KALLELSE Regionstyrelsen

Transkript

1 KALLELSE Regionstyrelsen Regionstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning. Tid: Onsdagen den 8 maj klockan ca Plats: Glasriket, Videum Science Park. PG Vejdes Väg 15, Växjö. OBS! Möjligheter för gruppöverläggningar finns mellan i anslutning till sammanträdeslokalen. Roland Gustbée Ordförande Patric Littorin Sekreterare Delges Kallas Roland Gustbée (m) Carina Bengtsson (c) Monica Haider (s) Suzanne Frank (m) Arne Karlsson (m) Ann-Charlotte Wiesel (m) Lena Karlsson (c) Bengt Germundsson (kd) Gunnar Nordmark (fp) Monica Widnemark (s) Robert Olesen (s) Charlotta Svanberg (s) Anna Fransson (s) Carin Högstedt (v) Peter Skoog Lindman (s) För kännedom Bo Frank (m) Gunnar Elm (c) Mikael Jeansson (s) Mats Johnsson (m) Sonja Emilsson (m) Margareta Schlee (m) Anders Jonsäng (c) Eva Johnsson (kd) Rolf Andersson (fp) Joakim Pohlman (s) Ingemar Almqvist (s) Anne Carlsson (s) Rose-Marie Jönsson Neckö (s) Anders Mårtensson (v) Kjell Jormfeldt (mp) Kallade ersättare Mikael Jeansson (S) ersättare för Anna Fransson (S) Övriga kallade Sven Sunesson (c), Elizabeth Peltola (C), Åke Carlson (C) och Mats Johnsson (M). Tjänstemän Peter Hogla, Ulf Petersson, Thomas Nilsson, Annika Sandström, Johanna Andersson, Anders Unger, Per Hansson, Eva Palmér, Diana Unander Nordle, Heidi Samuelsson, Agata Uhlhorn, Robin Rikardsson, Ann Mårtensson. Vid förhinder anmäls detta till telefon eller via e-post: patric.littorin@rfss.se 2

2 Förteckning över regionstyrelsens ärenden Ärende Info/beslut Handling 1. Justering av protokoll (föreslås att Monica Haider utses att jämte ordförande justera protokollet) 2. Fastställande av dagordning./. 3. Rapporter från externa uppdrag Information 4. Aktuella frågor för regional utveckling - Regiondirektören informerar Information 5. Ekonomi a. Länstrafiktaxa 2014 Beslut./. b. Budget med verksamhetsplan för Beslut./. Regionförbundet södra Småland 2014 c. Projektrapport 2012 beskrivning av Information./. projekt 2012 d. Medlemsdialog minnesanteckningar Information./. e. Budget 2013 kvartalsrapport jan-mars Information./ f. Redogörelse för regeringens Vårproposition Information avseende regional utveckling och transportinfrastruktur g. Allmänna regionalpolitiska medel (1:1) 2013 extra anslag Beslut./. 6. Livskraft a. Arbetsprogram för Södra Östersjöns Beslut./. vattendistrikt b. Arbetsprogram för Västerhavets Beslut./. vattendistrikt c. Regionstyrelsens klimatberedning - direktiv Beslut./. d. Kompetensplattformar uppföljning av Information regeringsuppdrag e. Integrationssamverkan slutrapport Beslut./. f. Best Practices internal communication Beslut./. Kronoberg och Tlokwe - projektansökan g. Development of Politician Project Kronoberg-Tlokwe - projektansökan Beslut./. 7. Förnyelse och dynamik a. UF i grundskolan information (Medverkande: Marika Sunesson ; UF; kl ca) b. Tillväxt och innovation södra Småland lägesrapport regional innovationsstrategi, samt lärdomar från tidigare innovationsprojekt c. Smart Housing information om projektansökan till Vinnova (handlingar delas ut på sammanträdet) d. Gemensam struktur för IT-plattform och turismfrämjande i Småland/Öland - Information Information./. Information Information./. 2

3 lägesrapport e. Företagsfabriken i Kronoberg AB (Inkubatorn i Kronobergs län AB) ägardirektiv 2013 f. Strukturfonder , Programskrivning - Tematisk inriktning inom regionalfonden g. Nationellt uppdrag att utveckla Glasriket delrapport Beslut./. Beslut./. Information./. 8. Infrastruktur och kommunikation a. Fördjupad översiktsplan Ryd, Tingsryds Beslut./. kommun - yttrande b. Pågatåg Nordost Trafikverkets PM Beslut./. avseende kostnadsutveckling c. Godkännande av Region Blekinges beslut Beslut./. avseende trafikplikt gällande länsöverskridande busstrafik mellan Blekinge och Kronobergs län d. Nationell plan för transportinfrastruktur Information./. e. Länstransportplan för transportinfrastruktur Information./. 9. Bildande av region kommun a. Samverkan i Sydsverige - rapport Beslut./. 10. EU-kompetens utbildning deltagande och datum 11. Anmälningsärenden: a. Regiondirektörens delegationsbeslut Information b. Arbetsutskottets protokoll c. Delegationsbeslut Färdtjänst och Riksfärdtjänst d. Protokoll från styrgruppsmöte Småland & Blekinges Brysselkontor den 25 mars Övriga ärenden 3

4 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (28) 97 Länstrafiktaxa 2014 Dnr 12/0012 Bakgrund Föreslås att regionfullmäktige fastställer länstrafiktaxa 2014 i enlighet med upprättad handling. I den efterföljande diskussionen lyfts frågor om studerande och skolungdom. Beslutsunderlag - Länstrafiktaxa tjänsteskrivelse Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen föreslå fullmäktige besluta Att fastställa länstrafiktaxa 2014 i enlighet med upprättad handling. Att taxeförändringarna 2014 träder i kraft söndagen den 15 december 2013 i samband med tidtabellsskifte för tåg och buss i länet. Att under löpande år uppdra åt trafiknämnden att besluta om mindre justeringar/erbjudande under förutsättning att kostnaden ryms inom fastställd budget. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

5 Regionstyrelsen Ärende 5 a Länstrafiktaxa 2014 Dnr 12/0012 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår fullmäktige besluta Att fastställa länstrafiktaxa 2014 i enlighet med upprättad handling. Att taxeförändringarna 2014 träder i kraft söndagen den 15 december 2013 i samband med tidtabellsskifte för tåg och buss i länet. Att under löpande år uppdra åt trafiknämnden att besluta om mindre justeringar/erbjudande under förutsättning att kostnaden ryms inom fastställd budget. Ärendet Föreslås att regionfullmäktige fastställer länstrafiktaxa 2014 i enlighet med upprättad handling. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 97/13 - Länstrafiktaxa 2014 förslag - Länstarfiktaxa tjänsteskrivelse

6 LÄNSTRAFIKTAXA 2014 Arbetsutskottets förslag

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING LÄNSTRAFIKTAXA 2014 SID 1 BAKGRUND TIDIGARE TAXEFÖRÄNDRINGAR 3 2 SAMMANFATTNING TAXEFÖRÄNDRINGAR RESEKORT 5 4 SUBVENTIONERADE RESOR 9 5 MÄNGDRABATT VID STÖRRE INKÖP 9 6 BESÖKSKORT FÖR UTLÄNDSKA UNGDOMAR 9 7 GILTIGHET I TÅGTRAFIK 10 8 RABATTERAD GRUPPBILJETT FÖR GRUNDSKOLEELEVER 10 9 TVÅ TIMMARS ÖVERGÅNGSTID I FÖRSTA ZONEN DUO/FAMILJ SOMMARERBJUDANDE; SOMMARLOVSKORTET PRISDIFFERENTIERING AV FÖRSÄLJNINGSKANALER FRITIDSKORT SKOLKORT, BUSS SKOLKORT, TÅG FÄRDTJÄNSTTAXA 13 TAXOR: 17 PERIODKORT BUSS PERIODKORT TÅG ANDRA KLASS PERIODKORT TÅG FÖRSTA KLASS PERIODKORT ÖVER LÄNSGRÄNS STUDERANDEKORT BUSS STUDERANDEKORT TÅG ANDRA KLASS UNGDOMSKORT BUSS UNGDOMSKORT TÅG ANDRA KLASS ENKELBILJETTER BUSS ENKELBILJETTER TÅG ANDRA KLASS ENKELBILJETTER TÅG FÖRSTA KLASS NATTAXA OCH NATTILLÄGG ÖVRIGT SKOLKORT BUSS SKOLKORT TÅG SOMMARLOVSKORT FRITIDSKORT FÄRDTJÄNST, ENKELBILJETT FÄRDTJÄNST, PERIODKORT JÄMFÖRELSE TAXOR I ANDRA LÄN

8 1 BAKGRUND TIDIGARE TAXEFÖRÄNDRINGAR Sedan några år tillbaka är Länstrafiken Kronoberg med i Kollektivtrafikbarometern, som är en landsomfattande kvalitets- och attitydundersökning som genomförs av landets trafikhuvudmän. År 2012 landade länstrafikens Nöjd Kund Index (NKI) avseende prisvärdhet på 49 %. Detta värde är högre än riksgenomsnittet och trots taxehöjningar en liten förbättring sedan Länstrafiktaxan för 2013 innebar följande: Taktaxan höjdes till 11 zoner för enkelbiljett/reskassa. Taxan i nattrafiken höjdes till 50 kr för resa i en zon samt till 100 kr för resa i 2-11 zoner. Rabatteringen på 50 % vid användning av reskassa kvarstod. Lägsta inköpsbelopp för Reskassa sänktes till 100 kr. Resekort Period fick en prishöjning på 20 kr per korttyp (höjning avseende ordinarie pris). Rabatten vid köp av länsgränsöverskridande periodkort sänktes med 20 kr. Rabattering sker upp till 3 zoner i Kronobergs län. Kontanttillägg infördes med 20 kr för all kontant betalning ombord på buss fr.o.m. tidtabellsskiftet den 9 december Sommarlovskort för ungdomar även Kontrollavgiften höjdes till kr under hösten

9 2 SAMMANFATTNING TAXEFÖRÄNDRINGAR 2014 Nedan sammanfattas de förändringar som införs 2014: Taxan för enkelbiljetter vuxen höjs till 26 kr för första zon, därefter ökar taxan i steg om 11 kr per zon upp till taktaxa. Idag är taxan 22 kr för första zon och därefter ökar taxan i steg om 10 kr per zon upp till taktaxa. Taktaxan höjs till 12 zoner för enkelbiljett/reskassa. Idag är taktaxan 11 zoner. Taktaxan för vuxen höjs därmed från 122 kr till 147 kr. Rabatteringen vid användning av reskassa i nattrafiken ändras till 20 % (normalnivå). Idag är rabatten 50 % i nattrafiken. Resekort Period får en prishöjning på 20 kr per korttyp (höjning avseende ordinarie pris). Ett enzonskort får exempelvis en höjning från 500 kr till 520 kr. Ett nytt Fritidskort med giltighet eftermiddag/kväll samt helger för ungdomar t.o.m. 19 år införs (se nedan). Rabatten för periodkort i kategorierna studerandekort/ungdomskort samt skolkort 2 resor/dag sänks till 20 % av ordinarie pris. Idag är rabatten 25 %. Prissättningen för skolkort ändras enligt följande: skolkort med full giltighet ändras till 90 % av ordinarie pris, skolkort med giltighet 2 resor/dag ändras till 80 % av ordinarie pris och skolkort med giltighet 1 resa/dag ändras till 60 % av ordinarie pris. Motsvarande priser idag är följande: skolkort med full giltighet 100 % av ordinarie pris, skolkort med giltighet 2 resor/dag 75 % av ordinarie pris och skolkort med giltighet 1 resa/dag 50 % av ordinarie pris. Differentierat tågtillägg för periodkort ( kr). Idag är tågtillägget 220 kr oavsett antal zoner. Efter önskemål från flera håll erbjuder Länstrafiken i Taxa 2014 ett Fritidskort för ungdomar upp t.o.m. 19 år. Detta kort är mycket konkurrenskraftigt prissatt för att vara attraktivt för ungdomar som är i behov av ett mera omfattande kollektivt resande utanför skoltid. Kortet ställs ut terminsvis och har länsgiltighet, med eller utan giltighet för tåg. Se vidare sidan 11 och sidan 27 för prissättning och mer detaljer. Regionfullmäktige fastställer Länstrafiktaxa Under löpande år kan mindre justeringar/erbjudanden som initieras av Länstrafiken och som hänger samman med marknadsföringsinsatser beslutas av Trafiknämnden under förutsättning att kostnaden ryms inom fastställd budget. Taxeförändringarna 2014 träder i kraft söndagen den 15 december 2013 i samband med tidtabellsskifte för tåg och buss i länet. Enda undantaget är taxeförändringarna avseende färdtjänst där taxeändringarna träder i kraft den 1 januari

10 3 RESEKORT Under infördes Resekortet som kan innehålla både periodgiltighet och reskassa (tidigare rabattkort). 3.1 Resekortet buss 1 zon (30 dagar) Periodkort för resa med buss i en zon. 3.2 Resekortet buss 2 zoner (30 dagar) Periodkort för resa med buss i två angivna zoner som geografiskt hör ihop. Tvåzonskortet är inte giltigt vid resa i andra zoner än i de två angivna zonerna. 3.3 Resekortet buss 3 zoner (30 dagar) Periodkort för resa med buss i tre angivna zoner som geografiskt hör ihop. Trezonskortet är inte giltigt vid resa i andra zoner än i de tre angivna zonerna. 3.4 Resekortet buss 4 zoner (30 dagar) Periodkort för resa med buss i fyra angivna zoner som geografiskt hör ihop. Fyrzonskortet är inte giltigt vid resa i andra zoner än i de fyra angivna zonerna. 3.5 Resekortet buss 5 zoner (30 dagar) Periodkort för resa med buss i fem angivna zoner som geografiskt hör ihop. Femzonskortet är inte giltigt vid resa i andra zoner än i de fem angivna zonerna. 3.6 Resekortet buss 6 zoner (30 dagar) Periodkort för resa med buss i sex angivna zoner som geografiskt hör ihop. Sexzonskortet är inte giltigt vid resa i andra zoner än i de sex angivna zonerna. 3.7 Resekortet buss 7 zoner (30 dagar) Periodkort för resa med buss i sju angivna zoner som geografiskt hör ihop. Sjuzonskortet är inte giltigt vid resa i andra zoner än i de sju angivna zonerna. 3.8 Resekortet buss län (30 dagar) Periodkort för resor med buss i hela länet. För samtliga län inom Sydtaxesamarbetet så är respektive länsgräns även taxegräns. 5

11 3.9 Periodkort tåg (30 dagar) Från och med 11 januari 2009 finns zonrelaterade periodkort för tåg på samma sätt som för periodkort buss. Dessa zonrelaterade periodkort kan även kombineras för köp av zoner i andra län t.ex. periodkort för tåg andra klass Lund Älmhult eller Växjö Hässleholm. Periodkorten för tågtrafiken gäller även för samma zoner i busstrafiken. Periodkort tåg finns för tåg andra klass respektive tåg första klass och finns i följande varianter: 6 Två zoner Tre zoner Fyra zoner Fem zoner Sex zoner Sju zoner Län Periodkort för tåg gäller inte på X Studerandekort (30 dagar) Från och med 2009 finns studerandekort dels för buss och dels för tåg inom länet. Studerandekorten ger 20 % rabatt jämfört med ordinarie periodkortspris. Studenter som är berättigade till rabatten är de som har Mecenatkort, Studentkort och CSN-kort. Studerandekorten kan köpas i följande varianter för busstrafiken: En zon Två zoner Tre zoner Fyra zoner Fem zoner Sex zoner Sju zoner Län Studerandekorten kan köpas i följande varianter för tågtrafiken: Två zoner Tre zoner Fyra zoner Fem zoner Sex zoner Sju zoner Län

12 3.11 Ungdomskort (30 dagar) I december 2011 infördes ungdomskort dels för buss och dels för tåg inom länet. Ungdomskortet ger 20 % rabatt jämfört med ordinarie periodkortspris (vilket innebär samma pris som gäller för studerandekorten) och gäller upp till och med 19 års ålder. Vid resa med Ungdomskortet skall legitimation som styrker giltig ålder kunna uppvisas. Ungdomskorten kan köpas i följande varianter för busstrafiken: En zon Två zoner Tre zoner Fyra zoner Fem zoner Sex zoner Sju zoner Län Ungdomskorten kan köpas i följande varianter för tågtrafiken: Två zoner Tre zoner Fyra zoner Fem zoner Sex zoner Sju zoner Län 7

13 3.12 Årskort (ett år) Årskorten säljs kalenderårsvis och kan endast köpas på Länstrafikens kansli/kundcenter. Årskorten säljs under december månad, men vid behov kan tilläggsbeställningar göras under året enligt en avräkningsmodell. Årskort kan returneras under året mot samma avräkningsmodell. Årskorten för buss finns i följande varianter: En zon Två zoner Tre zoner Fyra zoner Fem zoner Sex zoner Sju zoner Län Årskorten för tåg finns i följande varianter: Två zoner Tre zoner Fyra zoner Fem zoner Sex zoner Sju zoner Län Priset för årskortet motsvarar priset för 9,5 månader. Årskorten kan endast köpas med giltighet för zoner inom Kronobergs län Reskassa I samband med införandet av det nya biljettsystemet bytte rabattkortet namn till Reskassa. Sedan 2009 kan reskassa även användas i Öresundstågstrafiken, och sedan 2010 även ombord på Krösatågen. Resekort med reskassa säljs endast med jämnt hundratal kronor. Lägsta inköpsbelopp från och med 9 december 2012 är 100 kronor. Reskassa ger alltid 20 % rabatt på ordinarie enkelbiljettspris. 8

14 4 SUBVENTIONERADE RESOR I och med att Länstrafikens verksamhet erfordrar medlemsbidrag från ägarna är varje resa subventionerad med skattemedel. Länstrafiken får utöver detta varje år en mängd förfrågningar om ytterligare subvention av resor utöver de normala taxorna. Följande policy gäller vid förfrågningar om ytterligare subvention av resor utöver ordinarie taxa: Extra resor ombesörjs av Länstrafiken endast åt de huvudmän som Länstrafiken träffat skolskjutsavtal med. Anpassning av körvägar och trafikutbud efter lokala förutsättningar och evenemang sker i samarbete med verksamhetsansvariga och kommunen. Ytterligare subventioner av resor, t.ex. fria resor i någon omfattning, utöver vad regionfullmäktige fastställt, genomförs ej. Regionstyrelsen kan besluta om enstaka undantag, företrädesvis i samband med nationella kollektivtrafikkampanjer. En enskild medlem äger rätt att vid särskilda tillfällen begära att den enskilde resenären skall åka gratis samtidigt som medlemmen betalar Länstrafiken för de utförda resorna antingen genom att utrusta resenärerna med biljett i förväg alternativt debitering i efterhand. 5 MÄNGDRABATT VID STÖRRE INKÖP Följande policy gäller för mängdrabatt vid större inköp: Inköp av reskassa: Inköp av periodkort: Inköp av endagskort: 10 % volymrabatt vid inköp av minst 100 kort 10 % volymrabatt vid inköp av minst 10 kort 10 % volymrabatt vid inköp av minst 50 kort 6 BESÖKSKORT FÖR UTLÄNDSKA UNGDOMAR Sedan 1995 har Länstrafiken tilldelat utländska ungdomar ett besökskort gällande fritt resande i länet i max 8 dagar. Från och med 2001 betalar respektive skola/arrangör 100 kr exklusive moms/besökskort. 9

15 7 GILTIGHET I TÅGTRAFIK Sedan den 11 januari 2009 svarar Länstrafiken Kronoberg för taxorna inom Kronobergs län i Öresundstågtrafiken. Sedan den 12 december 2010 gäller Länstrafiken Kronobergs taxor även ombord på Krösatågen inom länet. Från och med den 15 december 2013 gäller Länstrafiken Kronobergs taxor även ombord på Pågatågen inom länet. Övriga tågtaxor fastställs av respektive tågoperatör. 8 RABATTERAD GRUPPBILJETT FÖR GRUNDSKOLEELEVER Den 1 februari 2007 infördes en rabatterad gruppbiljett i linjetrafik för grundskoleelever. Gruppbiljetten kan användas för kulturaktiviteter, vid besök av olika slag etc. Priset är ett enhetspris för hela gruppen oavsett gruppens storlek. Gruppen får vara maximalt 30 personer. Gruppbiljetten gäller endast för resor som påbörjas skoldagar Resorna måste föranmälas till Länstrafiken minst ett vardagsdygn i förväg. 9 TVÅ TIMMARS ÖVERGÅNGSTID I FÖRSTA ZONEN 2008 infördes förlängd övergångstid. Övergångstiden förlängdes från en timme till två timmar i den första zonen för resenärer med reskassa och enkelbiljetter. Övergångstiden gäller även SMS-biljetter. Förändringen innebär att en resenär kan genomföra en tur- och returresa i Växjö stadstrafik inom två timmar för samma kostnad som en enkelresa tidigare kostade. Förändringen kan även utnyttjas av regiontrafikresenärer som får avdrag för den första zonen vid en snabb returresa. 10

16 10 DUO/FAMILJ Duo/familj gäller för högst fem personer och av dessa kan maximalt två personer vara vuxna. Två vuxna kan alltså köpa en biljett Duo/familj. En familj kan bestå av: två vuxna och upp till tre skolungdomar, en vuxen och upp till fyra skolungdomar eller fem skolungdomar. Duo/familj kan köpas som enkelbiljett eller betalas med reskassa alternativt som mobilbiljett. Priset för Duo/familj beräknas efter priset för två vuxna med 10 % rabatt. Duo/familj kan köpas samtliga dagar men inte i nattrafik. 11 SOMMARERBJUDANDE; SOMMARLOVSKORTET Sommarlovskortet gäller för ungdomar t.o.m. 19 år, för obegränsat resande under två sommarmånader och finns i tre varianter: Sommarlovskortet, län tåg & buss: Sommarlovskortet, län buss: Sommarlovskortet, stadstrafik: kr (ordinarie pris kr) 832 kr (ordinarie pris kr) 416 kr (ordinarie pris 832 kr) 12 PRISDIFFERENTIERING AV FÖRSÄLJNINGSKANALER Under hösten 2012 genomfördes ett tillägg om 20 kr vid kontant betalning ombord i buss, det sista steget i prisdifferentieringsstrategin med syfte till att minska kontanthanteringen i Länstrafikens fordon. Detta tillägg fortsätter tills vidare att användas i Länstrafikens verksamhet. 13 FRITIDSKORT Från och med den 15 december 2013 införs ett Fritidskort för ungdomar t.o.m. 19 år. Fritidskortet finns i två varianter: Län tåg + buss samt Län buss. Fritidskortet har giltighet måndag - fredag , samt lördag söndag Fritidskortet utställs terminsvis. Kortet gäller under sport-, påsk- och höstlov. Dock ej under sommarlov och jullov. Helgdagar är giltigheten som för lördag/söndag. Studiedagar under terminen är giltigheten som för vardag. Fritidskort säljs på fasta försäljningsställen och köps alltid för hela giltighetstiden. 11

17 14 SKOLKORT BUSS Taxan för skolkorten följer taxan för periodkort med buss enligt följande tabell: Skolkortspriserna skall vid varje tillfälle följa ordinarie periodkortspriser. Skolkortspriserna skall redovisas exklusive moms samt alltid avrundas till närmaste 5 kr. Skolkort län Pris i % av sjuzonskort buss Full giltighet 90 2 resor/dag 80 1 resa/dag 60 Skolkort kommun Pris i % av trezonskort buss Full giltighet 90 2 resor/dag 80 1 resa/dag 60 Skolkort tätort Pris i % av tätortskort buss Full giltighet 90 2 resor/dag 80 1 resa/dag 60 Utöver skolkorten som normalt utställs läsårsvis så finns även praktikkort i respektive giltighetsvariant för 1 9 veckor. Det finns även endagskort som säljs till skolor och socialförvaltningar, Migrationsverket etc. Dessa skolkort, praktikkort och endagskort säljs inte direkt till enskilda resenärer. 12

18 15 SKOLKORT TÅG Taxan för skolkorten följer taxan för periodkort med tåg enligt följande tabell: Skolkortspriserna skall vid varje tillfälle följa ordinarie periodkortspriser. Skolkortspriserna skall redovisas exklusive moms samt alltid avrundas till närmaste 5 kr. Skolkort län Pris i % av sjuzonskort tåg Full giltighet 90 2 resor/dag 80 1 resa/dag 60 Skolkort kommun Pris i % av trezonskort tåg Full giltighet 90 2 resor/dag 80 1 resa/dag FÄRDTJÄNSTTAXA Enligt beslut i regionfullmäktige ( 47) skall färdtjänsttaxan följa taxan för den allmänna kollektivtrafiken. Färdtjänsttaxan framgår av punkt

19 17 TAXA 2014 PERIODKORT BUSS 30-dagarskort: Pris 2014 Pris 2013 Differens inkl moms inkl moms Tätortskort/Enzonskort Tvåzonskort Trezonskort Fyrzonskort Femzonskort Sexzonskort Sjuzonskort Länskort dagarskort vid inköp på Mina Sidor (10 % rabatt): Tätortskort/Enzonskort Tvåzonskort Trezonskort Fyrzonskort Femzonskort Sexzonskort Sjuzonskort Länskort Årskort: Tätortskort/Enzonskort Tvåzonskort Trezonskort Fyrzonskort Femzonskort Sexzonskort Sjuzonskort Länskort

20 18 TAXA 2014 PERIODKORT TÅG (ANDRA KLASS) 30-dagarskort: Pris 2014 Pris 2013 Differens inkl moms inkl moms Tvåzonskort Trezonskort Fyrzonskort Femzonskort Sexzonskort Sjuzonskort Länskort dagarskort vid inköp på Mina Sidor (10 % rabatt): Tvåzonskort Trezonskort Fyrzonskort Femzonskort Sexzonskort Sjuzonskort Länskort Årskort: Tvåzonskort Trezonskort Fyrzonskort Femzonskort Sexzonskort Sjuzonskort Länskort

21 19 TAXA 2014 PERIODKORT TÅG (FÖRSTA KLASS) 30-dagarskort: Pris 2014 Pris 2013 Differens inkl moms inkl moms Tvåzonskort Trezonskort Fyrzonskort Femzonskort Sexzonskort Sjuzonskort Länskort dagarskort vid inköp på Mina Sidor (10 % rabatt): Tvåzonskort Trezonskort Fyrzonskort Femzonskort Sexzonskort Sjuzonskort Länskort

22 20 TAXA 2014 PERIODKORT ÖVER LÄNSGRÄNS I KOMBINATION MED ZONER I ANDRA LÄN 30-dagarskort buss: Pris 2014 Pris 2013 Differens inkl moms inkl moms Enzonskort (- 180) Tvåzonskort (- 180) Trezonskort (- 180) Fyrzonskort Femzonskort Sexzonskort Sjuzonskort Länskort dagarskort tåg andra klass: Enzonskort (- 320) Tvåzonskort (- 320) Trezonskort (- 360) Fyrzonskort Femzonskort Sexzonskort Sjuzonskort Länskort Exempel: Om en resenär från Skåne vill lägga till en zon i Kronobergs län (Älmhult) så blir i Taxa 2014 merkostnaden för den zonen 340 kronor. 17

23 21 TAXA 2014 STUDERANDEKORT BUSS 30-dagarskort: Pris 2014 Pris 2013 Differens inkl moms inkl moms Tätortskort/Enzonskort Tvåzonskort Trezonskort Fyrzonskort Femzonskort Sexzonskort Sjuzonskort Länskort dagarskort vid inköp på Mina Sidor (10 % rabatt): Tätortskort/Enzonskort Tvåzonskort Trezonskort Fyrzonskort Femzonskort Sexzonskort Sjuzonskort Länskort

24 22 TAXA 2014 STUDERANDEKORT TÅG (ANDRA KLASS) 30-dagarskort: Pris 2014 Pris 2013 Differens inkl moms inkl moms Tvåzonskort Trezonskort Fyrzonskort Femzonskort Sexzonskort Sjuzonskort Länskort dagarskort vid inköp på Mina Sidor (10 % rabatt): Tvåzonskort Trezonskort Fyrzonskort Femzonskort Sexzonskort Sjuzonskort Länskort

25 23 TAXA 2014 UNGDOMSKORT BUSS 30-dagarskort: Pris 2014 Pris 2013 Differens inkl moms inkl moms Tätortskort/Enzonskort Tvåzonskort Trezonskort Fyrzonskort Femzonskort Sexzonskort Sjuzonskort Länskort dagarskort vid inköp på Mina Sidor (10 % rabatt): Tätortskort/Enzonskort Tvåzonskort Trezonskort Fyrzonskort Femzonskort Sexzonskort Sjuzonskort Länskort

26 24 TAXA 2014 UNGDOMSKORT TÅG ANDRA KLASS 30-dagarskort: Pris 2014 Pris 2013 Differens inkl moms inkl moms Tvåzonskort Trezonskort Fyrzonskort Femzonskort Sexzonskort Sjuzonskort Länskort dagarskort vid inköp på Mina Sidor (10 % rabatt): Tvåzonskort Trezonskort Fyrzonskort Femzonskort Sexzonskort Sjuzonskort Länskort

27 25 TAXA 2014 ENKELBILJETTER BUSS Enkelbiljetter Pris 2014 Pris 2013 Differens Resa antal zoner inkl moms inkl moms Vuxen 1 zon zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner Skolungdom 7 19 år (40 % rabatt) 1 zon zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner Duo/Familj 1 zon zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner

28 26 TAXA 2014 ENKELBILJETTER TÅG (ANDRA KLASS) Enkelbiljetter Pris 2014 Pris 2013 Differens Resa antal zoner inkl moms inkl moms Vuxen 1 zon zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner Skolungdom 7 19 år (40 % rabatt) 1 zon zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner Duo/Familj 1 zon zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner

29 27 TAXA 2014 ENKELBILJETTER TÅG (FÖRSTA KLASS) Enkelbiljetter Pris 2014 Pris Differens Resa antal zoner inkl moms inkl moms Vuxen 1 zon zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner Skolungdom 7 19 år (40 % rabatt) 1 zon zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner zoner

30 28 TAXA 2014 NATTAXA OCH NATTILLÄGG Pris 2014 Pris 2013 Differens inkl moms inkl moms Taxa i nattrafiken, en zon Nattillägg (med periodkort) Nattaxa kontant Nattaxa (reskassa) Taxa i nattrafiken, 2-6 zoner Nattillägg (med periodkort) Nattaxa kontant Nattaxa (reskassa) Taxa i nattrafiken, 7-10 zoner Nattillägg (med periodkort) Nattaxa kontant Nattaxa (reskassa) TAXA 2014 ÖVRIGT Pris 2014 Pris 2013 Differens inkl moms inkl moms Reskassa fr.o.m. 100 kr fr.o.m. 100 kr - (20 % rabatt) (jämna hundratals kronor) Cykel regiontrafik buss som skolungdom som skolungdom - Cykel tåg som skolungdom som skolungdom - Kontrollavgift buss Kontrollavgift tåg

31 30 TAXA 2014 SKOLKORT BUSS Kostnad/månad exkl. moms Differens Skolkort län Full giltighet (mån-sön ) Begränsad giltighet (2 resor/dag, mån-fre ) Begränsad giltighet (1 resa/dag, mån-fre ) Skolkort kommun Full giltighet (mån-sön ) Begränsad giltighet (2 resor/dag, mån-fre ) Begränsad giltighet (1 resa/dag, mån-fre ) Skolkort tätort Full giltighet (mån-sön ) Begränsad giltighet (2 resor/dag, mån-fre ) Begränsad giltighet (1 resa/dag, mån-fre ) Övriga biljetter Skolkort, ersättningskort (inkl. moms) - gymnasieelever gymnasieelever med polisanmälan grundskoleelever årskurs grundskoleelever årskurs F Besökskort, 8 dagar, utländska studenter Endagsbiljett län (inkl. moms) Praktikkort 1-9 veckor (beräknas utifrån respektive skolkortstyp) Gruppbiljett enkelresa stadstrafik Gruppbiljett enkelresa regiontrafik

32 31 TAXA 2014 SKOLKORT TÅG Kostnad/månad exkl. moms Differens Skolkort län Full giltighet (mån-sön ) Begränsad giltighet (2 resor/dag, mån-fre ) Begränsad giltighet (1 resa/dag, mån-fre ) Skolkort kommun Full giltighet (mån-sön ) Begränsad giltighet (2 resor/dag, mån-fre ) Begränsad giltighet (1 resa/dag, mån-fre ) TAXA 2014 SOMMARLOVSKORT Pris 2014 Pris 2013 Differens inkl moms inkl moms Giltighet under två sommarmånader Sommarlovskort, län tåg & buss Sommarlovskort, län buss Sommarlovskort, stadstrafik TAXA 2014 FRITIDSKORT (jämförpris Pris /månad) 2014 Fritidskort län buss Giltighet mån-fre , lör-sön (173:-) 780:- Giltighet en termin Fritidskort län buss + tåg Giltighet mån-fre , lör-sön (218:-) 980:- Giltighet en termin 27

33 34 TAXA 2014 FÄRDTJÄNST ENKELBILJETT Enkelbiljetter Pris 2014 Pris 2013 Differens Resa antal zoner inkl moms inkl moms Vuxen, bokning dagen före resan 1 zon zoner zoner zoner zoner zoner zoner Vuxen, bokning samma dag som resan 1 zon zoner zoner zoner zoner zoner zoner Ungdom 7 19 år, bokning dagen före resan 1 zon zoner zoner zoner zoner zoner zoner Ungdom 7 19 år, bokning samma dag som resan 1 zon zoner zoner zoner zoner zoner zoner

34 35 TAXA 2014 FÄRDTJÄNST PERIODKORT 30-dagarskort: Pris 2014 Pris 2013 Differens Resa antal zoner inkl moms inkl moms Vuxen 1 zon zoner zoner zoner zoner zoner zoner Ungdom 7 19 år, (50 % rabatt) 1 zon zoner zoner zoner zoner zoner zoner

35 36 JÄMFÖRELSE TAXOR I ANDRA LÄN Vuxen enkelbiljett 1 zon Vuxen enkelbiljett taktaxa Periodkort 30 dagar Anmärkning Jönköping zoner zoner zoner 1010 Länskort Kalmar zon zoner zoner zoner zoner Blekinge zon zoner zoner (län) Skåne zoner storstad (Lund, Malmö, Helsingborg) zon (ej storstad) zoner zoner zoner (län) Halland zon tåg & buss zoner tåg & buss zoner tåg & buss zoner tåg & buss zoner tåg & buss 1315 Län tåg & buss 30

36 Regionstyrelsen Ärende 5 b Budget med verksamhetsplan för Regionförbundet södra Småland 2014 Dnr 12/0011 och 13/0009 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår fullmäktige besluta Att fastställa budget med verksamhetsplan 2014 för Regionförbundet södra Småland. Att informera medlemmarna om fastställd budget och medlemsbidrag Att besluta att en reglering av det negativa resultatet i länstrafikens budget 2014 inte skall göras med hänsyn till synnerliga skäl. Att fastställa nivåerna för bidragen till ungdomsorganisationerna 2014 i enlighet med bilaga 7. Ärendet I enlighet med förbundsordningen skall regionfullmäktige fastställa budget med tillhörande verksamhetsplan för Regionförbundet södra Småland senast vid maj månads utgång kalenderåret innan det året som budget avses. Föreslås att fullmäktige beslutar att fastställa budget med verksamhetsplan 2014 för Regionförbundet södra Småland. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 98/13 - Budget med tillhörande verksamhetsplan 2014 för regionförbundet södra Småland, inklusive bilagor.

37 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (28) 98 Budget med verksamhetsplan för Regionförbundet södra Småland 2014 Dnr 12/0011 och 13/0009 Bakgrund I enlighet med förbundsordningen skall regionfullmäktige fastställa budget med tillhörande verksamhetsplan för Regionförbundet södra Småland senast vid maj månads utgång kalenderåret innan det året som budget avses. I den efterföljande diskussionen lyfts frågor om mål för god ekonomisk hushållning och samverkansavtal för driftstöd. Föreslås att fullmäktige beslutar att fastställa budget med verksamhetsplan 2014 för Regionförbundet södra Småland. Beslutsunderlag - Budget med tillhörande verksamhetsplan 2014 för regionförbundet södra Småland, inklusive bilagor. Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen föreslå fullmäktige besluta Att fastställa budget med verksamhetsplan 2014 för Regionförbundet södra Småland. Att informera medlemmarna om fastställd budget och medlemsbidrag Att besluta att en reglering av det negativa resultatet i länstrafikens budget 2014 inte skall göras med hänsyn till synnerliga skäl. Att fastställa nivåerna för bidragen till ungdomsorganisationerna 2014 i enlighet med bilaga 7. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

38 Dnr 12/ Peter Hogla Tel: Regionförbundet södra Småland Budget med verksamhetsplan (34) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

39 Dnr 12/ Innehåll Innehåll och struktur... 4 Regionförbundets utgångspunkter Uppdrag och finansiering... 6 Styrning och strategiska dokument... 7 Regionförbundets verksamhet Övergripande stöd... 9 Förvaltning och myndighetsutövning... 9 Kommunikation och regional profilering Internationellt samarbete Regionförbundet som arbetsgivare Regionförbundets utmaningar och mål för en hållbar utveckling Infrastruktur och kommunikationer...15 Långsiktiga utvecklingssatsningar...15 Regional kollektivtrafik...15 Kompetens- och arbetskraftsförsörjning Kompetensplattformsarbete Digital kompetens Kompetensutveckling i offentlig sektor Förnyelse och dynamik Livskraft Miljö Välfärd Kultur Regionförbundets ekonomi Bakgrund och sammanfattning Driftstöd Förtroendevalda Utvecklingsmedel Investeringsbudget Projektbudget SKL särskilda satsningar Mål för god ekonomisk hushållning Balanskravet (34)

40 Dnr 12/ Bilagor: 1 Budget 2014 för Länstrafiken Kronoberg 2 Budget 2014 för regionförbundets övriga verksamhet 3 Medlemsbidrag Driftstöd budget Tjänsteskrivelse kultursamverkansmodellen Tjänsteskrivelse avseende driftstöd (exklusive kultur) Bidrag till ungdomsorganisationer Fördelning av statliga och regionala medel inom och utom kultursamverkansmodellen Länstrafikens effektmål 10 Regionala miljömål avseende Begränsad klimatpåverkan 11 Statliga medel för regional utveckling 12 Regionförbundet södra Smålands politiska organisation 3 (34)

41 Dnr 12/ Innehåll och struktur STYRANDE MÅL I regionförbundets verksamhetsplan formuleras mål som har sin utgångspunkt i Regionalt utvecklingsprogram (RUP), andra styrdokument eller förbundsordningen. Styrande mål är politiskt antagna och anges för respektive av de fyra huvudutmaningar som anges i RUP. Därtill anges mål för övergripande förvaltning och god ekonomisk hushållning med fokus på regionförbundets myndighetsutövning och regionförbundet som arbetsgivare. EFFEKTMÅL Med utgångspunkt från de styrande målen formuleras effektmål. Effektmålen anger effekter på kort eller lång sikt. De samlade resultaten av våra insatser ska verka för att effektmålen nås. Effektmålen är mätbara, uppföljnings- eller utvärderingsbara och följs upp årligen i årsredovisningen, i syfte att visa på förändring över tid. Regionförbundet, inom ramen för sitt uppdrag som samverkansorgan, påverkar effektmålen både direkt och indirekt. Det är många faktorer i omvärlden som har betydelse för måluppfyllelsen, vilket bör tas i beaktande när det gäller vad och hur regionförbundets arbete påverkar. Effektmålen anger önskad utveckling inom ett antal nyckelområden, däribland sådana som pekats ut av OECD som utmaningar för regionen. Regionförbundet bedriver inom flera områden framför allt ett stödjande och möjliggörande arbete, vilket behöver följas, utvärderas och mätas kvalitativt snarare än kvantitativt. Om inget annat anges utgör 2011 basår för samtliga effektmål. PRIORITERADE INSATSER 2014 Målen följs av prioriterade insatser i form av aktiviteter De prioriterade insatserna ska ha en tydlig koppling till målen, det är de samlade resultaten från insatserna som på sikt ska göra att målen uppnås. De prioriterade insatserna följs upp i samband med delårs- och årsredovisning och redovisas därmed till styrelse och fullmäktige. 4 (34)

42 Dnr 12/ Regionförbundets utgångspunkter 2014 En omvärld i förändring Hela tiden pågår förändringar på olika nivåer i samhället. Förändringar av olika karaktär; sådana som bottnar i politiska beslut och reformer, men också förändringsprocesser som kan pågå bortom den nationella politikens direkta räckvidd eller demokratiskt inflytande, som teknikutveckling, klimatförändringar och demografiska förändringar. Detta slås fast i slutrapporten från regeringens Framtidskommission, vars syfte har varit att identifiera de samhällsutmaningar som Sverige står inför på längre sikt. Globaliseringsprocesser gör oss delaktiga i, men också sårbara för, förändringar som sker utanför vår påverkan. En fallande världsekonomi grusar förhoppningarna om att hitta riskvilligt investeringskapital, samtidigt som kraven ökar på anpassnings- och innovationsförmåga i vårt näringsliv. Globalisering och teknikutveckling ökar också kraven på att säkerställa en långsiktigt hållbar tillväxt. För att åstadkomma en hållbar utveckling i samhället är det viktigt både att se och förstå samhället som en helhet som ett politiskt, socialt, kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt ekosystem där olika delar hänger samman och både påverkar och påverkas av varandra 1. Vi kan konstatera att världen, Europa, Sverige och södra Småland står inför en rad framtidsutmaningar. Vi har i många fall liten möjlighet till påverkan på vad som sker men ändå en skyldighet att förhålla oss till förändringarna. Vi vet vad som driver regional utveckling. Inte minst Småland-Blekinges OECD-studie har gett oss ett antal viktiga slutsatser och rekommendationer. Simplerstudier och regionförbundets statistiska sammanställning Bilder av länets utveckling kompletterar och fördjupar OECD-studien ytterligare. Regionförbundet södra Småland antar utmaningen Regionförbundets budget med verksamhetsplan är det samlade dokument som beskriver regionförbundets mål, verksamhet och ekonomiska medel för Verksamhetsplanen tar sin utgångspunkt i det faktum att södra Småland befinner sig mitt i en strukturomvandling. Den regionala ekonomin förändras. Tillverkningsindustrin anpassar sig till globalisering och teknikutveckling och producerar allt mer varor men med mindre personal. Södra Småland har de senaste åren gått från att ha en arbetslöshet betydligt lägre än riket till att idag ha en högre arbetslöshet än riket. Arbetsmarknaden förändras. Många kronobergare har gått från att ha en anställning till att vara långt ifrån arbetsmarknaden. Nyckeln till framgång är att förändra utbildningssystemet och att ge människor ökade möjligheter till anställningsbarhet. 1 Slutrapport från regeringens Framtidskommission, Ds 2013:19. 5 (34)

43 Dnr 12/ Strukturomvandlingen innebär att regionens näringsliv och offentliga organisationer måste utvecklas för att möta nya utmaningar. Vi behöver fortsätta utveckla våra produkter och tjänster, och öka innovationsgraden. Det handlar om att ta fram smarta lösningar för både nya och gamla möjligheter och problem. Frågor som rör regionbildning, utbyggd och kvalitetssäkrad kollektivtrafik, kompetensförsörjning och säkerställandet av långsiktigt hållbara strukturer inom välfärdsområdet, ligger högt upp på regionförbundets agenda. Högt upp på agendan står också framtagande av en regional utvecklingsstrategi för södra Småland och andra strategiska utvecklingsdokument som gör att resursanvändningen optimeras. Regionförbundets medlemmar signalerar en besvärlig ekonomisk situation de kommande åren. Det beror i första hand på minskade skatteintäkter och ökade utgifter. Medlemmarnas ekonomiska situation gör, tillsammans med det faktum att Kronobergs län har en relativt liten del statliga utvecklingsmedel, och att beslut om EU:s långtidsbudget och uppstarten av diverse EU-program drar ut i tiden, att regionförbundets ekonomiska utrymme kommer att vara begränsat de kommande åren. En stor del av regionförbundets arbete kommer därför koncenteras till att utveckla och förvalta befintlig verksamhet snarare än att dra igång nya stora utvecklingsprojekt. Uppdrag och finansiering Regionförbundets övergripande uppdrag är Att ta tillvara länets möjligheter och främja dess utveckling. Det övergripande uppdraget är nedbrutet i fem delar: Myndighetsuppdrag: Regleras via lagstiftning och regeringens beslut. Kollektivtrafikmyndighet, ansvar för beslut om färdtjänst och riksfärdtjänst för fyra kommuner, Länstransportplan, Statliga utvecklingsmedel (1:1), kompetensplattform. Samverkansuppdrag: Verksamhet som våra medlemmar anser bäst bedrivs på regional nivå. Medlemmarna överlåter uppdrag och finansierar enligt särskild ordning viss verksamhet. Färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor, skolskjuts, IT-utbildning, filmutlåning, Miljö- och byggsamverkan. Samordningsuppdrag: Verksamhet som bedrivs effektivt och med gemensam kompetens inom ramen för grundfinansiering. Till exempel utbildning, social verksamhet, kultur, näringsliv, innovation, internationellt arbete, jämställdhet och integration. 6 (34)

44 Dnr 12/ Främjaruppdrag: Marknadsföring, politisk påverkan och representation i organisationer, föreningar osv som främjar södra Småland. Till exempel Sydsam, Euroregion Baltic, Europakorridoren, Södra stambanan, Småland-Blekinges Brysselkontor. Ägaruppdrag: Verksamhet som bedrivs tillsammans med andra aktörer. Regionförbundets hel- och delägda bolag. Till exempel AB Destination Småland, ALMI, Inkubatorn AB, Öresundståg. Övriga statliga uppdrag: Verksamhet som bedrivs som obligatoriska uppdrag av regeringen genom särskilda villkorsbeslut, t ex. Regional översiktlig planering. Verksamhet som bedrivs på uppmaning av regeringen och statliga myndigheter, ofta i programform. T ex. Främja kvinnors företagande och Regional digital agenda. Styrning och strategiska dokument Regionförbundet är ett kommunalförbund (Lag 2010:632) med samtliga kommuner och landstinget som medlemmar enligt Lag (2002:34) om samverkansorgan i länen. Med samverkansorgan avses en kommunal beslutande församling inom ett län med särskild uppgift att svara för regionala utvecklingsfrågor. Ett samverkansorgan har till uppgift att utarbeta och fastställa en regional utvecklingsstratregi och samordna insatser för länets utveckling. Samverkansorganet ska vidare besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete samt upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Samverkansorganet ska även årligen följa upp, utvärdera och redovisa det regionala utvecklingsarbetet. Regionförbundets medlemmar styr genom förbundsordningen som bland annat anger ändamål, styrning, finansiering och uppdrag. Förbundsordningen reviderades Regeringen styr regionförbundets verksamhet genom årliga villkorsbeslut. Ett villkorsbeslut talar om vilka mål regionförbundet ska uppnå och hur mycket pengar vi får till förfogande. Regionförbundet erhåller villkorsbeslutet i slutet av året, vilket innebär att vi får villkorsbeslutet för budgetåret 2014 i december året innan. Regeringen styr även regionförbundets verksamhet genom Lag (2010:1065) om kollektivtrafik. Lagen innebär att regionala kollektivtrafikmyndigheter ersätter de tidigare trafikhuvudmännen. Det innebär att regionförbundet ska besluta om regionala 7 (34)

45 Dnr 12/ trafikförsörjningsprogram och allmän trafikplikt. Kollektivtrafikföretag får fritt etablera kommersiell kollektivtrafik i hela Sverige. Enlig förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete ska alla län ha ett regionalt utvecklingsprogram (RUP). RUP utgör en samlad strategi för det regionala tillväxtarbetet och binder samman planeringsprocesser som har betydelse för en hållbar regional utveckling och underlättar samverkan mellan länen. RUP ligger till grund för EU-program såsom regionala strukturfondsprogram och territoriella program samt regionala tillväxtprogram och andra relevanta program och insatser. På detta sätt kan insatser inom olika politikområden lättare samordnas och verka för att gemensamma mål uppnås. Mötesplats södra Småland regionalt utvecklingsprogram, en strategi för Kronobergs län, antogs 2009 och samordnar flera regionala styrdokument, t.ex. länstransportplan, trafikförsörjningsprogram, kulturplan och folkhälsopolicy. 8 (34)

46 Dnr 12/ Regionförbundets verksamhet 2014 Övergripande stöd I de övergripande funktionerna ingår ekonomi, administration, personal, IT och ledningsstöd. Funktionerna är direkt underställda regiondirektören och utgör stöd till regionförbundets kansli och till den politiska organisationen, inom respektive kompetensområde. Ledningsstöd fungerar som processtöd till ledningen i övergripande frågor, som till exempel verksamhetsplanering, verksamhetsuppföljning och organisationsutveckling. I funktionen ingår också det övergripande informations- och kommunikationsansvaret samt samordningen av internationella frågor. STYRANDE MÅL Vi säkerställer god kvalitet och effektivitet för vår verksamhets- och myndighetsutövning. EFFEKTMÅL Regionförbundets Nöjd Medlems Index (NMI) ska ha ökat 2015 jämfört med PRIORITERADE INSATSER 2014 Förvaltning och myndighetsutövning Med utgångspunkt i regionförbundets Nöjd Medlems Index 2013 ska åtgärder vidtas för att förbättra indexet och öka medlemsnyttan. Insatser kan göras inom till exempel information/kommunikation och service och bemötande. Fortsatt implementering av ett nytt sammanhållet ärendehanteringssystem. Det grundläggande för ett gemensamt ärendehanteringssystem är att det utgör stöd för att verksamheterna sker på ett regelrätt och kvalitetsmässigt sätt. Delta i steg 2 av det kommungemensamma projektet avseende E-arkiv Kronoberg-Blekinge. Det ska vara lätt att göra rätt när man arkiverar och lätt att hitta rätt när man återsöker information. 9 (34)

47 Dnr 12/ Genomföra de i regionstyrelsens respektive trafiknämndens internkontrollplaner angivna kontrollmomenten samt vidta eventuella åtgärder. Kommunikation och regional profilering Stärka dialogen med medlemmarna Regionförbundet arbetar för att stärka dialogen med medlemmarna, tydliggöra bilden av regionförbundet som regional aktör och lyfta de utvecklingsfrågor som vi arbetar med. Ett flertal insatser är kopplade till detta, bl a: - Utifrån resultaten från medlemsenkäten (NMI) ska arbete inledas för att anpassa och planera regionförbundets kommunikation och information efter medlemmarnas behov. Syftet är att medlemmarna ska vara informerade om regionförbundets verksamhet och att varumärket Regionförbundet södra Småland ska stärkas. - Utvärdera och vidareutveckla arrangemanget Mötesplats södra Småland i syfte att öka medlemsnyttan. - Genomföra medlemsturné för att informera om regionförbundets verksamhet. Vidareutveckla den interna kommunikationen. I den medarbetarenkät som genomfördes våren 2013, framkom att den interna kommunikationen på regionförbundet fungerar bra. Detta resultat ska förvaltas. Under 2014 revideras och vidareutvecklas regionförbundets intranät utifrån organisationens behov. Syftet är att ytterligare stärka den interna kommunikationen, öka tillhörigheten och det interna ämnesöverskridande samarbetet. Internationellt samarbete Internationellt arbete är en viktig och integrerad del av verksamheten på Regionförbundet södra Småland. Internationella åtaganden, nätverk och projekt som regionförbundet startar eller går in i är väl förankrade i det regionala utvecklingsprogrammet och bidrar på så sätt till att uppfylla det regionala utvecklingsuppdraget. Den internationella samordningen är en stödfunktion som stöttar regionförbundets avdelningar samt till medlemmar och andra aktörer i regionen. Implementera Regionförbundet södra Smålands nya internationella strategi genom att informera och kompetensutveckla organisationen, speciellt avseende: 10 (34)

48 Dnr 12/ EU:s kommande programperiod och konsekvenser för regionen. - Bevaka möjligheter till finansiering av projekt som stärker regionen i sitt uppdrag. - Proaktivt arbete med att informera och kompetensutveckla framtida projektägare i regionen avseende finansiering och projektutveckling (genom projektkontoret, regional utveckling/om möjligt med Brysselkontoret). - Strategisk intressebevakning, policybevakning och påverkan inom områden vikt för verksamheten (genom och i samverkan med Brysselkontoret). - Stödja avdelningarnas ansträngningar att införliva den internationella dimensionen och internationella åtgärder i sin verksamhetsprocess eller i projekt (tillsammans med regional utveckling, utveckla samverkan med övriga avdelningar). Samordning och stöd till nya och etablerade samarbeten och nätverk, enligt nedan: - Småland Blekinges Brysselkontor: Utveckla verksamheten baserat på utvärdering från Tillvarata och förvalta resultat av EU-kompetensprojektet EU- Kompetens Småland Blekinge. - Euroregion Baltic: Lyfta fram södra Smålands Östersjöprofil bl.a. stimulera gränsöverskidande samverkan mellan utbildningssamordnare och ökad interaktion mellan utbildningsväsende och arbetsmarknad genom aktivt samarbete i ERB:s Task Force on Labour Mobility (Kompetens och arbetskraftsförsörjning). Inom ERB-samarbetet skall södra Småland också sprida erfarenheterna från Moment-projektet t.ex. uppmuntra bildandet av lokala vattenråd och medverka till att förbereda och implementera ett projekt för effektivare vattenhantering (Livskraft, miljö). Genom ERB verkar södra Småland också för att stärka det gränsregionala samarbetet i Östersjöregionen genom deltagande i programkommitté ( )och övervakningskommitté (2014-) för södra Östersjöprogrammet (Internationell samordning). - Sydafrika: Fortsatt arbete med ledning- och samordningsfunktionen för de förtroendevalda. Regionförbundet södra Småland ska även involvera medlemmar och andra aktörer inom ramen för samarbetet samt stötta utveckling av nya projekt och projekt i genomförandefasen. - Kina: Vidareutveckla samarbetsavtalet med Suzhou genom att identifiera framtida samarbetsprojekt inom prioriterade områden så som miljö och klimat, träbyggande, glas. Utveckla samarbetet baserat på resultat av den halvtidsutvärdering som utfördes hösten (34)

49 Dnr 12/ Regionalt internationellt nätverk: Regionförbundet södra Småland ska samordna det regionala internationella nätverket och initiera samarbeten med regionala parter över organisations- och sektorsgränser, med syftet att få till stånd utvecklingsprojekt till gagn för regionen och/eller regionförbundet. Regionförbundet som arbetsgivare Regionförbundet södra Småland arbetar efter visionen att bli Sveriges bästa arbetsgivare. Kompetens- och personalförsörjning inom regionförbundet ska ske med utgångspunkt i organisationens behov både på kort och lång sikt och i perspektivet situationsanpassat ledarskap. Regionförbundet södra Smålands mångfalds- och jämställdhetsarbete ska vara ett föredöme när det gäller mångfald och jämställdhet och ta till vara allas olikheter, erfarenheter och kunskaper. Regionförbundet är sedan 2013 mångfaldscertifierade enligt Evolve. Enligt gällande diskrimineringslag 2008:567 skall arbetsgivare med minst 25 anställda vart tredje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. Regionfullmäktige fastställde aktuell mångfalds- och jämställdhetsplan för regionförbundet Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder 2. 2 Ur Mångfalds och jämställdhetsplan inom Regionförbundet södra Småland, (34)

50 Dnr 12/ STYRANDE MÅL Inom regionförbundet har alla individer oavsett kön, ålder, etnicitet, religion, trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Specifikt gäller det i frågor om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. Inom regionförbundet förekommer inga osakliga löneskillnader beroende på kön. EFFEKTMÅL Andelen män och kvinnor i regionförbundets personal ska årligen uppgå till minst 40% av vardera könet. Andelen män och kvinnor i personalledande befattningar inom regionförbundet ska uppgå till minst 40 % av vardera könet I regionförbundets personal ska andelen med utländsk bakgrund vara minst lika stor som i befolkningen i Kronobergs län är målet 15 %. PRIORITERADE INSATSER 2014 Genomföra handlingsplanen för jämställda löner Slutsatser av tidigare kartläggning av inkomna ansökningar till våra tjänster tas till vara och eventuella åtgärder genomförs för att nå våra mål vad gäller mångfald och jämställdhet. Genomföra åtgärder och insatser utifrån resultatet av medarbetarenkäten Kompetensinventering inom organisationen ska genomföras och bland annat ligga till grund för kompetensutveckling. Hänsyn ska tas till den enskildes önskemål. Personalåtgärder ska genomföras med målet att bland annat öka anställdas välmående och hälsa. Regionförbundets ledning ska fortsätta stödjas i sitt situationsanpassade ledarskap, med fokus på att ta tillvara på organisationens samlade kompetens och erfarenhet för att utveckla verksamheten. 13 (34)

51 Dnr 12/ Regionförbundets utmaningar och mål för en hållbar utveckling Regionförbundets arbete med hållbar regional utveckling utgår från det regionala utvecklingsprogrammet (RUP). Programmet är länken mellan lokala kommunala översikts- och utvecklingsplaner och den nationella strategin för konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. RUP fungerar också som ett paraply för andra regionala styrdokument. Det är vägledande i det regionala utvecklingsarbetet, i offentliga prioriteringar och medfinansiering vid ansökningar till EU:s olika fonder, nationell medfinansiering och andra regionala program. Under 2014 kommer programmet att revideras, och därefter benämnas Regional utvecklingsstrategi, RUS. Den nya strategin beräknas att antas av regionfullmäktige i början av Regionförbundet är ansvarig myndighet för det regionala utvecklingsprogrammet i Kronobergs län. Dock delas ansvaret för innehållet och genomförandet med berörda myndigheter och organisationer på lokal och regional nivå, t ex. kommuner, landsting och länsstyrelse. Regionförbundet är genom sina samordningsuppdrag verksamt inom alla delar av programmet; Infrastruktur och kommunikationer, Kompetens- och arbetskraftsförsörjning, Förnyelse och dynamik samt Livskraft. Samordningsuppdragen finansieras via medlemsanslagen, vilka regleras i förbundsordningen och fördelas i regionförbundets årliga budget. I samordningsuppdragen ingår följande områden: näringsliv, sociala frågor, utbildning, kultur och infrastrukturplanering. I uppdragen ingår till exempel samordning av nätverk kopplat till respektive RUP-område (se sammanställning av nätverk, dnr 13/0130), att delta i långsiktig verksamhetsplanering, att förvalta stödet till områdesanknutna utförarorganisationer, att samordna utvecklingsinsatser, att representera regionförbundet i områdesanknutna projekt och återföra projektresultat i ordinarie processer. 14 (34)

52 Dnr 12/ Infrastruktur och kommunikationer Regionförbundet är verksamt inom området både som utvecklings- och driftsorganisation. De styrande målen kommer från det regionala utvecklingsprogrammet, men verksamheten har också stöd i målsättningarna i trafikförsörjningsprogrammet. Långsiktiga utvecklingssatsningar Regionförbundet södra Småland är regional kollektivtrafikmyndighet i Kronobergs län. Myndighetens uppgift är att se till att invånarna i länet har en god tillgång till kollektivtrafik och att kollektivtrafiken hela tiden utvecklas i enlighet med invånarnas resbehov och länets politiska målsättningar. Kollektivtrafik kan vara i form av flyg, tåg, buss och taxi och den kan utföras som upphandlad eller kommersiell trafik. Myndigheten ska se till att alla former av trafik behandlas på ett konkurrensneutralt och likvärdigt sätt. Myndigheten har också ett uppföljningsansvar gentemot staten. Utöver arbetet inom myndigheten har regionförbundet också ett samordningsuppdrag kopplat till området Infrastruktur och kommunikationer i RUP. Samordningsuppdraget innebär att planera, utveckla och bevaka satsningarna som görs inom området för infrastruktur och kommunikation i länet. Arbetet är inriktat på att skapa tillgängliga och långsiktigt hållbara kommunikationslösningar. Regional planering I regleringsbrevet 2013 gav regeringen de regionala samverkansorganen ett uppdrag som innebär att redovisa hur det ömsesidiga sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet, det regionala trafikförsörjningsprogrammet, länsplanerna för regional transportinfrastruktur och kommunernas översiktsplanering har utvecklats. I uppdraget ingår att redogöra för och bedöma vilka de grundläggande förutsättningarna är för att stärka sambandet och utveckla samordningen. Regional kollektivtrafik Regionförbundet är trafikhuvudman och har genom Länstrafiken Kronoberg det övergripande ansvaret för kollektivtrafiken i länet. I uppgiften ingår att upphandla, samordna, planera, utveckla och marknadsföra kollektivtrafik och anropsstyrd trafik i länet. Länstrafiken ansvarar även för samordning av andra trafikuppdrag efter särskild överenskommelse med respektive kommun eller landsting. All trafik utförs av privata entreprenörer och trafiken upphandlas i konkurrens. Länstrafiken finansieras genom s.k. underskottsfinansiering, vilket förenklat betyder att medlemmarna garanterar kostnaden för den planerade kollektivtrafiken. Serviceresor kör färdtjänst på uppdrag av sex av regionförbundets medlemskommuner, Alvesta, Lessebo, Ljungby, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö 15 (34)

53 Dnr 12/ kommuner. Verksamheten omfattar även sjukresor inom länet på uppdrag av Landstinget Kronoberg. Resorna utförs av olika entreprenörer som kör med mindre fordon, speciellt anpassade för resenärer med funktionsnedsättning. Färdtjänst är en trafikservice för den som på grund av funktionsnedsättning har svårt att resa med allmänna kommunikationer. Färdtjänst kan beviljas då den sökande har en funktionsnedsättning som beräknas vara minst tre månader. Även möjligheterna att använda allmän kollektivtrafik bedöms. Färdtjänst kan inte beviljas på grund av att allmän kollektivtrafik saknas eller är dåligt utbyggd. Regionförbundet södra Småland ansvarar för handläggning och beslut om färdtjänst och riksfärdtjänst för Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Växjö kommuner. STYRANDE MÅL Södra Smålands infrastruktur och trafikering ska bidra till god tillgänglighet såväl inom som till och från hela länet för näringsliv, invånare och besökare. Södra Småland ska karaktäriseras av långsiktigt hållbara kommunikationslösningar. EFFEKTMÅL Ökad energieffektivitet i transportsystemet 3. Länstrafikens marknadsandel 4 ska öka till 15% år Andelen nöjda kunder 5 i den anropsstyrda trafiken ska vara större än 90%. Länstrafikens täckningsgrad 6 ska överstiga 50%. Fossilbränslefri kollektivtrafik 2020 och ytterligare minskad miljöbelastning till Ökning av andelen sparade km sammantaget för färdtjänst- och sjukresor till 32% PRIORITERADE INSATSER 2014 FÖR DET LÅNGSIKTIGA UTVECKLINGSARBETET Vidareutveckling av Trafikförsörjningsprogrammet. Regionens första trafikförsörjningsprogram fastställdes av regionfullmäktige 12 oktober Syftet med Trafikförsörjningsprogrammet är att identifiera och beskriva behovet av kollektivtrafik inom länet och till viktiga resmål utanför länsgränsen. 3 Detta mål relaterar till Trafikverkets nationella plan för transportsystemet Bilaga 9, not 3 5 Bilaga 9, not 5 6 Bilaga 9, not 6 7 Bilaga 9, not 7 16 (34)

54 Dnr 12/ Trafikförsörjningsprogrammet ska vidareutvecklas allt eftersom nya synsätt och möjligheter uppenbaras i vår region samt kringliggande regioner. Arbetet innebär ett förankrings-och utvecklingsarbete i olika grupperingar inom och utom regionen. Planarbete för en sammanhållen regional planering Som en del av arbetet med en sammanhållen regional planering har regionförbundet ett planeringsråd dit aktuella handlingar och ärenden gällande detaljplaner och översiktsplaner från medlemmarna skickas arbetar planeringsrådet aktivt med att ta del av medlemskommunernas planbeskrivningsprocess. Genom ett övergripande synsätt över den regionala planeringen ska ett långsiktigt och hållbart planeringsperspektiv i regionen utvecklas. Fördjupning, uppföljning och strukturering. En ny version av Länstransportplanen togs fram våren Länstransportplanen sätter riktlinjerna och prioriteringarna för infrastrukturplaneringen i länet. Som ett led i arbetet med att realisera Länstransportplanen kommer därför 2014 innebära fördjupning, uppföljning och strukturering kring infrastrukturplaneringen. Cykelstrategi Under 2014 inleds arbetet med planeringen av att ta fram en strategi där användingen av cykel är i fokus. Detta innebär bl.a. en kartläggning av cykelnätet. Målet med en cykelstrategi är att kunna integrera cykelnätet i planeringen av infrastruktur och kommunikationen för regionen och på så vis främja miljön och arbetet för en hållbar utveckling. En cykelstrategi underlättar vid en utbyggnad av cykelvägar, för cykelpendling, turistleder med mera. Arbetet med att planera för en cykelstrategi ska tas fram i samarbete med Trafikverket samt i samråd med närliggande regioner. Satsning på fördjupad information till allmänheten Ny och förbättrad information om det strategiska arbetet inom infrastrukturplaneringen ska ge allmänheten en tydlig bild av insatserna som görs i regionen. Detta innebär bl. a att strategiska dokument och information om projekten ska publiceras löpande på regionförbundets hemsida på ett lättillgängligt vis. Översyn av styrande dokument En översyn av de styrande dokumenten med direkt koppling till infrastruktur och kommunikation har en prioritet Detta innebär också att tydliggöra och strukturera processer kopplade till infrastrukturplaneringen i länet, och att på ett tydligt vis integrera de nationella målen i länets arbete. Som en del av detta arbete planeras aktiviteter i syfte att fördjupa kunskapen hos beslutsfattare inom området infrastruktur och kommunikation. 17 (34)

55 Dnr 12/ PRIORITERADE INSATSER 2014 FÖR DEN REGIONALA KOLLEKTIVTRAFIKEN Kvalitetssäkra trafik som startade Den nya trafiken ska kvalitetssäkras, analyseras och utvecklas. Detta sker bland annat genom uppföljning av trafikledningens löpande arbete, utvärdering av resande, ekonomi, kundnöjdhet och fordonskontroller. Utökad tågtrafik december I december 2014 utökas Öresundstågen mot Kalmar, Krösatågen mot Nässjö och Krösatågen och Pågatågen mot Hässleholm. Detta kräver ett stort förberedelsearbete under 2014 för att utökningarna ska ge en bra resandeökning. Öka punktlighet och tillförlitlighet. Tillförlitligheten till trafiken, både att trafiken körs som planerat samt att informationen vid avvikelser är tillfredsställande, är av stor vikt för att nå en resandeökning. Dokumentation, analys och åtgärder kommer att vidtas under 2014 för förbättrad tillförlitlighet i de olika affärsområdena. Stärka varumärket Länstrafiken Kronoberg och öka kunskapen. Länstrafikens varumärke har under de senaste åren tappat i förtroende, där de främsta orsakerna är sämre kvalitet och kundbemötande. Med ny trafik, ny trafikledning och ny grafisk profil finns stora möjligheter att skapa tillit och öka kunduppskattningen. På detta sätt stärks varumärket och skapar bilden av att länstrafiken är ett relevant och enkelt resalternativ. För att öka resandet behövs fortsatt arbete med information och marknadsföring till allmänhet och resenärer. Informationen vid trafikstörningar ska bli bättre. En aktivitet som visat sig ha påverkan på såväl attityd som kunskap om kollektivtrafiken är de prova-på-kampanjer som tidigare genomförts. En fortsättning planeras därför under Säkra intäkterna. För att kunna utveckla kollektivtrafiken i framtiden är det viktigt att säkerställa intäkterna. Det ska vara enkelt och lätt för resenärerna att betala för sin resa. Genom vidareutveckling av försäljningskanalerna ökar tillgängligheten till olika biljettalternativ. Det ska också finnas en väl fungerade kontrollverksamhet. Stärka samarbetet med de nya entreprenörerna. För att resenärerna ska få så bra bemötande som möjligt är det viktigt att länstrafikens samarbete med entreprenörerna fungerar väl. Under 2014 vidareutvecklas samarbetet. Effektivare planering av färdtjänst- och sjukresor och utveckling av teknikstöd. Genomförs som utvecklingsarbete i linje med målet om ökad samåkning. 18 (34)

56 Dnr 12/ Kompetens- och arbetskraftsförsörjning Arbetet med kompetens- och utbildningsfrågorna är avgörande för regionens utveckling i stort likväl som för individers utveckling, företagens konkurrenskraft och välfärdens kvalitet. Det livslånga lärandet grundläggs tidigt och därför är det viktigt att utbildningssystemet har hög kvalitet. Stora pensionsavgångar, färre tillträdande ungdomar och allt högre krav på arbetskraftens kompetens är utmaningar för framtidens arbetskraftsförsörjning. Det blir allt viktigare att barn och unga går klart sin utbildning, att fler väljer att vidareutbilda sig, att långtidsarbetslösa och sjukskrivna ges möjlighet att ta sig tillbaka till arbetslivet, att de med nedsatt arbetsförmåga ges möjlighet att delta på sina villkor och att de med utländsk bakgrund ses som en unik resurs och inkluderas på arbetsmarknaden. I verksamhetsplanen delas mål och insatser in under tre underrubriker; kompetensplattformsarbete, digital kompetens och kompetensutveckling i offentlig sektor. STYRANDE MÅL Södra Småland ska speglas av ett tydligt fokus på livslångt lärande. I södra Småland möts arbetstagarnas intressen och arbetsmarknadens kompetensbehov. Södra Småland ska vara ett föregångslän när det gäller att ta tillvara alla resurser på arbetsmarknaden. Kompetensplattformsarbete Regionförbundet fick den 1 januari 2010, via villkorsbeslut, i uppdrag av näringsdepartementet att etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Inom ramen för arbetet med kompetensplattformar ska regionförbundet ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser för så kallade funktionella arbetsmarknadsregioner. Som stöd för arbetet finns Kompetensforum södra Småland som består av utbildningsanordnare, branschföreträdare, kommuner, arbetsförmedlingen och andra offentliga organisationer för att få ett så brett perspektiv som möjligt. Utifrån de behov som identifierats driver regionförbundet ett flertal projekt som på olika sätt syftar till att öka möjligheterna att ta tillvara och utveckla befintlig kompetens i arbetskraften, genom utvecklat samarbete mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare. Regionförbundet bedriver arbete inom området utifrån ovan nämnda myndighetsuppdrag samt utifrån samordningsuppdrag med koppling till utbildningsfrågor. Arbetet inom kompetensplattformsuppdraget finansieras 19 (34)

57 Dnr 12/ huvudsakligen inom ramen för ordinarie verksamhet, inga särskilda medel är avsatta för myndighetsuppdraget. Åren finansierades delar av kompetensplattformsarbetet med hjälp av projektmedel och det kan för 2014 bli aktuellt att söka nya projektmedel. EFFEKTMÅL Andelen 30 till 34-åringar i länet som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska uppgå till 45% Uppnådd balans inom de mest könsuppdelade områdena 9 på såväl arbetsmarknaden som i gymnasiala utbildningsprogram. Andelen elever i länet som fullföljer gymnasieskolan har ökat till 90 % år Länets kommuner får förbättrade resultat i SKL:s ranking framgångsrika skolkommuner, samtliga kommuner ska flytta upp 5 placeringar till år PRIORITERADE INSATSER 2014 Stärkta samarbeten mellan utbildning och arbetsliv. Arbetet inom ramen för kompetensplattformsuppdraget kommer att fokusera på närmare samarbete mellan arbetsliv, utbildningsanordnare, arbetsförmedlingen och regionförbundet, branschvis från kompetensbehov till utbildningsplanering. Under 2014 är ambitionen att två nya branschforum 11 ska etableras. Fördjupad intern samverkan inom utbildningsområdet. Avdelningarna AV-media och regional utveckling ska gemensamt driva utvecklingsarbetet inom kompetens- och utbildningsfrågor. Det sker exempelvis genom initiativ till nya projekt för att nå de styrande målen och genom erfarenhetsutbyte kring hur nya metoder och ny teknik kan ge bättre måluppfyllelse i skolorna och leda till den bästa utbildningen i Kronobergs län. En del i arbetet blir att stötta kommunerna i deras arbete med utbildningsfrågor och framgångsrika skolkommuner, arbetet påbörjas i november 2013 med en regional skolriksdag är siffran 37%. 9 Här avses t ex. branscherna vård och omsorg samt tillverkning. 10 Fullföljd utb. inom 4 år, andel av nybörjare totalt. Siffran för 2012 är 79%. 11 Branschråd eller liknande samarbeten finns idag inom trä och möbel, IT samt vård och omsorg. 20 (34)

58 Dnr 12/ Strategiskt arbete med att utveckla samverkansavtalet med Yrkeshögskola Kronoberg till att omfatta Småland/Blekinge, med ett särskilt fokus på Kalmar och den så kallade Linnéregionen. Regionförbundet leder arbetet, vilket genomförs praktiskt inom projektet YH Kronoberg för utveckling, mervärde och tillväxt. Implementera projektresultat i ordinarie verksamhet och driva vidare frågorna kring Plug in och Studentmedarbetare Kronoberg. Plug in har arbetat med kommunala verkstäder som syftar till att öka antalet elever som fullföljer gymnasiet och stimulera elever till bättre studieresultat. Fokus för Plug in 2014 blir hållbara strukturer och tillvaratagande av goda exempel. Studentmedarbetare Kronobergs studentmedarbetarsystem utvecklas hos regionförbundets medlemmar, så att fler studenter får möjlighet till relevanta extrajobb i regionen och därmed stanna efter avslutade studier. Strategisk förberedande arbete för strukturfondsperiodens nya utlysningar. Digital kompetens Regionförbundets arbete inom området utgår från den gemensamma regionala digitala agendan och med ambitionen om att den bästa utbildningen ska finnas i Kronobergs län. Arbetet görs i linje med den digitala agendans inriktning om att lärare och elever ska kunna tillgodogöra sig den nya teknikens möjligheter och kunna delta på ett demokratiskt och jämlikt sätt i det digitala samhället. Verksamheten finansieras dels genom medlemsanslag, vilka regleras i förbundsordningen och fördelas i regionförbundets årliga budget, dels genom samverkanslösningar där medlemmarna köper ytterligare tjänster. Därtill skapar verksamheten intäkter genom försäljning av tjänster till andra aktörer än medlemmarna, t.ex. Linnéuniversitetet, och genom deltagande i olika externfinansierade projekt. EFFEKTMÅL All medieutlåning (100%) sker via strömmande media Antalet examinationer som genomförts i PIM 12 för lärare har ökat från 998 till 2400 examinationer Antalet övningar som görs i det internetbaserade läromedel Rymdresan ökar från 7 till 8 miljoner PIM står för Praktisk IT- och Mediakompetens. 21 (34)

59 Dnr 12/ Antalet strömmande visningar i Mediekatalogen ökar till över visningar PRIORITERADE INSATSER 2014 Öka den digitala kompetensen med utgångspunkt i regional digital agenda. För att skolorna ska kunna ta tillvara de nya pedagogiska möjligheter som den nya tekniken ger, behöver lärarnas digitala kompetens öka. Den fortbildning för lärare som regionförbundet arrangerar planeras med regionförbundets nätverk för kommunernas skolförvaltningschefer och IT-samordnare. Tillkommande insatser i mån av externa medel: o o Science Club Driva projektet Ung kreativitet för att skapa ett intresse för IT och dataprogrammering, tidigt och varaktigt. Projektet ska avdramatisera och förändra bilden av datorer/teknik och den teknikintresserade. Idag utbildar sig för få i länet till data/it-ingenjörer och det råder brist på utbildad arbetskraft i den växande IT-branschen. Det finns heller ingen mötesplats för data/teknikintresserade mellan- och högstadieelever. Utveckla skolbiblioteken Länets skolbibliotek har en viktig roll i att visa de nya digitala resurserna som finns och guida i informationssökning och källkritik. Regionförbundet vill samarbeta tätare med länets skolbibliotek, erbjuda skolbibliotekarierna kompetensutveckling och sprida goda exempel. Kompetensutveckling i offentlig sektor Regionförbundet erbjuder kompetensutveckling till förtroendevalda och tjänstemän i offentlig sektor i form av kurser, konferenser, seminarier och studieresor. Utbudet ska spegla i första hand medlemmarnas behov. Verksamheten är helt intäktsfinansierad. EFFEKTMÅL Öka den upplevda medlemsnyttan i de kurser och konferenser som genomförs i regionförbundets regi ska medlemsnyttan ha ökat jämfört med är siffran (34)

60 Dnr 12/ Öka andelen deltagare från våra medlemmar, i de kurser och konferenser som arrangeras av regionförbundet, till 50% år PRIORITERADE INSATSER 2014 Genomföra mätning av medlemsnyttan i våra kurser och konferensarrangemang. Med hjälp av enkätundersökningar, riktade till deltagare vid kurser och konferenser som arrangeras av regionförbundet, ska medlemsnyttan mätas och följas upp. Underlaget ska ligga till grund för ett utvecklings- och förbättringsarbete vad gäller kvaliteten i och nyttan av våra arrangemang. Fortsatt utveckling av det interna samarbetet, för att bättre fånga medlemmarnas behov av kompetensutveckling. Regionförbundets etablerade nätverk av förtroendevalda och tjänstmän ska vara den självklara vägen för att fånga medlemmarnas behov av kompetensutveckling inom aktuella ämnesområden. Det interna samarbetet mellan regionförbundets olika avdelningar kan struktureras, så att nätverkens intressen omsätts till specifika kurserbjudanden, seminarier eller konferenser. Genomföra konferensarrangemanget Tylösandsveckan26-28/ Medlemsnyttan kommer att mätas i ett urval av arrangemang under 2013, varpå ett mätbart mått på den upplevda medlemsnyttan tas fram. Mätetalet avseende 2013 kommer att redovisas i regionförbundets årsredovisning var siffran ca 30%. 23 (34)

61 Dnr 12/ Förnyelse och dynamik En regions konkurrenskraft och attraktivitet ställs i förhållande till hur den står sig mot andra regioner såväl inom som utanför Sveriges gränser. Förmågan till förnyelse och utveckling tillsammans med omvärldsbevakning och internationalisering är avgörande faktorer för regional tillväxt och utveckling. Därför behövs dynamiska miljöer för nyskapande som fokuserar på lärande, innovation och entreprenörskap. Att omsätta en idé till en framgångsrik innovation kräver ett starkt samspel mellan forskning, näringsliv och offentlig sektor samt ett välutvecklat användar- och marknadsperspektiv. Kreativitet och handlingskraft ska främjas redan i tidiga åldrar, hos alla oavsett ålder, kön och ursprung. Regionförbundet jobbar med att stödja regionens näringsliv och att främja innovation. Inom ramen för samordningsuppdraget agerar regionförbundet sammankallande för kommunernas näringslivsansvariga, då de träffas för att diskutera aktuella näringslivsfrågor. Syftet är att dra lärdom av kommunernas olika erfarenheter och främja det regionala samarbetet. Regionförbundet koordinerar även en stor satsning för att stärka arbetet med innovationsfrågor i södra Småland. Då innovation är gränsöverskridande och inkluderar så väl näringsliv, offentlig sektor som akademi, så genomförs detta arbete i nära samarbete med en rad olika aktörer och kluster i regionen. Huvudmålet med satsningen är smart tillväxt och höjd innovationsgrad i södra Småland. Inom ramen för ägaruppdraget stöttar regionförbundet de utförarorganisationer som har som uppdrag att främja det befintliga näringslivet. Regionförbundet äger 100% av Destination Småland AB och är delägare i ALMI företagspartner Kronoberg AB samt Inkubatorn Kronoberg AB. Utöver detta finansieras annan verksamhet, t.ex. UF och Drivhuset, genom årliga ekonomiska driftsstöd. I regionförbundets uppdrag ligger också att fördela projektmedel till projekt som kan bidra till en positiv utveckling av södra Småland. Majoriteten av de pengar regionförbundet beviljar går till näringslivsområdet. STYRANDE MÅL Södra Småland ska kännetecknas av ett gott företagsklimat och ett starkt entreprenörskap. Södra Småland ska kännetecknas av ett konkurrenskraftigt näringsliv som ständigt utvecklas och förnyas. 24 (34)

62 Dnr 12/ EFFEKTMÅL Andel nystartade företag som överlever 3 år överstiger 70% år Andel företag som drivs av kvinnor, uppgår år 2020 till 32% 17. Andel elever som deltar i UF verksamhet, uttryckt som procent av tillgänglig befolkning, uppgår år 2020 till 10% 18. Omsättningen inom besöksnäringen i Kronoberg uppgår till 4,5 miljarder kronor år Innovationsindex 20 för Kronoberg överstiger år 2020 indexvärde 80. Antal skapade affärsrelationer mellan länet och internationella marknader uppgår år 2020 till 100 st 21. PRIORITERADE INSATSER 2014 Arbeta för ett fortsatt stärkt entreprenörskap och ökat nyföretagande i regionen. Arbetet syftar till att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små-/medelstora företag samt stimulera entreprenörskap och nyföretagande och därigenom skapa tillväxt i näringslivet. Arbetet utförs av ALMI Kronoberg AB, Inkubatorn i Kronoberg AB och Ung Företagsamhet där regionförbundet är delägare eller ger ekonomiskt driftsstöd samt ett antal särskilda projektsatsningar. Genomföra handlingsplan med utgångspunkt i strategin för besöksnäringen. Under året ska genomförandet av den handlingsplan som togs fram under 2013 påbörjas. Handlingsplanen har sin utgångspunkt i strategin för besöksnäringen som antogs av regionfullmäktige Mycket av arbetet utförs genom bolaget AB Destination Småland. Inom besöksnäring bedrivs också projektet Sydostleden, som kopplar till strategin. Genomföra handlingsplan för jämställd tillväxt är siffran 68% är siffran 29% är siffran 7% är siffran 2,8 miljarder kronor är siffran 78%. Innovationsindex baseras på ett indexvärde som speglar regionernas samlade förutsättningar, marknads- och förnyelseförmågor. Referens: Innovationsindex Regional förmåga till ekonomisk förnyelse, Reglab. 21 Avser affärsrelationer som ett resultat av de insatser regionförbundet är inblandade i t ex: Kinaprojektet, Smart housing och ERB. 25 (34)

63 Dnr 12/ Det övergripande syftet med den regionala handlingsplanen är att bidra till en jämställd regional tillväxt genom att integrera ett jämställdhetsperspektiv i arbetet. Utbildning i entreprenörskap ur ett genusperspektiv och arbetet med att lyfta fram förebilder bland kvinnor som driver företag är exempel på specifika aktiviteter inom området entreprenörskap som ska genomföras. Utveckla det regionala innovationsarbetet Regionförbundet ska under 2014 ta fram en handlingsplan för innovationsstrategin med tydlig rollfördelning mellan regionala och lokala aktörer. Arbetet involverar såväl privat som offentlig sektor. Parallellt med denna process pågår det externa arbetet med att samordna det regionala innovationsstödsystemet där bl.a. ALMI, Inkubatorn, Ung Företagsamhet och Drivhuset ingår. Arbeta för förnyelse av det befintliga näringslivet i regionen Regionförbundet arbetar under 2014 med att vidareutveckla den regionala innovationsmiljön SmartHousing med fokus på att skapa smarta boendemiljöer kopplat till trähusindustrin och planglas-/fönsterindustrin. Arbetet genomförs som ett samarbete mellan SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) samt regionförbunden, länsstyrelsen, lärosätena och näringslivet i Kronobergs, Jönköping och Kalmar län. Arbetet kommer att koordineras med satsningen på Träregion Småland. Arbeta för internationalisering av regionen Regionförbundet ska under 2014 arbeta för att stärka graden av internationalisering i det regionala näringslivet. Dessa insatser kommer att genomföras inom ramen för satsningen i Kina, EuroRegion Baltic-samarbetet och innovationsmiljön SmartHousing. Arbetet kommer i mån av externa medel även omfatta internationalisering av befintliga kluster. Genomföra handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar (KKN). 26 (34)

