Forskning inom barn- och kvinnosjukvård 2011

Transkript

1 Forskning inom barn- och kvinnosjukvård 2011 Område 1, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sektionen för kvinnors och barns hälsa, Sahlgrenska akademin

2 Omslagsbild: Ina Agency Press AB, Stockholm

3 Klinisk forskning 2011 Forskning inom barn- och kvinnosjukvård 2011 Område 1, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sektionen för kvinnors och barns hälsa, Sahlgrenska akademin Förord Kvinnosjukvård samt Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus bildar tillsammans Område 1 inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Området har tre huvuduppgifter: sjukvård, undervisning och forskning. Sektionen för kvinnors och barns hälsa ingår i institutionen för kliniska vetenskaper vid Sahlgrenska akademin. Sedan några år redovisar vi årligen gemensamt forskningen i en särskild katalog som i denna årgång omfattar publikationer utgivna under Syftet är att samla information om denna viktiga verksamhet i ett dokument så att alla som arbetar vid sjukhuset och inom Västra Götalandsregionen samt vid Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet, men också forskare vid övriga universitetssjukhus liksom en större allmänhet, lätt kan få en bild av vår forskning. Som framgår av redovisningen från de olika forskningsgrupperna bedrivs klinisk forskning av hög klass inom Sahlgrenska Universitetssjukhusets kvinnosjukvård och barn- och ungdomssjukhus samt Sahlgrenska akademin. För sjukvårdens kvalitet och utveckling är detta viktigt. Det finns ett stimulerande växelspel mellan aktiv forskning och sjukvården, som genom denna samverkan kan integrera nya rön. Vi är också övertygade om att ett sjukhus med aktiv forskning och hög kvalitet på sin sjukvård bättre förmår fullgöra sina undervisningsuppgifter. Det är viktigt att den kliniska forskningen ständigt kan utvecklas och att olika kategorier av medarbetare i sjukvården kan känna intresse av att medverka i forskning. Vi hoppas att denna sammanställning skall stimulera sådana medarbetare att ta kontakt med någon av grupperna. Det är därför med både glädje och förhoppningar som vi överlämnar denna forskningssammanställning. Kvinnosjukvård Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sektionen för kvinnors och barns hälsa Institutionen för kliniska vetenskaper Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Jimmy Kero Områdeschef Paul Uvebrant Sektionschef I samarbete med Redaktionskommittén: Professor Göran Wennergren, Kvalitetschef Ulla-Britt Jansson samt Forskningssekreterare Ann Nordström

4 Klinisk forskning 2011 Forskning inom barn- och kvinnosjukvård 2011 Område 1, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sektionen för kvinnors och barns hälsa, Sahlgrenska akademin Förord Disputerade 2011 Nyutnämnda docenter Barnmedicin Jonas Abramhamsson Tidig upptäckt av hotande recidiv samt rejektion av transplantat efter stamcellstransplantation hos barn Utveckling av metoder för att förbättra diagnostik och cytostatikaterapi samt reducera biverkningar vid akut barnleukemi Chemotherapeutic drug treatment in childhood malignancy Kerstin Albertsson Wikland Varför är tillväxt hos barn en markör för hälsa och sjukdom? Varför är dålig tillväxt en sjukdomssignal för pojkar men inte för flickor? Mikael Benson Nätverksbaserad analys av genomikdata för att identifiera markörer för individualiserad medicinering vid allergisk sjukdom Stefan Berg Autoinflammatoriska sjukdomar i Västra Götaland Klas Blomgren Skada och läkning i den växande hjärnan Jovanna Dahlgren Endokrina mekanismers betydelse för det växande barnet Förändring i kroppssammansättning och binjurarnas påverkan på insulinkänslighet GöStHa (Göteborgs Studenters Hälsa) Olov Ekwall Gener, central toleransutveckling och autoantigener vid autoimmuna sjukdomar Anders Fasth Barns immunologiska sjukdomar: primära immundefekter, autoimflammatoriska tillstånd och reumatiska sjukdomar... 33

5 Klinisk forskning 2011 Gun Forsander Bättre Diabetes Diagnos (BDD) Familjeintervention vid diabetesdebut hos barn 3-15 år Hur kan vi bäst förbereda ungdomar för överföringen till vuxenmedicin? Establishing a Network of Centres of Reference for Paediatric and Adolescent Diabetes (SWEET) Organizing Person-Centered Care in Paediatric Diabetes: Communication, Decision Making, Ethics and Health Sverker Hansson Pyelonefrit hos barn - skademekanismer, bilddiagnostik, behandling och långtidseffekter Bill Hesselmar Förekomsten av astma och allergi bland skolbarn i Sverige och Polen Normalvärde cellulär immunitet FLORA-studierna Astma och allergi hos ungdomar från Göteborg och Kiruna: uppföljning av tidigare undersökningar från 1991 och Sömnrelaterad andningsstörning hos barn med cerebral pares Ola Hjalmarson Studier av intermediärmetaboliska sjukdomar hos barn Carola Kullberg-Lindh Opportunistiska virusinfektioner hos immusupprimerade med fokus på organ- och stamcellstransplanterade barn Birgitta Lannering HIT-SIOP PNET 4 - en europeisk randomiserad multicenterstudie av hyperfraktionerad vs konventionell strålbehandling för medulloblastom hos barn Anders Lindblad N2-utsköljning vid uppföljning av cystisk fibros - genomförbarhet och nytta av förfinad lungfunktionsmätning Bengt Lindblad Livskvalitet för barn och ungdomar med diabetes Ildikó Márky Copingstrategier hos läkare verksammma inom barnonkologin i Sverige Staffan Mårild FARTVIND Patofysiologi och behandling av barnfetma, ett samarbetsprojekt i Västra Götaland Idefics Sólveig Óskarsdóttir Utvärdering av immunförsvar, endokrina funktioner och munhälsa som led i vårdprogram för personer med 22q11-deletionssyndrom samarbetsprojekt mellan specialistteam och habilitering... 58

