Föräldrastöd i Blekinge

Transkript

1 Föräldrastöd i Blekinge Inventering av verksamma föräldrastödsmetoder i Sverige och Blekinge samt förslag till struktur för föräldrastöd i Blekinge Det krävs en by för att fostra ett barn Afrikanskt ordspråk

2 Innehållsförteckning Sammanfattning s. 4 Evidensbaserade föräldrastödsprogram i Sverige s. 4 Verksamma föräldrastödsmetoder i Blekinge län s. 4 Förslag till struktur för föräldrastöd i Blekinge s. 5 Strukturens rekommenderade insatser s. 6 Inledning s. 7 Bakgrund s. 8 Föräldrastöd en vinst för alla s. 8 Former för föräldrastöd s. 8 Generellt alternativt riktat stöd s. 9 Föräldrastöd i grupp, enskilt eller på distans s. 9 Föräldrastöd av strukturerad eller öppen karaktär s. 9 Föräldrastöd utifrån barnens alternativt föräldrarnas behov s. 9 Effekter av föräldrastöd s. 9 Kostnadseffektivitet s. 10 System för utvärdering s. 10 Evidensbaserade föräldrastödsprogram i Sverige s. 11 Stöd till föräldrar under graviditet s. 11 Rekommenderat program för att stärka parrelationen s. 11 Stöd till föräldrar under spädbarnstid s. 11 Rekommenderade program under spädbarnstiden s. 12 Stöd till föräldrar under förskoletiden och de tidiga skolåren (2-9 år) s. 12 Rekommenderade program för förskolan och de tidiga skolåren (2-9 år) s. 13 Stöd till föräldrar under skolåldern (10-15 år) s. 14 Rekommenderade program för skolåldern (10-15 år) s. 14 Verksamma föräldrastödsmetoder i Blekinge län s. 15 Föräldrastöd inom mödrahälsovården i Blekinge län s. 15 Basprogram för de individuella träffarna med barnmorskan s. 16 Manual för föräldraträffarna s. 16 Föräldrastöd inom Barnhälsovården i Blekinge s. 17 Samverkan s. 18 Det individuella föräldrastödet s. 18 Föräldrastöd i grupp s. 18 Föräldrastöd inom Tandvården i Blekinge s. 19 Föräldrastöd inom ramen för kommunernas verksamheter i Blekinge s. 20 Olofströms kommun s. 20 Sölvesborgs kommun s. 21 Karlshamns kommun s. 22 Ronneby kommun s. 22 Karlskrona kommun s. 22 Sammanfattning s. 23 Förslag till struktur för föräldrastöd i Blekinge s. 24 2

3 Definition av föräldrastöd s. 24 Strukturens värdegrund s. 24 Strukturens övergripande mål s. 24 Strukturens utgångspunkter s. 24 Strukturens rekommenderade insatser s. 27 Regionalt s. 27 Lokalt s. 29 Mödra- och barnhälsovården s. 32 Referenser s. 35 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Fördjupad beskrivning av evidensbaserade föräldrastödsmetoder i Sverige Goda lokala exempel på föräldrastödjande aktiviteter 3

4 Sammanfattning Regeringen lämnade den 17 mars 2008 propositionen En förnyad folkhälsopolitik 2007/08:110 till riksdagen. I propositionen lyfts barn och unga som en särskilt prioriterad målgrupp för det hälsofrämjande arbetet. Folkhälsoinsatserna riktade till barn och unga bör särskilt fokusera på att främja goda relationer mellan barn och deras föräldrar. Regeringen framhåller att det generella föräldrastödet bör utvecklas och utvidgas till att omfatta hela barnets uppväxtperiod. I samband med propositionen har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att tillsammans med Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen utforma en långsiktig nationell strategi för föräldrastöd. Resultatet av föräldrastödsutredningen presenterades i slutet av januari (SOU, 2008:131) Kommunerna och landstinget i Blekinge har, med sin begränsade storlek som län, ambitionen att med utgångspunkt från regeringens direktiv utgöra ett försöksområde där olika samverkansformer och föräldrastödmetoder kan utvecklas och prövas. En tvärprofessionell projektgrupp bestående av representanter från mödra- och barnhälsovården, förskolan, skolan, skolhälsovården, socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin och tandvården har etablerats. Deltagare från länets fem kommuner finns representerade i gruppen. Projektgruppens uppdrag är att: Inventera, sammanställa och presentera nu verksamma föräldrastödmetoder nationellt och i länet. Metoderna skall ha hög grad av evidens. Föreslå hur en struktur för föräldrastöd skulle kunna utformas i Blekinge. Evidensbaserade föräldrastödsprogram i Sverige Statens folkhälsoinstitut (FHI) rekommenderar ett antal evidensbaserade föräldrastödsprogram som vänder sig till föräldrar med barn i olika åldersintervall. Under graviditeten anbefaller FHI ett strukturerat program, The Prevention and Relationship Enhancement Program (PREP), som är avsett för att förbättra relationen mellan föräldrarna. Under spädbarnstiden rekommenderas metoder för föräldrakurserna som främjar trygg anknytning. Statens folkhälsoinstitut förespråkar huvudsakligen två anknytningsfrämjande program; Vägledande samspel och Från första början. Till de mindre barnen, i åldern två till nio år, är fokus för kurserna samspelsprogram som syftar till att utveckla föräldrars förmåga att ge barnen både värme och ramar. Statens folkhälsoinstitut rekommenderar följande program under förskoletiden och de tidiga skolåren; Aktivt föräldraskap, COPE, De otroliga åren, Familjeverkstan, Föräldrakraft och Komet för föräldrar. För de äldre barnen och tonåringarna prioriteras kommunikationsprogram. FHI rekommenderar följande program; Steg för Steg, Nya steg, Föräldrastegen, Örebro Prevention Program, Föräldrakraft och Aktivt föräldraskap idag för tonårsföräldrar. Verksamma föräldrastödsmetoder i Blekinge län Förekomsten av föräldrastöd i grupp ser olika ut i Blekinges kommuner. Utifrån informationen från inventeringen i länet kan vi konstatera att motsvarande brett täckande förebyggande verksamhet som bedrivs av mödra- och barnhälsovården saknas efter spädbarnstiden och under barnets fortsatta uppväxt. Utbudet av strukturerade program är då bristfälligt. En stor del av de program som erbjuds inom ramen för kommunernas verksamheter är av indikerad och selektiv karaktär, det vill säga riktar sig till individer med tidiga tecken på problematik alternativt till målgrupper som bedöms som riskgrupper. Det förekommer således ett stort tomrum vad gäller den universella preventionen. Ett universellt arbete, med insatser riktade till alla barnfamiljer, ger 4

5 stora möjligheter att förebygga ohälsa hos en stor grupp barn och ungdomar som ännu inte har uppvisat några tidiga tecken på symtom. Nedan presenteras en sammanställning av kommunernas tillämpning av folkhälsoinstitutets rekommenderade program: Program/Kommun Olofström Sölvesborg Karlshamn Ronneby Karlskrona COPE X X De otroliga åren Komet Föräldrakraft Aktivt föräldraskap idag 2-12 år Aktiva småbarnsföräldrar 1-4 år Steg för steg/nya steg Föräldrastegen X ÖPP X X X Aktivt föräldraskap idag för tonårsföräldrar Familjeverkstan X X X X Förslag till struktur för föräldrastöd i Blekinge Definition av föräldrastöd: Ett brett utbud av insatser som föräldrar erbjuds ta del av och som syftar till att främja barns hälsa och psykosociala utveckling (SOU 2008:131, s. 45) Föreslagen struktur för föräldrastöd i Blekinge sammanfaller med föräldrastödsutredningens rekommenderade definition av föräldrastöd. Strukturen gör dock inte anspråk på att vara heltäckande för allt det föräldrastöd som innefattas av definitionen. Avsnittet om utgångspunkter nedan motiverar strukturens avgränsning. Strukturens övergripande mål: Det övergripande målet med föräldrastöd är att alla föräldrar, oavsett familjestruktur, med barn i åldern 0-18 år ska erbjudas ett generellt stöd i sitt föräldraskap (SOU 2008:131) Strukturens utgångspunkter: Föreslagen struktur avgränsas till att omfatta hur det universella, gruppbaserade och strukturerade föräldrastödet kan utvecklas i Blekinge Föräldrastödet bör baseras på barnens behov Föräldrastöd som erbjuds bör vara frivilligt att ta emot och bygga på kunskap baserad på aktuell forskning samt beprövad erfarenhet Föräldrastödet bör erbjudas kontinuerligt under barnets hela uppväxtperiod 5

6 Strukturens rekommenderade insatser Regionalt: Delat huvudmannaskap för arbetet med föräldrastöd mellan landstinget och länsstyrelsen i Blekinge. Huvudmännen ansvarar för samverkan med kommunerna samt för att samordna utbildning av föräldragruppsledare Nationell satellitkonferens om föräldrastöd den 31 mars på First Hotell Statt, Karlskrona Uppföljningskonferens om föräldrastöd, där ett smörgåsbord av folkhälsoinstitutets rekommenderade föräldrastödsprogram presenteras Intresseförfrågan inför utbildning av föräldragruppsledare skickas ut kort efter uppföljningskonferensen till kommunerna och landstinget Regionalt utbildade utbildare i föräldragruppsmetoder Lokalt: Central samordning av kommunens föräldrastöd Politiskt beslut på högsta nivå som innefattar en tvärsektoriell och långsiktig implementerings-, finansierings- och utvärderingsplan för den kommunala föräldrastödsverksamheten En beskrivning, baserad på de verksammas uppfattning, av behov och efterfrågan i kommunernas olika upptagningsområden. Föräldrastödet ska tillgodose det befintliga behovet i upptagningsområdet Deltagande i föräldragrupper bör vara kostnadsfritt Utveckla samverkan mellan de verksamheter som kommer i kontakt med övervägande del av föräldrarna och barnen någon gång. Syftet är att få en naturlig övergång av föräldrastödet mellan mödrahälsovården, barnhälsovården, förskolan och grundskolan Utbildning av intresserad personal till föräldragruppsledare Föräldrastöd bör genomföras av ordinarie personal inom ramen för deras tjänster. Föräldrastödet kan antingen bedrivas inom ramen för den egna förskolans/skolans regi eller i bredare bemärkelse i kommunens regi av personal med ett utökat uppdrag för föräldrastöd Med syftet att sprida föräldrastödsprogrammens förhållningssätt brett i verksamheten bör utbildade föräldragruppsledare dela med sig av sina nyvunna kunskaper till övrig personal Föräldrar till barn som inte befinner sig inom ramen för kommunens ordinarie verksamheter ska också bli erbjudna föräldrastöd Mödra- och barnhälsovården: Spridning av manualerna för föräldrastöd inom mödra- och barnhälsovården Kompetensutveckling i samtals- och gruppdynamik av barnmorskor och distriktssköterskor som är intresserade av att hålla i föräldragrupper Sträva efter sammanhållna grupper från mödra- till barnhälsovården i den mån det är möjligt Uppmuntra etablering av familjecentraler alternativt familjecentralsliknande verksamheter Utveckla verksamheterna efter såväl mäns som kvinnors behov. Ett genusperspektiv ska genomsyra verksamheten 6

7 Inledning Regeringen lämnade den 17 mars 2008 propositionen En förnyad folkhälsopolitik 2007/08:110 till riksdagen. I propositonen lyfts barn och unga som en särskilt prioriterad målgrupp för det hälsofrämjande arbetet. Folkhälsoinsatserna riktade till barn och unga bör särskilt fokusera på att främja goda relationer mellan barn och deras föräldrar. Regeringen framhåller att det generella föräldrastödet bör utvecklas och utvidgas till att omfatta hela barnets uppväxtperiod. Vidare bör det stöd som erbjuds vara frivilligt och i största möjliga utsträckning evidensbaserat. I samband med propositionen har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att tillsammans med Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen utforma en långsiktig nationell strategi för föräldrastöd. Resultatet av utredningen presenterades i slutet av januari (SOU, 2008:131) Regeringen påpekar i sammanhanget att det föräldrastödjande arbetet påverkas av hur samverkan fungerar lokalt och regionalt. I många avseende saknas det även genomtänkta strategier för hur det föräldrastödjande arbetet ska läggas upp och genomföras. Av denna anledning avsätter regeringen under 2009 och miljoner kronor om året till kommunerna för att stimulera förslag på hur föräldrastöd ska utvecklas och struktureras. (Socialdepartementet, 2007) En fjärdedel av regeringens avsatta stimulansmedel bör enligt föräldrastödsutredningen vara öronmärkta till att stödja kommunernas genomförande av kartläggningar och framtagande av strategier. Knappt hälften av de sammanlagda stimulansmedlen föreslås delfinansiera utbildning av föräldragruppsledare inklusive utbildning av utbildare samt till regionalt anordnade tvärprofessionella utbildningar och konferenser under 2009 och (SOU, 2008:131) Kommunerna och landstinget i Blekinge har, med sin begränsade storlek som län, ambitionen att med utgångspunkt från regeringens direktiv utgöra ett försöksområde där olika samverkansformer och föräldrastödmetoder kan utvecklas och prövas. Föräldrastödet skall i enlighet med propositionen 2007/08:110 erbjudas alla föräldrar och omfatta barnens hela uppväxttid, det vill säga till dess att barnen har fyllt 18 år. En tvärprofessionell projektgrupp bestående av representanter från mödra- och barnhälsovården, förskolan, skolan, skolhälsovården, socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin och tandvården har etablerats. Deltagare från länets fem kommuner finns representerade i gruppen. Projektgruppens uppdrag är att: Inventera, sammanställa och presentera nu verksamma föräldrastödmetoder nationellt och i länet. Metoderna skall ha hög grad av evidens. Föreslå hur en struktur för föräldrastöd skulle kunna utformas i Blekinge. Utgångspunkten för uppdraget är att föräldrastödens innehåll utformas och genomförs i samverkan mellan kommunerna och landstinget. Projektledaren är sammankallande och samordnare av gruppens arbete. Projektet påbörjades den 15 november 2008 efter godkännande av samtliga kommunala folkhälsoråd/välfärdsråd och landstingets folkhälsoutskott. Följande skrift presenterar inventeringen av verksamma föräldrastödsmetoder nationellt och i länet samt projektgruppens föreslagna struktur för det universella gruppbaserade föräldrastödet i Blekinge. Föreslagen struktur baseras huvudsakligen på betänkandet av den nationella utredningen, projektgruppens samlade erfarenheter samt inventeringen av verksamma föräldrastödsmetoder nationellt och i länet. En utförligare beskrivning av Folkhälsoinstitutets rekommenderade evidensbaserade program presenteras i bilaga ett. Bilaga två lyfter goda regionala och lokala exempel på föräldrastödjande aktiviteter. 7

8 Bakgrund Psykisk ohälsa är ett av de största hälsoproblemen under uppväxtåren och senare i vuxenlivet. Insatser för att förebygga denna negativa trend är avgörande för att förbättra folkhälsan i stort. Forskningen de senaste tio till 15 åren har kunnat visa betydande positiva effekter av strukturerade föräldrastödjande aktiviteter som främjar ett gott samspel mellan föräldrar och barn. (Bremberg, 2004) Ett tidigt och brett föräldrastöd som syftar till att öka förutsättningarna för goda relationer mellan barn och deras föräldrar, men även med barn och andra vuxna ökar möjligheterna till en god hälsa under hela livet. (Socialdepartementet, 2007) Föräldrastöd en vinst för alla En särskild utredare har i samband med regeringens proposition om En förnyad folkhälsopolitik fått i uppdrag att ta fram ett förslag på en långsiktig nationell strategi för en kvalitetshöjande kompetensuppbyggnad och utveckling av samhällets erbjudande av stöd och hjälp till kvinnor och män i deras föräldraskap (Socialdepartementet, 2008). Den 22 januari 2009 presenterades Föräldrastödsutredningens betänkande "Föräldrastöd - en vinst för alla. Samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap" (SOU, 2008:131). Strategins värdegrund bygger på FN:s konvention om barns rättigheter. I enlighet med propositionen är det övergripande målet för strategin att föräldrastöd ska erbjudas kontinuerligt under barnets hela uppväxtperiod, det vill säga till dess att barnet fyllt 18 år. Målgruppen för föräldrastödet är alla föräldrar oavsett familjestruktur. Stödet ska vara frivilligt och ges utifrån föräldrarnas önskemål och behov. Vidare bör stödet som erbjuds bygga på kunskap baserad på aktuell forskning och beprövad erfarenhet. (SOU, 2008:131) En viktig del för att uppnå det övergripande målet är att på såväl lokal som regional nivå utveckla samverkan mellan de verksamheter som har föräldrar som målgrupp. En samsyn om grundläggande begrepp och vad föräldrastödet ska syfta till är avgörande för att samverkan ska fungera. Likaså poängteras i Kommittédirektivet vikten av en tydlighet kring målgruppen för samverkan, vilka problem man vill angripa, roller och förväntningar på alla medverkande parter, gränser mellan kompetensområdena samt samverkansrutiner. (Socialdepartementet, 2008) I den nationella strategin för föräldrastöd definieras föräldrastöd enligt följande: Ett brett utbud av insatser som föräldrar erbjuds ta del av och som syftar till att främja barns hälsa och psykosociala utveckling. (SOU, 2008:131, s. 45) Föräldrastöd bör bidra till: Fördjupad kunskap om barns behov och rättigheter Kontakt och gemenskap Att stärka föräldrar i sin föräldraroll Former för föräldrastöd Samhället erbjuder olika former av föräldrastöd. Stödet kan vara generellt alternativt riktat. Det kan erbjudas i grupp, enskilt eller på distans. Föräldrastöd i grupp kan vara av strukturerad respektive öppen karaktär. Vidare kan föräldrastödet utgå dels ifrån barnens behov dels ifrån föräldrarnas behov. 8