64 Dnr 12/ Livskraft Södra Småland måste vara en attraktiv livsarena för att människor ska vilja bo och verka i regionen. Kopplat till området Livskraft bedriver regionförbundet arbete inom miljö, välfärd och kultur. STYRANDE MÅL Södra Småland ska vara Sveriges energieffektivaste region, med attraktiva hållbara miljöer för både boende och besökare. Södra Småland ska karaktäriseras av goda möjliggörande livsvillkor för alla. Södra Småland ska ha ett innovativt kulturklimat med bredd och spets. Miljö För att vi ska kunna behålla och utveckla vår livsmiljö för framtida generationer måste miljö-, energi- och klimatfrågorna tas på största allvar. Regionstyrelsen har inrättat Klimatkommission Kronoberg som ett verktyg för att nå målet om en fossilbränslefri region. Syftet med klimatkommissionen är att ta fram förslag till strategiskt förändringsarbete för att nå en miljömässigt hållbar tillväxt. Klimatkommissionens arbete leds av regionförbundets fullmäktigepresidium och arbetet genomförs med stöd av Energikontor Sydost AB och Länsstyrelsen Kronoberg, i nära samverkan med representanter från näringsliv, universitet och offentlig sektor. Till kommissionen är en referensgrupp kopplad som består av representanter från respektive kommun i länet, näringsliv och landsting. Klimatkommissionen ska vara ett forum för att upplysa, föra dialog, sprida goda exempel och utveckla samverkan. Regionförbundet har också samverkansuppdragen Miljösamverkan Kronoberg- Blekinge och Byggsamverkan Kronoberg, som syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet samt byggarbetet i de kommuner som ingår i respektive av de båda samverkansprojekten. Förstnämnda uppdrag omfattar både Kronobergs och Blekinge län, medan samverkan inom byggområdet startade 2012 och endast omfattar Kronobergs län. EFFEKTMÅL Begränsad klimatpåverkan enligt de regionala miljömålen De regionala miljömålen avseende begränsad klimatpåverkan framgår av bilaga (34)

65 Dnr 12/ PRIORITERADE INSATSER 2014 Fastställa en strategi för regionförbundets miljö- och klimatarbete. Slutrapport för Klimatkommission Kronoberg. Enligt regionstyrelsens beslut, löper Klimatkommissionens uppdrag till och med En slutrapport samt förslag till fortsatt arbete ska tas fram. Länsgemensamt projekt inom klimat- och energiområdet. Den regionala kartläggningen av det strategiska klimat- och energiarbetet hos regionförbundets medlemmar ligger till grund för val av projektområde. Klimatkommission Kronberg och Miljösamverkan Kronoberg Blekinge engageras i projektet. Välfärd Inom välfärdsområdet har regionförbundet samordningsuppdrag avseende presidienätverk för socialnämndernas presidier eller motsvarande, presidiet i landstingets samverkansberedning och ledningsgrupp för samordning av länets hälsooch sjukvård och socialtjänst 23. I syfte att främja utvecklingsarbetet inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården, har regionstyrelsen tecknat avtal med Sveriges kommuner och landsting inom socialtjänstområdet och angränsande områden inom hälso- och sjukvård (s.k. SKL särskilda satsningar). Regionförbundet är sedan 2013 ansvarig för samordning av satsningarna och återrapportering till SKL. Ytterst ansvarig för satsningarnas implementering och genomförande är ansvariga nämnder i kommunerna och i landstinget. Beredning av ärenden sker i ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst, vars medlemmar också ansvarar för implementering och genomförande och av satsningarna i sina organisationer. Inom följande områden pågår arbete sedan 2013: - Sammanhållen vård om de mest sjuka äldre - Den sociala barn och ungdomsvården - Analys och förbättringsarbete (kopplat till sammanhållen vård om de mest sjuka äldre) - Funktionsnedsättning - ehälsa 23 Ledningsgruppen verkar sedan årsskiftet 2011/2012 och består av alla länets socialchefer/omvårdnadschefer, landstingets centrumchefer för medicin, barn och kvinnor, primärvård, psykiatri och akutsjukvård, samt landstingets planeringsdirektör och chefen för FoU Kronoberg. Ledningsgruppen sammankallas och samordnas sedan januari 2013 av regionförbundets avdelning för SKL särskilda satsningar. 28 (34)

66 Dnr 12/ Kunskap till praktik, utveckling av missbruks- och beroendevården - Psykisk ohälsa Utöver detta pågår även uppbyggnad av regionala stödstrukturer i länet, vars mål är att långsiktigt försörja det egna länet med ett praktiskt verksamhetsstöd samt utgöra en arena för politiska prioriteringar och strategier inom vård och omsorg. Strukturen ska skapa förutsättningar för en evidensbaserad praktik i hela socialtjänsten och berörda delar av hälso- och sjukvård. EFFEKTMÅL Ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs län. Ett väl fungerande och hållbart system för kontinuerlig uppföljning av socialtjänstens insatser för barn och unga. Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning. Smartare e-hälsotjänster. Stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbruk och beroendevården. PRIORITERADE INSATSER 2014 Arbete i enlighet med handlingsplan för de mest sjuka äldre. Syftet är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs län så att de kan känna trygghet i att deras behov av vård och omsorg blir omhändertaget på ett kompetent och säkert sätt, med hög kvalitet och ett värdigt bemötande. Delta i arbetet med hållbar systematisk uppföljning. Utvecklingsledare på regionförbundet fortsätter stötta socialtjänsten i arbetet med att ta fram hållbara system för systematisk uppföljning i BBIC (Barns behov i centrum) av placerade barn och unga. Detta arbete görs i samarbete med länets BBIC-samordnare. Samordning av länets arbete med ehälsa i enlighet med aktuell genomförandeplan. Utvecklingen inom ehälsa (digitala tjänster kopplade till hälso- och sjukvård) syftar till att skapa tillgänglighet och säkerhet för invånaren, medarbetaren och beslutsfattaren. Patienter/brukare ska kunna ta del av information som rör den egna personen eller någon anhörig, välja utförare eller ha kontakt med sin eller sin anhörigas utförare. Samordna länets arbete inom Kunskap till praktik Regeringen och SKL har sedan 2008 ingått årliga överenskommelser om ett långsiktigt stöd för utveckling av missbruks- och beroendevården. Utvecklingsarbetet har fått namnet Kunskap till praktik och har som övergripande syfte att stödja uppbyggnaden av ett kvalificerat stöd för en mer 29 (34)

67 Dnr 12/ Regionförbundet samordnar implementeringen av metodstöd i verksamheterna samt att fördjupningsutbildning och metodutbildning genomförs till personal inom missbruk- och beroendevården. Kultur Regionförbundet södra Småland är tillsammans med Landstinget Kronoberg planupprättare för Regional kulturplan och är enligt lag (2010:1919) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet berättigade att ta emot och vidarefordela statsbidrag till regional kulturverksamhet. EFFEKTMÅL 25 : Barn och unga ska i högre grad engageras i lokalsamhället genom att kulturutbudet utökas och breddas. Klargjorda roller för samverkan mellan aktörerna som tar ansvar för regional utveckling inom miljö, välfärd och kultur. PRIORITERADE INSATSER 2014 Genomföra prioriterande insatser i regional kulturplan för Kronobergs län Regional kulturplan för Kronobergs län är det gemensamma styrdokumentet för landstinget Kronoberg och regionförbundet södra Småland avseende kulturområdet. Under en treårsperiod ska utvecklingsarbete drivas i 10 prioriterade riktningar. Genomföra dialog och samverkansprocess för framtagande av Regional kulturplan för Kronobergs län Enligt plan för dialog och samverkan genomföra framtagandet av en ny regional kulturplan för Kronobergs län. Kulturplanen ska sammanfatta det kulturpolitiska arbetet i Kronobergs län och beslut om kulturplanen fattas i respektive fullmäktige för landsting och regionförbund. Styrelserna för Landstinget Kronoberg och Regionförbundet södra Småland har delat ansvar för den regionala kulturverksamheten som bedrivs med statliga och regionala medel. Utveckla modell och indikatorer för uppföljning och utvärdering av Regional kulturplan för Kronobergs län genom att införa och delta i utvecklingen av den nationella kulturdatabasen. evidensbaserad praktik inom missbruks- och beroendevården. Därtill har en överenskommelse ingåtts mellan regeringen och SKL om stöd till förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården under perioden Effektmålen inom kultur kopplar till processer som följs upp och mäts kvalitativt. 30 (34)

68 Dnr 12/ Regionförbundets ekonomi Bakgrund och sammanfattning I enlighet med förbundsordningen skall medlemsbidraget för regionförbundets verksamhet 2014 fastställas av regionfullmäktige senast den 31 maj Förslag till budget 2014 för Länstrafiken Kronoberg framgår av bilaga 1. Förslag till budget 2014 för regionförbundets övriga verksamhet framgår av bilaga 2. Budgetförslaget 2014 innebär medlemsbidrag från medlemmarna samt övriga bidrag som framgår av bilaga 3. Driftstöd Under budgetberedningen har regionförbundets driftstöd ägnats stor uppmärksamhet. Budgetförslaget 2014 innefattar totala driftstöd med tkr i enlighet med bilaga 4. Tjänsteskrivelse avseende kultursamverkansmodellen 2014 framgår av bilaga 5. Tjänsteskrivelse avseende driftstöd (exklusive kultur) 2014 framgår av bilaga 6. Tjänsteskrivelse avseende nivåerna för bidrag till ungdomsorganisationer 2014 framgår av bilaga 7. Fördelningen av statliga och regionala medel inom och utom kultursamverkansmodellen 2014 framgår av bilaga 8. Förtroendevalda Kostnaderna för förtroendevalda 2014 har fördelats ut på verksamheterna enligt följande: Länstrafiken Kansliet AV-Media Kurs & konferens SUMMA tkr 900 tkr 100 tkr 100 tkr tkr 31 (34)

69 Utvecklingsmedel Dnr 12/ Anslaget till utvecklingsmedel (resultatenhet 208) fördelas till två olika potter. Dels kulturmedel, som används till projekt och uppdrag i linje med den regionala kulturplanen, dels egna utvecklingsmedel. De egna utvecklingsmedlen används framförallt till särskilda insatser i den egna verksamheten utöver driftbudget (t.ex. internationella relationer och förberedelser inför ny strukturfondsperiod) samt som medfinansiering till projekt, både internt och externt. Inför 2014 bedöms behovet av medfinansiering vara stort, då EU:s strukturfonder med största sannolikhet inte kommer att vara sökbara förrän tidigast hösten Detta skapar ett behov av medfinansiering till det statliga anslaget 1:1, som endast kan finansiera 50 % av ett projekts kostnader. Budget 2014 för utvecklingsmedel: Utvecklingsmedel, kultur Utvecklingsmedel, övrigt tkr tkr Investeringsbudget Investeringsbudgeten (exklusive länstrafiken) 2014 föreslås uppgå till följande: IT-investeringar Övriga inventarier 300 tkr 200 tkr Investeringsbudgeten för länstrafikens verksamhet framgår av bilaga 1. Projektbudget Enskilda projekt som Regionförbundet deltar i budgeteras ej i samband med att driftbudgeten fastställs. Budget för respektive projekt fastställs när beslut fattas om deltagande i respektive projekt. SKL särskilda satsningar Från och med 2014 budgeteras verksamheten SKL särskilda satsningar som en egen resultatenhet. På resultatenheten budgeteras personalkostnader och övriga kostnader för Regionförbundets personal. Dessa kostnader täcks helt av intäkter. Utöver detta bokförs övriga externa kostnader för verksamheten direkt på respektive satsning. 32 (34)

70 Dnr 12/ Mål för god ekonomisk hushållning I den kommunala redovisningslagen anges att mål för god ekonomisk hushållning skall fastställas. Utöver målen i verksamhetsplanen fastställs följande finansiella mål utifrån god ekonomisk hushållning för hela regionförbundets verksamhet 2014: Regionförbundets olika verksamheter skall bedrivas inom tilldelad budgetram. Nya satsningar och permanentande av projektverksamhet skall vara fullt finansierade och tydligt redovisas vid respektive beslut. Även principerna för kostnadsfördelningen mellan medlemmarna skall redovisas vid respektive beslut. Länstrafikens eget kapital får minska till lägst 20 MKR innan återställande ska ske. Länstrafikens eget kapital var ,2 MKR. Regionförbundets eget kapital (exklusive länstrafiken) får minska till lägst 5 MKR innan återställande ska ske. Regionförbundets eget kapital var ,7 MKR. Kassalikviditeten (betalningsförmågan på kort sikt) skall vara över 95 %. Med kassalikviditet avses kvoten omsättningstillgångar utom varulager/kortfristiga skulder. Kassalikviditeten var 113 %. Soliditeten (betalningsförmågan på lång sikt) skall vara över 8 %. Med soliditet avses kvoten eget kapital/totalt kapital. Soliditeten var 22,2 %. Balanskravet Budgeten för länstrafiken 2014 innebär att driftfonden minskar med 27 MKR och att länstrafikens eget kapital därmed minskar. Enligt den prognos för 2015 som lämnades vid medlemsdialogen är motsvarande belopp 3 MKR 2015 för att därefter ha en budget i balans Enligt kommunallagen 8 kap 5 b får fullmäktige besluta att en reglering av ett negativt resultat inte skall göras om det finns synnerliga skäl. Enligt de ovan angivna målen för god ekonomisk hushållning får länstrafikens eget kapital minska till lägst 20 MKR innan återställande ska ske. 33 (34)

71 Dnr 12/ I samband med fullmäktiges behandling av årsredovisning 2012 beslutade fullmäktige att vid avstämning mot kommunallagens balanskrav kommande år kan justerade överskott t.o.m användas till att möta eventuella tillfälliga intäktsminskningar och/eller kostnadsökningar, med hänsyn till synnerliga skäl. De kostnadsökningar som nyinrättad tågtrafik och utökad busstrafik ger upphov till får anses vara synnerliga skäl (34)

72 Bilaga 1 BUDGET 2014 Arbetsutskottets förslag

73 REGIONALT UTVECKLINGSPROGRAM I det regionala utvecklingsprogrammet så tillhör länstrafikens verksamhet rubriken Infrastruktur och kommunikation - klimatsmarta, energieffektiva och säkra kommunikationer för alla. Där anges att bra kommunikationer minskar sårbarheten i en region, attraherar arbetskraft och ger bättre möjligheter att matcha utbud och efterfrågan på arbetskraft och kompetenser. Dessutom ger det bättre möjligheter till delaktighet i samhället och knyter samman boende, arbete, utbildning, service och fritid. Södra Småland satsar på följande två områden: Tillgänglighet: Södra Smålands infrastruktur och trafikering ska bidra till god tillgänglighet såväl inom som till och från hela länet för näringsliv, invånare och besökare. Hållbara kommunikationssystem: Södra Småland ska karaktäriseras av långsiktigt hållbara kommunikationslösningar. KOLLEKTIVTRAFIKENS SAMHÄLLSNYTTA Satsningar på kollektivtrafik ses fortfarande alltför ofta endast som en utgiftspost i budgetsammanhang. Vi måste börja se på kollektivtrafiken som en investering i samhällsnytta istället. En investering i miljö, trafiksäkerhet, hälsa, regionförstoring, arbetskraftsförsörjning etc. Branschorganet Svensk Kollektivtrafik gav i december 2008 ut rapporten Kollektivtrafikens Samhällsnytta där den samlade samhällsnyttan för kollektivtrafiken i Sverige beräknades till 22 miljarder kronor per år. Tack vare kollektivtrafiken tjänar alltså samhället 22 miljarder kronor per år, jämfört med om resenärerna skulle ha använt bil, cyklat eller gått för att nå sina resmål. Kollektivtrafiken har inget egenvärde. Men en utökad kollektivtrafik bidrar till följande: Tillväxt och regional utveckling En minskning av koldioxidutsläppen från persontrafiken Ökad trafiksäkerhet Mindre trängsel Ett mer jämställt transportsystem 2

74 REGIONAL KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHET SAMT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM I enlighet med Lag om kollektivtrafik (SFS 2010:1065) är Regionförbundet södra Småland regional kollektivtrafikmyndighet i Kronobergs län från och med den 1 januari Den regionala kollektivtrafikmyndigheten skall anta ett trafikförsörjningsprogram där det fastställs mål för den regionala kollektivtrafiken. Ett trafikförsörjningsprogram fastställdes därför av regionfullmäktige i oktober I regionfullmäktiges beslut angavs även att målsättningen är att ett nytt trafikförsörjningsprogram ska vara klart för beslut vid regionfullmäktiges sammanträde i december KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Varje år genomförs ett antal intervjuer för att få fram resenärernas och allmänhetens uppfattning om Länstrafiken Kronoberg. Följande resultat kan nämnas för 2012: NKI (nöjd kund index) hamnar på 59 % i Kronobergs län för år 2012, vilket är en minskning på 3 % jämfört med år Länstrafiken Kronoberg ligger strax under riket i genomsnitt, som ligger på 61 %. Andel resenärer som är nöjda med sin senaste resa är oförändrad sedan 2011 och ligger kvar på 78 %. Den totala kollektivtrafikens marknadsandel i Kronoberg är 11,4 % vilket är en ökning med 0,6 % jämfört med år Länstrafiken Kronobergs marknadsandel 2012 var oförändrat 9,2 %. Kunder har generellt en mer positiv attityd till Länstrafiken Kronoberg än allmänheten i stort. Huruvida det är prisvärt att resa med Länstrafiken Kronoberg har nöjdheten ökat bland våra resenärer med 3 % från 46 % 2011 till 49 % Riket har tappat 2 % sen i fjol och ligger på 43 %. Resenärer tycker att det är lätt att få information och enkelt att köpa våra biljetter och kort. Nöjdheten hos våra kunder ligger på 74 % i dessa områden. Trots ett bra resultat med hög nöjdhet har vi tappat 6 % sedan föregående år. Viktigt att veta är att trots detta tapp ligger vi ändå 10 % över riket när det gäller enkelhet att köpa våra biljetter och kort. Oplanerad information är ett område som resenärerna är mindre nöjda med hos Länstrafiken Kronoberg, men även kollektivtrafiken i allmänhet. 22 % av våra resenärer är nöjda med den oplanerade informationen år 2012 vilket innebär en minskning på 4 % jämfört med Nöjdheten i stadstrafiken ökar 2012 jämfört med föregående år men minskar i regiontrafiken under samma period. Relevans, kunskap och produktfördel är faktorer som driver resandet. Popularitet, produktfördel och relevans är faktorer som driver nöjdheten. Både allmänheten och kunder är nöjda med sin senaste resa. Däremot är nöjdheten med oss som trafikhuvudman lägre, vilket tyder på ett image- eller statusproblem. Drygt två tredjedelar av alla resor i Kronobergs län sker som förare i bil. Drygt hälften av kvinnors resor sker som förare i bil jämfört med männens dryga sju av tio. Drygt sex av tio resor görs med stads/lokalbuss i Kronobergs län. Periodkort är det populäraste betalsättet hos både kvinnor och män i Kronobergs län där hälften av alla resor betalas med ett periodkort. Sammanfattningsvis 2012 har 11,5 % betalat sin resa kontant. Kronobergaren reser framförallt till arbetet och för dagliga inköp. Drygt en tredjedel av alla resor är till arbetet. I kollektivtrafiken är de vanligaste ärenden arbete och skola. De motoriserade resorna är lika långa i kilometer oavsett färdmedel, men restiden i kollektivtrafiken är längre. Nästan 60 % av alla resor som görs med bil, som förare, är 20 minuter eller kortare men knappt en av fem av kollektivtrafikresorna. 3

75 TRAFIKANALYS, BIDRAG PER INVÅNARE 4 Trafikanalys gör varje år en studie av den lokala och regionala kollektivtrafiken i landet. De senaste siffrorna är från 2011 och visar att Kronobergs län lägger 999 kronor/invånare och år i bidrag. Nyckeltal för ekonomiuppgifter efter län år 2011 Totala bidrag/ tillskott/ invånare Län Stockholm Västra Götaland Riket Kalmar Uppsala Östergötland Jämtland Värmland Södermanland Skåne Västerbotten Örebro Dalarna Kronoberg 999 Norrbotten 968 Jönköping 963 Blekinge 957 Gävleborg 926 Västernorrland 917 Halland 893 Västmanland 815 Gotland 737

76 TÄCKNINGSGRAD Täckningsgraden anges som trafikintäkternas del av trafikkostnaderna. Utvecklingen sedan 1980 har varit enligt följande (täckningsgrad i %). 5 Bokslut, år Regiontrafik Växjö stadstrafik Öresundståg (budget) (budget)

77 MEDLEMSBIDRAG Medlemsbidraget för 2014 uppgår till 260,7 MKR vilket är 30,6 MKR högre än budget 2013 (230,1 MKR). Prognos för medlemsbidraget redovisas på sidan 16. VAGNKILOMETERPRODUKTION Trafikproduktionen med buss beräknas uppgå till vagnkilometer 2014, se specifikation sidan 15. TAXOR Budgetförslaget för 2014 är beräknat efter upprättat taxeförslag vilket innebär taxehöjningar i december BUDGETERADE RESANDEÖKNINGAR Följande resandeökningar har beräknats vid beräkningen av intäkterna med utgångspunkt från resandet kalenderåret 2012: Regiontrafik: Resandeökning 2013: 2 % Resandeökning 2014: 4 % Växjö stadstrafik: Resandeökning 2013 : 7 % Resandeökning 2014: 20 % Öresundståg: Resandeökning 2013 : 5 % Resandeökning 2014: 4 % UNDERSKOTTSFÖRDELNING TÅGKOSTNADER Sedan den 1 januari 2006 gäller följande principer för underskottsfördelningen av Länstrafikens tågkostnader: 50 % av tågkostnaderna skall fördelas till Landstinget Kronoberg 20 % av tågkostnaderna skall fördelas till kommuner med tåguppehåll, lika stora andelar per kommun 20 % av tågkostnaderna skall fördelas till kommuner med tåguppehåll efter kommunernas andel av befolkningen 5 % av tågkostnaderna skall fördelas till kommuner utan tåguppehåll, lika stora andelar per kommun 5 % av tågkostnaderna skall fördelas till kommuner utan tåguppehåll efter kommunernas andel av befolkningen 6

78 7 Detta innebär följande fördelningsmodell för respektive tågsträcka: Öresundståg: Kommuner med tåguppehåll: Alvesta, Lessebo, Växjö, Älmhult Kommuner utan tåguppehåll: Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge Kust till Kust: Kommuner med tåguppehåll: Alvesta, Lessebo, Växjö Kommuner utan tåguppehåll: Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Älmhult Krösatåg nord: Kommuner med tåguppehåll: Alvesta, Växjö Kommuner utan tåguppehåll: Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Älmhult Krösatåg syd: Kommuner med tåguppehåll: Alvesta, Växjö, Älmhult Kommuner utan tåguppehåll: Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge Pågatåg Hässleholm - Markaryd: Kommuner med tåguppehåll: Markaryd Kommuner utan tåguppehåll: Alvesta, Lessebo, Ljungby, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö, Älmhult ÖRESUNDSTÅG Regeringen beviljade i december 2007 berörda trafikhuvudmän trafikeringsrätten för Öresundstågtrafiken. Trafiken startade den 11 januari Trafikeringsrätten innebär att Länstrafiken Kronoberg har kostnads- och intäktsansvaret för trafiken med Öresundståg inom Kronobergs län. Från och med december 2011 har Länstrafiken Kronoberg och Kalmar Länstrafik AB erhållit trafikeringsrätten för sträckan Alvesta Kalmar. I december 2011 genomfördes också ett operatörsbyte för trafiken som innebär ökade trafikeringskostnader. En utökning med tre dubbelturer/dag vardagar planeras att ske i december 2014 på sträckan Växjö Kalmar. Trafikens täckningsgrad är budgeterad till 83 % Nuvarande avtal gäller till december 2014 och arbetet pågår med framtagandet av ett nytt anbudsunderlag. I prognosen för har inte någon upphandlingseffekt tagits med.

79 KUST TILL KUST 8 Under 2014 planeras ett avtal med SJ AB till en kostnad av 910 tkr. Läget beträffande 2015 och 2016 är oklart. Endast kostnader motsvarande 2014 har tagits med i budgeten för de åren. KRÖSATÅG NORD Upphandling av trafiken har skett och de nya trafikeringsavtalen började gälla i december Trafiken på sträckan Värnamo Alvesta Växjö är oförändrad jämfört med tidigare avtal. Trafiken på sträckan Nässjö Alvesta - Växjö uppgår till 6 dubbelturer från januari Trafiken på sträckan Nässjö Alvesta - Växjö planeras att utökas till 8 dubbelturer från december 2014 respektive 10 dubbelturer från december Trafikens täckningsgrad är budgeterad till 40 % KRÖSATÅG SYD Upphandling av trafiken har skett och de nya trafikeringsavtalen börjar gälla 15 december En underhållsupphandling pågår, den blir klar till sommaren Den södra regionaltågstrafiken är budgeterad för 12 dubbelturer sträckan Hässleholm Växjö med trafikstart december Därefter planeras utökning till 14 dubbelturer december 2014 och 16 dubbelturer december Trafikens täckningsgrad är budgeterad till 35 % 2014.

80 PÅGATÅG 9 Den av Skånetrafiken tidigare upphandlade Pågatågstrafiken förlängs med sträckan Hässleholm Markaryd. Trafiken är budgeterad för 11 dubbelturer med trafikstart december Därefter planeras utökning till 14 dubbelturer december Trafikens täckningsgrad är budgeterad till 30 % NYA AVTAL ALL LINJETRAFIK MED BUSS Upphandlingsprocessen för all linjetrafik med buss avslutades i juni 2012 med trafikstart i juni, augusti respektive september De nya avtalen får därmed helårseffekt från Sammanlagt 11 entreprenörer fick tioåriga trafikeringsavtal. I samband med upphandlingen ökas trafikutbudet både i regiontrafiken och i stadstrafiken i Växjö och Älmhult. I regiontrafiken har inga ytterligare trafikökningar budgeterats utöver den trafik som startade under Viss regiontrafik med buss minskas i samband med införandet av Krösatåg Syd den 15 december Regiontrafikens täckningsgrad är budgeterad till 46 % För Växjö stadstrafik har ytterligare två fordon budgeterats fr.o.m. september 2016 för att täcka nya bostadsområden. Täckningsgraden för Växjö stadstrafik är budgeterad till 43 % PERSONALKOSTNADER Trafikledningen i Alvesta tas i full drift hösten Utöver detta har en ny tjänst budgeterats från december 2013 för arbetsuppgifter avseende biljettsystem på buss och tåg. MINSKAT EGET KAPITAL Det egna kapitalet för Länstrafiken Kronoberg uppgick till 58,2 MKR och planeras minskas enligt följande: Budget 2013 Budget 2014 Budget MKR - 27 MKR - 3 MKR Om utfallet respektive år blir enligt budget kommer det egna kapitalet att uppgå till 23,2 MKR.

81 SAMMANFATTNING TRAFIKFÖRÄNDRINGAR Regiontrafik: I regiontrafiken har inga ytterligare trafikökningar budgeterats utöver den trafik som startade under Viss regiontrafik med buss minskas i samband med införandet av Krösatåg Syd den 15 december Växjö stadstrafik: Från och med september 2016 har ytterligare två fordon budgeterats för att täcka nya bostadsområden. Älmhults stadstrafik: Ingen utökning är budgeterad Öresundståg: En utökning med tre dubbelturer/dag vardagar planeras att ske i december 2014 på sträckan Växjö Kalmar. Kust till Kust: Under 2014 planeras ett avtal med SJ AB till en kostnad av 910 tkr. Läget beträffande 2015 och 2016 är oklart. Endast kostnader motsvarande 2014 har tagits med i budgeten för de åren. Krösatåg Nord: Trafiken på sträckan Nässjö Alvesta - Växjö planeras att utökas till 8 dubbelturer från december 2014 respektive 10 dubbelturer från december Krösatåg Syd: Trafiken planeras att utökas till 14 dubbelturer december 2014 och 16 dubbelturer december Pågatåg: Trafiken planeras att utökas till 14 dubbelturer december SAMVERKANSUPPDRAG Resultatenheterna Abonnerade skoltransporter, Serviceresor och Sjukreseadministration är samverkansuppdrag som utförs på uppdrag av enskilda medlemmar. Medlemsbidraget påverkas inte av kostnaderna för dessa uppdrag. För Abonnerade skoltransporter och Sjukreseadministration består intäkterna helt av fakturering av medlemmarna. För Serviceresor består intäkterna dels av fakturering av medlemmarna (77,4 MKR 2014) samt dels av egenavgifter från resenärerna (ca 8,4 MKR 2014) vilket innebär att täckningsgraden för vad resenärerna betalar är ca 10 %. PROGNOS Prognosen för är beräknad efter planerade trafikförändringar samt i övrigt uppräknad med 2 % per år.

82 BUDGET I SAMMANDRAG, SAMTLIGA BELOPP I TKR 11 BOKSLUT BOKSLUT BUDGET BUDGET REGIONTRAFIK Intäkter Kostnader RESULTAT REGIONTRAFIK VÄXJÖ STADSTRAFIK Intäkter Kostnader RESULTAT VÄXJÖ STADSTRAFIK LJUNGBY STADSTRAFIK Intäkter Kostnader RESULTAT LJUNGBY STADSTRAFIK ÄLMHULTS STADSTRAFIK Intäkter Kostnader RESULTAT ÄLMHULTS STADSTRAFIK KRÖSATÅG NORD Intäkter Kostnader RESULTAT KRÖSATÅG NORD KOMPLETTERINGSTRAFIK Intäkter Kostnader RESULTAT KOMPLETTERINGSTRAFIK ABONNERADE SKOLTRANSPORTER Intäkter Kostnader RESULTAT ABONNERADE SKOLTRANSPORTER SERVICERESOR Intäkter Kostnader RESULTAT SERVICERESOR SJUKRESEADMINISTRATION Intäkter Kostnader RESULTAT SJUKRESEADMINISTRATION ÖRESUNDSTÅG Intäkter Kostnader RESULTAT ÖRESUNDSTÅG KUST TILL KUST Intäkter Kostnader RESULTAT KUST TILL KUST

83 12 BOKSLUT BOKSLUT BUDGET BUDGET KRÖSATÅG SYD Intäkter Kostnader RESULTAT KRÖSATÅG SYD PÅGATÅG Intäkter Kostnader RESULTAT PÅGATÅG GODSHANTERING Intäkter Kostnader RESULTAT GODSHANTERING SUMMA TRAFIKUNDERSKOTT FÖRTROENDEVALDA PERSONALKOSTNADER TEKNIK + OMKOSTNADER INFO & MARKNADSFÖRING REG. KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHET UTREDNINGSUPPDRAG ÖKNING/MINSKNING EGET KAPITAL GEMENSAMMA INTÄKTER FINANSIELLA INTÄKTER EXTRA ORDINÄRA INTÄKTER SUMMA MEDLEMSBIDRAG KOSTNADSOMSLUTNING TÄCKNINGSGRAD, % REGIONTRAFIK VÄXJÖ STADSTRAFIK LJUNGBY STADSTRAFIK ÄLMHULTS STADSTRAFIK KOMPLETTERINGSTRAFIK ABONNERADE SKOLTRANSPORTER SERVICERESOR SJUKRESEADMINISTRATION KRöSATÅG NORD KRöSATÅG SYD ÖRESUNDSTÅG PÅGATÅG KUST TILL KUST TOTAL TRAFIKKOSTNAD/INTÄKT TOTAL KOSTNAD/INTÄKT TOTALA TRAFIKINTÄKTER TOTALA TRAFIKKOSTNADER TRAFIKUNDERSKOTT ÖVRIGA INTÄKTER ÖVRIGA KOSTNADER ÖKNING/MINSKNING EGET KAPITAL SUMMA ÖVRIGT MEDLEMSBIDRAG

84 13 MEDLEMSBIDRAG (TKR) Budget Budget Budget Medlems- Medlems- Medlems- Regler. Att betala bidrag bidrag bidrag % Växjö , Alvesta , Lessebo , Ljungby , Markaryd , Tingsryd , Uppvidinge , Älmhult , Landstinget , SUMMA

85 INVESTERINGSBUDGET 2014 (TKR) 14 Budget Budget Budget Kontorsinventarier Datorutrustning Hållplatstoppar Biljettmaskiner *) Trafikinformation, monitorer, realtid Serviceresor Videoövervakningskameror Hållplatsutrop, kommunikationssystem Trafikdatabas, planeringssystem Fordonsdatorer, fordonsutrustning SUMMA: *) Enligt tidigare upprättat avtal, ej nyinvestering Finansiering: utnyttjande av befintlig likviditet.

86 TRAFIKPRODUKTION BUSS Antal tusen vagnkilometer Budget 2012 Budget 2013 Budget 2014 Regiontrafik Växjö kommun Alvesta " Lessebo " Ljungby " Markaryd " Tingsryd " Uppvidinge " Älmhult " Gränsöverskridande trafik På begäran trafik Förstärkning Summa regiontrafik Kompletteringstrafik/anropsstyrd trafik Abonnerade skoltransporter Växjö Stadstrafik Linjetrafik Förstärkningstrafik Summa Växjö Stadstrafik Ljungby Stadstrafik Älmhults Stadstrafik LÄNSTRAFIKEN KRONOBERGS TOTALA PRODUKTION (exklusive serviceresor)

87 Medlemsbidrag Länstrafiken Kronoberg Budget samt prognos TOTAL BUDGET NETTOKOSTNADER TKR TKR TKR TKR Regiontrafik Växjö Stadstrafik Älmhults Stadstrafik Krösatåg Nord Öresundståg Krösatåg Syd Pågatåg Kust till Kust Kompletteringstrafik Gods Förtroendevalda Personal Teknik + omkostnader Info & Marknadsföring Utredningsuppdrag Reg. kollektivtrafikmyndighet Gemensamma intäkter Finansiella intäkter Minskat eget kapital SUMMA MEDLEMSBIDRAG TOTAL BUDGET MEDLEMSBIDRAG TKR TKR TKR TKR Växjö Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Älmhult Landstinget SUMMA MEDLEMSBIDRAG

88 Ärende 5 b Bilaga 2, Budget 2014 sammandrag RFSS,förslag från AU Budget 2014 för Regionförbundet södra Småland (exklusive Länstrafiken Kronoberg) Budget 2013 Budget 2014 Förändring Anmärkning KANSLI: Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad nettobelopp Revision Intäkt = fördelning Länstrafiken Förtroendevalda Samtliga kostnader fördelas ut Kansli Regional utveckling Medlemsbidrag Övriga bidrag Kurs & Konferens Internationellt arbete Medlemskap Utvecklingsmedel, kultur Utvecklingsmedel, övrigt Driftstöd ERB SKL särskilda satsningar AV-Media *) *) varav medlemsbidrag AV-Media Färdtjänst (tillståndsgivning) Intäkt = fakturering medlemmar SUMMA REGIONFÖRBUNDET G:\Administration\Kallelse och protokoll\kallelser 2013\Styrelsen\RS_130508\, ,11:30 Sida 1

89 Budget 2014 Regionförbundet södra Småland Bilaga 3 Medlemsbidrag 2014 i sammandrag, tkr Medlem Länstrafiken Regionförbundet AV-Media SUMMA Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Landstinget Totalt Övriga bidrag 2014 i sammandrag, tkr Länsstyrelsen Landstinget skatteväxling Totalt

90 Bilaga 4 Driftstöd Budget 2014 Förslag AU Regionförbundets driftstöd Organisation/projekt Driftstöd 2011 Driftstöd 2012 Driftstöd 2013 Förändring Driftstöd 2014 Överenskommelse Bokslut Bokslut Budget Budget KULTUROMRÅDET KONSULENTVERKSAMHET Riksteatern Kronoberg Samverkansmodellen, +2,31 % Reaktor Sydost (Blekinge, Kalmar, Kronoberg) Samverkansmodellen/Överensk., + 2,31 % Dans i Sydost (Blekinge, Kalmar, Kronoberg) Samverkansmodellen/Överensk., + 2,31 % Hemslöjden i Kronobergs län Samverkansmodellen, +2,31 % TOTALT Uppräkning 2,31 % STUDIEFÖRBUND ABF Kronoberg Regelverk Folkuniversitetet Regelverk Medborgarskolan Regelverk NBV Regelverk Sensus Regelverk Studiefrämjandet Regelverk Studieförbundet Bilda Syd Regelverk Studieförbundet Vuxenskolan Regelverk TOTALT Uppräkning 2,31 % Sida 1 av 3

91 Bilaga 4 Driftstöd Budget 2014 Förslag AU Organisation/projekt Driftstöd 2011 Driftstöd 2012 Driftstöd 2013 Förändring Driftstöd 2014 Bokslut Bokslut Budget Budget UNGDOMSORGANISATIONER 0 Salt inom EFS i Sydöst-Sverige Regelverk Kronobergs länsförbund av 4 H Regelverk IOGT-NTO:s Juniorförbund Kronoberg Regelverk KFUK-KFUMs Smålandsregion Regelverk Sv Missionskyrkan/SMU i Södra Götalands distr Regelverk Dacke Scoutdistrikt Regelverk Riksförbundet Unga Musikanter,(RUM)Kronobergsdistriktet Regelverk Unga Örnar Kronoberg Regelverk Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) Kronoberg Regelverk Kronoberg Blekinge Scoutdistrikt NSF Regelverk Kronobergs Vi Unga Regelverk Friluftsfrämjandet Region Öst Regelverk TOTALT Oförändrat ANDRA ORGANISATIONER/VERKSAMHETER Smålands Idrottsförbund Överenskommelse, + 2,31 % SISU Överenskommelse, + 2,31 % Berättarnätet Kronoberg *) Kulturberedningens förslag, + 2,31 % Smålands konstarkiv *) Kulturberedningens förslag, + 2,31 % Ljungbergmuseet (basverksamhet) Samverkansmodell/reg. uppdrag, + 2,31 % Linnéateatern *) Kulturberedningens förslag, + 2,31 % Hembygdsförbundet i Kronoberg *) Kulturberedningens förslag, + 2,31 % Cirkus i Glasriket Samverkansmodell/reg. uppdrag, oförändr. Teaterborgen *) Driftstöd från och med 2015 förutsätter samverkansavtal TOTALT Sida 2 av 3

92 Bilaga 4 Driftstöd Budget 2014 Förslag AU Organisation/projekt Driftstöd 2011 Driftstöd 2012 Driftstöd 2013 Förändring Driftstöd 2014 Bokslut Bokslut Budget Budget UPPDRAG OCH EGNA STÖDSYSTEM Kulturstipendier och priser Regelverk, oförändrat Scenkonststöd (Regionteatern) Regelverk/regionalt uppdrag/kommunavtal,of Samordningsuppdrag scenkonststöd (Regionteatern) Regelverk/regionalt uppdrag/kommunavtal,of Konstpedagogikuppdrag (Ljungbergmuseet) Regionalt uppdrag, oförändrat Medverkans- och utställningsavtal, MU (Ljungbergmuseet) Regionalt uppdrag, oförändrat TOTALT Oförändrat TOTAL SUMMA KULTUR ÖVRIGA DRIFTSTÖD BOLAG ÄGDA/DELÄGDA AV REGIONFÖRBUNDET ALMI Kronoberg ägardirektiv 49%, + 2,31 % AB Destination Småland ägardir 100 %,tot + 5,39 % inkl nedanstående punkt Gemensamt Smålandsbolag för IT-plattform ägardirektiv 1/3 - nytt (se punkten ovan) Inkubatorn höjd ägarambition 1/3, + 66,7 % TOTALT ÖVRIGA FoU Kronoberg överenskommelse, oförändrat Drivhuset överenskommelse med Lnu, oförändrat Överenskommelse med Linnéuniversitetet överenskommelse med Lnu, oförändrat Ung Företagsamhet överenskommelse, oförändrat Coompanion (nytt äskande för 2014) nytt äskande, hänvisas till projektmedel Nätverket SIP TOTAL SUMMA ÖVRIGA DRIFTSTÖD Till regionstyrelsens förfogande DRIFTSTÖD TOTALT Avrundat belopp Jämförelse budget G:\Administration\Kallelse och protokoll\kallelser 2013\Styrelsen\RS_130508\[Ärende 5 b Bilaga 4, Driftstöd 2014, RS xlsx]Förslag 2014 Sida 3 av 3

93 Dnr 12/ Kulturkansliet Kultursamverkansmodellen budget Underlag Inför 2014 skall Landstinget Kronoberg och Regionförbundet södra Småland göra en budget för Kronobergs läns verksamheter i samverkansmodellen till Statens kulturråd. I underlaget ingår även verksamheter utanför samverkansmodellen. Underlaget innehåller: 1. Budgetprocessen 2. Verksamheter med statliga bidrag 3. Prioriterat utvecklingsarbete Budget underlag Landstinget Kronobergs ansvar Regionförbundet södra Smålands ansvar Gemensamma utgångspunkter för Landstinget och Regionförbundet Utvecklingsarbete Budgetprocessen Regionförbundet södra Småland och Landstinget Kronoberg är sedan 2012 med i statens kultursamverkansmodell och fördelar vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. De statliga medlen administreras av Landstinget Kronoberg. Styrdokument är Regional kulturplan för Kronobergs län , beslutad i landstingsfullmäktige och regionfullmäktige hösten 2011, LF 114 och RF 54, (följ arbetet på ). De kulturpolitiska prioriteringarna är fastställda för en treårsperiod, se kapitel 3 i styrdokumentet. 1 (6) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

94 Dnr 12/ Statens kulturråd är samordnande myndighet på statlig nivå. Kulturrådets styrelse tar beslut om statliga anslag till regional kulturverksamhet. Modellen hanteras enligt 17 i förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Landstinget Kronoberg och Regionförbundet södra Smålands styrelser ansvarar för styrdokumentet, Regional kulturplan för Kronobergs län, och fördelningen av medel till verksamheter i kultursamverkansmodellen. Styrelsernas kulturberedningar bereder ett gemensamt budgetförslag. Kulturberedningarnas presidier utgör styrgrupp för genomförande av kulturplanen. Styrgruppen företräder huvudmännen i överläggningar med Statens kulturråd, i mellanregionala samråd samt i årliga dialoger med verksamheter som har regional och statlig finansiering. Kulturorganisationer med regionalt och statligt bidrag ska lämna verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser gällande grunduppdrag och insatser kopplade till det prioriterade utvecklingsarbetet i kulturplanen, detta används som en del av beslutsunderlaget i budgetprocessen. Styrgruppen träffar förtroendevalda med ansvar för kultur i kommunerna för att samverka kring regionala kulturpolitiska frågor. Årscykel: Kvartal 1 Beslut och fördelning av statliga medel till regional kulturverksamhet Kvartal 2 Beslut om rambudget, återrapportering och redovisning av statliga medel Kvartal 3 Uppföljning och verksamhetsplanering av regional kulturverksamhet, diskussion om fördelningsprinciper Kvartal 4 Budgetframställan till Statens kulturråd avseende statliga bidrag till regional kulturverksamhet En utbetalningsplan har utarbetats inför 2013 gällande regionala och statliga bidrag samt information till berörda kulturorganisationer. Kulturdatabasen införs från och med 2013, ett webbaserat redovisningssystem för regionala och lokala bidrag. Landstinget Kronoberg och Regionförbundet södra Småland avser att under 2013 göra en inbjudan för överläggning med Statens kulturråd om budgetframställan (6)

95 Dnr 12/ Verksamheter med statliga bidrag: Kulturparken Småland, med Smålands Museum och Kronobergsarkivet Regionteatern Blekinge Kronoberg Musik i Kronoberg Smålands Musikarkiv Musica Vitae Länsbibliotek Sydost Riksteatern Kronoberg Dans i Sydost Hemslöjden i Kronobergs län Reaktor Sydost Ljungbergmuseet Cirkus i Glasriket 3. Prioriterat utvecklingsarbete Stärka arrangörsledet befintliga arrangörer, nya arrangörer och arrangörskap i nya former. Verksamheter: Regionteatern Blekinge Kronoberg, Riksteatern Kronoberg, Musik i Syd, Dans i Sydost, Reaktor Sydost 2. Utveckla metoder kring deltagarkultur. Verksamheter: Regionteatern Blekinge Kronoberg, Kulturparken Småland, Reaktor Sydost, Hemslöjden i Kronobergs län 3. Stärka bild och formområdet. Verksamheter: Kulturparken Småland, Ljungbergmuseet 4. Utveckla samarbetsmodeller kring kultur och hälsa. Verksamheter: Regionteatern Blekinge Kronoberg, Musik i Syd, Kulturparken Småland, Länsbibliotek Sydost, Dans i Sydost, Hemslöjden i Kronobergs län 5. Utveckla och fördjupa scenkonstarbetet. Verksamheter: Regionteatern Blekinge Kronoberg, Riksteatern Kronoberg, Musik i Syd, Kulturparken Småland, Dans i Sydost, Cirkus i Glasriket 6. Utveckla förutsättningarna för att bevara, använda och utveckla vårt kulturarv. Verksamheter: Kulturparken Småland (Kronobergsarkivet), Länsbibliotek Sydost 3 (6)

96 Dnr 12/ Öka tillgängligheten till kultur för barn och unga. Verksamheter: Kulturparken Småland, Musik i Syd, Regionteatern Blekinge Kronoberg, Länsbibliotek Sydost, Reaktor Sydost, Dans i Sydost, Hemslöjden i Kronobergs län, Riksteatern Kronoberg 8. Stärka strukturerna för kulturella och kreativa näringar. Verksamheter: Kulturparken Småland, Regionteatern Blekinge Kronoberg, Hemslöjden i Kronobergs län, Reaktor Sydost 9. Utveckla samarbetet mellan kulturarv och besöksnäring. Verksamheter: Kulturparken Småland, Hemslöjden i Kronobergs län 10. Utveckla en plattform för det fria ordet. Verksamheter: Kulturparken Småland, Länsbibliotek Sydost, Reaktor Sydost, Berättarnätet Kronoberg Under 2012 har regionalt utvecklingsarbete bedrivits i olika omfattning kring kulturplanens tio prioriterade riktningar, se Regional kulturplan för Kronobergs län Årsrapport Under 2013 fortsätter utvecklingsarbetet. Hur och i vilken ordning utvecklingsarbetet bedrivs, i de fall processerna inte redan är i gång, avgörs i den fortsatta samverkans - och samrådsprocessen med berörda parter. Följande utvecklingsarbete har startats upp med ett finansiellt stöd av Statens kulturråd från och med 2012: - Kronoberg utvecklar konstområdet Kronoberg utvecklar Kulturarvscentrum Småland Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten Under 2013 har ovanstående tre projekt kompletterats med ytterligare en ansökan till Statens kulturråd om utvecklingsmedel till projektet: - Kronoberg utvecklar en plattform för det fria ordet Satsningarna är långsiktiga och förutsätter att erforderliga medel tillskjuts, d v s en delad regional och statlig finansiering. 4 (6)

97 Dnr 12/ Budget underlag Nedan redovisas budgetförslag för respektive huvudman, huvudmännens gemensamma utgångspunkter samt en lista på utvecklingsinsatser 2014 baserade på ansökningar gjorda till Statens kulturråd under temat Kronoberg utvecklar Landstinget Kronobergs ansvar: Verksamheterna under Landstinget Kronobergs ansvar har alla ett statligt bidrag med undantag av Italienska Palatset, Grimslöv Folkhögskola och landstingets konsthantering. Budget 2014 föreslås följa långtidsplanen så tillvida att uppräkning sker enligt gängse uppräkningsmodell för kulturorganisationerna. Medel för stöd till utvecklings- och projektverksamhet om kronor finns knutna till landstingsstyrelsens kulturberedning från och med Regionförbundet södra Smålands ansvar: Verksamheter med statligt bidrag under Regionförbundet södra Smålands ansvar är konsulentverksamheterna inom film, hemslöjd, dans och teater samt Ljungbergmuseet och Cirkus i Glasriket. För alla bidrag till regional kulturverksamhet, även till verksamheter utan statligt bidrag, gäller styrdokumentet Regional kulturplan för Kronobergs län. För studieförbunden finns även det kompletterande styrdokumentet Bidragssystem för Kronobergs studieförbund. För idrottsområdet är styrdokumentet Idrottsöverenskommelse Småland. För ungdomsorganisationer är styrdokumentet Regler för bidrag till ungdomsorganisationer. I budget 2014 föreslås uppräkning för kulturverksamheter enligt gängse uppräkningsmodell. Projektmedel motsvarande 1,5 miljoner finns till prioriterade utvecklingsområden (projektmedel 208). Processutvecklingsmedel för att stödja samverkan med kommuner, professionellt kulturliv och civila samhället, kronor. Utvecklingsinsatser som föreslås inom Regionförbundets ansvarsområde, se rubrik Utvecklingsarbete 2014 nedan, är baserade på ansökningar gjorda till Statens kulturråd under temat Kronoberg utvecklar Gemensamma utgångspunkter för Landstinget och Regionförbundet: - Gemensam uppräkning av regionala bidrag till verksamheterna i kultursamverkansmodellen enligt gängse uppräkningsmodell. - För verksamheterna Reaktor Sydost, Dans i Sydost och Regionteatern Blekinge Kronoberg beslutas slutlig nivå på det gemensamma anslaget i samråd mellan ägarna. - Projekt- och processutvecklingsmedel enligt 2013 års nivå. 5 (6)

98 Dnr 12/ Utvecklingsarbete 2014: Nedan beskrivet utvecklingsarbete utgår från prioriteringar i Regionala kulturplanen och berör de långsiktiga utvecklingsinsatser som påbörjats under 2012 och En fortsättning under 2014 planeras under förutsättning att erforderliga medel tillskjuts, dvs. en delad regional och statlig finansiering. Regionala medel tas från tillgängliga utvecklingsmedel 208 samt i övrigt sedan tidigare beslutade uppdrag. - Kronoberg utvecklar konstområdet Regionförbundet: Totalt kr varav kr belastar utvecklingsmedel 208 och kr som belastar resultatenhet 209. Beskrivning: Insatsen Konstutvecklare med uppgift att samordna och utveckla bild- och formområdet i Kronobergs län i samverkan med berörda aktörer: Kulturparken/Smålands museum, Ljungbergmuseet, Smålands konstarkiv, Italienska Palatset, Konstnärscentrum Syd, kommunerna, professionella kulturskapare, konstföreningar. Insatsen ska omfatta Skapande Skola, arenor för samtidskonst, stödja tillämpningen av enprocentsregeln, söka utvecklingsmedel, utveckla samarbete nationellt och internationellt, utveckla Artist in Residence. Programmet för Artist in Residence planeras vara öppet för olika konstformer och handlar om konstnärlig förnyelse och internationella utbyten. - Kronoberg utvecklar Kulturarvscentrum Småland Regionförbundet: Maximalt kr som belastar utvecklingsmedel 208. Beskrivning: Etableringsstöd till Kulturarvscentrum södra Småland inklusive utveckling av nya arbetssätt. Öppen konservatorsverkstad inklusive restaurering av konstsamlingar. - Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten Regionförbundet: Totalt kr som belastar resultatenhet 209. Beskrivning: Stimulera dansens etablering i regionen i samspel med Regionteatern Blekinge Kronoberg för ett breddat utbud. Uppsökande verksamhet där barn och unga får möjlighet att närma sig dansen som konstform. - Kronoberg utvecklar det fria ordet Regionförbundet: Totalt kr, varav kr är arbetstid och kr belastar utvecklingsmedel 208. Beskrivning: Med avstamp i länets berättartraditioner och författarskap utveckla en plattform med fokus på det fria ordet. Fortsättning på det kulturpolitiska uppdrag Sagomuseet har under 2013 om det immateriella kulturarvet. 6 (6)

99 Dnr 12/ Anders Unger/ Sara Nilsson Tjänsteskrivelse - Driftsstöd 2014 (exkl. kultur) Ärendet Denna tjänsteskrivelse är ett diskussionsunderlag, som beskriver de driftsstöd och medlemsavgifter som finns 2013, och förslag på eventuella förändringar inför Diskussionen är vägledande för beslutsförslag framöver. Befintliga driftsstöd ALMI Företagspartner Kronoberg AB ALMI:s uppdrag är att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag och att stimulera nyföretagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i näringslivet. ALMI ägs till 51 % av staten och 49 % av regionförbundet. Ägardirektiv styr verksamheten. Driftsstöd 2013: kr Kommentar: Staten, som majoritetsägare, redovisar i augusti för Regionförbundet storleken på sitt ägarbidrag till det regionala bolaget för nästkommande år. Det årliga ägarbidraget beslutas därefter genom överläggningar mellan ägarna, som genomförs i augusti-september. Den nivå som regionfullmäktige beslutar om, blir därmed avgörande för denna förhandling. Driftsstödet har inte höjts från 2012 till ALMI har utöver driftsstöd beviljats drygt 1 miljon kronor för projektet F4 i 3 år, under åren , samt medel till satsningar inom ramen för programmet Främja kvinnors företagande. AB Destination Småland AB Destination Småland är länets turismbolag, helägt av Regionförbundet. Ägardirektiv styr verksamheten. Driftsstöd 2013: kr Kommentar: Regionstyrelsen har avsatt drygt 3 mkr i projektfinansiering till specifika projekt under , vilket ger en ytterligare grund för verksamheten under denna period. Bolaget har haft oförändrat driftsstöd sedan (5) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

100 Dnr 12/ Inkubatorn i Kronoberg AB Inkubatorn stöttar företag med tillväxtpotential genom coachning och rådgivning. Inkubatorn ägs till 1/3 av regionförbundet och till resterande delar av Videum AB samt Linnéuniversitetets holdingbolag. Ägardirektiv styr verksamheten. Driftsstöd 2013: kr. Kommentar: För närvarande, t.o.m , driver inkubatorn ett projekt för att utveckla samarbetet med länets kommuner, som finansieras med kr per år från Regionförbundet. Under 2012 och 2013 har ägarna diskuterat en rejäl satsning på bolaget genom en ökning av ägartillskott. Diskussionerna har förts med utgångpunkt i att fördubbla grundfinansieringen från ägarna till Motivet för denna satsning är främst att stärka bolagets möjligheter att bli en del av, och därmed också få ta del av finansieringen från, det nationella inkubatorsprogrammet. För Regionförbundets del är en tänkbar finansiering kronor för 2014, kronor för 2015 och kronor för FoU Kronoberg FoU Kronoberg är landstingets och kommunernas gemensamma forsknings- och utvecklingsarena. Driftsstöd 2013: kr Kommentar: Driftsmedlen från regionförbundet till FoU Kronoberg har under senare år varit oförändrade. Drivhuset/Linnéuniversitetets samverkan I samband med Linnéuniversitetets bildande beslutades om en gåva från Regionförbundet under tre år, som anslogs ur driftsbudgeten. Gåvan skulle gå till insatser för att koppla samman företag och studenter, samt till entreprenörskapsfrämjande aktiviteter. Det finns en överenskommelse om hur medlen ska användas. Driftsstöd 2013: kr Kommentar: Universitetet har i samråd med Regionförbundet valt att sätta driftsstödet i sin helhet som medfinansiering till ett EU-projekt Medfinansieringen har utgått från samma summa under samtliga år. Ung Företagsamhet Kronoberg Ung företagsamhets verksamhet bygger på att ungdomar inom ramen för sin gymnasieutbildning ska få möjlighet att prova på att driva ett företag. Driftsstödet utgår för verksamheten på gymnasiet, för att säkerställa verksamhetens fortlevnad och spridning i länet. Det finns en överenskommelse om hur medlen ska användas. Driftsstöd 2013: kr Kommentar: UF driver, utöver gymnasieverksamheten, ett regionalt projekt med fokus på grundskolan som avslutas under våren 2013, och fortsatt finansiering av grundskolearbetet diskuteras just nu. För detta projekt har UF beviljats kr/år från Regionförbundet. 2 (5)

101 Dnr 12/ Äskande om nytt driftsstöd 2014 Coompanion Kronoberg Coompanion arbetar på Näringsdepartementets uppdrag med information och rådgivning om kooperativt företagande. Organisationen hjälper privatpersoner, företag, föreningar och organisationer att starta och driva gemensamma verksamheter. Man driver och medverkar även i olika projektsatsningar i länet. Under 2013 kommer man bl.a. att arbeta med fördelning av innovationscheckar från Vinnova. Organisationen har uppdraget att, delvis kostnadsfritt, tillhandahålla information och rådgivning för start och utveckling av kooperativa och liknande verksamheter. Arbetet ska fokusera på företagande och bidra till lokal och regional utveckling. Bidraget från staten, f.n. cirka 1,1 miljon kronor om året, administreras av Tillväxtverket som kräver regional medfinansiering på motsvarande belopp. Coompanion Kronoberg har inte haft någon fast regional medfinansiering. Man har klarat medfinansieringen genom att driva projekt och sälja tjänster. Verksamheten har de tre senaste åren gått med förlust, främst beroende på att Tillväxtverket inte höjt grundfinansieringen samtidigt som efterfrågan på kostnadsfri information och rådgivning har ökat under samma period. Man ser nu de målgrupper man arbetar mot växa och behovet av nya organisationsformer, bl.a. för fibernätsutbyggnad, energianläggningar och landsbygdsbutiker, ökar. Regionförbundet har en representant i Coompanion Kronobergs styrelse. Man har en hög efterfrågan på sina tjänster och är nu i en situation där den offentliga finansieringen är otillräcklig för att man ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Coompanion menar att en ökad regional medfinansiering av basverksamheten krävs för en fortsatt verksamhet och föreslår därför att Regionförbundet fr.o.m årligen bidrar till dess verksamhet med ett belopp motsvarande hälften av det stöd som staten tillskjuter, d.v.s kronor. Alternativ för driftsstöd 2014 I bilaga anges driftsstöd för bolag/organisationer fr.o.m. 2011, där SIP ( kronor i driftsstöd 2012) tagits bort. Organisationen erhöll driftsstöd t.o.m I övrigt kan noteras att ett nytt äskande om driftsstöd inkommit från Coompanion Kronoberg, som begärt ett årligt driftsstöd på kronor fr.o.m (se ovan) och att ett nytt stöd till det ännu ej bildade Smålands-gemensamma bolaget för IT-plattform för besöksnäringen tillfogats (se nedan). I kolumnen Driftsstöd 2014 har driftsstödet för Inkubatorn i Kronoberg AB (InK) ökats med kronor och 2,31 procents ökning har lagts på ALMI Företagspartner Kronoberg AB. I och med det planerade bildandet av ett nytt bolag för IT-plattformen för Smålandsturismen har medel avsatts för regionförbundets del av den gemensamma finansieringen från Smålands-länen, kronor. Av dessa medel har kronor 3 (5)

102 Dnr 12/ flyttats från AB Destination Smålands tidigare driftsanslag och kronor har därutöver tillskjutits till detta bolag. AB Destination Smålands driftstöd har efter denna överföring räknats upp med 2,31 procent. För de organisationer där Regionförbundet inte har någon ägarroll, utan enbart bidrar till verksamheten genom driftsstöd och/eller styrgruppsmedverkan, har ingen höjning gjorts. Ingen finansiering av Coompanion Kronoberg finns i detta förslag. Diskussion/överväganden Driftsstödet 2013 i förhållande till 2012 innebar oförändrad tilldelning för samtliga berörda bolag och organisationer. Den förändring som gjordes inför 2013 var att SIP:s stöd på kronor togs bort. Vid budgetarbetet inför 2012 fastslogs en ökning för ALMI på kronor, motsvarande 2,5 %, medan övriga organisationer inte fick någon ökning i förhållande till När det gäller förslaget för 2014 har utgångspunkten varit att Regionförbundet ska betona ägandet och prioritera drift av de bolag där förbundet har en sådan roll. Övriga organisationer bedriver verksamhet som är bra och som ligger väl i linje med RUP och övriga prioriteringar som görs, men i den mån det finns utrymme för höjningar av driftsstöden bör dessa dock koncentreras till de ägda bolagen. Totalt ger detta en ökad kostnad för driftsstöden, exklusive kulturmedlen, under 2014 med kronor i förhållande till innevarande år. När det gäller ALMI utgör Regionförbundets driftsstöd alltid 49 % av det totala driftsstödet. Hittills har Regionförbundets budgeterade driftsstöd alltid underskridit denna andel i förhållande till det erbjudande som staten ger i augusti varje år. En höjning av Regionförbundets driftsstöd på den föreslagna nivån ryms därför med all sannolikhet inom denna andel av den totala driftsbudget som ALMI:s moderbolag kommer att presentera i augusti AB Destination Småland ägs av Regionförbundet till 100 % och förbundet avgör således självt årliga förändringar av driftsstödet. Till det bolag för länsturismens gemensamma IT-plattform som ska bildas avsätts dels medel från AB Destination Smålands driftstöd ( kronor) eftersom verksamheten som ska bedrivas i det nya bolaget innefattar delar av det som AB Destination Småland gör idag, dels nya medel ( kronor). En eventuell procentuell höjning årligen av driftsstödet till InK måste diskuteras/förhandlas med övriga ägare under budgetprocessen. I det budgetläge som råder inför 2014 finns troligen ett ytterst begränsat utrymme för att ta in nya driftsstöd, oavsett verksamheten hos den/de aktörer som äskar medel. Coompanion har en verksamhet som riktar sig till en specifik målgrupp och har, i olika sammanhang under åren, erhållit projektstöd från Regionförbundet. Staten bidrar med drygt en miljon kronor årligen till verksamheten och kräver regional medfinansiering till dessa medel. Denna statliga 4 (5)

103 Dnr 12/ grundfinansiering har legat fast på samma nivå under de tre senaste åren, vilket är ett av skälen till att Coompanion Kronoberg under denna period gått med förlust. Regionförbundet ser Coompanions verksamhet som en del i det regionala främjarsystemet, tillsammans med bl.a. ALMI, Inkubatorn i Kronoberg AB, Drivhuset och NyföretagarCentrum, varav förbundet driftsfinansierar vissa aktörer medan andra erhåller projektmedel. De driftsmedel som Regionförbundet avsätter till dessa aktörer syftar till att bibehålla och vidareutveckla verksamheter till gagn för målgrupperna. Projektmedlen har ett mer uttalat syfte att stödja nytänkande och nya satsningar under en begränsad tid. Drifts- och projektmedlen bör således inte primärt användas för att täcka underskott i verksamheter som går med förlust. Med hänsyn till det begränsade budgetutrymmet, och med den prioritering av Regionförbundets ägda bolag som görs, prioriteras inte Coompanion för driftsstöd. Möjligheterna till projektstöd för organisationen, för delfinansiering av utvecklingsinriktade projektinsatser i linje med RUP, finns dock fr.o.m och framåt. 5 (5)

104 Dnr 12/ Helen Hägglund Tel: Tjänsteskrivelse - Bidrag till ungdomsorganisationer Ärendet Regionförbundet ger årligen tre olika typer av bidrag till ett 10-tal ungdomsorganisationer i länet; i enlighet med beslutade bidragsregler. I samband med att fullmäktige i budget fastställer ett ramanslag för ungdomsorganisationerna bör således även nivåerna för Grundbidrag, Medlemsbidrag och Ledarutbildningsbidrag specificeras. Bidragsnivåer 2014 Då ramanslaget för 2014 föreslagits vara oförändrat kan Grundbidraget bibehållas på samma nivå som föregående år kr per godkänd organisation. Ledarutbildningsbidraget kan även det stå oförändrat, 200 kr/dag och deltagare. Nivåerna för Medlemsbidrag bibehålls likaså enligt en regressiv tabell: Medlemsintervall Relation Bidrag/medlem 250 1, , , , ,6 93 Förslag till beslut Att fastställa nivåerna för bidragen till ungdomsorganisationerna 2014 till följande: - Grundbidrag kr - Medlemsbidrag 155 kr i spannet upp till 250 medlemmar - Ledarutbildningsbidrag 200 kr/dag och deltagare. 1 (1) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

105 Bilaga 8. Fördelning statliga och regionala medel inom och utom kultursamverkansmodellen samt medel till utvecklingsarbete (2013 och 2014) Uppräkningen på regional nivå är för ,31 % när en uppräkning är aktuell. Tabell 1. Fördelning statliga och regionala medel inom kultursamverkansmodellen Verksamheter i samverkansmodellen Statens kulturråd LtK 2013 LtK 2014 RfsS 2013 Rfss Kulturparken Småland Kronobergsarkivet Stimulansbidrag 0 0 i 0 0 Musik i Syd Uppräkn enl trappstege Musik i Kronoberg ( ) 0 0 Musica Vitae ( ) 0 0 Smålands Musikarkiv Länsbibliotek Sydost * Regionteatern Blekinge Kronoberg * Uppdrag scenkonststöd (Regionteatern tidigare Riksteatern) Samordning scenkonststöd Scenkonststöd fria grupper Scenkonststöd dans Cirkus i Glasriket ** Ljungbergmuseet Konstpedagogikuppdrag Tillämpning av MU-avtalet Riksteatern Kronoberg Dans i Sydost * * Reaktor Sydost * * Hemslöjden i Kronobergs län Prioriterat utvecklingsarbete 0 Se tabell nedan Se tabell nedan Se tabell nedan Se tabell nedan Totalt * Delat huvudmannaskap statliga medel söks och fördelas enligt uppdelning mellan huvudmännen i sydost. Gällande det regionala anslaget beslutas slutlig summa i samråd mellan huvudmännen. ** Cirkus i Glasrikets uppdrag gäller vilket gör att en uppräkning inte är aktuell för 2014.

106 Tabell 2. Medel till utvecklingsarbete Medel till utvecklingsarbete i enlighet med kulturplan Statens kulturråd LtK 2013 LtK 2014 RfsS 2013 RfsS Utvecklingsmedel (RE 208)? ii Internt processtöd för samverkan (RE 208) Totalt Tabell 3. Fördelning av regionala medel till verksamheter, uppdrag och stödsystem utanför kultursamverkansmodellen Verksamheter utanför samverkansmodellen RfsS 2013 Rfss 2014 Studieförbunden, 8 st organisationer Ungdomsorganisationer***, 12st organisationer med regionalt stöd Andra organisationer och verksamheter - Smålands Idrottsförbund SISU Berättarnätet Kronoberg Smålands Konstarkiv Linneateatern Hembygdsförbundet i Kronobergs län Stödsystem - Kulturstipendier och priser Totalt *** Nivåerna för grundbidrag, medlemsbidrag och ledarutbildningsbidrag beslutas enligt särskild bilaga. Nivåerna föreslås vara oförändrade vilket gör att en uppräkning inte anses befogad. ii För 2013 har kr i stimulansbidrag infogats i ordinarie verksamhetsbidrag till Kulturparken Småland. ii Väntar på besked om ansökningar av utvecklingsmedel för 2013 för de fyra projekten Kronoberg utvecklar

107 Bilaga 9 Nedan presenteras de i noter angivna effektmålen nedbrutna i mätbara delmål. För mer detaljerade beskrivningar av delmålen hänvisas till följande skrivelse till trafiknämnden; Verksamhetsplan för Regionförbundet södra Småland - avseende Länstrafiken, Dnr 13/0009. Not 3, Resandeförändring för att nå långsiktigt mål om marknadsandel. Affärsområde Växjö stadstrafik % + 41% Regiontrafik % + 6% Krösatåg/Pågatåg % + 400% Öresundståg % + 24% Totalt % + 29% 2012 års siffror angivna i antal tusen resor och 2016 års siffror är procentuell förändring från Utifrån ett antagande om normal ökning av det övriga transportarbetet kommer Länstrafikens marknadsandel utifrån dessa beräkningar uppgå till 10,7% år 2014, och 11,4% år För att nå det långsiktiga målet om en marknadsandel om 15% år 2030, bedöms det behövas en genomsnittlig årlig resandeökning på 2,5% under åren Not 4, Linjelagd trafik NKI (nöjd-kund-index) Mätbar faktor NKI Helhet - Hur nöjda kunderna är med LTK i sin helhet. 59% 68% 70% NKI Senaste resan Hur nöjda kunderna är med sin senaste resa. 78% 80% 83% Punktlighet stadstrafik 85% 88% 90% Punktlighet regiontrafik 83% 86% 87% Punktlighet Krösatåg 92% 93% 93% Punktlighet Öresundståg 90% 92% 93% Siffrorna för NKI är från den årligen utförda kollektivtrafikbarometern med undantag av punktligheten. Punktlighet avser max 5 minuters försening. Tågsiffrorna avser hela systemet för krösa- resp öresundstågen.

108 Not 5, Anropsstyrd trafik andel nöjda kunder Mätbar faktor Tryggheten när man gör en färdtjänstresa 94 % > 95 % > 95 % NKI Senaste resan Hur nöjda kunderna är med sin senaste resa. 93 % > 90 % > 90 % Bemötande chaufför 97 % > 95 % > 95 % Bemötande beställningsmottagare. 96 % > 95 % > 95 % Not 6, Täckningsgrad Affärsområde Växjö stadstrafik Regiontrafik Krösatåg/Pågatåg Öresundståg Totalt Not 7, Samåkning och sparade km, Serviceresor 2012 juli -dec Bilbeläggning 1,67 2,0 2,5 Sparade km genom samåkning* 24,5 % 30 % 32 % *Sparade km genom samåkning redovisar skillnaden mellan om resenären åkt själv aktuell sträcka och vad vi sparat i km genom samåkning.

109 Bilaga 10, Regionala miljömål 1 för Kronobergs län , avseende målet om Begränsad klimatpåverkan. Fossilbränslefritt 2030 Användningen av fossila bränslen inom Kronobergs län har upphört Plusenergilän År 2050 är Kronobergs län ett Plusenergilän. Detta innebär att produktionen av förnybar energi och biobränsle överstiger den totala energianvändningen i länet, dvs. blir självförsörjande och kan exportera förnybar energi. Utsläpp av koldioxid från fossilt bränsle Utsläpp av koldioxid i Kronobergs län från fossila bränslen län ska till år 2020 ha minskat till 2 ton per år och per länsinvånare. Förnyelsebar energi 70 % av den totala energianvändningen i Kronobergs län kommer år 2020 från förnybara källor. Användning av elenergi Användningen av elenergi i bostäder och lokaler samt industriprocesser ska minska med 20 % till 2020, räknat från Fossil koldioxid från trafiken Utsläppen av fossil koldioxid från trafik och arbetsfordon har år 2020 minskat med 35 %, jämfört med 1990 års utsläpp. Förnyelsebara fordonsbränslen Förnyelsebara fordonsbränslen utgör minst 30 % inom vägtransporter år 2020 i Kronobergs län Förnyelsebara drivmedel i Kollektivtrafiken Kollektivtrafiken i Kronobergs län är fossilbränslefri år Produktion av förnyelsebara fordonsbränslen Produktion av förnyelsebara fordonsbränslen, t.ex. biogas, i Kronobergs län ska vara minst 30 GWh år (Detta motsvarar årsförbrukningen för ca personbilar.) Tankställen för förnyelsebara bränslen Tankställen för förnyelsebara fordonsbränslen (utöver E85) finns i alla kommuner i Kronobergs län år Ökat resande med kollektivtrafiken För kollektivtrafiken gäller följande: Marknadsandelen ska öka till 15 % år

110 Bilaga 11 Statliga medel för regional utveckling Regionförbundet har regeringens uppdrag att besluta om användningen av vissa statliga medel för regional utveckling. Medlen härrör från statsbudgetens utgiftsområde 19 Regional utveckling, anslag 1:1, Regionala tillväxtåtgärder. De får användas till medfinansiering av projekt. Stödändamål mm regleras i författningar. Huvudinriktningen är att beviljade stöd ska främja hållbar regional tillväxt sådan den är beskriven i regionala utvecklingsprogram. Regionförbundet har beslutanderätt över anslaget, administrerar och redovisar till Tillväxtverket och Näringsdepartementet. Den pekuniära hanteringen sköts helt av Tillväxtverket och anslaget som sådant berör således inte regionförbundets egen ekonomiska redovisning. (Projekt som bedrivs av regionförbundet med stöd från detta anslag redovisas naturligtvis på sedvanligt sätt i ordinarie bokföring.) Medel beviljas till projekt som bidrar till att uppnå målen i det regionala utvecklingsprogrammet, och som anses strategisk viktiga. Regionstyrelsen tar beslut som indikerar fördelningen av projektmedel på RUP:ens olika områden varje år, där störst andel av medlen går till projekt inom Förnyelse och dynamik samt Kompetens- och arbetskraftsförsörjning. Regionförbundet arbetar pro-aktivt för att utveckla projekt tillsammans med externa aktörer, för maximal nytta av medlen. Projektmedlen används därmed för att stärka verksamheten i övrigt, i linje med årets verksamhetsplan. Statliga medel för utveckling av infrastruktur Regionförbundet har regeringens uppdrag att besluta om användningen av vissa statliga medel för regional utveckling. Medlen härrör från statsbudgetens utgiftsområde 19 Regional utveckling, anslag 1:1, Regionala tillväxtåtgärder. De får användas till medfinansiering av projekt. Stödändamål mm regleras i författningar. Huvudinriktningen är att beviljade stöd ska främja hållbar regional tillväxt sådan den är beskriven i regionala utvecklingsprogram. Regionförbundet har beslutanderätt över anslaget, administrerar och redovisar till Tillväxtverket och Näringsdepartementet. Den pekuniära hanteringen sköts helt av Tillväxtverket och anslaget som sådant berör således inte regionförbundets egen ekonomiska redovisning. (Projekt som bedrivs av regionförbundet med stöd från detta anslag redovisas naturligtvis på sedvanligt sätt i ordinarie bokföring.) Medel beviljas till projekt som bidrar till att uppnå målen i det regionala utvecklingsprogrammet, och som anses strategisk viktiga. Regionstyrelsen tar beslut som indikerar fördelningen av projektmedel på RUP:ens olika områden varje år, där störst andel av medlen går till projekt inom Förnyelse och dynamik samt Kompetens- och arbetskraftsförsörjning. Regionförbundet arbetar pro-aktivt för att utveckla projekt tillsammans med externa aktörer, för maximal nytta av medlen. Projektmedlen används därmed för att stärka verksamheten i övrigt, i linje med årets verksamhetsplan.

111 Bilaga 12 Regionförbundets organisation Medlemmar i regionförbundet är Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö och Älmhults kommuner, samt Landstinget Kronoberg. Regionfullmäktige Regionförbundets högsta beslutande organ är regionfullmäktige som består av 45 ledamöter och 45 ersättare. Ledamöterna utses av de nio medlemmarna. Regionfullmäktige fattar beslut i övergripande, principiella frågor, fastställer förbundets budget och bokslut, beslutar vilka utskott och beredningar som ska finnas och utser ledamöter till förbundsstyrelsen. Regionstyrelse Regionstyrelsen ansvarar inför regionfullmäktige för regionförbundets utveckling, ekonomiska ställning och verkställer de uppgifter som framgår i förbundsordningen. Regionstyrelsen består av 15 ledamöter och lika många ersättare. I styrelsen är alla medlemmar representerade med minst en ledamot och en ersättare. I och med att den nya kollektivtrafiklagen har trätt i kraft från den 1/ utgör styrelsen också kollektivtrafikmyndighet. Arbetsutskott Styrelsens arbetsutskott består av fem ledamöter och lika många ersättare som ansvarar för beredning av ärenden till och uppföljning av regionstyrelsens arbete. Arbetsutskottet har ett särskilt uppdrag att bevaka regionala utvecklingsprogrammet, demokratifrågor, kommunal ekonomi, självstyrelsefrågor och internationella frågor. Trafiknämnd Trafiknämnden ansvarar för den löpande verksamheten inom länstrafiken. Trafik-nämnden består av nio ledamöter och nio ersättare. Klimatberedning och kulturberedning Regionstyrelsen har tillsatt en klimatberedning och en kulturberedning. Regionstyrelsens klimatberedning består av tre ledamöter och utgörs av regionfullmäktiges presidium. Klimatberedningen ska för styrelsens räkning bereda och bevaka miljö- och klimatfrågor utifrån de angivna målen i det regionala utvecklingsprogrammet för södra Småland samt arbeta med de av fullmäktige angivna målen som berör klimat och miljöfrågor i årlig verksamhetsplan för Regionförbundet södra Småland. Klimatberedningen ska delta i Klimatkommission Kronoberg. Regionstyrelsens kulturberedning består av fem ledamöter och fem ersättare. Ordförande är förbundsfullmäktiges ordförande. Regionstyrelsens kulturberedning ska för styrelsens räkning leda och bevaka arbetet med i första hand Kulturplanen. Beredningen ska därutöver också bistå styrelsen i dialogen med kulturorganisationerna i regionen.

