Forskning inom barn- och kvinnosjukvård 2013

Transkript

1 Forskning inom barn- och kvinnosjukvård 2013 Område 1, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sektionen för kvinnors och barns hälsa, Sahlgrenska akademin

2 Forskningskatalogen finns även på hemsidan vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset: Omslagsbilden visar en av Leonardo da Vincis studier av den mänskliga kroppen: Studies of Embryos (Pen over red chalk ), Royal Library, Windsor Luc Viatour / Tryck: Ale Tryckteam AB, Bohus 2014

3 Klinisk forskning 2013 Forskning inom barn- och kvinnosjukvård 2013 Område 1, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sektionen för kvinnors och barns hälsa, Sahlgrenska akademin Förord Kvinnosjukvård samt Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus bildar tillsammans Område 1 inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Området har tre huvuduppgifter: sjukvård, undervisning och forskning. Sektionen för kvinnors och barns hälsa ingår i institutionen för kliniska vetenskaper vid Sahlgrenska akademin. Sedan några år redovisar vi årligen gemensamt forskningen i en särskild katalog som i denna årgång omfattar publikationer utgivna under Syftet är att samla information om denna viktiga verksamhet i ett dokument så att alla som arbetar vid sjukhuset och inom Västra Götalandsregionen samt vid Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet, men också forskare vid övriga universitetssjukhus liksom en större allmänhet, lätt kan få en bild av vår forskning. Som framgår av redovisningen från de olika forskningsgrupperna bedrivs klinisk forskning av hög klass inom Sahlgrenska Universitetssjukhusets kvinnosjukvård och barn- och ungdomssjukhus samt Sahlgrenska akademin. För sjukvårdens kvalitet och utveckling är detta viktigt. Det finns ett stimulerande växelspel mellan aktiv forskning och sjukvården, som genom denna samverkan kan integrera nya rön. Vi är också övertygade om att ett sjukhus med aktiv forskning och hög kvalitet på sin sjukvård bättre förmår fullgöra sina undervisningsuppgifter. Det är viktigt att den kliniska forskningen ständigt kan utvecklas och att olika kategorier av medarbetare i sjukvården kan känna intresse av att medverka i forskning. Vi hoppas att denna sammanställning skall stimulera sådana medarbetare att ta kontakt med någon av grupperna. Det är därför med både glädje och förhoppningar som vi överlämnar denna forskningssammanställning. Kvinnosjukvård Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sektionen för kvinnors och barns hälsa Institutionen för kliniska vetenskaper Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Margareta Hammarström Områdeschef Paul Uvebrant Sektionschef I samarbete med redaktionskommittén: Professor Göran Wennergren samt Forskningssekreterare Ann Nordström 1

4 Klinisk forskning 2013 Forskning inom barn- och kvinnosjukvård 2013 Område 1, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sektionen för kvinnors och barns hälsa, Sahlgrenska akademin Förord Licentiater 2013 Disputerade 2013 Nyutnämnda docenter Barnmedicin Jonas Abramhamsson Tidig upptäckt av hotande recidiv samt rejektion av transplantat efter stamcellstransplantation hos barn... Utveckling av metoder för att förbättra diagnostik och cytostatikaterapi samt reducera biverkningar vid akut barnleukemi... Chemotherapeutic drug treatment in childhood malignancy Kerstin Albertsson-Wikland Varför är tillväxt hos barn en markör för hälsa och sjukdom?... Varför är dålig tillväxt en sjukdomssignal för pojkar men inte för flickor?... Tillväxtavvikelse som indikator för psykisk och psykosocial ohälsa hos barn och ungdomar - En sammanställning av systematiska översikter Stefan Berg Autoinflammatoriska sjukdomar i Västra Götaland... Klas Blomgren Skada och läkning i den växande hjärnan... Jovanna Dahlgren Endokrina mekanismers betydelse för det växande barnet... Förändring i kroppssammansättning och binjurarnas påverkan på insulinkänslighet... Olov Ekwall Kliniska och experimentella studier av central toleransutveckling... Anders Fasth Barns immunologiska sjukdomar: primära immundefekter, autoinflammatoriska tillstånd och reumatiska sjukdomar

5 Klinisk forskning 2013 Gun Forsander Bättre Diabetes Diagnos (BDD)... Familjeintervention vid diabetesdebut hos barn 3-15 år... Etablera nätverk för Centres of Reference for Paediatric and Adolescent Diabetes (SWEET)... Organizing Person-Centered Care in Paediatric Diabetes: Communication, Decision Making, Ethics and Health... Situationsdrivna svårigheter att kontrollera diabetes hos ungdomar med TIDM- en nationell preferensstudie: TODS- Teenagers on Diabetes Sweden... Sverker Hansson Pyelonefrit hos barn - skademekanismer, bilddiagnostik, behandling och långtidseffekter... Bill Hesselmar Förekomsten av astma och allergi bland skolbarn i Sverige och Polen... Normalvärde cellulär immunitet... FLORA-studierna... Birgitta Lannering HIT-SIOP PNET 4 - en europeisk randomiserad multicenterstudie av hyperfraktionerad vs konventionell strålbehandling för medulloblastom hos barn... Anders Lindblad N2-utsköljning vid uppföljning av cystisk fibros - genomförbarhet och nytta av förfinad lungfunktionsmätning... Ildikó Márky Copingstrategier hos läkare verksammma inom barnonkologin i Sverige... Staffan Mårild FARTVIND Patofysiologi och behandling av barnfetma, ett samarbetsprojekt i Västra Götaland... Idefics Family... Sólveig Óskarsdóttir 22q11-deletionssyndromet, ett multidisciplinärt forsknings- och utvecklingsprojekt: utvärdering av immunförsvar, endokrina funktioner och munhälsa hos barn och vuxna Robert Saalman Genetiska, immunologiska och mikrobiella faktorer vid inflammatoriska tillstånd i mag-tarmkanalen... Frida Sundberg Barn 0-7 år med diabetes mellitus typ 1 (DU7) Familjens livskvalitet och hantering av kost, fysisk aktivitet och hypoglykemier Diana Swolin-Eide Optimering av barns skelettutveckling - Studier om regleringen av benmassa och benmarkörer hos pediatriska patienter

6 Klinisk forskning 2013 Göran Wennergren Riskfaktorer och friskfaktorer vid astma och allergi hos barn... Barnkardiologi 62 Håkan Berggren Congenital heart surgery... Cerebral oxygenation... Malin Berghammer Att vara född med hjärtfel- hur är livet som vuxen? Studier som belyser ungdomar och unga vuxnas livssituation och erfarenheter inklusive upplevelse av hälsa och livskvalitet... Ewa-Lena Bratt Överföring till vuxensjukvård av ungdomar med medfödda hjärtfel. En nationell multicenterstudie... Prenatal screening för hjärtmissbildningar - psykosociala konsekvenser... Mats Mellander Pre- och postnatal diagnos och behandling av hjärmissbildningar med ductusberoende systemblodflöde... Jan Sunnegårdh Långtidseffekter efter kirurgi för medfött hjärtfel, särskilt studier av överlevnad och riskfaktorer för död... Studier av tillväxthormonets påverkan på hjärta hos barn... Multicenterstudie avseende barn med lungvenstenos och totalt anomalt mynnande lungvener... Psykologisk utveckling och livskvalitet hos barn som behandlats med kirurgi eller kateterteknik på grund av medfött hjärtfel... Utveckling av instrument för mätning av livskvalitet hos barn och ungdomar med medfött hjärtfel... Sjukgymnastisk träning hos barn med medfött hjärtfel... Kartläggning av användningen av palivizumab som profylax för RSV infektion hos hjärtsjuka barn i Sverige... Håkan Wåhlander Koagulationssystemets funktion hos barn med medfödda hjärtfel... Natriuretiska peptider och hjärtminutvolymsmätning för värdering av hemodymisk påverkan efter hjärtkirurgi med hjärtlungmaskin på barn... Hjärttransplantation på barn En långtidsuppföljning... Ingegerd Östman-Smith Förbättrad detektion och behandling av hjärtsjukdom hos barn... Neonatologi Marita Andersson-Grönlund Neuronal funktion och morfologi hos barn med pre-perinatal påverkan

7 Klinisk forskning 2013 Kristina Bry Bronkopulmonell dysplasi: riskfaktorer, kvalitetsförbättring i vården och patogenetiska mekanismer... Anders Elfvin Tarmflorans koppling till nekrotiserande enterokolit, infektioner och annan neonatal sjuklighet hos extremt för tidigt födda barn... Maria Hafström Longterm outcome in extreme preterm born infants - neurobehavioral aspects in a regional cohort Non-nutritive sucking patterns in high-risk preterm infants Ola Hjalmarson Lungfunktionens utveckling hos underburna nyfödda med och utan bronkopulmonell dysplasi Aimon Niklasson Longitudinell tidig funktion av IGF-I, sköldkörtel och binjurebark samt inflammatoriskt cytokinsvar i relation till tillväxt hos extremt för tidigt födda barn... Barnkirurgi och akutsjukvård Helena Borg Blås- och tarmdysfunktion hos barn med anorektala missbildningar... Vladimir Gatzinsky Uppföljning av vuxna opererade som barn för esofagusatresi i Göteborg med inriktning på matstrups- och luftvägsproblematik Karin Sävman Inflammatorisk aktivering - en gemensam faktor bakom för tidig födsel och neurologisk funktionsstörning hos barnet? Uppföljningsstudie vid sju års ålder Ingemar Tessin Screening av cytomegalovirusinfektion hos prematurt födda barn för att upptäcka hörsel och/eller organskada Kate Abrahamsson Neurogen blås- och tarmrubbning hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck Long-gap esophagusatresi; kliniska och experimentella studier samt livskvalitetsstudier Linus Jönsson Vävnadsnybildning in vivo: En möjlig väg att förbättra behandlingen för barn födda med Long-Gap Esophagus Atresia? Ulla Sillén Kliniska och experimentella studier av urinblåsans funktion hos växande individer

8 Klinisk forskning 2013 Barnneurologi, barnpsykiatri och habilitering Niklas Darin Narcolepsy in children - A study of changes in incidence, presence of associated neuropsychiatric features, effects of medical treatment and analyses of background mechanisms Ingrid Emanuelson Dekompressiv kraniektomi hos svårt hjärnskadade vuxna - konsekvenser av den kraniella defekten under tidig rehabiliteringsfas och effekt på återhämtning efter återinsättning av benlambån Intervention through IT-supported physical activity to improve cognitive capacity in children treated for brain tumors Kognitiva svårigheter hos barn behandlade för medulloblastom Fifteen year follow-up of upper-limb function in children with moderate to severe traumatic brain injury Neurocognitive, psychosocial and medical follow-up of children treated for brain tumors and their families Stress, neurointensiv vård och tidig rehabilitering hos svårt hjärnskadade barn och vuxna Christopher Gillberg Autism, autismliknande tillstånd och andra psykiatriska handikapptillstånd med debut under första levnadsåren. Epidemiologi, genetik, neurobiologi, psykosocial anpassning, behandling och prognos Kate Himmelmann Den västsvenska CP-panoramastudien... Anna-Karin Kroksmark Tioårs uppföljningsstudie av barn, ungdomar och unga vuxna med dystrofia myotonika typ 1 i Västra Götaland, Halland och Skåne... Anna-Lena Lagerkvist Medfödd skada på plexus brachialis: En prospektiv långtidsuppföljning av läkning och funktionell förmåga Utvärdering av andningsgymnastikmetoder hos barn Styrketräning av andningsmuskler hos barn och ungdomar som upplever andningssvårigheter i samband med fysisk träning - en jämförelse mellan två metoder Gunilla Paulson-Karlsson Anorexia Nervosa: En randomiserad behandlingsstudie Ole Hultmann Förekomst, bedömning och behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) av patienter som utsatts för våld i familjen Freda Lennartsson Non-synostotic plagiocephaly prevention strategies: Guidelines for child health care nurses Marie Peny-Dahlstrand Aktivitetsutförande och delaktighet hos barn födda med ryggmärgsbråck

9 Klinisk forskning 2013 Eva Sandberg Logopedbedömning av barn med utfall från tidig språkscreening från barnavårdcentraler i Göteborg... Már Tulinius Neuromuskulära sjukdomar hos barn och ungdomar Paul Uvebrant Encefalopatier Barn Patientnära forskning avseende epidemiologi, etiologi, diagnostik, terapi och prevention vid neurologiskt betingade funktionshinder och funktionsstörningar hos barn och ungdomar, i första hand cerebral pares, epilepsi, hydrocefalus och sjukdomar i vit hjärnvävnad Elisabet Wentz Internet-baserat stöd och coaching: Habilitering av unga vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. En pilotstudie Långtidsuppföljning av anorexia nervosa 18 år efter debut i tonåren Stigma erfarenheter av psykisk ohälsa... Tidig identifikation av symptom vid autism en internationell samarbetsstudie... Obesitas hos barn och ungdomar - psykiatrisk samsjuklighet med fokus på neuropsykiatriska impulskontrollstörningar och ätstörningar... Validering av instrument gällande stört ätbeteende och avvikande beteende kring måltiderna hos personer med autismspektrumtillstånd... Anna Öhman Muskulär imbalans in nackens muskulatur hos spädbarn med congenital muscular torticollis (CMT), kan Kinesiotape vara ett behandlingskomplement?... Kan specialkudde förebygga att lägesbetingad skallasymmetri uppstår hos spädbarn under de första två månaderna?... DART Ulrika Ferm Samtalsmatta som stöd för kommunikation mellan personer som har Parkinsons sjukdom och närstående... Gunilla Thunberg KomHIT Kommunikation med stöd av hjälpmedel och IT i barnsjukvård och tandvård Utvärdering av AKKTIV-AKK-Tidig InterVention till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter Barnröntgen och klinisk fysiologi Per Gustafsson Perifer luftvägssjukdom hos barn

10 Klinisk forskning 2013 Barnoperation, barnanestesi och barn-iva Stefan R Nilsson Kan distraktion förebygga smärta, oro och rädsla hos barn som genomgår upprepade undersökningar och behandlingar? Taktil beröring vid postoperativ rehabilitering för barn med cerebral pares: en pilotstudie Gynekologi och reproduktionsmedicin Christina Bergh Assisterad befruktning: Kvalitet och säkerhet Inger Bryman Kan hälsa och livskvalitet förbättras vid Turners syndrom? Familjebildning samt långtidsuppföljning av morbiditet och mortalitet relaterad till genotyp och behandling Mats Brännström Kvinnans reproduktiva hälsa: translationell och klinisk forskning Eva Dahlgren Långtidsuppföljning av kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom samt referenter ur WHO-MONICA-undersökningen Annika Strandell Randomiserad kontrollerad studie av de två förekommandeoperationsmetoderna vid behandling av graviditet i äggledaren, avseende den efterföljande fertiliteten Karin Sundfeldt Nya metoder för att minska dödligheten i ovarialcancer; studier på uppkomstmekanismer och biologiska markörer Obstetrik Helen Elden Ryggsmärta i relation till graviditet: En longitudinell uppföljning av 540 kvinnor med väl diagnostiserad bäckensmärta, ett, fem och tio år efter förlossningen Henrik Hagberg Perinatala hjärnskador Margareta Hellgren Gynekologiska och obstetriska tillstånd med anknytning till hemostas Bo Jacobsson Spontan förtidsbörd: biomarkörer, genetik, epidemiologi och probiotika

11 Klinisk forskning 2013 Ian Milsom Kliniska, epidemiologiska och genetiska studier över faktorer som inverkar på kvinnlig reproduktiv hälsa Medarbetarförteckning Lista över finansiärer

12 Klinisk forskning 2013 Licentiater 2013 Barnneurologi, barnpsykiatri och habilitering Eva Sandstedt, licentiatseminarium 11/1 Bone health, muscle strength, physical fitness and well-being in children and adolescents with juvenile idiopathic arthritis (JIA). Disputerade 2013 Barnkardiologi Cecilia Falkenberg, disputation 15/2 Consequences of arterial switch operation in children born with transposition of the great arteries. Barnkirurgi Helena Borg, disputation 18/10 Blås- och tarmdysfunktion hos barn med anorektala missbildningar. Barnneurologi, barnpsykiatri och habilitering Bibbi Hagberg, disputation 5/12 Inst. för neurovetenskap och fysiologi, Sektionen för psykiatri och neurokemi ESSENCE: Child and adults studies of verbal and nonverbal skills in ASD and ADHD. Gunilla Westman-Andersson, disputation 29/11 Inst. för neurovetenskap och fysiologi, Sektionen för psykiatri och neurokemi Autism in preschoolers: Assessment, diagnostic and gender aspects missbildningar. Gynekologi och reproduktionsmedicin Aisling Ahlström, disputation 15/2 Prediction of embryo viability by morphology and metabolomic profiling. Björg Kristjánsdóttir, disputation 15/11 Early diagnosis of epithelial ovarian cancer - Analysis of novel biomarkers. Antonina Sazonova, disputation 12/4 Obstetric outcome after single embryo transfer. 10

13 Klinisk forskning 2013 Obstetrik Maria Gyhagen, disputation 25/1 Long-term consequences of vaginal delivery on the pelvic floor. A comparison with caesarean section in one-para women. Anna Hagman, disputation 3/5 Turner karyotype and childbirth. Nyutnämnda docenter 2013 Barnmedicin Carl-Johan Törnhage (SkaS, Skövde) Neonatologi Carina Sparud-Lundin (Inst. för vårdvetenskap och hälsa) Barnneurologi, barnpsykiatri och habilitering Eva Billstedt Carmela Miniscalco Obstetrik Gunnar Wallin 11

14 Barnmedicin Tidig upptäckt av hotande recidiv samt rejektion av transplantat efter stamcellstransplantation hos barn I Early detection of imminent relapse and graft rejection following stem cell transplantation in children Huvudman Jonas Abrahamsson jonas.abrahamsson@vgregion.se Medarbetare Aamer Abbas II Katarina AbrahamssonII, III Bengt Andersson I Torben EkII, III Johan Engelbrektsson III Anders Fasth I Britta Holmström I Jerker Isacson I Stefan Jacobsson II Mats JosefssonII, III Lene Karlsson * Cecilia Langenskiöld * Erik Matsson II Lotta Mellander III Karin Mellgren **II Torbjörn Olausson I Mirka Pinkava III Eric Ronge I Niklas Sundell II * Doktorand ** Biträdande handledare Sammanfattning Allogen stamcellstransplantation (SCT) används vid behandling av vissa särskilt terapiresistenta former av barnleukemi där konventionell behandling med kemoterapi har dålig prognos och vid immundefekter eller medfödda hematologiska sjukdomar. Efter SCT ser man ibland, med hjälp av s.k. chimerismanalys (CA), hur andelen donatorceller successivt sjunker i blodet hos patienten som istället får en ökande andel egna celler. Detta kallas för stigande chimerism och innebär att donatormärgens funktion sviktar med en mycket kraftigt ökad risk för återfall eller rejektion. Genom immunintervention, där man minskar på den immunhämmande behandling som alla transplanterade patienter får och/eller tillför nya lymfocyter från donatorn kan man i vissa fall stoppa denna stigande chimerism. Detta innebär att man vid maligna sjukdomar minskar risken för återfall och vid benigna risken för rejektion av transplantatet. Många frågor återstår innan man kan optimera denna terapiform. Man vet idag inte vilka subset av vita blodkroppar som bör analyseras för att uppnå bäst känslighet och om samma subset kan användas för uppföljning av maligna och icke-maligna sjukdomar. Likaså vet man inte, även om det är uppenbart att det är viktigt att snabbt upptäcka stigande chimerism, hur tätt man behöver utföra analysen. Vi planerar därför att på alla barn som genomgår SCT vid vår klinik genomföra täta analyser av chimerismen på fyra av de teoretiskt mest intressanta typerna av vita blodkroppar (T-lymfocyter, B-lymfocyter, NK-celler och myeloiska celler). Resultatet av analysen kommer att korreleras med kliniska parametrar som överlevnad och förekomst av avstötning. Om stigande chimerism upptäcks kommer immunologisk intervention enligt ett definierat behandlingsprotokoll att ske och effekten av interventionen följas med täta chimerismanalyser. Finansiärer ALF Barncancerfonden FoU Västra Götaland 12

15 Utveckling av metoder för att förbättra diagnostik och cytostatikaterapi samt reducera biverkningar vid akut barnleukemi II Sammanfattning Trots att prognosen vid barnleukemi har förbättrats kan 1/5 inte botas med dagens metoder. Vissa typer av leukemi är mer resistenta mot terapi men det finns också en stor individuell känslighet för cytostatika. Då effekten beror på hur stor mängd cytostatika som når leukemicellen (LC) tror vi att man genom att mäta droghalten i cellerna kan skapa ett medel att individualisera terapin. Med Raman-spektroskopi kan man identifiera doxorubicin i enskilda LC och vi försöker nu utveckla metoden så att vi kan kvantifiera mängden. Vid T-cellsleukemi saknas markörer som tidigt kan identifiera de patienter som behöver mer intensiv behandling. Vi har med hjälp av förfinade metoder kunnat finna genetiska förändringar i en högre andel av fallen än man tidigare gjort. Vi vill nu verifiera detta i ett större patientmaterial och se om någon av förändringarna har prognostisk betydelse. Stamcellstransplantation (SCT) används vid de leukemier som har sämst prognos. Man strävar efter att vita blodkroppar från donatorn helt skall ta över. Ibland ökar efter en tid mottagarens egna celler. Detta är förenat med en stor risk för återfall. Vi vill nu se om man genom att upprepat mäta dessa celler tidigt kan upptäcka ett hotande återfall och genom immunterapi hindra detta. Immunsuppression med risk för infektion är den allvarligaste biverkan vid behandling av leukemi. Vi tror att B-lymfocyterna har en nedsatt kapacitet att producera specifika antikroppar och vill genom att studera mekanismerna bakom detta finna vägar att förhindra eller behandla infektioner. Chemotherapeutic drug treatment in childhood malignancy III The importance of intracellular drug concentrations measured by confocal Raman spectroscopy for treatment efficacy and side effects. Study on treatment-induced B-lymphocyte dysfunction Sammanfattning Vi har under året visat att hämningen av immunförsvaret, framförallt mätt som förmågan att svara på vaccination, efter avslutad behandling för akut lymfatisk leukemi (ALL), är mycket kraftigare för barn med högrisk ALL. Detta beror sannolikt på att dessa får en mer intensiv behandling. Genom att använda multivariata statistiska metoder kunde vi också visa att även mindre skillnader i behandlingsintensitet resulterade i påtagliga skillnader i immunsystemet. Dessutom kunde vi visa ett negativt samband mellan vaccinationssvar och nivåer av NK celler och B1 lymfocyter. Detta antyder att intensiv terapi mer påverkar det adaptiva immunsvaret resulterande i en övervikt för det ospecifika. Trots detta har barn med solida tumörer, som också får intensiv terapi, i stort sett normalt vaccinationssvar redan en månad efter avslutad terapi. Detta kan bero på att barn med leukemi redan vid insjuknandet har ett nedsatt immunförsvar eller att man vid solida tumörer tillåter längre återhämtningsperioder emellan behandlingarna. Nya studier, som syftar till att identifiera de cellulära orsakerna bakom skillnaderna i immunsuppression planeras och vi kommer också att studera vaccinationssvaret under pågående behandling genom att vaccinera barn mot influensa och mäta immunsvaret. Ytterligare en studie planeras, där vi tänker se om barn med högrisk leukemi kan få ett adekvat immunsvar efter administration av flera vaccinationer. För att få tillräckligt patientunderlag görs denna på nationell bas. 13

16 Dessa resultat har fått stor genomslagskraft internationellt och internationella barncancergrupper inkorporerar nu våra resultat vid planering av nya behandlingsprotokoll. I det projekt som syftar till att med Raman spektroskopi kvantifiera cytostatika i levande celler har vi under året lyckats identifiera såväl doxorubicin som cytarabine. Mätningar pågår för att närmare bestämma hur substanserna distribuerar sig inne i cellerna och för att se hur dessa interagerar med DNA. Två manuskript är under utarbetande. Slutligen har vi under året startat en omfattande studie där vi samlar in prover för att kartlägga hur förändring av chimärism (andelen hematopoietiska celler med donator- respektive mottagarursprung) i skedet efter stamcellstransplantation påverkar risken för rejektion eller återfall av leukemi. Chimärismen mäts separat i fyra olika cellpopulationer (T, B, NK och myeloida celler). Vid ökande andel recipient celler görs immunologisk intervention i syfte att minska risken för återfall/rejektion. Vetenskaplig rapport Publicerade originalartiklar Bemark M, Friskopp L, Saghafian-Hedengren S, Koethe S, Fasth A, Abrahamsson J, Sverremark-Ekström E, Andersson BA, Mellgren K. A glycosylation-dependent CD45RB epitope defines previously unacknowledged CD27- IgMhigh B cell subpopulations enriched in young children and after hematopoietic stem cell transplantation. Clin Immunol. 2013;149(3) Borssén M, Palmqvist L, Karrman K, Abrahamsson J, Behrendtz M, Heldrup J, Forestier E, Roos G, Degerman S. Promoter DNA methylation pattern identifies prognostic subgroups in childhood T-cell acute lymphoblastic leukemia. PLOs One 2013 Jun 6 8(6):e Ebbesen MS, Nersting J, Jacobsen JH, Frandsen TL, Vettenranta K, Abramsson J [1], Wesenberg F, Schmiegelow K. Incorporation of 6-thioguanine nucleotides into DNA during maintenance therapy of childhood acute lymphoblastic leukemia-the influence of thiopurine methyltransferase genotypes. J Clin Pharmacol. 2013;53(6): [1] Felstavat namn Fogelstrand L, Staffas A, Wasslavik C, Sjögren S, Söderhäll S, Frost B-M, Forestier E, Degerman S, Behrendtz M, Heldrup J, Kärrman K, Johansson B, Heyman M, Abrahamsson J *, Palmqvist L *. Prognostic implications of mutations in NOTCH1 and FBXW7 in childhood T-ALL treated according to the NOPHO ALL-1992 and ALL-2000 protocols. Pediatr Blood Cancer Oct 8 [Epub ahead of print]. *Shared senior authorship Frandsen TL, Heyman M, Abrahamsson J, Vettenranta K, Åsberg A, Vaitkeviciene G, Pruunsild K, Toft N, Birgens H, Hallböök H, Quist-Paulsen P, Griskevicius L, Helt L, Vilsbøll Hansen B, Schmiegelow K. Compying with the European Clinical Trials directive while surviving the administrative pressure An alternative approach to toxicity registration in a cancer trial. Eur J Cancer Nov 11 [Epub ahead of print]. Toft N, Birgens H, Abrahamsson J, Bernell P, Griškevičius L, Hallböök H, Heyman M, Holm MS, Hulegårdh E, Klausen TW, Marquart HV, Jónsson OG, Nielsen OJ, Quist-Paulsen P, Taskinen M, Vaitkeviciene G, Vettenranta K, Åsberg A, Schmiegelow K. Risk group assignment differs for children and adults 1-45 yr with acute lymphoblastic leukemia treated by the NOPHO ALL-2008 protocol. Eur J Haematol May;90(5): Wareham NE, Heilmann C, Abrahamsson J, Forestier E, Gustafsson B, Ha SY, Heldrup J, Jahnukainen K, Jónsson OG, Lausen B, Palle J, Zeller B, Hasle H. Outcome of poor response Paediatric AML using early SCT. Eur J Haematol Mar;90(3): Pågeående doktorandprojekt Huvudhandledare Lene Karlsson. Den prognostiska betydelsen av mängden kvarvarande leukemiceller (minimal residual disease) efter induktionsbehandling av barn med AML. Biträdande handledare: Linda Fogelstrand, Inst. för medicin, Göteborgs universitet. Cecilia Langenskiöld. B-lymfocyternas funktion hos barn med cancer. Biträdande handledare: Karin Mellgren, Inst. för kliniska vetenskaper, och Mats Bemark, Inst. för biomedicin, båda vid Göteborgs universitet. 14

17 Barnmedicin Huvudman Kerstin Albertsson-Wikland gu.se Medarbetare Peter Adolfsson I Anna-Karin Albin *I Björn Andersson I Carina Ankarberg- Lindgren I Marie-Louise BarrenäsI, III Ebba Brann *I John Chaplin **I-III Ralph Decker, I Hans Fors ***I Lars Gelander I-III Gunnel Hellgren I Ze ev Hochberg I Anton Holmgren * Berit Kriström **I-II Lauren Lissner **,***I Aimon Niklasson ***I-III Ensio Norjavaara **I Anders Nygren I Carola Pfeiffer-Mosesson II Agneta Sjöberg **,***I Martin Österbrand *I * Doktorand ** Huvudhandledare *** Biträdande handledare Finansiärer ALF FoU Västra Götaland Socialstyrelsen Vetenskapsrådet Varför är tillväxt hos barn en markör för hälsa och sjukdom? I analys av tillväxtmönster och plastiska övergångsperioder mellan olika tillväxtperioder, bakomliggande hormonella regleringsmekanismer och seneffekter Why is growth in children a marker of health & morbidity? analysis of growth patterns, plasticity in transitions between phases of growth, underlying hormonal mechanisms, and late consequence growth Sammanfattning Vi vill förstå reglering av barns tillväxt och utröna dess prediktionsvärde för sjukdom under barndom och vuxenliv. Ett barns tillväxt, dess färdskrivare, ett integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande, består av nutritionsberoende spädbarnstid, GH/IGF beroende barndom och en också könssteroidberoende pubertet. Vår hypotes är, att under övergång mellan tillväxtperioder är känslighet för omgivningsfaktorer ökad, och leder via epigenetisk genförändring till ändrad hormonbalans följt av ändrad tillväxt/metabolism. Undernutrition försenar övergången spädbarn/barndom, DICT, med ändrad kardiometabolism och kognition. Vi har visat att GH-beroende tillväxt är en funktion av ett barns GH-insöndring/GH-känslighet, och utvecklat prediktionsmodeller för GH-känslighet, som verktyg för beslut om och val av individuell behandlingsregim/tillväxtfas. Ett paradigmskifte blir möjligt, från nuvarande global behandlingsregim, framtagen av vår forskargrupp! Våra tillväxtkurvor infördes 2000 som kliniskt verktyg inom all hälso- och sjukvård i Sverige, uppdaterades 2006, och kompletteras nu med datoriserat beslutsstöd. Vårt långsiktiga, tvärvetenskapliga, kliniska forskningsprogram, utgår från världsunika populations- och patientmaterial, följda avseende tillväxt och hormoner under år, och grundforskningsprojekt, i vilka nya metoder som epigenetics, genomics, proteomics och metabolomics ger oss helt ny insikt om hur tillväxt regleras och ett barn reprogrammeras. Summary The growth pattern of any girl or boy worldwide is an integrated outcome of physical and psychological well-being. Our hypothesis is, that each growth transition correspond to onset of the hormonal axis of importance for the growth phase to come: (infancy, childhood, juvenility, puberty) to determine height, body composition, fertility, cognition and lifespan. Early growth disturbances will lead to cardio-metabolic and cognitive consequences. To investigate this, we use our unique gender-specific growth references of birth cohort 1974 (to be updated to 1990 cohort), and references for various hormones using methods for a pediatric setting, and continue to develop innovative mathematical models to identify, understand and utilize relevant biological information for medical decision-making; individual prediction of growth, improved diagnosis and treatment of children with growth and pubertal disorders. GH and sexsteroid treatment worldwide are based on our results mimicking physiology. 15

18 Varför är dålig tillväxt en sjukdomssignal för pojkar men inte för flickor? II Sammanfattning Bakgrund Dålig tillväxt som leder till kortvuxenhet i relation till föräldralängd, är en signal för utredning av bakomliggande orsak; psykosocial eller till följd av kronisk sjukdom. Vi vet att till GH-behandling kommer dubbelt så många pojkar som flickor, och flickorna är då äldre och kortare och når sämre resultat (25 års samlad data från alla GH-behandlade i Sverige inom kvalitetsregister och kliniska prövningar). Syfte I detta projekt vill vi ta reda på de bakomliggande faktorer som styr detta; för att kunna förändra beteende och ge varje barn i landet, oavsett kön, samma chans till utredning av dålig tillväxt och till optimal GH-behandling. Våra resultat blir modell för de flesta områden inom pediatrik, då dålig tillväxt är en bred sjukdomssignal. Frågeställning Är en liten, kort, tystlåten, tillbakadragen flicka norm och inte en signal på ohälsa, som hos pojkar, till följd av ett könsrelaterat synsätt i familj och hos hälso/sjukvårdsteam? Förväntade resultat Inom projektet tar vi fram 1) objektiva könsspecifika beslutsstöd för remittering av dålig tillväxt hos flickor resp. pojkar och 2) könsspecifika attityder inom såväl familj som inom hälso- och sjukvårdsteam. Synliggörandet av könsspecifika attityder förväntar vi oss leda till ökat medvetande och därmed till förändrade attityder. Detta är ett treårsprojekt, där första året används till 1) retrospektiv kartläggning, 2) förnyad analys av samlad data för flickor i nationella kvalitetsregister och kliniska behandlingsstudier (25 år), 3) metodutveckling (frågeformulär), och 4) implementerande av en ADA-tillväxtdatabas, andra och tredje åren används till prospektivt fältarbete, varefter under tredje året sammanställning av resultat blir grunden för att ta fram en implementeringsmodell i syfte att ge flickor samma chans till utredning av dåligt tillväxt som pojkar. Tillväxtavvikelse som indikator för psykisk och psykosocial ohälsa hos barn och ungdomar - En sammanställning av systematiska översikter III Sammanfattning Denna rapport utgör en del i Socialstyrelsens uppdrag att utarbeta, tillgängliggöra och kontinuerligt uppdatera vägledningar, rekommendationer och kunskapsöversikter för förlossnings-, nyföddhets- och barnhälsovård samt elevhälsa [1]. Inom detta uppdrag gav Socialstyrelsen fem experter, under ledning av Kerstin Albertsson Wikland vid Göteborgs universitet, i uppdrag att i systematiska översikter söka underlag för frågeställningen: Vilket vetenskapligt stöd finns för att tillväxtavvikelser hos barn och ungdomar indikerar psykisk och psykosocial ohälsa? Metod: Population: 0 18 år (nyfödd, 0 2 år, 2 5 år, 6 11 år och år). Tillväxtvariabel: huvudomfång, längd, vikt och BMI (vikt/längd). Tillväxtavvikelse: bedöms som ett tillväxtmått vid en viss ålder (mot en populationsreferens, mot föräldrarnas medellängd och/eller mot en kontrollgrupp) alternativt som tillväxtförändring över tid. 16

19 Psykisk och psykosocial ohälsa: avgränsas enligt tidigare rapport från Socialstyrelsen, Upptäcka psykisk ohälsa hos barn och ungdomar (ISBN: ). Sökstrategi: Systematiska översikter i databaserna PubMed (juni 2012), PsycInfo (juni 2012) och Cochrane (november 2012). Tidsperiod Alla experter bedömde abstrakt. Relevans: bedömdes av två till fyra experter till konsensus nåddes för 1) abstrakt- och titelnivå, 2) fulltextnivå för 250 systematiska översikter, varav majoriteten hade ett annat studiefokus. Kvalitet: bedömdes enligt en mall baserad på AMSTAR och PRISMA statement för 56 artiklar av två till tre experter oberoende av varnadra. Slutlig bedömning nåddes genom diskussion. Tvåhundratrettionen systematiska översikter exkluderades (192 p. g. a. bristande relevans och 37 p. g. a. bias) och 18 inkluderades. Av dessa var tre av hög kvalitet, fyra av medelhög kvalitet och 11 av låg kvalitet. Uppdragsbegränsning: enbart publicerade systematiska översikter fick ingå. Rapporten redovisar resultat från översikter med hög eller medelhög kvalitet enligt AM-STAR/PRISMA. Evidens framkom för att: låg vikt före och/eller efter födseln har samband med beteendeproblem och ojämn kognitiv, exekutiv och social funktion tidig tillväxtavvikelse ( failure to thrive ) har samband med såväl psykisk och psykosocial ohälsa under spädbarnsperioden när tillväxtavvikelsen identifieras, som till ohälsa senare under barn- och ungdomsåren ett barns tillväxt vid 5-7 års ålder (vid skolstart) har samband med dess psykiska och psykosociala ohälsa och att dessa liksom social utsatthet har samband med kortvuxenhet samt övervikt och fetma utveckling av övervikt och fetma har samband med typen av föräldraroll och föräldrastil. Det finns evidens för en koppling mellan psykisk och psykosocial ohälsa och den uppnådda tillväxten för samtliga undersökta tillväxtvariabler (längd, vikt, huvudomfång) under barns uppväxt. Däremot innehåller de systematiska översikterna i det närmaste ingen direkt information, som går att använda, för att bedöma hur ett barns tillväxthastighet är relaterad till psykisk och psykosocial ohälsa och graden av denna. Uppnådd tillväxt kan enbart påvisa ett skeende i efterhand, medan tillväxthastighet kan påvisa samband medan det pågår. Denna rapport bör därför kompletteras med genomgång av primärstudier för att kunna avgöra vad det finns för evidens för sambandet mellan tillväxthastighet och psykisk och psykosocial ohälsa. Resultaten av denna översikt visar att frågeställningen om avvikelser i tillväxt kan vara en tidig signal på pågående eller framtida psykisk eller psykosocial ohälsa kan besvaras med ja i tre situationer. 1. Den första situationen är när ett barn föds mycket för tidigt eller med extremt låg födelsevikt. Det ökar risken för att barnet får svårigheter med uppmärksamhet och för att få internaliserande problematik. Dessutom har barnet ökad risk för att få nedsatt kognition och för att drabbas av neuromotoriska störningar. 2. Den andra situationen är när barnet under sina första levnadsår har en bristande viktökning utan att någon medicinsk orsak kan påvisas, s.k. failure to thrive. Det innebär en ökad risk för beteendeproblem, affektiva problem och ätstörning. 3. Den tredje situationen är när man vid tillväxtmätning före skolstart identifierar barn med uttalad kortvuxenhet. Då finns möjlighet att upptäcka barn med psykosocial tillväxthämning, alltså barn som vanvårdas eller utsätts för misshandel och övergrepp. Rapporten har några betydelsefulla metodologiska svagheter. Den redovisar genomgång av tillgängliga systematiska översikter som oftast har haft ett annat primärfokus än vår frågeställning. Detta medför att: resultat av de senaste primärstudierna inte kan komma med i sökningarna. de ingående primärstudiernas kvalitet inte går att bedöma när det gäller variabler för tillväxt och psykisk och psykosocial ohälsa, eftersom dessa oftast inte redovisas tillräckligt tydligt i översikten. resultat från många områden saknas. I de exkluderade översikterna finns vissa relevanta primärstudier som av metodskäl inte inkluderats. Inga metaanalyser har kunnat göras till följd av bristande information i de systematiska översikterna. Resultaten från denna översikt har identifierat omfattande kunskapsluckor som författarna ger åtgärdsförslag för att kunna åtgärda. 17

20 Vetenskaplig rapport Publicerade originalartiklar Albin AK, Norjavaara E. Pubertal growth and serum testosterone and estradiol levels in boys. Horm Res Paediatr. 2013;80(2): Alonso J, Bartlett SJ, Rose M, Aaronson NK, Chaplin JE, Efficace F, Leplège A, Lu A, Tulsky DS, Raat H, Ravens- Sieberer U, Revicki D, Terwee CB, Valderas JM, Cella D, Forrest CB; PROMIS International group. The case for an international patient-reported outcomes measurement information system (PROMIS ) initiative. Health Qual Life Outcomes Dec 20;11(1):210. Brandhagen M, Lissner L, Brantsaeter AL, Meltzer HM, Häggkvist AP, Haugen M, Winkvist A. Breast-feeding in relation to weight retention up to 36 months postpartum in the Norwegian Mother and Child Cohort Study: modification by socio-economic status? Public Health Nutr Aug 6:1-10 [Epub ahead of print]. Bullinger M, Quitmann J, Power M, Herdman M, Mimoun E, DeBusk K, Feigerlova E, Lunde C, Dellenmark-Blom M, Sanz D, Rohenkohl A, Pleil A, Wollmann H, Chaplin JE. Assessing the quality of life of health-referred children and adolescents with short stature: development and psychometric testing of the QoLISSY instrument. Health Qual Life Outcomes May 7;11:76. Decker R, Andersson B, Nierop AF, Bosaeus I, Dahlgren J, Albertsson-Wikland K, Hellgren G. Protein markers predict body composition during growth hormone treatment in short prepubertal children. Clin Endocrinol Nov;79(5): Fetuga B, Ogunlesi T, Olanrewaju D, Jonsson B, Albertsson-Wikland K. Growth in prepubertal Nigerian children is highly dependent on socio-economic status. Acta Paediatr Aug;102(8): Hagman A, Källén K, Bryman I, Landin-Wilhelmsen K, Barrenäs ML, Wennerholm UB. Morbidity and mortality after childbirth in women with Turner karyotype. Hum Reprod Jul;28(7): Jarrett O, Ayoola O, Jonsson B, Albertsson-Wikland K, Ritzen E. Penile size in healthy Nigerian newborns: countrybased reference values and international comparisons. Acta Paediatr Dec [E-pub ahead of print]. Lissner L, Mehlig K, Sjöberg A, Chaplin J, Niklasson A, Albertsson-Wikland K. Secular trends in weight, height and BMI in young Swedes: the Grow up Gothenburg studies. Acta Paediatr Mar;102(3): Moraeus L, Lissner L, Sjöberg A. Stability in weight status despite increased sedentary behavior after two year follow up in Swedish schoolchildren. Ann Nutr Metab. 2013;63(Suppl 1):913. Rizell S, Barrenäs ML, Andlin-Sobocki A, Stecksén-Blicks C, Kjellberg H. Palatal height and dental arch dimensions in Turner syndrome karyotypes. Eur J Orthod Feb 8 [Epub ahead of print]. Rizell S, Barrenäs ML, Andlin-Sobocki A, Stecksén-Blicks C, Kjellberg H. 45,X/46,XX karyotype mitigates the aberrant craniofacial morphology in Turner syndrome. Eur J Orthod Aug;35(4): Sjöberg A, Moraeus L, Yngve A, Lissner L. National survey of childhood obesity in Sweden - individual and societal aspects. Ann Nutr Metab. 2013;63(Suppl 1):1096. Verkauskiene R, Petraitiene I, Albertsson Wikland K. Puberty in children born small for gestational age. Horm Res Paediatr. 2013;80(2): Wijnhoven TM, van Raaij JM, Spinelli A, Rito AI, Hovengen R, Kunesova M, Starc G, Rutter H, Sjöberg A, Petrauskiene A, O Dwyer U, Petrova S, Farrugia Sant angelo V, Wauters M, Yngve A, Rubana IM, Breda J. WHO European Childhood Obesity Surveillance Initiative 2008: weight, height and body mass index in 6-9-year-old children. Pediatr Obes Apr;8(2): Wit JM, Ranke MB, Albertsson-Wikland K, Carrascosa A, Rosenfeld RG, Van Buuren S, Kristrom B, Schoenau E, Audi L, Hokken-Koelega AC, Bang P, Jung H, Blum WF, Silverman LA, Cohen P, Cianfarani S, Deal C, Clayton PE, de Graaff L, Dahlgren J, Kleintjens J, Roelants M. Personalized approach to growth hormone treatment: clinical use of growth prediction models. Horm Res Paediatr. 2013;79(5):

21 Konferensbidrag Föredrag Albertsson-Wikland K, Sävendahl L, Mårtensson A, Niklasson A, Hellström A, Pehrson N-G, Odén A. Excess mortality in children born short. Horm Res in Ped. 2013;80(suppl 1):34. Posters Andersson B, Swolin-Eide D. Vitamin D and growth hormone treatment. 9th Joint Meeting of Paediatric Endocrinology, September 19-22, 2013, Milan, Italy, P2-d Andersson B, Swolin-Eide D, Kriström B, Albertsson-Wikland K. Seasonal variation in Vitamin D levels during growth hormone treatment. Horm Res in Ped. 2013;80(suppl 1):260. Chaplin J, Kriström B, Jonsson B, Tuvemo T, Albertsson-Wikland K. Improvements in cognitive function following GH treatment: is there a catch-up effect? Horm Res in Ped. 2013;80(suppl 1): Decker R, Kriström B, Dahlgren J, Albertsson-Wikland K. Hyperbolic function shows close correlation between growth hormone (GH) sensitivity and GH secretion. Horm Res in Ped. 2013;80(suppl 1): Even L, Andersson B, Kriström B, Hochberg Z, Albertsson-Wikland K. The role of growth hormone in enchondroplasia and chondral osteogenesis: evaluation by hand x-ray. Horm Res in Ped. 2013;80(suppl 1):93. Fetuga B, Ogunlesi T, Jonsson B, Albertsson-Wikland K. Comparative analyses of prevalence of thinness, overweight and obesity of semi-urban Nigerian school children using three international references. Horm Res in Ped. 2013;80(suppl 1): Fetuga B, Ogunlesi T, Jonsson B, Albertsson-Wikland K. Comparative analyses of prevalence of short and tall stature of semi-urban Nigerian school children using three international references. Horm Res in Ped. 2013;80(suppl 1):304. Holmgren A, Nierop AFM, Niklasson A, Gelander L, Aronsson S, Albertsson-Wikland K. New puberty growth model for estimation of individual pubertal growth parameters and their precision. Horm Res in Ped. 2013;80(suppl 1):174. Holmgren A, Nierop AFM, Niklasson A, Gelander L, Aronsson S, Albertsson-Wikland K. New puberty growth model for estimation of age for PHV compared with a manual method. Horm Res in Ped. 2013;80(suppl 1):177. Jarrett OO, Ayoola OO, Jonsson B, Albertsson-Wikland K, Ritzen M. Anogenital distances in female and male Nigerian newborns, a descriptive study. Abstract No P3-d Horm Res in Ped. 2013;80(suppl 1):425. Lundberg E, Kriström B, Jonsson B, Albertsson-Wikland K. Normalized pubertal growth and adult height in children with multiple pituitary hormone deficiency (MPHD); results from a randomized clinical trial. Horm Res in Ped. 2013;80(suppl 1):260. Nierop AFM, Niklasson A, Rosberg S, Kriström B, Gelander L, Holmgren A, Aronsson S, Albertsson-Wikland K. QEPS - a new mathematical model describing individual human growth. Horm Res in Ped. 2013;80(suppl 1): Swolin-Eide D, Andersson B, Magnusson P, Kriström B, Albertsson-Wikland K. Boneformation markers during growth hormone treatment in short prepubertal children. 35th Annual Meeting of the American Society for Bone and Mineral Research. Baltimore, Maryland, USA October 4-7, 2013:S341. Söderpalm A-C, Kullenberg R, Albertsson-Wikland K, Swolin-Eide D. DXL measurements in children 2-10 years. 6th International Conference on Childrens Bone Health. Rotterdam, Netherlands, June ;2:12. Pågående doktorandprojekt Huvudhandledare Anton Holmgren. Generational Growth Pattern. Biträdande handledare: Lauren Lissner, Inst. för medicin, och Aimon Niklasson, Inst. för kliniska vetenskaper, båda vid Göteborgs universitet. Biträdande handledare Ebba Brann. EpiLife-Teens The obesity epidemic and lifestyles in teenagers. Huvudhandledare: Lauren Lissner, Inst. för medicin, Göteborgs universitet. Elena Lundberg. GH responsiveness in children. Huvudhandledare: Berit Kriström, Inst. för kvinnors och barns hälsa, Umeå universitet. 19

22 Anders Tidblad. Short- and Long-term Safety of Childhood Growth Hormone Treatment. Huvudhandledare: Lars Sävendahl, Inst. för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, Stockholm. Medarbetares pågående doktorandprojekt Huvudhandledare Ensio Norjavaara Anna-Karin Albin. Steroid hormones in relation to growth in the normally growing child. Biträdande handledare: Aimon Niklasson, Inst. för kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet, och Ulf Westgren Inst. för kliniska vetenskaper, Lunds universitet. Martin Österbrand. Pubertetsstörningar inom pediatrisk öppenvård: Studier på flickor med tidig bröstutveckling samt pojkar med försenad pubertetsstart. Biträdande handledare: Hans Fors, Inst. för kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet. 20

23 Barnmedicin Autoinflammatoriska sjukdomar i Västra Götaland Huvudman Stefan Berg stefan.berg@vgregion.se Medarbetare Anders Fasth ** Vanda Friman Eric Ronge Rebecca Rupröder Per Wekell * * Doktorand ** Huvudhandledare Finansiärer FoU Västra Götaland Sammanfattning Bakgrund Autoinflammatoriska sjukdomar är ett relativt nytt samlingsnamn på en grupp av sjukdomar som alla karaktäriseras av återkommande attacker av generaliserad inflammation (autoinflammation) där ingen infektiös eller autoimmun orsak kan identifieras. Dessa tillstånd har tidigare benämnts periodiska febrar. Vanliga symtom är feber, artralgier/artriter, hudutslag under attacker, kraftig inflammatorisk inflammation och ofta start tidigt i livet. Patienterna är ofta symptomfria mellan attackerna. Autoinflammatoriska sjukdomar kan indelas efter ärftlighet. Familjär Medelhavsfeber (FMF) och Hyper-IgD syndrom (HIDS) är autosomalt recessiva sjukdomar. Till de autosomalt dominanta räknas TNF-receptor associerad periodiskt syndrom (TRAPS), Muckle- Wells syndrom (MWS), Familjär köldurticaria (FCU) och Chronic Infantile Neurological and Cutaneous Articular syndrome (CINCA). Uppskattningsvis finns ingen känd mutation hos 3/4 av patienter med autoinflammatorisk sjukdoma. Av dessa är Periodisk Feber Aftös stomatit, Pharyngit och Adenit (PFAPA) troligen det vanligaste tillståndet. Fortfarande kan dock en stor andel av patienter med periodisk feber ej klassificeras till någon av de kända specifika sjukdomarna. Autoinflammatoriska sjukdomar är viktiga att studera av flera skäl. Med en stor invandring från Östra Medelhavsområdet har FMF kommit att få en allt större betydelse. Sjukdomen är behandlingsbar och utan behandling utvecklar en betydande andel av patienterna amyloidos och njurinsufficiens. Ökad kunskap om mekanismer för inflammation hos de ärftliga autoinflammatoriska sjukdomarna öppnar dörren till terapi. För många barn med autoinflammatorisk sjukdom innebär sjukdomen försämrad livskvalitet med feber, sjukdomskänsla och smärta. För en lite grupp innebär sjukdomen komplikationer i form av amyloidos, njurinsufficiens och för tidig död. Sjukdomsepisoderna får också stora sociala konsekvenser såväl för barnet som dess föräldrar. Syfte Beskriva incidens och prevalens av autoinflammatoriska sjukdomar är mycket knapphändig. Vi avser att beskriva den kliniska bilden inklusive inflammatoriska parametrar, ärftlighetsgång och förlopp. Preliminära resultat Etthundrafemtiotvå patienter har undersökts avseende autoinflammatorisk sjukdom. Familjär medelhavsfeber (FMF) var den enskilt största sjukdomen med 68 patienter. Ingen av patienterna med FMF har etniskt ursprung från Sverige. Av de med klinisk diagnos FMF, så har mutationsanalys gjorts på 53. Av dessa var 23 (43%) homozygota för mutation i MEFV genen. Åtta (15%) var heterozygota. Ingen mutation påträffades i 22 fall (42%). 21

24 Den näst vanligaste sjukdomen var PFAPA med 30 fall. Detta är en rent klinisk diagnos och någon känd mutation finns ej. Av dessa har 10 tonsillektomerats på indikationen PFAPA. Alla har förbättrats och åtta (10%) har blivit helt symptomfria. En familj med CINCA/FCU har identifierats. En familj med MWS/FCU utreds. En familj (fyra personer) med misstänkt TRAPS undersöks. Totalt har mutationsanalys gjorts på 24 patienter med symtom som skulle kunna stämma med HIDS men alla mutationsanalyser har varit negativa. En stor grupp är autoinflammatorisk sjukdom som varken kliniskt eller genetiskt kan klassificerats till en känd sjukdomsgrupp. Fyrtiosju fall av detta har identifierats. Betydelse Vi förväntar oss att kunna beskriva incidens och prevalens av autoinflammatoriska sjukdomar. Uppgifter om incidens och prevalens är ytterst bristfällig förutom avseende FMF. Kliniska data och laboratorieparametrar finns beskrivna för de ärftliga formerna av autoinflammatorisk sjukdom. Vi hoppas att kunna beskriva mer noggrant de icke ärftliga formerna där mycket kunskap saknas. Detta görs för att kunna ge mer information till patienter om prognos och eventuell behandling. Ökad kunskap om de autoinflammatoriska sjukdomarna kan medföra att många onödiga undersökningar undviks, minskade antal sjukbesök och att antibiotikakurer kan förhindras. Bättre kunskap om sjukdomen både hos behandlande läkare och patienter ger även en ekonomisk besparing. Vetenskaplig rapport Publicerade originalartiklar Sundqvist M, Wekell P, Osla V, Bylund J, Christenson K, Sävman K, Foell D, Cabral DA, Fasth A, Berg S, Brown KL, Karlsson A. Increased intracellular oxygen radical production in neutrophils during febrile episodes of periodic fever, aphthous stomatitis, pharyngitis, and cervical adenitis syndrome. Arthritis Rheum Nov;65(11): Wekell P, Friman V, Balci-Peynircioglu B, Yilmaz E, Fasth A, Berg S. Familial Mediterranean fever - an increasingly important childhood disease in Sweden. Acta Paediatr Feb;102(2): Pågående doktorandprojekt Biträdande handledare Per Wekell. Periodisk feber, avtös stomatit, pharyngit och adenit (PFAPA); epidemiologi, klinik, naturalförlopp och immunologi. Huvudhandledare: Anders Fast, Inst. för kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet. Biträdande handledare: Anna Karlsson, Inst. för medicin, Göteborgs universitet. 22