9 Generellt alternativt riktat stöd Begreppen universell, selektiv och indikerad prevention 1 beskriver olika nivåer av förebyggande arbete. Universella insatser riktade till alla barnfamiljer ger stora möjligheter att förebygga ohälsa hos en stor grupp barn och ungdomar som ännu inte har uppvisat några tidiga tecken på symtom. Det har visat sig att insatser riktade till en bred målgrupp även attraherar föräldrar med problem i föräldraskapet. Ett universellt föräldrastöd utesluter dock inte behovet av ett mer riktat selektivt alternativt indikerat stöd till föräldrar som befinner sig i riskzonen eller redan har ett befintligt problem. (SOU, 2008:131) Föräldrastöd i grupp, enskilt eller på distans Föräldrastöd kan erbjudas i grupp, enskilt eller på distans 2. De individuella kontakterna med personal inom primärvård, förskola, skola och fritidsverksamhet är en viktig källa till stöd för ett stort antal föräldrar. Behovet förefaller dock till stor del kunna tillgodoses av befintlig verksamhet. Av denna anledning är ytterligare åtgärder inte motiverade. (Bremberg, 2004) Föräldrastöd av strukturerad eller öppen karaktär Föräldrastöd erbjuds vanligen inom ramen för olika föräldragrupper. Innehållet kan vara av strukturerad respektive öppen karaktär 3. Positiva effekter av pedagogiskt strukturerade föräldragrupper har med hjälp av kontrollerade experiment påvisats hos både barn och föräldrar. Ett gott resultat av öppna föräldragrupper förutsätter att föräldrarna har ett ömsesidigt betydande problem. (a a) Föräldrastöd utifrån barnens alternativt föräldrarnas behov Vidare kan föräldrastödet utgå dels ifrån barnens behov, dels ifrån föräldrarnas behov. Stöd inriktat på föräldrars behov gynnar ofta barnen, men detta är inte alltid givet. Mot denna bakgrund förespråkar Statens folkhälsoinstitut föräldrastöd som primärt är inriktat på barnens behov. (a a) Även om stödet ges till föräldrarna är det barnens hälsa, utveckling och välbefinnande som är i fokus. I enlighet med barnkonvention ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som berör barn. (SOU, 2008:131) Effekter av föräldrastöd Inblandning i föräldraskap kan vara känsligt med hänsyn till föräldrarnas rätt till självbestämmande. Av denna anledning är kunskap om effekterna av föräldrastödsmetodiken avgörande. Ett legitimt föräldrastöd skall främja barns hälsa och välfärd. Vidare är det av stor vikt att föräldrarnas deltagande är frivilligt. (Bremberg, 2004) 1 Universell prevention riktar sig till hela befolkningen eller en bred population. Selektiv prevention riktar sig till målgrupper som bedöms som riskgrupper. Indikerad prevention riktar sig till individer med tidiga tecken på problematik. (SOU 2008:131) 2 Föräldrastöd i grupp innebär att en eller ett par ledare träffar flera föräldrar samtidigt. Det enskilda stödet är direkt riktat till varje förälder eller enskild familj för sig. Vid stöd på distans träffar föräldrarna aldrig ledaren. Kontakt sker på annat sätt, exempelvis genom att skriftligt material skickas hem till föräldrarna. 3 Med strukturerad insats menas att handledare använder en handbok som beskriver hur insatsen ska genomföras. På så vis får alla deltagare ta del av ungefär samma innehåll. Praktiska moment där föräldrarna kan träna olika färdigheter är viktiga inslag i strukturerade föräldragrupper. Gruppledaren i dessa kurser bör vara utbildade i metoden i fråga. Det är även angeläget att ledaren av de strukturerade metoderna till en början strikt använder sig av en för metoden framtagen handledning. I de öppna grupperna bestämmer föräldrarna själva innehållet, vilket vanligtvis inte inkluderar praktiska övningar. 9

10 Statens folkhälsoinstitut har gjort en omfattande analys av internationell vetenskaplig litteratur som behandlar föräldrastöd. I flertalet av studierna påvisades en gynnsam effekt på barnens psykiska hälsa. Effekterna förefaller vara tydligare i de fall då stödet erbjuds i gruppform, jämfört med enskilda kontakter. Litteraturgenomgången tyder även på att effekterna på barns psykiska hälsa är särskilt väldokumenterad i de insatser som genomförs för yngre barn. Forskningen visar även att de metoder som har börjat tas till bruk de senaste åren är betydligt effektivare än de som har använts tidigare. En förklaring till detta kan vara att dessa metoder ofta är inriktade på att praktiskt träna föräldrarna i olika färdigheter. Tidigare lades tyngdpunkten på att enbart diskutera olika förhållningssätt. (Bremberg, 2004) Internationell forskning visar alltså tydligt att föräldrastöd är ett effektivt sätt att förbättra barns psykiska hälsa. En stor del av forskningen är dock genomförd i Nordamerika, vilket kan ifrågasätta om resultatet är relevant för Sverige. Några av programmen har också utvärderats i Sverige med positiva resultat. (a a) Kostnadseffektivitet I folkhälsoinstitutets rapport Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd uppskattas det sammanlagda värdet av föräldrastöd utgöra 1,5 promille av de samlade offentliga utgifterna för barn fram till 18-års ålder. Ett utökat föräldrastöd motiveras bland annat av att det i många avseenden skulle innebära en samhällsekonomisk vinst. (a a) I rapporten Hälsoekonomi för kommunala satsningar på barn och ungdom från statens folkhälsoinstitut beskrivs kostnaderna för genomförandet av strukturella föräldrastödsmetoder under förskoletiden och dess effekter. De hälsoekonomiska beräkningarna i rapporten visar att kommuner, landsting och staten tjänar in de investeringar som har gjorts i form av föräldrastödjande insatser. De minskade utgifterna för samhället beror på att andelen barn, som under uppväxten och i vuxenlivet skulle ha utvecklat olika former för normbrytande beteende och utanförskap, minskar. (Bremberg, 2007) Förebyggande generella folkhälsoinsatser minskar således behovet av mer kostsamma insatser längre fram. (SOU, 2008:131) System för utvärdering Det är angeläget att följa utvecklingen över tid i samband med ett ökat stöd till föräldrar. Sedan år 2000 samlas via Barn-ULF årligen in uppgifter från knappt 1000 barn i åldern tio till 18 år. Undersökningen utförs av Statistiska centralbyrån i samband med en intervjustudie av vuxnas levnadsförhållande. Vidare kartlägger Socialstyrelsen årligen psykisk hälsa bland barn och unga. Metoden bygger på ett frågeformulär som besvaras av elever i skolan. (Bremberg, 2004) Regeringen har enligt ovanstående proposition En förnyad folkhälsopolitik för avsikt att satsa tio miljoner kronor på en nationell undersökning av barns och ungdomars psykiska hälsa. Undersökningsformuläret ska utgå ifrån den modell som Socialstyrelsen tagit fram för mätning av barns och ungdomars psykiska hälsa. Undersökningen ska redovisas på kommun- och stadsdelsnivå. En sådan undersökning möjliggör utvärdering av ett utökat föräldrastöd. Undersökningen gör det även möjligt att jämföra barns och ungas psykiska hälsa i den egna kommunen med övriga kommuner och med riket. Det ger också en möjlighet att följa den lokala utvecklingen över tid. (Socialdepartementet, 2007) Regeringen avser även att göra det aktuella undersökningsformuläret, tillsammans med en utförlig handledning, tillgänglig på folkhälsoinstitutets hemsida. På så vis kan kommuner själva följa utvecklingen lokalt genom återkommande mätningar. (Socialdepartementet, 2007) 10

11 Evidensbaserade föräldrastödsprogram i Sverige Följande kapitel presenterar kortfattat verksamma strukturerade, eller evidensbaserade, föräldrastödjande program i Sverige. En utförligare beskrivning av programmen presenteras i bilaga ett. Kartläggningen bygger på nationell data framtagen och analyserad av företrädesvis Statens folkhälsoinstitut och aktuella hemsidor för respektive föräldrastödjande metod. Kapitlet använder, i enlighet med föräldrastödsutredningen, en bredare innebörd av begreppet evidensbaserade program. Evidensen baseras på den samlade professionens beprövade erfarenheter, ett brukarperspektiv samt bästa möjliga tillgängliga forskning. (SOU, 2008:131) Statens folkhälsoinstitut rekommenderar ett antal evidensbaserade föräldrastödsprogram som vänder sig till föräldrar med barn i olika åldersintervall. Folkhälsoinstitutet uppdaterar kontinuerligt rekommendationen på sin hemsida allt eftersom nya metoder träder fram eller blir vetenskapligt utvärderade. Eftersom forskningen kontinuerligt bidrar till nya kunskaper, som i sin tur genererar nya föräldrastödsprogram, är det svårt att ge en komplett förteckning av alla förekommande program i Sverige. Nedanstående presentation bygger i första hand på folkhälsoinstitutets rekommenderade program ( ). Stöd till föräldrar under graviditet 99 procent av alla gravida i Sverige tar del av mödrahälsovården. I genomsnitt sker elva individuella kontakter med barnmorskan. Föräldrastödet inom mödrahälsovåden har som syfte att ge kunskap och information, möjligheter till kontakt, gemenskap och diskussion föräldrar emellan. På träffarna lyfts bland annat frågor kring graviditet, förlossning, smärtlindring, näring, tobak, alkohol och om det nyfödda barnet. I flertalet landsting behandlas även barnkonventionen i föräldragrupperna. (Bremberg, 2004) Rekommenderat program för att stärka parrelationen Konflikter mellan föräldrar är en riskfaktor för barns hälsa. Insatser för att tidigt stärka föräldrarelationen är därför av stor betydelse för barnens hälsa. (SOU, 2008:131) En del centraler har börjat med ett strukturerat program som är avsett för att förbättra relationen mellan föräldrarna, The Prevention and Relationship Enhancement Program (PREP). (Bremberg, 2004) PREP är en utbildning för par som vill stärka och bevara sin relation. Utbildningen gör det möjligt att förbereda sig för att kunna hantera de konflikter som oundvikligen uppstår i en parrelation. (Prep, ) Stöd till föräldrar under spädbarnstid I enlighet med mödrahälsovården tar 99 procent av alla familjer del av barnhälsovården. I genomsnitt erbjuds 20 individuella kontakter, företrädesvis med en sjuksköterska. När barnen uppnår en ålder på en till två månader bjuds föräldrarna in till föräldragrupper. Föräldrastödet inom barnhälsovården syftar till att ge kunskap och information, bidra till att förstärka föräldrarna i deras roll, ge föräldrarna möjlighet till kontakt och gemenskap med andra föräldrar, bryta isolering och öka gemenskapen i bostadsområdet. (Bremberg, 2004) Under spädbarnstiden rekommenderas metoder för föräldrakurserna som främjar trygg anknytning. Ett tillfredsställande samspel mellan barn och föräldrar är avgörande för att barnet 11

12 skall utveckla en så kallad trygg anknytning. Med samspel menas här föräldrarnas förmåga att uppfatta barnets signaler korrekt. En trygg anknytning som formas under spädbarnstiden följer ofta med individen upp i vuxen ålder. Barn med en från början trygg anknytning har i förhållande till barn med otrygg anknytning visat sig vara mer sociala, mer uppmärksamma och har lättare för att interagera med andra barn. Den främsta anledningen till att barn utvecklar en otrygg anknytning är sociala eller psykologiska påfrestningar (ekonomiska svårigheter, sjukdomar, missbruk, skilsmässor etc.) i familjesituationen. Forskning visar att det finns goda möjligheter att förebygga en otrygg anknytning. (Statens folkhälsoinstitut, ) Rekommenderade program under spädbarnstiden Statens folkhälsoinstitut rekommenderar huvudsakligen två anknytningsfrämjande program där positiva effekter på anknytningsmönstret har kunnat påvisas: Vägledande samspel och Från första början. (a a) Vägledande samspel (ICDP) är utvecklad i Norge och är den metod som har fått mest spridning i Sverige. Det ursprungliga syftet med Vägledande samspel var att ge stöd och vägledning till föräldrar i deras samspel med sina barn. Vägledande samspel är avsedd för alla föräldrar. Metoden används av barnhälsovården i flera delar av landet. Under senare år har programmet utvecklats och anpassats för användning även i förskola, skola och socialtjänst. (ICDP, ) Från första början härstammar från den kanadensiska metoden Right From the Start, utvecklad av Alison Niccols. Metoden har sedan 2003 använts i Sverige. Ett svenskt material och svenska videosekvenser har tagits fram av Linköpings kommun. Metoden är avsedd för alla föräldrar med barn under två år. (Statens folkhälsoinstitut, ) Stöd till föräldrar under förskoletiden och de tidiga skolåren (2-9 år) Kommunerna är vanligen huvudmän för stöd till föräldrar i de aktuella åldrarna. Insatserna arrangeras ofta i samarbete med landstinget. (Bremberg, 2004) För föräldrar med barn i denna ålder fokuserar övervägande av de befintliga strukturerade programmen på att utveckla ett positivt samspel mellan barn och föräldrar. Ett positivt samspel innebär en god relation mellan förälder och barn som präglas av värme och emotionell närhet. Samspelsprogrammen består i huvudsak av tre moment; positiv uppmärksamhet, klar kommunikation och hantering av konflikter. Gemensamt för de flesta samspelsprogrammen är att de vanligen genomförs i grupper om tio till 15 föräldrar som träffas två till tre timmar per vecka under en tio till 15 veckors period. Vardagliga situationer visas ofta på video, vilka senare agerar underlag för gruppdiskussionerna. Föräldrarna får ibland också pröva lösningar på olika scenario i ett rollspel. Ett annat vanligt inslag i samspelsprogrammen är hemuppgifter där föräldrarna får träna sina färdigheter. Samspelsprogrammen strävar efter att ta tillvara på föräldragruppens samlade erfarenheter och förhållningssätt. Det finns inga färdiga lösningar. På så vis ifrågasätter gruppledaren inte föräldrarnas kompetens. (a a) Samspelsprogram har framgångsrikt prövats för föräldrar med barn ned till ett års ålder. Bäst effekt uppnås om barnen blivit två år eller äldre. Mest påtaglig är effekten om insatsen erbjuds så tidigt som möjligt, förslagsvis vid två till tre års ålder. Det är då svårt att påvisa vilka barn som kommer att utveckla betydande beteendeproblem. Insatserna bör därför erbjudas brett för att kunna visa resultat på befolkningsnivå. Att nå procent av föräldrarna är enligt 12

13 folkhälsoinstitutet rimligt. En bred spridning förutsätter organisationer som har möjlighet att utbilda ett stort antal handledare. (a a) Samspelsprogram kan även erbjudas föräldrar vid individuella kontakter. Den internationella forskningen tyder inte på att effekten blir bättre vid individuella kontakter jämfört med då föräldrarna träffas i grupp. Kostnaderna är dessutom högre. Däremot kan individuella kontakter vara motiverade inom barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten. (a a) Rekommenderade program för förskolan och de tidiga skolåren (2-9 år) Statens folkhälsoinstitut rekommenderar följande program under förskoletiden och de tidiga skolåren: Aktivt föräldraskap, COPE, De otroliga åren, Familjeverkstan, Föräldrakraft och Komet för föräldrar. (Statens folkhälsoinstitut, a) Aktivt föräldraskap (Active Parenting) lanserades av Dr Michael Popkin i början av 1980-talet. Programmet översattes och introducerades i Sverige Aktivt föräldraskap i Sverige finns i fyra versioner riktade till föräldrar, lärare och andra vuxna som arbetar eller lever med barn och ungdomar. Syftet med utbildningarna är att ge vuxna självförtroende i sin ledarroll, stärka ledaregenskaper hos vuxna som lever och arbetar med barn och ungdomar, lära ut färdigheter och metoder för att stärka självkänslan hos barnet, lära ut gränssättning och förmedla verktyg som stimulerar till ansvarstagande och skapar nära relationer. (Statens folkhälsoinstitut, b) COPE, The Community Parent Education Program, är en metod framtagen av professor Charles Cunningham vid Mc Master Children s Hospital i Hamilton, Kanada. Metoden har sedan år 2000 använts i Sverige. Kursen är från början avsedd för föräldrar till barn och ungdomar med utagerande beteende, men erbjuds idag brett på en del platser i Sverige. Kursen syftar till att ge föräldrar verktyg att förstå och hantera barns beteende, att stärka dem i sitt föräldraskap, att förbättra samspelet i familjen och att skapa ett stödjande nätverk. Föräldrarna får öva att utveckla barnens positiva beteenden, att sätta gränser och att undvika konflikter. Föräldrarna har en stor frihet att själva föreslå lämpliga förhållningssätt. (Liljeberg, 2006) De otroliga åren (The Incredible Years) är utvecklad av psykologen och forskaren Carolyn Webster Stratton i Seattle, USA. Metoden introducerades i Sverige under Programmet erbjuds till föräldrar med barn i åldern två till åtta år med beteendeproblem. Föräldrautbildningens syfte är att minska barns negativa och trotsiga beteende, öka föräldrars positiva uppfostringsstrategier, öka barns sociala kontakter med jämnåriga samt att öka samarbetet mellan föräldrar och skola. (Statens folkhälsoinstitut, d) Metoden är främst riktad till föräldrar med barn som har problem i sitt föräldraskap, men enligt programföreträdarna är en bredare användning också möjlig. (SOU, 2008:131) Föräldrakraft har, precis som programmet Steg för steg, vuxit fram ur den amerikanska förlagan Iowa Strengthening Families Program (ISFP). Den svenska versionen har utvecklats av Birgitta Kimber. Föräldrakraft syftar till att främja positiva uppfostringsstrategier och sammanhållningen i familjen. Programmet riktar sig till två olika målgrupper; familjer med barn i åldern tre till sex och familjer med barn i åldern elva till 14 år. (Statens folkhälsoinstitut, , a) Komet för föräldrar har utvecklats av Stockholms stad. Programmet riktar sig till föräldrar med barn i åldern tre till tolv år som har utagerande beteenden, är svåra att få kontakt med, har koncentrationssvårigheter eller dåliga kamratrelationer. Programmet syftar till att ge råd, stöd och 13

