Kontrollprogram hydrologi Fältkontroll 2012

Transkript

1 Rapport BlaikenVind AB Kontrollprogram hydrologi Fältkontroll 2012 Göteborg

2 Kontrollprogram hydrologi Fältkontroll 2012 Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutlig Per Sander Christian Nielsen Håkan Lindved Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan Göteborg Telefon Fax Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Kontroll och referenspunkter Nederbörd Resultat Kontroll- och referenspunkter Vattenkvalitet Övriga observationer Slutsatser Bilagor 1. Karta över etablerade kontroll- och referenspunkter 2. Nederbördsdata, SMHI och Blaiken 3. Protokoll, fältkontroll juni Protokoll, fältkontroll oktober Fotodokumentation fältkontroll juni och oktober 2012 s:\3_enheter\ _miljö\6_teknik\1_utveckling\storblaiken\kontrollprogram\fältarbete\text kontrprog 2012\rapport kontrprog fält 2012_slutlig.doc i

4 BlaikenVind AB Kontrollprogram hydrologi Fältkontroll Bakgrund och syfte BlaikenVind AB fick under 2009 tillstånd att uppföra och driva vindkraftverk på Storblaiken i Storuman och Sorsele kommuner. Tilllståndet omfattar en etablering av upp till hundra vindkraftverk med en högsta totalhöjd av 150 m. För tillståndet är föreskrivet ett antal villkor, av vilka ett av villkoren avser hydrologi. I villkor 4 står specifikt följande: Vindkraftverk och vägar får inte inom det vindkraftsområde som angivits i ansökan, sett som en helhet, påverka hydrologin på ett sådant sätt att förutsättningarna för befintligt växt- och djurliv väsentligt förändras. Vindkraftverk och vägar får inte annat än på obetydligt sätt påverka hydrologin i de våtmarksområden som ligger utanför i ansökan angivet vindkraftsområde. De hydrologiska förutsättningarna för växt- och djurliv får inte påverkas utanför det angivna vindkraftsområdet. Vidare anger villkor att ett kontrollprogram ska finnas för att följa upp hur villkoren följs och i villkor 19 anges specifikt följande: Kontrollprogrammet ska följa upp hur vägar och anläggningar påverkar hydrologin och därmed livsbetingelserna för växter och djur vid klass 1 och klass 2 våtmarker som påverkas direkt eller indirekt av vindkraftsetableringen. Mot bakgrund av dessa villkor har Ramböll för BlaikenVind AB genomfört en hydrologisk inventering över det aktuella området för vindkraftsetableringen under perioden Den hydrologiska inventeringen har legat till grund för optimering av vägdragning och verksplacering med hänsyn till känsliga våtmarksområden och avrinningsförhållanden inom vindkraftsparkens område. Ett förslag till kontrollprogram hydrologi togs fram under våren I detta program föreslogs ett antal kontroll- och referenspunkter i anslutning till där känsliga våtmarker berörs av verksplaceringar och vägar. Kontroll- och referenspunkter etablerades i samband med den första kontrollen i juni Rapporten från 2011 sammanfattar även observationer i samband med fältkontroll i juni och september Föreliggande rapport sammanfattar observationer vid fältkontroller 2012 och innehåller bilagor med kartmaterial, ifyllda checklistor och fotodokumentation. Huvudsyftet med de årliga kontrollbesöken direkt efter snösmältningen respektive i slutet av hösten före vintersäsongen är att följa upp status på kontrollpunkter i våtmarker, som kan ha påverkats av vägar och/eller verk, samt jämföra dessa med de utvalda referenspunkterna. Huvudfokus är på de hydrologiska 1 av 18