6 Klinisk forskning 2011 Robert Saalman Genetiska, immunologiska och mikrobiella faktorer vid inflammatoriska tillstånd i mag-tarmkanalen Birgitta Strandvik Programmering i nyföddhetsperioden för sjukdomar senare i livet en orsak till fetmaepidemin och andra sjukdomar. Translationella studier av fettomsättningens betydelse för utveckling av metabolt syndrom. Studier om cystisk fibros 64 Frida Sundberg Barn 0-7 år med diabetes mellitus typ 1 (DU7) Familjens livskvalitet och hantering av kost, fysisk aktivitet och hypoglykemier Diana Swolin-Eide Studier av benvävnaden hos barn vid hälsa och sjukdom Göran Wennergren Riskfaktorer och friskfaktorer vid astma och allergi hos barn Barnkardiologi Håkan Berggren Congenital heart surgery Cerebral oxygenation Malin Berghammer Född med hjärtfel- hur upplevs framtiden som vuxen? Erfarenheter, hälsostatus och livskvalitet hos barn, ungdomar och vuxna med ett medfött hjärtfel Mats Mellander Förbättrad detektion och behandling av hjärtmissbildningar med ductusberoende systemblodflöde Jan Sunnegårdh Långtidseffekter efter kirurgi för medfött hjärtfel, särskilt studier av överlevnad och riskfaktorer för död Studier av tillväxthormonets påverkan på hjärta hos barn Multicenterstudie avseende barn med lungvenstenos och totalt anomalt mynnande lungvener Psykologisk utveckling och livskvalietet hos barn som behandlats med kirurgi eller kateterteknik på grund av medfött hjärtfel Utveckling av instrument för mätning av livskvalitet hos barn och ungdomar med medfött hjärtfel Sjukgymnastisk träning hos barn med medfött hjärtfel Håkan Wåhlander Koagulationssystemets funktion hos barn med medfödda hjärtfel Natriuretiska peptider och hjärtminutvolymsmätning för värdering av hemodymisk påverkan efter hjärtkirurgi med hjärt-lungmaskin på barn Hjärttransplantation på barn En långtidsuppföljning... 89

7 Klinisk forskning 2011 Ingegerd Östman-Smith Förbättrad detektion och behandling av hjärtsjukdom hos barn Neonatologi Marita Andersson Grönlund Neuronal funktion och morfologi hos barn med pre-perinatal påverkan Kristina Bry Bronkopulmonell dysplasi: riskfaktorer, kvalitetsförbättring i vården och patogenetiska mekanismer Anders Flisberg Evaluation of EEG based methods for the detection of cerebral dysfunction in neonates Maria Hafström Longterm outcome in extreme preterm born infants - neurobehavioral aspects in a regional cohort Developmental outcome at 6.5 years after acidosis in term newborns: A population based study Non-nutritive sucking in preterm infants with cerebral pathology and/or broncopulmonary dysplasia Ann Hellström Ögon och synskador hos prematurfödda barn WINROP - en metod för att minska screening och för tidig upptäckt av synhotande retinopati Ola Hjalmarson Lungfunktionens utveckling hos underburna nyfödda med och utan bronkopulmonell dysplasi Ingemar Kjellmer Övervakning av hjärnfunktion hos nyfödda barn Aimon Niklasson Longitudinell tidig funktion av IGF-I, sköldkörtel och binjurebark samt inflammatoriskt cytokinsvar i relation till tillväxt hos extremt för tidigt födda barn Karin Sävman Inflammatorisk aktivering - en gemensam faktor bakom för tidig födsel och neurologisk funktionsstörning hos barnet? Uppföljningsstudie vid sju års ålder Ingemar Tessin Screening av cytomegalovirusinfektion hos prematurt födda barn för att upptäcka hörsel och/eller organskada

8 Klinisk forskning 2011 Barnkirurgi och akutsjukvård Kate Abrahamsson Neurogen blås- och tarmrubbning hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck Blåsexstrofi Helena Borg Blås- och tarmdysfunktion hos barn med anorektala missbildningar Lena Franzén Livshotande trauma bland barn i Sverige Vladimir Gatzinsky Uppföljning av vuxna opererade som barn för esofagusatresi i Göteborg med inriktning på matstrups- och luftvägsproblematik Linus Jönsson Vävnadsnybildning in vivo: En möjlig väg att förbättra behandlingen för barn födda med Long-Gap Esophagus Atresi? Ulla Sillén Kliniska och experimentella studier av urinblåsans funktion hos växande individer Barnneurologi, barnpsykiatri och habilitering Ingrid Emanuelson Dekompressiv kraniektomi hos svårt hjärnskadade vuxna -konsekvenser av den kraniella defekten under tidig rehabiliteringsfas och effekt på återhämtning efter återinsättning av benlambån Intervention through IT-supported physical activity to improve cognitive capacity in children treated for brain tumors Kognitiva svårigheter hos barn behandlade för medulloblastom Fifteen year follow-up of upper-limb function in children with moderate to severe traumatic brain injury Neurocognitive, psychosocial and medical follow-up of children treated for brain tumors and their families Stress, neurointensiv vård och tidig rehabilitering hos svårt hjärnskadade barn och vuxna Christopher Gillberg Autism, autismliknande tillstånd och andra psykiatriska handikapptillstånd med debut under första levnadsåren. Epidemiologi, genetik, neurobiologi, psykosocial anpassning, behandling och prognos Kate Himmelmann Den västsvenska CP-panoramastudien

9 Klinisk forskning 2011 Ole Hultmann En randomiserad och kontrollerad studie av två behandlingsmetoder för patienter inom barn-och ungdomspsykiatrin som antingen har upplevt våld mot mamma eller har posttraumatiskasymptom av andra orsaker Tord Ivarsson Bakgrundsfaktorer och sjukdomsförlopp hos barn och ungdomar med tvångssyndrom Genetiska och psykosociala faktorers inverkan på tvångssyndrom hos barn och ungdomar och på behandlingssvaret Magnetresonansspektroskopistudier av hjärnans glutamataktivitet vid tvångssyndrom och autismspektrumstörningar Anknytningsstörningar och brister i reflekterande förmåga vid depressiv störning, tvångssyndrom och bland normala ungdomar Nordic Longterm OCD Treatment Study (NordLOTS) ISRC- TN (obligatorisk registrering av medicinsk behandlingsforskning) Anna-Karin Kroksmark Tioårs uppföljningsstudie av barn, ungdomar och unga vuxna med dystrofia myotonika typ 1 i Västra Götaland, Halland och Skåne Anna-Lena Lagerkvist Medfödd skada på plexus brachialis: En prospektiv långtidsuppföljning av läkning och funktionell förmåga Utvärdering av anningsgymnastikmetoder hos barn Nanna Palle Från totta till soffa : En interventionsstudie av sex barn med fonologisk språkstörning Gunilla Paulson-Karlsson Anorexia Nervosa: En randomiserad behandlingsstudie Marie Peny-Dahlstrand Aktivitetsutförande och delaktighet hos barn födda med ryggmärgsbråck Maria Råstam Bergström Långtidsuppföljning av anorexia nervosa med tonårsdebut: en populationsbaserad studie Eva Sandberg Logopedbedömning av barn med utfall från tidig språkscreening från barnavårdcentraler i Göteborg Már Tulinius Neuromuskulära sjukdomar hos barn och ungdomar Paul Uvebrant Encefalopatier Barn Patientnära forskning avseende epidemiologi, etiologi, diagnostik, terapi och prevention vid neurologiskt betingade funktionshinder och funktionsstörningar hos barn och ungdomar, i första hand cerebral pares, epilepsi, hydrocefalus och sjukdomar i vit hjärnvävnad