14 färdigheter till föräldrar som upplever svårigheter att hantera bråk- och trotsbeteenden hos sina barn. (Statens folkhälsoinstitut, b) Familjeverkstan är ett förhållandevis nytt dvd-baserat program som riktar sig generellt till alla föräldrar som har barn i åldern tre till tolv år. Syftet med programmet är utveckla goda relationer mellan barn och föräldrar (Statens folkhälsoinstitut, c). Programmet utvecklades i Sverige av Statens folkhälsoinstitut och Preventionscentrum i Stockholm. Familjeverkstan bedrivs i studiecirkelform. (SOU, 2008:131) Stöd till föräldrar under skolåldern (10-15 år) Stöd till föräldrar med ungdomar i tonåren är vanligen alkohol-, drog-, tobaks-, och brottsförebyggande. Under denna åldersperiod ökar nämligen ungdomarnas förmåga att agera på egen hand och risken för att experimentera med exempelvis alkohol ökar. Tydligast effekt uppnås om insatserna påbörjas tidigt under detta åldersintervall. Övervägande av befintliga program är så kallade kommunikationsprogram, vilka syftar till att utveckla en god kommunikation mellan barnen och föräldrarna. (Statens folkhälsoinstitut c). Rekommenderade program för skolåldern (10-15 år) Statens folkhälsoinstitut rekommenderar för närvarande följande program riktade till familjer med barn och ungdomar inom det aktuella åldersintervallet: Steg för Steg, Nya steg, Föräldrastegen, Örebro Prevention Program, Föräldrakraft och Aktivt föräldraskap idag för tonårsföräldrar. Samtliga rekommenderade program är avsedda för alla föräldrar. (Statens folkhälsoinstitut b) För de tidigare nämnda programmen Aktivt föräldraskap, Föräldrakraft, Cope och Komet finns särskilda versioner för tonårsföräldrar. Nya steg (Steg för steg) utvecklades i Sverige inom ramen för STAD-projektet 4 år 2001 till Syftet med Nya steg är att förebygga användning av tobak, alkohol och droger bland tonåringar samt att stärka familjerelationerna. Nya steg är en förkortad version av Steg för steg. Nya steg är komprimerat till åtta träffar/steg, istället för tolv, två timmar per gång. Nya steg vänder sig till föräldrar och ungdomar i åldern tolv till 14 år, det vill säga skolår sex och sju. Det finns en modifierad version, Föräldrastegen, av Steg för steg. Föräldrastegen riktar sig till föräldrar till ungdomar i åldern 14 till 17 år, som känner oro för sina ungdomar på grund av skolk, snatteri, tobak, alkohol, droger med mera. (Stad , Statens folkhälsoinstitut d, Statens folkhälsoinstitut e) Örebro Preventionsprogram, ÖPP, har tagits fram vid Örebro universitet. ÖPP vänder sig till föräldrar med barn i högstadiet. Programmet skiljer sig markant från övriga eftersom det helt och hållet är inriktat på att på att förebygga konsumtion av alkohol och droger. ÖPP bygger på att särskilda föräldramötespresentatörer medverkar vid föräldramöten. Presentatörernas medverkan syftar till att få föräldrarna i klassen att göra överenskommelser om gemensamma förhållningssätt, främst till bruk av alkohol. Därefter undertecknas en gemensam skriftlig överenskommelse. Detta skall i sin tur förebygga tidig alkoholdebut och berusningsdrickande bland ungdomar. Programmet är en del av ordinarie föräldramöten i skolår sju till nio och kräver föräldramöten en gång per termin. Informatörerna använder cirka 15 till 20 minuter av föräldramötena. (Statens folkhälsoinstitut f) 4 STAD är en sektion inom Beroendecentrum på Stockholms läns landsting som studerar, prövar och utvecklar preventiva insatser inom alkoholområdet. 14

15 Verksamma föräldrastödsmetoder i Blekinge län Följande kapitel presenterar verksamma föräldrastödjande metoder i Blekinge. Övervägande av presentationen berör gruppbaserat föräldrastöd. Skildringen kan inte göra anspråk på att vara heltäckande för allt strukturerat eller evidensbaserat föräldrastöd som bedrivs inom ramen för landstingets och kommunernas olika verksamheter. Presentationen bygger på en kartläggning av kommunernas och landstingets föräldrastödjande arbete. Samtal med länets samordnande barnmorska och ansvarig barnmorska för föräldrastödet i Karlshamns kommun som representanter för mödrahälsovården, skriftligt material från länets barnhälsovårdssamordnare som representant för barnhälsovården, skriftligt material från en tandsköterska i Olofström som representant för tandvården samt en enkät kring kommunernas pågående arbete har varit underlag för kartläggningen. Enkäterna har besvarats av kommunernas folkhälsosamordnare eller motsvarande. Vidare har enkäterna, med syftet att få en fördjupad kunskap om metodernas effekt, kompletterats av information från ansvariga personer för kommunernas verksamma metoder. Föräldrastöd inom mödrahälsovården i Blekinge län I Blekinge benämns mördrahälsovårdsmottagningarna som barnmorske- /specialistläkarmottagningar, eftersom varje mottagning även innefattar specialistmödravård. Alla blivande föräldrar i Blekinge har tillgång till föräldrastöd genom mödrahälsovården. Syftet är att ge stöd inför förlossning och föräldraskap och stimulera kontakt mellan blivande föräldrar. Intresseföreningen för mödrahälsovård inom SFOG (Svensk Förening för Obstetrik & Gynekologi) och samordningsbarnmorskorna inom SBF (Svenska barnmorskeförbundet) i samarbete med mörahälsovårdspsykologernas förening publicerade i slutet av 2008 en gemensam skrift, i SFOG:s rapportserie, med rubriken Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv Hälsa. Skriften är skriven av mödrahälsovårdsöverläkare och samordningsbarnmorskor i landet. Det är ett styrdokument för verksamheten som ligger väl i linje med mödrahälsovårdens arbete i Blekinge. I riktlinjerna framställs att föräldrastödtsarbetet inom mödrahälsovården består av fortlöpande enskilda möten med föräldrar, föräldragrupper och samverkan med andra för familjen angelägna verksamheter. De tre arbetssätten kompletterar varandra och är delvis överlappande. Föräldrastödet inom mödrahälsovården är till för alla föräldrar och ska genomföras av ordinarie personal inom ramen för det reguljära arbetet. Föräldrastödet ska ses som en integrerad del av arbetet. Stödet bygger på kunskaper och erfarenheter och bedrivs med ett psykosocialt arbets- och förhållningssätt. Det övergripande målet med föräldrastödet är enligt ovanstående styrdokument att stärka föräldrar i deras föräldraskap. För att uppnå detta arbetar man med delmålen; att ge ökade kunskaper, att skapa möjligheter till kontakt och gemenskap och att skapa möjligheter till medvetenhet om påverkan av samhällsförhållande. Innehållet i föräldraträffarna ska styras av de blivande föräldrarnas önskemål och behov. I de fall då grupp inte är ett lämpligt alternativ kan frågorna tas upp enskilt. (Svenska barnmorskeförbundet m fl, 2008) Närmare 95 % av förstföderskorna och 25 % av omföderskorna tar del av föräldrakurserna inom mödrahälsovården i länet. Representanter från Blekinges barnmorske-/specialistläkarmottagning upplever även att uppslutningen bland fäder är stor. En förklaring till den förbättrade uppslutningen bland män kan delvis vara att mödrahälsovården har blivit bättre på inbjudan. Dessutom debiteras uteblivet besök med 250 kronor. I Blekinge finns sammanlagt sex barnmorskemottagningar som är belägna i Karlshamn, Olofström, Ronneby, Sölvesborg, 15

16 Karlskrona och Lyckeby. Utöver barnmorskorna finns obstetriker, gynekologer och psykologer att tillgå. Barnmorskemottagningarna erbjuder gravida kvinnor och deras män kostnadsfria hälsokontroller, individuella träffar med barnmorskan och deltagande i föräldragrupper. Under föräldraträffarna får de blivande föräldrarna möjlighet att diskutera frågor om exempelvis graviditet, hälsa, föräldraskap, relationer, förberedelse inför förlossning, det nyfödda barnets behov etcetera. Inför övergången mellan mödra- och barnhälsovården fyller barnmorskan på barnmorskemottagningen i en rapport som skickas vidare till barnhälsovården. I rapporten kan distriktssköterskan utläsa information om vårdnadshavarna. Distriktssköterskan får exempelvis information om vårdnadshavarna är i behov av tolk, om de har några barn sedan tidigare, om föräldrarna deltagit i föräldragrupperna samt om de har träffat psykolog alternativt socialsekreterare. I de fall då barnmorskorna har identifierat att föräldrarna är i behov av extra stöd, tas en muntlig kontakt alternativt anordnas ett planeringssamtal med distriktssköterskorna inom mödrahälsovården. Basprogram för de individuella träffarna med barnmorskan Barnmorskemottagningarna i länet arbetar utifrån samma upplägg. Ett basprogram för förstföderskor respektive ett basprogram för omföderskor är framtaget och förankrat hos samtliga mottagningar. Programmen beskriver utförligt innehållet av de blivande mödrarnas enskilda möten med barnmorskan. Den första träffen med barnmorskan äger rum under vecka sex till åtta. Barnmorskemottagningarna strävar efter en så tidig inskrivning som möjligt. På första mötet för barnmorskorna ett hälsosamtal om bland annat levnadsvanor med den blivande modern. Syftet är att tidigt upptäcka livsstilsfaktorer som kan påverka det ofödda barnet. Basprogrammet för förstföderskor består av totalt tio träffar med barnmorskan, inklusive rutinultraljudet i vecka samt efterkontrollen sex till tolv veckor efter födseln. Basprogrammet för omföderskor omfattar totalt nio träffar. Vid särskilda behov erbjuder barnmorskemottagningarna extra träffar utöver de som finns beskrivna i basprogrammet. Samtliga barnmorskor är utbildade i metoden EPDS-screening, Edinburgh Postnatal Depression Scale. Med hjälp av en manual identifieras de mödrar som riskerar att drabbas av post partum depression. Manualen används vanligtvis av distriktssköterskorna inom barnhälsovården då barnet är cirka två månader. Vid misstanke av depression hos den blivande modern använder även barnmorskorna inom barnmorskemottagningarna sig av EPDS-screening. Manual för föräldraträffarna Under fjärde träffen för både förstföderskor och omföderskor, då kvinnorna är i vecka 27-28, bjuds de in till föräldraträffar. Föräldraträffarna består av totalt fyra träffar; tre träffar under graviditeten och en träff efter förlossningen. Första träffen bör lämpligen äga rum i vecka Efterträffen bör ske inom fyra månader efter förlossningen. Föräldraträffarna pågår under cirka två timmar/träff. Lämplig storlek på gruppen är fem till sex par, som är ungefär lika långt gångna i graviditeten. För respektive träff har barnmorskan en manual, som beskriver innehållet i träffarna, att tillgå. Manualen är ett levande dokument och uppdateras fortlöpande. Syftet med manualen är att samtliga barnmorskemottagningar skall erbjuda ett liknande upplägg och innehåll för föräldraträffarna. Vid behov erbjuds riktade föräldragrupper, exempelvis till ensamstående, unga mödrar och tvillingföräldrar. Träff 1: Under första träffen sker en presentation av barnmorskan och deltagarna i gruppen. Barnmorskan beskriver syftet med föräldrarträffarna. Vidare diskuteras bland annat vad som 16

17 händer med kroppen under graviditet, hur en förlossning kan starta, när man ska åka till förlossningsavdelningen, vad som händer på förlossningsavdelningen, och vad partnerns roll är under förlossningen. Allt detta för att få ett så förberett och tryggt föräldrapar som möjligt inför förlossningen. I korta drag nämns även avvikelser från det normala förlossningsförloppet. Träff 2: Under andra träffen diskuteras och visas vilka smärtlindringsmetoder som finns att erbjuda under en förlossning (vad man kan använda sig av redan hemma och vad som erbjuds inne på förlossningsavdelningen). Man går även igenom psykoprofylaxandning och avslappning. Barnmorskorna har möjlighet att använda en förlossningsfilm som stöd. Träff 3: Under tredje träffen diskuteras första tiden efter förlossningen, det vill säga BB-tiden eller tidig hemgång. Vidare beskrivs amningen med hjälp av en docka, med efterföljande diskussion i gruppen. Övergången till barnhälsovården tas också upp. Man försöker skapa en diskussion kring hur familjelivet förändras, där har man hjälp av en pärm med olika bilder som föräldraparen kan associera och diskutera fritt till. Man försöker också få igång en diskussion om samlivet och preventivmedel. Träff 4: På efterträffen tar man upp hur förlossningen blev, vilken omställning det innebär att vara förälder. Det blir ofta många och långa diskussioner. Här tar man åter igen upp frågor kring samlivet och preventivmedel. Föräldrastöd inom Barnhälsovården i Blekinge Barnhälsovårdens arbete utgår bland annat från nationella riktlinjer utfärdade av Socialstyrelsen. Målet för verksamheten är att främja barns hälsa, trygghet och utveckling (Socialstyrelsen, 1991). Barnhälsovården i Blekinge strävar till att ge bästa möjliga föräldrastöd, hälsovägledning och hälsoövervakning till barnfamiljerna i Blekinge. Med FN:s barnkonvention som värdegrund utför barnhälsovården i Blekinge en generell hälsoövervakning av alla barn, noll till sex år, och ger individuellt stöd och rådgivning till dessa barns familjer utifrån deras egna behov. Barnhälsovårdens huvudområden är hälsoövervakning, vaccinationer, hälsovägledning, samt föräldrastöd individuellt och i grupp. Det moderna förebyggande arbetet med barn och deras familjer förutsätter nära kontakt och samarbete med ett flertal verksamheter, exempelvis barnomsorgen. Barnhälsovården har en central roll i Blekinges folkhälsoarbete. (Landstinget Blekinge, 2008 a) Det finns en lång tradition av föräldrastödsarbete inom barnhälsovården i Blekinge. Föräldrastödet är kärnan i barnhälsovårdens arbete och är integrerat i varje möte med barnfamiljen och sker individuellt, i grupp, vid hembesök och vid besök på BVC samt i samverkan med andra samhällsaktörer. Dessa arbetssätt kompletterar varandra och är delvis överlappande. Föräldrastödet inom barnhälsovården utgår från FN:s barnkonvention och är nära kopplat till de nationella folkhälsomålen. (Collberg P, m fl, 2007) Barnhälsovårdens övergripande uppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Barnhälsovården är en kostnadsfri och frivillig verksamhet och når i princip alla oberoende av socioekonomisk bakgrund. Styrkan med föräldrastödet inom barnhälsovården är att det är ett generellt stöd, det vill säga det vänder sig till alla föräldrar. Samtliga nyblivna föräldrar har rätt till föräldrastöd via barnhälsovården både individuellt och i grupp. (Landstinget Blekinge, 2008 b) 17

18 År 1979 beslutades att föräldrar i samband med barnets födelse och under barnets första levnadsår ska erbjudas föräldrautbildning. Landstinget har ansvar för att detta stöd erbjuds alla. Statens offentliga utredningar valde att ersätta begreppet föräldrautbildning med begreppet stöd i föräldraskapet. Syftet med föräldrastödet inom barnhälsovården är att ge kunskap, information, bidra till att stärka föräldrarna i deras föräldraroll och ge möjlighet till kontakt och gemenskap med andra föräldrar. (Socialdepartementet, 1997) Det tidiga föräldrastödet definieras som det stöd som ges till föräldrarna under graviditeten inom mödrahälsovården och under barnets första två år inom barnhälsovården. Det individuella stödet från barnhälsovården fortsätter dock under hela förskoleåldern, även om det efter det första ett och ett halvt åren är mer glest mellan träffarna. Det tidiga föräldrastödet inom barnhälsovården är en del av samhällets insatser för att främja barns hälsa och utveckling och stärka föräldrars förmåga att möta det nyfödda barnet. (Collberg m fl, 2007) Samverkan Distriktssköterskan inom barnhälsovården ska aktivt medverka till att utveckla fungerande samarbetsformer med olika aktörer i verksamheter kring barnfamiljen. Samverkan ska i första hand vara av övergripande natur. Stödinsatser organiseras genom samverkan med bland annat barnomsorg, skola, socialtjänst, barn- och ungdomsklinik, tandvård, barnpsykiatrisk klinik och barnhabilitering. Föräldrarna ska informeras och samtycka till alla kontakter som tas på individnivå. (Landstinget Blekinge, 2008 a) Det individuella föräldrastödet Föräldraskapet och den tidiga anknytningen ska uppmärksammas och stödjas. Barnets signaler ska uppmärksammas och samspelet mellan förälder och barn ska bejakas. Det positiva i föräldraskapet ska förstärkas. Särskilt stöd ska ges till mödrar som vid två-månaderssamtalet (EPDS-screening genomförs) visar sig ha ökad risk för depression samt till familjer med särskilda behov. Hembesök är på många sätt en överlägsen arbetsmetod. Alla nyblivna föräldrar ska inom två veckor efter hemkomsten från BB/neonatalavdelning erbjudas hembesök av distriktssköterskan. (Socialstyrelsen, 1991) Under 2008 fick 80,9 % av barnen i Blekinge ett första hembesök. Även nyinflyttade barnfamiljer och föräldrar till adoptivbarn ska erbjudas hembesök. Vid åtta månaders ålder ska också hembesök erbjudas för hälsosamtal, skadeprevention, utvecklingsbedömning samt samtal kring föräldra-barn-relationen. Av de 8-månaders besök som genomfördes år 2008, utfördes 78,4 % som hembesök. Hembesök används frikostigt vid behov. Alla föräldrar ska erbjudas hälsoinformation utifrån basprogrammet. Områden som ska behandlas är amning, rökning, kost, fysisk aktivitet, barns utveckling, behov och rättigheter, relations- och samlevnadsfrågor, lekmiljö, olycksfallsprofylax, tandhälsa och alkohol. Vid varje möte med föräldrar och barn måste barnhälsovårdspersonalen vara lyhörd och låta samtalet utgå från den aktuella familjens kunskap och behov (motiverande samtal). Hälsovägledningen bör utformas och genomföras på ett sätt som stärker föräldraskapet och med respekt för föräldrarnas medinflytande och självbestämmande. Råd bör även ges kring egenvård av enklare sjukdomstillstånd samt att barnet vid akut sjukdom i första hand ska söka hjälp på vårdcentralen. (Landstinget Blekinge, 2008 a) Föräldrastöd i grupp Det generella föräldrastödet i grupp inom barnhälsovården ser idag väldigt olika ut. Föräldragruppen leds i allmänhet av distriktssköterska med ibland inbjudna resurspersoner. Gruppen består vanligtvis av fyra till sex föräldrapar som träffas mellan fyra till tio gånger under 18

