DAGVATTENUTREDNING. Detaljplan Vivsta 3:11, 3:24, 3:58 m fl Rev

Transkript

1 DAGVATTENUTREDNING Detaljplan Vivsta 3:11, 3:24, 3:58 m fl Rev

2 DAGVATTENUTREDNING Detaljplan Vivsta 3:11, 3:24, 3:58 m fl KUND Timråbo AB KONSULT WSP Samhällsbyggnad Box Sundsvall Besök: Landsvägsallén 3 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER PROJEKT AMANDA ESKEBAEK, WSP UPPDRAGSNAMN DP Sörberge och Timrå UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Amanda Eskebaek DATUM ÄNDRINGSDATUM GRANSKAD AV Linda Hörnsten GODKÄND AV DP Sörberge och Timrå

3 INNEHÅLL 1 BAKGRUND OCH SYFTE TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR 4 2 PLANOMRÅDET OCH DESS FÖRUTSÄTTNINGAR BEFINTLIG MARKANVÄNDNING AVRINNINGSOMRÅDE OCH BEFINTLIG AVVATTNING RECIPIENTER OCH MKN GEOLOGISKA OCH HYDROLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 8 3 KONSEKVENSER AV PLAN DIMENSIONERANDE FLÖDEN Dagvattenflöden före och efter genomförande av plan FÖRORENINGAR Föroreningar före och efter genomförande av plan Dimensionering av reningssystem 12 4 FÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER PÅ DAGVATTENHANTERING AVVATTNING OCH ANSLUTNING TILL BEFINTLIG INFRASTRUKTUR OLJA METALLER ANDRA FÖRORENINGAR FÖRORENINGAR EFTER ÅTGÄRD 16 5 SLUTSATSER OCH REKOMENDATIONER FORTSATT UTREDNING 17 6 REFERENSER 18 Dagvattenutredning Detaljplan Vivsta 3:11, 3:24, 3:58 m fl 3

4 1 BAKGRUND OCH SYFTE Detaljplanearbete pågår för nybyggnad av flerbostadshus i Timrå centrum. WSP har i uppdrag av AB Timråbo att upprätta en dagvattenutredning för detaljplaneområdet Vivsta 3:11, 3:24, 3:58 m.fl. Vivsta 3:10 och 3:11 är inte planlagda men angränsar till eller ligger i närheten av planerna för Timrå centrum; S 103 ( ), S 108 ( , D101 ( och D 172 ( ). Vivsta 3:24, 3:58, 3:61 och delar av 3:91 nyttjas i dagsläget av AB Timråbo för parkeringsändamål medan Vivsta 3:24 och 3:11 mestadels består av gräsyta. Angänsande fastighet; Vivsta 27:4 är detaljplanelagd för garage/parkering men stora delar av fastigheten består idag av grönyta. Denna rapport syftar till att utreda möjligheterna för omhändertagande av dagvatten från fastigheterna inför upprättande av kommande detaljplan. Figur 1. Plankarta, samrådshandling (Timrå kommun) 1.1 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR WSP har tidigare utfört en geoteknisk undersökning och miljöteknisk markundersökning (2016) i det aktuella området. Undersökningarna innefattade markprovtagningar för bedömning av grundläggningsmetod och en förenklad riskbedömning för föroreningar DP Sörberge och Timrå

5 2 PLANOMRÅDET OCH DESS FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 BEFINTLIG MARKANVÄNDNING Planområdet är beläget vid Köpmangatan 45 i Timrå centrum och omfattar en yta på ca 0,34 ha. I dagsläget består ytan mestadels av gräs och en hårdgjord parkeringsyta. I närheten av området ligger bl.a. Timrå bibliotek, en bensinstation och en kyrka. Planområdet kan ses i figur 1 (ovan) och i figur. 2. Figur 2. Planområdet läge i Timrå centrum. 2.2 AVRINNINGSOMRÅDE OCH BEFINTLIG AVVATTNING I dagsläget kan avvattningen antas ske genom infiltration i grönytor och via dagvattenbrunnar till kommunala dagvattenledningar. De kommunala dagvattenledningarna ligger i Köpmangatan och Bovägen och servis finns enligt MittSverige Vatten och Avfall från Köpmangatan, i planområdets östra del samt från Bovägen till Vivsta 27:4. Uppgift på hur den befintliga parkeringen på Vivsta 27:4 avvattnas saknas. Recipient för planområdet är grundvattnet samt kustvattnet i Alnösundet vars avrinningsområde kan ses i figur 3. Dagvattenutredning Detaljplan Vivsta 3:11, 3:24, 3:58 m fl 5