112 Regionstyrelsen Ärende 5 c Projektrapport för verksamhetsåret 2012 Dnr 13/0017 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna Projektrapport för verksamhetsåret 2012, enligt handling daterad Ärendet Projektrapporter tas fram årligen sedan 2010 som en del av regionförbundets projektuppföljning. Rapporten är en viktig del i regionförbundets strategi för lärande uppföljning. Rapporten sammanställer årets beslut, ger information om projektresultat och diskuterar utvecklingsbehov i projektverksamheten. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 101/13 - Projektrapport för verksamhetsåret 2012, daterad

113 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (28) 101 Projektrapport 2012 beskrivning av projekt 2012 Dnr 13/0017 Bakgrund Projektrapporter tas fram årligen sedan 2010 som en del av regionförbundets projektuppföljning. Rapporten är en viktig del i regionförbundets strategi för lärande uppföljning. Rapporten sammanställer årets beslut, ger information om projektresultat och diskuterar utvecklingsbehov i projektverksamheten. Beslutsunderlag - Projektrapport för verksamhetsåret 2012, daterad Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att godkänna Projektrapport för verksamhetsåret 2012, enligt handling daterad Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

114 PROJEKTRAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET 2012

115 Inledning Denna rapport beskriver Regionförbundet södra Smålands projektverksamhet under verksamhetsåret Projektrapporter tas fram årligen sedan 2010 som en del av regionförbundets projektuppföljning. Rapporten är en viktig del i regionförbundets strategi för lärande uppföljning. Rapporten sammanställer årets beslut, ger information om projektresultat och diskuterar utvecklingsbehov i projektverksamheten. Rapporten är uppdelad i fyra olika delar: a) Projektbeslut 2012 som beskriver de beslut som tagits, vilka projekt som bedrivits samt beslut inom EU:s strukturfonder. b) Projektresultat- Regionförbundets egna projekt samt avslutade projekt under året c) Uppföljning med avseende på genus d) Utveckling av projektverksamheten 2013 Varje del innehåller dels information, dels en sammanfattande analys. Del b och c är nya för detta år och har tillkommit efter synpunkter från regionförbundets revisorer på projektuppföljningen, respektive antagandet av Handlingsplan för jämställd regional tillväxt. 1

116 Del A) Projektbeslut 2012 Beslut gällande det statliga anslaget 1:1 Årets beslut uppgick till knappt 15,6 miljoner kr, fördelat på tjugoåtta projekt. För lista, se bilaga 1. Uppväxlingsgraden har varit lägre än tidigare år regionförbundets medfinansiering har beviljats till projekt med en total budget uppgående till kr. Detta innebär att projektmedlen bidragit till en planerad omsättning på 3,5 gånger så mycket medel som beviljats av regionförbundet. Detta ska jämföras med en tolvdubbling Detta beror på att projekt som beviljats under 2012, generellt sett har haft en mindre budgetomfattning. I jämförelse med tidigare år har andelen projekt med EU- eller nationell medfinansiering minskat, i takt med att det funnits mindre EU-medel att ansöka om. Utrymmet för utbetalningar under 2012 var stort, och eftersom de allra flesta projekt ofta nyttjar relativt lite medel under ansökningsåret fick kansliet genomföra extra åtgärder för att nyttja anslaget. Detta innebar bl.a. en satsning på projektering av Markarydsbanan i slutet av året. Trenden från tidigare år med försenade projekt och projekt som gör av med mindre medel än beviljat har fortsatt, vilket gjorde att anslaget i sin helhet ändå inte betalades ut (drygt 11,3 mkr av 12,1 mkr). Kopplingar till RUP I början av 2012 beslutades om en indikativ budget fördelad per RUP-område. Budgeten och utfallet blev som följer: Område Budget (kr) Utfall (kr) Antal projekt Förnyelse och dynamik kr kr 15 Kompetens- och arbetskratsförsörjning kr kr 5 Infrastruktur och kommunikationer kr kr 5 Livskraft kr kr 3 SUMMA kr kr 28 Tabellen visar att fördelningen mellan RUP-områden hölls relativt väl. Inom Infrastruktur och kommunikationer överskreds budgeten p.g.a. ett större beslut under slutet av året. 2

117 Anslaget 1:1 har, liksom tidigare år, i störst utsträckning beviljats till projekt inom Förnyelse- och dynamik, d.v.s. näringslivsområdet. Cirka hälften av medlen går till detta område. Projektmedlen finansierar bl.a. specifik branschutveckling och stödstrukturer för företagare. Projekt har dock beviljats inom samtliga RUP-områden- det aktiva arbetet för att initiera projekt inom övriga RUP-områden har fortsatt under Inom Kompetensförsörjning har flera nya satsningar startats, som berör de flesta av länets kommuner. Projekten är sprungna ur arbetet med kompetensplattformen. På infrastrukturområdet har olika utredningar och projekteringar finansierats, som lägger grunden för framtida EU-projekt. Livskraft är fortsatt det område som tilldelas minst medel inom det statliga anslaget (knappt 1 miljon kr) och få ansökningar inkommer på detta område. De projekt som finansieras fokuserar främst på klimatfrågor, med koppling till insatsområden inom länets Klimatkommission. Pågående projekt 2012 Totalt har 28 projekt ytterligare bedrivits under året med medel från regionförbundet (1:1-anslaget). Dessa projekt har samtliga beviljats medel mellan , för projekt som löper över flera år. Flerårsbeslut är möjliga eftersom anslagsnivån beräknas vara oförändrad från år till år, men samtliga beslut innehåller en särskild skrivning med reservation för att beslutet kan komma att dras tillbaka om anslagsnivån förändras. För lista över samtliga projekt, se bilaga 2. De allra flesta projekten ovan har koppling till området Förnyelse och dynamik. Ett stort antal av projekten handlar om att koppla samman Linnéuniversitetet med regionens företag, inom t.ex. IT, teknik och bioenergi. Några syftar till att utveckla entreprenörskap, bland studenter eller allmänhet. Flera av projekten har drivits av regionförbundet, verksamheten inom dessa beskrivs i ett senare avsnitt. Pågående projekt (antal) Förnyelse Kompetens Infrastruktur Livskraft Beslut gällande egna medel Under året har beslut tagits om kulturprojekt uppgående till kr, som belastar de egna medlen. Dessa är samtliga kopplade till RUP-området Livskraft. För lista, se bilaga 1. 3

118 Projektverksamheten är ett viktigt verktyg för att implementera den regionala kulturplanen för Kronobergs län. Under 2012 har kulturpolitiska uppdrag utvecklats som en form för att möjliggöra utvecklingsarbete som bidrar till genomförandet av den regionala kulturplanen. De formuleras med utgångspunkt i kulturplanens identifierade utmaningar, insatser och mål och utvecklas därefter i dialog med utförarorganisationen. Under året har 14 kulturpolitiska uppdrag formulerats som finansierats med projektmedel. Det egna projektet Crowdfunding genomförs som ett komplement till ordinarie projektverksamhet, och utgår från crowdfunding-plattformen Regionförbundet prövar denna alternativa finansieringsmodell under två år (2012 och 2013). Systemet utvecklas samtidigt som utlysningen pågår och under perioden har sju projektansökningar kommit in, varav fyra projekt blivit godkända och fullfinansierade. EU:s strukturfonder utfall för regionen 2012 Även om strukturfonderna är EU-medel, och flera EU-projekt bedrivs utan regionförbundets medverkan eller medfinansiering, är de ett viktigt tillskott till den regionala utvecklingen och bör därför ses i samma sammanhang som övriga regionala projekt. Regionalfonden Regionalfondens medel används till projekt inom entreprenörskap och innovationer samt infrastruktur. Trots att det funnits mindre medel att söka under 2012, har regionförbundet varit lyckosamma. Aktörer från Kronobergs län deltog i fyra projekt som tilldelades medel från Regionalfonden under 2012 två projekt på näringslivsområdet och två på infrastrukturområdet. Två av dessa är samarbetsprojekt med andra län. Den tilldelade summan EU-bidrag uppgår till 12, 6 miljoner kr. För lista, se bilaga 3. Sett över hela perioden hittills har mer än hälften av de beslutade EU-medlen tilldelats projekt där aktörer från Kronoberg ingår. Socialfonden Socialfondens medel kan användas till projekt som kompetensutvecklar anställda (programområde 1), alternativt minskar utanförskap p.g.a. arbetslöshet och sjukskrivningar (programområde 2). Inga medel har funnits att söka under Analys av projektportföljen 2012 Som beskrivs ovan, har kansliet fortfarande svårt att betala ut medlen till de projekt som beviljats medel, då de ofta är försenade. Detta innebär att medel är inlåsta utan att kunna användas, vilket påverkar möjligheterna att ta nya beslut negativt. Kansliet arbetar aktivt med att upplysa projektägare om vikten av att upparbeta medel i enlighet med beslut och inkomma med rekvisitioner löpande. Anslaget är, trots upprepade påtryckningar gentemot Näringsdepartementet, detsamma som tidigare år. Departementet har dock aviserat en översyn av fördelningen för Projektportföljen har, liksom tidigare år, till störst del bestått av näringslivsprojekt. Detta visar att den indikativa beslutsbudget som togs fram inför året väl motsvarar det faktiska behovet i regionen. Livskraft är fortsatt det område som använder minst medel ambitionen inför kommande år är att kartlägga kommunernas behov på miljöområdet, vilket på sikt skulle kunna resultera i fler projekt. Det är också tydligt att den begränsade tillgången på EU-medel får direkt återverkan på regionen uppväxlingen för de regionala medlen har detta år varit mycket låg, eftersom annan medfinansiering ofta sak- 4

119 nats. Som en konsekvens blir projekten ofta mindre och kortare. Under året har också flera förstudier finansierats, som kan resultera i finansieringsbehov för genomförande i ett senare skede. Det nya arbetssättet på kulturområdet, med uppdragsfinansiering och Crowd Culture, är intressanta metoder att följa också för 1:1-verksamheten. På längre sikt skulle dessa kunna anpassas för att också passa andra typer av projekt, vilket skulle kunna bredda projektverksamheten. Först måste satsningarna dock utvärderas och förhållandet till den statliga förordning som styr 1:1-anslaget undersökas. 5

120 Del B) Projektresultat Projekt som regionförbundet bedrivit under året Regionförbundet bedriver ett stort antal projekt, som samtliga löper enligt plan. För beskrivning av respektive projekts verksamhet 2012, se bilaga 3. Regionförbundets roll som projektägare har utvecklats under senare år och att driva ett så stort antal projekt ställer höga krav på rutiner för projektverksamheten. Under 2012 har delvis nya organisationsstrukturer skapats, som på ett bättre sätt stöttar projektledarna i genomförandet och förbättrar kopplingen till den ordinarie verksamheten. På avdelningen för regional utveckling har områdesgrupper skapats, med syfte att återföra projektresultat. Samordnarna på avdelningen har fått ta ett större ansvar för att följa projekten och koppla dem till långsiktiga strukturer. För att skapa en bättre styrning av de många SKL-satsningarna, har en särskild avdelning för dessa bildats. En sammanfattande bild av regionförbundets projekt 2012 och deras bidrag till RUP ser ut som följer: Projektresultat - Exempel ur projektportföljen Nedan följer kortfattad information om ett axplock av de projekt som bedrivits med projektmedel från regionförbundet under 2012 och som avslutats under året. Dessa projekt har bedrivits med andra projektägare än Regionförbundet, men i de flesta fall har förbundet deltagit aktivt som samverkanspartner. Informationen baseras på projektbesök, del- och slutrapporter inklusive eventuella utvärderingar. Samtidigt är det viktigt att understryka att flera av de projekt som bedrivs med medfinansiering från regionförbundet är processinriktade, och att resultaten inte alltid är synliga direkt vid projektets slut. Det finns där- 6

121 för anledning att på längre sikt följa upp resultaten för de projekt som avslutats. Beskrivningen nedan ger således enbart en första indikation på utfallet i förhållande till regional utveckling. Det är kansliets bedömning att de projekt som genomförs, i stor utsträckning bedriver verksamhet i linje med beviljade ansökningar och de allra flesta uppnår de mål som sätts upp. Flera av de avslutade projekt som beskrivs nedan, har lett till nya insatser. Att skapa nya insatser som finansieras inom ordinarie verksamhet snarare än med nya projektmedel, är dock ännu en utmaning. Under året har arbetet med uppföljning av projektresultat vidareutvecklats, bl.a. genom en särskild resurs som gör djupare uppföljning av grupper av projekt för att dra lärdomar kring dess bidrag till regional utveckling. Gemensamt för de uppföljningar/utvärderingar som hittills genomförts, är att regionförbundets kansli måste ställa ännu större krav på projektlogik vid ansökningstillfället och uppföljningsbara mål så att utvärderingar kan genomföras på ett tillfredsställande sätt. Efterhand som regionförbundets krav på mätbara mål och uppföljning har ökat, kan därmed också högre krav ställas på den återrapportering som görs. Uppföljningarna sätter också fingret på svaga punkter i utvärdering av regional tillväxtpolitik i stort det är mycket svårt att göra jämförelser kring hur utvecklingen skulle ha sett ut utan projektet, och därmed är svårigheten stor att påvisa den faktiska effekten av ett enskilt projekt. Genom att följa upp projekt i tematska grupper, hoppas kansliet kunna skapa en större förståelse för generell utveckling inom ett område och finna lämpliga indikatorer för uppföljning framöver. Förstudie Glasriket Kronoberg och Kalmar län fick under 2012 ett särskilt uppdrag från regeringen att bedriva insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket. För att skapa en grund inför de insatser som ska genomföras, gjordes en förstudie under uppdragets första månader. Förstudien samordnades av Länsstyrelsen i Kronobergs län med extern kompetens. Syftet med regeringens uppdrag är att stärka den industriella utvecklingen och besöksnäringen i Glasriket. Förstudien syftade till att skapa en gemensam grund för det fortsatta arbetet. Målet för förstudien var att genom informationsinsamling skapa en bild av tidigare insatser, lärdomar från dessa och behov av nya. En analys av materialet skulle göras, och utifrån denna skulle förslag på insatser presenteras som bidrar till uppdragets genomförande. Förstudien har genomförts genom sammanställning av tidigare rapporter och forskning, dokumentstudier, observationer och kulturanalys. Ett stort antal intervjuer har genomförts med representanter från industri, handel, akademi och besöksnäring samt med kommunala och regionala tjänstemän som på ett eller annat sätt har en relation till glasrikeregionen. Dessutom har samtliga politiska ledningar i berörda kommuner och regionförbund intervjuats. Kontakter har även tagits med andra regioner och branscher för att göra jämförelser. Förstudien resulterade i en rapport som sändes till regeringen, med förslag på konkreta insatser inom följande områden: Lokal och regional ledning Miljö och energi Det levande kulturarvet Glasriket Besöksnäring Incitament för utveckling 7

122 Forskning, utveckling och utbildning Förstudien har sedan följts av ett genomförandeprojekt, som ska starta Projektet kan i förlängningen bidra till ökad konkurrenskraft i regionen, framförallt genom utveckling av besöksnäringen men också genom förnyelse av glasnäringen. Kronobergsmodellen Projektet initierades i början av 2012 av regionförbundet och Markaryds kommun. Projektet innehöll dels ett moment att fullfölja det arbete som Markaryds kommun påbörjat för att stötta företaget Transcoms personal till ny sysselsättning i samband med dess nedläggning under Dels ett moment att utifrån arbetet och erfarenheterna i Markaryd och andra kommuner, utarbeta en modell och arbetsmetod för att snabbt kunna reagera på näringslivsförändringar. Modellen benämndes Kronobergsmodellen. Modellen utgår från den modell som Markaryd använde i samband med Transcoms nedläggning. Drivet av kommunens projektledare utvecklas ett tätt och nära samarbete i en grupp bestående av representanter för kommunen, berört företag, Trygghetsrådet, de lokala fackförbunden, arbetsförmedlingen, i nära samverkan med ALMI. Under projektet har erfarenheter från andra kommuner också tagits in i modellen, och projektledaren har besökt samtliga kommuner för att diskutera modellen. Projektet har resulterat i en stegvis guide, som kan appliceras också i andra kommuner. Modellen har presenterats i form av en skriftlig rapport, men också vid ett seminarium på Mötesplats södra Småland. Som en följd har samma modell använts vid varsel i Lessebo kommun under Projektet har därmed inneburit att regionen står bättre rustad vid varsel, och i förlängningen att arbetslösheten kan minska genom snabba åtgärder. OECD Territorial review Projektet har bedrivits av Regionförbundet södra Småland. En rapport, s.k. Territorial review har tagits fram av OECD för Småland-Blekinge syftet med projektet är därmed uppnått. Rapporten finns på både engelska och svenska. Inom ramen för projektet har två konferenser arrangerats i regionen, dels för att skapa engagemang och dels för att förmedla resultaten. Två konferenser har också genomförts på nationell nivå, riktad mot Riksdagen respektive Regeringskansliet. Rapporten har spridits i regionerna av regionförbunden, och utskick har också gjorts till nationella organisationer. Dessutom har varje regionförbund förmedlat rapporten genom föreläsningar, bl.a. på Reglabs slutkonferens. Rapporten har fått mycket uppmärksamhet och i regionerna refererar man till rapporten i olika sammanhang. Rapporten har i några av regionerna redan skrivits in som en del av en ny RUS. En kontinuerlig uppföljning av rapporten och hur dess rekommendationer genomförs i regionen görs årligen. Uppföljning kommer att förmedlas till OECD som har indikerat att man vill följa regionernas arbete. OECD-rapporten har fått stort genomslag i Kronobergs län och kommer att vara vägledande vid framtagande av en ny RUS. Rapporten har också skapat samsyn i länet kring gemensamma utmaningar. MAT 2012 Evenemanget MAT genomfördes som ett pilotprojekt under Resultatet blev en välbesökt matmarknad, samt välbesökta seminarier. Styrgruppen beslutade därefter att fortsätta arbetet med att skapa en mötesplats för frågor kring mat. MAT 2012 består av flera olika delar: matmarknad (finansierad via separat projekt), MAT-forum samt tävlingen Unga Ekokockar. Det projekt som regionförbundet medfinansierade innefattade de två sistnämnda delarna. Projektägare var Växjö & Co. 8

123 MAT 2012 hade som syfte att sprida kunskap, information och öka intresset i alla led för den lokala och regionala maten. Huvudmålet med projektet var att befästa positionen som en regional och nationell mötesplats för en hållbar utveckling på matområdet. MAT Marknad besöktes av totalt nästan personer. Stort intresse var det också för Unga Ekokockars Riksfinal, den följdes av flera tusen besökare. Konferensen "Den offentliga maten" var fulltecknad, med 70 personer från olika delar av landet som deltog under de två dagarna som konferensen omfattade. Utvärderingen av konferensen visade att flertalet deltagare fick nya kunskaper som de avsåg att använda sig av i sin dagliga verksamhet. Under MAT Forum hölls också flera andra konferenser och seminarier som också lockade många deltagare, både regionalt och nationellt. Målet att befästa positionen som en regional och nationell mötesplats för hållbar utveckling inom matområdet uppnåddes till viss del. Regionalt bedömer projektägaren att MAT2012 uppnådde målet medan i det nationella perspektivet är en bra bit kvar innan evenemanget har nått ut till alla intressenter inom området. Det finns ett stort intresse för evenemanget även utanför regionen men ännu inte på det sättet att det blivit den naturliga mötesplatsen för hållbar utveckling. Det finns däremot goda möjligheter att evenemanget kan bli detta under de kommande åren, intresset för evenemanget har ökat betydligt, inte minst beroende på det stora besökarantalet och på att de deltagande producenterna är väldigt nöjda med evenemanget som helhet. En utvärdering av hur många nya företag och arbetstillfällen projektet MAT genererar, är planerad att genomföras under Planering inför kommande evenemang 2013 har påbörjats, där regionförbundet stöttar med resurser för seminarieprogrammet istället för projektmedel. Förstudie innovationssystemsutveckling Kronoberg är ett län i stort behov av att utveckla ett långsiktigt strategiskt arbete med att skapa förutsättningar för ett gynnsamt innovationssystem. Förstudien, under ledning av Länsstyrelsen i Kronobergs län, var tänkt som en förprocess för att rusta regionen och skapa insikt i behovet av ett samlat arbete med innovationsfrågor. Förstudien syftade till att genom en inkluderande process och ett antal workshops och dialogmöten rusta regionen för ett arbete med att tydliggöra en gemensam vision och roller för utveckling och innovation i Kronoberg. Inom ramen för förstudien genomfördes tre olika aktiviteter: Workshopen Blickarna vänds mot Småland, Innovationshelg och en särskild workshop för innovationssystemets aktörer. Totalt har mer än 400 personer deltagit i aktiviteterna. Aktiviteterna har lagt en grund för det fortsatta arbetet inom ramen för projektet Tillväxt och innovation södra Småland, där en innovationsstrategi och handlingsplan ska tas fram. Dessutom har workshopen för innovationssystemets aktörer blivit början på ett regelbundet nätverkssamarbete, där aktörerna fortsätter att träffas regelbundet för samordning och samarbete. På så sätt har förstudien bidragit till att lägga grunden för ett utvecklat innovationsarbete i länet. Projekt som avslutats utan genomförande Två projekt har avslutats under året utan genomförande. Förstudie regionalt investeringsfrämjande skulle genomföras av regionförbundet själva. Efter diskussion med länets kommuner i nätverket för näringslivschefer framkom att intresset för regionalt investeringsfrämjande var lågt. Projektinitiativet kom dessutom till när Näringsdepartementet hade aviserat ett framtida uppdrag för regionförbundet inom denna fråga men då också detta uteblev, ställdes projektet in. Projektet SIAR som skulle utveckla innovationsarbetet inom föreningen Tunga fordon avslogs av Tillväxtverkets klusterprogram. Större delen av 9

124 medfinansieringen uteblev därmed och projektet genomfördes aldrig. Tunga fordon har därefter arbetat om ansökan och inkommit med ny projektansökan, omfattande mindre medel och verksamhet. 10

125 Del C) Uppföljning med avseende på genus I Regionförbundet södra Smålands handlingsplan för jämställd tillväxt anges att projektverksamhet ska följas upp utifrån ett jämställdhetsperspektiv b.la. genom att redovisa könsuppdelad statistik. I denna del av projektrapporten kartläggs därför hur könsfördelningen har sett ut mellan kvinnor och män gällande projektledare och hur den könsmässiga deltagarfördelningen har sett ut. Kartläggningen syftar inte enbart till att redovisa nuläget utan även att bidra med rekommendationer om hur projektverksamheten kan utvecklas för att säkerställa att jämställdhetsaspekten i framtiden blir mer uppföljningsbar. Modell Nedan modell har utgjort grunden för analysen av projektportföljen under 2012 utifrån ett jämställdshetsperspektiv: Figur 1: Modell Ställs sådana frågor/ kriterier att svaren kan förväntas återfinnas? 1) Representation (kvantitativ) b) Hur många kvinnor/män har nåtts av a) Är projektledaren kvinna eller man? insatserna/deltagit? 2) Struktur (kvalitativ) a) Är projektet riktat mot en manskvinnodominerat b) Belyses/Diskuteras könsstrukturerna? område/bransch? 3) Projektupplägg a) Innehåller porjektet mål gällande jämställdhet? I första steget undersöker modellen representationen har fördelningen av projektledare varit jämställd och har deltagandet varit jämställt? I det andra steget undersöker modellen de strukturella jämställdhetsaspekterna har projekten riktats mot en bransch eller ett område som är kvinno- eller mansdominerat? Har projekten i så fall syftat till att förändrat könsstrukturerna eller har de snarare förstärkt dem? I det tredje steget undersöker modellen om det utifrån projektansökningarna och slutrapporterna är möjligt att utläsa ovan eller om något behöver förändras för att öka uppföljningsbarheten. Resultat Vid applicering av modellen på materialet framkom att alla projekt inte kunde bedömas utifrån modellens olika delar. Exempelvis har en del av projekten inte ännu tilldelats någon projektledare och i andra fall har det inte varit möjligt att utläsa om projektledaren har varit en kvinna eller man på grund av att projektet har varit en förstudie eller utredning där någon tydlig projektledare inte har funnits utan där arbetet har utförts av en organisation. I de fall där ett bortfall har skett så anges detta i anslutning till respektive område i resultatredovisningen. Representation I undersökningen ingick totalt 32 projekt som påbörjades eller avslutades under Av dem var det möjligt att utläsa kön på projektledaren i 25 av fallen. Totalt sett var könsfördelningen jämn elva kvinnor och elva män samt en mix i tre av dem. Något fler män än kvinnor var projektledare inom näringslivsom- 11

126 rådet, däremot var det endast kvinnor som var projektledare inom kompetensområdet. Inom områdena övrigt och infrastruktur var det fler män än kvinnor som var projektledare. Figur 2: Könfördelning projektledare Kön Totalt Näringsliv Kompetens Infrastruktur Övriga Kvinnor Män Mix Bortfall Av de 32 projekten som ingått i undersökningen hade 16 avslutats vid tiden för denna uppföljning och var därför aktuella för att ingå i undersökningen om hur många deltagare av respektive kön som har nåtts av projektinsatserna. Fyra av projekten redovisade antalet deltagare fördelat på kön, tio redovisade ej sådan statistik och två hade ännu ej inkommit med en slutrapport. Av de fyra projekt som redovisade könsuppdelad statistik fanns siffror tillgängliga för tre 1 av dem. Dessa siffror visade att 492 män och 373 kvinnor nåtts av projektinsatser. Figur 3: Redovisat deltagare Status/Område Näringsliv Kompetens Infrastruktur Övriga Redovisat Ej redovisat Ej slutrapp Totalt Av de projekt som har ingått i undersökningen har flera av dem inte angett hur många deltagare som har nåtts av insatserna. Detta kan bero på att många av projekten har varit förstudier och utredningar där deltagarantal inte ansetts som relevant. Men även dessa projekttyper inkluderar ofta deltagare. En annan orsak som framkommer i en del slutrapporter är att man helt enkelt inte har räknat antalet deltagare fördelat på kön. Oftast anges då istället en mer övergripande bedömning om att fördelning har varit jämn eller ojämn. Figur 4: Mätbara jämställdhetsmål Mål/Område Näringsliv Kompetens Infrastruktur Övriga Jämställdhetsmål Ej jämställdhetsmål Av de 32 projekten hade totalt 13 projekt något mål om jämställdhet men 19 projekt saknade sådana mål vilket primärt berodde på att de inte angivit mål om antalet deltagare fördelat på kön. En stor majoritet av de projekt som hade någon form av mål som kan relateras till jämställdhet hade det i form av deltagarmål fördelat på kön. 1 Uppgifter ej inkomna för ett av projekten 12

127 Strukturer Den strukturella aspekten är mest relevant att beakta i anslutning till områdena näringsliv och kompetens infrastruktur och övrigt innehåller projekt som till sin karaktär är tekniska eller utredningar och är därför svåra att kategorisera ur denna aspekt. Det är även inom kompetens- och näringslivsområdet de tydligaste könsstrukturella skillnaderna finns. Förvisso råder det en stor skillnad mellan pendlingsintensiteten mellan kvinnor och män, men orsaken till detta kan främst förstås utifrån att kvinnor och män har olika arbetsställen; kvinnor arbetar inom det offentliga och i hemkommunen och män i det privata näringslivet ofta utanför boendekommunen. De könsmässiga skillnader som existerar inom infrastruktur kan därför oftast förklaras med de förhållanden som råder på arbetsmarknaden. Inom kompetens- och näringslivsområdet påbörjades och avslutades totalt 22 projekt under Av dessa var tretton projekt riktade mot en kvinno- eller mansdominerad bransch och tio var neutrala 2. Åtta av projekten riktades mot mansdominerade branscher, ett av projekten riktades mot en kvinnodominerad bransch och fyra av projekten omfattade både mans- och kvinnodominerade branscher 3. I sex av projekten som riktades mot en könsdominerad bransch, eller mot både och, uttrycktes en medvetenhet över detta. Nedan två exempel över hur medvetenhet har definierats: År 2008 var andelen sysselsatta kvinnor inom den träförädlade industrin i sydostregionen 23 %. Det finns således en potential att öka andelen kvinnor. För att attrahera fler kvinnor att jobba inom träindustrin behövs förmodligen olika insatser göras. Trästrategi Det manliga könet är i stor majoritet hos samtliga företag, och de kvinnor som arbetar på föreagen återfinns främst inom administrationen. Det är ett viktigt jämställdhetspolitiskt mål att få mer jämställda arbetsplatser, inte minst för att förbättra arbetsmiljön. Polymernet Citaten ovan exemplifierar de projekt som definierats som medvetna över könsstrukturer. Av de tolv projekt som riktats mot branscher med tydliga könsstrukturer riktade eller planerade åtta av dem insatser som syftade till att påverka könsstrukturerna. Därmed var det fler projekt som planerade eller riktade insatser ämnade påverka jämställdheten än projekt som belyste frågan ur ett strukturellt perspektiv i sin ansökan. Exempel på genomförda eller planerade insatser mot att förändra könsstrukturer var att lyfta frågan i diskussionsgrupper, anordna seminarier med genusperspektiv och så vidare. Diskussion om modell och klassificering Den modell som användes för att kartlägga och analysera jämställdhetsaspekten inom projektverksamheten 2012 bär på en del fördelar och brister. Framöver är det nödvändigt att diskutera och kalibrera modellen för att förfina kommande analyser ur ett jämställdhetsperspektiv. Den största svårigheten vid applicering av modellen var att definiera den strukturella aspekten. Samtidigt så är denna del av modellen den viktigaste då endast representation inte är ett tillräckligt redskap för att bedöma jämställdhetsaspekten; en kvinna eller man kan leda ett projekt i en mans- eller kvinnodominerad bransch som i sig cementerar könsstrukturer. Exempel på svårigheter vid användning av modellen var att bedöma projekt som MAT2012, VINK samt Glasriket. Näringsgrenen Hotell- och restaurangverksamhet har en överrepresentation av kvinnor, samtidigt är det tveksamt om projektet som sådant kan definieras som riktat mot ett kvinnodominerat område då det omfattar matproducenter, jordbruk och så vidare där andra könsstrukturer råder. VINK-projektet är inte riktat mot en specifik bransch som präglas av könsstrukturer utan vänder sig till företagare med tillväxtpotential. Däremot så vet vi sedan tidigare att det är färre kvinnor än män som startar företag 2 Exempel på sådana projekt: MAT 2012, Förenkla på riktigt och så vidare. 3 Exempel på sådana projekt: OECD, SIMPLER-analys; båda belyser flera olika branscher som är både mans- och kvinnodominerade 13

128 därmed är själva fenomenet företagande behäftat med könsstrukturer som bör beaktas och gör att projektet kan klassificeras som riktat mot en mansdominerad bransch. Projektet Glasriket definieras i denna undersökning som riktat mot en mansdominerad bransch av den anledningen att tillverkningsdelen av Glasriket bedöms framhållas framför besöksnäringen. Det är diskutabelt huruvida en sådan definition är riktig, utan den baseras på en bedömning av projektdokumentens betoningar och innehåll. Ur ovan kan en del slutsatser dras om det framtida arbetet med att analysera projektverksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv. Först och främst bör det diskuteras hur modellens strukturella delar ska tillämpas och användas. Kan vi finna tydligare kriterier över vad som räknas som en mans- eller kvinnodominerad bransch och därmed minimera godtyckligheten i bedömningarna? Hur ska vi bedöma ett projekt som riktar sig till två olika branscher? Vidare så bör kriterier utvecklas för när ett projekt bedöms som strukturförstärkande respektive strukturförändrande. Vilka insatser krävs för att projektet ska bedömas sträva efter att förändra könsstrukturer? När ska ett projekt bedömas som medvetet över dess förhållande till könsstrutkurer? För att besvara dessa frågor och därmed förbättra modellen föreslås en bredare diskussion mellan berörda parter. Denna undersökning tjänar främst som en provkarta över hur ett framtida jämställdhetsarbete med projektverksamheten kan utvecklas. Analys Av de projekt som påbörjades och avslutades under 2012 var en majoritet av dem riktade mot en mansdominerad bransch. Detta förhållande kan förklaras med att regionens näringslivs till stora delar är präglat av mansdominerade branscher och att branscher som är kvinnodominerade främst återfinns inom den offentliga sektorn. Därför är det särskilt viktigt att beakta om ett projekt är strukturförstärkande eller strukturförändrändande då det är troligt att mansdominerade branscher fortsatt kommer erhålla en större andel medel än kvinnodominerade branscher då projektmedel oftast riktas mot en privat näringsgren med tillväxtpotential. Utifrån representativiteten går det att konstatera att könsfördelningen mellan projektledare varit i princip jämn under Även om representativiteten som helhet var jämn mellan könen när det gällde projektledare så rådde det en variation mellan de olika sakområdena. Särskilt tydligt var skillnaderna i könsrepresentation mellan områdena kompetens och infrastruktur/övrigt samtidigt som fördelningen var relativt jämn inom näringslivsområdet. Endast ett fåtal projekt angav könsuppdelad deltagararepresenation och därför tjänar inte de siffrorna till att utgöra ett representativt underlag. En anledning till att få projekt angivit antalet deltagare uppdelat på kön är att inte alla ansett detta relevant därmed är det nog en nödvändighet att i framtiden ställa krav på en sådan redovisning. För att tydliggöra för de som söker medel om när någon kan betraktas som deltagare, och därför indikera relevansen över att presentera könsuppdelad statistik, kan nedan modell användas som stöd vid ansökningar. Modellen syftar till att belysa att även en förstudie eller utredning eller ett mer processorienterat projekt kan inkludera deltagare: Figur 5: Deltagartyper Åhörare En passiv deltagare på seminarie, spridningskonferenser eller event. Ex: MAT 2012, SIMPLER-seminarium Medskapare En aktiv deltagare i framtagningsprocessen av arbetsmetoder eller utredningar (intervjuobjekt, deltagare i egenskap av ämbete). Ex: Tillväxt och innovation södra Småland, Turiststrategin. Mottagare En deltagare tar emot insatser som coachning eller liknande i egenskap av tillhörande särskild målgrupp Ex: Kronobergsmodellen, Flerspråkig undervisning via distans 14

129 Det är inte helt enkelt att kategorisera projekten utifrån den strukturella aspekten av den anledningen att det är svårt att definiera vad som är medvetenhet och vad som är omedvetenhet. Förhoppningsvis har de exempel som framhålls i rapporten visat på vad som innebär en medvetenhet. Ett sätt att öka graden av medvetenhet vore att ställa frågan: Hur ser könsstrukturerna ut idag inom område/bransch X? En sådan fråga skulle uppmana projektledaren att reflektera över könsstrukturerna oavsett om tydliga sådana finns eller ej. Utifrån den frågan skulle sedan projektledaren kunna göra bedömningen om det krävs särskilda insatser riktade mot jämställdhet. Av de projekt som genomförts eller planerats inom infrastruktur och övrigt är det få av dem som diskuterar jämställdhetsaspekten. Anledningen till att den inte beaktas är att projekten anses främst som tekniska och därmed svåra att relatera till jämställdhet. Ofta anges det att jämställdhetsindikatorer inte är relevant inom dessa projekt men att resultaten av projekten kommer att bidra till ökad jämställdhet. Därmed syns det en skiljelinje mellan projekt inom mjuka områden (näringsliv- och kompetens) och hårda områden (infrastruktur och energi). En konklusion av ovan är om målet är att kunna redovisa könsbaserad statistik gällande deltagare måste detta framgå tydligare i projektanvisningarna vid ansökan om medel. I de fall där könsfördelade deltagarmål anges sker detta nästan uteslutande som en följd av att ansökningsmallen kräver detta. I andra fall har inte könsuppdelad statistik rapporterats utan endast antalet deltagare, vilket belyser att det är nödvändigt med ett kriterium som avkräver sådan reflektion. Stödfrågor som skulle kunna införas i ansökningsmallarna är: Hur ser könsstrukturerna ut idag inom området/branschen? Syftar projektet till att genomföra insatser till att ändra strukturerna? Vilka mätbara mål relaterat till jämställdhet har projektet? Ovan frågor skulle hjälpa den som ansöker om projektmedel att aktivt reflektera över könsstrukturer och hur projektet förhåller sig till dem. 15

130 Del D) Utveckling av projektverksamheten 2013 Regionförbundet har under de senaste åren arbetat med förbättring av projektverksamheten och dess uppföljning, där projektrapporten utgör en del av uppföljningen. Under 2013 fortsätter utvecklingsarbetet, med bl.a. följande insatser: Utveckling av projektberedning Avdelningen för regional utveckling har tagit fram en ny modell för projektberedning, som ger områdesansvariga samordnare en tydligare roll också i projektverksamheten. För att utveckla beredningen har en ny checklista tagits fram, som på ett bättre sätt än tidigare ger stöd i arbetet. Den ny checklistan utgår från ett programteoretiskt tankesätt, som bygger på att projektet ska vara logiskt och bygga på väl definierade problem. Utveckling av metoder för uppföljning med avseende på genus I projektrapporten för 2012 finns detta perspektiv med för första gången. Under 2013 kommer fortsatta insatser att göras för att förbättra uppföljningsbarheten, bl.a. genom översyn av ansökningshandlingar och eventuella kompetenshöjningsinsatser. Specifika projektuppföljningar Under 2013 fortsätter arbetet med att göra fördjupade uppföljningar kopplade till förbundets projektmedel. För året planeras bl.a. uppföljningar av Inkubatorn samt KKN-strategin. Publik projektrapport För att beskriva regionförbundets verksamhet, kommer en populärversion av projektrapporten att utarbetas med reportage från olika projekt. Denna ska användas för att marknadsföra regionförbundets projektmedel och hur medlen används. Framtagande av nya strukturfondsprogram Regionförbundet är engagerade i framtagandet av nya strukturfondsprogram under året, och i samband med programmens färdigställande kommer kompetensutveckling att erbjudas länets aktörer. Syftet är att stå väl rustade inför den första ansökningsomgången. Det finns också anledning att tro att trycket på medfinansiering kommer att öka under första halvåret 2014, i samband med de första utlysningarna av EUmedel. Detta måste förberedas för att möjliggöra strategiska prioriteringar snarare än först till kvarn - principen. 16

131 Bilaga 1 Beslutade projekt 1:1 anslaget 2012 Projektnamn Projektägare Beviljad summa (kr) FÖRNYELSE OCH DYNAMIK Förstudie Regionalt investeringsfrämjande Regionförbundet södra Småland Trästrategi Regionförbundet i Kalmar län Innovationsdag Regionförbundet i Jönköpings län VINK - Virtuell inkubator Kronoberg Inkubatorn i Kronoberg SIAR Tunga fordon ek. förening Linneaus Technical Centre Linnéuniversitetet Förstudie Glasriket Länsstyrelsen i Kronoberg Kommunstudier genom Simpler-analys Regionförbundet södra Småland MAT 2012 Växjö och Co Tillväxt och innovation södra Småland Regionförbundet södra Småland Förstudie innovationssystem Länsstyrelsen i Kronoberg OECD tilläggsfinansiering Polymernet Regionförbundet södra Småland IUC Teknikcentrum Kronoberg Förenkla på riktigt Länsstyrelsen i Kronoberg Reglab 2012 KOMPETENS- OCH ARBETSKRAFTS- FÖRSÖRJNING Förstudie Studentmedarbetare Regionförbundet södra Småland Regionförbundet södra Småland Yrkeshögskola Kronoberg Regionförbundet södra Små

132 Kronobergsmodellen Markaryds kommun Flerspråkig undervisning via distans Växjö kommun land Studentmedarbetare i Kronoberg INFRASTRUKTUR Regionförbundet södra Småland Resvaneundersökning Trafikverket Krösatåg hastighetsutredning Skånetrafiken Markarydsbanan- utredning Skånetrafiken Stegvis utveckling stambanan stambanan.com Markaryd för framtiden LIVSKRAFT Regionförbundet södra Småland Lokal alternativ energiproduktion i kooperativ form Coompanion Kronoberg Green Charge Sydost Blekinge Tekniska Högskola Regional kartläggning av det strategiska klimat- och energiarbetet Regionförbundet södra Småland SUMMA Beviljade projekt - Egna medel 2012 Projektnamn Projektägare Beviljad summa (kr) Smålänningar Kulturparken Småland Korgen - en sammanflätad historia Hemslöjden i Kronobergs län Fröken Julie - gästspel från Shanghai Regionteatern Blekinge Kronoberg Kultur på hjul Musik i Syd Ciconia Regionteatern Blekinge Kronoberg

133 Konstnärscentrum Syd - kulturpolitiskt uppdrag enprocentregeln 2012 Kronoberg utvecklar konstområdet Kronoberg utvecklar Kulturarvscentrum Småland Crowdculture (workshops för projektutveckling) Konstnärcentrum Syd Kulturparken Småland Kulturparken Småland Reaktor Sydost Involvera publiken Reaktor Sydost Förstudie immateriella kulturarvet Berättarnätet Kronoberg Kärlek i ord och handling Hemslöjden Kronoberg Förstudie kulturella och kreativa näringar Hemslöjden Kronoberg Metodspridning Open Minds Riksteatern Markaryd Ny publik Regionteatern Blekinge Kronoberg Ökad tillämpning av enprocentregeln 2013 Konstnärscentrum Syd Förstudie unga arrangörer Riksteatern Kronoberg Breddat ansvar för dans Musik i Syd Förstärkningsanslag enprocent 2012 Konstnärscentrum Syd SUMMA

134 Bilaga 2 Pågående projekt 2012 (1:1-anslaget) Projektnamn LEADER Linné Leader Småland sydost Pågatåg Nordost Trästad 2012 Elmhult Business Incubator Ung företagsamhet i grundskolan Designregion Småland OECD F4 Linnés världsarv K 3 Kinasatsning Framtidens kompetensbehov Galaxhopen Strategi för besöksnäringen Linneaus Technical Centre Den entreprenöriella universitetet Drivhuset Campus Växjö (regsam) Information Engineering Centre TvärdraG 2014 Top Level Energi från skogen Utveckling av vård- och omsorgscollege Sydostleden Sydostlänken Projektägare Leader Linné Leader Småland Sydost Regionförbundet södra Småland Länsstyrelsen i Kronoberg Älmhults kommun Ung företagsamhet SVID Regionförbundet södra Småland ALMI Länsstyrelsen i Uppsala Energikontor Sydost Regionförbundet södra Småland Regionförbundet södra Småland Nätverket SIP Regionförbundet södra Småland Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet Regionförbundet södra Småland Regionförbundet i Kalmar län Linnéuniversitetet Landstinget Kronoberg Regionförbundet södra Småland Karlshamns hamn 20

135 Crowd funding Smålandssamarbete inom turismen Affärsänglar sydost Regionförbundet södra Småland AB Destination Småland Kalmar Science Park 21

136 Bilaga 3 Beslutade projekt Regionalfonden 2012 Projektnamn Projektägare EU- bidrag (kr) Mötesspår Räppe Regionförbundet södra Småland Linneaus Technical Centre Linnéuniversitetet Träprogram för ett hållbart Småland Regionförbundet i Kalmar län Markaryd station, etapp 1-Projektering Regionförbundet södra Småland SUMMA

137 Bilaga 4 Regionförbundets egna projekt 2012 Förstudie Studentmedarbetare Förstudien syftade att utreda möjligheterna för att införa studentmedarbetarkonceptet i Kronoberg. Under förstudien har bl.a. arbetsrättsliga förutsättningar utretts och erfarenhetsutbyte med andra regioner som arbetar med konceptet har skett. Förstudien resulterade i ett skarpt projekt som startar under 2013, där samtliga förbundets medlemmar utom Markaryd deltar. Plug in Projektet syftar till att minska avhopp från gymnasieskolan. Mycket av det inledande arbetet i projektet har handlat om förberedelser, planering m.m. Vid årets slut har projektet startat verksamhet med elever i två av länets kommuner och i ytterligare 3 kommuner planläggs för elevstart i februari-mars. Det inledande arbetet har präglats av ett bra samarbete med kontaktpersonerna regionalt och en struktur för samarbete har påbörjats. Framtidens kompetensförsörjning Projektet stöttar kompetensplattformsarbetet i länet. Under året har projektet bedrivits på sparlåga p.g.a. tjänstledighet. En workshop kring validering har genomförts där Myndigheten för yrkeshögskolan deltog. Möjligheter till samordning i länet kring validering har undersökts. Det förnyade läget med en våg av varsel i länet ledde fram till att projektet samordnades med projektet Kronobergsmodellen, vilken presenterades i samband med Mötesplats södra Småland i december. Kompetensutveckling för studie- och yrkesvägledare Projektet syftar till att höja kompetensen hos studie- och yrkesvägledare i Småland och på Gotland. Fokus under mobiliseringsfasen, t.o.m. juli 2012 var att sprida information om projektet, kartlägga vägledarnas kompetensutvecklingsbehov samt planera inför genomförandet. Under hösten 2012 har kompetenshöjande insatser och nätverksaktiviteter genomförts för totalt knappt 200 personer. Samverkan och nya modeller med arbetslivet har utvecklats och genomförts under året, bl.a. har 14 personer genomfört Arbetslivet på prao som gav representanter från näringslivet möjlighet att praktisera för en dag hos en yrkesoch studievägledare. 23

138 Yrkeshögskola Kronoberg Yrkeshögskola Kronoberg är ett nätverk som bedrivs i projektform av bl.a. utbildningsanordnare som gemensamt arbetar med frågor som rör yrkeshögskolan - för att höja kvaliteten och sprida information om utbildningsformen. Målet är att få fler relevanta yrkeshögskoleutbildningar till länet och på så vis minska kompetensglappet. Under 2012 anställdes en projektledare och en rad informationsinsatser för studie- och yrkesvägledare och arbetsgivare har genomförts med syfte att sprida kunskap om utbildningsformen och yrkeshögskoleutbildningarna i länet. Länets riksdagspolitiker har informerats om projektet. En yrkeshögskolekonferens i Kosta för Småland och Blekinges utbildningsanordnare arrangerades under våren. Ett 100-tal personer deltog samt ett flertal personer från Yh-Myndigheten och näringslivet. Under året har en hemsida/blogg och en facebooksida skapats och projektet har tagit fram en logotype. Insatser för myndighetspåverkan har också genomförts genom bland annat skrivelser till myndigheten. Integrationssamverkan i södra Småland Processen att lyfta upp integrationsfrågorna inom ramen för det regionala utvecklingsarbetet påbörjades under året. Arbetet under året har bl.a. rört SFI och samhällsorientering, med syfte att öka samordningen av utbildningsinsatser. Flera konferenser har genomförts inom ramen för projektet för att lyfta frågorna. Projektet avslutas i februari 2013, då kommunerna valt att inte fortsätta samverkan på detta vis. Sydostleden Projektet som syftar till att utveckla en cykelled mellan Växjö och Simrishamn har framförallt arbetat med att få igång de processer som behövs för att skapa infrastrukturen för ledens förverkligande. Efterhand har också arbetet med att forma produkten Sydostleden satts igång, bl.a. har en företagsgrupp bildats. Främja kvinnors företagande Programmet löper enligt plan och samtliga medel för har beviljats. Tio projekt som ska främja kvinnors företagande har fått finansiering. En förstudie kring hur man kan integrera satsningen på kvinnors företagande i ordinarie främjarsystem har tagits fram. Programmet har också haft en mötesplats kallad Entreprenörskap för alla vid Tylösandsveckan, tillsammans med Resurscentrum södra Småland och Region Halland. En halvtidsuppföljning av tidigare beviljade projektmedel har genomförts som underlag för fortsatta satsningar. Under slutet av året har verksamheten under kommande år förberetts i avvaktan på Tillväxtverkets riktlinjer och beslut. Resurscentrum för kvinnor södra Småland Centrat har under varit inriktat på området entreprenörskap och innovativa miljöer (förnyelse och dynamik i RUP). Olika kartläggningar och tre konferenser har genomförts under Könsuppdelad statistik har tagits fram i samverkan med Länsstyrelsen och spridits till drygt politiker i länet. Under andra halvåret har tre forskningsinitiativ erhållit medel från centrat och 9 rådgivningscaféer har genomförts i länets samtliga kommuner. En kampanj med syfte att lyfta fram förebilder och visa exempel på företagare i Kronoberg samt att sporra kvinnor till företagande har genomförts under hösten. Planering har påbörjats för utvecklad verksamhet

139 Kina-satsning Under året har 24 företag i regionen fått stöd i deras kontakter med Kina. Samarbetet med ALMI har fördjupats för att skapa ett bredare kontaktnät i näringslivet. Samarbetet med Suzhou fortlöper och regionförbundet undertecknade formellt ett vänortsavtal med Suzhou i augusti 2012 i Kina. Representanter från Suzhou har också besökt regionen ett flertal gånger. Kopplat till satsningen har också ett kontor öppnats i Shanghai, i samarbete med Regionförbundet i Kalmar län och Linnéuniversitetet. Strategi för besöksnäringen Under året slutfördes arbetet med en helt ny strategi för besöksnäringen i regionen. Regionstyrelsen godkände strategin Strategin gäller för och kommer framöver att utgöra en viktig grund för arbetet i AB Destination Småland, Regionförbundets helägda bolag som arbetar för att främja utvecklingen av länets besöksnäring. Kompetensutveckling för besöksnäringen Under året har 17 kurser genomförts i bl.a. datorkunskap, marknadsföring och språk. Totalt har c:a 75 personer deltagit i projektet. En särskild satsning har gjorts på Kurbits affärsutvecklingsprogram som är specialanpassat för målgruppen. Arbetet med att få framför allt Kurbits att leva vidare efter projektets slut har varit framgångsrikt genom att ALMI planerar ett nytt genomförande under Re-Think mötesplats för redesign Under året har designtävlingar, konferenser, workshops samt en sommarutställning producerats och genomförts - ofta i samverkan med andra aktörer. En fysisk mötesplats har formerats inom ramen för Kulturparken Smålands lokaler. En modell för ett mentorskapsprogram för projektets målgrupp har skapats och är tänkt att genomföras under TvärdraG regional marknadsföring Projektet har tagit fram en kommunikationsplattform för regionens marknadsföring. Flera workshops med deltagare i huvudsak från näringslivet har genomförts. Projektet har på näringslivets eget initiativ påbörjat ett arbete med lokala näringslivsarenor i syfte att främja en gemensam arena för regional näringslivssamverkan. Näringslivet har därför bildat en egen projektgrupp inom TvärdraG. Genomförda aktiviteter är bland annat två s.k. Företagssafari och flera seminarier med skilda teman. Projektet har även tagit aktiv del i ett länsgemensamt lärlingsprojekt för att stimulera näringslivets engagemang och ansvar för regionala frågor. Tillväxt och innovation södra Småland Projektet syftar till att skapa ett samlat innovationsarbete i regionen, genom att bl.a. ta fram en innovationstrategi och handlingsplan. Projektet startade i oktober 2012 och den första perioden har präglats av uppstart, planering samt upphandling av extern processledare. I den första fasen har Länsstyrelsen, Linnéuniversitetet, Landstinget, Växjö och Ljungby kommuner deltagit. 25

140 Crowdfunding Under våren har Regionförbundet introducerat en alternativ finansieringsmodell baserad på crowdfunding som ett komplement till ordinarie projektverksamhet. Samtidigt som systemutveckling pågår har utlysningen i CrowdCulture inneburit fyra fullfinansierade projekt. Pågatåg Nordost De första spadtagen togs i Diö 26 juni och Gemla 31 augusti för byggnation under hösten. Trafikstart skedde i december 2012 i Gemla och planeras till december 2013 i Diö. Projektering Vislanda och Markaryd pågår. Ombyggnation Växjö bangård pågår, driftsätts påsken Tillväxt och utveckling södra Småland (TUSS) Alvesta Resecentrum invigdes 1 november av infrastrukturminister Catarina Elmsäter-Svärd. Projektering mötesstation Örsjö påbörjad, byggs TSS Tågstopp södra Stambanan De nya stationerna i Moheda och Lammhult i Kronoberg och Stockaryd i Jönköpings län invigdes 4 januari och en uppföljande slutkonferens hölls 27 mars. Projektet avslutades sista juni. Mötesspår Räppe Projektering genomfördes hösten 2011 och byggnation påbörjades i januari. Mötesspår Räppe driftsätts samtidigt med Växjö bangård vid påsk Stärkta strukturer inom vård och omsorg (Långsiktiga strukturer för kunskapsutveckling) En gemensam ledningsgrupp, med FoU Kronoberg inkluderat, har skapats för långsiktiga strukturer för kunskapsutveckling. SKL-satsningarna har utökats med Barn och unga-satsningen (barn och unga i dygnsvård). I stödstrukturen finns det tre tvärprofessionella grupper, bestående av medlemmar från såväl landsting och kommuner, som ansvarar för var sitt område: barn, vuxna och äldre. Tvärgrupperna arbetar med olika uppdrag som t e x hur man ska implementera nationella riktlinjer och ny lagstiftning eller att ta fram förslag på gemensamma förhållningssätt i frågor som berör såväl kommun som landsting. Deras uppdrag formuleras av ledningsgruppen. Samordning för Linnea (Försöksverksamhet mest sjuka äldre) Tvärprofessionella samordningsteam har bildats i varje kommun i syfte att sjuka äldre ska få sammanhållen vård och omsorg. Systematiskt förbättringsarbete äldre 26

141 Kvalitetsregistren Senior alert och svenska palliativregistret har införts och används i förbättringsarbete. En konferens (Alertdagen) har genomförts där förbättringsarbeten redovisades för fortsatt spridning. En länsgemensam handlingsplan för förbättringar i vård och omsorg om sjuka äldre har arbetats fram. Kunskap till praktik Implementering av nationella riktlinjer gällande missbruk och beroende. Ett flertal metodutbildningar har genomförts. Framtagande av uppföljningssystem har genomförts. Inom ramen för satsningen har en föräldrastödssatsning påbörjats. Barn- och unga i dygnsvård Inom ramen för BoU-satsningen har Kronoberg ingått i en gemensam upphandling tillsammans med Kommunförbundet Skåne och Region Halland, med hjälp av SKL Kommentus, avseende HVB-vård, konsulentstödd familjehemsvård och handledning. Ett beslut har också fattats om att ta fram en länsgemensam samverkansrutin för familjehemsplacerade barns skola och hälsa, inklusive elevhälsa. Detta arbete påbörjas E-hälsa Syftet med ehälsa är en ökad medverkan från individen, smartare ehälsotjänster, samarbete över organisationsgränser och en effektivare administration. Syftet är också att skapa tillgänglighet och säkerhet för invånaren, medarbetaren och beslutsfattaren. Rätt information till rätt person i rätt tid är en vision för ehälsoarbetet. Detta sker via hälsokonto/journal på nätet, genom att kunna följa sitt ärende, ansöka om vård, boka tid samt tillägna sig individuellt utvecklad teknik i hemmet. 27

142 Bilaga 5 Analysunderlag - Projekt utifrån kön Näringsliv Avslutat Pågende 1a) 1b) 2a) 2ab) 2b) 3a) Förstudie Regionalt investeringsfrämja Ja Ej vald Pågående Nej - Nej Nej Trästrategi Ja Ej vald Pågående Man Ja Ja Ja Innovationsdag Ja Man Ej redovisat Man Nej Nej Nej VINK - Virtuell inkubator Kronoberg Ja Kvinna Pågående Man Nej Nej Nej Kronobergsmodellen Ja Man Ej redovisat Nej - Nej Nej SIAR Ja Man Pågående Man Nej Ja Ja Linneaus Technical Centre Ja Man Pågående Man Nej Ja Ja Förstudie Glasriket Ja Mix Ej redovisat Man Nej Nej Nej Kommunstudier genom Simpler-analysJa Mix Pågående Man/Kvinna Ja Nej Nej MAT 2012 Ja Man RedovisatJämn fönej - - Ja Tillväxt och innovation södra Småland Ja Kvinna Pågående Kvinna/Man Ja Ja Ja Förstudie innovationssystemja Kvinna RedovisatJämn fönej - Ja Ja Polymernet Ja Man Pågående Man Ja Ja Nej Förenkla på riktigt Ja Kvinna Pågående Nej - Nej Ja Strategi för besöksnäringen Ja Man Ej redovisat Nej Ja Nej Nej OECD Ja - Redovisat Man/kvinna Ja Ja Ja Trästad 2012 Ja Kvinna Ej ink. Slutrapp. Man Ja Nej Ja Kompetens Förstudie StudentmedarbetaJa Kvinna Avslutat Nej - Nej Ja Yrkeshögskola Kronoberg Ja Kvinna Pågeånde Man/kvinna Ja Ja Ja Flerspråkig undervisning via distans Ja Kvinna Pågående Nej Nej Nej Nej Studentmedarbetare i Kronoberg Ja Kvinna Pågående Nej - Nej Ja Utveckling av vård och omso Ja Kvinna Ej. Ink. Slutrapp. Kvinna Nej Nej Nej Infrastruktur Krösatåg hastighet Ja Mix Ej redovisat Ja (syftar till att göra d Markarydsbanan- utredning Ja - Ej redovisat Markaryd för framtiden Ja - Ej redovisat Stegvis utveckling stambana Ja Man Ej redovisat Regional kartläggning av det strategiska Ja - Pågående Resvaneundersökning Ja Man Redovisat Ja Nej Nej Ja Övriga Lokal alternativ energiproduktion i koo Ja Kvinna Pågående Nej - - Nej Reglab 2012 Ja Green Charge Sydost Ja Man Pågående Ja Ja Ja Nej K3 Ja Man Ej redovisat Nej Nej Nej Nej Bortfall: Förstudie Linneaus Technical Center 28

143 Regionstyrelsen Ärende 5 d Medlemsdialog minnesanteckningar Dnr 13/0004 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera minnesanteckningar från medlesdialog den 10 april 2013 till protokollet. Ärendet Regionförbundet kallade medlemmarnas styrelsepresidier, trafiknämndens presidium, samt regionstyrelsens presidium till medlemsdialog, främst i syfte att fokusera på länstrafikens budget Föreslås att styrelsen noterar ärendet till protokollet. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 102/13 - Mötesanteckningar med bilagor Medlemsdialog 2013.

144 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (28) 102 Medlemsdialog minnesanteckningar Dnr 13/0004 Bakgrund Regionförbundet kallade medlemmarnas styrelsepresidier, trafiknämndens presidium, samt regionstyrelsens presidium till medlemsdialog, främst i syfte att fokusera på länstrafikens budget Föreslås att styrelsen noterar ärendet till protokollet. Beslutsunderlag - Mötesanteckningar med bilagor Medlemsdialog Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att notera minnesanteckningar från medlemsdialog den 10 april 2013 till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

145 Mötesanteckning Ann Mårtensson Minnesanteckningar Medlemsdialog 10 april 2013 Inledning Roland Gustbée inleder med att redogöra för dagens program: 1. Inledning 2. Bokslut 2012 (Medverkande: Trafiknämndens ordförande Sven Sunesson) 3. Budget 2014 och prognos 2015 och 2016 (Medverkande: Styrelsens ordförande Roland Gustbée) 4. Upphandlingar på tågsidan (Medverkande: Trafiknämndens ordförande Sven Sunesson) 5. Ny RUS (regional utvecklingsstrategi) (Medverkande: Styrelsens ordförande Roland Gustbée) 6. Revidering av Länstransportplanen (Medverkande: Styrelsens ordförande Roland Gustbée) 7. Revidering av Trafikförsörjningsprogrammet (Medverkande: Styrelsens ordförande Roland Gustbée) 2. Bokslut. Sven Sunesson, Trafiknämndens ordförande redogör för verksamhetens bokslut Se medföljande presentation. 3. Budget 2014 och prognos Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post:

146 Roland Gustbeé presenterar resultatet från budgetturnén samt redogör för budget 2014 och prognos för Se medföljande presentation. I efterföljande diskussion: - Minskning i kostnaderna och utbudet för Uppvidinges räkning - Beslut avseende täckningsgrad på minst 50 % totalt d.v.s. på alla trafikslag. - Resandeökning kontra trafikutbud. 4. Upphandlingar på tågsidan Sven Sunesson presenterar aktuella upphandlingar på tågsidan. Öresundståg. Upphandlingen har startat. Samma trafik som idag med optioner för Markaryd- Halmstad, Emmaboda Karlskrona och Alvesta Jönköping och Kust till Kustbanan. - Upphandlingen innefattar även all service på tågen dvs. städning, kaffeservering osv. Förhandling med verkstad i Köpenhamn att fortsätta att ha lättare service för tågen. - Trafikstart ska ske december Krösatåg Syd. - Nyss avslutad upphandling Veolia tilldelades affären. - Verkstadsupphandlingen pågår och avslutas under sommaren. Övriga Krösatåg. - Upphandling Förluster för DSB Småland skiljedom som är under förhandlin Pågatåg Markaryd. - Skånetrafiken genomför upphandling på sträckan. 5. Ny RUS (Regional utvecklingsstrategi) Idag finns det ett Regionaltutvecklingsprogram (RUP). Det har hänt en del sedan det antogs Den nya RUS kommer att ersätta det regionala utvecklingsprogrammet. - OECD-rapporten har gett nya analyser vid handen samt Simpler-analysen. - Kommer upp på regionstyrelsen vid nästa sammanträde. RUSEN kommer att fastställas i början av nästa mandatperiod. - RUSEN är hela regionens måldokument, inte endast regionförbundets dokument. Detta kräver delaktighet från medlemmarna främst eftersom det är en gemensam strategi. 2 (4)

147 - Uppdrag att föra samman de kommunala översiktsplanerna och den regionala rumsliga planeringen genom statligt uppdrag. - Extra statliga medel miljoner till regional utveckling Statens Kulturråd extra statliga medel ca 2 Mkr. 6. Länstransportplanen Länstransportplanen ska revideras och arbetet pågår nu. Regeringen beslutade om direktiv för åtgärdsplaneringen 20 december Trafikverket ska ta fram ett förslag till nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden Länsplaneupprättarna ska ta fram motsvarande på länsnivå för samma tidsperiod Länsplaneupprättarna skall utgå från regeringens direktiv och har följande tidsplan: - 15/4 överenskommelse med TRV om ev. samfinansiering - 14/5 Förslag till LTP - 13/6 20/9 Prel. Remisstid för LTP - 29/10 Slutligt förslag till LTP - 13/12 Regionfullmäktige fasställer LTP - 16/12 Inlämnad till regeringen I efterföljande diskussion togs frågan om planskildhet i länstransportplanen upp. Tjänstemännen inom infrastrukturområdet tar med detta och återkommer. 7. Revidering av Trafikförsörjningsprogrammet. Trafikförsörjningsprogrammet antogs oktober Planen var att en reviderings skulle göras under 2013 och att Trafikförsörjningsprogrammet skulle vara klar december På grund av omständigheter gällande resurser och framflyttandet av Länstransportplanen flyttas nu denna revidering till Styrelsen föreslår fullmäktige att revidera tidplanen. 8. Övrigt. - Invigning av den nya linjetrafiken. 3 (4)

148 Tydliga önskemål om en samlad invigning i samtliga huvudorter i kommunerna den 15 juni. Kommunernas och landstingets tjänstemannagrupper i ärendet är informerade och involverade eftersom detta kräver ett kommunalt engagemang. 4 (4)

149 Möten. Möjligheter. Mervärde.

150 Verksamhet 2012 Nytt skolskjutsavtal genomfördes Nytt servicefordonsavtal genomfördes Reviderat zonsystem serviceresor Enhetlig resegaranti i sydsverige SMS biljetten in. Och ut Prisdifferentiering 9 dec kr kontantavgift Kontanthanteringen minskat från 80 % -08 ner till ca 10 % Ny lördagsbiljett Växjö Trafikledningscentral inrättad (klar höst 13)

151 Marknad och försäljning Kundcenter säljer SJ-biljetter och tog över kontor. Försäljningskontor i alla kommuner. Lingonet Marknadskampanjer för Pendla med Krösatåg, Duobiljetten för familjer, Priskampanj för busstrafiken, Lanseringskampanj av MobiTime

152 Tåg - Nyheter - 4 januari invigs Lammhult och Moheda station - 9 december invigs Gemla station - 8 januari startar Krösatåg Norr med 6 dt/vardag resor mars 2012 och resor mars 2013 = ökning 44 % - 9 december får Gemla 8 dagliga tågstopp av Krösatågen till Värnamo. Räkning pågår av påstigande.

153 Tågekonomi Öresundståg 90 % kostnadstäckning = milj. Kr jmf. budget Krösatåg - 43 % kostnadstäckning = milj. Kr Tidigareläggning av trafikstart Regionaltåg milj. Kr Trafikstart framskjuten Tågresenärer ca + 1 milj. resor

154 Buss nyheter och ekonomi Nya linjer: 157:an Älmhult-Ljungby resande: 1261 mars 2012, 3124 mars 2013 Under första kvartal -13, 9307 resor varav 3584 skolkort och 5723 vanliga Älmhults stadsbuss Snålskjutsen : Resande vardagar 2-300, lörd-sönd (2 räkningar)

155 Bussekonomi Stadstrafiken Växjö 55 % kostnadstäckning - 89 kr resor (2,7 milj.) Regiontrafiken 46 % kostnadstäckning kr resor (3,1 milj.)

156 Medlemsbidrag milj. Kr milj. Kr Per invånare kr kr 2012 Per resa 22,61 kr ,73 kr 2012

157 Budget 2014 samt prognos för Länstrafiken

158 Det naturliga sättet att resa i ett hållbart samhälle. Medlemsdialog

159 Budgetturné inför 2014 Enskilda träffar med alla medlemmar med diskussioner om ny trafik, till exempel: Trafik Ljungby Halmstad Trafik Tingsryd Karlshamn Ytterligare en stadsbuss i Älmhult Moheda koppling till tågtrafiken Bytesmöjligheter tåg/buss där den nya tågtrafiken startar Träffarna har inte medfört att någon ny busstrafik har budgeterats

160 Budget med flera osäkerhetsfaktorer! Nya avtal busstrafik startas 2013 med delvis osäker framtida kostnadsnivå (kvartalsvis indexjustering) Ny busstrafik startas 2013 (region + Växjö stad) Ny tågtrafik startas 2013 med delvis osäker kostnadsnivå Svårt att beräkna resande och intäkter för ny trafik tåg och buss Svårt att beräkna resande, taxehöjningar och totala intäkter för all trafik tåg och buss Upphandling Öresundståg nya avtal från dec 2014 Kust-till-Kust-banan oklart vad som skall gälla

161 Beräknad täckningsgrad 2014 Regiontrafik 46 % Växjö stadstrafik 43 % Älmhults stadstrafik 25 % Öresundståg 83 % Krösatåg Nord 40 % Krösatåg Syd 35 % Pågatåg 30 %

162 Budgeterade resandeökningar för busstrafiken: Regiontrafik: 2013: + 2 % 2014: + 4 % Växjö stadstrafik 2013: + 7 % 2014: + 20 %

163 Trafikförändringar Regiontrafik: I regiontrafiken har inga ytterligare trafikökningar budgeterats utöver den trafik som startade under Viss regiontrafik med buss minskas i samband med införandet av Krösatåg Syd den 15 december Växjö stadstrafik: Från och med september 2016 har ytterligare två fordon budgeterats för att täcka nya bostadsområden. Älmhults stadstrafik: Ingen utökning är budgeterad

164 Trafikförändringar Öresundståg: En utökning med tre dubbelturer/dag vardagar planeras att ske i december 2014 på sträckan Växjö Kalmar. Kust till Kust: Under 2014 planeras ett avtal med SJ AB till en kostnad av 910 tkr. Läget beträffande 2015 och 2016 är oklart. Endast kostnader motsvarande 2014 har tagits med i budgeten för de åren.

165 Trafikförändringar Krösatåg Nord: Trafiken på sträckan Nässjö Alvesta - Växjö planeras att utökas till 8 dubbelturer från december 2014 respektive 10 dubbelturer från december Ingen förändring planerad för Värnamo Alvesta Växjö. Krösatåg Syd: Trafiken planeras att utökas till 14 dubbelturer december 2014 och 16 dubbelturer december Pågatåg: Trafiken planeras att utökas till 14 dubbelturer december 2015.

166 Förslag till taxeförändringar 2014 Periodkort, höjning med 20:- för respektive zonnivå Enkelbiljetter, höjning till 26:- för första zon, därefter stege med 11:- ökning för varje zon Taktaxa inom länet höjs till 12 zoner Nattaxa betald med reskassa höjs till normalnivå 20 % Endagskort län höjs till 100:- Sänkt rabatt för studerandekort/ungdomskort och skolkort till 20 % av ordinarie periodkortspris. Införande av Fritidskort med länsgiltighet kvällar/helg Differentierat tågtillägg för periodkort :-

167 Beräknad minskning av eget kapital Eget kapital : 58,2 MKR Budgeterad minskning 2013: - 5 MKR Budgeterad minskning 2014: - 27 MKR Budgeterad minskning 2015: - 3 MKR Budgeterat eget kapital vid utgången av 2015: 23,2 MKR

168 Medlemsbidrag TOTAL BUDGET MEDLEMSBIDRAG TKR TKR TKR TKR Växjö Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Älmhult Landstinget SUMMA MEDLEMSBIDRAG

169 Sammanfattning TOTAL BUDGET NETTOKOSTNADER TKR TKR TKR TKR Regiontrafik Växjö Stadstrafik Älmhults Stadstrafik Krösatåg Nord Öresundståg Krösatåg Syd Pågatåg Kust till Kust Kompletteringstrafik Gods Förtroendevalda Personal Teknik + omkostnader Info & Marknadsföring Utredningsuppdrag Reg. kollektivtrafikmyndighet Gemensamma intäkter Finansiella intäkter Minskat eget kapital SUMMA MEDLEMSBIDRAG

170 Revidering efter budgetberedningen MB 2014 ursprungligt förslag: 269,6 MKR Ökat uttag eget kapital - 5,0 MKR Teknik + omkostnader - 1,0 MKR Öresundståg - 2,6 MKR Krösatåg Syd - 0,3 MKR Nytt medlemsbidrag ,7 MKR

171 Fortsatt tidplan budget april Medlemsdialog 24 april AU - formell behandling 8 maj Styrelsen - formell behandling 24 maj Fullmäktige - beslut

172 Budgetprocess AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER Ramar och mål Dialog politik Utgångspunkt Prognos År 1 samt År 2-3, Regionförbundet förbereder förankring Förankring medlemmar (Tj.män) Besök respektive medlem (tj.män) Intern politisk förankring medlemmar Återkoppling kommunchefsgrupp DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS Sammanställning förslag Innehåll Trafikdagarna Avstämning innehåll Bearbetning synpunkter Bearbetning/Sammanstäl lning förslag Politisk förankring medlemmar RS Au och TN Bearbetning/Sammanstäl lning förslag Politisk förankring medlemmar RS Au och TN APRIL MAJ JUNI JULI Sammanställning av budgetförslag med siffor RS Au Medlemsdialog TN s ordf. återrapporterar året som gått RS ordf. presenterar nytt budgetförslag RS Au Beslut SKARP budget Beslut i Regionstyrelse Beslut i Regionfullmäktige Intern planering Regionförbundet Sommarlov

173 Möten. Möjligheter. Mervärde.

174 Nationell transportplan och Länstransportplan Regeringen beslutade om direktiv för åtgärdsplaneringen 20 december 2012 Trafikverket ska ta fram ett förslag till nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden Länsplaneupprättarna ska ta fram motsvarande på länsnivå för samma tidsperiod

175 Tidplan - NP Trafikverket ska utgå från Regeringens direktiv i enlighet med det nya planeringssystemet Trafikverkets förslag till nationell plan ska redovisas för regeringen senast 13 juni 2013 Samtidigt ska Trafikverket skicka ut förslaget på bred remiss Remissynpunkter ska lämnas till Näringsdepartementet senast den 1 oktober 2013

176 Nationell plan i södra Småland OBS! Preliminärt Större investeringar E4 Ljungby Toftanäs RV 25 Sjöatorp Forsa Prio grupp 1 väg Prio grupp 1 väg Älmhult, gångbro, plattform Prio grupp 1 järnväg Mötesstation Skruv Prio grupp 1 järnväg Nytt trafikled. sys. på stambanan Mjölby Alvesta o Alvesta - Lund Mkr Nationell plan Objekt Större brister Mkr Alvesta - Växjö 200 Alvesta Triangelspår 200 Älmhult, barngårdsombyggnad 188 RV 25 Österleden Växjö Prio grupp 2 väg RV 23/25 Norrleden i Växjö Prio grupp 2 väg

177 Tidplan LTP (LTP = Länstransportplan) Länsplaneupprättarna skall utgå från regeringens direktiv 15/4 överenskommelse med TRV om ev. samfinansiering 14/5 Förslag till LTP 13/6 20/9 Prel. Remisstid för LTP 29/10 Slutligt förslag till LTP 13/12 Regionfullmäktige fasställer LTP 16/12 Inlämnad till regeringen

178 LTP-gruppen För att förankra, samråda och ge synpunkter på arbetet med framtagandet av LTP LTP-gruppen som består av tjänstemän från samtliga kommuner, landstinget, länsstyrelsen, Trafikverket samt regionförbundet

179 Ekonomiska ramar Budget 522 Miljarder kr Nationell 86 Mkr drift, underhåll, reinvestering av statliga järnvägar 155 Mkr drift och underhåll väg inklusive bärighet, tjälsäkring, rekonstruktion samt medfinansiering enskilda vägar 281 Mkr utveckling av transportsystemet Effektivisering TRV 17 Miljarder kr Budget Regional Jönköping mkr 434 mkr Kronoberg 715 mkr 238 mkr ca 63 mkr/år Kalmar 836 mkr 279 mkr Blekinge 514 mkr 171 mkr Skåne mkr mkr

180 Utgångspunkt LTP

181 Från 1 januari 2013 gäller en ny planeringsprocess för infrastrukturplaneringen De nya direktiven tar sin utgångspunkt i Regeringens proposition 2011/12:118 Planeringssystem för transportinfrastruktur.

182 Projekt för genomförande Utredningsfas Finansiering löses Åtgärdsvalsstudie Brister Begreppet ska användas även i regional plan. Måste prioriteras! Åtgärdsvalsstudie År År År

183 Åtgärdsval för att lösa brister Fyrstegsprincipen Steg 1 Tänk om Åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt Steg 2 Optimera Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig infrastruktur och fordon Steg 3 Bygg om Begränsade ombyggnadsåtgärder Steg 4 Bygg nytt Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder

184 Större investeringar Mkr Växjö Bangård 70 Alvesta Resecentrum 20 LV 120 Genomfart Älmhult, Haganäsleden 33 RV 23 Huseby - Räppe 210 RV 23 Älmhult - Eneryda 25 LTP i södra Småland LTP Objekt OBS! Preliminärt RV 27 Söder Växjö Större brister Mkr LV 834 i Hovmantorp LV 126 Förbi Alvesta 89 Södra länken Växjö 175 Mindre investeringar Mkr Max 25 Mkr. Ca 30% av LTP ca 25 Mkr/år Regional samfinansiering Mkr Mötesspår Skruv 24 Bidragsobjekt Mkr 50% i bidrag. Ca 10% av LTP ca 7 Mkr/år

185 Regeringens uppdrag till planupprättarna öppnar för steg 1 och 2 åtgärder Utdrag: Länsplanerna för regional transportinfrastruktur ska vara trafikslagsövergripande. Planerna får i enlighet med förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur omfatta följande ändamål: Åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur

186 Mobility Management i byggskedet där syftet är att effektivt hantera störningar under byggtiden, att på kort och eventuellt även lång sikt förändra resandet och att säkra arbetsmiljön. Generellt sett finns störst potential för MM i byggskedet för projekt inom Nationell plan. Trafikverket är huvudansvarig. - Finansieras inte via någon pott, utan ska säkerställas direkt i investeringsobjekten. Förebyggande Mobility Management där syftet är att skapa högre och bättre nyttjandegrad i befintlig infrastruktur, minska ensamåkandet i bil, öka kollektivresandet (väg och järnväg) och cyklandet på utvalda stråk med potential. Dessa åtgärder kan också med fördel genomföras i väntan på en större investering i infrastrukturen. - Finansieras via någon pott

187 Förslag till struktur för länstransportplanens ekonomiska sammanställning Total Tidigare Senare Summa Kommentar kostnad Större investeringar Objekt A-B Pågående Objekt C-D Nationell väg Objekt E-F Medfinansiering Större "brister" a) Sträcka G-H Sträcka J-K Mindre väginvesteringar Trafiksäkerhetsåtgärder (inkl mötesseparering) 50% Tillgänglighetsåtgärder 20% GC-vägar 15% Övrigt 15% Statlig medfinansiering, större objekt Bussterminal A-stad Bussterminal B-stad Statlig medfinansiering, mindre objekt Kollektivtrafik, inkl flyg,sjöfart Miljö- och ts-åtgärder Enskilda vägar Summa a) Åtgärdsvalstudie ska göras före beslut om åtgärd

188 Hållbara resor i Kronobergs län Vad kommer kommunen att genomföra under 2013 som bidrar till hållbart resande? 2. Fanns det något ni vill lyfta fram inom ramen för hållbart resande och som genomfördes i kommunen under 2012? 3. Utbildning 4. Klimatmål 5. Styrande dokument 6. Trafikräkning 7. Vem gör vad?