19 barnets första levnadsår. Ibland kompletteras dessa träffar med storgruppsföreläsningar av olika resurspersoner. Innehållet på träffarna varierar. I Blekinge är målet att mer än 75 procent av barnen ska ha minst en förälder som deltar i föräldragrupp vid minst ett tillfälle. Resultatet för 2008 blev 69 procent. Utredningen Stöd i föräldraskapet betonar vikten av att föräldrarnas egna frågor och intressen ligger till grund för diskussioner i föräldragrupperna. Tanken är att föräldrastödet ska utgå från det gemensamma föräldraskapet och utformas så att män och kvinnor i lika stor utsträckning vill medverka. (Socialdepartementet, 1997) Det pågår en översyn av det föräldrastöd i grupp som erbjuds inom barnhälsovården i Blekinge. En manual/ett verktyg håller på att tas fram som ett stöd i distriktssköterskans arbete. Manualen baserar sig på den gruppverksamhet som redan bedrivs idag, men med mer struktur. Syftet är att föräldrar oberoende av boendeort i Blekinge ska erbjudas en likartad gruppverksamhet utifrån särskilda teman. Liksom tidigare ska arbetet utgå från FN:s barnkonvention som värdegrund och kopplas till folkhälsomålen. Alla föräldrar ska erbjudas sju träffar á en och en halv timme. Varje gruppträff har ett tema. Utöver de olika temana, diskuteras under varje träff följande återkommande ämnen; barns utveckling och behov, upplevelser och känslor kring föräldraskapet, parrelationen i utveckling/förändring, relationer i familjen och omvärlden. Nedan presenteras ett förslag på program (dock ej fastställt ännu): Träff 1: Presentation. Anknytning, samspel, kommunikation. Barns behov och hur man tröstar barn Träff 2: Barns behov. Upplevelser och känslor kring föräldraskapet. Träff 3: Relationer. Förälder-barn, mamma-pappa, släkt, vänner etcetera. Träff 4: "Grunda sunda vanor". Mat, rörelse/lek/stimulans, sömn, tänder. Träff 5: Alkohol och föräldraskap, förebyggande av barnolycksfall, barn i bil. Träff 6: Sjuka barn, egenvård, hemapotek. Träff 7: Föräldraledighet/förskola, separationer. Barns utveckling. Föräldraskapet, till exempel olika föräldrastilar (följsamhet, flexibilitet, ansvar), samspel och kommunikation, utvärdering. Föräldrastöd inom Tandvården i Blekinge Inom folktandvården i Blekinge är det varje klinik som avgör hur information och instruktion ska förmedlas. När det gäller BVC förkommer såväl individuella besök som gruppinformation. Besök på distriktssköterskemottagning görs även vid förfrågan. I vissa årskullar (fyra, sex, nio och tolv år) kallas alla barn tillsammans med föräldrar till extra individuella besök, där stor vikt läggs på hygien och kostinformation. Föräldern får lära sig att borsta rent på sitt barn. Vid särskilda fall kan extra stöd ges vid exempelvis sjukdom, funktionshinder eller tandvårdsrädsla. Informationsmaterial finns för de olika åldersgrupperna. Instruktioner och tandborstningsteknik ges handgripligen till alla föräldrar med barn i de utvalda årsgrupperna. En god basprofylax till alla, är folktandvården Blekinges strategi för att uppnå en kostnadseffektiv och populationsinriktad tandhälsa. Huvuduppgiften är att lära och motivera barn och deras föräldrar att borsta tänderna noggrant två gånger om dagen med fluortandkräm, att inte äta godis och sötade mellanmål mer än en gång i veckan samt att använda vatten som törstsläckare. Sammanfattningsvis har folktandvården i Blekinge ett väl utvecklat barntandvårdsprogram med både individuell information och verksamhet i grupp, både internt och externt. 19

20 Föräldrastöd inom ramen för kommunernas verksamheter i Blekinge I detta avsnitt beskrivs i vilken omfattning folkhälsoinstitutets rekommenderade strukturerade eller evidensbaserade föräldrastödsprogram förekommer i Blekinges kommuner; Olofström, Sölvesborg, Karlshamn, Ronneby och Karlskrona. Avsnittet förtäljer även om kommunerna arbetar aktivt med något annat program, som inte tillhör folkhälsoinstitutets rekommendation. Informationen baseras på ovan nämnda enkätundersökning kring kommunernas pågående arbete med gruppbaserat föräldrastöd. Enkäterna har besvarats av kommunernas folkhälsosamordnare eller motsvarande. Vidare har enkäterna, med syftet att få en fördjupad kunskap om metodernas effekt, kompletterats av information från ansvariga personer för kommunernas verksamma metoder. För att få en idé om implementerings- och förankringsprocessen presenteras några program mer utförligt. Olofströms kommun I Olofströms kommun förekommer de av folkhälsoinstitutet rekommenderade programmen Cope, Aktivt föräldraskap idag 2-12 år och Örebro Prevention Program. Därutöver tillämpas metodiken Grunda sunda vanor i ett samarbete mellan barnhälsovården och förskolan. Cope har erbjudits av två familjepedagoger inom socialförvaltningen under våren och hösten Bakgrunden till satsningen var önskemål från en arbetsgrupp på socialkontoret, IFO, och även från arbetsledningen om att erbjuda föräldrar någon form av föräldrastöd. Våren 2008 erbjöds föräldrar till barn/ungdomar i åldern elva till 16 år kursen. Information om kursen spreds med hjälp av broschyrer som skickades hem till föräldrar via skolan samt via annonser i tidningar och radio. Ett 20-tal föräldrar anmälde sig och cirka hälften fullföljde kursen. Föräldragruppen ägde rum en kväll i veckan under tio veckor. Gruppledarna följde den manual som COPE erbjuder med teman, filmscener, diskussioner i smågrupper och storgrupp samt olika övningar. Gruppledarna erbjöd även en återträff, bland annat i utvärderingssyfte. Utvärderingen visade att föräldrarna var nöjda med utbildningen. Hösten 2008 gick socialförvaltningen ut med ett nytt erbjudande, men kortade ner utbildningen till sju veckor istället. Endast sex föräldrar anmälde sig och alla fullföljde kursen. Inför våren 2009 kommer socialförvaltningen att bredda åldersintervallet till att omfatta alla föräldrar som har barn i skolåldern. Inbjudan kommer nu inte längre att ske via utskick av broschyrer till alla hushåll. Istället har kontakt tagits med nyckelpersoner, som specialpedagoger, kuratorer och lärare. Tanken är att nyckelpersonerna ska lämna broschyren till föräldrar som de kommer i kontakt med. Annonseringar i tidningar och på kommunens hemsida är fortfarande aktuellt. Specialpedagogerna kommer även att använda COPE-metodiken i samarbete med SFI under våren De kommer under tre lektionstillfällen erbjuda föräldrar stöd, vilket kommer att innefatta tema ifrån COPE. Svårigheter med rekrytering av föräldrar upplevs vara att tiden inte passar. Sju och tio veckor anses vara ett för långt tidsintervall för kurserna. Likaså har många efterfrågat barnpassning, vilket inte har gått att lösa. Föräldrarna uttrycker dock en önskan om föräldrakurser. Aktivt föräldraskap idag 2-12 år bedrivs i utbildningsförvaltningens regi. Två utbildade kursledare har en grupp om sju till tio deltagare per termin. Föräldrar på förskolorna i kommunens fem upptagningsområden får anmäla sitt intresse. Kursmaterialet, boken Active Parenting och hemuppgiftsboken, kostar totat 300 kronor. Övervägande av deltagarna har varit kvinnor. Föräldrarna beskrev under ett uppföljningssamtal att de upplevde att de hade blivit lugnare som föräldrar, förstod sitt barn bättre och att de hade fått en ömsesidig respekt 20

21 för barnen. Som ett resultat av en kurs har föräldrarna träffats två gånger i efterhand. Örebro Prevention Program bedrivs av utbildningsförvaltningen. Det finns cirka 30 utbildade kursledare i kommunen. Programmet introduceras i årskurs sju för samtliga föräldrar och erbjuds därefter föräldrar med elever i årskurs sju och åtta. Programmet ska på sikt erbjudas under hela högstadiet. Idag deltar cirka 75 procent av föräldrarna. Sölvesborgs kommun I Sölvesborgs kommun förekommer de av folkhälsoinstitutet rekommenderade programmen Komet och Örebro Prevention Program. Därutöver tillämpas Människans barn och Pepgrupp Reteaming. Komet är i uppstartningsskedet och utbildning av gruppledare påbörjades under januari Örebro Prevention Program bedrivs av barn- och utbildningsförvaltningen togs ett beslut om att införa programmet på högstadieskolorna i Sölvesborg och att samtliga högstadieföräldrar skulle få ta del av den information som ÖPP erbjuder. Kommunen skickade fem personer på utbildning till presentatörer (två fältsekreterare, två fritidspedagoger och en kurator) och hösten 2006 gjordes den första presentationen på ett föräldramöte. Ganska snart uppmärksammades ett behov av att utbilda fler presentatörer för att klara logistiken, eftersom ÖPP som evidensbaserat program inte skall ges till grupper med fler än 30 deltagare. Det bestämdes då att efter storsamlingarna i föräldramötena skulle klassens föräldrar samlas i klassrummen för mer klassinriktad information, där ÖPP-presentationen skulle avsluta mötet. Den drogförebyggande samordnaren för ungdomar i Sölvesborgs kommun och en fältsekreterare har även gått utbildning för att bli instruktörer i ÖPP. Som instruktör kan man i sin tur utbilda presentatörer. I augusti 2007 utbildade instruktörerna samtliga klassföreståndare i årskurs sju till att bli presentatörer. Hösten 2007 hölls presentationer i klassrum med samtliga årskurs sju föräldrar som var närvarande på mötena. Till de föräldrar som inte var närvarande gick det hem brev med en sammanfattning om vad som tagits upp. Efter detta har det krackelerat något på grund av olika orsaker. Det finns idag inte en naturlig föräldramötesstruktur med sex möten under högstadietiden (ett möte per termin). Det håller dock på att utarbetas och en utav två högstadieskolor har nu tagit fram en föräldramötesstruktur. Implementeringsprocessen var mindre lyckad eftersom programmet påbörjades utan att informationen hade nått ut till lärarna. I förlängningen innebar detta att ett motstånd uppstått mot programmets upplägg, trots att man efter genomgången utbildning varit mycket positiv. I dagsläget genomförs ÖPP utspritt i ungefär en tredjedel av klasserna. Diskussioner förs hela tiden centralt om hur man skall komma vidare till det som var grundtanken; att alla föräldrar till alla högstadieelever skall få ta del av alla stegen inom ÖPP under sin högstadietid. Det resoneras om att börja om från början med att inledningsvis jobba upp en bra föräldramötesstruktur, för att sedan återimplementera programmet i skolorna. Därefter kan ny utbildning av presentatörer genomföras. Utbildningen bör rikta sig till lärarkåren och andra intresserade, med syftet att få en bred bas av presentatörer. ÖPP-instruktörerna har även fått förfrågningar från andra kommuner om att genomföra ÖPPutbildningar. Deras lärdomar om implementeringens betydelse är en viktig del av informationen som de för vidare till andra kommuner. 21

22 Karlshamns kommun I Karlshamns kommun förekommer den av folkhälsoinstitutet rekommenderade metoden Nya steg. Nya steg bedrivs av utbildningsförvaltningen. Samtliga fritidsledare, 25 stycken, är utbildade i metodiken. Nya steg erbjuds alla föräldrar till elever i årskurs sex. Ronneby kommun I Ronneby kommun förekommer den av folkhälsoinstitutet rekommenderade metoden Aktiva småbarnsföräldrar 1-4 år. Vidare är utbildning av presentatörer för Örebro Prevention Program planerat för Aktiva småbarnsföräldrar 1-4 år bedrivs av utbildningsenheten. Sju personer inom kommunen (förskolepersonal i Kallinge och Eringsboda) samt sex personer inom primärvården (vårdcentralen i Kallinge) utbildades i metodiken hösten Under våren 2008 startades grupper upp på tre förskolor samt på Vårdcentralen. Sammanlagt deltog 34 föräldrar. Kursutvärderingen visade att föräldrarna var mycket nöjda med gruppverksamheten och att det upplevt ett stort stöd i metoden samt att de förvärvat verktyg i sitt föräldraskap som de ansåg underlättade vardagen. Under hösten 2008 drog sig landstingspersonalen ur, eftersom de upplevde att de inte hade tid för att genomföra grupper längre. Under hösten har därför förskolorna fortsatt med grupperna i egen regi och 16 föräldrar har genomgått gruppverksamheten. Även den utvärderingen visade mycket nöjda föräldrar. Det finns visst intresse från de andra förskolorna i kommunen och om allt går som det ska så ska tolv nya gruppledare utbildas hösten Karlskrona kommun I Karlskronas kommun förekommer de av folkhälsoinstitutet rekommenderade programmen COPE, Örebro Prevention Program och Föräldrastegen. Därutöver tillämpas programmen Bättre Föräldraskap 2-12 år och Bättre Föräldraskap tonår, utvecklade av Magdalena Mattsson. COPE bedrivs av socialförvaltningen. För närvarande finns det två utbildade kursledare som tillsammans står för grupperna. Kursen erbjuds cirka en gång per år. Tonårsföräldrar, aktuella inom socialförvaltningen, erbjuds deltagande. Information om planerade kurser lämnas också ut till grundskolan, som även har möjlighet att bjuda in. Grupperna rymmer cirka föräldrar. Under våren 2006 har två socialsekreterare från Råd och Stödgruppen respektive Fältgruppen varit ledare för en föräldragrupp med 13 deltagare enligt COPE modellen (Community Parent Education Program) med inriktning på tonårsföräldrar. Gruppen träffas en gång/vecka under elva gånger på kvällstid. Gruppverksamheten erbjuds föräldrar antingen som ett komplement till den individuella kontakten eller som ett fristående stöd. I utvärderingen uttrycker samtliga 13 deltagare att det varit bra eller mycket bra att träffa och samtala med andra föräldrar. Samtliga 13 skriver att det man diskuterat vid grupptillfällena varit användbart och åtta föräldrar upplever att deras tonåringars beteende förändrats positivt då man praktiserat sina nya kunskaper hemma. Under våren 2007 deltog 19 tonårsföräldrar i utbildningen. En ny föräldragrupp planeras nu med start i april Ca 20 föräldrar har anmält sitt intresse. Örebro Prevention Program bedrivs av socialförvaltningen i samarbete med högstadieskolorna. Efter att under en tid ha sökt nya vägar i det alkohol- och drogförebyggande arbetet beslutade sig 22

23 personalen år 2006 för att utbilda sig i metodiken ÖPP. En kurator från Kalmar stod för utbildningen. För närvarande finns det ett 30-tal utbildade kursledare. ÖPP i Karlskrona utövas enligt det fastlagda körschemat för modellen, det vill säga en gång per termin och årskurs i årskurs sju till nio. Programmet erbjuds på i stort sett alla högstadieskolor i Karlskrona. Tillämpningen fungerar olika smidigt på skolorna, beroende på hur stort ansvar skolorna själva är beredda att ta. Föräldrastegen bedrivs av socialförvaltningen. Det finns för närvarande två utbildade kursledare. Kursen erbjuds vid behov till föräldrar som är aktuella inom socialförvaltningen. Information om planerade kurser lämnas också till grundskolan som även har möjlighet att bjuda in föräldrar. Gruppen leds av två gruppledare som utbildades i mars Grupperna rymmer cirka fem till åtta deltagare. Programmet har ännu inte använts i sin helhet, men gruppledarna upplever att materialet är mycket bra och användbart. Delar av innehållet har använts i gruppledarnas arbete med föräldrar, vid både enskilda kontakter och föräldragrupper. Sammanfattning Inventeringen visar att strukturerade evidensbaserade metoder förekommer i samtliga fem kommuner i Blekinge. Cope används i två av kommunerna, Komet i en kommun, Aktiva småbarnsföräldrar 1-4 år i en kommun, Aktivt föräldraskap idag 2-12 år i en kommun, Nya steg i en kommun, Föräldrastegen i en kommun, och ÖPP i tre av fem kommuner. Dessutom pågår implementering av ÖPP i de resterande två kommunerna. COPE, Komet och Föräldrastegen erbjuds inom ramen för socialtjänstens verksamhet och Aktiva småbarnsföräldrar 1-4 år, Aktivt föräldraskap idag 2-12 år, Nya steg och ÖPP i utbildningsförvaltningens regi. Utöver folkhälsoinstitutets rekommenderade program förekommer följande metoder i kommunerna: Grunda sunda vanor, Människans barn, Pep-grupp Reteaming, Bättre Föräldraskap 2-12 år och Bättre föräldraskap tonår. Dessa metoder, bortsett från Grunda sunda vanor, erbjuds företrädesvis till föräldrar som är aktuella inom socialtjänstens verksamhet. Nedan presenteras en sammanställning av kommunernas tillämpning av folkhälsoinstitutets rekommenderade program: Program/Kommun Olofström Sölvesborg Karlshamn Ronneby Karlskrona COPE X X De otroliga åren Komet Föräldrakraft Aktivt föräldraskap idag 2-12 år Aktiva småbarnsföräldrar 1-4 år Steg för steg/nya steg Föräldrastegen X ÖPP X X X Aktivt föräldraskap idag för tonårsföräldrar Familjeverkstan X X X X 23

24 Förslag till struktur för föräldrastöd i Blekinge Definition av föräldrastöd Föräldrastöd definieras enligt följande: Ett brett utbud av insatser som föräldrar erbjuds ta del av och som syftar till att främja barns hälsa och psykosociala utveckling (SOU 2008:131, s. 45) Föreslagen struktur för föräldrastöd i Blekinge sammanfaller med föräldrastödsutredningens rekommenderade definition av föräldrastöd. Strukturen gör dock inte anspråk på att vara heltäckande för allt det föräldrastöd som innefattas av definitionen. Avsnittet om utgångspunkter motiverar strukturens avgränsning. Föräldrastödet ska bidra till: Fördjupad kunskap om barns behov och rättigheter Kontakt och gemenskap Att stärka föräldrar i sin föräldraroll (SOU 2008:131) Strukturens värdegrund FN:s barnkonvention innefattar flera artiklar som ger sitt stöd till olika typer av föräldrastödsinsatser. Föräldrarna har huvudansvaret för att barn ska få sina rättigheter tillgodosedda. För att fullfölja denna skyldighet har föräldrar, enligt konventionen rätt till samhällets stöd. Att erbjuda föräldrar ett brett utbud av föräldrastödjande aktiviteter kan ses som ett led i förverkligandet av konventionens intentioner. Barnkonventionen är av denna anledning en naturlig värdegrund för Blekinges rekommenderade struktur för föräldrastöd. Strukturens övergripande mål Det övergripande målet med föräldrastöd är att alla föräldrar, oavsett familjestruktur, med barn i åldern 0-18 år ska erbjudas ett generellt stöd i sitt föräldraskap (SOU 2008:131) Strukturens utgångspunkter Föreslagen struktur avgränsas till att omfatta hur det universella, gruppbaserade och strukturerade föräldrastödet kan utvecklas i Blekinge Föräldrastödet bör baseras på barnens behov Föräldrastöd som erbjuds bör vara frivilligt att ta emot och bygga på kunskap baserad på aktuell forskning samt beprövad erfarenhet Föräldrastödet bör erbjudas kontinuerligt under barnets hela uppväxtperiod Föreslagen struktur avgränsas till att omfatta hur det universella, gruppbaserade och strukturerade föräldrastödet kan utvecklas i Blekinge Förekomsten av föräldrastöd i grupp ser olika ut i Blekinges kommuner. Utifrån informationen från kartläggningen i länet kan vi konstatera att motsvarande brett täckande förebyggande verksamhet som bedrivs av mödra- och barnhälsovården saknas efter spädbarnstiden och under 24

25 barnets fortsatta uppväxt. Det behövs således en kraftsamling kring det föräldrastöd, som erbjuds föräldrar efter det att barnet har fyllt två år. Utbudet av de strukturerade föräldrastödsprogrammen är då bristfälligt och lever inte upp till det övergripande målet för den nationella strategin för föräldrastöd, att föräldrastöd ska erbjudas kontinuerligt under barnets hela uppväxtperiod, det vill säga till dess att barnet fyllt 18 år. Vanligast förekommande är Örebro Prevention Program, som erbjuds föräldrar i övervägande av kommunerna. Andra goda exempel på strukturerade och evidensbaserade program är Ronnebys arbete med Aktiva småbarnsföräldrar 1-4 år, Olofströms arbete med Aktivt föräldraskap idag 2-12 år och Karlshamns arbete med Nya steg. I övrigt är en stor del av de program som erbjuds inom ramen för kommunernas verksamheter av indikerad och selektiv karaktär. Det förekommer således ett stort tomrum vad gäller den universella preventionen. Ett universellt arbete, med insatser riktade till alla barnfamiljer, ger stora möjligheter att förebygga ohälsa hos en stor grupp barn och ungdomar som ännu inte har uppvisat några tidiga tecken på symtom. Det har visat sig att insatser riktade till en bred målgrupp även attraherar föräldrar med problem i föräldraskapet. Ett universellt föräldrastöd utesluter dock inte behovet av ett mer riktat selektivt alternativt indikerat stöd till föräldrar som befinner sig i riskzonen eller redan har ett befintligt problem. Innehållet i definitionen av föräldrastöd innefattar både föräldrastöd i grupp och mer individuellt inriktat föräldrastöd. De individuella kontakterna med personal inom exempelvis primärvård, förskola, skola och fritidsverksamhet är en viktig källa till stöd för ett stort antal föräldrar. Ett individuellt inriktat stöd kan se olika ut beroende på individens behov. Ett strukturerat föräldrastöd i grupp innefattar ofta en tydlig manual och ser därför generellt likadant ut oavsett gruppens sammansättning. I Blekinge är det individuella föräldrastödet och föräldrastöd i grupp integrerade i varandra, och kompletterar varandra väl. Behovet av individuellt stöd förefaller dock till stor del kunna tillgodoses av befintlig verksamhet. Av denna anledning är ytterligare åtgärder inte motiverade. Positiva effekter av pedagogiskt strukturerade föräldragrupper har med hjälp av kontrollerade experiment påvisats hos både barn och föräldrar. Ett gott resultat av öppna föräldragrupper förutsätter att föräldrarna har ett ömsesidigt betydande problem. Forskningen visar att de metoder som har börjat tas till bruk de senaste åren är betydligt effektivare än de som har använts tidigare. En förklaring till detta kan vara att dessa strukturerade metoder ofta är inriktade på att praktiskt träna föräldrarna i olika färdigheter. Ovanstående resonemang motiverar en kraftsamling kring en vidareutveckling av det strukturerade föräldrastöd, som erbjuds föräldrar efter det att barnet har fyllt två år. Behovet av att utveckla en brett täckande förebyggande verksamhet efter spädbarnstiden och under barnets fortsatta uppväxt kan delvis tillgodoses av de av folkhälsoinstitutet rekommenderade programmen för föräldrastöd (rekommenderade metoder presenteras i bilaga två). Föräldrastödet bör baseras på barnens behov Stöd inriktat på föräldrars behov gynnar ofta barnen, men detta är inte alltid givet (Bremberg, 2004). Mot denna bakgrund förespråkar strukturen för föräldrastöd i Blekinge ett föräldrastöd som primärt är inriktat på barnens behov. Även om stödet ges till föräldrarna är det barnens hälsa, utveckling och välbefinnande som är i fokus. I enlighet med barnkonvention ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som berör barn. (SOU 2008:131) 25

26 Föräldrastöd som erbjuds bör vara frivilligt att ta emot och bygga på kunskap baserad på aktuell forskning samt beprövad erfarenhet Föräldraskapet innebär ständigt nya utmaningar under barnets hela uppväxttid. Föräldrastödet kan riskera att få en motsatt effekt och istället göra föräldrarna mer osäkra i sin föräldraroll. Trots att dagens föräldrar är väldigt välinformerade, känner sig många ändå osäkra i sin föräldraroll. Det är viktigt att ha i åtanke att information inte alltid leder till kunskap och självtillit. Tvärtom kan för mycket information få motsatt effekt.(sou 2008:131) Inblandning i föräldraskap kan därför vara känsligt. Av denna anledning är kunskap om effekterna av föräldrastödsmetodiken avgörande. Ett legitimt föräldrastöd skall främja barns hälsa och välfärd. Vidare är det av stor vikt att föräldrarnas deltagande är frivilligt. (Bremberg, 2004) En utgångspunkt för strukturen för föräldrastöd i Blekinge är att varje förälder är expert på sitt eget barn. Empowerment, det vill säga att man känner makt över sin egen situation, är ett nyckelord i sammanhanget. Föräldrastödet bör ses som en hjälp till självhjälp. Föräldrastödet bör erbjudas kontinuerligt under barnets hela uppväxtperiod Föräldrastöd kan ses som en kedja, som utgår ifrån att behovet av stöd varierar under olika perioder av barnets uppväxttid. Föräldrastödskedjan bygger på fyra olika länkar; graviditet och spädbarnstid, två till fem år, sex till tolv år samt tonårstiden. Varje länk i kedjan omfattar generella insatser, anpassade efter barnets ålder och föräldrarnas olika önskemål. Föräldrar, vars behov inte kan tillgodoses av de olika länkarna i den generella kedjan, ska slussas vidare till ett mer riktat stöd. (SOU 2008:131) Föräldrastöd behövs kontinuerligt under hela barnets uppväxtperiod för att kunna tillgodose ett varierat behov under uppväxttidens olika faser. Det finns ett behov av att utöka det strukturerade föräldrastöd som erbjuds idag, så att det blir en röd tråd genom hela barnets uppväxt. Strukturen för föräldrastöd i Blekinge förespråkar en naturlig övergång för det föräldrastöd som erbjuds föräldrar via mödra- och barnhälsovården till förskolan, och därefter vidare till grundskolan och gymnasiet. Visionen är att alla föräldrar ska erbjudas ett strukturerat föräldrastöd i grupp under graviditeten, spädbarnstiden, förskoletiden och skoltiden. 26

27 Strukturens rekommenderade insatser I föräldrastödsutredningens betänkande presenteras ett antal utvecklingsområden för det övergripande föräldrastödet lokalt, regionalt och nationellt. Vidare lyfts i den nationella utredningen föreslag på utvecklingsområden för de olika stegen inom ramen för föräldrastödskedjan. (SOU 2008:131) Projektgruppen har tagit ställning till de nationella föräldrastödsutredningens rekommenderade utvecklingsområden som berör det strukturerade föräldrastödet, och anpassat dem efter de regionala och lokala förhållanden som råder i Blekinge. Rekommenderade insatser för strukturen baseras på projektgruppens identifierade utvecklingsområden för det universella gruppbaserade föräldrastödet i Blekinge. Insatserna framställs utifrån ett regionalt och lokalt perspektiv. Det lokala perspektivet redogör dels för övergripande insatser, dels för insatser aktuella inom ramen för förskolans och grundskolans verksamheter. Vidare presenteras ett antal insatser som direkt berör mödra- och barnhälsovårdens verksamheter. Regionalt Delat huvudmannaskap för arbetet med föräldrastöd mellan landstinget och länsstyrelsen i Blekinge. Huvudmännen ansvarar för samverkan med kommunerna samt för att samordna utbildning av föräldragruppsledare Nationell satellitkonferens om föräldrastöd den 31 mars på First Hotell Statt, Karlskrona Uppföljningskonferens om föräldrastöd, där ett smörgåsbord av folkhälsoinstitutets rekommenderade föräldrastödsprogram presenteras Intresseförfrågan inför utbildning av föräldragruppsledare skickas ut kort efter uppföljningskonferensen till kommunerna och landstinget Regionalt utbildade utbildare i föräldragruppsmetoder Delat huvudmannaskap för arbetet med föräldrastöd mellan landstinget och länsstyrelsen i Blekinge. Huvudmännen ansvarar för samverkan med kommunerna samt för att samordna utbildning av föräldragruppsledare Landstinget och länsstyrelsen i länet föreslås få huvudmannaskapet för den regionala samordningen av föräldrastödet. Som stöd i huvudmännens arbete bör en länsövergripande styrgrupp för föräldrastöd etableras. Styrgruppen bör förslagsvis bestå av följande representanter: - Förvaltningschef, alternativt tjänsteman med delegerat beslutsmandat i frågan, från samtliga kommuners utbildningsförvaltningar - Förvaltningschefer, alternativt tjänsteman med delegerat beslutsmandat i frågan, från mödra- och barnhälsovården i Blekinge - Ansvariga tjänstemän med verksamhetsansvar för föräldrastöd på landstinget och länsstyrelsen Hur de statliga stimulansmedlen ska fördelas kommer att presenteras i samband med den nationella satellitkonferensen. Huvudmännen i länet, tillsammans med styrgruppen för föräldrastöd, borde, avhängigt på statsbidragets konstruktion, verka som beslutande organ för fördelningen regionalt. 27

28 Nationell satellitkonferens om föräldrastöd den 31 mars på First Hotell Statt, Karlskrona Den 31 mars 2009 lanseras och presenteras Nationell strategi för utvecklat föräldrastöd En vinst för alla. 21 län kommer att vara anslutna till den gemensamma konferensen. Projektledaren för landstingets projekt Föräldrastöd i Blekinge är moderator för dagen. Inledningsvis presenteras projektgruppens arbete samt resultatet av inventeringen kring verksamma föräldrastödsmetoder i Sverige och Blekinge. Därefter följer det nationellt antagna programmet för konferensen. Sedan sammanfattar moderatorn dagen samt ger en reflektion över hur den nationella strategin stämmer överens med projektgruppens föreslagna struktur för föräldrastöd. Avslutningsvis redogör moderatorn för vad som blir nästa led i arbetet med föräldrastöd i Blekinge. Satellitkonferensen kan även ses som kick-off för Blekinges fortsatta arbete med föräldrastöd. Uppföljningskonferens om föräldrastöd, där ett smörgåsbord av folkhälsoinstitutets rekommenderade föräldrastödsprogram presenteras En tvärprofessionell uppföljningskonferens kommer att arrangeras av de regionala samordnarna för föräldrastöd under höstterminen Under konferensen ska ett smörgåsbord av folkhälsoinstitutets rekommenderade metoder presenteras. Förslagsvis borde Statens folkhälsoinstitut, som expert inom området, bli tillfrågade att delta. I samband med uppföljningskonferensen kan goda lokala och regionala exempel på föräldrastöd lyftas. Syftet är dels att motivera och engagera kommuner och landstinget till att utveckla sitt universella strukturerade föräldrastöd. Konferensen bör rikta sig brett till både politiker och tjänstemän. Intresseförfrågan inför utbildning av föräldragruppsledare skickas ut kort efter uppföljningskonferensen till kommunerna och landstinget Kort efter konferensen bör en intresseförfrågan skickas ut till kommunerna och landstinget inför utbildning av föräldragruppsledare. Kommunerna får då möjlighet att, utifrån en beskrivning av behov och efterfrågan samt en finansierings-, implementerings- och utvärderingsplan, skicka in en intresseanmälan för utbildning av föräldragruppsledare. Därefter får ovan nämnda styrgrupp för föräldrastödet i Blekinge i uppdrag att överlägga intresseförfrågningarna. Den regionala samordningen av utbildningen för föräldragruppsledare organiseras och rangordnas i enlighet med intresseförfrågningarna. Intresseförfrågningarna möjliggör således en struktur för utbildning av föräldragruppsledare. Regionalt utbildade utbildare i föräldragruppsmetoder Projektgruppen ser en regional samordning av föräldragruppsledare som högst aktuell. För att tillgodose en ökad efterfrågan av föräldrastöd finns ett behov av kontinuerlig utbildning av föräldragruppsledare. Regionalt förekommande utbildare i de olika programmen minskar kostnaderna framöver för utbildning av föräldragruppsledare. 28

29 Lokalt Central samordning av kommunens föräldrastöd Politiskt beslut på högsta nivå som innefattar en tvärsektoriell och långsiktig implementerings-, finansierings- och utvärderingsplan för den kommunala föräldrastödsverksamheten En beskrivning, baserad på de verksammas uppfattning, av behov och efterfrågan i kommunernas olika upptagningsområden. Föräldrastödet ska tillgodose det befintliga behovet i upptagningsområdet Deltagande i föräldragrupper bör vara kostnadsfritt Utveckla samverkan mellan de verksamheter som kommer i kontakt med övervägande del av föräldrarna och barnen någon gång. Syftet är att få en naturlig övergång av föräldrastödet mellan mödrahälsovården, barnhälsovården, förskolan och grundskolan Utbildning av intresserad personal till föräldragruppsledare Föräldrastöd bör genomföras av ordinarie personal inom ramen för deras tjänster. Föräldrastödet kan antingen bedrivas inom ramen för den egna förskolans/skolans regi eller i bredare bemärkelse i kommunens regi av personal med ett utökat uppdrag för föräldrastöd Med syftet att sprida föräldrastödsprogrammens förhållningssätt brett i verksamheten bör utbildade föräldragruppsledare dela med sig av sina nyvunna kunskaper till övrig personal Föräldrar till barn som inte befinner sig inom ramen för kommunens ordinarie verksamheter ska också bli erbjudna föräldrastöd Central samordning av kommunens föräldrastöd Föräldrastöd är ett tvärsektoriellt arbete som berör många av kommunens olika förvaltningar. Av denna anledning finns det ett stort behov av en centralt placerad samordnare för allt föräldrastöd som bedrivs i kommunen. Politiskt beslut på högsta nivå som innefattar en tvärsektoriell och långsiktig implementerings-, finansierings- och utvärderingsplan för den kommunala föräldrastödsverksamheten För finansiering av en föräldrastödjande verksamhet krävs en del planering. I ett inledande skede tillkommer en tillfällig kostnad för utbildning av föräldragruppsledare. Till detta ändamål kan bidrag i form av statliga stimulansmedel sökas. Utredningen föreslår i sammanhanget regional samordning för utbildning av föräldragruppsledare. För att inte riskera att föräldrastödsverksamheten ska bli beroende av eldsjälar inom de olika verksamheterna, som mot en orimlig kompensation leder föräldragrupperna, krävs det en långsiktig implementerings- och finansierings- och utvärderingsplan för föräldrastödsverksamheten. Föräldrastöd involverar och gynnar flera olika verksamheter i kommunen, till exempel socialtjänst, skola och fritid. Berörda nämnder borde av denna anledning avsätta en viss andel av sina respektive budgetar till föräldrastödjande insatser. Ett krav för att kommunerna ska bli beviljade stimulansmedel och få ta del av ett regionalt stöd för utbildning av föräldragruppsledare borde därav vara ett gemensamt politiskt beslut som inkluderar budget för genomförandet. 29

30 En beskrivning, baserad på de verksammas uppfattning, av behov och efterfrågan i kommunernas olika upptagningsområden. Föräldrastödet ska tillgodose det befintliga behovet i upptagningsområdet Hur frekvent föräldragrupperna ska erbjudas borde enligt projektgruppen baseras på behovet och efterfrågan av föräldrastöd i det aktuella upptagningsområdet. En kartläggning av behov och efterfrågan är därför ett första led i arbetet med föräldrastöd. Kartläggningen är enligt projektgruppen ett ständigt pågående arbete i pedagogernas samspel med föräldrarna. Kartläggningen kan således baseras på pedagogernas uppfattning om behovet av föräldrastöd. Föräldrastödet bör tillgodose det befintliga behovet i det aktuella upptagningsområdet. Deltagande i föräldragrupper bör vara kostnadsfritt En förutsättning för att föräldrastödet ska nå ut till alla grupper, oavsett socioekonomisk tillhörighet, är att deltagande är kostnadsfritt. Utveckla samverkan mellan de verksamheter som kommer i kontakt med övervägande del av föräldrarna och barnen någon gång. Syftet är att få en naturlig övergång av föräldrastödet mellan mödrahälsovården, barnhälsovården, förskolan och grundskolan Föräldrastödsutredningen rekommenderar att barnhälsovården bör ges en mer aktiv roll efter att barnet har fyllt 1 år. Utredaren framhåller att barnhälsovården oftast är inriktad på medicinska frågor och fysiska kontroller efter tvåårsåldern. Barnhälsovården i Blekinge satsar på det individuella föräldrastödet efter att barnet har fyllt ett år. Utöver medicinska frågor och fysiska kontroller har man ett hälsofrämjande fokus, där föräldrastöd är en del, bland annat i samband med tre- och fyraårsbesöken. Distriktssköterskorna för då ett hälsosamtal med föräldrarna. Samtalet innefattar exempelvis tandhälsa, utveckling, matoch kostvanor, aktivitet, stimulans, vila, barnsäkerhet, rökning, alkohol samt samspelskontakten mellan föräldrar och barn. I en studie där föräldrar intervjuades enskilt eller i fokusgrupper efterfrågade många fortsatt föräldragrupp och fortsatt kontakt med BVC även efter att barnet har fyllt 1 år. Som tidigare nämnts saknas motsvarande brett täckande förebyggande verksamhet som bedrivs av mödra- och barnhälsovården när barnen är 2 år och äldre. Det finns således ett behov av att utöka det strukturerade föräldrastöd som finns idag så att det blir en röd tråd genom hela barnets uppväxt. Strukturen för föräldrastöd i Blekinge bör sträva efter en naturlig övergång av det föräldrastöd som erbjuds föräldrar via mödra- och barnhälsovården till förskolan och därefter vidare till grundskolan och gymnasiet. Förskolan och skolan med sin pedagogiska skicklighet skulle kunna komplettera barnhälsovårdens hälsofrämjande och medicinska uppdrag väl. Utbildning av intresserad personal till föräldragruppsledare Förskolan och skolan lyfts i föräldrastödsutredningen som icke-stigmatiserande mötesplatser, vilket gör verksamheternas lokaler lämpliga som arena för föräldrastöd. Förskolepersonalen, med sin pedagogiska kompetens, har ett bra utgångsläge och kan därför med fördel bedriva föräldragrupper. En undersökning av Sven Bremberg visar att många föräldrar upplever ett starkt stöd i de individuella kontakterna med personalen inom förskoleverksamheten. Ett välutvecklat strukturerat föräldrastöd inom ramen för förskolans verksamhet borde öka föräldrarnas förtroende, samspel och relation med personalen ytterligare. 30

31 Att ge intresserad personal möjlighet till utbildning i att leda strukturerade föräldrastödsprogram är ett bra sätt att ta tillvara den kunskap och erfarenhet som dessa besitter. Skolan, är liksom förskolan, en neutral arena och utgör en naturlig mötesplats för föräldrarna. Skolan, oavsett om den bedrivs i privat eller offentlig regi, bör av denna anledning upplåta sina lokaler till de föräldrastödjande aktiviteterna. Skolan möter alla barn och föräldrar under minst tio år. Skolan innefattar många olika personalkategorier; lärare, fritidsledare, fritidspedagoger och personal inom elevhälsan. Elevhälsan består bland annat av skolsköterskor, kuratorer, psykologer och specialpedagoger. I likhet med förskolan kan skolan, med sitt breda kontaktnät med föräldrar och sin pedagogiska skicklighet, med fördel bedriva föräldrastöd. Intresserad personal, från skolans stora utbud av olika personalkategorier, bör ges möjlighet att vidareutbildas till föräldragruppsledare. Föräldrastöd bör genomföras av ordinarie personal inom ramen för deras tjänster. Föräldrastödet kan antingen bedrivas inom ramen för den egna förskolans/skolans regi eller i bredare bemärkelse i kommunens regi av personal med ett utökat uppdrag för föräldrastöd Projektgruppen ser många fördelar med att föräldrastödet genomförs av ordinarie personal i det reguljära arbetet. För att undvika tillfälliga interventioner borde föräldrastödet vara en integrerad del av arbetet, snarare än en utanförliggande verksamhet som kan läggas till, dras ifrån eller överlåtas åt andra. Organisering av föräldrastödet och val av föräldragruppsledare kan enligt projektgruppen se olika ut. Föräldrastödet kan antingen bedrivas inom ramen för den egna förskolans/skolans regi eller i bredare bemärkelse i kommunens regi av personal med ett utökat uppdrag för föräldrastöd. Med syftet att sprida föräldrastödsprogrammens förhållningssätt brett i verksamheten bör utbildade föräldragruppsledare dela med sig av sina nyvunna kunskaper till övrig personal Att föräldrastöd bedrivs inom ramen för förskolans och skolans ordinarie verksamhet skulle enligt projektgruppen ge ringar på vattnet och leda till sekundärvinster. Många av de förhållningssätt som de rekommenderade föräldrastödsprogrammen erbjuder är applicerbara i den vardagliga kontakten med eleverna. För att sprida föräldrastödsprogrammens förhållningssätt brett i verksamheten och göra det legitimt bör utbildade föräldragruppsledare dela med sig av sina kunskaper till övrig personal samt skolledning. Föräldrar till barn som inte befinner sig inom ramen för kommunens ordinarie verksamheter ska också bli erbjudna föräldrastöd Det universella föräldrastödet riktar sig brett till hela populationen. Grupper som inte befinner sig inom ramen för den kommunala verksamheten är därför viktiga att ha i åtanke. Föräldrar som väljer att vara hemma längre med sina barn, föräldrar som har sina barn på fristående förskolorna alternativt familjedaghem samt föräldrar som väljer att gå till öppna förskolan bör bjudas in till den ordinarie förskoleverksamhetens planerade föräldragrupper. Att föräldrastödet bedrivs som en del av kommunens ordinarie verksamhet ses inte som ett hinder. En inbjudan kan i samband med planerade föräldragrupper skickas ut till nämnda verksamheter. 31

32 Fristående skolor ska av samma anledning även bli inbjudna till den nationella satellitkonferensen, uppföljningskonferensen samt bli erbjudna intresseförfrågan om utbildning av föräldragruppsledare på samma premisser som de kommunala skolorna. Tandvården och barnhälsovården, med sitt breda kontaktnät, kan med fördel informera föräldrar om kommunens planerade föräldragrupper. Mödra- och barnhälsovården Spridning av manualerna för föräldrastöd inom mödra- och barnhälsovården Kompetensutveckling i samtals- och gruppdynamik för barnmorskor och distriktssköterskor som är intresserade av att hålla i föräldragrupper Sträva efter sammanhållna grupper från mödra- till barnhälsovården i den mån det är möjligt Uppmuntra etablering av familjecentraler alternativt familjecentralsliknande verksamheter Utveckla verksamheterna efter såväl mäns som kvinnors behov. Ett genusperspektiv ska genomsyra verksamheten Spridning av manualerna för föräldrastöd inom mödra- och barnhälsovården Föräldrastödsutredningen förespråkar ett ökat utbud av strukturerade och evidensbaserade metoder inom ramen för mödra- och barnhälsovårdens verksamhet. Föräldrastöd har under en längre tid varit en naturlig del av mödra- och barnhälsovården. Föräldrastödet är väl inarbetat och baseras på den samlade professionens beprövade erfarenheter och ett brukarperspektiv. Professionerna framhåller att det finns starka skäl för att behålla och vidareutveckla det befintliga tidiga föräldrastödet inom mödra- och barnhälsovården, snarare än att implementera nya metoder. De program som rekommenderas för bred spridning inom mödra- och barnhälsovården har enligt företrädare för mödra- och barnhälsovården i Blekinge inte blivit tillräckligt utvärderade i Sverige. Det finns en mängd studier gjorda inom mödra- och barnhälsovårdens verksamhetsområden. Det är dock brist på systematisk och generaliserbar dokumentation avseende det tidiga föräldrastödet, vilket försvårar möjligheten till en vetenskapligt grundad uppfattning av det svenska föräldrastödet. Det är därför angeläget att väl genomförda utvärderingar kommer till stånd. (Svenska barnmorskeförbundet m fl, 2007) Att främja en trygg anknytning är en viktig del av innehållet i det föräldrastöd som erbjuds inom mödra- och barnhälsovården i Blekinge. Föräldrastödet inom barnhälsovården i Blekinge innefattar även andra viktiga tema; mat, rörelse/lek/stimulans, sömn, tänder, alkohol och föräldraskap, förebyggande av barnolycksfall, barn i bil, sjuka barn, egenvård etcetera. Det finns en oro för att dessa teman ska riskera att hamna i skymundan om barnhälsovården väljer att implementera och arbeta enbart efter en renodlad modell som exempelvis den evidensbaserade metoden ICDP (Vägledande samspel). Mödrahälsovården har en manual för föräldrastöd i grupp och även barnhälsovården håller på att ta fram en sådan. Syftet är bland annat att alla föräldrar, oavsett boendeort, ska erbjudas samma utbud av föräldrastöd. Manualerna rekommenderas för det föräldrastöd som bedrivs inom ramen för mödra- och barnhälsovårdens verksamheter i Blekinge. 32

33 Kompetensutveckling i samtals- och gruppdynamik för barnmorskor och distriktssköterskor som är intresserade av att hålla i föräldragrupper Kompetensutveckling i samtals- och gruppdynamik efterfrågas av personalen inom mödra- och barnhälsovården i Blekinge. Gruppledarens pedagogiska skicklighet är av stor betydelse för resultatet av föräldragrupperna. Verksamma inom mödra- och barnhälsovården saknar vanligen pedagogisk utbildning. Alla barnmorskor och distriktssköterskor är inte intresserade av att hålla i föräldragrupper. För att uppnå ett föräldrastöd av bra kvalitet är det av stor vikt att gruppledarna gärna vill hålla i föräldragrupper. En intresseförfrågan bör av denna anledning gå ut till länets barnmorskor och distriktssköterskor innan en eventuell kompetensutveckling erbjuds. Sträva efter sammanhållna grupper från mödra- till barnhälsovården i den mån det är möjligt Föräldrastödsutredningen rekommenderar att föräldragrupper som startar inom ramen för mödrahälsovårdens verksamhet fortsätter inom ramen för barnhälsovårdens verksamhet. Sammanhållna grupper från mödra- till barnhälsovården är optimalt bland annat med hänsyn till den gemenskap föräldrarna får under denna period. Verksamheterna i Blekinge har under en längre period prövat olika tillvägagångssätt i strävan efter sammanhållna föräldragrupper. I praktiken är det av organisatoriska skäl svårt att förverkliga. Barnhälsovårdens verksamhet är områdesindelad. Upptagningsområdena i vissa kommundelar har visat sig vara för små för att få ihop en hel föräldragrupp inom mödrahälsovården. Det finns, trots organisatoriska hinder, stora fördelar med sammanhållna grupper från MHV till BHV. Att etablera familjecentraler eller familjecentralsliknande verksamheter är ett annat tillvägagångssätt för att underlätta för sammanhållna grupper från mödra- till barnhälsovården. Uppmuntra etablering av familjecentraler alternativt familjecentralsliknande verksamheter Föräldrastödsutredningen rekommenderar kommuner och landsting att etablera fler familjecentraler alternativt familjecentralsliknande verksamheter 5. Familjecentralen verkar vara en lovande plattform för att i nära samverkan utveckla ett starkt föräldrastöd. Det råder delade meningar kring familjecentraler i Blekinge. På många primärvårdsområden arbetar idag distriktssköterskorna med hälsofrämjande och sjukvårdande arbetsuppgifter riktade mot både barn och vuxna. En områdesindelning efter principen "från vaggan till graven" innebär en ständigt växlande arbetsmiljö för distriktssköterskorna där både barnhälsovård, vuxenmottagning, hemsjukvård och palliativ vård ingår som arbetsuppgifter. En familjecentral är av organisatoriska skäl svårt att genomföra i nuläget då det skulle innebära att man lyfte bort barnhälsovårdens verksamhet från distriktssköterskornas uppdrag. Det är viktigt att få till stånd en fungerande samverkan mellan de olika aktörerna innan man påbörjar arbetet med familjecentral. Detta har till exempel varit fallet i Karlshamns kommun. I Karlshamns kommun har man gjort en inventering kring vilket hälsofrämjande och förebyggande 5 Familjecentraler definieras som en samlokalisering av mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. Den familjecentralsliknande verksamheten definieras som minst barnhälsovård samlokaliserad med öppen förskola eller socialtjänst. (Socialstyrelsen och ims, 2008) 33

34 arbete samt tidigt stöd som finns för blivande föräldrar under graviditet och för barn i åldern noll till sex år och deras föräldrar. Inventeringen fokuserade även på vilka förutsättningar det finns för att starta en familjecentral i Karlshamn. Samtliga representerade verksamheter i inventeringen; mödra- och barnhälsovården, förskolan och socialtjänsten, har en positiv grundinställning till en familjecentral. Det visade sig dock uppenbart att många pusselbitar behöver falla på plats för att det ska vara realistiskt genomförbart. De lokala förutsättningarna att starta en familjecentral i Karlshamn kan således på sikt vara goda, men som ett första steg behöver samverkan mellan verksamheterna i första hand fokusera på mer grundläggande bitar. (Karlshamns kommun, 2007) I nuläget är det mest aktuellt att sträva efter familjecentralsliknande verksamheter i Blekinge och att fokusera på att utveckla en fungerande samverkan mellan aktörer som i olika sammanhang kommer i kontakt med barn och föräldrar. Familjecentraler kan dock vara något att sträva efter och kan eventuellt bli aktuellt längre fram. År 2010 kommer det så kallade vårdvalet 6 att införas i Blekinge, vilket är en stor förändringsprocess för landstinget. Rent konkret vad detta kommer att få för effekter för föräldrastödet får framtiden utvisa. Utveckla verksamheterna efter såväl mäns som kvinnors behov. Ett genusperspektiv ska genomsyra verksamheten Under senare år deltar papporna mer frekvent på BVC än tidigare, även om snedfördelningen mellan kvinnor och män fortfarande är stor. Verksamheten behöver utformas efter såväl mäns som kvinnors behov och ett genusperspektiv ska genomsyra verksamheten. Det som behöver göras är en inventering av pappors önskemål av föräldrastöd från mödra- och barnhälsovården samt att utbilda personal inom barnhälsovården i genusfrågor. Den fysiska miljön på barnmorskemottagningen och BVC behöver ses över så den tilltalar även pappor liksom tillgängligheten till barnhälsovårdens verksamheter. 6 Vårdval innebär att patienten själv väljer vilken vårdgivare han eller hon ska besöka och att landstinget sedan ersätter vårdgivaren. Vårdvalets exakta utformning och omfattning skiljer sig mellan olika landsting. 34

35 Referenser Barnhälsovården i Uppsala län. (2008) Föräldrastöd på BVC. En nationell kartläggning av föräldrastöd på BVC i Sverige Bremberg, S. (2004). Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Bremverg, S. (2007). Hälsoekonomi för kommunala satsningar på barn och ungdom. En metod för att uppskatta nyttan i förhållande till kostnaden för olika insatser. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Bremberg, S. Eriksson, L. (2008). Kartläggning av föräldrars erfarenhet och intresse av föräldrastöd. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Collberg P, Gunnarsson, E, m.fl. (2007). Tidigt föräldrastöd- en fördjupad beskrivning och analys av det tidiga föräldrastödet inom mödra- och barnhälsovården. Karlshamns kommun (2007). Familjestöd i samverkan. Hälsofrämjande och förebyggande arbete för blivande föräldrar samt barn i åldern 0-6 år och deras föräldrar i Karlshamn. Landstinget Blekinge (2008) a. Barnhälsovården i Blekinge- målsättning, uppdrag och arbetsformer. Landstinget Blekinge, (2008) b. Barnhälsovård i ständig utveckling. Liljeberg, K. (2006). För skolbaserad prevention Verktygslåda Kunskapsbaserade metoder och program som sprids inom ramen för regeringsuppdraget Skolan förebygger. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut Socialdepartementet (1997). Stöd i föräldraskapet. Stockholm: Regeringen. Socialdepartementet (2007). Regeringens proposition. En förnyad folkhälsopolitik (Prop.2007/08:110) Stockholm: Regeringen. Socialdepartementet (2008). Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. (Kommittédirektiv 2008:67). Stockholm: Regeringen. Socialstyrelsen (1991). Hälsoundersökningar inom barnhälsovården. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. Institutet för utveckling av metoder i social arbete (ims) (2008). Familjecentraler. Kartläggning och kunskapsöversikt. Stockholm: Socialstyrelsen Statens folkhälsoinstitut (2005). Nya möjligheter. Metoder för föräldrastöd från förskolan till tonåren. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Statens offentliga utredningar (SOU 2008:131). Föräldrastöd en vinst för alla. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Stockholm: Regeringen Svenska barnmorskeförbundet. Svensk förening för obstetrik och gynekologi. Distriktssköterskeföreningen i Sverige. Riksföreningen för barnsjuksköterskor. Mödra- och barnhälsovårdspsykologernas yrkesförening. Svenska barnläkarföreningen. (2007) Tidigt föräldrastöd en fördjupad beskrivning och analys av det tidiga föräldrastödet inom mödra- och barnhälsovården. Svenska barnmorskeförbundet. Intressegruppen för mödrahälsovård inom SFOG. Samordningsbarnmorskorna inom SBF. Mödrahälsovårdspsykologernas förening. (2008) Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv Hälsa. ICDP. International Child Development Programmes. > Prep. Verktyg för varaktig kärlek. > Stad. Verksamheter. Föräldrastöd. >

36 Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsomål. Barns och ungas uppväxtvillkor. Uppslagsverk barn & unga samt psykisk ohälsa. Föräldrastöd under spädbarnstid. > aspx< Statens folkhälsoinstitut. Från första början. > Statens folkhälsoinstitut a. Folkhälsomål. Barns och ungas uppväxtvillkor. Uppslagsverk barn & unga samt psykisk ohälsa. Föräldrastöd under förskole- och skoltid, 2-9 år samspelsprogram. > aspx< Statens folkhälsoinstitut b. Skolan förebygger. Metoder för förebyggande arbete. Active Parenting. > aspx< Statens folkhälsoinstitut c. Skolan förebygger. Metoder för förebyggande arbete. COPE. > aspx < Statens folkhälsoinstitut d. Skolan förebygger. Metoder för förebyggande arbete. De otroliga åren. > aspx< Statens folkhälsoinstitut a. Skolan förebygger. Metoder för förebyggande arbete. Föräldrakraft. > aspx< Statens folkhälsoinstitut b. Skolan förebygger. Metoder för förebyggande arbete. Komet för föräldrar. > aspx< Statens folkhälsoinstitut c. Folkhälsomål. Barns och ungas uppväxtvillkor. Uppslagsverk barn & unga samt psykisk hälsa. Familjeverkstan - åtta filmer om föräldraskap avsedda för studiecirklar. > aspx< Statens folkhälsoinstitut a. Folkhälsomål. Barns och ungas uppväxtvillkor. Uppslagsverk barn & unga samt psykisk hälsa. Föräldrastöd - utveckling Användningen av evidensbaserade metoder har flerdubblats > aspx< Statens folkhälsoinstitut b. Skolan förebygger. Metoder för förebyggande arbete. Föräldrakurser. > aspx< Statens folkhälsoinstitut c. Folkhälsomål. Barns och ungas uppväxtvillkor. Uppslagsverk barn & unga samt psykisk hälsa. Föräldrastöd - skolålder år. > aspx< Statens folkhälsoinstitut d. Skolan förebygger. Metoder för förebyggande arbete. Steg för steg. > aspx< Statens folkhälsoinstitut e. Skolan förebygger. Metoder för förebyggande arbete. Nya steg. > aspx< Statens folkhälsoinstitut f. Folkhälsomål. Barns och ungas uppväxtvillkor. Uppslagsverk barn & unga samt psykisk hälsa. ÖPP Örebro Preventionsprogram. > aspx< Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsomål. Barns och ungas uppväxtvillkor. Aktuellt barn & unga samt psykisk hälsa Föräldrastöd - utveckling Användningen av evidensbaserade metoder har flerdubblats. > aspx<

37 Bilaga 1 Föräldrastöd i Blekinge Fördjupad beskrivning av evidensbaserade föräldrastödsmetoder i Sverige Det krävs en by för att fostra ett barn Afrikanskt ordspråk 1

38 Bilaga 1 Evidensbaserade föräldrastödsmetoder i Sverige Bilaga ett presenterar en utförlig beskrivning av folkhälsoinstitutets rekommenderade föräldrastödmetoder. Presentationen bygger huvudsakligen på hemsidorna för respektive program samt folkhälsoinstitutets hemsida kring metoder för förebyggande arbete. Stöd till föräldrar under graviditet och spädbarnstid The Prevention and Relationship Enhancement Program, PREP Den amerikanska förlagan av PREP är utvecklad av Markman, Blumberg och Stanley. PREP är en utbildning för par som vill stärka och bevara sin relation. Utbildningen gör det möjligt att förbereda sig för att kunna hantera de konflikter som oundvikligen uppstår i en parrelation. Kursen omfattar cirka 15 timmar exklusive hemuppgifter för deltagarna. De viktigaste målen är att: Klargöra förväntningar och grundprinciper för parförhållandet. Förbättra kommunikationen och öva konstruktiva sätt att hantera konflikter. Bevara och utveckla glädje, vänskap och intimitet i förhållandet. Ge paret stöd i att komma överens om hur relationen ska utvecklas. Ge verktyg för att öka och bevara ett långsiktigt engagemang för varandra. (Prep, ) Vägledande samspel/ International Child Development (ICDP) Rubricerad metod är utvecklad i Norge av professor Karsten Hundeide och professor Henning Rye. Den används idag i flertalet länder under namnet International Child Development Programme (ICDP) och är även den metod som har fått mest spridning i Sverige. Det ursprungliga syftet med Vägledande samspel var att ge stöd och vägledning till föräldrar i deras samspel med sina barn. Under senare år har programmet utvecklats och anpassats för användning även i förskola, skola och socialtjänst. Programmet bygger på åtta olika samspelstema. Dessa teman baseras på forskning om samspelets möjligheter och den känslomässiga kommunikationens betydelse för barns utveckling. I programmen används de dagliga samspelssituationerna för att utveckla de vuxnas lyhördhet och känslighet för barnens behov. Målet är att medvetandegöra deltagarna om betydelsen av ett lyhört och stödjande förhållningssätt. (ICDP, ) I de utvärderingar som har ägt rum i Norge har effekter på föräldrarnas känslighet för barnens signaler kunnat påvisas. (Bremberg, 2004) Basprogrammet för ICDP vägledarutbildning omfattar minst 24 timmar, som kan vara hela/halva dagar eller några få timmar fördelade över en längre tid. För att erhålla diplom som ICDP vägledare krävs därutöver ett års praktisk tillämpning med handledning. (ICDP, ) Från första början Från första början härstammar från den kanadensiska metoden Right From the Start, utvecklad av Alison Niccols. Det är ett strukturerat manual- och videobaserat program för föräldrar med spädbarn. Programmet innefattar åtta träffar. På första träffen får föräldrarna se en kort videoinspelning, vilken agerar underlag för diskussion om anknytningens betydelse. Vid den andra träffen får föräldrarna, med utgångspunkt från fler videoinspelningar, diskutera olika förhållningssätt som de sedan praktiskt ska tillämpa i hemmet. Vid det tredje mötet lyfts barnens och föräldrarnas temperament och vad det har för betydelse för samspelet. Under möte fyra och fem får föräldrarna lära sig känna igen barnets signaler. Vid den sjätte träffen är fokus för mötet 2

39 Bilaga 1 hur föräldrarna kan följa barnets initiativ vid lek. De två sista mötena behandlar samlat relationen mellan barn och föräldrar. (Statens folkhälsoinstitut, ) En vetenskaplig mindre utvärdering av metoden har gjorts i Kanada på barn som är försenade i utvecklingen. Utvärderingen påvisade tydliga effekter på förekomst av trygg anknytning. (a a) Metoden har sedan 2003 använts i Sverige. Den 1 juni 2005 fanns det cirka 60 föräldragruppledare. Utbildningen pågår under tre heldagar och kursdeltagarna får bland annat ta del av en manual för kursledare och två svensktextade videofilmer. (a a) Stöd till föräldrar under förskoletiden och de tidiga skolåren (2-9 år) Aktivt föräldraskap/active Parenting Active Parenting lanserades av Dr Michael Popkin i början av 1980-talet. Programmet översattes och introducerades i Sverige Active Parenting i Sverige består av fyra olika utbildningar riktade till föräldrar, lärare och andra vuxna som arbetar eller lever med barn och ungdomar: - Aktivt föräldraskap Idag 2-12 (2-12 år) - Aktivt föräldraskap Idag för tonårsföräldrar - Aktiva småbarnsföräldrar (1-4 år) - Aktivt ledarskap i skolan (för pedagoger och andra vuxna i förskola och skola) Syftet med utbildningarna är att ge vuxna självförtroende i sin ledarroll, stärka ledaregenskaper hos vuxna som lever och arbetar med barn och ungdomar, lära ut färdigheter och metoder för att stärka självkänslan hos barnet, lära ut gränssättning och förmedla verktyg som stimulerar till ansvarstagande och skapar nära relationer. (Statens folkhälsoinstitut, b) Föräldrautbildningen dels för Aktivt föräldraskap Idag 2-12 (2-12 år) dels för Aktivt föräldraskap Idag för tonårsföräldrar omfattas av sex kurstillfällen, tre timmar per gång. Kursen erbjuds även under ett längre tidsintervall med tolv kurstillfällen, två timmer per gång. Mellan träffarna rekommenderas ett mellanrum på en till tre veckor. Aktiva småbarnsföräldrar (1-4 år) är däremot uppdelad på tre kurstillfällen, tre timmar per gång, alternativt sex kurstillfällen, två timmar per gång. Utbildningen baserar sig på diskussioner utifrån olika sekvenser som visas på video. En rekommendation är minst sex och max tolv föräldrar per grupp. (a a) Det krävs ledarutbildning för att bli utbildningsledare för föräldragrupperna. Ledarutbildningen för Aktivt föräldraskap Idag 2-12 (2-12 år) och för Aktivt föräldraskap Idag för tonårsföräldrar består av sex till sju hela dagar under en period på cirka tre månader. För Aktiva småbarnsföräldrar (1-4 år) omfattas motsvarande ledarutbildning av två heldagar. Mellan kurstillfällena får deltagarna läs- och skrivuppgifter samt praktiska uppgifter. Det krävs ytterligare att man har lett två föräldragrupper inom sammanlagt ett år samt skickat in utvärderingar från deltagare i dessa grupper för att bli en certifierad ledare. Ledarutbildningen rymmer mellan åtta och tolv deltagare. (a a) Cope 3

40 Bilaga 1 COPE, The Community Parent Education Program, är en metod framtagen av professor Charles Cunningham vid Mc Master Children s Hospital i Hamilton, Kanada. Metoden har sedan år 2000 använts i Sverige. Kursen är från början avsedd för föräldrar till barn och ungdomar med utagerande beteende, men erbjuds idag brett på en del platser i Sverige. COPE erbjuds till föräldrar med barn och ungdomar i åldern tre till tolv år. (Liljeberg, 2006) Malmös barn- och ungdomspsykiatriska klinik har tagit fram en svensk manual och svenska videovinjetter. De har även utarbetat en tonårsversion av programmet. Kursplanen utgör grunden för de teman och mål som finns framtagna för varje kurstillfälle. COPE genomförs vanligen i samverkan mellan skola och socialtjänst. Programmet erbjuds även på vissa BUPmottagningar. (a a) Kursen syftar till att ge föräldrar verktyg att förstå och hantera barns beteende, att stärka dem i sitt föräldraskap, att förbättra samspelet i familjen och att skapa ett stödjande nätverk. Föräldrarna får öva att utveckla barnens positiva beteenden, att sätta gränser och att undvika konflikter. Föräldrarna har en stor frihet att själva föreslå lämpliga förhållningssätt. (a a) Föräldragrupperna består av (max 30) föräldrar som träffas mellan åtta och 14 gånger, två timmar per gång. Grupperna leds av en eller två handledare. Föräldrarna ses som kursdeltagare snarare än klienter. I samråd med övriga deltagare kommer föräldrarna fram till lösningsstrategier. För att i större utsträckning uppnå förändring av beteende inkluderar programmet konkreta och praktiska övningar som föräldrarna får tillämpa i hemmet. Föräldrarna följer själva sina framsteg med enkla kryssformulär. Vidare används videovinjetter och rollspel under gruppträffarna. (a a) Svenska COPE-föreningen i samarbete med Sinus AB anordnar en grundläggande kursledarutbildning. Utbildningen består av en tredagars workshop, som arrangeras två gånger om året. De två första kursdagarna leds av professor Cunningham och den tredje och sista dagen leds av Agneta Hellström, som under många år haft ett nära samarbete med Charles Cunningham. Lokala utbildningar anordnas också av Sinus AB med tillstånd från Charles Cunningham. Likaså kan BUP i Malmö arrangera kursledarutbildningar lokalt. (Statens folkhälsoinstitut, c) COPE-programmet har bland annat utvärderats i Sverige av Institutionen för Psykologi vid Uppsala Universitet. Resultatet visar positiva effekter på såväl barnens problembeteende som föräldrarnas förmåga att hantera barnet. Föräldrarnas upplevda stressnivå och känsla av kontroll har också visat en gynnsam utveckling. (a a) De otroliga åren De otroliga åren (The Incredible Years) är utvecklad av psykologen och forskaren Carolyn Webster Stratton i Seattle, USA. Metoden introducerades i Sverige under Programmet erbjuds till föräldrar med barn i åldern två till åtta år med beteendeproblem. Föräldrautbildningens syfte är att minska barns negativa och trotsiga beteende, öka föräldrars positiva uppfostringsstrategier, öka barns sociala kontakter med jämnåriga samt att öka samarbetet mellan föräldrar och skola. (Statens folkhälsoinstitut, d) Föräldrautbildningen är uppdelad i fem moment som har delats upp i två delar. Den första delen innefattar lek och beröm, vilka syftar till att stärka relationen mellan föräldrar och barn samt öka barnens positiva beteende. Den andra delen behandlar gränser, ignorering och konsekvenser. 4

41 Bilaga 1 Syftet är att föräldrarna ska utveckla strategier för att minska och undvika problembeteende. (a a) Föräldrautbildningen består av tolv gruppträffar, 30 minuter vardera, som äger rum en gång per vecka. Utbildningen rymmer nio till 16 föräldrar. Gruppledaren följer en manual som bland annat innefattar att gruppen får ta del av förinspelade videosekvenser på föräldrar och barn i olika samspelssituationer. Utifrån videosekvenserna får föräldrarna diskutera lämpliga förhållningssätt. Gruppträffarna består även av rollspel där föräldrarna får möjlighet att träna sig i olika situationer. Träffarna kompletteras med hemuppgifter som går ut på att föräldrarna ska träna sina färdigheter. Gruppledare och föräldrar har under kursens förlopp möjlighet att ringa till varandra för råd och stöd. (a a) En gruppledarutbildning pågår under tre heldagar, vilka arrangeras cirka två gånger per år. Gruppledarutbildningen rymmer max 24 personer. Efter genomförd gruppledarutbildning och när man har lett två föräldragrupper finns möjligheten att certifiera sig, vilket innebär att man som gruppledare är kvalitetssäkrad. Certifieringen kan enbart utföras av Carolyn Webster Stratton och hennes medarbetare. (a a) Utvärderingar från Sverige, USA, Kanada, Storbritannien och Norge visar signifikanta effekter på barns beteendeproblem. (a a) Föräldrakraft Föräldrakraft, precis som programmet Steg för steg, har vuxit fram ur den amerikanska förlagan Iowa Strengthening Families Program (ISFP). Den svenska versionen har utvecklats av Birgitta Kimber. (Statens folkhälsoinstitut, , a) Föräldrakraft syftar till att främja positiva uppfostringsstrategier och sammanhållningen i familjen. Programmet riktar sig till två olika målgrupper; familjer med barn i åldern tre till sex och familjer med barn i åldern elva till 14 år. För familjer med de äldre barnen är fokus för programmet att förebygga missbruk. Kurserna kan arrangeras av exempelvis förskola och skola i samarbete med socialtjänsten. (a a) Programmet innefattar cirka åtta träffar, två timmar per gång, för både föräldrar och barn. Halva tiden träffas föräldrarna för sig och barnen för sig. Därefter får föräldrarna och barnen arbeta tillsammans med dagens tema. Programmet bygger på modellinlärning, diskussioner, rollspel och hemuppgifter. Områden som diskuteras är exempelvis kommunikation, tid tillsammans, tydliga instruktioner, problemlösning och konflikthantering, stresshantering, regler och konsekvenser, positivt samarbete mellan hem och skola samt beröm, belöning och förstärkning. (a a) Det finns tre nivåer för utbildning av gruppledare. Kursdeltagarna får efter nivå ett kursintyg och kan leda familjegrupper utifrån metodiken Föräldrakraft. Första nivån innefattar ingen handledning. För att genomgå nivå två krävs det att man aktivt leder grupper i Föräldrakraft. Kursdeltagare inom ramen för nivå två spelas in eller observeras direkt på plats. Inspelningarna alternativt observationerna används som underlag för bedömning. Kursdeltagarna får under kursens förlopp kontinuerlig handledning. Efter avklarad kurs erhåller deltagarna kursintyg och certifikat. Nivå tre är en universitetskurs på fem poäng. Deltagarna kan efter avklarad kurs hålla i Föräldrakraftskurser. I likhet med nivå två spelas deltagarna in alternativt observeras, vilket används för att godkänna för certifiering och för universitetspoäng. Samtliga tre nivåer rymmer totalt 32 kursdeltagare och pågår under två heldagar vardera. (a a) 5

42 Bilaga 1 Utvärderingar av programmet har genomförts i USA. Resultaten visar på en tydlig minskning av aggressivitet och andra beteendeproblem samt en minskning av tobaks- och alkoholanvändning. Den svenska utgåvan genomgår för närvarande en kontrollerad studie i Eskilstuna kommun. (a a) Komet för föräldrar Komet har utvecklats av Stockholms stad. Programmet riktar sig till föräldrar med barn i åldern tre till tolv år som har utagerande beteenden, är svåra att få kontakt med, har koncentrationssvårigheter eller dåliga kamratrelationer. (Statens folkhälsoinstitut, b) Programmet syftar till att ge råd, stöd och färdigheter till föräldrar som upplever svårigheter att hantera bråk- och trotsbeteenden hos sina barn. Grupperna rymmer föräldrar till sex barn och genomförs främst inom ramen för socialtjänstens verksamhet. Komet pågår under elva veckor, två och en halv timme per vecka. Gruppledaren utgår ifrån en manual som beskriver olika tema. Föräldrarna får diskutera och öva lösningar på olika problematiska situationer. Gruppledaren har ett lösningsfokuserat förhållningssätt, det vill säga fokuserar på möjligheter och lösningar snarare än svårigheter och brister. (a a) Anställda i Stockholms stad kan via Kometprojektet, Precens i Stockholms stad, genomgå kostnadsfri utbildning i metodiken. I mån av plats kan övriga kommuner i riket köpa utbildningsplatser. Gruppledarutbildningen rymmer cirka 30 deltagare och omfattar tre och en halv dag samt 13 handledningstillfällen à två timmar utspridda under två terminer. (a a) Programmet genomgår för närvarande en randomiserad studie under ledning av FoU-enheten, Stockholms stad och Institutionen för psykologi, Uppsala universitet. (a a) Familjeverkstan Familjeverkstan riktar sig generellt till alla föräldrar som har barn i åldern tre till tolv år. Syftet med programmet är utveckla goda relationer mellan barn och föräldrar. (Statens folkhälsoinstitut, c) Familjeverkstan bygger på åtta videoklipp som skildrar olika vardagssituationer. Videoklippen belyser följande tema; umgänge, rutiner, positiv kommunikation, tjat och ansvar, belöningar, gränser, dubbla budskap, och att behandla döttrar och söner jämställt. De korta filmerna är sedan underlag för diskussion i föräldragruppen. Föräldrarna får gemensamt komma fram till en lösning på det problem som skildras samt praktiskt öva olika färdigheter. Mellan gruppträffarna tilldelas föräldrarna hemuppgifter. Avsikten är att man som förälder ska reflektera över sitt eget beteende. (a a) Familjeverkstan ges i studiecirkelform. Ett antal studieförbund har tecknat kontrakt med Statens folkhälsoinstitut. Kontraktet innebär att studieförbunden kostnadsfritt får tillgång till en DVDmatris och texter. Kravet är att studieförbundet har en överenskommelse med ledningen för kommunen om spridning av Familjeverkstan. Studieförbunden har även rätt att ta in en avgift på 250 kronor per deltagare. Studieförbunden åtar sig även att under två dagar utbilda minst fem personer i metodiken. (a a) Trots att effekten av Familjeverkstan ännu inte har blivit vetenskapligt utvärderad rekommenderar Statens folkhälsoinstitut metoden. Motiveringen är att Familjeverkstan bygger på samma psykologiska och pedagogiska principer som föregående program för föräldrar med barn i 6

43 Bilaga 1 åldern två till nio år. (a a) Stöd till föräldrar under skolåldern (10-15 år) Aktivt föräldraskap idag för tonårsföräldrar Metoden finns beskriven i tidigare avsnitt under rubriken stöd till föräldrar under förskoletiden och de tidiga skolåren (2-0 år), Aktivt föräldraskap/active Parenting. Föräldrakraft Metoden finns beskriven i tidigare avsnitt under rubriken stöd till föräldrar under förskoletiden och de tidiga skolåren (2-0 år), Föräldrakraft. Steg för steg/nya steg Steg för steg utvecklades i Sverige inom ramen för STAD-projektet år 2001 till Programmet bygger liksom programmet Föräldrakraft på Iowa Strenghtening Families Program (ISFP) från Iowa State University. Programmet används idag i ett 40-tal kommuner i Sverige. Ungefär 1000 personer har genomgått gruppledarkurserna och 45 certifierade ledare är redo att hålla i egna utbildningar för blivande gruppledare. (Stad ) Det finns en modifierad version, Föräldrastegen, av Steg för steg. Föräldrastegen riktar sig till föräldrar till ungdomar i åldern 14 till 17 år, som känner oro för sina ungdomar på grund av skolk, snatteri, tobak, alkohol, droger med mera. (a a) Erfarna Steg för steg-ledare samlades år 2006 för att utveckla programmet ytterligare utifrån resultatet av inkomna kursutvärderingar. En förändring blev att innehållet kortades ner väsentligt. Det nya programmet som i praktiken har ersatt Steg för Steg kallas Nya steg. Från och med januari 2009 bedrivs utbildning av konsult Jörgen Larsson. (a a) Syftet med Steg för steg är att förebygga användning av tobak, alkohol och droger bland tonåringar samt att stärka familjerelationerna. Programmet riktar sig till alla föräldrar och ungdomar i åldern elva till 14 år, det vill säga skolår fem till sju. Programmet omfattar tolv träffar, även kallade steg, två timmar per steg. Parallellt med föräldrarnas träffar, vilka äger rum på kvällstid, träffas ungdomarna på dagtid i skolan. Ungdomsprogrammet och föräldraprogrammet leds i regel av samma gruppledare. Ungdomarna diskuterar olika teman; drömmar och mål, uppskattning av föräldrar, stresshantering och grupptyck. På föräldraträffarna är olika videsekvenser utgångspunkt för samtalen. Föräldrarna och ungdomarna har sedan gemensamma hemuppgifter att lösa. Under två av tillfällena träffas föräldrarna och ungdomarna tillsammans. (Statens folkhälsoinstitut d) Nya steg är som sagt en förkortad version av Steg för steg. Nya steg är komprimerat till åtta träffar/steg istället för tolv, två timmar per gång. I likhet med Steg för steg träffas föräldrarna och ungdomarna två gånger gemensamt. Övriga träffar sker separat. Nya steg vänder sig till föräldrar och ungdomar i åldern tolv till 14 år, det vill säga skolår sex och sju. (Statens folkhälsoinstitut e) Genomförande av programmen kräver en klasslärare och en gruppledare. Utbildningen av läraren och ledare sker under två tillfällen, del ett och del två, med ett mellanrum på fyra till sex månader. 7

44 Bilaga 1 Del ett för gruppledarna pågår under tre dagar och för lärarna under en och en halv dag medan del två pågår under två dagar för gruppledarna respektive en dag för lärarna. Under utbildningen får lärarna och gruppledarna bland annat lära sig de tolv stegen med hjälp av en utförlig manual. Kursen rymmer 20 till 80 deltagare. (Statens folkhälsoinstitut d) Utbildningen för gruppledare och lärare i Nya steg är något kortare än utbildningen i Steg för steg. Utbildningen pågår under två dagar (Statens folkhälsoinstitut e). ISFP har utvärderats i en amerikansk kontrollerad studie. Resultatet visar på en tydlig minskning av aggressivitet och andra beteendeproblem i slutet av grundskolan. I en annan studie har man efter sex år kunnat skildra en minskad användning av alkohol och tobak. Liknande resultat har påträffats i Sverige. (Statens folkhälsoinstitut d) Örebro Preventionsprogram, ÖPP Örebro Preventionsprogram, ÖPP, har tagits fram vid Örebro universitet. ÖPP vänder sig till föräldrar med barn i högstadiet. Programmet skiljer sig markant från övriga eftersom det helt och hållet är inriktat på att på att förebygga konsumtion av alkohol och droger. (Statens folkhälsoinstitut f) ÖPP bygger på att särskilda föräldramötespresentatörer medverkar vid föräldramöten. Presentatörernas medverkan syftar till att få föräldrarna i klassen att göra överenskommelser om gemensamma förhållningssätt, främst till bruk av alkohol. Därefter undertecknas en gemensam skriftlig överenskommelse. Detta skall i sin tur förebygga tidig alkoholdebut och berusningsdrickande bland ungdomar. Programmet är en del av ordinarie föräldramöten i skolår sju till nio och kräver föräldramöten en gång per termin. Informatörerna använder cirka 15 till 20 minuter av föräldramötena. (Statens folkhälsoinstitut f) Utbildningen av föräldramötespresentatörer pågår under två heldagar. Därefter ingår handledning under ett års tid. (Statens folkhälsoinstitut f) ÖPP har genomgått en kontrollerad studie vid fyra högstadieskolor i Sverige. Resultatet visar mindre berusningsdrickande under skolår nio i försöksskolorna. (Statens folkhälsoinstitut f) 8

45 Bilaga 2 Föräldrastöd i Blekinge Goda lokala exempel på föräldrastödjande aktiviteter Det krävs en by för att fostra ett barn Afrikanskt ordspråk

46 Bilaga 2 Goda lokala exempel på föräldrastödjande aktiviteter Bilaga två lyfter fram ett urval av goda exempel på hur man arbetar med föräldrastödjande aktiviteter lokalt i Blekinge. Peter Karlsson, specialpedagog, beskriver BUP-Öst arbete med Cope, Community Parent Education. Malin Valtersson Johannsson, förskolelärare, berättar om arbetet enligt metodiken Aktive Parenting i Kallinges rektorsområde, Ronneby. Birgitta Ratcovich utredare, Individ- och familjeomsorgen, Ronneby redogör för deras familjecentralsliknande verksamhet. Torsten Berg, förvaltningssamordnare, Utbildningsförvaltningen, presenterar Karlshamns arbete med familjestöd i samverkan.

47 Bilaga 2 COPE (Community Parent Education) BUP- Öst Arbetet med föräldrautbildning påbörjades 2002 då vi fick i uppdrag av dåvarande verksamhetschef, Sören Albinsson, att starta föräldrastöd utifrån en specifik modell, ett stöd som också skulle användas i preventivt syfte. I nuläget benämner vi det som ett folkhälsoarbete och inga journaler förs på de familjer som går utbildningen. Vi valde COPE - modellen och gick den grundläggande utbildningen. Därefter har vi utbildat oss ytterligare och gått steg två samt tre inom modellen. Vi är i nuläget två från mottagning som arbetar med COPE, men till hösten 2009 kommer ytterligare två kollegor att hålla sin första kurs. BUP-ÖST bedriver och erbjuder COPE-utbildning för barn 3-12 år samt år. Utbildningen för tonårsföräldrar ges i Ronneby under höstterminen och omfattningen är tio utbildningstillfällen. Under vårterminen ges utbildningen som riktar sig till föräldrar med barn i åldrarna 3 12 år i Karlskrona, omfattningen där är åtta utbildningstillfällen. Utbildningen ligger på kvällstid 18:00 20:15 och är kostnadsfri. Vi startade upp någon månad efter vi gått utbildningen och höll vår första kurs med 13 familjer. Antalet familjer som därefter gått utbildningen ligger på omkring 35 familjer per kurs. Vid de senaste kurstillfällena 2008 hade vi 42 familjer till barncope och 43 familjer till tonårscope. Vår elfte kurs startade i januari Initialt hade vi barngrupp parallellt men efterfrågan har minskat, så vår bedömning var att det ej fanns behov av en sådan. BUP Öst rekryterar familjer via annons i dagspress vid två tillfällen inför kurs, via internrekrytering samt att Barnhabilitering och kommunalt resurscentrum får en påminnelse via mail när kurs ska starta. I samarbete med vårt neuroteam så erbjuds familjer, där barnet har fått en ADHD-diagnos plats. Informationsaffischer finns hos primärvården och på socialkontoren. Vid några tillfällen har vi träffat och informerat familjehemsföräldrar och rektorsgrupper. Utvärdering görs av föräldrar vid varje avslutad kurs. Utfallet är hittills mycket positivt vid varje hållen kurs. Karlskrona Peter Karlsson Specialpedagog, BUP-Öst.

48 Bilaga 2 Active Parenting Kallinge rektorsområde, Ronneby Vi i Kallinge rektorsområde har nu erbjudit föräldragrupper i aktiva småbarnsföräldrar 1-4 år i tre terminer. Grupperna hålls ute på förskolorna och leds av förskollärare som fortbildats i modellen. Representanter från Växjö kommun som kommit långt i sitt arbete med Active parenting har varit i Kallinge och föreläst för all förskolepersonal. Allt för att sprida kunskap om, och intresse för föräldragrupperna. Information om grupperna får föräldrarna på föräldramöten då vi presenterar materialet samt via en broschyr vid inskolningen. Vi har 4 grupptillfällen 2 tim/gång kvällstid. Det är kostnadsfritt och alla deltagare får en bok. Intresset för grupperna har varit stort och vi har fram till idag haft 8 grupper med ca 8 föräldrar i varje grupp. De flesta av grupperna har varit renodlade mamma- eller pappagrupper, men vi har också haft ett par mixade. Alla föräldrar som deltagit fyller i en utvärdering vid sista grupptillfället. Dessa utvärderingar har varit mycket positiva. Möjligheten att träffa andra föräldrar och prata föräldraskap uppskattas mycket. Många efterfrågar en fortsättning om barn i högre ålder. Vi hoppas därför att Ronneby kommun "köper in" den svensk bearbetade kursen Aktivt föräldraskap 2-12 år. Aktiva småbarnsföräldrar är förebyggande och riktar sig till alla som tycker det är spännande att utvecklas som person och förälder. Det finns inga pekpinnar! Vi arbetar med att stärka föräldrarna i sin viktiga roll. Lär ut metoder som stärker barns självförtroende, självkänsla och deras vilja att samarbeta. Vi förmedlar verktyg som gör det lättare att hantera konflikter som uppstår i vardagen. Poängterar vikten av att stärka familjeband. Starka band till ditt barn i småbarnsåren ger en fördel i tonåren. Att vara förälder är det viktigaste jobbet i världen! Ronneby Malin Valtersson Johansson Förskollärare, Kallinge

49 Bilaga 2 Familjecentralen, Räven Kallinge, Ronneby Bakgrund Behovet av tidiga insatser har sedan länge varit känt för att förebygga ohälsa hos barn och familjer. Erfarenheten visar att ju tidigare man kan sätta in stödåtgärder dess bättre blir resultatet för de inblandade. När olika yrkeskategorier arbetar tillsammans kring barnfamiljen ökar förutsättningarna för att tidigt förebygga ohälsa. Forskning visar att de viktigaste faktorerna för barns hälsa är familjeförhållanden, skolförhållanden och fritidsförhållanden. Genom systematiskt arbete inom dessa områden kan man markant förbättra ohälsa hos barn. Det är därför viktigt att hitta nya samverkansformer för att uppnå en vård/omsorg som upplevs som, trygg, tillgänglig, erbjuder kontinuitet och har en helhetssyn. Initiativet att utreda behovet av och funktionen med en Familjecentral kom från psykosociala styrgruppen. Psykosociala styrgruppen är en grupp bestående av tjänstemannarepresentanter från olika verksamheter. Det är en tvärsektoriellt sammansatt grupp med syfte att samverka kring gemensamma frågeställningar. Verksamhetschefen för IFO, rektorerna i Kallinge, primärvårdschefen i Kallinge samt barnhandläggare från Migrationsverket träffades tillsammans med sin personal, på öppna förskolan (Räven) i Kallinge i maj Anledningen till upptaktsmötet var att samtliga ovan nämnda verksamheter ställde sig bakom förslaget att öppna och få till stånd en s k Familjecentral på öppna förskolan Kallinge. En arbetsgrupp utsågs med uppdraget att arbeta fram ett förslag till Familjecentral. Arbetsgruppen består av: Therese Karlsson, fritidspedagog Anneli Wålhammar, distriktssköterska Ann-Margret Ternau, barnhandläggare Migrationsverket Linda Moberg, socialsekreterare Birgitta Ratcovich, utredare IFO Birgitta Ratcovich har varit sammankallande och samordnare för gruppen. Arbetsgruppen har haft ett antal träffar med början hösten Vi har gjort ett gemensamt studiebesök på en familjecentral i Hässleholm. Studiebesöket gav mycket förslag och inspiration till vad en familjecentral kan erbjuda. Under arbetets gång har gruppen träffat ledningspersonalen vid ett tillfälle för möjlighet till information och diskussion kring vissa frågeställningar. Begreppet familjecentral Familjecentral är en mötesplats för blivande föräldrar och för föräldrar med barn i åldrarna 0-5 år. På en familjecentral arbetar olika yrkeskategorier tillsammans kring barnfamiljen. Kännetecknande för verksamheten är att olika huvudmän, samordnar sina resurser för att möjliggöra en tvärfacklig verksamhet.

50 Bilaga 2 Basen är den allmänna mödra- och barnhälsovården i samverkan med öppna förskolan samt en förebyggande individ- och familjeomsorg (socialtjänst). Samverkan mellan de olika yrkesgrupperna är en förutsättning för en fungerande familjecentral. Genom att arbeta nära andra yrkeskategorier framstår den egna yrkeskompetensen tydligare. Nuvarande verksamhet på Öppna förskolan, Räven i Kallinge Öppna förskolan bemannas idag av en kvinnlig och en manlig personal. Personalen arbetar halvtid (tre förmiddagar/vecka) på öppna förskolan. Öppna förskolan är öppen måndag onsdag, kl kl På eftermiddagarna är lokalen öppen som fritidshem, med samma personal som arbetar på öppna förskolan. I genomsnitt har man 27 besökare (barn och vuxna) varje förmiddag. Migrationsverket kräver daglig närvaroplikt för sina asylsökande familjer, med barn i åldrarna 1 ½ år 4 år, på öppna förskolan. Distriktssköterskorna i Kallinge har sin föräldrautbildning (till nya föräldrar) förlagd i öppna förskolans lokaler. Dagmammorna i Kallinge har tillgång till ett rum samt delar kök med öppna förskolan. Syfte och mål med verksamheten Familjecentral Övergripande mål Att genom öppen verksamhet stärka familjer och det sociala nätverket runt barn och föräldrar, samt att ge stöd vid behov. ge stöd och råd i tid och av rätt kompetens finnas tillgänglig i nära mötesplats utveckla arbetsformer där barn och föräldrar är delaktiga utveckla det förebyggande arbetet stärka familjer med barn i riskzon Exempel på innehåll i verksamheten Babycafé för föräldrar och barn upp till 1 års ålder, där det finns personal tillgänglig att kunna svara på föräldrars frågor. Möjlighet till frågor stora som små av social rådgivare. Föräldragrupper Föräldrautbildning Familjerättslig rådgivning. Förutsättningar Medarbetare och övriga resurser Verksamheten Familjecentral bygger på befintliga resurser från respektive verksamhet. Förskole- och grundskolenämnden Bemanningen på öppna förskolan kommer att vara densamma som idag, med två anställda tre förmiddagar/vecka kl Socialnämnden

51 Bilaga 2 Socialtjänstens individ- och familjeomsorg har beslutat bistå med en socialsekreterare fyra timmar/vecka till verksamheten. Socialtjänsten har f n påtagit sig rollen att vara samordnare i uppstarten av verksamheten. Landstinget Landstinget kommer att bistå med tre timmar/vecka med BVC-sköterska. Landstingets ambition är att timmarna skall utökas och utvecklas efterhand, till alla dagar det är öppet på öppna förskolan. Utöver de tre timmarna/vecka kommer distriktssköterskorna att fortsätta med sina grupper i föräldrautbildning för föräldrar med nyfödda. Landstinget kommer att bidra med barnvåg samt skötbord. Migrationsverket Migrationsverkets barnhandläggare kommer att förlägga två timmar/vecka på öppna förskolan, under förutsättning att det finns asylsökande. Migrationsverket kommer att stå för tolkkostnader vid föräldrautbildning där asylsökande medverkar. Lokalen Öppna förskolan, Räven är förlagd i centrala Kallinge. Storlek på lokalen, antal rum och läget är alldeles utmärkt för att bedriva verksamhet Familjecentral i. Däremot är inte utemiljön barnanpassad ö h t. Inomhusmiljön är inte den bästa beträffande barnverksamhet. Golvytorna är stora men kalla och hårda. Lokalerna är i stort behov av renovering. De ser slitna och nergångna ut. Inredningsmässigt behövs det nya fräscha möbler som är anpassade för små barn. Utvärdering och uppföljning Verksamheten skall kontinuerligt följas upp genom årligen återkommande möten tillsammans med ledningspersonal från respektive verksamhet. Samordnaren för verksamheten Familjecentral skall tillsammans med arbetsgruppen planera och initiera utvärdering av verksamheten. Ronneby Birgitta Ratcovich Utredare, Individ- och familjeomsorgen

52 Bilaga 2 Familjestöd i samverkan Karlshamn Bakgrund Den politiska koalitionen gav år 2005 en tillsatt arbetsgrupp i uppdrag att utarbeta förslag till hur tidiga insatser kan förebygga våld och droger genom stöd till föreningar med barn- och ungdomsverksamhet och till tidiga insatser från sociala myndigheter. Kommunfullmäktige antog arbetsgruppens slutrapport om hälsofrämjande och förebyggande insatser för barn och ungdomar. Ett av arbetsgruppens förslag var att en inventering skulle göras i Karlshamns kommun kring vilket hälsofrämjande och förebyggande arbete samt tidigt stöd som finns för blivande föräldrar under graviditet och för barn i åldern 0 till 6 år och deras föräldrar. BUS-nämnden beslutade att som BUS-nämndens yttrande godkänna utbildnings-förvaltningens förslag till svarsskrivelse med tillägget att synpunkter från andra frivilliga organisationer såsom Rädda barnen bör inhämtas och att ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att se över de brister i samsyn inom förskolan som påtalas samt se över innehåll och samordning av föräldraträffar inom förskolan. Pågående arbete Folkhälsosamordnare Jeanette Heilmann sammankallade en tvärsektoriell grupp bestående av representanter från mödra- och barnhälsovården, barn- och ungdomspsykiatrin, vuxen-psykiatrin, folktandvården socialtjänsten och förskolan. Syftet med mötet var att bilda en tvärsektoriell samverkansgrupp, på tjänstemannanivå, med beslutsmandat. Under mötesdiskussionerna framkom en otydlighet och osäkerhet kring vilka som skulle ingå i gruppen. Gruppen enades om att föreslå att den existerande ledningsgruppen för folkhälsoarbetet blir styrgrupp för det kommande arbetet med åtgärder och på så sätt bli en grupp med beslutsmandat. På möte för rektorer med ansvar för förskolorna i Karlshamns kommun diskuterades vilka behov och former för samverkan det finns, ur förskoleverksamhetens synvinkel, för att åstadkomma ett bra stöd för blivande föräldrar och för föräldrar med barn upp till 6 år. Mötet kom fram till följande två områden: Nätverk för kontakter. (Tidig upptäckt, barn får inte trilla mellan stolarna, stöd osv.) Stöd i föräldrarollen (T ex samordning, kompetensutveckling, föräldrautbildning.) På mötet enades även rektorerna om en plan för förskolornas arbete med Familjestöd i samverkan. Enligt planen ska pilotskolor ta fram en modell för hur man kan ge ett bra familjestöd i samverkan. Norreports förskola, Norrevångs förskola och Hällaryds/Åryds förskolor utsågs till pilotskolor.

53 Bilaga 2 Planen för förskolornas arbete med Familjestöd i samverkan presenterades och förankrades i ledningsgruppen, som även är styrgrupp med beslutsmandat, för folkhälsoarbetet Regeringen framhåller i proposition 2007/ "En förnyad folkhälsopolitik" att det generella föräldrastödet och hjälpen bör utvecklas och utvidgas till att omfatta barnets hela uppväxttid. Kommunerna och landstinget i Blekinge har bildat ett gemensamt projekt med uppdraget att utarbeta idéer för gemensamt och generellt föräldrastöd i Blekinge. Målgruppen för föräldrastödet är alla föräldrar i länet och omfattar barnens hela uppväxttid. För genomförandet av detta uppdrag krävs en projektgrupp. Uppdraget är att Inventera, sammanställa och presentera nu verksamma föräldrastödsmetoder som har hög grad av evidens Föreslå hur en struktur för föräldrastöd skulle kunna utformas i Blekinge Utgångspunkten för uppdraget är att föräldrastödens innehåll utformas och genomförs i samverkan mellan kommunerna och landstinget. Gruppen är sammansatt av följande yrkesgrupper och professioner: barnhälsovårdöverläkare, barnhälsosamordare, samordnande barnmorska i Blekinge, tandsköterska, socialsekreterare, specialpedagog BUP, förskollärare, lärare så 1-6, förvaltnings-samordnare för barnomsorg och projektledare anställd av landstinget. Karlshamns kommun representeras av en lärare så 1-6 och förvaltningssamordnaren. Gruppen hade sitt första möte och rapporten, som sammanställs av projektledaren, ska var klar i slutet av mars. Framtida arbete Arbetet med att, enligt BUS-nämndens beslut från , se över brister i samsyn inom förskolan och innehåll samt samordning av föräldraträffar inom förskolan kommer att fortgå under vårterminen Planen för förskolornas arbete med Familjestöd i samverkan kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Efter kartläggning av nuläget, inom den egna verksamheten, kommer dialog att föras med olika organisationer för att utveckla en långsiktig strategi och modell för föräldrastöd i samverkan. Modellen beräknas vara klar i juni Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Utbildningsförvaltningen föreslår BUS-nämnden besluta att godkänna informationen om arbetet med Familjestöd i samverkan. Karlshamn Torsten Berg Förvaltningssamordnare, utbildningsförvaltningen Karlshamn