5 förhållandena, som avrinning och markfuktighet, vilket i sin tur kan ge effekter på vegetationsförhållandena (se vidare i avsnitt 2). 2. Kontroll och referenspunkter Under perioden 7-9 juni 2011 etablerades 5 kontrollpunkter och 4 referenspunkter inom vindkraftsområdet, enligt karta i bilaga 1. Under fältinventering september 2011 etablerades ytterligare en kontrollpunkt i området. Totalt finns nu 6 kontrollpunkter och 4 referenspunkter enligt Tabell 1. Koordinater för kontrolloch referenspunkter återfinns på checklistorna i bilaga 3 och 4. Metodik och utformning av kontrollpunkter finns beskrivna i rapport Kontrollprogram hydrologi Fältkontroll 2011 (Ramböll, 2011). Kontroll- och referenspunkterna har placerats i anslutning till områden som har bedömts som särskilt känsliga för påverkan ur hydrologisk synvinkel. Vidare har punkterna valts där vägar och/eller verksplaceringar har bedömts utgöra en viss risk för att avrinningsförhållanden påverkas, särskilt med avseende på myrar i klass 1 och klass 2. Val av områden för kontrollpunkter har gjorts i samarbete mellan BlaikenVind AB och länsstyrelsen. För fyra av kontrollpunkterna har en referenspunkt valts ut, som är tänkt att motsvara liknande hydrologiska förhållandena som vid kontrollpunkten. Referenspunkterna har valts så att de inte förväntas riskera någon påverkan från vägar och verk. För kontrollpunkterna 4 och 5 väster om Blaikgruvvägen har inga referenspunkter valts, eftersom detta område inte innehåller några större våtmarksområden som måste följas upp enligt kontrollprogrammet. Kontrollpunkterna har dock etablerats för att kunna följa upp eventuella förändringar i flöden i två större avrinningsområden på västra sidan Blaikgruvvägen. Vid fältkontrollerna under 2012 har samtliga kontroll- och referenspunkter besökts vid två tillfällen, juni och 9-10 oktober. Vid fältkontrollerna har varje punkt och dess närmaste omgivning dokumenterats med avseende på hydrologiska förhållanden och vegetation. Dokumentationen redovisas i form av ifyllda formulär separat för varje punkt (Bilaga 3 och 4), samt foton från olika riktningar (Bilaga 5). Tabell 1 redovisar placering av kontroll- och referenspunkter. 2 av 18

6 Tabell 1. Beskrivning av etablerade kontroll- och referenspunkter. Punkt K1 R1 K2 R2 K3a R3a K3b R3b Syfte Kontrollpunkt för mindre myrkomplex på nordöstra sidan av Storblaiken, i anslutning till verk 9 och nedströms vägen in till verket. Punkten är belägen i östra delen av sluttande större myr ca 130 m NV verk 9. Referenspunkt för K1 i mindre myrkomplex på nordöstra sidan av Storblaiken, i anslutning till verk 9. Punkten belägen i västra delen av sluttande större myr ca 150 m ÖSÖ verk 9. Kontrollpunkt för mindre bäck och smalt myrstråk i kanten av klass 1-myr på sydöstra sidan av Storblaiken, söder om verk 12. Punkten belägen ca 40 m nedströms vägpassage med trumma. Vägdragning vid bäckpassage förändrad något sedan första inventering, vägen flyttad längre norrut. Referenspunkt för K2 vid mindre bäck och smalt myrstråk i kanten av klass 1-myr på sydöstra sidan av Storblaiken, ca 500 m VSV om verk 12. Punkten belägen intill mindre bäck liknande läget vid K2. Kontrollpunkt för vägar till verk 59 och delvis till verk 54. Punkten belägen i myr ca 50 m sydväst och nedströms vägpassage över större bäck som avvattnar tjärnen. Referenspunkt för K3a för väg till framförallt verk 59. Punkten belägen ca 190 m rakt väster om verket i myr omgiven av fastmarksholmar med fjällbjörk. Omedelbart väster om bäck som avvattnar större myrkomplex. Kontrollpunkt för vägar till verk 59 och delvis till verk 54. Punkten belägen i myr uppströms och ca 40 m nordost om vägpassage över större bäck som avvattnar tjärnen. Ca 100 m ONO om K3a. Referenspunkt för K3b för vägar till verk 59 och delvis till verk 54. Punkten belägen i myr ca 120 m NNO om vägpassage över större bäck som avvattnar tjärnen. Ca 100 m norr om K3b. K4 Kontrollpunkt för två bäckar ca 80 meter nedströms väg mellan verk 72 och 79. Bäckarna avvattnar relativt stort område utan större myrar. Bäckarna rinner samman drygt 20 m nedströms punkten. Punkten etablerad K5 Kontrollpunkt nedströms vägpassage över större bäck mellan verk 90 och verk 84. Bäcken avvattnar stort område med många verk och vägar väster om huvudvägen. Punkten belägen intill bäcken på västra sidan, nära mindre, naturligt dämme. 3 av 18