189 Tack!!

190 Infrastrukturområdet vad är på gång regionalt? Per Hansson, Regionförbundet södra Småland

191 Användning av oljeprodukter inom respektive sektor Bostäder och service Industri Transport o co Q)... t'l CD m... CD CD m... co Q)... o O) O)... m Q)... cg Q) Q) m o C'l t'l o t'l '<t o N cg o C'l co o N 0~--~--~--~--~--~--~--~--~--~--~--~--~--~--~--~--~--~--~--~--~- CD C'l CD... o o C'l e Energimyndigheten

192 Oljeberoende transportsektor Andelar av total energianvändning % 40% 35% 30% 25% 20% 15% Biobränslen, gas m.m. Fjärrvärme El Kol, koks Oljeprodukter 10% 5% 0% Industri Bostäder, service m.m. Transporter

193 Transportsektorns koldioxidutsläpp (2010) Infrastruktur väg och järnväg Flyg 4% 8% Sjöfart 25% Väg personbil 40% Järnväg 0,2% Väg övriga 3% Väg lastbil 20%

194 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets precisering på klimat Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen

195 Trafikslagsövergripande planeringsunderlag för Begränsad klimatpåverkan Publikation 2010:095

196 Regionstyrelsen Ärende 5 e Budget 2013 kvartalsrapport jan-mars Dnr 11/0011 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera kvartalsrapport för Regionförbundet södra Småland jan-mars 2013 till protokollet. Ärendet Vid regionstyrelsens sammanträde den 8 maj lämnas en kvartalsrapport över perioden januari till och med mars Ärendet bereds vid extra sammanträde med arbetsutskottet 8 maj Bifogade handlingar: - Kvartalsrapport januari mars 2013, budget och verksamhetsuppföljning

197 Dnr 11/ Peter Hogla Tel: Tjänsteskrivelse - Verksamhetsredovisning januari mars 2013 Verksamhetsredovisningen avseende första kvartalet 2013 utgår från de prioriterade insatserna i verksamhetsplan för regionförbundet Nedan redovisas kortfattat och i sammanfattad form insatsernas status, samt eventuella avvikelser från plan. Rubrikerna följer kapitelindelningen i verksamhetsplanen. Övergripande förvaltning och god ekonomisk hushållning Förvaltning och myndighetsutövning Arbetet inom förvaltning och myndighetsutövning följer de angivna insatserna enligt verksamhetsplan. Mot bakgrund av att ett flertal nya medarbetare har tillträtt under vinter/våren så har administrativa avdelningen lagt stora resurser på att organisera såväl praktiska uppgifter som administrativa rutiner för nya medarbetare. Regionförbundet deltar, via avrop, i en gemensam upphandling med Växjö kommun avseende upphandling av ett nytt sammanhållet ärendehanteringssystem. Tilldelningsbeslut i ärendet väntas fattas i juni Utbildningar i ärendehantering och rutiner kring ärendeprocesser har genomförts vid några tillfällen. Angivna brister i internkontrollplanerna för trafiknämnden och regionstyrelsen följs upp och informeras om vid de berörda avdelningarnas arbetsplatsträffar. En tydligare organisation för förvaltningens servicefunktioner har inrättats genom att utse en funktionsledare för verksamhetsområdet. Alla de olika målen för god ekonomisk hushållning bedöms kunna uppnås (8) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

198 Dnr 11/ Kommunikation och regional profilering De i verksamhetsplanen angivna insatserna löper i enlighet med plan. Kansliet har under första kvartalet genomfört en turné till samtliga medlemmar, utom Alvesta kommun, för att informera om regionförbundets verksamhet. Samtliga avdelningar har informerats om regionförbundets nya varumärkeshandbok och grafiska profil, vilken nu tillämpas i regionförbundets externa kommunikation. Arbetet med revidering av regionförbundets webbplats har påbörjats. I samarbete med Markör Marknad och Kommunikation AB har frågeunderlaget till regionförbundets medlemsundersökning tagits fram. Förtroendevalda i regionförbundets beslutande församlingar och tjänstemän i etablerade medlemsnätverk har inbjudits att delta i undersökningen. Internationellt samarbete Det internationella arbetet på Regionförbundet södra Småland löper i huvudsak i enlighet med plan. Bevakning och förberedelsearbete inför EU:s framtida fonder och program pågår i samverkan med flera aktörer. Programmeringen för de för regionen relevanta Europeiska territoriella programmen har förskjutits något. Regionförbundet har deltagit aktivt i olika sammanhang för att bevaka frågan, bl.a. ERB, Nationellt forum och SKL. Ett internationellt nätverk med representanter från organisationer och myndigheter i länet har bildats och sammanträtt vid två tillfällen. Även internt stärks internationellt arbete som ett horisontellt perspektiv i Regionförbundet södra Smålands verksamhet, formerna för detta kommer att utvecklas vidare under våren och hösten bl.a. i arbetsprocessen med den internationella strategin. Etablerade samarbeten Samverkan inom ramen för Euroregion Baltic löper i enlighet med antagen Action Plan, med undantaget att det Internationella Permanenta Sekretariatet (IPS), som tillfälligt stationeras på Regionförbundet södra Småland ( till ), med stor sannolikhet kommer förlängas. Genom ERB driver och initierar Regionförbundet aktiviteter för politisk samverkan, speciellt avseende EU:s sammanhållningspolitik. Sydafrikasamarbetet löper på trots viss politisk och administrativ turbulens hos samarbetsparten. Regionförbundet södra Småland har lämnat in två 2 (8)

199 Dnr 11/ projektansökningar till finansiären ICLD (Internationellt Center För Lokal Demokrati), besked om utfall väntas i juni. Tre projekt är i implementeringsfas. Inom ramen för Småland Blekinges Brysselkontor pågår ett utvecklingsarbete för att effektivisera och finjustera samverkan. Även internt arbetar Regionförbundet södra Småland med att utveckla interna former för utbyte och synergier inom ramen för Småland Blekinges Brysselkontor. Utvecklingsarbetet och konkreta åtgärder för framtida arbete konkretiseras under våren. Projektet EU-kompetens Småland Blekinge har nått goda resultat genom bl.a. ett högt deltagande i erbjudna utbildningar. Suzhou är Regionförbundet södra Smålands vänort i Kina och samarbetet löper enligt plan. Hittills under året har regionförbundet tagit emot två delegationer och undersöker tillsammans med andra aktörer i regionen möjligheten till en Småländsk glasutställning på Suzhou museum. Regionförbundet ser positivt på utvecklingen och under vårens möten med Suzhou kommer samarbetsavtalet vidareutvecklas till att gälla de prioriterade områdena miljö & klimat, trä & träbyggande samt glas och livsmedel. Under våren förbereds även den halvtidsutvärdering som skall genomföras under hösten Regionförbundet som arbetsgivare Samtliga insatser pågår eller kommer att genomföras enligt plan. Mångfalds- och jämställdhetsplanen är reviderad och antagen. Medarbetarenkäten är genomförd och resultatet kommer att redovisas under maj månad. REGIONFÖRBUNDETS UTMANINGAR OCH MÅL FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Kompetens och arbetskraftsförsörjning Insatserna pågår eller kommer att genomföras som planerat. AV-Medias utlåning via strömmande media ökar och första kvartalet skedde endast 6 % av utlåningen via fysiska lån. Övergången till den nya distributionsplattformen har således fungerat bra. Det interna samarbetet mellan avdelningen för regional utveckling och AV-Media har stärkts, genom gemensamt nyttjande av personal och gemensamma fortbildningsdagar. Inom kompetensplattformsarbetet har fokus legat på att hitta nya strukturer för arbetet med vuxenutbildningen och därigenom underlätta regional samverkan gällande SFI, samhällsorientering och kompetensutvecklingsinsatser. I december 2012 tog regeringen beslut om att 3 (8)

200 Dnr 11/ avsätta 60 miljoner för kompetensplattformsarbetet med Tillväxtverket är ansvarig myndighet. Pengarna kommer att bli tillgängliga via ansökningsförfarande. Regionförbundet förbereder arbetet med dialog kring prioriterade insatser. Fyra av länets kommuner har besökts för diskussioner kopplat till hur regionen ska arbeta med validering. Ett förslag kring fortsatta arbetsformer kommer att presenteras för kommunchefer, personalchefer och förtroendevalda. Aktiviteter inom ramen för samverkansavtalet har genomförts kopplat till kvalitetssäkring av länets YH-utbildningar och marknadsföring av dessa utbildningar gemensamt. Projektarbete I styrgrupperna kopplade till de olika projekten pågår en strategisk dialog om vilka insatser som görs under projektets gång samt vad som kommer att ske efter projektens avslut. SYV i förändring SYV i förändring fortgår enligt plan och har arrangerat flertalet aktiviteter för studie- och yrkesvägledarna. Utbildningsinsatserna har haft gott deltagarantal och utvärderingarna visar på nöjda vägledare. Utbildningarna har kostat något mindre än beräknat, varför en begäran om omfördelning av kostnader till posten för spridning kommer att göras. Plug in Plug in pågår enligt plan och går nu in i ett intensivt skede. Av totalt 20 kommuner i Kalmar och Kronobergs län kommer 17 kommuner att ha organiserad och projektstödd verksamhet från hösten Regionalt prioriteras erfarenhetsutbyte för utveckling av de lokala initiativen och samarbete för att upprätta gemensamma rutiner när det gäller det kommunala uppföljningsansvaret. Studentmedarbetare Kronoberg Hittills under 2013 har medlemsorganisationerna i länet arbetat med förankringen av Studentmedarbetarkonceptet, sju skarpa tjänster har tagits fram vilket ligger i linje med de mål som är satta för året. Utöver de satta målen har Regionförbundet haft två studentmedarbetare anställda inom området kommunikation, varav den ena är anställd inom ramen för Studentmedarbetare Kronoberg. Fokus under första kvartalet har legat på kommunikation för att öka kännedomen om studentmedarbetarkonceptet samt att skapa strukturer för att nå ut med tjänster både via nätverk och via digitala verktyg. Integrationssamverkan södra Småland Projektet Integrationssamverkan södra Småland avslutades enligt plan i slutet av februari och en projektrapport finns tillgänglig. I samband med att projektet avslutades och i relation till andra insatser kopplat till integration har 4 (8)

201 Dnr 11/ regionstyrelsen beslutat att regionförbundet inte skall ha någon samordnande roll för integrationsarbetet utan det är i dagsläget en fråga för respektive medlemsorganisation. Förnyelse och dynamik Insatserna pågår enligt plan. Upphandlingen av en processledare för innovationsinitiativet är klar. Dialogmöten är initierade och kommer att utvecklas vidare under nästa kvartal. Första rekvisitionen till Tillväxtverket är genomförd. En handlingsplan för jämställd tillväxt har tagits fram. Arbetet med att genomföra konkreta åtgärder har påbörjats. Projektarbete Re-Think Projektet Re-Think är mitt uppe i genomförandet av mentorskapsprogrammet och löper enligt plan. Diskussion om hur projektets arv ska förvaltas har påbörjats. Sydostleden En handlingsplan är på väg att utformas där ansvarsområden delas upp mellan regionförbundet och Destination Småland AB. Förslag kommer färdigställas under andra kvartalet. En försening inom infrastrukturinvesteringarna har gjort att Tillväxtverket förlängt en del av Sydostledenprojektet som hör till insatserna sträckan Tingsryd Urshult till 15 november Projektet löper i övrigt enligt plan. TvärdraG Lokala arenor har skapats eller är på gång att skapas i samtliga kommuner. Arbetet med att koppla samman de lokala till en regional arena har påbörjats. Näringslivet har på eget initiativ bildat en egen projektgrupp inom TvärdraG i syfte att bilda en formaliserad regional näringslivsarena. Kina-samarbetet Arbetet går enligt plan. En guide-book för kinesiska företag som är intresserade av regionen håller på att slutföras. Resa för representanter från näringslivet, LNU och regionförbundet till Suzhou planeras under kvartal 2. Top Level Förberedelser inför utvärderingen hösten 2013 pågår och i samband med det diskuteras prioriterade åtgärder samt en ev. fortsatt utveckling av Kinasamarbetet efter projektets slut. 5 (8)

202 Dnr 11/ Infrastruktur och kommunikationer Regionstyrelsen har beslutat att flytta fram tidplanen för fastställande av reviderat Trafikförsörjningsprogram till Arbete med revideringen har inte inletts under första kvartalet 2013 men kommer att inledas innan sommaren. Den nya busstrafiken startar den 16 juni. Lanseringen fortlöper enligt plan. Förberedelser av ansvar och arbetsrutiner för uppföljning av linjetrafikupphandlingens kontrollmoment har genomförts. Kvalitetslyftet Ytterligare tre personer han anställts vid trafikledningen i Alvesta, som för närvarande består av sex personer. När det gäller upphandlingen av fordonssystem avslog förvaltningsrätten i dom den 5 april en anbudsgivares ansökan om överprövning. Förvaltningsrätten gav därmed Länstrafiken rätt på alla punkter. Anbudsgivaren har dock begärt prövningstillstånd hos Kammarrätten. Kammarrätten har ännu inte meddelat om prövningstillstånd kommer att beviljas. Den försenade upphandlingen innebär tyvärr att all teknik inte kommer att finnas på plats vid trafikstarten i juni. Ny varumärkesplattform har implementerats. Ny version av reseappen MobiTime har lanserats. Lanseringen av ny teknisk plattform för Mina sidor är något försenad. Analys av resenärsunderlaget med hjälp av GIS har inte påbörjats, i avvaktan på en mer långsiktig GIS-lösning inom regionförbundet. Livskraft Miljö Miljö- och Byggsamverkans verksamheter pågår enligt plan. Dialog förs med Blekinges kommuner om Byggsamverkan. Regionförbundets strategiska klimat- och energiarbete pågår enligt plan. Vid årsstämman för Föreningen Energikontor Sydost, fastställs förslag på nya ägardirektiv utifrån genomförd översyn. Välfärd Den 1 januari startade regionförbundets nya avdelning, avdelningen för SKL särskilda satsningar. Utöver chefen för avdelningen så har tre utvecklingsledare anställts, en för området ehälsa och två för området socialtjänst och hälso- och sjukvård. En av utvecklingsledarna var tidigare samordnare för välfärdsfrågor på regionförbundet, dessa frågor ingår nu som en del i avdelningens ansvar. 6 (8)

203 Dnr 11/ Förutom de SKL-satsningar som pågår sedan tidigare inom välfärdsområdet (äldreområdet, barn och unga, ehälsa, föräldrastöd inom missbruk- och beroendevården, samordning av Linnean samt stärkta strukturer) har en ny aktivitet inom funktionshinderområdet tillkommit. Kultur Statens kulturråd har i januari fattat beslut om statliga medel till regional kulturverksamhet i Kronobergs län. Under 2013 har Kronobergs län fått kronor (inklusive uppräkning 0,61%) att fördela (2012: kronor, inklusive uppräkning 1% och kronor i utökat anslag). Anslaget fördelas till kulturverksamheterna utifrån de fördelningsprinciper som Landstinget Kronoberg och Regionförbundet södra Småland har fattat beslut om. Gällande ansökningar om statliga utvecklingsmedel från Kronobergs län beviljades 2,1 miljoner kronor av Statens kulturråd för att utveckla kulturen i länet. Kulturdatabasen.se har införts i Kronobergs län med start Det är ett webbverktyg för redovisning av bidrag till kulturverksamhet. Webbverktyget ska minska administration, onödig pappershantering och underlätta samordningen av uppgifter. Redovisning i databasen görs under första kvartalet 2013 i första hand av verksamheter i kultursamverkansmodellen. Den 11 april genomförs det strategiska samtalet Överenskommelse mellan civila samhällets aktörer och offentlig sektor. Förberedelsearbetet har pågått under första kvartalet. Övergripande frågeställning för samtalet är - Vilken framtida modell vill vi skapa för att säkerställa det civila samhällets verksamhet, mångfald och oberoende inom kulturens område? Bakom inbjudan står den regionala kulturplanens styrgrupp. Inbjudna är civilsamhällets aktörer samt kommunala politiker och tjänstemän med ansvar för kultur. Ekonomisk redovisning Resultatet i sammandrag för första kvartalet är enligt följande (belopp i tkr): Verksamhet Utfall Budget Differens Länstrafiken Regionförbundet, övrig basverksamhet SUMMA Detaljerad ekonomisk redovisning per resultatenhet finns i bilaga 1. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att notera informationen till protokollet. 7 (8)

204 Dnr 11/ Bilagor: Bilaga 1 Ekonomisk redovisning januari mars (8)

205 Bilaga 1 Ekonomisk redovisning - Länstrafiken Kronoberg Period: Januari - Mars 2013 Resultatenhet Periodens utfall Periodens budget Periodens differens Budget helår Differens Prognos helår 1 - Förtroendevalda Personalkostnader Trafikadministration Kollektivtrafikmyndighet Marknadsföring Utredningsuppdrag Regiontrafik Medlemsbidrag Räntor Växjö Stadstrafik Älmhults Stadstrafik Abonnerad skolskjuts Krösatåg Öresundståg Regionaltåg Kompletteringstrafik Gods Serviceresor Sjukreseadministration Bokslutsdispositioner SUMMA Sida 1 av 6

206 Ekonomisk redovisning - Basverksamhet Regionförbundet Period: Januari - Mars 2013 Resultatenhet Periodens utfall Periodens budget Periodens differens Budget helår Differens Prognos helår Revision Förtroendevalda Kansli Kurs och konferens Medlemsbidrag Medlemsskap Projektmedel Driftstöd Regional utveckling Gemensamt, övrigt Gem. personalkostnader ERB Brysselkontoret Strategiska satsningar SKL särskilda satsningar AV-Media Övriga bidrag Färdtjänst SUMMA Sida 2 av 6

207 Ekonomisk redovisning - Hela Regionförbundets driftverksamhet Period: Januari - Mars 2013 Resultatenhet Periodens utfall Periodens budget Periodens differens Budget helår Differens Prognos helår Länstrafiken Regionförbundet, övrig basverksamhet SUMMA Resultatenheter avseende projekt ingår ej i kvartalsredovisningen! Kvartalsrapporten är framtagen Kostnader och intäkter är periodiserade. G:\Administration\Kallelse och protokoll\kallelser 2013\Styrelsen\RS_130508\[Ärende 5 e Bilaga 1, månadsrapport jan-mars 2013.xl Sida 3 av 6

208 Sida 4 av 6

209 Sida 5 av 6

210 lsx]månadsrapport mars-13 Sida 6 av 6

211 Regionstyrelsen Ärende 5 f Redogörelse för regeringens Vårproposition avseende regional utveckling och transportinfrastruktur Dnr 13/0017 Förslag till beslut Styrelsen beslutar Att notera informationen till protokollet. Ärendet Vid styrelsens sammanträde redogörs kortfattat för 2013 års ekonomiska vårproposition i de delar som avser regionförbundets verksamhetsområden. Syftet med skrivelsen är att informera regionstyrelsens ledamöter om regeringens förslag till insatsområden med tillhörande budgetinsatser som kan komma att bli föremål för beslut i regionstyrelsen under året. De huvudsakliga källorna är regeringen och SKL. Som en följd av förslagen i Vårpropositionen föreslås styrelsen besluta om en inriktning i ärendet avseende extra 1:1 anslag 2013 och 2014 redan vid dagens sammanträde (se ärende 5 g). Bifogade handlingar: - PM Regeringens vårproposition - sammanfattning avseende regional utveckling och transportinfrastruktur

212 PM Ulrika Gustafsson Regionstyrelsen Tel: Regeringens vårproposition - sammanfattning avseende regional utveckling och transportinfrastruktur Bakgrund Denna PM redogör kortfattat för 2013 års ekonomiska vårproposition i de delar som avser regionförbundets verksamhetsområden. Syftet med skrivelsen är att informera regionstyrelsens ledamöter om regeringens förslag till insatsområden med tillhörande budgetinsatser som kan komma att bli föremål för beslut i regionstyrelsen under året. De huvudsakliga källorna är regeringen och SKL. Det är alltså inte regionförbundets bedömningar avseende prognoser m.m. Ekonomiska förutsättningar prognos april 2013 Den svenska ekonomin påverkas nu tydligt av den globala ekonomiska krisen, som nu är inne på sitt femte år. Tillväxten var låg under 2012 och arbetslösheten steg. Det internationella konjunkturläget förväntas vara svagt även 2013 och 2014 och påverkar därmed den svenska ekonomin. Tillväxttakten bedöms vara fortfarande vara låg och arbetslösheten stiger ytterligare. Först 2015 väntas en gradvis återhämtning i Sverige och omvärlden: - Under 2013 och 2014 växer svensk BNP med 1,2 procent respektive 2,2 procent. Under 2013 beror tillväxten främst på hushållens ökade konsumtion. - Under perioden beräknas den årliga BNP-tillväxten bli 3,5 procent per år. Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

213 Läget på arbetsmarknaden: - Sysselsättningen bedöms i stort sett vara oförändrad under 2013 och Samtidigt fortsätter arbetskraften att öka. Sammantaget medför detta att arbetslösheten väntas stiga till ca 8,4 procent Sysselsättningen beräknas att ökas under och arbetslösheten väntas minska till 6.3 % Bedömning avseende de offentliga finanserna: - Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande blev 25 mdkr 2012, vilket motsvarar -0,7 procent av BNP. - För 2013 beräknas underskottet bli större och uppgå till 59 mdkr, vilket motsvarar -1,6 procent av BNP. Sammanfattning av Vårpropositionen i april Ansvar för jobb och trygghet För att möta ovanstående utmaningar föreslår regeringen ytterligare åtgärder inom utbildning, praktik, infrastruktur och regional utveckling. Totalt satsar regeringen cirka 3 miljarder kronor under 2013 och 2014, varav den större delen i år. 1. antalet platser inom yrkesvux ökas med 7000 platser 2013 och 7000 platser antalet platser inom praktik och arbetsmarknadsutbildning ökas med 8000 under 2013 och antalet platser på ingenjörs- och sjuksköterskeutbildningar ökas med 1400 platser 2013 och 1400 platser insatserna för regional tillväxt förstärks och omfördelas så att 40 miljoner kronor satsas 2013 och 40 miljoner kronor medel omfördelas inom infrastrukturområdet vilket ger 700 miljoner kronor ytterligare för drift och underhåll av järnvägar Källa 2 (4)

214 Därutöver bedömer regeringen att det även kommer att finnas ett visst utrymme att föreslå ofinansierade reformer i budgetpropositionen för Insatserna för regional tillväxt Regeringen föreslår en förstärkning av insatserna för regional tillväxt på sammanlagt 40 miljoner kronor per år för 2013 och Satsningen, som är ett sätt att stärka regioner som drabbats särskilt hårt av den utdragna lågkonjunkturen, går till Blekinge, Skåne, Värmland, Kronoberg, Gävleborg, Kalmar, Västmanland och Södermanland. Pengarna kan enligt regeringen användas till bl.a. kompetensförsörjning, företagsetableringar, innovationsinsarser, rådgivning och exportfrämjande enligt ordinarie regelverk för 1:1-anslaget. 3 För Kronobergs län handlar det om totalt 5 miljoner kronor 2013 och 5 miljoner kronor Enligt preliminära och muntliga uppgifter kommer med största sannolikhet ovanstående medel hamna hos regionförbundet och inte fördelas enligt den ordinarie principen mellan regionförbundet och länsstyrelsen ( ). Medlen kan omfördelas om t ex satsningar på företagsstöd prioriteras (företagsstödet handläggs av länsstyrelsen). Anslaget ska medfinansieras med lika mycket. 2 Källa 3 Källa 3 (4)

215 Insatserna på transportinfrastruktur Regeringen föreslår ytterligare 700 miljoner till järnvägens underhåll under 2013 genom en omfördelning av budgeterade medel. Genom omfördelningen möjliggörs att flera planerade och angelägna reinvesteringsobjekt kan genomföras, exempelvis spår- och kontaktledningsbyten. Det framgår inte av informationen till vilka objekt dessa avses i nuläget, eller hur mycket som kan komma att tilldelas Kronobergs län. Tidplan för riksdagens beslut Den 21 november 2012 fastställde riksdagen ramarna för statens budget Detta första beslut om budgetpropositionen innebar att riksdagen antog regeringens förslag till inriktning för den ekonomiska politiken, beräkning av statens inkomster samt ekonomiska ramar för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Riksdagens beslut om ändringar i budget 2013 är planerad till den 17 juni. Eventuella instruktioner om medlen förväntas därmed längre fram i sommar. 4 (4)

216 Regionstyrelsen Ärende 5 g Allmänna regionalpolitiska medel (1:1) 2013 regeringsbeslut om extra medel Dnr 13/0017 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att ställa sig bakom förslag till användning av extra medel 2013 i enlighet med tjänsteskrivelse, daterad Ärendet Regeringen meddelade i samband med vårpropositionen att ett extra anslag på 80 miljoner kronor som ska gå till de län som drabbats särskilt hårt av konjunkturnedgången. För Kronobergs län handlar det om totalt 5 miljoner kronor 2013 och 5 miljoner kronor Enligt preliminära och muntliga uppgifter kommer med största sannolikhet ovanstående medel hamna hos regionförbundet och inte fördelas enligt den ordinarie principen mellan regionförbundet och länsstyrelsen ( ). Medlen kan omfördelas om t ex satsningar på företagsstöd prioriteras (företagsstödet handläggs av länsstyrelsen). Anslaget ska medfinansieras med lika mycket. Med den korta tidsram som finns tillhanda för att sätta igång nya projekt och generera kostnader, föreslås därför att fokus läggs på uppväxling av redan pågående eller planerade insatser i regionen. Eftersom medlen är kopplade till konjunkturnedgången föreslår kansliet att prioritering görs av insatser med koppling till sysselsättning som vänder sig direkt till utsatta målgrupper. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 110/13 - Tjänsteskrivelse, daterad

217 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (28) 110 Extra medel anslag 1:1 Dnr 13/0017 Bakgrund Regeringen meddelade i samband med vårpropositionen att ett extra anslag på 80 miljoner kronor som ska gå till de län som drabbats särskilt hårt av konjunkturnedgången. För Kronobergs län handlar det om totalt 5 miljoner kronor 2013 och 5 miljoner kronor Regiondirektören redogör för uppdaterad information i ärendet. Enligt preliminära och muntliga uppgifter kommer med största sannolikhet ovanstående medel hamna hos regionförbundet och inte fördelas enligt den ordinarie principen mellan regionförbundet och länsstyrelsen ( ). Medlen kan omfördelas om t ex satsningar på företagsstöd prioriteras (företagsstödet handläggs av länsstyrelsen). Anslaget ska medfinansieras med lika mycket. Den uppdaterade informationen berör inte kansliets förslag till användning av det extra anslaget. Med den korta tidsram som finns tillhanda för att sätta igång nya projekt och generera kostnader, föreslås därför att fokus läggs på uppväxling av redan pågående eller planerade insatser i regionen. Eftersom medlen är kopplade till konjunkturnedgången föreslår kansliet att prioritering görs av insatser med koppling till sysselsättning som vänder sig direkt till utsatta målgrupper. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse, daterad Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att ställa sig bakom förslag till användning av extra medel anslag 1: i enlighet med tjänsteskrivelse, daterad Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

218 Dnr 13/ Sara Nilsson Tel: Tjänsteskrivelse - Extra medel anslag 1:1 Ärendet Regeringen meddelade i samband med vårpropositionen att ett extra anslag på 80 miljoner kronor som ska gå till de län som drabbats särskilt hårt av konjunkturnedgången. Pengarna kan enligt regeringen användas till bl.a. kompetensförsörjning, företagsetableringar, innovationsinsarser, rådgivning och exportfrämjande enligt ordinarie regelverk för 1:1-anslaget. För Kronobergs län handlar det om totalt 5 miljoner kronor 2013 och 5 miljoner kronor Enligt preliminära och muntliga uppgifter kommer med största sannolikhet ovanstående medel hamna hos regionförbundet och inte fördelas enligt den ordinarie principen mellan regionförbundet och länsstyrelsen ( ). Medlen kan omfördelas om t ex satsningar på företagsstöd prioriteras (företagsstödet handläggs av länsstyrelsen). Anslaget ska medfinansieras med lika mycket. Det formella beslutet har ännu ej tagits, och instruktioner om medlen förväntas längre fram i vår. Eventuellt kan särskild återrapportering bli aktuell. För att kunna omsätta medlen i regionen behöver dock förberedelser ske redan nu. Användning av medlen 2013 Då 1:1-anslaget för 2013 måste vara utbetalt innan årsskiftet, krävs stora insatser under hösten som generar 7 miljoner kronor i kostnader för att det extra anslaget ska kunna nyttjas till fullo. Med den korta tidsram som finns tillhanda för att sätta igång nya projekt och generera kostnader, föreslås därför att fokus läggs på uppväxling av redan pågående eller planerade insatser i regionen. Eftersom medlen är kopplade till konjunkturnedgången föreslår kansliet att prioritering görs av insatser med koppling till sysselsättning som vänder sig direkt till utsatta målgrupper. Varselsamordning och insatser för ungdomsarbetslöshet kan vara exempel på insatser, så som exempelvis ungdomsanställningar och samverkansmodeller. Insatserna kan vara uppväxling av redan pågående 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

219 Dnr 13/ projekt/satsningar eller nya insatser som kan startas med kort varsel. Kansliet föreslår att respektive kommun får erbjudande om medfinansiering av punktinsatser i linje med detta, som ska genomföras och återrapporteras senast i december Kommunerna står därmed för den 50%- iga medfinansieringen. Insatserna följs upp genom en särskild insats av regionförbundets analytiker, för att skapa lärdomar för framtida arbete. Utgångspunkten är att satsningen är en engångsinsats. Användning av medlen 2014 Inför 2014 finns möjlighet att förbereda sig bättre och att använda medlen mer långsiktigt. Under våren 2013 samt tidig höst kommer kansliet att fortsätta diskussionen om projektmedlens användning framöver. Exempel på insatser som kan bli aktuella är förstudier inför kommande strukturfondsprogram, näringslivsinsatser och ytterligare insatser inom kompetensförsörjning. Fortsatt process Under förutsättning att arbetsutskottet ställer sig bakom kansliets förslag enligt ovan, kommer erbjudande om medfinansiering omgående att meddelas kommunerna via kommunchef, som därefter får återkomma med förslag på insatser. Prioritering och beredning sker därefter i sedvanlig ordning av regionförbundets kansli. Riktmärket för formella beslut bör vara senast arbetsutskott och regionstyrelse i augusti 2013, men insatserna skulle kunna starta redan tidigare efter diskussion med regionförbundet. Eftersom formellt beslut och eventuella anvisningar från regeringen måste inväntas, blir det troligen svårt med formella beslut tidigare. Förslag till beslut Att ställa sig bakom förslag till användning av extra medel (2)

220 Regionstyrelsen Ärende 6 a Vattenmyndigheten Södra Östersjön remissyttrande över arbetsprogram m.m. Dnr 12/0302 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avge remissyttrande över Vattenmyndigheten för Södra Östersjön - arbetsprogram och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan samt samråd med anledning av Miljöbedömning av åtgärdsprogram, för Södra Östersjön. Ärendet Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att avge ett yttrande till Vattenmyndigheten Södra Östersjön, länsstyrelsen i Kalmar län om arbetsprogram och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan samt samråd med anledning av Miljöbedömning av åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt. Dokumenten sänds för samråd inom vattendistriktet mellan 1 december 2012 och den 1 juni Handlingar finns tillgängliga på vattenmyndighetens hemsida Kronobergs län berörs av två vattendistrikt, Södra Östersjön och Västerhavet. Yttranden hanteras i två separata ärenden, men med till största delen liklydande yttranden, då problematiken utifrån ett regionalt perspektiv, till största del är den samma. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 112/13 - Yttrande Vattenmyndigheten Södra Östersjön om arbetsprogram och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan samt samråd med anledning av Miljöbedömning av åtgärdsprogram, för Södra Östersjön

221 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (28) 112 Arbetsprogram för södra Östersjöns vattendistrikt Dnr 12/0302 Bakgrund Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att avge ett yttrande till Vattenmyndigheten Södra Östersjön, länsstyrelsen i Kalmar län om arbetsprogram och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan samt samråd med anledning av Miljöbedömning av åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt. Dokumenten sänds för samråd inom vattendistriktet mellan 1 december 2012 och den 1 juni Handlingar finns tillgängliga på Kronobergs län berörs av två vattendistrikt, Södra Östersjön och Västerhavet. Yttranden hanteras i två separata ärenden, men med till största delen liklydande yttranden, då problematiken utifrån ett regionalt perspektiv, till största del är den samma. Beslutsunderlag - Yttrande Vattenmyndigheten Södra Östersjön om arbetsprogram och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan samt samråd med anledning av Miljöbedömning av åtgärdsprogram, för Södra Östersjön Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att avge remissyttrande över Vattenmyndigheten för Södra Östersjön - arbetsprogram och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan samt samråd med anledning av Miljöbedömning av åtgärdsprogram, för Södra Östersjön. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

222 Dnr 12/ Heidi Samuelsson Tel: Förslag till remissyttrande - Vattenmyndigheten Södra Östersjön om arbetsprogram och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan samt samråd med anledning av Miljöbedömning av åtgärdsprogram, för Södra Östersjön Bakgrund Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att avge ett yttrande till Vattenmyndigheten Södra Östersjön, länsstyrelsen i Kalmar län om arbetsprogram och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan samt samråd med anledning av Miljöbedömning av åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt. Dokumenten sänds för samråd inom vattendistriktet mellan 1 december 2012 och den 1 juni Handlingar finns tillgängliga på vattenmyndighetens hemsida Kronobergs län berörs av två vattendistrikt, Södra Östersjön och Västerhavet. Yttranden hanteras i två separata ärenden, men med till största delen liklydande yttranden, då problematiken utifrån ett regionalt perspektiv, till största del är den samma. Regionförbundet södra Småland har inga synpunkter vad gäller behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad av miljökonsekvensbeskrivningen för Södra Östersjöns vattendistrikt. Gällande Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor, ställer vattenmyndigheten att antal frågor under respektive rubrik i samrådsmaterialet. Nedan följer en sammanfattning av dessa. Utförligare genomgång av frågor och regionförbundets yttrande/svar finns under nästa avsnitt i detta dokument. 1 (10) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

223 Dnr 12/ Sammanfattning av synpunkter Regionförbundet södra Småland är en gemensam organisation för kommunerna och landstinget i Kronobergs län, med ändamål att bl.a. vara ett samverkansorgan och ta tillvara länets möjligheter och främja dess utveckling. Vattenförvaltningsfrågor är en viktig del i en hållbar regional utveckling. Yttrandet anlägger ett regionalt perspektiv utifrån regionförbundets uppdrag. I det regionala utvecklingsprogrammet lyfts att regionen aktivt ska bidra till att de nationella och regionala miljömålen uppfylls. Det övergripande syftet är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Vattenmyndigheten har pekat ut ett antal utmaningarna för distriktet bl.a. övergödning, säkring av dricksvattenförsörjning, effekter av miljögifter från både pågående och gamla utsläpp, fria vandringsvägar och översvämning och vattenbrist i ett förändrat klimat. Att hantera synergieffekter mellan dessa problemområden är mycket viktigt för att få en helhetsbild av problematiken. I detta sammanhang är samordning och samverkan mellan berörda aktörer och parter av yttersta vikt. Åtgärdstakten behöver öka och för att det ska ske behövs stimulansåtgärder och/eller styrmedel. Insatser för samordning och samverkan måste prioriteras då flera samhällsaktörer berörs och ofta över kommun och länsgränser. Åtgärderna är många gånger mycket kostsamma och prioriteringar krävs för att åtgärderna ska genomföras där de gör bäst nytta. Ansvarfördelning för åtgärderna måste förtydligas När det gäller samverkan på regional nivå, finns idag flera olika samverkansformer som fungerar väl och som på olika sätt berörs av vattenförvaltningsarbetet. Ett exempel är de miljösamverkansorgan som finns i de flesta regioner och som är viktiga parter både för tillämpning och utveckling av tillsyn inom vattenområdet. Ett annat exempel är det projekt som bedrivs gemensamt i regionen och över regiongränset där projektet MOMENT är ett bra exempel kopplat till vattenförvaltning. Projektets mål är att utveckla det lokala arbetet med vattenråd och insatser för minskad övergödning. Projektet visar på vattenråden som ett modernt sätt för vattenförvalting, där lokalt inflytande och medverkan gör att man kan arbeta fram åtgärdsprogram som genom sin lokala förankring har mycket goda möjligheter att verkligen genomföras. Vattenråden är viktiga för medbestämmande nära och lokalt. Uppdraget och mandatet för vattenråden behöver dock förtydligas. Det är inte självklart för kommunerna att ta en aktiv roll i arbetet. För en mindre kommun kan det vara svårt rent resursmässigt. 2 (10)

224 Dnr 12/ För att öka takten i åtgärdsarbetet är det viktigt att ta tillvara den erfarenhet som finns i befintliga samverkansformer och ge dessa möjligheter att utvecklas. Vattenfrågors olika ansvarsområden vattenförvaltning, miljömål, havsmiljödirektiv m.fl, gör systemet svåröverskådligt. Samverkan behöver utvecklas inte bara lokalt, utan nationellt och regionalt, där också regionernas medverkan för samordning kan finnas med. Regionförbundet ser mycket positivt på vattenmyndighetens höga ambitionsnivå för utveckling av samarbetsformer både på lokal-, regional- och nationellnivå. Samråd om arbetsprogram och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan samt samråd med anledning av Miljöbedömning av årgärdsprogram. Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt, Länsstyrelsen i Kalmar län, har upprättat Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplan samt tagit fram Behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad av miljökonsekvensbeskrivning för Södra Östersjöns vattendistrikt med anledning av miljöbedömning av åtgärdsprogram Vattenförvaltningen, som är det svenska genomförandet av EU:s vattendirektiv, ska ge möjlighet för berörda att delta i arbetet. Vattenförvaltningsarbetet bedrivs i sexårscykler och varje cykel avslutas med beslut om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer. Den första cykeln avslutades år 2009 och nu har vattenförvaltningen gått in i en andra förvaltningscykel där genomförandet av åtgärder står i centrum. Resultatet av arbetet påverkar bland annat hur kommuner, myndigheter och verksamhetsutövare agerar i frågor som rör vattenvård. Samrådet ger en möjlighet att påverka inriktningen på det arbete som ska genomföras de närmaste åren, innan förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer fastställs i slutet av Behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad av miljökonsekvensbeskrivning Alla planer och program inom vissa sektorer ska genomgå miljöbedömning enligt lag. Åtgärdsprogram Södra Östersjön är ett sådant program. Samråd kring behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad är en del av denna miljöbedömning. Samrådsmaterialet redogör för genomförandet av miljöbedömningen, syfte, förhållande till andra planer och program samt avgränsningar. Regionförbundet södra Småland har inga synpunkter på materialet. 3 (10)

225 Dnr 12/ Arbetsprogram med tidtabell Som ett första steg att ta fram en reviderad förvaltningsplan ska ett arbetsprogram med tidtabell tas fram. Syftet är att översiktligt beskriva arbetet med den svenska vattenförvaltningen och att tydliggöra ansvar och roller. I tidtabellen anges när samverkan och samråd kommer att ske. I samrådsdokumentet finns specifika frågor som vattenmyndigheten är särskilt intresserade av att få svar på under samrådet. Yttandet är uppbyggt kring dessa frågor under respektive ämnesrubrik nedan. Vattenmyndighetens frågor: Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna förvaltningscykel? Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras under förvaltningscykeln? Svar: Under förutsättning att det finns en grundkunskap kring vattenförvaltning och dess arbetsmoment under förvaltningscykeln, är det tydligt hur och när det går att tycka till kring arbetet. Det är dock ett mycket omfattande informationsmaterial och som icke-fackman/kvinna kan det vara svårt att hitta en klar ingång. Särskilda utmaningar i Södra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten har identifierat och prioriterat fem områden inom Södra Östersjöns vattendistrikt. 1. Övergödning fortfarande ett stort problem 2. Dricksvattenförsörjning måste säkras 3. Effekter av miljögifter från både pågående och gamla utsläpp behöver minskas 4. Öppna upp för fria vandringsvägar och minska den fysiska påverkan 5. Översvämning och vattenbrist i ett förändrat klimat måste hanteras Vattenmyndighetens frågor: Ger beskrivningen och prioriteringarna en rättvisande bild av vattendistriktets utmaningar? Svar: Regionförbundet ser att de fem områden som är prioriterade, plus de ytterligare utmaningar som beskrivs i underlaget kring brunifiering av vatten, kalkning, askåterföring, främmande artersutbredning samt påverkan från läkemedelsrester i avloppsvatten, väl täcker in de problem som finns i distriktet. Att hantera synergieffekter mellan dessa problemområden är mycket viktigt för att få en 4 (10)

226 Dnr 12/ helhetsbild av problematiken. I detta sammanhang (vilket även kopplar till nästa avsnitt) är samordning och samverkan mellan berörda aktörer och parter av yttersta vikt. Åtgärdstakten behöver öka och för att det ska ske behövs stimulansåtgärder och/eller styrmedel. Insatser för samordning och samverkan måste prioriteras då flera samhällsaktörer berörs och ofta över kommun och länsgränser. Åtgärderna är många gånger mycket kostsamma och prioriteringar krävs för att åtgärderna ska genomföras där de gör bäst nytta. Ansvarfördelning för åtgärderna måste förtydligas. För att komma vidare i arbetet krävs en tydligare lagstiftning (vilket också beskrivs i programmet). Samverkan Remdirektivet för vatten betonar att vatten är gränslöst och att samarbetet över nationsgränser och andra administrativa gränser måste till för att kunna säkra en god vattenkvalitet och god tillgång till vatten. Ett antal frågor har prioriterats för att förbättra samverkan - Arbete med kunskapsspridning behöver förbättras genom målgruppsanpassad information - Samverkansformer behöver utvecklas - Framtida utmaningar kräver samverkan Vattenmyndighetens frågor: Vilka frågor utöver de prioriterade, saknas? Är det någon av de prioriterade frågorna som borde få lägre prioritet under denna förvaltningscykel? Fungerar samverkan på nationell, regional och lokal nivå idag? Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Svar: De prioriterade frågorna täcker väl in arbetet med samverkan. När det gäller samverkan på regional nivå, finns idag flera olika samverkansformer som fungerar väl och som på olika sätt berörs av vattenförvaltningsarbetet. Ett exempel är de miljösamverkansorgan som finns i de flesta regioner och som är viktiga parter både för tillämpning och utveckling av tillsyn inom vattenområdet. Ett annat exempel är det projekt som bedrivs gemensamt i regionen och över regiongränset där projektet MOMENT är ett bra exempel kopplat till vattenförvaltning. Projektets mål är att utveckla det lokala arbetet med vattenråd och insatser för minskad övergödning. Projektet visar på vattenråden som ett modernt sätt för vattenförvalting, där lokalt inflytande och medverkan gör att man kan arbeta fram åtgärdsprogram som genom sin lokala förankring har mycket goda möjligheter att verkligen genomföras. 5 (10)

227 Dnr 12/ Vattenråden är viktiga för medbestämmande nära och lokalt. Uppdraget och mandatet för vattenråden behöver dock förtydligas. Det är inte självklart för kommunerna att ta en aktiv del. För en liten kommun kan det vara svårt rent resursmässigt. För att öka takten i åtgärdsarbetet är det viktigt att ta tillvara den erfarenhet som finns i de befintliga samverkansformerna och ge dessa möjlighet att utvecklas. Vattenfrågors olika ansvarsområden vattenförvaltning, miljömål, havsmiljödirektiv m.fl, gör systemet svåröverskådligt. Samverkan behöver utvecklas inte bara lokalt, utan nationellt och regionalt, där också regionernas medverkan för samordning kan finnas med. Övervakning I och med införandet av vattenförvaltningsförordningen ställdes nya krav på övervakning kring strategier, omfattning, metoder och bedömningar. Vattenmyndigheten ansvarar för att upprätta ett program för övervakning av tillståndet i distriktets vatten. Åtta områden är utpekade för att förbättra övervakningen - Den vatten relaterade övervakningen behöver utvecklas och förbättras för att tillgodose vattenförvaltningens behov - Samordning mellan olika övervakningsprogram och aktörer - Utveckling av gruppering av vattenförekomster och modeller för att få en heltäckande övervakning - Övervakning som en naturlig del av uppföljning av åtgärder - Övervakning vid olyckor och översvämningar för att följa effekter i vattenmiljöer - Dataflödet från provtagning till datavärdar behöver säkras för ett bättre kartläggnings- och åtgärdsarbete - Styrmedel och lagar behöver utvecklas för att förbättra övervakningen och underlag för kartläggnings- och åtgärdsarbetet - Tryggad finansiering för att få en långsiktigt förbättrad övervakning Vattenmyndighetens frågor: Vilka frågor utöver de prioriterade saknas? Är det någon av de prioriterade frågorna som borde få lägre prioritet under förvaltningscykeln? Fungerar övervakningen på nationell och regional nivå idag? Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? 6 (10)

228 Dnr 12/ Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar i övervakningsarbetet? Saknas någon aktör? Svar: Totalt sett är det ett omfattande utvecklings- och förbättringsarbete för övervakning som beskrivs. Det är svårt att utläsa vem som ska utveckla och förbättra arbetet. Var ska kostnaderna förläggas? Egenkontroll och recipientkontroll för jordbruk, skogsbruk, vattenkraft omnämns, vilket idag sker i mycket liten omfattning. Enligt grundprincipen i miljöbalken att förorenaren ska betala (den s.k. Polluter Pay Principle, PPP) skulle det innebära kostanskonsekvenser för berörda markägare/brukare som inte gåt att överblicka idag. Kostnadskonsekvenser behöver därför utredas och redovisas. Kartläggning och analys Att förbättra underlag, förfina analyser och utveckla metoder för olika typer av bedömningar är en process. Vattenmyndigheten har, inför framtagandet av nästa förvaltningsplan, prioriterat vissa frågor inom kartläggningen och analys som anses vara särskilt viktiga att utveckla under nuvarande förvaltningscykel. - Vattenförekomstindelningen justeras för att bättre möta vattenförvaltningens krav och behov - Bedömningsgrunder och vägledning behöver utvecklas för att förbättra säkerheten i statusklassificeringar - Klassificeringar och bedömningar från föregående förvaltningscykel verifieras genom förbättrat underlag och utvecklade analysmetoder - Ekonomisk analys som stöd för riskbedömning och vattenanvändarnas samhällsekonomiska betydelse - Arbetet med kraftigt modifierade och konstgjorda vatten behöver utvecklas Vattenmyndighetens frågor: Vilka frågor utöver de prioriterade saknas? Är det någon av de prioriterade frågorna som borde få lägre prioritet under förvaltningscykeln? Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar i kartläggningsarbetet? Saknas någon aktör? Svar: Regionförbundet ser inte att något område saknas bland de prioriterade kring kartläggning och analys. Den del som handlar om ekonomisk analys som stöd för riskbedömning och vattenanvändarnas samhällsekonomiska betydelse berör frågorna i föregåenda avsnitt kopplat till principen om att förorenaren betalar. Den ekonomiska analysen som avses genomföras och omfatta även prognoser för befolkning, 7 (10)

229 Dnr 12/ arbetstillfällen, förädlingsvärde av vattenuttag mm bör kunna användas i andra sammanhang och därför är det viktigt att det görs tillgängligt. Miljökonsekvensnormer 2009 fastställde vattenmyndigheterna för första gången miljökvalitetsnormer för alla Sveriges vattenförekomster. Under innevarande förvaltningscykel läggs mycket arbete på att förbättra det underlag som ligger till grund för fastsällandet av normerna och förslag till nya miljökvalitetsnormer kommer att tas fram till november Vattenmyndigheten presenterar en rad frågor som bedöms vara särskilt viktiga för arbetet med miljökvalitetsnormerna - Underlag för statusklassificeringar och bedömningar av åtgärdes nytta behöver förbättras så att väl definierade miljökvalitetsnormer kan fastställas - Stöd och vägledning måste tas fram så att miljökvalitetsnormerna kan tillämpas på ett korrekt och enhetligt sätt - Hänvisningar till underlag och beskrivningar av hur klassificeringer har gjorts måste förbättras för att underlätta tillämpningen av miljökvalitetsnormerna Vattenmyndighetens frågor: Vilka frågor utöver de prioriterade saknas? Är det någon av de prioriterade frågorna som borde få lägre prioritet under förvaltningscykeln? Svar: Regionförbundet ser inte att någon fråga saknas eller behöver nedprioriteras. Regionförbundet ser mycket positivt på att man avser att jobba aktivt med stöd och vägledning kring miljökvalitetsnormerna så att dessa kan tillämpas på ett korrekt och enhetligt sätt. Detta är något som Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge (mfl miljösamverkansorgan) har efterfrågat i flera sammanhang. Här kan den regionala samverkan genom miljösamverkansorganen spela en viktig roll när det gäller kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Åtgärdsprogram Vattenmyndigheten har fastställt åtgärdsprogram för perioden Programmen riktar sig till kommuner och myndigheter och omfattar juridiska och ekonomiska styrmedel samt förslag på fysiska åtgärder som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Ett reviderat program kommer att fastställas i slutet av år Prioriterade områden 8 (10)

230 Dnr 12/ Skapa en tydlig koppling mellan styrmedelsåtgärder och fysiska åtgärder för att visa att åtgärdsprogrammet är genomförbart - Förbättra styrmedelsanalys för att få till rätt åtgärd med rätt medel på rätt plats - Bättre koppla vattenförvaltningens åtgärdsprogram till svensk övergripande och långsiktigt miljöarbete för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten Vattenmyndighetens frågor: Vilka frågor, utöver de väsentliga som prioriterats tycker ni saknas? Är det något av dessa som borde få lägre prioritet? Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar i arbetet med åtgärdsprogrammet? Saknas någon aktör? Svar: Utifrån det resonemang som regionförbundet gett i sina övriga svar, anser vi att de prioriterade områdena är riktiga. Som exempel nämns i detta avsnitt att vattenmyndigheten kommer att utveckla arbetet med att beskriva och uppskatta kostnader, kostnadseffektivitet och miljönytta, vilket lyftes i svar under avsnittet om övervakning. Här beskrivs också att många av dessa behov inte är unika för vattenförvaltningsarbetet och samarbete bör därför initieras med aktörer som har liknande behov. Regionförbundet ser mycket positivt på intentionerna att jobba mer tvärsektoriellt i framtagandet av åtgärdsbehov och konsekvensbedömningar genom ett utvecklade samarbetsformer inom både vattenförvaltningen och inom det övergripande miljöarbetet. Ny förvaltningsplan och rapportering Förvaltningsplanen ska revideras vart sjätte år. Den ska vara en sammanfattande redogörelse för vattenförhållanden och förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i distriktet. Vattenmyndighetens frågor: - Hur har ni använt Förvaltningsplanen i ert arbete? - Vad har ni saknat i Förvaltningsplanen som behövs för att ni bättre ska kunna använda den i ert arbete? Svar: Förvaltningsplanen har inte direkt använts i regionförbundets arbete. Indirekt har planen påverkat arbetet i de projekt regionförbundet väljer att driva eller stödja t.ex. MOMENT-projektet. Förvaltningsplanen har även en påverkan på det arbete som Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge bedriver i samverkan med länens miljökontor. Ur detta perspektiv är det mycket positivt att vattenmyndigheten planerar 9 (10)

231 Dnr 12/ att i samverkan med berörda ta fram sammanfattande, framtidsinriktad och användbar förvaltningsplan för kommande period. Regionförbundet ser mycket positivt på vattenmyndighetens höga ambitionsnivå för utveckling av samarbetsformer både på lokal-, regional- och nationellnivå. REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND VÄXJÖ den 8 maj 2013 Roland Gustbée Regionstyrelsens ordförande Peter Hogla Regiondirektör 10 (10)

232 Regionstyrelsen Ärende 6 b Vattenmyndigheten Västerhavets vattendistrikt yttrande över arbetsprogram m.m. Dnr 12/0303 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslut Att avge remissyttrande över arbetsprogram m.m. för Vattenmyndigheten Västerhavets distrikt. Ärendet Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att avge ett yttrande till Vattenmyndigheten Västerhavets vattendistrikt, länsstyrelsen i Västra Götalands län om arbetsprogram och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan samt samråd med anledning av Miljöbedömning av åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt. Dokumenten sänds för samråd inom vattendistriktet mellan 1 december 2012 och den 1 juni Handlingar finns tillgängliga på vattenmyndighetens hemsida Kronobergs län berörs av två vattendistrikt, Södra Östersjön och Västerhavet. Yttranden hanteras i två separata ärenden, men med till största delen liklydande yttranden, då problematiken utifrån ett regionalt perspektiv, till största del är den samma. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 113/13 - Förslag till remissyttrande - Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt om arbetsprogram och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan samt samråd med anledning av Miljöbedömning av åtgärdsprogram, för Västerhavet

233 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (28) 113 Arbetsprogram för Västerhavets vattendistrikt Dnr 12/0303 Bakgrund Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att avge ett yttrande till Vattenmyndigheten Västerhavets vattendistrikt, länsstyrelsen i Västra Götalands län om arbetsprogram och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan samt samråd med anledning av Miljöbedömning av åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt. Dokumenten sänds för samråd inom vattendistriktet mellan 1 december 2012 och den 1 juni Handlingar finns tillgängliga på Kronobergs län berörs av två vattendistrikt, Södra Östersjön och Västerhavet. Yttranden hanteras i två separata ärenden, men med till största delen liklydande yttranden, då problematiken utifrån ett regionalt perspektiv, till största del är den samma. Beslutsunderlag - Förslag till remissyttrande - Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt om arbetsprogram och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan samt samråd med anledning av Miljöbedömning av åtgärdsprogram, för Västerhavet. Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att avge remissyttrande över arbetsprogram m.m. för Vattenmyndigheten Västerhavets distrikt. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

234 Dnr 12/ Heidi Samuelsson Tel: Förslag till remissyttrande - Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt om arbetsprogram och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan samt samråd med anledning av Miljöbedömning av åtgärdsprogram, för Västerhavet Bakgrund Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att avge ett yttrande till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattenditrikt, länsstyrelsen i Västra Götalands län om arbetsprogram och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan samt samråd med anledning av Miljöbedömning av åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt. Dokumenten sänds för samråd inom vattendistriktet mellan 1 december 2012 och den 1 juni Handlingar finns tillgängliga på vattenmyndighetens hemsida Kronobergs län berörs av två vattendistrikt, Södra Östersjön och Västerhavet. Yttranden hanteras i två separata ärenden, men med till största delen liklydande yttranden, då problematiken utifrån ett regionalt perspektiv, till största del är den samma. Regionförbundet södra Småland har inga synpunkter vad gäller behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad av miljökonsekvensbeskrivningen för Västerhavets vattendistrikt. Gällande Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor, ställer vattenmyndigheten att antal frågor under respektive rubrik i samrådsmaterialet. Nedan följer en sammanfattning av dessa. Utförligare genomgång av frågor och regionförbundets yttrande/svar finns under nästa avsnitt i detta dokument. 1 (10) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

235 Dnr 12/ Sammanfattning av synpunkter Regionförbundet södra Småland är en gemensam organisation för kommunerna och landstinget i Kronobergs län, med ändamål att bl.a. vara ett samverkansorgan och ta tillvara länets möjligheter och främja dess utveckling. Vattenförvaltningsfrågor är en viktig del i en hållbar regional utveckling. Yttrandet anlägger ett regionalt perspektiv utifrån regionförbundets uppdrag. I det regionala utvecklingsprogrammet lyfts att regionen aktivt ska bidra till att de nationella och regionala miljömålen uppfylls. Det övergripande syftet är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Vattenmyndigheten har pekat ut ett antal utmaningarna för distriktet bl.a. övergödning, kalkning, fria vandringsvägar, effekter av miljögifter från både pågående och gamla utsläpp, dricksvattenförsörjning, översvämning och vattenbrist i ett förändrat klimat, brunifiering och främmande arters utbredning. Att hantera synergieffekter mellan dessa problemområden är mycket viktigt för att få en helhetsbild av problematiken. I detta sammanhang är samordning och samverkan mellan berörda aktörer och parter av yttersta vikt. Åtgärdstakten behöver öka och för att det ska ske behövs stimulansåtgärder och/eller styrmedel. Insatser för samordning och samverkan måste prioriteras då flera samhällsaktörer berörs och ofta över kommun och länsgränser. Åtgärderna är många gånger mycket kostsamma och prioriteringar krävs för att åtgärderna ska genomföras där de gör bäst nytta. Ansvarfördelning för åtgärderna måste förtydligas När det gäller samverkan på regional nivå, finns idag flera olika samverkansformer som fungerar väl och som på olika sätt berörs av vattenförvaltningsarbetet. Ett exempel är de miljösamverkansorgan som finns i de flesta regioner och som är viktiga parter för tillämpning och utveckling av tillsyn inom vattenområdet. Ett annat exempel är det projekt som bedrivs gemensamt i regionen och över regiongränset där projektet MOMENT är ett bra exempel kopplat till vattenförvaltning. Projektets mål är att utveckla det lokala arbetet med vattenråd och insatser för minskad övergödning. Projektet visar på vattenråden som ett modernt sätt för vattenförvalting, där lokalt inflytande och medverkan gör att man kan arbeta fram åtgärdsprogram som genom sin lokala förankring har mycket goda möjligheter att verkligen genomföras. Vattenråden är viktiga för medbestämmande nära och lokalt. Uppdraget och mandatet för vattenråden behöver dock förtydligas. Det är inte självklart för kommunerna att ta en aktiv roll i arbetet. För en mindre kommun kan det vara svårt rent resursmässigt. 2 (10)

236 Dnr 12/ För att öka takten i åtgärdsarbetet är det viktigt att ta tillvara den erfarenhet som finns i befintliga samverkansformer och ge dessa möjligheter att utvecklas. Vattenfrågors olika ansvarsområden vattenförvaltning, miljömål, havsmiljödirektiv m.fl., gör systemet svåröverskådligt. Samverkan behöver utvecklas inte bara lokalt, utan nationellt och regionalt, där också regionernas medverkan för samordning kan finnas med. Regionförbundet ser mycket positivt på vattenmyndighetens höga ambitionsnivå för utveckling av samarbetsformer både på lokal-, regional- och nationellnivå. Samråd om arbetsprogram och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan samt samråd med anledning av Miljöbedömning av årgärdsprogram. Vattenmyndigheten för Västerhavets, Länsstyrelsen i Västra Götaland, har upprättat Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplan samt tagit fram Behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad av miljökonsekvensbeskrivning för Västerhavets vattendistrikt med anledning av miljöbedömning av åtgärdsprogram Vattenförvaltningen, som är det svenska genomförandet av EU:s vattendirektiv, ska ge möjlighet för berörda att delta i arbetet. Vattenförvaltningsarbetet bedrivs i sexårscykler och varje cykel avslutas med beslut om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer. Den första cykeln avslutades år 2009 och nu har vattenförvaltningen gått in i en andra förvaltningscykel där genomförandet av åtgärder står i centrum. Resultatet av arbetet påverkar bland annat hur kommuner, myndigheter och verksamhetsutövare agerar i frågor som rör vattenvård. Samrådet ger en möjlighet att påverka inriktningen på det arbete som ska genomföras de närmaste åren, innan förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer fastställs i slutet av Behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad av miljökonsekvensbeskrivning Alla planer och program inom vissa sektorer ska genomgå miljöbedömning enligt lag. Åtgärdsprogram Västerhavet är ett sådant program. Samråd kring behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad är en del av denna miljöbedömning. Samrådsmaterialet redogör för genomförandet av miljöbedömningen, syfte, förhållande till andra planer och program samt avgränsningar. Regionförbundet södra Småland har inga synpunkter på materialet. 3 (10)

237 Dnr 12/ Arbetsprogram med tidtabell Som ett första steg att ta fram en reviderad förvaltningsplan ska ett arbetsprogram med tidtabell tas fram. Syftet är att översiktligt beskriva arbetet med den svenska vattenförvaltningen och att tydliggöra ansvar och roller. I tidtabellen anges när samverkan och samråd kommer att ske. I samrådsdokumentet finns specifika frågor som vattenmyndigheten är särskilt intresserade av att få svar på under samrådet. Yttandet är uppbyggt kring dessa frågor under respektive ämnesrubrik nedan. Vattenmyndighetens frågor: Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna förvaltningscykel? Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras under förvaltningscykeln? Svar: Under förutsättning att det finns en grundkunskap kring vattenförvaltning och dess arbetsmoment under förvaltningscykeln, är det tydligt hur och när det går att tycka till kring arbetet. Det är dock ett mycket omfattande informationsmaterial och som icke-fackman/kvinna kan det vara svårt att hitta en klar ingång. Särskilda utmaningar i Västerhavets vattendistrikt Vattenmyndigheten har identifierat och prioriterat åtta områden inom Västerhavets vattendistrikt. 1. Övergödning fortfarande ett stort problem 2. Kalkning behöver fortsätta och förbättrad vattenhänsyn i skogsbruket för att minska försurningen 3. Fria vandringsvägar och återställda vatten för att minska den fysiska påverkan 4. Förekomsten av miljögifter från både historiska och nuvarande emissioner behöver minska 5. Dricksvattenförsörjningen måste säkras 6. Översvämningar och vattenbrist i ett förändrat klimat och ökad exploatering 7. Brunare vatten skapar problem 8. Främmande arters utbredning behöver begränsas Vattenmyndighetens frågor: Ger beskrivningen och prioriteringarna en rättvisande bild av vattendistriktets utmaningar? Svar: Regionförbundet ser att de områden som är prioriterade, väl täcker in de problem som finns i distriktet. Att hantera synergieffekter mellan dessa problemområden är mycket viktigt för att få en helhetsbild av problematiken. I detta 4 (10)

238 Dnr 12/ sammanhang (vilket även kopplar till nästa avsnitt) är samordning och samverkan mellan berörda aktörer och parter av yttersta vikt. Åtgärdstakten behöver öka och för att det ska ske behövs stimulansåtgärder och/eller styrmedel. Insatser för samordning och samverkan måste prioriteras då flera samhällsaktörer berörs och ofta över kommun och länsgränser. Åtgärderna är många gånger mycket kostsamma och prioriteringar krävs för att åtgärderna ska genomföras där de gör bäst nytta. Ansvarfördelning för åtgärderna måste förtydligas. För att komma vidare i arbetet krävs en tydligare lagstiftning (vilket också beskrivs i programmet). Samverkan Remdirektivet för vatten betonar att vatten är gränslöst och att samarbetet över nationsgränser och andra administrativa gränser måste till för att kunna säkra en god vattenkvalitet och god tillgång till vatten. Ett antal frågor har prioriterats för att förbättra samverkan - Arbete med kunskapsspridning behöver förbättras genom målgruppsanpassad information - Samverkansformer behöver utvecklas - Framtida utmaningar kräver samverkan Vattenmyndighetens frågor: Vilka frågor utöver de prioriterade, saknas? Är det någon av de prioriterade frågorna som borde få lägre prioritet under denna förvaltningscykel? Fungerar samverkan på nationell, regional och lokal nivå idag? Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Svar: De prioriterade frågorna täcker väl in arbetet med samverkan. När det gäller samverkan på regional nivå, finns idag flera olika samverkansformer som fungerar väl och som på olika sätt berörs av vattenförvaltningsarbetet. Ett exempel är de miljösamverkansorgan som finns i de flesta regioner och som är viktiga parter för tillämpning och utveckling av tillsyn inom vattenområdet. Ett annat exempel är det projekt som bedrivs gemensamt i regionen och över regiongränset där projektet MOMENT är ett bra exempel kopplat till vattenförvaltning. Projektets mål är att utveckla det lokala arbetet med vattenråd och insatser för minskad övergödning. Projektet visar på vattenråden som ett modernt sätt för vattenförvalting, där lokalt inflytande och medverkan gör att man kan arbeta fram åtgärdsprogram som genom sin lokala förankring har mycket goda möjligheter att verkligen genomföras. 5 (10)

239 Dnr 12/ Vattenråden är viktiga för medbestämmande nära och lokalt. Uppdraget och mandatet för vattenråden behöver dock förtydligas. Det är inte självklart för kommunerna att ta en aktiv del. För en liten kommun kan det vara svårt rent resursmässigt. För att öka takten i åtgärdsarbetet är det viktigt att ta tillvara den erfarenhet som finns i de befintliga samverkansformerna och ge denna möjlighet att utvecklas. Vattenfrågors olika ansvarsområden vattenförvaltning, miljömål, havsmiljödirektiv m.fl., gör systemet svåröverskådligt. Samverkan behöver utvecklas inte bara lokalt, utan nationellt och regionalt, där också regionernas medverkan för samordning kan finnas med. Övervakning I och med införandet av vattenförvaltningsförordningen ställdes nya krav på övervakning kring strategier, omfattning, metoder och bedömningar. Vattenmyndigheten ansvarar för att upprätta ett program för övervakning av tillståndet i distriktets vatten. Åtta områden är utpekade för att förbättra övervakningen - Den vatten relaterade övervakningen behöver utvecklas och förbättras för att tillgodose vattenförvaltningens behov - Samordning mellan olika övervakningsprogram och aktörer - Utveckling av gruppering av vattenförekomster och modeller för att få en heltäckande övervakning - Övervakning som en naturlig del av uppföljning av åtgärder - Övervakning vid olyckor och översvämningar för att följa effekter i vattenmiljöer - Dataflödet från provtagning till datavärdar behöver säkras för ett bättre kartläggnings- och åtgärdsarbete - Styrmedel och lagar behöver utvecklas för att förbättra övervakningen och underlag för kartläggnings- och åtgärdsarbetet - Tryggad finansiering för att få en långsiktigt förbättrad övervakning Vattenmyndighetens frågor: Vilka frågor utöver de prioriterade saknas? Är det någon av de prioriterade frågorna som borde få lägre prioritet under förvaltningscykeln? Fungerar övervakningen på nationell och regional nivå idag? Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? 6 (10)

240 Dnr 12/ Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar i övervakningsarbetet? Saknas någon aktör? Svar: Totalt sett är det ett omfattande utvecklings- och förbättringsarbete för övervakning som beskrivs. Det är svårt att utläsa vem som ska utveckla och förbättra arbetet. Var ska kostnaderna förläggas? Egenkontroll och recipientkontroll för jordbruk, skogsbruk, vattenkraft omnämns, vilket idag sker i mycket liten omfattning. Enligt grundprincipen i miljöbalken att förorenaren ska betala (den s.k. Polluter Pay Principle, PPP) skulle det innebära kostanskonsekvenser för berörda markägare/brukare som inte gåt att överblicka idag. Kostnadskonsekvenser behöver därför utredas och redovisas. Kartläggning och analys Att förbättra underlag, förfina analyser och utveckla metoder för olika typer av bedömningar är en process. Vattenmyndigheten har, inför framtagandet av nästa förvaltningsplan, prioriterat vissa frågor inom kartläggningen och analys som anses vara särskilt viktiga att utveckla under nuvarande förvaltningscykel. - Vattenförekomstindelningen justeras för att bättre möta vattenförvaltningens krav och behov - Bedömningsgrunder och vägledning behöver utvecklas för att förbättra säkerheten i statusklassificeringar - Klassificeringar och bedömningar från föregående förvaltningscykel verifieras genom förbättrat underlag och utvecklade analysmetoder - Ekonomisk analys som stöd för riskbedömning och vattenanvändarnas samhällsekonomiska betydelse - Arbetet med kraftigt modifierade och konstgjorda vatten behöver utvecklas Vattenmyndighetens frågor: Vilka frågor utöver de prioriterade saknas? Är det någon av de prioriterade frågorna som borde få lägre prioritet under förvaltningscykeln? Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar i kartläggningsarbetet? Saknas någon aktör? Svar: Regionförbundet ser inte att något område saknas bland de prioriterade kring kartläggning och analys. Den del som handlar om ekonomisk analys som stöd för riskbedömning och vattenanvändarnas samhällsekonomiska betydelse berör frågorna i föregåenda avsnitt kopplat till principen om att förorenaren betalar. Den ekonomiska analysen som avses genomföras och omfatta även prognoser för befolkning, 7 (10)

241 Dnr 12/ arbetstillfällen, förädlingsvärde av vattenuttag mm bör kunna användas i andra sammanhang och därför är det viktigt att det görs tillgängligt. Miljökonsekvensnormer 2009 fastställde vattenmyndigheterna för första gången miljökvalitetsnormer för alla Sveriges vattenförekomster. Under innevarande förvaltningscykel läggs mycket arbete på att förbättra det underlag som ligger till grund för fastsällandet av normerna och förslag till nya miljökvalitetsnormer kommer att tas fram till november Vattenmyndigheten presenterar en rad frågor som bedöms vara särskilt viktiga för arbetet med miljökvalitetsnormerna - Underlag för statusklassificeringar och bedömningar av åtgärdes nytta behöver förbättras så att väl definierade miljökvalitetsnormer kan fastställas - Stöd och vägledning måste tas fram så att miljökvalitetsnormerna kan tillämpas på ett korrekt och enhetligt sätt - Hänvisningar till underlag och beskrivningar av hur klassificeringar har gjorts måste förbättras för att underlätta tillämpningen av miljökvalitetsnormerna Vattenmyndighetens frågor: Vilka frågor utöver de prioriterade saknas? Är det någon av de prioriterade frågorna som borde få lägre prioritet under förvaltningscykeln? Svar: Regionförbundet ser inte att någon fråga saknas eller behöver nedprioriteras. Regionförbundet ser mycket positivt på att man avser att jobba aktivt med stöd och vägledning kring miljökvalitetsnormerna så att dessa kan tillämpas på ett korrekt och enhetligt sätt. Detta är något som Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge (m.fl. miljösamverkansorgan) har efterfrågat i flera sammanhang. Här kan den regionala samverkan genom miljösamverkansorganen spela en viktig roll när det gäller kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Åtgärdsprogram Vattenmyndigheten har fastställt åtgärdsprogram för perioden Programmen riktar sig till kommuner och myndigheter och omfattar juridiska och ekonomiska styrmedel samt förslag på fysiska åtgärder som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Ett reviderat program kommer att fastställas i slutet av år Prioriterade områden 8 (10)

242 Dnr 12/ Skapa en tydlig koppling mellan styrmedelsåtgärder och fysiska åtgärder för att visa att åtgärdsprogrammet är genomförbart - Förbättra styrmedelsanalys för att få till rätt åtgärd med rätt medel på rätt plats - Bättre koppla vattenförvaltningens åtgärdsprogram till svensk övergripande och långsiktigt miljöarbete för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten Vattenmyndighetens frågor: Vilka frågor, utöver de väsentliga som prioriterats tycker ni saknas? Är det något av dessa som borde få lägre prioritet? Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar i arbetet med åtgärdsprogrammet? Saknas någon aktör? Svar: Utifrån det resonemang som regionförbundet gett i sina övriga svar, anser vi att de prioriterade områdena är riktiga. Som exempel nämns i detta avsnitt att vattenmyndigheten kommer att utveckla arbetet med att beskriva och uppskatta kostnader, kostnadseffektivitet och miljönytta, vilket lyftes i svar under avsnittet om övervakning. Här beskrivs också att många av dessa behov inte är unika för vattenförvaltningsarbetet och samarbete bör därför initieras med aktörer som har liknande behov. Regionförbundet ser mycket positivt på intentionerna att jobba mer tvärsektoriellt i framtagandet av åtgärdsbehov och konsekvensbedömningar genom ett utvecklade samarbetsformer inom både vattenförvaltningen och inom det övergripande miljöarbetet. Ny förvaltningsplan och rapportering Förvaltningsplanen ska revideras vart sjätte år. Den ska vara en sammanfattande redogörelse för vattenförhållanden och förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i distriktet. Vattenmyndighetens frågor: - Hur har ni använt Förvaltningsplanen i ert arbete? - Vad har ni saknat i Förvaltningsplanen som behövs för att ni bättre ska kunna använda den i ert arbete? Svar: Förvaltningsplanen har inte direkt använts i regionförbundets arbete. Indirekt har planen påverkat arbetet i de projekt regionförbundet väljer att driva eller stödja t.ex. MOMENT-projektet. Förvaltningsplanen har även en påverkan på det arbete som Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge bedriver i samverkan med länens miljökontor. Ur detta perspektiv är det mycket positivt att vattenmyndigheten planerar 9 (10)

243 Dnr 12/ att i samverkan med berörda ta fram sammanfattande, framtidsinriktad och användbar förvaltningsplan för kommande period. Regionförbundet ser mycket positivt på vattenmyndighetens höga ambitionsnivå för utveckling av samarbetsformer både på lokal-, regional- och nationellnivå. REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND VÄXJÖ den 8 maj 2013 Roland Gustbée Regionstyrelsens ordförande Peter Hogla Regiondirektör 10 (10)

244 Regionstyrelsen Ärende 6 c Regionstyrelsens klimatberedning - direktiv Dnr 11/0006 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att inrätta en klimatberedning under regionstyrelsen till och med Att utse klimatberedningens ledamöter utgörs av regionfullmäktiges presidium. Att godkänna direktiv för regionstyrelsens klimatberedning. Ärendet Regionstyrelsen inrättade en klimatkommission under regionstyrelsen. Klimatkommissionen kompletterades därefter med medlemmar från bland annat länsstyrelsen och företag i regionen. Klimatkommissionen har arbetat efter en av styrelsen beslutad årlig handlingsplan. I samband med att Klimatkommissionen lämnade en årlig rapport under 2012 så lyftes diskussionen om kommissionens uppdrag m.m. Styrelsen beslöt därefter 46/13 att utse Roland Gustbée, Monica Haider och Gunnar Nordmark att bilda arbetsgrupp med syfte att bereda förslag till styrning och direktiv för vidare arbete inom klimatkommissionen. Arbetsgruppen träffades den 22 mars 2013 och har berett ärendet i enlighet med förslag. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 114/13 - Förslag till direktiv för Regionstyrelsens klimatberedning - Tjänsteskrivelse Regionstyrelsens klimatberedning

245 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (28) 114 Regionstyrelsens klimatberedning - direktiv Dnr 11/0006 Bakgrund Regionstyrelsen inrättade en klimatkommission under regionstyrelsen. Klimatkommissionen kompletterades därefter med medlemmar från bland annat länsstyrelsen och företag i regionen. Klimatkommissionen har arbetat efter en av styrelsen beslutad årlig handlingsplan. I samband med att Klimatkommissionen lämnade en årlig rapport under 2012 så lyftes diskussionen om kommissionens uppdrag m.m. Styrelsen beslöt därefter 46/13 att utse Roland Gustbée, Monica Haider och Gunnar Nordmark att bilda arbetsgrupp med syfte att bereda förslag till styrning och direktiv för vidare arbete inom klimatkommissionen. Arbetsgruppen träffades den 22 mars 2013 och har berett ärendet i enlighet med förslag. Beslutsunderlag - Förslag till direktiv för Regionstyrelsens klimatberedning - Tjänsteskrivelse Regionstyrelsens klimatberedning Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att inrätta en klimatberedning under regionstyrelsen till och med Att utse klimatberedningens ledamöter utgörs av regionfullmäktiges presidium. Att godkänna direktiv för regionstyrelsens klimatberedning. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

246 Dnr 11/ Ulrika Gustafsson/Heidi Samuelsson Tel: Tjänsteskrivelse - Regionstyrelsens klimatkommission blir regionstyrelsens klimatberedning Ärendet Regionstyrelsen inrättade en klimatkommission under regionstyrelsen. Klimatkommissionen kompletterades därefter med medlemmar från bland annat länsstyrelsen och företag i regionen. Klimatkommissionen har arbetat efter en av styrelsen beslutad årlig handlingsplan. I samband med att Klimatkommissionen lämnade en årlig rapport under 2012 så lyftes diskussionen om kommissionens uppdrag m.m. Styrelsen beslöt därefter 46/13 att utse Roland Gustbée, Monica Haider och Gunnar Nordmark att bilda arbetsgrupp med syfte att bereda förslag till styrning och direktiv för vidare arbete inom klimatkommissionen. Arbetsgruppen träffades den 22 mars 2013 och har berett ärendet i enlighet med förslag till direktiv. Regionstyrelsens klimatkommission blir klimatberedning I samband med att regionstyrelsens klimatkommission lämnade en årlig rapport över handlingsplan 2012 lyftes en diskussion om innehållet i den kommande handlingsplanen. Regionförbundet har ingen egen finansiering av verksamheten inom klimat- och energiområdet, därmed beviljade styrelsen 2011 projektet Klimatkommission K3 medel för att genomföra huvuddelen av handlingsplanen. Projektet har drivits av Energikontor Sydost. Uppföljningen har därför skett genom slutrapport av projektet. I samband med att Klimatkommissionen lämnade en årlig rapport under 2012 så lyftes diskussionen om kommissionens uppdrag och struktur. Regionstyrelsens klimatkommission utgörs idag av regionfullmäktiges presidium. Regionstyrelsens klimatkommission hade, i enlighet med direktiven, i uppdrag att samarbeta nära andra offentliga aktörer och näringslivet, vilket gjorde att kommissionen utökades till 14 medlemmar. Dessa medlemmar har ej utsetts av styrelsen. Arbetsutskottet har därefter uttrycket en vilja att knyta styrelsens klimatkommission närmare regionförbundets arbete med klimat och miljöfrågor med en tydligare koppling till årliga mål i verksamhetsplanen. I samband med det har även en 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

247 Dnr 11/ diskussion lyfts avseende en strategi för hur regionförbundet ska arbeta med klimat och miljöfrågor. Syftet med strategin är att visa på regionförbundets målsättningar, utvecklingsprocesser och tillvägagångssätt för miljö- och klimatarbetet. Strategin ska ge en samlad bild över de medel och verktyg regionförbundet själva förfogar över när det gäller miljö- och klimatarbetet samt hur dessa ska användas för att nå uppsatta mål. Därmed föreslås att regionstyrelsens klimatkommission blir regionstyrelsens klimatberedning, med uppdrag att: för styrelsens räkning bereda och bevaka miljö- och klimatfrågor utifrån de angivna målen i det regionala utvecklingsprogrammet för södra Småland. arbeta med de av fullmäktige angivna målen som berör klimat och miljöfrågor i årlig verksamhetsplan för Regionförbundet södra Småland. bereda förslag till strategi för hur regionförbundet ska arbeta med klimat- och miljöfrågor. delta i Klimatkommission Kronoberg. bereda förslag till samverkansavtal för Klimatkommission Kronoberg årligen redovisa en uppföljning av arbetet för regionstyrelsen samt senast i december 2014 presentera en slutrapport för regionstyrelsen Klimatkommission Kronoberg Förslaget till beslut innebär att regionstyrelsens klimatberedning deltar i Klimatkommission Kronoberg. Föreslås därmed att ett samverkansavtal bereds i syfte att tydliggöra ansvar, uppdrag och arbetsformer för Klimatkommission Kronoberg. Syftet med samverkansavtalet är att tydliggöra ramarna, ansvarsfördelning och syfte med arbetet i klimatkommissionen. Regionförbundet och länsstyrelsen har en roll att verka för att få igång, vidareutveckla och samordna omställningsarbetet i länet. Genom ett samverkansavtal gällande Klimatkommission Kronoberg kan rollfördelningen förtydligas. 2 (2)

248 Dnr 13/ Ulrika Gustafsson/Heidi Samuelsson Tel: Regionstyrelsens klimatberedning förslag till direktiv Ärendet Föreslås att en Klimatberedning om 3 ledamöter inrättas under regionstyrelsen. Ledamöterna föreslås utgöras av regionfullmäktiges presidium. Klimatberedningen utgör vad som tidigare kallades regionstyrelsens klimatkommission. Tidplan Klimatberedningens uppdrag löper mandatperioden ut d.v.s En årlig uppföljning av beredingens arbete ska redovisas till regionstyrelsen. En slutrapport över beredningens arbete ska presenteras för styrelsen senast i december Uppdrag - Klimatberedningen ska för styrelsens räkning bereda och bevaka miljö- och klimatfrågor utifrån de angivna målen i det regionala utvecklingsprogrammet för södra Småland. - Klimatberedningen skall arbeta med de av fullmäktige angivna målen som berör klimat och miljöfrågor i årlig verksamhetsplan för Regionförbundet södra Småland. - Klimatberedningen ska bereda förslag till strategi för hur regionförbundet ska arbeta med klimat- och miljöfrågor. - Klimatberedningen skall delta i Klimatkommission Kronoberg. 1 (1) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

249 Regionstyrelsen Ärende 6 e Integrationssamverkan södra Småland Dnr 11/0182 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna slutrapport över projekt Integrationssamverkan i södra Småland. Ärendet Regionförbundet har drivit projektet Integrationssamverkan södra Småland. Projektet avslutades och har till 100% finansierats av s.k. 37-medel från Länsstyrelsen. Projektet slutredovisas till Länsstyrelseni Kronobergs län senast och skall delges styrelsen. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 116/13 - Slutrapport Integrationssamverkan södra Småland.

250 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (28) 116 Integrationssamverkan - slutrapport Dnr 11/0182 Bakgrund Regionförbundet har drivit projektet Integrationssamverkan södra Småland. Projektet avslutades och har till 100 % finansierats av s.k. 37-medel från Länsstyrelsen. Projektet slutredovisas till Länsstyrelsen i Kronobergs län senast och skall delges styrelsen. Beslutsunderlag - Slutrapport Integrationssamverkan södra Småland. Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att godkänna slutrapport över projekt Integrationssamverkan i södra Småland. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

251 Slutrapportering för insatser med stöd av ersättning enligt 37 förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan Sökande: Regionförbundet södra Småland Tid: Insats (rubrik): Integrationssamverkan södra Småland Kontaktperson: Lars Helde Behov Redogör kortfattat för de brister som insatsen avsåg att lösa. Uppnådde insatsen en strukturpåverkan? Om inte, vilka hinder fanns? Enligt projektansökan/projektbeskrivningen skulle projektet lösa brist på samordning inom integrationsområdet i länets kommuner. Dessa brister skulle åtgärdas genom att olika strukturer skulle förändras och nya modeller utvecklas. En inventering i kommunerna har identifierat fem konkreta ämnesområden som projektet skulle fokusera på och som listas nedan: ÄMNES- BRISTER SOM STRUKTURPÅVERKAN HINDER OMRÅDE SKULLE LÖSAS SFI/SO Brist på sammanhang mellan arbetsmarknad och språk Brist på modersmåls lärare inom Samhällsori entering Strukturpåverkan uppnåddes genom att representanter för huvudaktörerna enades om att sätta sig ihop och påbörja processen med att utveckla en modell där arbetsmarknadsinsatser och språkinlärning är kopplade samman. En arbetsmarknads/sfi konferens som projektet har anordnat i november 2012 har inspirerat parterna. Parterna har beslutat att fortsätta och färdiggöra jobbet i en arbetsgrupp under Integrationsrådet under temat Utbildning Strukturpåverkan har inte uppnåtts. Hinder här varit att lösningen på denna fråga hänger ihop med utvecklingen av en samordningsmodell för hela länet. Projektet har utarbetat

252 2 Koppla SFI och SO Studiehandledning online Generellt SO- Strukturpåverkan har uppnåtts genom att representanter för parterna enades om att sätta sig tillsammans och påbörja processen med att utveckla en modell där arbetsmarknadsinsatser och språkinlärning är kopplad ihop. En arbetsmarknads-/sfi-konferens som projektet har anordnat har inspirerat parterna. Parterna har beslutat att fortsätta och färdiggöra jobbet i en arbetsgrupp under Integrationsrådet under teman Utbildning Strukturpåverkan har uppnåtts. Ett projekt från tidigare 26- medel har körts under detta projekt. Projektet slutade 7/ Alla tekniska detaljer och målgruppen för användning av detta undervisningssystem har blivit utredd. En slutrapport om det projektet har gjorts som konkluderar att det i denna metod finns en stor potential som ett komplement till klassundervisning. Efter onlineprojektets slut har studiehandledning online blivit verklighet. Detta projekt har bevakat denna process under dess genomförande. Strukturpåverkan har uppnåtts. förslag till fyra samordningsmodeller. Alla innehåller lösningen på problematiken kring brist på modersmålslärare. Arbetet kan slutföras i Integrationsrådets arbetsgrupp, där de fyra modellförslagen kan användas till underlag för det fortsatta arbetet.

253 3 Dialog och relationer samverkan Stärka dialogen inom integrations området Inspiration för personalgru pper Inkludera föreningar i integrations arbetet (integrations råd och Länsdialoger) Stärka relationen till arbetsgi- Projektet har samverkat med tre kommuner och Länsstyrelsen i samband med utvecklingen av en regional samordning. Projektet har utifrån detta utarbetat förslag till fyra samordningsmodeller. Efter Integrationsrådet har blivit etablerat i januari 2013, om så sker enligt förslag, är det efter projektledarens samråd med Länsstyrelsen beslutat att lämna över frågan om framtidens samordning av samhällsorientering till en arbetsgrupp under Integrationsrådet Strukturpåverkan har uppnåtts. Projektet har medverkat i diskussionerna och formulerat förslag till framtida organisering av Länsdialogerna. I anordningen av de nya Länsdialoger inom Integration har kommunerna (via Regionförbundet) en plats. Kommunerna har blivit delägare av länsdialogen inom integration. Strukturpåverkan har uppnåtts. En inspirationsdag för personal och olika aktörer har genomförts på Osaby Herrgård hösten 2012 som har bidragit till att lägga grunden till nätverkande och kontakt mellan olika grupper och individuella aktörer inom integrationsområdet. Strukturpåverkan har uppnåtts. Projektet har deltagit i diskussionerna och lämnat in förslag till en ändrad struktur för framtidens dialog inom integration. Genom den nya strukturen för Länsdialog inom Integration som har framkommit, är det idag möjligt att inkludera föreningarna i genomförande och organisering av de framtida dialogforumen. Strukturpåverkan har inte uppnåtts. Genom den nya strukturen Länsdialog inom Hinder har varit att bedömningarna är att arbetsgivarna inte

254 4 varna Öppenhet- Information Kontakt och Dialog med AF Ungdomar Ramlar ur skolan Metod- och kompetensut veckling. Stärka förutsättning arna för specifika yrkesgruppe rs kompetensu tveckling Stärka personalens överblick kring kompetens möjligheter integration, är det emellertid idag möjligt att inkludera representanter för arbetsgivarna i de framtida dialogforumen. Strukturpåverkan har inte uppnåtts Strukturpåverkan har delvis uppnåtts. Projektet har varit aktivt i diskussionerna kring utveckling av det nya Integrationsrådet i Kronoberg Län. Om Integrationsrådet etableras enligt förslag 2013 finns ett forum där kommunerna och AF ingår i ett formaliserat samarbete och dialog. Det har också visat sig att där finns dialog och kontakt mellan AF och kommunerna på lägre nivåer. Strukturpåverkan har delvis uppnåtts. Projektet skulle jobba med denna fråga genom att samarbeta med riksprojektet Plugin. Enligt avtal med Plugin har projektet förmedlat kontakt till de integrationsansvariga i alla kommunerna för att skapa en samsyn med Plugin s ungdomsinsats och kommunernas insats gentemot invandrarungdomar. Strukturpåverkan har delvis uppnåtts. Projektet har deltagit i en arbetsgrupp under Linnéuniversitetet, där man diskuterar och utvecklar utbildningar för bl.a. kommunal personal inom SFI och Samhällsinformation. Strukturpåverkan har uppnåtts. På projektets initiativ har en konferens kring kompetensutveckling anordnats i ett samarbete med Linnéuniversitet och anses vilja avsätta tid och resurser till att ingå i dialog om integration på denna nivå. Av prioriteringsmässiga skäl har projektet inte hunnit ta itu med frågan.

255 5 Forskning och best practice Metodutveckling Forskningsk onferens Bästa erfarenheter Regionförbundet i Kalmar län. En presentation av de utbildningsmöjligheter som finns med anknytning till integration har genom denna konferens ägt rum. En utvärdering håller på att genomföras och bör kunna ligga till grund for en verklig kompetensplan. Strukturpåverkan har uppnåtts. Strukturpåverkan har uppnåtts. Projektet har anordnat en konferens där delar av forskningen har presenterat sina projekt och fokusområden. Denna konferens var första steget till att etablera en tradition med att forskningen regelbundet presenterar sina projekt för integrationsområdets praktiker. Strukturpåverkan har inte uppnåtts. Hinder har varit att det har funnits en risk för att projektets olika utåtriktade initiativ skulle hamna i konkurrens med Regionförbundets Kurs och konferensavdelning. Kurs och konferens har avhållit flera integrations- och migrationskonferenser. Syfte Beskriv avsikten med insatsen, finns avvikelser från plan? Syftet med insatsen är att medverka till att formera en hållbar plattform för samordning av integrationsarbetet i länets kommuner genom strukturförändringar och utveckling av nya modeller. Generellt sett finns det inga avvikelser från planen och med avsikten för insatsen, men det finns mål som inte har nåtts och justeringar i vissa processer.

256 6 Mål med insatsen Uppnåddes målet med insatsen? Redogör för orsaken till avvikelser. Nedan framgår de ämnes INSATS - ÄMNESOMRÅDE SFI och praktik kombineras MÅL Mål inte nått AVVIKELSE De inledande mötena mellan en representant för SFI och en chef för Arbetsförmedlingen för att starta upp denna process var avtalad att äga rum den 1 februari Parterna beslutade att lägga över den fortsatta processen till en arbetsgrupp under det nya Integrationsrådet som föreslås etableras Brist på modersmålslärare inom SO åtgärdas Mål inte nått Lösningen på denna problematik hänger ihop med utvecklingen av en ny modell for samordning av samhällsorientering. Det finns förslag till fyra olika modeller. Om Integrationsrådet etableras under 2013 kommer, efter samråd med Länsstyrelsen, frågan om samordning av samhällsorientering att lämnas över till en arbetsgrupp under Integrationsrådet. Koppla SFI och SO Mål inte nått Parterna (en representant för SFI och en chef för Arbetsförmedlingen) har beslutat att vidarebefordra den fortsatta processen för att lösa denna uppgift till arbetsgruppen under det nya Integrationsrådet. Studiehandledning online Målet nått. Ett projekt från tidigare 26-medel har körts under detta projekt. Projektet

257 7 slutade 7/ Alla tekniska detaljer och målgruppen för användning av detta undervisningssystem har blivit utredd. En slutrapport om detta projekt har gjorts som konkluderar att det i denna metod finns en stor potential som ett komplement till klassundervisning. Efter onlineprojektets slut har studiehandledning online blivit verklighet. Detta projekt har bevakat denna process under dess genomförande. Generellt SO Samverkan Målet inte nått Projektet har utarbetat fyra modeller till samordning av samhällsorientering. Efter Integrationsrådets eventuella etablering under 2013 är tanken, efter samråd med Länsstyrelsen, att lämna över frågan om framtidens samordning av samhällsorientering till en arbetsgrupp under Integrationsrådet. Stärka dialogen inom Målet är nått Integrationsområdet Inspiration för Målet är nått personalgrupper Inkludera föreningar i Integrationsarbetet (Integrationsråd och i Länsdialoger) Målet är delvis nått I den nya strukturen Länsdialog inom integration har man kommit överens om att så många föreningar som möjligt ska bjudas in till de kommande länsdialogerna inom integration. I det nya Integrationsrådets struktur finns inte direkt plats för föreningar, bortsett från i de olika

258 8 Förstärka relationen till arbetsgivarna Öppenhet/information Skapande av informationsverksamhet Kontakt och dialog mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen Ungdomar som ramlar ur skolsystemet Förstärka förutsättningar for specifika yrkesgruppers kompetensutveckling Förstärka personalens överblick kring kompetensutvecklingsmöjligheter Metodutveckling arbetsmarknad Målet inte nått Målet inte nått Målet är delvis nått Målet är nått Målet är nått Målet är delvis nått Målet är delvis nått arbetsgrupperna som ska jobba med specifika ämnen. Det generella syftet med detta var att öka arbetsgivarnas inflytande på arbetsmarknadsåtgärderna. Projektet har varit starkt engagerat i diskussionen kring etablering av det nya integrationsrådet, och har utvecklat förslag som lämnar plats för arbetsgivarnas representation. I det nya Integrationsrådet finns arbetsgivarna inte med. Av prioriteringsmässiga orsaker har detta område inte blivit realiserat Enligt målen för detta område skulle ett förslag till en plan för kompetensutveckling av de olika personalgrupperna ha utarbetats. En konferens har hållits i samarbete med Linnéuniversitetet och Regionförbundet i Kalmar län kring detta ämne och alla utbildningsmöjligheter har presenterats. En utvärdering av konferensen utifrån en enkät har lagt grunden för det fortsatta arbetet. En konferens kring forskning inom

259 9 integration har ägt rum vilket var målet. En avvikelse från målet var den brist på forskare inom arbetsmarknadsområdet som skulle redovisa vilka integrationsmetoder som är mest effektiva. Forskningskonferens Målet är nått Bästa erfarenheter Målet inte nått Av prioriteringsmässiga orsaker har projektet inte genomfört denna insats. Åtgärd och metod Vad var den huvudsakliga åtgärden? Beskriv kortfattat vilka metoder som användes. Där finns fyra områden som har varit de huvudsakliga åtgärderna för projektet. 1. Att skapa en modell för koppling av SFI och arbetsmarknadsinsatser. Denna process påbörjades med en diskussion med Arbetsförmedlingen kring hela tänkandet kring att koppla samman dessa två insatsområden. Projektet vidareförde denna diskussion till nätverket för skolrektorer inom SFI. Detta ledde fram till att grunden lades för en SFI- och arbetsmarknadskonferens i november 2012 med deltagande av skolinspektionen, forskare, näringslivet och de två parterna: SFI-området och Arbetsförmedlingen. Denna process gav som resultat att de två parterna enades om att gå ihop och utveckla en modell där man tar itu med de strukturella hinder som finns för en bättre samverkan och som kopplar ihop SFI och arbetsmarknadsinsatser. 2. Att skapa en regional samordning av Samhällsorientering. Denna process påbörjades med en intervjurunda och förfrågan till fyra kommuner: Uppvidinge, Alvesta, Växjö och Tingsryds kommuner. Syftet med denna runda till dessa kommuner var att reda ut hela det avtalsfundament som de olika kommunerna arbetar utifrån kring Samhällsorientering avseende priser, kvalité, modersmålslärare, undervisningsmaterial och väntetider. Projektet har använt de avtalsdokument som ligger till grund för kommunernas verkställande av Samhällorientering till sitt utredningsarbete. Länsstyrelsens representant med ansvar för samhällsorientering har ingått som samarbetspartner i detta utredningsarbete. I detta samarbete har det utvecklats fyra modeller/fyra möjligheter för en samordning av Samhällsorientering i länet. I dagsläget har det efter samråd med representanten for Länsstyrelsen beslutats att lägga över det slutgiltiga beslutet om framtidens samordning av samhällsorientering i länet till en av arbetsgrupperna i det nya tilltänkta Integrationsrådet.

