KALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSENS PLANERINGS- OCH UTVECKLINGSUTSKOTT

Transkript

1 KALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSENS PLANERINGS- OCH UTVECKLINGSUTSKOTT Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskott, måndagen den 3 februari 2014 kl i Leja, kommunhuset. Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Anders Ceder Ordförande Ayse Mertoglu Sekreterare Ledamöter Anders Ceder (S) ordförande Irja Gustavsson (S) 1:e vice ordförande Linda Svahn (S) Inger Griberg (MP) Pär-Ove Lindqvist (M) Jonas Kleber (C) Ingrid Åberg (KD) Ersättare Hans-Olof Hake (S) Margareta Ahlm (S) Ulf Axelsson (V) Pia Gröndahl (S) Christina Pettersson (C) Göran Gustavsson (FP) Anniette Lindvall (M) Föredragningslista Nr. Ärende Dnr Föredragande Tid 1. Naturreservat på Kyrkberget 2010/58 AKK Ingrid Andrén 09:00 09:30 2. Information, Lägesrapport måltidsenheten, organisationsstruktur Carita Prim 09:30-3. Distribution av matlådor till centrala hemtjänstområdet 2014/15 Carita Prim 10:10 4. Remiss från Örebro läns Landsting med förslag till sociala innovationer 5. Försäljning av tomt i Frövi, Näsbybacka 35:11 och förlängning av Rostagatan 2013/357 AKK 2014/12 AKK Christer Lenke Jesper Almlöf 10:30 10:45 1

2 6. Åtgärder i centrala Lindesberg utnyttjande av allmän platsmark mm: Gåfartsgata Kungsgatan Avstängning del av Bytesgatan Utescen Loppholmen Grillplatser Lindesjön 7. Styrgrupp för projekt Ny politisk organisation och förvaltningsorganisation 2013/312 Marianne Skinnars- Bruno Gunnar Jaxell 10:45 11:15 13:15 15:00 2

3 1. Naturreservat på Kyrkberget Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade den 14 februari 2012 att inriktningen ska vara att Kyrkberget skyddas som naturreservat. En skötselplan ska göras där det ska framgå att området ska användas till rekreation. Det uppdras till Bergslagens miljö- och byggnämnd att ta fram förslag enligt ovanstående inriktning med en tydlig områdesgräns. Bergslagens miljö- och byggnämnd (BMB) beslutade den 19 september 2013 om förslag till områdesgräns för naturreservatet och gav förvaltningschefen i uppdrag att ta fram skötselplan och föreskrifter. När skötselplan och föreskrifter är framtagna föreslås kommunfullmäktige att fastställa naturreservatets områdesgränser och skötselplan med föreskrifter. Kommunfullmäktige beslutade i maj 2013 att fastställa områdesgräns för naturreservat på Kyrkberget. Områdesgränsen skiljer sig från BMB:s förslag genom att det i större utsträckning följer områdets naturliga gränser och är större till ytan. Kommunekolog Ingrid Andrén informerar i en skrivelse daterad den 6 september 2013 om läget i processen att bilda naturreservat på Kyrkberget. Kommunstyrelsen beslutade den 24 september 2013 att PU utses till styrgrupp för arbetet med bildande av naturreservat på Kyrkberget. Ärendet tas upp i PU i november Kommunekolog Ingrid Andrén gav den 13 januari 2014 planerings- och utvecklingsutskottets ledamöter en lägesrapport i ärendet. Hon presenterade förslag till syfte, föreskrifter och skötselplan för naturreservatet. PU efterfrågar ett skriftligt förslag på skötselplan och föreskrifter till den 3 februari Handlingar Utkast Skötselplan Kyrkberget _2.pdf (inkluderad nedan) Sida 2 av 10 3

4 2. Information, Lägesrapport måltidsenheten, organisationskultur Ärendebeskrivning Kostchef, Carita Prim informerar om måltidsenhetens organisationsstruktur. Sida 3 av 10 4

5 3. Distribution av matlådor till centrala hemtjänstområdet Ärendebeskrivning I Lindesbergs kommun ser distributionen av matlådor ut på olika sätt: I norra kommundelen tillagas matlådorna på Grönboda och levereras i huvudsak varma, och några enstaka kylda, av hemtjänstpersonalen. Det finns en fast matsedel med en maträtt per dag. ÂÂI centrala Lindesberg har sedan maj år 2013 en testperiod pågått med matlådor från Varsågod med Samhall som leverantör, där sju kylda matlådor levereras en gång per vecka (om brukaren har behov av tätare leverans så levererar hemtjänsten matlådorna). Matsedeln för normalkost omfattar en valmöjlighet på 14 rätter per vecka. ÂÂI Frövi tillagas matlådorna på Tallen och levereras varma, och några enstaka kylda, av hemtjänsten. Tallen erbjuder sedan ett år tillbaka valmöjlighet mellan två maträtter per dag måndag-fredag (lördag-söndag, finns ingen valmöjlighet). ÂÂI Fellingsbro tillagas matlådorna på Ekgården och levereras varma av hemtjänsten, ingen valmöjlighet erbjuds i dagsläget. Socialnämnden beslutade den 23 januari 2014 att viljeinriktningen inför framtiden ska vara att erbjuda brukaren valmöjlighet gällande varm eller kyld mat, samt valmöjlighet mellan minst två olika maträtter måndag-fredag. Samt ge socialförvaltningen i uppdrag att : ÂÂTa fram en kravspecifikation för ordinärt boende innehållande krav på valmöjlighet, leveransfrekvens, näringsinnehåll, utbud av maträtter och specialkost. ÂÂUtreda frågan om eventuell upphandling av extern distributör av matlåder, avseende omfattning och kostnader. Socialnämnden beslutade även att gå till kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskott för att komma fram till en lösning inom den kommunala organisationen, avseende matlådor till centrala hemtjänstområdet Handlingar Sida 4 av 10 5

6 SN 3 Matdistribution Lindesbergs kommun.pdf (inkluderad nedan) voo - matdistribution - Utvärdering av testperiod.pdf (inkluderad nedan) voo - Matdistribution pdf (inkluderad nedan) voo - Matdistribution Frövi pdf (inkluderad nedan) voo - matdistribution i framtiden pdf (inkluderad nedan) voo - matdistribution tjänsteskrivelse pdf (inkluderad nedan) voo - matdistribution tjänsteskrivelse bilaga -.pdf (inkluderad nedan) Sida 5 av 10 6

7 7

8 8

9 9

10 Datum: Utvärdering av testperiod matdistribution Utvärdering av testperiodmed kyld mat samt distribution av extern leverantör till de som har matdistribution i centrala hemtjänstområdet Lena Uvhagen, utvecklingsstrateg Mikael Karlsson, leg. dietist 10