7 Figur 1. Markeringsstolpe kontrollpunkt K3b. Foto taget mot sydväst. 3. Nederbörd Nederbördsdata har i första hand inhämtats från SMHIs mätstation Blaiken, belägen i anslutning till sjön Storumans strand, ca 15 km VSV om vindkraftsparkens centrala delar. Mätstationen är belägen på ca 360 m ö h, vilket kan jämföras med de högsta delarna av vindkraftsparken på nära 750 m ö h. Nederbörden uppe i projektområdet kan därför skilja sig högst väsentligt från SMHIs mätstation. En större andel av nederbörden faller också som snö i projektområdet, i jämförelse med SMHI:s station. En projektspecifik nederbördsstation etablerades under hösten 2012 i närheten av ställverket på ca 650 m ö h. Mätdata från oktober 2012 har funnits tillgängliga för denna rapport och kan därför jämföras med SMHI:s data. 4 av 18

8 Figur 2. Dygnsnederbörd och ackumulerad nederbörd från SMHIs mätstation Blaiken ca 15 km VSV vindkraftparken, samt mätdata från BlaikenVinds egen station under oktober 2012 (röda punkter). Se även Bilaga 2. SMHIs nederbördsdata visar att hela perioden mellan november 2011 och oktober 2012 hade en relativt jämn nederbörd, dock med en något mindre nederbörd i mars-april. Ur nederbördsdata kan utläsas att det mellan 1 november 2011 och 15 maj 2012 föll ca 280 mm mot 155 mm samma period föregående år. Inom denna period faller nederbörden i huvudsak som snö uppe på Blaiken, och detta var tydligt med mycket stora snödjup och sen snösmältning Den totala nederbörden över mätperioden 1 november oktober 2012 var 682 mm mot 645 mm samma period förra året. Vid fältkontrollperioden juni 2012 kunde det observeras att det varit stora snömängder, men att avsmältningen gått relativt fort och inga onormalt höga flöden i bäckar observerades. Vid fältkontroll 9-10 oktober kunde konstateras att stora regnmängder under hösten överlag gav höga flöden i bäckar och särskilt väster om Blaikgruvvägen vid t.ex. kontrollpunkt K5 observerades flera översvämmade områden. Nederbördsmätningarna vid BlaikenVinds egen mätstation skiljer sig en hel del från SMHI:s mätningar under samma tidsperiod. Den totala nederbörden mellan 3-31 oktober är vid BlaikenVinds station 112 mm mot 73 mm vid SMHIs station, dvs. drygt 50 % högre nederbörd uppe vid vindkraftanläggningen. Det är dock tydligt att en stor del av denna skillnad härrör från ett enda nederbördstillfälle 5 av 18

9 7 oktober (se Figur 2), då 43 mm föll uppe på Blaiken mot endast 10 mm nere vid sjön Storuman och SMHI:s mätstation. Fortsättningsvis bedöms den lokala nederbördsmätningen vid BlaikenVinds egna mätstation vara betydligt mer relevant för kontrollprogrammet, även om det över den stora vindkraftsparken ändå kan vara väsentliga skillnader i nederbörd. 4. Resultat 4.1 Kontroll- och referenspunkter Fältkontrollen och etableringen av punkterna i juni 2011 genomfördes när endast huvudvägen var byggd och inga övriga vägar eller fundament för verk var anlagda som kunde påverka valda punkter. Denna fältkontroll kan därför anses fungera som en s.k. baseline, dvs. förhållandena före det att fundament till verk och vägar kan anses ha haft betydelse för de hydrologiska förhållandena. Viktigt att komma ihåg är dock att fältkontrollerna alltid utgör stickprov i det hydrologiska året och säsongsvariationerna och variationer från år till år kan vara stora. Fältkontrollerna som genomfördes under 2012 omfattade punkter som kan ha påverkats av nybyggda vägar och punkter som liksom vid fältkontrollerna 2011, inte ännu omfattades av några byggda vägar eller fundament till verk. Kontrollpunkterna som inte kan ha påverkats är numera endast K4 och K5, eftersom endast mycket begränsad byggnation av vägar och fundament har skett fram till oktober 2012 väster om Blaikgruvvägen. Även om samtliga referenspunkter har valts med omsorg så att de inte ska påverkas av byggnation i närheten, finns alltid en liten risk att aktiviteter långt uppströms kan ge en viss begränsad påverkan. Detta gäller t.ex. punkten R1, som vid fältbesöket i september 2011 kan ha påverkats något av ett stort flöde från avledning av vatten i kabeldiket ca 500 m uppströms vid Norra Mellanvägen (Figur 3). Vid fältbesöket i juni 2012 kunde konstateras att Norra Mellanvägen nu i princip är färdigbyggd och att kabeldiket har lagts igen. Torven har jämnats ut och någon tydlig kanalisering av flöde längs vägen förekommer inte. En viss dämningseffekt kan dock observeras på ett par platser (se t.ex. Figur 4). Det tidigare stora flödet nedströms vägen längs myren väster om punkten R1 är också reducerat till ett minimum. 6 av 18

10 Figur 3. Norra Mellanvägen och kabeldike i myren vid fältkontroll hösten 2011, ca 500 m söder om referenspunkt R1. Foto taget mot nordväst ungefär mitt för blivande verk 10 i riktning mot verk 15. Figur 4. Norra Mellanvägen vid samma plats som i Figur 3, foto mot väster Kabeldike igenlagt och torven utplanad, viss dämningseffekt återstår. 7 av 18

11 Kontrollpunkten K1 är belägen omedelbart nedströms den under hösten 2012 nybyggda vägen till verk 9, Norra Rundgången. Nära kontrollpunkten pågick vid fältkontrollen i oktober 2012 omfattande arbete med att dränera fundament för verk 9. Vid schaktarbeten för fundamentet påträffades ett mycket vattenförande lager av friktionsjord under torven och ett stort arbete har genomförts för att säkra fundamentet och avleda vatten. Ett kraftigt avskärande dike har anlagt runt kranplan och fundament, vilket mynnar i ett ca 75 m långt anlagt dike nedströms verket (se Figur 5). Vid fältbesöket gjordes bedömningen att åtgärderna så här långt fungerar bra och att de avledda vattenmängderna inte påverkar de hydrologiska förhållandena i våtmarkerna kring verket negativt. Figur 5. Anlagt dike nedströms verk 9 som avleder framförallt tillrinnande grundvatten till fundament. Foto taget mot sydväst. Noterbart är dock att avledning av vatten uppströms vägen in till verk 9 kan vara ett skäl till att myren vid K1 upplevs som något torrare än vid tidigare besök. Det kan konstateras vid fältbesöket att vägen har en låg profil över myren direkt uppströms K1 och att vägbanken inte verkar släppa igenom så mycket vatten. Avledning av vatten sker därför i huvudsak till trumma direkt väster om verket (se foto i Figur 6). Uppföljning av detta område, tillsammans med avledningsdiket vid verk 9 bör därför göras vid nästa fältbesök. 8 av 18

12 Figur 6. Nyanlagd väg, Norra Rundgången, och trumma omedelbart väster om verk 9. Kontrollpunkten K1 belägen i övre högra hörnet av bilden. Foto taget mot väst Omedelbart uppströms punkt K2 var vägen mellan verk 12 och 4 nyanlagd vid fältkontrollen i september 2011 och torven var inte återfylld och utplanad (Figur 7). Vid återbesök i juni 2012 var området återställt så mycket det går och trumma och avrinning såg ut att fungera väl (Figur 8). I likhet med förra året kan ingen allvarlig påverkan konstateras vid kontrollpunkten K2. Lite finmaterial i botten på bäcken vid kontrollpunkten är dock fortfarande synligt, men bäcken har i övrigt relativt klart vatten utan tydligt suspenderat material. 9 av 18

13 Figur 7. Trumma och den nyanlagda vägen Östra Rundgången (byggd juli-augusti 2011) ca 40 m uppströms kontrollpunkt K2. Foto taget mot väster Figur 8. Samma trumma som i Figur 7, efter att torven planats ut. Fotot taget mot nordväst av 18

14 Vid kontroll- och referenspunkterna 3 (K3a, K3b, R3a och R3b) har det sedan fältkontroll 2011 gjorts mycket arbete. Vägen in till verk 59 har under 2012 färdigställts och fundamentet till verk 59 anlagts. Vid fältkontrollen i juni 2012 kunde konstateras att det omedelbart nedströms trumman över bäcken direkt öster om verket avsatts en hel del finmaterial i myrens kant. Vidare observerades att den pågående länspumpningen av schaktgrop till fundamentet för verk 59 gav upphov till mycket finmaterial i myren nedströms verket (Figur 9). Flödet från pumpningen var vid detta besök inte försett med någon fullgod form av reningsanordning/filter och grumligt vatten kunde observeras i myren upp till 150 m från gropen. Detta åtgärdades av entreprenören relativt omgående och vid återbesök i oktober 2012 kunde i princip inga effekter ses av det finmaterial som avsatts. Figur 9. Länshållning av grop för gravitationsfundament till verk 59. Foto taget mot norr. Vid punkten K3a kunde det konstateras att det inte var några tydliga bestående effekter av anläggandet av vägen och att vattnet i bäcken nu var i det närmaste klart. Anlagd trumma uppströms punkten och utplanad torv verkar fungera bra hydrologiskt (se Figur 10). En viss avlänkning av vatten längs vägens norra sida in mot verk 59 och öster om bäckpassagen sker dock, men bedöms inte utgöra någon stor påverkan på myren. 11 av 18

15 Figur 10. Trumma öster om verk 59. Foto taget mot nordost Vid kontrollpunkterna K4 och K5 väster om Blaikgruvvägen kan inte någon påverkan konstateras som har med vindkraftparken att göra, eftersom byggnationen fortfarande är marginell på denna sida om vägen. Det är dock tydligt i detta område att flödesresponsen vid stora nederbördmängder är betydligt snabbare än öster om vägen. Detta beror sannolikt på att det väster om vägen inte finns några större sammanhängande våtmarksområden som har en utjämnande förmåga och hjälper till att hålla flöden i bäckar på en jämnare nivå. Vid fältkontrollen i oktober 2012 kunde det tydligt konstateras att grundvattennivåerna var högre än i juni och att flöde i bäckar var betydligt större än på sommaren. En ytterligare observation var att nya flödesvägar uppstår vid stora nederbördsmängder, troligen när vattennivåer når vissa tröskelvärden. Detta observerades till exempel i anslutning till kontrollpunkt K4, där en bäck med relativt stort flöde har varit aktiv både i september 2011 och oktober 2012, men helt torr i juni Detta fenomen är viktigt att ta hänsyn till vid dimensionering av trummor och vägbankar i detta område. Figur 11 illustrerar flöde i oktober 2012 i den under sommaren torra grenen av denna bäck ca 100 m uppströms punkten K4. Vid punkten K5 observerades ett betydligt större flöde i bäcken i oktober 2012 än i juni samma år. Det var också tydligt att det förekommer områden med tillfälliga översvämningar, både i anslutning till vattendrag, men även i områden utan 12 av 18

16 tillrinning och avrinning, sannolikt beroende på relativt tät morän och höga grundvattennivåer. Figur 11. Säsongsflödande bäck söder om väg nära verk 72 och punkt K4. Foto taget mot norr Vattenkvalitet Inom ramen för det hydrologiska kontrollprogrammet och de fältkontroller som genomförs två gånger årligen ingår inte analys av vattenprover. De bedömningar av vattenkvalitén som görs är endast okulära besiktningar i fält av vatten i vattendrag i anslutning till kontroll- och referenspunkter. Dessutom görs bedömningar av grumling i vattendrag och våtmarker i anslutning till nya vägar, trummor, fundament, etc. som stickprovskontroller i samband med fältkontroller. Vattenprover har tagits på plats i glasflaskor eller liknande och fotodokumenterats. Generellt kan observeras att den naturliga vattenkvaliten varierar mellan de områden där vattnet passerar stora torvmarker (myrar) uppströms provtagningspunkterna (öster om Blaikgruvvägen) och de områden där avrinningen sker i bäckar i skogsmark (väster om Balikgruvvägen). Vattenprover har i det förra fallet i allmänhet ett betydligt högre humusinnehåll och en svagt gulaktig färg, och i det senare fallet i det närmaste helt klart. 13 av 18

17 Det enda vattenprov som tagits, som tydligt visar påverkan av anläggningsarbeten är det prov som togs i bäcken vid punkten K3a i juni 2012 (se Figur 12). Vattenprovet visar ett tydligt inslag av suspenderat finmaterial (silt), vilket även kunde observeras i vattensamlingar nära bäcken. Vid återbesök till punkten i oktober 2012 var vägen färdigställd och vattnet i det närmaste helt klart. Figur 12. Vattenprov taget 19 juni 2012 i bäcken intill K3a (vänster flaska) jämfört med vattenprov från R3b ca 150 m uppströms (höger flaska). Suspenderat finmaterial i det vänstra provet härrör från anläggningsarbeten med väg in till verk 59 och anlagd trumma ca 40 m uppströms provtagningspunkten. 4.3 Övriga observationer I samband med fältkontroll i september 2011 gjordes även en besiktning av sträckningen för Södra Utvägen och Sjövägen inför anläggande av dessa. Detta finns beskrivet i särskild PM, Kontrollprogram hydrologi, Hydrologisk inventering Södra Utvägen (Ramböll ). Under fältkontrollen i oktober 2012 gjordes en uppföljning längs de båda nyligen anlagda vägarna, med särskild tonvikt på passager av de vattendrag och våtmarksavsnitt som uppmärksammades i PM. Uppföljningen visar att det i allmänhet har fungerat väl med placering av trummor och grov bankfyllning och påverkan på de myrar som berörs av vägavsnitten är i huvudsak begränsad till lokala effekter kring vägen (se Figur 13). På några platser sker dock en kanalisering av flöden som kan ge en viss påverkan på våtmarker nedströms. Detta gäller till exempel vid sektion 3/000, ca 150 m sydöst om verk 45 (se Figur 14), där en trumma anlagts vid en smal myrpassage. Denna plats 14 av 18

18 utgör den huvudsakliga avrinningen mellan det övre myrkomplexet och ett större myrkomplex nedanför (VMI klass 1). Väster och öster om denna passage skär vägen nedre myrkanten i sned vinkel mot lutningen på myren, vilket i samband med fältbesöket i oktober 2012 resulterade i en kanalisering av flöde mot trumman och sannolikt ett betydligt större flöde i den smala myrpassagen än före byggnationen. Jämför foto från oktober 2012 (Figur 14) med foto från september 2011 (Figur 15). Detta vägavsnitt bör därför särskilt följas upp efter det att vägen är helt färdig. Figur 13. Grov bankfyllning på den nyanlagda Södra Utvägen, ungefär vid sektion 1/500 och verk 55. Foto taget mot väster. Avrinningsriktningen är åt vänster i bilden. Allmänna övriga observationer längs etablerat vägnät och anlagda fundament och verk är att de hydrologiska förhållandena varierar stort över området och att det i vissa fall är svårt att före anläggningsarbeten avgöra hur stora flöden man kan behöva hantera, både när det gäller ytlig avrinning i våtmarker och avrinning i bäckar som ofta har stor säsongsvariation. Det är också tydligt att det är stora variationer i jordlagers uppbyggnad och mäktighet, med omväxlande tunna och mer mäktiga torv- och moränlager. Vidare har det under 2012 uppmärksammats, t.ex. vid verk 9, att det kan finnas risk för hantering av stora grundvattenflöden på grund av mycket genomsläppliga lager av friktionsmaterial under torven. 15 av 18

19 Figur 14. Trumma vid sektion 3/000 på Södra Utvägen. Foto taget mot söder. Figur 15. Läge för Södra Utvägens passage över small myrtunga ungefär vid sektion 3/000 före byggnation. Foto taget mot söder. 16 av 18

20 Det är tydligt, liksom under 2011, att det vid stora flöden i samband med nederbördsrika perioder lätt blir en kanalisering av flöden längs vägkroppar och ledningsgravar, särskilt under början av byggskedet. Detta gäller speciellt på de platser där vägarna inte skär våtmarkerna vinkelrätt mot lutningen. Sedan fältkontrollen 2011 har en hel del ledningsgravar lagts igen och torven planats ut. I de flesta fallen verkar det som att vägbankar och trummor då fungerar betydligt bättre och kanalisering av flöden har i princip försvunnit. Det är dock tydligt att det är svårt att helt undvika dämning på den uppströms sidan om vägbankarna (se t.ex. Figur 4). Det är därför viktigt att följa upp detta efter hand som växtlighet återetableras på den återfyllda och utplanade torven. 5. Slutsatser De genomförda fältkontrollerna under 2012 har gett god information om områdets hydrologiska förhållanden, dels i en period några veckor efter snösmältningen i juni och dels på hösten efter en nederbördsrik period i september-oktober. Noterbart är att det även 2012 var betydligt blötare i terrängen vid fältkontrollen på hösten än efter snösmältningen. Detsamma var tydligt även Genomförda fältkontroller under 2012 har förutom vid punkterna K4 och K5 gjorts i områden som i någon form kan ha påverkats av byggnation av vägar, kranplaner och fundament uppströms respektive punkter. Överlag kan sägas att de effekter som är tydligt synbara kan kopplas till anläggningsarbeten som genomförts relativt nyligen. I de fall där effekter t.ex. av nyanlagda vägar sågs under fältkontroll 2011 har det skett en väsentlig förbättring till detta år på grund av att vägar, trummor och omgivande mark har fått sin slutliga utformning. På några platser kan en viss dämningseffekt fortfarande ses och dessa områden bör därför följas upp under Det är även under fältkontrollerna 2012 klart att de hydrologiska förhållandena varierar mycket över området och att de stora variationerna i nederbörd över åretger effekter som är svåra att helt förutse. Kanalisering av flöden förekommer i viss mån även kring vägar som anlagts under 2012, särskilt där vägarna skär våtmarker under sned vinkel mot lutningen. Detta innebär att ytligt vatten i vissa myrar avleds längs vägbanken till närmaste trumma i s.k. dråg eller bäck. Den grova bankfyllningen verkar i allmänhet fungera väl och släpper igenom vatten på bred front, vilket kunde observeras på flera platser. Funktionen verkar vara särskilt bra på de platser där torvmäktigheten har varit begränsad och där vägen skär terrängen vinkelrätt lutningen. Det bedöms fortfarande mycket viktigt att återläggning och utplaning av uppgrävda torvmassor sker på ett sådan sätt att torven inte kompakteras och därmed riskerar att skapa en barriär eller att den avjämnas otillräckligt så att det skapar en vall nära vägen. Detta för att 17 av 18

21 säkerställa att vägbanken fortfarande är genomsläpplig för det relativt ytliga vattenflödet i våtmarkerna som passeras. Den genomförda dokumentationen vid kontroll och referenspunkterna visar inte på några tydliga förändringar som kan knytas till anläggningsarbetena och som kan misstänkas bli permanenta. Undantaget kan möjligen vara kontrollpunkt K1, där myren är något torrare än förväntat hösten 2012, eventuellt på grund av avledning av vatten längs vägbanken uppströms punkten. Vid fältkontroll hösten 2011 var dock nivåerna istället troligen onormalt höga nära denna punkt på grund av kanalisering av flöde i samband med byggande av väg och kranplan till verk 15 ca 500 m uppströms. Detta område föreslås därför särskilt följas upp under Några vegetationsförändringar som kan kopplas till påverkan från byggnation går inte att se mellan fältkontrollerna under 2011 och Det är också troligt att eventuell påverkan på vegetation har ett så långsamt tidsförlopp att det tar flera år före det är synligt vid en fältkontroll av detta slag. 18 av 18