260 10 3. Stärka dialogen inom länet kring integration: a. Kring etablering av det nya Integrationsrådet har projektet i en vis fas ingått intensivt i diskussionerna kring utvecklandet av detta råd. Projektet har ansett integrationsrådets framtida struktur som central i det kommande regionala Integrationsarbetet. Projektet har under denna utvecklingsfas anordnat konferens/strategiskt samtal i samarbete med Länsstyrelsen. Projektet har utarbetat förslag till en modell for det nya Integrationsrådet och har ingått i diskussionerna kring detta. Projektet har försett direktören för Regionförbundet med perspektiv som kunnat användas till det vidare arbetet med att utveckla det nya integrationsrådet. b. Projektet har tagit initiativ till och medverkat till att skapa en ny struktur för den länsbaserade dialogen inom integrationsområdet. Det nya Länsdialog inom Integration en vidareutveckling av det gamla Integrationslänsträff har blivit etablerat i början av Projektet har utarbetat förslag för framtida struktur och organisering till de förra centrala parterna: Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen. Dessa ingår nu som grund för de kommande länsdialogerna. Projektet har säkrat det finansiella fundamentet för en första träff i maj Kompetensutveckling: a. Projektet har ingått i en arbetsgrupp med utgångspunkt i Linnéuniversitet. Arbetsgruppen har diskuterat kompetensutvecklingsmöjligheter för bl.a. SFI-lärare och samhällskommunikatörer i kommunerna. b. I ett generellt kompetensutvecklingsperspektiv, och som ett steg på vägen till att utreda kompetensutvecklingsbehovet for personalgrupper inom integration, har projektet i ett samarbete med Linnéuniversitet och Regionförbundet i Kalmar anordnat en konferens kring kompetensutveckling. Konferensen är under utvärdering dels utifrån en diskussion bland de tre arrangörerna, dels via en enkät som har skickats till deltagarna. Samverkan Vilka partners har ni samverkat med? Fungerade samarbetet som tänkt? Hur har styrgruppen och/eller referensgrupp fungerat? Skolrektorer inom SFI Skolchefer Kommunchefer Plugin-projektet Arbetsförmedlingen i Växjö Extern konsult Länsstyrelsen o Utvecklare o Integrationsdirektör Linnéuniversitetet Regionförbundet i Kalmar län

261 11 I stort sett alla samarbetssituationer har förlöpt smidig och konstruktivt. Mellan projektet och Länsstyrelsens integrationsledning finns emellertid utvecklingsdelar som borde ha kunnat utvecklas på ett bättre sätt. Jämställdhet Beskriv om och i så fall hur jämställdhetsperspektivet har beaktats i insatsen? Vilka hinder har insatsen mött i så fall? Frågan är integrerad i de ämnesområden som projektet befattar sig med. Ett perspektiv för jämställdhet har specifikt varit i fokus för projektets tillgång till jämställdhet: Att nyanlända utrikesfödda jämställs med svenska medborgare i förhållande till arbetslöshet. De strukturförändringar och den utveckling av nya modeller som ligger till grund för projektet syftar till att effektivisera och förbättra centrala områden inom integrationsområdet, för att underlätta utrikesfödda nyanländas väg till kompetenslyft och egenförsörjning. Information Beskriv hur ni arbetat med informationsspridning. Projektet har genomfört tre utåtriktade aktiviteter: En nätverksträff för personalgrupper och integrationsaktörer En SFI- och arbetsmarknadskonferens En forsknings- och kompetensutvecklingskonferens Media har varit informerad genom pressmeddelanden om aktiviteterna. En av aktiviteterna har refererats i en artikel i Smålandsposten. Implementering Redogör för vilka möjligheter/svårigheter att överföra insatsens resultat och metoder till ordinarie verksamhet. Detta projekts ansvarsområde tillhör inte en av de organisationer som det skulle utveckla förändringar och modeller inom, varför projektet har varit utan inflytande att implementera förändringarna i denna organisations ordinarie verksamhet. Projektet har dock påverkat centrala strukturer inom SFO och Samhällsorientering, vilket betyder att en utveckling gentemot att skapa förändringar i befintliga ordinarie verksamheter är i process. På grund av tidsbrist har projektet inte haft möjlighet för att följa denna process i mål. Utvärdering Beskriv om/när insatsen hade en extern utvärdering? Insatsen har inte haft en extern utvärdering. Utvärderingen kommer att bli i form av en självvärdering. Det är planerat att skicka ut en enkät till kommunchefer, skolchefer och socialchefer i kommunerna för att få information om i vilken utsträckning kommunerna har upplevt projektet har påverkat integrationsinsatsen i Kronoberg.

262 12 Ekonomi Redovisa era totala kostnader för redovisningsperioden enligt följande: Utfall Budget Lönekostnader Externa tjänster Lokalkostnader Resekostnader Aktiviteter Material/expenser Summa Ekonomiredovisning lämnas separat Sammanfattande bedömning Vad gick bra och mindre bra i arbetet!? Orsaker? Vilka tips skulle Du vilja ge framtida insatser som behandlar samma område? - SFI och samhällsorientering har framstått som de viktigaste områdena. - Förankring av frågorna är av yttersta vikt. - Det finns efterfrågan på gemensamma seminarier, utbildningsdagar o.d. hos yrkesverksamma som arbetar med integrationsfrågor. - Samverkan mellan projektet och myndigheter på området har fungerat bra inom vissa områden, mindre bra inom andra. - Projektperioden på drygt ett år är i flera avseenden en för kort tid för att åstadkomma strukturella förändringar. Projektet kortades med 6 månader genom beslut i förhållande till den ursprungliga projektplanen. Ort och datum: Lars Helde projektledare

263 Regionstyrelsen Ärende 6 f Projekt Public relations Best Practices and Internal Communication Dnr 13/0184 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna att projekt Public relations Best Practices and Internal Communication inlämnats till ICDL (International Centre for local democracy). Att bevilja medfinansiering i form av arbetstid och traktamente motsvarande högst kronor till projektet Public relations Best Practices and Internal Communication. Att medel anslås ur kansliet budget 203 för Ärendet Lednings- och samordningsfunktionen för Sydafrikasamarbetet prioriterade under sitt möte i januari 2013 att utveckla ett projekt med inriktning mot intern kommunikation i syfte att utveckla och starta implementeringen av en omfattande intern kommunikationsstrategi i Tlokwe, som drivs med goda resurser från kommunikationsavdelningen, stödd av alla centrala aktörer i organisationen, nyttjande alla tillgängliga liksom nyetablerade interna kanaler för kommunikation. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 117/13 - Tjänsteskrivelse Projekt Public relations Best Practices and Internal Communication - Bilaga 1: Matris (uppfyllande av krav och grunder för prioritering) - Bilaga 2: Projektansökan

264 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (28) 117 Best Practices internal communication Kronoberg - Tlokwe - projektansökan Dnr 13/0184 Bakgrund Lednings- och samordningsfunktionen för Sydafrikasamarbetet prioriterade under sitt möte i januari 2013 att utveckla ett projekt med inriktning mot intern kommunikation i syfte att utveckla och starta implementeringen av en omfattande intern kommunikationsstrategi i Tlokwe, som drivs med goda resurser från kommunikationsavdelningen, stödd av alla centrala aktörer i organisationen, nyttjande alla tillgängliga liksom nyetablerade interna kanaler för kommunikation. I den efterföljande diskussionen lyfts frågan om bedömningen av projektet utifrån riktlinjer i RUP. Diskussion framhåller att projektet är en konsekvens av Sydafrikasamarbetet och snarare bör bedömas utifrån det. Till regionstyrelsens sammanträde kompletteras handlingarna med skrivningar angående detta. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse Projekt Public relations Best Practices and Internal Communication - Bilaga 1: Matris (uppfyllande av krav och grunder för prioritering) - Bilaga 2: Projektansökan Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att godkänna att projekt Public relations Best Practices and Internal Communication inlämnats till ICDL (International Centre for local democracy). Att bevilja medfinansiering i form av arbetstid och traktamente motsvarande högst kronor till projektet Public relations Best Practices and Internal Communication. Att medel anslås ur kansliet budget 203 för Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

265 Dnr 13/ Therese Magnusson Tel: Tjänsteskrivelse - Projekt: Public Relations - Best practices, internal communication Bakgrund Regionförbundet södra Småland har sedan 2006 ett samarbetsavtal med staden Potchefstroom (Tlokwe) i Sydafrika. Även Växjö kommun och Landstinget Kronoberg är del av samma avtal. Avtalet pekar ut ett antal aktuella samarbetsområden, där kapacitetsbygge och demokrati skall vara horisontellt fokus. Många personer från de olika organisationerna har på olika sätt tagit del av samarbetet och stärkt samverkan mellan aktörerna samtidigt som partnerskapen breddats. Mellan utvecklades 20 projekt som bl.a. fokuserat på: demokrati, jämställdhet, entreprenörskap, HR, PR och kommunikation, vuxenutbildning, stadsplanering m.m. Finansieringen kommer i huvudsak från den svenska organisationen ICLD 1 och de s.k. kommunala partnerskapen. Sveriges Kommuner och landsting är ICLDs huvudman. Verksamheten finansieras av Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Samordnande tjänstemän för arbetet i lednings- och samordningsprojektet finns på Regionförbundet södra Småland och på ID - Institutet för lokal och regional demokrati. Regionförbundet södra Småland är medlem i organisationen ID. Samarbetet koordineras i ett övergripande projekt, ledning- och samordning eller Monitoring Committee (MC). 2 I det ingår politisk representation från Regionförbundet södra Småland, Landstinget Kronoberg, Växjö kommun och Tlokwe City Council. Regionförbundets arbete i MC går ut på att: Informera om samarbetet i olika forum Initiera, förankra, stötta och prioritera projektidéer Bedriva samverkan med övriga aktörer som är involverade i samarbetet. 1 International Center of Local Democracy, 2 Ledning- och samordningsprojektet är en förutsättning för att driva tematiska projekt. 1 (6) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

266 Dnr 13/ Ärendet Lednings- och samordningsfunktionen för Sydafrikasamarbetet prioriterade under sitt möte i januari 2013 att utveckla ett projekt med inriktning mot intern kommunikation i syfte att utveckla och starta implementeringen av en omfattande intern kommunikationsstrategi i Tlokwe, som drivs med goda resurser från kommunikationsavdelningen, stödd av alla centrala aktörer i organisationen, nyttjande alla tillgängliga liksom nyetablerade interna kanaler för kommunikation. I projektet deltar representanter från Växjö kommuns kommunikationsavdelning (2) från Landstinget Kronobergs kommunikationsavdelning (2) Regionförbundet södra Smålands kommunikationsavdelning (1) samt projektledare på ID (1) och representanter från kommunikationsavdelningen i Tlokwe (7) och North West University (1). Genomförande Projektet kommer att genomföras med utgångspunkt i de insatser och aktiviteter som finns redovisade i projektbeskrivningen. Arbetet kommer att ske i samverkan mellan ett flertal olika aktörer, där det övergripande målet är att arbeta fram en intern kommunikationsstrategi för Tlokwe City Council genom utbyte av erfarenheter och metoder. Ansökan anger ett antal aktiviteter som man skall arbeta med under två år: - Utväxling av kunskap och erfarenheter - Arbeta för aktivt deltagande och stöd för kommunikationsstrategin internt i Tlokwe - Utvecklings- och förbättringsarbete på kommunikationsavdelningen i Tlokwe - Utveckla och förbättra flöde av information inom organisationen samt ett bättre utnyttjande av befintliga kanaler för intern kommunikation - Dela kunskap om effektiva metoder för att arbeta med mångfald i kommunikationsarbetet - Synergi mellan intern och extern kommunikation Aktivitetsplanen omfattar också två resor för möten Sydafrika samt två resor för möten i Sverige, samt förmöten och avstämningar med projektledare och andra aktörer. Under resorna skall bl.a. jobbskuggning och studiebesök hos andra aktörer t.ex. IKEA genomföras, för att ge input till kommunikationsarbetet. Under förutsättning att projektet beviljas medel från ICLD påbörjas det under hösten 2013, och löper över två år med Regionförbundet som projektägare, projektet kommer dock att ledas av ID. Varje enskild organisation/representant i projektet bär sina egna kostnader när de inte täcks av ICLD. 2 (6)

267 Dnr 13/ Projektet omfattar totalt kr. Kostnader och finansiering för regionförbundet södra Småland fördelas enligt nedan: KOSTNAD (kr) Extern Konsult/projektledning (ID) Arbetstid (deltagare) Traktamente Resa Logi Vaccination SUMMA FINANSIERING (kr) Extern konsult/projektledning (ID) Arbetstid (deltagare) 0 Traktamente Resa Logi Vaccination SUMMA Överensstämmande med formella krav och grunder för prioritering Projektet överensstämmer inte till fullo med de formella krav som Regionförbundet har på en projektansökan. 5 Flertalet av grunderna för prioritering nås inte, eller endast med tveksamhet. Det finns ingen plan för projektets fortsättning eller resultatspridning i verksamheterna. Projektet kommer att utvärderas kontinuerligt. För mer information, se matris i bilaga. Jämställdhet och mångfald I projektbeskrivningen anges att det finns ett jämställdhetsperspektiv som löper horisontellt genom att den interna kommunikationsstrategin kommer att stärka alla tjänstemän. Vidare beskrivs att Tlokwe kommunfullmäktige ansluter sig till den Sydafrikanska regeringens politik mot fördomar gentemot utsatta grupper såsom 3 Ca 38 arbetsdagar. (18 arbetsdagar i SA, 12 arbetsdagar vid SA besök i Sverige, 8 dagar för för- och efterarbete kopplat till projektet) kr/dag (18 resdagar), Skatteverket Utgångspunkter för Regionförbundet södra Smålands projektverksamhet Antagen av regionstyrelsen , uppdaterad (6)

268 Dnr 13/ kvinnor och barn. I detta projekt menar man att alla kvinnliga anställda kommer stärkas med en bättre intern kommunikationsmiljö. Motsvarande beskrivning om jämställdhet och mångfald saknas för den svenska sidan. Konsekvensbeskrivning Ett bifall innebär att projektet genomförs enligt den ansökan som skickats till ICLD i mars 2013, och att Regionförbundet bidrar med finansiering inom ramen för ordinarie uppdrag för projektdeltagare från regionförbundet södra Småland. Ett avslag innebär att projektet inte genomförs, alternativt genomförs av annan aktör, men kan också resultera i att övriga finansiärer drar tillbaka sin finansiering. Diskussion/Överväganden Regionförbundets krav och grunder för prioritering Vid en revision av Regionförbundets projektverksamhet hösten 2012 beslöts att även de projekt som rör Sydafrikasamarbetet skall omfattas av och handläggas i enlighet med de utgångspunkter som finns för övrig projektverksamhet i organisationen. Detta är första tillfället som en sådan handläggning skett, och den visar i detta fall att: - Projektet kan endast med tveksamhet sägas uppfylla de formella krav som Regionförbundet har på en ansökan, flera av grunderna för prioritering uppfylls inte. - Projektets innehåll kan inte kopplas till RUP eller VP 2013 på ett fullgott sätt, inte heller kan förstudien sägas ha ett regionalt mervärde. - Projektet uppfyller formella kriterier och har mätbart mål, tydlig aktivitetsplan samtidigt som jämställdhets- och mångfaldsfrågor beaktas. - Projektet involverar flera aktörer i regionen och i Sydafrika, vilket medför att graden av samverkan är att betrakta som hög. - Projektet fokuserar på kunskaps- och erfarenhetsutbyte på kommunikationssidan. Fokus ligger på att genom de erfarenheter som finns bland aktörer i södra Småland bidra till att skapa en väl sammanhållen intern kommunikationsstrategi i Tlokwe. Ömsesidigheten mellan deltagande länder i projektet bedöms som svag. Däremot bedöms projektet främja djupare samverkan på kommunikationsområdet mellan deltagande aktörer i regionen på ett positivt sätt. - Styrelsen har tidigare ställt sig bakom samarbetsavtal mellan Regionförbundet södra Småland, Landstinget Kronoberg, Växjö kommun och Tlokwe City Council. De förtroendevalda ledamöterna i Monitoring Committé har förordat projektet inom ramen för samarbetsavtalet, därav finns ett ömsesidigt intresse från samtliga parter att prioritera åtgärden. 4 (6)

269 Dnr 13/ Starkt engagemang sedan mitten av 2000-talet Sydafrikaengagemanget är och har varit en viktig del av Regionförbundets internationella engagemang och bidrar på olika sätt att stärka verksamheten. Inom ramen för avtalet med Potchefstroom (Tlokwe) sker kontinuerliga kontakter mellan regionerna sedan i mitten av 2000-talet, dessa kontakter har sedan utvecklats till konkreta samarbetsprojekt kring sakfrågor av gemensamt intresse såväl för Regionförbundet som för kommunerna i regionen och Landstinget Kronoberg. Om Regionförbundet vill fortsätta med samverkan är det av stor vikt att beakta de egna politiska prioriteringarna och verksamhetsprioriteringarna i lika hög grad som de prioriteringar som huvudfinansiären ICLD ställer upp vid framtida ansökningsprocesser. Detta för att säkra kvalitén och effektiviteten i arbetet. Kostnadstäckning & finansiering Enligt ICLD utgår full finansiering vid beviljat projekt, så är dock sällan fallet. Att full täckning skall utgå för denna form av projektverksamhet beror på att det är biståndsmedel som är avsatta från Sida, och när det gäller bistånd är det huvudsakligen ett statligt ansvar. Att Regionförbundet m.fl. inte erhåller full täckning för projekt beror dels på att det finns ett maxbelopp att ansöka om för olika former av projekt, samtidigt som det finns en ambition i regionen att bjuda in och bredda deltagandet vilket medför att organisationer får täcka sina egna kostnader (ofta arbetstid, traktamenten t.ex.). Kostnader så som möteslokaler o.s.v. anges i ansökan att svenska aktörer skall täcka vid möten i Sverige, dock finns ingen budgetpost eller kostnad angiven för detta i ansökan. Projektutveckling & projektledning ID, Institutet för lokal och regional demokrati, leder de projekt som Regionförbundet deltar i. Regionförbundet är en utav fyra huvudmän för organisationen. ID är en organisation som till största delen är självfinansierad genom projekt och uppdrag, dock tillskjuter huvudmännen varje verksamhetsår en symbolisk medlemsavgift. Genom att lägga ut projektutveckling och projektledningen till ID som är väl kvalificerade på området, säkerställer Regionförbundet ett gott genomförande. Emellertid uppgår finansiering för projektledning till belopp som överstiger basbelopp för LOU:s förenklade förfanden. Vidare har ID meddelat att från och med hösten 2013 kommer organisationen att ta betalt för projektutveckling. Detta är frågor som bör tas i beaktande och vidare diskuteras. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att godkänna att projekt Public relations Best Practices and Internal Communication inlämnats till ICDL (International Centre for local democracy). 5 (6)

270 Dnr 13/ Att bevilja medfinansiering i form av arbetstid och traktamente motsvarande högst kronor till projektet Public relations Best Practices and Internal Communication. Att medel anslås ur kansliet budget 203 för (6)

271 Bilaga till tjänsteskrivelse Projekt: Public Relations: Best practices and internal communication Uppfyllande av krav och grunder för prioritering Formella krav JA NEJ Kommentarer Ansökan inlämnad på regionförbundets ansökningshandlingar (komplett ifylld) Bidrar till att uppnå målen i RUP Ersätter inte ordinarie verksamhet, utan adderar ett mervärde Beaktar och arbetar med miljö, jämställdhet och mångfaldsfrågor (X) X X X Ansökan ställd till annan ICLD och därmed inlämnad på ICLD:s ansökningshandlingar. Komplett ifylld. Ansökan kopplas inte till målen som anges i RUP utan till de mål som anges för ICLD:s verksamhet. Initierat utifrån ett behov som identifierats i Tlokwe. Innefattar insatser som ligger utöver det ordinarie utvecklingsarbetet. Kan tillföra mervärde för det interna arbetet med kommunikation samt avseende samverkan med andra aktörer i regionen. Anger i projektbeskrivningen att man ska arbeta med jämställdhetsperspektiv som ett horisontellt mål, samt att man skall arbeta för att få in mer kunskap om mångfald i kommunikationsarbetet. Mätbara mål X Mätbara mål och indikatorer för arbetet anges. Tydlig aktivitetsplan X Möten och aktiviteter anges. Gynnar inte enbart enskild aktör, snedvrider inte konkurrensen i näringslivet Innehåller inte enbart enskilda insatser, t.ex. bok, resa, konferens etc. (X) X Se tjänsteskrivelse under rubriken Projektutveckling och projektledning. RFSS andel av X Finansieringen ligger på en relativt låg nivå, men Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

272 finansieringen är rimlig sett till att projektet endast med viss tveksamhet kan anses ligga i linje med prioriteringsgrunder kan kostnadseffektiviteten ifrågasättas. Grunder för prioritering JA NEJ Kommentarer Aktiv dialog med RFSS (X) innan ansökan lämnats in Överensstämmer med VP 2013 Regionalt mervärde EU-, nationell eller annan finansiering Nytänkande X X X X Svag koppling till det interna kommunikationsarbetet Nationell finansiering genom ICLD (finansiering från övriga deltagande aktörer som bär sina kostnader i projektet). Strukturpåverkande X Inga specificerade strukturpåverkande inslag. Potential och plan för fortsättning utan projektmedel Plan/budget för uppföljning/utvärdering (krav för projekt som beviljas mer än kr) Samverkan mellan flera olika aktörer X X X Ingen plan fortsättning utan projektmedel. Projektet involverar flera aktörer i regionen och i Sydafrika, vilket medför att graden av samverkan är att betrakta som hög. Projektet bedöms främja djupare samverkan på kommunikationsområdet mellan deltagande aktörer i regionen på ett positivt sätt. 2 (2)

273 Projekt Programmet Kommunalt Partnerskap Sammanfattning Svensk version Svensk kommun/region/landsting: REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Antal projektår: 2 Ansökt budget per år: År 1: SEK År 2: SEK Projektets titel: PUBLIC RELATIONS BEST PRACTICE; INTERNAL COMMUNICATION Samarbetsland: SYDAFRIKA Samarbetspart Lokal myndighet i samarbetslandet: TLOKWE CITY COUNCIL Dnr: (ifylls av ICLD) Projektets huvudsakliga samarbetsområde (enligt ansökan): LOKAL DEMOKRATI, STYRNING OCH ADMINISTRATION Projektets övergripande mål (beskriv kortfattat vilken förändring de samlade insatserna inom projektet ska bidra till på lång sikt?) Max 100 ord: Genom att ändra och utveckla tillvägagångssättet för intern kommunikation hos Tlokwe City Council till en pågående, tvåvägs symmetrisk strategi, där den senaste teknologin används av kvalificerade tjänstemän för att nå strategiska kommunikationsmål vilka inkluderar välinformerade och motiverade tjänstemän. Detta bör leda till bättre service vilket i sin tur stöder en demokratisk kultur. I ett längre perspektiv leder detta till det övergripande målet; en organisation som främjar en kontinuerlig intern kommunikation där alla anställda känner till organisationens vision, uppdrag och värderingar. (Vilket idag inte är fallet) Projektmål (formulera det mål som projektet avser att uppnå inom projekttiden): Projektet ska på två år nå projektmålet som är; att utveckla och starta implementeringen av en omfattande intern kommunikationsstrategi, som drivs med goda resurser från Kommunikationsavdelningen, stödd av alla centrala aktörer i organisationen, nyttjande alla tillgängliga liksom möjligen nyetablerade interna kanaler för kommunikation. Förväntade resultat (resultatet motsvarar de delmål som ni förväntas uppnå i projektet och som tillsammans bidrar till att ni når projektmålet, beskriv i punktform): De specifika målen med indikatorer är följande: 1. Kunskap utväxlas mellan de deltagande organisationerna om arbetet med och metoder för intern kommunikation indikator: - Ett internt kommunikationsprogram upprättas, berikad med bidrag / ingångar från utbytet parterna emellan Vänligen skicka sammanfattningen via e-post till: karin.norlin-bogren@icld.se, eller maria.larsson@icld.se, eller jessica.olson@icld.se eller rikard.eduards@icld.se

274 2. Fått stöd från fullmäktige, borgmästarens exekutiva kommittée och kommunala avdelningar, i synnerhet Corporate Services Department indikatorer: - Support för den interna kommunikationsstrategin - Faktiskt deltagande från ledningen i några av aktiviteterna i strategin 3. Prioriterad intern kommunikation indikator: - Support för den interna kommunikationsstrategin 4. En bättre rustad Kommunikationsavdelning indikator: - En fullt bemannad kommunikationsavdelning med rätt kompetens för sina uppgifter 5. Planer och eller program för intern kommunikation indikator: - Implementering av planer/program från strategin där såväl planerna/programmen som strategin har berikats och influerats av utbytet med den svenska parten 6. Bättre flöde av intern information inom organisationen och bättre utnyttjande av befintliga kanaler för intern kommunikation indikator: - Resultat av en undersökning som genomförs i slutet av det andra året 7. Delad kunskap om effektiva metoder inom mångkulturella situationer indikator: - Resultat av en undersökning som genomförs i slutet av det andra året 8. Synergi mellan vad som kommuniceras utanför och internt indikator: - Resultat av en undersökning som genomförs i slutet av det andra året Den undersökning som hänvisas till kommer genomföras av samarbetsparten i troligt samarbete med North West University och utgå ifrån en undersökning som genomfördes 2008 där resultaten visade att den interna kommunikationen behöver förbättras. Indikatorer (ange indikatorer för det formulerade resultatet ovan. Indikatorer är mätpunkter som visar om projektet når sitt mål och om den planerade förändringen sker enlig plan): Se ovan. Vänligen skicka sammanfattningen via e-post till: karin.norlin-bogren@icld.se, eller maria.larsson@icld.se, eller jessica.olson@icld.se eller rikard.eduards@icld.se

275 PROJECT - Application for grants Municipal Partnership Programme Project name: Ref (to be filled in by the ICLD): Public Relations Best Practice Internal Communication Amount applied for: Year 1: SEK Year 2: SEK Length of project (1,2 or 3 years): 2 years Swedish applicant organization: Växjö kommun Project leader (must be employed by applicant organization): Ms Annika Ström Address: Institutet för lokal och regional demokrati, Videum Science Park Cooperation partner: Tlokwe City Council Project leader (must be employed by partner organization): Mr William Maphosa Address: Tlokwe City Council, Potchefstroom Postal code: Postal code: 2520 City: Växjö City and country: Potchefstroom, South Africa Telephone: +46(0) Telephone: +27(0) Fax: +46 (0) Fax: +27(0) annika@id-vaxjo.com williamm@tlokwe.gov.za Main area of cooperation (choose ONE): Local governance, and government administration Municipal technical services Environment/Climate Social issues Cultural and leisure activities Urban planning Health and medical care Education Local economic development 1

276 I confirm that the application contains the following (mark with an X): Completed application form including cover sheet Signature from person at managerial level in the applicant organization Letter of intent signed by an authorized signatory in the partner organization (one for each project application as well as for Management and Coordination Subsidy OR one joint where each project and Management and Coordination Subsidy is described) Completed application containing all the points, 1-14, as shown below Completed budget according to template Have also applied for Management and Coordination Subsidy (or next point) Have ongoing Management and Coordination. State ref: 2012/0031 Have sent a summary of problem description, objectives and expected results in accordance with specific template (Appendix 3), electronically to ICLD in Swedish and English. (The summary will later be submitted to Sida) Completed electronic budget submitted Mark with an X if you wish to get the decision from ICLD in English: Note! For the ICLD to consider the application it must contain all of the above mentioned points. Applicant has read the rules and guidelines for the grant including the budget guidelines which hereby is confirmed: Signature by project leader in Sweden Signature by person at Managerial level in Sweden. Name and title.. Place and date. Name and title Place and date 2

277 1. BACKGROUND OF THE PROJECT a) Describe the background to the cooperation and how the initiative to the current project was taken. If it is a continuation of a project previously supported by ICLD, state reference number, and briefly describe the project's results and its strengths and weaknesses: The cooperation between Kronoberg 1 and Tlokwe City Council started officially in Over the years 26 projects (including on-going) with various focuses has been implemented. One of the first projects implemented was Public relations Best practices. After the first year it was decided to apply for a second year since areas had been identifies that were interesting to go deeper into. The second year led to a third year and continuation of the work started. All three projects are shortly described below: Public Relations - Best Practices SALA IDA dnr 2006/0008 This was the first project and was aiming on giving us both an overview of how each side worked with: External information - to citizens, special target groups such as business life, students, future inhabitants Internal information - to staff and politicians Deepening of democracy - transparency, decisions in conjunction and collaboration with the citizens, open meetings, broadcasting of meetings etc Internet Corporate government - how to deal with intergovernmental as well as international relations Branding - Expansiva Växjö, Potchefstroom - City of Expertise Media - contacts The result was that we did get a greater understanding for each other as well as ideas on further cooperation. An application for a second project year was written, submitted and granted approval. Unfortunately there was a big change of staff on the South African side between the first and the second year so the second year somewhat turned out to be almost like a first year with sort of getting to know each other due to the fact that the previous participants rather sudden had left the City Council. Public Relations - Best Practices year 2 SALA IDA Dnr si 2007/0022 The second year had three focus areas: 1 The Swedish side consists of three partners; the Regional Council of Southern Småland, the City of Växjö and the Kronoberg County Council 3

278 The web (how to organize it and form a strategy for the work) City branding (practical work with city branding) Deepening of Democracy (investigation by Swedish researcher about future possibilities of comparative studies, exchange regarding communication with and information to the citizens, deepen cooperation between partners) The results were in a short summary: The web: knowledge exchange about how to organize the web which very much influenced the new web page of the City Council launched in The project did not render a plan/strategy within the one-year implementation, but did instead provide tools for such plan/strategy to be adopted in the nearest future after the closure of the project. City Branding: the subject was thoroughly discussed and practical examples were shown during the visits. The work in respective city was contrasted against the collaboration partner s actions. Two separate networks were initiated as well as contacts with the Växjö University also gave input. Deepening Democracy: The investigation was carried out successfully as well as the deepening of the cooperation with suggestions for further cooperation areas. Exchange of practical knowledge took place during the visits. Public Relations - Best Practices year 3 ICLD 2009/0025 The overall objective was to put focus on the theme new media and technology as important channels for democratic communication between the municipality and its citizens. The overall objective was practically connected to current municipal work within frames of three sub-areas; (1) the web/internet, (2) TV and radio, and (3) the cell phone. The practical implementation resulted in seven specific stages/activities; two international visits, two internship periods and home-based work in Sweden and South Africa. During these stages, 12 participants explored and learnt from a range of best practices connected to the three sub-areas. Furthermore, the project year included internal presentations, one SWOT analysis, several study-visits, lectures for PR students at the universities in Växjö and Potchefstroom, production of a joint PR film, established partnership with the Open Channel Växjö and Aganang FM etc. The PR 3 project is seen as a successful experience for all partners involved and the formal objectives, short-term aims and expected results was fulfilled to a satisfying extent In August 2012 the discussion of communication came up within the Monitoring Committee brought up by a new member, Cllr Johannes Froneman (DA) who also is a professor of Journalism at North West University. During the weeklong meeting many aspects was discussed and found interesting to look deeper into. The discussion was taken back to the communication 4

279 sections at each organization (three Swedish and one South African) and everyone saw the issue of internal communication as valuable to collaborate around. Especially the South African partner since they are experiencing some difficulties with internal communication as well as lack of prioritization of the communication section within the organization. One experience made during the previous projects was also that the communication section are doing many good things but they lack resources and also the receivers of the communication are not listening, possibly due to the lack of understanding and knowledge about communication. With this experience maybe the first project should have been about raising the status of the communication section within the organization but it was also a finding during the projects and it is easy to afterwards say what should have been done from the beginning. b) Describe how the mechanisms of local democracy work in your own municipality, in relation to the topic of cooperation: The Swedish partners are all public authorities meaning they follow the principle of publicity. The public should have insight into the activities and be able to receive information about the decisions made. The people working in the organizations are seen as important messengers representing the organizations in the day to day activities. Therefore it is important that everyone knows the basic information about the organization as well understand their role as bearers of the brand and visual identity. A good internal communication is a condition for all employees to have knowledge about the organization and its work. The three Swedish organizations all work with their internal communication as a result of the above mentioned. Attached as appendix A, B and C is a brief description from each of the organization regarding their view upon and work with internal communication including areas of improvement. c) Briefly describe the situation of local democracy in the area where the project will be implemented. Describe the cooperating local government s capacity and role in relation to the citizens within the area of cooperation. Describe what opportunities the local government has to influence and act in relation to other institutions in society: The Tlokwe City Council employs about 1200 officials who deliver services to about people in and around the city of Potchefstroom, North-West Province, South Africa. The council has a Communication Section, with Mr. William Maphosa as head and supported by a staff of 2 full time personnel and 1 contract worker. The section is placed within the Executive Mayor s Office. 5

280 Tlokwe City Council plays an important role in galvanizing all local residents and stakeholders around common objectives of deepening democracy and enhancing economic development. In doing this, the municipality has to draw deep in its resources and strive to create a common and shared vision and strategic thrust with residents and stakeholders. Internally the municipality must work to create adherence to a common mission, values and objectives amongst its internal stakeholders such as councilors, managers and employees. Above all else, Council must ensure synergy between what it communicates externally and internally so as to ensure that the processes enhance each other. 2. PROBLEM IDENTIFICATION a) Describe how the idea for the project arose and how the partner organization and other stakeholders participated in the needs assessment and project formulation: The project idea was initially mentioned by Cllr Johannes Froneman of Tlokwe City Council during a visit to Sweden as described earlier under 1a. Cllr Froneman discussed it with the head of the Communication Section, Mr. Maphosa, who concurred that it was an excellent idea. From the Swedish side it was suggested that the project should be more focused. This refocusing was done at a workshop during January 2013 in Potchefstroom, attended by the Tlokwe Communication Section, Cllr Froneman and Annika Ström overall coordinator from Sweden. After that, the identification of the project focus continued by between the countries as well as talking via skype and the project proposal has been worked on by both sides bouncing it back and forth by in order to get a proposal that everyone find attractive and meaningful. Meetings with all the stakeholders have taken place on the Swedish side to formulate and discuss this application. b) Describe the defined problem and how the project is a means to achieve a strengthened capacity of the partner on an organizational level regarding the specific problem area: Internal communication within the Tlokwe City Council is seriously lacking. This contributes to low staff morale and, in some instances, poor service delivery. In 2008 a survey to determine the status of internal communication was conducted which indicated that there was a general outcry amongst many employees for an improvement in this respect. Internal communication channels as well as the official messages intended for employees were found to be ineffective. Consequently a need was identified to develop a framework for communicating Council s vision, mission and programme of action so as to enhance and guide the development and 6

281 maintenance of a healthy communication environment and culture in which the Council personnel can meaningfully take part. However, in trying to rectify this problem the Communication Section has found it a challenge because of low appreciation and prioritization of the scale of the problem as well the fact that the section is poorly resourced. By revisiting and analyzing the problem, including the capacity of the Communication Section, with a view to formulating and implementing an internal communication program it is possible that the challenge/problem can be addressed. In this instance part of the problem is the lack of capacity within the Communication Section. This is due to the under-valuation of this function, which has resulted from communication never being high on the congested priority list. The project will provide a platform for the Tlokwe Communication Section to interact with their Swedish counterparts and learn best practice. Or generate other practical solutions mutually beneficial through peer discussion c) Describe the capability and experience in your own (Swedish) local government and particularly how this might be of use in the specific project area. Also describe how your local government could be strengthen as a result of the project: The Swedish side has, and partly still is, experiencing the same thing that the South African side is doing with the communication section being under valued as well as misplaced in the organization. Changes have only been done the last years. At the City of Växjö for example the Communication section was placed under the Business Office until only just recently when it was moved to fall under the Office of the Municipal Management which is the most central and probably natural placement. This is the result of both lobbying on the politicians and hard work and cooperation between all the communicators within the organization. This change has come from the bottom giving the top an insight and knowledge. The County Council has also put more focus upon their Communication section and today communication is seen as a valuable tool in order to communicate with the citizens regarding the business of the County Council. This of course also requires a well-functioning internal communication where the people within the organization see the value of good communication. It has almost gone from never involving communication section in nothing to wanting them to be in on everything! (which is not always necessary of course). Now they need to educate the staff about when to involve the communication section. The Regional Council is also developing their communication work having a challenge to unify the whole organization since it is formed 7

282 by merging two organizations only a few years back. Internal communication here becomes an important tool in that work. By taking part in this project it will be a way for the Swedish side of mirroring their own work in the South African work, giving them opportunity to think through what they have done and should be doing in the continuous work with communication within the organizations. It is also valuable to have more than one organization with from the Swedish side since the exchange of knowledge will be between all collaboration partners and benefit them all. It will also be a peer review between all partners where presentations, discussions and questions during the exchange will be tools helping all participants to improve their work which will strengthen the local government in the long run. The peer review can be used as a way of defining the extent and quality of present internal communication at the participating organizations. It can also be of help in determining whether the channels of communication with personnel are existent and whether these are effective in fostering a common identity. 3. THE PROJECTS OBJECTIVES ICLD recommends the use of so-called objectives-oriented project planning methods, where a project has three levels of objectives. The overall objective should be seen as the vision that the project will aim at, the project objective is the real change that the project will achieve and the midterm objectives are milestones on the road to achieving the project objective. Read more about Sida's project planning method in the manual for LFA (Logical Framework Approach) on a) Overall objective - Describe the overall objective, the vision. Which change or development is the project aimed at contributing to in the long term? (horizon: years): An organizational context conducive to a continuous internal communication where all members share a common vision, mission and values b) Project objective - Describe the objective the project intends to achieve within the project period. The project objective should be more precise than the vision and formulate the state that the project intends to reach within the time allocated. Formulate only one project objective that is precise, realistic, and that can be monitored and evaluated: 8

283 To develop and start implement a comprehensive internal communication strategy, driven by a well-resourced Communication Section, supported by all key stakeholders and utilizing all available as well as possible newly established internal channels c) Specific objectives - Describe the specific objectives that are expected to be reached within the project. The specific objectives will together contribute to the achieving of the project objective. Formulate and define 2-10 specific objectives (depending on project duration of the project 1-3 years): i. Knowledge exchanged between the participating organizations regarding work with and methods for internal communication ii. iii. iv. Obtained support from Council, MMC:s, management and municipal departments, particularly the Corporate Services Department Prioritized internal communication Better resourced communication section v. Plans and or programmes for internal communication vi. vii. viii. Better flow of internal information within organization including better utilization of existing channels for internal communication. Shared knowledge regarding effective practices within multicultural situations Synergy between what is being communicated outside and internally 4. ACTIVITIES AND TIMEFRAME a) Describe the various activities that are planned to take place within the project and how they are linked to the different objectives. The activities should primarily be linked to the midterm objectives (specific objectives ): b) Describe when the various activities are to be carried out in relation to the project's time frame (1-3 years): The project is planned to be implemented during two years (24 months) and will start, as soon as it has been approved by ICLD; as planned from June The project will include different methods and activities in order to strive towards the overall objective and to fulfill the project objective and the specific objectives. Below is a table showing all the activities in the project as well as to what specific objectives they are connected. All activities will not be connected to a specific objective (such as initial planning etc.). 9

284 PROJECT YEAR 1 CONTENT TIMEFRAME LINKED TO SPECIFIC OBJ Activity 1 Initialization of project Starting up of new project. Established communication between the two partners. Information and anchoring. Planning of overall project implementation with specific focus on the coming activity. Exploring, analyzing and engaging significant stakeholders in order to ensure the success of the overall communication effort (obtain support) June Aug 2013 ii Activity 2 Visit to Sweden Eight (8) South African representatives visit Sweden for approximately one week. Knowledge exchanged regarding work with and methods for internal communication. Start of peer review including defining the extent and quality of present internal communication at the participating organizations, determining whether the channels of communication with personnel are existent and whether these are effective in fostering a common identity. Further it will include the exploring of how a healthy internal communication environment and culture can be utilized to enhance the organization s overall effort of external communication and marketing effort. The visit will also include a visit to an external stakeholder (for example IKEA) for all the project participants to study how they work with internal communication and to get valuable input. Home-based work Local work in Kronoberg and Potchefstroom to sum up the discussions and results from activity 2 and to take the project work further. The South African side will start on developing a framework for communicating municipal s vision, mission, common values and programme of action as well as provide a platform to reflect on how it impacts on the work of the personnel members. Continuous work with specific objective ii (obtain support) which is essential for a successful work. The knowledge gained from activity 2 will be used in order to determine the extent of capacity which the present communication section will need in order to fulfil both internal and external communication in a comprehensive and coordinated manner. Aug-Oct 2013 i, ii, vii Activity 3 Oct 2013 Jan 2014 Ii, iii, iv, v, vi, viii 10

285 PROJECT YEAR 1 CONTENT TIMEFRAME LINKED TO SPECIFIC OBJ Cont. Activity 4 Visit to South Africa Six (6) Swedish representatives including the project leader visit Potchefstroom during approximately one week. The exchange of knowledge and methods of work with internal communication continues as well as sharing effective practices within multicultural situations. The peer review continues as well including the aspects described for activity 2. Tlokwe will present where they are in the work of developing a strategy for internal communication and on that basis discuss a way forward. Possible presentations could be made to the Senior Management Meeting on the status of internal communication and/or other key persons/stakeholders. The outcome of these meetings could be analyzed together. The visit will also include a visit to an external stakeholder (for example the hospital, Chubby Chick or Ashanti Gold) in order for all the project participants to get valuable input.. Feb Mar 2014 i, ii, v, vii, v Activity 5 Home-based work and Closure of project year 1 Summing up of implemented work, successes, difficulties, challenges. Progress report to financier and Monitoring Committee. The work with developing the internal communication strategy is finalized Mar June 2014 ii, iii, iv, v, vi, Year 2 start on the following page. 11

286 PROJECT YEAR 2 CONTENT TIMEFRAME LINKED TO SPECIFIC OBJ Activity 6 Initialization of year 2 and start of implementation Detailed planning of the second project year. The internal communication strategy is finalized and started to be implemented. June Aug 2014 ii, iii, iv, v, vi, Activity 7 Internship Four South African representatives working with communication visit Sweden for approximately one week. The internal communication strategy is now being implemented and this visit is for the participants to study three focus areas that have been selected from their strategy in order to benchmark the work in practice as well as to discuss challenges and obstacles in the implementation with their Swedish counterparts. Part of the visit can be of an internship character where the participants shadow their Swedish colleagues for one or two days in the daily work. This gives room for more learning and sharing as it is always easier in a smaller group as well as when seeing the work in practice. Sep - December all Activity 8 Home-based work implementation and evaluation Implementation of strategy in Potchefstroom as well the commission of a survey possibly with the help of the university to determine what improvement would have been achieved, using the 2008 survey questions as a base document. Jan March 2015 ii, iii, iv, v, vi, viii Activity 9 Visit to South Africa Six (6) Swedish representatives including the project leader visit Potchefstroom. A review of the project work is done and discussed as well as the result of the survey is presented and analyzed where the Swedish team will add value to the review. April May 2015 all Activity 10 Closure of two-year project Summing up of implemented work, successes, difficulties, challenges over the two years. Evaluation. Compilation of Participants Reflection Report. Compilation of final report and financial report. Final reporting to the financer ICLD. June

287 5. PARTICIPANTS a) List the individuals who will participate in the project from both parties, including job title and role in the project. If the specific person who will participate in the project is not clear at the time of application, job title and role in the project is sufficient: Swedish participants: Name Position Function Mr Henrik Nilsson Ms Kristina Gustafsson Ms Johanna Andersson Ms Ellen Lovén Ms Mathina Molstad Head of Communication, Communication department, Executive Office City of Växjö Editor and Communicator, Communication department, Executive Office City of Växjö Communications Manager Regional Council of Southern Småland Professional Communicator/ Communications Officer County Council of Kronoberg Professional Communicator/ Communications Officer County Council of Kronoberg As the head Henrik has the overall view as well as responsibility for the communication department including internal communication. Among other things Henrik has a lot of experience in the field of obtaining support for communication within the organization As part of the Communication department Kristina work with both internal and external communication. Kristina is the editor of the Staff magazine and works, among other things, with the trade- and trust mark of City of Växjö. As the communications manager Johanna works with both internal and external communication and has the overall view of the communication at the Regional council of southern Småland. Experiences in providing strategic as well as operational support in communication issues. As part of the PR and Communication department Ellen work with both internal and external communication. Experiences in providing strategic as well as operational support in communication issues and being part of management teams in different levels. As part of the PR and Communication department Mathina work with both internal and external communication. Experiences in providing strategic as well as operational support in communication 13

288 Ms Annika Ström Project coordinator Institute of Local and Regional Democracy, ID issues and being part of management teams in different levels. Coordinate the project implementation as well as being responsible for the arrangements during visits (in cooperation with SA contact person) as well as all the administrative matters in regards to the reporting of project and implementation. South African participants: Name Position Function Prof JD Froneman councilor As a councilor (chairperson of the Council portfolio committee responsible for communication) and decision maker as well as a professor of journalism Prof Froneman have two functions in this project. To contribute with his knowledge as well as being the anchoring bridge into politics. Mr William Maphosa Head of Communication Manages the Communication Ms Jeanette Tshite Media Relations Officer Handles media relations and some aspects of internal communication Ms Magriet Hefer Graphic Designer and Marketing Officer Handles graphics, marketing of the city and some aspects of internal communication Mr. Tebogo Magome Stakeholder Relations Officer Handles stakeholder relations, social media some aspects of internal communication Ms. Nontobeko Klaas Head of the Human Resources Section Handles all most of information that needs to be communicated to all personnel, i.e. conditions of such as salary increases and other internal 14

289 Ms. Monyahane Ntaopane Ms. Petru Labuschagne Head of Employee Assistance Programme Head of IT staff policy matters. Handles all programmes connected with the wellness and safety of employees at work. Handles all internal electronic communication such as e mails, sms s, etc. 6. MONITORING AND EVALUATION a) Describe how you plan to measure and / or otherwise determine how you reach the stated objectives and outcomes of the project: Undertake another survey / research on the status of internal communication at the end of the project to determine its impact on the status quo. The School of Communication Studies at the local North-West University could be contracted to assist with this regard. All participants will also be asked to fill in a questionnaire regarding the project and their view upon it as well as the fulfillment of the objectives including writing their personal reflections from being part of the project. The project is designed so that if all activities are carried out the results should together contribute to reaching the project objective. b) Describe how the partner and other stakeholders will be involved in the monitoring and evaluation process: As described above the partner will undertake a survey in the end of year 2 in order to determine the status on internal communication. The Monitoring committee will receive reports twice a year on the status of the project. The participants will also be involved in the evaluation process by answering a questionnaire with regards to the unfolding of the project and their opinion about the implementation and reaching of objectives. Management, the Office of the Executive Mayor and Council will receive the evaluation report to consider whether there is still anything more that still needs to be made to further enhance the achievements of the programme. 15

290 c) Describe the indicators (monitoring tools) showing whether the project achieves its objectives or not. Indicators should be able to monitor project progress and objectives. OVERALL OBJECTIVE A organizational context conducive to a continuous internal communication where all members share a common vision, mission and values PROJECT OBJECTIVE To develop and start implement a comprehensive internal communication strategy, driven by a well-resourced Communication Section, supported by all key stakeholders and utilizing all available as well as possible newly established internal channels RESULTS (specific objectives) 1. Knowledge exchanged between the participating organizations regarding work with and methods for internal communication Indicator: o An internal communication program drawn up and enriched with contributions / inputs from the exchanges during the excursion 2. Obtained support from Council, MMC:s, management and municipal departments, particularly the Corporate Services Department Indicators: o o Buy in / support of the internal communication strategy Actual participation of management in some of the activities of the strategy 3. Prioritized internal communication Indicator: o Buy in / support of the internal communication strategy 4. Better resourced communication section Indicator: o A fully staffed communication section with the right competence for the tasks they have 5. Plans and or programmes for internal communication Indicator: o Implementation plans drafted from a communication program that was enriched with contributions / inputs from the exchanges during the excursion 16

291 6. Better flow of internal information within organization including better utilization of existing channels for internal communication Indicator: o Results of a surveys undertook in the end of the second year RESULTS cont (specific objectives) 7. Shared knowledge regarding effective practices within multicultural situations Indicator: o Results of a surveys undertook in the end of the second year 8. Synergy between what is being communicated outside and internally Indicator: o Results of a surveys undertook in the end of the second year 7. MUTUALITY a) Provide concrete examples of how various forms of mutuality can be portrayed in the project between the Swedish applicant organization and the cooperation partner. Mutuality can be partly described in terms of joint gains and equal dialogue during the project, but also specifically about what the Swedish applicant organization take home in the form of new practices, knowledge or insight: This project derives from a specific problem that the South African collaboration partner has identified as a challenge for them which needs to be attended to. Discussions was held on both sides and the project was elaborated both in a workshop in South Africa with one Swedish participant taking part and by bouncing the proposal back and forth between the participating organizations letting everyone give their opinion and input to it. On the Swedish side there will be three public organizations taking part and already in the discussions formulating the project we also saw that there will be an exchange not only between the countries. The Swedish side has experienced the same challenge as the South African partner with lack of knowledge and poor understanding and appreciation of the value of communication in management and Council. But it has thanks to a lot of lobbying and work started to turn around. We believe this project could give the Swedish benefits and winnings as well by the peer review we intend to do of the work carried out. These benefits could be classified as soft benefits, such as strengthening of knowledge and experiences, internal learning from good practices, personal development, skills development and new ways of thinking and acting. The ambition is to reflect upon how we do it and compare it to how they do it in order to give up traditional ways of thinking and, instead, establish more efficient methods to use. By mirroring ourselves in our collaboration partner as well as learning about how they are dealing with the challenges of being a multicultural society we believe that there are several gains for us in increased knowledge and insights. 17

292 8. SUSTAINABILITY a) Describe how the results of the project will be sustained after the project is completed: The communication section should as a normal part of their ongoing work continue to implement internal communication activities. The learnings made will be used on a day to day basis. The aim of the project is not only to influence the participants but also to influence the system / way of working which will ensure the sustainability of the results. Well informed employees will tend to know more about what their organisation stands for. They will feel more valued and appreciated and will in turn be motivated in their work. As employees become more informed and motivated productivity will increase. This in turn will reinforce management s communication initiative and will continue to communicate pro-actively. Employees will also feel encouraged to seek out more information about their organisation as they grow in confidence and the process may thus sustain itself in this manner. 9. DISSEMINATION/COMMUNICATION a) Describe how you plan to work to disseminate the results of the project within your local government and other relevant actors and partners: For the South African side the results will be incorporated into the overall communication strategy of Tlokwe City Council and reported to the Executive Mayor, senior management and Council. The results of the project will also be disseminated to all employees in simplified version through leaflets, electronic media and meetings. For the Swedish side the results of the project will be spread internally within the part-taking organizations through reports at staff meetings as well as to the political level. Since there are three part-taking organizations on the Swedish side the results will be spread rather wide in the region especially through the reports going through the Regional Council. The results will also be reported to the Monitoring Committee of the partnership as well as to the financier ICLD through the final report. 10. POVERTY REDUCTION a) Central to Swedish development cooperation according to the PGD (Policy for Global Development) is the contribution to poverty reduction. Poverty has many dimensions. It is not just the lack of material resources but also lack of power, choice, security and other opportunities. Some conditions for sustainable poverty reduction are democratic governance, economic and social development and the sustainable use of the environment. Describe the ways in which the project can help to reduce poverty: 18

293 Information and communication is a valuable tool in poverty reduction. Better informed people will do a better job as well as better take care of the opportunities that come along. The major role of Tlokwe City Council, apart from providing basic bulk services is also to undertake local economic development with a view to alleviating poverty. All the activities relating to this role are encapsulated in the municipality s Integrated Development Plan (IDP). By boosting the morale and confidence of employees through sustained communication, getting them to know the organizational vision and mission, its goals, objectives and strategies they will ultimately fully understand the municipal s IDP and value their own contribution in realizing its goals. In identifying with the goals and objectives of the organization employees may feel fulfilled in their work as they appreciate how they fit in the big scheme of thing. This may also enhance employee wellness and thereby leading to better service delivery, which will benefit all citizens. 11. HORIZONTAL OBJECTIVES a) Gender equality Describe the situation concerning gender equality. What needs and interests did you consider in the planning of the project? In what ways are men s and women s equal opportunities to participated and influence the project ensured? How are women s and men s situations affected by the objectives of the project? All officials will be empowered equally by an effective internal communication program. Tlokwe City Council subscribes to the government s policies of biasness towards vulnerable groups such as women and children. In this regard, all female employees will be equally advanced by a better internal communication environment. b) Environment - Describe how the environmental issues are considered in the project. List the positive and negative environmental impacts the project may have and how the project can strengthen the awareness of environmental issues among the target groups: This is not an environmental project in the sense that environment is in focus. However, if implemented as intended the result will offer many opportunities to highlight environmental issues amongst officials. The project will consider and respect environmental values in all phases of the practical implementation. The City of Växjö is today internationally known for its conscious work linked to the branding the Greenest City in Europe, which implies strategic thinking, policy-making and marketing around the importance of taking care of scarce ecological resources. On the regional level there is a decision that the Southern Småland should be the greenest region which is what we now strive towards. Tlokwe City Council is also active in this field and has integrated 19

294 green thinking into its strategic Integrated Development Plan (IDP). The project will be organised in lines with ordinary work and existing policies in Kronoberg and Potchefstroom. When implementing the two-year project, actions will be taken to make environmental-friendly considerations and decisions such as, when planning and booking transports, when documents and folders are to be printed etc. Internal project communication will be maintained via e- mailing and Skype, thus supporting the vision of a future paperless society. The basic view is of course to cause a small negative impact on the environment as possible. Unfortunately, physical meetings, aircraft flights, heated meeting rooms, minibus fuel and use of electricity when switching on the computer require resources at the expense of the environment. The project group is well aware of this and will consciously act to minimize unnecessary energy and environmental wasting. 12. RISK ANALYSIS a) Describe the risks that could cause the project not be completed as planned and budgeted: b) Describe how you have acted or will act to minimize the risk of the negative impact on the project: It is of course very difficult to predict all risks that could possibly occur during the implementation of a project like this. We can see risks directly linked to the implementation as well as risk linked to the result. There are also external and internal risks. The external risks are out of our hands while the internal we can act to minimize. What distinguish a project is that it is used to do tasks that are outside of normal work, routine, praxis and competence. Aim, technology, coordination and success are different from the bureaucracy. A project has a designed method and an ad hoc technology meaning that when a problem comes up it has to be dealt with according to the situation at the moment and so is done. 2 The table below identifies some possible risks with the implementation of the project as well as risks linked to the result and how to minimize/prevent them. 2 Christensen S. & Kreiner K. (1998): Projektledning Att leda och lära i en ofullkomlig värld 20

295 a) Risks: b) Actions to minimize/prevent the risk: A named participant including the project coordinator will for some reason not be able to take part in the project. The project is not dependent on any of the named participants, meaning one person can be replaced by another with the same function. The project is today anchored at the two municipalities and as soon funds are approved the project leader will provide all necessary information about the practical part-taking. The theme of the project becomes a less prioritized subject to work with for one or both of the municipalities. Poor planning concerning infrastructural aspects = difficulties in getting flight tickets, tight schedule for transports, difficulties in getting hotel rooms and/or other services needed etc. Poor planning linked to internal project administration = roles, tasks and responsibilities. Who is doing what and when? Short-term activities in relation to long-term visions? Lack of capacity to implement this project and lack of political will to accept The risk is very small. The project has been anchored at the Monitoring Committee of the partnership. The MC consists of the top politicians in each organization as well as that formal decision has been taken to apply for it and implement it. The international visits will be planned in good advance. The visits will be communicated and decided on an early stage and airline tickets will be booked soon after. The Swedish project leader will coordinate this work and communicate all details with the participants. However if this still happens, it is important for all participants to be open and flexible in order to be able to implement the project. The Swedish project leader will coordinate and supervise the continuous project process. The participants will discuss roles and tasks during the initialization phase and the first international meeting, anchoring responsibilities among the delegates. Each partner takes responsibility to organize its own international stages, home-based meetings and dissemination of results. The project leader is coordinating the overall process and monitors that the achievements are in line with the specified objectives of the application. Key role players has been selected to participate in this project in order to minimize this risk as well as because they are important in the process of reaching the objective. Part of the project is also to change the present capacity for and approach to internal 21

296 the importance of this project communication. Lack of funds to outsource or employ the necessary staff The lack of funds to outsource will be mitigated by the internal communication strategy that will have been canvassed amongst key role players and championed with the Office of the Executive Mayor, and within available budget Final evaluation show bad results. Since there will be a continuous follow-up/evaluation of the project the risk is considered small. The agreed intention is to plan the project as good as possible, follow the project plan, strive to achieve all of the stated goals/objectives, stick to the timetable and avoid the risks that are expressed in this table. Moreover, the participants have been picked out on basis of interest, skill, engagement and relevance/position. All in all, the probabilities of setting up and running a well working project are considered to be rather good. And with positive achievements, the risk of poor evaluation results will be minimized. If something occur that goes out of the intentional frames of this project the project coordinator would not hesitate to contact the financier, ICLD, in order to discuss the matter and possible solutions. The experience of this is very good and so far in the 6 years of cooperation no problems have remained unsolved. As stated above to solve upcoming matters is part of a project and therefore considered to be normal. 13. CO FINANCIERS a) Indicate whether there are any other external financiers. Indicate also the resources that the partner contributes to the project: Apart from ICLD, no external financing of this project has been sought The Swedish partners will contribute with in-kind financing in terms of wages for five (5) of the Swedish participants, coordinator excluded, as well as the part (up to 100 %) of the daily allowance not paid by the project, meeting rooms etc. The South African partner will contribute with in-kind financing in terms of wages for their 8 participants but also with some costs related to allowances for the visits to Sweden, national 22

297 transports in South Africa, some meals during the visit in Potchefstroom, meeting rooms, printed material and overall administrative resources to plan and implement the project. 14. PROJECT BUDGET a) The budget should be so detailed that it is possible to assess each type of expenditure - see budget template and instructions on The project applies for a total budget of SEK for the implementation of the two year project. For a detailed budget made out in accordance with the instructions by ICLD, see appendix 2. 23

298 File nr Project title Account Information Swedish partner City of Växjö Public Relations - Best Practices, Pg Cooperating part Tlokwe City Council Internal Communication Bg Country South Africa Proejct year Marking Date for decision 1 Report date Application budget ICLD decision Annual report EXPENSES Activity 1 Pers No à Total Pers No à Total Pers No à Total Refernce to ledger Activity 2 Pers No à Total Pers No à Total Pers No à Total Travel to Sweden Travel in Sweden Visas Meals & Accomod Insurance Activity 3 Pers No à Total Pers No à Total Pers No à Total 0 0 Activity 4 Pers No à Total Pers No à Total Pers No à Total Travel to S Africa Accomodation Daily allowance Vaccination Activity 5 Pers No à Total Pers No à Total Pers No à Total Printed material Communications Audit Contingencies Subtotal expenses COST OF LABOUR Activity 1 Pers No Pris Total Pers No Pris Total Pers No Pris Total Coordinator Activity 2 Pers No Pris Total Pers No Pris Total Pers No Pris Total Coordinator Activity 3 Pers No Pris Total Pers No Pris Total Pers No Pris Total Coordinator Activity 4 Pers No Pris Total Pers No Pris Total Pers No Pris Total Coordinator Activity 6 Pers No Pris Total Pers No Pris Total Pers No Pris Total Coordinator Subtotal cost of labour Granted funding Specification/justification of expenses related to material/equipment/printing mentioned in the budget above: The costs for printed material (activity 5) relate to: (a) printed notes after each of the two international stages, (b) printed report at the end of the project year 1. Specification/justification of expenses related to consultants mentioned in the budget (name, area of comptence, aim): - Justification of expenses for translator/interpreter mentioned in the budget above (the cost is only reimbursable if it is made clear that the counterpart can not provide thos service): - Possible remaning comments to the budget: -

299 Regionstyrelsen Ärende 6 g Förstudie Development of politician project Dnr 13/0183 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna att projekt Development of politician project inlämnats till ICDL (International Centre for local democracy). Att bevilja medfinansiering i form av arbetstid och traktamente motsvarande högst kronor till förstudien Development of politician project. Att anslå medel ur kostnadsställe 202. Ärendet Lednings- och samordningsfunktionen för Sydafrikasamarbetet prioriterade under sitt möte i januari 2013 att utveckla en s.k. breddningsansökan (förstudie) med inriktning mot politiska företrädare, i syfte att stärka beslutsfattare i som roll som utövare av den lokala/regionala demokratin och styrningen. En ansökan lämnades in till ICLD den 15 mars Förstudien grundas på det faktum att färre personer engagerar sig politiskt d.v.s. som aktiva medlemmar i ett parti samt att genomsnittsåldern bland aktiva politiker är hög. I Sydafrika finns däremot ett stort intresse för politik bland unga människor och många engagerar sig. Kapacitetsbygge av valda politiker och den lokala demokratin står i fokus för förstudien och målet är att utveckla ett fullskaligt projekt som fokuserar på politikens villkor. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 118/13 - Tjänsteskrivelse - Bilaga 1: Matris (uppfyllande av krav och grunder för prioritering) - Bilaga 2: Förstudieansökan

300 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (28) 118 Development of Politician Project Kronoberg Tlokwe - projektansökan Dnr 13/0183 Bakgrund Lednings- och samordningsfunktionen för Sydafrikasamarbetet prioriterade under sitt möte i januari 2013 att utveckla en s.k. breddningsansökan (förstudie) med inriktning mot politiska företrädare, i syfte att stärka beslutsfattare i som roll som utövare av den lokala/regionala demokratin och styrningen. En ansökan lämnades in till ICLD den 15 mars Förstudien grundas på det faktum att färre personer engagerar sig politiskt d.v.s. som aktiva medlemmar i ett parti samt att genomsnittsåldern bland aktiva politiker är hög. I Sydafrika finns däremot ett stort intresse för politik bland unga människor och många engagerar sig. Kapacitetsbygge av valda politiker och den lokala demokratin står i fokus för förstudien och målet är att utveckla ett fullskaligt projekt som fokuserar på politikens villkor. I den efterföljande diskussionen lyfts frågan om bedömningen av projektet utifrån riktlinjer i RUP. Diskussion framhåller att projektet är en konsekvens av Sydafrikasamarbetet och snarare bör bedömas utifrån det. Till regionstyrelsens sammanträde kompletteras handlingarna med skrivningar angående detta. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse - Bilaga 1: Matris (uppfyllande av krav och grunder för prioritering) - Bilaga 2: Förstudieansökan Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att godkänna att projekt Development of politician project inlämnats till ICDL (International Centre for local democracy). Att bevilja medfinansiering i form av arbetstid och traktamente motsvarande högst kronor till förstudien Development of politician project. Att anslå medel ur kostnadsställe 202. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

301 Dnr 13/ Therese Magnusson Tel: Tjänsteskrivelse Förstudien Development of politician project Bakgrund Regionförbundet södra Småland har sedan 2006 ett samarbetsavtal med staden Potchefstroom i Sydafrika. Även Växjö kommun och Landstinget Kronoberg är del av samma avtal. Avtalet pekar ut ett antal aktuella samarbetsområden, där kapacitetsbygge och demokrati skall vara horisontellt fokus. Många personer från de olika organisationerna har på olika sätt tagit del av samarbetet och stärkt samverkan mellan aktörerna samtidigt som partnerskapen breddats. Mellan utvecklades 20 projekt som bl.a. fokuserat på: demokrati, jämställdhet, entreprenörskap, HR, PR och kommunikation, vuxenutbildning, stadsplanering m.m. Finansieringen kommer i huvudsak från den svenska organisationen ICLD 1 och de s.k. kommunala partnerskapen. Sveriges Kommuner och landsting är ICLDs huvudman. Verksamheten finansieras av Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Samordnande tjänstemän för arbetet i lednings- och samordningsprojektet finns på Regionförbundet södra Småland och på ID - Institutet för lokal och regional demokrati. Regionförbundet södra Småland är medlem i organisationen ID. Samarbetet koordineras i ett övergripande projekt, ledning- och samordning eller Monitoring Committee (MC). 2 I det ingår politisk representation från Regionförbundet södra Småland, Landstinget Kronoberg, Växjö kommun och Tlokwe City Council. Regionförbundets arbete i MC går ut på att: Informera om samarbetet i olika forum Initiera, förankra, stötta och prioritera projektidéer Bedriva samverkan med övriga aktörer som är involverade i samarbetet. 1 International Center of Local Democracy, 2 Ledning- och samordningsprojektet är en förutsättning för att driva tematiska projekt. 1 (5) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

302 Dnr 13/ Ärendet Lednings- och samordningsfunktionen för Sydafrikasamarbetet prioriterade under sitt möte i januari 2013 att utveckla en s.k. breddningsansökan (förstudie) med inriktning mot politiska företrädare, i syfte att stärka beslutsfattare i som roll som utövare av den lokala/regionala demokratin och styrningen. En ansökan lämnades in till ICLD den 15 mars Förstudien grundas på det faktum att färre personer engagerar sig politiskt d.v.s. som aktiva medlemmar i ett parti samt att genomsnittsåldern bland aktiva politiker är hög. I Sydafrika finns däremot ett stort intresse för politik bland unga människor och många engagerar sig. Kapacitetsbygge av valda politiker och den lokala demokratin står i fokus för förstudien och målet är att utveckla ett fullskaligt projekt som fokuserar på politikens villkor. Ansökan pekar på ett antal frågor och insatsområden som är viktiga i det framtida arbetet med att ta fram en ansökan t.ex. hur man uppmuntrar intresse för politik, vilka värden kommuniceras vid rekrytering av nya medlemmar, hur unga kan involveras i beslutsfattandet, hur man får personer att vilja fortsätta vara aktiva, hur man attraherar kvalificerade personer att ställa upp i lokala val, vilka förutsättningar finns i de olika länderna, hur man kan stärka politiken i dess roll, vad politiska partier kan lära från varandra i Sverige och Sydafrika, förhållningssätt till korruption, vad kan anses vara framgångsrika mötesformer. I projektet deltar Monica Haider (S) andre vice ordförande på Regionförbundet södra Småland, Annika Stacke (FP) ledamot av Växjö kommuns fullmäktige och gruppledare samt Mats Johnsson (M) kommunalråd Alvesta kommun. Under förutsättning att projektet blir beviljat av finansiären ICLD är Regionförbundet projektägare, men projektet kommer att ledas av ID. Varje enskild organisation/representant i projektet bär sina egna kostnader när de inte täcks av ICLD. Genomförande Genomförandet kommer att ske med utgångspunkt i de insatser och aktiviteter som redovisas i projektbeskrivningen. Arbetet kommer att ske i samverkan med olika aktörer som på olika sätt berörs av skilda insatser. Målet är att utveckla ett fullskaligt projekt som fokuserar på politikens villkor. Aktivitetsplanen innefattar två resor för möten dels i Sverige och i Sydafrika, förmöten med projektdeltagare samt andra aktörer som kan bidra till målet. Under förutsättning att finansiering beviljas från ICLD kommer projektet att påbörjas under hösten 2013 och löpa i 6 månader. Kostnader som inte finansieras av ICLD bär varje deltagande organisation själv. Projektet omfattar totalt kr. 2 (5)

303 Dnr 13/ Kostnader och finansiering för Regionförbundet södra Småland fördelas enligt nedan: KOSTNAD (kr) Extern Konsult/projektledning (ID) Arbetstid (deltagare) ,25 Traktamente Resa Logi Vaccination 600 SUMMA ,25 FINANSIERING (kr) Extern konsult/projektledning (ID) Arbetstid (deltagare) 0 Traktamente Resa Logi Vaccination 600 SUMMA Överensstämmande med formella krav och grunder för prioritering Projektet överensstämmer inte till fullo med de formella krav som Regionförbundet har på en projektansökan. 5 Flertalet av grunderna för prioritering nås inte, eller endast med tveksamhet. Förstudien skall kartlägga möjligheterna till en fortsättning inom ramen för en större projektsatsning, målet är att ta fram en projektansökan. För mer information, se matris i bilaga. Jämställdhet och mångfald I beskrivningen anges att förstudien har ett jämställdhetsperspektiv som löper horisontellt. Det betonas att deltagarna kommer att vara både män och kvinnor, att 3 Ca 15 arbetsdagar (7 dagar i Sydafrika, 4 dagar i Sverige, 4 dagar för förberedande möten o.s.v.). 75 % arvodering kr/dag, 9 dagar, Skatteverket Utgångspunkter för Regionförbundet södra Smålands projektverksamhet Antagen av regionstyrelsen , uppdaterad (5)

304 Dnr 13/ man tror att ökad kunskap kommer att leda till en högre medvetenhet och möjlighet att beakta jämställdhet i lokalpolitiken. Konsekvensbeskrivning Ett bifall innebär att projektet genomförs enligt den ansökan som skickats till ICLD i mars 2013, och att Regionförbundet bidrar med finansiering inom ramen för ordinarie uppdrag för projektdeltagare från regionförbundet södra Småland. Ett avslag innebär att projektet inte genomförs, alternativt genomförs av annan aktör, men kan också resultera i att övriga finansiärer drar tillbaka sin finansiering. Diskussion/överväganden Regionförbundets krav och grunder för prioritering Vid en revision av Regionförbundets projektverksamhet hösten 2012 beslöts att även de projekt som rör Sydafrikasamarbetet skall omfattas av och handläggas i enlighet med de utgångspunkter som finns för övrig projektverksamhet i organisationen. Detta är första tillfället som en sådan handläggning skett, och den visar i detta fall att: - Förstudien endast med tveksamhet kan sägas uppfylla de formella krav som Regionförbundet har på en ansökan, flera av grunderna för prioritering uppfylls inte. - Förstudiens innehåll kan inte kopplas till RUP eller VP 2013 på ett fullgott sätt, inte heller kan förstudien sägas ha ett regionalt mervärde. - Att politiska partier har svårigheter att attrahera nya medlemmar m.m. kan också anses vara en fråga för de politiska partierna, snarare än en fråga för Regionförbundets verksamhet. Speciellt eftersom den strukturpåverkande effekten bedöms som mycket liten. - Förstudien uppfyller formella kriterier och har mätbart mål, tydlig aktivitetsplan samtidigt som jämställdhets- och mångfaldsfrågor beaktas. - Förstudien involverar flera aktörer i regionen och i Sydafrika, vilket medför att graden av samverkan är att betrakta som hög. - Styrelsen har tidigare ställt sig bakom samarbetsavtal mellan Regionförbundet södra Småland, Landstinget Kronoberg, Växjö kommun och Tlokwe City Council. De förtroendevalda ledamöterna i Monitoring Committé har förordat projektet inom ramen för samarbetsavtalet, därav finns ett ömsesidigt intresse från samtliga parter att prioritera åtgärden. Engagemang sedan mitten av 2000-talet Sydafrikaengagemanget är och har varit en viktig del av Regionförbundets internationella engagemang och bidrar på olika sätt att stärka verksamheten. Inom ramen för avtalet med Potchefstroom (Tlokwe) sker kontinuerliga kontakter mellan regionerna sedan i mitten av 2000-talet, dessa kontakter har sedan utvecklats till 4 (5)

305 Dnr 13/ konkreta samarbetsprojekt kring sakfrågor av gemensamt intresse såväl för Regionförbundet som för kommunerna i regionen och Landstinget Kronoberg. Om Regionförbundet vill fortsätta med samverkan är det av stor vikt att beakta de egna politiska prioriteringarna och verksamhetsprioriteringarna i lika hög grad som de prioriteringar som huvudfinansiären ICLD ställer upp vid framtida ansökningsprocesser. Detta för att säkra kvalitén och effektiviteten i arbetet. Kostnadstäckning och finansiering Enligt ICLD utgår full finansiering vid beviljat projekt, så är dock sällan fallet. Att full täckning skall utgå för denna form av projektverksamhet beror på att det är biståndsmedel som är avsatta från Sida, och när det gäller bistånd är det huvudsakligen ett statligt ansvar. Att Regionförbundet m.fl. inte erhåller full täckning för projekt beror dels på att det finns ett maxbelopp att ansöka om för olika former av projekt, samtidigt som det finns en ambition i regionen att bjuda in och bredda deltagandet vilket medför att organisationer får täcka sina egna kostnader (ofta arbetstid, traktamenten t.ex.). Kostnader så som möteslokaler o.s.v. anges i ansökan att svenska aktörer skall täcka vid möten i Sverige, dock finns ingen budgetpost angiven för detta. Projektutveckling & projektledning ID, Institutet för lokal och regional demokrati, leder de projekt som Regionförbundet deltar i. Regionförbundet är en utav fyra huvudmän för organisationen. ID är en organisation som till största delen är självfinansierad genom projekt, dock tillskjuter huvudmännen varje verksamhetsår en symbolisk medlemsavgift. Genom att lägga ut projektutveckling och projektledningen till ID som är väl kvalificerade på området, säkerställer Regionförbundet ett gott genomförande. Emellertid finns två överväganden som bör göras avseende detta upplägg. Å ena sidan måste ID arbeta för att integrera Regionförbundets prioriteringar i ansökningar vid utveckling av framtida projekt. Å andra sidan måste regionförbundet diskutera finansiering av de tjänster som ID utför för organisationen. Idag når kostnader för projektledning belopp som överstiger basbelopp för LOU:s förenklade förfanden. Vidare har ID meddelat att från och med hösten 2013 kommer organisationen att ta betalt för projektutveckling. Detta är frågor som bör tas i beaktande och diskuteras vidare. Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna att projekt Development of politician project inlämnats till ICDL (International Centre for local democracy). Att bevilja medfinansiering i form av arbetstid och traktamente motsvarande högst kronor till förstudien Development of politician project. Att anslå medel ur kostnadsställe (5)

306 Bilaga till tjänsteskrivelse Förstudie: Development of politician project Uppfyllande av krav och grunder för prioritering Formella krav JA NEJ Kommentarer Ansökan inlämnad på regionförbundets ansökningshandlingar (komplett ifylld) Bidrar till att uppnå målen i RUP Ersätter inte ordinarie verksamhet, utan adderar ett mervärde Beaktar och arbetar med miljö, jämställdhet och mångfaldsfrågor X X X X Ansökan ställd till annan ICLD och därmed inlämnad på ICLD:s ansökningshandlingar. Komplett ifylld. Ansökan kopplas inte till målen som anges i RUP utan till de mål som anges för ICLD:s verksamhet. Initierat utifrån ett behov som identifierats på politisk nivå. Innefattar insatser som ligger utöver det ordinarie regionala utvecklingsarbetet. Anger i projektbeskrivningen att man ska arbeta med jämställdhetsperspektiv som ett horisontellt mål, och arbeta för att få in mer kunskap om mångfald i det politiska arbetet och representationen. Mätbara mål X Målet är att utveckla ett fullskaligt projekt som fokuserar på politikens villkor. Tydlig aktivitetsplan X Möten och aktiviteter anges. Gynnar inte enbart enskild aktör, snedvrider inte konkurrensen i näringslivet Innehåller inte enbart enskilda insatser, t.ex. bok, resa, konferens etc. RFSS andel av finansieringen är rimlig (X) X (X) Se kommentar i tjänsteskrivelse. Under Projektutveckling och projektledning. Satsningen är mycket bred till sin karaktär. Finansieringen ligger på en relativt låg nivå, men sett till att projektet endast med viss tveksamhet Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

307 kan anses ligga i linje med prioriteringsgrunder kan kostnadseffektiviteten ifrågasättas. Grunder för prioritering JA NEJ Kommentarer Aktiv dialog med RFSS (X) innan ansökan lämnats in Överensstämmer med VP 2013 Regionalt mervärde EU-, nationell eller annan finansiering Nytänkande X X X Svag koppling till den internationella samordningen och omvärldspolicyn. Ingen direkt koppling till VP Nationell finansiering genom ICLD (finansiering från övriga deltagande aktörer som bär sina kostnader i projektet). Strukturpåverkande X Ingen ambition att påverka strukturen i området genom större, samlade insatser med kraftigare genomslag. Inga specificerade strukturpåverkande inslag. Potential och plan för fortsättning utan X Ingen plan fortsättning utan projektmedel. projektmedel Plan/budget för uppföljning/utvärdering (krav för projekt som beviljas mer än kr) X Samverkan mellan flera olika aktörer X Projektet leds av ID och flera organisationer deltar, därutöver sker samverkan i insatserna med ytterligare ett antal aktörer både i Sverige och i Sydafrika. 2 (2)

308 Utveckling/breddning Programmet Kommunalt Partnerskap Sammanfattning Svensk version Svensk kommun/region/landsting: REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Ansökt budget: SEK Diarienummer pågående projekt och styrgrupp: Samarbetsland: SYDAFRIKA Samarbetspart Lokal myndighet i samarbetslandet: TLOKWE CITY COUNCIL Dnr: (ifylls av ICLD) Municipal work to empower children and youths in lines with a Gender Equality perspective; dnr 2011/0055 Monitoring Committee; dnr 2012/0031 Youth Development project; dnr 2012/0032 Patient Safety. A network for learning within the field of quality and patient safety between the County Council of Kronoberg /Sweden and Tlokwe City Council/ South Africa; dnr 2012/0034 Human Resources - public exchange around practical leadership work and strategies (year 2-3); dnr 2012/0003 Grund för utveckling/breddning: (beskriv potentiella samarbetsområden och hur dessa relaterar till aktuella problem och utmaningar för kommunala institutioner hos samarbetsparten): Denna nya möjlighet till att söka om utveckling/breddning ger oss en öppning att samla politiker från båda länder för att tillsammans diskutera ämnen och fokus för ett gemensamt projekt med mål att stärka beslutsfattarna, personerna som utövar den lokala/regionala demokratin och styrningen. Detta har varit en idé under en lång tid men utan möjlighet att realisera eftersom vi måste diskutera mer kring ämnet först. I Sverige minskar antalet personer som engagerar sig politiskt (som aktiva medlemmar i ett parti) och medelåldern på politikerna hög. I Sydafrika finns det ett stort intresse för politik bland unga människor och många engagerar sig. Varför är det så? Vissa säger att det är ett sätt att tjäna pengar och göra karriär vilket innebär att engagemanget inte är av rätt orsak. Detta ifrågasätts såklart av andra. Oavsett vilket så kan man sammanfatta att färre engagerade eller människor engagerade av fel orsak inte gynnar demokratin och det lokala styret som en institution för demokratiskt deltagande och beslutsfattande. Detta är starten för den kommande diskussionen. Mål för partnerskapet på lång sikt: (beskriv kortfattat hur ett utvecklat/breddat samarbete mellan parterna skulle kunna bidra till fattigdomsbekämpning): Fattigdom betyder inte bara avsaknad av pengar eller materiella resurser utan även avsaknad av makt och valmöjligheter till exempel. Genom att gå tillbaka till meningen som är utgångspunkten för diskussionen kring fokus i detta nya projekt; färre engagerade eller människor engagerade av fel orsak inte gynnar demokratin och det lokala styret som en institution för demokratiskt deltagande och beslutsfattande blir det klargjort att detta projekt har ett starkt fokus på kapacitetsbyggande av valda politiker och den Vänligen skicka sammanfattningen via e-post till: karin.norlin-bogren@icld.se, eller maria.larsson@icld.se eller jessica.olson@icld.se eller rikard.eduards@icld.se

309 lokala demokratin. En väl fungerande demokrati gynnar medborgarna på flera sätt, där ett är att bidra till ekonomisk och social utveckling vilket minskar fattigdom ur flera aspekter. Mål för partnerskapet på kort: (beskriv kortfattat hur ett utvecklat/breddat samarbete mellan partnerna skulle bidra till ett stärkande av den lokala myndighetens kapacitet i samarbetslandet): Målet är att utveckla ett fullskaligt projekt som fokuserar på politikens villkor. Exakt fokus ska arbetas fram. Genom ett utbyte med samarbetsparten kring hur lokal demokrati utövas och vitaliseras kommer utveckling och kapacitetsbyggande att äga rum. Detta utbyte kommer att starta redan under denna utvecklings/breddningsfasen. Men målet för denna fas är att utveckla ett skarpt projekt inom området stärkande av lokal demokrati och självstyre speciellt personerna/mekanismerna som implementerar lokalt självstyre; de folkvalda politikerna och villkoren för utövandet. Vänligen skicka sammanfattningen via e-post till: karin.norlin-bogren@icld.se, eller maria.larsson@icld.se eller jessica.olson@icld.se eller rikard.eduards@icld.se

310 DEVELOPMENT/BROADENING Application for grants Municipal Partnership Programme Project name: Ref (to be filled in by the ICLD): Development of Politician Project Amount applied for: SEK Ref (Management and coordination + on-going projects Municipal work to empower children and youths in lines with a Gender Equality perspective; dnr 2011/0055 Monitoring Committee; dnr 2012/0031 Youth Development project; dnr 2012/0032 Patient Safety. A network for learning within the field of quality and patient safety between the County Council of Kronoberg /Sweden and Tlokwe City Council/ South Africa; dnr 2012/0034 Human Resources - public exchange around practical leadership work and strategies (year 2-3); dnr 2012/0003 Swedish applicant organization: Regional Council of Southern Småland Project leader (must be employed by applicant organization): Ms Annika Ström, Institute for Local and Regional Democracy Address: Videum Science Park Cooperation partner: Tlokwe City Council Project leader (must be employed by partner organization): Ms Jeannette Tshite, Media Relations Officer Address: Tlokwe City Council Postal code: Postal code: 2520 City: VÄXJÖ Telephone: +46 (0) , +46 (0) (cell) City and country: Potchefstroom, South Africa Telephone: +27 (0) , +27(0) (cell) Fax: +46(0) Fax: annika@id-vaxjo.com jeanettet@tlokwe.gov.za 1 ICLD * Kommunalt Partnerskap * Box 1125 * Visby

311 I confirm that the application contains the following (mark with an X): Completed application form including cover sheet Signature from person at managerial level in the applicant organization Letter of intent signed by an authorized signatory in the partner organization where the pre-study is described and approved of. Completed application containing all the points, 1-8, as shown below Completed budget according to template and directions at Completed electronic budget submitted A submitted list of participants from both countries including names, title and function in the visits see item 6. A plan of activities with time frame, see item 7. Have sent a summary of problem description, objectives and expected results in accordance with specific template, electronically to ICLD in Swedish and English. (The summary will later be submitted to Sida) Mark with an X if you wish to get the decision from ICLD in English: Note! For the ICLD to consider the application it must contain all of the above mentioned points. Applicant has read the rules and guidelines for the grant including the budget guidelines which hereby is confirmed: Signature by project leader in Sweden Signature by person at Managerial level in Sweden.. Name and title.. Name and title.... Place and date.. Place and date.. 2 ICLD * Kommunalt Partnerskap * Box 1125 * Visby

312 Appendix 1 overview of carried out projects Grants for development/broadening can be applied for within established partnerships, where the partners wish to cooperate within a new area with new participants. The purpose with development/broadening is to lay the foundation for a common and relevant project planning and application. 1. Description of the two applicant organizations a) Describe the Swedish organization and how development/broadening will be handled within the organization: This partnership has officially existed since 2006 and consists on the Swedish side of three organizations; The Regional Council of Southern Småland, the County Council of Kronoberg and the City of Växjö. Each of these has one political representative in the steering group, which is called the Monitoring Committee, MC. There are two officials on the Swedish side functioning as coordinators; one from the Regional Council and one from the Institute of Local and Regional Democracy, ID, which is a non-profit organization where all the partners are members (as well as the Linnaeus University). This makes ID very suitable for coordinating the partnership as well as that it is the decision from the partners to use ID when it comes to these kinds of relationships with the focus of local democracy. The idea for now is that the development/broadening would be incorporated into the existing organization for the collaboration whereas the existing MC would overlook this project as well. A project leader will be appointed for this particular project and will have the overall responsibility to make sure it is carried out as planned in collaboration with the South African project coordinator and the participants from both sides. Progress reports will go from the project to the MC when the MC meets twice a year. 3 ICLD * Kommunalt Partnerskap * Box 1125 * Visby

