Forskning inom barn- och kvinnosjukvård 2009

Transkript

1 Forskning inom barn- och kvinnosjukvård 2009 Område 1, Sahlgrenska universitetssjukhuset Sektionen för kvinnors och barns hälsa, Sahlgrenska akademin

2

3 Klinisk forskning 2009 Forskning inom barn- och kvinnosjukvård 2009 Område 1, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sektionen för kvinnors och barns hälsa, Sahlgrenska akademin Förord Kvinnosjukvård samt Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus bildar tillsammans Område 1 inom Sahlgrenska universitetssjukhuset. Området har tre huvuduppgifter: sjukvård, undervisning och forskning. Sedan några år redovisar vi forskningen årligen i en särskild katalog som i denna årgång omfattar publikationer utgivna under Syftet är att samla information om denna viktiga verksamhet i ett dokument så att alla som arbetar vid sjukhuset och inom Västra Götalandsregionen, men också forskare vid övriga universitetssjukhus liksom en större allmänhet, lätt kan få en bild av vår forskning. Som framgår av redovisningen från de olika forskningsgrupperna bedrivs klinisk forskning av hög klass inom Sahlgrenska universitetssjukhusets kvinnosjukvård och barn- och ungdomssjukhus. För sjukvårdens kvalitet och utveckling är detta viktigt. Det finns ett stimulerande växelspel mellan aktiv forskning och sjukvården, som genom denna samverkan kan integrera nya rön. Vi är också övertygade om att ett sjukhus med aktiv forskning och hög kvalitet på sin sjukvård bättre förmår fullgöra sina undervisningsuppgifter. Det är viktigt att den kliniska forskningen ständigt kan utvecklas och att olika kategorier av medarbetare i sjukvården kan känna intresse av att medverka i forskning. Vi hoppas att denna sammanställning skall stimulera sådana medarbetare att ta kontakt med någon av grupperna. Det är därför med både glädje och förhoppningar som vi överlämnar denna forskningssammanställning. Kvinnosjukvård Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska universitetssjukhuset Sektionen för kvinnors och barns hälsa Institutionen för kliniska vetenskaper Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Jimmy Kero Områdeschef Paul Uvebrant Sektionschef I samarbete med Redaktionskommittén: Professor Göran Wennergren, Kvalitetschef Ulla-Britt Jansson samt Forskningssekreterare Ann Nordström 1

4 Klinisk forskning 2009 Forskning inom barn- och kvinnosjukvård 2009 Område 1, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sektionen för kvinnors och barns hälsa, Sahlgrenska akademin Förord Disputerade 1 11 Barnmedicin Jonas Abramhamsson Tidig upptäckt av hotande recidiv samt rejektion av transplantat efter stamcellstransplantation hos barn Utveckling av metoder för att förbättra diagnostik och cytostatikaterapi samt reducera biverkningar vid akut barnleukemi Chemotherapeutic drug treatment in childhood malignancy Kerstin Albertsson Wikland gång mellan olika tillväxtfaser Mikael Benson Nätverksbaserad analys av genomikdata för att identifiera markörer för individualiserad medicinering vid allergisk sjukdom systembiologi Stefan Berg Autoinflammatoriska sjukdomar i Västra Götaland Klas Blomgren Skada och läkning i den växande hjärnan - effekter av strålning, farmaka eller ischemi på stamceller och kognition Jovanna Dahlgren Endokrina mekanismers betydelse för det växande barnet Förändring i kroppssammansättning och binjurarnas påverkan på insulinkänslighet GöStHA (Göteborgs Studenters Hälsa) Anders Fasth Barns immunologiska sjukdomar: primära immundefekter och reumatiska sjukdomar Gun Forsander Ger intravenös insulinbehandling vid diabetesdebuten en förlängd remissionsfas hos barn och ungdomar Bättre Diabetes Diagnos (BDD) Diamyd-Gad65 vaccination (FasII-studie) Familjeintervention vid diabetesdebut hos barn 3-15 år Hur kan vi bäst förbereda ungdomar för överföringen till vuxenmedicin?

5 Klinisk forskning 2009 Ljunganvirus - etiologiskt agens vid Typ1 Diabetes mellitus? Establishing a Network of Centres of Reference for Paediatric and Adolescent Diabetes (SWEET) Sverker Hansson Njurskada hos barn: mekanismer, diagnostik, behandling och långtidseffekter Bill Hesselmar Förekomsten av astma och allergi bland skolbarn i Sverige och Polen Normalvärde cellulär immunitet Åttaårsuppföljning i FLORA-studien Astma och allergi hos ungdomar från Göteborg och Kiruna: uppföljning av tidigare undersökningar från 1991 och Christina Keen Kväveoxid i utandningsluft i förhållande till lungfunktion hos barn och ungdomar med astma och cystisk fibros Carola Kullberg-Lindh Opportunistiska virusinfektioner hos organ- och stamcellstransplanterade barn Anna-Lena Lagerkvist Utvärdering av anningsgymnastikmetoder hos barn Birgitta Lannering HIT-SIOP PNET 4 - en prospektiv randomiserad multicenterstudie av hyperfraktionerad vs konventionell strålbehandling vid Medulloblastom SR hos barn över tre år i Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Spanien, Italien, Holland, Danmark, Norge och Sverige Bengt Lindblad Livskvalitet för barn och ungdomar med diabetes Ildikó Márky Copingstrategier hos läkare verksammma inom barnonkologin i Sverige Staffan Mårild FARTVIND Patofysiologi och behandling av barnfetma, ett samarbetsprojekt i Västra Götaland Idefics Margaretha Nolbris Upplevelser av syskon till barn med cancer Sólveig Óskarsdóttir Utvärdering av immunförsvar, endokrina funktioner och munhälsa som led i vårdprogram för personer med 22q11-deletionssyndrom