6 Alnösundet Figur 3. Avrinningsområden 2.3 RECIPIENTER OCH MKN Planområdet angränsar inte direkt till några skyddande områden, men ca 2 km norr om och uppströms planområdet ligger Wifsta vattentäkt med vattenskyddsområde (se figur 4 och figur 5). Vattentäkten ligger i Indalsälvsåsen som har Sveriges största kända grundvattenflöde och vattentäkten försörjer ca personer i centrala delarna av Timrå, norra Sundvall och Alnön (Länsstyrelsen Västernorrland, 2013). Grundvattenförekomsten Stordalen-Visvstavarvsmon (se figur 5) är registrerad i VISS (SE ) och har statusklassningen god kemisk status ( ) och god kvantitativ status ( ). Miljökvalitetsnormen är god kemisk status och god kvantitativ status (beslutad ). Grundvattenförekomsten ligger tillräckligt långt uppströms området för att inte beröras av planen. Figur 4. Skyddszoner för Wifsta vattentäkt (MittSverige Vatten och Avfall) DP Sörberge och Timrå

7 Klingerfjärden Alnösundet Figur 5. Skyddade områden och grundvattenförekomster (VISS, 2017) I närheten av planområdet finns två kustvatten registrerade i VISS; Alnösundet (SE ) och Klingerfjärden (SE ), samt två ytvatten; Indalsälven (SE ) och Bergeforsens Dämningsområde (SE ). Av dessa vattenförekomster är det, som tidigare nämnt, Alnösundet samt grundvattnet som är recipient och berörs av planen. Enligt VISS uppnår Alnösundet måttlig ekologisk status ( ) och ej god kemisk status ( ) p.g.a. PBDE, kvicksilver, antracen och HCB. Miljökvalitetsnormen är god ekologisk status till 2027 och god kemisk ytvattenstatus (beslutad ). Vattenförekomsten bedöms ha problem med bl.a. övergödning, miljögifter och förorenade sediment där de senaste två påverkanskällorna, troligtvis tillsammans med andra påverkanskällor, bidrar till att god status inte kan uppnås. Dagvattenutredning Detaljplan Vivsta 3:11, 3:24, 3:58 m fl 7

8 2.4 GEOLOGISKA OCH HYDROLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Enligt SGUs jordartskarta består jordarna inom planområdet av postglacial sand, se figur 1. Detta stämmer väl överens med resultatet från den geotekniska undersökningen (WSP, 2016) som visade på ett enhetligt sandlager. Enligt undersökningarna ligger grundvattenytan relativt djupt i området (> 4 m under mark) och djupet till berg är okänt. Figur 6. Jordartskarta, SGU Den hydrauliska konduktiviteteten d.v.s. infiltrationsförmågan hos olika jordar kan ses i Tabell 1. Hydraulisk konduktivitet i sand är 0, m/s. Tabell 1 Hydraulisk konduktivitet för olika jordarter. Material mm/h m/s lera E-07 lera-gräns för vattentäthet E-06 sandig lerjord E-06 siltig jord E-06 mark 8 2.2E-06 jord E-06 sandig jord E-06 jordig sand E-05 sand E-05 grus (1E-03) makadam (1E-02) DP Sörberge och Timrå

9 3 KONSEKVENSER AV PLAN Planområdet kommer att omvandlas från största delen grönyta med några hårdgjorda ytor till ett mindre bostadsområde med färre gröna ytor än idag och fler hårdgjorda ytor (parkeringsytor och tak). Planerad markanvändning kan ses i Figur 7. Förändringar i markanvändning kan innebära förändrat dagvattenflöde och föroreningsbelastning. Figur 7. Illustration för ny detaljplan i Timrå centrum. Dagvattenutredning Detaljplan Vivsta 3:11, 3:24, 3:58 m fl 9

