Genom att dokumentera och anpassa företagets rutiner så att de tillgodoser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Genom att dokumentera och anpassa företagets rutiner så att de tillgodoser"

Transkript

1 6 Kvalitetssystemet Allmänt Genom att dokumentera och anpassa företagets rutiner så att de tillgodoser standardens krav skapas ett kvalitetssystem. Med begreppet rutin avses i detta sammanhang ett vedertaget förfarande att lösa en viss uppgift, exempelvis genomgång av krav eller underhåll av utrustning. Rutinerna dokumenteras i rutinbeskrivningar, instruktioner eller vad dessa dokument ges för benämning inom företaget. I ett mindre företag kan kvalitetshandboken helt enkelt bestå av företagets samlade rutinbeskrivningar. I ett större företag däremot, kan det vara praktiskt att enbart beskriva systemet och rutinerna i kvalitetshandboken och sedan hänvisa till rutinbeskrivningar och arbetsinstruktioner. Innehållet i kvalitetshandboken behöver inte nödvändigtvis ha samma struktur som standarden. Följs inte standardens struktur bör en referenstabell mellan avsnitten i den egna kvalitetshandboken och avsnitten i standarden upprättas. Därigenom blir dokumentationen mer överskådlig och en utomstående (kund, certifieringsorgan), får lättare att följa hur standardens krav tillgodosetts. Även om det inte är ett uttalat krav i standarden, kan det vara praktiskt att i inledningen av kvalitetshandboken ge information om företaget och dess verksamhet samt beskriva företagets organisation på ett överskådligt sätt, exempelvis med ett organisationsschema. ISO 3834 innehåller ett flertal element som bidrar till ett ledningssystem för kvalitet (QMS). I de fall ISO 3834 tillämpas utan samtidig tillämpning av ISO 9001:2000, rekommenderas det att beakta vissa delar i ISO 9001:2000. I synnerhet gäller detta delen som handlar om dokumentstyrning, eftersom det inom ramen för ISO 3834 kommer att genereras en hel del dokument. Det kommer att upprättas såväl specificerande dokument (rutinbeskrivningar, svetsdatablad, arbetsinstruktioner etc.) som redovisande dokument (provningsrapporter, svetsarprövningsintyg, WPQR etc.).

2 26 Kvalitetssäkring vid svetsning ISO anger att nedanstående element i ISO 9001:2000, skall beaktas då de kvalitetsstyrande rutinerna upprättas. Det är inte meningen att kraven i dessa avsnitt skall tillämpas i sin helhet, men det finns delar som kan ge goda uppslag vid utarbetandet av era rutiner. a) b) c) styrning av specificerande dokument och redovisande dokument (se ISO 9001:2000, 4.2.3, 4.2.4); ledningens ansvar (se ISO 9001:2000, avsnitt 5); tillhandahållande av resurser (se ISO 9001:2000, 6.1); d) kompetens, medvetenhet och praktisk utbildning av utförande personal [se ISO 9001:2000, 6.2.2, b)]; e) f) g) h) i) j) k) l) planering av produktframtagning (se ISO 9001:2000, 7.1); fastställande av produktanknutna krav (se ISO 9001:2000, 7.2.1); genomgång av produktanknutna krav (se ISO 9001:2000, 7.2.2); inköp (se ISO 9001:2000, 7.4); validering av processer (se ISO 9001:2000, 7.5.2); kundens egendom (se ISO 9001:2000, 7.5.4); intern revision (se ISO 9001:2000, 8.2.2); övervakning och mätning av produkt (se ISO 9001:2000, 8.2.4).

3 6.2 Beskrivning av företagets rutiner 27 Företagets rutiner skall dokumenteras i rutinbeskrivningar/instruktioner. Syftet med detta är att: säkerställa ett genomtänkt och likformigt arbetsförfarande säkerställa att kraven i aktuell standard tillgodoses klarlägga ansvar för uppgifter och aktiviteter fungera som utgångspunkt vid beredningsarbetet informera berörd personal, kunder och andra intressenter Det finns ingen standardiserad form för vad rutinbeskrivningar skall innehålla utan de kan utformas på många olika sätt. De kan bestå av allt ifrån en formell beskrivning av rutinen till en enkel redogörelse i punktform. Använd en utformning och uppställning som passar i det egna företaget. Det väsentliga är att rutinerna blir väl genomtänkta och utformade utifrån det enskilda företagets förutsättningar. En enkel och överskådlig dokumentation bör eftersträvas för att underlätta den praktiska tillämpningen. Följande punkter är exempel på vad en rutinbeskrivning kan innefatta: Allmänt Det övergripande syftet med rutinen. Omfattning Avgränsning av rutinen, typ av arbete, vilka som berörs, i vilka fall den skall tillämpas Referenser Ansvar Hänvisningar till standarder och övriga dokument Vilken person eller funktion som ansvarar för uppgiften Utförande Hur arbetet skall genomföras/styras, vem som gör vad, när, var och hur, material, utrustning Dokumentation Hur sker verifiering och uppföljning

4 28 Kvalitetssäkring vid svetsning Varje enskild sida bör förses med ett sidhuvud som anger dokumentets beteckning, vem som utarbetat detta, vem som granskat och godkänt dokumentet, utgåva (revisionsnummer) samt datum och sidnummer/totalt antal sidor. Dokumentationens omfattning kan vara mycket enkel i ett fåmansföretag, men behöver vanligen vara mer detaljerad när fler medarbetare är involverade. Graden av detaljstyrning avgörs även utifrån arbetets komplexitet, de använda metoderna samt personalens kompetens. 6.3 Tillämpliga kvalitetsrelaterade dokument I tabell 2 presenteras en översikt över rutinbeskrivningar och kvalitetsrelaterade dokument såsom checklistor och blanketter etc. som kan behöva upprättas med hänsyn till ISO Det är inte säkert att alla dokument som tas upp i tabell 2 är tillämpliga, utan det bör ses som en inspirationskälla och checklista. Varje företag bör anpassa omfattningen av dokumentation till de egna förutsättningarna.

5 29 Tabell 2 Exempel på rutinbeskrivningar och dokument/rapporter som kan behöva upprättas för att styrning av svetsverksamheten Avsnitt ISO Rutinbeskrivning Protokoll/rapporter 5 Genomgång av 5.1, 5.2 Kontraktsgenomgång Checklista för genomgång krav och teknisk genomgång 5.1, 5.3 Konstruktionsgenomgång Checklista för genomgång 6 Underleveranser 6 Underleverantör av svetsarbeten 6 Underleverantör av värmebehandling 6 Underleverantör av kontroll och provning 6 Underleverantör av service och underhåll Underleverantör av validering/ kalibrering 6 Ankomstkontroll Kontrollkort 7 Personal för svetsning 7.1, 7.2 Kvalificering av svetsare och svetsoperatörer Beställningsblankett/ checklista/godkännande Beställningsblankett/ checklista/godkännande Beställningsblankett/ checklista/godkännande Beställningsblankett/ checklista/godkännande Beställningsblankett/ checklista/godkännande Svetsarprövningsintyg Sammanställning av svetskompetenser med giltighetsområden, -tider etc 7.1, 7.3 Svetsansvarig personal Arkiv med CV, kopia av betyg etc. 8 Kontroll- och provningspersonal 8.1, 8.2 Personal för kontroll- och provning Arkiv med intyg 9 Utrustning 9.1, 9.2, Svetsning och besläktade aktiviteter 11 Tillsatsmaterial för svetsning Inköp av utrustning och registrering Utrustningsförteckning 9.4 Funktionsprovning av Godkännandeprotokoll utrustning 9.5 Underhållsrutiner Underhållsrapporter 10.1 Produktionsplanering, beredning 10.3, , 10.4, , 11.2, , 11.3 Kvalificering av svetsprocedurer Utarbetande av svetsdatablad och arbetsinstruktioner Mottagning/kontroll, ev. provning per parti av tillsatsmaterial Hantering och förvaring av tillsatsmaterial Följesedlar /operationskort Svetsdatablad (WPSer) Svetsplaner WPQR WPSer, arbetsinstruktioner Uppackningssedel, kontrollkort Lagerlista 12 Förvaring av grundmaterial 12 Lagring och hantering av grundmaterial Lagerlista

6 30 Kvalitetssäkring vid svetsning Avsnitt ISO Rutinbeskrivning Protokoll/rapporter 13 Värmebehandling efter svetsning 13 Värmebehandling Värmebehandlingsinstruktioner Kontrollkort, tid-, temp. registrering, med spårbarhet 14 Kontroll och provning 14.1 Kontrollberedning, planering Kontrollplan 14.2 Kontroll och provning och Kontrollkort, följesedel provning före svetsning 14.3 Kontroll och provning under Kontrollkort, följesedel svetsning 14.4 Kontroll och provning efter Kontrollkort, följesedel svetsning 14.5 Kontroll- och provningsstatus Verifiering på kontrollkort, följesedel, märkning, etiketter etc. 15 Avvikelser och korrigerande åtgärder 15 Avvikelserapportering Avvikelserapport Reparationsprocedur 16 Kalibrering 16 Kalibrering av termoelement Kalibreringsprotokoll 16 Kalibrering av mätutrustning Kalibreringsprotokoll för svetsparametrar 16.3 Kalibrering av mätutrustning Kalibreringsprotokoll 17 Identifiering och 17 Märkning Materialkort spårbarhet 17 Överföring av märkning Följekort 17 Identifiering av svetsförband till svetsare 18 Kvalitetsdokument 18 Utarbetande av kvalitetsdokument (Tabellens numrering följer ISO ). Svetslogg, förteckning med svetsarnummer Sammansättning av dokument

7 7 Kravelement - vägledning (ISO ) Kravelement - vägledning detta avsnitt presenteras kravelementen i ISO , följt av en vägledande I text. I den vägledande texten ges exempel på vilka funktioner i ett företag som kan tänkas svara för en viss uppgift, dessa är helt godtyckligt valda. Avgörande för vem som skall utföra en viss uppgift, är att denne har kompetens för uppgiften i fråga. 7.2 Genomgång av krav och tekniska data [5] Allmänt (5.1) Tillverkaren skall gå igenom kraven enligt kontraktet och andra eventuella krav, tillsammans med de tekniska data som tillhandahålls av beställaren eller egna uppgifter då tillverkaren själv konstruerar produkten. Tillverkaren skall säkerställa att all nödvändig information som behövs för att genomföra till verkningen finns tillgänglig innan arbetet påbörjas. Tillverkaren skall styrka sin förmåga att uppfylla alla krav och säkerställa en tillräcklig planering av alla kvalitetsrelaterade aktiviteter. Genomgången av kraven genomförs av tillverkaren för att verifiera att det ligger inom hans möjligheter att fullfölja arbetsuppgifterna, att tillräckliga resurser finns för att hålla leveranstiderna och att dokumentationen är klar och entydig. Tillverkaren skall säkerställa att alla skillnader mellan kontraktet och tidigare anbud identifieras samt att beställaren underrättas om varje teknisk, kostnads- eller programförändring som kan bli ett resultat av genomgången. Punkterna i avsnitt 5.2 beaktas regelmässigt vid eller före genomgången av kraven. Punkterna i avsnitt 5.3 utgör vanligen en del av den tekniska genomgången och beaktas under det inledande planeringsstadiet. Då ett kontrakt inte finns, t.ex. vid tillverkning mot lager, skall tillverkaren beakta fordringarna i avsnitt 5.2 vid genomförandet av den tekniska genomgången (se avsnitt 5.3).

8 32 Kvalitetssäkring vid svetsning Vägledning Tillförlitliga rutiner för att identifiera och klar göra alla konkreta krav som ställs på arbetet eller produkten är högst väsentligt. Först därefter finns de egentliga förutsättningarna för att ta ställning till om man kan/skall åta sig ar betet. Även de tekniska förutsättningarna för svetsarbetet och dess utförande är väsentliga att beakta, eftersom dessa har en avgörande inverkan på möjligheterna att uppnå gällande kvalitetskrav till rimlig kostnad. Rutiner skall skapas så att de checkpunkter standarden tar upp i avsnitt 5.2 och 5.3 beaktas i det förberedande arbetet. Genomgång av krav (5.2) Punkter som skall beaktas skall omfatta följande: a) b) c) d) produktstandard, som skall användas, tillsammans med alla kompletterande krav; krav i lagar och föreskrifter; alla ytterligare krav fastställda av tillverkaren; tillverkarens förmåga att uppfylla fastställda krav. Vägledning Dessa aktiviteter börjar egentligen redan vid tidpunkten för offertförfrågan. Innan en offert lämnas bör samtliga krav ha identifierats och dess konkreta innebörd klarlagts. Hänvisningar till standarder och regelverk är vanligt förekommande, detta kräver i sin tur tillgång till och god kännedom om dessa. Nästa steg är att ta ställning till huruvida kundens krav och önskemål kan tillgodoses och om underleverantörer eventuellt behöver anlitas. Den i avsnitt 6.8 nämnda utrustningsförteckningen, kan med fördel nyttjas som stöd vid utvärdering av företagets resurser och produktionsförutsättningar. Om och när kontraktet/beställningen ankommer, bör en förnyad granskning utföras för att utröna om ytterligare krav tillkommit eller om några ändringar skett. Om så är fallet bör det finnas etablerade rutiner som säkerställer att kunden omgående underrättas om eventuella förändringar gällande pris, leveranstider etc. Att ställa kunden inför dessa fakta när produkten är färdigt gynnar inte en fortsatt god kundrelation. Ansvaret för genomgång av kravbilden ges vanligen den person som går igenom offer ter och kontraktsutkast, t.ex. försäljningschef eller projektledare. Väsent ligt är dock att företagets svetsansvarige granskar de svetsrelaterade kra ven, efter som detta kräver ingående kännedom om gällande standarder och regelverk.

9 Förekommer oklarheter i offertförfrågan/kontrakt bör detta utredas och klarläggas av ansvarig personal, eventuellt tillsammans med kund och övriga parter. Vid genomgång av kravbilden, bör man som ett minimum gå igenom tillämpliga punkter i avsnitt 5.2. Det kan även finnas skäl att kontrollera om en liknande leverans gjorts tidigare samt vilka förändringar som skett och om de är väsentliga. a) produktstandard, som skall användas, tillsammans med alla kompletterande krav; vilken av kravstandarderna (ISO , -3, -4) gäller för arbetet/produkten ges referens till produktstandard, eller annan standard vilka konkreta krav innebär detta förekommer några tilläggskrav ISO 3834 är i dag en internationellt vedertagen modell för kvalitetsstyrning vid svetsning. I de fall det i beställningen förekommer referenser till nationell standard, kan det därför vara berättigat att be kunder precisera vilka krav detta medför utöver vad som anges i aktuell nivå av ISO b) krav i lagar och föreskrifter; omfattas produkten av något direktiv eller myndighetskrav vilka konkreta krav innebär detta c) alla ytterligare krav fastställda av tillverkaren; alla ytterligare krav som kan förekomma, förutom vad som angetts i pkt. a och b ovan d) tillverkarens förmåga att uppfylla fastställda krav; utvärdering huruvida fastställda krav kan tillgodoses (utrustningsförteckningen kan vara ett stöd i detta arbete) behöver underleverantörer anlitas utvärdering av tilltänkta underleverantörer och deras förutsättningar att tillgodose fastställda krav Ett mycket bra hjälpmedel vid genomgång av såväl kravbild som den tekniska delen, är olika former av checklistor. Vid utarbetandet av checklistor för genomgång av kravbilden, bör punkterna i standardens tabell 5.2 (resp 5.3) beaktas. 33

10 34 Kvalitetssäkring vid svetsning Teknisk genomgång (5.3) Tekniska krav som skall beaktas skall omfatta följande: a) b) c) specifikation för grundmaterial och egenskaper för svetsförband; kvalitet och acceptanskrav för svetsar; läge, åtkomlighet och svetsföljd för alla svetsar, inklusive åtkomlighet för kontroll och för oförstörande provning; d) beskrivningar av svetsprocedurer, oförstörande provningsförfaranden och värmebehandlingsprocedurer; e) f) g) metod för kvalificering av svetsprocedurer; kvalificering av personal; val, identifiering och/eller spårbarhet (t.ex. av material, svetsar); h) kvalitetsstyrande aktiviteter, inklusive eventuell medverkan av ett oberoende kontrollorgan; i) j) k) l) kontroll och provning; underleveranser; värmebehandling efter svetsning; andra krav med hänsyn till svetsning, t.ex. provning per parti av tillsatsmaterial, ferrithalt i svetsgods, åldring, vätehalt, permanent rotstöd, tilllämpning av blästring, ytfinhet, svetsens form; m) användning av speciella metoder, (t.ex. för att uppnå full genomsvetsning utan rotstöd då man svetsar endast från en sida); n) o) mått och detaljer för fogberedning och färdigt svetsförband; svetsar som skall utföras i verkstad eller på annan plats; p) miljöbetingelser med hänsyn till tillämpningen av metoden (t.ex. mycket låg temperatur eller eventuellt behov av skydd mot ogynnsamma väderleksförhållanden); q) hantering av avvikelser.

11 Vägledning Under konstruktions- och planeringsfasen görs många vägval som påverkar såväl produktionsförutsättningar, -ekonomi som kvalitet. Många aspekter skall beaktas och vägas mot varandra, det kan vara kundkrav, funktionskrav, tillverkningstekniska aspekter, materialval m.m. Den tekniska genomgången utförs för att säkerställa lämpliga förutsättningar för produktion, provning samt överensstämmelse med givna konstruktionskrav. Konstruktionens komplexitet avgör omfattningen av den tekniska genomgången. För enkla konstruktioner kan det räcka med en genomgång, medan det för mer komplicerade konstruktioner kan krävas flera genomgångar under konstruktionsoch planeringsfasen. Sker tillverkning mot lager skall den tekniska genomgången även innefatta tillämpliga punkter i del 5.2 av standarden. Ansvarig person eller personer för dessa aktiviteter skall utses av tillverkaren. Den ansvariga kan exempelvis vara projektets huvudkonstruktör. När svets- och materialfrågor behandlas skall företagets svetsansvarige delta. Den tekniska genomgången är väsentlig även när ett företag enbart står för tillverkning och ej svarar för konstruktiv utformningen. Vid genomgången skall ju alla väsentliga förutsättningar för svetsarbetet lyftas fram och beaktas. Är inte förutsättningarna de rätta, kan det leda till problem att uppnå fastställda kvalitetskrav. Ett exempel på detta är åtkomlighet för svetsning. Genom att uppmärksamma brister i åtkomlighet på ett tidigt stadium, finns möjligheten att få till stånd en konstruktiv dialog med beställaren hur problemet skall lösas innan produktionen påbörjas. Vid den tekniska genomgången skall relevanta punkter i avsnitt 5.3 beaktas. Punkterna hänför sig enbart till svetsning, men den tekniska genomgången kan behöva omfatta betydligt fler (ej direkt svetsrelaterade) punkter. För genomgången kan det vara praktiskt att utarbeta en checklista. När denna utarbetas bör följande beaktas: 35 a) Specifikation för grundmaterial och egenskaper för svetsförband: mekaniska egenskaper sammansättning (kolekvivalent) korrosionsbenägenhet värmebeständighet ytbeskaffenhet andra speciella egenskaper

12 36 Kvalitetssäkring vid svetsning b) Kvalitets- och acceptanskrav för svetsar: är kvalitetsnivå specificerad för samtliga förband finns förutsättningar att klara föreskrivna kvalitetsnivåer eventuellt tilläggskrav (täthet, utmattning, korrosion, ytkrav) förekommer krav på svetsens anslutning mot grundmaterial (erfordras slipning, TIG-behandling etc.) c) Läge, åtkomlighet och svetsföljd för samtliga svetsar: ändamålsenliga svetslägen erforderlig åtkomlighet (metodberoende) behöver svetsföljden styras (spänningar/deformationer) OBS! Möjliga svetslägen och åtkomlighet är avgörande förutsättningar för svetsarbetet och kostnaderna för detta, för att uppnå föreskriven kvalitet. d) e) f) Beskrivningar av svetsprocedurer, oförstörande provningsförfaranden och värmebehandlingsprocedurer: finns erforderliga svetsdatablad (WPS) finns erforderliga provningsprocedurer då OFP utförs i egen regi finns erforderliga värmebehandlingsprocedurer behöver nya procedurer utarbetas Metod för kvalificering av svetsprocedurer metod/metoder för kvalificering av svetsprocedurer finns erforderliga procedurkvalificeringar (WPAR) behöver nya procedurkvalificeringar genomföras erfordras verifiering av ackrediterat certifieringsorgan eller annan oberoende part Kvalificering av personal specifik kompetensnivå hos svetsteknisk ledning (IWE, IWT, IWS) finns tillräckligt med svetsare, svetsoperatörer att tillgå har de erforderliga svetsarprövningsintyg som omfattar aktuellt arbete erfordras kompletterande utbildning, behöver nya kompetensprov läggas erfordras verifiering av ackrediterat certifieringsorgan eller annan oberoende part

13 37 g) Val, identifiering och/eller spårbarhet (t.ex material, svetsar) erfordras rutiner för att säkerställa spårbarhet av t.ex material, svetsare, tillsatsmaterial etc. åtgärder för att säkerställa spårbarhet, möjlighet till identifiering h) Kvalitetsstyrande aktiviteter, inklusive medverkan av ett oberoende kontrollorgan Skall kontroll/övervakning utföras: i egen regi av kundrepresentant av tredje part i vilka skeden av produktionen skall kontrollinsatserna utföras förekommer krav på hållpunkter, dvs. att produkten ej får gå vidare innan ett visst kontrollmoment utförts med godkänt resultat i) Kontroll och provning: vilken typ av kontroll och provning erfordras kontroll- och provningsomfattning kontroll- och provningsmetoder kontroll- och provningsskeden krav på rapportering, dokumentation j) Underleveranser: behöver underleverantör anlitas finns godkänd leverantör som uppfyller relevanta delar av ISO 3834 och sen tidigare erfarenhet av denne etc. underleverantörens uppgift (t.ex. svetsning, värmebehandling, OFP) behöver kunden godkänna eventuell underleverantörer k) Värmebehandling efter svetsning: erfordras efterföljande värmebehandling värmebehandlingsprocedur verifiering, dokumentation förekommer krav på företagets kunnande, utrustning

14 38 Kvalitetssäkring vid svetsning l) Andra krav med hänsyn till svetsning, t.ex. provning per parti av tillsatsmaterial, ferrithalt i svetsgods, åldring, vätehalt, permanent rotstöd, tillämpning av blästring, ytfinhet, svetsens form: provning av partier av tillsatsmaterial m) typ av intyg från tillverkaren av tillsatsmaterial verifiering av svetsgodsets ferrithalt åldringsbehandling vätehalt används fast rotstöd material i fast rotstöd utformning av rotstöd skall blästring utföras (acceptabla blästermedia) tillåts värmeriktning (eventuellt materialberoende begränsningar) tillåtna metoder att märka material (präglingsdjup, typ av färgmärkning) krav på efterbehandling (rostfria material) Användning av speciella metoder (t.ex. för att uppnå full genomsvetsning utan rotstöd då man svetsar endast från en sida) TIG-svetsning av bottensträng utnyttjande av smalspaltsvetsning eller svetsmetoder med hög energitäthet n) Mått och detaljer för fogberedning och färdigt svetsförband: entydig specificering av svetsförband (svetsbeteckningar) detaljritad fogutformning referenser till standard för fogutformning fogberedningsmetod mått och toleranser o) Svetsar som skall utföras i verkstad eller på annan plats: ingår montagesvetsning (utomhus, miljöbetingelser, svetsmetoder) tillverkas komponenter i olika verkstäder

15 p) Miljöbetingelser med hänsyn till tillämpningen av metoden (t.ex. mycket låg temperatur eller eventuellt behov av skydd mot ogynnsamma väderleksförhållanden: låg temperatur vindförhållanden fukt, nederbörd behov av skyddsåtgärder (beroende av svetsmetod) belysning brandfara elsäkerhet q) Hantering av avvikelser förekommer specifika krav på hur eventuella avvikelser skall hanteras utökad kontrollomfattning kompletterande provning provningsmetoder erfordras godkännande av kund eller annan part innan avvikande produkt åtgärdas dokumentering av avvikelser återkoppling och förebyggande åtgärder 39

Kurs i svetsteknik, ST-VE-ht10. Makes Industry Grow ISO 3834. Björn Lindhe Helsingborg 13-14 december 2010

Kurs i svetsteknik, ST-VE-ht10. Makes Industry Grow ISO 3834. Björn Lindhe Helsingborg 13-14 december 2010 Kurs i svetsteknik, ST-VE-ht10 ISO 3834 Björn Lindhe Helsingborg 13-14 december 2010 Styrande kvalitetskrav vid svetsning - Översikt Kvalitetssystem SS-ISO 9000:2000 Kvalitetskrav för svetsning SS-EN ISO

Läs mer

Nyheter inom svetsområdet. Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB 2014-10-27

Nyheter inom svetsområdet. Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB 2014-10-27 Nyheter inom svetsområdet Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB 1 Lite om innehållet Marknadstrender Svetsning En speciell process Nyheter på standardområdet Svetsarprövning Smältsvetsning

Läs mer

Därför vill vi ha välutbildade svetsare!! Imtech:s perspektiv Svetslärarmötet 14:e jan -2016. Patrik Pettersson Weldingcoordinator IWE, IWSD-C

Därför vill vi ha välutbildade svetsare!! Imtech:s perspektiv Svetslärarmötet 14:e jan -2016. Patrik Pettersson Weldingcoordinator IWE, IWSD-C Därför vill vi ha välutbildade svetsare!! Imtech:s perspektiv Svetslärarmötet 14:e jan -2016 Patrik Pettersson Weldingcoordinator IWE, IWSD-C Agenda Min bakgrund Vad är Imtech VS-teknik AB? Vad bör svetsaren

Läs mer

Detaljerat utbildningsprogram 2015

Detaljerat utbildningsprogram 2015 Detaljerat utbildningsprogram 2015 Förberedande svetsansvarig 4 dagar Utbildning av produktionspersonal för att förberedas på kraven, som svetsansvarig/ svetskoordinator för att klara kraven för EN 1090

Läs mer

LEVERANTÖRSBEDÖMNING Frågeformulär för egenbedömning

LEVERANTÖRSBEDÖMNING Frågeformulär för egenbedömning Företag:... Adress:... Tel nr:... Fax nr:... e-mail:... De tre största verksamhetsområden (gjutning, kretskortstillverkning,... ): Vilka är era tre största kunder: 1... 2... 3... Omsättning: Föregående

Läs mer

Tips till den som ska certifiera verksamheten enlig EN 1090

Tips till den som ska certifiera verksamheten enlig EN 1090 Tips till den som ska certifiera verksamheten enlig EN 1090 Medans ni väntar kan ni passa på att ladda ner vår APP. Finns både till Andorid och I-phone. Sök på Svetsteknik 1 Vad innebär SS-EN 3834: Olika

Läs mer

KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING

KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Sid 1 (6) KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Rubrik Dokument Allmänna kvalitets- och kontrollbestämmelser KBE 100-3 Utgåva 3 (S) Innehåll 1 KRAVNIVÅINDELNING...2 2 KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM...2

Läs mer

Tips till den som ska certifiera verksamheten enlig EN 1090

Tips till den som ska certifiera verksamheten enlig EN 1090 Tips till den som ska certifiera verksamheten enlig EN 1090 Medans ni väntar kan ni passa på att ladda ner vår APP. Finns både till Andorid och I phone. Sök på Svetsteknik 1 Föredragshållare Björn Lindhe

Läs mer

Standardisering inom svetsområdet. Mathias Lundin, Svetskommissionen

Standardisering inom svetsområdet. Mathias Lundin, Svetskommissionen Standardisering inom svetsområdet Mathias Lundin, Svetskommissionen SVETSKOMMISSIONEN - branschorganisation i frontlinjen Främjar fogningstekniken sedan 1931 Ca 400 medlemsföretag Informations- och kunskapsspridning

Läs mer

Permanenta förband inte bara svetsning 2013-04-17

Permanenta förband inte bara svetsning 2013-04-17 Permanenta förband inte bara svetsning 1 Behållare av stål Svetsning 2 Behållare av glasfiberarmerad epoxi Laminering 3 Värmeväxlare Expansionsförband 4 Värmeväxlare Expansionsförband 5 Rörledning Lödning

Läs mer

K V A L I T E T S S Y S T E M

K V A L I T E T S S Y S T E M Personalhandbok 1/11 100 037 05 2013-12-10/JJ Roland Holmgren K V A L I T E T S S Y S T E M Personalhandbok 2/12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4.0 INLEDNING 3 4.1 FÖRETAGSLEDNINGENS ANSVAR 3 4.1.1 Kvalitetspolicy

Läs mer

Uppdaterad 9606-1. Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB 2014-09-08

Uppdaterad 9606-1. Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB 2014-09-08 Uppdaterad 9606-1 Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB 1 Innehåll SS-EN ISO 9606-1:2013 (Ersätter SS-EN 287-1) Svetsarprövning Smältsvetsning Del 1: Stål 2 SS-EN ISO 9606-1 Ny reviderad

Läs mer

Guide för svetsning och tillverkning av bärverk Basindustrins gemensamma tolkningar och krav

Guide för svetsning och tillverkning av bärverk Basindustrins gemensamma tolkningar och krav VER 9 Författare: Jonas Fjellner, Boliden AB Richard Granström, Boliden AB Tommy Sjödin, Smurfit Kappa Tomas Malmström SCA Tomas Berglund SCA Niclas Engström, LKAB Per-Erik Jönsson, LKAB Vår beteckning:

Läs mer

Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013

Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013 Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Krav Svensk Miljöbas ISO 14 001:2004 EMAS III 3:2013 (Kriterier utöver ISO 14 001:2004) 1. Miljöpolicy En miljöpolicy innehållande

Läs mer

Svetsning Nya standarder och svetsbeteckningar

Svetsning Nya standarder och svetsbeteckningar Svetsning Nya standarder och svetsbeteckningar, Svetskommissionen Stålbyggnadsdagen 23 oktober 2014 Kvalitetsarbete är ett pussel Genomgång WPS Validering av Avvikelser & korrigerande åtgärder krav svetsutrustning

Läs mer

Svetsreparationer vad gäller?

Svetsreparationer vad gäller? Svetsreparationer vad gäller? Björn Rundcrantz, B.Sc., IWE, Svetsansvarig Tomislav Buzancic, B.Sc., IWE, Svetsingenjör AREVA NP Uddcomb Tryck & Svets 2013, Göteborg 2013-04-18 Svetsreparationer vad gäller?

Läs mer

Ansökan om att bli utsedd till anmält organ för uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse enligt harmoniserad unionslagstiftning

Ansökan om att bli utsedd till anmält organ för uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse enligt harmoniserad unionslagstiftning Ansökan om att bli utsedd till anmält organ för uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse enligt harmoniserad unionslagstiftning Sökanden är införstådd med reglerna för anmälda organ. Av dessa

Läs mer

Installationsbesiktning av markförlagda fjärrvärmeledningar

Installationsbesiktning av markförlagda fjärrvärmeledningar Installationsbesiktning av markförlagda fjärrvärmeledningar Anvisningar angående förlagor till kontrollintyg och försäkran om uppfyllande inför installations- eller revisionsbesiktning utförd av ackrediterat

Läs mer

CERTIFIERINGSBESTÄMMELSER CE Certifiering av produkter Byggproduktdirektivet 89/106 EEG system AC 1 Version: 2013-06-05

CERTIFIERINGSBESTÄMMELSER CE Certifiering av produkter Byggproduktdirektivet 89/106 EEG system AC 1 Version: 2013-06-05 CERTIFIERINGSBESTÄMMELSER CE Certifiering av produkter Byggproduktdirektivet 89/106 EEG system AC 1 Version: Införda ändringar Avsnitten 5.8, betalning av faktura utsänd av Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering

Läs mer

Medans ni väntar kan ni passa på att ladda ner vår APP. Finns både till Andorid och I-phone. Sök på Svetsteknik

Medans ni väntar kan ni passa på att ladda ner vår APP. Finns både till Andorid och I-phone. Sök på Svetsteknik Vi Björn Lindhe Telefon: 0721-605700 bjorn.lindhe@svetsansvarig.se Medans ni väntar kan ni passa på att ladda ner vår APP. Finns både till Andorid och I-phone. Sök på Svetsteknik 1 Fem anledningar till

Läs mer

Trafikkontorets krav

Trafikkontorets krav Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser

Läs mer

Kurs för förberedande svetsansvar för att klara kraven i SS-EN 1090-2 utförandeklass EXC 2

Kurs för förberedande svetsansvar för att klara kraven i SS-EN 1090-2 utförandeklass EXC 2 Datum 2013-09-15 Kurs för förberedande svetsansvar för att klara kraven i SS-EN 1090-2 utförandeklass EXC 2 Utbildning av produktionspersonal för att klara kraven, som svetsansvarig. Utbildningen bygger

Läs mer

Dok. Nr: VE-00172-V Verksamhetsmanual Benning Sweden AB

Dok. Nr: VE-00172-V Verksamhetsmanual Benning Sweden AB 1(12) Inledning... 3 Företagspresentation... 3 Affärsidè... 3 Verksamhetssystemets omfattning... 3 Organisation... 4 Ledningsforum... 4 Ledningsfunktionen, VD... 5 Försäljning... 5 Produktenheten... 5

Läs mer

Ska du bygga i stål? Industrial Services. Informationsguide till Stålbyggnadsstandarden SS-EN 1090

Ska du bygga i stål? Industrial Services. Informationsguide till Stålbyggnadsstandarden SS-EN 1090 Ska du bygga i stål? Från 1 juli 2014 måste verkstäder och entreprenörer som tillverkar och levererar bärande komponenter och byggsatser av stål till en byggarbetsplats ha sitt system för tillverkningskontroll

Läs mer

KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING

KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Sid 1 (5) KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Rubrik Dokument Allmänna kvalitets- och kontrollbestämmelser KBE 100-2 Utgåva 3 (S) Innehåll 1 KRAVNIVÅINDELNING... 2 2 KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM...

Läs mer

1. Inledning 1 1.1 Allmänt 1 1.2 Standarden SS-EN 1090-2 2 1.3 Kvalifikationskrav för personal 2 1.4 Krav på noggrannhet för utförandet 3

1. Inledning 1 1.1 Allmänt 1 1.2 Standarden SS-EN 1090-2 2 1.3 Kvalifikationskrav för personal 2 1.4 Krav på noggrannhet för utförandet 3 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1 Allmänt 1 1.2 Standarden SS-EN 1090-2 2 1.3 Kvalifikationskrav för personal 2 1.4 Krav på noggrannhet för utförandet 3 2. Termer och definitioner 4 3. SS-EN 1090-1

Läs mer

Hur blir en standard en standard? Mathias Lundin, Svetskommissionen

Hur blir en standard en standard? Mathias Lundin, Svetskommissionen Hur blir en standard en standard?, Svetskommissionen Innehåll Svetskommissionens roll Grundprinciper bra att falla tillbaka på vid standardisering Vad är en standard? definition, intention, drivkraft Hur

Läs mer

Nyckeln till svetsning av stålkonstruktioner

Nyckeln till svetsning av stålkonstruktioner SS-EN 1090 Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner Nyckeln till svetsning av stålkonstruktioner Förord FORCE Technology har förberett den här guiden som en hjälp vid fastställande krav för svetsning

Läs mer

DokumentID 1388095 Författare. Version 1.0. Håkan Rydén Kvalitetssäkrad av Saida Engström Olle Olsson Godkänd av Anders Ström

DokumentID 1388095 Författare. Version 1.0. Håkan Rydén Kvalitetssäkrad av Saida Engström Olle Olsson Godkänd av Anders Ström Öppen Promemoria (PM) DokumentID 1388095 Författare Version 1.0 Håkan Rydén Kvalitetssäkrad av Saida Engström Olle Olsson Godkänd av Anders Ström Status Godkänt Reg nr Datum 2013-03-14 Kvalitetssäkrad

Läs mer

Kurs för förberedande svetsansvar för att klara kraven i SS- EN 1090-2

Kurs för förberedande svetsansvar för att klara kraven i SS- EN 1090-2 Datum 2013-11-19 Kurs för förberedande svetsansvar för att klara kraven i SS- EN 1090-2 Utbildning av produktionspersonal för att klara kraven, som svetsansvarig/svetskoordinator. Utbildningen bygger på

Läs mer

E f r arenheter från SWEDAC SWEDACs tillsyner av laboratorier för oförstörande provning 2012-11-13

E f r arenheter från SWEDAC SWEDACs tillsyner av laboratorier för oförstörande provning 2012-11-13 Ef Erfarenheter från få SWEDACs tillsyner av laboratorier för oförstörande provning Gunnar Wivardsson Erfarenhet från ofp sedan 1972 Teknisk chef Materialröntgen Startade OFP-skolan i Göteborg Svensk och

Läs mer

Dispens med tillhörande villkor

Dispens med tillhörande villkor Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar Beslut Vårt datum: 2014-06-12 Er referens: FQ-2014-0273 Diarienr: SSM2014-2231 Handläggare: Peter Ekström Telefon: +46 8 799 4176 Dispens med tillhörande villkor

Läs mer

Vilka utmaningar har du?

Vilka utmaningar har du? Material & SVETS Vilka utmaningar har du? 4 4 4 Höja effektiviteten Öka kundnöjdheten Mer fritid Anta utmaningarna med våra senaste standarder och handböcker. Effektivisera och kvalitetssäkra ditt arbete!

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik)

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik) Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) Ledningssystem för Kvalitet 4 Krav på Miljöledningssystem 4 Inledning 1 Allmänna Krav 4.1 Generella krav 4.1 Dokumentation av KMA-systemet 3.3.4 Dokumentationskrav

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Sven Nyström STAFS 1999:4 Utkom från trycket 1999-09-15 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll

Läs mer

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB KVALITETSLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB Sida 1 av 7 KVALITETSLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Kvalitetssystem 3 Intern

Läs mer

MontageledarN. Svetsansvarig.se. Utbildning. Svetsansvarig i Sverige AB

MontageledarN. Svetsansvarig.se. Utbildning. Svetsansvarig i Sverige AB Utbildning MontageledarN Kursinformation MontageledarN Kursen riktar sig till personer, som leder montage, montörer, tillverkningsledare eller projektledare av stålkonstruktioner enligt EN 1090-2. Utbildningen

Läs mer

Revisionschecklista för ISO 9001:2008. Översättning och bearbetning av SNV Audit-Checkliste für ISO 9001:2008

Revisionschecklista för ISO 9001:2008. Översättning och bearbetning av SNV Audit-Checkliste für ISO 9001:2008 Revisionschecklista för ISO 9001:2008 Översättning och bearbetning av SNV Audit-Checkliste für ISO 9001:2008 2009 SIS Förlag SIS HB 386 Revisionschecklista för ISO 9001 Originaltitel SNV Audit-Checkliste

Läs mer

Med den här boken får du: Författaren:

Med den här boken får du: Författaren: Innehåll Kapitel Sida Inledning 5 1 Myndigheternas roll och inspektionsverksamhet 12 2 Kvalitetsarbete och kvalitetsledning 15 3 Organisationen och personal 19 4 Utveckling av medicintekniska produkter

Läs mer

KBM KVALITETSBESTÄMMELSER FÖR MEKANISKA ANORDNINGAR. Utgåva 6.0, 2011-02-15. Godkänd: Göran Ekbom FKA, Erik Lindén OKG och Anders Richnau RAB

KBM KVALITETSBESTÄMMELSER FÖR MEKANISKA ANORDNINGAR. Utgåva 6.0, 2011-02-15. Godkänd: Göran Ekbom FKA, Erik Lindén OKG och Anders Richnau RAB KBM 1(90) KBM KVALITETSBESTÄMMELSER FÖR MEKANISKA ANORDNINGAR Utgåva 6.0, 2011-02-15 Detta dokument är gemensamt framtaget av de svenska kärnkraftsföretagen. All uppdatering skall ske i samråd dem emellan.

Läs mer

För mer information och beställning av kurs kontakta

För mer information och beställning av kurs kontakta Kurs på plats hos Er Branschen utvecklas hela tiden med nya regler, nya material och nya maskiner och metoder. Finns det utvecklingspotential i Er verksamhet? MVR erbjuder sina medlemsföretag kurser på

Läs mer

Vår kunskap blir din konkurrensfördel

Vår kunskap blir din konkurrensfördel Vår kunskap blir din konkurrensfördel Ett teknikkonsultföretag för processindustrin Improvus ett teknikkonsultbolag Improvus har sin bas i Stockholm och verkar i hela Europa. Vi är specialiserade inom

Läs mer

Svetsade stålkonstruktioner till broar

Svetsade stålkonstruktioner till broar Publ 2004:10 Svetsade stålkonstruktioner till broar Bekräftelse av överenstämmelse 2004-01 Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2004-01 Publikation 2004:10 Upphovsman (författare, utgivare) Sektion Bro-

Läs mer

kvalitetsmanual för Trycksättning med gas

kvalitetsmanual för Trycksättning med gas Datum 2008-01-25 Utgåva 2 ISSN 1400-6138 Vägledning för upprättande av kvalitetsmanual för ackrediterade kontrollorgan Trycksättning med gas Sida nr: 1 (1) Kapitel Datum: 2008-01-25 SIDFÖRTECKNING Trycksättning

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström Boverkets föreskrifter om ändring i verkets konstruktionsregler (1993:58) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2007:20 Utkom från trycket den 10 december

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet

Riktlinjer för kvalitet NHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NF SAMRÅD N, D, IK DATUM VÅR BETECKNING 2009-11-04 TR12-14 TEKNISK RIKTLINJE REVISION B SvK405, v2.0, 2009-06-04 Riktlinjer för kvalitet TEKNISK RIKTLINJE 2009-11-04 TR12-14 REV

Läs mer

EN 1090-2 Utförande och kontroll av stålkonstruktioner Professor Bernt Johansson. Stålbyggnadsdagen 2009 1

EN 1090-2 Utförande och kontroll av stålkonstruktioner Professor Bernt Johansson. Stålbyggnadsdagen 2009 1 EN 1090-2 Utförande och kontroll av stålkonstruktioner Professor Bernt Johansson Stålbyggnadsdagen 2009 1 Översikt EN 1090 utarbetas av CEN/TC 135 och behandlar CE-märkning (del 1), utförande av stålkonstruktioner

Läs mer

SS-EN 1090-2. EN SAMMANFATTNING. Björn Åstedt bjorn@sbi.se www.sbi.se Skapad 2010-07-01

SS-EN 1090-2. EN SAMMANFATTNING. Björn Åstedt bjorn@sbi.se www.sbi.se Skapad 2010-07-01 SS-EN 1090-2 EN SAMMANFATTNING Björn Åstedt bjorn@sbi.se www.sbi.se Skapad 2010-07-01 Från 1 januari 2011 är den gällande standarden för utförande och kontroll av stålkonstruktioner SS-EN 1090-2. Införandet

Läs mer

Hur det kan användas utanför kärnkraft?

Hur det kan användas utanför kärnkraft? Kvalificering Hur det kan användas utanför kärnkraft? Baserat på ISO/TS 11774 12-11-15 www.sqc.se Page 1 Vad betyder kvalificering En utredning och demonstration som bevisar att ett inspektionssystem har

Läs mer

Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar?

Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar? Kvalitetssäkring Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar? Inte ovanligt att: Olika lab rapporterar olika resultat (från exakt samma prov!) Olika analystekniker

Läs mer

MALL FÖR UTVÄRDERING AV ENTREPRENADANBUD

MALL FÖR UTVÄRDERING AV ENTREPRENADANBUD MALL FÖR UTVÄRDERING AV ENTREPRENADANBUD Utvärdering av anbud kommer att göras i två steg : 1. Kvalificering De anbudsgivare som inte uppfyller nedan angivna krav på seriositet och andra ställda grundkrav

Läs mer

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Revision A 2009-02-30 Revision B 2012-04-03 INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Allmänt 3 Organisation 3 Kvalitetssystem 3 Intern

Läs mer

Effektiv flamvärmning vid svetsning och skärning av moderna stål

Effektiv flamvärmning vid svetsning och skärning av moderna stål Effektiv flamvärmning vid svetsning och skärning av moderna stål Jakten på hållfasthet, och därmed minskad vikt hos svetsade konstruktioner har drivit på utvecklingen av nya höghållfasta stål. Med de förbättrade

Läs mer

CERTIFIERING AV ARBETSMILJÖN

CERTIFIERING AV ARBETSMILJÖN CERTIFIERING AV ARBETSMILJÖN FTF Region 8 Göteborg Oktober 2005 Jan-Olof Marberg For the benefit of business and people INNEHÅLL 1 Inledning 2 Certifiering 3 Hur går det till? 4 SAM / OHSAS 5 Erfarenheter

Läs mer

Med fokus på AVANCERAD SVETSNING

Med fokus på AVANCERAD SVETSNING Med fokus på AVANCERAD SVETSNING VI VILL HA KRÄVANDE KUNDER Med högt ställda krav på sina produkter Det är också på det sättet vi utvecklats och tillhör nu de främsta leverantörerna på marknaden. Vår framtidstilltro

Läs mer

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav 1 (av 12) I standarden SS-EN ISO 9000:2000 förekommer ordet skall 148 gånger. I 132 gånger används skall som ett krav. I till exempel 7.4.1 anges Inköpsinformationen skall specificera den produkt som skall

Läs mer

Företagsutveckling 2000 AB. 00-11-16 Lars Hålén. Seminarieprogram för införande av kvalitetsledningssystem enligt nya ISO 9000, ISO/FDIS 9001:2000.

Företagsutveckling 2000 AB. 00-11-16 Lars Hålén. Seminarieprogram för införande av kvalitetsledningssystem enligt nya ISO 9000, ISO/FDIS 9001:2000. Datum Företagsutveckling 2000 AB Vår ref. 00-11-16 Lars Hålén Er ref. Bilaga A 14 OFFERT / UPPDRAG NR: 046X Seminarieprogram för införande av kvalitetsledningssystem enligt nya ISO 9000, ISO/FDIS 9001:2000.

Läs mer

MANUAL KVALITETSSYSTEM ISO 9001

MANUAL KVALITETSSYSTEM ISO 9001 MANUAL KVALITETSSYSTEM ISO 9001 HÄFLA BRUK KVALITETSSYSTEM Introduktion Häfla Bruks AB har i sin affärsidé att producera och leverera produkter till rätt kvalité i överensstämmelse med nationella och internationella

Läs mer

Exempel: 2010 01 25 Anne Landin. Kvalitetsledning i. Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? upphandlingsprocessen

Exempel: 2010 01 25 Anne Landin. Kvalitetsledning i. Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? upphandlingsprocessen 2010 01 25 Anne Landin Exempel: Kvalitetsledning i upphandlingsprocessen Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i upphandlingsprocessen? 1 Standarder ISO, Internationella Standardiseringsorganisationen

Läs mer

BILAGA FUKT KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA FUKT KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR Version: 1a 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 3 Lokal- och funktionsprogram... 3 Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys... 3 Byggnadsprogram... 4 BESLUTSUNDERLAG

Läs mer

Miljö och kvalitetsmanual. En vägledning för att införa ett miljö- och kvalitetssystem

Miljö och kvalitetsmanual. En vägledning för att införa ett miljö- och kvalitetssystem Miljö och kvalitetsmanual En vägledning för att införa ett miljö- och kvalitetssystem 1 Inledning... 3 2 Ledningssystem för miljö och kvalitet... 5 2.1 Verksamhet... 5 2.2 Hantering av dokument... 6 3

Läs mer

Riktlinjer och krav för våra leverantörer

Riktlinjer och krav för våra leverantörer 1 INTRODUKTION Nitators affärsidé handlar i korta drag om att vara en miljömedveten samarbetspartner för kunder med högt ställda krav på kvalitet, leveranssäkerhet och flexibilitet. 1.1 Krav Syftet med

Läs mer

Från 1 juli 2014 blir CEmärkning. stål obligatoriskt! 2013 # 5

Från 1 juli 2014 blir CEmärkning. stål obligatoriskt! 2013 # 5 Från 1 juli 2014 blir CEmärkning av bärverk i stål obligatoriskt! Om ett år kommer det att krävas att samtliga stålbyggare har certifierat sitt system för tillverkningskontroll (FPC) mot standarden SS-EN

Läs mer

Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål

Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål Användning av höghållfasta stål har möjliggjort nya typer av konstruktionslösningar. Kunskap om deras möjligheter och begränsningar kan därmed bidra

Läs mer

Titel Tillägg till KBM utgåva 6 - OKGs typkontrollplan för anordningar i kvalitetsklass 4 besiktningsklass C. Nilsson Christel/GAA/

Titel Tillägg till KBM utgåva 6 - OKGs typkontrollplan för anordningar i kvalitetsklass 4 besiktningsklass C. Nilsson Christel/GAA/ 1 (6) Bilagor 0 Utfärdad 2011-08-03 Gäller fr o m Gäller t o m Titel Tillägg till KBM utgåva 6 - OKGs typkontrollplan för anordningar i kvalitetsklass 4 besiktningsklass C Utfärdare Skriv- och språkkontroll

Läs mer

Ny utgåva av EN 287-1

Ny utgåva av EN 287-1 Ny utgåva av EN 287-1 Svets & Tryck 2012, Götebrg, Svetskmmissinen mathias.lundin@svets.se 1 VAD FÅR JAG SOM MEDLEM I SVETSKOMMISSIONEN? Tillgång till ett nätverk av > 400 experter Möjlighet att delta

Läs mer

Mellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris

Mellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris Mellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris ISO 9001:2015 ISO 9001:2008 1 Omfattning 1 Omfattning 1.1 Allmänt 4 Organisationens förutsättningar 4 Ledningssystem för kvalitet 4.1 Att förstå

Läs mer

Karpesjö Consulting 1

Karpesjö Consulting 1 1 Det finns en mängd olika typer av miljörevisioner, varav några presenteras ovan. Terminologin varierar mellan olika organisationer. Många kallar miljörevision för miljögranskning. Ordet miljögranskning

Läs mer

IWS-UTBILDNING HT 2015 International Welding Specialist

IWS-UTBILDNING HT 2015 International Welding Specialist IWS-UTBILDNING HT 2015 International Welding Specialist ARRANGÖR INTRÄDESKRAV OMFATTNING INNEHÅLL voestalpine Böhler Welding Nordic AB i Avesta Svetskommissionen, som av IIW har utsetts till Auktoriserat

Läs mer

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet. Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av

Läs mer

Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). Dokumenterat i VoBs kvalitetssäkring:

Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). Dokumenterat i VoBs kvalitetssäkring: 1/5 Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). SS-EN ISO 9001 VoB Syd ABs kvalitetssäkring Krav i ISO 9001 0.2 Processorientering a. förstå och uppfylla krav b.

Läs mer

Egentillsyn. med haccp

Egentillsyn. med haccp Egentillsyn med haccp Du som driver ett livsmedelsföretag måste utöva tillsyn på din verksamhet. Den så kallade egentillsynen. Det som ingår i egentillsynen ska finnas beskrivet i ett egenkontrollprogram.

Läs mer

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 Detta dokument innehåller matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 samt mellan ISO 9001:20015 och ISO 9001:2008. Dokumentet

Läs mer

EN 1090 En statusuppdatering 15-04-19

EN 1090 En statusuppdatering 15-04-19 EN 1090 En statusuppdatering 1 Sofia Eliasson, Inspecta Revisionsledare ISO 9001, ISO 3834, EN 15085, EN 1090 2 Lite statistik. Antal utfärdade EN 1090-certifikat i Norden 300 400 100? 3 Lite statistik.

Läs mer

Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl.

Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl. Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl. MSBFS 2011:8 Grundförutsättningar Ackreditering av certifieringsorgan för certifiering

Läs mer

Förstudie. Nerikes Brandkår. Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal 2013-11-28. Anders Pålhed

Förstudie. Nerikes Brandkår. Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal 2013-11-28. Anders Pålhed Förstudie Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal Nerikes Brandkår 2013-11-28 Anders Pålhed 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 5 3.2 Avgränsning... 5 4. Bakgrundsfakta...

Läs mer

NYTT REGELVERK FÖR BÄRVERK STÅLKONSTRUKTIONER 2013-04-21

NYTT REGELVERK FÖR BÄRVERK STÅLKONSTRUKTIONER 2013-04-21 NYTT REGELVERK FÖR BÄRVERK STÅLKONSTRUKTIONER 1 NYTT REGELVERK STÅLKONSTRUKTIONER REGELVERKET INNEHÅLLER TVÅ TYPER AV REGLER DIMENSIONERINGSREGLER EN 1990 EN 1999 (Eurokoder) BOVERKETS FÖRESKRIFTER OCH

Läs mer

Riktlinjer för Kvalitets- och

Riktlinjer för Kvalitets- och Auktorisation för 2015-01- 14 Sida 1 av 8 Riktlinjer för Kvalitets- och Miljöledningssytem Antagna av Tekniska Rådet för Auktorisation för 1 Inledning Kvaliteten på rostskyddsmålning kan inte fastställas

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Vervas kräver ISO 27001 och ISO 27002 av alla statliga myndigheter. Maylis Karlsson, Utvecklingsstrateg Verva 08-04-03

Vervas kräver ISO 27001 och ISO 27002 av alla statliga myndigheter. Maylis Karlsson, Utvecklingsstrateg Verva 08-04-03 Vervas kräver ISO 27001 och ISO 27002 av alla statliga myndigheter Maylis Karlsson, Utvecklingsstrateg Verva 08-04-03 Vervas regeringsuppdrag Utveckla säkert elektroniskt informationsutbyte Leda och samordna

Läs mer

Areims miljö och energiledningssystem 2015

Areims miljö och energiledningssystem 2015 AREIM I FUND L.P Quarterly Report 4th Quarter 2008 Areims miljö och energiledningssystem 2015 Areim AB 2016-04-20 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 MILJÖPOLICY 4 2 PLANERA VERKSAMHETEN 4 2.1 Miljöutredning 4 2.2

Läs mer

Revisionsrapport. Sydnärkes miljönämnd

Revisionsrapport. Sydnärkes miljönämnd Revisionsrapport Tillgänglighet och service samt hantering av handlingar Ove Axelsson Oktober 2011 Sydnärkes miljönämnd Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Avgränsning

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Peggy Lerman BFS 1997:58 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om effektivitetskrav för nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle; Utkom

Läs mer

P-märkning av byggprodukter

P-märkning av byggprodukter P-märkning av byggprodukter Certifieringsregel CR BBR - Generella regler avseende krav i BBR 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Förord 2 1 Inledning 3 2 Villkor för certifiering 3 2.1 Allmänt

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2011:11 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om effektivitetskrav för nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle; Utkom

Läs mer

KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR. GasNeon LED Sign AB

KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR. GasNeon LED Sign AB KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR GasNeon LED Sign AB Org. nr 556200-2690 Detta dokument gäller hela företaget och all dess verksamhet. Kvalitetsdokumentet är i huvudsak uppbyggt enligt ISO 9001. Dokumentets

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Boverket september 2013 Titel: Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Utgivare: Boverket september 2013 Dnr: 1255-369/2013

Läs mer

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB Kvalitetsmanual Baserat på System ISO 9001 Active Care Sverup AB Uggledalsvägen 47, 427 40 BILLDAL Tel 031-91 75 25 Fax 031-91 75 05 Org. nr. SE556388-8766 www.activecare.se info@activecare.se Sammandrag

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Sven Nyström STAFS 2002:6 Utkom från trycket 2002-11-01 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.05.2003 KOM(2003) 252 slutlig 2003/0094 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2003:11) om medicintekniska produkter;

Läs mer

Information för tillverkare - 6 steg till godkänd icke-automatisk våg

Information för tillverkare - 6 steg till godkänd icke-automatisk våg Information för tillverkare - 6 steg till godkänd icke-automatisk våg 1. Regler om vågar i EU 2009/23/EG om icke-automatiska vågar Direktivet för icke-automatiska vågar/nawi Direktivet är genomfört i Sverige

Läs mer

skapa ett ökat mervärde uppnå ännu bättre resultat bidra positivt till människors tillvaro

skapa ett ökat mervärde uppnå ännu bättre resultat bidra positivt till människors tillvaro RS2360:2013 1 Vår vision Att arbeta på SFK Certifiering är att identifiera sig med att arbeta för en proaktiv organisation och där allas lika värde är centralt. Vi skall på ett engagerat sätt ta ansvar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Kurs för förberedande svetsansvar för att klara kraven i SS-EN 1090-2

Kurs för förberedande svetsansvar för att klara kraven i SS-EN 1090-2 Datum 2013-03-25 rev 3 Kurs för förberedande svetsansvar för att klara kraven i SS-EN 1090-2 Utbildning av produktionspersonal för att klara kraven, som svetsansvarig. Utbildningen bygger på de delar,

Läs mer

Kapitel 8 Personalresurser och säkerhet

Kapitel 8 Personalresurser och säkerhet Kapitel 8 Personalresurser och säkerhet Människorna i en organisation brukar oftast kallas för kunskapskapitalet och betraktas som den viktigaste resursen. Men de är inte enbart en förutsättning för verksamheten

Läs mer

Information om utbildning

Information om utbildning Datum 2014-10-07 Kurs för förberedande svetsansvar för att klara kraven i SS-EN 1090-2 Utbildning av produktionspersonal för att förberedas på kraven, som svetsansvarig/ svetskoordinator. Utbildningen

Läs mer

05 2013-05-06 LKS 035-05-02 Godkänd av Titel Språk Teknikområde

05 2013-05-06 LKS 035-05-02 Godkänd av Titel Språk Teknikområde TEKNISK ANVISNING LKT 1500.860.009 1 5 av Titel Språk Teknikområde Beroende till/från annat dokument Projektnummer Leverantör Arbetsprocess Projektering, inköp, anläggning, underhåll Nyckelord Anvisning

Läs mer