6 Klinisk forskning 2009 Robert Saalman Orsaker till och effekter av kroniska tarm- och leversjukdomar hos barn med fokus på celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom och levertransplantation Studie av bentäthet hos barn och ungdomar med inflammatorisk tarmsjukdom Birgitta Strandvik Programmering i nyföddhetsperioden för sjukdomar senare i livet en orsak till fetma epidemin och andra sjukdomar. Translationella studier av fettomsättningens betydelse för utveckling av metabolt syndrom Frida Sundberg Barn 0-7 år med diabetes mellitus typ 1 (DU7) Familjens livskvalitet och hantering av kost, fysisk aktivitet och hypoglykemier Diana Swolin-Eide Studier av benvävnaden hos barn vid hälsa och sjukdom Göran Wennergren Mekanismer, riskfaktorer och friskfaktorer vid allergi och astma hos barn Barnkardiologi Malin Berghammer Född med hjärtfel- hur upplevs framtiden som vuxen? Erfarenheter, hälsostatus och livskvalitet hos barn, ungdomar och vuxna med ett medfött hjärtfel FoU Västra Götaland Mats Mellander Förbättrad detektion och behandling av hjärtmissbildningar med ductusberoende systemblodflöde Jan Sunnegårdh Långtidseffekter efter kirurgi för medfött hjärtfel, särskilt studier av överlevnad och riskfaktorer för död Livskvalitet inklusive mätning av arbetsförmåga, lungfunktion och fysisk aktivitet hos barn som opererats för medfött hjärtfel Multicenterstudie avseende barn med lungvenstenos och totalt anomalt mynnande lungvener Studier av tillväxthormonets påverkan på hjärta hos barn Ingegerd Östman-Smith Förbättrad detektion och behandling av hjärtsjukdom hos barn Screening för ductusberoende medfödda hjärtfel med neonatal syrgassaturationsmätning

7 Klinisk forskning 2009 Neonatologi Marita Andersson Grönlund Neuronal funktion och morfologi hos barn med pre-perinatal påverkan Kristina Bry Patogenetiska mekanismer, prevention och prediktion av bronkopulmonell dysplasi Anders Flisberg TOBY-studien: hypotermibehandling av nyfödda asfyktiska barn Ann Hellström Ögon och synskador hos prematurfödda barn WINROP - en metod för att minska screening och för tidig upptäckt avsynhotande retinopati Ola Hjalmarson Lungfunktionens utveckling hos underburna nyfödda med och utan bronkopulmonell dysplasi Ingemar Kjellmer Övervakning av hjärnfunktion hos nyfödda barn Aimon Niklasson Longitudinell tidig funktion av IGF-I, sköldkörtel och binjurebark samt inflammatoriskt cytokinsvar i relation till tillväxt hos extremt för tidigt födda barn Elisabet Persson Grupp B streptokocker: förändringar i serotyp-distribution, ytpro- 97 Karin Sävman Inflammatorisk aktivering - en gemensam faktor bakom för tidig födsel och neurologisk funktionsstörning hos barnet? Uppföljningsstudie vid sju års ålder Ingemar Tessin Screening av cytomegalovirusinfektion hos prematurt födda barn för att upptäcka hörsel och/eller organskada Motavizumab for prophylaxis of respiratory syncytial virus in high-risk children: a noninferiority trial Helena Wigert Föräldrars närvaro i neonatal intensivvård

8 Klinisk forskning 2009 Akutsjukvård och barnkirurgi Kate Abrahamsson Neurogen blås- och tarmrubbning hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck Ulla Sillén Kliniska och experimentella studier av urinblåsans funktion hos växande individer Barnneurologi, barnpsykiatri och habilitering Susanna Danielsson Terapiresistent epilepsi och autism påverkas autistiskt beteende av epilepsikirurgisk intervention? Ingrid Emanuelson Dekompressiv kraniektomi hos svårt hjärnskadade vuxna -konsekvenser av den kraniella defekten under tidig rehabiliteringsfas och effekt på återhämtning efter återinsättning av benlambån Intervention through IT-supported physical activity to improve cognitive capacity in children treated for brain tumors Kognitiva svårigheter hos barn behandlade för medulloblastom Long-term follow-up of upper-limb function in children with severe traumatic brain injury Neurocognitive, psychosocial and medical follow-up of children treated for brain tumors and their families Stress, neurointensiv vård och tidig rehabilitering hos svårt hjärnskadade barn och vuxna Christopher Gillberg Autism, autismliknande tillstånd och andra psykiatriska handikapptillstånd med debut under första levnadsåren. Epidemiologi, genetik, neurobiologi, psykosocial anpassning, behandling och prognos Kate Himmelmann Det västsvenska CP-panoramat. Epidemiologi, funktionsanalys och behandling vid cerebral pares hos barn Tord Ivarsson Bakgrundsfaktorer och sjukdomsförlopp hos barn och ungdomar med tvångssyndrom Genetiska och psykosociala faktorers inverkan på tvångssyndrom hos barn och ungdomar och på behandlingssvaret Magnetresonansspektroskopistudier av hjärnans glutamataktivitet vid tvångssyndrom och autismspektrumstörningar

9 Klinisk forskning 2009 pressiv störning, tvångssyndrom och bland normala ungdomar Nordic Longterm OCD Treatment Study (NordLOTS) ISRC- TN (obligatorisk registrering av medicinsk behandlingsforskning) Svenny Kopp Flickor med neuropsykiatriska svårigheter Gunilla Paulson-Karlsson Anorexia Nervosa: En randomiserad behandlingsstudie Marie Peny-Dahlstrand Aktivitetsutförande och delaktighet hos barn födda med ryggmärgsbråck Gunilla Rejnö-Habte Selassie Språkliga och auditiva svårigheter i relation till epilepsivariabler hos förskolebarn med epilepsi Symptomatologi och utveckling över tid av tal och språkförmåga vid Landau Kleffner syndrom och närbesläktade epileptiska tillstånd Maria Råstam Bergström Långtidsuppföljning av anorexia nervosa med tonårsdebut: en populationsbaserad studie Már Tulinius Neuromuskulära sjukdomar hos barn och ungdomar Paul Uvebrant 134 Elisabet Wentz Internet-baserat stöd och coaching till unga vuxna med neuropsykiatrisk problematik Långtidsuppföljning av anorexia nervosa 18 år efter debut i tonåren ReMemo - datorbaserad arbetsminnesträning för unga vuxna med ADHD. En pilotstudie Dystrofia myotonika hos barn och ungdomar - neuropsykiatrisk problematik och neuropsykologisk profil Gen-miljö interaktioner vid autism - en studie på individer med thalidomid-embryopati i Sverige Stigma erfarenheter av psykisk hälsa Tidig identifikation av symptom vid autism en internationell samarbetsstudie Anna Öhman Vilken betydelse har träning av styrka hos barn som behandlas för congenital muscular torticollis

10 Klinisk forskning 2009 Motorisk uppföljning av barn i förskoleåldern som tidigare har behandlats för torticollis Reliabilitetstest av skalan severity assessment of plagiocephaly DART Margret Buchholz Messa med symboler - möjlighterer för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter att använda SMS Ulrika Ferm SAMTALSMATTA Översättning och utvärdering av Talking Mats TM en metod för ökat självbestämmande Gunilla Thunberg KomHIT Kommunikation i barnsjukvårde genom kommunikationsstödjande hjälpmedel och IT Komm-A Kommunikation med stöd av kommunikationsbok för personer med afasi KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö Utvärdering av AKKTIV-AKK-Tidig InterVention till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter Barnröntgen och klinisk fysiologi Per Gustafsson Perifer luftvägssjukdom hos barn Barnoperation, barnanestesi och barn-iva Krister Nilsson Barnanestesi och intensivvård: Från högspecialiserad vård till vardag - från kirurgi i hjärt-lungmaskin, respiratorvård, lungrekrytering, pulmonell hypertension till bedömning och behandling av smärta Stefan R Nilsson Användande av icke-immersiv Virtual Reality i samband med nål-relaterade procedurer inom onkologisk barnsjukvård Kan distraktion förebygga smärta, oro och rädsla hos barn som genomgår upprepade undersökningar och behandlingar? Skolungdomars upplevelser av smärta, oro och rädsla i samband med postoperativ musikmedicin Taktil beröring vid postoperativ rehabilitering för barn med cerebral pares: en pilotstudie

11 Klinisk forskning 2009 Gynekologi och reproduktionsmedicin Christina Bergh Assisterad befruktning: Kvalitet och säkerhet Inger Bryman Kan hälsa och livskvalitet förbättras vid Turners syndrom? Familjebildning samt långtidsuppföljning av morbiditet och mortalitet relaterad till genotyp och behandling Mats Brännström Ovariet och uterus - från grundforskning till klinik Eva Dahlgren Förbättras kvinnans livskvalitet och operationsresultat genom kollagenimplantat (Pelvicol) vid andra prolapsoperationen? En prospektiv, randomiserad multicenterstudie Långtidsuppföljning av kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom samt referenter ur WHO-MONICA-undersökningen Marianne Johansson Livskvalitet och psykosocial hälsa hos par med infertilitetsproblematik där behandling skett och avslutats enligt vårdprogram för Västra Götaland Elisabet Stener-Victorin Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) - det kvinnliga metabola syndromet - effekt av elektroakupunktur och fysisk träning Annika Strandell Randomiserad kontrollerad studie av de två förekommandeoperationsmetoderna vid behandling av graviditet i äggledaren, avseende den efterföljande fertiliteten Karin Sundfeldt Nya metoder för att minska dödlighetern i ovarialcancer; studier på uppkomstmekanismer och biologiska markörer Obstetrik Henrik Hagberg Perinatala hjärnskador Margareta Hellgren Gynekologiska och obstetriska tillstånd med anknytning till hemostas Bo Jacobsson Spontan förtidsbörd: ett systembiologiskt förhållningssätt och experimentella studier i en musmodell

12 Klinisk forskning 2009 Elisabeth Jangsten Smärta och blodförlust under efterbördsskedet - en randomiserad kontrollerad studie Ulla Kjellberg Prospektiv studie avseende graviditet hos kvinnor med ärftlig resistens mot aktiverat protein C, heterozygota eller homozygota för faktor V:Q506 mutation Lars-Åke Mattsson Utvärdering av MR-undersökning som komplement till ultraljud vid diagnostik av fostermissbildningar Ian Milsom Kliniska, epidemiologiska och genetiska studier över faktorer som inverkar på kvinnlig reproduktiv hälsa Margareta Wennergren Accelererad fostertillväxt hos gravida kvinnor med övervikt/fetma: Underliggande molekylära mekanismer Medarbetarförteckning

13 Klinisk forskning 2009 Disputerade 2009 Barnmedicin Carola Kullberg-Lindh, disputation 8/5 Opportunistic viral infection after paediatric transplantation Margaretha Nolbris, disputation 1/6 Att vara syskon till ett barn eller ungdom med cancersjukdom - Tankar, behov, problem och stöd Susanne Eriksson, disputation 9/10 Studies on nutrition, body composition and bone mineralization in healthy 8-year-olds in an urban Swedish community Ann-Charlott Söderpalm, disputation 11/12 Bone mineral density determination in children. Evaluation of a novel method andapplication to Duchenne muscuolar dystrophy Björn Andersson. disputation 17/12 Identification of novel growth hormone-regulated factors Barnkardiologi Anne de-wahl Granelli, disputation 17/4 Pulse oximetry: Evaluation of a potential tool for early detection of critical congenital heart disease Neonatologi Anna Hogmalm. disputation 16/12 Mechanisms of lung injury in a mouse model of bronchopulmonary dysplasia Barnneurologi, barnpsykiatri och habilitering Susanna Danielsson, disputation 23/1 Epilepsy and childhood autism - with special reference to neuropsychiatric aspects on surgical interventions for medically intractable epilepsy Meta Ek-Nyström, disputation 30/1 Muscle strength, gross motor function and gait pattern in children with cerebral palsy Anne-Berit Ekström, disputation 24/4 Congenital and childhood myotonic dystrophy type 1 - the impact on central nervous system, visual and motor function Eva Kimber, disputation 6/11 Arthrogryposis. Causes, consequences and clinical course in amyoplasia and distal arthrogryposis 11

14 Klinisk forskning 2009 Akutsjukvård och barnkirurgi disputaion 25/9 Gynekologi och reproduktionsmedicin Nina Vukas Radulovic, disputation 9/10 Clinical, biochemical and morphological aspects of cervical ripening in the first trimester Catharina Olivius, disputation 13/11 Cumulative Live Birth Rates after In Vitro Fertilization Klaus Groth, disputation 18/12 Rejection and Immunosuppression at Uterus Transplantation: an experimental study in rodents Obstetrik Rose-Marie Holst, disputation 3/4 Cervical and intra-amniotic markers of preterm birth and infection Ulla Kjellberg, disputation 30/10 Factor V Leiden mutation and pregnancy. Haemostasis during pregnancy in non-carriers and carriers of factor V Leiden mutation, with special emphasis on placenta-mediated and venous thromboembolic complications and on blood coagulation and fibrinolysis markers for prediction of complications 12

15 Barnmedicin Tidig upptäckt av hotande recidiv samt rejektion av transplantat efter stamcellstransplantation hos barn I Early detection of imminent relapse and graft rejection following stem cell transplantation in children Huvudman Jonas Abrahamsson jonas.abrahamsson@vgregion.se Medarbetare Aamer Abbas II Katarina AbrahamssonII, III Bengt Andersson I Torben EkII, III Johan Engelbrektsson III Anders Fasth I Britta Holmström I Jerker Isacson I Stefan Jacobsson II Mats JosefssonII, III Erik Matsson II Lotta Mellander III Karin Mellgren II Torbjörn Olausson I Mirka Pinkava III Eric Ronge I Niklas Sundell II Finansiärer ALF I-III BarncancerfondenI, II FoU Västra GötalandI, II Allogen stamcellstransplantation (SCT) används vid behandling av vissa särskilt terapiresistenta former av barnleukemi där konventionell behandling med kemoterapi har dålig prognos och vid immundefekter eller medfödda hematologiska sjukdomar. Efter SCT ser man ibland, med hjälp av s.k. chimerismanalys (CA), hur andelen donatorceller successivt sjunker i blodet hos patienten som istället får en ökande andel egna celler. Detta kallas för stigande chimerism och innebär att donatormärgens funktion sviktar med en mycket kraftigt ökad risk för återfall eller rejektion. Genom immunintervention, där man minskar på den immunhämmande behandling som alla transplanterade patienter får och/eller tillför nya lymfocyter från donatorn kan man i vissa fall stoppa denna stigande chimerism. Detta innebär att man vid maligna sjukdomar minskar risken för återfall och vid benigna risken för rejektion av transplantatet. Många frågor återstår innan man kan optimera denna terapiform. Man vet idag inte vilka subset av vita blodkroppar som bör analyseras för att uppnå bäst känslighet och om samma subset kan användas för uppföljning av maligna och icke-maligna sjukdomar. Likaså vet man inte, även om det är uppenbart att det är viktigt att snabbt upptäcka stigande chimerism, hur tätt man behöver utföra analysen. Vi planerar därför att på alla barn som genomgår SCT vid vår klinik genomföra täta analyser av chimerismen på fyra av de teoretiskt mest intressanta typerna av vita blodkroppar (T-lymfocyter, B-lymfocyter, NK-celler och myeloiska celler). Resultatet av analysen kommer att korreleras med kliniska parametrar som överlevnad och förekomst av avstötning. Om stigande chimerism upptäcks kommer immunologisk intervention enligt ett definierat behandlingsprotokoll att ske och effekten av interventionen följas med täta chimerismanalyser. 13

16 Utveckling av metoder för att förbättra diagnostik och cytostatikaterapi samt reducera biverkningar vid akut barnleukemi II Trots att prognosen vid barnleukemi har förbättrats kan 1/5 inte botas med dagens metoder. Vissa typer av leukemi är mer resistenta mot terapi men det finns också en stor individuell känslighet för cytostatika. Då effekten beror på hur stor mängd cytostatika som når leukemicellen (LC) tror vi att man genom att mäta droghalten i cellerna kan skapa ett medel att individualisera terapin. Med Raman-spektroskopi kan man identifiera doxorubicin i enskilda LC och vi försöker nu utveckla metoden så att vi kan kvantifiera mängden. Vid T-cellsleukemi saknas markörer som tidigt kan identifiera de patienter som behöver mer intensiv behandling. Vi har med hjälp av förfinade metoder kunnat finna genetiska förändringar i en högre andel av fallen än man tidigare gjort. Vi vill nu verifiera detta i ett större patientmaterial och se om någon av förändringarna har prognostisk betydelse. Stamcellstransplantation (SCT) används vid de leukemier som har sämst prognos. Man strävar efter att vita blodkroppar från donatorn helt skall ta över. Ibland ökar efter en tid mottagarens egna celler. Detta är förenat med en stor risk för återfall. Vi vill nu se om man genom att upprepat mäta dessa celler tidigt kan upptäcka ett hotande återfall och genom immunterapi hindra detta. Immunsuppression med risk för infektion är den allvarligaste biverkan vid behandling av leukemi. Vi tror att B-lymfocyterna har en nedsatt kapacitet att producera specifika antikroppar och vill genom att studera mekanismerna bakom detta finna vägar att förhindra eller behandla infektioner. Chemotherapeutic drug treatment in childhood malignancy III The importance of intracellular drug concentrations measured by confocal Raman spectroscopy for treatment efficacy and side effects. Study on treatment-induced B-lymphocyte dysfunction Vi har under året visat att hämningen av immunförsvaret, framförallt mätt som förmågan att svara på vaccination, efter avslutad behandling för akut lymfatisk leukemi (ALL), är mycket kraftigare för barn med högrisk ALL. Detta beror sannolikt på att dessa får en mer intensiv behandling. Genom att använda multivariata statistiska metoder kunde vi också visa att även mindre skillnader i behandlingsintensitet resulterade i påtagliga skillnader i immunsystemet. Dessutom kunde vi visa ett negativt samband mellan vaccinationssvar och nivåer av NK celler och B1 lymfocyter. Detta antyder att intensiv terapi mer påverkar det adaptiva immunsvaret resulterande i en övervikt för det ospecifika. Trots detta har barn med solida tumörer, som också får intensiv terapi, i stort sett normalt vaccinationssvar redan en månad efter avslutad terapi. Detta kan bero på att barn med leukemi redan vid insjuknandet har ett nedsatt immunförsvar eller att man vid solida tumörer tillåter längre återhämtningsperioder emellan behandlingarna. Nya studier, som syftar till att identifiera de cellulära orsakerna bakom skillnaderna i immunsuppression planeras och vi kommer också att studera vaccinationssvaret under pågående behandling genom att vaccinera barn mot influensa och mäta immunsvaret. 14

17 Ytterligare en studie, där vi tänker se om barn med högrisk leukemi kan få ett adekvat immunsvar efter administration av flera vaccinationer planeras. För att få tillräckligt patientunderlag görs denna på nationell bas. Dessa resultat har fått stor genomslagskraft internationellt och internationella barncancergrupper inkorporerar nu våra resultat vid planering av nya behandlingsprotokoll. I det projekt som syftar till att med Raman spektroskopi kvantifiera cytostatika i levande celler har vi under året lyckats identifiera såväl doxorubicin som cytarabine. Mätningar pågår för att närmare bestämma hur substanserna distribuerar sig inne i cellerna och för att se hur dessa interagerar med DNA. Två manuskript är under utarbetande. Slutligen har vi under året startat en omfattande studie där vi samlar in prover för att kartlägga hur förändring av chimärism (andelen hematopoietiska celler med donator respektive mottagar ursprung) i skedet efter stamcellstransplantation påverkar risken för rejektion eller återfall av leukemi. Chimärismen mäts separat i fyra olika cellpopulationer (T, B, NK och myeloida celler). Vid ökande andel recipient celler görs immunologisk intervention i syfte att minska risken för återfall/rejektion. Vetenskaplig rapport Publicerade originalartiklar Lönnerholm G, Thörn I, Sundström C, Frost B-M, Abrahamsson J, Behrendtz M, Heldrup J, Jacobsson S, Li A, Olofsson T, Porwit A, Söderhäll S, Larsson R, Forestier E. In vitro cellular drug sensitivity at diagnosis is correlated to minimal residual disease at end of induction therapy in childhood acute lymphoblastic leukemia. Leuk Res 2009 Jan;33(1): Schmiegelow K, Al-Modhwahi I, Andersen MK, Behrendtz M, Forestier E, Hasle H, Heyman M, Kristinsson J, Nersting J, Nygaard R, Svendsen AL, Vettenranta K, Weinshilboum R, Hejl M, Østergård M, Schrøder H, Pihkala U, Ilanmaa E, Antila K, Korpela K, Vuorinen O, Perkkiö M, Kojo N, Nyman R, Pere M, Lanning M, Niemi A, Vuoristo A, Niemi S, Isotalo J, Laapas H, Mäkipernaa A, Salmi T, Varsamäki T, Kristinsson J, Zeller B, Danielsen O, Madsen B, Nielsen B, Stensvold K, Lund JH, Danielsen K, Brekke P, Stamnes O, Glomstein A, Widing E, Hapnes C, Stokland T, Kolmannskog S, Halvorsen B, Spangen S, Carlsson G, Bergkvist M, Skanka N, Korlén B, Dimberg A, Adrian BA, Mellander L, Aronson S, Jensen D, Winiarski J, Lagerwall A, Jonsson NO, Cervin T, Samuelsson U, Berg A, Nilsson H, Behrendtz M, Wiebe T, Ljung R, Tessin I, Ljungren CG, Dohlwitz A, Christensen HO, Ronge E, Berglund M, Björk O, Fransson D, Eriksson M, Forestier E, Kreuger A, Blomgren M, Rönnblad B, Eriksson B, Berg T, Hedling L, Forsberg T, Lindquist B, Kriström B, Hjalmars U. Methotrexate/6-mercaptopurine maintenance therapy influences the risk of a second malignant neoplasm after childhood acute lymphoblastic leukemia: results from the NOPHO ALL-92 study. Blood 2009 Jun 11;113(24):

18 Barnmedicin Hormonell reglering av tillväxt hos barn plasticitet vid övergång mellan olika tillväxtfaser Hormonal regulation of Growth Phases in Children plasticity in the transition between phases of growth Huvudman Kerstin Albertsson-Wikland pediat.gu.se Medarbetare Anna-Karin Albin * Björn Andersson Carina Ankarberg-Lindgren John Chaplin Ralph Decker * Hans Fors Lars Gelander Gunnel Hellgren Zeev Hochberg Berit Kriström Andreas Nierop Aimon Niklasson Ensio Norjavaara Anders Nygren * *Doktorand Finansiärer ALF Vi vill förstå reglering av barns tillväxt och utröna dess preditionsvärde för sjukdom under barndom och vuxenliv. Ett barns tillväxt, dess färdskrivare, ett integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande, består av en nutritionsberoende spädbarnstid, en GH/IGF beroende barndom och en också könssteroid beroende pubertet. Vår hypotes är, att under övergång mellan de olika tillväxtperioderna är känslighet för omgivningsfaktorer ökad, och leder via epigenetisk genförändring till ändrad hormonbalans följt av ändrad tillväxt/metabolism. Undernutrition försenar övergången spädbarn/barndom, DICT, med kardiometabola och kognitiva förändringar. Vi har visat att den GH-beroende tillväxtfasen är en funktion av ett barns GH-insöndring och dess GH-känslighet, och kunnat utveckla preditionsmodeller för GH-känslighet, som verktyg för beslut om och val av individuell behandlingsregim/tillväxtfas. Ett paradigmskifte! År 2000 infördes våra tillväxtkurvor (baserad på en longitudinellt följd Göteborgs-kohort född 1974) som kliniskt verktyg inom all hälso- och sjukvård i Sverige, för att kompletteras med datoriserade beslutsstöd. Arbete pågår att ta fram en ny kohort född ~ Vårt långsiktiga tvärvetenskapliga kliniska forskningsprogram, utgår från världsunika populations- och patientmaterial, följda avseende tillväxt och hormoner under år, förutom grundforskningsprojekt, i vilka användande av nya metoder som genomics, proteomics (SELDI-TOF) och metabolomics (GCMC) ger oss helt ny insikt om hur tillväxt regleras och ett barn reprogrammeras. Summary The growth pattern of any girl or boy worldwide is an integrated outcome of physical and psychological well-being to be used as a predictor for morbidity. Our hypothesis is, that early life growth disturbances, not only prenatal but also postnatal, as infants with delayed infancy-childhood transition DICT, will have consequences later in life regarding growth, cognition, metabolism and cardiovascular morbidity. We postulate an increased vulnerability for different environmental factors around the plasticity periods during transition from one growth period to the next by epigenetic changes of the genes involved. Each transition correspond to the onset of a new hormonal axis for growth, i.e. childhood onset due to transition from the nutrition dependent infancy growth period to the GH/IGF dependent childhood growth period. To investigate this ty. We will develop innovative mathematical prediction models to identify and utilize biological information for individual prediction of growth and continue to lead the strategy for diagnosis and individualizing GH-treatment by mimic- 16

19 ing physiology and use growth predicting models for GH responsiveness as a medical decision-making tool. This clinical research project uses Göteborg populations born , years of longitudinal studies and clinical trials in Sweden, Asia & Africa, and applies the latest genomic, proteomic (SELDI) and metabolimic (GCMS based) techniques to elucidate the underlying hormonal mechanisms and to understand the reprogramming of the infant with early growth failure worldwide. Vetenskaplig rapport Publicerade originalartiklar Kriström B, Dahlgren J, Niklasson A, Nierop AF, Albertsson-Wikland K. The first-year growth response to growth hormone treatment predicts the long-term prepubertal growth response in children. BMC Med Inform Decis Mak 2009 Jan 12;9(1):1. Kriström B, Aronson AS, Dahlgren J, Gustafsson J, Halldin M, Ivarsson SA, Nilsson NO, Svensson J, Tuvemo T, Albertsson-Wikland K. Growth Hormone (GH) Dosing during Catch-Up Growth Guided by Individual Responsiveness Decreases Growth Response Variability in Prepubertal Children with GH Deficiency or Idiopathic Short Stature. J Clin Endocrinol Metab 2009 Feb;94(2): Andersson B, Carlsson LM, Carlsson B, Albertsson-Wikland K, Bjarnason R. Decrease in adiponectin levels correlates to growth response in growth hormone-treated children. Horm Res 2009;71(4): Andersson B, Hellgren G, Nierop AF, Hochberg Z, Albertsson-Wikland K. Proteins related to lipoprotein profile were identified using a pharmaco-proteomic approach as markers for growth response to growth hormone (GH) treatment in short prepubertal children. Proteome Sci 2009;7:40. Ankarberg-Lindgren C, Norjavaara E. Are estradiol results determined by the tandem mass spectrometry assay clinically useful for children? Am J Clin Pathol 2009 May;131(5):746-7; author reply 7-9. Ronkainen PH, Kovanen V, Alen M, Pollanen E, Palonen EM, Ankarberg-Lindgren C, Hamalainen E, Turpeinen U, Kujala UM, Puolakka J, Kaprio J, Sipila S. Postmenopausal hormone replacement therapy modifies skeletal muscle composition and function: a study with monozygotic twin pairs. J Appl Physiol 2009 Jul;107(1): Ankarberg-Lindgren C, Norjavaara E. Estradiol in pediatric endocrinology. Am J Clin Pathol 2009 Dec;132(6): Chaplin JE, Hanas R, Lind A, Tollig H, Wramner N, Lindblad B. Assessment of childhood diabetes-related quality-oflife in West Sweden. Acta Paediatr 2009;98(2): Brutt AL, Sandberg DE, Chaplin J, Wollmann H, Noeker M, Koltowska-Häggstrom M, Bullinger M. Assessment of health-related quality of life and patient satisfaction in children and adolescents with growth hormone deficiency or idiopathic short stature - part 1: a critical evaluation of available tools. Horm Res 2009;72(2): Bullinger M, Koltowska-Häggstrom M, Sandberg D, Chaplin J, Wollmann H, Noeker M, Brutt AL. Health-related quality of life of children and adolescents with growth hormone deficiency or idiopathic short stature - part 2: available results and future directions. Horm Res 2009;72(2): Schmidt S, Mellström D, Norjavaara E, Sundh SV, Saalman R. Low bone mineral density in children and adolescents with inflammatory bowel disease: A population-based study from Western Sweden. Inflamm Bowel Dis 2009 Apr 30;15(12): Kindblom JM, Lorentzon M, Hellqvist A, Lönn L, Brandberg J, Nilsson S, Norjavaara E, Ohlsson C. BMI changes during childhood and adolescence as predictors of amount of adult subcutaneous and visceral adipose tissue in men: the GOOD Study. Diabetes 2009 Apr;58(4): Doktorsavhandlingar Björn Andersson. Identification of novel growth hormone-regulated factors. Göteborgs universitet Ann-Charlotte Söderpalm. Bone mineral density determination in children - evaluation of a novel method and application to Duschenne muscular dystrophy. Göteborgs universitet

20 Pågående doktorandprojekt Anna-Karin Albin. Steroid hormones in realtion to growth in the normally growing child. Ralph Decker. Metabolic responsiveness to growth hormone in children. Elena Lundberg. Prediction of longterm outcome in GH treatment trials in both GHD and non-ghd. Anders Nygren. Autocrine and endocrine effects in the pediatric heart. Martin Österbrand. Pubertetsstörningar inom pediatrisk öppenvård: Studier på flickor med tidig bröstutveckling samt pojkar med försenad pubertetsstart. 18

21 Barnmedicin Nätverksbaserad analys av genomikdata för att identifiera markörer för individualiserad medicinering vid allergisk sjukdom Network-based analysis of genomic high-throughput data to find markers for personalized medication in allergic disease Huvudman Mikael Benson Medarbetare Fredrik Barrenäs * Sören Bruhn Sreenivas Chavali Lachlan Coin Eivind Hovig Kartiek Kanduri Michael Langston Marco Pedicini Kerstin Sandstedt Birte Sönnichsen Hui Wang * * Doktorand Finansiärer ALF Barnklinikens Forskningsfond Europeiska Kommissionen: FP6 och FP7 Frimurare-Barnhusfonden Vetenskapsrådet Det finns stora individvariationer i terapisvar vid komplexa sjukdomar som allergi, diabetes och cancer. Detta orsakar ökat lidande och kostnader. Det ideala vore om läkare med enkla snabbtest av ett fåtal proteinmarkörer rutinmässigt kunde bestämma vilken medicin som bäst passar den enskilde patienten. Med high-throughput teknik kan mrna- och proteinuttryck för alla människans gener analyseras. Detta resulterar i väldiga datamängder och möjligheter att identifiera diagnostiska markörer. Problemet ligger i att tolka all denna information. Frågeställningen i detta projekt är om nätverksbaserad analys av highthroughput data kan användas för att individualisera medicinering vid allergisk sjukdom. Vid enheten för klinisk systembiologi (EKSB) studerar vi säsongsbunden allergisk rinit (SAR) som modell för komplexa sjukdomar, eftersom SAR är vanlig, har en väldefinierad patogenes samt är relativt lätt att undersöka i kliniska och experimentella studier. De analytiska metoderna kan dock vara applicerbara på andra komplexa sjukdomar och kommer därför att göras fritt tillgänglig i standardiserad form på internet. Projektet bygger på två EU projekt som koordineras av EKSB. Kliniska material insamlas i bl.a. Göteborg och Padua. High-throughput analyser liksom experimentella valideringsstudier genomförs i Dresden, Göteborg och Oslo, medan bioinformatiska och statistiska analyser utföres i samarbete med andra grupper i Europa och USA. Projektet har möjligtgjorts med projekt- och strategiska ALF anslag samt medel från Vetenskapsrådet. Summary There are considerable individual variations in treatment response in complex diseases like allergy, diabetes and cancer. This causes increased suffering and costs. Ideally, physicians should routinely be able to measure a few proteinmarkers in order to individualize medication. High-throughput technologies allow analysis of mrna- and protein expression of all human genes. This results in enormous datasets and possibilities to identify diagnostic markers. The problem is to interpret all this information. The question in this project is if network-based analysis of high-throughput data can be used to identify markers for personalized medication. We study seasonal allergic rhinitis (SAR) as a model of complex diseases, because SAR is common, has a well-defined pathogenesis and is easy to examine in clinical and experimental studies. The methods may be generally applicable to complex diseases, and will be made freely available for such studies on the Internet. The project is supported by the European Commission, the Swedish Research Council as well as project and strategic grants from ALF. 19

22 Veteskaplig rapport Publicerade originalartiklar Wang H, Barrenäs F, Bruhn S, Mobini R, Benson M. Increased IFN-gamma activity in seasonal allergic rhinitis is decreased by corticosteroid treatment. J Allergy Clin Immunol 2009;124: Barrenäs F, Chavali S, Holme P, Mobini R, Benson M. Network Properties of Complex Human Disease Genes Identified through Genome-Wide Association Studies. Plos One 2009;30;4(11):e8090. Mobini R, Andersson BA, Erjefalt J, Hahn-Zoric M, Langston MA, Perkins AD, Cardell LO, Benson M. A modulebased analytical strategy to identify novel disease-associated genes shows an inhibitory role for interleukin 7 Receptor in allergic inflammation. BMC Syst Biol 2009, 3:19* (This article was the main focus of a commentary review in the J of Biology, Benson M, Mobini R, Barrenas F, Hallden C, Naluai AT, Sall T, Cardell LO: A haplotype in the inducible T-cell tyrosine kinase is a risk factor for seasonal allergic rhinitis. Allergy 2009;64: Månsson A, Fransson M, Adner M, Benson M, Uddman R, Björnsson S, Cardell LO. TLR3 in Human Eosinophils: Functional Effects and Decreased Expression during Allergic Rhinitis. Int Arch Allergy Immunol 2009;151: Clermont G, Auffray C, Moreau Y, Rocke DM, Dalevi D, Dubhashi D, Marshall DR, Raasch P, Dehne F, Provero P, Tegner J, Aronow BJ, Langston MA, Benson M. Bridging the gap between systems biology and medicine. Genome Med 2009;1(9):88. Pågående doktorandprojekt Fredrik Barrenäs. Bioinformatic identification of disease related pathways in allergen-challenged PBMC and CD4 + cells. Hui Wang. Experimental identification of disease related pathways in allergen-challenged PBMC and CD4 + cells. 20

23 Barnmedicin Autoinflammatoriska sjukdomar i Västra Götaland Huvudman Stefan Berg stefan.berg@vgregion.se Medarbetare Anders Fasth Vanda Friman Eric Ronge Rebecca Rupröder Per Wekell Finansiärer FoU Västra Götaland Bakgrund Autoinflammatoriska sjukdomar är ett relativt nytt samlingsnamn på en grupp av sjukdomar som alla karaktäriseras av återkommande attacker av generaliserad inflammation (autoinflammation) där ingen infektiös eller autoimmun orsak kan identifieras. Dessa tillstånd har tidigare benämnts periodiska febrar. Vanliga symtom är feber, artralgier/artriter, hudutslag under attacker, kraftig inflammatorisk inflammation och ofta start tidigt i livet. Patienterna är ofta symptomfria mellan attackerna. Autoinflamatoriska sjukdomar kan indelas efter ärftlighet. Familjär Medelhavsfeber (FMF) och Hyper-IgD syndrom (HIDS) är autosomalt recessiva sjukdomar. Till de autosomalt dominanta räknas TNF-receptor associerad periodiskt syndrom (TRAPS), Muckle- Wells syndrom (MWS), Familjär köldurticaria (FCU) och Chronic Infantile Neurological and Cutaneous Articular syndrome (CINCA). Uppskattningvis finns ingen känd mutation hos ¾ av patienter med autoinflammatorisk sjukdoma. Av dessa är Periodisk Feber Aftös stomatit, Pharyngit och Adenit (PFAPA) troligen det vanligaste tillståndet. Fortfarande kan dock en stor andel av patienter med periodisk feber ej klassificeras till någon av de kända specifika sjukdomarna. Autoinflammatorisk sjukdomar är viktiga att studera av flera skäl. Med en stor invandring från Östra Medelhavsområdet har FMF kommit att få en allt större betydelse. Sjukdomen är behandlingsbar och utan behandling utvecklar en betydande andel av patienterna amyloidos och njurinsufficiens. Ökad kunskap om mekanismer för inflammation hos de ärftliga autoinflammatoriska sjukdomarna öppnar dörren till terapi. För många barn med autoinflammatorisk sjukdom innebär sjukdomen försämrad livskvalitet med feber, sjukdomskänsla och smärta. För en lite grupp innebär sjukdomen komplikationer i form av amyloidos, njurinsufficiens och för tidig död. Sjukdomsepisoderna får också stora sociala konsekvenser såväl för barnet som dess föräldrar. Syfte Beskriva incidens och prevalens av autoinflammatoriska sjukdomar är mycket knapphändig. Vi avser att beskriva den kliniska bilden inklusive inflammatoriska parametrar, ärftlighetsgång och förlopp. Preliminära resultat Etthundrafemtiotvå patienter har undersökts avseende autoinflammatorisk sjukdom. Familjär medelhavsfeber (FMF) var den enskilt största sjukdomen med 68 patienter. Ingen av patienterna med FMF har etniskt ursprung från Sverige. Av de med klinisk diagnos FMF, så har mutationsanalys gjorts på 53. Av dessa var 23 (43%) homozygota för mutation i MEFV genen. Åtta (15%) var heterozygota. Ingen mutation påträffades i 22 fall (42%). 21

24 Den näst vanligaste sjukdomen var PFAPA med 30 fall. Detta är en rent klinisk diagnos och någon känd mutation finns ej. Av dessa har 10 tonsillektomerats på indikationen PFAPA. Alla har förbättrats och åtta (10%) har blivit helt symptomfria. Ett familj med CINCA/FCU har identifierats. Ett familj med MWS/FCU utreds. En familj (fyra personer) med misstänkt TRAPS undersöks. Totalt har mutationsanalys gjorts på 24 patienter med symtom som skulle kunna stämma med HIDS men alla mutationsanalyser har varit negativa. En stor grupp är autoinflammatorisk sjukdom som varken kliniskt eller genetiskt kan klassificerats till en känd sjukdomsgrupp. Fyrtiosju fall av detta har identifierats. Betydelse Vi förväntar oss att kunna beskriva incidens och prevalens av autoinflammatoriska sjukdomar. Uppgifter om incidens och prevalens är ytterst bristfällig förutom avseende FMF. Kliniska data och laboratorieparametrar finns beskrivna för de ärftliga formerna av autoinflammatorisk sjukdom. Vi hoppas att kunna beskriva mer noggrant de icke ärftliga formerna där mycket kunskap saknas. Detta görs för att kunna ge mer information till patienter om prognos och eventuell behandling. Ökad kunskap om de autoinflammatoriska sjukdomarna kan medföra att många onödiga undersökningar undviks, minskade antal sjukbesök och att antibiotikakurer kan förhindras. Bättre kunskap om sjukdomen både hos behandlande läkare och patienter ger även en ekonomisk besparing. Vetenskaplig rapport Publicerad originalartikel Trollfors B, Berg S, Backhaus E, Andersson R, Bossen Konradsen H. Invasive, pediatric, vaccine-strains of Streptococcus pneumoniae. Scandinavian Journal of Infectious Diseases 2009;41:

25 Barnmedicin Skada och läkning i den växande hjärnan Injury and repair in the developing brain Huvudman Klas Blomgren klas.blomgren@neuro.gu.se klas.blomgren@vgregion.se Medarbetare Thomas Björk-Eriksson Malin Blomstrand * Ingrid Emanuelson Rita Grandér Martina Hermansson * Marie Kalm * Lars Karlsson Niklas Karlsson * Birgitta Lannering Qian Li Andrew Naylor ** Tomoyo Ochiishi Karolina Roughton * Magnus Sabel Yoshiaki Sato Changlian Zhu ** * Doktorand ** Bihandledare Finansiärer ALF Barncancerfonden Frimurare Barnhusfonden JK-fonden Swedish Research Links (från SIDA via Vetenskapsrådet) Torsten & Ragnar Söderbergs Stiftelse Vetenskapsrådet Wilhelm & Martina Lundgrens Vetenskapsfond Vi karakteriserar skade- och läkningsmekanismerna i hjärnan efter joniserande strålning (motsvarande strålbehandling för cancer), cytostatika och/eller bristande tillförsel av syre och blod (hypoxi-ischemi, HI, som vid en förlossningsskada) vid olika åldrar, med betoning på den omogna, växande hjärnan. Projektet syftar till att utveckla skyddande behandling och strategier för att stimulera läkning efter skador. Rehabilitering efter hjärnskador hos barn är ett vi kan göra. Det är allmänt ansett att den omogna hjärnan är tåligare och klara till exempel syrebrist bättre än den vuxna hjärnan. Det förmodas också att den omogna hjärnan, som fortfarande växer, skulle ha en större formbarhet (plasticitet) och läkningskapacitet. Vår forskning bekräftar detta, men visar också på det sämre läkningsförmåga än den vuxna hjärnan. Vi studerar detta i cellkulturer, hos gnagare (råttor och möss) samt hos våra patienter. Vår forskning är därför translationell. Vi har visat att den omogna och den vuxna hjärnan reagerar mycket olika när de skadas, aktiverar helt olika skademekanismer, så prevention och behandling måste anpassas efter hjärnans mognadsgrad. Vi har även visat att läkningsmekanismerna är olika. Förmågan att bilda nya nervceller från stamceller i hjärnan (neurogenes) är en aspekt av läkningsmekanismerna, och till vår förvåning kunde denna inte öka efter skada i omogen hjärna. Neurogenesen arbetar redan på toppen av sin förmåga och kunde inte öka ytterligare. Den basala neurogenesen minskar med stigande ålder, och i den äldre hjärnan kunde den öka efter en skada, men bara till samma nivå som den oskadade omogna hjärnan. Vi vill ta reda på vad som begränsar neurogenesen. Om vi kan förstå det, kanske vi kan lära oss hur neurogenesen kan regleras för att förbättra rehabiliteringen. I en studie visade vi att den förmodat kroniska skada som uppstår efter strålning mot den växande hjärnan kan botas genom fysisk aktivitet. Möss gil- stamceller i hjärnan, ökad nybildning av nervceller, förbättrad uppkoppling av nybildade nervceller och normaliserat beteende. Vi vill nu ta reda på mekanismerna bakom detta så att kunskapen kan utnyttjas för att ge bättre rehabilitering på en vetenskaplig grund åt barn som överlevt sin cancersjukdom. Vi skall undersöka om patienter som fått strålbehandling också får en reduktion av stamcellsinnehållande områden, och om denna kan korreleras till de neuropsykologiska symptom de uppvisar. Cirka barn drabbas varje år i Sverige (räknat på ca förlossningar per år) av hjärnskador som uppstått före, under eller efter förlossningen. De skador som uppstår kan leda till bestående handikapp i form av cerebral 23

26 pares, utvecklingsstörning, epilepsi, neuropsykiatriska tillstånd, syn- eller hörselskador. Mildare hjärnskador kan leda till nedsatta intellektuella funktioner och skolsvårigheter som upptäcks först i tonåren. Varje skada innebär ett stort lidande, såväl för det drabbade barnet som för dess familj. Dessutom blir dessa barn föremål för omfattande, resurskrävande vård och rehabilitering under hela sin livstid. Maligna sjukdomar (solida tumörer och leukemi) är de vanligaste sjukdomstillstånden inom levnadsperioden 1-16 år som leder till döden. Modern behandling botar i dag ca 75% av alla barn som insjuknar i en malign sjukdom. Samtidigt vet man att den mycket intensiva behandlingen är förenad inte enbart med akuta biverkningar utan också kan ge upphov till svåra seneffekter. Idag vet vi till exempel att även låga stråldoser mot hjärnan kan påverka intelligensen menligt, samt rubba tillväxt och pubertetsutveckling. Om seneffekterna efter den allt kunna leva ett friskare liv med högre livskvalitet. Summary We study mechanisms of DEGENERATION and REGENERATION in the developing brain. The overall purpose is to develop strategies for prevention and treatment of brain damage, adjusted for age. The immature and the adult brain respond very differently to injury. Regenerative responses are also essentially different. Our research spans from cell culture and rodents to human patients, and is hence truly translational in nature. in rodents subjected to irradiation (IR), chemotherapy and/or hypoxia-ischemia (HI) at different ages, with emphasis on the immature, developing brain. It has been assumed that the immature brain has a greater resistance to injury and a greater capacity for regen- more susceptible to injurious stimuli and that it already is working at the top of its regenerative capacity and cannot increase this further. reversed by voluntary physical exercise, and we wish to explore the underlying mechanisms further. If the negative effects of brain injuries in children can be ameliorated, the overall quality of life would be greatly improved for the increasing number of children who survive their cancer or perinatal incidents. Vetenskaplig rapport Publicerade originalartiklar Zhu C, Gao J, Huang Z, Zhang Y, Wang X, Karlsson N, Lannering B, Björk-Eriksson T, Kuhn HG, Blomgren K. Irradiation to the immature brain attenuates neurogenesis and exacerbates subsequent inflammation and hypoxic-ischemic brain injury in the adult brain. J Neurochem 2009;111: Barlind A, Karlsson N, Björk-Eriksson T, Isgaard J, Blomgren K. Decreased cytogenesis in the granule cell layer of the hippocampus and impaired place learning after irradiation of the young mouse brain, evaluated using the IntelliCage platform. Exp Brain Res 2009; Nov 27 [Epub ahead of print]. Zhang J, Blomgren K, Kuhn HG, Cooper-Kuhn CM. Stimulatory effects of thyroid hormone on brain angiogenesis in vivo and in vitro. J Cereb Blood Flow Metab 2009; Oct 28 [Epub ahead of print]. Barlind A, Karlsson N, Åberg D, Björk-Eriksson T, Blomgren K, Isgaard J. The growth hormone secretagogue hexarelin increases cell proliferation in neurogenic regions of the mouse hippocampus. Growth Horm IGF Res 2009; Oct 2 [Epub ahead of print]. Zhu C, Hallin U, Ozaki Y, Grandér R, Gatzinsky K, Bahr B, Karlsson J-O, Shibasaki F, Hagberg H, Blomgren K. Nuclear translocation and calpain-dependent reduction of Bcl-2 after neonatal cerebral hypoxia-ischemia. Brain Behav Immun 2009; Sept 24 [Epub ahead of print]. 24