Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/13 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/13 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA"

Transkript

1 1 (25) Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/13 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA HUMMANISTISKA PROGRAMMET (HU) SAMHÄLLVETENSKAPSPROGRAMMET(SA), Agneberg SAMHÄLLSVETENSKAPLIGT PROGRAM (SP) SPINT (Samhällsprogrammet och Ekonomiprogrammet) Presentation och resultatredovisning Presentation av verksamheten Är 2011infördes nya program med nya programmål och programstrukturer. Det har inneburit att under läsåret 2012/13 har eleveran i årskurs ett och två läst enligt 2011 års läroplan för gymnasiet medan eleverna i årskurs tre har läst enligt Lpf (Läroplan för de frivilliga gymnasieskolorna) 94. Den har kvalitetsredovisningen behandlar: Humanistiska programmet, (HU) med inriktningen språk Samhällsvetenskapligt program, (SP) för årskurs tre med inriktningarna ekonomi, Språk, och samhälle Samhällsvetenskaprogrammet (SA), med inriktningarna samhällsvetenskap och beteendevetenskap SPINT, som är en internationell profil på Samhällsvetenskapligt program (år 3 men inriktning ekonomi och samhälle), år två och tre Samhällsvetenskapsprogrammet (SASPINT) och Ekonomiprogrammet( EKSPINT). Eleverna kommer från Fyrbodals området och där utgör elever från Uddevalla kommun den största andelen. Eleverna i HU, SA/SP och SPINT omfattade 17 klasser och utgjorde drygt 390 elever varav 4 % gick på HU 66 % på SA/SP och 30 % på SPINT. Eleverna på Humanistiska programmet samläste med elever på Samhällsvetenskapsprogrammet. Läsåret 13/12 var ca 65 % av eleverna på enheten kvinnor och 35 % män. Läsåret 11/12 var andelen elever 60 % kvinnor och 40 % män. Andelen kvinnor har ökat i jämförelse med föregående läsår. Den nya programstrukturen ser ut att bidra till att flickornas dominans på samhällsprogrammet förstärks. Ekonomiprogrammet ersatte ekonomiinriktningen inom samhällsprogrammet. Historiskt har trenden visat att pojkarnas andel på ekonomiinriktningen och har varit högre än på de andra inriktningarna inom Samhällsprogrammet. Eleverna i årskurs två och tre fortsatte att läsa samhällsprogrammet enligt LPF 94. För eleverna på SP (år tre) fanns tre nationella inriktningarna (Samhällsvetenskap, Ekonomi, och Språk). De två dominerande inriktningarna var samhällsveteskaplig inriktning som hade 50 % av eleverna och den ekonomiskinriktning som hade 44 % av eleverna. Språkinriktningen utgjorde 6 %. Eleverna i årskurs ett och två på SA läste enligt den nya gymnasieskolan och eleverna i årskurs två valde mellan inriktning samhällsvetenskap som utgjorde 7 % av eleverna och beteendevetenskap som utgjorde 97 % av eleverna. På SPINT som fanns på både ekonomiprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet var fördelningen mellan EKSPINT 44 % och SASPINT 56 %. Barn och utbildning Uddevalla Gymnasieskola Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Östergatan 12, Uddevalla fax E-post

2 2 (25) Personalgruppen bestod av 33 lärare varav 31 med tillsvidareanställning och 2 stycken med visstidsanställning. Andelen heltidstjänster var 28,5 och det innebar en andelen elever per heltidsanställd lärare var 13,4. Motsvarande siffra för Uddevalla kommun var 12,1 och för riket 11,2. Fördelningen mellan könen i lärarkåren var 25 kvinnor och 8 män. Lärargruppen är uppdelad i två arbetsgrupper. Den ena gruppen kallar HUSA och den består av 23 lärare arbetar som i huvudsak arbetar på Samhällsprogrammet och Humanistiskaprogramen. Den andra gruppen som består av 10 lärare tillhör SPINT (samhällsvetenskap programmet och ekonomiprogrammet internationell). Två av lärarna har sin tjänstgöring förlagd till skolans studieverkstad och arbetar i huvudsak med elever som är i behov av särskilt stöd. En av dessa är speciallärare. Samtliga lärare utom en (motsvarar 96 %) av de vistidsanställda var behöriga och de flesta har lång erfarenhet av skolarbete. Jämförbar siffra är 81 % i kommunen och 77 % i riket. En rektor ansvarade för HU, SA/ SP och SPINT med stöd i det övergripande arbetet utav 2 lärare som tillsammans hade 25 % tjänst för programsamordning. Ekonomi SP och SPINT klarade inte målet med budget i balans och redovisade i bokslutet för 2012 ett underskott på kr. Underskottet har halverats i jämförelse med föregående år. Underskott är främst relaterat till SPINT. Där fick vi färre elever än vad som var budgeterat. På SPINT täcker inte heller elevpengen kostaderna för den internationella profilen. SPINT har också fått en lägre elevpeng än andra samhälls- och ekonomiprogram inom Uddevallagymnasiekola trots att utgifterna är högre. I övrigt bedömer jag lärartjänsternas storlek på SPINT och SA/SP stod i relation till sparbeting och budget. Klasserna var organiserade så effektivt som möjligt utifrån elevernas val. En annan svårighet som bidrar till underskottet är det ökade behovet av särskilt stöd. Elever som är i behov av stöd stadigt ökat. SP har under de senaste åren fått en större andel elever med invandrarbakgrund och med relativ kort tid i Sverige. Många av dessa elever har brister i svenska språket och saknar grundkläggande kunskaper i ämnen som är centrala på Samhällsprogrammet. Dessa elever har behov av extra undervisning och handledning för att kunna klara målen i kursplanerna. En annan orsak till det ökade behovet av stöd är den nya skollagens förstärkta krav på särskilt stöd till elever som riskerar att få F i betyg. En stor del av det särskilda stödet till elever ligger utanför den ordinarie undervisningen och motsvarade läsåret 12/13100 % av en tjänst. Motsvarande siffra förläsåret 09/10 60 %, läsåret 10/11 90 % och läsåret 11/ %. Kostnaderna för stöd utgör ungefär och för detta finns inte full täckning i budget. De studieförberedande programmen får i relation med yrkesprogrammen mindre utdelning av strukturpengarna som delas ut utifrån betygspoäng från grundskolan. Det man missar i den modellen är att kraven för teoretiska studier är högre på de högskoleförberedande programmen och att eleverna därför behöver vara bättre utrustade för att ha förutsättningar att klara dessa. Detta har också blivit mer tydligt i den nya gymnasieskolan där kunskapskraven höjts. Slutligen hade vi liksom föregående läsår ett stor antal elever som väljer att läsa matematik C och D. Samhällsprogrammet är skyldiga att erbjuda de elever som så önskar att läsa matematik C och D samt engelska C. Det är av praktiska skäl inte möjligt att läsa alla dessa tre kurser inom ramen för de individuella valen. Därför ordnar Samhällsprogrammet eget upplägg för matte C och D utan att få dessa kostnader borträknade från de på individuella valet och därmed har vi en extra kostnad som motsvarar ca kronor. Inom GY 11 kommer den här kostnaden att försvinna då vi på ett bättre kan sätt lösa detta inom ramen för programfördjupningar och individuella val.