313 b) Describe the applicant collaboration partner and how development/broadening will be handled by the organization. The collaboration partner on the South African side is Tlokwe City Council, TCC, which has been the collaboration partner since the start in Since there is only one collaboration partner on the South African side there is only one overall coordinator and just like the Swedish side there are three political representatives, two from the majority and one from the opposition. The relationship is and has always been very good and sincere. At the moment there have been some political turnabouts in TCC but since both the majority and the opposition are well familiar with the collaboration, the partnership stands steady and continues as usual with project development and implementation. Just like with any project there will be one person appointed to be the contact person/project coordinator on the South African side. The South African overall coordinator will, just like with any project and just like it is done on the Swedish side, be in contact with and supporting the project coordinator when needed. The project coordinator will be in contact with the Swedish project coordinator and they will, together with the participants, implement the project. When the MC meets, twice a year, progress reports written as well as oral are given from the on-going projects to the MC to approve of and discuss. 2. Current cooperation Describe the common projects that this application is built upon, what goals have been formulated and what results that has been achieved. Since the start in 2006 more than 26 (including on-going) projects has been implemented between the partners as well as seven years of MC. A list of all these projects including reference number is submitted as appendix 1. Some of these projects have only been one year projects while some has been sequels with a second and a third year. To list the goals and results of all these projects would make a long and difficult-to-overview list. In 2011 a mini assessment of seven projects was made by the three partnership coordinators in order to find out if the projects apart from exchanging knowledge, which is the main goal for this program, also result in any tangible results. A tangible result is here understood to be more than just knowledge exchange. The seven chosen projects for the mini assessment 4 ICLD * Kommunalt Partnerskap * Box 1125 * Visby

314 were projects that were known had led to tangible results as well as projects where we did not know if there were any tangible results. The aim of the assessment, apart from listing tangible results, was to find out strengths and possible weaknesses in the cooperation and to identify the common challenges for the cooperation. Below there is a list, taken from the assessment report, of the tangible results: 1 International Team Finance 1 In Sweden: the recruitment and introduction of an internal auditor in the municipality of Växjö as a result of the exchange, making the municipality aware of the different risk management levels. In South Africa: the procurement of a scanning-machine that makes it possible to archive documents better and ensure less hardcopy paper is used. PR Best Practices In South Africa: an internship program of two weeks for a South African official. He was part of the team responsible for developing a new homepage for the municipality. The North West Provincial Government (regional level) appreciated the new page and other municipalities have asked for help on developing better webpages. Gender equality In Sweden: A meeting around domestic violence gathered 60 participants besides the ones participating in the project. Other tangible results from other projects not included in the assessment Living History - In South Africa: the use of the pedagogic method called time travel resulted in being part of a network, allowing further exchange of knowledge A life time of Learning Adult Education - In Sweden: Lessebo has introduced a small ceremony when adult learners finish their diploma. In many other countries it is traditional to celebrate special occasions like this but in Sweden this stops after high school. The experience 1 Kronoberg-Tlokwe City Council Cooperation, Assessment report , 7 projects 5 ICLD * Kommunalt Partnerskap * Box 1125 * Visby

315 from South Africa made them consider the importance of the achievement even for adults. Another result linked to the same project was that the contact between the Swedish participants (from different municipalities) increased and their cooperation resulted in the preparation and submission of other projects (for example EU funded) One of the participating adult learning centers is now in the process of starting a new collaboration with Vusulela College in Potchefstroom. Tshwaraganang Library project yr 1 - In South Africa: two so-called integrated libraries have been established in Potchefstroom in a pilot project, the idea is taken directly from Sweden. Public Relations 3 - In South Africa: the Tlokwe City Council webpage was developed after the exchange already mentioned. But eventually it was decided to manage the webpage inhouse after seeing the benefits in Växjö. Human resources - In Sweden: New guide on recruitment was developed in Växjö and Älmhult according to the model followed at the City Council in Tlokwe. Another result was the particular attention given to the leader positions and their competences and skills. The Municipality of Växjö uses questions regarding this issue today through their recurrent staff surveys. The common challenges identified in the report were within the following areas: Project development Project implementation Improving communication Distributing and sharing of outcomes The lessons learnt through this assessment are now being considered within the partnership and actions to be taken discussed. This new opportunity that has opened up for us using the development/broadening as a way to develop projects within new areas is very welcomed as our experience is that it is rather difficult to, over , develop projects within new areas although this has, until now, been the only way to do it. The reason it is 6 ICLD * Kommunalt Partnerskap * Box 1125 * Visby

316 welcomed is because it addresses some of the challenges that were identified within project development and communication. It is difficult to develop good projects within new areas without meeting and being able to discuss the ideas thoroughly face to face involving several stakeholders. Apart from the tangible results and the knowledge exchange we have also, however, seen other soft results such as: strengthening of the participants in their professional roles increased interest for international projects humbleness and change of mind regarding challenges within the work life new perspectives, for example upon how to go about things that we know influence the professional actions taken exchange of cultures new connections between people that work with the same things but in different organizations strengthening of the work group (team building) interaction with others make oneself to evaluate one s own way of acting marketing of the organizations as the cooperation does bring about some attention both through media and word of mouth 3. Base for development/broadening of the current cooperation a) Describe what areas are potential areas for development/broadened cooperation and how they relate to current problems and challenges for local government at the collaboration partner (it must be within the approved target areas of the guidelines of the partnership) This application is addressing the wish between the partners to develop a cooperation involving politicians as the target group. Over the years a large number of projects have been implemented within various spheres of local government involving mainly officials and maybe one politician per project as participants. The focuses of the projects have mainly been the actual activities carried out by local and regional government, ways and procedures of it such as recruitment, city planning, public relations, library service etc but not so much the policies behind it. However, ideas of having a project with politicians as main participants have been a topic for discussion for many years. Thus, there has been a difficulty in formulating the focus of such a project because there are so 7 ICLD * Kommunalt Partnerskap * Box 1125 * Visby

317 many aspects that could be of interest but never enough time to discuss it. We therefore, as already stated above, welcome very much the possibility of applying for this development/broadening phase which we think will help us a lot in formulating our project. This gives us an opportunity to gather relevant persons in both countries and together with our collaboration partner discuss topics and focuses for a joint project aiming at strengthening the decision-makers, the persons that execute the local/regional democracy and governance. In Sweden the number of people that get involved into politics (as active members of a party) is decreasing and the average age of politicians is high. Whilst in South Africa there is a great interest for politics especially among young people and there are a lot of young people active politically. Why is that? Some say it is a way of earning a living or making a career implying that the involvement is not for the right reason. However this is of course questioned by others. In any case it could be stated that less people engaged or wrong engagement does not benefit democracy or the local government as an institution for democratic participation and decision-making. This is a start for the coming discussion. Possible challenges to address within a project could be: How do you encourage an interest for politics? What political values do we communicate when recruiting new members? How do we involve young people into decision-making? How do we make people stay active? How do we attract qualified persons to candidate in the local elections? What are the conditions for local politicians in the different countries? How do we/ Do we strengthening the politicians in their role? What could we learn from each other? Corruption and how to address and prevent it. Successful forms of meetings, both within decision-making bodies as well as with the public Issues such as accountability, transparency, gender-issues and participation in decision-making are challenges for both sides and how to communicate this. Through exchange we believe we could give each other valuable input that can be of use in the daily exercise of democracy by politicians, elected by the people, for the people. 8 ICLD * Kommunalt Partnerskap * Box 1125 * Visby

318 b) Describe the experiences, strengths and weaknesses of the applying organization (Swedish) when it comes to the above mentioned areas for cooperation: Sweden has been a democracy for hundreds of years and has a long tradition and experience of local self-government. This makes us many times taking democracy for granted as well as it is sometimes not considered much because it has always been there. Sweden also has a long tradition of having several political parties in government and with a high engagement in politics especially voting in the Swedish elections. Overall, Sweden is a country with many people active in different organizations; many on the grass-root level. Unfortunately this engagement has over the last years has started to decrease as describes earlier when it comes to the political engagement. In Sweden the political system is built upon that the majority rules but that the opposition also has seats in the municipal executive board and different committees etc. The opposition has a fairly good insight in the activities of government. This is different in South Africa where the Mayors Committee only consists of politicians from the majority and it is mainly in Council the opposition is let in on things. We have noticed since this cooperation started a surprise among the South Africans regarding the Swedish system in this way. However we also see that there has been a positive effect for example through the criteria of having both majority and opposition taking place in our joint Monitoring Committee. It has opened up possibilities for the majority and the opposition to get to know each other and get an understanding for each other. We believe that there are many challenges within politics and democracy that should be addressed by all regardless of belonging to the ruling party/parties or the opposition because it does affect us all. A corner stone in democracy is to have a well functioning majority as well as opposition. But not only Sweden with its long tradition of democracy can be the teacher in this. South Africa is a new democracy with possible the most modern constitution of the world! As an old democracy we cannot live on old victories. Sweden can certainly also learn from this new, young and vibrant democracy! 9 ICLD * Kommunalt Partnerskap * Box 1125 * Visby

319 During development/broadening the collaboration partners will agree upon if the existing steering group (MC) will have to be expanded with a person that is relevant for the new activity. Another alternative is to create a new steering group. c) Discuss the steering group, if and how it will be developed or connected with the new area of cooperation. Today there is only one Monitoring Committee overlooking the whole partnership and the projects implemented. The MC meets twice a year and then gets reports from the projects about the progress and/or results achieved. In between the coordinators communicate but also with each side s representatives when needed as well as keeping them informed. Our MC has from the start consisted of leading politicians from respective organization (e.g Mayor, deputy Mayor, Chair of the executive board and equivalent). This has given the collaboration a solid base and good anchoring in each organization. Over the years there have been projects within various areas of the organizations fields of activities, still with only one Monitoring Committee overlooking the work and so far it has been functioning well this way. As stated under 1a the idea so far has been to incorporate this into the existing collaboration set-up. But since the possibility of having more than one MC has not been available before, it of course, must be discussed how we go about this. We see both pros and cons with having several steering groups and the discussion about this must take place within our existing Monitoring Committee as well as between the participants that will form part of the widening/broadening project. It is therefore not possible to give a final answer to this today. 4. Short and long-term goals for the partnership Central to Swedish development cooperation according to the PGD (Policy for Global Development) is the contribution to poverty reduction. Poverty has many dimensions. It is not just the lack of material resources but also lack of power, choice, security and other opportunities. Some conditions for sustainable poverty reduction are democratic governance, economic and social development and the sustainable use of the environment. a) Describe how a developed/broadened collaboration between the partners on a long-term could contribute to poverty reduction as described above: 10 ICLD * Kommunalt Partnerskap * Box 1125 * Visby

320 As stated above poverty does not only mean lack of money or material resources but also lack of power and choice for example. Going back to the sentence which is the starting point for the discussion of focus of this new project;..less people engaged or wrong engagement does not benefit democracy or the local government as an institution for democratic participation and decision-making, it becomes clear that this project has a very strong focus upon capacity building of elected politicians and of local democracy. A well functioning local democratic government will benefit the citizens in several ways where one way is contributing to economic and social development which will reduce poverty in many aspects. One important aim with the activities within the Municipal Partnership programme is for local authorities in the collaboration countries to strengthening the capacity in order to provide an increased local democracy in terms of strengthened local selfgovernance, increased democratic participation in decision-making processes, and/or better service delivery and mechanisms for accountability. b) Describe the ways a developed/broadened collaboration between the partners could contribute to the strengthening of the capacity of the authorities in the collaboration country, of use for increased local democracy as above: As this is an application for a pre-study for a project it is of course not possible to say exactly how this project will contribute to an increased local democracy. We cannot say this before having had the discussions between the participants. However it is our strong belief and intention that what comes out of it, a real project, will aim at increasing the local democracy. Through an exchange regarding how local democracy is exercised and revitalized with the collaboration partners ; development and capacity building will take place. This exchange will of course start already during this development/broadening phase. But the aim of this phase is to develop a sharp project within the theme of strengthening local government and especially the persons/mechanisms that implement local government, the elected politicians and their conditions. 11 ICLD * Kommunalt Partnerskap * Box 1125 * Visby

321 5. Horizontal goals In a future project application you are to explain how this developed/broadened collaboration could contribute to fulfill the horizontal goals below. Discuss what possible effects the collaboration could have regarding: a) Gender equality: One of the possible focuses of a future full scale project is the conditions for politicians in local government. In Sweden as well as in South Africa there is a discussion as well as much work done to overcome the inequalities between men and women. Women are underrepresented in local government in Potchefstroom whilst in Kronoberg it is 45% women and 55 % men 2. We are sure that this topic definitely will be discussed and methods of undertaking the challenge of gender equality in politics will be exchanged which in turn could contribute to the work of overcoming the inequalities. The participants of the project will be both men and women. We also believe that increased knowledge will lead to a higher awareness as well as consideration of the issue of gender equality within local government. b) Environment: Tlokwe City Council is profiling itself as a green city and the Regional Council has the aim to become the greenest region in Sweden the environmental awareness is there for all the participating partners. However the future project does not have the intention to be focusing upon climate and environmental issues other than in the sense the environment that the politicians are working in. The basic view is of course to cause a small negative impact on the environment as possible. Unfortunately, physical meetings, aircraft flights, heated meeting rooms, minibus fuel and use of electricity when switching on the computer require resources at the expense of the environment. The project group is well aware of this and will consciously act to minimize unnecessary energy and environmental wasting. 2 SCB Demokratistatistik rapport 12, Förtroendevalda i kommuner och landsting 12 ICLD * Kommunalt Partnerskap * Box 1125 * Visby

322 c) Human rights: This is an application for a development of a future project focusing on politicians and the challenges and difficulties they stand in front of as politicians. The future project would strengthen the politicians and making them aware of the challenges and possible solutions. Everyone should have the opportunity to become engaged in politics regardless background, education, gender, family situation etc. Still it is for example difficult for some people to get involved for reasons like labor market conditions (difficulties to attend meetings during work hours, loosing career opportunities etc). The UN universal declaration of Human Rights Article 21 states that: (1) Everyone has the right to take part in the government of his country, directly or through freely chosen representatives. (2) Everyone has the right of equal access to public service in his country. (3) The will of the people shall be the basis of the authority of government; this will, shall be expressed in periodic and genuine elections which shall be by universal and equal suffrage and shall be held by secret vote or by equivalent free voting procedures. Everyone should have the right to participate in politics but it must also be possible to participate. By developing a project with the focus of the conditions for participating in politics we are addressing the question. During the development of the future project we would bring in the perspective of Human Rights in order to identify possible effects as well as increased knowledge of Human Rights among the participants. 6. Participants List the participants from both countries including names, position and function in the visits: The whole idea with this project is to let representatives from the future target group, politicians, discuss what would be the most suitable focus for this project out of all the possible focuses of interest. Where do our challenges, problems and solutions meet? The participants are therefore politicians with experience from the local and regional level, representing both majority and opposition. 13 ICLD * Kommunalt Partnerskap * Box 1125 * Visby

323 Swedish participants: Name Position Function Monica Haider Social Democrat Annika Stacke Liberal Party Mats Johnsson Moderate Party Deputy Chairman, Regional Council of Southern Småland Councilor and Group leader of Liberal Party, City of Växjö Mayor, Alvesta municipality Long experience from politics and the conditions for politicians. Opposition. Long experience from politics and the conditions for politicians. Majority. Long experience from politics and the conditions for politicians. Majority. Annika Ström Project coordinator Coordinate the project implementation as well as being responsible for the arrangements during visits (in cooperation with SA contact person) as well as all the administrative matters in regards to the reporting of project and implementation. South African participants: Name Position Function Clr Ntombi Taoleng ANC Clr Jóhni Steenkamp DA Clr Elias Mogoemang ANC Councilor, City Council Majority Councilor, City Council Opposition Councilor, City Council Majority As a serving politician on the City Council Ntombi has a great experience of politics and the conditions for politicians As a serving politician on the City Council Jóhni has a great experience of politics and the conditions for politicians As a serving politician on the City Council Elias has a great experience of politics and the conditions for politicians 14 ICLD * Kommunalt Partnerskap * Box 1125 * Visby

324 Clr Curtis Johnson DA Councilor, City Council Opposition As a serving politician on the City Council Curtis has a great experience of politics and the conditions for politicians The aim is to also involve more participants (politicians) during the visits in respectively country to get a broad participation as well as input. However with the limited budget it is not possible to let more people travel. 7. Activities Present timeframe and activities (including time and place) that you will implement during the development/broadening phase. The timeframe is 6 months according to ICLD rules and the project is planned to be implemented during the latter half of The idea is to use the LFA-method 3 as a starting point for the project planning as it will give a good structure of the planning process. CONTENT TIMEFRAME Activity 1 Initialization of project, planning, preparing and implementation of visit to South Africa where meetings with politicians will be held starting the discussion about prerequisites for politicians and local government as well as focus of a future project. Start planning of activity 2. Aug Oct LFA-method = Logical Framework Approach Method. LFA is a method for project planning that ensures a structured process in several steps that leads to a clear and well functioning plan with measurable goals. 15 ICLD * Kommunalt Partnerskap * Box 1125 * Visby

325 Activity 2 Activity 3 Summing up activity 1, planning, preparing and implementing a visit to Sweden (Kronoberg). During the visit the discussions and work will continue with planning of the future project such as its focus, goals and activities as well as continuing the discussion about prerequisites for politicians and local government. The aim is to have a joint agreement upon the future project in order to write the application. Summing up of activity 2, implemented work and compilation of the written final report and economic report to ICLD. Preparations to apply for a fullscale project at the next call for proposals by ICLD (March 2014) Oct-Nov 2013 Nov 2013 Dec Risk analysis Describe if there are any potential risks that could obstruct the implementation of the development/broadening phase: The table below identifies some possible risks and how to minimize/prevent them. a) Risks: b) Actions to minimize/prevent the risk: A named participant will for some reason not be able to take part in the project. The project is not dependent on the named participants, meaning one person can be replaced by another. The project is today anchored at the two municipalities and as soon funds are approved the project leader will provide all necessary information about the practical part-taking so that the participants are prepared and informed. 16 ICLD * Kommunalt Partnerskap * Box 1125 * Visby

326 Difficult to fulfill in 6 months Poor planning concerning infrastructural aspects = difficulties in getting flight tickets, tight schedule for transports, difficulties in getting hotel rooms and/or other services needed etc. Poor planning linked to internal project administration = roles, tasks and responsibilities. Who is doing what and when? Shortterm activities in relation to long-term visions? Not being able to find or agree upon a focus for a future project Six months is a short time to plan and implement two international visits in (taking everyone s calendars in consideration) but we are aware of the time frame and have planned accordingly. The international visits will be planned in good advance. The weeks for the visits will be communicated and decided as soon as the project is approved so that necessary logistic arrangements can be made. The Swedish project leader will coordinate this work and communicate all details with the participants. However if this still happens, it is important for all participants to be open and flexible in order to be able to implement the project. The Swedish project leader will coordinate and supervise the continuous project process. The participants will discuss roles and tasks during the first international meeting and anchor responsibilities among the delegates. Each partner takes responsibility to organize its own international stages in cooperation with the contact person in the other country. The project leader is coordinating the overall process and monitors that the achievements are in line with the project plan. In order to facilitate the work of identifying a suitable focus the method of Logical Framework Approach will be utilized as a starting point as described earlier which will minimum the risk. However it could still be the outcome (not agreeing) and it would also be a result of the development/broadening project although very unlikely and it is not the result we aim for. 17 ICLD * Kommunalt Partnerskap * Box 1125 * Visby

327 Ref no 0 Project name Account information Swedish partner City of Växjö Development of Politician Project Pg Collaboration partner Tlokwe City Council Bg Country South Africa Project year Marking Date of decision Final reported by Application Budget ICLD Decision Annual Report Reference to Ledger Paid Grant EXPENSES Activity 1 Pers No à Total Pers No à Total Pers No à Total Pers No à Total Travel to South Africa Accomodation Daily Allowance Vaccination Activity 2 Pers No à Total Pers No à Total Pers No à Total Pers No à Total Travel to Sweden Travel in Sweden Accomodation Visa Insurance Activity 3 Pers No à Total Pers No à Total Pers No à Total Pers No à Total Printed material Communication Contingencies Audit SUBTOTAL COST OF EXPENSES COST OF LABOUR Activity 1 Pers No Pris Total Pers No Pris Total Pers No Pris Total Pers No Pris Total Project management Activity 2 Pers No Pris Total Pers No Pris Total Pers No Pris Total Total Projectt management Activity 3 Pers No Pris Total Pers No Pris Total Pers No Pris Total Total Project management SUBTOTAL COST OF LABOUR GRANTED FUNDING Specification/Justification of expenses related to material/equipment/printing mentioned in the budget above: Kostnaderna för trycksaker relaterar till tryckt information till deltagarna vid varje aktivitet såsom program etc, en tryckt rapport från besöken samt slutrapporten. Specification/Justification of expenses related to consultants mentioned in the budget (name, area, of competence, aim): - Possible remaining comments to the budget: The visits are to take place in each country for five days (eg Monday - Friday) which gives 4 nights in the host country. However the traveling will be over night both ways and in total the visits will stretch over 7 days (Sunday-Saturday) Compilation of costs undertaken by: Certification that the costs in the budget specification agreed with the ledger or accordingly Nnnnn Nnnnnnnnnnn Titel Nnnnn Nnnnnnnnnnnnnnnn Ekonomichef eller motsvarande

328 Regionstyrelsen Ärende 7 b Tillväxt och innovation södra Småland lägesrapport regional innovationsstrategi, samt lärdomar från tidigare innovationsprojekt Dnr 12/0171 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera informationen till protokollet. Ärendet Under hösten 2012 beviljades Regionförbundet södra Småland medel från Tillväxtverket för att utveckla och samordna innovationsarbetet i regionen Tillväxt och innovation södra Småland Dnr 12/0171. Inom ramen för detta nytag skall en innovationsstrategi och handlingsplan arbetas fram i nära samarbete med Linneuniversitetet, Länsstyrelsen, Landstinget, Ljungby kommun och Växjö kommun samt bl.a. näringslivet och innovationsstödsystemet. Initiativet har tagits mot bakgrund av de resultat som presenterades i tidigare genomförd funktionsanalys av innovationssystemet i Småland-Blekinge samt OECD rapporten. Inom ramen för Tillväxt och innovation södra Småland har även rapporten Innovation södra Småland Lärdomar från tidigare innovationsprojekt i södra Småland tagits fram med syfte att formulera rekommendationer som input till det framtida innovationsarbetet i regionen. Med detta ärende presenteras en lägesrapport samt information om upplägg och planerade kommande aktiviteter. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 106/13 - Tjänsteskrivelse, daterad Rapport: Innovation södra Småland Lärdomar från tidigare innovationsprojekt i södra Småland

329 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (28) 106 Tillväxt och innovation södra Småland lägesrapport regional innovationsstrategi, samt lärdomar från tidigare innovationsprojekt Dnr 12/0171 Bakgrund Under hösten 2012 beviljades Regionförbundet södra Småland medel från Tillväxtverket för att utveckla och samordna innovationsarbetet i regionen Tillväxt och innovation södra Småland. Inom ramen för detta nytag skall en innovationsstrategi och handlingsplan arbetas fram i nära samarbete med Linneuniversitetet, Länsstyrelsen, Landstinget, Ljungby kommun och Växjö kommun samt bl.a. näringslivet och innovationsstödsystemet. Initiativet har tagits mot bakgrund av de resultat som presenterades i tidigare genomförd funktionsanalys av innovationssystemet i Småland-Blekinge samt OECD rapporten. Inom ramen för Tillväxt och innovation södra Småland har även rapporten Innovation södra Småland Lärdomar från tidigare innovationsprojekt i södra Småland tagits fram med syfte att formulera rekommendationer som input till det framtida innovationsarbetet i regionen. Med detta ärende presenteras en lägesrapport samt information om upplägg och planerade kommande aktiviteter. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse, daterad Rapport: Innovation södra Småland Lärdomar från tidigare innovationsprojekt i södra Småland Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att notera informationen till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

330 Dnr: 12/0171 Agata Uhlhorn Tel: Tjänsteskrivelse: Tillväxt och innovation södra Småland Ärendet Under hösten 2012 beviljades Regionförbundet södra Småland medel från Tillväxtverket för att utveckla och samordna innovationsarbetet i regionen Tillväxt och innovation södra Småland Dnr 12/0171. Inom ramen för detta nytag skall en innovationsstrategi och handlingsplan arbetas fram i nära samarbete med Linneuniversitetet, Länsstyrelsen, Landstinget, Ljungby kommun och Växjö kommun samt bl.a. näringslivet och innovationsstödsystemet. Initiativet har tagits mot bakgrund av de resultat som presenterades i tidigare genomförd funktionsanalys av innovationssystemet i Småland-Blekinge samt OECD rapporten. Inom ramen för Tillväxt och innovation södra Småland har även rapporten Innovation södra Småland Lärdomar från tidigare innovationsprojekt i södra Småland tagits fram med syfte att formulera rekommendationer som input till det framtida innovationsarbetet i regionen. Bakgrund Utvecklingen i regionen kring innovations- och klusterarbete har de senaste åren avstannat. Efter nedläggningen av det regionala innovationsbolaget Sideum har kontakter med kluster och innovationsstödsystem framförallt kommit att handla om projektfinansieringsfrågor snarare än långsiktiga strategiska diskussioner. Regionens arbete med projektutveckling karakteriseras av en låg externfinansiering från nationella och europeiska fonder och program. En annan problematik har varit avsaknad av tillväxtprogram och särskilda handlingsplaner på innovationsområdet sedan det förra tillväxtprogrammet avslutades Sammantaget har dessa olika faktorer inneburit en negativ utveckling, där arbetet blivit präglat av ad-hoclösningar samt otydliga roller och ansvar. Det operativa arbetet på regionförbundet har istället till stor del kommit att inriktas på analysarbete genomfördes en funktionsanalys för innovationssystemet i Småland- Blekinge, vilken följdes av den regionala OECD studien där också övriga aktörer i regionen engagerades samt. Dessa analyser visar bl.a. på ett lågt kunskapsinnehåll i näringslivet, Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

331 bristande regionalt ledarskap samt otydliga roller och bristande samverkan bland aktörerna i innovationssystemet. Utöver detta tillkommer faktum att länet har ett lågt innovationsindex som i jämförelse till riksnivå ligger i nedre halvan. (Innovationsindex samlar in indexvärden från: grundförutsättningar, förnyelseförmåga och marknadsförmåga.) Utöver detta tillkommer rapporter så som Grufman-Rejes Simpler-analyser som bidrar till bilden över branscherna i det regionala näringslivet. I södra Småland finns ett antal offentligt (del- eller hel)finansierade aktörer som arbetar direkt med entreprenörerna för att stötta dessa i förnyelse- och innovationsprocessen det s.k. innovationsstödsystemet. Utöver dessa finns olika klusterinitiativ, nätverk och centres som stöttar sina medlemmar och arbetar för ökad innovation och utveckling inom sina fokusområden. Ett flertal utav dessa får finansiering utav Regionförbundet för projektutveckling t.ex. Linneaus Technical Centre, Information Engineering Centre, Tunga Fordon samt pågående VinnVäxt-ansökan SmartHousing Småland. I takt med att antalet initiativ ökar, växer behovet av gemensamma prioriteringar inom innovationsområdet och samordning mellan aktörer så att vi nyttjar de förutsättningar, kompetens och drivkraft som finns i regionen på bästa sätt. Genom ökad samverkan kan arbetet effektiviseras och utvecklas varpå än mer kvalificerat stöd kan erbjudas åt innovatörer, entreprenörer och företagare. Behovet av att utveckla innovationsarbetet i regionen är stort och det krävs att alla aktörer tar sitt ansvar för utvecklingen det regionala ledarskapet måste delas gemensamt. År 2012 var året då man även från nationellt håll lyfte fram innovationsfrågan. Under hösten presenterades den nationella innovationsstrategin. Strax innan dess öppnade Tillväxtverket programmet Regionalt innovationsarbete och kluster med målet att öka den regionala innovationskapaciteten genom att stötta regionerna i deras arbete med att utveckla ett tydligare ledarskap och starka kluster- och innovationsmiljöer. Södra Småland beviljades som första region i Sverige medel för att utveckla projektet "Tillväxt och innovation södra Småland" och på så vis bidra till en nystart i det regionala innovationsarbetet. Syftet med projektet är att öka förutsättningarna för innovation och tillväxt i södra Småland, genom att lägga grunden för ett samlat innovationsarbete i regionen. Projektet ska arbeta för att skapa gemensamma målbilder, tydliggöra roller, utveckla modeller för arbetet och ta fram en strategi och en handlingsplan för fortsatt arbete efter projektslut. På lång sikt förväntas denna satsning leda till höjt innovationsindex, fungerande innovationssystem, välfungerande kluster samt ökad externfinansiering till regionen. Inom ramen för detta arbete ska berörda aktörer engageras, från såväl innovationsstödsystemet, klusterinitiativ, universitet, offentliga aktörer samt det lokala näringslivet. Lägesrapport och kommande aktiviteter Projektet Tillväxt och innovation södra Småland startades i oktober 2012 men har på grund av tillsättning av personal samt upphandling av processledare inte kunnat utvecklas enligt i ansökan planlagd intensitet. 2

332 Under denna första period har fokus legat på tillsättning av arbetsgrupp, insamling av goda exempel samt utveckling av kommunikationsplan. Utöver detta genomfördes en översyn över regionens tidigare innovationssatsningar vilket resulterade i rapporten Innovation södra Småland Lärdomar från tidigare innovationsprojekt i södra Småland. Baserat på de lärdomar som framkommer i rapporten, presenteras 7 rekommendationer som input in till arbetet med den regionala innovationsstrategin: Det finns ett behov av att utveckla mätverktyg för att kunna mäta de kvalitativa processerna så som samverkan och upplevd nytta och på så vis följa upp genomförda satsningar. Översyn av nuvarande klustermetodik bör genomföras för att bidra till utvecklingen av starka kluster i regionen. Det finns ett behov av att definiera begreppet kluster. På grund av mängden aktörer i innovationssystemet rekommenderas att aktörerna i samråd gör en tydlig rollfördelning sinsemellan sina organisationer. Parallellt med detta bör ett förankringsarbete ske ute i regionen. Regionen bör arbeta för att utveckla en innovationsfrämjande miljö bl.a. genom att koppla innovation till regional attraktivitet och dynamik. Mer fokus bör sättas på kunskapsåterföring och utvärdering av initiativ och satsningar för att kunna jämföra olika projekt och dra lärdomar från dessa. Målgruppsanpassad och pedagogisk kommunikation lyfts fram som en viktig aspekt för att öka förståelsen för innovationsfrågor samt stimulera lokala och regionala aktörer till att nyttja innovation som verktyg för tillväxt och konkurrenskraft. Med processledningen på plats i form av konsultbolaget Tendensor, samt en arbetsgrupp med representation från Linnéuniversitetet, Länsstyrelsen, Landstinget, Ljungby kommun, Växjö kommun och Företagarna (ev. även Svenskt Näringsliv) har en tids och aktivitetsplan arbetats fram för projektperioden fram till 30 september Övriga kommuner i södra Småland tillsätter inte resurser i arbetsgruppen men kommer att engageras i arbetet via exempelvis näringslivschefernas regionala nätverk samt genom nedan beskrivna dialogmöten. Under våren/sommaren 2013 kommer fokus ligga på dialogmöten med aktörer från lokal, regional och nationell nivå som representerar så väl näringslivet, akademin, offentlig sektor, civila samhället samt innovationsstödsystemet och klusterinitiativ. Personliga möten kommer att genomföras, samt även gruppmöten utgångspunkten är att i den utsträckning det är möjligt använda sig av existerande forum. Dialogprocessen ses som ett led i förankringsarbetet som behöver genomföras i regionen generellt sätt men även internt i de engagerade aktörernas organisationer på både politiker och tjänstemannanivå. På Regionförbundet södra Småland kommer det politiska förankringsarbetet bl.a. ske genom löpande information till presidiet, arrangemang så som innovationsseminarium för förtroendevalda och tjänstemän på Tylösandsveckan samt inspirationsdagar/resa i september där regionstyrelsens ordförande bjuds in att delta. Sommaren/hösten 2013 ägnas åt en analys och formuleringsperiod där den regionala innovationsstrategin arbetas fram. Enligt projektplan planeras det att ett väl formulerat utkast presenteras under innovationshelgen i oktober för att där samla in en sista omgång med input till strategin från deltagarna. I samband med färdigställandet av dokumentet kommer den 3

333 regionala innovationsstrategin tas upp i Regionstyrelsen för beslut vilket bedöms ske i slutet av Parallellt med detta kommer handlingsplanen utvecklas med målet att ha Version 1 färdig i början på Handlingsplanen ska belysa hur prioriteringarna som beskrivs i den regionala innovationsstrategin ska verkställas hur samarbetet mellan de olika aktörerna i innovationssystemet ska se ut, vilken klustermetodik som bör användas för nya och befintliga kluster, modeller för samordning och projektutveckling etc. Version 1 av handlingsplanen skall under våren/sommaren 2014 testas för att tydliggöra dess styrkor och svagheter. Detta ger möjlighet till att justera i handlingsplanen innan projektperiodens slut och skapa ett plan som är anpassad efter verklighetens förutsättningar. Under denna period kommer kompetenshöjande insatser av olika slag genomföras med fokus på att höja kunskapsnivån i regionen gällande innovation: Vad betyder egentligen ordet Innovation och varför behöver vi fokusera på frågan? Hur kan man arbeta med frågan inom offentlig sektor? Hur kan aktörer i regionen bidra till en mer konkurrenskraftig region genom att nyttja innovation som verktyg? etc Förslag till beslut Att notera informationen till protokollet. 4

334 Innovation södra Småland - Lärdomar från tidigare innovationsprojekt i södra Småland

335 1 Innehåll Uppföljning av innovationsprojekt... 3 Om innovation en uppsättning begrepp... 3 Hur utveckla en innovationsstrategi? Vad bör den innehålla?... 5 Södra Smålands förutsättningar... 6 Sammanfattning om innovation... 7 Resultat samtliga projekt... 9 Projekt... 9 Kategorisering av projekttyp... 9 Projektens koppling till RUP:en...10 Projektens målsättningar...12 Projektens resultat...12 Avslutande diskussion om projektens måluppfyllelse...13 Fallstudie...15 Sideum...15 Mål och syfte...15 DISK...16 Delprojekt 1: Innovativt arbetssätt...17 Resultat...17 Delprojekt 2: Leverantörsutveckling...17 Resultat...17 Delprojekt 3: Trämaterialförsörjning...18 Resultat...18 Delprojekt 4: Lätta material i nya tillämpningar...18 Resultat...18 Analys DISK-projektet...19 Erfarenheter från andra projekt och utvärderingar...22 Reflektioner över tidigare utvärderingar om innovation...24 Rekommendationer...26 Mätning gör kluster nytta?...26 Kluster eller utvecklingsprojekt?...27 Vad är ett kluster i vår region?...27 Mandat och organisation...27 Innovationsmiljö...28 Kunskapsåterföring...29 Kommunikation och plattform...29

336 2 Bilaga 1 Ris Bilaga 2 Ingående projekt i uppföljningen...31 Bilaga 3 Modell för klusterbedömning...33

337 3 Uppföljning av innovationsprojekt I denna uppföljning har fjorton projekt och satsningar som syftat till att främja det regionala innovationssystemet och som medfinansierats av Regionförbundet södra Småland följts upp. Syftet med uppföljningen har varit att kartlägga hur arbetet har sett ut för att det framtida innovationsarbetet ska kunna dra nytta av tidigare lärdomar. Uppföljningen fokuserar därför på vilka generella lärdomar som finns att dra av de fjorton satsningar som har följts upp. Samtliga av de projekt som ingår i uppföljningen har riktat sig mot näringslivet. Utöver uppföljning av tidigare regionala projekt har ett flertal utvärderingar om innovationssatsningar i andra regioner och på nationell nivå vägts in. Upplägget kan förstås som en metautvärdering, där flera tidigare utvärderingar och rapporter ligger till grund för en sekundäranalys, vilket innebär att materialet omtolkas och jämförs så att nya lärdomar kan dras av redan befintligt material 1. Slutsatserna och analyserna som framkommer i uppföljningen kommer sedan att användas i det nya innovationsprojekt som kommer att initieras i södra Småland under de närmaste åren. Då denna uppföljning primärt är en översikt av tidigare innovationsprojekt i södra Småland hänvisas läsaren till de referenser som ges i anslutning till de olika diskussionsområdena när intresse finns för en djupare inläsning om något område. Om innovation en uppsättning begrepp Innovation har under det senaste decenniet kommit att bli ett centralt begrepp i diskussionerna om regional utveckling. En regions innovationsförmåga anses i allt högre grad vara av stor betydelse för att i framtiden kunna skapa tillväxt. När ett begrepp blir populärt följer ofta en begreppsförvirring, vilket är tydligt när det gäller innovation och närliggande begrepp. I litteraturen pågår en debatt hur de olika begreppen bör förstås och definieras, hur de bör översättas till praktisk politisk verksamhet och hur de kan mätas. Denna inledning syftar inte till att skapa fullständig klarhet i denna diskussion utan endast till att ge en kortare introduktion till de olika begreppen. Den vanligaste definitionen av innovation är idag den OECD använder: Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder eller nya sätt att organisera affärsverksamhet, arbetsorganisation eller externa relationer 2 Figur 1: Innovationsexempel Källa: Reglab Innovationsindex Tillväxtanalys. Metoder för att utvärdera den regionala utvecklingspolitiken. URL: 2 OECD. Guidelines for Collecting and Interpreting Innovation Data. URL: Management/oecd/science-and-technology/oslo-manual_ en

338 4 I litteraturen betonas att en innovation föregås av en stegvis process. Början till en innovation är en idé, som via olika steg slutligen kommersialiseras på en marknad. Därför brukar man tala om en innovationsprocess. Denna process betraktades tidigare som linjär, där en innovation startade med en forskningsupptäck som sedan slutade som en kommersialiserad produkt eller tjänst. Forskning har dock visat att en innovation inte nödvändigtvis, eller till och med sällan, kommer ur en linjär process utan snarare ur en längre lärandeprocess. Det är sällan som några individer eller enstaka organisationer själva förmår att skapa en innovation, då en sådan ofta kräver en mångfald av olika kompetenser. Därför är det viktigt att en grund för samverkan finns, så att olika aktörer kan komplettera varandra under innovationsprocessen 3. I samband med innovationer brukar begreppen innovationssystem och innovationsstrategier användas. Enkelt sagt även om det råder en diskussion över hur innovationssystem ska definieras går det att säga att innovationssystem är den miljö som innovationer ska växa fram i. För att innovationer ska kunna uppstå krävs det sociala nätverk som möjliggör lärande, interaktion mellan aktörer och stödfunktioner. För att skapa ett starkt innovationssystem, som i slutändan utmynnar i innovationer, krävs det innovationsstrategier. Sådana strategier är antagna policydokument som anger den riktning som innovationsarbetet i regionen ska ha. Exempelvis innehåller sådana strategier olika handlingsalternativ för hur man kan skapa ett starkt innovationssystem, vilka branscher som man ska satsa på och så vidare 4. Ett annat begrepp som är frekvent förekommande vid innovationssammanhang är kluster, som är en form av redskap för att skapa ett innovativt klimat. Även här råder det diskussioner om hur kluster som fenomen bör definieras. En vedertagen definition av kluster är: Geografiska koncentrationer av relaterade företag och aktörer som präglas av ett ömsesidigt beroende och påverkan på varandra, utan direkta krav på samspel med forskning. Ett kluster utgår från att det finns geografiska koncentrationer av relaterade företag och andra aktörer som både konkurrerar och samverkar 5. Den geografiska närheten betonas ofta när kluster diskuteras. Att företagen är varandra nära i geografisk mening tänks medföra en snabbare spridning av kunskap och även skapande av social tillit mellan aktörerna. För en region är kluster viktiga för att de ökar företagens benägenhet till att bli kvar i regionen och inte flytta någon annanstans, då koncentrationen av ett visst antal aktörer inom ett visst geografiskt område medför en unik konkurrensfördel som inte finns tillgänglig någon annanstans. De tysta kunskaper som antas spridas inom ett kluster blir därmed en unik konkurrensfördel 6. Men kluster behöver inte med nödvändighet formeras runt en geografisk plats. I exempelvis Finland finns etablerade kluster som istället formeras runt en gemensam forskningsagenda, samtidigt som de ingående parterna är lokaliserade på olika orter 7. Under det senaste decenniet har klusterinitiativ blivit allt vanligare. Ett klusterinitiativ innebär att någon aktör, oftast en offentlig, medvetet försöker bygga upp ett kluster genom att utgöra stöd i form av administration och finansiering. Ett kluster behöver nödvändigtvis inte skapas utan kan växa fram spontant, därför är det viktigt att betona att klusterinitiativ, alltså medvetna försök att skapa kluster, är ett eget begrepp med en egen litteratur om hur detta bör ske. Tillväxtverket definierar klusterinitiativ som: 3 Tillväxtanalys. Teorier om nationella innovationssystem Hur kan dessa studeras? URL: 4 Institutet för tillväxtpolitiska studier. Den svenska innovationspolitikens framväxt, organisering och utvärderarbarhet. URL: 5 Vinnova. Kartläggning av svenska klusterinitiativ. URL: 6 NUTEK. Klistriga kluster eller globala glidare? URL: 7 Tillväxtanalys. Nationell klusterutveckling i andra länder. URL:

339 5 Ett organiserat utvecklingsarbete knutet till ett gemensamt verksamhetsområde. Detta samarbetsprojekt mellan företag och myndigheter och/eller forsknings- och utbildningsinstitutioner sker i syfte att stärka ett klusters tillväxt och konkurrenskraft 8. Ett klusterinitiativ definieras alltså genom att det görs i samverkan mellan akademi, samhälle samt näringslivet och att det fokuserar på ett särskilt verksamhetsområde eller bransch. I litteraturen poängteras dock att det inte alltid handlar om att skapa nya kluster, utan även identifiera vita fält där samverkan mellan existerande kluster skulle kunna ske för att skapa synergier. Hur utveckla en innovationsstrategi? Vad bör den innehålla? EU har under senare tid kommit att betona vikten av smart specialisering som grund för vilken typ av innovationssatsningar en region bör göra. Smart specialisering handlar om att en region måste finna sina relativa styrkeområden i en global ekonomi. Detta innebär att innovationssatsningar måste utgå från verksamhetsområden där regionen har en komparativ fördel gentemot andra regioner 9. Ett led i innovationsstrategin är därför att identifiera vilka styrkeområden regionen har. Som redskap för detta har EU utvecklat Ris3-modellen 10 (se: Bilaga 1), som beskriver sex olika steg för hur ett sådant stegvis arbete kan utformas. Ris3-modellen och smart specialisering fokuserar på hur en innovationsstrategi bör tas fram, men den säger däremot inget om vad den ska innehålla. Däremot finns det en omfattande litteratur som diskuterar vad en innovationsstrategi bör innehålla. En första viktig utgångspunkt som betonas i litteraturen är att det finns ingen allmän mirakelmedicin, utan varje region har ett unikt utgångsläge. Därför är det viktigt att definiera vilken typ av region man är och vilka specifika förutsättningar som omger regionens innovationsarbete. OECD menar exempelvis att ett vanligt misstag som regioner gör vid framtagningen av innovationsstrategier är att de ofta siktar för högt och vill göra så kallade grodhopp, när det ibland är mer lämpligt att genomföra en mer stegvis process för att stärka innovationskapaciteten 11. OECD har genomfört en kategorisering av de olika regionerna inom OECD-området och beroende på vilken kategori en region hamnar under så följer ett antal olika policyrekommendationer som anses vara viktigast för den typen av region när det gäller innovationsarbete. Rekommendationerna är allmänt hållna men anger en form av riktning för arbetet. Södra Småland kategoriseras av OECD som en industriell produktionszon belägen i ett kunskapsintensivt land 12. Huvudfokus för en sådan region bör enligt OECD vara att komma ifatt gällande kunskapsinnehållet i regionen för att utveckla en starkare innovationskapacitet: 8 Tillväxtverket. Halvtidsutvärdering Klusterprogrammet URL: publikationer.tillvaxtverket.se/download.aspx?id= European Comission. Smart Specialisation The concept. URL: 10 European union: Regional Policy. RIS 3 Guide. URL: 11 OECD. The OECD Innovation Strategy Getting a Head Start On Tomorrow. URL: htm 12 OECD. Regions and Innovation Policy. URL:

340 6 Figur 2: Generella rekommendationer till en region som södra Småland Policyområde: Policyrekommendationer: Innovationsstrategi - Catching up learning, stärka småoch medelstora företags innovationskapacitet - Innovationer inom nya branscher Firmor och regionala kluster - Stärka befintliga kluster i regionen - Stödja nya kluster i nya eller relaterade branscher/tekniker - Sammanlänka företag med kluster utanför regionen - Attrahera innovativa företag - Öka nyföretagandet - Omstrukturering av dominerande branscher Kunskapsleverantörer - Attrahera nationella forskningsorganisationer med relevans för den regionala ekonomin - Skapa forskningsorganisationer och universitetsämnen inom nya relevanta områden Utbildning - Bygg upp medelhög kompetens; teknikcollege, ingenjörsutbildningar, managementutbildningar. - Innovationsassistans för små- och medelstora företag - Attrahera ny kunskap Nätverk - Länka företag till kunskapsleverantörer inuti och utanför regionen, efterfrågestyrd strategi - Stimulera nätverk med hänsyn till nya branscher och teknik på regional, nationell och internationell nivå Källa: Bearbetning och sammanställning av OECD:s rekommendationer- och ur artikeln One size fits all? 13 Regioner inom den kategori som OECD placerar södra Småland är enligt dem i behov av att utveckla den regionala ekonomin till att bli mer högteknologisk och kunskapsdriven då den idag inte är tillräckligt kunskapsintensiv. Risken för en sådan region är att den mister arbetstillfällen i och med att produktion som inte är så beroende av teknologisk kunskap i allt högre utsträckning utlokaliseras till låglöneländer. Södra Smålands förutsättningar En regions innovationsstrategi eller innovationssystem utvecklas i en viss kontext som påverkar vilka möjligheter en region har till att utveckla ett starkt innovationsklimat. Omständigheter som tillgång till kompetent arbetskraft, branschstruktur, dynamik som skapar förutsättningar för lärande och nya idéer, tillgång till kapital, nätverk, inställning till förändring och förnyelse och så vidare är viktiga komponenter vid utvecklingen av ett innovativt klimat. Därför är det viktigt att en region identifierar vilka förutsättningarna för ekonomisk förnyelseförmåga är, för att kunna anpassa arbetet efter vilka områden som är viktigast att stärka. 13 Tödtling, Franz. One size fits all?: Towards a differentiated regional innovation policy approach. URL:

341 7 För att belysa olika regioners förmåga till ekonomisk förnyelse konstruerade Reglab under ett innovationsindex som försöker definiera vilka förutsättningar för innovation ett län har. Indexet beaktar länets grundförutsättningar; (öppenhet och mångfald, kompetent arbetskraft, förutsättningar för lärande och nya idéer), förnyelseförmåga; (förmåga till nyskapande, inställning till förändring, fysiskt kapital) och marknadsförmåga; (nätverk och förmåga till kommersialisering av produkter). Varje område innehåller ett antal olika mätbara indikatorer, och det sammanvägda värdet utgör en indikation över regionens innovationsförmåga: Figur 3: Innovationsindex 2011 (Index 100 = Riksgenomsnittet) Gotland Kalmar Dalarna Blekinge Jämtland Halland Jönköping Kronoberg Södermanland Gävleborg Örebro Västernorrland Värmland Norrbotten Västmanland Västerbotten Riket Östergötland Skåne Västra Götaland Stockholm Uppsala 68,54 68,59 73,27 75,31 76,49 76,55 77,31 77,77 78,19 78,3 79,35 79,77 80,54 84,05 84,96 94, ,52 104,56 105,77 123,85 125,14 Källa: Reglab Innovationsindex Vid en sammanvägning av samtliga variabler visar indexet att Kronobergs län ligger under riksgenomsnittet gällande förmåga till ekonomisk förnyelse. Anledningen till att länet hamnar under riksgenomsnittet är att länet uppnår låga värden inom områdena förnyelse- och marknadsförmåga. Särskilt lågt hamnar länet när det gäller marknadsförmåga vilket beror på en låg förmåga att föra en innovation till en marknad, vilket i indexet bland annat mäts genom antal patent och riskkapitalinvesteringar. Sammanfattning om innovation Innovation är ett begrepp som idag används inom flera olika sammanhang vilket medför att det ibland är råder tveksamheter över begreppets betydelse. I samband med användning av begreppet används också ett antal andra begrepp som innovationssystem och innovationsstrategier samt kluster. I nedan modell presenteras en sammanfattning över hur de olika begreppen relaterar till varandra i en politisk verksamhet: 14 För en utförligare beskrivning av indexet och dess olika kategorier se:

342 8 Figur 4: Modell över det regionala innovationsarbetet Tillväxt och innovation södra Småland Innovation Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder eller nya sätt att organisera affärsverksamhet, arbetsorganisation eller externa relationer. - OECD Innovationsstrategi - Gemensam vision och målbild - Prioriteringar Förutsättningar - Demografi - Kompetens - Kapital - Historia I denna fas skapas ramarna för hur regionen ska arbeta med innovation.. Olika regionala aktörer utformar en strategi och vision för det långsiktiga arbetet (RIS3) Handlingsplan - Hur ska man stödja arbetet? - Vilka konkreta satsningar ska genomföras för att nå de i strategin utsatta målen? Här presenteras modeller för regional samordning av innovationsarbetet och projektutveckling samt dialogformer för kontinuerlig avstämning med målet att skapa bestående strukturer för regionalt innovationsarbete. Projekt/Klusterinitiativ - Konkreta projekt och initiativ utifrån handlingsplanen - Process-, organisation-, marknadsföring- eller organisationsinnovationer Här sker innovationsprocessen. Olika sammanhang, skapade eller spontant framväxta, som syftar till att skapa lärande. Innovationssystem - Stödsystem - Kluster - Nätverk - Offentlig sektor - Akademi - Näringsliv - Socialt kapital Den allmänna infrastrukturen som omger regionens innovationsarbete. Allt från stödfunktioner, institutioner, socialt kapital. Organisering av kunskapsutveckling och forskning. Källa: Egen bearbetning Regionförbundet södra Småland

343 9 Resultat samtliga projekt I detta kapitel följer en redovisning av de olika projekt som har legat till grund för denna uppföljning. Det främsta syftet med uppföljningen har varit att skapa en överblick över vilken typ av projekt som har fått medel av Regionförbundet södra Småland, vilket syftet med dem har varit samt vilka lärdomar som kan dras utifrån de projekt som har genomförts. Projekt Totalt har fjorton projekt ingått i uppföljningen (för separat redovisning se: Bilaga 2). Några av dem är huvudprojekt med ett antal delprojekt. I de flesta fall har inte respektive delprojekt redovisats för sig, utan dessa ingår i granskningen av huvudprojektet. Redovisningen av uppföljningen tar ett helhetsgrepp på de lärdomar som kan göras utifrån projekten, därför redovisas inte respektive projekt separat. För att förtydliga en del resonemang och insikter sker en fallstudie av det största projektet som har ingått i uppföljningen, där en djupare genomgång av projektets resultat och förklaringar till dem sker. Kategorisering av projekttyp De projekt som har ingått i uppföljningen går att dela in dem i olika kategorier då de har haft olika syften och utformningar. Meningen med att dela in dem i kategorier är att det blir tydligare gällande vilka olika projekttyper som ryms inom innovationssatsningar. Indelningen bidrar därför till att skapa en tydligare grund för vilka lärdomar som kan dras utifrån vissa projekttyper. Figur 5: Kategorisering av projekten Klustersatsningar Satsningar som primärt syftat till att skapa samverkan mellan företag inom ett visst verksamhetsområde. P1: Aluminiumriket P2: Tunga fordon P3: Möbelriket P4: Bioenergikluster Småland P5: Information Engineering Center P6: Linneaus Technical center P7: Träprogram Produktsatsningar Satsningar som primärt fokuserat på att utveckla och kommersialisera innovationer. P8: Leverantörsutveckling P9: Trämaterialförsörjning P10: Lätta material i nya tillämpningar P11: Energi från skogen Samverkanssatsningar Satsningar som primärt fokuserat på att stärka det regionala innovationssystemet genom att sammanbinda akademin, det offentliga och näringsliv utan specifik verksamhetsområdesinriktning. P12: SIDEUM P13: Innovativt arbetssätt P14: Kunskap och innovation i Småland En majoritet av projekten har haft karaktären av klusterinitiativ. I ansökningarna och i besluten har ingen tydlig definition över vad som utgör ett kluster eller klusterinitiativ angetts vilket försvårar en kategorisering. Men samtliga projekt inom kategorin klustersatsningar har haft följande komponenter; a) medel har riktats mot en viss bransch eller visst verksamhetsområde b) projekten har syftat till att stärka samverkan mellan företagen inom en viss bransch eller ett visst verksamhetsområde c) projekten har inte

344 10 haft karaktären av en specifik satsning på att utveckla en viss produkt utan mer allmänna syften som att vidga affärsmarknader, stärka den interna- och externa kommunikationen, utveckla affärsplaner för verksamheten och så vidare. Några av projekten har varit produktsatsningar. Dessa projekt har haft en i varierande grad uttalad ambition om att arbetet ska resultera i någon form av innovation inom ett specifikt område. Dessa projekt har haft en mer praktisk karaktär och inte primärt fokuserat på organisering och samverkan inom branschen, även om detta kan ha varit en positiv spin-off effekt. En förutsättning för många av dessa projekt har varit att det redan existerrat samverkan och en bas av företag inom en viss bransch som kan driva projektet. Projekten har till sin karaktär en hård karaktär i den meningen att de syftat till att skapa en konkret produkt eller tjänst. De projekt som har ingått i samverkanssatsningar innehar en något annorlunda karaktär än övriga projekt. Primärt fokus för dessa projekt har varit att stärka innovationssystemet på en övergripande nivå snarare än att stärka en viss bransch eller utveckla en viss produkt. Med andra ord kan dessa projekt främst beskrivas som syftandes till att utveckla trippel helix i regionen. Dessa projekt har haft som ambition att utveckla stödfunktioner för att främja innovationer i regionen och att stärka samverkan mellan akademi, näringsliv och det offentliga. Även om slutmålet har varit att skapa sysselsättningstillfällen och tillväxt har projekten främst syftat till att arbeta kvalitativt med mer mjuka delar av innovation på en systemnivå. Projektens koppling till RUP:en I det regionala utvecklingsprogrammet anges ett antal handlingsinriktningar för regionens arbete med innovation. Fokus för handlingsinriktningarna i RUP:en är trippel-helix, i den meningen att en förstärkning av samverkan mellan akademi, det offentliga samt näringslivet eftersträvas. Däremot nämns inte den civila sektorn och innovationer inom den offentliga sektorn diskuteras inte. Den övergripande visionen för arbetet med innovation anges i RUP:en att vara: Södra Småland ska kännetecknas av ett konkurrenskraftigt näringsliv som ständigt utvecklas och förnyas. Samverkan utgår från ett ömsesidigt förtroende mellan aktörer och en gemensam vision om vad man kan åstadkomma och därmed en drivkraft för samarbetet. Arbetet underlättas av strukturer som uppmuntrar samverkan och förnyelse. Förmågan till samspel över gränserna inom regionen, mellan regioner - nationellt och internationellt - bör främjas för att utveckla innovativa miljöer. Detta är en grundförutsättning för att innovationer, innovationssystem och kluster ska skapas, spridas och utvecklas. Som konkreta handlingsinriktningar för innovationsarbetet anges ett antal olika handlingsinriktningar som ska prägla de regionala innovationssatsningarna i södra Småland: M1: Förstärka det klimat-, miljö- och designdrivna näringslivet M2: Förstärka samarbetet mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor M3: Vidareutveckla förutsättningar för utveckling av långsiktiga strategiska innovationssystem M4: Främja samarbeten i nya gränssnitt och nätverk M5: Stödja kommersialisering av innovationer M6: Underlätta näringslivets kapitalförsörjning M7: Stärka relationerna med andra regioner, nationellt och internationellt I relation till de målområden som anges i RUP:en kan den kategorisering som användes tidigare av projekten användas för en kontroll över om tidigare satsningar har täckt in de målområden som finns med i RUP:en. Målen har i tabellen inplacerats inom den kategori som innehåller flest insatser som korresponderar med målet. För en mer utförlig beskrivning av respektive projekt hänvisas till Bilaga 2:

345 11 Klustersatsningar Figur 6: Målkorrespondens Produktsatsningar Samverkanssatsningar Satsningar som primärt syftat till att skapa samverkan mellan företag inom ett visst verksamhetsområde. Satsningar som primärt fokuserat på att utveckla och kommersialisera innovationer. Satsningar som primärt fokuserat på att stärka det regionala innovationssystemet genom att sammanbinda akademin, det offentliga samt näringsliv utan specifik verksamhetsområdesinriktning. M1 M4 M5 M6 M2 M3 M7 Projekten P3 och P4 korresponderar med målet. Projektet P10 var ett direkt initiativ till att skapa en innovation genom samarbete mellan två olika branscher Samtliga projekt inom denna kategori syftade till kommersialisering av innovationer Samtliga projekt bidrog med medel till FoU hos branscherna Samtliga projekt inom denna kategori syftade till M2 Samtliga projekt inom denna kategori syftade till M3 P12 och P13 arbetade i samverkan med nationella- och internationella aktörer och P14 syftade till att stärka samverkan mellan Växjö och Kalmar universitet Samtliga av de målområden som finns med i RUP:en kopplade till innovation och förnyelse har täckts in genom de projektsatsningar som har genomförts. En del av målen är förhållandevis breda och har därför fått insatser riktade till sig vid flera tillfällen, samtidigt som andra mål har fått färre insatser riktade till sig. Ett antal generella reflektioner kan göras utifrån projektens koppling till målområdena i RUP:en: Satsningarna som har genomförts korresponderar med RUP:ens olika mål och ambitioner när det gäller innovationssatsningar. Inget område är direkt förbisett. Av de branscher som omnämns i RUP:en har samtliga branscher nåtts av insatser; antingen direkt eller indirekt. En majoritet av projekten riktar sig till branscher inom tillverkningssektorn det vill säga skog och trä, fordonsindustrin, verkstadsindustrin. Endast ett projekt riktar sig till tjänsteeller serviceföretag. Otraditionella branscher som turismbranschen- och den kreativa sektorn har haft liten inkludering och har främst nåtts indirekt inom vissa projekt. Branscherna har dock tilldelats medel via andra satsningar i Regionförbundet södra Smålands regi. En majoritet av insatserna har syftat till att utmynna i produktinnovationer. Tre projekt har haft ett övergripande syfte om att stärka det generella arbetet med trippel-helix eller innovationssystemet i regionen. Få projekt har syftat till branschöverskridande samarbeten. Vilket kan bero på att regionen inte har så många utvecklade kluster. En majoritet av satsningarna har syftat till att bygga upp eller stabilisera kluster. Få projekt har haft en internationell prägel, i den meningen att aktivt samarbete har skett med internationella marknader.

346 12 Projekten som initierats under senare år är i större utsträckning än tidigare länsöverskridande och innehar också privat finansiering i större utsträckning än tidigare. Projektens målsättningar Beroende på projektens karaktär, eller typtillhörighet, har målsättningarna skiftat. En generell tendens har varit att flera av projekten inte har haft mål som är tydliga och direkt förknippade med de insatser som genomförts. Istället så har många av projekten formulerat mål som ligger långt fram i tiden och bortom de direkta insatser som genomförts inom dem. Enkelt sagt går det att peka ut en bristande projektlogik i många fall, men ibland handlar det mer om att målen är svåra att mäta, eller att det saknas en plan för hur dessa skulle kunna mätas. Målformuleringarna har under åren dock utvecklats till att bli tydligare och mer logiska i förhållande till planerade insatser. Figur 7: Projektens målsättningar Klustersatsningar Satsningar som primärt syftat till att skapa samverkan mellan företag inom ett visst verksamhetsområde. Generella mål för dessa projekt har varit att stärka klusterverksamheten och i förlängningen att öka företagens omsättning och öka antalet sysselsatta. Ett övergripande problem för dessa projekt har varit att formulera mål som är direkt förknippade med verksamheten. I flera fall har tydliga mål saknats om hur många företag som vid projektslut ska ingå i verksamheten, eller hur nyttan av klusterverksamheten ska mätas eller följas upp. Produktsatsningar Satsningar som primärt fokuserat på att utveckla och kommersialisera innovationer. De projekt som har ingått i denna kategori har haft tydligare mål vilket till stor del kan förklaras med att projekten har haft en mer kvantitativ prägel med en tydlig slutprodukt som projektmål. Resultaten, eller projektens övergripande syften, har varit att skapa sådant som är mätbart, och därför har målen varit enklare att formulera och mäta. Men även inom dessa projekt återfinns tendenser till målsättningar som ligger bortom verksamheten och som är svåra att mäta eller saknar en plan för hur de ska följas upp. Samverkanssatsningar Satsningar som primärt fokuserat på att stärka det regionala innovationssystemet genom att sammanbinda akademin, det offentliga samt näringsliv utan specifikt verksamhetsområdesinriktning. Av de projekt som ingått i denna kategori har framförallt två av dem haft svårt för att finna mål som var mätbara och relevanta för de insatser som genomfördes. Den främsta förklaringen till problemen är att projekten har haft en kvalitativ karaktär, där insatsernas främsta avsikt att skapa samverkan varit svåra att mäta. Istället användes mätbara effektmål som låg långt bort från insatserna och som inte kunde mätas under projekttiden. Otydligheten i rollerna för dessa projekt bidrog också till att det var svårt att veta vad som skulle vara mål för dem, då insatserna inte alltid var givna. Projektens resultat Denna uppföljning har som primärt syfte att belysa karaktären av tidigare innovationssatsningar och vilka lärdomar som kan dras utifrån dem. Därmed har inga regelrätta resultatuppföljningar genomförts mer än att projektens slutrapporter och tillhörande utvärderingar när sådana funnits tillgängliga gåtts igenom. Även om inte denna uppföljning syftar till att klarlägga projektens direkta effekter så finns det anledning att resonera över de generella drag som framkommer i slutrapporterna och utvärderingarna.

347 13 Projektens resultat är beroende av projektens målsättningar. Vid slutrapporteringen är det projektens mål som följs upp och speglar om projektet uppnått de resultat som eftersträvades. Men att formulera mål handlar inte enbart om att sätta tydliga effektmål, utan även om att formulera mål som är sammanlänkade och relevanta i relation till de insatser som planerats. Ett projekts långsiktiga effekter kan inte alltid mätas direkt vid projektavslut. Exempel på sådana mål är mål om antalet nyanställningar, ökad omsättning och så vidare. Enkelt sagt kan målen formuleras på en rad olika sätt och de effekter som förväntas resultera i målen sker i olika steg och under olika tidsspann. Nedan följer en enkel modell över logiken: Figur 8: Effekter och mål Insatser Kluster - Workshops - Frukostträffar - Testlaboratorier - Erfarenhetsutbyten Effekt på kort sikt Insikter, kunskap ny Effekter på medellång sikt Förändrat beteende Effekter på lång sikt Målen i RUP:en Ökad måluppfyllelse Ex på kvant. Indikatorer: - Ökad omsättning - Produktivitet Ex på kval. indikatorer: - Stärkt samverkan (minskat avstånd mellan akademi, omvärld, företag osv.) Uppfyllelse av de mål som finns angivna i RUP:en och som är styrande för Regionförbundet södra Smålands verksamhet. I modellen ovan tydliggörs hur effekter sker inom olika tidsintervall. Problemet för många av de ingående projekten, och även på nationell nivå, har varit hur man ska mäta nyttan av olika kluster. Istället för att mäta om företagen upplevt ökad samverkan har man istället tittat på antalet nyskapade tjänster. Antalet nya jobb kan vara en indikator på en stark innovativ region, men vid exempelvis en lågkonjunktur kan antalet sysselsättningar minska, samtidigt som företagen haft stor nytta av klusterverksamheten. Med andra ord så måste man öppna upp den svarta lådan för att kunna värdera vilken nytta ett kluster gör, snarare än att titta på utfallsindikatorer som kan ha en mängd olika förklaringar som ligger bortom insatserna som gjorts inom klusterverksamheten. När målen i sig inte är relevanta eller sammanhängande med insatserna blir även resultatbedömningen lidande. Ett annat problem som framkommer vid genomgången av slutrapporterna är att många projekt som från början har haft uppföljningsbara mål inte refererar till dem. Istället sker en mer allmän redovisning över vad som har genomförts inom projektet och rapporterna blir mer som administrativa bokslut snarare än redogörelser för måluppfyllelse och potentiella anledningar till utfallet. Av detta följer att det blir svårt att utläsa resultat, men också vilka lärdomar som finns att dra utifrån projektet, vilket minskar möjligheterna till att återföra kunskapen in i nya projektsatsningar. Ett ansvar finns här hos den beviljande instansen att ställa krav på hur slutrapporteringen ska vara utformad. Tydligare rutiner för hur en slutrapport ska vara uppbyggd, och vad den ska innehålla, skulle innebära ökade möjligheter till att dra lärdom av tidigare projekt. Avslutande diskussion om projektens måluppfyllelse Det har skett en förändring i förhållningen till kluster i södra Småland. I dagsläget finns det en förhållning om att Regionförbundet södra Småland inte ska stödja klusterverksamheter utan endast utvecklingsprojekt. Förskjutningen innebär en ändrad strategi gällande synen på hur det regionala innovationssystemet ska utvecklas. Men vid en analys över de projekt som erhållit medel även efter att ambitionen om att främst satsa på utvecklingsprojekt så framkommer att många av projekten har en klusterkaraktär även om detta inte alltid är uttalat i projektbeskrivningen. Vidare så anger den övergripande visionen i RUP:en att kluster ska skapas, spridas samt utvecklas.

348 14 Figur 9: De olika projektkategoriernas relation Klustersatsningar Satsningar som primärt syftat till att skapa samverkan mellan företag inom ett visst verksamhetsområde. Kräver finansiering och långsiktiga perspektiv. Nödvändiga satsningar för att skapa organisationer som kan leda fram till innovationer. Produktsatsningar Satsningar som primärt fokuserat på att utveckla och kommersialisera innovationer. Kräver att det finns klusterorganisationer som kan utföra specifika utvecklingsprojekt Samverkanssatsningar Satsningar som primärt fokuserat på att stärka det regionala innovationssystemet genom att sammanbinda akademin, det offentliga samt näringsliv utan specifikt verksamhetsområdesinriktning. Behövs för att koordinera kluster, öka dynamiken mellan det offentliga, näringsliv och akademi. Väsentliga för en uppbyggnad av innovationssystemet Den nuvarande policyn för Regionförbundet säger att medel ska riktas till utvecklingsprojekt, vilket i denna rapport kan översättas till produktsatsningar. Men att inte finansiera klusters basverksamhet innebär att det råder risk för att en form av status quo inträder, då kluster ofta är beroende av offentligt stöd för att starta, även om det inte alltid förhåller sig så. Risken med att inte aktivt stödja klusterinitiativ är att inga nya kluster växer fram, utan istället riktas medel till existerande klusterverksamheter. Vidare så bör en diskussion föras om långsiktigheten i att satsa på endast specifika utvecklingsprojekt för att ett bestående och hållbart innovationssystem ska byggas krävs en kritisk massa av klusteraktörer som existerar även efter projekttiden. I en utvärdering av ett antal klusterinitiativ i Skåne konstateras att det offentliga har en viktig roll i skapandet av kluster: De flesta klusterinitiativ återkommer först och främst i miljöer där regionala beslutsfattare spelat en viktig roll. Klusterinitiativen i studien initierades av det offentliga i 32% av fallen, näringslivet 27% av fallen eller av båda gemensamt i 35% av fallen. Samtidigt finansierar offentliga myndigheter primärt klusterinitiativen i 54% av fallen, näringslivet i 18% av fallen eller lika från båda i 25% av fallen. Att de olika projekttyperna är sammanhängande innebär att inte finansiera en viss typ av dem resulterar i att det påverkar möjligheterna i hur man kan utforma projekt i de andra kategorierna men även i vilken grad det går att uppfylla målen i RUP:en. Exempelvis så förutsatte projektet Lätta material i nya tillämpningar att där fanns två fungerande kluster på plats. Projektet kom sedan att resultera i en hel del konkreta resultat och uppfyllandet av målet att finna samarbeten i nya gränssnitt vilket hade varit svårt att uppnå om det inte från början fanns två utvecklade klusterorganisationer.

349 15 Fallstudie För att tydliggöra några av de slutsatser och reflektioner som gjorts i föregående avsnitt följer här en djupare fallstudie över DISK-projektet. Anledningen till att DISK-projektet har valts ut för att granskas djupare är att 1) det finns en riklig dokumentation om projektet 2) Sideum som ägde DISK-projektet innehade rollen som Regionförbundet södra Småland har idag när det gäller innovationssatsningar 3) projekten fick en stor summa projektmedel 4) Sideum och DISK-projektet har satt framtida spår för innovationsarbetet i regionen. Sideum Sideum startades 2005 som en ideell förening. Föreningens syfte och mål var att stärka södra Smålands ekonomiska utveckling genom att främja- innovationsklimatet och klusterbildningar för att hävda sig i konkurrensen från den globala marknaden. Uppstarten av föreningen skedde i samarbete mellan akademi, näringsliv och det offentliga. Föreningen bildade sedan ett bolag där näringslivet hade majoritet som skulle komma att sköta den operativa verksamheten. Bolaget arbetade som en utförarorganisation av den regionala utvecklingspolitiken. Sideums verksamhet och uppgifter är idag integrerade i Regionförbundet södra Småland. Sideums verksamhet bestod av två delar. Dels projektdelen och dels basverksamheten. Mål och syfte Den övergripande visionen för Sideum var att vara: [ ] en katalysator som skapar innovativa och värdeskapande processer i samhandling med näringsliv, akademi och samhälle. Verksamheten hade en tydlig inriktning att via olika metoder igångsätta kluster och stödja redan befintliga: Sideum Innovation AB har som övergripande mål att verka för att befintliga och nya innovationssystem och kluster utvecklas i regionen genom ett aktivt samspel mellan aktörer inom näringsliv, forskning och samhällsorgan. Basfinansieringen av verksamheten kom från regionens åtta kommuner, Länsstyrelsen, Landstinget samt näringslivet och senare Regionförbundet södra Småland. Arbetssättet präglades därmed i stor utsträckning av trippel-helix. Konkreta redskap som Sideum använde för att nå det övergripande målet- och visionen var att initiera en rad olika innovationsprojekt. Verksamheten hade som ambition att vara en samlande kraft som skulle handha projektansökningar som skulle kunna komma att bidra till regionens ekonomiska utveckling. Parallellt med denna verksamhet skulle Sideum arbeta för att skapa synergier mellan sina ingående medlemmar genom att exempelvis utveckla nätverk dem emellan. Inför verksamhetens första operativa arbetsår 2007 så stipulerades en rad olika mål: Att tre av de befintliga klustren ska uppnå samhandling mellan akademi, samhälle och företag, där var och en av parterna har identifierat sina drivkrafter och arbetar mot ett gemensamt mål i en dokumenterad överenskommelse. Utveckla en metod för att utvärdera grupperingars potential (kriteriervalidering) Minst två nya idéer till samhandling ska ha identifierats Minst två kandidater till nya kluster ska ha identifierats Sideum ska ha skapat nätverk och värdeskapande processer i de enskilda klusterna aktivt involverade i finansieringsansökningar omslutande minst 25 mkr fram till % ska beviljas med ett utfall på 15 mkr Formulera en kommunikationsstrategi som presenterar ett framgångsexempel en gång i månaden

350 16 Årligen säkerställa bolagets finansieringsbehov Fyra dokumenterade samarbeten årligen mellan associerade kluster som syftar till ökad kompetens, sparade resurser, och eller utvecklade metoder tex marknadsföring, arbetsrutiner och finansieringsfrågor. DISK DISK-projektet genomfördes under åren och omfattade fyra delprojekt; innovativt arbetssätt, leverantörsutveckling, materialförsörjning trä och lätta material i nya tillämpningar. Från början var bolaget Sideum AB projektägare, men ägandeskapet övergick under 2009 till Regionförbundet södra Småland. Tanken bakom DISK-projektet var att skapa synergieffekter mellan de olika delprojekten. Istället för att projekten skulle genomföras separat, så var ambitionen att de olika lärdomarna som erhölls inom respektive projekt skulle återföras in i en gemensam plattform och Sideum hade som ambition att utgöra denna plattform. Delprojektet Innovativt arbetssätt syftade till att skapa en gemensam norm- och målbild mellan de olika aktörerna som ingick i projektet, de övriga projekten var till sin karaktär mer operativa i den meningen att de främst syftade till att utveckla klustersamarbeten. Figur 10: DISK-projektets organisation och logik ( ) Övergripande arbetssättsprojekt: Delprojekt 1: Innovativt arbetssätt Erbjuda en plattform för kollektiva insikter och nya lärdomar, och därmed utveckla Trippel-helix arbetet hos regionens aktörer Produktprojekt Delprojekt 2: Leverantörsutveckling Öka innovationsförmågan och konkurrenskraften hos regionens nuvarande och potentiella leverantörer till Tunga fordons maskintillverkare. Delprojekt 3: Trämaterialförsörjning Förbättra konkurrenskraften samt lönsamheten hos trähusföretagen Delprojekt 4: Lätta material i nya tillämpningar Hitta branscher där aluminium kan användas DISK-projektet hade som mål att de sammanvägda resultaten från projekten skulle resultera i ett antal olika mål: Vision: Södra Småland är en central del av en konkurrenskraftig, dynamisk och kunskapsbaserad region i norra Europa med resurser för uthållig ekonomisk tillväxt med fler och bättre jobb och även en mer omfattande social samverkan Effektmål: Antalet företag som deltar i regionens klusterinitiativ och som anser att samarbetet bidrar positivt till att utveckla företaget och affärerna skall öka med 25 %. Fokus ligger på små och medelstora företag. Skapa ett 90-tal nya arbetstillfällen 75 företag deltar i samverkan mellan företag 30 företag deltar i produktutvecklingsprojekt

351 17 60 företag deltar i processutvecklingsprojekt Delprojekt 1: Innovativt arbetssätt Delprojektet Innovativt arbetssätt syftade till att förstärka Sideum AB:s roll som en stabil bas för regionens framtida innovationsarbete. Projektet syftade därför till att ta fram ett systematiskt arbetssätt för regionens olika aktörer. Med detta menades en arbetsmodell som tydliggjorde de regionala aktörernas olika roller i innovationsarbetet, men också framtagningen av redskap för hur innovationsarbetet skulle kunna utvärderas, kvalitetssäkras och mätas. En uttalad ambition var att genom projektet skapa förutsättningar för att regionen skulle skapa en mer hållbar struktur gällande innovationsarbetet, så att det inte endast skulle bestå av tidsbegränsade projektsatsningar. Resultat Under 2009, ett år efter projektets första lägesrapport, genomfördes en halvtidsuppföljning av delprojektet. I rapporten konstateras att en rad olika insatser genomförts i enlighet med projektplanen. En modell över hur företag skulle kunna initiera och formera nätverk och kluster hade då tagits fram, en kartläggning av kluster och nätverk hade genomförts samt en indikatormodell över hur innovationsarbetet skulle kunna mätas hade tagits fram. Vid detta skede hade även en simuleringskonferens hållits med gott resultat. I projektets slutrapport konstateras dock att ett flertal hinder på vägen har uppstått. Sideum AB, bolaget som från början initierade och drev projektet, hade nu avvecklats och istället uppgått i Regionförbundet södra Småland. I slutrapporten nämns att avvecklandet av bolaget Siduem AB innebar att effektmålen inte uppnåddes även om ingen sådan specifik mätning genomfördes, då mätredskapen för detta inte hade utvecklats under denna tid. Att effektmålet för projektet inte mättes är symptomatiskt för den uppföljningsproblematik som närvarande under projektets gång. Delprojekt 2: Leverantörsutveckling Delprojektet Leverantörsutveckling syftade till att öka konkurrenskraften hos underleverantörerna till klustrets Tunga fordons OEM-företag (företag som säljer slutprodukten till marknaden). Då regionen innehar en stor andel företag som klassificeras som underleverantörer ansågs projektet fylla en viktig funktion för att stärka regionens konkurrenskraft. Resultat Projektets genomförande fördröjdes något som en följd av en utdragen rekrytering av projektledare. Men under 2009 hade projektet igångsatts och 33 underleverantörsföretag hade besökts. Under besöken hos företagen informerades företagarna om projektverksamheten och vilka möjligheter som fanns för fortsatt deltagande. Intresset uppgavs vara stort hos leverantörsföretagen, som efterfrågade forum för samarbete mellan beställarföretagen och dem själva. I slutrapporten konstateras att under projekttiden har 48 leverantörer identifierats och besökts, 43 av dessa leverantörer anses vara inom den för projektet primära målgruppen. Kunskapshöjning och kompetensutbyten har skett via målgruppsanpassade aktiviteter, där 28 av de identifierade aktörerna medverkat. En del av företagen som ingick i projektet deltog även i olika branschseminarier, vilket antogs ha inneburit en samverkan mellan leverantör, kund och universitet. Inom projektet genomfördes även några mer ingående studier om framtidens fordonsindustri och underleverantörernas förhållande och roll till den. I rapporterna redogörs dock inte för hur, eller om, projektets mål uppfyllts. Exempelvis ges inga exempel på hur många av företagen som en följd av dess medverkan genomfört några åtgärder eller liknande som syftat till att utveckla affärsverksamheten.

352 18 Delprojekt 3: Trämaterialförsörjning Delprojektet Trämaterialsförsörjning i småhusindustrin syftade till att öka konkurrenskraften och effektiviteten hos regionens träindustri. Målgruppen för projektet var 20 trähusfabriker och tillhörande underleverantörer (250 st). Projektet bestod av fyra delprojekt; Framtidens husfabrik, Effektivisering av materialförsörjning, Tillverkningssystem för nya material och komponenter och Trä får nya egenskaper med nanoteknik. Samtliga projekt syftade till att effektivisera och utveckla materialanvändningen hos företagen. Resultat De fyra delprojekten inom projektet Trämaterialförsörjning kom att påverkas av den ekonomiska krisen som briserade under Byggbranschen som helhet kom att drabbas hårt av lågkonjunkturen, vilket också inverkade på i vilken utsträckning projektets målgrupp företag inom småhus- och träbranschen kunde delta. Den ekonomiska krisen medförde att flera av de tänkta deltagarföretagen var tvungna att skära ned på personal, vilket hämmade deras entusiasm till att delta i ett utvecklingsprojekt. Trots ogynnsamma externa omständigheter så kom delprojekten att genomföras, om än med en något ändrad inriktning: [ ] genom ett stort engagemang från delprojektledarna har samtliga i den ursprungliga projektplanen ingående aktiviteter genomförts inom den totala tidsramen. I samband med projektet genomfördes en utvärdering. I utvärderingen konstateras att sammantaget visar utvärderingen att det finns många goda resultat av projekten och som skall tillvaratas inför kommande projektarbeten med liknande karaktär. Utvärderingen visar att samtliga av projekten hade en relativt god måluppfyllelse, även om inte samtliga mål kunde följas upp som en följd av vag målformulering eller att för kort tid hade löpt efter projektavsluten. I slutrapporten anges att 13 nya arbetstillfällen skapades som en följd av projektet. Bestående resultat av projekten har varit flera. Projekt 1 och 2 resulterade i en stärkt branschsammanslutning och ett närmre samarbete mellan universitet och ingående företag. I slutrapporten anges att det finns en uttalad vilja bland flera av de företag som deltagit i aktiviteter inom DISK att universitetet tar på sig uppgiften att fortsätta att driva vissa branschgemensamma frågor. Projekt 1 och 2 resulterade även i en rad olika examensarbeten, där studenter från LNU skrev examensarbeten kopplade till något av de företag som ingick i projektet. Delprojekt 4: Lätta material i nya tillämpningar Projektet syftade till att skapa synergier mellan två olika branscher; aluminiumtillverkning och företag inom klustret Tunga fordon. Projektet var indelat i två olika delprojekt. Det ena delprojektet syftade till att kartlägga hur aluminium skulle kunna användas tillsammans med andra material genom att limma och tejpa ihop dem. Det andra projektet syftade till att skapa förarhytter i aluminium. Resultat I slutrapporten för Förarhytter i Aluminium konstateras att projektet till stora delar uppnådde sina mål under projektperioden. En ökad samverkan mellan Aluminiumföretagen och företagen inom Tunga fordon uppnåddes genom exempelvis workshops och deltagande i olika studier mellan branscherna. Övriga insatser inom projektet resulterade främst i att förberedelser genomfördes för att kunna kommersialisera produkterna: [ ] man startat upp arbetet med att ändra de standarder som styr tillåtna material i hytter till anläggningsmaskiner. Alla beräkningsunderlag är framtagna och godkända samt att en internationell omröstning är klar som blev godkänd. Det arbetet som återstår är att bilda en internationell kommitté att leda projektet och att finansiera arbetet. I övrigt genomfördes en konstruktionsdag hos Volvo Equipment AB, där det diskuterades hur aluminium skulle kunna användas i den framtida tillverkningen av hytter. Resultatet blev ett tjugotal idéer om hur aluminium skulle kunna ersätta material som vid tillfället användes vid produktionen av hytter.

