Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/12 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/12 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA"

Transkript

1 (11) Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/12 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA EKONOMIPROGRAMMET (EK) HUMMANISTISKA PROGRAMMET (HU) SAMHÄLLVETENSKAPSPROGRAMMET(SA), Agneberg SAMHÄLLSVETENSKAPLIGT PROGRAM (SP) SPINT Presentation och resultatredovisning Presentation av verksamheten Enligt gymnasiereformen GY 11 så infördes vid terminstarten 2011 nya program med nya programmål och programstrukturer. För de nya eleverna i årskurs ett innebär detta att det i stället för ett stort och brett Samhällsvetenskapligt program fanns tre nya program att välja mellan Ekonomiprogrammet (EK) med inriktningarna ekonomi och juridik, Humanistiska programmet (HU) med inriktningarna kultur och språk, Samhällsvetenskapsprogrammet (SA). För de elever som var intresserade av Samhällsvetenskapsprogrammet fanns dessutom tre olika alternativ. På Agneberg finns två av dessa alternativ och dessa är Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning bettendevetenskap och Samhällsvetenskap samt SASPINT en internationell profil på inriktningen Samhällsvetenskap. Även på ekonomiprogrammet erbjöds den internationella profilen EKSPINT. Under det första läsåret har eleverna gemensamt upplägg inom programmen och väljer sedan inriktning inför år två. Eleverna kommer från Fyrbodalsområdet och där utgör elever från Uddevalla kommun den största andelen. Antalet elever på de studieförberedande programmen på Agneberg var i maj 2012 drygt 500 och i jämförelse med föregående läsår hade antalet ökat med ca 20 elever. Eleverna i årskurs 2 och 3 på SP och SPINT omfattade 13 klasser och utgjorde ca 320 elever varav 73 % gick på SP och 27 % på SPINT. Fördelningen mellan flickor och pojkar såg likadant ut på SP som på SPINT och flickorna som var störst till antalet och utgjorde 60 %. Eleverna i årskurs ett utgjorde 170 stycken och dessa var fördelade på 7 klasser. Utav dessa gick 30 % på EK, 11 % på EKSPINT, 4 % på HU, 40 % på SA och 15 % på SASPINT. Eleverna på Humanistiska programmet samläste med elever på Samhällsvetenskapsprogrammet. Den totala andelen som läste i inom profilen SPINT utgjorde 26 % och var lägre i jämförelse med tidigare läsår då 31 % gick på SPINT. I antal motsvarar detta en minskning på 18 elever. Andelen flickor på EK, HU, SA/SP och SPINT övervägde och utgjorde 61 %.

2 (11) Vi kan däremot se att på Ekonomprogrammet var andelen jämnt fördelat mellan flickor och pojkar med 49 respektive 51 %. På programmen SA och HU var fördelningen mer ojämn och där utgjorde pojkarna endast 36 % och på SPINT var motsvararande siffra 33 %. Den nya programstrukturen ser ut att bidra till att flickornas dominans på samhällsprogrammet ytterligare förstärks. Eleverna i årskurs två och tre fortsatte att läsa samhällsprogrammet enligt LPF 94. För eleverna på SP (år två och tre) fanns fyra nationella inriktningarna (Samhällsvetenskap, Ekonomi, Kultur och Språk). De två dominerande inriktningarna var samhällsveteskaplig inriktning som hade 57 % av eleverna och den ekonomiskinriktning som hade 40 % av eleverna. Under läsåret fanns varken i år två eller i år tre någon kulturinriktning på grund av för få sökande. Däremot fanns i år två en språkinriktning med 7 elever. Inom inriktningen ekonomi kunde eleverna välja mellan tre olika profiler Ekonomi (allmän), Företagare och Juridisk. Inom den Samhällsvetenskapliga inriktningen fanns profilerna Allmän, Juridisk, Pedagogisk och Friskvård. På SPINT erbjuds inriktningarna Ekonomi och Samhällsvetenskap. Även här var samhällsvetenskap den största inriktningen med 53 % utav eleverna i år två och tre medan motsvarande siffra för ekonomiskinriktning var 47 %. Den ekonomiska inriktningen ökade på SPINT i jämförelse med förra läsåret med 6 procentenheter. Personalgruppen bestod av 46 lärare varav 41 med tillsvidareanställning och 5 stycken med visstidsanställning. Fördelningen mellan könen i lärarkåren var 30 kvinnor och 16 män. Samtliga lärare behöriga och de flesta har lång erfarenhet av skolarbete. En rektor ansvarade för EK, HU, SA/ SP och SPINT med stöd i det övergripande arbetet utav 5 lärare som tillsammans hade 40 % tjänst för programsamordning. Lärargruppen var fördelad i tre programlag (EK, HUSA, SPINT). SP och SPINT klarade inte målet med budget i balans och redovisade i bokslutet för 2011 ett underskott på kr. Den allra främsta orsaken till underskottet var att personal- och lönekostnader blev högre än budgeterat. Däremot så skedde en minskning av budget underskottet från föregående år med ca kr. Minskningen är en effekt av storleken på personalgruppen bättre anpassats till elevantalet och att undervisningen kunde organiserats på ett effektivare sätt. I jämförelse med tidigare läsåret ökande antalet elever utan att vi behövde öka antalet klasser. Att vi trots effektiviseringen ändå slutade med ett budgetunderskott kan förklaras av flera orsaker. För det första har elever som är i behov av stöd stadigt ökat. SP har under de senaste åren fått en större andel elever med invandrarbakgrund och med relativ kort tid i Sverige. Många av dessa elever har brister i svenska språket och saknar grundkläggande kunskaper i ämnen som är centrala på Samhällsprogrammet. Dessa elever har behov av extra undervisning och handledning för att kunna klara målen i kursplanerna. En annan orsak till det ökade behovet av stöd är den nya skollagens förstärkta krav på särskilt stöd till elever som riskerar att få F i