3 3 (25) Kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling Vad gäller underlag för kvalitetsredovisning så tas stora delar fram för hela gymnasieskolan genom elevenkäter, personalenkäter och betygsstatistik samt annan relevant statistik. I slutet på vårterminen och i början av höstterminen görs personalgruppen utvärderingar av läsåret i flera steg. Enhetens arbete med de egna målen utvärderas av programgrupperna, elevenkäter, medarbetarenkäten, nöjdkundenkät analyseras, en risk- och friskanalys görs, betygsstatistik granskas och analyseras och utifrån vad som kommit fram i dessa anslyser och utvärderingar identifiera förbättringsområden och nya mål för verksamheten. I början av läsåret formuleras målen, vilka som är ansvariga definieras och strategier tas fram för hur vi skall uppnå målen. Det övergripande målet är att alla elever skall bli väl förbereda för högskolestudier. För att nå detta har vi under läsåret arbetat med sex olika målområden. Det första området handlar om hur vi arbetar med elever i behov av stöd. Vi har anpassat vårt stödjande arbete och våra ruiner vad gäller elevhälsoarbete i enlighet med den nya skollagen. Vi hade också som avsikt att utveckla och utöka stödet i studieverkstan för elever i behöv av stöd och främst avsåg detta elever som gick ett fjärde år samt elever som riskerade att få F i matematik eller som fått F i matematil. Den sistnämnda gruppen har ökat i den nya gymnasiereformen och därför planerade vi för utökat stöd både i formen av ordinariestöd med öppna mattesugor och i formen av särskilt stöd av mer individuell karaktär med undervisning av speciallärare. På grund av sjukskrivning och andra förändringar i personalen blev arbetet i studieverkstan lidande och därmed också de resultat vi hade för avsikt att uppnå. En del av detta kunde vi ta igen under vårterminen när personalsituationen förbättras i studieverkstan medan annat stöd fick skjutas på till nästkommande läsår. Mål två handlade om fortsatt införandet av GY 11 och mål tre om att tydliggöra programmets högskoleförberedande karaktär. Målen har haft liknade strategier och mer konkret har detta inneburit att vi har arbetat med betygsättning och bedömning (formativ bedömning) bland annat genom kompetensutveckling och arbete i ämnesgrupper. Vi har fortsatt att utveckla användandet av digitala arbetsmetoder i undervisningen som t ex användet av SiteVision, Question Writer, flippade klassrum, sociala medier och U-space. Resultatet av den enkät om IT användandet i undervisningen som genomfördes under vårterminen visat tydligt att användandet av IT och digitala arbetsmetoder ökat i undervisningen på enheten. Vi har vidare utvecklat våra arbetsformer och metoder i undervisningen så att vårt högskoleförberedande uppdrag förstärkt och förtydligats. Ett led i detta är den modell för ämnesövergripande uppsatsskrivning med progression i krav på innehåll och vetenskaplighet för eleverna i årskurs ett och två. Detta är också en del i förberedelserna inför gymnasiearbetet. Vi har också haft en arbetsgrupp som arbetat fram en modell för hur vi på vår enhet skall arbete med gymnasiearbetet. Ett annat led i vårt högskoleförberedande fokus är att forskare från universitet och högskolor har varit och föreläst för elever. Vi har även deltagit i en forskningsstudie (CLISS-projektet) om språkutveckling som genomförs av Göteborgs Universitet och eleverna har i samband med detta fått insyn i vad forskning kan innebära. Vi har också genomfört föreläsningar i studieteknik för eleverna och lärarna i årskurs ett och två och ett material i studieteknik har införskaffats för att användas i undervisningen och varje ämne har fått ta fram en plan för de kan arbete med studieteknik. Vi har även haft en föreläsning av urkund kring fusk och plagiering och hur man kan arbeta för att motverka detta. En grupp bildadades på slutet av vårterminen för att arbeta med detta under nästa läsår eftersom vi sett att detta är ett ökande problem. Det fjärde målet har varit ett arbetsmiljömål och har handlat om att förbättra och förtydliga våra informationsflöden på enheten. Det femte målet var att öka programmets attraktivitet och detta har vit gjort genom att förtydliga programmets profil och lyfta fram vår

4 4 (25) högskoleförberedande karaktär och utveckla våra arbetsmetoder och arbetssätt det vill säga det som beskrivs under mål två och tre. Vi har också arbetat med att ta emot skuggor (elever från höstatdiet som följer en klass en dag på programmet inför sitt gymnasieval) på ett bra sätt. Det sjätte målet har handlat om vår likabehandlingsplan. Vi har under läsåret arbetat fram en plan som till innehåll och utformning ska stämma med de anvisningar som finns i skolverkats allmänna råd om likabehandlingsplanen. Arbetet har både skett tillsammans med de andra enheterna i huset och eget arbete på enheten.. Inflytande och delaktighet- elever och vårdnadshavare Den formella strukturen för elevinflytande på enheten är att klassen regelbundet skall ha klassråd där frågor tas upp för diskussion. En del av dessa går sedan vidare antingen till rektor och eller programråd. Varje klass har två representanter i programråden som sammankallas tre gånger per termin. I programrådet deltar rektor, tre lärare och klassrepresentanter. Där ges eleverna möjlighet att ta upp synpunkter och frågor från klassen. Dessa kan sedan lyftas vidare till HSG (husgemensamma möten där frågor kring arbetsmiljö, lokaler verksamhet, skolmat med mera behandlas) eller till programlaget eller APT (Arbetsplatsträff för lärarna). I HSG finns elevrepresentation från varje program. Utöver detta sker diskussioner och utvärderingar av enskilda lärare och vid de klassbesök som genomfördes av rektor i under verksamhetsåret. I samband med klassrumsbesök, enkät och programrådsmöten har framkommit att eleverna i stort sett är nöjda med elevinflytanden men att det finns undantag. Vissa elever och klasser har varit missnöjda med att klassråden inte alltid har fungerat eller att de inte känner sig kunna påverka undervisningen i tillräckligt stor omfattning. En viss förbättring har skett i jämförelse med tidigare år genom att vi varit mer tydliga med gången och strukturen i det elevdemokratiska arbetet men det behöver fortfarande förbättras. Elevernas deltagande på HSG bör också förbättras. När elever inte kommer beror det i allmänhet på att de har missat att läsa kallelsen på hemsidan eller proriterar att gå på lektionerna. Vårdnadshavare till elever i år ett inbjöds till föräldramöte. Utöver detta inbjuds samtliga vårdnadshavare att delta vid utvecklingssamtal. Stödjande arbete Det sedan tidigare påbörjade förbättringsarbetet, i avseende att utveckla och förbättra stödet till elever som har studiesvårigheter eller som av olika anledningar inte kunnat följa undervisningen fullt ut, har fortsatt under läsåret. Studieverkstans uppgift är att ansvara för elever som går ett fjärde år, undervisa och handleda elever som har svårigheter, erbjuda studiehjälp och läxläsning. Dessutom erbjöds alla elever som fick IG/F i kurserna i inom matematik och engelska möjlighet att läsa om kursen för att ges möjlighet till minst få godkänt i kurserna. Vad gäller stödet matematik så fick det delvis stå tillbaka på grund av sjukskrivning och förändringar i personalgruppen särskilt under höstserminen och därför låg stödet inte riktigt i linje med behovet. Stödet i engelska och svenska utökades i jämförelse med föregående år men var ändå inte varit fullt tillfredställande. Tyvärr har utrymmet i befintliga lärares tjänster och den ekonomiska situationen inte gjort det möjligt att lägga mer resurser på stöd. Behovet av stöd har ökat till följd av den nya gymnasiereformen. Kunskapskraven har höjts och allt fler eleverna har inte med sig tillräckliga kunskaper från grundskolan. Vi ser också en ökning av elever med invandrarbakgrund och med relativ kort tid i Sverige och som har brister i svenska språket och saknar grundkläggande kunskaper i ämnen som är centrala på Samhällsprogrammet som t ex svenska, samhällskunskap och historia. Dessa elever har behov extra undervisning och handledning för att kunna klara målen i kursplanerna.