353 19 I delprojektet Limning och tejpning som ett verktyg att uppnå vikteffektiva konstruktioner uppnåddes målet om att öka kunskapen hos tillverkningsföretag om hur limning och tejpning kan användas i produktionsframställningen för att effektivisera produkterna och därmed använda aluminiummaterial vid framställningen. Målet uppnåddes genom att tester genomfördes där limningsmetoder användes istället för svetsningsmetoder. Resultatet av testerna visade att metoden var framgångsrik och i vissa avseenden bättre än de gamla metoderna, och vid tiden för slutet av projektet var ambitionen att lansera denna fogningsprodukt på marknaden: "[ ] och nu återstår lanseringen av den nya produkten. Analys DISK-projektet DISK-projektet präglades främst av två olika händelser; finanskrisen och bolaget Sideums nedläggning. Finanskrisen resulterade i att samtliga delprojekt fick anpassas efter de nya förutsättningarna, som tog sig i uttryck genom att företagen primärt fokuserade på basverksamheten under lågkonjunkturen. Sideums nedläggning resulterade i en organisatorisk förändring under genomförandet av projektet, vilket skapade frågor om hur de kunskaper som genererades under projekttiden skulle användas i framtiden, men också om den generella regionala utvecklingsstrategin som helhet. Tanken från början var att delprojektet Innovativt arbetssätt skulle resultera i ett mer systematiskt arbetssätt med innovation- och näringslivsutveckling i regionen. När Sideum avvecklades fanns inte längre den basfunktion som tänktes utgöra grunden för detta arbete i framtiden, vilket påverkade de ingående aktörerna: Under projekttiden har ett par större omvärldsfaktorer inträffat som påverkat projektets utfall. Dessa har dels varit den globala finanskris och därpå följande lågkonjunktur som inträffade 2009 dels beslutet att lägga ned Sideum Innovation AB och intgegrera bolaget i Regionförbundet södra Småland. Finanskrisen fick som följd att många av de företagsinriktade aktiviteter som planerats fick skjutas fram, men tack vare den relativt snabba återhämtningen ändå har kunnat genomföras under projekttiden. Nedläggningen av Sideum medförde att förutsättningarna för hur det regionala utvecklingsarbetet skall bedrivas ändrades. Planerade aktiviteter har dock genomförts och så långt möjligt anpassats till den nya situationen. I den slututvärdering som genomfördes vid Sideums nedläggning och efter DISK-projektet framkom att flera av de intervjuade tyckte det var svårt att bedöma resultaten av Sideums verksamhet: 53 % har generellt varit osäkra på huruvida Sideum har varit med och bidragit till utvecklingen av innovationssystem och kluster i regionen eftersom de inte hört något om detta från företagen eller annat håll. I utvärderingen framkom vidare att kortsiktiga resultat måste kunna uppvisas: det krävs tydligare mål, med kvantifiering av vad som skall uppnås under exempelvis kommande år. I utvärderingen framstår detta dock som svårt. Sideum arbetade med mjuka aspekter gällande näringslivsutveckling, så som ökad samverkan och nätverkande. En av de intervjuade i ovan nämnda utvärdering menar att det är svårt att mäta resultat av en del verksamhet inom Sideum, såsom samverkan och stärkande av kluster, som trots allt varit bra. Svårigheten med att uppvisa konkreta resultat, främst med hänvisning till de mjukare delarna av innovationsarbetet, berodde till stor del på att inga referenspunkter fanns som kunde möjliggöra sådana mätningar. Värt att poängtera är att Sideums ledning och projektledare redan innan projektstarten av DISK-projektet var medvetna om detta, och därför hade som ambition att utveckla mätbara indikatorer och en systematik för uppföljning av deras arbete. Ett utkast, eller förslag, till en sådan uppföljningsstrategi framlades också som ett resultat av delprojektet Innovativt arbetssätt. Behovet av att utveckla dylika mätverktyg poängteras på ett flertal ställen i de dokument som finns att tillgå om Sideum och DISK-projektet. En lärdom som kan göras av den utveckling som sedan skedde är att det är nödvändigt att från början ha mätverktygen utvecklade, så att satsningarna kan följas från start. Att utveckla mätverktyg parallellt med att projekten genomförs, samtidigt som projektägarna inte innehar legitimitet från samtliga aktörer, innebär att viktiga legitimeringsverktyg saknas när de kanske behövs som mest för att övertyga potentiella klusterdeltagare, politiker, universitetsaktörer med flera om insatsernas och verksamhetens nytta. Särskilt

354 20 viktigt blir detta när utförarorganisationen inte ännu uppnått legitimitet, utan startas i ett sammanhang där flera aktörer redan anser att det fanns för många främjandeaktörer. I DISK-projektets slutrapport anges att inga mätningar av projektets mål hade genomförts på grund av att bolaget kom att läggas ner. När organisationen försvann kunde inte heller uppföljningen genomföras som den var tänkt. Därmed uppstod en svår situation, då omgivande aktörer krävde tydliga resultat från Sideum, men detta kunde inte levereras på grund av att organisationen lades ned: Målet antal företag som deltar i regionens klusterinitiativ och som anser att samarbetet bidrar positivt till att utveckla företaget och affärerna ska öka med 25 % har inte utvärderats specifikt. Främsta anledningen är den förändrade situation som uppstod när Sideum avvecklades och integrerades i Regionförbundet södra Småland. Den plattform som Sideum var tänkt att utgöra för fördjupad kontakt med näringslivet angående näringslivsintriktade utvecklingsinsatser försvann och därmed en viktig förutsättning för att uppnå målet. Det bör dock noteras att ett stort antal företag har medverkat i genomförda aktiviteter och vid utvecklingskonferenserna har man ofta uttryckt förståelse för nödvändigheten av samverkan för att stärka konkurrensförmågan. Därmed är det viktigt att beakta att den organisatoriska omslutningen av innovationsprojekt är av stor betydelse. Negativa spill-over effekter, i form av bristande uppföljning och ledarskap, riskerar att framträda om verksamheten inte erhåller legitimitet och ett tydligt politiskt mandat. I citatet ovan sägs att: Den plattform som Sideum var tänkt att utgöra för fördjupad kontakt med näringslivet angående näringslivsintriktade utvecklingsinsatser försvann och därmed en viktig förutsättning för att uppnå målet vilket belyser att den plattform som Sideum hade från början var för svag för att klara av den inledande processen, men också att ingen plattform hann byggas upp. Då Sideums verksamhet nu uppgått i Regionförbundet är det därför viktigt att utforma en stark plattform för innovationsarbetet, där samlade lärdomar av innovationsarbetet kan samlas upp och förmedlas ut till olika aktörer i innovationssystemet. DISK-projektets övergripande mål, att 95 nya arbetstillfällen skulle skapas och att fyra företag skulle startas uppnåddes inte. I slutrapporten uttrycks det att målet var alltför optimistiskt givet den lågkonjunktur som inträffade under projekttiden: Den viktigaste orsaken var den allvarliga finanskrisen och den därpå följande konjunktursvackan. Projektet har förhoppningsvis bidragit till att minskningen av antalet arbetstillfällen har kunnat begränsas och att de företag som klarat sig genom konjunktursvackan har stärkt sin konkurrenskraft så att fler kan anställas i framtiden. En viktig lärdom från DISK-projektet är därmed att det inte är tillräckligt med att endast mäta direkta produktionsresultat. Sådana mätningar mäter endast output och inte själva processen. Då innovationsarbetet i stort handlar om att skapa samverkan och långsiktiga processer är det viktigt att även finna vägar för att mäta denna mer stegvisa process för att satsningen ska ha fortsatt mandat. Nyttan av arbetet är annars svår att förmedla, vilket är tydligt gällande DISK-projektet. Lågkonjunkturen medförde att det kvantitativa målet om att X antal arbetstillfällen inte nåddes. Men samtidigt kan det vara så att stärkt samverkan faktiskt uppstod, att konkurrenskraften hos företagen ökade samt att regionens innovationskraft ökade som en följd av projektets insatser. Men när inga mätverktyg finns så förblir dessa potentiella framsteg dolda, och därmed är det också svårt att legitimera organisationen och insatserna. Det som i slututvärdering av Sideum och DISK-projektet trots allt ansågs som viktigast hos flera aktörer, nämligen arbetet med en stärkt samverkan, kunde inte under Sideums tid kommuniceras och konkretiseras utåt. I DISK-projektet ingick även tre andra projekt som inte var direkt förknippade med Sideums basverksamhet utan snarare var produktsatsningar inom olika branscher och verksamhetsområden. Många av dessa projekt resulterade i konkreta resultat och produkter, en del i större utsträckning än andra, men dessa kom att hamna i skymundan av Sideums nedläggning. Men detta faktum belyser också att det är enklare att förmedla och kommunicera resultaten och syften med produktprojekt, då de till sin karaktär är mer handgripliga i den meningen att slutmålet är en konkret produkt eller liknande. Dessa projekt har därför inte samma svårigheter med att bygga en gemensam utgångpunkt och vision. Därför är det viktigt

355 21 att kunna förmedla nyttan med den sortens arbete som Sideum utförde, då de bitarna är beroende av varandra för att skapa en långsiktighet i innovationsarbetet. Då Regionförbundet södra Småland nu har övertagit Sideums roll och position är det därför viktigt att arbeta fram en strategi över hur organisationens roll i innovationsarbetet kan kommuniceras. Efter övertagandet av Sideums verksamhet uppstod en form vakuum gällande hur de lärdomar och erfarenheter som skett inom tidigare innovationssatsningar skulle användas i det framtida arbetet, då det var tänkt att Sideum skulle fånga upp dessa och vidareutveckla innovationsmodellen. Regionförbundets roll som övergripande koordinator måste därför inför kommande satsningar kunna kommuniceras och förtydligas ut till berörda aktörer.

356 22 Erfarenheter från andra projekt och utvärderingar Ett flertal utvärderingar 15 av kluster och innovationssatsningar har genomförts under de senaste åren. Det ökade intresset för innovation har medfört en rad olika satsningar runtom i landet. När nu några år har passerat sedan ordet kom att prägla politiken har vissa lärdomar dragits. Vad som är tydligt är att de lärdomar som gjorts på nationell nivå är liknande dem som kan göras på regional nivå utifrån de projekt som har ingått i denna uppföljning: Innovationsprocessen och klusterbildning tar tid. Aktörer som driver kluster upplever ofta att finansieringstiden är för kort givet den tid det tar att utveckla kluster. Vid klustersatsningar är det viktigt med någon huvudaktör som kan driva på företagen. Exempelvis ett större företag som kan bidra med erfarenheter och lärdomar till de mindre företagen. Det finns ett glapp mellan de teoretiska bilder som finns av ett kluster och hur den praktiska verksamheten ser ut. Glappet medför att det råder i osäkerhet i hur kluster bör fungera och se ut. Därför är det viktigt att förstå att kluster utvecklas på olika sätt och att de befinner sig i olika mognadsfaser. Att tydliggöra synen på kluster genom olika modeller bidrar till att det blir enklare att ha korrekta förväntningar på verksamheten. Omvärldsfaktorer är väsentliga, såväl ekonomiska som politiska. Satsningarna sker i ett sammanhang och det är viktigt att det finns en organisatorisk stabilitet med tydliga rollfördelningar. I flera utvärderingar framkommer vikten av ledarskap. Det krävs ledare som är engagerade och som kan förankra en vision. Ledarens roll är av stor betydelse för att binda samman akademi, näringsliv och det offentliga. Ett återkommande problem som poängteras i flera utvärderingar är att målen som har funnits för klustersatsningar ofta inte är direkt associerade till verksamheten utan mäter 15 Ramböll. Slututvärdering Klusterprogrammet URL: Tillväxtverket. Regional konkurrenskraft erfarenheter från nio kluster. URL: Tillväxtverket. Organisationsformernas betydelse i klusterverksamhet. URL: Oxford Research. Utvärderingsmodell för skånska klusterinitiativ - En utvärdering av sex skånska klusterinitiativ URL: Klofsten, Magnus. Generella framgångsfaktorer i kluster: En studie av entreprenörskap och innovation URL: Sölvell, Örjan. Innovationer regioner och kluster. URL: Vinnova. Hundra år av erfarenhet Lärdomar från Vinnväxt URL: %C3%A5r-av-erfarenhet-Vinnv%C3%A4xt.pdf Region Skåne. Skånes regionala innovationssystem En funktionsanalys. URL: Region Värmland. Hur kan erfarenheter från SLIM-projektet bidra med lärande inför EU:s strukturfondsprogram samt andra stora interventionsprogram? URL: heter_utskrift.pdf Region Värmland. Utvärdering SLIM II Lärande kring klusterprocesser och innovativa miljöer. URL:

357 23 endast långsiktiga mål. Problemet att ha mål som nya arbetstillfällen är att de är svåra att förknippa direkt till klusterverksamheten, som primärt syftar till att generera mer komplexa utvecklingsprocesser som en stärkt lärandeprocess och så vidare. Det är viktigt med regional attraktivitet och politiskt ledarskap med en tydlig vision för regionen. Innovationsarbetet handlar inte enbart om initiera kluster, utan också om att ta fram en förankrad strategi. Det behövs övergripande aktörer som i ett senare skede kan sammanföra klusteraktörer och andra aktörer i innovationssystemet. Ovan punkter är ett sammandrag av vad som ofta återkommer i de utvärderingar som har genomförts om innovationssatsningar. Som det framgår är det tydligt att vid diskussion om innovation så blir det ofta fokus på klustersatsningar. Kluster utgör också det mest använda redskapet för att skapa innovationer, och därför är det viktigt att ta hänsyn till de faktorer som identifierats som viktiga för att ett kluster ska fungera väl. I rapporten Generella framgångsfaktorer i kluster konstateras att det finns fem huvudfaktorer som är viktiga vid klusterinitiativ: Figur 11: Fem faktorer att värdera kluster med Faktor Ide Drivkrafter och engagemang Motivering I ett fungerande Utgångspunkten kluster finns en är att det finns bärkraftig idé eldsjälar och som tydligt engagerade deklarerar vem medlemmar som är medlem som utgör och vad som aktivitets- och erbjuds denne. förändringskraft en i klustret. Aktiviteter Kritisk massa Organisation I kluster utbjuds aktiviteter som skapar nytta för medlemmarna att vara med i klustret. Kluster utgörs av en grupp medlemmar som anser det meningsfullt att medverka i dess aktiviteter. Utgångspunkten är att det finns en organisation som koordinerar och utvecklar klustrets verksamhet. I rapporten Regional konkurrenskraft som getts ut av Tillväxtverket utvärderas nio olika klusterinitiativ och utifrån dessa utvärderingar så har ett antal framgångsfaktorer mejslats fram. Faktorerna är inte isolerade från varandra utan sammankopplade och beroende av varandra. I skriften framhålls särskilt vikten av ledarskap, stabila mötesarenor, gemensamma värdergrunder och betydelsen av en regional vision: Figur 12: Kritiska faktorer för kluster I skriften Innovationer regioner och kluster diskuteras hur starka kluster utvecklas. För att dynamiska kluster ska uppstå, menar författarna, måste sju olika gap överbryggas. Genom att utgå från dessa gap som sju analytiska hörnstenar så kan de användas för att utforma konkreta mätverktyg men också identifiera vilka

358 24 delar som är viktiga att arbeta med i regionen vid utformningen av en innovationsstrategi. De sju gapen som identifieras i skriften är ett försök till att strukturera de flöden som är nödvändiga att fungera för att ett innovativt klimat ska uppstå. Gapen kan därför förstås som en provkarta över de olika aktörer som ingår i innovationssystemet och hur de sammanhänger med varandra Figur 13: De sju innovationsgapen Forskningsgapet Utbildningsgapet Kapitalgapet Myndighetsgapet Gapet mellan företag Gapet mellan kluster Det globala marknadsgapet Begränsar samspelet mellan företag och forskningsorganisationer Begränsar samspelet mellan företag och utbildningsorganisationer Begränsar företagens kapitalförsörjning Begränsar samspelet mellan företag och myndigheter Begränsar samspelet mellan företag Begränsar kopplingarna mellan kluster Begränsar kopplingarna mellan ett kluster och de globala marknaderna Alla gapen innebär någon form av hinder för en stark lärandekedja och resulterar i kunskapsmisslyckanden och samarbetsmisslyckanden för gapen medför att aktörerna inte får kunskap om andra aktörer inom andra delsystem. För att dynamik ska uppstå krävs att gapen blir så små som möjligt, och att mötesarenor finns som gör att de olika delsystemen kan kommunicera med varandra för att inte innovationsmisslyckanden ska uppstå. Varje del har sina aktörer och kunskaper, det viktiga är att sammanlänka dem, för gemensamt bidrar dessa komponenter till starka kluster och innovationspotential. Reflektioner över tidigare utvärderingar om innovation Utifrån de slutsatser som dragits i tidigare utvärderingar av innovationssatsningar finns det ett antal faktorer som återkommer och därför är särskilt viktiga att beakta. En basal faktor som ofta framhålls är att kluster och innovation omges av en begreppsförvirring. Detta är inte endast av akademiskt intresse, utan påverkar även genomförandeaktörerna då de bilder man har av vad som ska genomföras är av stor betydelse för vilka möjligheter som finns till att organisera och formera alla de aktörer som är nödvändiga för ett framgångsrikt innovationsarbete. Att skapa en förståelse för vad de olika begreppen innebär och deras betydelse i den lokala kontexten är därför en viktig utgångspunkt för de aktörer som ska ingå i arbetet med att skapa ett innovativt klimat. För att kunna göra tydliga rollfördelningar är en förutsättning att det finns en gemensam förståelse över de begrepp som används för att beskriva det gemensamma arbetet. En gemensam begreppsarsenal innebär också gemensamma förväntningar och en gemensam verklighetsbeskrivning. En annan faktor som ofta framhålls i utvärderingar av innovationssystem och klusterinitiativ är tidsdimensionen. Att arbeta med innovationssystem tar tid, då många aktörer är involverade och processerna som igångsätts är omfattande och inbäddade i en politisk-ekonomisk omvärld. Därför är det viktigt att ta hänsyn till hur rådande konjunktur och andra relevanta omvärldsfaktorer kan påverka konkreta insatser. Att insatserna spänner över lång tid innebär också att omvärldsfaktorerna kommer att förändras och därmed inverka på det planerade arbetet. Exempelvis identifierar en del utvärderingar att näringslivsaktörernas grad av engagemang i innovationsarbetet ofta påverkas av den rådande konjunkturen, vilket inte minst framhålls i de utvärderingar som genomförts i samband med de projekt som ingått i denna uppföljning. Därför är det viktigt att på förhand väga in både tids- och omvärldsfaktorer och planera för hur de kan påverka projektet och vilka åtgärder som kan genomföras för att undvika att engagemanget mildras när projektet

359 25 väl är i igångsatt. Kunskap om exempelvis förväntat konjunkturläge, förändring av politisk organisering och andra väsentliga skeden som kan förväntas inträda under projekttiden ökar möjligheterna till att skapa en handlingsberedskap över sådana situationer då insatserna som genomförs inte är isolerade utan direkt påverkade av omvärldsförändringar. I flera av utvärderingarna som har gjorts i samband med de projekt som har ingått i denna uppföljning och även i andra utvärderingar poängteras vikten av ledare och draglok. En initierad och målmedveten ledare har visat sig vara avgörande för många projekts framgångsgrad. Vid oväntade händelser är det viktigt att projektledaren, eller klusterledaren, är engagerad och snabbt kan ändra arbetssätt trots att inriktningen förändrats något. Ledarskap är även viktigt inom klusterbildningar, då ett eller flera större företag, eller en kritisk massa med företag, krävs för att skapa en stabil grund för de övriga ingående företagen. Stora företag utgör en viktig drivkraft vid klusterinitiativ då deras kunskap spiller över på de mindre företagen. Ett antal huvudaktörer är därför nödvändiga. Avslutningsvis framhålls ofta det offentliga som viktigt för att skapa strukturer för innovationsarbetet. En tydlig vision för regionen åligger det regionala politiska ledarskapet att ta fram och förankra hos de olika aktörerna. De offentliga aktörerna behövs också för att skapa förutsättningar för lärande mellan de olika klustren, i form av mätningar och kunskapsöverbryggande verksamheter. Det offentliga har därmed ett ansvar för att sammanbringa de olika intressena som ingår i innovationsarbetet genom att skapa system som möjliggör kunskapsåterföring och kommunikation mellan de olika delarna som ingår i innovationssystemet. Exempelvis är det offentliga en lämplig aktör för att utveckla verktyg som kan användas för att värdera olika kluster, samla information om vilka aktörer som ingår i systemet och se vilka insatser som krävs för att skapa synergier dem emellan.

360 26 Rekommendationer Utifrån de erfarenheter och lärdomar som presenterats i denna uppföljning går det att formulera ett antal rekommendationer till det kommande innovationsarbetet i regionen. Rekommendationerna baseras också på de erfarenheter som framkommit i utvärderingar på nationell nivå. Nedan presenteras en modell över hur lärandet kan säkras inom innovationsarbetet. Figur 13: Policycykel för lärande utifrån rekommendationer RFSS Ansvarig aktör för att säkra lärande Innovationsstrategi Utformning av strategi enligt Ris3- guiden. Formera aktörer. Rollfördelning vad är RFSS uppgift? Hur skapa plattform för kunskap och koordinering? Återkoppling Givet de kunskaper som finns vad behöver förändras? Vad har fungerat väl? Vad kan kluster/projekt lära av varandra? Hur genomföra förändringar? Handlingsplan Utforma en konkret handlingsplan utifrån de rekommendationer som ges en region av södra Smålands typ. Diskussion om inriktning kluster/utvecklingsprojekt. Spridning av resultat Sprida resultaten hos de olika aktörerna i innovationssystemet. Definiera behov och åtgärder. Säkra lärande Utforma uppföljningsstrategier som mäter verksamheten kvantitativt och kvalitativt. Kartläggning av kluster och klustervärdering. Standarder för slutrapportering och mål. Klusterinitiativ/Projekt Igångsättande av insatser som baseras på strategin och handlingsplanen. Prioriteringar. Analys av resultat Vad fungerar väl? Vad fungerar mindre väl? Vilka gap finns? Skillnader? Uppföljning Vad händer inom projekten? Lärande faktorer. Kontinuerligt. Utskick av enkäter/mätning indikatorer. Utföraraktörer Respektive projekt som ingår i innovationssatsningen igångsätts i enlighet med projektplaner. Flertal olika aktörer som driver projekten

361 27 Mätning gör kluster nytta? Problem: I denna uppföljning och i flera andra utvärderingar framkommer att det är svårt att mäta kluster. Denna mätsvårighet innebär att det blir svårt att legitimera verksamheten, men också att dra lärdomar. Att endast mäta hårda faktorer som antalet nyskapade arbetstillfällen och nystartade företag säger egentligen inte särskilt mycket om klusterverksamheten. Orsaken till svårigheten med att mäta klusterverksamhet är att den ofta syfta till att skapa mjuka, eller kvalitativa, processer. Rekommendation: Utveckla mätverktyg som mäter de kvalitativa processerna, exempelvis samverkan och upplevd nytta. Det går att mäta klusterinsatser men det måste finnas en strategi för hur det ska gå till. Idag finns det utvecklade modeller för hur detta kan ske. Genom att börja mäta vid uppstarten av kluster skapas en nollpunkt för arbetet så att det går att följa utvecklingen under tid. Fördelen är också att det går att jämföra kluster, och dra lärdomar om varför ett kluster fungerar väl men ett annat kanske inte gör det. Kluster eller utvecklingsprojekt? Problem: Kluster och innovation är svåra begrepp och de bottnar i en vetenskaplig debatt som inte alltid är lätt att översätta till praktisk politik. Det är därför viktigt att definiera vilken inriktning innovationssatsningarna ska ha. Regionförbundet södra Småland har som policy att inte stödja klusterverksamheter utan endast utvecklingsprojekt. Men för att utvecklingsprojekt ska kunna genomföras krävs det att det finns stabila klusterorganisationer som kan driva dem. Att bilda kluster tar tid och aktörer efterfrågar ofta tålamod. Därmed råder det en motsättning mellan kluster och utvecklingsprojekt är målet att bilda starka kluster eller är målet att stärka nuvarande kluster? Rekommendation: Problemet är sammankopplat med mätproblemet. En anledning till att Regionförbundet södra Småland idag har som ambition att endast bevilja medel till utvecklingsprojekt var att det tidigare var svårt att se vilken nytta de medel gjorde som riktades till generella klustersatsningar. Därför behövs det en diskussion över om dagens ansats att inte stödja kluster beror på att det förut inte gick att mäta verksamheterna, eller om det är ett principiellt beslut som grundar sig på att man inte tror på kluster som fenomen. En policyinriktning gällande detta är viktig därför att det skapar långsiktighet och tydlighet i innovationsarbetet. Vad är ett kluster i vår region? Problem: Ett problem som framkommit under uppföljningen är att det råder en osäkerhet över om det finns några kluster i regionen och hur de ser ut. Osäkerheten i vad som är ett kluster, hur det bör se ut och hur det bör fungera är ett återkommande fenomen även på nationell nivå ibland upplever klusteraktörerna själva att de inte driver ett riktigt kluster. Rekommendation: Att i samråd med olika regionala aktörer näringsliv, det offentliga och akademi arbeta fram en modell (se: Bilaga 3) eller definition över vad som utgör ett kluster där de olika mognadsfaserna beaktas. En sådan modell är viktig och sammankopplad med de övriga problemen. En tydlighet över vad ett kluster är och hur de kan variera ökar möjligheterna till att ha tydliga förväntningar på verksamheterna. Rent praktiskt är det också viktigt att kartlägga det nuvarande läget i regionen för att få en bild av hur de kluster som finns ser ut för att veta förutsättningarna som finns. Tydlighet i detta arbete skapar även en förutsägbarhet hos de olika aktörerna. Mandat och organisation Problem: På ett regionalt plan var det tydligt att den finansiella krisen påverkade de innovationsprojekt som ingått i denna uppföljning vilket även var fallet på nationell nivå. En annan viktig faktor som påverkade projekten var särskilt i Sideums fall frågan om politiskt mandat och rollfördelning.

362 28 Utvärderingarna som gjordes om Sideum pekade ut dess otydliga roll och mandat som huvudorsaken till de svårigheter som slutligen ledde till att bolaget lades ned. Otydligheten bottnade dels i Sideums roll i relation till regionförbundet, men också i dess uppdrag som är svårt att kommunicera och som ofta anses som abstrakt och teoretiskt. Detta resulterade i att flera kommuner inte kunde relatera till arbetet och satsningen miste den regionala förankringen. I samband med Sideums uppstart gjordes även en kartläggning över vilka stödjandeaktörer som fanns i länet och hur Sideum skulle kunna komplettera dem. Slutsatsen i utredningen var att det finns många aktörer och rollfördelningen inte alltid är tydlig. Detta har framkommit även i andra utvärderingar över länets företagsstödjande system. Rekommendation: När Sideums verksamhet övertogs av Regionförbundet södra Småland uttryckte många aktörer frågor angående hur RFSS skulle få legitimitet gällande innovationsarbetet som nu politiserades. Därför är det viktigt för Regionförbundet södra Småland att skapa en process och förståelse för arbetet så att det får mandat från näringsliv och akademi. Vidare så är det viktigt att finna ett språk och en metod för att förankra arbetet ute i kommunerna för att processen inte ska mista den regionala prägeln. Ytterliggare en aspekt som är viktig är att särskilja vad innovationssatsningen tillför länets tillväxtarbete utöver vad de nuvarande främjandeaktörerna gör. Regionförbundet södra Småland roll i förhållande till övriga aktörer måste därför vara tydlig. I andra utvärderingar uppmärksammas att den regionala utvecklingspolitiken idag drivs av flera olika aktörer och det därför ofta uppstår otydlighet över vilken roll aktörerna har i relation till varandra. För att framtida innovationssatsningar ska få legitimitet och därmed möjlighet till samförstånd krävs att de offentliga aktörerna i en gemensam process fördelar rollerna sinsemellan och även finner ett sätt att förmedla detta utåt. Förutsättningarna för att utveckla en tydligare rollfördelning och koordination är idag bättre i och med att Regionförbundet som organisation nu har funnits under en längre tid på den regionala arenan. Innovationsmiljö Problem: I det innovationsindex som Reglab har tagit fram undersöks vilka förutsättningar regionerna har för att bedriva innovationssatsningar. Kronobergs län hamnar relativt långt ner i mätningarna. Det går att resonera om mätningarna i alla avseenden är relevanta men främst utgör de en form av indikator över vilka områden som kan förstärkas och därför ligga till grund för en diskussion över hur den regionala kontexten påverkar möjligheterna till att bedriva en framgångsrik innovationsstrategi. I den nationella innovationsstrategin anges även betydelsen av innovativa människor 16. Individer måste vilja, kunna samt förstå innovation för att ett starkt innovationsklimat ska uppstå. En hög förändringsbenägenhet och förmåga att ta till sig nya lärdomar är av stor betydelse för ett innovativt klimat. Rekommendation: Att utifrån de mätningar som har gjorts sätta innovationssatsningar i ett sammanhang med den övriga regionala utvecklingspolitiken för att skapa en helhetssyn. Innovation handlar inte enbart om näringslivssatsningar eller företagsstöd utan också om regional attraktivitet och en dynamisk miljö. Därför är det viktigt att binda samman de satsningar som görs i regionen med innovationssatsningar, och se sambandet mellan branschstruktur, utbildningssystem, inflyttning och utflyttning och så vidare för att få en målinriktning på arbetet. I litteraturen nämns ofta attityder gentemot förnyelse och liknande som en viktig faktor vid innovationssatsningar. Det är därför viktigt att arbeta för ett öppet klimat i regionen som är tillåtande och öppet för nytt tänkande och förändring. I detta arbete måste även de olika regionala organisationernas roll beaktas. De har alla en möjlighet att påverka individerna i en positiv riktning gällande förändringsbenägenhet, entreprenörsanda samt kunskap om innovation. Exempelvis utgör 16 Näringsdepartementet. Den nationella innovationsstrategin. URL:

363 29 utbildningsväsendet en viktig arena för detta arbete. Ett öppet och innovativt klimat bör även prägla den offentliga sektorn som behöver vara innovativ för att klara framtida välfärdsutmaningar. Kunskapsåterföring Problem: Ett övergripande problem som framkommit både på regional- och nationell nivå när det gäller innovationssatsningar är att den återföring av resultat som görs ofta har karaktären av en administrativ redovisning. Istället för att återknyta till målen och diskutera faktorer som varit viktiga för projektet redovisas istället sådant som har hänt på en relativt allmän nivå. Problemet bottnar också i att målen från början inte har anknytit direkt till de insatser som har genomförts inom projektet, utan de har istället fokuserat på resultat som först kan ske på lång sikt och som är svåra att koppla direkt till insatserna. Rekommendation: Att ställa högre krav på återrapporteringen så att den anknyter till målen, men också att stöd ges så att målen från början utformas på ett sådant sätt att de maximerar möjligheterna till framtida lärande. Utvärderingar utgår från målen, och om målen inte är formulerade på ett sådant sätt att de direkt anknyter till insatserna blir utvärderingen inte heller så precis och lärande som den kan vara. För att kunna jämföra olika projekt och dra lärdomar om vad som kan förklara ett visst utfall är det därför viktigt att skapa en process som möjliggör detta. Kommunikation och plattform Problem: Arbetet med att utveckla ett innovationssystem är komplext och svårt. Ofta är budskapet svårt att kommunicera och det är därför viktigt att finna lösningar på hur aktörernas olika roller ska kunna kommuniceras utåt till exempelvis näringsliv och kommunala aktörer. Rekommendation: Rikta budskapet till olika regionala aktörer för att förankra visioner och arbetsmetoder. Exempelvis skulle en kommande regional näringslivsorganisation vara en lämplig plattform för att entusiasmera näringslivet. En sådan organisation skulle utgöra en naturlig partner för Regionförbundets mer övergripande utvecklingsuppdrag. Men det är då viktigt att utveckla ett budskap som är lättillgängligt och fokuserar på vilka nyttoaspekter som finns med innovationsarbetet. Exempelvis att det ofta går bättre för företag som ingår i kluster. Här kan olika mätningar utgöra viktiga legitimeringsredskap i form av regionala erfarenheter och goda exempel. Vidare så bör Regionförbundet här utveckla en tydlig policy gällande vad dess roll är i systemet. Ska RFSS ansvara för mötesplatser mellan klustren? Ska RFSS ansvara för att sammanlänka olika aktörer i innovationssystemet? Ska RFSS ansvara för att öka lärandet mellan kluster? Ska RFSS ansvara för att ta initiativ till klusterbildningar? Ska RFSS ansvara för att utgöra projektstöd till klustren?

364 30 Bilaga 1 Ris3 RIS3-guiden sex-stegsmodell för arbetet med smart specialisering: 1. Analys av regionala förutsättningar Identifiera regionala konkurrensfördelar utifrån ett brett innovationsperspektiv och med utgångspunkt i regionens tillgångar. Kombinera olika analysmetoder och tänk långsiktigt - det är viktigt att inte bara utgå från det som är framgångsrikt i dag. Utvärdera regionens förutsättningar även ur ett regionöverskridande och internationellt perspektiv. 2. Regional ledning Säkerställ ett brett deltagande från olika intressegrupper. Utveckla den traditionella trippelhelix-modellen till en quadruppelhelixmodell som även involverar civilsamhället/tredje sektorn. Ett gemensamt ledarskap är viktigt för att förverkliga strategin. 3. Framtidsvision Skapa en gemensam förankrad vision. Här misslyckas många regioner. Risken är att processen kidnappas av starka aktörer som vill genomdriva sina egna intressen. Om man inte lyckas enas om en gemensam vision blir det problem i senare skede, när visionen ska omsättas i prioriteringar och konkreta handlingsplaner. 4. Prioriteringar Prioriteringarna måste göras genom en kombination av top-down och bottom-upprocesser. Man måste tillåta nytänkande och kreativitet, samtidigt som man måste undvika att vissa intressegrupper styr för mycket. 5. Policy mix Det gäller att ta fram konkreta handlingsplaner och pilotprojekt som ger möjlighet att testa en blandning av olika typer av aktiviteter. I detta skede blir det viktigt att identifiera målgrupper, sätta upp mål, hitta finansieringslösningar osv. 6. Uppföljning och utvärdering För att kunna följa utvecklingen i regionen och vid behov prioritera om mellan olika insatser, behövs ett system för lärande. Det kan vara problematiskt, eftersom man ofta saknar bra indikatorer. Det är också viktigt att det finns en nollmätning, som man kan jämföra resultaten med.

365 31 Bilaga 2 Ingående projekt i uppföljningen Namn och tidsperiod (avslutat/pågående) Typ av projekt/koppling till RUP Bransch Projektägare Finansiärer (inomutom regionala) Resultat Sideum (Avslutat) Extern utförarorganisation av den regionala innovationsstrategin. Branschöverskrida nde. Metaorganisation. Sideum Inomregionalt. Lades ned som en följd av otydlighet i mandat och genomförande. DISK-projektet (Bestående av fyra delprojekt) (Avslutat) Skapa samverkan mellan regionens olika aktörer. Erbjuda och utveckla plattform för innovation och samverkan. Branschöverskrida nde. Metaorganisation. Sideum Inomregionalt. Resultat inom de operativa och branschspecifika delprojekten. Svag måluppföljning p.ga. ovan och otydlig målsättning. Delprojekt1: Innovativt arbetssätt (Avslutat) Skapa en fungerande arbetsmodell för framtida samverkan inom regional utveckling. Branschöverskrida nde. Metaorganisation. Sideum Inomregionalt. P.ga. bolagets nedläggning o.sv. försvann den tänkta bas vari projektresultaten skulle återkopplas in i. Resulterade i samverkan, förslag på arbetsmetod samt förslag på utvärderingsstrategier. Delrprojekt 2: Leverantörsutveckling (Avslutat) Stärka underleverantörernas kunskaper inom Tunga fordonsindustrin. Existerande kluster. Fordonsindustrin Tunga fordon Inomregionalt. Bedömdes ha stärkt samverkan inom klustret. Ökad kunskap hos underleverantörer. Svag måluppföljning, trots tydliga mål. Delprojekt 3: Trämaterialförsörjning (Avslutat) Bestående av tre delprojekt. Gemensamt för projekten var att stärka träindustrin Trä- och småhusindustrin Linnéuniversitetet Inomregionalt. Två av projekten resulterade i tydliga resultat. Vag uppföljning i vissa avseenden. Delprojekt 4: Lätta material i nya tillämpningar (Avslutat) Bestående av två delprojekt. Båda syftade till att stärka samverkan mellan två kluster. Aluminium- och fordonsindustrin Tunga fordon och Aluminiumriket Inomregionalt. Projekten resulterade i stärkt samverkan mellan klusterna och lade grunden för framtida kommersialiseringar. Aluminiumriket (Avslutat) Klustersatsning, försök till förstärkning/utveckli ng av kluster. Aluminium Aluminiumriket Inomregionalt. Projektet saknar uppföljning. Tunga fordon (Avslutat) Klustersatsning Fordonsbranschen Tunga fordon Inomregionalt. Satsningen syftade till att utveckla klusterverksamheten. Tydliga mål avsedd att mäta verksamheten, men som inte följdes upp.

366 32 Möbelriket (Avslutat) Klustersatsning Möbelbranschen/ Turism Möbelriket AB Inomregionalt. Satsningen syftade till att utveckla klustret Möbelriket. I slutrapporten följdes inte målen upp. Kunskap och Innovation i Småland (Avslutat) Satsning på att utveckla innovationskraften i regionen och universitets roll i innovationsprocessen. Branschövergripan de, processer. Linnéuniversitetet Inomregionalt Målet var att öka innovationskraften i regionen, då främst via att tydliggöra universitets roll i processen. Genererade vissa resultat i form av företag, samverkan samt anställningar. Bioenergikluster Småland (Avslutat) Klustersatsning. Syftet var att vidga marknaden, internationalisera verksamheten. Energibranschen Energikontor Sydost Inomregionalt. Ett flertal affärsavslut, vidgad marknad. Information Engineering Center (Pågående) Klusterutveckling. Informationsbrans chen Linnéuniversitetet Utomregionalt med privat finansiering. Målet är att under projekttiden starta ett kluster med företag som arbetar med informationslogistik Linneaus Technichal Center (Pågående) Kompetenscentrumu tveckling. Teknik- / verkstadsindustrin Linnéuniversitetet Utomregionalt med privat finansiering. Målet är att under projekttiden starta ett kompetenscentrum där lokala verkstads- och teknikföretag kan utveckla sin konkurrenskraft. Energi från Skogen (Pågående) Tvärvetenskapligt kompetensprojekt. Skogs- / energibranschen Linnéuniversitetet Utomregionalt med privat finansiering. Skapa en sydsvensk plattform för en tvärvetenskaplig satsning på energi från skogen skogsbränslen där hela kedjan från skogsbränsleuttag via olika typer av bränslesortiment och energianläggningar till askåterföring beaktas Träprogram (Pågående) Kompetensutvecklin gsprojekt. Träindustrin Regionförbundet Kalmar Utomregionalt. Skapa en gemensam strategi- och arbetssätt för Smålands träindustri

367 33 Bilaga 3 Modell för klusterbedömning Motivering Ide I ett fungerande kluster finns en bärkraftig idé som tydligt deklarerar vem som är medlem och vad som erbjuds denne. Drivkrafter och engagemang Utgångspunkten är att det finns eldsjälar och engagerade medlemmar som utgör aktivitetsoch förändringskraften i klustret. Aktiviteter Kritisk massa Organisation I kluster utbjuds aktiviteter som skapar nytta för medlemmarna att vara med i klustret. Kluster utgörs av en grupp medlemmar som anser det meningsfullt att medverka i dess aktiviteter. Utgångspunkten är att det finns en organisation som koordinerar och utvecklar klustrets verksamhet. Frågor Hur kan klustrets idéutveckling beskrivas? Är idén kommunicerbar till klustrets medlemmar? Är idén förankrad bland klustrets medlemmar? Hur kan klustrets utveckling avseende drivkrafter och engagemang beskrivas? Finns det en identifierbar eldsjäl i klustret? Finns det ett brett engagemang inom klustret? Hur kan klustrets aktivitetsutveckli ng beskrivas? Beskriv hur klustrets aktiviteter tillfredsställer olika medlemmars behov. Finns det medlemmar som kan verifiera nyttan av erbjudandet? Hur kan klustrets arbete att definiera en målgrupp beskrivas? Finns det en kritisk massa av medlemmar som bidrar till mångfald och utbyte i klustret exempelvis i form av unga eller mogna företag med mångfacetterade erfarenheter och kompetenser? Finns det medlemmar som kan verifiera kritisk massa och mångfald vilket t ex framgår av utvärderingar eller annan dokumentation som avspeglar antalet medlemmar och dessas karaktär? Hur kan klustrets arbete att utveckla en fungerande organisation beskrivas? Finns arbetssätt som effektivt tillvaratar medlemmarnas behov? Finns det exempel som kan verifiera effektiviteten i klustrets organisation (t ex kommunikationssystem och självorganiserade grupper)? Villkor för att bli en klusterplattf orm/mogna dsgrad Det måste finnas en grundläggande och tydlig idé som möjliggör en förståelse för det unika i klustrets verksamhet. Idén behöver också vara förankrad hos medlemmarna. I klustret finns minst en person med starka drivkrafter att bygga upp ett kluster. Det finns genomgående ett mycket starkt engagemang hos personer och aktörer i klustret. En utvecklad aktivitetsportfölj måste finnas som har accepterats av en avsevärd del av klustrets medlemmar och att dessa deltar återkommande i aktiviteterna. Klustret är på en grundläggande nivå klar över målgruppen. Det finns en kritisk massa och mångfald individer, företag och organisationer som gör att medlemskap i klustret upplevs som meningsfullt. En fungerande organisationsstruktur finns. Den gör det möjligt att hantera problem, integrera, koordinera och samordna viktiga funktioner i och utanför klustret.

368 Regionstyrelsen Ärende 7 c Smart Housing - information angående ansökan och finansiering Dnr 13/0149 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera informationen till protokollet. Ärendet Vid arbetsutskottets sammanträde den 24 april lämnas en information i ärendet avseende VinnVäx projektansökan Smart Housing till Vinnova. Bifogade handlingar - Arbetsutskottets protokoll 107/13

369 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (28) 107 SmartHousing information om projektansökan till Vinnova Dnr 13/0149 Bakgrund Vid arbetsutskottets sammanträde den 24 april lämnas en information i ärendet avseende VinnVäxt projektansökan Smart Housing till Vinnova. En preliminär ansökan är nu inlämnad till regionstyrelsen som avser Mkr för perioden Den slutliga versionen av projektansökan kommer att skickas till Vinnova senast den 6 maj I ansökan förtydligas innovationsmiljöer och tvärsektoriellt arbete med trä, glas, design och IT. Beslut Arbetsutskottet beslutar Att notera informationen till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

370 Regionstyrelsen Ärende 7 d Gemensam struktur för IT-plattform och turismfrämjande i Småland/Öland Dnr 11/0238 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera informationen till protokollet. Att uppdra åt regiondirektören att bereda förslag till avsiktsförklaring för senare beslut hos huvudmännen i Kronobergs, Kalmar och Jönköpings län. Ärendet Inom projektet IT-plattform för Småland/Öland har styrgruppen diskuterat och utrett formerna för exit från pågående projekt till fortsatt verksamhet efter projektperiodens slut. Efter diskussion kring olika juridiska former för den fortsatta verksamheten, och efter rekommendation av utredaren PWC, har parterna enats om att bolagsbildning är den lämpligaste formen. Bolagets uppdrag blir att ansvara för gemensam webbplats, IT-plattform, för Småland/Öland. Bolaget ska löpande underhålla och utveckla IT-plattformen och ge support till de aktörer som sluter avtal med bolaget. Till bolaget ska ett gemensamt redaktionsråd knytas för planering av innehåll och kampanjer. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 108/13 - Tjänsteskrivelse IT-plattform för Småland/Öland

371 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (28) 108 Gemensam struktur för IT-plattform och turismfrämjande i Småland/Öland - lägesrapport Dnr 11/0238 Bakgrund Inom projektet IT-plattform för Småland/Öland har styrgruppen diskuterat och utrett formerna för exit från pågående projekt till fortsatt verksamhet efter projektperiodens slut. Efter diskussion kring olika juridiska former för den fortsatta verksamheten, och efter rekommendation av utredaren PWC, har parterna enats om att bolagsbildning är den lämpligaste formen. Bolagets uppdrag blir att ansvara för gemensam webbplats, IT-plattform, för Småland/Öland. Bolaget ska löpande underhålla och utveckla IT-plattformen och ge support till de aktörer som sluter avtal med bolaget. Till bolaget ska ett gemensamt redaktionsråd knytas för planering av innehåll och kampanjer. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse IT-plattform för Småland/Öland Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att notera informationen till protokollet. Att uppdra åt regiondirektören att bereda förslag till avsiktsförklaring för senare beslut hos huvudmännen i Kronobergs, Kalmar och Jönköpings län. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

372 Dnr 11/ Anders Unger Tel: Tjänsteskrivelse Gemensam struktur för ITplattform och turismfrämjande i Småland/Öland Ärendet Inom projektet IT-plattform för Småland/Öland har styrgruppen diskuterat och utrett formerna för exit från pågående projekt till fortsatt verksamhet efter projektperiodens slut. Efter diskussion kring olika juridiska former för den fortsatta verksamheten, och efter rekommendation av utredaren PWC, har parterna enats om att bolagsbildning är den lämpligaste formen. Bolagets uppdrag blir att ansvara för gemensam webbplats, IT-plattform, för Småland/Öland. Bolaget ska löpande underhålla och utveckla IT-plattformen och ge support till de aktörer som sluter avtal med bolaget. Till bolaget ska ett gemensamt redaktionsråd knytas för planering av innehåll och kampanjer. Parallellt med projektet har ett större gemensamt projekt, Partnerskap Småland, som innefattar bl.a. varumärkesarbete och andra gemensamma insatser drivits. Styrgruppen för detta projekt har samma sammansättning som för projektet IT-plattform för Småland/Öland: representanter för Regionförbundet, övriga ägare av länsturismbolag eller ansvariga för länsturismen, d.v.s. Landstinget i Jönköpings län, kommunerna i Jönköpings län och Regionförbundet i Kalmar län. Inom styrgruppen och mellan ägarna har en process drivits för att nå enighet om hur den fortsatta verksamheten ska drivas. Som resultat av denna process har parterna enats om att föreslå sina huvudmän att bilda ett gemensamt aktiebolag för IT-plattformen. Bolagets säte blir Kalmar. att finansieringen av bolaget sker i två faser. Under fas ett, uppbyggnadsfasen (år 1 3), finansierar samtliga tre parter en tredjedel var av bolagets kostnader. Därefter, under fas två, konsolideringsfasen, fördelas kostnaderna utifrån samma principer som för Brysselkontoret eller enligt annan överenskommelse. att underteckna en avsiktsförklaring om att bilda en gemensam organisation/bolag för främjande av besöksnäringen i Småland framöver, med syfte att få till stånd en helhetslösning. Organisationens uppdrag ska således innefatta såväl IT-plattform som övriga gemensamma insatser, t.ex. marknadsföring och utvecklingsinsatser. Regionförbundet södra Småland Videum Science park SE Växjö, Sweden Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se 1 (2)

373 Dnr 11/ Regionförbundet södra Småland får i uppdrag att ta fram ett förslag till avsiktsförklaring som ska processas mellan huvudmännen före beslut hos respektive part. Målsättningen är att denna genmensamma organisation ska vara i drift senast Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att notera informationen till protokollet. Att uppdra åt regiondirektören att bereda förslag till avsiktsförklaring för senare beslut hos huvudmännen i Kronobergs, Kalmar och Jönköpings län. 2 (2)

374 Regionstyrelsen Ärende 7 e Företagsfabriken i Kronoberg AB (Inkubatorn i kronobergs län AB) ägardirektiv 2013 Dnr 12/0080 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår fullmäktige besluta Att fastställa ägardirektiv för Företagsfabriken i Kronoberg AB (Inkubatorn i kronobergs län AB) Ärendet Regionförbundet utarbetar årligen, i samråd med övriga ägare, ägardirektiv för att styra verksamheten. I 2013 års ägardirektiv har några mindre förändringar gjorts. Skrivningen om att stödja företag från idé till etablerat företag har ändrats med hänsyn till gränsdragningen mot i första hand ALMI. Det som lagts till är en skrivning i avsnittet Verksamhetsplaner, uppföljning m.m. som anger att bolaget ska sträva mot en årlig ökning av sitt s.k. Return of Investment och att detta ska redovisas i verksamhetsplanen och följas upp. Bolaget kommer i samband med bolagsstämman att byta namn till Företagsfabriken i Kronoberg AB. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 109/13 - Tjänsteskrivelse Företagsfabriken i Kronoberg AB (Inkubatorn i Kronobergs län AB) Ägardirektiv Företagsfabriken i Kronoberg AB (Inkubatorn i Kronobergs län AB)

375 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (28) 109 Företagsfabriken i Kronoberg AB (Inkubatorn i Kronobergs län AB) ägardirektiv 2013 Dnr 12/0080 Bakgrund Regionförbundet utarbetar årligen, i samråd med övriga ägare, ägardirektiv för att styra verksamheten. I 2013 års ägardirektiv har några mindre förändringar gjorts. Skrivningen om att stödja företag från idé till etablerat företag har ändrats med hänsyn till gränsdragningen mot i första hand ALMI. Det som lagts till är en skrivning i avsnittet Verksamhetsplaner, uppföljning m.m. som anger att bolaget ska sträva mot en årlig ökning av sitt s.k. Return of Investment och att detta ska redovisas i verksamhetsplanen och följas upp. Bolaget kommer i samband med bolagsstämman att byta namn till Företagsfabriken i Kronoberg AB. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse Företagsfabriken i Kronoberg AB (Inkubatorn i Kronobergs län AB) Ägardirektiv Företagsfabriken i Kronoberg AB (Inkubatorn i Kronobergs län AB) 2013 Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen föreslå fullmäktige besluta Att fastställa ägardirektiv för Företagsfabriken i Kronoberg AB (Inkubatorn i Kronobergs län AB) Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

376 1(2) Ägardirektiv för Företagsfabriken i Kronoberg AB för 2013 Företagsfabriken i Kronoberg AB, nedan kallat bolaget, ägs av Videum AB, Linnaeus University Development AB och Regionförbundet södra Småland, nedan benämnda ägarna. Ägarna tydliggör i dessa ägardirektiv sina gemensamma intentioner avseende inriktningen på bolagets verksamhet utöver de förutsättningar som framgår av gällande bolagsordning och det aktieägaravtal mellan ägarna som föreligger. Bolagets uppdrag och verksamhetsidé Bolagets uppdrag är att effektivisera, stödja och utveckla kunskapsöverföring och kommersialisering, att stimulera uppkomsten och den tidiga utvecklingen av tillväxtinriktade företag samt att stödja utveckling av kunskapsintensiva företag och verksamheter. Övergripande mål och målgrupper Det övergripande syftet är att skapa en infrastruktur för inkubatorverksamhet som kan stödja och inspirera innovatörer och entreprenörer som har en affärsidé med stor tillväxtpotential. Primärt utgörs målgrupperna av innovatörer och entreprenörer. Genom närheten till Linnéuniversitetet kommer en viktig målgrupp att vara studenter eller relativt nyexaminerade studenter. Genom samarbete med de innovationsrådgivare och idéscouter som finns vid universitetet kommer även forskare att utgöra en viktig målgrupp. Genom ett aktivt arbete i olika delar av regionen bör också personer utanför akademien med affärsidéer komma att utgöra en målgrupp för bolagets verksamhet. Verksamheten riktar sig till företag med bakgrund i både näringsliv och akademi i hela Kronobergs län. Detta gör att Bolaget ska sträva efter att hitta nya arbetssätt som möjliggör för företag utanför inkubatorns fysiska miljö att verka i sin lokala miljö och ändå inkorporeras i inkubatorns verksamhet. Företagare inom den kreativa sektorn ingår i inkubatorverksamhetens målgrupper och bör, i linje med prioriteringarna i det regionala utvecklingsprogrammet, ägnas särskild uppmärksamhet. Verksamhet Bolaget ska arbeta för att skapa en miljö som stöttar nystartade företag från idé i deras utvecklingsprocess till etablerat företag. Bolaget ska i sin verksamhet bl.a. erbjuda entreprenörer och innovatörer stöd och hjälp under utvecklingen av en idé. I verksamheten ska affärsrådgivning och coachning samt uppföljningar och utvärderingar ingå som viktiga delar. De insatser som görs gentemot företagen ska utgå från ett aktivt förhållningssätt som innebär täta kontakter med företagen i syfte att fördjupa kunskapen om företagens specifika problem och utvecklingsmöjligheter. Detta ska också skapa möjlighet för inkubatorn att hitta relevant rådgivningskompetens för varje enskilt företag utifrån dess specifika problembild. I verksamheten ska man verka för att skapa breda kontaktnät med andra främjarorganisationer i regionen, t.ex. ALMI Företagspartner AB, Nyföretagarcentrum och Drivhuset, för att företagarna i inkubatorn alltid ska kunna erbjudas optimal rådgivning. Bolaget ska sträva efter att kontinuerligt bredda sina kontaktnät och söka samarbete och samverkan med andra liknande verksamheter såväl inom länet som i andra regioner. Bolaget ska utveckla mångfalden i hela verksamheten. Den fysiska miljön, lokalerna, är en viktig del i inkubatorkonceptet och ska utformas, anpassas och utvecklas för att främja affärskontakter och erfarenhetsutbyte mellan företag. Verksamhetsplaner, uppföljning m.m. Bolaget ska i verksamhetsplaner redovisa mål för verksamheten i linje med detta direktiv, hur dessa mål ska mätas och vilka insatser som planeras. Verksamhetens ROI (Return of Investment), värderat med Innovationsbrons analysverktyg Fokusanalys, ska redovisas i verksamhetsplanen och följas upp årligen. Bolaget ska sträva mot att årligen öka ROI.

377 2(2) I samband med att årsredovisningen avges ska Bolaget lämna en rapport till ägarna om genomförda aktiviteter och grad av måluppfyllelse. Ägarna äger rätt att ta del av information och handlingar rörande bolaget och dess verksamhet. Bolaget ska kontinuerligt hålla ägare, finansiärer och samarbetsparter väl informerade om sin verksamhet. Finansiering Bolaget finansieras under perioden genom samarbetsavtal, uppdrag och anslag från ägarna, Innovationsbron och externa företag. Därutöver kan bolaget finansiera delar av verksamheten och särskilda insatser genom aktivitetsbaserade intäkter från samarbetsprojekt genom t.ex. EU och nationella aktörer. För sådan projektverksamhet ska bolaget aktivt söka annan finansiering än från aktörer i södra Småland. Övrigt Detta ägardirektiv har upprättats i fyraexemplar, varav ägarna erhållit var sitt och ett överlämnats till bolaget. Växjö den 2013 Växjö den 2013 Växjö den 2013 Videum AB Linnaeus University Regionförbundet södra Småland Development AB Kristina Knöös-Franzén Per Brolin Roland Gustbée Styrelseordförande Styrelseordförande Regionstyrelsens ordförande

378 Dnr 12/ Anders Unger Tel: Tjänsteskrivelse Företagsfabriken i Kronoberg AB (tidigare Inkubatorn i Kronoberg AB) ägardirektiv Ärendet Inkubatorn i Kronoberg AB startades 2008 och ägs av Regionförbundet, Videum AB och Linnaeus University Development AB, med en tredjedel vardera. Bolagets verksamhet syftar till att stödja utveckling av kunskapsintensiva företag och verksamheter, stimulera uppkomsten och den tidiga utvecklingen av nya akademiska företagsbildningar samt att effektivisera kommersialisering och kunskapsöverföring mellan forskning och företagande. Verksamheten riktar sig till företag med bakgrund i både näringsliv och akademi i hela länet och bolaget ska sträva efter att hitta nya arbetssätt som möjliggör för företag utanför inkubatorns fysiska miljö att verka i sin lokala miljö och ändå inkorporeras i inkubatorns verksamhet. Inkubatorn erbjuder en dynamisk process för utveckling av människor, affärer och företag. Inkubatorn bistår entreprenörer med aktiv och anpassad support, finansiella, tekniska och kommersiella nätverk samt en kreativ tillväxtmiljö med tillhörande kontorsservice. Inkubatorn är öppen att söka för alla över 18 år. Företag antas oavsett om de har anknytning till universitetet eller inte. När bolaget väljer företag ser man i första hand till affärsidén, tillväxtpotentialen i idén och entreprenörens egenskaper. Bolaget har en styrelse där ägarna finns representerade och regionförbundet har en ordinarie plats, vilken innehas av chefen för regionala utvecklingsavdelningen. Tidigare beslut Regionförbundets arbetsutskott beslutade att bevilja kronor per år som uppstartsbidrag för 2009 och Medlen anvisades ur det statliga 1:1-anslaget. För 2011, 2012 och 2013 har regionförbundet bidragit med driftsbidrag uppgående till kronor per år. För 2012 och 2013 bidrar Regionförbundet därutöver med projektmedel på kronor per år till bolagets projekt VINK (Virtuell inkubator). Regionförbundet södra Småland Videum Science park SE Växjö, Sweden Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se 1 (2)

379 Dnr 12/ Ägardirektiv Regionförbundet utarbetar årligen, i samråd med övriga ägare, ägardirektiv för att styra verksamheten. I 2013 års ägardirektiv har några mindre förändringar gjorts. Skrivningen om att stödja företag från idé till etablerat företag har ändrats med hänsyn till gränsdragningen mot i första hand ALMI. Det som lagts till är en skrivning i avsnittet Verksamhetsplaner, uppföljning m.m. som anger att bolaget ska sträva mot en årlig ökning av sitt s.k. Return of Investment och att detta ska redovisas i verksamhetsplanen och följas upp. Bolaget kommer i samband med bolagsstämman att byta namn till Företagsfabriken i Kronoberg AB. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen föreslå fullmäktige besluta Att fastställa ägardirektiv för Företagsfabriken i Kronoberg AB. 2 (2)

380 Regionstyrelsen Ärende 7 f Strukturfonder , Programskrivning - Tematisk inriktning inom regionalfonden Dnr 13/0138 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att prioritera mål nummer 1-4 samt 10 för regionalfonden som inspel till diskussion med övriga regioner i Småland och Öarna. Ärendet I samband med arbetet att ta fram nytt regionalfondsprogram för Småland och Öarna , har frågan om tematisk inriktning kommit upp. I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken finns elva tematiska mål. I den politiska styrgruppen för Regionalfonden ska frågan om tematisk inriktning tas upp inom kort, varför arbetsutskottet bör enas om prioriteringar som inspel till diskussionen. Föreslås att prioritera mål nummer 1-4 samt 10 för regionalfonden som inspel till diskussion med övriga regioner i Småland och Öarna. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 111/13 - Tjänsteskrivelse, daterad Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken , PM Näringsdepartementet

381 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (28) 111 Strukturfonder , Programskrivning - Tematisk inriktning inom regionalfonden Dnr 13/0138 Bakgrund I samband med arbetet att ta fram nytt regionalfondsprogram för Småland och Öarna , har frågan om tematisk inriktning kommit upp. I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken finns elva tematiska mål. I den politiska styrgruppen för Regionalfonden ska frågan om tematisk inriktning tas upp inom kort, varför arbetsutskottet bör enas om prioriteringar som inspel till diskussionen. Föreslås prioritera mål nummer 1-4 samt 10 för regionalfonden som inspel till diskussion med övriga regioner i Småland och Öarna. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse, daterad Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken , PM Näringsdepartementet Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att prioritera mål nummer 1-4 samt 10 för regionalfonden som inspel till diskussion med övriga regioner i Småland och Öarna. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

382 Dnr 13/ Sara Nilsson Tel: Tjänsteskrivelse - Tematisk inriktning inom regionalfonden (EU:s nya programperiod ) Ärendet I samband med arbetet för att ta fram nytt regionalfondsprogram för Småland och öarna , har frågan om tematisk inriktning kommit upp. I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken finns elva tematiska mål. Till varje mål finns även förslag till mer preciserade så kallade investeringsprioriteter som närmare anger möjlig inriktning för programmen. De elva målen är som följer: 1. Att stärka forskning, utveckling och teknisk innovation 2. Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik 3. Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft 4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer 5. Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar 6. Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser 7. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 8. Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet 9. Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom 10. Att investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande genom att utveckla utbildnings- och fortbildningsinfrastrukturer 11. Att förbättra den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen (ej valbar för Sverige) Bifogat PM beskriver dessa och de investeringsprioriteter som ingår i förslaget för närvarande mer i detalj. Förhandling pågår fortfarande och regelverket beräknas vara beslutat först sommaren (4) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

383 Dnr 13/ Regeringen kommer i programdirektiv till regionerna ge mer instruktioner om vilka inriktningar som är valbara för de olika programmen inom regionalfonden. Regeringen skulle exempelvis kunna välja ut några områden som måste vara med, alternativt områden som inte får lov att inkluderas. Eftersom programdirektiven ännu ej kommit och arbetet med programmet ändå har påbörjats, behöver en politisk diskussion ske inom Småland och öarna för en första preliminär tematisk inriktning som tjänstemännen kan arbeta efter. Kommissionens riktlinjer I kommissionens förslag finns riktlinjer om hur medlen ska användas på nationell nivå. Riktlinjerna ser ut som följer: Minst 80 % av medlen ska gå till mål 1-4, varav minst 20 % ska öronmärkas till mål 4 C:a 4 % av varje program avsätts för administration (Tillväxtverket). Övriga 16 % kan fördelas till vilket eller vilka mål som helst av Diskussion förs också om att öronmärka 5 % av medlen till stadsutveckling, vilket skulle göra Övrigt -potten ännu mindre. Det blir (förhoppningsvis) upp till varje NUTS2-region att välja hur många mål som man ska arbeta med i respektive program. Varje program skulle därmed teoretiskt kunna arbeta med minst ett (alla måste enligt kommissionens förslag arbeta med mål 4) och max tio mål. Detta beror dock i grunden på de nationella riktlinjerna i programdirektiven, där regionerna har förespråkat största möjliga frihet för varje program. Diskussion/överväganden Inriktningen på programmet bör baseras på medelstillgång och regionens utmaningar. Ju mindre medel som programmet har att tillgå, desto färre prioriteringar är att föredra om programmet ska kunna vara strukturpåverkande. Att ha många, små potter riskerar att splittra programmet och skapa isolerade projekt. Så som budgetförslaget på EUnivå just nu ligger efter den första överenskommelsen, är utfallet för Sverige gällande sammanhållningspolitiken i nivå med föregående period. Hypotetiskt kan man därmed utgå från att programmet kommer att omfatta ungefär lika mycket pengar som denna period, d.v.s. 600 miljoner kronor. Kansliets inställning är att mål 1-4, som kommissionen föreslår högst prioritering på, är relevanta för regionen. Dessa liknar i mångt och mycket dagens program, med fokus på näringslivsutveckling och konkurrenskraft. Dessa områden bör kunna arbeta med regionens utmaningar, under förutsättning att programformuleringen snävas in 2 (4)

384 Dnr 13/ något gällande vad man kan göra inom respektive område så att projekten får en tydlig inriktning snarare än alltför generell näringslivsutveckling. Gällande område 2 IT- så lär medlen inte räcka till infrastrukturinvesteringar, men kopplat till Digitala agendan bör innehållsfrågor kunna bli relevanta att arbeta med. Mål 4 med inriktning på koldioxidsnål ekonomi är obligatoriskt. Gällande hur övriga medel (max 16%) ska användas bedömer kansliet att mål 8-9 hanteras bäst i socialfonden, och att miljömålen 5-6 kan hanteras inom ramen för andra nationella och EU-program. Regionförbundet har länge drivit frågan gentemot regeringen att infrastruktur skulle kunna vara stödbart också kommande programperiod. Detta har kritiserats bl.a. i utvärderingerna av regionalfonden som menar att större kostnadseffektivitet har kunnat nås om mer medel satsats på steg 1 och 2 (nyttja befintlig infrastruktur) i fyrstegsmodellen istället för nya investeringar. Om man utgår från att Småland och öarna tilldelas 600 miljoner kronor, skulle alltså enligt kommissionens riktlinjer max 96 miljoner kronor kunna sättas till infrastruktur (mål 7). Dessa medel ska fördelas på en sjuårsperiod och kunna hantera fyra läns behov. I praktiken innebär detta mindre än 25 miljoner kr per län för hela perioden. Det är kansliets bedömning att det är svårt att uppnå strukturpåverkande insatser med dessa medel på infrastrukturområdet. Regionförbundet har dessutom haft mycket god utdelning under innevarande period, vilket har gjort att de mest akuta investeringarna har genomförts. Kansliet anser därför att medlen gör större nytta inom annat insatsområde. Som ett förslag på ytterligare inriktning utöver mål 1-4, föreslår kansliet istället mål 10. Inom ramen för detta bör medel kunna avsättas för att arbeta med kompetensplattformen och andra insatser med koppling till detta uppdrag. Fokus ligger i regionalfonden på strukturer, och här skulle relativt små medel kunna göra stor skillnad. Kompetensplattformsuppdraget kan inte heller stöttas genom andra fonder. Fortsatt process I avvaktan på programdirektiv, kommer den politiska styrgruppen för Småland och öarna-programarbetet att enas om tematisk inriktning. Utifrån denna inriktning kommer sedan tjänstemannagruppen att påbörja arbetet med att konkretisera programmets innehåll. Skulle programdirektivet ge instruktioner som inte ligger i linje med den inriktning som beslutas, får anpassning göras efterhand. Exakt fördelning mellan de olika målområdena får också göras under arbetets gång när exakt summa för programmet finns att tillgå. Nationella program för exempelvis koldioxidsnål ekonomi och stadsutveckling diskuteras också, vilket kan göra medeltillgången för regionen mindre. 3 (4)

385 Dnr 13/ Förslag till beslut Att prioritera mål nummer 1-4 samt 10 för regionalfonden som inspel till diskussion med övriga regioner i Småland och öarna 4 (4)

386 Promemoria Näringsdepartementet Regional tillväxt Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken finns elva tematiska mål. Till varje mål finns även förslag till mer preciserade så kallade investeringsprioriteter som närmare anger möjlig inriktning för programmen. Denna PM beskriver vilka mål och investeringsprioriteter som för närvarande finns i förslaget. Förhandling pågår fortfarande och regelverket beräknas vara beslutat sommaren Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation De föreslagna investeringsprioriteterna inom detta mål är: - Förbättra forsknings- och innovationsinfrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av EUintresse. - Främja företagsinvesteringar innovation, inom innovation och forskning och utveckling av förbindelser och synergier mellan företag, FoU-centrum och högre utbildning, särskilt produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation och offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering. Stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion inom viktig

387 2 möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål. 2. Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik De föreslagna investeringsprioriteringarna inom detta mål är: - Öka utbyggnaden av bredband och höghastighetsnät och stödja införandet av ny teknik och nätverk för den digitala ekonomin, - Utveckla IKT-produkter och IKT-tjänster, e-handel och främja efterfrågan på IKT - Stärka IKT-tillämpningar för e-förvaltning, e-lärande, e- integration och e-hälsovård 3. Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft De föreslagna investeringsprioriteringarna inom detta mål är: - Främja entreprenörskap, särskilt genom att underlätta det ekonomiska utnyttjandet av nya idéer och främja skapandet av nya företag, inkluderat genom företagsinkubatorer - Utveckla och implementera nya företagsmodeller för små och medelstora företag, särskilt för internationalisering - Stödja inrättandet och utbyggnaden av avancerad kapacitet för produkt-och tjänsteutveckling, - Stödja kapaciteten för SMF att delta i tillväxt-och innovationsprocesser

388 3 4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer De föreslagna investeringsprioriteringarna inom detta mål är: - Främja produktion och distribution av förnybar energi - Främja energieffektivitet och användning av förnybar energi i företag - Stödja energieffektivitet och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, offentliga byggnader och inom bostadssektorn - Utveckla och implementera system med smarta låg- och mellanspänningsnät - Främja koldioxidsnåla strategier. - Främja forskning, innovation och anammandet av teknik med låga koldioxidutsläpp - Främja användandet av högeffektiva kraftvärmeverk baserad på efterfrågan på fjärrvärme. 5. Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar De föreslagna investeringsprioriteringarna inom detta mål är: - Stödja investeringar för anpassning till klimatförändringar - Främja investeringar för att hantera särskilda risker, säkra motståndskraften mot katastrofer och utveckla katastrofhanteringen

389 4 6. Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser De föreslagna investeringsprioriteringarna inom detta mål är: - Tillgodose de betydande behoven av investeringar i avfallssektorn för att uppfylla kraven i unionens miljölagstiftning - Tillgodose de betydande behoven av investeringar i vattensektorn för att uppfylla kraven i unionens miljölagstiftning - Skydda, främja och utveckla kultur- och naturarvet - Skydda och återställa den biologiska mångfalden och marken samt främja ekosystemtjänster, inklusive Natura 2000, och miljövänlig infrastruktur - Göra insatser för att förbättra stadsmiljön, sanering av industriområden och minskning av luftföroreningar - Främja innovativ teknik för att förbättra miljöskyddet och resurseffektiviteten i avfallssektorn, markskyddet eller för att minska luftföroreningarna - Stödja industrins övergång till resurseffektiv ekonomi och främja miljövänlig tillväxt 7. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur De föreslagna investeringsprioriteringarna inom detta mål är: - Stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i det transeuropeiska transportnätet (TEN- T) - Främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T infrastruktur - Utveckla miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem och främja hållbar stadstrafik, inklusive flod-och sjötransporter, hamnar och multimodala förbindelser - Utveckla omfattande, högkvalitativa och driftskompatibla järnvägssystem - Utveckla smarta gas och kraftdistribution, lagring och överföring system;

390 5 8. Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet De föreslagna investeringsprioriteringarna inom detta mål är: - Utveckla företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande - Stödja sysselsättningsvänlig tillväxt genom utveckling av den inneboende potentialen som ett led i en territoriell strategi för specifika områden, inbegripet omvandling av industriregioner på tillbakagång samt ökad tillgång till och utveckling av specifika natur- och kulturresurser - Genomföra lokala utvecklingsinitiativ samt stöd till ett nät av tjänster i närmiljön som syftar till att skapa nya sysselsättningstillfällen, när sådana åtgärder ligger utanför tillämpningsområdet för förordning om socialfonden - Investera i infrastruktur för offentliga arbetsförmedlingstjänster 9. Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom De föreslagna investeringsprioriteringarna inom detta mål är: - Investera i infrastrukturer på vårdområdet och det sociala området vilka bidrar till nationell, regional och lokal utveckling, minska skillnader i hälsostatus och övergå från institutionella tjänster till tjänster i närsamhället - Stödja fysiskt ekonomiskt och socialt återställande av utarmade samhällen i stads- och landsbygdsområden - Stödja socialt företagande 10. Att investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande genom att utveckla utbildnings- och fortbildningsinfrastrukturer Detta tematiska mål saknar särskilda investeringsprioriteter i förslaget. (11. Att förbättra den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen, genom att stärka den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos offentliga förvaltningar och offentliga tjänster som berörs av genomförandet av ERUF samt stödja åtgärder som rör institutionell kapacitet och effektiviteten hos offentliga förvaltningar som får stöd av ESF.)

391 Det är oklart om detta tematiska mål kommer kunna användas i Sverige. 6

392 Regionstyrelsen Ärende 7 g Uppdrag att utveckla glasindustrin och besöksnäringen i Glasriket delrapport Dnr 12/0163 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera rapporten Uppdrag att utveckla glasindustrin och besöksnäringen i Glasriket delrapport till protokollet. Ärendet Länsstyrelsen i Kronobergs län och regionförbundet södra Småland har inlämnat delrapport delrapport Uppdrag att utveckla glasindustrin och besöksnäringen i Glasriket till Näringsdepartementet. Föreslås att styrelsen noterar rapporten till protokollet. Bifogade handlingar: - Uppdrag att utveckla glasindustrin och besöksnäringen i Glasriket delrapport

393 MISSIV Datum Ärendenununer (1) Näringsdepartementet STOCKHOLM Delrapportering från regeringsuppdraget att utveckla glasindustrin och besöksnäringen i Glasriket Översänder delrapport nr 2 från glasrikeuppdraget Malin Bendz-Hellgren Projektutvecklare Postadress VÄXJÖ Besöksadress Telefon Telefax E-post Web Kungsgatan kronoberg@lansstyrelsen.se Kontakt i detta ärende Malin Bendz-Hellgren

394 l Delrapport glasrikeuppdraget Förord Uppdraget att utveckla glasindustrin och besöksnäringen i Glasriket har lämnats till regionen i en turbulent period, med stora varsel inom glasindustrin. För OrreforsKostaBoda AB innebär det att efter sommaren 2013 kommer aktiv glasproduktion bara att förekomma i Kosta. Flera glasbruk har lagts ner och en omstrukturering av näringslivet i glasrikeregionen från industritill kunskapssamhälle pågår. Näringslivet behöver stärkas, så att fler kan få jobb där de bor. Det regionala ledarskapet blir i en sådan tid viktigt. Glasrikets styrgrupp, med representation från både statlig, regional och kommunal nivå, har visat ett tydligt regionalt ledarskap genom varsel perioden, då möten arrangerats i såväl Onefors, Kosta och Åfors för att diskutera varselsituationen och den framtida utvecklingen i regionen. Erfarenheter delas och det regionala ledarskapet blir synligt. I förordet till den första delrappmien skrev vi att nästa steg blir att tillsammans med lokala, regionala och nationella aktörer prioritera och finansiera förslagen i rapporten. I denna delrappmi, som är den andra från glasrikeuppdraget, redovisas hur det arbetet har fmiskridit. Rappmien har föranlaats i uppdragets styrgrupp, som består av de två landshövdingama, ordförandena för regionstyrelsen och de fyra kommunalråden, vid gruppens möte den 2 april Kristina Alser Landshövding Kronobergs län Stefan Carlsson Landshövding Kalmar län Roland Gustbee Regionstyrelsens ordförande Regionförbundet södra Småland LeifLarsson Regionstyrelsens vice ordförande Regionförbundet i Kalmar län Åke Carlson Kommunstyrelsens ordförande Uppvidinge kommun Monica Widnemark Kommunstyrelsens ordförande Lessebo kommun Markus Lund Kommunstyrelsens ordförande Nybro kommun Ann-Marie Fagerström Kommunstyrelsen ordförande Emmaboda kommun

395 2 Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna/resultaten Genom glasrikeuppdraget har regionen fått en plattform att mötas över gränserna. Det är när de tre nivåerna lokalt, regionalt och nationellt arbetar tillsammans och över gränserna som de riktigt betydelsefulla resultaten kan åstadkommas. Glasrikeuppdraget har precis bara börjat, men vi ser redan nu att flera aktiviteter samordnas på ett bättre sätt än tidigare. Det pågår och har under en längre tid pågått ett stort antal mer eller mindre koordinerade aktiviteter i glasrikeregionen. Stora och små insatser genomförs vid sidan av varandra, utan att någon har en helhetsbild. Prioritering och ett tydligt regionalt ledarskap blir en fömtsättning för att utveckla regionen på ett koordinerat och hållbart sätt. Genom att lyfta blicken och se till hela regionens bästa kan kommunerna i Glasrikeregionen tillsammans vinna på att samarbeta så att alla får en möjlighet att utvecklas. Samverkan mellan den lokala, regionala och nationella nivån ger möjligheter till nya kontakter och möjligheter for Glasrikeregionen. Glasrikeuppdraget koordinerar aktiviteter där det är möjligt men tar inte över eller hindrar andra aktörers initiativ. Samverkan med de nationella myndigheterna har utvecklats och Tillväxtverket fungerar nu som ett stöd till uppdraget. Saneringsproblematiken ligger som en blöt filt över regionen och förhindrar utveckling och att glasbrukslokalerna används på ett effektivt sätt. Den skrivelse som glasrikeuppdraget lämnat till regeringen har besvarats med ett för regionen ofördelaktigt svar. Eftersom frågan är så väsentlig har glasrikeuppdraget tagit initiativ till en vidare utredning om de legala fömtsättningar som råder vid fastighetsbildning. Den budget som glasrikeuppdraget har till sitt förfogande, och som består av resurser från länsstyrelserna, regionforbunden och kommunerna, omsluter ca 3,2 miljoner på två år. Budgeten är nödvändig för att kunna genomföra och delfinansiera aktiviteter och kommer att göra att Glasriket som besöksmål blir mer synligt inför sommaren 2013 än vad som annars hade varit fallet. Här satsar glasrikeuppdraget en halv miljon kr under Vi bifogar en del av en bilaga från Smålandsposten från 4 april2013 med Tema Glasriket Uppdraget Regeringen, genom näringsminister Annie Lööf, har gett länsstyrelserna i Kronobergs och Kalmar län i uppdrag, samt erbjudit samverkansorganen i Kalmar respektive Kronobergs län, att genomföra insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasrikeregionen. Uppdraget ska samordnas av Länsstyrelsen i Kronobergs län. Landshövding Kristina Alser är sedan start uppdragets samordnare. Uppdraget ska ta sin utgångspunkt i befintliga resurser på nationell, regional och lokal nivå. Tillväxtverket ska bistå länsstyrelserna och Visit Sweden ska beredas möjlighet att delta i uppdraget. Förstudien Direkt när uppdraget lämnades av regeringen påbörjades framtagandet av en förstudie. Förstudien, som består av en gedigen bakgmndsbeskrivning kring både historia och nuläge i glasrikeregionen avslutas med förslag på ett trettiotal aktiviteter. Den lämnades till regeringen den 30 augusti Aktiviteterna som beskrivsiförstudien har legat till gmnd för

396 3 prioriteringar och genomförande. Eftersom aktiviteterna är av vitt skilda slag och omfattar olika aktörer och tidsrymder, blir aktivitetslistan är ett bra sätt att koncentrera insatserna och prioritera genomförande. Genom att realisera aktiviteterna på kort och lång sikt kan hållbar tillväxt uppnås i regionen. Aktivitetslistan får dock inte stelbent styra prioriteringarna fullt ut, varför även aktiviteter som inte ligger med i förstudien har planerats eller genomförts under perioden. Förstudien identifierade sex fokusområden l. Lokal och regionalledning 2. Miljö och energi 3. Det levande kulturarvet Glasriket 4. Besöksnäring 5. Incitament för utveckling 6. Fm slrning, utveckling och utbildning Dessa kommer att beshivas vidare nedan, men först en kort uppdatering rörande situationen i glasrikeregionen. Varselsituationen Redan dagarna efter att förstudien hade lämnats kom besked om stora varsel inom glasrikeregionen, både inom glasnäringen och inom övrigt näringsliv, som t.ex. pappersbruket i Lessebo. Sedan dess har stora insatser gjorts för att minska effekterna och nedläggningarna, och i slutet av hösten blev det klati att Lessebo bruk räddats genom uppköp. Detta innebar en stor lättnad för regionen och inte minst Lessebo kommun, som också drabbats av varsel vid glasbruket i Kosta. I Lessebo drog under vintern 2013 projektet Samverkan Lessebo igång. Samverkan Lessebo har sitt ursprung i den modell som utarbetades i samband med stora varsel i Strömsnäsbruk och syftar till att generera nya arbetstillfållen till de arbetslösa och stimulera näringslivet till ökad samverkan kring kompetensförsötjning. Genom att ta vara på tidigare erfarenheter förkmias ledtiden från arbetslös till aktivitet väsentligt. Processen drivs av kommunen med hjälp av en extern processledare. En framgångsfaktor är projektets externa och gränsöverskridande advisory board, som erbjuder många värdefulla kontakter. Här visar uppdraget på ett viktigt exempel på erfarenhetsutbyte mellan kommuner, i det här fallet Markaryd och Lessebo. Glasriket- en region som många vill utveckla Många vill vara med och utveckla Glasriket Det har gällt tidigare och det gäller även fmisättningsvis. Glaset är en nationell angelägenhet som berör människor. När varsel drabbar Glasrikeregionen påverkar det känslomässigt fler än dem som är direkt berörda för att de bor eller arbetar i regionen. Intresset för att utveckla glasrikeregionen märks inte minst på alla de olika aktiviteter och projekt som anordnas i Glasrikeregionen, både inom men också utanför glasrikeuppdraget En sammanställning över alla olika initiativ som pågår behöver tas fram under 2013 för att undvika dubbelarbete. Utgångspunkten är att ett stmi antal aktörer på lokal, regional och

397 4 nationell nivå kommer att involveras och bära delar av ansvaret för att helheten i glasrikeregionen ska utvecklas. Det nyhetsbrev som glasrikeuppdraget har stmiat ska utvecklas och fungera som sammanhållande kommunikationslänk Sändlistan ska byggas på med hembygdsfdreningar och andra organisationer. Genomförande av aktiviteter Nedan beskrivs hur aktivitetema som framtagits i förstudien genomfö1is, och hur vissa andra aktiviteter prioriterats. 1. Lokal och regionalledning styrgruppen I uppdraget ger regeringen de två länsstyrelsema ansvaret för uppdraget och nämner att man kan bjuda in även regionförbunden. Landshövding Kristina Alser har valt att förutom regionförbunden också bjuda in de fyra kommurremas kommunalråd för att skapa nya strukturer för samverkan och gemensamma mål. styrgruppen har träffats närmare tio gånger under hösten 2012 och våren 2013, bl.a. eftersom varselsituationen krävde att det regionala ledarskapet blev tydligare. styrgruppens representanter har gemensamt finansierat en budget på totalt 3,2 miljoner under två år för att kunna stötta genomförande av olika aktiviteter inom glasrikeregionen. styrgruppen har också tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att hålla ihop de lokala, regionala och nationella insatsema under genomförandet av aktiviteter från listan. Vidare har kontakt etablerats mellan styrgruppen och AB Glasrikets utvecklingsgrupp, vilket blir avgörande för att insatser ska kunna koordineras. I AB Glasrikets utvecklingsgrupp sitter de fyra kommurremas näringslivsutvecklare samt VD för AB Glasriket Under hösten 2012 tog kommunema en gemensam näringslivsstrategi, med glasrikeregionen som destination som grund för utveckling av turism och besöksnäring. Nationella aktörer Från lokalt håll har man länge framhållit behovet av en nationell samordnare. Glasrikeuppdraget har istället för en nationell samordnare de båda länsstyrelsema och regionförbunden som kontaktpunkter med sina nationella ingångar till myndigheter och depmiement. Vidare har Tillväxtverket nu tagit sin roll som huvudsaklig stöttande myndighet för uppdraget. Den 30 januari 2013 genomfördes ett strategiskt samtal på residenset i Växjö för att diskutera arbetet i Glasrikeuppdraget, utifrån var och en nationell myndighets roll. På plats var, förutom styr- och arbetsgrupp, även nationella aktörer för att samtala om regionens utveckling och hur de kan bistå i uppdraget. En workshop genomfördes, där alla deltagare fick bidra med tankar kring utmaningar, vad varje aktör kan bidra med och förslag om konkreta insatser. Tillväxtverket är den myndighet som utpekas särskilt i regeringsuppdraget för att stötta oss i vårt arbete. Intemt arbetar nu en grupp på Tillväxtverket med glasrikeuppdraget och Per-Olof Remmare besökte Länsstyrelsen i Kronobergs län. Bl.a. vill Tillväxtverket besöka alla fyra kommunema på plats för att se och resonera om kommurremas specifika behov. En sådan

398 5 kommuntur planeras till våren Då får kommunerna en möjlighet att lyfta sina egna viktigaste frågor och diskutera möjligheter med Tillväxtverket Vinnova arbetar med den stora Vinn Växt-satsningen och stöttar därigenom hela Småland i arbetet för att bli region för Smati Housing Småland. Visit Sweden ser på olika möjligheter att stärka besöksnäringen, gärna i samarbete med AB Glasriket SVID och sommardesignkontor SVID besökte Länsstyrelsen i Kronobergs län den 25 februari och pratade då bl.a. om hur man skulle kunna lägga upp sommardesignkontor i glasrikeregionen. styrgruppen har beslutat att stötta ett sommardesignkontor med inriktning på destinationsutveckling fokuserat på glasrikemiljöerna och deras omgivning i glasrikeregionen i sommar. Elever från designutbildningar ska arbeta med företag och kommunerna i regionen och tillsammans med dem koncentrera sig på någon fråga som man vill utveckla, tex. att snygga upp miljöema. Kommunikation Kommunikationen är oerhöti viktig för ett uppdrag med så många aktörer som glasrikeuppdraget har. En särskild kommunikationsfunktion har finansierats med glasrikeuppdragets medel. Sedan oktober 2012 ges ett nyhetsbrev ut regelbundet, med ca lo nummer per år. Genom nyhetsbrevet kanaliseras uppdragets infmmation till idag drygt 150 prenumeranter. En hemsida har också lagts upp och vi planerar att sätta igång en blogg. Glasrikeuppdraget finns sedan i höstas på twitter. 2. Miljö och energi Sanering av samtliga deponier i glasrikeregionen är forutsättning för att skapa möjlighet för kommande investeringar och en attraktivare besöksdestination. Energibesparande åtgärder kan forbättra lönsamheten och leda till återinvesteringar. Sanering Den skrivelse som länsstyrelserna i Kronobergs och Kalmar län skickade till regeringen i höstas har nu besvarats av miljöminister Lena Ek. Miljöministern hänvisar till Naturvårdsverkets medel och att regeringen inte har några speciella medel avsatta för sanering i Glasriket Eftersom sanering är en förutsättning för att kunna driva verksamheter i tidigare glasbrukslokaler tog Länsstyrelsen i Kalmar i mars 2013 på sig att, med hjälp av en advokatfirma, organisera en utredning om möjligheter och problem kring fastighetsbildning i relation till ansvarsfrågan rörande sanering. Projektets mål är att ge underlag hur det skulle kunna underlätta för en verksamhetsutövare att ta över respektive att statia en verksamhet i glasbruksriket genom fastighetsbildningsåtgärder med avseende på ansvaret att sanera förorenad mark (bilaga l och 2). Ytterligare material är under bearbetning och kommer att presenteras i slutet av april månad. I Kronobergs län finns inom glasrikeregionen 17 glasbruk på prioriteringslistan över de 30 mest förorenade områdena. Av de 17 glasbruken är bedömningen att sanering av 8 av dem kan ske fullt ut med statliga bidrag. Eftersom glasbruken är lokaliserade i två av länets minsta kommuner drabbar detta kommunerna hårt.