10 3.1 DIMENSIONERANDE FLÖDEN Dagvattenflöden före och efter genomförande av plan Minskad andel gröna ytor ger ökat dagvattenflöde, dessutom innebär exploatering av bostäder att takavrinning tillkommer, vilket också ökar dagvattenflödet. Beräkningar av dimensionerande dagvattenflöden har gjorts för området, både för nuvarande och för planerad markanvändning. Ytan som beräknats innefattar endast ytor inom detaljplaneområdet. För att beräkna dimensionerande dagvattenflöden används den rationella metoden: Rationella metoden ( ) där = ö ( / ) = å (h ) = ( )= ö ( /,h ) = h Dimensionerande nederbördsintensiteten beräknas för en återkomsttid på 10 år, en varaktighet på 10 min samt med en klimatfaktor på 1,25 i enlighet med P110. Tabell 2. Före exploatering Typ av yta P110 (ϕ) Antagen (ϕ) Area (m 2 ) Red. area m² Flöde (l/s) Betong- och asfaltyta, berg i dagen i stark lutning Odlad mark, gräsyta, ängsmark m.m. 0,8 0, , , ,6 SUMMA 0, ,5 Tabell 3. Efter exploatering totalt Typ av yta P110 (ϕ) Antagen (ϕ) Area (m 2 ) Red. area Flöde (l/s) Tak 0,9 0, ,2 Betong- och asfaltyta, berg i dagen i stark lutning 0,8 0, (Varav 1104 m 2 består av parkeringsyta) ,3 (Vatten från parkeringsytan utgör 25,2 l/s av flödet) Odlad mark, gräsyta, ängsmark m.m , ,1 SUMMA 0, , DP Sörberge och Timrå

11 Från beräkningarna (se tabell 1 och tabell 2) framgår att dagvattenflödet ökar från 24,5 l/s till 50,5 l/s vid ett 10- års regn med varaktigheten 10 min, efter genomförande av plan. I illustrationsskissen (figur 7) för detaljplanen ses att intilliggande fastigheter (Vivsta 27:3 och 27:4) kommer att anläggas med fler parkeringar. Om dagvatten från detaljplaneområdets parkeringsytor ska omhändertas tillsammans med tillkommande parkeringar kan en uppdimensionering av den befintliga avvattningen för parkeringen på Vivsta 27:4 behövas, den totala flödet efter exploatering får dock inte öka. Uppgifter om avvattning av befintlig parkering inne på Vivsta 27:4 saknas men dagvattnet från hela parkeringen kan antas avledas via dagvattenbrunnar (Figur 8) till dagvattenledningen i Bovägen. Figur 8. Dagvattenbrunn inne på befintlig parkering på Vivsta 27:4. Bildkälla: Eniro.se 3.2 FÖRORENINGAR Enligt tidigare undersökningar (WSP, 2016) framkom att det verkar ha legat en eller flera bensinstationer på närliggande fastigheter. Resultatet från den miljötekniska markundersökningen visade på något över eller tangerande riktvärden av PAH-H för känslig markanvändning, både för den ytliga fyllnadsjorden och den underliggande naturliga jorden i området. De förhöjda värdena låg dock i nivå med vad som normalt kan påträffas i fyllnadsmassor i stadsmiljö Föroreningar före och efter genomförande av plan Med modelleringsverktyget Stormtac kan mängden föroreningar i dagvattnet före och efter genomförande av plan schablonmässigt beräknas. I tabell 4 ses hur området ytor delats in före respektive efter genomförande av plan. Dagvattenutredning Detaljplan Vivsta 3:11, 3:24, 3:58 m fl 11

12 Tabell 4. Ytindelning för Stormtacmodellering Markanvändning Före (ha) Efter (ha) Parkering Gräsyta Tak Cykel och gångväg (Total yta) I tabell 5 presenteras koncentrationer av några viktiga föroreningar i dagvattnet före och efter exploatering. Siffror i fetstilt överskrider de riktvärdet för dagvattenutsläpp framtagna av Göteborg Stad som Timrå kommun även önskar uppnå. Tabell 5. Koncentration av föroreningar i dagvattnet (µg/l) enligt Stormtac. P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH BaP 16 Före ,28 7,8 2,5 0, ,79 0,028 Efter Riktvärde ,42 8,5 3,5 0, ,82 0, , , Den nya markanvändningen innebär viss ökning av föroreningsbelastningen på dagvattnet för många av de modellerade föroreningarna. Fosfor, kväve, zink, kadmium och suspenderad substans överskrider riktvärdena. För bly, zink och suspenderad substans ses dock en liten minskning av halterna efter genomförande av plan även om inga åtgärder vidtas för rening Dimensionering av reningssystem När reningssystem för dagvatten dimensioneras ska hänsyns tas till den föroreningsmängd som spolas av i början av regnet (first flush) eftersom föroreningshalten minskar med regnets varaktighet. Målet för en reningsanläggning är att den ska kunna rena så stor del som möjligt av den årliga nederbörden. Utifrån nederbördsdata från SMHIs väderleksstation Lungö har den procentuella nederbörden för olika regnintensiteter tagits fram, dessa presenteras i tabell 6. Datat utgörs från registrerade mätningar från december 2013 till december Tabell 6. Volymbaserad nederbörd beräknad utifrån nederbördsdata från station Lungö. Nederbördsintensitet (mm/h) % av totala nederbördsmängden 0, > DP Sörberge och Timrå

13 Tabell 6 visar t.ex. att intensiteten hos ett regn på 4 mm/timme eller mindre utgör 90 % av den totala nederbördsmängden och ett regn med intensiteten 2 mm/timme eller mindre utgör 67% av totala nederbördsmängden. Detta betyder att en väldigt stor del av årsnederbörden genereras vid regn med låg intensitet. Genom att dimensionera reningsanläggningar efter flöden från de mindre regnen kommer en stor del av den årliga avrinningen att renas. Att dimensionera reningen för större flöden kan därför inte anses ekonomiskt försvarbart. Det är dock viktigt att reningsanläggningar konstrueras för att klara regn som genererar högre flöden utan att uppsamlade föroreningar spolas ut eller att anläggningen på något sätt skadas. 4 FÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER PÅ DAGVATTENHANTERING 4.1 AVVATTNING OCH ANSLUTNING TILL BEFINTLIG INFRASTRUKTUR Den planerade markanvändningen ger ökat dagvattenflöde och MittSverige Vatten och Avlopp förordar att dagvattnet från detaljplaneområdet inte belastar dagvattennätet mer än före exploatering. Då antalet parkeringar totalt överstiger 50 stycken krävs enklare rening och fördröjning vid behov, se vidare under rubrik 4.2. Ett alternativ, eftersom marken har goda infiltrationsegenskaper, kan därför vara att infiltrera dagvattnet via perkolationsbrunnar för att minska belastningen på ledningsnätet. Föroreningar fastläggs då i marken närmast brunnarna och renas innan det når grundvattnet. Förslagsvis har varje perkolationsbrunn som avvattnar ca 500 m 2 parkeringsyta ett makadammagasin på 6 m 3 vilket möjliggör infiltration av ett 4mm-regn, d.v.s. ca 90 % av årsnederbörden. Vid större regn, upp till 25 l/s kan bräddning tillåtas ske till de kommunala dagvattenledningarna. En principskiss på perkolationsbrunn kan ses i Figur 9. Vid dimensionering av perkolationsmagasin beräknas utströmningsarean endast för magasinets sidor och ej för dess botten. Endast halva magasinshöjden används vid beräkning av utströmningsarean, eftersom uppfyllnadshöjden i magasinet vid perkolation endast uppgår till halva magasinshöjden i genomsnitt. Den erforderliga magasinsvolymen vid dimensionerande återkomsttid (10 år) ges av den regnvaraktighet som genererar största differensen mellan magasinets tillrinnande volym och avtappad volym. Ett makadammagasin blir större än ett magasin med dagvattenkassetter eftersom hålrumsvolymen då endast utgör 30 % av magasinets volym. Innan magasin anläggs behöver infiltrationskapaciteten kontrolleras. Vid beräkning enligt ovan krävs, för att magasinera hela 10-årsregnet från parkeringen, en makadammagasinsvolym på ca m 3 beroende på utformning förutsatt att marken består av sand i enlighet med den geotekniska undersökningen. Väljs istället magasinet att utformas med Dagvattenutredning Detaljplan Vivsta 3:11, 3:24, 3:58 m fl 13

