Säfsen område B4 och B5 Geoteknisk utredning

Transkript

1 SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen område B4 och B5 Geoteknisk utredning Sundsvall

2 Säfsen område B4 och B5 Geoteknisk utredning Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Utgåva 1 Carl Olof Modin Jonas Edin Carl Olof Modin Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 454, Norra Kajen Sundsvall Telefon Fax Unr Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Allmänt Syfte Underlag Koordinater Utförda undersökningar Geotekniska förhållanden Allmän områdesbeskrivning Geotekniska förhållanden Stabilitet och sättningar Rekommendationer Allmänt Grundläggning Schaktarbeten Dagvatten Fortsatt projektering... 5 i

4 Säfsen område B4 och B5 Geoteknisk utredning 1. Allmänt Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Säfsen Fastigheter utfört en översiktlig geoteknisk undersökning på område B4 och B5, Fredriksberg i Ludvika kommun. Undersökningen ingår som en del i den detaljplan som upprättas för området. Området för bostäder är beläget mellan Gravendalsvägen och våtmarksområdet i dalgångens lågparti, se figur 1 nedan. Figur 1. Område för geoteknisk utredning (Eniro 2012). Området som ska byggas med hus är ca m brett och ca 1800 m långt. Husen är tänkt byggas i parallella rader längs bergssluttningen. Avståndet mellan husraderna kan antas vara 50 m vilket innebär ungefär 3-4 rader med hus. 1.1 Syfte Undersökningen utgör ett översiktligt underlag för bedömning av områdets geotekniska förutsättningar i det fortsatta arbetet med detaljplanen. 1.2 Underlag Underlagsmaterial i form av grundkarta har tillhandahållits av Ludvika kommun. 1 av 5

5 1.3 Koordinater Inmätning av undersökningspunkter har utförts av Ramböll Sverige AB. Höjdsystem: RHB 70 Koordinatsystem: SWEREF Utförda undersökningar Fältundersökningar har bestått av slagsonderingar, trycksonderingar, sticksonderingar, montage av grundvattenrör samt störd provtagningar med skruvborr. Områden med berg i dagen och myrområden samt utförda undersökningar har mätts in med GPS. Utförda undersökningar redovisas i RGeo, Rapport Geotekniska fält- och laboratorieundersökningar, daterad , med tillhörande ritningar och bilagor. 3. Geotekniska förhållanden 3.1 Allmän områdesbeskrivning Undersökt område består huvudsakligen av kuperad skogsmark som delvis är avverkad och som i låglänta och utflackade områden utgörs av myrmark. Området är till stora delar svåråtkomlig på grund av tät vegetation, ytliga block och höjdskillnader. Se figur 2-5 nedan för områdesuppfattning. 2 av 5

6 Terrängen sluttar i sydvästlig riktning, från Gravendalsvägen ner mot dalen som utgörs till stora delar av myrmark. Marknivån i nordöstra delarna är ca +330 m och i sydvästra delarna ner mot dalen och myrmarken ca +300 m. Det finns en bäck som rinner ner i områdets yttre östra del, se figur 6 nedan. Bäcken utgör en naturlig avgränsning av området österut. Figur 6. Bäck som löper igenom områdets yttre östra del. 3.2 Geotekniska förhållanden I de högre kuperade norra terrängerna (närmast Gravendalsvägen) består jordlagren i stort av morän eller berg som i viss utsträckning täcks av ett tunt lager med mulljord och ställvis sandig silt. Lokalt i svackor täcks morän/berg av torv. Område med berg i dagen har observerats i ett begränsat område i den nordvästra delen av området. Ytliga block förekommer frekvent och klassas okulärt till småblockigt, rik till normalblockig. Torvens mäktighet, över morän och berg, i de kuperade norra terrängerna varierar från ca 0-1 m i de centrala delarna för att i de västra och östra delarna variera mellan 0,5-1,5 m. Ner mot dalen övergår den kuperade terrängen av morän och ställvis berg i dagen till flackare mark som kännetecknas som myrmark. Sticksonderingar i gränsen mellan fastmark och myrmark visar på torvdjup över 2 m. Moränen är övervägande av karaktären siltig sandmorän eller ställvis av karaktären sandmorän. Moränens blockighet i markytan bedöms mestadels vara rik- till normalblockig. Generellt för området gäller att förekommande moräner bedöms tillhöra materiatyp 3B/4A och tjälfarlighetsklass 2/3. Den sandiga silten tillhör materialtyp 4A och tjälfarlighetsklass 3. 3 av 5

7 Grundvatten har vid korttidsobservationer i skruvprovtagningspunkter uppmätts på mellan 0,3-1,0 m djup under markytan förutom i torvområden där vatten finns nära markytan i torven. Installerat grundvattenrör (punkt 106) var vid installationstillfälle torrt. 3.3 Stabilitet och sättningar Torven är kompressibel och känslig för belastningar. Detta innebär att sättningar kommer att uppstå vid belastning. Sättningar har inte beräknats men bör bli betydande även för relativt låga belastningar. Förekommande moräner är flytbenägna tillsammans med vatten. 4. Rekommendationer 4.1 Allmänt Inom berg- och moränområden är grundläggningsförutsättningarna goda. Inga risker finns för sättningar inom de partierna. Däremot, i de områden som utgörs av torv förväntas relativt stora sättningar kunna uppstå vid belastning. I områden med ytligt förekommande berg kommer bergschakter erfordras både för husbyggnad och ledningsbyggnad samt gator. Det bergmaterial som då erhålls kommer att få användning inom området, främst som fyllning under husbyggnader men även för gator. 4.2 Grundläggning Inom fastmarksområden kan byggnader grundläggas med plattor på morän eller berg. Inom områden med torv är det olämpligt att bygga hus. Om hus ska byggas i torvområden grundläggs byggnader med platta på fyllning av friktionsmaterial efter urgrävning torv ned till fast friktionsjord eller berg. Vid utförande av överbyggnad för vägar och parkeringsytor skall tas hänsyn till att jordmaterialet övervägande är frostaktivt. Tjälisolering erfordras vid omväxlande kalla och varma byggnadsdelar där ojämna tjälrörelser annars kan orsaka sprickbildning i byggnader. Detta gäller inte om byggnader helt grundläggs på berg. Erfarenheter i området anger att marken bedöms vara högradonmark vilket innebär att byggnader utförs radontätt samt med förstärkt ventilation i dräneringslagret. Detta innebär att extra dräneringsslangar utplaceras i dränlagret och ansluts till brunnar. Om mätningar i byggnaderna visar höga radonhalter kan ventilationspumpar monteras i brunnarna. 4.3 Schaktarbeten Schaktarbeten under grundvattenytan i torv och morän präglas av de problem som flytbenägna jordar innebär. Dessa problem uppstår även vid schakt under snösmältnings- och regnperioder. Vid schaktarbeten måste grundvattensänkning, 4 av 5

8 ned till minst 0,5 m under planerad schaktbotten, utföras innan schaktarbeten påbörjas. Vid schaktarbeten i moränerna bör hänsyn tas till att en stor del av moränen kan bestå av sten och block, vilket kan innebära schaktproblem. 4.4 Dagvatten Inom området finns berg i eller nära markytan, alternativt är jordlagren övervägande täta till karaktären varför lokalt omhändertagande av dagvatten kan vara komplicerat att utföra. Det finns idag myrområden i områdets låglänta delar samt ytförsumpade svackor i de högre kuperade områdena. Det rekommenderas att så långt det är möjligt, lämna dessa områden obebyggda och istället leda dagvatten till detta stråk. På så sätt bevaras de naturliga flödesvägarna för ytvatten samtidigt som myrar delvis fungerar som naturlig broms av vattenflödet och samtidigt renar dagvattnet innan utsläpp till recipient. Dock innebär byggandet ett ökat vattenflöde till dessa våtmarksstråk varför det sannolikt krävs en eller flera dagvattendammar för att klara den mer koncentrerade vattenmängden. Hänsyn till områdets naturvärden ska självklart tas vid fortsatt projektering. 5. Fortsatt projektering I den fortsatta projekteringen bör samråd ske med geotekniker. Ytterligare undersökningar rekommenderas då planerna för området blir mer detaljerade. Detta är nödvändigt vid projektering av byggnaders grundläggning, höjdsättning samt vid dimensionering av överbyggnader för körytor, vägar och övriga belagda ytor. Områdets kuperade terräng, täta vegetation och ytblockighet gör området svåråtkomligt. Detta bör beaktas vid fortsatt projektering. 5 av 5