Genom att dokumentera och anpassa företagets rutiner så att de tillgodoser

Transkript

1 6 Kvalitetssystemet Allmänt Genom att dokumentera och anpassa företagets rutiner så att de tillgodoser standardens krav skapas ett kvalitetssystem. Med begreppet rutin avses i detta sammanhang ett vedertaget förfarande att lösa en viss uppgift, exempelvis genomgång av krav eller underhåll av utrustning. Rutinerna dokumenteras i rutinbeskrivningar, instruktioner eller vad dessa dokument ges för benämning inom företaget. I ett mindre företag kan kvalitetshandboken helt enkelt bestå av företagets samlade rutinbeskrivningar. I ett större företag däremot, kan det vara praktiskt att enbart beskriva systemet och rutinerna i kvalitetshandboken och sedan hänvisa till rutinbeskrivningar och arbetsinstruktioner. Innehållet i kvalitetshandboken behöver inte nödvändigtvis ha samma struktur som standarden. Följs inte standardens struktur bör en referenstabell mellan avsnitten i den egna kvalitetshandboken och avsnitten i standarden upprättas. Därigenom blir dokumentationen mer överskådlig och en utomstående (kund, certifieringsorgan), får lättare att följa hur standardens krav tillgodosetts. Även om det inte är ett uttalat krav i standarden, kan det vara praktiskt att i inledningen av kvalitetshandboken ge information om företaget och dess verksamhet samt beskriva företagets organisation på ett överskådligt sätt, exempelvis med ett organisationsschema. ISO 3834 innehåller ett flertal element som bidrar till ett ledningssystem för kvalitet (QMS). I de fall ISO 3834 tillämpas utan samtidig tillämpning av ISO 9001:2000, rekommenderas det att beakta vissa delar i ISO 9001:2000. I synnerhet gäller detta delen som handlar om dokumentstyrning, eftersom det inom ramen för ISO 3834 kommer att genereras en hel del dokument. Det kommer att upprättas såväl specificerande dokument (rutinbeskrivningar, svetsdatablad, arbetsinstruktioner etc.) som redovisande dokument (provningsrapporter, svetsarprövningsintyg, WPQR etc.).

2 26 Kvalitetssäkring vid svetsning ISO anger att nedanstående element i ISO 9001:2000, skall beaktas då de kvalitetsstyrande rutinerna upprättas. Det är inte meningen att kraven i dessa avsnitt skall tillämpas i sin helhet, men det finns delar som kan ge goda uppslag vid utarbetandet av era rutiner. a) b) c) styrning av specificerande dokument och redovisande dokument (se ISO 9001:2000, 4.2.3, 4.2.4); ledningens ansvar (se ISO 9001:2000, avsnitt 5); tillhandahållande av resurser (se ISO 9001:2000, 6.1); d) kompetens, medvetenhet och praktisk utbildning av utförande personal [se ISO 9001:2000, 6.2.2, b)]; e) f) g) h) i) j) k) l) planering av produktframtagning (se ISO 9001:2000, 7.1); fastställande av produktanknutna krav (se ISO 9001:2000, 7.2.1); genomgång av produktanknutna krav (se ISO 9001:2000, 7.2.2); inköp (se ISO 9001:2000, 7.4); validering av processer (se ISO 9001:2000, 7.5.2); kundens egendom (se ISO 9001:2000, 7.5.4); intern revision (se ISO 9001:2000, 8.2.2); övervakning och mätning av produkt (se ISO 9001:2000, 8.2.4).

3 6.2 Beskrivning av företagets rutiner 27 Företagets rutiner skall dokumenteras i rutinbeskrivningar/instruktioner. Syftet med detta är att: säkerställa ett genomtänkt och likformigt arbetsförfarande säkerställa att kraven i aktuell standard tillgodoses klarlägga ansvar för uppgifter och aktiviteter fungera som utgångspunkt vid beredningsarbetet informera berörd personal, kunder och andra intressenter Det finns ingen standardiserad form för vad rutinbeskrivningar skall innehålla utan de kan utformas på många olika sätt. De kan bestå av allt ifrån en formell beskrivning av rutinen till en enkel redogörelse i punktform. Använd en utformning och uppställning som passar i det egna företaget. Det väsentliga är att rutinerna blir väl genomtänkta och utformade utifrån det enskilda företagets förutsättningar. En enkel och överskådlig dokumentation bör eftersträvas för att underlätta den praktiska tillämpningen. Följande punkter är exempel på vad en rutinbeskrivning kan innefatta: Allmänt Det övergripande syftet med rutinen. Omfattning Avgränsning av rutinen, typ av arbete, vilka som berörs, i vilka fall den skall tillämpas Referenser Ansvar Hänvisningar till standarder och övriga dokument Vilken person eller funktion som ansvarar för uppgiften Utförande Hur arbetet skall genomföras/styras, vem som gör vad, när, var och hur, material, utrustning Dokumentation Hur sker verifiering och uppföljning

4 28 Kvalitetssäkring vid svetsning Varje enskild sida bör förses med ett sidhuvud som anger dokumentets beteckning, vem som utarbetat detta, vem som granskat och godkänt dokumentet, utgåva (revisionsnummer) samt datum och sidnummer/totalt antal sidor. Dokumentationens omfattning kan vara mycket enkel i ett fåmansföretag, men behöver vanligen vara mer detaljerad när fler medarbetare är involverade. Graden av detaljstyrning avgörs även utifrån arbetets komplexitet, de använda metoderna samt personalens kompetens. 6.3 Tillämpliga kvalitetsrelaterade dokument I tabell 2 presenteras en översikt över rutinbeskrivningar och kvalitetsrelaterade dokument såsom checklistor och blanketter etc. som kan behöva upprättas med hänsyn till ISO Det är inte säkert att alla dokument som tas upp i tabell 2 är tillämpliga, utan det bör ses som en inspirationskälla och checklista. Varje företag bör anpassa omfattningen av dokumentation till de egna förutsättningarna.

5 29 Tabell 2 Exempel på rutinbeskrivningar och dokument/rapporter som kan behöva upprättas för att styrning av svetsverksamheten Avsnitt ISO Rutinbeskrivning Protokoll/rapporter 5 Genomgång av 5.1, 5.2 Kontraktsgenomgång Checklista för genomgång krav och teknisk genomgång 5.1, 5.3 Konstruktionsgenomgång Checklista för genomgång 6 Underleveranser 6 Underleverantör av svetsarbeten 6 Underleverantör av värmebehandling 6 Underleverantör av kontroll och provning 6 Underleverantör av service och underhåll Underleverantör av validering/ kalibrering 6 Ankomstkontroll Kontrollkort 7 Personal för svetsning 7.1, 7.2 Kvalificering av svetsare och svetsoperatörer Beställningsblankett/ checklista/godkännande Beställningsblankett/ checklista/godkännande Beställningsblankett/ checklista/godkännande Beställningsblankett/ checklista/godkännande Beställningsblankett/ checklista/godkännande Svetsarprövningsintyg Sammanställning av svetskompetenser med giltighetsområden, -tider etc 7.1, 7.3 Svetsansvarig personal Arkiv med CV, kopia av betyg etc. 8 Kontroll- och provningspersonal 8.1, 8.2 Personal för kontroll- och provning Arkiv med intyg 9 Utrustning 9.1, 9.2, Svetsning och besläktade aktiviteter 11 Tillsatsmaterial för svetsning Inköp av utrustning och registrering Utrustningsförteckning 9.4 Funktionsprovning av Godkännandeprotokoll utrustning 9.5 Underhållsrutiner Underhållsrapporter 10.1 Produktionsplanering, beredning 10.3, , 10.4, , 11.2, , 11.3 Kvalificering av svetsprocedurer Utarbetande av svetsdatablad och arbetsinstruktioner Mottagning/kontroll, ev. provning per parti av tillsatsmaterial Hantering och förvaring av tillsatsmaterial Följesedlar /operationskort Svetsdatablad (WPSer) Svetsplaner WPQR WPSer, arbetsinstruktioner Uppackningssedel, kontrollkort Lagerlista 12 Förvaring av grundmaterial 12 Lagring och hantering av grundmaterial Lagerlista

6 30 Kvalitetssäkring vid svetsning Avsnitt ISO Rutinbeskrivning Protokoll/rapporter 13 Värmebehandling efter svetsning 13 Värmebehandling Värmebehandlingsinstruktioner Kontrollkort, tid-, temp. registrering, med spårbarhet 14 Kontroll och provning 14.1 Kontrollberedning, planering Kontrollplan 14.2 Kontroll och provning och Kontrollkort, följesedel provning före svetsning 14.3 Kontroll och provning under Kontrollkort, följesedel svetsning 14.4 Kontroll och provning efter Kontrollkort, följesedel svetsning 14.5 Kontroll- och provningsstatus Verifiering på kontrollkort, följesedel, märkning, etiketter etc. 15 Avvikelser och korrigerande åtgärder 15 Avvikelserapportering Avvikelserapport Reparationsprocedur 16 Kalibrering 16 Kalibrering av termoelement Kalibreringsprotokoll 16 Kalibrering av mätutrustning Kalibreringsprotokoll för svetsparametrar 16.3 Kalibrering av mätutrustning Kalibreringsprotokoll 17 Identifiering och 17 Märkning Materialkort spårbarhet 17 Överföring av märkning Följekort 17 Identifiering av svetsförband till svetsare 18 Kvalitetsdokument 18 Utarbetande av kvalitetsdokument (Tabellens numrering följer ISO ). Svetslogg, förteckning med svetsarnummer Sammansättning av dokument

7 7 Kravelement - vägledning (ISO ) Kravelement - vägledning detta avsnitt presenteras kravelementen i ISO , följt av en vägledande I text. I den vägledande texten ges exempel på vilka funktioner i ett företag som kan tänkas svara för en viss uppgift, dessa är helt godtyckligt valda. Avgörande för vem som skall utföra en viss uppgift, är att denne har kompetens för uppgiften i fråga. 7.2 Genomgång av krav och tekniska data [5] Allmänt (5.1) Tillverkaren skall gå igenom kraven enligt kontraktet och andra eventuella krav, tillsammans med de tekniska data som tillhandahålls av beställaren eller egna uppgifter då tillverkaren själv konstruerar produkten. Tillverkaren skall säkerställa att all nödvändig information som behövs för att genomföra till verkningen finns tillgänglig innan arbetet påbörjas. Tillverkaren skall styrka sin förmåga att uppfylla alla krav och säkerställa en tillräcklig planering av alla kvalitetsrelaterade aktiviteter. Genomgången av kraven genomförs av tillverkaren för att verifiera att det ligger inom hans möjligheter att fullfölja arbetsuppgifterna, att tillräckliga resurser finns för att hålla leveranstiderna och att dokumentationen är klar och entydig. Tillverkaren skall säkerställa att alla skillnader mellan kontraktet och tidigare anbud identifieras samt att beställaren underrättas om varje teknisk, kostnads- eller programförändring som kan bli ett resultat av genomgången. Punkterna i avsnitt 5.2 beaktas regelmässigt vid eller före genomgången av kraven. Punkterna i avsnitt 5.3 utgör vanligen en del av den tekniska genomgången och beaktas under det inledande planeringsstadiet. Då ett kontrakt inte finns, t.ex. vid tillverkning mot lager, skall tillverkaren beakta fordringarna i avsnitt 5.2 vid genomförandet av den tekniska genomgången (se avsnitt 5.3).

8 32 Kvalitetssäkring vid svetsning Vägledning Tillförlitliga rutiner för att identifiera och klar göra alla konkreta krav som ställs på arbetet eller produkten är högst väsentligt. Först därefter finns de egentliga förutsättningarna för att ta ställning till om man kan/skall åta sig ar betet. Även de tekniska förutsättningarna för svetsarbetet och dess utförande är väsentliga att beakta, eftersom dessa har en avgörande inverkan på möjligheterna att uppnå gällande kvalitetskrav till rimlig kostnad. Rutiner skall skapas så att de checkpunkter standarden tar upp i avsnitt 5.2 och 5.3 beaktas i det förberedande arbetet. Genomgång av krav (5.2) Punkter som skall beaktas skall omfatta följande: a) b) c) d) produktstandard, som skall användas, tillsammans med alla kompletterande krav; krav i lagar och föreskrifter; alla ytterligare krav fastställda av tillverkaren; tillverkarens förmåga att uppfylla fastställda krav. Vägledning Dessa aktiviteter börjar egentligen redan vid tidpunkten för offertförfrågan. Innan en offert lämnas bör samtliga krav ha identifierats och dess konkreta innebörd klarlagts. Hänvisningar till standarder och regelverk är vanligt förekommande, detta kräver i sin tur tillgång till och god kännedom om dessa. Nästa steg är att ta ställning till huruvida kundens krav och önskemål kan tillgodoses och om underleverantörer eventuellt behöver anlitas. Den i avsnitt 6.8 nämnda utrustningsförteckningen, kan med fördel nyttjas som stöd vid utvärdering av företagets resurser och produktionsförutsättningar. Om och när kontraktet/beställningen ankommer, bör en förnyad granskning utföras för att utröna om ytterligare krav tillkommit eller om några ändringar skett. Om så är fallet bör det finnas etablerade rutiner som säkerställer att kunden omgående underrättas om eventuella förändringar gällande pris, leveranstider etc. Att ställa kunden inför dessa fakta när produkten är färdigt gynnar inte en fortsatt god kundrelation. Ansvaret för genomgång av kravbilden ges vanligen den person som går igenom offer ter och kontraktsutkast, t.ex. försäljningschef eller projektledare. Väsent ligt är dock att företagets svetsansvarige granskar de svetsrelaterade kra ven, efter som detta kräver ingående kännedom om gällande standarder och regelverk.

9 Förekommer oklarheter i offertförfrågan/kontrakt bör detta utredas och klarläggas av ansvarig personal, eventuellt tillsammans med kund och övriga parter. Vid genomgång av kravbilden, bör man som ett minimum gå igenom tillämpliga punkter i avsnitt 5.2. Det kan även finnas skäl att kontrollera om en liknande leverans gjorts tidigare samt vilka förändringar som skett och om de är väsentliga. a) produktstandard, som skall användas, tillsammans med alla kompletterande krav; vilken av kravstandarderna (ISO , -3, -4) gäller för arbetet/produkten ges referens till produktstandard, eller annan standard vilka konkreta krav innebär detta förekommer några tilläggskrav ISO 3834 är i dag en internationellt vedertagen modell för kvalitetsstyrning vid svetsning. I de fall det i beställningen förekommer referenser till nationell standard, kan det därför vara berättigat att be kunder precisera vilka krav detta medför utöver vad som anges i aktuell nivå av ISO b) krav i lagar och föreskrifter; omfattas produkten av något direktiv eller myndighetskrav vilka konkreta krav innebär detta c) alla ytterligare krav fastställda av tillverkaren; alla ytterligare krav som kan förekomma, förutom vad som angetts i pkt. a och b ovan d) tillverkarens förmåga att uppfylla fastställda krav; utvärdering huruvida fastställda krav kan tillgodoses (utrustningsförteckningen kan vara ett stöd i detta arbete) behöver underleverantörer anlitas utvärdering av tilltänkta underleverantörer och deras förutsättningar att tillgodose fastställda krav Ett mycket bra hjälpmedel vid genomgång av såväl kravbild som den tekniska delen, är olika former av checklistor. Vid utarbetandet av checklistor för genomgång av kravbilden, bör punkterna i standardens tabell 5.2 (resp 5.3) beaktas. 33

10 34 Kvalitetssäkring vid svetsning Teknisk genomgång (5.3) Tekniska krav som skall beaktas skall omfatta följande: a) b) c) specifikation för grundmaterial och egenskaper för svetsförband; kvalitet och acceptanskrav för svetsar; läge, åtkomlighet och svetsföljd för alla svetsar, inklusive åtkomlighet för kontroll och för oförstörande provning; d) beskrivningar av svetsprocedurer, oförstörande provningsförfaranden och värmebehandlingsprocedurer; e) f) g) metod för kvalificering av svetsprocedurer; kvalificering av personal; val, identifiering och/eller spårbarhet (t.ex. av material, svetsar); h) kvalitetsstyrande aktiviteter, inklusive eventuell medverkan av ett oberoende kontrollorgan; i) j) k) l) kontroll och provning; underleveranser; värmebehandling efter svetsning; andra krav med hänsyn till svetsning, t.ex. provning per parti av tillsatsmaterial, ferrithalt i svetsgods, åldring, vätehalt, permanent rotstöd, tilllämpning av blästring, ytfinhet, svetsens form; m) användning av speciella metoder, (t.ex. för att uppnå full genomsvetsning utan rotstöd då man svetsar endast från en sida); n) o) mått och detaljer för fogberedning och färdigt svetsförband; svetsar som skall utföras i verkstad eller på annan plats; p) miljöbetingelser med hänsyn till tillämpningen av metoden (t.ex. mycket låg temperatur eller eventuellt behov av skydd mot ogynnsamma väderleksförhållanden); q) hantering av avvikelser.

11 Vägledning Under konstruktionsoch planeringsfasen görs många vägval som påverkar såväl produktionsförutsättningar, -ekonomi som kvalitet. Många aspekter skall beaktas och vägas mot varandra, det kan vara kundkrav, funktionskrav, tillverkningstekniska aspekter, materialval m.m. Den tekniska genomgången utförs för att säkerställa lämpliga förutsättningar för produktion, provning samt överensstämmelse med givna konstruktionskrav. Konstruktionens komplexitet avgör omfattningen av den tekniska genomgången. För enkla konstruktioner kan det räcka med en genomgång, medan det för mer komplicerade konstruktioner kan krävas flera genomgångar under konstruktionsoch planeringsfasen. Sker tillverkning mot lager skall den tekniska genomgången även innefatta tillämpliga punkter i del 5.2 av standarden. Ansvarig person eller personer för dessa aktiviteter skall utses av tillverkaren. Den ansvariga kan exempelvis vara projektets huvudkonstruktör. När svets- och materialfrågor behandlas skall företagets svetsansvarige delta. Den tekniska genomgången är väsentlig även när ett företag enbart står för tillverkning och ej svarar för konstruktiv utformningen. Vid genomgången skall ju alla väsentliga förutsättningar för svetsarbetet lyftas fram och beaktas. Är inte förutsättningarna de rätta, kan det leda till problem att uppnå fastställda kvalitetskrav. Ett exempel på detta är åtkomlighet för svetsning. Genom att uppmärksamma brister i åtkomlighet på ett tidigt stadium, finns möjligheten att få till stånd en konstruktiv dialog med beställaren hur problemet skall lösas innan produktionen påbörjas. Vid den tekniska genomgången skall relevanta punkter i avsnitt 5.3 beaktas. Punkterna hänför sig enbart till svetsning, men den tekniska genomgången kan behöva omfatta betydligt fler (ej direkt svetsrelaterade) punkter. För genomgången kan det vara praktiskt att utarbeta en checklista. När denna utarbetas bör följande beaktas: 35 a) Specifikation för grundmaterial och egenskaper för svetsförband: mekaniska egenskaper sammansättning (kolekvivalent) korrosionsbenägenhet värmebeständighet ytbeskaffenhet andra speciella egenskaper

12 36 Kvalitetssäkring vid svetsning b) Kvalitets- och acceptanskrav för svetsar: är kvalitetsnivå specificerad för samtliga förband finns förutsättningar att klara föreskrivna kvalitetsnivåer eventuellt tilläggskrav (täthet, utmattning, korrosion, ytkrav) förekommer krav på svetsens anslutning mot grundmaterial (erfordras slipning, TIG-behandling etc.) c) Läge, åtkomlighet och svetsföljd för samtliga svetsar: ändamålsenliga svetslägen erforderlig åtkomlighet (metodberoende) behöver svetsföljden styras (spänningar/deformationer) OBS! Möjliga svetslägen och åtkomlighet är avgörande förutsättningar för svetsarbetet och kostnaderna för detta, för att uppnå föreskriven kvalitet. d) e) f) Beskrivningar av svetsprocedurer, oförstörande provningsförfaranden och värmebehandlingsprocedurer: finns erforderliga svetsdatablad (WPS) finns erforderliga provningsprocedurer då OFP utförs i egen regi finns erforderliga värmebehandlingsprocedurer behöver nya procedurer utarbetas Metod för kvalificering av svetsprocedurer metod/metoder för kvalificering av svetsprocedurer finns erforderliga procedurkvalificeringar (WPAR) behöver nya procedurkvalificeringar genomföras erfordras verifiering av ackrediterat certifieringsorgan eller annan oberoende part Kvalificering av personal specifik kompetensnivå hos svetsteknisk ledning (IWE, IWT, IWS) finns tillräckligt med svetsare, svetsoperatörer att tillgå har de erforderliga svetsarprövningsintyg som omfattar aktuellt arbete erfordras kompletterande utbildning, behöver nya kompetensprov läggas erfordras verifiering av ackrediterat certifieringsorgan eller annan oberoende part

13 37 g) Val, identifiering och/eller spårbarhet (t.ex material, svetsar) erfordras rutiner för att säkerställa spårbarhet av t.ex material, svetsare, tillsatsmaterial etc. åtgärder för att säkerställa spårbarhet, möjlighet till identifiering h) Kvalitetsstyrande aktiviteter, inklusive medverkan av ett oberoende kontrollorgan Skall kontroll/övervakning utföras: i egen regi av kundrepresentant av tredje part i vilka skeden av produktionen skall kontrollinsatserna utföras förekommer krav på hållpunkter, dvs. att produkten ej får gå vidare innan ett visst kontrollmoment utförts med godkänt resultat i) Kontroll och provning: vilken typ av kontroll och provning erfordras kontroll- och provningsomfattning kontroll- och provningsmetoder kontroll- och provningsskeden krav på rapportering, dokumentation j) Underleveranser: behöver underleverantör anlitas finns godkänd leverantör som uppfyller relevanta delar av ISO 3834 och sen tidigare erfarenhet av denne etc. underleverantörens uppgift (t.ex. svetsning, värmebehandling, OFP) behöver kunden godkänna eventuell underleverantörer k) Värmebehandling efter svetsning: erfordras efterföljande värmebehandling värmebehandlingsprocedur verifiering, dokumentation förekommer krav på företagets kunnande, utrustning

14 38 Kvalitetssäkring vid svetsning l) Andra krav med hänsyn till svetsning, t.ex. provning per parti av tillsatsmaterial, ferrithalt i svetsgods, åldring, vätehalt, permanent rotstöd, tillämpning av blästring, ytfinhet, svetsens form: provning av partier av tillsatsmaterial m) typ av intyg från tillverkaren av tillsatsmaterial verifiering av svetsgodsets ferrithalt åldringsbehandling vätehalt används fast rotstöd material i fast rotstöd utformning av rotstöd skall blästring utföras (acceptabla blästermedia) tillåts värmeriktning (eventuellt materialberoende begränsningar) tillåtna metoder att märka material (präglingsdjup, typ av färgmärkning) krav på efterbehandling (rostfria material) Användning av speciella metoder (t.ex. för att uppnå full genomsvetsning utan rotstöd då man svetsar endast från en sida) TIG-svetsning av bottensträng utnyttjande av smalspaltsvetsning eller svetsmetoder med hög energitäthet n) Mått och detaljer för fogberedning och färdigt svetsförband: entydig specificering av svetsförband (svetsbeteckningar) detaljritad fogutformning referenser till standard för fogutformning fogberedningsmetod mått och toleranser o) Svetsar som skall utföras i verkstad eller på annan plats: ingår montagesvetsning (utomhus, miljöbetingelser, svetsmetoder) tillverkas komponenter i olika verkstäder

15 p) Miljöbetingelser med hänsyn till tillämpningen av metoden (t.ex. mycket låg temperatur eller eventuellt behov av skydd mot ogynnsamma väderleksförhållanden: låg temperatur vindförhållanden fukt, nederbörd behov av skyddsåtgärder (beroende av svetsmetod) belysning brandfara elsäkerhet q) Hantering av avvikelser förekommer specifika krav på hur eventuella avvikelser skall hanteras utökad kontrollomfattning kompletterande provning provningsmetoder erfordras godkännande av kund eller annan part innan avvikande produkt åtgärdas dokumentering av avvikelser återkoppling och förebyggande åtgärder 39