399 6 Detsamma gäller Kalmar län, där även där de förorenade glasbruken utgör en stor del av de värst klassade förorenade områdena. I Kalmar län finns inom glasrikeregionen 12 glasbruk på prioriteringslistan över förorenade områden. Av de 12 glasbruken inom glasrikeregionen är nuvarande bedömning att sanering av endast två fullt ut kan ske med statliga bidrag. När det gäller OrreforsKostaBoda finns enligt preliminära ansvarsbedömningar ett ansvar for sanering vid glasbruken i Orrefors, Åfors, Boda, Gullaskruv, Johansfors och Flygsfors. Hur stort detta ansvar är har inte prövats. Vid glasbruken i Åfors och Orrefors bedöms saneringskostnaden sammanlagt uppskattas till ca l 00 Mkr. Enligt Glasbruksprojektet är kostnaden för ett "typobjekt" (lokal ny deponi för alla massor) ca 22 Mkr. För de 12 glasbruken i Kalmar län skulle det innebära en kostnad på ca 260 Mkr. För de 17 objekten i Kronobergs kan kostnaden på motsvarande sätt beräknas till 370 miljoner. Energikartläggning Ett underlag till förstudie om energikartläggning och besparingar har tagits fram i samarbete med Energikontor Sydost. Frågan har sedan lämnats vidare till glasbruksföreningen för ev. genomförande och följ s av uppdraget. 3. Det levande kulturarvet Glasriket Riksantikvarieämbetet har fördelat årets anslag för bidrag till kulturmiljövård. Länsstyrelserna i Kalmar och Kronoberg har tillsammans beviljats särskilda medel för att bevara och utveckla kulturmiljön i Glasriket Fördelat under tre år erhåller länen 1,8 miljoner. Länsstyrelserna tar nu gemensamt fram en tids- och genomförandeplan. Nästa steg är att skapa nya besöksmål av kulturarvet. 4. Besöksnäring Inom regionen diskuteras nu inte bara ett utan flera besökscentra, med en gemensam profil. Avsikten är att starta på ett ställe, där en gemensam profil skapas, och att sedan fortsätta med samma imiktning vid nästa besökscentrum. Frågan drivs av näringslivsutvecklarna i samarbete med glasrikeuppdraget En stor satsning har gjorts på AB Glasriket som får kr av glasrikeuppdragets budget för att, i en kraftfull satsning på marknadsföring, producera levande bilder för att marknadsföra Glasriket inför säsongen 2013 och för att visa Glasriket och glasblåsning på Sky City på Arlanda. Mobiltäckningen kommer att mätas För att få en bild av hur mobiltäckningen varierar över regionen går flera kommuner nu samman i ett projekt och gör en gemensam upphandling för att mäta mobiltäckningen under ett år. Ansvarig för samordningen är Jimmi Olsson, näringslivsutvecklare i Uppvidinge kommun. 5. Incitament för utveckling Ett lokalt tillväxtcentrum skulle möjliggöra utveckling och stöd till både nya och befintliga företag. Regionförbunden har tillsammans med kommunerna påbötjat diskussioner om hur ett sådant centrum konkret skulle kunna sättas upp.

400 7 Pukeberg styrgruppen har lämnat in en skrivelse till Linneuniversitetet, om att satsa på Pukeberg när det gäller designutbildningen. Då kan området utvecklas till att bli Glasrikets, Smålands och kanske hela södra Sveriges designcentrum. Ett designcentrum i Pukeberg skulle skapa en starkare attraktionskraft för regionen. En avsiktsförklaring om att utveckla Pukeberg med gemensam målbild och en långsiktig strategi för att utveckla ett kompetenscentrum för glasdesign, baserad på utbildning och forskning/utveckling i Pukeberg har skrivits mellan Linneuniversitetet, Regionförbundet i Kalmar län och Nybro kommun. Det arbetet kommer att utvecklas vidare under den närmaste tiden. 6. Forskning, utveckling och utbildning Vinnväxt- Smart Housing Småland Arbetet med att förbereda Småland för en ansökan om Vinnväxtmedel intensifieras. Tre workshops för att lyfta fram visionen, ideer och input har genomfö1is. Ansökan ska vara inne den 6 maj. Täta kontakter hålls mellan Vinnova och projektgruppen från SP och Glafo. I januari besökte regionen Smmi Textiles i Borås för att få erfarenheter från ett annat Vinnväxt-initiativ. Bilagor: l. Legala utgångspunkter för fastighetsbildningar i Glasriket 2. Fastighetsägares ansvar för föroreningar i Glasriket 3. Bilaga, Tema Glasriket i Smålandsposten den 4 april

401 ~11 MANNHEIMER SWARTLING 22mars 2013 Legala utgångspunkter för fastighetsbildningar i Glasriket Vi har ombetts analysera och redogöra for de legala förutsättningmua för att genom fastighetsbildning bryta ut förorenade områden i Glasriket och placera dessa i egna fastigheter. Avsikten är frigöra fastigheter som inte belastas av föroreningar och därför är lättare att omsätta. Vi har utgått från att området är planlagt för industriändamål och att samtliga fastigheter som berörs av åtgärdema är fastigheter avsedda for industriändamål Vi har vidare utgått från att berörda fastighetsägare är eller kommer vara överens om de planerade fastighetsbildningsåtgärdema. Regler som berör fastighetsbildningar utan samtycke behandlas därför inte nedan. Denna promemoria behandlar inte förutsättningar för 3D-fastighetsbildning då vi förstått att sådan fastighetsbildning inte övervägs i förevarande fall. l. Allmänt om förutsättningarna för fastighetsbildning Fråga om fastighetsbildning prövas vid föitättning som handläggs av lantmäterimyndighet Fastighetsbildning sker som avstyckning, klyvning eller sammanläggning om den avser nybildning av fastighet och som fastighetsreglering om den avser ombildning av befintlig fastighet. I detta fall bör endast nybildning genom avstyckning vara intressant vid sidan om fastighetsreglering. Klyvning och sammanläggning berörs därför inte nedan. Genom avstyckning kan viss del av fastighet eller fastighets andel i samfällighet avskiljas för att utgöra en egen fastighet. Avstyckad del eller andel kallas styckningslott och återstoden av fastigheten stamfastighet. Befintliga fastigheter kan ombildas genom fastighetsreglering, vilket förenklat innebär att en fastighets areal ökar samtidigt som en annan, arrgränsade fastighets areal minskar i motsvarande mån. Huvudprincipen är att ersättning mellan fastighetsägare sker genom markbyte men om det är mer ändamålsenligt kan istället ersättning erläggas i pengar. I en och samma förrättning kan flera fastighetsbildningsåtgärder handläggas gemensamt och det är vanligt att en fönättning avser både t.ex. avstyckning av ett område och ombildning av till området angränsande fastigheter för att uppnå lämpliga fastighetsindelningar i området. Vid forrättningen ska också övriga nödvändigheter för de "nya" fastighetema regleras, såsom inrättande av nödvändiga servitut och del i samfälligheter m.m. 1.1 Allmänna lämplighets- och planvillkor för fastighetsbildning I fastighetsbildningslagen (FBL) anges vissa minimikrav som i princip måste vara uppfyllda för vmje enskild registerfastighet, dvs. såväl styckningslott som stamfastighet och

402 22mars (4) ombildad fastighet. Villkoren syftar till att skydda allmänna intressen. Däremot utgör villkoren inte något skydd för enskilda intressen Varaktigt lämpad för sitt ändamål Enligt FBL 3 kap. l ska fastighetsbildning ske så att varje fastighet som nybildas eller ombildas med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar blir varaktigt lämpad för sitt ändamål, t.ex. som bostadsfastighet. Härvid ska särskilt beaktas att fastigheten får en lämplig utformning och tillgång till behövliga vägar utanför sitt område. Om fastigheten ska användas för bebyggelse ska den vidare kunna få godtagbara anordningar för vatten och avlopp. Lämplighetsbedömningen görs inte enbart med hänsyn till den bildade fastighetens beskaffenhet utan även till omgivningen. Av miljöskäl kan därför ett angränsande bostadsområde medföra hinder att nybilda en fastighet avsedd för industri. Om en fastighetsbildning fordrar att ny utfart till allmän väg måste anordnas eller befintlig utfart tas i anspråk kan fastighetsbildningen nekas om "väsentlig olägenhet" därigenom skulle uppkomma för trafiken på vägen. Fastighetsbildning får inte äga rum om den fastighet som ska nybildas eller ombildas för nytt ändamål inte kan antas få varaktig användning för sitt ändamål inom överskådlig tid. Det är av mindre betydelse om fastighetens avsedda användning är nära förestående eller inte. Fastighetsbildning får inte heller äga rum, om ändamålet med hänsyn till sin art och övriga omständigheter bör tillgodoses på något annat sätt än genom fastighetsbildning, t.ex. genom uppåtelse av nyttjanderätt. Enligt FBL 3 kap. 9 kan fastighetsbildning i vissa fall äga rum även om fastighet som nybildas eller ombildas inte blir varaktigt lämpad för sitt ändamål. Undantaget förutsätter dels att fastighetsbildningen leder till att fastighetsindelningen i området förbättras och dels att en mer ändamålsenlig indelning inte motverkas. Om det vid fastighetsbildning inte kan åstadkommas ett resultat som innebär att samtliga inblandade fastigheter blir varaktigt lämpliga för sina ändamål kan fastighetsbildningen alltså ändå tillåtas om åtgärden medför en förbättring av fastighetsindelningen i området totalt sett. Åtgärden får dock inte motverka genomförandet av ytterligare fastighetsbildningar i området. Vilken vikt som ska tillmätas uppkomsten av en" olämplig fastighet" vid avvägningen av förrättningsresultatet kan inte sägas generellt. En avgörande faktor dock är om fastigheten kan få en ändamålsenlig användning i framtiden Förenlighet med plan- och områdesbestämmelser Enligt FBL 3 kap. 2 får inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser fastighetsbildning inte ske i strid mot planen eller bestämmelserna. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Fastighetsbildningen ska således överensstämma med de bestämmelser i planen som reglerar fastighetsindelningen, t. ex. beträffande vad som är bestämt om markanvändningen eller om minsta fastighetsstorlek. Det är därför inte tillåtet att bilda en fastighet för bostadsändamål på mark som enligt detaljplanen ska användas för industri. Detaljplan kan också ge föreskrifter om byggnaders användning och

403 22mars (4) lokalisering i förhållande till fastighetsgräns. Illustrationer på plankartan och i planbeskrivningar ger vägledning om syftet med planen. Exempelsvis är det normalt sett planstridigt att föra samman områden belägna i skilda kvarter och som fungerar som fristående enheter till en fastighet. Framgår det emellertid av t.ex. beskrivningen att en sådan åtgärd är förenlig med planens syfte bör inte planen hindra åtgärden. Plantolkning innebär att med ledning av intentionerna i planen eller bestämmelserna översätta planens linjer och bestämmelser till gränser och rättigheter av olika slag på marken. Detta förfarande imymmer ett visst tolkningsutrymme. När det finns särskilda bestämmelser om fastighetsindelningen, s.k. fastighetsindelningsbestämmelser, finns emellertid mycket lite utrymme for tolkning. Om lantmäterimyndigheten finner att fastighetsbildningen strider mot plan eller bestämmelse, måste dessa i princip ändras för att åtgärden ska kunna genomföras. Om planen är föråldrad, särskilt om genomförandetiden gått ut, kan en ändmålsprövning enligt 3 kap. l FBL leda till att fastighetsbildningen vägras trots att denna skulle stå i överensstämmelse med planen. Överensstämmelse med plan ger alltså inte någon ovillkorlig rätt att få åtgärden genomförd Naturvårdsföreskrifter m.m. Gäller naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för marks bebyggande eller användning utöver vad som framgår av detaljplan och områdesbestämmelser, ska fastighetsbildning ske så att syftet med bestämmelserna inte motverkas. Detta framgår av FBL 3:2. Bestämmelsen tar huvudsakligen sikte på miljöbalkens bestämmelser om naturskydd men även andra bestämmelser kan komma ifråga, t.ex. avseende fornlämningar och byggnadsminnen. Strandskyddet intar en särställning. Strandskyddet är ett allmänt intresse som är så starkt att strandskyddet normalt har företräde framför andra allmänna intressen och enskilda intressen. Inom områden som omfattas av strandskydd får inte fastighetsbildningsåtgärder ske som hindrar eller försämrar allmänhetens tillgång till stranden. Nya byggnader får inte heller uppföras inom sådant område vilket kan innebära problem inför en fastighetsbildning om det avsedda ändamålet med den tilltänkta fastigheten förutsätter att byggnader uppförs på densamma. Ä ven om strandskyddet upptar endast en del av fastigheten kan resultatet bli att resterande del inte anses lämplig för den blivande fastighetens tilltänkta ändamål. Undantag från sådana naturvårdsföreskrifter eller särskilda bestämmelser som avses ovan kan beviljas av kommunen eller länsstyrelsen om särskilda skäl föreligger. 1.2 Särskilda regler för fastighetsreglering För fastighetsreglering gäller vissa ytterligare regler utöver de som redogjorts för ovan. Reglerna är emelletiid dispositiva, dvs. är berörda fastighetsägare överens om de fastighetsregleringsåtgärder som ska genomföras får avsteg göras. Reglerna behandlas därför inte här. Eventuella panthavares intressen i en fastighetsreglering måste alltid beaktas oavsett om fastighetsägarna är överens.

404 22mars (4) 2. Förutsättningar för fastighetsbildning i Glasriket Utan att närmare känna till de specifika förutsättningarna för fastighetsbildning i Glasriket drar vi följande slutsatser. Det bör vara möjligt att genom fastighetsbildning placera förorenade områden i egna fastigheter och därigenom skapa fastigheter som är fria från sådan belastning. Som nämnts ovan är en förutsättning för detta att de fastigheter som nybildas är lämpliga for sitt tilltänkta ändamål, dvs. i detta fall industrifastigheter. En ansökan om fastighetsbildning bör därfor vara så utformad att samtliga fastigheter som berörs också fortsättningsvis kan anses lämpliga. Exempelvis bör en "förorenad" fastighet inte enbart begränsas till det förorenade området utan även omfatta tillräcklig yta och anslutningar i fmm av väg rn.rn. för att den alltjämt ska anses ändamålsenlig. På så sätt uppkornmer genorn.fastighetsbildningen ingen "olämplig" restfastighet För att undvika att föroreningarna i sig medför hinder mot avstyckning bör övervägas att förorenade området förblir i stamfastigheten och det rena området omfattas av den nya fastighetsbildningen. stamfastigheten kan inte anses mindre lämplig än tidigare på grund av avstyckningen medan nybildning av en fastighet med omfattande föroreningar eventuellt skulle kunna ifrågasättas. Detta beror naturligvis på art och grad av föroreningarna ifråga. Ä ven om hinder skulle föreligga att genom de planerade fastighetsbildningsåtgärderna genomgående åstadkornrna ändrnålsenliga fastigheter finns goda skäl att anta att åtgärderna ändå skulle kunna tillåtas med stöd av undantaget i FBL 3:9. Såvitt framkornmit skulle åtgärderna förbättra fastighetsindelningen i området men framför allt torde frigörandet av attraktiva fastigheter vara ett "allmänt intresse" i det att det gagnar näringslivsutvecklingen i området. Stockholrn den27mars 2013 Mannheirner Swartling Advokatbyrå AB Per Molander Tornas Johansson

405 ~11 MANNHEIMER SWARTLING 27mars 2013 Fastighetsägares ansvar för föroreningar i Glasriket 1. Inledning Vi har ombetts att redogöra för fastighetsägares efterbehandlingsansvar enligt l O kap. miljöbalken. Bakgrunden är att det i Glasriket finns förorenade områden som behöver saneras inom en överskådlig framtid, samtidigt som glasindustrin står inför strukturåtgärder. Det är därvid av intresse att klargöra under vilka förutsättningar en förvärvare av en förorenad fastighet kan åläggas ett ansvar för sanering av gamla föroreningsskador. Såvida inte annat framgår, avser hänvisningar till lo kap. miljöbalken kapitlets lydelse före den l juli Efterbehandlingsansvar ; utgångspunkter I l O kap. miljöbalken stadgas om ansvar for föroreningar. I terminologin före augusti 2007 används begreppet ansvar för efterbehandling. Efterbehandlingsansvaret innefattar en skyldighet att utföra eller bekosta dels undersökningar, dels saneringssåtgärder. Efterbehandlingsansvar enligt l O kap. miljöbalken kan i första hand åläggas verksamhetsutövare (primärt ansvariga) som bidragit till föroreningen och i andra hand fastighetsägare (sekundärt ansvariga). Av miljöbalkens övergångsbestämmelser följer att verksamhetsutövaransvar inte kan utkrävas om den verksamhet som orsakat föroreningen inte varit i faktisk drift efter den 30 juni 1969, dvs. då miljöskyddslagen trädde ikraft. Om den förorenande verksamheten varit i faktisk drift såväl före som efter nämnda datum aktualiseras utövaransvaret Ansvaret kan då bli föremål för jämkning, se nedan. Ansvarets omfattning bestäms efter en prövning i två steg. Det första steget är en objektiv bedömning- på naturvetenskaplig grund och utan beaktande av omständigheter som är hänförliga till den ansvarige - av vilka åtgärder som behöver vidtas för att undvika att föroreningen ger upphov till skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Det andra steget är en skälighetsbedömning för att avgöra hur stor del av de nödvändiga åtgärderna som den ansvarige skäligen ska stå för. 'g l UJ..J 1 lo kap. miljöbalken har 2007 varit föremål for en större omarbetning. Lagändringarna (SFS 2007:660) trädde i kraft den l juli Enligt övergångsbestämmelserna, punkten 2, gäller äldre bestämmelser fmtfarande i fi åga om miljöskador som orsakats av utsläpp, händelser eller tillbud som har ägt rum fore den l augusti 2007, eller som ägt rum senare men hättör från verksamhet eller åtgärd som avslutats fore den l augusti För glasbruken har vi utgått från att bestämmelserna i l O kap. miljöbalken i deras lydelse fore den l augusti 2007 ska tillämpas. ~11 MANNHEIMER SWARTLING WW\V.l\fANNHEL\fERSWARTLING.SE

406 27mars (5) I praxis 2 har ansvar för att sanera påträffade föroreningarjämkats med hänsyn till tidsaspekten, enligt följande principer. Ansvar för föroreningar som har uppkommit före och under 1950-talet jämkas till noll. Ansvar för föroreningar som har uppkommit under 1960-talet och fram till den 30 juni 1969 jämkas till viss del. Ansvar för föroreningar som har uppkommit efter den 30 juni 1969 jämkas normalt inte. Ansvaret enligt miljöbalken är offentligrättsligt vilket innebär att civilrättsliga uppgörelser om ansvarets fördelning inte har någon omedelbar inverkan på ansvaret. 3. Fastighetsägaransvar 3.1 Inledning Fastighetsägaransvaret aktualiseras endast om det inte finns någon primärt ansvarig verksamhetsutövare som kan utföra eller bekosta avhjälpandet? 3.2 Fastighetsägaransvarets omfattning 3.2.l F ärvärvstidpunkt och forvärvstyp Fastighetsägaransvaret är begränsat så att det endast kan göras gällande om fastighetsägaren förvärvat fastigheten efter den 31 december Fastighetsägaransvar förutsätter också att förvärvaren vid förvärvstidpunkten kände till föroreningen eller då borde ha upptäckt den. För kommersiella förvärv anses denna förutsättning som regel vara uppfylld. En ytterligare förutsättning är att förvärvet skett genom köp, byte eller gåva (eller genom tillskott till bolag/förening eller genom utdelning/skifte från bolag/förening). Fastighetsbildningsåtgärder, såsom exempelvis överföring av markområde genom fastighetsreglering, betraktas inte som ett fastighetsförvärv vid tillämpning av aktuella ansvars bestämmelser Särskilt om fastighetsbildning Inom ramen för uppdraget har vi i en särskild promemoria utrett förutsättningarna för att dela upp och bilda nya fastigheter av de förorenade glasbruksfastigheterna och kommit till slutsatsen att det är möjligt. Vi förespråkar därvid att avstyckning/fastighetsreglering 2 MÖD 2010:18 (Tölö-fallet), MÖD 2010:24 (Hjortsberga sågverk) och MÖD 2010:45 (Impregneringsanläggningen i Nässjö). 3 Prop. 1997/98:45 de12, sid lagen (1998:811) om införande av miljöbalken

407 27mars (5) görs så att rena markområden separeras från förorenade markområden. Markområden som separerats på så sätt kan därefter säljas på vanligt sätt utan risk för att köparen åläggs fastighetsägaransvar enligt l O kap. 3 miljö balken. Ur ett miljöansvarsperspektiv kan det tilläggas att det är viktigt att föroreningarnas utbredning är tillräckligt väl utredda innan fastighetsbildningen sker, så att det inte senare visar sig att det förekommer föroreningar även på de separerade markområdena Begränsning av ansvaret Som nämnts ovan kan ansvaret (för såväl verksamhetsutövare som fastighetsägare) i ett andra steg begränsas genom en skälighetsbedömning, vilket blir särskilt relevant om föroreningarna härrör från verksamhet före år Sekundäti och inte kompletterande ansvar Det har i doktrinen och den miljörättsliga debatten framfötis två tolkningar av hur fastighetsägares ansvar förhåller sig till verksamhetsutövaransvaret i den mån fullt utövaransvar inte kan utkrävas. l. Den ena tolkningen är att fastighetsägaransvaret begränsas i samma utsträckning som verksamhetsutövaransvaret; dvs. att om verksamhetsutövaransvaret skäligen har begränsats till 75 procent av åtgärdsbehovet, kan fastighetsägaransvaret inte bli större. 2. Den andra tolkningen innebär att fastighetsägaransvaret kompletterar verksamhetsutövaransvaret; dvs. att även om verksamhetsutövaransvaret skäligen har begränsats till 75 procent av åtgärdsbehovet, kan fastighetsägaransvar utkrävas för antingen resterande 25 procent, eller bestämmas i efter en självständig bedömning. Vid 2007 års omarbetning av l O kap. milj ö balken föreslognaturvårdsverket att bestämmelsen om fastighetsägaransvaret skulle omformuleras "så att det framgår att fastighetsägaren även kan bli ansvarig för de efterbehandlingsåtgärder som återstår efter att en verksamhetsutövares ansvar har utla ävts ", dvs. att fastighetsägares ansvar är kompletterande i forhållande till verksamhetsutövaransvaret Regeringen avvisade Naturvårdsverkets förslag och uttalade följande. 5 Fastighetsägaransvaret kan aldrig bli större än verksamhetsutövarens ansvar. [...]Syftet med bestämmelsen måste vara att fastighetsägarens subsidiära ansvar kan göras gällande i den omfattning som den eller de ansvariga verksamhetsutövarna inte kan fitllgöra det. Paragrafen bör dälför ges en formulering som gör tydligt att om det inte finns någon verksamhetsutövare som kan utföra eller bekosta "det avhjälpande" som skall ske enligt ansvarsreglerna, kan fastighetsägaren bli ansvarig. " 5 Prop. 2006/07:95, s. 103

408 27mars (5) Ändringen i bestämmelsens ordalydelse syftade alltså till att klargöra att fastighetsägarens ansvar är subsidiä1i i förhållande till verksamhetsutövarens. Det saknas veterligen vägledande rättspraxis som bekräftar detta synsätt, men vi har efter lagändringen inte stött på något fall där det hävdas att fastighetsägaransvaret är kompletterande. Vi bedömer därför att rättsläget är tämligen klart. Fastighetsägaransvaret är subsidiärt i förhållande till verksamhetsutövaransvaret För att kunna bedöma omfattningen av en fastighetsägares ansvar enligt l O kap. 3 miljöbalken måste man därfor först bestämma omfattningen av ett verksamhetsutövaransvar enligt lo kap. 2 miljöbalken. Därvid får en jämkning med hänsyn till tidsaspekten betydelse även för fastighetsägaransvaret Exploatering Fastighetsägare som exploaterar eller vidtar andra åtgärder på en förorenad fastighet som leder till att föroreningar frigörs och sprids till omgivningen betraktas som verksamhetsutövare (dvs. de ikläder sig ett primä1i verksamhetsutövaransvar) 4. Förvaringsfallet Ä ven passiv verksamhet, som förvaring av avfall eller material, kan förorena omgivningen och omfattas då av bestämmelserna om förorenade områden. 6 I förvaringsfallen är det den som har rådighet över förvaringen som är verksamhetsutövare, inte sällan fastighetsägaren. Den som genom förvärv eller genom fastighetsbildning blir ägare till avfallsförvaring riskerar därfor att betraktas som utövare av en pågående verksamhet och kan som sådan åläggas dels ansvar att vidta skyddsåtgärder för att förhindra förorening, dels primä1i verksamhetsutövaransvar enligt l O kap. miljöbalken om förvaringen orsakat föroreningar. I praxis avseende förvaringsfall har det förvarade avfallet eller materialet varit väl avgränsat från omgivningen (tunnor, cisterner, väl avgränsade högar etc.). Det kan inte uteslutas att även deponier och utfyllnader är att betrakta som avfallsförvaring. Dåvarande Miljööverdomstolen har dock i två avgöranden konstaterat att avfall som blandats ut i andra massor utgjorde ett förorenat område, oavsett om syftet med kvittblivningen varit att deponera avfallet eller fylla ut marken Analys och avslutande kommentar I den mån det fortfarande finns ansvariga verksamhetsutövare i Glasriket, kommer dessa att ansvara i skälig omfattning för de saneringsåtgärder som behövs till följd av glasbruksverksamheten. Ansvar för föroreningar som inträffat långt tillbaka i tiden ska enligt gällande praxis jämkas helt eller delvis. 6 Prop. 1997/98:45, del2, sid MÖD 2010:10 och MÖD 2010:11.

409 27mars (5) För att ett fastighetsägaransvar enligt l O kap. 3 miljöbalken ska kunna göras gällande bedömer vi att följande förutsättningar måste vara uppfyllda: De ansvariga verksamhetsutövarna kan inte infria det efterbehandlingsansvar som ålagts dem. Aktuella fastigheter har förvärvats efter den 31 december och förvärvaren hade vid förvärvet åtminstone "borde-kunskap" om föroreningen. F ärvärv av markområden genom fastighetsreglering betraktas i detta hänseende inte som förvärv. Omfattningen av verksamhetsutövaransvaret är bestämt. Fastighetsägaransvaret bör motsvara vad som bestämts for ansvariga verksamhetsutövare och som verksamhetsutövarna inte själva kan ta. Därutöver kan följande särskilt påpekas. e Delar av glasbruksfastigheterna som inte är förorenade kan styckas av från den förorenade marken. Avstyckade fastigheter som är inte är förorenade kan säljas utan risk för att köparen åläggs fastighetsägaransvar för föroreningar från glas bruksverksamheten. Eventuella deponier och utfyllnader kan komma att betraktas som såväl förorenade områden som pågående förvaringsverksamhet För pågående verksamhet betraktas vanligen fastighetsägaren som verksamhetsutövare. Fastighetsägare som vidtar åtgärder (t.ex. grävning och schaktning) som leder till frigörande och spridning av föroreningar till omgivningen betraktas som verksamhetsutö vare. Enligt gällande praxis ska ansvaret jämkas till noll om föroreningmua har inträffat före år Detta gäller även fastighetsägaransvaret enligt lo kap. 3 miljöbalken Stockholm den27mars 2013 Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Per Molander Kerstin Brinnen

410 SMALANDSPOSTEN TORSDAG 4 APRIL 2013 DEL C I dag 16 sidor om länets näringsliv Galvin Green silrtar pi USA marknaden!l Galvin Green tar steget över Atlanten, Våxjöföretaget ska försöka sälja sina golfkläder i världens största golfland. New Wave Group sgivarna har e spis en Qus framtid koll pi din nitprofil 12 NewWave Groupsalttie har åkt berg- 1!1 Fler arbetsgivare kontrollerarjobboch-dalbana,mennusernordeasalttie- sökande på nätet.menforskarevamar strategjonasolavigodautsikterfcirbolaget. för attvisa upp en alltför putsad image. ' I FINANSIÄR! AL Drömmer du om att Statta företag? Eller är du på väg att köpa ett? Du kanske redan driver ett foretag som behöver utvecklas? Ett fiamgmgsrikt foretag behöver mer än en bra affiirsid~. Det behövs också kapital oeh i måoga f.ill även s'töd från erlårna rådgivare. Koniakta oss på AlM!. Tel Fo" RETMAGSPARTNER

411 REDIGERAT AV ANOER$ TAPOIA FÖR Många glasbruk har lagt ned. Flaggskeppet Orrefors Kosta Boda ska ha 70 procent av tillverkningen utomlands. Men fortfarande finns de som kämpar för Glasril{ets framtid -byggd på d~sign, upplevelser och kulturglas. 'if!.! i t VlrUinartetliti!Jtila$'. i. förlllltmlljt!jt iliwit ;;.; :=t!l~ei.,~~:f -,< F-'/.. ~ "....,.~r;:r~~=#~(? ;b~~'\'~~h~v).>to är d~t.,.. :;;;:~~~~;l:',! i~ao:t:ille~: s.en;ue 't)ll:. ; : koin iiälj~. ~l!:maik- : : ~dsf9~rgånisa:; ~i : : tlon~:(ö~rlkl!t;~i!tij,~;. ' raabgwrik'åt: ' 't. :.. i. Me~ äet,dröjae än~,. l!tt : an~~}. år.lnn~, 'DAton iltariför; 'bl,m; : s!!heilbörjad~ U:tiiyttja ;. ~:~~~~-.;i>.. :"~-_; -~ ;._: ::!_~ :,:.Först 1it 1fili fören-. Iiiien."reaterJ&ta~rt~'~t sqtn 1984 stod bakom uppsiittruziien. otits: : )>olnboift s0n! l;pel~d!ls J ~tb)sfill~s. trli~ård ; nära Kosta glasblllk:. 8edari följde töp&t; ' di\tllngen Gla.Sfll(et runt : p~.. ~99o~fiile~, Mu~lk l i.6\i!s~t Stiu'ta\les i9%. :.; eykeltäv~ri Glf!~rl "!<&resan kördes i fyta år, : med Statt' 2Qos. cirkus< 1 t. G.~r!~ati FIIJ1ll Gluij~ ' '. ket oeh ilesign IGlastl ket ~al- ielt h<!gieppet Jvuern~ iri.riehä!j. < 1 Ochro.våi;födntdlet i.l ~ta~ket; Ko~t i Gllsri- ~. ket; Natur l G!a5rii<Qt, Bo t Gla!iiket.. K!irlel( t.glas". riket,gtftde}ig~~'kåt.,.:, V!m!ågod, ~ blivan",~e!!jl~eprjffi~~rl.aha -kutturil;ul, sa Irongeni Det ftiii'ipade Erikal.qeltllelkepå, direkt. -Ettjättelll'a Ol'd. Det apeglllrhurvi lol:lbarmed att förvalta och utveckla glasetsomlrultvmvför attskapa ny sys~ttnlng. Formgivare och glasprofessor Erika Lagerblelke var med när kungaparet den i; mars besökte Pukeberg. Kung Carl XVI Gustaf och drottning silvia gnidades runt på det före detta glasbruket där det finns visioner om att bygga upp en internationell kunskapsplats och besökscentrum för glas, form, design och kultur. Och där atvetmed minnen, miljöer och föremål - är den grund som allt det nya ska växa fram ur. Linneunlversite tet med flera andra aktörer som Nybro kommun och Regionförbundet Kalmar är engagerade. -Fler faktorer än man tror har medverkat tlll att det gått stadigt nedåt för glasindustrin, som ändrade. konsumtionsmönster och förändringar i detaljhandeln. Våriden förändras och glasindustrins villkor med den. Honärgladförattregerlngen fem l tolv, eller till och med i så god tid som kvart l tolv, sett tlll at~ något görs genom att lägga ut Glasrikeuppdraget. Erik!! Lagerblelke är en av flera som l!gger bakom InnehAilet i denförsta delrapporten l uppdrllget. -Det är inte för sent ännu l vara i mindre omfattning - och för kulturglaset, ett uttryck som Erlka Lagerblelke för övrigt funderar på att varumärkesskydda. Detsomkriivsärytterl!gare utveckling av Glasriket som destinatlon med nya upplevelser och aktiviteter. En del kan göras med Utiiver det offentliga är stöttning frän samhällets ävenensldlda engagerade. sida- som uppbyggnaden Mångavil!attdetskafort- av besökscentrum som sätta som förut. The Glass Factory i Boda -Ibland är jag rä.dd att och Glascentrum PUkeglaset kramas ihjäl - sr. berg - ju fler desto bättattdethlndrarutveckllng. re. Utöver det efterlyses Nys perspektiv ger dock entreprenörer, både stora nya möjligheter, under-. ochsmå. strykererlkat.agerbielke. -Det är de privata ini- Hon tror på en framtid tlatlven som kommer att bådeförglasindustrin-låt. stå för den mest lnnovativa utveckljngen, exempelvis att bygga upp en glasindustri l mindre skala. En affärside kunde vara att tlllverka exklusivt förpackningsglas för exklusiv mat eller dryck. Det finns många livsmedelsproducenter som söker speciella förpackningar för sina unika produkter. Ett nytt tänkande kan skapa Jamverkan mellan olika småforetagare, Erika l.sgerblelke- som sitter mitt l ett förändringsarbete - känner en stark tro på Glasrikets framtid. Hon förstår att den känslan kan vara långt borta hos de glasarbetare som snart får gå hem från sin arbetsplats efter många år. -Jag vill ändå försöka få v.t en framtidstro. Något stängs o~h släcks men annat kan också startas ochtåndas. SlF ERLANDSSON s!t.ertandsson@smp.se

412 SMÅLANDSPOSTEN ldrsoag 4 APRIL 2013 AFFÄRSLIV KRONOBERG REDIGERAT AV ANDERS TAPOLA C7 r 1111 l Vl>:t.Jö Sammardesign kontar, stöd till AB Glasriket och fartsatta ansträngning ar för sanering av glas brukstomter är en del av det som sker inom Glas rikeupp draget. -Vi fick nej av regeringen på vår skrivelse om extra medel till sanering. Men vi har inte gett upp! En advokatbyrå har fått upp draget att se om detfinns andra vägar när det gäller fastighetsbildning, säger Malin Bendz-Hellgren, projektutvecklare på länsstyrelsen Kronoberg. Problemet med den giftbemängda marken runt hela 50 glasbruk sägs ligga som en våt filt över utvecklingen i Glasriket. Ingen vill köpa en fastighet och samtidigt få ansvaret för sanering. Länsstyrelsen i Kronoberg, som med flera aktörer fått regeringens upp drag att utveckla Glasriket, jobbar alltså vidare med frågan. En styrgrupp bestående av kommunerna, länsstyrelserna och regionförbun- den träffas regelbundet. Ett stormöte har hållits med nationella aktörer som Vinnova, Tillväxtver k et och visit sweden. -För"att de slillne få en möjlighet. att berätta vad de kan bidra med. Klart är att Tillväxtverket i maj b~söker alla kommuner i glasrikeregionen. Varje enskild konminns behov ska då diskuteras. Svid,. Stiftelsen SVensk Jndustridesign, har i sin tur planer på ett par sommardesignkontor. -Där designstudenter i en kreativ milj!i ges möjlighet att utveckla näringslivet i regionen. Inget är dock beslutat än: AB Glasriket har av styrgruppen fått en halv miljon kronor till marknadsföringsaktiviteter inför säsongen Bland annat ska reklamfilmer produceras och det blir glasblåsning på sky City, Arlal).<l!l. en månad i sommar. S\F ERLANOSSON slf.ertandsson@smp.se Flertöre ska a Glasbruken står för världsberömd design. Men få andra företag i regionen tar hjälp av formgivare. Arbete pågår för att ändra på det. -Vi har så många duktiga företag och företagare så det vore synd att inte utveckla deras fulla potential, säger Lessebo kommuns näringslivs chef Helen Karlsson. Design i Glasriket jobbar just nu med att få till en utställning om både glas och andra företags produ1cter;, regionen. Tanken är att denska vandra runt i olika länder. -En annan ide är att utlysa en tävling på någon av designutbildningarna kopplat till ett eller flera av företagen i respektive kommun. Att så få företagharlåtit sig inspirerasavandan på glasbrukenkan ha flera orsaker tror Helen Karlsson. -Ett skäl är att många av våra tillverkande företag är underleverantörer n ap o p a och inte ser vad en desig- är att mer" säljinriktade ner kan tillföra. insatser krävs för att få Riskvilligheten är hel- företagen att haka på. ler inte alltid så hög upplever Helen Karlsson. Att Helen Karlsson har i Lesblanda in en formgivare se bo konimun haft ett par kräver både pengar och företagsträffar där samatt företagaren kan ta till arbete med formgivare sig nya ideer. Dessutom tagits upp. Projektet Trädhar många ingen sälj- gård Workshop skedde organisation. i samverkan med Nybro -Lärdomarna hittills kommun och Design- region Småland. Två företag i Lessebo kommun nappade. Dessutom startades förra året festivalen Design i Glasriket, som ska visa att inte bara glas tillverkas i regionen. En ny festival i höstplaneras. SIF ERIANDSSON sif.ertandsson@smp.se :' Upptäck möten på bio. Läs mer på sf.se/konferens (f)konferens MO &EVENT med aktiviteter i kreativ miljö \\"\Yw.kom:uic Välkomna önskar Å"ia- OJa med personal

413 SMÅLANOSPOSTEN TORSDAG 4APRIL 2013 C8 AFFÄRSLIV KRONOBERG REDIGERAT AV ANOERS TAPOLA rc1 III KOSTA/GöTEBORG Orrefors Kosta Bada krymper i sommarfrån tre till ett brok. 70 procent av tillverkningen ska ske utomlands och marknadsföringsamt produktutveckling ska ske från Göteborg. Syftetär lönsamhet och marknadschefen Jenny Sundqvist är viss om att företaget är på rätt spår. Vilka är era kunder? -Snittlmnden är en 41-årig kvinna, som är intresserad av design och köper för kring 350 kronor om året. Når det gäller konstglas är det oftast en man i övre pensionsålder. Våra serier som Mine, Contrast och Basket lockar den designintresserade både for egen inredning av hemmetochsom gåva. Vilka behov ska ni tillfreds ställa för dessa kunder? -Längtan efter något som uppfattas snyggt, trendigt och designmedvetet Och man ska seglasigheten. Produktema får gärna innehålla Idarglas och reflektera fårg och ljus. Klarar ni det med det sorti mentnihaiidag? -Vi kommer att ha stör _ re möjligheter att ställa om i framtiden. Det gäller att hänga med trender och se vilka färger och vifkadesignelementsomkan fungera tillsammans med glas. Hur når ni fram till era kun der?.-via återförsäljare som till exempel Cervera, Önska, Ahlens och NK. själva satsar vi hårt på sociilla medier får att nå yngre målgrupper. Det hand, lar om Facebook, Tlvitter och Instagram. Orrefors och Kosta Boda har face booksidor på både engelska och svenska. Kosta Bodas engelska facebooksida har n ooo unika besökare i veekanmedanhemsiäan har besökare i månaden. Annonsering används i samband med. större lanseripgar när vi vill synas i många mediekaj?-aler för många ålders grupper. Förändras er målbild? -Vi försöker bland annat nå yngre målgrupper genom att komiminicera i de kanaler de använder samt prodtiktutveclila för vår tids umgängesvanor. Man samlar inte på glas som forut utan har öns"kemål om glas som ger god dryckesupplevelse, inen.samtidigt är praktiskit. Man satsar på umgänge. Därför räcker korta serier. Man kan ha ett glas för både rött och vittvin: Varför har ni sålt så dåligt totalt? Vad går bra och dåligt och på olika marknader? -Köparna i Europa och USA har haft dålig ekono mi. Grekland var tidigare vår tredje största marknad. sedan har många konkurrenter lagt ut tillverkning till låglöneländer. Där har vi kommit in sent. Dessutom finns låg priskedjor som satsat mer på glas de sista åren.. Behöver ni göra något dras tisktannorlunda? -Vi behöver göra det vi Wave Groups vd Torsten Jansson aviserat behov av tuffa förändringar. Bolagethadeunder sju år täckt förluster på 260 Il).iljoner i Orrefors Kosta Boda. Nu skulle -.:nan i ett enda hugg sätta in åtgärder för yttergör, att lägga ut viss del av produktionen. Det ger enorma möjligheter att hamna i bättre prislägen för produkter som idag är betydligtmerpriskänsliga ändevarförls år sedan. Hur ser konkurrensen ut? - Den består inte.bara av annat glas utan.också av elektronik, resecheckar och upplevelser når det gi\)ier presenter. Vi försöker få yngre att sätta glas på agendan igen. Då lrrävs fräck design till rätt priser. på gång. OKB:s fokus ska bli design och marlmadsanpassuing. Vi lwmmer attjobba med många olika formgivare framövet. lkea säljer på småländska och svenska värden som enkelt och billigt. Finns det några värden kopplade till Orrefors Kosta Boda, som ni använder l er markmidsfö ring?. -Kvalitet och design. OKB ska tillverka 30 procent l Sverige ocli70 procent utom lands. Handlar det om volym eller värde? -Volym. Det vi göi: på hemmaplankommeräven framöver att ha ett stort värde. Hur går Ilet med era webbshopar? -vi harwebbshopparför både orrefors och Kosta Boda, menharvalt att inte göra någon nysatsning just nu med tanl<e på de organisationsförändringarsom genomfors. Hur är det med uthållighet? -Vi har funnits här sedanl742. Hur jobbar ni mot delvis nya stora marknader som Kina, Intermezzo, Indien, Ryssland och Bras! lien? -Vi är närvarande på alla dessa marknader med agenter som marknadsfor och säljer våra produkter, så som i resten avvärlden. Dock är våra största marknaderfortfarandedenordiska. Hur ser det ut med framtida kompetensförsörjning inom design/produktion? -Vi har nya formgivare Den 2 oktober meddelade Torsten Jansson att OKB:s produktsortiment, prisstra tegier och inköpskanaler ska ses over. Vad blir kvar i Sve rige?. -Bland annat klassiker bland servisglas som chateau, Nobel,Difference och Line. Vi kommer även att tillverka vaser och skålar som vi idag har i sortimentet, skulpturer och självklart konstglaset. Vad har ni fått för reaktioner påoutsourcingen? -Vissa slutkunder har varit oroliga för att deras serie inte ska finnas kvar. Det år alltid bra att kunna lugna dem. Lokalpressen har speglat det ledsamma i att orter drabbas och att anställda mister sina jobb. Finansiell press har varit positiv liksom aktiebörsen.menmestpositivahar återförsäljarna varit. De ser enorma möjligheter i att erbjuda fintglas till bra priser, som Orre~ors vinglas for 170 kronor i stället för4oo. Vad betyder Kosta Boda Art Hotel för glasfilrsäljningen? -Väldigt mycket. Det är ett jätteviktigt showroom som visar bredden av det vi kan göra med konstgla. set. Små produkter.som är lätta att ta med sig för konferensgäster säljer bra i hotellets egen butik och full beläggning märks direkt i glasshopen. Det har l många år hörts kri tik från både glasarbeta: re och toimgivare om dålig marknadsföring. Vad har det handlatom konkret?. -Med "dålig'' antar jag att vi skulle ha synts för lite. En tid annonserade vi inte i magasin eller dagspress. Men vi tror mycket på att arbeta smart med vira! spridning, bland annat via sociala media. Vårt samarbete med klädkedjan Weekday var ett exempel på detta. Vi har också byggt ett showroom för alla kollektionsprodukterikosta,viharinrett fem rum med konstglas och tar väl hand om åter försäljare på konferens i glashotellet. -Under Konstglashelgen får allmänheten se utställningar med verk av Bertil Vallien och Kjell Engman. sedan; håller vi alltid hyttan öpp~n för b_esökare.det ärvifctigt att de får se hur glas blir till. så det faktum att vi inte annonserat.i just tryckt media betyder inte att vi inte syns. Nedlagda Wateiford på Irland har satsat hårt med EU stöd på det industriel la arvet som ny näring och erbjuder upplevelser. Kan det vara m\got för Orrefors, Atorsoch Kosta? -som företag kan vi inte söka EU-stöd, men om en förening vill agera i samarbete med kommunen och oss kan det vara intressant. Boda är ju ett gott exempel ' Hur tror du att Kosta och Glasriket ser ut om tio år? - Konstglas och design kommer alltid att vara viktiga aspekter. Jag. tror att det finns små hyttor i Glasriket som hoppas på ökade besökssiffror i Kosta, gärna med hjälp av något nytt soin tilltalar barnfamiljer. + NY SrnUKTUR FÖR :m MIUONER A.fors och Orrefors läggs nedellersäljs.130 av240 anställa kan få gå. Dennanyhetskakade om Glasriket den 2 oktober Redan tidigare hade New ligare 212 miljoner. - Så att Orrefors Kostas Boda går med vinst redan under årets sista månader 1 sade Torsten Jansson. De 212 miljonerna skulle räcka till uppsägningslöner samt nedskrivningar av värden på lager, fastigheter, maskiner och kundfordringar i Greldiril.d.Men hela kostnaden bokfördes på tredje kvartalet, Det sved för New Wave. Men samtidigt var det krattat för ett bra fjärdekvartal i Orrefors Kosta Boda, vilket bidrog till ett oväntat bra resultat för ägaren. Efter förhandlingar blev det!dart att 1os av 240 anställda mister sina jobb. under början av året berättade Orrefors Kosta Bodasvd Magnus Andersson att bolaget skalägga ut 70 procent av tillverkningen, till lågprisländer. Brul<en i Orrefors och Mors läggs ned till sommaren om ingenköper dem. ANDERS KARLSSON

414 REDIGERAT AV ANDERS TAP'OLA C9 ) ) ens i.shelm se verk Kjell ler vi Ii för gtatt ir till. t inte ryckt att vi + på :med strtel g och Kan efor sj n vi men agera am u-.vara u, ett a och ~? esign vara ~.tror yttor >p pas Tor i Jpav l talar ) j ders :gaut oing Bru Mors' m ren LSSON

415 SMÅLANOSPOSTEN TORSDAG 4 APRIL2013 ClO AFFÄRSLIV KRONOBERG REDIGERAT AV ANDERSTAPOLA \ MÅLERAs Datvolymproducerade servisglaset är historia. Men konsten lever ännu i Glasrikat. -Det mesta inom glas är ännu ogjort, säger form givaren Mat~ Jonasson. Medan glashyttorna stängs och vannorna slocknar runt om i Glasriket har Mats Jonassons Målerås inte bara överlevt - företaget är välmående och livskraftigt. Med 50 anställda och en ständigt ökande produktion har glasbruket visat att det småländska gläset inte bara är en konstform utan också en god affår. I dag är bruket landets största privatägda. -Vi ökade vår försäljning med åtta procent ifjol. Det är fantastiskt i den här branschen, säge.r vd Eva-Marie Hagström. Hon vet vad hon pratar om. Så sent som för ett är sedan jobbade hon för skuldtyngda Orrefors Kosta Boda och hon har sett hur svårt det är att få lönsamhet i bruksglastillverkningen. I hårt nischade Målerås är affärsiden annorlunda. -Man måste kurrna fjärma sig från maskinerna. Vi är noga med att bevara dethandgjorda och tänker inte alls på trender, säger Mats Jonasson som varit ägare av bf1!keti 32 år. Måterås Glasbruk grundades 1890 och har genom åren haft många ägare. Få 1970-talet ingick bruket i Royal Krona-koncernen men bröt sig ur 1981 då Mats Jonasson och ett 15-tal hantverkare och byns invånare köpte loss bruket. Efter en trevande start blev Mats Jonassons klassiska kollektion av djurreliefer snart en succe, inte minst internationellt.! slutet av 1980-talet stod wildlifekollektionen för 95 procent av exporten ville Orrefors köpa bruket och erbjöd 'aktieäs gama (de flesta Mål~råsbor) 52 gånger pengarna. Mats Jonassqn gick till baoken och lyckades låna ihop 14 gångerinsattkapital Aktieägarna tog Jonassons bud. -Det visar brukets betydelse för orten. Mitt mål har aldrig varit att tjäna mycket pengar utan i stället se till att få runt verksaraheten och erbju- Il da jobb till folk här, säger Mats Jonass on. Utvecklingen av konstglaset har breddat kollektionen genom åren. I dag experimenterar formgivarna med att blanda glas- och metall. smyckesdesign är öckså en allt större del av verksamheten. --Till hösten börjar formgivaren Ludvig Löfgren från Kosta Boda här. Det ska verkligen bli spännande attknyta hans kunskaper till oss, säger Eva Marie Hagström. På bruket finns i dag dessutom fyra studiodesignerns som hyr in sig. Fördelen är att det blir billigare för varje formgivare än att hålla igång egna glasvannor- dessutomutbyts kunskap och erfarenhet med brukets anställda. 'nådematsjonassonoch Eva-Marie Hagström tror att glaset har en framtid i G]asriket. -Kan vi bevara småskaligheten och fortsätta nischa oss tror jag definitivt på glaset, säger Eva Marie Hagström. -Kunskap är viktigt. Vi måste göra små serier som är unika och folk ~DJUREN SUCcE 0 ~ "Den klassiska kollektionen med djurreliefer har varit en stor succe. " FOTO:.BAROMEfEN ~ "' 0 " ~ " '' OM MATS JONASSONS BOLAG 1111 Mats Jonasson är68 år. Modetbolaget i hans koncern är Mats Jonasson Design III Dotterbolag är Malaras in c som finns l USA. Målerås gjuteri samt Målerås glasbruk. Det senare ägs tlll94 procent av Mats Jonasson.!Il Måleråsgtasbrukomsatte för två lir sedan 36,5 miljoner kronor. Summan har minskat sedan 2008 då omsättningen var 45,6 miljoner kronor. U Antalet anställda var år personervilket är17 färre än Il Resultatet efter flnansnettovar kronorvilket kan jämföras med minussiffror under såväl2008 som Il Moderbolaget Matslonasson Designs omsättning var under 2011 på 1,6 miljoner kronor, vilket är lo O 000 kronor lägre än under Iii Vinsten var under 2011 nästan kronor. - måste kunna se skillnad. Man kan inte ge bort ett smycke eller en skål förtio kronor, säger Mats Jonasson. JÖRGEN STRÖM -1

416 Regionstyrelsen Ärende 8 a Fördjupad översiktsplan Ryd, Tingsryds kommun - yttrande Dnr 13/0026 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avge yttrande över fördjupad översiktsplan Ryd, Tingsryds kommun i enlighet med upprättad handing. Ärendet Tingsryds kommun har till Regionförbundet södra Småland översänt förslag till fördjupad översiktsplan, Ryds tätort för eventuella synpunkter. Utställningstiden pågår till och med Ärendet har beretts i Regionförbundets planeringsråd Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 103/13 - Yttrande över fördjupad översiktsplan Ryd, Tingsryds kommun

417 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (28) 103 Fördjupad översiktsplan Ryd, Tingsryds kommun - yttrande Dnr 13/0026 Bakgrund Tingsryds kommun har till Regionförbundet södra Småland översänt förslag till fördjupad översiktsplan, Ryds tätort för eventuella synpunkter. Utställningstiden pågår till och med Ärendet har beretts i Regionförbundets planeringsråd. Beslutsunderlag - Yttrande över fördjupad översiktsplan Ryd, Tingsryds kommun Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att avge yttrande över fördjupad översiktsplan Ryd, Tingsryds kommun i enlighet med upprättad handling. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

418 Dnr 13/ Ann Mårtensson Tel: Tjänsteskrivelse - Yttrande över fördjupad översiktsplan Ryd, Tingsryds kommun Ärendet Tingsryds kommun har till Regionförbundet södra Småland översänt förslag till fördjupad översiktsplan Ryds tätort, Tingsryds kommun för eventuella synpunkter. Utställningstiden pågår till och med Ärendet har beretts i Regionförbundets planeringsråd. Bakgrund Samråd har ägt rum från den 4 maj till den 20 juli Samrådsförslaget har justerats till en handling som nu är utställd för granskning till Planens syfte Planens syfte är att ersätta den kommunomfattande översiktsplanen inom det aktuella området. Planförslaget syftar till att undersöka om ny bebyggelse kan vara möjlig inom planområdet. Planen syfte är också att ge förslag på säkra lösningar för gång-och cykeltrafikanter i området och ge förslag på hur man kan arbeta med trafikrelaterade problem i Ryds tätort. Sammanfattning av planen Planområdet gäller Ryds tätort och beskriver rekommendationer för hur kulturmiljö, naturmiljö, grönstruktur, bebyggelse, service, kommunikationer, teknisk försörjning samt säkerhet och risker ska hanteras, bevaras eller utvecklas. Målet för planen är att utveckla och stärka Ryds tätort genom att lyfta Ryds kvaliteter, möjliggöra för ny bostadsbebyggelse, utveckla centrumområdet, skapa en säker trafikmiljö samt skapa säkra lösningar för gång-cykeltrafikanter. Planförslaget visar på hur Ryds tätort kan utvecklas och genom en samanhållen planering skapa en hållbar utveckling. Planen är indelade efter tre fokusområden: Trafik och rörelse, Arbeta och bo, Aktivitet och upplevelse. Analysarbetet för 1 (3) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

419 Dnr 13/ framtagandet av planförslaget har fokuserat kring trafikrelaterade problem och dessa utgör därför en viktig del av planförslagets åtgärdsval. Trafikrelaterade problem i Ryds tätort har med den tunga trafiken i samhället att göra samt det geografiska läget vilket har förutsättningar att strategiskt kunna nyttjas för den framtida utvecklingen av samhället. Inom området Trafik och Rörelse är skapandet av säkra lösningar för gångcykeltrafikanter en prioriterad åtgärd samt åtgärder för att den tunga trafiken ska minska i Ryds centrum. För gång-cykeltrafiken föreslår planen att gångfartsområde utformas i centrum, samt även tydligare parkeringsytor. Sambandet mellan bostadsområden och gång-cykelnät ska förbättras genom avsmalnande gaturum samt ökad tillgänglighet till samhällets målpunkter. - Gång-cykelförbindelse över Idekullabron. - Gång-cykelväg mellan Stora Ryd och Skogsgatan samt Järnvägsgatan. - Brunnsgatan-länken mellan östra och västra Ryd. - Avsmalning Brunnsgatan/Smedjegatan. - Storgatan. - Gångstråk mellan skolan och busstorget. - Nya stråk och kopplingar till Hönshyltefjorden. - Belyst rekreationsstråk. Åtgärder för att den tunga trafiken ska minska i Ryds centrum innebär i planförslaget bl.a. att nya verksamheter som för med sig tung trafik har planlagts till befintligt industriområde i väster, Tröjemåla. För tung trafik ska väg 126 utgöra huvudalternativet. Detta medför att åtgärdshantering av brister på väg 126 finns med i planförslaget däribland: - Avfart Svängsta. Förslag: väg 126 som huvudled. Förslag cirkulationsplats eller högersvängfält. Försvårande åtgärder längs väg 645 för att lättare dirigera trafiken till väg Korsning Hemsjövägen/väg 126. Förslag: omdragning av vägen för en mjukare skärning samt bortbyggnation av höjdskillnader. - Passage Ryd. Förslag: Ombyggnation av korsningarna för att väg 126 ska få företräde. Ny vägkoppling mellan väg 126 och 645. I planen föreslås välkomnande entréer till- och utfart ur samhället med utformningen av vissa gator för att få ett mer attraktivt samhälle. Målet för kollektivtrafiken genom Trafikförsörjningsprogrammet för Södra Småland återspeglas i förslaget genom en tydlig koppling till kollektivtrafiken. Busshållplatser med en central placering vid Ryds torg är inkluderade i planförslaget samt tillgång till viloplatser, lekytor och VC i anslutning till dessa. 2 (3)

420 Dnr 13/ Inom fokusområdet Arbeta & Bo avser planförslaget att ge förslag på utvecklandet av bebyggelsen samt verksamhetsområden. Planområdet omfattar främst bebyggd mark och föreslagna förändringar berör främst ianspråktagen mark eller områden i direkt anslutning till samhället och i första hand i vattennära lägen. Inom fokusområde Aktivitet och Upplevelse avser planförslaget att skapa en attraktiv miljö för alla boende i samhället. Detta genom att utveckla gröna målpunkter och stråk, skapa en tydlighet mellan samhället och vattendragen med vattenknutna målpunkter, trygghetsgöra strandpromenaden samt förbättra för centrumhandeln och utveckla turismen. Den regionala cykelleden Sydostleden som är under uppbyggnad är en åtgärd som planförslaget tar upp som ett gott exempel på hur turismen kan komma att påverkas positivt i en framtida utveckling av området. I planen har beaktande tagits till områden med särskild hänsyn eller av riksintresse. Åtgärderna i planen är kopplade till vattenområden och trafikområden därför är fokus i enlighet med miljöbalken fokuserade på två faktorer- trafik samt vatten och strandmiljöer. Regionförbundets synpunkter Regionförbundet ser positivt på förslaget till fördjupad översiktplan över Ryd tätort. Att målen för kollektivtrafiken återspeglas är bra samt att planen uttrycker hållbar utveckling med människan i fokus genom förbättrad gång-cykeltrafik samt att målpunkter för den tunga trafiken samlas till ett område utanför centrum. Vidare anser vi att intentionerna i planen att vända samhället mot sjön är ytterligare positivt för utvecklingen i Ryd och bidrar till en attraktiv ort. Förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå styrelsen besluta Att avge yttrande över fördjupad översiktsplan för Ryds tätort enligt förslag. 3 (3)

421 Regionstyrelsen Ärende 8 b Pågatåg Nordost Trafikverkets PM avseende kostnadsökningarna i projektet Dnr 09/0113 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera Trafikverkets PM avseende kostnadsökningarna i projektet Pågatåg Nordost. Att delge Trafikverkets PM kostnadsökningarna i projektet Pågatåg Nordost till kommunstyrelsen vid Växjö kommun. Ärendet Växjö kommunstyrelse beslöt att hemställa hos Regionförbundet södra Småland att regionförbundet genomför en utomstående analys av kommunernas kostnader i samband med utbyggnationen av tågstopp i länet. Regionstyrelsen beslöt 41/13 att besvara hemställan med att ställa sig positiv till att en utomstående analys genomförs avkommunernas ökade kostnader i samband med utbyggnationen av tågstopp i länet. Regionstyrelsen anser dock inte att regionförbundet själv ska genomföra analysen då de utökade kostnaderna är ett resultat av Trafikverkets beräknade kostnader för utbyggnationen av tågstoppen. Trafikverket har nu presenterat en PM om kostnadsökningarna i projektet. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 104/13 - PM om kostnadsökningarna i projektet Pågatåg Nordost - Bilaga kostnadsökningar Pågatåg Nordost

422 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (28) 104 Pågatåg Nordost Trafikverkets PM avseende kostnadsutveckling Dnr 09/0113 Bakgrund Växjö kommunstyrelse beslöt att hemställa hos Regionförbundet södra Småland att regionförbundet genomför en utomstående analys av kommunernas kostnader i samband med utbyggnationen av tågstopp i länet. Regionstyrelsen beslöt 41/13 att besvara hemställan med att ställa sig positiv till att en utomstående analys genomförs avkommunernas ökade kostnader i samband med utbyggnationen av tågstopp i länet. Regionstyrelsen anser dock inte att regionförbundet själv ska genomföra analysen då de utökade kostnaderna är ett resultat av Trafikverkets beräknade kostnader för utbyggnationen av tågstoppen. Trafikverket har nu presenterat en PM om kostnadsökningarna i projektet. Beslutsunderlag - PM om kostnadsökningarna i projektet Pågatåg Nordost - Bilaga kostnadsökningar Pågatåg Nordost Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att notera Trafikverkets PM avseende kostnadsökningarna i projektet Pågatåg Nordost. Att delge Trafikverkets PM kostnadsökningarna i projektet Pågatåg Nordost till kommunstyrelsen vid Växjö kommun. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

423 Pågatåg Nordost & Krösatåg, PM om kostnadsökningarna i projektet Bakgrund Några år innan Trafikverkets bildande uppvaktades Banverket av en stor grupp företrädare för näringsliv, regioner och den kommunala världen i syfte att skapa förutsättningar för bättre eller helt nya tågförbindelser i nordöstra Skåne och södra Småland. Det skedde ett omfattande lobbyarbete för att uppbåda såväl medial uppmärksamhet som politisk och finansiell kraftsamling. I en broschyr för marknadsföring av projektet från 2007 finns ingen preciserad siffra, men följande formulering: Pågatåg Nordost bygger på att man kan utnyttja kapaciteten på befintliga elektrifierade banor av god standard. Det innebär att inga stora investeringar behöver göras i infrastrukturen. I mars 2008 levererade Ramböll, på uppdrag av de externa intressenterna, ett PM med reviderade investeringskostnader för Pågatåg Nordost (fortsättningsvis benämnt Projektet). Då var beräkningen 94 Mkr för stationerna i Skåne Mkr för ett mötesspår i Bjärnum och ett förbigångsspår i Tjörnarp alltså totalt knappt 200 mkr. I en rapport , som togs fram av en särskild utredare, hade kostnaden för Skånedelen ökat till 314 mkr. Dessa inledningsvis väldigt optimistiska kostnadsbedömningar, byggda på schablonkostnader och vag detaljkunskap om faktiska förutsättningar har kommit att genomsyra hela Projektets fortsatta väg mot beslut om genomförande. I slutet av 2009 undertecknades en avsiktsförklaring mellan berörda kommuner och regioner om hur Projektet skulle kunna genomföras. Denna avsiktsförklaring lämnades in till Näringsdepartementet som ett underlag för åtgärdsplaneringen Banverket ingick inte i denna avsikt. I Banverkets egen prioriteringsordning av angelägna projekt inför åtgärdsplaneringen, totalt cirka 25 stycken i södra Sverige, fanns Projektet inte medtaget. I början av 2010 (dokumentdatum ) undertecknade Banverket, genom GD, ett Genomförande- och finansieringsavtal tillsammans med de båda regionförbunden och 8 kommuner. I detta avtal kalkylerades projektsumman till totalt 563 Mkr varav statens kostnader skulle motsvara 61 %, dvs. 344 Mkr. De småländska intressenternas medfinansiering innefattade medel från EU:s strukturfonder. I Genomförande- och finansieringsavtal anges att kostnaderna är angivna i prisnivå juni 2008 och att medfinansiering ska indexregleras med entreprenadindex E84. I avtalet beskrevs att Om projektets kostnader efter genomförandet avviker från redovisade bedömningar i detta avtal skall avvikelserna regleras solidariskt mellan parterna i förhållande till kostnadsfördelningen enligt detta avtal. Vidare förband sig övriga parter att förskottera erforderliga statliga medel. Avtalet omfattade totalt 13 stationer. Någon vecka senare tog Banverket fram ett PM om Projektet (daterat ) i vilket synpunkter på lösningar och kostnader redovisades. Banverkets bedömde projektkostnaden till totalt 732 Mkr. I den åtgärdsplan som regeringen kom att fastställa för perioden fanns Pågatåg Nordost med till en kostnad av 563 Mkr, varav 39 % medfinansiering. Statens andel fanns inlagd i perioderna och

424 Innan åtgärdsplanen beslutades hade Hässleholms kommun själva inlett stationsarbetena i Sösdala (en av de i avtalet ingående stationerna), väl medvetna om att detta var ett risktagande. Kostnaderna för dessa arbeten ingick inte i den av Banverket prognostiserade totalsumman om 732 mkr. Projektets inledning Omgående efter att Åtgärdsplanen tillkännagivits uppvaktades det nybildade Trafikverket (TrV) av övriga intressenter där staten omedelbart förväntades inleda arbeten för projektets snara genomförande. Förskottering av statens medel säkrades genom övriga finansiärers medverkan och beslut om detta togs av regeringen i särskild ordning. TrV betonade inledningsvis att det underlag som togs fram inför åtgärdsplaneringen måste kvalitetssäkras avseende tider och turordning för genomförande, kostnader och möjlighet att tilldelas tider i spår. TrV behövde också sätta upp en projektorganisation för hela genomförandet av planering, projektering och byggande. Successivt inledde den projektorganisation, som höll på att slutföra plattformsförlängningarna i Skåne (Projekt 50-11), förberedelserna för Projektet. Under hösten 2010 etablerades projektorganisationen på plats i Hässleholm. En samrådsgrupp, bestående av företrädare för projektets intressenter, konstituerades före sommaren 2010 i syfte att underlätta projektets framdrift och medverka i den typ av övergripande gemensamma beslut som inte hanteras i projektorganisationen. Till samrådsgruppen, som följer Trafikverkets rutiner, skapades en beredningsgrupp för att ta hand om vissa beslut och förbereda frågeställningar. TrV Investering har sedermera också tillsatt en styrgrupp för projektet med företrädare från Investering, Samhälle och Underhåll också enligt TrV rutiner. Då projektorganisationen synade det underlag som funnits för åtgärdsplaneringen fann man ganska snart att tänkta lösningar i många fall inte var genomförbara. Terräng, geoteknik, signalteknik och vattenförhållanden är exempel på omständigheter som i nära nog alla situationer har medfört mer kostsamma lösningar. Till detta har tillkommit kostnader för att funktionsanpassa stationerna enligt EU-gemensamma krav. Projektets genomförande På grund av de mycket snäva tidsplaner som Projektet lever med har projektering och byggande i många fall skett parallellt. I dagsläget är 3 av de 13 stationerna färdigställda (åtgärder på 2 befintliga stationer för att förverkliga trafikupplägget är också klara), ytterligare 3 är byggda men inte helt slutförda medan övriga 7 förbereds. Två av stationerna, Sösdala och Gemla, är öppnade för trafik. Allteftersom stationerna färdigställts har kunskapen om åtgärdernas genomförande och kostnader klarlagts och Projektets kostnadsbild har gradvis förfinats. Vid en nyligen genomförd successivkalkylering hamnar totalkostnaden på 797 Mkr (varav 20,5 Mkr är tilläggsbeställningar som ska finansieras av andra avtalsparter). 18,5 Mkr är den genomsnittliga indexutveckling som beräknats från startpunkt juni 2008 till tidpunkten för Projektets slutförande. Detta är första gången projektorganisationen haft möjlighet att på allvar kvalitetssäkra prognoserna varför denna beräknade kostnad har hög precision. Sett till de kostnader som togs upp i avtalet från januari 2010 har slutsumman för stationerna stigit kraftigt, i några fall mer än dubbelt upp (se bilaga). I några fall är kostnaderna lägre.

425 Projektet har fortlöpande övervägt olika lösningar och funktioner för att minska kostnaderna och har på så vis motverkat ett ännu större överskridande. Sist bland Projektets delåtgärder för genomförande 2014 finns den mest kostsamma åtgärden, förbigångsspår norr om Tjörnarp, som också är den åtgärd som krävs för att öka kapaciteten på Södra stambanan generellt och är en förutsättning för att öppna stationen i Tjörnarp. Nuläget Det är först nu som TrV i Syd upplever att den kostnad som tagits fram på 797 Mkr går att stå för i relation till det Projekt som ska genomföras. Det är också denna kostnad (minus 20,5 Mkr) som borde varit den som var underlag för regeringens beslut om åtgärdsplan våren Banverkets interna PM från februari 2010 där kostnaden 732 Mkr togs fram borde otvivelaktigt utgjort grund för kommande beslut om finansiering och genomförande. Statens andel, som förskotteras av externa parter, kommer nu att uppgå till ca 474 Mkr, att jämföra med den ursprungliga andelen på 344 Mkr. Samhällsnyttan & trafikutvecklingen på öppnade stationer I ett projekt som detta, som präglas av fel ingångsvärden från start, är det lätt att kostnaderna överskuggar allt annat. Med respekt för kostnaderna vill vi ändå lyfta fram den samhällsnytta som uppstår genom att stationer successivt öppnas för trafik. För Sösdala, som var den första stationen som öppnades 2011 fanns en prognos från 2007 på 570 av- och påstigande per vardag för år Det faktiska resandet blev redan vid öppnandet 680 av- och påstigande/vardag! För 2012 ökade tågresandet i Skåne med totalt 8 %, varav Öresundstågen med 10 % och Pågatågen med 7 %. Liknande ökningar går att finna i Kronobergs utveckling av persontrafiken på järnväg. Vi vill därför betona att Projektets genomförande i högsta grad bidrar till en önskvärd utveckling för ökad tillgänglighet, större marknad för arbete och studier samt ett hållbart resande låt vara till en högre kostnad än önskat. Erfarenhetsåterföring Ett projekt av denna karaktär och framdrift stämmer till omfattande eftertanke. För alla ingående parter blir situationen slitsam då kostnadsbilden ständigt måste omprövas och korrigerande beslut måste tas i fullmäktigemöten på ett antal orter. För projektorganisationen blir det mycket fokus på röda siffror istället för glädjen i att bidra till ökad tillgänglighet och önskade kommunikationer. Lennart Andersson & Jens Möller Trafikverket Region Syd

426 Indextal vid slutdatum eller senast kända index, ,3 Indexutv t o m slutdatum eller senast kända index, ,3 Index beräknat på prognoser Avtal prisnivå vid slutdatum eller senast Löpande kända Index, prisnivå, 3% 348,3 per år Avtal jan 2010 Index på Avtalssumma inkl Prognos nov Avvikelse att Station Slutdatum prisnivå avtalssumman Risk index och risk 2012 kommentera Förklaring av förändring från utgångsvärde,avtalets prisnivå, till nuvarande prognos, prognos nov 2012 Eslöv ,5 7,3% Avvikelse 2,4 mnkr. 0,9 mnkr Indexuppräkning av avtalssumman. Högre kostnad Sösdala ,4 7,9% Avvikelse 28,9 mnkr. 2,4 mnkr Indexuppräkning av avtalssumman. Högre kostnad.. Hässleholm ,7 8,3% Avvikelse 6,9 mnkr. 0,4 mnkr Indexuppräkning av avtalssumman. Högre kostnad.. Ballingslöv ,3 10,4% Avvikelse 16,3 mnkr. 1,8 mnkr Indexuppräkning av avtalssumman. Högre kostnad. Hästveda ,3 10,4% Avvikelse 13,6 mnkr. 5,1 mnkr Indexuppräkning av avtalssumman. Kompletterat med riskprognos 0,2 mnkr. Högre kostnad.. Diö ,3 10,4% Avvikelse 10,8 mnkr. 2,0 mnkr Indexuppräkning av avtalssumman, 0,3 mnkr Index löpande prisnivå. Kompletterat med risk enl Exonaut med ,0 mnkr. Högre kostnad.. Gemla ,3 10,4% Avvikelse 11,8 mnkr. 2,2 mnkr indexuppräkning av avtalssumman, 0,2 mnkr Index löpande prisnivå. Kompletterat med risk enl Exonaut med ,1 mnkr. Högre kostnad.. Killeberg ,3 10,4% Avvikelse 19,3 mnkr. 3,1 mnkr Indexuppräkning av avtalssumman, 0,2 mnkr Index löpande räkning. Kompletterat med risk enl Exonaut med ,5 mnkr. Högre kostnad.. Markaryd ,3 10,4% Avvikelse 18,3 mnkr. 1,8 mnkr Indexuppräkning av avtalssumman, 0,8 mnkr Index löpande prisnivå. Kompletterat med risk enl Exonatu med ,5 mnkr. Högre kostnad.. Vittsjö ,3 10,4% Avvikelse 5,5 mnkr. 1,5 mnkr Indexuppräkning av avtalssumman, 0,5 mnkr Index löpande prisnivå. Kompletterat med risk enl Exonut 0, mnkr. Högre kostnad Bjärnum ,3 10,4% Avvikelse -10,9 mnkr. 7,8 mnkr Indexuppräkning av avtalssumman, 1,7 mnkr Index löpande prisnivå. Kompletterat med risk enl Exonaut med 0,5 mnkr. Lägre kostnad.. Vislanda ,3 10,4% Avvikelse 14,2 mnkr. 5,6 mnkr Indexuppräkning av avtalssumman, 2,0 mnkr Index löpande prisnivå. Kompletterat med risk enl Exonaut med ,4 mnkr. Högre kostnad.. Önnestad ,3 10,4% Avvikelse -3,3 mnkr. 8,1 mnkr Indexuppräkning av avtalssumman, 1,9 mnkr Index löpande prisnivå. Kompletterat med risk enl Exonaut med ,7 mnkr. Lägre kostnad.. Fjälkinge ,3 10,4% Avvikelse 49,1 mnkr. 1,8 mnkr Indexuppräkning av avtalssumman, 1,7 mnkr Index löpande prisnivå. Kompletterat med risk enl Exonaut med ,4 mnkr. Högre kostnad.. Tjörnarp ,3 10,4% Avvikelse 51,5 mnkr. 12,9 mnkr indexuppräning av avtalssumman, 9,0 mnkr Index löpande prisnivå. Kompletterat med risk enl Exonaut med ,3 mnkr. Högre kostnad Avtal Indexutvecklingen är från avtalets utgångspunkt med prisnivå till stationens slutdatum eller fram till senast kända index (gäller de som har slutdatum efter ). Index För de stationer som har prognoser 2013 och framåt är det gjort en uppräkning av prognosen med löpande prisnivå (generell uppräkning med 3% per år). Risk Förändring Önnestad i avtalet Fjälkinge Inlösen Mark - Fastighet Projektets kostnadsökning Projektets kostnadsminskn Kommuners kostnadsökning

427 Regionstyrelsen Ärende 8 c Godkännande av beslut om allmän trafikplikt för länsöverskridande busstrafik mellan Blekinge och Kronobergs län Dnr 13/0142 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna Region Blekinges beslut om allmän trafikplikt avseende de sträckor som berör Kronobergs län. Skrivelse har inkommit från Region Blekinge avseende länsöverskridande beslut om allmän trafikplikt. Lag om Kollektivtrafik (SFS 2010:1065) anger att allmän trafikplikt kan beslutas för trafik över en region- eller länsgräns om regionala kollektivtrafikmyndigheter på båda sidor om gränsen är överens om detta. Regionstyrelsen i Blekinge har i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet fattat beslut om allmän trafikplikt för busstrafik, inför den upphandling av busstrafik i Blekinge som ska genomföras under Beslutet om allmän trafikplikt avviker inte från regionförbundets egen hållning i frågan, varför beslutet kan godkännas av kollektivtrafikmyndigheten i Kronobergs län. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 105/13 - Tjänsteskrivelse - Godkännande av beslut om allmän trafikplikt för länsöverskridande busstrafik mellan Blekinge och Kronobergs län - Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i Blekinge län

428 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (28) 105 Godkännande av Region Blekinges beslut avseende trafikplikt gällande länsöverskridande busstrafik mellan Blekinge och Kronobergs län Dnr 13/0142 Bakgrund Skrivelse har inkommit från Region Blekinge avseende länsöverskridande beslut om allmän trafikplikt. Lag om Kollektivtrafik (SFS 2010:1065) anger att allmän trafikplikt kan beslutas för trafik över en region- eller länsgräns om regionala kollektivtrafikmyndigheter på båda sidor om gränsen är överens om detta. Regionstyrelsen i Blekinge har i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet fattat beslut om allmän trafikplikt för busstrafik, inför den upphandling av busstrafik i Blekinge som ska genomföras under Beslutet om allmän trafikplikt avviker inte från regionförbundets egen hållning i frågan, varför beslutet kan godkännas av kollektivtrafikmyndigheten i Kronobergs län. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse - Godkännande av beslut om allmän trafikplikt för länsöverskridande busstrafik mellan Blekinge och Kronobergs län - Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i Blekinge län Beslut Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta Att regionstyrelsen i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet godkänner kollektivtrafikmyndigheten i Blekinges beslut om allmän trafikplikt för länsöverskridande trafik mot Kronobergs län Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

429 Dnr 13/ Eva Palmér Tel: Tjänsteskrivelse - Godkännande av beslut om allmän trafikplikt för länsöverskridande busstrafik mellan Blekinge och Kronobergs län Ärendet Skrivelse har inkommit från Region Blekinge avseende länsöverskridande beslut om allmän trafikplikt. Lag om Kollektivtrafik (SFS 2010:1065) anger att allmän trafikplikt kan beslutas för trafik över en region- eller länsgräns om regionala kollektivtrafikmyndigheter på både sidor om gränsen är överens om detta. Trafikplikt för länsöverskridande trafik Regionstyrelsen i Blekinge har i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet fattat beslut om allmän trafikplikt för busstrafik, inför den upphandling av busstrafik i Blekinge som ska genomföras under Kollektivtrafikmyndigheten fattar beslut om trafikplikt för trafik i det egna länet. Efter överenskommelse med berörda myndigheter får kollektivtrafikmyndigheten även besluta om trafikplikt till målpunkter i intilliggande län. Det avsnitt i Region Blekinges beslut som rör Kronobergs län består av två olika sträckningar. Sträckan Ryd-Olofström-Karlshamn utgörs i huvudsak av skoltrafik. Från Karlshamn och Ronneby går trafik mot Växjö där resenärerna i huvudsak utgörs av gymnasieelever, arbetspendlare och i viss mån serviceresande. Beslutet om allmän trafikplikt avviker inte från vår egen hållning i frågan, varför beslutet kan godkännas av kollektivtrafikmyndigheten i Kronobergs län. Förslag till beslut Att godkänna Region Blekinges beslut om allmän trafikplikt avseende de sträckor som berör Kronobergs län. 1 (1) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

430 Karlskrona Dnr Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i Blekinge län Beslutet Region Blekinge fattar i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet beslut om allmän trafikplikt (SFS 2010:1065, 3 kap.1 ) för nedan beskriven busstrafik i Blekinge Län. I överenskommelse med kollektivtrafikmyndigheterna i Region Skåne, Regionförbundet Södra Småland och Landstinget i Kalmar Län gäller detta beslut även beskriven länsöverskridande trafik. Sammanfattningsvis beläggs alla upphandlade områden med linjelagd busstrafik inom Blekinge såväl som markerade sträckor över länsgräns med allmän trafikplikt med undantag för flygbusstrafiken mellan Karlskrona och Ronneby flygplats. Se detaljer inom respektive geografiskt område nedan. Ärendet Enligt Lag om Kollektivtrafik (SFS 2010:1065) som trädde i kraft 1 januari 2012 måste all trafik som ska upphandlas föregås av ett beslut om allmän trafikplikt. Beslutet ska fattas innan avtal om berörd trafik tecknas. Kollektivtrafikmyndigheten fattar beslut om trafikplikt för trafik i det egna länet. Efter överenskommelse med berörda myndigheter får kollektivtrafikmyndigheten även besluta om trafikplikt till målpunkter i intilliggande län. Allmän trafikplikt får bara beslutas för sådan trafik som utgör regional kollektivtrafik. I kollektivtrafiklagens mening är regional kollektivtrafik huvudsakligen ägnad att tillgodose resenärernas behov av arbetspendling eller annat vardagsresande och som med hänsyn till sitt faktiska nyttjande tillgodoser ett sådant behov. Den regionala kollektivtrafikmyndighetens beslut om allmän trafikplikt får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den som på kommersiell grund tillhandahåller eller avser att tillhandahålla kollektivtrafiktjänster som berörs av trafikplikten. Motivet för allmän trafikplikt Allmänt anger lagstiftaren två huvudsakliga skäl till beslutet om allmän trafikplikt. Dels ska medborgaren kunna få information om vilken kollektivtrafik som samhället avser att ta ansvar för. Dessutom ska den kommersiella trafikutövaren få information om var samhällssubventionerad busstrafik ska finnas. Sträckor som är av kommersiellt intresse för trafikföretag ska enligt lagen inte beläggas med allmän trafikplikt om de kan trafikeras utan subventioner från samhället. I Blekinge, och när det gäller i det här beslutet beskrivna sträckor till orter i våra grannlän, är det bara flygbusstrafiken mellan Karlskrona och Ronneby flygplats som enligt Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

431 Region Blekinges bedömning har marknadsmässiga förutsättningar för att bedrivas kommersiellt. Det är också endast denna trafik som har varit föremål för ett sådant intresse från bussbranschen. Region Blekinges övergripande motiv för att ta beslut om allmän trafikplikt är att ge trygghet för Blekingeborna när det gäller kollektivtrafikens stabilitet på lång sikt. Med beslutet som grundar sig på riktlinjerna i Trafikförsörjningsprogrammet vill vi också ge de bästa förutsättningarna för att kollektivtrafiken ska kunna växa och ge ännu fler möjlighet att åka kollektivt framöver. Områdesindelning För att beskriva trafiken som beläggs med allmän trafikplikt har vi valt geografiska områden. Trafiken beskrivs inte på linjenivå eftersom Blekingetrafiken och de avtalade bussföretagen ska känna tillräcklig frihet för att kunna använda sin kreativitet fullt ut för en vägvinnande trafikutveckling. 1 Blekinge län utom stadsnära områden runt Karlskrona, Ronneby och Karlshamn 2 Karlskrona stads- och förortstrafik 3 Ronneby stads- och förortstrafik 4 Karlshamns stads- och förortstrafik 5 Gränsöverskridande trafik mot Kalmar Län 6+7 Gränsöverskridande trafik mot Kronobergs Län 8+9 Gränsöverskridande trafik mot Skåne Län Beslut om allmän trafikplikt per område Område 1 Blekinge med undantag för Stads- och förortstrafik: Med undantag för markerade tätortsområden runt Karlskrona, Ronneby och Karlshamn täcker detta område hela Blekinge. Här finns idag en stor variation av behovsanpassad trafik från regelbunden halvtimmestrafik längs starka stråk till ett begränsat turutbud av skolresor. Linje- Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro