Reg nr ÖVS/G16/0002. Dokumentnamn G16 PBM Provningsbestämmelser för mekaniska anordningar PBM2 KVALIFICERINGSORDNING FÖR

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reg nr ÖVS/G16/0002. Dokumentnamn G16 PBM Provningsbestämmelser för mekaniska anordningar PBM2 KVALIFICERINGSORDNING FÖR"

Transkript

1 2 (24) PBM2 KVALIFICERINGSORDNING FÖR KVALIFICERING AV OFP-SYSTEM I SVERIGE, Detta dokument är gemensamt framtaget av de svenska kärnkraftsföretagen. All uppdatering skall ske i samråd dem emellan. Fastställd: Pär Blombergsson Forsmarks Kraftgrupp AB, Åke Jonsson OKG AB och Anders Richnau Ringhals AB Verksförvaltare av PAKT-dokumenten

2 3 (24) Innehållsförteckning 1 Inledning Omfattning Kravbild 6 2 Definitioner Skadetålighet och defektstorlekar definitioner och påverkan på kvalificering 7 3 Parternas ansvarsområden och arbetsuppgifter Tillståndshavaren (TH) Kvalificeringsorgan (KO) Ackrediterade laboratoriet (AL) Ackrediterat kontrollorgan (AK) 14 4 Kvalificering - återkommande provning Allmänt Kvalificeringsunderlag Defektspecifikation Provningsprocedur Teknisk Motivering Kvalificeringsprocedur Praktiska demonstrationer vid procedur- och utrustningskvalificering Personalkvalificering Systemkvalificering Omkvalificering Resultatredovisning Erfarenhetsåterföring Överprövning 19 Kvalificering - reparation, tillverkning och installation 20.1 Allmänt 20.2 Bedömning av väl beprövad 21.3 Kvalificeringsomfattning 21 6 Dokumentation Kvalificeringsakten Register över giltiga kvalificeringar Testblocksregister 21 7 Testblock Kvalitetssäkring Fingerprint/Facit 23

3 4 (24) 8 Rapportering av defekter vid provning med kvalificerad procedur 23 9 Referenser 24 Bilageförteckning 1 Processbeskrivning

4 (24) Revisionsförteckning Utg Ändringsorsak/Berörda delar Handl (sign/org) 2 Genomgripande uppdatering på grund av Statens kärnkraftinspektions föreskrifter om ändring i kärnkraftinspektionens föreskrifter (SKIFS 1994:1) om mekaniska anordningar i kärntekniska anläggningar, SKIFS 1996:1 samt synpunkter från tillståndshavarna och SAQ Kontroll AB Kärntekniks granskning av utgåva 1. 3 Uppdatering på grund av erfarenheter och synpunkter från tillståndshavarna och SQC samt nya underlag från ENIQ. 4 Uppdatering på grund av utgivning av Statens kärnkraftinspektions föreskrifter om mekaniska anordningar i vissa kärntekniska anläggningar (SKIFS 2000:2), vilken ersätter SKIFS 1994:1. (yyyy-mm-dd) Totalt genomgången.

5 6 (24) 1 Inledning 1.1 Omfattning 1.2 Kravbild Kvalificeringsordningen (PBM 2) utgör tillståndshavarnas (TH) övergripande kravspecifikation för genomförandet av kvalificeringar av provningssystem enligt kraven i SSMFS 2008:13 [1], i det följande kallad föreskriften. Förutom föreskriften stöder PBM2 sig på ENIQ:s European Methodology-dokument [2]. PBM 2 innehåller definitioner av centrala begrepp, anvisningar om fördelning av arbetsuppgifter och ansvar mellan de berörda parterna, en beskrivning av kvalificeringens genomförande samt riktlinjer för bedömning av kvalificeringar. Den innehåller också kvalitetssäkringskrav på kvalificeringsorganet och grundläggande krav på provningspersonal, -procedurer och -utrustning som ska kvalificeras. Sammanfattningsvis är det tillståndshavarnas syfte att PBM 2 ska vara den vägledande uttolkningen av föreskriften i kvalificeringsfrågor. I egenskap av kravspecifikation, koncentreras innehållet i PBM 2 på vad som ska göras. Hur kvalificeringsverksamhet ska bedrivas för att ske effektivt och samtidigt ge ett tekniskt gott resultat är behandlat i en processbeskrivning, se bilaga 1. 3 kap 11 SSMFS 2008:13 [1] innehåller följande om kvalificering vid återkommande kontroll: Oförstörande provning av reaktortryckkärl och mekaniska anordningar som tillhör kontrollgrupperna A och B ska utföras med provningssystem som är kvalificerade för att upptäcka och karakterisera samt storleksbestämma de skador som kan uppträda i aktuell typ av anordning. Momentet storleksbestämning behöver dock inte ingå om reparations- eller utbytesåtgärder vidtas vid tecken på skador utan föregående analyser av säkerhetsmarginaler enligt 2 kap 6. Tillståndshavaren skall tillse att sådan kvalificering är övervakad och bedömd av ett organ som har oberoende och opartisk ställning, lämplig organisation med nödvändig teknisk kompetens för uppgifterna ifråga samt ändamålsenligt kvalitetssystem. Organet skall vara godkänt av Strålsäkerhetsmyndigheten.

6 7 (24) För kontroll vid reparation, tillverkning och installation anges i 4 kap. 10 att: Oförstörande provning i samband med kontroll enligt 8 skall vara utförd med antingen väl beprövade provningssystem vilka erfarenhetsmässigt har visats kunna tillförlitligt upptäcka och karakterisera de felaktigheter och avvikelser som reparations-, tillverknings- och installationsprocesserna kan ge upphov till, eller provningssystem som i tillämplig omfattning kvalificerats och bedömts enligt 3 kap 11 2 Definitioner För lista över definitioner använda i PBM2 hänvisas till PAKT Definitioner [3]. 2.1 Skadetålighet och defektstorlekar definitioner och påverkan på kvalificering I kapitel 2.1 redovisas några förtydliganden beträffande de definitioner som används vid behandling av defektstorlekar vid kvalificering. För rapportering av defekter hänvisas till kapitel Skadetålighetsanalys En analys som tar hänsyn till aktuell KFM, belastningsunderlag samt skademekanism och som fastställer en komponents skadetålighet, dvs. tid till när en verklig eller postulerad defekt når acceptabel defektstorlek. Skadetålighetsanalysen genomförs för att bestämma de defektstorlekar som det kvalificerade provningssystemet ska kunna detektera, karakterisera och storleksbestämma. Skadetålighetsanalysen granskas och godkänns av ackrediterat kontrollorgan (AK) Acceptabel defektstorlek Den största defektgeometri vid vilken betryggande säkerhetsmarginaler för drift anses föreligga enligt tillämpliga föreskrifter och normer. Acceptabel defektstorlek bestäms med hjälp av skadetålighetsanalys.

7 8 (24) Kvalificeringsdefekt En vald defektstorlek som används som indata till en specifik kvalificering, normalt acceptabel defektstorlek minskad med tillväxten som beräknas ske under rådande driftförhållande mellan två på varandra följande återkommande provningar. Kvalificeringsdefekt kommer normalt från skadetålighetsanalysen och kan varieras beroende på valt provningsintervall Detekteringsmål Den minsta defekt (definierad av parametrarna djup, längd, bredd, spricköppning, beroende på provningsmetod) det valda provningssystemet säkert ska kunna detektera, karakterisera och i förekommande fall storleksbestämma. Detekteringsmålet fastställs normalt med skadetålighetsanalysen som grund och sätts då så att det är lika med eller mindre än kvalificerings-defekten. Ofta minskad med toleransen för storleksbestämning i det aktuella fallet. Toleransens värde har främst betydelse vid bestämning av nytt kontrollintervall efter att en defekt har detekterats. Toleransen bör hållas låg för att öka möjligheten till att få behålla planerat intervall även efter provningsgenomförande med detekterad defekt Exempel på bestämning av kontrollintervall vid funnen defekt I figur 1 visas ett exempel på ett spricktillväxtdiagram där sambandet mellan tillåten defekttillväxt och kontrollintervall visas med utgångspunkt från en detekterad defekt detekteringsmålet. När man provar i anläggningen och konstaterar att man inte har några defekter, inklusive mättolerans, som är större än kvalificeringsdefekten kan man utgå från den defektstorleken när man bestämmer nya kontrollintervall. Om det efter provning i anläggningen finns en rapporterad defekt som är större än detekteringsmålet utgår man från den rapporterade defektstorleken plus mättoleransen vid bestämning av det nya kontrollintervallet (max 10 år), alternativt att annan åtgärd vidtas (t ex reparation)

8 9 (24) 14 Defek tdjup (mm) Acceptabel Defekt 8 > Tolerans för djupbes t Kvalificeringsdefekt Detekterings mål 0 Startdefekt Kontrollintervall Timmar Figur 1 Exempel på tillväxtdiagram, med tillhörande definitioner, för en komponent med detekterade defekter detekteringsmålet. Tillåtet kontrollintervall räknas då mellan detekteringsmålet och acceptabel defektstorlek.

9 10 (24) 3 Parternas ansvarsområden och arbetsuppgifter 3.1 Tillståndshavaren (TH) Tillståndshavaren (TH) ansvarar för att all återkommande kontroll utförs enligt föreskriftens krav, vilket bl.a. innebär att ombesörja att kontroll av anordningar i kontrollgrupp A och B sker med provningssystem som är kvalificerade. För att uppfylla kraven i detta avseende ska TH: Anlita provningsföretag, vilka är ackrediterade för sin uppgift, s.k. ackrediterade laboratorier (AL) i tredjepartsställning. Ha detaljerad kännedom om provningsförhållandena för alla aktuella provningsobjekt/-områden. Detta innebär kännedom om ingående material, dimensioner, tillverkningsmetoder, åtkomlighet för provning och väsentliga MTO (Människa Teknik Organisation) parametrar. Det ingår även att ha kännedom om reparationer och andra avvikelser från ritningsenligt eller avsett utförande. Ta fram en relevant defekt- och skadeanalys (DoS) för varje provningsobjekt/-område som ska ingå i en kvalificering. TH kan även välja att inte basera en kvalificering på en DoS, utan istället t ex utföra kvalificeringen som ett s.k. prestandaprov, vilket innebär att kvalificeringsparametrarna (detekteringsmål, toleranser, etc.) bestäms av den valda provningsmetodens förväntade prestanda. I dessa fall måste istället motsvarande DoS tas fram inför provningen i anläggningen. Ange detekteringsmål för varje provningsobjekt/- område. I samband med kontroll vid reparation, tillverkning eller installation, genomföra nödvändiga utredningar för att bedöma om avsedda provningssystem är väl beprövade samt när så krävs, utreda och bedöma omfattning och inriktning för den kvalificering som behöver utföras.

10 11 (24) Beställa kvalificering av Kvalificeringsorganet (KO). Teknisk beskrivning av och syfte med provningen, kvalificeringsinriktning och tidplaner ska i tillämplig omfattning ingå i beställningen. Stödja det Ackrediterade Laboratoriet (AL) i dess arbete att ta fram procedurer, teknisk motivering (TM) och övrigt underlag samt i övrigt i dess förberedelser för kvalificering. TH ska delta aktivt i alla kontakter mellan AL och KO. Vid provning i anläggningen, tillse att AL rapporterar eventuella brister i provningsinriktning, dvs. om provningen inte överensstämmer med den kvalificerade provningsproceduren/ -tekniken. Sådana avvikelser ska TH rapportera vidare till KO för bedömning. Vid provning i anläggningen, tillse att AL rapporterar eventuella avvikelser i provningsomfattning, t ex provningsbegränsningar. Sådana avvikelser ska TH rapportera vidare till AK för bedömning. TH ansvarar för att den återkommande kontrollen uppfyller föreskriftens krav. Det åligger TH att utföra kontrollgruppsindelning, tilldela provningsobjekten provningsintervall och i övrigt redovisa skadetåligheten för aktuella anläggningsdelar. Dessa uppgifter är emellertid inte direkt kopplade till kvalificeringsverksamheten och styrs i detalj av PBM1. Granskning utförs av det Ackrediterade Kontrollorganet (AK). I samband med återkommande provning/kvalificering ska TH lämna följande underlag till AK för granskning: Defekt- och skadeanalyser (DoS) med tillhörande skadetålighetsanalyser och defektbeskrivningar för alla ingående provningsområden. Intyg över genomförda kvalificeringar som åberopas vid genomförande av återkommande kontroll. Distributionsordning: KO TH AL + aktuell AK.

11 12 (24) 3.2 Kvalificeringsorgan (KO) Kvalificeringsorganet (KO) övervakar och bedömer kvalificering av OFP-system enligt kraven i SSMFS 2008:13. KO ska, inom ramen för kraven i föreskriften och insyningen av SSM, genomföra sitt uppdrag så att kvalificeringar genomförs tidsoch kostnadseffektivt utan att ge avkall på den tekniska kvaliteten. Tekniska instruktioner skall minst finnas för följande tekniska verksamheter inom KO: Upprättande av kvalificeringsprocedur och kvalificeringsakt. Granskning av kvalificeringsunderlag inklusive tekniska motiveringar. Testblock: Specificering av defekter, krav vid upphandling, hantering, sekretess, testblocksdatabas och fingerprint av testblock. Genomförande av kvalificering av procedur, personal, utrustning och system. Utfärdande, revidering, indragning av kvalificeringsintyg. Inklusive distribution till TH och AL. Lagring av kvalificeringsintyg i en intygsdatabas. Om avvikelser uppträder vid provning i anläggningen, som hänför sig till den provningsprocedur/-teknik som kvalificerats, ligger det i KOs uppdrag att efter anmälan från TH bedöma dessa. KO skall efter överenskommelse bistå övriga parter med provningskompetens, t ex i form av rådgivning. Detta ska givetvis ske med beaktande av SSMs krav på opartiskhet och sekretess. Instruktioner ska finnas för sekretess avseende kunders (AL, TH) företagshemligheter, blinda och öppna testblock, kvalificeringsdokumentation och kvalificeringsresultat. Hos kvalificeringsorganet ska personlig sekretessförbindelse finnas med all personal, såväl fast anställd som inhyrd. Instruktionerna ska klargöra vilken information som ska sekretessbeläggas och vilka som får ta del av den, inklusive vilken sekretessbelagd information inhyrd personal får ta del av.

12 13 (24) Rutiner ska finnas som säkerställer att utomstående personal och personal som deltar i kvalificering inte kan ta med sig information i någon form från kvalificeringsorganets lokaler. Rutiner ska också finnas som säkerställer att information lagrad i datamedia (hårddisk el. dyl.) förstörs efter avslutad kvalificering. 3.3 Ackrediterade laboratoriet (AL) Det Ackrediterade Laboratoriet (AL) utför återkommande provning i THs anläggning med kvalificerade provningssystem och ska: Tillhandahålla den utrustning, de procedurer och den personal som avses användas för kvalificerad provning i tillståndshavarens anläggning. Ta fram teknisk motivering (TM) och annat erforderligt kvalificeringsunderlag anpassad till den kvalificering som ska genomföras. Den tekniska motiveringen skall normalt följa riktlinjerna i ENIQ Recommended Practice 2 [4]. Skall arbeta efter ett kvalitetssäkringssystem som uppfyller kraven i EN ISO 9001 eller motsvarande och därigenom säkerställa att krav på styrning, utförande och dokumentation av samtliga aktiviteter uppfylls. För KO och AK redovisa företagets ackreditering och certifiering. Vid kvalificering följa kvalificeringsorganets procedurer och övriga anvisningar, inklusive krav på sekretess. Informera KO och TH om ändringar i utrustning, provningsprocedurer eller personalens uppgifter, som kan föranleda krav på kompletterande kvalificering. Inför och vid genomförande av provning i anläggningen redovisa eventuella noterade avvikelser av betydelse, mot genomförd kvalificering, för THs bedömning. Det är tillåtet för ett AL att genomgå kvalificering utan att ha ett uppdrag från en TH. I sådana fall övertar det ackrediterade laboratoriet tillämpliga delar av tillståndshavarens uppgifter.

13 14 (24) 3.4 Ackrediterat kontrollorgan (AK) Det Ackrediterade Kontrollorganet (AK) har ingen aktiv roll vid kvalificering av provningssystem, men har anslutande uppgifter i samband med den återkommande kontrollen i anläggningen. Följande uppgifter med anknytning till kvalificeringsverksamheten utförs av AK: Granska av TH framtagna skadetålighetsanalyser med tillhörande defekt- och skadeanalyser (DoS). Granska av TH bestämda kontrollintervall. Bedöma utförd provning i anläggningen och intyga överensstämmelse med kraven i föreskriften. Detta innebär att AK ska intyga att provningen i anläggningen överensstämmer med kvalificeringen och är utförd av ett ackrediterat laboratorium. Granska och bedöma rapporterade provningsavvikelser avseende provningsomfattning, t ex provningsbegränsningar.

14 1 (24) 4 Kvalificering - återkommande provning 4.1 Allmänt Här ges detaljerade riktlinjer för genomförande av kvalificering som avser återkommande provning enligt SSMFS 2008:13, 3 kap. 11. Kvalificering som avser procedurer för provning vid reparation, tillverkning eller installation enligt SSMFS 2008:13, 4 kap. 10 utförs i tillämplig omfattning efter dessa riktlinjer, se kap. i detta dokument. I egenskap av kravspecifikation, koncentreras innehållet i PBM 2 på vad som ska göras. Hur kvalificeringsverksamhet ska bedrivas för att ske effektivt och samtidigt ge ett tekniskt gott resultat är behandlat i en processbeskrivning, se bilaga 1. Detaljerade instruktioner för genomförandet av kvalificeringar tas fram av KO, och granskas och godkänns av SSM genom sin insyning av KO. Om inte särskilda skäl föreligger, ska samma utgåvor av KOs tekniska instruktioner som vid upphandlingstillfället, gälla för hela kvalificeringen. 4.2 Kvalificeringsunderlag I inledningen av ett kvalificeringsprojekt skall THs projektledare förvissa sig om att ett kvalitetssäkrat kvalificeringsunderlag innehållande objektspecifika uppgifter finns framtaget. Dessutom skall en projektbeskrivning utarbetas. De objektspecifika uppgifterna bör minst innehålla: Skadetålighetsanalys Defekt och skadeanalys (DoS) Upphandlingsunderlag Kvalificeringsinriktning Se mer detaljerad anvisning i bilaga 1.

15 16 (24) 4.3 Defektspecifikation KO upprättar defektspecifikationer för de blinda testblocken till den praktiska demonstrationen i personalkvalificeringen. Dessa defektspecifikationer är sekretessbelagda. För de öppna testblocken till procedurkvalificeringen svarar TH för defektspecifikationen, men då den utgör en del av kvalificeringsunderlaget måste den granskas av KO. På begäran från TH ska KO även kunna ta fram defektspecifikationer, med tillhörande tekniska motiveringar, till de öppna testblocken. Det är viktigt att defekterna i de blinda testblocken är likvärdiga med de som specificeras för de öppna testblocken. KO ska därför utforma de blinda testblocken efter samma förutsättningar som de öppna. 4.4 Provningsprocedur Provningsproceduren, framtagen av AL, är det centrala dokumentet vid kvalificering av ett provningssystem. Innan proceduren överlämnas till KO ska den granskas av TH med avseende på att vara relevant för den provningsuppgift som ska utföras i anläggningen. 4. Teknisk Motivering Den tekniska motiveringen (TM) är det sammanhållande dokumentet där all teoretisk bevisning och redovisning av olika försök, som stöder den valda provningstekniken och dess tillämpning i provningsproceduren, redovisas. I TM ska en mätosäkerhetsanalys ingå. Den tekniska motiveringen bör normalt följa riktlinjerna i ENIQ Recommended Practice 2 [4]. Provningssystemets viktiga/väsentliga variabler bör i TM normalt redovisas enligt riktlinjer i Recommended Practice 1 []. Ett exempel på en teknisk motivering finns i rapporten Enhagen 1 [6]. Innan den tekniska motiveringen överlämnas till KO ska den granskas av TH med avseende på att vara relevant för den provningsuppgift som ska utföras i anläggningen.

16 17 (24) 4.6 Kvalificeringsprocedur För varje enskild kvalificering upprättar KO en kvalificeringsprocedur. Syftet med kvalificeringsproceduren är att ge detaljanvisningar som gäller för den enskilda kvalificeringen. TH och AL ska ges möjlighet att lämna synpunkter på kvalificeringsproceduren innan kvalificeringsarbetet börjar. I kvalificeringsproceduren skall det framgå hur KO bedömer resultatet av de i kvalificeringen ingående praktiska demonstrationerna. 4.7 Praktiska demonstrationer vid procedur- och utrustningskvalificering Då det bedöms, efter att granskning av TM har utförts, att praktiska demonstrationer behöver genomföras skall de ske under KOs ledning enligt fastställda instruktioner och i enlighet med överenskommen kvalificeringsprocedur. Provningsutrustningen ska vara förberedd samt kontrollerad och provkörd innan kvalificeringen börjar. Om montage av utrustningen på plats är nödvändig, ska tillräcklig tid avsättas för kontroller och provkörning. Vid procedur- och utrustningskvalificering används normalt öppna testblock. Kvalificering av utrustning utförs normalt tillsammans med ett Factory Acceptance Test (FAT). Ett program för utrustningskvalificering/fat upprättas normalt av AL och granskas och godkänns av TH samt KO. 4.8 Personalkvalificering Kvalificering av personal förutsätter att det finns kvalificerad procedur och utrustning. Praktiska demonstrationer för personalkvalificering utförs normalt på blinda testblock. Kvalificeringen kan gälla detektering, karakterisering och storleksbestämning eller allt sammantaget. Den kan delas upp i följande fyra delmoment: Datainsamling Detektering Karakterisering Storleksbestämning

17 18 (24) Kvalificeringen kan innefatta enskilda delmoment eller kombinationer av dessa. Personal som kvalificeras för datainsamling och utvärdering av provning ska vara certifierade till lägst nivå 2 enligt ISO 9712 eller annan nationell norm med motsvarande krav. För andra arbetsuppgifter vid mekaniserad provning ska en bedömning göras om vilken grundkompetens personalen behöver ha. Kvalificeringsintyg för personal är giltiga i kalenderår. 4.9 Systemkvalificering Kvalificering av utrustning, procedur och personal för ett och samma provningssystem kan sammanföras och utgör då en systemkvalificering. Om någon del i systemet inklusive ingående personal förändras ska en förnyad bedömning av hela provningssystemet göras Omkvalificering Omkvalificering kan bli nödvändigt av två skäl. Dels kan personal, procedur eller utrustning ha underkänts vid kvalificeringen, dels kan förändringar i kvalificeringsunderlag, utrustning eller procedur påkalla kompletterande kvalificering. Vid omkvalificering på grund av ett underkännande, ska beställaren (TH och/eller AL) först visa att lämpliga åtgärder vidtagits för att avhjälpa de brister som orsakat underkännandet. Personal som inte uppfyller ställda krav, för ett eller flera moment, får endast göra en omkvalificering inom loppet av ett år. Vid omkvalificering/komplettering på grund av förändringar i kvalificeringsunderlag, utrustning eller procedur, följs den ursprungliga kvalificeringsproceduren i tillämpliga delar Resultatredovisning Resultat från kvalificering redovisas av KO till den som beställer kvalificeringen, om inget annat särskilt angivits i beställningen. Redovisning kan även ske till andra efter särskild överenskommelse. Redovisning till andra än beställaren är en fråga mellan berörda parter och åligger inte kvalificeringsorganet.

18 19 (24) Kvalificeringens omfattning och giltighet skall dokumenteras av KO. Kvalificering av utrustning och procedur gäller för obegränsad tid, så länge inga förändringar av väsentlig art görs. Personkvalificeringar är tidsbegränsade. Giltighetstiden ska framgå av dokumentationen. Framkommer uppgifter som ger anledning att ompröva en tidigare godkänd kvalificering, då t ex tekniken inte fungerar vid provning i anläggning, ska detta skriftligen meddelas KO, som sedan ska utreda frågan och ta ställning till eventuell indragning av kvalificeringens giltighet. Berörd AL och TH ska få tillfälle att yttra sig innan beslut om indragning tas. Beslut om indragning ska meddelas berörd AL och TH samt innehålla en skriftlig motivering Erfarenhetsåterföring Som avslutning på varje kvalificeringsprojekt ska ett avslutningsmöte hållas, där berörda parter får tillfälle att utbyta erfarenheter. För att förbättra processen skall vunna erfarenheter kontinuerligt dokumenteras och spridas till de som berörs av kvalificeringsverksamheten Överprövning Begäran om överprövning av KOs beslut kan göras hos SSM.

19 20 (24) Kvalificering - reparation, tillverkning och installation.1 Allmänt I SSMFS:s 2008:13, 4 kap. 10 står att: Oförstörande provning i samband med kontroll enligt 8 (vid reparation, tillverkning och installation) skall vara utförd med antingen: väl beprövade provningssystem, vilka erfarenhetsmässigt har visats kunna tillförlitligt upptäcka och karakterisera de felaktigheter och avvikelser som reparations-, tillverknings- och installationsprocesserna kan ge upphov till, eller provningssystem som i tillämplig omfattning kvalificerats och bedömts enligt 3 kap 11 De allmänna råden till samma paragraf anger: Med väl beprövade oförstörande provningssystem avses i detta sammanhang sådana som är baserade på standardiserade förfaranden åberopade i erkända produktstandarder, eller liknande regler för kontroll av aktuella anordningstyper och för vilka det ställs likartade kvalitetskrav, och som har använts under lång tid och med dokumenterad erfarenhet av deras detekterings- och diskrimineringsförmåga, och vars praktiska tillämpning är preciserad i tekniska instruktioner eller provningsprocedurer vilka innehåller nödvändiga kalibrerings- och handhavandebeskrivningar samt tillhörande metod- och teknikbaserade acceptansstandarder. Ovanstående innebär i praktisk tillämpning: 1 TH måste vara överens med AK att de provningssystem som används vid provning är väl beprövade. 2 Om så inte är fallet skall de delar av provningssystemet, som ej bedöms vara väl beprövade, kvalificeras i tillämplig omfattning. 3 Kvalificeringen ska övervakas och bedömas av KO. Vid borttagande av defekter utan efterföljande reparation (t ex båtprov) skall den bearbetade ytan provas med ett kvalificerat provningssystem enligt 3 kap 11.

20 21 (24).2 Bedömning av väl beprövad Om tveksamhet råder ifall ett provningssystem kan betraktas som väl beprövat, ska TH göra en bedömning av detta mot kriterierna enligt kap.1 och tillställa den till AK för överensstämmelsegranskning i god tid innan provningen planeras att genomföras..3 Kvalificeringsomfattning TH ska (tillsammans med AL) utreda och ta fram underlag för den kvalificeringsomfattning och inriktning som bedöms vara tillämplig i det aktuella fallet. Kvalificeringsunderlaget ska granskas av KO. Granskning med avseende på överensstämmelse med kraven i SSMFS 2008:13 skall ske av AK. 6 Dokumentation 6.1 Kvalificeringsakten Till varje kvalificering ska en dokumentakt upprättas. I denna samlas alla underlag, bedömningar, granskningsresultat och övriga uppgifter från den aktuella kvalificeringen. Efter slutförd kvalificering utgör kvalificeringsakten den kompletta dokumentationen över den genomförda kvalificeringen. Akten arkiveras av KO och är konfidentiell. I kvalificeringsorganets kvalitetssäkringssystem ska det ingå regler som säkerställer att uppgifter ur kvalificeringsakten endast lämnas ut till sådana som är behöriga att ta del av dessa. 6.2 Register över giltiga kvalificeringar KO ska hålla ett aktuellt register över alla genomförda kvalificeringar. Koppling mellan personal- och procedurkvalificeringar ska finnas. Uppdatering av registret ska ske löpande, så att det alltid är aktuellt. 6.3 Testblocksregister KO ska hålla ett aktuellt register över alla blinda testblock som KO har specificerat samt alla öppna testblock som TH eller AL anmäler dit. Uppgifter som ska finnas i registret, uppdateringsrutiner och behörigheter att ta del av uppgifter, ska regleras i tillämplig instruktion.

21 22 (24) 7 Testblock Testblock utformas för att simulera provningssituationer som aktuella provningssystem ska kvalificeras för. Den geometriska utformningen kan vara identisk med ett bestämt provningsobjekt i en anläggning, men bör i normalfallet vara mer allmängiltig och representera flera provningsobjekt. Defekter som ska inplanteras ska baseras på av TH framtagna defektbeskrivningar och överenskommas mellan TH, AL och KO. Två principiellt olika sorters testblock finns: Blinda, där uppgifter om de defekter som planterats in i testblocket hålls under sträng sekretess. Öppna, där uppgifter om inplanterade defekter kan lämnas ut till de som genomgår kvalificering. På grund av sekretess avseende inplanterade defekter i blinda testblock, handlägger kvalificeringsorganet vissa delar av framtagningsprocessen. 7.1 Kvalitetssäkring Organisationer som har befattning med testblock (tillverkaren, TH, AL och KO) ska ha kvalitetssäkringssystem som säkerställer att sekretessbelagd information behandlas korrekt och att sekretessförbindelser med personal i dessa organisationer upprättas i tillräcklig omfattning. Testblockstillverkaren ska arbeta efter ett kvalitetssäkringssystem som uppfyller kraven i EN ISO 9001 eller motsvarande. Testblockstillverkaren skall även vara godkänd av TH och KO för tillverkning av aktuell defekttyp. Tillverkning skall ske efter en detaljerad tillverknings- och kontrollplan. Tillverknings- och kontrollplan skall granskas och godkännas av TH och KO. TH ska auditera tillverkare av testblock i lämplig omfattning, med hänsyn tagen till beställningarnas omfattning. KO ska alltid informeras om sådana auditeringar och erbjudas att delta.

22 23 (24) 7.2 Fingerprint/Facit För varje testblock som tillverkas skall normalt en fingerprint utföras för att säkerställa kvaliteten på testblocken. Fingerprinten skall vara en bedömning om testblockets defektsimuleringar uppfyller defektspecifikation och utgöra facit inför procedur och personalkvalificeringar. 8 Rapportering av defekter vid provning med kvalificerad procedur Defekter skall rapporteras med det största värdet för höjd och längd. Defekten kan sedan inneslutas i en rektangel parallell med objektets yta. Den omskrivna rektangeln utgör defektens storlek, se figur 2. Längd Höjd Figur 2 Storlek på defekt Om någon av defektens uppmätta dimensioner (längd eller höjd) är mindre än detekteringsmålet ska detta mått rapporteras som mindre än detekteringsmålet. Om någon av defektens uppmätta dimensioner (längd eller höjd) är större än detekteringsmålet ska uppmätt värde samt mätningens tolerans rapporteras.

23 24 (24) 9 Referenser [1] Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om mekaniska anordningar i vissa kärntekniska anläggningar, SSMFS 2008:13, ISSN: [2] European Methodology for Qualification of Non- Destructive Testing, Third issue. 2007, ENIQ Report nr 31, EUR 22906EN. [3] PAKT Definitioner, utgåva 1.0, [4] ENIQ Recommended Practice 2 Strategy and Recommended Contents for Technical Justifications, Issue 2, 2010, ENIQ Report nr. 39, EUR EN. [] ENIQ Recommended Practice 1 Influential / Essential Parameters, Issue 2, 200, ENIQ Report nr. 24, EUR 2171 EN. [6] Exempel på teknisk motivering - Enhagen 1, rapport 016/06, utgåva C.

24 PBM2 utg. bilaga 1 1 (20) PBM2 Bilaga 1 Processbeskrivning Innehållsförteckning 0 Inledning 2 1 Planera och förbered kvalificering Utse TH projektledare Bereda och planera kvalificeringsprojekt Framtagning av objektspecifika uppgifter 1.4 Upprätta Defekt- och Skadeanalys 6 1. Upphandla ackrediterat kontrollorgan Granska Defekt- och Skadeanalys Välja provningsmetod Inventera tidigare kvalificeringar och testblock Upphandla kvalificeringsorgan Upphandla provningsföretag Kvalificeringsinriktning Uppstartsmöte Anskaffa testblock 9 2 Dokumentera OFP-system Upprätta provningsprocedur Upprätta teknisk motivering (TM) Granska provningsprocedur och teknisk motivering (AL/TH) 12 3 Kvalificera OFP-system Granska provningsprocedur och teknisk motivering (KO) Kvalificeringsprocedur Kvalificeringsmöte Kvalificera provningsprocedur Kvalificera provningsutrustning Kvalificera personal Omkvalificering Resultatredovisning 16 4 Förbättra kvalificeringsprocessen Återföra kvalificeringserfarenheter Prova objekt Återföra kvalificeringserfarenheter efter provning Förbättra kvalificeringsprocessen 17 Processbeskrivning schema 18

25 PBM2 utg. bilaga 1 2 (20) 0 Inledning PBM 2s huvuddokument beskriver Vad som ska göras. I processbeskrivning enligt denna bilaga beskrivs Hur kvalificeringsverksamhet ska bedrivas. Processbeskrivningen har delats upp i fyra huvudgrupper enligt detta dokuments kapitel 1-4. Se även översikt av processen i figur 1 och kapitel. Observera att detta är den i normalfallet föredragna processordningen. Vissa aktiviteter kan dock väljas att utföras parallellt eller i annan ordning. Detta avgörs t.ex. av kvalificeringens omfattning och tidsplan. Avvikelser i processordningen bör vara i förväg överrenskomna mellan inblandade parter Figur 1 Översiktligt processchema

26 PBM2 utg. bilaga 1 3 (20) 1 Planera och förbereda kvalificering Normalt ansvarar tillståndshavarna för planering och förberedelse av kvalificering. 1.1 Utse TH projektledare TH utser projektledare som ska ha utbildning, erfarenhet och rätt kompetens för den uppgiften. Projektledaren måste också tilldelas erforderliga personalresurser och andra medel för att kunna genomföra ett kvalificeringsprojekt framgångsrikt. Projektledaren har ett fullständigt tekniskt och ekonomiskt ansvar, tillika ansvar för kvalificeringsprojektets kvalitet (säkerhet, miljö och ekonomi). Projektledaren bör ha grundläggande kunskap om den provningsteknik som ska kvalificeras. Detta innefattar ansvar för planering och styrning av kvalificeringsprojektets resurser. Projektledaren skall fortlöpande hålla berörda informerade om arbetets fortskridande. Projektledaren skall tillse att alla beslut som fattas dokumenteras. Denne skall också se till att erforderliga beslut fattas. Alla ändringar i kvalificeringsprojekt liksom andra väsentliga händelser skall dokumenteras. Förändringar i projektets omfattning skall projektledaren skriftligen överenskomma med berörda parter och dokumentera på ett tydligt sätt. 1.2 Bereda och planera kvalificeringsprojekt Kvalificeringsunderlag Innan ett kvalificeringsprojekt startar skall projektledaren förvissa sig om att allt underlag som krävs för att starta kvalificeringsprojektet finns framme. Projektledaren måste också försäkra sig om att underlaget är kvalitetssäkrat. I beredningen av en kvalificering ingår förutom att ta fram det objekt/anläggningsspecifika kvalificeringsunderlaget även att ta fram kravspecifikation, tidplaner och erforderligt förfrågningsunderlag för kvalificeringsprojektet. Det är mycket viktigt att tydliga och genomtänkta kravspecifikationer finns eftersom detta kommer att vara det mål/underlag som det framtida arbetet styrs av.

27 PBM2 utg. bilaga 1 4 (20) Planera kvalificering Erfarenhetsmässigt vet man att det för större provningsprojekt behöver finnas minst två år tillgängliga från projektstart till provningsgenomförande för att hinna med kvalificeringen under ordnade former. Oftast kan realistisk detaljplanering inte göras förrän TH har beställt AL. Det är dock angeläget att kraftföretagen så fort som möjligt bildar sig en uppfattning om trolig tid för genomförande av ett kvalificeringsprojekt. Planeringen måste göras innan kvalificeringsprojektet påbörjas och skall ses över kontinuerligt genom uppföljningar. Under arbetets gång skall projektledaren hålla sig underrättad om arbetets framskridande och om problem som uppkommer som fordrar speciella insatser för att finna en lösning. I större kvalificeringsprojekt är det ofta lämpligt att göra en uppdelning i delprojekt. Det är viktigt att delprojekten är väl definierade och avgränsade samt att gränssnitten till andra delprojekt är tydliga och klargjorda Upprätta projektbeskrivning För varje kvalificeringsprojekt skall en projektbeskrivning tas fram av projektledaren. Beskrivningen skall innehålla de uppgifter som krävs för att kunna genomföra kvalificeringsprojektet. Material som har tagits fram i samband med beredningen utgör underlag. Projektbeskrivningen ska även innehålla en resursplan, som ligger till grund för tilldelning av resurser till projektet. Projektbeskrivningen upprättas för att tydliggöra projektets roller, säkra krav och tydliggöra resursbehovet Uppföljning Det skall finnas rutiner för uppföljning av ekonomi, teknik, tid och kvalitet. Regelbundna uppföljningar skall göras och stämmas av mot uppgjorda planer för projektet. Alla avvikelser mot planerna skall följas upp och korrigerande åtgärder vidtas. Projektledaren ska dokumentera alla viktiga händelser i projektet. Ekonomiska avvikelser skall analyseras och om möjligt åtgärdas samt rapporteras till berörda.

28 PBM2 utg. bilaga 1 (20) 1.2. Möten Sammanträden/möten har flera syften. Syftena kan delas in i huvudgrupperna information, planering och beslut. Den som kallar till ett möte skall klargöra syftet med mötet i förväg. Alla möten ska ha en dagordning, även om denna kan vara mycket enkel i många fall. Protokoll eller anteckningar skall föras vid alla möten. I större projekt skall sammanträden följa uppställda formalia beträffande kallelse, föredragningslista, protokoll, justering av protokoll etc. Protokoll ska skrivas och distribueras snabbt. För varje icke färdigbehandlad punkt skall anges vem som skall arbeta vidare med frågan och när konkreta resultat skall avrapporteras. Projektledaren är sammankallande och mötesordförande. Det ska finnas en rutin för hur det specifika kvalificeringsprojektet fortlöpande skall redovisas och rapporteras och med vilken frekvens själva rapporteringen skall ske. Det kan med fördel redan i rutinen specificeras vilka fasta mötestidpunkter som kommer att gälla under projektets fortlevnad. Rapportering bör innehålla en lista där status på samtliga aktuella dokument redovisas. 1.3 Framtagning av objektspecifika uppgifter Basinformation från kontrolldokumentation och en rad olika objektspecifika uppgifter behöver identifieras för framtagandet av olika kvalificeringsdokument såsom: Skadetålighetsanalys Defekt och skadeanalys Upphandlingsunderlag Kvalificeringsinriktning Testblocksspecifikationer Insamlandet av objektspecifika uppgifter kräver ofta tillgång till utrymmen som endast är tillgängliga vid revisionsavställning. Från kontrolldokumentationen bör tillämpliga delar av följande uppgifter ingå: Identitetsnummer på aktuellt provningsobjekt Ritningsunderlag över provningsobjekt Svetsinstruktion som anger svetsförfarande t ex WPS Dokument som redogör om och hur värmebehandling är utförd Materialintyg över ingående material i provningsobjekt OFP-protokoll från prefabricering-, montagetillverkning och återkommande kontroll Dokumenterade reparationer och bearbetningar

29 PBM2 utg. bilaga 1 6 (20) Dokumenterad avvikelse avseende dimensioner, godtjocklek, geometriska variationer både in- och utvändigt, ytors utseende Provningsbegränsningar Ferrithaltsmätningar av austenitiskt gjutgods. Tillämpliga delar av följande MTO-faktorer bör ingå: Ergonomiskt utrymme för provningspersonal Arbetstemperatur Belysningsförhållanden Bullernivå Ställningsbehov Yt- och allmändosrat vid provningsobjekt Krävs extra skyddsutrustning. 1.4 Upprätta Defekt- och Skadeanalys Defekt- och Skadeanalys (DoS) definieras i PAKT definitionslista enligt följande: Defekt- och skadeanalys En sytematisk analys utgående ifrån komponentens konstruktiva utformning, tillverkning, installation, drifthistorik och förväntade framtida driftförhållanden. Defekt och skadeanalysen (DoS) identifierar troliga skademekanismer och beskriver förväntade defekttyper liksom lämpliga provningsområden. En skadetålighetsanalys beskriver kritisk och acceptabel defektstorlek samt defekters tillväxthastighet under rådande driftbetingelser i aktuell miljö vilket ger kvalificeringsdefektens storlek. Beräkningarna utförs för förekommande defektorienteringar, enligt vedertagna normer och beräkningsmetoder. En DoS skall beskriva vilka defekttyper som kan förekomma i den/de komponent(er) som den aktuella kvalificeringen ska gälla för. I defektbeskrivningen ingår alla defekttyper, som rimligt kan förekomma i komponenten och som är i behov av att värderas. De defekter som skall ingå i kvalificeringen beskrivs så noggrant som möjligt med avseende på position, orientering och egenskaper. T.ex. typ, morfologi, lutning, vridning. I DoS anges även aktuell provningsvolym.

30 PBM2 utg. bilaga 1 7 (20) 1. Upphandla ackrediterat kontrollorgan Upphandling av ackrediterat kontrollorgan ska genomföras enligt THs normala upphandlingsrutiner och göras i god tid. Ingår granskning av skadetålighetsanalys i upphandlingen ska en överenskommen tidsplan med inlagd uppföljning upprättas. 1.6 Granska Defekt- och Skadeanalys Defekt- och skadeanalys skall granskas av ett ackrediterat kontrollorgan (AK) i enlighet med deras tekniska instruktioner. Granskningsintyg skall utfärdas av AK för defekt och skadeanalysen. 1.7 Välja provningsmetod Baserat på objektbeskrivning och defekt- och skadeanalys (DoS) föreslår TH en preliminär provningsmetod. Vilken metod som är lämplig beror på defekttyper, provningsvolym, provningsområdets placering och åtkomlighet etc. Definitivt val av provningsmetod sker i samband med upphandling av provningslaboratorium. 1.8 Inventera tidigare kvalificeringar och testblock TH skall undersöka om det finns tidigare genomförda kvalificeringar och/eller testblock som kan användas för det aktuella objektet. Vid inventering av tidigare kvalificeringar bör följande kvalificeringsalternativ övervägas: Ny kvalificering Kombination av befintlig och ny kvalificering Utvidgning av befintlig kvalificering. Ny kvalificering innebär att provningsobjektets material, geometri, defekter mm avviker så mycket från vad som tidigare finns kvalificerat att provningssystemet inte tekniskt kan motiveras utifrån tidigare utförda kvalificeringar. Kombination av befintlig och ny kvalificering innebär att en tidigare kvalificering kan utnyttjas, men det nya provningssystemet kan inte fullt ut tekniskt motiveras, utan måste kompletteras i olika avseenden. Utvidgning av befintlig kvalificering är när de förändringar som krävs kan tekniskt motiveras.

31 PBM2 utg. bilaga 1 8 (20) 1.9 Upphandla kvalificeringsorgan Upphandling av ett kvalificeringsorgan (KO) ska genomföras enligt THs normala upphandlingsrutiner och göras i god tid. I upphandlingen ska en överenskommen tidsplan med inlagd uppföljning upprättas. Det är lämpligt att dela upp beställningen i etapper kopplade till olika faser i kvalificeringen för att lättare kunna följa upp KOs arbete i projektet. Exempel på sådana kan vara: Förberedelser och rådgivning Granskning av teknisk motivering och tillhörande dokumentation Granskning av provningsprocedur Praktiska demonstrationer Efterarbete, slutredovisning, intyg, m.m. KO ska utse en handläggare för varje kvalificeringsuppdrag. Denna ska ha det fulla ansvaret för kvalificeringen för KOs räkning med avseende på tekniskt innehåll, planering och ekonomi och vara THs entydiga kontaktyta Upphandla provningsföretag Upphandling av provningsföretag (ackrediterat laboratorium, AL) måste påbörjas i tid. För komplicerade uppdrag bör upphandlingen vara klar ca två år före planerad provning. Provningsuppgiften måste vara väldefinierad och beskrivas noggrant och detaljerat i förfrågan, för att provningsföretaget ska kunna förstå uppgiften och lämna en relevant offert. I förfrågan ska också framgå hur offerten ska vara strukturerad för att kunna utvärderas av beställaren. Inför eller i samband med THs upprättande av anbudsförfrågan till AL kan KO på begäran av TH bistå med teknisk support och rådgivning. För att tilltänkta leverantörer ska ha förutsättningar att offerera, är det viktigt att alla krav och förutsättningar beskrivs i förfrågan. Således bör förfrågan innehålla t.ex. följande uppgifter: Defekttyper Defektorienteringar Detekteringsmål Kvalificeringsdefekt och krav på att AL anger osäkerhet vid mätningar Kritiska komponentgeometrier Särskilda krav på provningsteknik Miljöpåverkan MTO aspekter.

32 PBM2 utg. bilaga 1 9 (20) Övriga krav på leverantören som ska specificeras i förfrågan är omfattning och nivå på tekniska utredningar till teknisk motivering och annat underlag som leverantören förväntas svara för. Leverantören skall i en kvalificeringsstrategi redovisa hur ställda krav och förutsättningar uppfylls, vilken biläggs offerten. I övrigt skall upphandling av ett AL genomföras enligt THs normala upphandlingsrutiner Kvalificeringsinriktning Kvalificeringsinriktningen är ett dokument där TH beskriver målen för kvalificeringen och vad KO skall kvalificera provningsproceduren emot. Det är viktigt att en inriktning/mål för kvalificeringen definieras så tidigt som möjligt och att inriktningen/målet accepteras av alla inblandade. Inriktningen/målet består normalt av att följande bestäms: Typ av kvalificering Kvalificeringsdefekt Detekteringsmål Karaktäriseringskrav Toleranser för positionering Intervall inom vilket storleksbestämning ska ske Toleranser för storleksbestämning Provningsmetod/er Omfattning av praktiska demonstrationer Antal och typ av testblock Mock-up behov. Några av ovanstående strecksatser kan behöva hållas öppna tills efter det att val av provningslaboratorium har skett. Kvalificeringsinriktning/mål dokumenteras i en rapport, vilken granskas enligt normala rutiner. Inriktning och mål kan ingå som en del i projektbeskrivningen Uppstartsmöte Varje kvalificering inleds med ett startmöte där förutsättningarna och inriktningen för kvalificeringen presenteras.

33 PBM2 utg. bilaga 1 10 (20) 1.13 Anskaffa testblock De uppgifter som ligger till grund för bestämning av behovet av testblock och deras utformning kommer från arbetet med att verifiera provningsproceduren. På grund av planerings och/eller utvecklingsskäl måste dock ofta anskaffning av testblock påbörjas innan den tekniska motiveringen färdigställs. Beroende på situation kan man behöva testblock som simulerar komponentens geometri, materialkombinationer och andra komponentspecifika egenskaper eller enkla testblock där endast enstaka parametrar verifieras. En defektspecifikation skall upprättas för aktuella testblock. Denna grundar sig på den framtagna defekt- och skadeanalysen samt uppgifter från den tekniska motiveringen av provningstekniken. Defektspecifikationen skall bl.a. innehålla typ av defekt, orientering, storleksfördelning, antal och simuleringsteknik. Både öppna och blinda testblock ska tekniskt motiveras med avseende på utformning och defektinnehåll. För procedurkvalificering används öppna testblock, dvs. sådana där alla uppgifter om införda defekter är kända. Öppna testblock specificeras av AL/TH både vad gäller utformning och defektparametrar. Underlag och defektspecifikationer granskas av KO innan tillverkningen påbörjas. Tillverkning skall ske efter en detaljerad tillverknings- och kontrollplan. Tillverknings- och kontrollplan skall granskas och godkännas av TH och KO. Kontrollplanen skall som minst innehålla följande uppgifter: Kontroll av ingående material Kontroll under och efter tillverkning av svetsfog Kontroll av värmebehandling Kontroll under och efter inplantering av defekter Leveranskontroll. För personalkvalificering och systemkvalificering används blinda testblock, d.v.s. sådana där endast KO har uppgifter om införda defekter. Dessa specificeras av AL/TH med avseende på utformning, medan KO tar fram defektspecifikationer. Om både öppna och blinda testblock ingår i kvalificeringen kan det vara en fördel att uppdra åt KO att göra defektspecifikationerna även för de öppna blocken, då man på detta sätt försäkrar sig om god kompatibilitet mellan procedur- och personalkvalificeringarna.

34 PBM2 utg. bilaga 1 11 (20) För varje testblock som tillverkas skall normalt en fingerprint utföras för att säkerställa kvaliteten på testblocken. Fingerprinten skall vara en bedömning om testblocket defektsimuleringar uppfyller defektspecifikationen och utgöra facit inför procedur och personalkvalificeringar. Fingerprint skall göras enligt lämplig procedur med krav på utrustning, kompetens på personal samt redovisning. Proceduren bör vara anpassad för att motsvara provningen av objekt i gällande kvalificering. Om testblock tillverkas till redan kvalificerad procedur bör denna i tillämpliga delar följas vid fingerprint. För varje testblock skall ett protokoll skrivas där samtliga defekter rapporteras med avseende på signalsvaren för detektering, karakterisering och storleksbestämning. För alla defekter som inte anses uppfylla kraven i något av fallen skall detta tydligt framgå i redovisningen. När fingerprint är genomfört bör ett möte mellan TH, AL samt KO hållas där resultatet samt eventuella avvikelser redovisas. Detta gäller även vid fingerprint på blinda testblock. Fingerprint för blinda testblock bör utföras eller övervakas av KO för att säkerställa sekretessen kring blinda testblock. Testblock anskaffas normalt av TH.

35 PBM2 utg. bilaga 1 12 (20) 2 Dokumentera OFP-system Normalt ansvarar det upphandlade ackrediterade laboratoriet för att aktiviteterna i kapitel 3 utförs på ett sätt och med en kvalitet som specificerats i upphandlingsunderlaget. 2.1 Upprätta provningsprocedur Provningsproceduren upprättas av det anlitade ackrediterade laboratoriet (AL). För att kunna börja upprätta en provningsprocedur måste följande förutsättningar föreligga: Förväntade defekter skall vara identifierade Ett övergripande koncept om hur provningen ska utföras skall vara överenskommet med beställaren (TH) Uppgifter om provningsområdets geometri, material och andra för provningen nödvändiga komponentuppgifter MTO-uppgifter som kan påverka provningsresultatet skall vara identifierade. Med detta utgångsmaterial skriver AL en provningsprocedur. Det är viktigt att komma ihåg att en provningsprocedur är en instruktion till provningspersonalen vid genomförandet av provningen. Den ska därför utformas med hänsyn till detta. Provningsproceduren ska således beskriva provningens olika moment steg för steg på ett entydigt sätt. Ingående parametrar ska anges med tolerans eller intervall. Uppgifterna i provningsproceduren ska verifieras. Detta görs i en teknisk motivering. Det är viktigt att all verifiering av provningsproceduren redovisas i den tekniska motiveringen och inte skrivs in i själva proceduren. 2.2 Upprätta teknisk motivering (TM). Teknisk motivering (TM) är benämningen på information som redovisas för att verifiera och motivera den tekniska lösning som valts för att utföra den definierade provningsuppgiften. En TM skall normalt följa ENIQ Recommended Practice 2: Strategy and Recommended Contents for a Technical Justification, issue 2, 2010, ENIQ report nr.39, EUR 24111EN.

PBM2 utg. 5 1(20) PBM2 KVALIFICERINGSORDNING FÖR KVALIFICERING AV OFP-SYSTEM I SVERIGE. Utgåva 5, 2014-01-23. Fastställd:

PBM2 utg. 5 1(20) PBM2 KVALIFICERINGSORDNING FÖR KVALIFICERING AV OFP-SYSTEM I SVERIGE. Utgåva 5, 2014-01-23. Fastställd: PBM2 utg. 5 1(20) PBM2 KVALIFICERINGSORDNING FÖR KVALIFICERING AV OFP-SYSTEM I SVERIGE Utgåva 5, 2014-01-23 Detta dokument är gemensamt framtaget av de svenska kärnkraftsföretagen. All uppdatering skall

Läs mer

PBM2 Bilaga 1 Processbeskrivning

PBM2 Bilaga 1 Processbeskrivning PBM2 utg. 5 bilaga 1 Sida 1 (20) PBM2 Bilaga 1 Processbeskrivning Innehållsförteckning Sida 0 Inledning 2 1 Planera och förbered kvalificering 3 1.1 Utse TH projektledare 3 1.2 Bereda och planera kvalificeringsprojekt

Läs mer

PBM2 KVALIFICERINGSORDNING FÖR KVALIFICERING AV OFP-SYSTEM I SVERIGE

PBM2 KVALIFICERINGSORDNING FÖR KVALIFICERING AV OFP-SYSTEM I SVERIGE PBM2 KVALIFICERINGSORDNING FÖR KVALIFICERING AV OFP-SYSTEM I SVERIGE Utgåva: 4 Detta dokument är gemensamt framtaget av de svenska kärnkraftsföretagen. All uppdatering skall ske i samråd dem emellan. Godkänd

Läs mer

PBM2 Bilaga 1 Processbeskrivning

PBM2 Bilaga 1 Processbeskrivning PBM2 utg. 6 bilaga 1 Sida 1 (18) PBM2 Bilaga 1 Processbeskrivning Innehållsförteckning Sida 0 Inledning 2 1 Planera och förbereda kvalificering 3 1.1 Utse TH projektledare 3 1.2 Bereda och planera kvalificeringsprojekt

Läs mer

Hur det kan användas utanför kärnkraft?

Hur det kan användas utanför kärnkraft? Kvalificering Hur det kan användas utanför kärnkraft? Baserat på ISO/TS 11774 12-11-15 www.sqc.se Page 1 Vad betyder kvalificering En utredning och demonstration som bevisar att ett inspektionssystem har

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Utgivare: Sven Nyström STAFS 2003:12 Utkom från trycket 2003-12-16 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll särskilda föreskrifter för ackrediterade laboratorier verksamma inom teknikområdet oförstörande

Läs mer

KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING

KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Sid 1 (5) KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Rubrik Dokument Allmänna kvalitets- och kontrollbestämmelser KBE 100-2 Utgåva 3 (S) Innehåll 1 KRAVNIVÅINDELNING... 2 2 KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM...

Läs mer

DokumentID 1414464 Författare. Version 1.0. Ulf Ronneteg, Thomas Grybäck Kvalitetssäkrad av Sabina Hammarberg (KG) Godkänd av Jan Sarnet.

DokumentID 1414464 Författare. Version 1.0. Ulf Ronneteg, Thomas Grybäck Kvalitetssäkrad av Sabina Hammarberg (KG) Godkänd av Jan Sarnet. Öppen Rapport DokumentID 1414464 Författare Version 1.0 Status Godkänt Ulf Ronneteg, Thomas Grybäck Kvalitetssäkrad av Sabina Hammarberg (KG) Godkänd av Jan Sarnet Reg nr Datum 2013-12-16 Kvalitetssäkrad

Läs mer

Dispens för provning av baffelskruvar på Ringhals AB

Dispens för provning av baffelskruvar på Ringhals AB Dokumentstatus: Godkänt Ringhals AB 432 85 Väröbacka Beslut Vårt datum: 2016-08-18 Er referens: 2354133 Diarienr: SSM2016-2554 Handläggare: Giselle García Roldán Telefon: +46 8 799 42 55 Dispens för provning

Läs mer

Dispens för svetsade komponenter och reservdelar i förråd vid Oskarshamns kärnkraftverk

Dispens för svetsade komponenter och reservdelar i förråd vid Oskarshamns kärnkraftverk Dokumentstatus: Godkänt Sida 1 (7) OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn Beslut Vårt datum: 2016-02-11 Er referens: 2015-30768 Diarienr: SSM2015-5219 Handläggare: Erik Strindö Telefon: +46 8 799 44 93 Dispens

Läs mer

Beslut om utökad provning av reaktortryckkärl

Beslut om utökad provning av reaktortryckkärl BESLUT 2012-08-24 Ringhals AB 432 85 Väröbacka Handläggare: Richard Sundberg Telefon: +46 8 799 4488 Vår referens: Er referens: Objekt: Ringhals 2 Beslut om utökad provning av reaktortryckkärl i Ringhals

Läs mer

Kvalitetssäkring av OFP-system Kan kärnkraften dela med sig av sin kunskap?

Kvalitetssäkring av OFP-system Kan kärnkraften dela med sig av sin kunskap? Kvalitetssäkring av OFP-system Kan kärnkraften dela med sig av sin kunskap? Baserat på ISO/TS 11774 13-04-17 www.sqc.se Page 1 Vad betyder kvalificering En utredning och demonstration som bevisar att ett

Läs mer

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Revision A 2009-02-30 Revision B 2012-04-03 INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Allmänt 3 Organisation 3 Kvalitetssystem 3 Intern

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från kravet på godkännande

Läs mer

Bilaga 1. FÖRFARANDEN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE MODUL B: EU-TYPKONTROLL

Bilaga 1. FÖRFARANDEN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE MODUL B: EU-TYPKONTROLL Bilaga 1. FÖRFARANDEN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE MODUL B: EU-TYPKONTROLL 1. EU-typkontroll är den del av ett förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken ett anmält organ undersöker

Läs mer

1 Kravnivåindelning 2 2 Kvalitetssäkringssystem Kvalitetssäkringskrav på Tillverkare/ Leverantör Krav på leverantörsbedömning 2

1 Kravnivåindelning 2 2 Kvalitetssäkringssystem Kvalitetssäkringskrav på Tillverkare/ Leverantör Krav på leverantörsbedömning 2 Kvalitets- och kontrollbestämmelser för elektrisk utrustning Rubrik / Title Beteckning / Document KBE 100-1 Utgåva / Issue 1 (S) Datum / Date Allmänna kvalitets- och kontrollbestämmelser 2015-10-07 Ersätter

Läs mer

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen Sida: 1/9 LEDNINGSYSTEM Datum: 2010-04-23 Dokumenttyp: Rutin Process: Utöva tillsyn och Tillståndspröva Dokumentnummer: 124 Version: 1 Författare: Anna Norstedt, Anders Wiebert mfl Fastställd: Ann-Louise

Läs mer

Dispens med tillhörande villkor

Dispens med tillhörande villkor Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar Beslut Vårt datum: 2014-06-12 Er referens: FQ-2014-0273 Diarienr: SSM2014-2231 Handläggare: Peter Ekström Telefon: +46 8 799 4176 Dispens med tillhörande villkor

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Sven Nyström STAFS 1999:5 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll särskilda föreskrifter för ackrediterade

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2009:9 Utkom från trycket 2009-04-06 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC)

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Sven Nyström STAFS 2002:5 Utkom från trycket 2002-11-01 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll

Läs mer

Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl.

Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl. Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl. MSBFS 2011:8 Grundförutsättningar Ackreditering av certifieringsorgan för certifiering

Läs mer

Svenska Kraftnät 04-04-13 TR2-03-4 rev A Tekniska riktlinjer

Svenska Kraftnät 04-04-13 TR2-03-4 rev A Tekniska riktlinjer 1(6) 04-04-13 A TR2-03-4 KONTROLL OCH PROVNING Innehåll 1 Allmänt 2 Prov i fabrik (FAT) 3 Prov i anläggning (SAT) 1 ALLMÄNT I detta dokument anges omfattningen av kontroll och provning som ska utföras

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson BFS 2012:5 Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:19) om typgodkännande och tillverkningskontroll; Utkom

Läs mer

Titel Tillägg till KBM utgåva 6 - OKGs typkontrollplan för anordningar i kvalitetsklass 4 besiktningsklass C. Nilsson Christel/GAA/

Titel Tillägg till KBM utgåva 6 - OKGs typkontrollplan för anordningar i kvalitetsklass 4 besiktningsklass C. Nilsson Christel/GAA/ 1 (6) Bilagor 0 Utfärdad 2011-08-03 Gäller fr o m Gäller t o m Titel Tillägg till KBM utgåva 6 - OKGs typkontrollplan för anordningar i kvalitetsklass 4 besiktningsklass C Utfärdare Skriv- och språkkontroll

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet

Riktlinjer för kvalitet NHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NF SAMRÅD N, D, IK DATUM VÅR BETECKNING 2009-11-04 TR12-14 TEKNISK RIKTLINJE REVISION B SvK405, v2.0, 2009-06-04 Riktlinjer för kvalitet TEKNISK RIKTLINJE 2009-11-04 TR12-14 REV

Läs mer

11. Delområde I. Kravspecifikation Arbete på timbasis

11. Delområde I. Kravspecifikation Arbete på timbasis Förfrågningsunderlag - Upphandlarversion 2014-04-17 Upphandlande organisation Upphandling Region Skåne, Koncerninköp Förvaltning och rekreationsverksamhet för Stiftelsen Skånska Landskap Sofie Arebom 1400496

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:11) om ackreditering av organ som certifierar personer Ändring införd t.o.m.

Läs mer

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Inledning Detta är en information, utarbetad av SP, som kan användas som hjälpmedel för att sammanställa

Läs mer

kvalitetsmanual för Trycksättning med gas

kvalitetsmanual för Trycksättning med gas Datum 2008-01-25 Utgåva 2 ISSN 1400-6138 Vägledning för upprättande av kvalitetsmanual för ackrediterade kontrollorgan Trycksättning med gas Sida nr: 1 (1) Kapitel Datum: 2008-01-25 SIDFÖRTECKNING Trycksättning

Läs mer

Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012

Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012 Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012 Nu börjar vi närma oss en del av omfattningen av de förändringar som skett efter att ISO/IEC 17020:2012 trätt i kraft den 1:a oktober. Detta är den första

Läs mer

KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING

KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Sid 1 (6) KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Rubrik Dokument Allmänna kvalitets- och kontrollbestämmelser KBE 100-3 Utgåva 3 (S) Innehåll 1 KRAVNIVÅINDELNING...2 2 KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM...2

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kompetens hos driftpersonal

Läs mer

Interna och externa kontroller

Interna och externa kontroller ISSN 1400-6138 Interna och externa kontroller () Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Utgåvenumreringen följer den numrering dokumentet ev hade under tidigare ME-beteckning.

Läs mer

Aktiviteter vid avtalets upphörande

Aktiviteter vid avtalets upphörande SID 1 (10) Bilaga 4h Aktiviteter vid avtalets upphörande Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104

Läs mer

Projekteringsprocessen

Projekteringsprocessen Skapat av (org) Dokumentdatum Version Vectura 2010-09-14 0.1 Ev. dokumentid Antal sidor Antal bilagor 13 3 Fastställt av, (org) Trafikverket Dokumenttitel Projekteringsprocessen Toppdokument Projekteringsprocessen

Läs mer

Flexibel ackreditering

Flexibel ackreditering 2017-02-24 Flexibel ackreditering Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 1. Mål och introduktion Målet med detta dokument är att beskriva Swedac:s

Läs mer

Vad är ackreditering?

Vad är ackreditering? Vad är ackreditering? Ackreditering är en kompetensbekräftelse på att en juridisk person (företag) uppfyller krav ställda i lagar, föreskrifter, standarder. Varför ackreditering? Ackrediteringen kan vara

Läs mer

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB Kvalitetsmanual Baserat på System ISO 9001 Active Care Sverup AB Uggledalsvägen 47, 427 40 BILLDAL Tel 031-91 75 25 Fax 031-91 75 05 Org. nr. SE556388-8766 www.activecare.se info@activecare.se Sammandrag

Läs mer

Independent Project Monitoring, IPM Koncept för övervakning av komplexa investeringsprojekt

Independent Project Monitoring, IPM Koncept för övervakning av komplexa investeringsprojekt Independent Project Monitoring, IPM Koncept för övervakning av komplexa investeringsprojekt I samarbete med 1 Vad är IPM? IPM, Independent Project Monitoring, är en oberoende projektövervakningsfunktion

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

Kvalitetsplan Projekt: Rönnebadet

Kvalitetsplan Projekt: Rönnebadet Projekt: Rönnebadet Fastställd: 2014/12 Innehållsförteckning Kvalitetsplan Kvalitetsplan... 1 Innehållsförteckning Kvalitetsplan... 2... Error! Bookmark not defined. Kvalitets och miljöledning... 3 Organisation...

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden.

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden. REVISIONSRAPPORT Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden Hylte Kommun November 2002 Rolf Bergman Tommy Karlsson www.pwcglobal.com/se

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

INFORMATION OM CERTIFIERING AV LOKALVÅRDARE ENLIGT PRYL. Svenska Special Certifieringar AB SSC S C. Utgåva 5 2005-08-10

INFORMATION OM CERTIFIERING AV LOKALVÅRDARE ENLIGT PRYL. Svenska Special Certifieringar AB SSC S C. Utgåva 5 2005-08-10 INFORMATION OM CERTIFIERING AV LOKALVÅRDARE ENLIGT PRYL Svenska Special Certifieringar AB SSC S C Utgåva 5 2005-08-10 Inledning Varför ska man bli certifierad? Det är det bästa sättet att visa att man

Läs mer

Trafikkontorets krav

Trafikkontorets krav Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser

Läs mer

Avrop från ramavtal med förnyad konkurrensutsättning

Avrop från ramavtal med förnyad konkurrensutsättning 1 (7) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Juridik och upphandling INSTRUKTION VID FÖRNYAD Avrop från ramavtal med förnyad konkurrensutsättning Denna checklista och instruktion har tagits fram för att

Läs mer

K V A L I T E T S S Y S T E M

K V A L I T E T S S Y S T E M Personalhandbok 1/11 100 037 05 2013-12-10/JJ Roland Holmgren K V A L I T E T S S Y S T E M Personalhandbok 2/12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4.0 INLEDNING 3 4.1 FÖRETAGSLEDNINGENS ANSVAR 3 4.1.1 Kvalitetspolicy

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Sven Nyström STAFS 2003:13 Utkom från trycket 2004-01-20 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll

Läs mer

Svetsade stålkonstruktioner till broar

Svetsade stålkonstruktioner till broar Publ 2004:10 Svetsade stålkonstruktioner till broar Bekräftelse av överenstämmelse 2004-01 Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2004-01 Publikation 2004:10 Upphovsman (författare, utgivare) Sektion Bro-

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2009:8) om mätsystem för mätning av överförd el Rubriken har denna lydelse genom

Läs mer

DokumentID 1388095 Författare. Version 1.0. Håkan Rydén Kvalitetssäkrad av Saida Engström Olle Olsson Godkänd av Anders Ström

DokumentID 1388095 Författare. Version 1.0. Håkan Rydén Kvalitetssäkrad av Saida Engström Olle Olsson Godkänd av Anders Ström Öppen Promemoria (PM) DokumentID 1388095 Författare Version 1.0 Håkan Rydén Kvalitetssäkrad av Saida Engström Olle Olsson Godkänd av Anders Ström Status Godkänt Reg nr Datum 2013-03-14 Kvalitetssäkrad

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks föreskrifter för ackreditering av organ som skall utföra vissa kontroller

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Personcertifiering Administrativa regler C22

Personcertifiering Administrativa regler C22 C22 utgåva 2, 2010-10-18 www.nordcert.se Dok.nr: C22 sid 1/7 Innehållsförteckning 0. Inledning 1. Bedömning före ansökan 2. Ansökan; förbindelser 3. Nordcerts granskning 4. Beslut om certifiering; certifikat

Läs mer

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Många i branschen undrar vad HACCP egentligen står för och vad det innebär. HACCP är en förkortning av "Hazard Analysis and Critical Control Points" och

Läs mer

Genom att dokumentera och anpassa företagets rutiner så att de tillgodoser

Genom att dokumentera och anpassa företagets rutiner så att de tillgodoser 6 Kvalitetssystemet 25 6.1 Allmänt Genom att dokumentera och anpassa företagets rutiner så att de tillgodoser standardens krav skapas ett kvalitetssystem. Med begreppet rutin avses i detta sammanhang ett

Läs mer

Kvalitetsplan. med integrerad miljöplan. Företag GARANTILÅS I STHLM AB Upprättad av KENT JARME NIKLAS LARSSON Datum

Kvalitetsplan. med integrerad miljöplan. Företag GARANTILÅS I STHLM AB Upprättad av KENT JARME NIKLAS LARSSON Datum Kvalitetsplan med integrerad miljöplan Företag GARANTILÅS I STHLM AB Upprättad av KENT JARME NIKLAS LARSSON Datum 2 Innehåll. Sid. Projektinformation 3 Projektbeskrivning 3 Platsorganisation 4 Underentreprenörer

Läs mer

Inspektera LEDNINGSSYSTEM. Sida: 1/8. Datum: Dokumenttyp: Rutin Process: Utöva tillsyn Dokumentnummer: 106 Version: v1

Inspektera LEDNINGSSYSTEM. Sida: 1/8. Datum: Dokumenttyp: Rutin Process: Utöva tillsyn Dokumentnummer: 106 Version: v1 Sida: 1/8 LEDNINGSSYSTEM Datum: 2009-09-21 Dokumenttyp: Rutin Process: Utöva tillsyn Dokumentnummer: 106 Version: v1 Författare: Per-Olof Sandén, Anna Norstedt Avdelning: Kärnkraftssäkerhet, Staben Fastställd:

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Sven Nyström STAFS 1999:4 Utkom från trycket 1999-09-15 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll

Läs mer

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Sekretariatet för utvärdering och intern revision Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Beslutade av Sidas styrelse 2007-06-01. Sekretariatet för utvärdering

Läs mer

BESLUT OM FORTSATT TIDSBEGRÄNSAD DRIFT AV RINGHALS 4 EFTER UPPFÖLJANDE KONTROLL AV GROPAR I STUTSANSLUTNING

BESLUT OM FORTSATT TIDSBEGRÄNSAD DRIFT AV RINGHALS 4 EFTER UPPFÖLJANDE KONTROLL AV GROPAR I STUTSANSLUTNING BESLUT Datum Vår referens 2001-09-27 941-010971 Ert datum Er referens 2001-09-13 1715209 430 22 Väröbacka Tillståndshavare Beslutande Anläggning Ringhals 4 Föredragande Lars Skånberg, crh Elena Österberg,

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens kravbild gällande organisation och slutförvar

Strålsäkerhetsmyndighetens kravbild gällande organisation och slutförvar Strålsäkerhetsmyndighetens kravbild gällande organisation och slutförvar Organisation, ledning och styrning, säkerhetskultur Krav kring organisation Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet 13 Den som

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Tekniska nämnden. Hylte Kommun.

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Tekniska nämnden. Hylte Kommun. REVISIONSRAPPORT Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende Tekniska nämnden Hylte Kommun November 2002 Rolf Bergman Tommy Karlsson www.pwcglobal.com/se www.komrev.se Sammanfattning

Läs mer

Utgåva Ändringsnot Datum. 2 Denna riktlinje är omarbetad och ersätter den gamla TR08:01 version A med publiceringsdatum 2008-06-30.

Utgåva Ändringsnot Datum. 2 Denna riktlinje är omarbetad och ersätter den gamla TR08:01 version A med publiceringsdatum 2008-06-30. Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum 2 Denna riktlinje är omarbetad och ersätter den gamla TR08:01 version A med publiceringsdatum 2008-06-30. 2012-06-20 2/12 Innehåll 1 Allmänt... 4 1.1 Bakgrund...

Läs mer

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll FÖRDJUPNING HACCP-principerna De sju HACCP-principerna Här följer en genomgång av de sju HACCP-principerna som finns angivna i lagstiftningen 1. Alla

Läs mer

VATTENFALL UTVECKLING AB CERTIFIERING

VATTENFALL UTVECKLING AB CERTIFIERING VATTENFALL UTVECKLING AB CERTIFIERING Regler för certifiering av produkter för tätning av stumma fogar mot vatten Godkänd av:...... Åke Skarendahl Ordförande snämnd Jan Alemo Ansvarig Vattenfall Utveckling

Läs mer

[ UPPHÄVD ] Statens räddningsverks författningssamling. SRVFS 1999:3 Utkom från trycket den 9 juli 1999

[ UPPHÄVD ] Statens räddningsverks författningssamling. SRVFS 1999:3 Utkom från trycket den 9 juli 1999 Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks föreskrifter för ackreditering av organ som skall utföra certifiering av förpackningar

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

ANSÖKAN om granskning av kvalitetssystem enligt LVFS 2003:11 (för CE-märkning av medicintekniska produkter)

ANSÖKAN om granskning av kvalitetssystem enligt LVFS 2003:11 (för CE-märkning av medicintekniska produkter) ANSÖKAN om (för CE-märkning av medicintekniska produkter) Företag: ansöker om granskning, av SP som anmält organ, enligt Läkemedelsverkets föreskrifter LVFS 2003:11, senast ändrade genom LVFS 2011:13 (EG-direktiv

Läs mer

Granskning intern kontroll

Granskning intern kontroll Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:12) om ackreditering av organ som certifierar produkter Ändring införd: t.o.m.

Läs mer

Revisionsrapport. Löpande granskning av den interna kontrollen. vid Kostnämnden. Landstinget Västmanland. Inger Hansén Viveca Karlsson

Revisionsrapport. Löpande granskning av den interna kontrollen. vid Kostnämnden. Landstinget Västmanland. Inger Hansén Viveca Karlsson Revisionsrapport Löpande granskning av den interna kontrollen i administrativa rutiner vid Kostnämnden Landstinget Västmanland Inger Hansén Viveca Karlsson 18 mars 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande

Läs mer

AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE VENTILATIONSKONSULTTJÄNSTER STOCKHOLM

AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE VENTILATIONSKONSULTTJÄNSTER STOCKHOLM AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE STOCKHOLM 2011-07-08 INLEDNING Detta dokument kompletterar bilaga 1- Administrativa föreskrifter avseende Ventilationskonsulttjänster, och anger

Läs mer

Dokumenthantering. Tieto PPS AH016, 5.1.0, Sida 1

Dokumenthantering. Tieto PPS AH016, 5.1.0, Sida 1 Sida 1 Om dokumenthantering skapar förutsättningar för ordning och reda, samt omfattar aktiviteter för att identifiera, administrera och kvalitetssäkra alla dokument i projektet. Vi strävar efter att skapa

Läs mer

Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan

Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan Ackrediteringssökande är införstådd med reglerna för ackrediterade certifieringsorgan och förbinder sig att uppfylla dessa samt att till Swedac rapportera

Läs mer

Nisch och Yrkeskategori Bilaga 2

Nisch och Yrkeskategori Bilaga 2 E05 - Isolering (AL) är den person som arbetsleder genomförandet av specifika arbeten med en eller flera arbetsansvariga. AL har bl.a. till uppgift att: - Utse arbetsansvariga och bemanna arbeten i samverkan

Läs mer

4. Delområde B. Kravspecifikation Redovisning

4. Delområde B. Kravspecifikation Redovisning Förfrågningsunderlag - Upphandlarversion 2014-04-17 Upphandlande organisation Upphandling Region Skåne, Koncerninköp Förvaltning och rekreationsverksamhet för Stiftelsen Skånska Landskap Sofie Arebom 1400496

Läs mer

Planera genomförande

Planera genomförande Planera genomförande www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE VVS- KONSULTTJÄNSTER STOCKHOLM

AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE VVS- KONSULTTJÄNSTER STOCKHOLM AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE VVS- STOCKHOLM 2011-07-08 INLEDNING Detta dokument kompletterar bilaga 1- Administrativa föreskrifter avseende VVS-konsulttjänster, och anger

Läs mer

Ansökan om. Produktcertifiering av en Byggprodukt

Ansökan om. Produktcertifiering av en Byggprodukt Företag: Ansöker certifiering av en byggprodukt enligt nedan Produkt: Avsedd användning: Märkning p - märkning Annat: t Typgodkännande enligt BBR OBS för ansökan certifiering för CE-märkning (byggproduktdirektivet

Läs mer

ANVISNING FÖR SJÖMÄTNING

ANVISNING FÖR SJÖMÄTNING ANVISNING SJÖMÄTNING 2011-04-20 1 (5) Framtagen av: Fastställd av: Version: 2011-04-20 Bengt Holmstrand Tillhör: Dokumenttyp: Anvisning ANVISNING FÖR SJÖMÄTNING Följande information och anvisningar avser

Läs mer

S Intern kontroll Regler

S Intern kontroll Regler www.hassleholm.se S Intern kontroll Regler Diarienummer: 2015/342 049 Fastställt den: 2015-09-28 125 Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige För uppföljning ansvarar:

Läs mer

Revisionsrapport. Genomförande av Kvalitetsmätning. Inledning 2008-06-11 32-2008-0580. Tullverket Box 12 854 112 98 Stockholm.

Revisionsrapport. Genomförande av Kvalitetsmätning. Inledning 2008-06-11 32-2008-0580. Tullverket Box 12 854 112 98 Stockholm. Revisionsrapport Tullverket Box 12 854 112 98 Stockholm Datum Dnr 2008-06-11 32-2008-0580 Genomförande av Kvalitetsmätning Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Tullverket (TV) granskat

Läs mer

Vad du behöver veta när du ska lämna anbud. Pia Nedby, SISAB Upphandling24 Konferens Stora säljdagen 2013-04-10

Vad du behöver veta när du ska lämna anbud. Pia Nedby, SISAB Upphandling24 Konferens Stora säljdagen 2013-04-10 Vad du behöver veta när du ska lämna anbud Pia Nedby, SISAB Upphandling24 Konferens Stora säljdagen 2013-04-10 SISAB boulevard 190 skolor + 400 förskolor = 1,7 miljoner kvadratmeter Det skulle krävas

Läs mer

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m.

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m. 2014-11-04 2014/2883 Avdelningen för juridik och inre marknad Åsa Wiklund Fredström Direktnr: 08-406 83 06 E-post: asa.wiklkundfredstrom@swedac.se Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och

Läs mer

Tryckbärande delar och mekaniska komponenter

Tryckbärande delar och mekaniska komponenter Skadehantering inom närliggande bransch Kärnkraft (Ringhals AB) Tryckbärande delar och mekaniska komponenter 1 Skadehantering Stjepan Jagunic 2012-11-16 SKADEHANTERING PÅ RINGHALS Innan skadan upptäcks

Läs mer

Arbetsordning. för styrelsen i. Gällivare allmänningsskog

Arbetsordning. för styrelsen i. Gällivare allmänningsskog Arbetsordning för styrelsen i Gällivare allmänningsskog INNEHÅLL 1. INLEDNING 2. STYRELSENS ORDFÖRANDE 3. STYRELSESAMMANTRÄDEN 4. DAGORDNING OCH BESLUTSÄRENDE 5. PROTOKOLL 6. REVISION OCH RAPPORTER FRÅN

Läs mer

1. Namn och adressuppgifter

1. Namn och adressuppgifter Ansökan om att bli utsedd till anmält organ för uppgifter enligt byggproduktförordningen (CPR), 305/2011/EU, samt ansökan om ackreditering i anmälningssyfte för detta ändamål Sökanden är införstådd med

Läs mer

21 Alkoholtillsyn. 21.1 Allmänt

21 Alkoholtillsyn. 21.1 Allmänt 265 21 Alkoholtillsyn 21.1 Allmänt 8 kap. 1 a andra stycket AL Skatteverket utövar tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i 4 kap. 5. Det är SKV, före detta RSV, som sedan den 1 januari 2000 utövar

Läs mer

Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB

Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB Antagen 2014-03-27 Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB 1 Inledning 1.1 Denna arbetsordning för styrelsen i Svensk Privattandvård Aktiebolag ( Bolaget ), har upprättats som ett komplement

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2010D0022 SV 16.05.2012 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 25 november 2010

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ Ändring införd t.o.m. STAFS 2012:10 Tillämpningsområde 1

Läs mer

Punkt 15: Riktlinje för internrevision

Punkt 15: Riktlinje för internrevision 2016-09-21 Punkt 15: Riktlinje för internrevision Förslag till beslut i styrelsen att anta Riktlinje för internrevision för försäkrings AB Göta Lejon Denna riktlinje kallades tidigare Riktlinje för oberoende

Läs mer

Arbetsordning för styrelsen i Prostatacancerförbundet

Arbetsordning för styrelsen i Prostatacancerförbundet 2015-05-19 Arbetsordning för styrelsen i Prostatacancerförbundet 1. Inledning Styrelsen i Prostatacancerförbundet (PCF) har fastställt denna arbetsordning för sitt arbete. Arbetsordningen för styrelsen

Läs mer

Förteckning över krav i Elsäkerhetsverkets författningssamling som innebär en administrativ börda för företag

Förteckning över krav i Elsäkerhetsverkets författningssamling som innebär en administrativ börda för företag 2004-04-28 Bilaga 1 Förteckning över krav i författningssamling som innebär en administrativ börda för företag Kolumn 1 2 3 4 5 6 7 ELSÄK-FS 1995:6 Om elektriska utrustningar för explosionsfarlig miljö

Läs mer

SBF 1007:5 Norm Behörig ingenjör brandlarm

SBF 1007:5 Norm Behörig ingenjör brandlarm Norm Behörig ingenjör brandlarm Förord Ju tidigare en brand upptäcks, desto enklare är branden att begränsa och släcka. En anläggning för brandlarm är ett viktigt system som upptäcker begynnande bränder.

Läs mer

Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001

Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001 Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO 14001 och ISO 9001 Göteborgs Stads Upphandlings AB Anna Lundeen anna.lundeen@canea.se 2016-05-17 Packhusgatan 6 SE-411 13 Göteborg Folkungagatan 49 SE-116

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om besiktning av tivolianordningar 1 ; beslutade den 26

Läs mer

PBM1 PROVNINGSBESTÄMMELSER FÖR MEKANISKA ANORDNINGAR. Utgåva 6, 2013-02-13. Godkänd: Göran Ekbom FKA, Erik Lindén OKG och Anders Richnau RAB

PBM1 PROVNINGSBESTÄMMELSER FÖR MEKANISKA ANORDNINGAR. Utgåva 6, 2013-02-13. Godkänd: Göran Ekbom FKA, Erik Lindén OKG och Anders Richnau RAB PBM1 1 (107) PBM1 PROVNINGSBESTÄMMELSER FÖR MEKANISKA ANORDNINGAR Utgåva 6, 2013-02-13 Detta dokument är gemensamt framtaget av de svenska kärnkraftsföretagen. All uppdatering skall ske i samråd dem emellan.

Läs mer