10 Klinisk forskning 2011 Elisabet Wentz Internet-baserat stöd och coaching: Habilitering av unga vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. En pilotstudie Långtidsuppföljning av anorexia nervosa 18 år efter debut i tonåren Gen-miljö interaktioner vid autism - en studie på individer med thalidomid-embryopati i Sverige Stigma erfarenheter av psykisk ohälsa Tidig identifikation av symptom vid autism en internationell samarbetsstudie Obesitas hos barn och ungdomar - psykiatrisk samsjuklighet med fokus på neuropsykiatriska impulskontrollstörningar och ätstörningar Validering av instrument gällande stört ätbeteende och avvikande beteende kring måltiderna hos personer med autismspektrumtillstånd Anna Öhman Torticollis DART Anna Carlstrand PRAGMA - Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter Ulrika Ferm Samtalsmatta som stöd för kommunikation mellan personer personer som har Parkinsons sjukdom och närstående Gunilla Thunberg KomHIT Kommunikation i barnsjukvårde genom kommunikationsstödjande hjälpmedel och IT Komm-A Kommunikation med stöd av kommunikationsbok för personer med afasi KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö Utvärdering av AKKTIV-AKK-Tidig InterVention till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter Barnröntgen och klinisk fysiologi Per Gustafsson Perifer luftvägssjukdom hos barn Barnoperation, barnanestesi och barn-iva Krister Nilsson Barnanestesi och intensivvård: Från högspecialiserad vård till vardag - från kirurgi i hjärt-lungmaskin, respiratorvård, lungrekrytering, pulmonell hypertension till bedömning och behandling av smärta

11 Klinisk forskning 2011 Stefan R Nilsson Kan distraktion förebygga smärta, oro och rädsla hos barn som genomgår upprepade undersökningar och behandlingar? Taktil beröring vid postoperativ rehabilitering för barn med cerebral pares: en pilotstudie Gynekologi och reproduktionsmedicin Christina Bergh Assisterad befruktning: Kvalitet och säkerhet Inger Bryman Kan hälsa och livskvalitet förbättras vid Turners syndrom? Familjebildning samt långtidsuppföljning av morbiditet och mortalitet relaterad till genotyp och behandling Mats Brännström Kvinnans reproduktiva hälsa: translationell och klinisk forskning Eva Dahlgren Förbättras kvinnans livskvalitet och operationsresultat genom kollagenimplantat (Pelvicol) vid andra prolapsoperationen? En prospektiv, randomiserad multicenterstudie Långtidsuppföljning av kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom samt referenter ur WHO-MONICA-undersökningen Marianne Johansson Livskvalitet och psykosocial hälsa hos par med infertilitetsproblematik där behandling skett och avslutats enligt vårdprogram för Västra Götaland Annika Strandell Randomiserad kontrollerad studie av de två förekommandeoperationsmetoderna vid behandling av graviditet i äggledaren, avseende den efterföljande fertiliteten Karin Sundfeldt Nya metoder för att minska dödlighetern i ovarialcancer; studier på uppkomstmekanismer och biologiska markörer Obstetrik Henrik Hagberg Perinatala hjärnskador Margareta Hellgren Gynekologiska och obstetriska tillstånd med anknytning till hemostas Bo Jacobsson Spontan förtidsbörd: biomarkörer, genetik, epidemiologi och probiotika

12 Klinisk forskning 2011 Elisabeth Jangsten Smärta och blodförlust under efterbördsskedet - en randomiserad kontrollerad studie Ulla Kjellberg Prospektiv studie avseende graviditet hos kvinnor med ärftlig resistens mot aktiverat protein C, heterozygota eller homozygota för faktor V:Q506 mutation Lars-Åke Mattsson Utvärdering av MR-undersökning som komplement till ultraljud vid diagnostik av fostermissbildningar Ian Milsom Kliniska, epidemiologiska och genetiska studier över faktorer som inverkar på kvinnlig reproduktiv hälsa Margareta Wennergren Accelererad fostertillväxt hos gravida kvinnor med övervikt/fetma: Underliggande molekylära mekanismer Medarbetarförteckning Lista över finansiärer

13 Klinisk forskning 2011 Disputerade 2011 Barnmedicin Vilborg Pálsdottir, disputation 26/5 Perinatal essential fatty acid deficiency in mice: effects on metabolism and behaviour Emma Goksör, disputation 9/12 Risk factors for and outcome of wheezing disorder in early childhood Louise Laurell, disputation 14/12 The use of ultrasonography of diagnosis, intervention and follow-up in juvenile idiopathic arthritis Barnkardiologi Ewa-Lena Bratt, disputation 28/10 Screening for Hypertrophic Cardiomyopathy in Asymptomatic Children and Adolescents. Psychosocial consequences and impact on quality of life and physical activity Neonatologi Anders Flisberg, disputation 16/9 EEG based methods for the detection of cerebral dysfunction in neonates Barnneurologi, barnpsykiatri och habilitering Marie Peny-Dahlstrand, disputation 16/9 To get things done, the challenge in everyday life for children with Spina Bifida. Quality of performance, autonomy and participation Gynekologi och reproduktionsmedicin Milan Milenkovic, disputation 20/5 Experimental studies on ovarian cryopreservation and transplantation Johanna Schmidt, disputaion 8/12 Polycystic ovary syndrome: ovarian pathophysiology and consequences after the menopause Obstetrik Ingela Lindh, disputation 27/5 Factors influencing women s choice of contraception Ylva Carlsson, disputation 4/11 Apoptotic mechanisms in the neonatal brain following hypoxiaischemia 11

14 Klinisk forskning 2011 Nyutnämnda docenter 2011 Barnmedicin Bernt Alm Bill Hesselmar Diana Swolin-Eide Barnneurologi, barnpsykiatri och habilitering Göran Carlsson 12

15 Barnmedicin Tidig upptäckt av hotande recidiv samt rejektion av transplantat efter stamcellstransplantation hos barn I Early detection of imminent relapse and graft rejection following stem cell transplantation in children Huvudman Jonas Abrahamsson jonas.abrahamsson@vgregion.se Medarbetare Aamer Abbas II Katarina AbrahamssonII, III Bengt Andersson I Torben EkII, III Johan Engelbrektsson III Anders Fasth I Britta Holmström I Jerker Isacson I Stefan Jacobsson II Mats JosefssonII, III Erik Matsson II Lotta Mellander III Karin Mellgren II Torbjörn Olausson I Mirka Pinkava III Eric Ronge I Niklas Sundell II Finansiärer ALF I-III BarncancerfondenI, II FoU Västra GötalandI, II Allogen stamcellstransplantation (SCT) används vid behandling av vissa särskilt terapiresistenta former av barnleukemi där konventionell behandling med kemoterapi har dålig prognos och vid immundefekter eller medfödda hematologiska sjukdomar. Efter SCT ser man ibland, med hjälp av s.k. chimerismanalys (CA), hur andelen donatorceller successivt sjunker i blodet hos patienten som istället får en ökande andel egna celler. Detta kallas för stigande chimerism och innebär att donatormärgens funktion sviktar med en mycket kraftigt ökad risk för återfall eller rejektion. Genom immunintervention, där man minskar på den immunhämmande behandling som alla transplanterade patienter får och/eller tillför nya lymfocyter från donatorn kan man i vissa fall stoppa denna stigande chimerism. Detta innebär att man vid maligna sjukdomar minskar risken för återfall och vid benigna risken för rejektion av transplantatet. Många frågor återstår innan man kan optimera denna terapiform. Man vet idag inte vilka subset av vita blodkroppar som bör analyseras för att uppnå bäst känslighet och om samma subset kan användas för uppföljning av maligna och icke-maligna sjukdomar. Likaså vet man inte, även om det är uppenbart att det är viktigt att snabbt upptäcka stigande chimerism, hur tätt man behöver utföra analysen. Vi planerar därför att på alla barn som genomgår SCT vid vår klinik genomföra täta analyser av chimerismen på fyra av de teoretiskt mest intressanta typerna av vita blodkroppar (T-lymfocyter, B-lymfocyter, NK-celler och myeloiska celler). Resultatet av analysen kommer att korreleras med kliniska parametrar som överlevnad och förekomst av avstötning. Om stigande chimerism upptäcks kommer immunologisk intervention enligt ett definierat behandlingsprotokoll att ske och effekten av interventionen följas med täta chimerismanalyser. 13

16 Utveckling av metoder för att förbättra diagnostik och cytostatikaterapi samt reducera biverkningar vid akut barnleukemi II Trots att prognosen vid barnleukemi har förbättrats kan 1/5 inte botas med dagens metoder. Vissa typer av leukemi är mer resistenta mot terapi men det finns också en stor individuell känslighet för cytostatika. Då effekten beror på hur stor mängd cytostatika som når leukemicellen (LC) tror vi att man genom att mäta droghalten i cellerna kan skapa ett medel att individualisera terapin. Med Raman-spektroskopi kan man identifiera doxorubicin i enskilda LC och vi försöker nu utveckla metoden så att vi kan kvantifiera mängden. Vid T-cellsleukemi saknas markörer som tidigt kan identifiera de patienter som behöver mer intensiv behandling. Vi har med hjälp av förfinade metoder kunnat finna genetiska förändringar i en högre andel av fallen än man tidigare gjort. Vi vill nu verifiera detta i ett större patientmaterial och se om någon av förändringarna har prognostisk betydelse. Stamcellstransplantation (SCT) används vid de leukemier som har sämst prognos. Man strävar efter att vita blodkroppar från donatorn helt skall ta över. Ibland ökar efter en tid mottagarens egna celler. Detta är förenat med en stor risk för återfall. Vi vill nu se om man genom att upprepat mäta dessa celler tidigt kan upptäcka ett hotande återfall och genom immunterapi hindra detta. Immunsuppression med risk för infektion är den allvarligaste biverkan vid behandling av leukemi. Vi tror att B-lymfocyterna har en nedsatt kapacitet att producera specifika antikroppar och vill genom att studera mekanismerna bakom detta finna vägar att förhindra eller behandla infektioner. Chemotherapeutic drug treatment in childhood malignancy III The importance of intracellular drug concentrations measured by confocal Raman spectroscopy for treatment efficacy and side effects. Study on treatment-induced B-lymphocyte dysfunction Vi har under året visat att hämningen av immunförsvaret, framförallt mätt som förmågan att svara på vaccination, efter avslutad behandling för akut lymfatisk leukemi (ALL), är mycket kraftigare för barn med högrisk ALL. Detta beror sannolikt på att dessa får en mer intensiv behandling. Genom att använda multivariata statistiska metoder kunde vi också visa att även mindre skillnader i behandlingsintensitet resulterade i påtagliga skillnader i immunsystemet. Dessutom kunde vi visa ett negativt samband mellan vaccinationssvar och nivåer av NK celler och B1 lymfocyter. Detta antyder att intensiv terapi mer påverkar det adaptiva immunsvaret resulterande i en övervikt för det ospecifika. Trots detta har barn med solida tumörer, som också får intensiv terapi, i stort sett normalt vaccinationssvar redan en månad efter avslutad terapi. Detta kan bero på att barn med leukemi redan vid insjuknandet har ett nedsatt immunförsvar eller att man vid solida tumörer tillåter längre återhämtningsperioder emellan behandlingarna. Nya studier, som syftar till att identifiera de cellulära orsakerna bakom skillnaderna i immunsuppression planeras och vi kommer också att studera vaccinationssvaret under pågående behandling genom att vaccinera barn mot influensa och mäta immunsvaret. Ytterligare en studie planeras, där vi tänker se om barn med högrisk leukemi kan få ett adekvat immunsvar efter administration av flera vaccinationer. För att få tillräckligt patientunderlag görs denna på nationell bas. 14

17 Dessa resultat har fått stor genomslagskraft internationellt och internationella barncancergrupper inkorporerar nu våra resultat vid planering av nya behandlingsprotokoll. I det projekt som syftar till att med Raman spektroskopi kvantifiera cytostatika i levande celler har vi under året lyckats identifiera såväl doxorubicin som cytarabine. Mätningar pågår för att närmare bestämma hur substanserna distribuerar sig inne i cellerna och för att se hur dessa interagerar med DNA. Två manuskript är under utarbetande. Slutligen har vi under året startat en omfattande studie där vi samlar in prover för att kartlägga hur förändring av chimärism (andelen hematopoietiska celler med donator respektive mottagar ursprung) i skedet efter stamcellstransplantation påverkar risken för rejektion eller återfall av leukemi. Chimärismen mäts separat i fyra olika cellpopulationer (T, B, NK och myeloida celler). Vid ökande andel recipient celler görs immunologisk intervention i syfte att minska risken för återfall/rejektion. Vetenskaplig rapport Publicerade originalartiklar Martinsson T, Eriksson T, Abrahamsson J, Caren H, Hansson M, Kogner P, Kamaraj S, Schönherr C, Weinmar J, Ruuth K, Palmer RH, Hallberg B. Appearance of the novel activating F1174S ALK mutation in neuroblastoma correlates with aggressive tumor progression and unresponsiveness to therapy. Cancer Res 2011 Jan 1;71(1): Abrahamsson J, Forestier E, Heldrup J, Jahnukainen K, Jónsson OG, Lausen B, Palle J, Zeller B, Hasle H. Responseguided induction therapy in pediatric acute myeloid leukemia with excellent remission rate. J Clin Oncol 2011 Jan 20;29(3): Rubin J, Vettenranta K, Vettenranta J, Bierings M, Abrahamsson J, Békássy AN, Håkansson Y, Frost BM, Arvidson J, Spendilow C, Winiarski J, Gustafsson B. Use of intrathecal chemoprophylaxis in children after SCT and the risk of central nervous system relapse. Bone Marrow Transplant 2011 Mar;46(3): Molgaard-Hansen L, Möttönen M, Glosli H, Jónmundsson GK, Abrahamsson J, Hasle H; Nordic Society of Paediatric Haematology and Oncology (NOPHO). Treatment-related deaths in second complete remission in childhood acute myeloid leukaemia. Br J Haematol 2011 Mar;152(5): Thörn I, Forestier E, Botling J, Thuresson B, Wasslavik C, Björklund E, Li A, Lindström-Eriksson E, Malec M, Grönlund E, Torikka K, Heldrup J, Abrahamsson J, Behrendtz M, Söderhäll S, Jacobsson S, Olofsson T, Porwit A, Lönnerholm G, Rosenquist R, Sundström C. Minimal residual disease assessment in childhood acute lymphoblastic leukaemia: a Swedish multi-centre study comparing real-time polymerase chain reaction and multicolour flow cytometry. Br J Haematol 2011 Mar;152(6): Ek T, Josefson M, Abrahamsson J. Multivariate analysis of the relation between immune dysfunction and treatment intensity in children with acute lymphoblastic leukemia. Pediatr Blood Cancer 2011 Jul 1;56(7): Kryh H, Carén H, Erichsen J, Sjöberg RM, Abrahamsson J, Kogner P, Martinsson T. Comprehensive SNP array study of frequently used neuroblastoma cell lines; copy neutral loss of heterozygosity is common in the cell lines but uncommon in primary tumors. BMC Genomics 2011 Sep 7;12:443. Frandsen TL, Abrahamsson J, Lausen B, Vettenranta K, Heyman M, Behrentz M, Castor A, Wehner PS, Frost BM, Andersen EW, Schmiegelow K. Individualized toxicity-titrated 6-mercaptopurine increments during high-dose methotrexate consolidation treatment of lower risk childhood acute lymphoblastic leukaemia. A Nordic Society of Paediatric Haematology and Oncology (NOPHO) pilot study. Br J Haematol 2011 Oct;155(2): Kryh H, Abrahamsson J, Jegerås E, Sjöberg RM, Devenney I, Kogner P, Martinsson T. MYCN amplicon junctions as tumor-specific targets for minimal residual disease detection in neuroblastoma. Int J Oncol 2011 Nov;39(5): Staffas A, Kanduri M, Hovland R, Rosenquist R, Ommen HB, Abrahamsson J, Forestier E, Jahnukainen K, Jónsson ÓG, Zeller B, Palle J, Lönnerholm G, Hasle H, Palmqvist L, Ehrencrona H; Nordic Society of Pediatric Hematology and Oncology (NOPHO). Presence of FLT3-ITD and high BAALC expression are independent prognostic markers in childhood acute myeloid leukemia. Blood 2011 Nov 24;118(22): Sundell N, Boström H, Edenholm M, Abrahamsson J. Management of neutropenic enterocolitis in children with cancer. Acta Paediatr 2011; Oct 14 [Epub ahead of print]. 15

18 Barnmedicin Huvudman Kerstin Albertsson-Wikland pediat.gu.se Medarbetare Peter Adolfsson *I Anna-Karin Albin *I Björn Andersson I Carina Ankarberg-Lindgren I Marie-Louise Barrenäs I John ChaplinI, II Hans Fors I Lars GelanderI. II Gunnel Hellgren I Ze ev Hochberg I Berit KriströmI, II Lauren Lissner I Aimon NiklassonI, II Ensio Norjavaara I Anders Nygren *I Carola Pfeiffer-Mosesson II Agneta Sjöberg I Martin Österbrand *I *Doktorand Varför är tillväxt hos barn en markör för hälsa och sjukdom? I analys av tillväxtmönster och plastiska övergångsperioder mellan olika tillväxtperioder, bakomliggande hormonella regleringsmekanismer och seneffekter Why is growth in children a marker of health & morbidity? analysis of growth patterns, plasticity in transitions between phases of growth, underlying hormonal mechanisms, and late consequence growth Vi vill förstå reglering av barns tillväxt och utröna dess prediktionsvärde för sjukdom under barndom och vuxenliv. Ett barns tillväxt, dess färdskrivare, ett integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande, består av nutritionsberoende spädbarnstid, GH/IGF beroende barndom och en också könssteroidberoende pubertet. Vår hypotes är, att under övergång mellan tillväxtperioder är känslighet för omgivningsfaktorer ökad, och leder via epigenetisk genförändring till ändrad hormonbalans följt av ändrad tillväxt/metabolism. Undernutrition försenar övergången spädbarn/barndom, DICT, med ändrad kardiometabolism och kognition. Vi har visat att GH-beroende tillväxt är en funktion av ett barns GH-insöndring/GH-känslighet, och utvecklat prediktionsmodeller för GHkänslighet, som verktyg för beslut om och val av individuell behandlingsregim/tillväxtfas. Ett paradigmskifte blir möjligt, från nuvarande global behandlingsregim, framtagen av vår forskargrupp! Våra tillväxtkurvor infördes 2000 som kliniskt verktyg inom all hälso- och sjukvård i Sverige, uppdaterades 2006, och kompletteras nu med datoriserat beslutsstöd. Vårt långsiktiga, tvärvetenskapliga, kliniska forskningsprogram, utgår från världsunika populations- och patientmaterial, följda avseende tillväxt och hormoner under år, och grundforskningsprojekt, i vilka nya metoder som epigenetics, genomics, proteomics och metabolomics ger oss helt ny insikt om hur tillväxt regleras och ett barn reprogrammeras. Summary Finansiärer ALF I FoU Västra Götaland II Vetenskapsrådet I The growth pattern of any girl or boy worldwide is an integrated outcome of physical and psychological well-being. Our hypothesis is, that each growth transition correspond to onset of the hormonal axis of importance for the growth phase to come: (infancy, childhood, juvenility, puberty) to determine height, body composition, fertility, cognition and lifespan. Early growth disturbances will lead to cardio-metabolic and cognitive consequences. To investigate this, we use our unique gender-specific growth references of birth cohort 1974 (to be updated to 1990 cohort), and references for various hormones using methods for a pediatric setting, and continue to develop innovative mathematical models to identify, understand and utilize relevant biological information for medical decision-making; individual prediction of growth, improved diagnosis and treatment of children with growth and pubertal disorders. GH and sexsteroid treatment worldwide are based on our results mimicking physiology. 16

19 Varför är dålig tillväxt en sjukdomssignal för pojkar men inte för flickor? II Bakgrund Dålig tillväxt som leder till kortvuxenhet i relation till föräldralängd, är en signal för utredning av bakomliggande orsak; psykosocial eller till följd av kronisk sjukdom. Vi vet att till GH-behandling kommer dubbelt så många pojkar som flickor, och flickorna är då äldre och kortare och når sämre resultat (25 års samlad data från alla GH-behandlade i Sverige inom kvalitetsregister och kliniska prövningar). Syfte I detta projekt vill vi ta reda på de bakomliggande faktorer som styr detta; för att kunna förändra beteende och ge varje barn i landet, oavsett kön, samma chans till utredning av dålig tillväxt och till optimal GH-behandling. Våra resultat blir modell för de flesta områden inom pediatrik, då dålig tillväxt är en bred sjukdomssignal. Frågeställning Är en liten, kort, tystlåten, tillbakadragen flicka norm och inte en signal på ohälsa, som hos pojkar, till följd av ett könsrelaterat synsätt i familj och hos hälso/sjukvårdsteam? Förväntade resultat Inom projektet tar vi fram 1) objektiva könsspecifika beslutsstöd för remittering av dålig tillväxt hos flickor resp pojkar och 2) könsspecifika attityder inom såväl familj som inom hälso- och sjukvårdsteam. Synliggörandet av könsspecifika attityder förväntar vi oss leda till ökat medvetande och därmed till förändrade attityder. Detta är ett treårsprojekt, där första året används till 1) retrospektiv kartläggning, 2) förnyad analys av samlad data för flickor i nationella kvalitetsregister och kliniska behandlingsstudier (25 år), 3) metodutveckling (frågeformulär), och 4) implementerande av en ADA-tillväxtdatabas; andra och tredje åren används till prospektivt fältarbete, varefter under tredje året sammanställning av resultat blir grunden för att ta fram en implementeringsmodell i syfte att ge flickor samma chans till utredning av dåligt tillväxt som pojkar. Vetenskaplig rapport Publicerade originalartiklar Andersson B, Decker R, Nierop AF, Bosaeus I, Albertsson-Wikland K, Hellgren G. Protein profiling identified dissociations between growth hormone-mediated longitudinal growth and bone mineralization in short prepubertal children. J Proteomics 2011 Jan 1;74(1): Albertsson-Wikland K. Growth hormone in children with idiopathic short stature. BMJ 2011 Mar 14;342:d1248. Lorentzon M, Norjavaara E, Kindblom JM. Pubertal timing predicts leg length and childhood body mass index predicts sitting height in young adult men. J Pediatr 2011 Mar;158(3): Mikkola TM, Heinonen A, Kovanen V, Cheng S, Kujala UM, Suominen H, Alén M, Puolakka J, Ankarberg-Lindgren C, Ronkainen PH, Koskenvuo M, Kaprio J, Rantanen T, Sipilä S. Influence of long-term postmenopausal hormonereplacement therapy on estimated structural bone strength: a study in discordant monozygotic twins. J Bone Miner Res 2011 Mar;26(3): Hochberg Z, Feil R, Constancia M, Fraga M, Junien C, Carel JC, Boileau P, Le Bouc Y, Deal CL, Lillycrop K, Scharfmann R, Sheppard A, Skinner M, Szyf M, Waterland RA, Waxman DJ, Whitelaw E, Ong K, Albertsson-Wikland K. Child health, developmental plasticity, and epigenetic programming. Endocr Rev 2011 Apr;32(2): Hansen-Pupp I, Löfqvist C, Polberger S, Niklasson A, Fellman V, Hellström A, Ley D. Influence of insulin-like growth factor I and nutrition during phases of postnatal growth in very preterm infants. Pediatr Res 2011 May;69(5 Pt 1):

20 Albertsson-Wikland K, Kriström B, Jonsson B, Hochberg Z. Long-term response to GH therapy in short children with a delayed infancy-childhood transition (DICT). Pediatr Res 2011 Jun;69(6): Ankarberg-Lindgren C, Westphal O, Dahlgren J. Testicular size development and reproductive hormones in boys and adult males with Noonan syndrome: a longitudinal study. Eur J Endocrinol 2011 Jul;165(1): Pöllänen E, Sipilä S, Alen M, Ronkainen PH, Ankarberg-Lindgren C, Puolakka J, Suominen H, Hämäläinen E, Turpeinen U, Konttinen YT, Kovanen V. Differential influence of peripheral and systemic sex steroids on skeletal muscle quality in pre- and postmenopausal women. Aging Cell 2011 Aug;10(4): Albertsson-Wikland K. Growth hormone therapy needs to be tailored based on individual responsiveness in children with idiopathic short stature. J Pediatr 2011 Sep;159(3):516. Baigi A, Oden A, Almlid-Larsen V, Barrenäs ML, Holgers KM. Tinnitus in the general population with a focus on noise and stress: a public health study. Ear Hear 2011 Nov;32(6): Hagman A, Källén K, Barrenäs ML, Landin-Wilhelmsen K, Hanson C, Bryman I, Wennerholm UB. Obstetric outcomes in women with Turner karyotype. J Clin Endocrinol Metab 2011 Nov;96(11): Jendle J, Adolfsson P. Impact of high altitudes on glucose control. J Diabetes Sci Technol 2011 Nov 1;5(6): Adolfsson P, Nilsson S, Lindblad B. Continuous glucose monitoring system during physical exercise in adolescents with type 1 diabetes. Acta Paediatr 2011 Dec;100(12): Chaplin JE. Growth-related quality of life. Horm Res Paediatr 2011;76 Suppl 3:51-2. Albin AK, Ankarberg-Lindgren C, Tuvemo T, Jonsson B, Albertsson-Wikland K, Ritzén EM; study group. Does growth hormone treatment influence pubertal development in short children? Horm Res Paediatr 2011;76(4): Bang P, Bjerknes R, Dahlgren J, Dunkel L, Gustafsson J, Juul A, Kriström B, Tapanainen P, Aberg V. A comparison of different definitions of growth response in short prepubertal children treated with growth hormone. Horm Res Paediatr 2011;75(5): Martin DD, Wit JM, Hochberg Z, Sävendahl L, van Rijn RR, Fricke O, Cameron N, Caliebe J, Hertel T, Kiepe D, Albertsson-Wikland K, Thodberg HH, Binder G, Ranke MB. The use of bone age in clinical practice - part 1. Horm Res Paediatr 2011;76(1):1-9. Chaplin JE, Kriström B, Jonsson B, Hägglöf B, Tuvemo T, Aronson AS, Dahlgren J, Albertsson-Wikland K. Improvements in behaviour and self-esteem following growth hormone treatment in short prepubertal children. Horm Res Paediatr 2011;75(4): Rizell S, Barrenäs ML, Andlin-Sobocki A, Stecksén-Blicks C, Kjellberg H. Turner syndrome isochromosome karyotype correlates with decreased dental crown width. Eur J Orthod 2011: Feb 8 [Epub ahead of print]. Altavilla A, Manfredi C, Baiardi P, Dehlinger-Kremer M, Galletti P, Pozuelo AA, Chaplin J, Ceci A. Impact of the new european paediatric regulatory framework on ethics committees: overview and perspectives. Acta Paediatr 2011; Jul 23 [Epub ahead of print]. Juul J, Barrenäs ML, Holgers KM. Tinnitus and hearing in 7-year-old children. Arch Dis Child 2011; Nov 18 [Epub ahead of print]. Beltrand J, Soboleva TK, Shorten PR, Derraik JG, Hofman P, Albertsson-Wikland K, Hochberg Z, Cutfield WS. Post-Term Birth is Associated with Greater Risk of Obesity in Adolescent Males. J Pediatr 2011; Dec 6 [Epub ahead of print]. Chaplin J, Hallman M, Nilsson N, Lindblad B. The reliability of the DISABKIDS health-related quality-of-life questionnaire in Swedish children with diabetes. Acta Paediatr 2011; Dec 24 [Epub ahead of print]. Övrigt Jendle J, Adolfsson P, Attvall S, Ornhagen H. Diving in diabetes possible but not without risks]. Lakartidningen 2011 Nov 2-8;108(44):

21 Pågående doktorandprojekt Huvudhandledare Peter Adolfsson. Recreational SCUBA diving and type 1 diabetes. Bihandledare Ebba Brann [Huvudhandledare: Lauren Lissner]. EpiLife-Teens The obesity epidemic and lifestyles in teenagers. Ralph Decker [Huvudhandledare: Jovanna Dahlgren]. Metabolic responsiveness to growth hormone in children. Elena Lundberg [Huvudhandledare: Berit Kriström, Inst för kvinnors och barns hälsa, Umeå universitet]. GH responsiveness in children. Anders Nygren [Huvudhandledare: Jan Sunnegård]. Autocrine and endocrine effects in the pediatric heart. Handledare övriga medarbetare Anna-Karin Albin [Huvudhandledare: Ensio Norjavaara]. Steroid hormones in relation to growth in the normally growing child. Anna Hagman [Huvudhandledare: Ulla-Britt Wennerholm, Avd för Obstetrik och Gynekologi, Bihandledare: Marie-Louise Barrenäs]. Fertility aspects on Turner syndrome complications in pregnancy, pregnancy outcome and children s health. Sara Ritzell [Huvudhandledare: Ted Lundgren, Inst för Odontologi, Bihandledare: Marie-Louise Barrenäs]. Dentofacial development in Turner Syndrome. Martin Österbrand [Huvudhandledare: Ensio Norjavaara]. Pubertetsstörningar inom pediatrisk öppenvård: Studier på flickor med tidig bröstutveckling samt pojkar med försenad pubertetsstart. 19

22 Barnmedicin Nätverksbaserad analys av genomikdata för att identifiera markörer för individualiserad medicinering vid allergisk sjukdom Network-based analysis of genomic high-throughput data to find markers for personalized medication in allergic disease Huvudman Mikael Benson Medarbetare Fredrik Barrenäs * Sören Bruhn Sreenivas Chavali Lachlan Coin Eivind Hovig Kartiek Kanduri Michael Langston Marco Pedicini Kerstin Sandstedt Birte Sönnichsen Hui Wang * * Doktorand Finansiärer ALF Europeiska Kommissionen: FP6 och FP7 Frimurare-Barnhusdirektionen Vetenskapsrådet Det finns stora individvariationer i terapisvar vid komplexa sjukdomar som allergi, diabetes och cancer. Detta orsakar ökat lidande och kostnader. Det ideala vore om läkare med enkla snabbtest av ett fåtal proteinmarkörer rutinmässigt kunde bestämma vilken medicin som bäst passar den enskilde patienten. Med high-throughput teknik kan mrna- och proteinuttryck för alla människans gener analyseras. Vid enheten för klinisk systembiologi (EKSB) använder vi sådan teknik för att identifiera diagnostiska proteinmarkörer för individualiserad medicinering. Under 2010 har vi utvecklat bioinformatiska metoder för att identifiera sådana markörer. Vi studerar säsongsbunden allergisk rinit (SAR) som modell för komplexa sjukdomar, eftersom SAR är vanlig, har en väldefinierad patogenes samt är relativt lätt att undersöka i kliniska och experimentella studier. Vi har analyserat kliniska prover från tusentals individer med och utan SAR från olika europeiska länder. Vi har även visat att de bioinformatiska metoderna fungerar på andra komplexa sjukdomar, genom att analysera high-throughput data från databaser på Internet. Projektet bygger på ett nyligen avslutat och ett pågående EU projekt som koordineras av EKSB. Kliniska material insamlas i bl.a. Göteborg och Padua. High-throughput analyser liksom experimentella valideringsstudier genomförs i Dresden, Göteborg och Oslo, medan bioinformatiska och statistiska analyser utföres i samarbete med andra grupper i Europa och USA. Projektet har möjligtgjorts med anslag från ALF och Vetenskapsrådet. Summary There are considerable individual variations in treatment response in complex diseases like allergy, diabetes and cancer. This causes increased suffering and costs. Ideally, physicians should routinely be able to measure a few proteinmarkers in order to individualize medication. High-throughput technologies allow analysis of mrna- and protein expression of all human genes. This results in enormous datasets and possibilities to identify diagnostic markers. The problem is to interpret all this information. The question in this project is if network-based analysis of high-throughput data can be used to identify markers for personalized medication. We study seasonal allergic rhinitis (SAR) as a model of complex diseases, because SAR is common, has a well-defined pathogenesis and is easy to examine in clinical and experimental studies. We have found that the methods are generally applicable to complex diseases, and will be made freely available for such studies on the Internet. The project is supported by the European Commission, the Swedish Research Council as well as project and strategic grants from ALF. 20

23 Vetenskaplig rapport Publicerade originalartiklar Wang H, Chavali S, Mobini R, Muraro A, Barbon F, Boldrin D, Aberg N, Benson M. A pathway-based approach to find novel markers of local glucocorticoid treatment in intermittent allergic rhinitis. Allergy 2011 Jan;66(1): Clancy T, Pedicini M, Castiglione F, Santoni D, Nygaard V, Lavelle TJ, Benson M, Hovig E. Immunological network signatures of cancer progression and survival. BMC Med Genomics 2011 Mar 31;4:28. Wang H, Gottfries J, Barrenäs F, Benson M. Identification of novel biomarkers in seasonal allergic rhinitis by combining proteomic, multivariate and pathway analysis. PLoS One 2011;6(8):e Chavali PL, Funa K, Chavali S. Cis-regulation of microrna expression by scaffold/matrix-attachment regions. Nucleic Acids Res 2011 Sep 1;39(16): Åberg N, Dahl Å, Benson M. A nasally applied cellulose powder in seasonal allergic rhinitis (SAR) in children and adolescents; reduction of symptoms and relation to pollen load. Pediatr Allergy Immunol 2011 Sep;22(6): Bruhn S, Barrenäs F, Mobini R, Andersson BA, Chavali S, Egan BS, Hovig E, Sandve GK, Langston MA, Rogers G, Wang H, Benson M. Increased expression of IRF4 and ETS1 in CD4+ cells from patients with intermittent allergic rhinitis. Allergy 2011; Sep 15 [Epub ahead of print]. Pågående doktorandprojekt Huvudhandledare Fredrik Barrenäs. Bioinformatic identification of disease related pathways in allergen-challenged PBMC and CD4 + cells. Hui Wang. Experimental identification of disease related pathways in allergen-challenged PBMC and CD4 + cells. 21

24 Barnmedicin Autoinflammatoriska sjukdomar i Västra Götaland Huvudman Stefan Berg stefan.berg@vgregion.se Medarbetare Anders Fasth Vanda Friman Eric Ronge Rebecca Rupröder Per Wekell Finansiärer FoU Västra Götaland Bakgrund Autoinflammatoriska sjukdomar är ett relativt nytt samlingsnamn på en grupp av sjukdomar som alla karaktäriseras av återkommande attacker av generaliserad inflammation (autoinflammation) där ingen infektiös eller autoimmun orsak kan identifieras. Dessa tillstånd har tidigare benämnts periodiska febrar. Vanliga symtom är feber, artralgier/artriter, hudutslag under attacker, kraftig inflammatorisk inflammation och ofta start tidigt i livet. Patienterna är ofta symptomfria mellan attackerna. Autoinflamatoriska sjukdomar kan indelas efter ärftlighet. Familjär Medelhavsfeber (FMF) och Hyper-IgD syndrom (HIDS) är autosomalt recessiva sjukdomar. Till de autosomalt dominanta räknas TNF-receptor associerad periodiskt syndrom (TRAPS), Muckle- Wells syndrom (MWS), Familjär köldurticaria (FCU) och Chronic Infantile Neurological and Cutaneous Articular syndrome (CINCA). Uppskattningvis finns ingen känd mutation hos ¾ av patienter med autoinflammatorisk sjukdoma. Av dessa är Periodisk Feber Aftös stomatit, Pharyngit och Adenit (PFAPA) troligen det vanligaste tillståndet. Fortfarande kan dock en stor andel av patienter med periodisk feber ej klassificeras till någon av de kända specifika sjukdomarna. Autoinflammatorisk sjukdomar är viktiga att studera av flera skäl. Med en stor invandring från Östra Medelhavsområdet har FMF kommit att få en allt större betydelse. Sjukdomen är behandlingsbar och utan behandling utvecklar en betydande andel av patienterna amyloidos och njurinsufficiens. Ökad kunskap om mekanismer för inflammation hos de ärftliga autoinflammatoriska sjukdomarna öppnar dörren till terapi. För många barn med autoinflammatorisk sjukdom innebär sjukdomen försämrad livskvalitet med feber, sjukdomskänsla och smärta. För en lite grupp innebär sjukdomen komplikationer i form av amyloidos, njurinsufficiens och för tidig död. Sjukdomsepisoderna får också stora sociala konsekvenser såväl för barnet som dess föräldrar. Syfte Beskriva incidens och prevalens av autoinflammatoriska sjukdomar är mycket knapphändig. Vi avser att beskriva den kliniska bilden inklusive inflammatoriska parametrar, ärftlighetsgång och förlopp. Preliminära resultat Etthundrafemtiotvå patienter har undersökts avseende autoinflammatorisk sjukdom. Familjär medelhavsfeber (FMF) var den enskilt största sjukdomen med 68 patienter. Ingen av patienterna med FMF har etniskt ursprung från Sverige. Av de med klinisk diagnos FMF, så har mutationsanalys gjorts på 53. Av dessa var 23 (43%) homozygota för mutation i MEFV genen. Åtta (15%) var heterozygota. Ingen mutation påträffades i 22 fall (42%). 22

25 Den näst vanligaste sjukdomen var PFAPA med 30 fall. Detta är en rent klinisk diagnos och någon känd mutation finns ej. Av dessa har 10 tonsillektomerats på indikationen PFAPA. Alla har förbättrats och åtta (10%) har blivit helt symptomfria. Ett familj med CINCA/FCU har identifierats. Ett familj med MWS/FCU utreds. En familj (fyra personer) med misstänkt TRAPS undersöks. Totalt har mutationsanalys gjorts på 24 patienter med symtom som skulle kunna stämma med HIDS men alla mutationsanalyser har varit negativa. En stor grupp är autoinflammatorisk sjukdom som varken kliniskt eller genetiskt kan klassificerats till en känd sjukdomsgrupp. Fyrtiosju fall av detta har identifierats. Betydelse Vi förväntar oss att kunna beskriva incidens och prevalens av autoinflammatoriska sjukdomar. Uppgifter om incidens och prevalens är ytterst bristfällig förutom avseende FMF. Kliniska data och laboratorieparametrar finns beskrivna för de ärftliga formerna av autoinflammatorisk sjukdom. Vi hoppas att kunna beskriva mer noggrant de icke ärftliga formerna där mycket kunskap saknas. Detta görs för att kunna ge mer information till patienter om prognos och eventuell behandling. Ökad kunskap om de autoinflammatoriska sjukdomarna kan medföra att många onödiga undersökningar undviks, minskade antal sjukbesök och att antibiotikakurer kan förhindras. Bättre kunskap om sjukdomen både hos behandlande läkare och patienter ger även en ekonomisk besparing. Vetenskaplig rapport Publicerad originalartikel Brown KL, Wekell P, Karlsson A, Berg S. On the road to discovery in periodic fever, aphthous stomatitis, pharyngitis and adenitis (PFAPA) syndrome. Proc Natl Acad Sci U S A 2011 Aug 23;108(34):E