3 (11) betyg. En stor del av det särskilda et till elever ligger utanför den ordinarie undervisningen och motsvarade läsåret 11/ % av en tjänst. Motsvarande siffra förläsåret 09/10 90 % och för läsåret 09/10 60 %. Kostnaderna för stöd utgör ungefär och för detta finns inte full täckning i budget. För det andra hade vi liksom föregående läsår ett stor antal elever som väljer att läsa matematik C och D. Samhällsprogrammet är skyldiga att erbjuda de elever som så önskar att läsa matematik C och D samt engelska C. Det är av praktiska skäl inte möjligt att läsa alla dessa tre kurser inom ramen för de individuella valen. Därför ordnar Samhällsprogrammet eget upplägg för matte C och D utan att få dessa kostnader borträknade från de på individuella valet och därmed har vi en extra kostnad som motsvarar ca kronor. Inom GY 11 kommer den här kostnaden att försvinna då vi kan på ett bättre sätt lösa detta inom ramen för programfördjupningar och individuella val men kostnaden kommer att finnas kvar i ytterligare ett läsår. Kvalitetsredovisning Vad gäller underlag för kvalitetsredovisning så tas stora delar fram för hela gymnasieskolan genom elevenkäter, personalenkäter och betygsstatistik. I slutet på vårterminen och i början av höstterminen 2011 gjordes i personalgruppen utvärderingar av läsårets 2010/11 i flera steg. utvärderingar av enhetens mål och analyser elevenkäter, medarbetarenkäten, nöjdkundenkät, risk- och friskanalys, betygsstatistik etc. genomfördes i syfte att identifiera förbättringsområden och utifrån dessa formulerades sedan nya mål att arbeta med under läsåret 2011/2012. Verksamhetsutveckling Vi beslöt att två mål från föregående år skulle kvarstå. Det första av dessa handlade om att förbättra vår uppföljning av eleverna så att vi tidigare kan sätta in åtgärder och att utarbeta en organisation kring stödjande åtgärder. Fokus för läsåret 2012/12 var att anpassa vårt arbete med elevuppföljningen efter den nya skolagen kring elever i behöv av stöd. Vi behövde implementera de nya rutiner som tagits fram för hela gymnasieskolan inom arbetslagen. Det andra målet som vi behöll var att arbeta för att öka trivsel och samarbete inom gruppen bla genom att planera och genomföra friskvårds- och teambuilding aktiviteter. Centralt för resterande mål var genomförandet av GY 11. Vi beslutade att vårt fokus skall ligga på att lyfta fram att vi är högskoleförberedande program och det skulle vara en röd tråd genom hela utbildningen. Konkret innebar detta att vi arbetade med studieteknik. Vi har genomfört föreläsningar i studieteknik för eleverna och lärarna i årskurs ett och två och ett material i studieteknik har införskaffats för att användas i undervisningen. Varje ämne fick i uppdrag att diskutera och ta fram förslag på hur de kan arbete med studieteknik i sitt ämne. Vissa ämnen

4 (11) har fullfölj uppdraget men inte alla. Vidare har beslutat att som ett led i förberedelsen inför gymnasiearbetet skall eleverna i årskurs ett och två skriva en ämnesövergripande uppsats med progression i krav på innehåll och vetenskaplighet. På SPINT har föreläsningar genomförts från högskolan Väst och vi har deltagit i en forskningsstudie (CLISS-projektet) om språkutveckling som genomförs av Göteborgs Universitet och eleverna fick i samband med detta insyn i vad forskning kan innebära. Vi har fortsatt att utvecklar vårt användande av digitala verktyg och arbetsmetoder. Målen och arbetsformer kring kvalitetsarbetet utvärderades i slutet av vårterminen och förslag på nya förbättringsområden arbetades fram. De resultat vi kan se är att användandet av digitala arbetsmetoder har ökat somt ex användandet av SiteVision, Question Writer, sociala medier och U-space. Vi har under läsåret haft ett E-twinning projekt som bygger på digitala internationella kontakter och där elever samarbetar och kommunicerar med varandra digitalt. Projektet genomfördes med en klass på Sp i samarbete med en klass i Österrike och ämnena som ingick i projektet var historia och engelska.. Inflytande och delaktighet- elever och vårdnadshavare Den formella strukturen för elevinflytande på SP och SPINT är att klassen regelbundet skall ha klassråd där frågor tas upp för diskussion. En del av dessa går sedan vidare antingen till rektor och eller programråd. Varje klass har två representanter i programråden som sammankallas tre gånger per termin. I programrådet deltar rektor, tre lärare och klassrepresentanter. Där ges eleverna möjlighet att ta upp synpunkter och frågor från klassen. Dessa kan sedan lyftas vidare till HSG (husgemensamma möten där frågor kring arbetsmiljö, lokaler verksamhet, skolmat med mera behandlas) eller till programlaget eller APT (Arbetsplatsträff för lärarna). I HSG finns elevrepresentation från varje program. Utöver detta sker diskussioner och utvärderingar av enskilda lärare och vid de klassbesök som genomfördes av rektor i under verksamhetsåret. I samband med klassrumsbesök, enkät och programrådsmöten har framkommit att eleverna i stort sett är nöjda med elevinflytanden men att det finns undantag. Vissa elever och klasser har varit missnöjda med att klassråden inte alltid har fungerat eller att de inte känner sig kunna påverka undervisningen i tillräckligt stor omfattning. En viss förbättring har skett i jämförelse med tidigare år genom att vi varit mer tydliga med gången och strukturen i det elevdemokratiska arbetet men det behöver fortfarande förbättras. Elevernas deltagande på HSG bör också förbättras. När elever inte kommer beror det i allmänhet på att de har missat att läsa kallelsen på hemsidan. Vi kan hjälpa till genom att påminna på fler än ett sätt. Vårdnadshavare till elever i år ett inbjöds till föräldramöte. Utöver detta inbjuds samtliga vårdnadshavare att delta vid utvecklingssamtal. Stödjande arbete Det sedan tidigare påbörjade förbättringsarbetet, i avseende att utveckla och förbättra stödet till elever som har studiesvårigheter eller som av olika anledningar inte kunnat följa undervisningen fullt ut, har fortsatt under läsåret. Studieverkstans uppgift är att ansvara för elever som går ett fjärde år, undervisa och handleda elever som har svårigheter, erbjuda öppen studiehjälp och läxläsning. Dessutom erbjöds alla elever som fick IG i kurserna i Ma A och B samt Eng A och B

5 (11) möjlighet att läsa om kursen för att ges möjlighet att få godkänt i kurserna. Det stödjande arbetet under året har delvis försvårats och den försämrade tillgången till specialpedagog inom mitt rektorområde dels pga. av sjuskrivningar i gruppen, dels genom ändrade fördelningar mellan olika program och hus. I jämförelse med tidigare läsår har stödet till eleverna inom mitt område försämrats från 75 % till 50 %. Detta trots en ökad elevgrupp och en ökning av elever i behov av stöd. Till viss del har detta kompenserats av att jag lagt ut mer lärarresurs för stöd. Lärarstödet i form av speciallärare och ämneslärare har för Samhällsprogrammets del ökat från 90 % del av tjänst till 100 %. Vad gäller matematik har stödet legat i linje med behovet medan behovet i engelska, svenska och andra ämnen inte varit fullt tillfredställande. Tyvärr har utrymmet i befintliga lärares tjänster och den ekonomiska situationen inte gjort det möjligt att lägga mer resurser på stöd. Det behov vi ser som har ökat senare år är elever med invandrarbakgrund och med relativ kort tid i Sverige och som har brister i svenska språket och saknar grundkläggande kunskaper i ämnen som är centrala på Samhällsprogrammet som t ex svenska, samhällskunskap och historia. Dessa elever har behov extra undervisning och handledning för att kunna klara målen i kursplanerna. Hälsa och livsstil Elevhälsan har även under detta läsår fortsatt sin anti-rök kampanj. Inom ramen för livskunskap har föreläsningar och aktiviteter rörande ämnen som sex och samlevnad, HBTfrågor och alkohol genomförts. På Spint genomfördes under höstterminen ett temaarbete kring friskvård och hälsa för eleverna i årskurs ett. Inom programmål, kursmål etc. anges att vi skall arbeta med miljö och klimatfrågor. Detta sker t ex inom ämnena geografi, naturkunskap, samhällskunskap och religionskunskap. Vi har också medverkat i ett Comeniusprojekt kring temat vatten som handlar mycket om vår livsstil (se under rubriken internationalisering). Likabehandlingsplanen Vid höststarten så har varje klassföreståndare i uppgift att informera om och diskutera likabehandlingslagen och den handlingsplan som finns på Agneberg som bland annat innefattar Agnebergsandan (ordningsregler och förhållningssätt för elever och personal på skolan). Under vårterminen genomförs en digital enkät utifrån likabehandlingsplanen. Resultatet av enkäten visas sedan på skolans TV-monitor. Utifrån resultatet av enkäten görs sedan en revidering av handlingsplanen. Ett led i arbetet med skolans likabehandlingsplan var att skolans kuratorer fick i uppdrag att utarbeta ett arbetsmaterial som sedan klassföreståndarna utgick ifrån när de sedan arbetade kring frågorna i sina respektive klasser. Syftet var att aktualisera likabehandlingsplanen, Agnebergs handlingsplan (Agnebergsandan) och diskutera resultatet av enkäten. Under året genomfördes hela UG (Uddevalla Gymnasieskola) tre temadagar med innehåll som kopplas till likbehandlingsarbetet. Meningen är att temadagarna skall för- och efterarbetas i undervisningen, vilket är ett område som ytterligare behöver förbättras och anpassa till samhällsprogrammets behov och förutsättningar till näst kommande år. I elevenkäten pekade eleverna ut områdena HBT frågor och etnicitet och religion som viktiga områden att fokusera på under året. Förutom fokus på dessa områden

6 (11) i undervisningen genomfördes på för eleverna och personalen på Agnebergen en föreläsning kring ämnena självkänsla och HBT-frågor med föreläsaren Sara Lund. Eleverna på samhällsprogrammet i år tre har också besökt utställningen Gud har 99 namn och har haft besök av Saalams vänner. Enkäterna visade också att vi behövde arbeta mer med att göra likabehandlingsplanen känd bland eleverna och att vi behöver arbeta för att få fler att svara på enkäten. Därför har vi under läsåret försökt att förtydliga gången i likabehandlingsarbetet för lärarna. I övrigt visade enkäten på att eleverna i allmänhet trivs på skolan och känner sig trygga. Internationalisering Ett viktig led i utbildningen är internationalisering som också anges i såväl programmål som kursmål. På SPINT har vi fortsatt arbeta med att i år tre genomföra två projektresor. För ekonomiinriktningen har vi ett sedan länge etablerar projekt och det projektet genomförs i samarbete med en skola i Cambridge. Utöver att få på i familj, delta i undervisning, göra studiebesök genomför eleverna också en veckas APU på en arbetsplats i London. För samhällsinriktningen har ett nytt projekt utarbetats och genomförts för fösta gången. Projektresan går till Edinburgh i Skottland och London. Eleverna besöker universitetet och genomför andra studiebesök som är kopplade till moment i olika kurser inom t ex ämnena historia, religion och samhällskunskap. Inom de moderna språken finns en rad olika samarbeten med andra skolor i Europa. Dessa går ut på att eleverna från respektive land besöker varandra och deltar i undervisning, studiebesök mm. Samhällsprogrammet ansvarar för genomförandet men erbjudandet att delta i språkutbyten och språkresor ges till elever på alla program och som läser moderna språk inom. De länder vi samarbetar med är Tyskland, Frankrike och Spanien. På grund av det ekonomiska läget så genomfördes inte utbytet med Tyskland medan de övriga utbytena kunde genomföras då vi hittade andra finansieringsmöjligheter och billigare alternativ. Vi har också haft ett E-twinningsprojekt under läsåret (se under rubriken verksamhetsutveckling, sid 4). Entreprenörskap Utbildning för personal inom entreprenörskap har erbjudits under läsåret. Alla elever i årskurs två fick under vårterminen träffa representanter för UF. Syftet var att informera om vad det innebar att starta ett UF-företag och inspirera elever att välja denna möjlighet inom ramen för projektarbetet och i detta sammanhang trycktes det särskilt på koncpetet socialt entreprenörskap. Ett antal elever nappade på starta UF företag och 8 UF företag kom till stånd. En ökning med fyra företag jämfört med tidigare år. Ökning var en effekt av möjligheten att starta företag med ett socialt koncept, vilket tilltalade samhällseleverna. Uppföljning och analys

7 (11) Andelen elever med slutbetyg på SP var läsåret 11/12 90 % och på SPINT 94 %. En minskning från föregående år då jämförbara siffror låg på 96 respektive 100 %. Jämförande siffra för hela Uddevalla gymnasiekola är 97 %. Andelen elever som avbrutit sina studier på och som gick på EK, HU, SA/SP eller SPINT utgjorde knappt 3 % och det motsvarar 14 elever. Detta är en liten ökning mot föregående år då andelen avhopp utgjorde 2 %. Skälen bakom avbrotten var i fyra fall byte till SA och HU på fristående gymnasium, i fyra andra fall byte till gymnasieskolan i hemkommunen eller annan mer närliggande kommun, i två fall handlade det om byte till utbildning utomlands och slutligen i två fall var orsaken sjukdom. I nedanstående tabell redovisas resultat från nationella prov och betygsresultaten för SP och SPINT. Tabell 1: Kursbetyg avgångsår och resultat från NP (nationella prov) Kurs Betyg i procent Snitt meritvärde Engelska S IG G VG MVG kurs NP NP Eng 1201 SP 3,6 0 36,0 42,3 18,0 14,4 13,6 NP Eng 1201 SPINT 8, ,0 41,7 17,8 15,8 Eng 1201 Engelska A SP 11/ ,0 44,8 22,0 Eng 1201 Engelska A SP 10/11 0 3,9 37,2 50,0 8,8 Eng 1201 Engelska A SP 09/10 0 0,1 30,4 50,0 18,6 Eng 1201 Engelska A SPINT 11/ ,8 38,9 58,3 Eng 1201 Engelska A SPINT 10/ ,0 40,0 54,0 Eng 1201 Engelska A SPINT 09/ ,7 32,2 58,1 Matematik NP Ma A SP 5,0 11,8 45,4 34,5 3,4 13,0 10,4 NP Ma A SPINT 8,6 5,7 34,3 37,0 14,3 13,5 11,9 Ma 1201 Matematik A SP 11/ ,0 44,8 7,1 Ma 1201 Matematik A SP 10/11 0 3,9 33,3 44,1 17,6 Ma 1201 Matematik A SP 09/10 0 3,8 35,2 51,4 9,5 Ma 1201 Matematik A SPINT 11/ ,0 30,5 19,4 Ma 1201 Matematik A SPINT 10/ ,4 49,0 21,5 Ma 1201 Matematik A SPINT 09/10 0 9,4 28,1 31,2 31,2 Svenska A S IG G VG MVG kurs NP Sv 1201 Svenska A SP 11/12 1,5 0 21,2 59,1 18,1 14,6 -

8 (11) Sv 1201 Svenska A SP 10/11 0 2,0 31,3 46, Sv 1201 Svenska A SP 09/10 0 1,0 21,3 56,3 21,4 Sv 1201 Svenska A SPINT 11/ ,4 41,7 38,9 Sv 1201 Svenska A SPINT 10/ ,0 34,0 54,0 Sv 1201 Svenska A SPINT 09/10 0 3,2 16,1 29,0 51,6 Svenska B kurs NP NP Sv B SP 9,5 3,2 37,3 42,1 7,9 13,2 11,6 NP Sv B SPINT 8,6 2,9 5,8 45,7 37,1 16,5 14,9 Sv 1201 Svenska B SP 11/12 1,6 6,2 29,1 45,6 17,3 Sv 1201 Svenska B SP 10/11 0 4,1 36,1 42,3 17,5 Sv 1201 Svenska B SP 09/10 0 2,0 33,3 48,0 16,7 Sv 1201 Svenska B SPINT 11/ ,8 41,6 44,4 Sv 1201 Svenska B SPINT 10/11 0 2, ,0 36,0 Sv 1201 Svenska B SPINT 09/10 0 3,3 10,0 30,0 56,6 Kommentar: Betyg från läsåret 09/10 och 10/11 finns med som jämförelsetal. Tabell 2: Jämförelse av betygsvärde mellan kursbetyg och nationella prov för elevgrupp som läst kursen under perioden Generell jämförelse mellan meritvärden på kursbetyg och betyg på nationellaprov för En, Ma och Sv. Kursbetyg NP Avvikelse Överenstämmelse mellan kursvetyg och betyg på NP i % UG 12,7 10,3 2,4 81 SP 13,8 11, SPINT 15,9 14,2 1,7 89 Kommentar: UG ()

9 (11) Av resultaten i engelska A kan vi se att inga elever på SP och SPINT fick S eller IG i sina avgångsbetyg och på SP är det en förbättring jämfört med tidigare år då andelen IG på SP var ca 4 %. Detta kan vara ett resultat utav att elever som riskerar att få IG eller har fått IG första skedet ges möjlighet till extra stöd eller erbjuds att göra om kursen. Betygen i engelska A på SPINT ligger på en högre nivå i jämförelse med SP. Eleverna som väljer SPINT har i allmänhet redan ett stort intresse för engelska och har i allmänhet ett högre betyg i engelska med sig från grundskolan. Eleverna på SPINT får också genom att en stor del av undervisningen sker på engelska större möjligheter att utvecklas i ämnet än vad som vanligtvis ges inom ramen för ämnet engelska. Vi kan också konstatera att snittet för meritvärdet ligger högre på kursbetygen än de nationella proven. På SP ligger avvikelsen på 0,8 och på SPINT är avvikelsen något större och ligger på 2. På SPINT är det främst en förskjutning åt betyget MVG. På nationella provet fick 41 % betyget MVG medan 58 % fick MVG i kursbetyg. En del av förklaringen till att betygen på de högre stegen ligger högre än nationella proven är att eleverna i andra sammanhang har uppvisat dessa kunskaper och att flera av de elever som fick ett högre betyg låg nära det högre betyget på nationella proven. Skillnaden på SPINT är dock högre än tidigare år (då avikelsen låg på 0,61) och därför viktig att ta notera och upp till diskussion i ämnesgruppen. Samtidigt som vi också kan konstatera att avvikelsen ligger på en lägre nivå än den generella avvikelsen på UG som ligger på 2,4 (se tabell 2). Även vad gäller matematik A kan vi se att trenden från de två senare åren håller i sig och är nu nere i siffran 0 på både SP och SPINT. Föregående läsår fick knappt 4 % IG på SP. En trolig förklaring till minskningen av betyget IG på SP och SPINT de senaste två läsåren är den goda nivå på stöd som finns för ämnet matematik och som också står i paritet med behovet. I övrigt avviker kursbetygen från betygen på de nationella proven genom att ligga något högre. På SP ligger avvikelsen på 2,6. Det är framför allt betyget VG som ligger på en högre nivå. På de nationella proven fick knappt 35 % VG medan drygt 45 % fick VG på kursbetyget. På SPINT ligger avvikelsen på 1,6. Vad gäller avvikelsen förklaras detta med att eleverna vid andra provtillfällen ligger på en högre betygsnivå och att många elever på de nationella proven legat i det högre spannet på betyget G och VG. I svenska A ökade andelen S på SP från 0 till 1,5 % medan andelen IG sjönk från 2 % till 0 %. På SPINT redovisas inga S och IG i svenska A och det ligger i linje med förra årets resultat. Vad gäller svenska B ökade andelen IG från 4 % till 6 % och det innebar att för andra året i rad så ökande andelen IG. Detta är fortfarande än betydligt bättre siffra än läsåret 08/09 som hade en andel på 14 %. Vid en genomgång av de elever som fick S och IG i svenska B på SP kan jag konstatera att flertalet av dessa elever har varit föremål för insatser från elevhälsan och alla har erbjudits stöd men flertalet har inte utnyttjat möjligheten eller inte uppnått godkänt resultat trots stödinsats från skolan. På SPINT minskade andelen IG i kursen svenska A från 3,2 % till 0 %. Vad gäller jämförelsen med nationella prov så finns det en avvikelse på 1,6 på både SP och SPINT och som ligger lägre än den generella siffran för UG. Däremot finns en

10 (11) tydlig avvikelse vad gäller betyget MVG. Fler elever har fått MVG i kursbetyg än vad de fick på de nationella proven. På SP fick 17 % MVG i kursbetyg och motsvarande siffra på nationella provet var knappt 8 %. På SPINT var motsvarande förhållande 37 % på kursbetyget och 44 % på nationella provet. Förklaringen här är den samma som angivits för andra kurser d.v.s. att eleverna vid andra provtillfällen ligger på en högre betygsnivå och att många elever på de nationella proven legat i det högre spannet på betyget G och VG. Sammanfattning och slutsatser Vad gäller samtliga kursbetyg i de ämnen som har nationellaprov kan vi dra slutsatsen att SP och SPINT har en relativt god överenstämmelse mellan kursbetygen och betygen på de nationellaproven. För samhällsprogrammet är överenstämmelsen 86 % och för SPINT ligger den på 89 %. Jämförbar siffra för hela gymnasieskolan är 81 %. Den skillnad som kan konsteras inom SP och SPINT gäller främst betyget MVG. Vi kan också notera att det är en skillnad mellan SP och SPINT vad gäller kursbetyg och i resultaten på nationella prov. SPINT har genomgående högre betyg och bättre resultat på nationella proven i Sv, En och Ma. Förklaringarna till denna skillnad ligger troligvis i att intagningspoäng är något högre på SPINT, antalet elever per klass har varit lägre, vilket kan bidra till ett bättre studieklimat och metoden att arbeta med SPINT-pass (studiepass med lärare som handledare där eleverna själva styr vilka ämnen de vill jobba med). Vi kan också konstatera att andelen IG inom samtliga redovisade ämnen i jämförelse med övriga UG ligger på en lägre nivå. Den genomsnittliga siffran för andelen IG är 1,5 % på SP/SPINT och på UG ligger den på knappt 5 %. Andelen IG i samtliga redovisade ämnen är fortfarande lägre än läsåret 08/09 då det inte fanns någon organiserad verksamhet för stöd. Att antalet ligger på en relativt låg nivå är med stor sannolikhet ett resultat av att en sådan verksamhet byggts upp. I de siffor som har redovisas finns inte resultaten med för de elever som började i den nya gymnasiekolan. Det är viktigt att komplettera bilden som getts ovan med att lyfta fram att vi sett en ökning av andelen icke godkända betyg hos de elever som började hösterminen 2011 och då särskilt i ämnet matematik. Vår analys av detta är att kraven har höjts i de nya kursplanerna och att elevernas förkunskaper från grundskolan ännu inte ligger i paritet med vad de förväntas ha med sig. Detta kan komma att få konsekvenser för elevernas slutresultat och medföra ökade kostnader för stöd. Av ovanstående kan vi sammanfattningsvis konstatera att resultaten på Samhällsprogrammet är så vitt det går att bedöma goda. Tyvärr bygger analysen endast på jämförelse övertid och med övriga UG. Vi har inte kunnat göra någon jämförelse nationellt eftersom vi inte haft tillgång till den nationella statistiken. Kommunens tidsplan för kvalitetsredovisning ligger för tidigt för att vi skall kunna få med den i analysen.

11 (11) Vårt övergripande mål för verksamheten läsåret 13/12 är att fortsatta införandet av den nya gymnasiereformen GY11. Inom detta ryms flera delmål. Ett viktigt delmål är att eleverna ska bli väl förbereda för högskolestudier och att programmets studieförberedande karaktär förtydligas. Detta planerar vi bland annat att göra genom att träna eleverna i arbetsmetoder som används på universitet och högskolor, utveckla de förmågor som eleverna behöver ha i för att kunna läsa vidare, utveckla digitala arbetsmetoder, utveckla det entreprenöriella lärandet och skapa en röd tråd i utbildningen kring gymnasiearbetet samt att utveckla elevernas studieteknik. I övrigt planerar vi att fortsätta arbetet kring att förbättra elevuppföljning och anpassa vårt sätt att arbeta med detta efter den nya skollagen. Slutligen avser vi att genomföra de mål som formulerats utifrån de områden som pekades ut i medarbetarenkäten som förbättringsområden. Ett sådant område är förtydliga och förbättra information och framförhållning. Vi kommer också att fortsätt med aktiviteter för att ytterligare stärka gruppkänslan och gruppgemenskapen. Uddevalla rektor Samhällsprogrammet Agneberg

Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/11

Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/11 2011-11-03 1(10) Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/11 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET Agneberg Presentation och resultatredovisning Presentation av verksamheten Inom Uddevalla

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/13 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/13 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA 1 (25) Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/13 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA HUMMANISTISKA PROGRAMMET (HU) SAMHÄLLVETENSKAPSPROGRAMMET(SA), Agneberg SAMHÄLLSVETENSKAPLIGT PROGRAM (SP) SPINT (Samhällsprogrammet

Läs mer

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 LOGGA Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 Hotell- och restaurangprogrammet Presentation Verksamheten på hotell- och restaurangprogrammet präglas av att programmet är både

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011 LOGGA Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011 Hotell- och restaurangprogrammet Presentation Verksamheten på Hotell- och restaurangprogrammet präglas av att programmet är både

Läs mer

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning, läsåret 2013-2014

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning, läsåret 2013-2014 Verksamhetsberättelse 1 (9) 2014.11.03 Handläggare Rektor Britta Odevall-Mäki Telefon 0522-696864 britta.odevall-maki@uddevalla.se Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning, läsåret 2013-2014 UDDEVALLA

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Version 090224/EO Innehåll 1.0 Kurser på gymnasiet 1.1 Olika typer av kurser 1.2 Betyg 1.3 Slutbetyg 1.3.1 Jämförelsetal 1.3.2 Meritpoäng 1.4 Samlat betygsdokument

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Välkomna till Nacka gymnasium

Välkomna till Nacka gymnasium Välkomna till Nacka gymnasium Kvällens agenda Vad händer år 2? Information för föräldrar IV-valet Vad händer år 3? Samhälle Helen Bejmar, rektor Oskar Ungerstedt, bitr rektor Carina Lord, studievägledare

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Studie- och Yrkesvägledare SYV

Studie- och Yrkesvägledare SYV Studie- och Yrkesvägledare SYV Samhällsvetenskapsprogrammet Humanistiska programmet annika.lind@lund.se 046-35 77 57 Presentationen läggs ut på Spykens hemsida under SYV En del av det som SYV gör på Spyken

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Fria gymnasieskolan i Haninge

Fria gymnasieskolan i Haninge Haninge Skolan erbjuder Haninge erbjuder utbildning med hög kvalitet på det Samhällsvetenskapliga programmet med inriktningarna Ekonomi och Samhällsvetenskap. Inom det individuella valet finns det möjlighet

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING GRUNDLÄGGANDE OCH GYMNASIAL VUXENUTBILDNING ENHET 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsberättelse... sid 4 Resultatredovisning Måluppfyllelse och resultat... sid 5-6 Resultatredovisning

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Programstruktur Ekonomiprogrammet Ekonomi

Programstruktur Ekonomiprogrammet Ekonomi Ekonomi På görs flera studiebesök på lokala företag och domstolar och du får möjlighet att lyssna till intressanta föreläsare! Du som söker EKONOMIPROGRAMMET väljer en studieförberedande utbildning inom

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet Innehållsförteckning 1 Inledande frågor... 4 1.1 Utvecklingsområden...4 1.2 ramgångsfaktorer och goda exempel...4 1.3 et systematiska kvalitetsarbetet på skolan...5

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Göteborg Ansvarig chef: Jonas Enger, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Hermods Gymnasium (HG) i Göteborg startade hösten 2013 och är

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet 750 p kärnämneskurser

Samhällsvetenskapsprogrammet 750 p kärnämneskurser Samhällsvetenskapsprogrammet 750 p kärnämneskurser Svenska A/svenska som andraspråk A 100 Svenska B/svenska som andraspråk B 100 Engelska A 100 Matematik A 100 Samhällskunskap A 100 Idrott & hälsa A 100

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan Att studera på komvux i Tranemo Komvuxutbildningen är öppen för dig som har avslutad gymnasieutbildning eller fyller minst 20 år under hösten det år du börjar läsa. På Tranemo gymnasieskola och komvux

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Handlingsplan. Handlingsplan. Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet

Handlingsplan. Handlingsplan. Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Uddevalla kommun Agneberg Rektorsområde: Nina Södergren 0522-69 68 63 Handlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling på

Läs mer

Arbetsplan 2014-2015

Arbetsplan 2014-2015 Arbetsplan 2014-2015 Brinells högstadium Grundskola och Grundsärskola Alla elever ska bli vinnare i sitt eget liv efter sina förutsättningar Brinells högstadiums Kvalitets- och Arbetsmiljöarbete 2014/15

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15 PM Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15 TIDSPLAN FÖR GYMNASIEVALET 2014 Januari Lösenord delas ut 15 januari webben öppnas för ansökan Februari April 15 februari sista dag för webbansökan 17 februari

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

1. Redovisning avläsåret zotzf zotgvallentuna rymnasium 2. Vallentuna grmnasium Redovisning läsåret zotz- zotg (z) VALLENTUNA KOMMUN. 20t3.

1. Redovisning avläsåret zotzf zotgvallentuna rymnasium 2. Vallentuna grmnasium Redovisning läsåret zotz- zotg (z) VALLENTUNA KOMMUN. 20t3. VALLENTUNA KOMMUN Utbild ningsnäm ndens arbetsutskott Sam ma nträdesprotokol I 2013-1 1-06 6 (1s) 583 Redovisning av mål och resuttat 2Ot2/2013 Vallentuna gymnasium (UN 20t3.163) Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Ekonomiprogrammet. Efter programmet

Ekonomiprogrammet. Efter programmet Ekonomiprogrammet EK Ekonomiprogrammet är ett program som vänder sig till dig som är intresserad av att få kunskaper i ekonomi, samhällsekonomi, entreprenörskap och juridik. Här får du en bred och attraktiv

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (24) 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot

Läs mer

Handlingsplan. Uddevalla kommun Agneberg 0522-69 74 39

Handlingsplan. Uddevalla kommun Agneberg 0522-69 74 39 Uddevalla kommun Agneberg 0522-69 74 39 Handlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Agneberg, Uddevalla gymnasiesärskola, Nationella program. Innehållsförteckning Bakgrund...2 Lagar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015. Ekonomisk sektor

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015. Ekonomisk sektor Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Ekonomisk sektor Innehållsförteckning 1 Vision för Barn- och utbildningsnämnden... 3 2 Inledning... 3 3 Uppföljning av prioriterade mål... 3 3.1 Utveckling och lärande/kunskaper/kunskaper...

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Lokal arbetsplan för Sunnerbogymnasiet 2012

Lokal arbetsplan för Sunnerbogymnasiet 2012 Lokal arbetsplan för Sunnerbogymnasiet 2012 Syftet med denna arbetsplan är att kvalitetssäkra skolan genom att en plan för verksamhetsutveckling, uppföljning och utvärdering upprättas. Arbetsplanen utgår

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Tumba Gymnasium Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi och Juridik Estetiska programmet - inriktningarna Estetik & media, Musik och Bild- & formgivning

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14.

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015. Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola

Kvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015. Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola Kvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015 Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola Innehållsförteckning OM KVALITETSARBETET... 3 MÅL, UPPDRAG OCH FOKUSOMRÅDEN... 3 PLANERING... 5 KVALITETSREDOVISNING

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

TIDSPLAN. Måndagen 30 januari söndagen 12 februari kl 24.00 www.studieval.spyken.lund.se Kvittenser in senast den 14/2 till mentorn.

TIDSPLAN. Måndagen 30 januari söndagen 12 februari kl 24.00 www.studieval.spyken.lund.se Kvittenser in senast den 14/2 till mentorn. VAL INFORMATION TIDSPLAN V 3-4 Klassinformation 26/1 Föräldramöte V 5 & 6 Webbval Måndagen 30 januari söndagen 12 februari kl 24.00 www.studieval.spyken.lund.se Kvittenser in senast den 14/2 till mentorn.

Läs mer

Att läsa på gymnasiet Val Vidare studier ES & SA

Att läsa på gymnasiet Val Vidare studier ES & SA Att läsa på gymnasiet Val Vidare studier ES & SA Studie- ochyrkesvägledare SYV Estetiska programmet Naturvetenskaps programmet lena.sorensen@lund.se Humanistiska programmet Samhällsvetenskapsprogrammet

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012-13

Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012-13 Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012-13 Gränsälvsgymnasiet Ansvarig rektor: Peter Mariin 1 Innehållsförteckning Inledning 2 Grundfakta om Gränsälvsgymnasiet 2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet SPYKEN 2013/14

Samhällsvetenskapsprogrammet SPYKEN 2013/14 Samhällsvetenskapsprogrammet SPYKEN 2013/14 Spyken 2011 Vår vision SPYKEN ger dig kunskap, kompetens och positiva erfarenheter för framtiden! ÄR SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET PÅ SPYKEN NÅGOT FÖR DIG? Är

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER Bakgrund systematiskt kvalitetsarbete Inför vårterminen delegerade skolledningen på Spångbergsgymnasiet det systematiska kvalitetsarbetet till

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Teknikprogrammet läsåret 1011

Kvalitetsredovisning för Teknikprogrammet läsåret 1011 1 (6) 2011-12-29 Kvalitetsredovisning för Teknikprogrammet läsåret 1011 A. PRESENTATION OCH REDOVISNINGSDEL Grundfakta om verksamheten Uddevalla gymnasieskola har ett av landets största teknikprogram.

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2015/2016

Individuellt val. Läsår 2015/2016 Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2008/2009 -

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2008/2009 - KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2008/2009 - S:t Petri skola Utbildningsnämnden MALMÖ DEN 8 oktober UPPGIFTSLÄMNARE: Eva Daun 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid A INLEDANDE SAMMANFATTNING 3 B GRUNDFAKTA

Läs mer

Välkommen till Gymnasieinformation!

Välkommen till Gymnasieinformation! Välkommen till Gymnasieinformation! Gymnasieskolan enligt GY2011 18 Nationella program 60 inriktningar 12 Yrkesprogram 6 Högskoleförberedande program Alla program omfattar 2 500 poäng Yrkesprogram Gymnasiegemensamma

Läs mer

Vad är nytt. Systemskifte för friskolor. Det som gäller för kommunala skolor

Vad är nytt. Systemskifte för friskolor. Det som gäller för kommunala skolor 1 juli 2011 Vad är nytt Systemskifte för friskolor Det som gäller för kommunala skolor gäller för friskolor Myndighetsutövningen blir samma för både friskolor och kommunala skolor Fristående skolor omfattas

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

Högskoleförberedande program

Högskoleförberedande program Mjölby Gymnasium Dackeskolan, Gymnasiesärskolan, Kungshögaskolan Vi skapar möjligheter Våra styrkor: Utbildning av hög kvalitet Personal med kompetens och engagemang Elever som ges förutsättningar att

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program.

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program. ENHET SOS84 Skolan erbjuder Fem studieförberedande, teoretiska program. Ekonomiska programmet, med inriktning ekonomi. Fördjupning entreprenörsskap och internationell ekonomi Programmet på skolan samarbetar

Läs mer

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Gymnasievalet Mina uppgifter Martina Håkansson Studie- och yrkesvägledare Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Måndag 08.00-14 Tisdag 08.00-15 Onsdag 08.00-16.30 Tider gymnasievalet Hösten:

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Lugnviksskolan 6-9 Annika Lööf-Sjölund Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15 1 Varje

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Komvux Gymnasiechef Ann-Marie Lotsengård Jakobsson Rektor Komvux Per Hofstedt Administrativ chef Ulrika Hernäng

Läs mer

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Tibble Fristående Gymnasium i Täby kommun

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Tibble Fristående Gymnasium i Täby kommun Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Tibble Fristående Gymnasium i Täby kommun Beslut och rapport Rapport regelbunden tillsyn Dnr 44-2008:535 Beslut Tibble Fristående Gymnasium TFG AB Attundavägen

Läs mer

Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011 VUX SFI Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Se tidigare redovisningar... 5 2 Underlag och rutiner för att ta

Läs mer