt entreprenörskap. Ett antal elever nappade på starta UF företag och 8 UF företag kom till stånd. En ökning med fyra företag jämfört med tidigare år. Ökning var en effekt av möjligheten att starta företag med ett socialt koncept, vilket tilltalade samhällseleverna. Uppföljning och analys

7 (11) Andelen elever med slutbetyg på SP var läsåret 11/12 90 % och på SPINT 94 %. En minskning från föregående år då jämförbara siffror låg på 96 respektive 100 %. Jämförande siffra för hela Uddevalla gymnasiekola är 97 %. Andelen elever som avbrutit sina studier på och som gick på EK, HU, SA/SP eller SPINT utgjorde knappt 3 % och det motsvarar 14 elever. Detta är en liten ökning mot föregående år då andelen avhopp utgjorde 2 %. Skälen bakom avbrotten var i fyra fall byte till SA och HU på fristående gymnasium, i fyra andra fall byte till gymnasieskolan i hemkommunen eller annan mer närliggande kommun, i två fall handlade det om byte till utbildning utomlands och slutligen i två fall var orsaken sjukdom. I nedanstående tabell redovisas resultat från nationella prov och betygsresultaten för SP och SPINT. Tabell 1: Kursbetyg avgångsår och resultat från NP (nationella prov) Kurs Betyg i procent Snitt meritvärde Engelska S IG G VG MVG kurs NP NP Eng 1201 SP 3,6 0 36,0 42,3 18,0 14,4 13,6 NP Eng 1201 SPINT 8, ,0 41,7 17,8 15,8 Eng 1201 Engelska A SP 11/ ,0 44,8 22,0 Eng 1201 Engelska A SP 10/11 0 3,9 37,2 50,0 8,8 Eng 1201 Engelska A SP 09/10 0 0,1 30,4 50,0 18,6 Eng 1201 Engelska A SPINT 11/ ,8 38,9 58,3 Eng 1201 Engelska A SPINT 10/ ,0 40,0 54,0 Eng 1201 Engelska A SPINT 09/ ,7 32,2 58,1 Matematik NP Ma A SP 5,0 11,8 45,4 34,5 3,4 13,0 10,4 NP Ma A SPINT 8,6 5,7 34,3 37,0 14,3 13,5 11,9 Ma 1201 Matematik A SP 11/ ,0 44,8 7,1 Ma 1201 Matematik A SP 10/11 0 3,9 33,3 44,1 17,6 Ma 1201 Matematik A SP 09/10 0 3,8 35,2 51,4 9,5 Ma 1201 Matematik A SPINT 11/ ,0 30,5 19,4 Ma 1201 Matematik A SPINT 10/ ,4 49,0 21,5 Ma 1201 Matematik A SPINT 09/10 0 9,4 28,1 31,2 31,2 Svenska A S IG G VG MVG kurs NP Sv 1201 Svenska A SP 11/12 1,5 0 21,2 59,1 18,1 14,6 -

8 (11) Sv 1201 Svenska A SP 10/11 0 2,0 31,3 46, Sv 1201 Svenska A SP 09/10 0 1,0 21,3 56,3 21,4 Sv 1201 Svenska A SPINT 11/ ,4 41,7 38,9 Sv 1201 Svenska A SPINT 10/ ,0 34,0 54,0 Sv 1201 Svenska A SPINT 09/10 0 3,2 16,1 29,0 51,6 Svenska B kurs NP NP Sv B SP 9,5 3,2 37,3 42,1 7,9 13,2 11,6 NP Sv B SPINT 8,6 2,9 5,8 45,7 37,1 16,5 14,9 Sv 1201 Svenska B SP 11/12 1,6 6,2 29,1 45,6 17,3 Sv 1201 Svenska B SP 10/11 0 4,1 36,1 42,3 17,5 Sv 1201 Svenska B SP 09/10 0 2,0 33,3 48,0 16,7 Sv 1201 Svenska B SPINT 11/ ,8 41,6 44,4 Sv 1201 Svenska B SPINT 10/11 0 2, ,0 36,0 Sv 1201 Svenska B SPINT 09/10 0 3,3 10,0 30,0 56,6 Kommentar: Betyg från läsåret 09/10 och 10/11 finns med som jämförelsetal. Tabell 2: Jämförelse av betygsvärde mellan kursbetyg och nationella prov för elevgrupp som läst kursen under perioden Generell jämförelse mellan meritvärden på kursbetyg och betyg på nationellaprov för En, Ma och Sv. Kursbetyg NP Avvikelse Överenstämmelse mellan kursvetyg och betyg på NP i % UG 12,7 10,3 2,4 81 SP 13,8 11, SPINT 15,9 14,2 1,7 89 Kommentar: UG ()

9 (11) Av resultaten i engelska A kan vi se att inga elever på SP och SPINT fick S eller IG i sina avgångsbetyg och på SP är det en förbättring jämfört med tidigare år då andelen IG på SP var ca 4 %. Detta kan vara ett resultat utav att elever som riskerar att få IG eller har fått IG första skedet ges möjlighet till extra stöd eller erbjuds att göra om kursen. Betygen i engelska A på SPINT ligger på en högre nivå i jämförelse med SP. Eleverna som väljer SPINT har i allmänhet redan ett stort intresse för engelska och har i allmänhet ett högre betyg i engelska med sig från grundskolan. Eleverna på SPINT får också genom att en stor del av undervisningen sker på engelska större möjligheter att utvecklas i ämnet än vad som vanligtvis ges inom ramen för ämnet engelska. Vi kan också konstatera att snittet för meritvärdet ligger högre på kursbetygen än de nationella proven. På SP ligger avvikelsen på 0,8 och på SPINT är avvikelsen något större och ligger på 2. På SPINT är det främst en förskjutning åt betyget MVG. På nationella provet fick 41 % betyget MVG medan 58 % fick MVG i kursbetyg. En del av förklaringen till att betygen på de högre stegen ligger högre än nationella proven är att eleverna i andra sammanhang har uppvisat dessa kunskaper och att flera av de elever som fick ett högre betyg låg nära det högre betyget på nationella proven. Skillnaden på SPINT är dock högre än tidigare år (då avikelsen låg på 0,61) och därför viktig att ta notera och upp till diskussion i ämnesgruppen. Samtidigt som vi också kan konstatera att avvikelsen ligger på en lägre nivå än den generella avvikelsen på UG som ligger på 2,4 (se tabell 2). Även vad gäller matematik A kan vi se att trenden från de två senare åren håller i sig och är nu nere i siffran 0 på både SP och SPINT. Föregående läsår fick knappt 4 % IG på SP. En trolig förklaring till minskningen av betyget IG på SP och SPINT de senaste två läsåren är den goda nivå på stöd som finns för ämnet matematik och som också står i paritet med behovet. I övrigt avviker kursbetygen från betygen på de nationella proven genom att ligga något högre. På SP ligger avvikelsen på 2,6. Det är framför allt betyget VG som ligger på en högre nivå. På de nationella proven fick knappt 35 % VG medan drygt 45 % fick VG på kursbetyget. På SPINT ligger avvikelsen på 1,6. Vad gäller avvikelsen förklaras detta med att eleverna vid andra provtillfällen ligger på en högre betygsnivå och att många elever på de nationella proven legat i det högre spannet på betyget G och VG. I svenska A ökade andelen S på SP från 0 till 1,5 % medan andelen IG sjönk från 2 % till 0 %. På SPINT redovisas inga S och IG i svenska A och det ligger i linje med förra årets resultat. Vad gäller svenska B ökade andelen IG från 4 % till 6 % och det innebar att för andra året i rad så ökande andelen IG. Detta är fortfarande än betydligt bättre siffra än läsåret 08/09 som hade en andel på 14 %. Vid en genomgång av de elever som fick S och IG i svenska B på SP kan jag konstatera att flertalet av dessa elever har varit föremål för insatser från elevhälsan och alla har erbjudits stöd men flertalet har inte utnyttjat möjligheten eller inte uppnått godkänt resultat trots stödinsats från skolan. På SPINT minskade andelen IG i kursen svenska A från 3,2 % till 0 %. Vad gäller jämförelsen med nationella prov så finns det en avvikelse på 1,6 på både SP och SPINT och som ligger lägre än den generella siffran för UG. Däremot finns en

10 (11) tydlig avvikelse vad gäller betyget MVG. Fler elever har fått MVG i kursbetyg än vad de fick på de nationella proven. På SP fick 17 % MVG i kursbetyg och motsvarande siffra på nationella provet var knappt 8 %. På SPINT var motsvarande förhållande 37 % på kursbetyget och 44 % på nationella provet. Förklaringen här är den samma som angivits för andra kurser d.v.s. att eleverna vid andra provtillfällen ligger på en högre betygsnivå och att många elever på de nationella proven legat i det högre spannet på betyget G och VG. Sammanfattning och slutsatser Vad gäller samtliga kursbetyg i de ämnen som har nationellaprov kan vi dra slutsatsen att SP och SPINT har en relativt god överenstämmelse mellan kursbetygen och betygen på de nationellaproven. För samhällsprogrammet är överenstämmelsen 86 % och för SPINT ligger den på 89 %. Jämförbar siffra för hela gymnasieskolan är 81 %. Den skillnad som kan konsteras inom SP och SPINT gäller främst betyget MVG. Vi kan också notera att det är en skillnad mellan SP och SPINT vad gäller kursbetyg och i resultaten på nationella prov. SPINT har genomgående högre betyg och bättre resultat på nationella proven i Sv, En och Ma. Förklaringarna till denna skillnad ligger troligvis i att intagningspoäng är något högre på SPINT, antalet elever per klass har varit lägre, vilket kan bidra till ett bättre studieklimat och metoden att arbeta med SPINT-pass (studiepass med lärare som handledare där eleverna själva styr vilka ämnen de vill jobba med). Vi kan också konstatera att andelen IG inom samtliga redovisade ämnen i jämförelse med övriga UG ligger på en lägre nivå. Den genomsnittliga siffran för andelen IG är 1,5 % på SP/SPINT och på UG ligger den på knappt 5 %. Andelen IG i samtliga redovisade ämnen är fortfarande lägre än läsåret 08/09 då det inte fanns någon organiserad verksamhet för stöd. Att antalet ligger på en relativt låg nivå är med stor sannolikhet ett resultat av att en sådan verksamhet byggts upp. I de siffor som har redovisas finns inte resultaten med för de elever som började i den nya gymnasiekolan. Det är viktigt att komplettera bilden som getts ovan med att lyfta fram att vi sett en ökning av andelen icke godkända betyg hos de elever som började hösterminen 2011 och då särskilt i ämnet matematik. Vår analys av detta är att kraven har höjts i de nya kursplanerna och att elevernas förkunskaper från grundskolan ännu inte ligger i paritet med vad de förväntas ha med sig. Detta kan komma att få konsekvenser för elevernas slutresultat och medföra ökade kostnader för stöd. Av ovanstående kan vi sammanfattningsvis konstatera att resultaten på Samhällsprogrammet är så vitt det går att bedöma goda. Tyvärr bygger analysen endast på jämförelse övertid och med övriga UG. Vi har inte kunnat göra någon jämförelse nationellt eftersom vi inte haft tillgång till den nationella statistiken. Kommunens tidsplan för kvalitetsredovisning ligger för tidigt för att vi skall kunna få med den i analysen.

11 (11) Vårt övergripande mål för verksamheten läsåret 13/12 är att fortsatta införandet av den nya gymnasiereformen GY11. Inom detta ryms flera delmål. Ett viktigt delmål är att eleverna ska bli väl förbereda för högskolestudier och att programmets studieförberedande karaktär förtydligas. Detta planerar vi bland annat att göra genom att träna eleverna i arbetsmetoder som används på universitet och högskolor, utveckla de förmågor som eleverna behöver ha i för att kunna läsa vidare, utveckla digitala arbetsmetoder, utveckla det entreprenöriella lärandet och skapa en röd tråd i utbildningen kring gymnasiearbetet samt att utveckla elevernas studieteknik. I övrigt planerar vi att fortsätta arbetet kring att förbättra elevuppföljning och anpassa vårt sätt att arbeta med detta efter den nya skollagen. Slutligen avser vi att genomföra de mål som formulerats utifrån de områden som pekades ut i medarbetarenkäten som förbättringsområden. Ett sådant område är förtydliga och förbättra information och framförhållning. Vi kommer också att fortsätt med aktiviteter för att ytterligare stärka gruppkänslan och gruppgemenskapen. Uddevalla rektor Samhällsprogrammet Agneberg

Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/11

Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/11 2011-11-03 1(10) Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/11 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET Agneberg Presentation och resultatredovisning Presentation av verksamheten Inom Uddevalla

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/13 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/13 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA 1 (25) Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/13 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA HUMMANISTISKA PROGRAMMET (HU) SAMHÄLLVETENSKAPSPROGRAMMET(SA), Agneberg SAMHÄLLSVETENSKAPLIGT PROGRAM (SP) SPINT (Samhällsprogrammet

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 Hotell och restaurangprogrammet Presentation Verksamheten på hotell och restaurangprogrammet präglas av att det är både yrkes och studieförberedande.

Läs mer

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 Livsmedelsprogrammet Presentation Livsmedelsprogrammet har under läsåret haft en klass i varje årskurs. Elevantalet varierar mellan

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (11) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010

Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 2011-01-18 1(5) för läsåret 2009/2010 Enhetens namn Östrabo Yrkes, rektorsområde A. Presentations- och resultatredovisningsdel Grundfakta om verksamheten (presentation) Rektorsområdet omfattar byggprogrammet,

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2008-2009 Gymnasieskolan Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 11. Österlengymnasiet 3 11.1 Resultat och kommentarer 3 Slutbetyg för avgångselever på Österlengymnasiet

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009

Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 1(11) Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 Östrabo Yrkes Gymnasieskola A. Presentations- och resultatredovisningsdel Presentation av rektorsområdet Utbildningen vid rektorsområdet omfattar två nationella

Läs mer

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 LOGGA Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 Hotell- och restaurangprogrammet Presentation Verksamheten på hotell- och restaurangprogrammet präglas av att programmet är både

Läs mer

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

Verksamhetsplan. Vimarskolan Åk 7-9 2015/2016

Verksamhetsplan. Vimarskolan Åk 7-9 2015/2016 Vimarskolan Åk 7-9 Tillsammans når vi toppen! Förbättringsområden inom förskola och grundskola enligt Nämndsplanen för styrning av barn- och utbildningsförvaltningen 2014 Nämndsplanen för styrningen av

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 1011

Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 1011 1 (5) 2011-12-29 Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 1011 A. PRESENTATION OCH REDOVISNINGSDEL Grundfakta om verksamheten Hösten 2004 startade det specialutformade programmet Teknik

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013

Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013 Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013 Utbildningen Medieprogrammet är ett studieförberedande program med yrkespraktik, som fasas ut

Läs mer

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Version 090224/EO Innehåll 1.0 Kurser på gymnasiet 1.1 Olika typer av kurser 1.2 Betyg 1.3 Slutbetyg 1.3.1 Jämförelsetal 1.3.2 Meritpoäng 1.4 Samlat betygsdokument

Läs mer

Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Jensen Gymnasium i Göteborg. Beslut. Skolinspektionen 2011-06-14

Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Jensen Gymnasium i Göteborg. Beslut. Skolinspektionen 2011-06-14 Beslut Jensen College Education AB jakob.ladenstedt@jenseneducation.se lars.salbratt@jensengymnasium.se Beslut efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Jensen Gymnasium i Göteborg Tillsyn av den

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (13) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för

Läs mer

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...

Läs mer

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning, läsåret 2013-2014

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning, läsåret 2013-2014 Verksamhetsberättelse 1 (9) 2014.11.03 Handläggare Rektor Britta Odevall-Mäki Telefon 0522-696864 britta.odevall-maki@uddevalla.se Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning, läsåret 2013-2014 UDDEVALLA

Läs mer

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012 Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Prioriterade avsnitt i Skolplanen för gymnasiet 4 2.1 Lärande och utveckling 4 2.2 Kommunikation och

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011 LOGGA Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011 Hotell- och restaurangprogrammet Presentation Verksamheten på Hotell- och restaurangprogrammet präglas av att programmet är både

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning 2007-2008. Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet

VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning 2007-2008. Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning 2007-2008 Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet BRITTA ODEVALL-MÄKI 2008 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007-2008. Avseende Barn- och

Läs mer

Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Rytmus i Göteborgs kommun. Skolinspektionen. Dnr :5384 Rytmus

Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Rytmus i Göteborgs kommun. Skolinspektionen. Dnr :5384 Rytmus Dnr 44-2010:5384 Rytmus 2011-06-15 Theres Svenssons gata 8 417 55 Göteborg info.goteborg@rytmus.se Beslut efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Rytmus i Göteborgs kommun Beslut 2011-06-15 1(9)

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram " Beslut Dnr 44-2015:9675 Drottning Blankas Gymnasieskola AB Org.nr. 556566-8794 Ann-Marie.Viala@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Drottning Blankas

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2016

Slutbetyg i grundskolan, våren 2016 PM Enheten för förskole- och grundskolestatistik Dokumentdatum: 16-09-9 0 (16) Slutbetyg i grundskolan, våren 16 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Fridegårdsgymnasiet. Skolan erbjuder

Fridegårdsgymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder 6 Nationella program: Ekonomiprogrammet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Skolans målsättning

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Statistiska data över elevernas resultat i grund- och gymnasieskolan

Statistiska data över elevernas resultat i grund- och gymnasieskolan Statistiska data över elevernas resultat i grund- och gymnasieskolan Förbundskontoret december 2010 Innehåll Inledning sid 3 Hur trogna är eleverna de program de har valt? Tabell 1 2 sid 3 5 Betygsutveckling

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 2012

Kvalitetsredovisning för läsåret 2012 1(6) Kvalitetsredovisning för läsåret 2012 Naturvetenskapsprogrammet (NV/NA), Östrabo 1, Uddevalla Gymnasieskola 2(6) Innehållsförteckning Naturvetenskapsprogrammet (NV/NA), Östrabo 1, Uddevalla Gymnasieskola...

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010

Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010 Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010 Skola/förskola/arbetslag: Heurika, Fredrika Bremergymnasierna Organisation och förutsättningar för verksamheten Heurika ansvarar för utbildningen på (bilaga 01)

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING GRUNDLÄGGANDE OCH GYMNASIAL VUXENUTBILDNING ENHET 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsberättelse... sid 4 Resultatredovisning Måluppfyllelse och resultat... sid 5-6 Resultatredovisning

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4 Verksamhetsplan 2015 Möckelngymnasiet rektorsområde 4 2015-02- 18 Leena Jonsson Arndt Rektor 1 1. Inledning I rektorsområde 4, Möckelngymnasiet Karlskoga, ingår från läsåret 2014/15 följande utbildningsprogram:

Läs mer

Resultatredovisning nationella program gymnasiet vårterminen 2016

Resultatredovisning nationella program gymnasiet vårterminen 2016 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2016-09-12 Utbildningskontoret Utbildningsnämnden Resultatredovisning nationella program gymnasiet vårterminen 2016 Dnr: UN 16/090 Sammanfattning av ärendet Sammanfattningsvis har

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning. Mål/Åtaganden. Normer och värden

Kvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning. Mål/Åtaganden. Normer och värden Kvalitetsredovisning Inledning På Blackebergs gymnasium arbetar ca 1140 personer, varav ca 1040 är elever och ett hundratal personal. Skolan erbjuder två studieförberedande program: det naturvetenskapliga

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Kungsängsskolan. Arbetsplan

Kungsängsskolan. Arbetsplan 2012-09-18 Kungsängsskolan Rambodal 3-6, Smedby F-3, Bitbocken F-2, Bjärby F-2 Arbetsplan Läsåret 2012/2013/(2014) KUNGSÄNGSSKOLAN, RAMBOGATAN 246, 60371 NORRKÖPING, 011-15 34 34, 15 3241 Kommunala utvecklingsområden

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Beslut för gymnasieskola. efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Halmstad belägen i Halmstad kommun

Beslut för gymnasieskola. efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Halmstad belägen i Halmstad kommun fin Skolinspektionen Beslut Aspero Friskolor AB Org.nr. 556636-3973 Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Halmstad belägen i Halmstad kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2013-01-18 Mikael Elias Gymnasium AB carina.hall@academedia.se Rektorn vid Mikael Elias Teoretiska Gymnasium i Stockholm helen.forsberg@teoretiska.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den

Läs mer

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 0 Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I förskoleklass grundskola åk 1-9 fritidshem Ansvarig rektor Kristin Hägglund 1 2 Innehåll Styrkort 2015-2016... 1

Läs mer

Välkomna till Nacka gymnasium

Välkomna till Nacka gymnasium Välkomna till Nacka gymnasium Kvällens agenda Vad händer år 2? Information för föräldrar IV-valet Vad händer år 3? Samhälle Helen Bejmar, rektor Oskar Ungerstedt, bitr rektor Carina Lord, studievägledare

Läs mer

Fria gymnasieskolan i Haninge

Fria gymnasieskolan i Haninge Haninge Skolan erbjuder Haninge erbjuder utbildning med hög kvalitet på det Samhällsvetenskapliga programmet med inriktningarna Ekonomi och Samhällsvetenskap. Inom det individuella valet finns det möjlighet

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet Kvalitetsredovisning 2014/2015 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera,

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor Datum: 2014-09-08 Systematiskt kvalitetsarbete Hermods gymnasium samt Design & Construction College

Läs mer

Humleskolan. Kvalitetsredovisning 2011

Humleskolan. Kvalitetsredovisning 2011 Humleskolan Kvalitetsredovisning 2011 Inledning Friendsskola Inspektion slutsats; arbeta mer på måluppfyllelse, tydliggöra målen och arbeta med höga förväntningar Ny läroplan och skollag Lokalt arbetstidsavtal

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Plan för utbildningen på Introduktionsprogrammen. skolan, Finspångs kommun

Plan för utbildningen på Introduktionsprogrammen. skolan, Finspångs kommun Plan för utbildningen på Introduktionsprogrammen på Bergska skolan, Finspångs kommun Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium Vimmerby gymnasium Skolan har en kompetent och engagerad personal som arbetar i lag med gemensamt fokus på elevernas studier. Målet är att eleven tillsammans med skolans lärare och övrig personal skall

Läs mer

Mikael Elias Teoretiska gymn. Stockholm

Mikael Elias Teoretiska gymn. Stockholm gymn. Stockholm Skolan erbjuder EK - EKONOMIPROGRAMMET, inriktning ekonomi och juridik (*) NA - NATURVETENSKAPLIGA PROGRAMMET, inriktning naturvetenskap och naturvetenskap och samhälle SA - SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA

Läs mer

Vallentuna gymnasium. Skolan erbjuder

Vallentuna gymnasium. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en lärorik och utvecklande arbetsplats där alla aktivt tar ansvar för att skapa trivsel. Professionella, engagerade lärare hjälper dig i ditt lärande och personliga utveckling. Vi har

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre

Läs mer

Kvalitetsredovisning för år 2010 Pedagogiskt bokslut för Gymnasiesärskolan i Eslövs kommun

Kvalitetsredovisning för år 2010 Pedagogiskt bokslut för Gymnasiesärskolan i Eslövs kommun Kvalitetsredovisning för år 2010 Pedagogiskt bokslut för Gymnasiesärskolan i Eslövs kommun Upprättad i april 2011 2 Gymnasiesärskolan - Kvalitetsredovisning för år 2010 Gymnasiesärskolan ska utifrån varje

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Kvalitetsredovisning.

Kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisning 2008 Cultura Gymnasium Kvalitetsredovisning. I. Kvalitetsredovisning för tidsperioden Läsåret 2007/2008 II. Namn på verksamhet och ansvarig rektor Cultura Gymnasium i Helsingborg Rektor

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 0809

Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 0809 1 (6) 2010-03-08 Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 0809 A. PRESENTATION OCH REDOVISNINGSDEL Grundfakta om verksamheten Hösten 2004 startade det specialutformade programmet Teknik

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 januari 2016 Mörtviksskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete Skola I Mörtviksskolan pågår ett aktivt arbete för att främja alla elevers trygghet och lärande. Genom att

Läs mer

Solna Gymnasium. Skolan erbjuder

Solna Gymnasium. Skolan erbjuder Solna Gymnasium Skolan erbjuder Vi tillhandahåller två yrkesförberedande program, el och energiprogrammet med inriktningarna dator och kommunikationsteknik och elteknik, samt barn och fritidsprogrammet

Läs mer

Relationen mellan nationella prov och betyg, årskurs 6 vårterminen 2013

Relationen mellan nationella prov och betyg, årskurs 6 vårterminen 2013 R E S U L T A T B E S K R I V N I N G Relationen mellan nationella prov och betyg, årskurs 6 vårterminen 2013 Jämförelser av relationen mellan provbetygen och vårterminsbetygen i årskurs 6 görs i svenska,

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014. Betygsresultat läsåret 2012/13

Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014. Betygsresultat läsåret 2012/13 Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014 Betygsresultat läsåret 2012/13 Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2014 1 PM Utredare Gunnar Högberg 2014-04-22 08-590 978 22 Dnr:

Läs mer

Kvalitetsredovisning fo r la sa ret 2013

Kvalitetsredovisning fo r la sa ret 2013 1 (8) 2014-02-28 Dnr: Handläggare Rektor Johan Romberg Telefon 0522-697417 johan.romberg@uddevalla.se Östrabo 1, Naturvetenskapsprogrammet Uddevalla Gymnasieskola Kvalitetsredovisning fo r la sa ret 2013

Läs mer

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13 Barn och utbildning Sten-Åke Eriksson Rektor Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13 Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3 1.1.1 Måluppfyllelse...

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Webinarium den 11 mars 2014 för studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Webinarium den 11 mars 2014 för studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan och vuxenutbildningen Webinarium den 11 mars 2014 för studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan och vuxenutbildningen Skolans styrdokument Riksdagen Regeringen - nationella program - programmens struktur - programmens omfattning

Läs mer

GYMNASIEVAL. Intagning

GYMNASIEVAL. Intagning GYMNASIEVAL Ansökan Hur söker jag till gymnasiet? Du är behörig att söka ett nationellt eller specialutformat program som startar senast första kalenderhalvåret det år du fyller 20 år, om du: Har slutfört

Läs mer

Hedängskolan 7-9 arbetsplan 2014-2015

Hedängskolan 7-9 arbetsplan 2014-2015 Hedängskolan Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Birgitta Wikström 140908 Reviderad 141024 Hedängskolan 7-9 arbetsplan 2014-2015 MEDBORGARE Kunskapsnämndens mål 2014 Kunskapsförvaltningens verksamheter

Läs mer

Täby Enskilda Gymnasium. Skolan erbjuder

Täby Enskilda Gymnasium. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är den äldsta fristående gymnasieskolan i Täby. Vi har funnits sedan 1999. Vi är en liten och intim skola där trivsel och trygghet sätts i främsta rummet. Vår skola präglas av en kreativ

Läs mer

Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014.

Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014. Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

1 Kvalitetsredovisning för Vidåkersskolan åk 7-9, Särskolan samt Individuella programmet Läsåret 2008-2009

1 Kvalitetsredovisning för Vidåkersskolan åk 7-9, Särskolan samt Individuella programmet Läsåret 2008-2009 1 Kvalitetsredovisning för Vidåkersskolan åk 7-9, Särskolan samt Individuella programmet Läsåret 2008-2009 1 30) VK100S v1.0 040416, kvalitetsredovisning ro 1 2008-2009 Barn- och utbildningsförvaltningen

Läs mer

Skolan erbjuder. Vår ambition är också att ligga i framkant när det gäller IT-användning i undervisningen.

Skolan erbjuder. Vår ambition är också att ligga i framkant när det gäller IT-användning i undervisningen. Hersby gymnasium Skolan erbjuder Vi satsar på en kvalificerad och framtidsinriktad utbildning inom två av de nationella programmen - Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. Skolans

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Broängsskolan Resultat- och indikatorpalett 2011

Broängsskolan Resultat- och indikatorpalett 2011 Broängsskolan Resultat- och indikatorpalett 2011 Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Resultat- och indikatorpalett

Läs mer

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13 Datum 13 september 2013 1 (7) Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla

Läs mer

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret 2013-2014

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret 2013-2014 Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret 2013-2014 Områdets beskrivning av verksamheten, nyckeltal Personaltäthet Ljungbyhedsskolan: Totalt antal personal: 39.89 varav lärartjänster

Läs mer

Allmän Information om Gymnasievalet. annika.lind@kunskapsskolan.se

Allmän Information om Gymnasievalet. annika.lind@kunskapsskolan.se Allmän Information om Gymnasievalet annika.lind@kunskapsskolan.se Fritt sök Skåne samt Karlshamn, Olofström, Ronneby och Sölvesborgs kommuner i Blekinge har ett gemensamt samverkansavtal om Fritt sök.

Läs mer

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9 Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende elever, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet 750 p kärnämneskurser

Samhällsvetenskapsprogrammet 750 p kärnämneskurser Samhällsvetenskapsprogrammet 750 p kärnämneskurser Svenska A/svenska som andraspråk A 100 Svenska B/svenska som andraspråk B 100 Engelska A 100 Matematik A 100 Samhällskunskap A 100 Idrott & hälsa A 100

Läs mer

Trädgårdsstadsskolan Resultat- och indikatorpalett 2012

Trädgårdsstadsskolan Resultat- och indikatorpalett 2012 Trädgårdsstadsskolan Resultat- och indikatorpalett Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 8-53 6 www.botkyrka.se Org.nr 212-2882 Bankgiro 624-61 Resultat- och indikapalett Trädgårdsstadsskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet 2015-02-05

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet 2015-02-05 REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas

Läs mer