Översiktlig geoteknisk utredning för fritidshustomter, Kittelfjäll 1:9-1:10

Transkript

1 Översiktlig geoteknisk utredning för fritidshustomter, Kittelfjäll 1:9-1:10 PM Geoteknik Umeå Eric Carlsson Tyréns AB Granskad Nina Nilsson

2 PM Geoteknik 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UPPDRAG OMRÅDESBESKRIVNING UNDERSÖKNINGAR GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN Terrängförhållanden Jordlagerförhållanden Grundvatten och ytvatten STABILITET REKOMMENDATIONER... 5

3 PM Geoteknik 3 (6) 1 Uppdrag På uppdrag av Vilhelmina kommun har Tyréns AB utfört en översiktlig geoteknisk undersökning inför anläggande av fritidshustomter på fastigheten Kittelfjäll 1:9-1:10. Vid rekommendationerna har råd från Räddningsverkets metodbeskrivning för stabilitetsförhållande i morän som publicerades i december 2007 använts. 2 Områdesbeskrivning Fastigheten Kittelfjäll 1:9-1:10 ligger i en ost -sydost sluttning nedanför Sagavägen och väster om hotell Kittelfjäll. Området sluttar i västra delen från väst mot öst och i östra delen från nordväst mot sydost med en nivåskillnad från ca +590 m.ö.h. uppe vid Sagavägen till ca +515 m.ö.h. ner mot Vojmån. 3 Undersökningar Okulär besiktning av området har utförts under snöförhållanden i februari månad Besiktningarna utfördes av Eric Carlsson. I denna utredning har vi använt och tagit del av den detaljerade utredningen av stabilitetsförhållandena som utfördes av SGI i fjällbranten ovanför Sagavägen. Området för SGI:s utredning gränsar till denna utredning allra längst öster om det nu studerade området. Vi har även använt tidigare geotekniska undersökningar utförda av Tyréns AB på sluttningen öster om hotellet och norr om Sagavägen. I dessa utredningar har undertecknad geotekniker haft teknikansvaret. Som underlag har även flygbilder utförda av lantmäteriverket och grundkarta upprättad av Vihelmina kommun använts. 4 Geotekniska förhållanden 4.1 Terrängförhållanden Terrängen på fastigheten utgörs till största del av sluttande skogsbevuxen fjällterräng med växlande brantare och flackare partier. Skogen består till huvuddel av gammal granskog. I den nedre delen i sydost, ner mot gamla odlingsmyrar som ligger utanför aktuellt område, finns blandskog av björk och gran av mer fuktig karaktär. Inom området finns också mindre öppna myrmarker.

4 PM Geoteknik 4 (6) Medellutningen inom området är ca 5-10 grader och den maximala lutningen kan i kortare partier uppgå till ca 15 grader. För beräkning av lutningarna har grund karta med ekvidistans 1 m använts. 4.2 Jordlagerförhållanden Jorden inom det aktuella området består under vegetationenstäcket av morän. Moränen bedöms utifrån tidigare erfarenheter och utseende på skogen bestå av siltig morän. Moränen är normalt tjälfarlig och flytbenägen vid vattenöverskott och samtidig bearbetning. Moränen är även erosionsbenägen i vattenmättat tillstånd och vid höga ytvattenflöden. Lokalt i de mindre öppna myrarna samt längst ner i sydöst finns torv ovanpå moränen. Tjockleken hos torven bedöms uppgå till max ca 2 m. I övrigt bedöms vegetationstäcket (skogstorven) ovanpå moränen uppgå till mellan ca 0,2 till 0,4 m. Under moränen finns berg. Djupet till berget är okänt och inget berg i dagen har kunnat lokaliseras vid flygbildstolkningarna. Utförd okulär besiktning utfördes under snötäckta förhållanden. 4.3 Grundvatten och ytvatten Grundvattenytan bedöms i området normalt ligga på ca 1-2 m djup under markytan. I låglänta delar efter snösmältning och längre regnperioder samt i myrmarkerna, kan grundvattenytan ligga i eller nära markytan. I östra delen av området finns två naturliga bäckar som kommer från sluttningen ovanför Sagavägen. Enligt kartstudier finns inga ravinbildningar inom området men ovanför Sagavägen, uppströms i bäckarna, finns markerade ravinbildningarna enligt kartmaterialet. Ingen kartering har dock kunna utföras för att utreda huruvida någon aktiv erosion förekommer i dessa raviner. 5 Stabilitet Medellutningen ovanför området och upp till kalfjällsgränsen uppgår till ca 15grader. Lokalt kan lutningen på kortare partier uppgå till ca 20 grader. Enligt Räddningsverkets metodbeskrivning bör lutningen uppgå till mer än 17 grader för att ett jordskred skall kunna uppkomma. Flackare slänter har mycket små förutsättningar för att initiera ett skred. Inom området uppgår medellutningen till ca 5-10 grader och den maximala lutningen till 15 grader. Risken för skred ovanför aktuellt område bedöms som mycket liten med nuvarande förutsättningar, framförallt beroende på att lutningen i allmänhet är mindre än 15 grader. För att skred skall kunna ske måste stora förändringar inträffa. Dessa förändringar skulle exempelvis

5 PM Geoteknik 5 (6) kunna bero på att betydligt mer ytvatten leds in i området genom anläggningsverksamhet samt skador på det naturliga vegetationstäcket som fungerar som naturligt erosionskydd. 6 Rekommendationer Bebyggelse inom myrmark bör helt undvikas och ett område på 20 m vardera sida av bäckarna som kommer från ravinbildningarna i öster bör lämnas obebyggda med hänsyn till risk för översvämningar och risk för slamströmmar längs bäckarna. Jorden inom området har bra bärighet och normal frostskyddad grundläggning kan utföras i eller på naturligt lagrade morän efter vegetationsavtagning. All grundläggning bör läggas så högt som möjligt och eventuella fyllnadsslänter skall utföras med ett skydd mot ytvattenerosion. Skyddet kan förslagsvis utföras med avbaningsmassor av mulljord och/eller torv som ger en påskyndad etablering av nytt växttäcke. Alternativ utförs erosionsskyddet med 0.3m grus eller bergkross. Fyllnadsslänter med morän skall utföras med maximal släntlutning 1:3. Geoteknisk klass 1 gäller och max tillåten grundpåkänning kan sättas till 200 kpa vid grundläggning på morän. Jorden inom området är något flytbenägen och erosionskänslig vid vattenöverskott och samtidig bearbetning, varför schaktningsarbetenas omfattning bör minimeras. För att förhindra ytvattenerosion skall nuvarande vegetationstäcke samt befintliga träd och buskar i största möjliga mån bibehållas. Vid anläggning av diken för vägar och tomtmark skall utsläppen fördelas i flera utloppspunkter. Nya diken och vägdiken i skärning samt i skärningsslänter för vägar skall utföras med erosionsskydd. Skärningsslänter i morän för vägar och tomtmark erfordrar slänterosionsskydd vid brantare släntlutning än 1:3. Släntlutningar med erosionsskydd får ej göras i brantare lutning än 1:2. För vägar som korsar bäckar och naturliga diken rekommenderas att väl tilltagna trumdimensioner används för att kunna ta hand om höga flöden vid snösmältningsperioder och vid kraftig nederbörd. Området närmast trummynningarna skall erosionsskyddas. Erosionskyddet utförs med ett 0,3 m tjockt lager av grus eller bergkross. Vid eventuell etablering av nya pister, större avverkningar eller anläggningsverksamhet i områdena ovanför Sagavägen är det viktigt att det naturliga ytvattenflödet ej förhändras. Avskärande diken kan erfordras för att leda ytvattnet till dagens bäcksystem, så att ej ytvatten leds ner på nya ställen.

6 PM Geoteknik 6 (6) Tyréns AB Nina Nilsson Eric Carlsson