5 5 (25) Arbetet mot diskriminering och kränkande behandlingen Under läsåret har arbetet med likabehandling varit ett av enhetens förbättringsområde. Detta arbeta har skett i samarbete med de andra rektorsenheterna på Agneberg. En ny plan mot diskriminering och kränkande behandling har upprättas i enlighet med skolverkets allmänna råd. De områden som vi arbetade med utifrån elevenkäten 2012 var etnicitet och religion, att göra planen och årshjulet mer känd hos personal och elever samt att förbättra tryggheten på vissa platser i skolan. Vi har också gjort förändringar i matsal och café för att göra miljön mer trygg och trivsam. Vi har också bytt lås på toaletter. Vissa åtgärderna i caféet har vi p.g.a. ekonomiska skäl fått avvakta med men vår ambition är att under nästkommande budgetår få möjlighet att genomföra dessa. Vi har genomfört följande åtgärder: Föreläsning för personal om kulturmöten genomfördes som ett led i planeringen av den första temadagen kring etnicitet och förståelse. Tre temadagar har genomförts under läsåret med följande innehåll: 1) Demokrati och förståelse får årskurs 1 och 2 med information från elevambassadörer i FN föreningen, filmvisning och klassvist arbete utifrån film och föreläsning samt arbete med likabehandlingsplanen. I årskurs tre så fick eleverna en förelösning i konsumentrådgivning. 2) Identitet och självkänsla för årskurs 1 och 2. Föreläsning om droger och doping av Tommy Moberg samt arbete i klasser utifrån föreläsningen. För årskurs tre genomfördes en framtids/studie-och yrkesmässa. 3) Kärlek och sexualitet för årskurs 1 och 2. Föreläsning av Mia Börjesson med diskussioner klassvis. Årskurs tre jobbade med nöjdkundenkät, omprovsdag och eget arbete för att ta igen restuppgifter. Samhällsprogrammet åk 3 hade besök av Salaams vänner som pratade om tolerans, förståelse och religion. Majoriteten av ämnesgrupperna har lämnat in en plan till respektive rektor för hur de skall arbeta med det prioriterade området Kampanj mot droger ta ingen skit genomfördes under vårterminen Under vårterminen genomfördes en elevenkät som alla elever på skolan gavs möjlighet att under lektionstid svara på. De förbättringar som gjordes kring de utsatta områdena i förra årets enkät visade på gott resultat eftersom dessa inte längre pekades ut som obehagliga. Frågorna i enkäten behandlar trivsel, bemötande, diskriminering och kränkandebehandling och genomförs årligen. Nöjdkund enkät genomförs också årligen bland eleverna och även där finns frågor som anknyter till trivsel, trygghet och bemötande. Resultaten från de olika enkäterna tas med i de utvärderingar av skolans kvalitetsarbete som genomförs dels programvis bland lärarna, dels i övriga personalgrupper i slutet på läsåret eller i början på höstterminen. Utvärderingarna ligger sedan till grund när de olika personal- och arbetsgrupperna formulerar sina mål för nästa läsår. Möjlighet att kontinuerligt under läsåret diskutera och lämna synpunker kring dessa frågor finns i klassråd, programråd, APT och HSG.

6 6 (25) Antalet elever som svarat på enkäten var ca 38 % och det är något högre än tidigare läsår, men det är fortfarande allt för låg. En målsättning för nästkommande läsår är därför att öka svarfrekvensen. Resultat av enkäten 2013 visade på behov av fortsatta åtgärder i matsal och skolans café för att öka trivseln och minska elevers känsla av utsatthet. Skolans trivsel och trygghetsgrupp kommer att arbeta vidare med dessa frågor och lämna förslag på ytterligare åtgärder. Av enkäten framgick också att områdena sexualitet och religion/etnicitet var de områden som eleverna önskade lägga ett särskilt fokus på. Skolledningen har beslutat att lägga till diskrimineringsgrunden funktionshinder som ett prioriterat område därför att det har funnits med som önskemål och att vi ser ett behov utav detta. Internationalisering Ett viktig led i utbildningen är internationalisering som också anges i såväl programmål som kursmål. På SPINT har vi fortsatt arbeta med att i år tre genomföra två projektresor. För ekonomiinriktningen har vi ett sedan länge etablerar projekt och det projektet genomförs i samarbete med en skola i Cambridge. Utöver att få på i familj, delta i undervisning, göra studiebesök genomför eleverna också en veckas APU på en arbetsplats i London. För samhällsinriktningen har ett nytt projekt utarbetats och genomförts för fösta gången. Projektresan går till Edinburgh i Skottland och London. Eleverna besöker universitetet och genomför andra studiebesök som är kopplade till moment i olika kurser inom t ex ämnena historia, religion och samhällskunskap. Inom de moderna språken finns en rad olika samarbeten med andra skolor i Europa. Dessa går ut på att eleverna från respektive land besöker varandra och deltar i undervisning, studiebesök mm. Samhällsprogrammet ansvarar för genomförandet men erbjudandet att delta i språkutbyten och språkresor ges till elever på alla program och som läser moderna språk inom Uddevalla Gymnasieskola. De länder vi samarbetar med är Tyskland, Frankrike och Spanien. Vi har också under tre år deltagit i ett Comeniusprojekt under temat vatten och som bland annat har innefattat ämnena engelska, moderna språk, naturkunskap och historia. I projektet deltog förutom elever och lärare på Agneberg lärare och elever från skolor i Spanien, Tyskland och Frankrike. Entreprenörskap Utbildning för personal inom entreprenörskap har erbjudits under läsåret. Alla elever i årskurs två fick under vårterminen träffa representanter för UF. Syftet var att informera om vad det innebar att starta ett UF-företag och inspirera elever att välja denna möjlighet inom ramen för projektarbetet och i detta sammanhang trycktes det särskilt på koncpetet socialt entreprenörskap. 17 elever nappade på starta UF företag och 7 UF företag kom till stånd. Vilket låg i nivå med föregående år. Uppföljning och analys Nöjdkundenkät Antalet elever som svarade på enkäten var 45 % på SP och 25 % på SPINT. En för låg siffra så ett av förbättringsområdena till nästa är att få upp svarfrekvensen. Nedan följer en sammanfattning enkäten med fokus på av de områden som vi vill lyfta fram och ha med oss som förbättringsområden till nästkommande läsår. Studieteknik: Trots att de elever som svarade på enkäten haft föreläsningar i början av både åk 1 och åk 2 om studieteknik, och arbetat särskilt kring detta, ansåg 34 % att de instämmer helt eller