14 dagvattenkassetter blir magasinet ca 30 m 3. Bräddning vid större regn sker upp på markytan. Bräddledning Sandfång Figur 9. Principskiss perkolationsbrunn Om hela det dimensionerande flödet från parkeringen infiltreras i ett perkolationmagasin kan dagvattnet från övriga ytor ledas till den kommunala dagvattenledningen som dimensioneras för 25 l/s. I annat fall föreslås istället att takavvattningen infiltreras via perkolationsmagasin. För att förhindra att vatten tränger in i källarvåningen bör magasinet ligga minst 5 m från husväggen och husdräneringen kan potentiellt ledas till samma magasin. Magasinet kan utformas som en stenkista eller med dagvattenkassetter. Magasinen dimensioneras för att kunna infiltrera hela 10-årsregnet, bräddning vid större regn sker upp på markytan. Ett magasin med dagvattenkassetter med dimensionerna 7 x 2 m och höjden 1 m skulle räcka för att infiltrera takavvattningen om marken består av sand i enlighet med den geotekniska undersökningen Det ses inga direkta föroreningsrisker då grundvattenytan ligger djupt (>4 m) och det mesta av dagvattnets partikelbundna föroreningar och närsalter kan antas fastläggas och/eller med tiden brytas ner i befintlig mark. Takvattnet kan dessutom anses som relativt rent se vidare under 4.3. Avvattningen från grönytor tillåts infiltrera i infiltrationsstråk som anläggs i lågpunkter. Gång- och cykelväg och mindre vägar/gator inom planområdet utformas lämpligen med perkolationsbrunnar. 4.2 OLJA Timrå kommun utgår från att oljeavskiljning bör installeras på bilparkeringar med fler än 100 parkeringsplatser. Enligt illustrationen för detaljplanen för nybyggnation i Vivsta (figur 7. Illustration ) utgörs de tillkommande hårdgjorda ytorna av totalt ca 40 parkeringar varav 10 inom detaljplanen. Befintliga parkeringar inom detaljplanen uppgår till ett 20-tal. Enligt Timrå kommun behövs alltså ingen oljeavskiljning på parkeringsplatsen men istället krävs en enklare rening av dagvattnet samt fördröjning vid behov, enligt tabell DP Sörberge och Timrå

15 Tabell 7. Generella reningskrav vid olika förväntad dagvattenkvalitet enligt kommunens dagvattenstrategi. Antal fordon per dygn. Recipient Trafik > fordon. Industriområde P-platser>100 fordon Trafik > 500 fordon P-platser>50 fordon Bostadsområden i innerstan Trafik < 500 fordon P-platser < 50 fordon Bostadsområden utanför centrum Lokalt omhändertagande Hög rening, infiltration Infiltration Infiltration Avledning till bäck eller vattendrag Hög rening, fördröjning* Enklare rening, fördröjning* Fördröjning* Avledning till dagvattenledning Hög rening, fördröjning* vid behov Enklare rening**, fördröjning* vid behov Fördröjning* vid behov Avledning direkt till havet Hög rening Enklare rening** - * Fördröjning kan vara gröna tak, svackdiken eller dammar med infiltration/perkolation. Fördröjning utformas för att samtidigt åstadkomma enklare rening och fånga partikelbundna utsläpp av föroreningar. ** Enklare rening är till exempel filter, perkolation, damm, våtmark, översilningsytor eller svackdiken. Anläggningen ska dimensioneras för att klara ett 10-årsregn. 4.3 METALLER Många av de modellerade värdena för metaller i dagvattnet från planområdet ökar men för de flesta metaller förutom kadmium och nickel är ökningen marginell och kan ses som försumbar. Exempelvis beror den ökade kadmiumhalten på att området för den nya markanvändningen har takytor. Valet av takmaterial är därför viktigt för att minska halten av metaller till dagvattnet. Koppar- och zinktak bör generellt undvikas med anledning till att dessa metaller är skadliga för vattenlevande organismer. 4.4 ANDRA FÖRORENINGAR Dagvatten från nya områden kan ofta innehålla högre halter PAH och aromatiska ämnen som kommer från färg- och plastmaterial. Eventuell påverkan från dag- och dräneringsvatten från ett nyexploaterat område är därför svårbedömt, eftersom val av byggnadsmaterial är avgörande. Dagvattenutredning Detaljplan Vivsta 3:11, 3:24, 3:58 m fl 15

16 4.5 FÖRORENINGAR EFTER ÅTGÄRD Med föreslagen dagvattenhantering avleds dagvatten från parkeringsytor endast vid nederbörd större än 4 mm till det kommunala ledningsnätet. Det innebär att 5 % av årsnederbörden inte renas och resterande 95 % renas i perkolationsmagasin. I tabell 8 ses reningsgraden för olika föroreningar i perkolationsmagasin och i tabell 9 och tabell 10 nedan kan föroreningsbelastning före exploatering och efter exploatering med föreslagen dagvattenhantering ses. Siffror i fetstilt överskrider riktvärdet för dagvattenutsläpp. Tabell 8. Reningsgrad för olika föroreningar efter infiltration i perkolationsmagasin av makadam, Stormtac. Anläggning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH16 BaP Perkolationsmagasin Tabell 9. Koncentration av föroreningar i dagvattnet (µg/l) före respektive efter exploatering enligt Stormtac. Före Efter (innan åtgärd) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olj a PAH ,0 24,0 76,0 0,280 7,8 2,5 0, ,79 0, ,0 24,0 74,0 0,420 8,5 3,5 0, ,82 0,03 BaP Efter åtgärd* (till grundvattnet) ,2 6,4 19,7 0,154 2,3 1,4 0, ,34 0,012 Efter åtgärd* (till dagvattenledning) ,0 38, , ,8 0, ,60 0,056 Riktvärde , , * Endast dagvatten från parkeringsytor avleds till kommunal dagvattenledning via perkolationsbrunn med föreslagen dagvattenhantering. Övriga ytor leds till makadammagasin och infiltrerar därefter till grundvattnet. 0,050 Tabell 10. Total mängd föroreningar i dagvattnet (g/år) före respektive efter exploatering Före Efter (innan åtgärd) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH16 BaP ,23 6,4 2 0, ,65 0, , ,7 0, ,1 0,039 Efter åtgärd* (till grundvattnet) ,1 11,2 35,7 0,24 4,05 2,25 0, ,552 0,019 Efter åtgärd* (till dagvattenledning) ,7 2,3 8,1 0,025 0,86 0,24 0, ,096 0,0034 Efter åtgärd* (totalt) ,8 13,5 43,8 0,26 4,91 2,49 0, ,65 0,02 * Endast dagvatten från parkeringsytor avleds till kommunal dagvattenledning via perkolationsbrunn med föreslagen dagvattenhantering. Övriga ytor leds till makadammagasin och infiltrerar därefter till grundvattnet. I tabell 8 ovan anges reningen i för perkolationsmagasinet. Ytterligare rening av dagvattnet sker då det infiltrerar i de naturliga jordlagren ner till grundvattnet. Om dagvattenkassetter väljs istället för makadammagasin sker reningen till störst del i den omgivande marken även om sedimentation sker i magasinet. För att förhindra igensättning av magasinet och omgivande mark och därmed få längre livslängd på makadammagasinen är det viktigt att slamsuga sandfången och anlägga extra sandfångsbrunn före inloppet DP Sörberge och Timrå

17 5 SLUTSATSER OCH REKOMENDATIONER Eftersom kommuner och myndigheter har huvudansvaret för att miljökvalitetsnormerna följs bör kommunen vid planläggning välja den dagvattenlösning som leder mot uppfyllelse av MKN. Allt dagvatten från detaljplanen kan inte släppas på det kommunala dagvattennätet, vilket gör att infiltration eller fördröjning krävs för att reducera flödet. Dagvattenutredningen föreslår att allt dagvatten från takytor, grönytor och gångvägar infiltreras. Endast bräddflöden från perkolationsbrunnar i parkeringsytor tillförs de kommunala dagvattennätet. Med föreslagen dagvattenlösning bedöms inte planen påverka Alnösundets möjligheter att uppfylla miljökvalitetsnormerna. Planen bedöms inte heller ha nämnvärd negativ påverkan mark, grundvatten och miljö i övrigt. 5.1 FORTSATT UTREDNING Avvattningen från befintlig parkering på Vivsta 27:4 är inte kartlagd i sin helhet. Avvattningen från befintlig parkering och tillkommande parkeringsytor föreslås därför redovisas i samband med bygglov för att då i samråd med miljökontoret och MittSverige Vatten och Avlopp för bedömning av förbindelsepunkt för dagvattnet. Dagvattenutredning Detaljplan Vivsta 3:11, 3:24, 3:58 m fl 17

18 6 REFERENSER SGU- Jordartskartan - Jordarter 1: : Svenskt Vatten Publikation P110 Avledning av dag- drän- och spillvatten, januari 2016 ISSN VISS (Vatteninformationssystem Sverige) Länsstyrelsen Geodatakatalogen Länsstyrelsen Västernorrland 2013 Rapport nr 2013:07 Områden av riksintresse för vattenförsörjning i Sundsvall och Timrå kommuner Förslag till Havs- och Vattenmyndigheten ISSN X kationer/rapporter/2013/ omraden-av-riksintresse-forvattenforsorjning-i-sundsvall-och-timra-kommuner.pdf Naturvårdsverket Miljödataportalen Naturvårdsverket Skyddad natur DP Sörberge och Timrå

19 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Tillsammans har vi medarbetare på över 500 kontor i 40 länder. I Sverige har vi omkring medarbetare. WSP Sverige AB Arenavägen Stockholm-Globen Tel: Dagvattenutredning Detaljplan Vivsta 3:11, 3:24, 3:58 m fl 19