11 Sammanfattning Socialnämnden beslutade år 2013 starta en upphandling gällande tillagning och leverans av kylda matlådor i centrala hemtjänstområdet. Upphandlingen gällde en testperiod på 1 år och inom denna testperiod skulle en strukturerad utvärdering genomföras. Före testperiod med kyld mat tillagades maten till brukarna i centrala hemtjänstområdet i Lindeskolans kök. Detta har gjorts sedan hösten 2010 och planen var att Måltidsenheten skulle bygga ett nytt tillagningskök och fram tills detta var klart skulle matlådorna till hemtjänstens brukare tillagas i något av Måltidsenhetens befintliga kök. Kostchefen uttryckte i den utredning som genomfördes år 2012 (Hid ) att Måltidsenheten inte har rätt förutsättningar att möta de önskemål och krav som brukarna har, exempelvis att kunna välja mellan två rätter eller tillhandahålla kyld mat i någon större utsträckning. Både tidigare system och Samhalls system innebär att kostnaden för matlådorna debiteras kommunen och Vård och Omsorg fakturerar sedan brukaren. Kostnaden för brukaren har inte förändrats under testperioden. Syftet med testperioden var att utvärdera brukarnas upplevelse av valmöjlighet och kyld mat samt att utvärdera personalens upplevelse av kyld mat samt att ej ansvara för huvuddelen av leveransen av matlådor. Denna utvärdering har två huvudsakliga syften; att utvärdera brukarnas upplevelse av valmöjlighet och kyld mat samt att utvärdera personalens upplevelse av kyld mat och av att en extern distributör ansvarar för huvuddelen av leveransen av matlådor. Utöver detta omfattar utvärderingen även brukarnas åsikter om maten som levererats. Dessutom berörs miljöpåverkan och förvaltningens kostnad för matlådor. Svarsfrekvensen var ca 52 % (47 av 90) vid undersökningen före testperioden (april 2013) vilket är en förhållandevis låg svarsfrekvens och kan vara svår att dra slutsatser från. I undersökningen som genomfördes under själva testperioden (oktober 2013) var svarsfrekvensen ca 70 % (68 av 94) och detta bör anses vara en god svarsfrekvens för målgruppen och tillräcklig för att kunna dra vissa slutsatser. Jämförelser mellan de olika undersökningarna kan dock bli osäkra på grund av den låga svarsfrekvensen i undersökningen före testperioden. Majoriteten av dem som svarade på enkäterna var kvinnor och ungefär hälften var 85 år eller äldre och de flesta är ensamboende (ca 83 % resp. ca 79 %). En stor andel (ca 37 % resp. ca 54 %) av dem som har fyllt i enkäten har fått hjälp med detta av anhörig, hemtjänstpersonal eller annan person. På påståendet Det är viktigt för mig att maten levereras varm respektive Det är viktigt för mig att maten levereras kyld så att jag kan välja när jag vill äta svarade majoriteten att det var viktigt att maten levererades kyld. En överväldigande majoritet av de som besvarat enkäten anser att det är viktigt med valmöjlighet. Personalen upplever att kylda matlådor innebär en fördel för dem genom minskad stress och mer tid för brukarna vid lunchbesöket. Åsikterna går isär när det gäller att en extern leverantör levererar maten; två grupper ser stora fördelar med att någon annan än de själva levererar maten; en tredje grupp tycker att dagens system inte fungerar bra avseende veckovis leverans, men de kan se fördelar i att någon annan levererar maten; en fjärde grupp ser inga fördelar i detta system och vill gå tillbaka till det system man hade tidigare. 112

12 Den totala körsträckan under en vecka i november 2013 är mer eller mindre oförändrad jämfört med totala körsträckan under en vecka före testperioden. Slutsats De som har besvarat enkäten anser att det är viktigt med valmöjlighet och en majoritet vill även fortsättningsvis ha kyld mat. Det bör dock observeras att en femtedel av de som har svarat Instämmer inte alls vad gäller påståendet Det är viktigt för mig att maten levereras kyld så jag kan välja när jag vill äta. I tre av fyra hemtjänstgrupper upplevde personalen att kyld mat inneburit förbättringar för dem. Två grupper upplever stora fördelar med att en extern distributör ansvarar för leverans av matlådor, en tredje grupp upplever vissa fördelar men anser dagens system inte fungerar optimalt. Den fjärde gruppen upplever inga fördelar med en extern distributör. Brukarna skattar smaken på maten lägre nu jämfört med tidigare enkätundersökning. Miljöpåverkan är svår att göra en helhetsbedömning av men körsträckan är mer eller mindre oförändrad. Förvaltningens kostnad för matlådor har minskat då varje matlåda är billigare än vid köp från Måltidsenheten. 123

13 1 BAKGRUND Förutsättningar före testperiod Varmhållning Förutsättningar under testperiod Kylhållning Brukarundersökningar och kundnöjdhet år Kostnad för brukaren Miljö SYFTE METOD RESULTAT Beskrivning av underlag Maten Kyld eller varm mat Trygghet Valmöjlighet och matsedelns innehåll De som skattar smaken på maten lägst respektive högst Kommentarer från enkäten Personalens upplevelse Kyld mat Beställning och leverans Samverkan Planering Brukarnas upplevelse av systemet enligt personalen Miljö Kostnad för förvaltningen DISKUSSION SLUTSATS

14 1 Bakgrund Avdelningen för Vård och Omsorg fick år 2012 i uppdrag av Socialnämndens arbetsutskott att ta fram kostnadsförslag avseende kylda matlådor och matdistribution. Detta ledde fram till att Socialnämnden beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att år 2013 starta en upphandling gällande tillagning och leverans av kylda matlådor i centrala hemtjänstområdet. Upphandlingen gällde en testperiod på 1 år och inom denna testperiod skulle en strukturerad utvärdering genomföras. Testområdet innefattar de fyra hemtjänstgrupperna i centralorten Lindesberg (Vågmästar-, City-, Hagaberg- och Västerbacksgruppen). Syftet med testperioden var att utvärdera brukarnas upplevelse av valmöjlighet och kyld mat samt att utvärdera personalens upplevelse av att ej ansvara för huvuddelen av leveransen av matlådor. Det är en omfattande och idog uppgift att utvärdera matdistribution då detta är komplext och innehåller många olika delar och frågeställningar. Frågan innefattar inte bara vad brukarna tycker om själva maten, utan även transporter och miljö, leveransfrekvens, samt om maten ska levereras varm eller kyld. 1.1 Förutsättningar före testperiod Före testperiod med kyld mat tillagades maten till brukarna i centrala hemtjänstområdet i Lindeskolans kök. Detta har gjorts sedan hösten år 2010 då socialförvaltningen valde att avsluta det dåvarande samarbetet med Lindesbergs lasarett. Planen var att Måltidsenheten skulle bygga ett nytt tillagningskök och fram tills detta var klart skulle matlådorna till hemtjänstens brukare tillagas i något av Måltidsenhetens befintliga kök, och valet föll på Lindeskolan. Kostchefen uttryckte i den utredning som genomfördes år 2012 (Hid ) att Måltidsenheten inte har rätt förutsättningar att möta de önskemål och krav som brukarna har, exempelvis att kunna välja mellan två rätter eller tillhandahålla kyld mat i någon större utsträckning. Dock kunde en viss mängd matlådorna levereras kylda. Kostchefen framhöll även att i framtiden skulle Måltidsenheten vilja se en bättre lösning med ett väl anpassat produktionskök där det går att möta de behov som finns. Hemtjänstens rutiner kring matleveransen såg ut på följande sätt: ungefär klockan hämtar en till två personer från varje grupp matlådorna från köket på Lindeskolan. Hämtning och packning av matlådor i värmeväskor tar cirka 20 minuter. Vissa grupper åkte tillbaka till grupplokalen och delade upp matlådorna på fler personal innan de åkte vidare, andra åkte vidare direkt. Personalen körde ut maten med bil eller cykel. Sammanlagt användes cirka sju bilar och tre till fyra cyklar vid leveransen. Tre grupper hade både varma och kylda matlådor att leverera, en grupp hade enbart kylda lådor Varmhållning I hemtjänstens egenkontrollprogram för livsmedelshantering ingår regelbundna temperaturmätningar av matlådorna. Varma matlådor får inte understiga 60 C vid leveransen till brukaren och kylda matlådor får inte överstiga 8 C. I de mätningar som gjorts under år 2013 syns att den varma maten inte alltid håller rätt temperatur när den kommer fram. På kommunnivå har de varma lådorna en temperaturavvikelse i mer än hälften av fallen. 1.2 Förutsättningar under testperiod I den upphandlade tjänsten erbjuds leverans av kylda matlådor direkt hem till brukaren. Maten tillagas i Västerås. 145

15 Maten levereras, en gång per vecka, från Västerås till Samhall i Lindesberg där maten packas i enlighet med brukarens beställningslista och levereras vidare hem till brukaren. Samhall har ett utbud med 14 rätter per vecka och sju vegetariska rätter per vecka. Beställningen görs med 14 dagars framförhållning. Brukaren beställer det antal rätter han/hon vill ha för nästkommande vecka och Samhall hämtar upp listan vid leveransen. Matlådorna levereras i kylbil hem till brukaren. Maten värms sedan upp i mikrovågsugn eller vanlig ugn. Innehållsdeklaration finns på förpackningen tillsammans med instruktioner för uppvärmning. I de fall det ej är möjligt att leverera veckovis har individuella anpassningar gjorts och i dessa fall är det hemtjänstpersonal som hämtar maten hos Samhall i Lindesberg och levererar den till brukaren. Förekomsten av detta varierar stort mellan hemtjänstgrupperna Kylhållning Samhall ansvarar för att maten har rätt temperatur vid leverans och enligt uppgift från dem ligger samtliga temperaturmätningar inom rätt temperatur enligt Livsmedelslagen. 1.3 Brukarundersökningar och kundnöjdhet år 2011 År 2011 genomförde Vård och Omsorg en enkätundersökning riktad till brukare som hade matlåda. Enkäten tog bland annat upp frågor kring nöjdhet. Enkätsvaren visar över lag lägre resultat för centrala Lindesberg jämfört med kommunen i stort vad gäller nöjdhet. På påståendet Maten smakar bra svarar i centrala hemtjänstområdet drygt 60 % att de instämmer helt eller till stor del. Detta kan jämföras med resterande del av kommunen där drygt 75 % instämmer helt eller till stor del. Från Borlänge (som är kund till Samhall) kom följande resultat för år På frågan Smakar maten bra? svarade 86 % alltid eller för det mesta och på frågan Ser maten aptitlig ut? svarade 97 % alltid eller för det mesta. Även förpackningen får bra betyg, likaså att Samhall levererar maten enligt överenskommelse samt att personalen som levererar matlådorna är trevliga och tillmötesgående. 1.4 Kostnad för brukaren Både tidigare system och Samhalls system innebär att kostnaden för matlådorna debiteras kommunen och Vård och Omsorg fakturerar sedan brukaren. Kostnaden för brukaren har inte förändrats under testperioden. 1.5 Miljö Avståndet mellan Västerås och Lindesberg motsvarar ca 190 km per vecka för leverans av matlådorna till Samhalls lokaler. Sedan ska Samhall leverera lådorna till brukarna. Då Samhall levererar en gång i veckan kan detta delvis kompensera leveransen mellan Västerås och Lindesberg. I ett försök att ta fram uppgifter som underlag genomfördes två mätningar av körsträcka för hemtjänstens bilar i samband med måltiden. Första mätningen genomfördes innan testperioden inleddes och den andra mätningen genomfördes under själva testperioden. Den geografiska spridningen är stor och enstaka brukare som bor utanför centrum kan påverka den totala körsträckan i betydande grad. Detta har inte tagits hänsyn till i aktuell utvärdering. 2 Syfte Utvärderingen har två huvudsakliga syften: Att utvärdera brukarnas upplevelse av valmöjlighet och kyld mat. 156

16 Att utvärdera personalens upplevelse av kyld mat samt att en extern distributör ansvarar för huvuddelen av leveransen av matlådor. Utöver detta omfattar utvärderingen även brukarnas åsikter om maten som levererats. Dessutom berörs miljöpåverkan och förvaltningens kostnad för matlådor. 3 Metod Som en del i utvärderingen genomfördes två enkätundersökningar (en före och en under pågående testperiod) riktade till de brukare som är berörda av testperioden med kyld mat via matdistribution, dvs. matlåda. Utvärderingen belyser dels matens kvalitet (ex smak, utseende och val av maträtter) men även tidpunkten för leverans, förpackningens utformning samt om man känner sig trygg med den personal som levererar maten. Enkätens utformning gör att den enskilde individen får ta ställning till i vilken grad vissa påstående stämmer överens med den egna upplevelsen (Instämmer helt, Instämmer till stor del, Instämmer delvis samt Instämmer inte alls). I utvärderingen har även intervjuer med hemtjänstpersonal gjorts. Gruppintervjuer har gjorts med de fyra hemtjänstgrupper som ingått i tesperioden, samt en separat intervju med några kostombud och gruppledare. Fokus under intervjuerna var hur testperioden har upplevts av personalen, vilka förändringar det inneburit samt för- och nackdelar med arbetssättet. Vidare ingår en kostnadsanalys samt en jämförelse av körsträckor för att om möjligt redogöra för eventuell ökad eller minska miljöpåverkan av utsläpp av avgaser från fordon. 4 Resultat I första hand redovisas de totala resultaten för hela testområdet. I vissa fall redovisas även skillnader mellan hemtjänstgrupperna under testperioden på gruppnivå. Resultaten redovisas som andel (%) och således kan det absoluta värdet vara högre i den undersökning som genomfördes under testperioden då antalet svarande var högre. I dagsläget har Lindesbergs kommun inga mål uppsatta vad gäller mätbara variabler kopplade till kundnöjdhet inom detta område. Ett målvärde som ofta nämns inom kommun och landsting i samband med upphandling av matleverantör är en kundnöjdhet motsvarande minst 75 %. I avsaknad av egna målvärden kommer vi i denna utvärdering att använda oss av 75 % kundnöjdhet som mål. Vi har gjort bedömningen att brukarna som har valt Instämmer helt och Instämmer till stor del är nöjda i den frågan som påståendet berör och således redovisas resultatet på detta sätt. 4.1 Beskrivning av underlag Svarsfrekvensen var ca 52 % (47 av 90) vid undersökningen före testperioden (april 2013) vilket är en förhållandevis låg svarsfrekvens och kan vara svår att dra slutsatser från. I undersökningen som genomfördes under själva testperioden (oktober 2013) var svarsfrekvensen ca 70 % (68 av 94) och detta bör anses vara en god svarsfrekvens för målgruppen och tillräcklig för att kunna dra vissa slutsatser. Jämförelser mellan de olika undersökningarna kan dock bli osäkra på grund av den låga svarsfrekvensen i undersökningen före testperioden. Majoriteten av dem som svarade på enkäterna var kvinnor och ungefär hälften var 85 år eller äldre, se tabell 1. En stor andel (ca 37 % resp. ca 54 %) av dem som har fyllt i enkäten har fått hjälp med detta av anhörig, hemtjänstpersonal eller annan person. De flesta är ensamboende (ca 83 % resp. ca 79 %). 167

17 Tabell 1. Beskrivning av underlag (%) Före testperiod Under testperiod Kön Man Kvinna Man Kvinna 41,7 56,2 33,8 63,2 Ålder < 75 år år > 85 år < 75 år år > 85 år 18,8 31,2 47, ,5 48,5 4.2 Maten Vad gäller påståendet Maten smakar bra är det ca 64 % resp. ca 57 % som är nöjda. Andelen som är nöjda gällande doft skiljer sig åt (ca 68 % resp. ca 54 %) men nöjdhet gällande utseendet på maten är likvärdigt mellan undersökningarna (ca 66 % resp.ca 64 %). Samtliga ovanstående parametrar har en lägre andel nöjda brukare i dagsläget. Vad gäller förpackning och om den är lätthanterlig är andelen nöjda brukare högre i dagsläget (ca 55 %) mot före testperioden (ca 37 %). De allra flesta blir mätta (ca 85 % resp. ca 82 %) på den portion som tillhandahålls, se diagram 1. Diagram 1. Visar andelen som är nöjda(instämmer helt samt Instämmer till stor del). Följande påståenden redovisas: Maten smakar bra, Maten doftar gott, Maten ser aptitlig ut, Förpackningen är lätthanterlig och Jag blir mätt på den portion jag får. Resultaten redovisas i procent för respektive undersökning. Den röda linjen markera uppsatt mål gällande kundnöjdhet. Den röda linjen markerar målnivå 75 %. 4.3 Kyld eller varm mat På påståendet Det är viktigt för mig att maten levereras varm respektive Det är viktigt för mig att maten levereras kyld så att jag kan välja när jag vill äta svarade majoriteten att det var viktigt att maten levererades kyld. Vad gäller leverans av varm mat instämde ca 26 % helt att detta var viktigt medan ca 55 % instämde helt att det var viktigt att maten levererades kyld. Dessa frågeställningar ställdes enbart i undersökning som genomfördes under testperioden, se diagram

18 Diagram 2. Visar andelen som Instämmer helt, Instämmer till stor del, Instämmer delvis samt Instämmer inte alls på påståendena Det är viktigt för mig att maten levereras varm respektive Det är viktigt för mig att maten levereras kyld så att jag kan välja när jag vill äta. Resultaten redovisas i procent. 4.4 Trygghet En stor andel (ca 97 % resp. ca 91 %) känner sig trygg med personalen som levererar maten, se diagram 3. Diagram 3. Visar andelen som känner sig trygg med personalen som levererar maten. Resultaten redovisas i procent. Den röda linjen markerar målnivå 75 %. 4.5 Valmöjlighet och matsedelns innehåll En överväldigande majoritet av de som besvarat enkäten anser att det är viktigt med valmöjlighet, se diagram 4. Detta stämmer väl överens med de resultat vi har fått i Frövi (se Matdistribution 2013 Frövi), där brukarna har valmöjlighet mellan två maträtter. 189

19 Diagram 4. Visar andelen som Instämmer helt, Instämmer till stor del, Instämmer delvis samt Instämmer inte alls på påståendet Det är viktigt för mig att kunna välja mellan olika maträtter. Resultaten redovisas i procent. Vad gäller utbudet av maträtter och hur väl dessa är anpassade till målgruppen har antalet som är nöjda ökat något men större förändring har skett. Diagram 5. Visar andelen som är nöjda (Instämmer helt och Instämmer till stor del) vad gäller påståendet Matsedelen innehåller maträtter som jag tycker om. Resultaten redovisas i procent. 4.6 De som skattar smaken på maten lägst respektive högst Gemensamt för de som skattar smaken på maten lägst är att de även skattar doft och utseende lägre, anser inte att förpackningen är lätthanterlig samt anser att matsedeln inte innehåller maträtter som de tycker om, se diagram

20 Diagram 6. Svar på i vilken grad påståenden stämmer överens med den egna upplevelsen för dem som skattat smaken på maten lägst (Instämmer inte alls) respektive högst (Instämmer helt). Följande påståenden redovisas: Maten smakar bra, Maten doftar gott, Maten ser aptitlig ut, Förpackningen är lätthanterlig, Jag blir mätt på den portion jag får, Matsedeln innehåller maträtter som jag tycker om, Personalen som levererar maten är vänlig och tillmötesgående, Jag känner mig trygg med personalen som levererar maten, Leveransen sker på överenskommen tid, Det är viktigt för mig att kunna välja mellan olika maträtter, Jag äter gärna min matlåda själv hemma, Jag skulle gärna vilja äta min matlåda hemma i sällskap med andra, Jag skulle gärna vilja äta min lunch i matsal eller på restaurang, Det är viktigt för mig att maten levereras varm samt Det är viktigt för att maten levereras kyld så att jag kan välja när jag vill äta. Resultaten redovisas i procent 4.7 Kommentarer från enkäten Drygt hälften (n= 39) av de som har besvarat enkäten (n= 68) har även lämnat skriftliga synpunkter. Flest kommentarer (n= 7) har berört önskemål om att få mat tillagad dagligen. Potatis (n= 6) är ytterligare ett ämne som återkommer i flertalet grupper och här kommenteras både smak och att potatisen anses vara okokt och några (n= 6) har kommenterat att de saknar råkost. Kommentarer har även inkommit under ämnet valmöjlighet (n= 5) men tyvärr har vi ingen möjlighet att kontrollera om dessa individer har haft valmöjlighet eller ej. 4.8 Personalens upplevelse Intervjuerna har främst fokuserat på följande områden: - Skillnad mellan att hantera kyld och varm mat - Beställning och leverans - Samverkan - Planering En hel del åsikter kring brukarnas upplevelse har också uppkommit vid intervjuerna, vilka också kortfattat redovisas nedan Kyld mat Personalen upplever i stor utsträckning att kyld mat innebär stora fördelar för dem. Tre grupper var överens om detta, den fjärde gruppen hade haft kyld mat redan innan så för dem innebar projektet ingen förändring i detta avseende. Leverans av varma matlådor är ett stressmoment för personalen. Fördelarna består därför i att stressen har minskat vilket ger fördelar för både personalen och för brukarna. En grupp beskrev hur det blir mer kvalitet i lunchbesöken nu, då personalen hinner vara en stund hos brukaren istället för att lämna matlådan och skynda vidare. En annan grupp menar att det är lättare att få ut sin egen rast nu, när stressen kring lunchen minskat

21 4.8.2 Beställning och leverans Systemet med beställning upplevs olika av grupperna. Två grupper tycker att systemet fungerar bra, två grupper tycker att det fungerar mindre bra eller rentav dåligt. Två av grupperna ger uttryck för att de saknar det beställningssystem som fanns tidigare, då man med kort varsel kunde beställa eller avbeställa. Systemet med matsedlar och beställningslistor upplevs också som ett extra arbetsmoment. En grupp upplever att det har varit mycket strul kring leveranserna. Bland annat upplevs som att Samhall inte fullföljer det uppdrag de har, eller borde ha, då de inte levererar mat till de brukare som inte råkar vara hemma vid leveransen. Samhall borde då avtala en ny tid med brukaren och åka tillbaka vid ett annat tillfälle. Idag får hemtjänsten leverera maten vilket blir ett extra arbetsmoment för dem, som också medför stress. De önskar även att Samhall kunde köra ut matlådor dagligen. Två grupper menar att det är en stor fördel att slippa leverera matlådorna. Även om de ändå åker hem till de flesta brukarna vid lunchen så underlättar det att maten redan är på plats. Att de ibland får leverera matlådor för att någon inte varit hemma när Samhall gjorde sin leverans upplevs inte som ett problem. En grupp beskriver också hur en brukare som bor långt utanför samhället nu klarar sin lunch helt utan hjälp vilket spar mycket tid för hemtjänsten Samverkan Två grupper tycker att samverkan med Samhall fungerar bra. De upplever att Samhall är tillmötesgående och lösningsinriktade. De uppskattar också att man nu har avstämning regelbundet. I dessa grupper är det främst gruppledarna som har kontakten med Samhall. De två andra grupperna upplever att samverkan inte fungerar bra, de upplever att de inte får ett bra bemötande och att rutinerna inte fungerar. Mycket tid upplevs åtgå till frågor som har med matlådorna och Samhall att göra, vilket innebär stress och frustration för personalen Planering De planerare som intervjuats menar att det är stor skillnad att planera nu jämfört med innan testperiodden. Planeringen kan bli mer effektiv då det i större utsträckning går att lägga flera insatser i samband med lunchbesöket, eftersom hemtjänstpersonalen inte måste åka vidare direkt för att leverera varma matlådor. De kylda matlådorna har också möjliggjort för brukarna att i större utsträckning välja vilken tid de vill ha lunchbesöket. Detta har gjort att lunchbesöken är något mer utspridda. De allra flesta brukarna vill dock fortfarande ha lunch på samma tid som tidigare Brukarnas upplevelse av systemet enligt personalen Enligt personalen i två av grupperna upplever brukarna att det är samma maträtter som återkommer på matsedeln; variationen är inte så stor efter ett tag. Brukarna tycker också att det är för lite potatis och för mycket nymodiga och konstiga rätter på matsedeln. Vissa saknar också möjligheten att kunna anpassa sin matlåda genom att exempelvis beställa potatismos istället för kokt potatis eller välja bort enskilda komponenter som broccoli eller paprika. Det nämns också att brukare saknar råkost till maten, vilket de fick tidigare. Flera menar också att brukarna tycker att det är för lite kokt potatis på matsedeln. Samtidigt nämner alla grupper att de får mycket klagomål på potatisen. En grupp menar att det är många brukare som saknar den varma maten. I tre av grupperna har några brukare sagt upp den kylda maten och istället börjat ta mat från en lokal restaurang, som levererar varm mat

22 4.9 Miljö Enligt uppgift motsvarar Samhalls körsträcka 82 km per vecka (snitt under en sex veckors period) vilket inkluderar samtliga transporter inom samtliga aktuella hemtjänstområden. Till detta tillkommer leverans från Västerås till Lindesberg vilket motsvarar 190 km per vecka. Totalt blir körsträckan för den externa leveransen 272 km per vecka. Till detta tillkommer de leveranser hemtjänstgrupperna har vad gäller matdistribution till de som behöver daglig leverans samt till de som behöver hjälp att värma maten vilket grovt beräknat motsvarar 587 km, enligt uppgift från körjournaler. Total körsträcka uppgick till 849 km under en vecka i november 2013, se diagram 7. Vad gäller körsträcka före testperiod har vi under en vecka i april låtit aktuella hemtjänstgrupper redovisa deras körsträckor som har samband med matdistribution. Dessa uppgick till sammanlagt 867 km, se diagram 7. Att uppge skillnaden mellan tidigare och aktuell körsträcka är prekärt då beräkningarna innehåller flertalet felkällor och skillnaden ska ej ses som ett absolut värde. Som tidigare nämnts är den geografiska placeringen avgörande för utfallet, vilket gör det mycket svårt att göra en valid beräkning. Men enligt ovanstående preciserade uppgifter är den totala körsträckan under en vecka i november mer eller mindre oförändrad jämfört med en vecka i april, se diagram 7. Diagram 7. Visar dels de olika hemtjänstgruppernas körsträckor relaterade till matdistribution under en vecka i april respektive november samt den totala körsträckan för respektive period. I totala körsträckan för en vecka i november inkluderas även körsträckor för Samhall samt transport till och från Västerås. Resultatet redovisas i kilometer (km) och motsvarar körsträcka för en vecka Kostnad för förvaltningen För matlådorna från köket på Lindeskolan betalade Vård och Omsorg 63 kr per portion för normalkost och 70 kr per portion för specialkost. Även för Samhalls mat betalas ett portionspris vilket motsvarar 51,50 kr per portion för normalkost och 61,50 kr för specialkost. I Samhalls portionspris är även leveranskostnaden inkluderad. Nedan följer ett räkneexempel baserat på antalet matlådor som levererades under oktober 2013 (totalt 2332 st. varav 131 st. specialkost) beräknat på faktisk kostnad från Samhall samt i jämförelse vad motsvarande antal matlådor skulle ha kostat vid köp genom Måltidsenheten. Samhall: 22 13

23 51,50 kr/matlåda x 2201 = ,50 kr 61,50 kr/matlåda x 131 = 8 056,50 kr Totalt: kr Måltidsenheten: 63 kr/matlåda x 2201 = kr 70 kr/matlåda x 131 = kr Totalt: kr Detta ger en högre kostnad motsvarande kr om matlådorna tillverkats av Måltidsenheten. Till detta tillkommer distribution av matlådorna vilket skulle kunna leda till en minskad körsträcka för kommunen om Samhall skötte leveranserna. Dock är det svårt att säga hur mycket, eftersom majoriteten av dem som har matlåda ändå behöver besök från hemtjänsten i samband med lunchen. Dessutom är den geografiska placeringen avgörande för kostnads- och tidsbesparing vilket är omöjligt att beräkna. 5 Diskussion Som tidigare har nämnts är det ett komplext underlag i och med att det är flertalet parametrar som har utvärderats. Då svarsfrekvensen var förhållandevis låg i enkätundersökningen före testperioden blir slutsatserna mellan de olika enkätundersökningarna inte lika säkra som slutsatserna som vi kan dra från enkätundersökning som genomfördes under själva testperioden. Resultatet visar tydligt att brukarna har uppskattat valmöjligheten och en klar majoritet anser att det är viktigt att kunna välja mellan olika maträtter. Detta stämmer överens med de resultat vi erhöll i Frövi (se Matdistribution Frövi 2013). Valmöjligheten påverkas även av hur väl anpassad matsedeln är till målgruppen och således påverkar dessa parametrar varandra. Enligt personalen finns det brukare som anser att matsedeln inte är tillräckligt varierad. Vi vet dock ej om dessa individer har någon form av specialkost och i så fall endast har sju maträtter per vecka att välja mellan. Trots att smaken på maten skattas lågt vill merparten ändå ha kyld mat. Anledningen till detta har vi ej undersökt men hemtjänstpersonal uppger att de individer som klarar sig själva har uppskattat att få en veckas mat levererad och själva bestämma när man vill äta. Dock anger en tredjedel att det är betydelsefullt att maten är varm och skulle därmed troligen inte uppskatta ett system med kyld mat. Detta talar för att valmöjligheten ej enbart ska inkludera valet av maträtt utan även om matlådan ska levereras varm eller kyld. Gemensamt för de som skattar smaken på maten lägst är att de även skattar doft och utseende lågt samt anser att matsedeln inte innehåller maträtter som de tycker om. De känner sig även mindre trygga med personalen. Detta stämmer väl överens med de resultat vi erhöll i Frövi (se Matdistribution 2013 Frövi). Troligtvis kan man se påståendet Maten smakar bra som ett helhetsbetyg för maten där man indirekt har inkluderat doft, utseende och själva maträtten. Personalens upplevelse av testperioden skiftar stort. De flesta är överens om att kyld mat innebär en fördel för personalen genom minskad stress och mer tid för brukarna vid lunchbesöket. Kyld mat innebär också möjlighet till effektivare planering eftersom matdistributionen inte är lika styrande. Detta torde gälla oavsett om extern leverantör eller hemtjänsten levererar maten

24 Dock skiljer sig uppfattningen stort när det gäller en extern leverantör. Två grupper ser stora fördelar med att någon annan än de själva levererar maten. De är nöjda med dagens system och vill inte gå tillbaka till tidigare system. En tredje grupp tycker att dagens system inte fungerar bra avseende veckovis leverans, men de kan se fördelar i att någon annan levererar maten. En fjärde grupp ser inga fördelar i detta system och vill gå tillbaka till det system man hade tidigare. De vill ha ett kök nära och menar att det då är mer flexibelt och lättare att påverka på olika sätt. Vad gäller samverkan med Samhall skiljer sig uppfattningen även här. Två grupper är nöjda, två grupper är inte nöjda. Då det vid en eventuell upphandling kan bli byte av leverantör har vi i utvärderingen valt att inte lägga så stor vikt vid detta. Vi kan dock konstatera att om en extern leverantör ska upphandlas i framtiden är en väl fungerande samverkan och samarbete av mycket stor vikt för hemtjänsten. En farhåga som fanns innan testperioden startade var att brukare som inte hade andra insatser då fick ett dagligt besök via hemtjänsten nu skulle sakna det. Inget har kommit upp kring detta i utvärderingen, varken i enkäten eller i samtal med hemtjänstpersonalen. Några synpunkter kring detta har inte kommit till vår kännedom. Som tidigare har nämnts är beräkningen av miljöpåverkan svår att göra och resultaten av den bör ses som en grov uppskattning. Antalet brukar som behöver daglig hjälp vid måltiden kommer att variera över tid vilket gör en mer noggrann beräkning omöjlig. Det verkar dock som om körsträckan har blivit mer eller mindre oförändrad. Vad gäller kostnaden för matlådor för Socialförvaltningen blir den lägre då portionspriset är lägre jämfört med köp via Måltidsenheten. Vad dock inte framkommer i vårt räkneexempel är att antalet specialkoster blir betydligt färre under testperioden jämfört med tidigare. Detta beror bland annat på valmöjligheten av maträtter som har minskat antalet så kallade minuskoster (möjlighet att välja bort maträtter eller komponenter man ej tycker om). Samma resultat har vi fått i Frövi där vi har valmöjlighet måndag till fredag. Ytterligare en anledning är att det under testperioden ej går att själv välja om man vill ha potatis eller potatismos vilket tidigare var möjligt. Alla så kallade minuskoster eller individuella val räknas som specialkost och kostar 7-10 kr mer än normalkost. Således är prisskillnaden troligtvis större än det vi har redovisat i vårt räkneexempel. 6 Slutsats De som har besvarat enkäten anser att det är viktigt med valmöjlighet och en majoritet vill även fortsättningsvis ha kyld mat. Det bör dock observeras att en femtedel av de som har svarat Instämmer inte alls vad gäller påståendet Det är viktigt för mig att maten levereras kyld så jag kan välja när jag vill äta. I tre av fyra hemtjänstgrupper upplevde personalen att kyld mat inneburit förbättringar för dem. Två grupper upplever stora fördelar med att en extern distributör ansvarar för leverans av matlådor, en tredje grupp upplever vissa fördelar men anser dagens system inte fungerar optimalt. Den fjärde gruppen upplever inga fördelar med en extern distributör. Brukarna skattar smaken på maten lägre nu jämfört med tidigare enkätundersökning. Miljöpåverkan är svår att göra en helhetsbedömning av men körsträckan är mer eller mindre oförändrad. Förvaltningens kostnad för matlådor har minskat då varje matlåda är billigare än vid köp från Måltidsenheten

25 Matdistribution 2013 Sammanställning av enkät riktad till de som har matdistribution i Lindesbergs kommun Lena Uvhagen, utvecklingsstrateg Mikael Karlsson, leg. dietist 25

26 Sammanfattning Som en del i arbetet att utvärdera och förbättra vår service till kommuninvånarna genomfördes under år 2013 en enkätundersökning riktad till dem som har matdistribution, dvs. matlåda, i Lindesbergs kommun. Syftet med enkätundersökningen var att utvärdera brukarnas upplevelse av matdistribution år 2013 samt efterfråga betydelsen av valmöjlighet samt intresset av att inta lunch i alternativa miljöer. Svarsfrekvensen var drygt 72 % (n= 142 av 196) med en spridning mellan % beroende på hemtjänstgrupp. Detta bör anses vara en god svarsfrekvens för målgruppen och tillräcklig för att kunna dra vissa slutsatser. Majoriteten av dem som svarade var kvinnor (58 %), vilket stämmer väl överens med könsfördelningen på de som är beviljade matdistribution, och hälften var 85 år eller äldre. Den största andelen (85 %) var ensamboende. Många (42 %) har uppgett att de har fått hjälp med att fylla i enkäten. Vad gäller påståendet Maten smakar bra är det 69 % som är nöjda (Instämmer helt eller till stor del) och endast 8 % Instämmer inte alls. Likvärdiga resultat erhölls gällande Maten doftar gott och Maten ser aptitlig ut. Drygt hälften (59 %) av de som svarat anser att förpackning är lätthanterlig och en femtedel instämmer inte alls i detta. De flesta (89 %) blir mätta av den portion de erhåller. I de flesta parametrar når vi inte upp till den målnivå som vi har satt upp. En klar majoritet (79 %) har uppgett att det är viktigt att kunna välja mellan olika maträtter. De flesta (88 %) vill äta sin matlåda hemma själv men det finns en inte alls ringa andel som antingen vill ha sällskap (31 %) eller äta på restaurang/i matsal (14 %). Det är dock betydligt fler som inte alls instämmer i detta (50 % resp. 72 %). När vi tittar på de olika grupperna var för sig skiljer framförallt grupperna i centralorten Lindesberg ut sig vad gäller smaken på maten där färre är nöjda med smaken och där även en större andel inte alls instämmer med påståendet Maten smakar bra. Det är inte självklart att doften på maten skattas lägre om maten levereras kyld och här ses en skillnad mellan de olika grupperna i centralorten Lindesberg som erhåller kyld mat. Två av grupperna har den lägsta andelen nöjda brukare medan de andra två grupperna ligger i nivå med de som får varm mat levererad. Jämförelse på kommunnivå visar inte på någon större skillnad vad gäller andelen av brukarna som är nöjda år 2013 jämfört med år Detta gäller bland annat smaken på maten (69 % resp. 74 %), hur mätt man blir på den portion man får (89 % resp. 87 %), maten ser aptitlig ut (71 % resp. 68 %) samt att matsedeln innehåller maträtter man tycker om (71 % resp. 68 %). Slutsats De allra flest blir mätta på den portion som serveras och den största andelen är även nöjda med smaken på maten. Andelen brukare som är nöjda med smaken på maten är dock lägre i centralorten Lindesberg jämfört med år Man känner sig trygg med personalen som leverera maten. Trots att flertalet parametrar har ökat ligger de flesta under målnivån och således finns utrymme för förbättring. 26 2

27 1. BAKGRUND SYFTE METOD RESULTAT Beskrivning av underlag Kommunnivå Gruppnivå Man eller kvinna Sammanboende eller ensamboende Minst respektive mest nöjda med smaken på maten Kommentarer från enkäten DISKUSSION SLUTSATS

28 1. Bakgrund Som en del i arbetet att utvärdera och förbättra vår service till kommuninvånarna genomfördes under år 2013 en enkätundersökning riktad till dem som har matdistribution, dvs. matlåda, i Lindesbergs kommun. En liknande undersökning genomfördes år 2011 (Hid ) och några av de variabler som utvärderas i aktuell enkät utvärderades även i samband med projektet Varm eller kall mat? Det är frågan, Rapport nr 2 (Hid ) som genomfördes år Man bör dock ha i åtanke att det inte är säkert att det är samma individer som har deltagit i aktuell enkät som år 2011 respektive år Syfte Att utvärdera brukarnas upplevelse av matdistribution år 2013 samt efterfråga betydelsen av valmöjlighet samt intresset av att inta lunch i alternativa miljöer. 3. Metod Enkätundersökningen genomfördes under oktober månad med undantag för Frövi där undersökningen genomfördes under juni månad. Orsaken till att undersökningen utfördes tidigare i Frövi var att enkätundersökningen ingick i utvärderingen av det försök gällande valmöjlighet som har genomförts under år i Frövi. Enkätformuläret modifierades mellan de två olika undersökningsperioderna och den största skillnaden var att det formulär som användes under hösten kompletterades med frågor angående kyld respektive varm mat, se bilaga 1 och 2. Utvärderingen belyser dels matens kvalitet (ex smak, utseende och val av maträtter) men även tidpunkten för leverans, förpackningens utformning, var individen vill äta sin matlåda, betydelsen av valmöjlighet samt om man känner sig trygg med den personal som levererar maten. Enkätens utformning gör att den enskilde individen får ta ställning till i vilken grad vissa påstående stämmer överens med den egna upplevelsen (Instämmer helt, Instämmer till stor del, Instämmer delvis samt Instämmer inte alls). 4. Resultat Resultaten kommer att beroende på aktuell frågeställning redovisas på övergripande kommunnivå eller uppdelat på grupp eller kön. Resultaten redovisas som andel (%) och avrundat till närmsta heltal. I dagsläget har Lindesbergs kommun inga mål uppsatta vad gäller mätbara variabler kopplade till kundnöjdhet inom detta område. Ett målvärde som ofta nämns i inom kommun och landsting i samband med upphandling av matleverantör är en kundnöjdhet motsvarande minst 75 %. I avsaknad av egna målvärden kommer vi i denna utvärdering att använda 75 % kundnöjdhet som mål. Vi har gjort bedömningen att brukarna som har valt Instämmer helt och Instämmer till stor del är nöjda i den frågan som påståendet berör och således redovisas resultatet på detta sätt. 4.1 Beskrivning av underlag Svarsfrekvensen var drygt 72 % (n= 142 av 196) med en spridning mellan % beroende på hemtjänstgrupp. Detta bör anses vara en god svarsfrekvens för målgruppen och tillräcklig för att kunna dra vissa slutsatser. Majoriteten av dem som svarade var kvinnor (58 %), vilket stämmer väl överens med könsfördelningen på de som är beviljade matdistribution, och hälften var 85 år eller äldre. Den 28 4

29 största andelen (85 %) var ensamboende, se tabell 1. Många (42 %) har uppgett att de har fått hjälp med att fylla i enkäten. Tabell 1. Beskrivning av underlag (%) Kön Man Kvinna Ålder < 75 år år > 85 år Boendeform Sammanboende Ensamboende Kommunnivå Vad gäller påståendet Maten smakar bra är det 69 % som är nöjda (Instämmer helt eller Instämmer till stor del) och endast 8 procent Instämmer inte alls. Likvärdiga resultat erhölls gällande Maten doftar gott och Maten ser aptitlig ut. Drygt hälften (59 %) av de som svarat anser att förpackning är lätthanterlig men en femtedel instämmer inte alls i detta. De flesta (89 %) blir mätta av den portion de erhåller. I de flesta parametrar når vi inte upp till den målnivå som vi har satt upp. Detta gäller även matsedelns utformning där 71 % är nöjda med utbudet av maträtter. En mycket stor andel (97 %) känner sig trygg med personalen som levererar maten, se diagram 1. En klar majoritet (79 %) har uppgett att det är viktigt att kunna välja mellan olika maträtter. De flesta (88 %) vill äta sin matlåda hemma själv men det finns en inte alls ringa andel som antingen vill ha sällskap (31 %) eller äta på restaurang/i matsal (14 %). Det är dock betydligt fler som inte alls instämmer i detta (50 % resp. 72 %), se diagram 1. Diagram 1 Andelen som är nöjda respektive Instämmer inte alls med respektive påstående. Redovisat på kommunnivå. Den röda linjen markerar målnivå 75 %. 4.3 Gruppnivå När vi tittar på de olika grupperna var för sig skiljer framförallt grupperna i centralorten Lindesberg ut sig vad gäller smaken på maten där färre är nöjda med smaken och där även en större andel inte 29 5

30 alls instämmer med påståendet Maten smakar bra, se diagram 2. Fellingsbro är den grupp som har högst andel brukare som är nöjda med smaken. Diagram 2. Andelen som är nöjda vad gäller påståendet Smaken på maten är bra. Redovisat i andel (%) och på gruppnivå. Den röda linjen markerar målnivå 75 %. Vad gäller utseendet på maten är resultatet ganska likvärdiga och samtliga utom Fellingsbro ligger under målnivå, se diagram 3. Diagram 3. Andelen som är nöjda vad gäller påståendet Maten ser aptitlig ut. Redovisat i andel (%) och på gruppnivå. Den röda linjen markerar målnivå 75 %. Vad gäller påståendet Maten doftar gott finner vi minst andel nöjda i två av de grupper som får kyld mat (Vågmästaren samt Västerbacken) men resterande två grupper som får kyld mat (City samt Hagaberg) ligger i nivå med de som erhåller varm mat, se diagram

31 Diagram 4. Andelen som är nöjda vad gäller påståendet Maten doftar gott. Redovisat i andel (%) och på gruppnivå. Den röda linjen markerar målnivå 75 %. Samtliga grupper förutom Vågmästaren ligger över målnivån vad gäller påståendet Jag blir mätt på den portion jag får, se diagram 5. Diagram 5. Andelen som är nöjda vad gäller påståendet Jag blir mätt på den portion jag får. Redovisat i andel (%) och på gruppnivå. Den röda linjen markerar målnivå 75 %. Vad gäller påståtendet det är viktigt att kunna välja skiljer sig grupperna Fellingsbro, Ramsberg samt Hyttgruppen ut sig med en låg andel av brukarna som anser att detta är viktigt, se diagram

32 Diagram 6. Andelen som anser att det är viktigt att kunna välja mellan olika maträtter. Redovisat i andel (%) och på gruppnivå. Den röda linjen markerar målnivå 75 %. 4.4 Man eller kvinna När det gäller skillnader mellan kön framkommer att männen är något mer nöjda med smaken på maten och matsedelns innehåll än vad kvinnorna är. En större andel av kvinnorna jämfört med män blir mätta på den portion de får. En något större andel av männen anser att det är viktigt med valmöjlighet, se diagram 7. Diagram 7. Andelen som är nöjda vad gäller påståendet Maten smakar bra,fförpackningen är lätthanterlig, Jag blir mätt på den portion jag får, Matsedeln innehåller maträtter som jag tycker om, Jag känner mig trygg med den personal som levererar maten samt Det är viktigt att kunna välja mellan olika maträtter. Redovisat i andel (%) och fördelat på kön. Den röda linjen markerar målnivå 75 %. 4.5 Sammanboende eller ensamboende Överlag är andelen som är nöjda högre bland de som är sammanboende jämfört med de som är ensamboende. Vad gäller påståendet Det är viktigt för mig att kunna välja mellan olika maträtter är andelen som anser att det är viktigt högre bland de som är ensamboende, se diagram