7 7 (25) instämmer mycket. Jämfört med föregående läsår har det skett en minskning med 5 procentenheter. Vi bör fundera över vilka instanser vi gör för att öka elevernas studieteknik och hur vi skall förbättra arbetet. Utvecklingssamtal; 59 % av eleverna instämmer mycket eller ganska mycket i påståendet om utvecklingssamtalen förbättrar deras möjligheter till goda studieresultat. Jämfört med andra frågor som ställts i enkäten är det här ett område där eleverna inte varit lika nöjda. Vi arbetar för att systematisera och tydliggöra elevernas studiesituation vid utvecklingssamtalen, men det skulle vara önskvärt om eleverna upplevde att det påverkade deras studieresultat i högre utsträckning. Kanske är det något som behöver framkomma tydligare vid utvecklingssamtalen. Trivsel: När det gäller frågor som rör elevernas trivsel, har eleverna varit mestadels positiva. På frågan om de i allmänhet trivs bra på skolan svarade 76 % att de instämmer helt eller instämmer mycket, och 73 % ansåg helt eller mycket att deras lärare i allmänhet bryr sig om dem. Respons/återkoppling: På frågan om eleverna vid minst ett tillfälle under kursen har fått reda på hur de ligger till svarar 61 % att de instämmer helt eller mycket. Vi behöver ta reda på om det handlar om att eleverna vill ha reda på exakt betygsläge eller om de inte alls har fått någon respons på sitt arbete. Det här är ett område där större andel av eleverna borde instämma mer. Arbetsbelastning. Tre elever instämmer helt och 34 elever instämmer inte alls. Detta är ett område som vi troligen kan förbättra, Nyckettal Uppföljningen av våra nyckettal innehåller i året redovisning en del brister i det statistiska underlaget. I underlag från SIPRI och EXTENS saknas en del resultat från nationella prov trots att vi vet att underlaget har rapporterat in. Därför kan vi inte göra några jämförelser mellan kursbetyg och betyg på nationella prov för avgångseleverna 2012/13. Andelen elever med slutbetyg på SP och SPINT var läsåret 12/13 94 % vilken var en ökning i jämförelse med läsåret 11/12 då SP låg på 90% och på SPINT 94 %. Jämförande siffra för hela Uddevalla gymnasiekola var 94 %. Andelen elever som avbrutit sina studier på Uddevalla Gymnasieskola och som gick på HU, SA/SP eller SPINT utgjorde knappt 7 % och det motsvarar 6 elever. Detta är en ökning mot föregående år då andelen avhopp utgjorde 3 %. Skälen bakom avbrotten var i ett fall byte till gymnasieskolan i hemkommunen, två av eleverna gjorde avbrott för studier utomlands under ett år, två av eleverna slutade utan att ha en annan lösning och en av valde att söka sig till folkhögskola. I nedanstående tabeller redovisas och kommenteras betygsresultat för ämnena engelska, matematik och svenska. Det är i första hand resultat för eleverna som avlutade sin utbildning på SP och SPINT Elever från avgångsåren 2012 och 2013 finns med som jämförelse. Engelska Tabell 1: Kursbetyg från elever med avgångsår och resultat från nationella (NP) prov från elever med avgångsår 2012.

8 8 (25) Kurs Betyg i procent Snitt meritvärde Engelska S IG G VG MVG kurs NP NP Eng 1201 SP 11/12 3,6 0 36,0 42,3 18,0 14,4 13,6 NP Eng 1201 SPINT 11/12 8, ,0 41,7 17,8 15,8 Eng 1201 Engelska A SP 12/ ,0 Eng 1201 Engelska A SP 11/ Eng 1201 Engelska A SP 10/11 0 3, ,8 Eng 1201 Engelska A SPINT 12/ Eng 1201 Engelska A SPINT 11/ , Eng 1201 Engelska A SPINT 10/ Kommentar: Det är elevernas slutbetyg som redovisas. NP redovisas för elever med avgångsår NP för Eng A genomfördes Betyg från läsåret 10/11 och 11/12 finns med som jämförelsetal. I avseende på A-kursen i engelska så kan vi kontrastera att resultatet inte har förändrats nämnvärt från föregående år. Det finns inga elever med IG eller S på något av programmen. Det är rimligt att dra slutsatsen att detta till stor del beror på att elever som riskerar att få IG eller har fått IG erbjuds extra stöd eller att göra om kursen. Betygen i engelska A på SPINT ligger på en högre nivå i jämförelse med SP. På SPINT har 58 % av eleverna MVG med motsvarande siffra på SP är 22 %. Förklaringarna till den stora skillnaden är att eleverna som väljer SPINT har i allmänhet redan ett stort intresse för engelska och har i allmänhet ett högre betyg i engelska med sig från grundskolan. Eleverna på SPINT får också genom att en stor del av undervisningen sker på engelska större möjligheter att utvecklas i ämnet än vad som vanligtvis ges inom ramen för ämnet engelska. På grund av de felaktigheter som finns i siffrorna kring nationella prov har jag valt att redovisa resultat från läsåret 11/12 vad gäller engelska A. Vi kan också konstatera att snittet för meritvärdet ligger högre på kursbetygen än de nationella proven. På SP ligger avvikelsen på 0,8 och på SPINT är avvikelsen något större och ligger på 2. På SPINT är det främst en förskjutning åt betyget MVG. På nationella provet fick 41 % betyget MVG medan 58 % fick MVG i kursbetyg. En del av förklaringen till att betygen på de högre stegen ligger högre än nationella proven är att eleverna i andra sammanhang har uppvisat dessa kunskaper och att flera av de elever som fick ett högre betyg låg nära det högre betyget på nationella proven. Skillnaden är dock viktig att ta notera och upp till diskussion i ämnesgruppen. Samtidigt som vi också kan konstatera att avvikelsen ligger på en lägre nivå än den generella avvikelsen på UG som ligger på 2,4 (se tabell 2).

9 9 (25) Tabell och diagram 2: Kursbetyg och betyg från nationella prov (NP), engelska B, i antal och procent från avgångsår 2013 för SP och SPINT. SP/SPINT Betyg S IG G VG MVG Tot kursbetyg 1 7 4,38% 53 33,13% 74 46,25% 25 15,63% 160 NP 0 3 2,08% 49 34,03% 77 53,47% 15 10,42% 144 Kommentar: 160 elever har kursbetyg i Eng1202 och 144 NP är inrapporterade, dvs 90%. Kursbetyg S 1% MVG 16% IG 4% G 33% NP MVG 10% S 0% IG 2% G 34% VG 46% VG 54% På B-kursen i engelska ligger andelen IG på 4 % och motsvarande siffra på A-kursen var noll. De elever som fick IG på B-kursen är ofta samma elever som fick extra stöd för att klara A-kursen men där svårighetsgraden på B-kursen blir för hög. Vi kan se att det är en god överensstämmer på betyget G och VG mellan kursbetyg och betyg på nationella prov. Den största differensen finns vad gäller betyget MVG. MVG betyget ökar med 54 % (motsavara 10 elever) från nationella provet till Kursbetyg. En möjlig förklaring till differensen är att eleverna har legat på ett stark VG på nationella provet men under resterande delar av kursen visat på MVG-kvalitet och därmed lyfts till MVG i kursbetyg.

10 10 (25) Tabell och diagram 3: Kursbetyg och betyg från nationella prov (NP), engelska B, i antal och procent från avgångsår 2013 för SP och SPINT. SP Betyg S IG G VG MVG TOT Kursbetyg NP SPINT Betyg S IG G VG MVG TOT Kursbetyg NP kursbetyg sp MVG 10% S 0% IG 3% MVG 7% NP sp S 1% IG 3% VG 44% G 43% VG 46% G 43% S IG 0% 0% MVG 35% kursbetyg SPINT VG 60% G 5% MVG 20% NP SPINT VG 74% S 0% IG 0% G 6% Fler elever på SPINT får MVG i kursbetyg jämfört med deras betyg på nationella proven, se ovan angivna orsaker. Detta är något som lärarna på SPINT redan är medvetna om och som är föremål för fortsatt diskussion och analys. Däremot är det en god överensstämmelse mellan betyg på nationella prov och kursbetyg på SP. Med tanke på att SA och SPINT är högskoleförberedande program och vi därför lägger stor vikt vid att successivt utveckla eleverna färdigheter gällande läsförståelse samt att ge dem ett mer akademiskt språk föreslår lärarna inom ämnet att skapa ett liknande stöd som finns inom ämnet matematik d.v.s. en engelskstuga. Detta blir ett av utvecklingsområdena under nästa läsår. Syftet med detta är också att förebygga risken för F.

11 11 (25) Matematik Tabell 4: Kursbetyg från elever med avgångsår i procent samt snitt och meritvärde från kursbetyg och nationella prov från elever med avgångsår 2012 (NP). Kurs Betyg i procent Snitt och meritvärde* S IG G VG MVG kurs NP NP Ma A SP 11/12 5,0 11,8 45,4 34,5 3,4 13,0 10,4 NP Ma A SPINT 11/12 8,6 5,7 34,3 37,0 14,3 13,5 11,9 Ma 1201 Matematik A SP 12/13 (slutbetyg utan parentes och betyg vid kursslut inom parentes) 0 (1,6) 2,5 (10) 51 (43) 31 (30) 16 (15) Ma 1201 Matematik A SP 11/ Ma 1201 Matematik A SP 10/11 0 3, Ma 1201 Matematik A SPINT 12/13 (slutbetyg utan parentes och betyg vid kursslut inom parentes) 0 (0) 0 (2,5) 31 (32) 51 (47) 18 (17) Ma 1201 Matematik A SPINT 11/ Ma 1201 Matematik A SPINT 10/11 0 3, Kommentar: NP redovisas för elever med avgångsår NP för Ma A genomfördes Betyg från läsåret 10/11 och 11/12 finns med som jämförelsetal. Det första vi kan konstatera SPINT har ett högre betygsresultat än SP och särskilt stor är skillnaden vad gäller betyget VG där 51 % har VG på SPINT medan motsvarande siffra är 31 % på SP. Även betyget MVG är något högre på SPINT där 18 % har fått MVG och motsvarande siffra på SPINT är 16 %. En del av förklaring till detta ät att eleverna på SPINT har ett högre ingångsvärde från grundskolan. Andra förklaringar är klasstorlek och modellen med SPINT passen, vilket innebär lärarledda studiepass där eleverna kan få arbeta med det de själva känner att de behöver träna på och få handledning i. Slutligen kan också en allmänt höga studiemotivation som oftast finns i SPINT klasserna och som blir en positiv sporre för många att förbättra sina resultat ytterligare bidra till förklaringen. Det andra vi kan konstatera vad gäller kursen matematik A är att andelen och att andelen IG på SP ligger på 2,5 % (vilket motsvarar 3 elever) den har ökat marginellt i jämförelse med föregående läsår då inga elever haft S eller IG i slutbetyget. Läsåret 10/11 så hade 3,9 % av eleverna betyget IG. Förändringara gäller ett fåtal elever att det är därför svårt att dra några slutsatser. Däremot kan vi dra slutsatsen att det är ett låg andel elever som fått betyget IG och S under de senaste tre åren och att förklaring till detta är den goda nivå på stöd som funnits. Det kan vi tydligt utläsa genom att jämföra andelen IG och S vid kursslut och slutbetyg. Möjligheterna för eleverna att läsa om kursen helt eller delvis i studieverkstan visar på en tydlig förbättring av resultaten. Vid kursslut redovisas 10 % IG på SP och 2,5 % på SPINT och vid slutbetyget var siffran för SP på 2,5 % och noll för SPINT %. På grund av de felaktigheter som finns i siffrorna kring nationella prov har jag valt att redovisa resultat från läsåret 11/12. Kursbetygen avvek då från betygen på de nationella proven genom att

12 12 (25) ligga något högre. På SP låg avvikelsen på 2,6. Det var framför allt betyget VG som ligger på en högre nivå. På de nationella proven fick knappt 35 % VG medan drygt 45 % fick VG på kursbetyget. På SPINT låg avvikelsen på 1,6. Vad gäller avvikelsen förklaras detta med att eleverna vid andra provtillfällen ligger på en högre betygsnivå och att många elever på de nationella proven legat i det högre spannet på betyget G och VG. Betyg SP kurs SP NP SPINT kurs SPINT NP Riket NP S IG G VG MVG Tabell 5: Kursbetyg och betyg från nationella prov (NP), matematik B, i procent från avgångsår Vad gäller kursen Matematik B kan vi göra en mer urförlig redogörelse då det funnit tillgång till bättre underlag. I kursen stämmer resultaten för nationella prov och satta betyg väl överens för både SP och SPINT. I jämförelse med riket har både SP och SPINT betydligt bättre resultat på det nationella provet, framförallt vad gäller en lägre andel IG och en större andel VG. Även i denna kurs har elever som fått kursbetyget IG sedan fått möjligheten att gå om kursen i studieverkstan under årskurs och därigenom nått betyget G. Kursprov NP Betyg Program F E D C B A SA/HU SPINT EK* Riket SA Riket kursprov Tabell 6: Resultat i procent från nationella prov (NP), i matematik1b för elever som startade Kommentar: *Ekonomiprogrammet (EK) finns med som jämförelse I kursen Matematik 1b årgång 2011 stämmer resultaten för nationella prov och satta betyg inte helt överens. Detta var första gången med det nya betygssystemet och lärare upplevde oklarheter med betygsgränserna under kursens gång. En viss förskjutning har skett mellan betygen E C. Om man jämför resultatet på det nationella provet för riket med samma resultat för SA/HU så hade SA/HU lägre andel F (24 %). Resultatet på nationella provet är också något bättre för SA/HU än för SA i hela riket. På SPINT är andelen F (10 %)på det nationella provet betydligt lägre än för riket (30 %). Skillnaden är att SPINT har en större andel C betyg (30 %) än vad riket har (9 %). Vid en jämförelse med EK syns det tydligt att SA/HU har betydligt sämre resultat på det nationella provet. EK har lägre andel F och högre andel C. Elever som fått kursbetyget F har under år 2 läst om kursen i studieverkstan för att försöka nå betyget E. Dessutom hade samtliga elever möjlighet till extra mattehjälp i form av en öppen mattestuga 1-2 gånger i veckan.

13 13 (25) Svenska Tabell 7: Kursbetyg i svenska A från elever med avgångsår i procent samt snitt och meritvärde Kurs Betyg Svenska A S IG G VG MVG Sv 1201 Svenska A SP 12/13 0 0, Sv 1201 Svenska A SP 11/12 1,5 0 21,2 59,1 18,1 Sv 1201 Svenska A SP 10/11 0 2,0 31,3 46, Sv 1201 Svenska A SPINT 12/13 0 2,7 8, Sv 1201 Svenska A SPINT 11/ ,4 41,7 38,9 Sv 1201 Svenska A SPINT 10/ ,0 34,0 54,0 Kommentar: NP redovisas för elever med avgångsår Betyg från läsåret 10/11 och 11/12 finns med som jämförelsetal. Det första vi kan notera är den stora skillnaden mellan SP och SPINT. På SP har 21 % fått betyget MVG och på SPINT är motsvarande siffra 46 %. Den beror antagligen på samma orsaker som redovistas tidigare. Jämför med 2012 kan vi på SP se att andelen G ökar och andelen VG och MVG minskar. Trenden på SPINT är den motsatta och där ser vi där att andelen G minskar och framför allt andelen MVG ökar. Detta är någonting vi behöver undersöka närmare och fortsätta att vara uppmärksamma på. Ett stöd i detta är att numera finns nationellt prov i svenska 1b. På SP ligger andelen IG/S kvar på samma låga nivå runt 1 % medan på SPINT har den ökat från 0 till 2,7 % men det bör påpekas att detta endast handlar om en elev vilket gör att vi inte kan dra några slutsaster av detta. Tabell 8: Kursbetyg i svenska B från elever med avgångsår i procent samt snitt och meritvärde från kursbetyg och nationella prov från elever med avgångsår 2012 (NP). Kurs Betyg Snitt- och meritvärde Svenska B S IG G VG MVG kurs NP NP Sv B SP 12/13 0 4, ,8 13,6 NP Sv B SPINT 12/ ,9 14,2 Sv 1201 Svenska B SP 12/13 0,8 3, Sv 1201 Svenska B SP 11/12 1,6 6,2 29,1 45,6 17,3 13,2 11,6 Sv 1201 Svenska B SP 10/11 0 4,1 36,1 42,3 17,5 Sv 1201 Svenska B SPINT 12/ Sv 1201 Svenska B SPINT 11/ ,8 41,6 44,4 16,5 14,9 Sv 1201 Svenska B SPINT 10/11 0 2, ,0 36,0 Kommentar: NP redovisas för elever med avgångsår NP för SV B genomfördes Betyg från läsåret 10/11 och 11/12 finns med som jämförelsetal. Vi kan se att eleverna i allmänhet för ett högre betyg än vad nationella proven visar och framför allt är det betyget MVG som sticker ut. På SPINT fick 12 % MVG på nationella proven medan 19 % fick MVG i kursbetyg. På SPINT fick 16 % betyget MVG på nationellaproven medan 26 % fick

14 14 (25) MVG i kursbetyg. Förklaringen här är den samma som angivits för andra kurser d.v.s. att eleverna vid andra provtillfällen ligger på en högre betygsnivå och att många elever på de nationella proven legat i det högre spannet på betyget G och VG. Detta är också något vi fortsättningsvis måste vara uppmärksamma på och ha med oss i fortsatta diskussioner. Om vi jämför snitt-och meritvärden på mellan kursbetyg och betyg på nationellaprov så ser vi att avvikelsen dock är relativt låg på såväl SP (0,8) som SPINT (0,7). Om vi jämför med föregående läsår kan vi dessutom se att skillnaden har minskat. Avvikelsen på SP och SPINT var ,6. Detta kan vara ett resultat av svensklärarnas kvalitetsarbete kring de nationella proven i svenska på samtliga program på Agneberg. Lärarna byter prov med varandra för att få en annan lärares bedömning och diskuterar sedan bedömningarna med andra svensklärare som bedömt samma uppgift. Värt att notera är också att antalet elever med IG/S i svenska B från SP halverats jämfört med 2012 (ca 4 % jämfört med ca 8 %). Tabell 9: Jämförelse av betygsvärde mellan kursbetyg och nationella prov för elevgrupp som läst kursen under perioden Generell jämförelse mellan meritvärden på kursbetyg och betyg på nationellaprov för En, Ma och Sv. Kursbetyg NP Avvikelse UG 12,6 11,6 1,0 SP 12,8 11,5 1,3 SPINT 15,0 14,9 0,1 Kommentar: UG (Uddevalla Gymnasieskola). Underlaget är delvis bristfälligt då inte alla nationellaprov inte finns med. Underlaget bygger på följande antal redovisade NP och kursbetyg. SP: 404 NP och 918 kursbetyg. SPINT:79 NP och 193 kursbetyg. Det är framför allt NP från A-kursera och år 2010 som saknas. Dessutom är fördelningen mellan SP och SPINT felaktig då elever som gått specialutformat program på SPINT hamnat i gruppen SP. Det är vanskligt att dra för stora slutsatser utifrån tabell 9 på grund av de brister jag tidigare redogjort för och som finns angivna under kommentarer i tabellen. Förmodligen skulle skillnaden i skillnaden n mellan SP och SPINT minska något om elever som gått specialutformat program bokförts i rätt grupp. Av det vi kan se i tabellen kan vi konstatera att av de nationella prov som redovisats på SPINT och SP d.v.s. 43 % är avvikelsen mellan kursbetyg och nationellaprov relativt låg och ligger ungefär i linje med övriga UG. Sammanfattning och slutsatser Av de underlag som finns kan vi SP och SPINT har en relativt god överenstämmelse mellan kursbetygen och betygen på de nationellaproven. Den skillnad som kan konsteras inom SP och SPINT gäller främst betyget MVG. Vi kan också notera att det är en skillnad mellan SP och SPINT vad gäller kursbetyg och i resultaten på nationella prov. SPINT har genomgående högre betyg och bättre resultat på nationella proven i Sv, En och Ma. Förklaringarna till denna skillnad ligger troligvis i att intagningspoäng är något högre på SPINT, antalet elever per klass har varit lägre, vilket kan bidra till ett bättre studieklimat och metoden att arbeta med SPINT-pass (studiepass med lärare som handledare där eleverna själva styr vilka ämnen de vill jobba med).

15 15 (25) Vi kan också konstatera att andelen IG inom samtliga redovisade ämnen ligger på en relativt låg nivå. Det är viktigt att komplettera bilden som getts ovan med att lyfta fram att vi sett en ökning av andelen icke godkända betyg (F) hos de elever som började hösterminen 2011 och Det är särskilt tydligt i ämnet matematik. Vår analys av detta är att kraven har höjts i de nya kursplanerna och att elevernas förkunskaper från grundskolan ännu inte ligger i paritet med vad de förväntas ha med sig. Detta kan komma att få konsekvenser för elevernas slutresultat och medföra ökade kostnader för stöd. Av ovanstående kan vi sammanfattningsvis konstatera att resultaten på Samhällsprogrammet och SPINT i avseende på våra nyckeltal är så vitt det går att bedöma är goda. Tyvärr finns det en del brister i årets underlag som har gjort jämförelsen mot nationella prov mer osäker. Vårt övergripande mål för verksamheten läsåret 13/14 är att fortsatta införandet av den nya gymnasiereformen GY11 och att försätta arbetet mot vårt övergripande mål att eleverna skall bli väl förberda för högskolestudier se bilaga 1 och 2. Uddevalla Cecilia Kjerstadius rektor HU/SA/SP och SPINT Agneberg

16 16 (25) Bilaga 1: MÅL SA/HU/SPINT 2013/14 Vision Uddevalla Gymnasieskola: Vi möter och utmanar dina framtidsdrömmar Långsiktmål: Att alla elevers ska bli väl förberedda för högskolestudier Mål 1: Strategi (hur) Ansvar (vem) Tid Resultat redovisas Elever skall nå högskolebehörighet. Skapa organisation och rutiner som stämmer med nya skollagen Utarbeta och genomföra rutiner för elevhälsoarbetet Rektor/lärare/ele vhälsa HT Uppföljning mellan elevhälsa/rektor och lärare var fjortonde dag Utveckla studieverkstan

17 17 (25) Mål 2: Strategi (hur) Ansvar (vem) Tid Resultat redovisas Fortsätta införandet av GY 11 Diskutera betyg och bedömning i ämnesgrupper. Nya arbetsuppgifter och metoder utifrån nya kunskapskrav Utveckla IT-användandet (pedagogik och metoder). Ta vara på kompetens i huset. Diskussioner för att nå examensmålen Skriva en ny rapportmall för Gy-arbete Rektor/UG lärare rektor/lärare Samordnare/ämnes grupper

18 18 (25) Mål 3 Strategi (hur) Ansvar (vem) Tid Resultat redovisas Lyfta fram att vi är högskoleför-beredande program och låta detta genomsyra utbildningen Förtydligas i marknadsföringen Genomföra fackuppsats i år 1 och år 2: Rektor/programsa mordnare Lärare HT/VT År 1 SV/SH, v 4-7 År 2 SV/HI, v 9-13 Studieteknik röd tråd genom utbildningen: föreläsningar, material. Högskolan föreläser för åk3 mer kontakt med högskolan Rektor/Samordnare /lärare Åtgärder mot fusk Urkund i större utsträckning Utveckla konstruktionen av prov Sammanställa en grupp som arbetar med ovanstående bestående av elever samt lärare Rektor/lärare Lärargrupp

19 19 (25) Mål 4: Strategi (hur) Ansvar (vem) Tid Resultat redovisas Arbetsmiljö: Förtydliga och förbättra informationsflödet Dagordning inför tisdagsmöten senast fredag Dagordning inför APT senast torsdag. Kallande Rektor HT/VT Uppdaterat kalendarium inför VT delas ut i december. HT så snabbt som möjligt Rektor Besvara mejl omgående alla Använda tillgängliga informationsvägar alla En kanal för snabbinformation oss kollegor emellan är önskvärd. Lärare

20 20 (25) Mål 5: Strategi (hur) Ansvar (vem) Tid Resultat redovisas Öka vår attraktivitet (marknadsföring) Tydligare profilering Stockholmresa, internationalisering, litteraturtema Utveckla vårt användande av IT-verktygen (pedagogik och metoder). Jobba med introduktionsdagar Bra hantering av skuggelever. Information, välkomstbrev skall ges i vår nya mapp. Använda tidigare elever som berättar om sina studier. Kompetensutveckling för lärare. Programsamordnare/ programlaget Rektor/alla Rektor Rektor/ arbetsgrupp Ansvarig lärare/elever Programlag/ ämnesgrupper Programlag/ ämnesgrupper

Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/12 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/12 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA 2012-11-04 1(11) Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/12 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA EKONOMIPROGRAMMET (EK) HUMMANISTISKA PROGRAMMET (HU) SAMHÄLLVETENSKAPSPROGRAMMET(SA), Agneberg SAMHÄLLSVETENSKAPLIGT PROGRAM

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/11

Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/11 2011-11-03 1(10) Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/11 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET Agneberg Presentation och resultatredovisning Presentation av verksamheten Inom Uddevalla

Läs mer

Handlingsplan. Uddevalla kommun Agneberg 0522-69 74 39

Handlingsplan. Uddevalla kommun Agneberg 0522-69 74 39 Uddevalla kommun Agneberg 0522-69 74 39 Handlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Agneberg, Uddevalla gymnasiesärskola, Nationella program. Innehållsförteckning Bakgrund...2 Lagar

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning, läsåret 2013-2014

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning, läsåret 2013-2014 Verksamhetsberättelse 1 (9) 2014.11.03 Handläggare Rektor Britta Odevall-Mäki Telefon 0522-696864 britta.odevall-maki@uddevalla.se Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning, läsåret 2013-2014 UDDEVALLA

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Handlingsplan. Handlingsplan. Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet

Handlingsplan. Handlingsplan. Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Uddevalla kommun Agneberg Rektorsområde: Nina Södergren 0522-69 68 63 Handlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling på

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 LOGGA Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 Hotell- och restaurangprogrammet Presentation Verksamheten på hotell- och restaurangprogrammet präglas av att programmet är både

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (24) 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14.

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Version 090224/EO Innehåll 1.0 Kurser på gymnasiet 1.1 Olika typer av kurser 1.2 Betyg 1.3 Slutbetyg 1.3.1 Jämförelsetal 1.3.2 Meritpoäng 1.4 Samlat betygsdokument

Läs mer

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Granskad 2014-08-12 Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Arbetets olika delar Det aktiva arbetet består främst av: - Att bedriva

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Göteborg Ansvarig chef: Jonas Enger, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Hermods Gymnasium (HG) i Göteborg startade hösten 2013 och är

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Fria gymnasieskolan i Haninge

Fria gymnasieskolan i Haninge Haninge Skolan erbjuder Haninge erbjuder utbildning med hög kvalitet på det Samhällsvetenskapliga programmet med inriktningarna Ekonomi och Samhällsvetenskap. Inom det individuella valet finns det möjlighet

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet Innehållsförteckning 1 Inledande frågor... 4 1.1 Utvecklingsområden...4 1.2 ramgångsfaktorer och goda exempel...4 1.3 et systematiska kvalitetsarbetet på skolan...5

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015. Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola

Kvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015. Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola Kvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015 Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola Innehållsförteckning OM KVALITETSARBETET... 3 MÅL, UPPDRAG OCH FOKUSOMRÅDEN... 3 PLANERING... 5 KVALITETSREDOVISNING

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en stor skola, med en liten skolas atmosfär. Tryggheten, trivseln och gemenskapen är det som uppskattas mest av våra elever. En bidragande faktor är den goda kontakten mellan lärare

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014 Sundsgymnasiet Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014 Bästa möjliga livskvalité - bästa möjliga skolmiljö för alla i Sundsgymnasiets verksamhet. (Planen gäller maj

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Jämtlands Gymnasium!

Jämtlands Gymnasium! Jämtlands Gymnasium! Årlig likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Jämtlands Gymnasium Wargentin, Enhet 1a, b, c, 2 a, b, c Likabehandlingsgruppen Jämtlands Gymnasium Wargentin Innehållsförteckning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015. Ekonomisk sektor

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015. Ekonomisk sektor Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Ekonomisk sektor Innehållsförteckning 1 Vision för Barn- och utbildningsnämnden... 3 2 Inledning... 3 3 Uppföljning av prioriterade mål... 3 3.1 Utveckling och lärande/kunskaper/kunskaper...

Läs mer

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011 LOGGA Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011 Hotell- och restaurangprogrammet Presentation Verksamheten på Hotell- och restaurangprogrammet präglas av att programmet är både

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

1. Redovisning avläsåret zotzf zotgvallentuna rymnasium 2. Vallentuna grmnasium Redovisning läsåret zotz- zotg (z) VALLENTUNA KOMMUN. 20t3.

1. Redovisning avläsåret zotzf zotgvallentuna rymnasium 2. Vallentuna grmnasium Redovisning läsåret zotz- zotg (z) VALLENTUNA KOMMUN. 20t3. VALLENTUNA KOMMUN Utbild ningsnäm ndens arbetsutskott Sam ma nträdesprotokol I 2013-1 1-06 6 (1s) 583 Redovisning av mål och resuttat 2Ot2/2013 Vallentuna gymnasium (UN 20t3.163) Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Datum 2014-12-18. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2014/15.

Datum 2014-12-18. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2014/15. Brogårdsgymnasiet Datum 2014-12-18 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2014/15. Likabehandlingsplanen beskriver hur Brogårdsgymnasiet säkerställer

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekonomiprogrammet Läsår 15/16 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Välkomna till Nacka gymnasium

Välkomna till Nacka gymnasium Välkomna till Nacka gymnasium Kvällens agenda Vad händer år 2? Information för föräldrar IV-valet Vad händer år 3? Samhälle Helen Bejmar, rektor Oskar Ungerstedt, bitr rektor Carina Lord, studievägledare

Läs mer

Lokal arbetsplan för Sunnerbogymnasiet 2012

Lokal arbetsplan för Sunnerbogymnasiet 2012 Lokal arbetsplan för Sunnerbogymnasiet 2012 Syftet med denna arbetsplan är att kvalitetssäkra skolan genom att en plan för verksamhetsutveckling, uppföljning och utvärdering upprättas. Arbetsplanen utgår

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Finnvedens Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Finnvedens Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Finnvedens Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Utvecklingssektorn- IMYRK-programmen, IMSPR, IMPRE och IMIND Läsår: 2015/2016 1 Grunduppgifter

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program.

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program. ENHET SOS84 Skolan erbjuder Fem studieförberedande, teoretiska program. Ekonomiska programmet, med inriktning ekonomi. Fördjupning entreprenörsskap och internationell ekonomi Programmet på skolan samarbetar

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012-13

Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012-13 Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012-13 Gränsälvsgymnasiet Ansvarig rektor: Peter Mariin 1 Innehållsförteckning Inledning 2 Grundfakta om Gränsälvsgymnasiet 2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9 Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9 Inledning Vi har valt att ha en gemensam plan för plan mot diskriminering och mot kränkande behandling.. Diskrimineringslag (2008:567) och Skollag (2010:800

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Arbetsplan 2014-2015

Arbetsplan 2014-2015 Arbetsplan 2014-2015 Brinells högstadium Grundskola och Grundsärskola Alla elever ska bli vinnare i sitt eget liv efter sina förutsättningar Brinells högstadiums Kvalitets- och Arbetsmiljöarbete 2014/15

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15

Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15 Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15 MEDBORGARE (Kunskapsnämndens mål) Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 07/08

Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 07/08 1 (6) 2009-04-14 Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 07/08 A. PRESENTATION Verksamhet Hösten 2004 startade det specialutformade programmet Teknik och Företagsamhet. Programmet vänder

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING GRUNDLÄGGANDE OCH GYMNASIAL VUXENUTBILDNING ENHET 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsberättelse... sid 4 Resultatredovisning Måluppfyllelse och resultat... sid 5-6 Resultatredovisning

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Design & Construction College, Stockholm Ansvarig chef: Katarina Lindeman-Andersson, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Design & Construction College startade

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2008/2009 -

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2008/2009 - KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2008/2009 - S:t Petri skola Utbildningsnämnden MALMÖ DEN 8 oktober UPPGIFTSLÄMNARE: Eva Daun 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid A INLEDANDE SAMMANFATTNING 3 B GRUNDFAKTA

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011 VUX SFI Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Se tidigare redovisningar... 5 2 Underlag och rutiner för att ta

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer