Kvalitet i demensvården

Transkript

1 HANDLÄGGARE Lisa Österberg Kvalitet i demensvården Slutrapport Kvalitetsenheten 19 mars 2012

2 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Uppdrag 3 Mål 4 Syfte 4 Projektorganisation 4 Aktiviteter 4 Projektets förlopp 5 Förberedelse 5 Genomförande av verksamhetsbesök 6 Utvärdering 7 Övrig kommunikation 8 Resultat 8 Analys och tolkning 9 Slutsatser och rekommendationer 10 Utvärdering 11 Avslutning 12 Bilagor 1 Projektplan 13 2 Intervjumall 18 3 Dokumentgranskningsmall 20 4 Observationsmall 21 5 Mall för genomförandeplan 25 6 Metodutvärdering (SWOT-analys) 29 7 Webbenkät, frågor 32 8 Webbenkät, svar från projektgrupp 33 9 Webbenkät, svar från informanter Informerat samtycke Underlag till utvecklingsplan Handledning för kollegial granskning i Huddinge kommun 40

3 Sammanfattning Projektet avsåg att testa en modell för utvärdering vid särskilda boenden för personer med demenssjukdom. En projektgrupp har genom verksamhetsbesök gjort en kollegial granskning med utgångspunkt i socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Kollegial granskning innebär ett ömsesidigt utbyte mellan minst tre parter. Tre områden var utvalda att granskas utifrån perspektivet personcentrerad omvårdnad: mat- och måltidssituation, boendemiljö och bemötande. Förutom utvärdering av verksamheternas arbete har modellen också inneburit ett lärande för deltagarna. Projektet omfattade fyra särskilda boenden med inriktning mot demens i Huddinge kommun: Björnkulla, Ekgården, Solgården och Tallgården. Projektgruppen bestod av representanter från nämnda boenden samt en person från Anhörigcenter. Projektet har hållit sig inom den planerade tid- och aktivitetsplanen med undantag för ett par inställda aktiviteter. Bakgrund Demenssjukdomar kan inte botas men drabbade personer kan hjälpas med symtomlindring. I vård och omsorg om demenssjuka är det mycket viktigt med kunskaper dels om olika sjukdomars symtom och de behov de medför men också om personen som är sjuk. Att veta vem personen är, var hon levt och arbetat och uttryckt för önskningar. Först då kan trygghet och omsorg med kvalitet ges. Behoven av vård och omsorg är individuella och den demenssjuka har sin personlighet kvar, men kan ha svårt att uttrycka sig på grund av sjukdomen. I den dagliga omsorgen måste vårdpersonal vara mycket öppen och lyhörd för hur den demenssjuke uttrycker sig och vad det kan betyda. En individanpassad omsorg kräver att personalen har en gemensam grund att utgå ifrån. År 2010 publicerade Socialstyrelsen nationella riktlinjer för vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Riktlinjerna är ett stöd för styrning och ledning men också en guide för dem som arbetar i vård och omsorg för att skapa en kunskapsbaserad verksamhet där nyttan för kunden sätts främst. En av utgångspunkterna i Socialstyrelsens arbete med riktlinjerna har varit att lyfta fram och rekommendera fungerande evidensbaserade åtgärder så att personer med demenssjukdom över hela landet har tillgång till vård och omsorg av god kvalitet. Verksamhetschefen inom äldreomsorgen i Huddinge kommun belyste hösten 2010 behovet av en kvalitativ uppföljningsmetod för verksamheter inom demensboende. Svårigheten att få fram en klar bild av kundens upplevelse av den vård och omsorg som utförs gjorde att projektet inriktades på att ta fram ett verktyg för granskning av verksamheterna i förhållande till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg för demenssjuka personer. Uppdrag Projektet skulle ta fram en modell för utvärdering i förhållande till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för att få en bild av omsorgens kvalitet inom demensboenden i Huddinge kommun. Projektledaren skulle ta fram en modell, prova den i verksamheterna och redovisa resultatet. Efter den inledande fasen i projektet och diskussioner i både styr- och projektgrupp kom man fram till att prova en modell som också skulle innebära ett lärande för medarbetarna: kollegial granskning (beskrivning av modellen finns i bilaga 12). Utvärderingen avgränsades till att omfatta omvårdnadsinsatser, exklusive hälso- och sjukvårdsinsatser, vid fyra särskilda boenden för personer med demenssjukdom. De områden i de nationella riktlinjerna som skulle granskas utifrån 3

4 personcentrerad omvårdnad var måltidsituationer, bemötande och boendemiljö. Projekttiden var ett år, från mars 2011 till mars Mål Syfte Att ta fram ett verktyg för granskning av omsorgsarbetet i särskilda boenden för demenssjuka. Att genomföra en granskning och redovisa resultatet. Att granska verksamheternas utförande i förhållande till delar av de nationella riktlinjernas rekommendationer. Att använda granskningens resultat som underlag för kvalitetsutveckling i särskilda boenden för demenssjuka. Att skapa ett gemensamt lärande för vård- och omsorgspersonalen. Att ersätta nuvarande anhörigenkät. Projektorganisation Styrgrupp Åsa Tavemark, verksamhetschef Äldreomsorg Lisa Österberg, projektledare Ann-Christine Hansson, sektionschef Särskilt boende Anna Werner, sektionschef Stöd i ordinärt boende och särskilt boende Johanna Sopo, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Erika Svärdh, chef kvalitetsenheten Projektgrupp Lisa Österberg, projektledare Annika Karlbom, undersköterska Solgården Ann-Christin Zettersten, sjuksköterska och Silviasjuksköterska Ekgården Terttu Kinnari, undersköterska och samordnare Björnkulla Lotta Friborg, undersköterska och bemanningsansvarig Tallgården Sari Allt-Velasquez, undersköterska och Silviasyster, Anhörigcenter Referensgrupper Ledningsgrupp för Särskilt boende Ledningsgrupp för Stöd i ordinärt boende och särskilt boende Mer information finns i projektplanen (bilaga 1). Aktiviteter Nedan beskrivs kortfattat huvudaktiviteter i projektet fördelade under projekttiden samt de planerade aktiviteter som ställdes in. Detta följs av en mer utförlig beskrivning av projektets förlopp. 4

5 2011 Mars April Information om projektet i ledningsgrupp för Särskilt boende Personalinformation om projektet på de enheter som ingick i projektet Maj Projektplanen fastställs (bilaga 1) Information om projektet i ledningsgruppen för Stöd i ordinärt boende och särskilt boende Samarbete med Nestor inleds Augusti September Projektgruppen träffar Nestor. Information om metoder Projektgruppen träffar Nestor. Uppföljning och planering av verksamhetsbesök. Granskningsmallarna fastställs (bilaga 2, 3, 4, 5) Personalinformation om verksamhetsbesöken på de enheter som ingick i projektet Verksamhetsbesöken startar Oktober Metodutvärdering (bilaga 6) November December 2012 Mars Information om verksamhetsbesökens resultat i ledningsgrupp för Särskilt boende Återsamling i projektgruppen Styrgruppen och projektgruppen utvärderar projektet tillsammans Webbenkäter skickas till informanterna och projektgruppen (frågor i bilaga 7, resultat i bilaga 8 och 9). Avslut i styrgruppen och projektgruppen Slutrapport klar Inställda aktiviteter Dec/n Resultatredovisning i personalgrupperna på respektive enhet av projektledaren. Enhetscheferna vid de fyra enheterna i projektet föredrog att göra detta själva. Februari Föreläsning om projektet och kollegial granskning. För få anmälde intresse. Projektets förlopp Förberedelse Ledningsgruppen I det här projektet ville man prova att använda kollegial granskning på flera områden samtidigt och med olika metoder. Styrgruppen enades om att tre områden i de nationella riktlinjerna skulle ingå i granskningen: Mat och måltidssituation, bemötande och boendemiljö med utgångspunkt i personcentrerad omvårdnad. Områdena skulle undersökas genom dokumentgranskning, 5

6 observation och intervju. Innan man gick vidare fick ledningsgruppen för Särskilt boende information om projektets preliminära upplägg och vilka enheter som hade valts ut att delta. Enhetscheferna vid respektive enhet utsåg en person som skulle ingå i projektgruppen. Projektgruppen Projektgruppens uppgifter var att planera och utföra verksamhetsbesöken. Vid det första mötet gick projektledaren igenom projektplanen och projektstyrningsmodellen som har antagits i Huddinge kommun. Följande möten fortsatte diskussionerna kring granskningsområdena och vilka frågor som skulle ställas i granskningen. Alla i projektgruppen fick information om var de kunde hitta Socialstyrelsens nationella riktlinjer för att läsa in sig på respektive granskningsområde, samt studiematerial om kollegial granskning för att kunna förbereda sig inför mötet med Nestor. Nestor Granskningen skulle ske enligt mallar med färdiga frågor. I utformningen av granskningsmallarna hade projektet stöd av två projektledare på Nestor: Åsa Pettersson och Camilla Andersson. På det första mötet med Nestor fick gruppen information om de olika metoderna, utifrån Nestors publikation om kollegial granskning. Åsa och Camilla gick igenom grunderna och gav deltagarna en övning i observation att göra på arbetsplatsen. Nästa möte blev en uppföljning av övningen och frågorna till mallarna diskuterades vidare. Projektgruppen planerade verksamhetsbesöken och ansvarsfördelningen mellan besökare och mottagare. Personalen Personalen på de fyra enheterna fick information om projektet och möjlighet att ställa frågor till projektledaren på arbetsplatsträffar. De personer som skulle intervjuas fick särskild skriftlig information för att få veta mer om hur intervjun skulle gå till som de sedan gav sitt samtycke till (bilaga 10). Detta gjorde vi för att följa etiska regler som finns för den här typen av undersökningar. Inför verksamhetsbesöken besökte projektledaren enheternas arbetsplatsträffar igen och berättade hur det skulle gå till för att förbereda personalen. Genomförande av verksamhetsbesök Under veckorna gjordes verksamhetsbesök på de fyra utvalda enheterna. De genomfördes i en cykel, det vill säga A gick till B som gick till C som gick till D, för att inte skapa en beroendeställning mellan enheterna. Granskningslagen planerades att vara tre personer. Deltagarna i projektgruppen tog med sig en kollega från sin enhet och Sari Allt planerades att vara med vid alla besök för få en helhetsbild av arbetet, men kunde på grund av sjukdom endast vara med vid två tillfällen. Dessa personer från varje enhet gjorde verksamhetsbesöken: Björnkulla: Terttu Kinnari, undersköterska och samordnare samt Elsi Halme, undersköterska. Ekgården: Ann-Christin Zettersten, sjuksköterska och Britt Wallentin-Klang, undersköterska. Solgården: Annika Karlberg, undersköterska och Shirin Badjelan, undersköterska. 6

7 Tallgården: Lotta Friborg, undersköterska och bemanningsansvarig samt Mona Henriksson, undersköterska. Anhörigcenter: Sari Allt-Velasquez, undersköterska och Silviasyster. Varje besök pågick under en dag och avslutades med en stunds reflektion tillsammans med projektledaren. Granskarna arbetade utifrån granskningsmallarna, en mall för varje metod (bilaga 2, 3, 4, 5). Som ett stöd åt granskarna hade varje mall ett försättsblad med en text som sammanfattade vad som står i de nationella riktlinjerna om de tre granskningsområdena, samt några punkter om vad man bör tänka på vid respektive metod. Fem personer intervjuades och varje intervju tog minuter. Dokumentgranskningen innebar att se om det fanns skriftliga rutiner för varje granskningsområde samt att i tio genomförandeplaner (per enhet) titta specifikt efter behov och önskemål om mat och måltider. Det ingick också att se om planerna var uppdaterade och av vem. Urval av genomförandeplaner gjordes genom att ta de tio första i bokstavsordning som sedan skulle avidentifieras. Observationerna gjordes under hela dagen, framför allt i samband med att de boende serverades lunch. Vid två tillfällen gjordes försök att samtala med några av personerna som bor på enheten om maten och måltidssituationen. Under den avslutande reflektionen samlades granskarna och projektledaren och pratade om dagens intryck och sådant som kommit fram men som inte efterfrågades i mallarna. Sammanställning Alla insamlade resultat sammanställdes av projektledaren och skickades till projektgruppen för granskning. Enhetscheferna delgavs resultatet för sina egna enheter. Granskningsresultaten summerades och användes till att göra en gemensam en lista på förbättringsaktiviteter (bilaga 11) där enhetscheferna ska kunna välja ut det som är aktuellt för deras enheter och göra egna utvecklingsplaner. Utvärdering Utvärdering av kollegial granskning Projektgruppen gjorde en metodutvärdering av kollegial granskning som arbetssätt. För det användes SWOT 1 -analys som är som är ett sätt att organisera information och en hjälp att formulera en framtidsplanering. Projektgruppen satte ord på modellens styrkor, svagheter, möjligheter och risker (bilaga 6). Information i ledningsgruppen Det sammanlagda resultatet presenterades i ledningsgruppen för Särskilt boende. Ingen enskild enhets resultat visades, utan vad man kunde se i stort. Det gavs också en sammanfattning av projektgruppens metodutvärdering. Återsamling Projektgruppen hade en återsamling för att prata om resultaten från granskningarna och ge varandra möjlighet att ställa frågor om svaren och ge eventuella förbättringsförslag. En webbenkät skickades till projektgruppen för att lättare kunna svara individuellt på frågorna i avskildhet, och även informanterna fick en sådan enkät (frågorna finns i bilaga 7). 1 SWOT = Strength, Weakness, Opportunity, Threat. 7

8 Utvärdering med styrgrupp Projektgruppen och styrgruppen hade tillsammans en sittning för att utvärdera helheten, det vill säga både modellen kollegial granskning och projektets organisation och arbetsgång. Resultaten från den kollegiala granskningen och projektgruppens erfarenheter samlades och resulterade i en handledning för kollegial granskning inom äldreomsorgen i Huddinge kommun (bilaga 12). Enhetscheferna för de fyra enheterna som omfattas av projektet bjöds in för att ges möjlighet till synpunkter på innehållet i dokumentet. Övrig kommunikation Referensgrupperna och övrig personal kunde följa projektets gång genom delrapporterna som lagts ut på Insidan. Alla enhetschefer fick information när en ny rapport fanns att läsa. Resultat En dag per verksamhetsbesök var tillräckligt, men krävde också planering av arbetet och att inget oförutsett hände. I granskarnas reflektioner framgick det att mottagandet hade varierat på de olika enheterna liksom förberedelserna inför besöken. Till exempel var inte alla genomförandeplanerna avidentifierade som planerat. Efter verksamhetsbesöken fick projektledaren med sig alla mallarna och skrev rent och sammanställde resultaten. Det här skulle göras av granskarna, men då en ville ha hjälp fick således alla den assistansen. Att notera här är att det fortfarande är granskarnas ord som står i resultaten eftersom projektledaren endast har skrivit av det som stod i mallarna. På de ställen det var svårt att se tydligt vad som stod är detta noterat i materialet. Gemensamt för alla enheter som granskades är att personalen kan de dagliga rutinerna men inte alltid vet varför man gör som man gör eller om det finns skriftliga instruktioner. I genomförandeplanerna fanns information om den enskildes behov och önskemål men få var underskrivna av den som hade upprättat eller gjort uppföljning av planen. Endast vid ett par tillfällen hade den enskilde kunnat delta vid upprättandet av genomförandeplanen och i de övriga framgick det sällan om företrädare för den personen var närvarande. Generellt i intervjuerna så har de flesta informanterna svarat likadant på frågorna med undantag för frågor om rutiner och planerade reflektioner. Exempel på det är frågan Har ni planerade reflektionstillfällen? där informanterna ibland svarade båda ja och nej inom samma personalgrupp. Försöken att intervjua personer boende på enheterna gjordes när granskningslagen var fulltaliga, vilket bara var i två av besöken. Informationen från de samtalen är inte tillräcklig för att utgöra ett resultat. Återsamlingen projektgruppen hade för att titta på resultaten tillsammans satte stopp för missuppfattningar som lätt uppstod i tolkningen av svaren. Hela projektgruppen var inte närvarande, men de som var med insåg snabbt att man ser svaren på olika sätt och att det lätt kan bli feltolkat. Ett exempel på det är svaret: Personalen bemöter de boende olika som mottogs både som negativt och positivt. Vid återsamlingen kunde granskarna ge exempel för att motivera sitt svar och det blev en bra diskussion som bland annat ledde till förbättringsförslag. Webbenkäterna besvarades av hela projektgruppen och drygt hälften (13 av 20) av informanterna och svaren är övervägande positiva. Bland annat ser man kollegial 8

9 granskning som en bra metod för ett gemensamt lärande. Hela resultatet finns i bilaga 8 och 9. När projekt- och styrgrupp satt och utvärderade tillsammans kom det upp att det inte är tillräckligt att träffas i slutet utan att muntlig kommunikation är viktig under hela projekttiden, särskilt när erfarenhet av projektarbete saknas. Informationen från projektledaren fungerade, men de hade gärna träffat hela styrgruppen tidigare. Projektgruppen uttryckte en känsla av att vara förbisedda i en del frågor, men de var också nöjda med sina deltaganden och hade ett stort utbyte av varandra och av verksamhetsbesöken. Den viktigaste delen av verksamhetsbesöken var att reflektera i slutet av dagen och att i projektgruppen kunna följa upp sina intryck och idéer. Vid två tillfällen bjöds de fyra enhetscheferna in av styrgruppen. Först för att prata om verksamhetsbesöken och resultaten. Vid det andra mötet gick man igenom listan med utvecklingsområden och förbättringsaktiviteter (bilaga 11) och diskuterade modellens framtid. Enhetscheferna är positiva till kollegial granskning som modell men vill hellre kalla det utbyte. Det kan fungera som en egenkontroll och vara en del i det fortlöpande utvecklingsarbetet med lärandet som främsta syfte. Det blir en input för cheferna som de kan använda i arbetsplanerna. De hade också förslag för underlätta det praktiska utförandet och dialogen kollegor emellan: Ett område undersöks åt gången. Det är bra om det finns någon som håller ihop arbetet. Besökarna träffar enhetschefen och personalen som jobbat under dagen innan de avslutar besöket. De kan då prata om hur dagen varit och det finns utrymme att ställa frågor. Resultaten från besöken skickas till respektive enhetschef som sedan delger personalen och gör en planering för hur resultatet ska användas. Analys och tolkning Projektorganisationen hade en bra struktur och goda förutsättningar för ett effektivt projektarbete. Styrgruppens möten var både effektiva och produktiva, mycket tack vare de avstämningar projektledaren och projektägaren hade däremellan. Däremot kunde det vara svårt för projektledaren att få respons på frågor och utskick mellan mötena. I projektgruppen fanns det oklarheter kring roller och ansvar i ett projektarbete, vilket kan vara anledningen till att några av dem kände sig förbisedda av styrgruppen. Det hade troligen kunnat undvikas om man hade träffats tidigt i projektet och gått igenom organisationen och bakgrunden till projektet samt om detta hade varit en återkommande punkt på dagordningen. Projektledaren har ett ansvar att föra ut information och deltagarna i projektgruppen ett ansvar att läsa materialet och ställa eventuella frågor. Olikheter i intervjusvaren i samma personalgrupp kan bero på att frågorna har tolkats olika men också på hur frågorna har ställts. Om den som ställer frågan inte själv förstår den eller inte tycker att den är viktig finns det en risk för att det påverkar svaret. Det kan vara så att inte alla i projektgruppen har sett sambandet mellan projektplan, nationella riktlinjer och verksamhetsbesöken fullt ut. Om det var så och om det i så fall beror på hur man har fått informationen eller om man inte har tagit den till sig av någon anledning är svårt att säga. 9

10 Objektivitet och subjektivitet har diskuterats i både projektgruppen och ledningsgruppen. Frågorna i intervjuerna är ställda utifrån de nationella riktlinjerna, men svaren är givna av de personer som arbetar med de demenssjuka. Således är svaren subjektiva eftersom de är personliga. Det har också efterfrågats siffror och staplar i svaren. En kvantitativ undersökning hade säkert också redovisats så, men det här var en kvalitativ undersökning. Kvalitativ metod handlar om att skapa förståelse och att söka kunskap genom subjektet. Projektets uppdrag var att testa en kvalitativ utvärderingsmetod. Tveksamheter till att använda kollegial granskning som kvalitetsutvärdering kan ha sin grund att man än så länge saknar rutin i utförandet. De enskilda metoderna har sina för- och nackdelar och den här gången var de alla nya för granskarna. Att till exempel göra fler intervjuer per enhet hade förutom att det skulle vara mer representativt också varit bra i syfte att låta granskarna öva. Både intervju- och observationsmetoden bär med sig den aspekten att informanten kan bli påverkad av situationen. Samtidigt är rutiner och arbetssätt desamma oavsett granskningsmetod. Vilka metoder man än väljer är förberedelserna mycket viktiga. De som ska göra granskningen måste vara säkra på frågornas syfte och insatta på området. Även hur man formulerar svaren är av stor betydelse och det kan vara bra för besökare och mottagare att gå igenom dem tillsammans för att undvika missförstånd. Kunskap och erfarenhet har även betydelse för hur mottagaren tolkar svaren. Det hade varit till projektets fördel om projektledaren och granskarna var de som berättade om granskningsresultaten i personalgrupperna, främst med tanke på det gemensamma lärandet för personalen. Inte minst kan granskarna ställa frågor till de mottagande enheterna om vad de sett och upplevt och på så sätt själva utvecklas eller hämta inspiration till sina kollegor. Slutsatser och rekommendationer I det här projektet har det tydligt visat sig vilken tillgångar som finns i vård- och omsorgspersonalen. De besitter en gedigen kunskap om personer med demenssjukdom och om hur verksamheterna fungerar. Utifrån projektgruppens erfarenheter av det här arbetet har många kloka synpunkter kommit fram som tillsammans med projektledarens upplevelse av projektet visas i förslagen nedan. Projektförslag: 1. Användning i flera verksamheter Erfarenheterna från de granskningar som är gjorda visar att modellen både innebär ett lärande och ger underlag för kvalitetsutveckling. Både projektgrupp och enhetschefer är positiva till att använda kollegial granskning som verktyg. Projektet föreslår att kollegiala granskningar ska användas i alla äldreomsorgens verksamheter utifrån den i projektet framtagna handledningen (bilaga 12) som en återkommande metod i kvalitetsutvecklingsarbetet. 2. Inspiration till arbetsplanerna För att inte göra dubbla arbeten utan istället skapa ett bra flöde och länka samman uppgifterna kan kollegial granskning användas som en del det fortlöpande utvecklingsarbetet. Projektet föreslår att granskningsresultaten används som underlag vid upprättandet av arbetsplanerna. 10

11 3. Aktivitet både före och efter verksamhetsbesöken Diskussioner kring resultaten är viktiga för lärandet och en del av vinningen med kollegial granskning, vilken kan gå förlorad om inte granskarna är med i hela arbetet. Projektet föreslår att granskarnas uppgifter inte begränsas till frågeformulering och verksamhetsbesök utan också innefatta redovisning av resultaten tillsammans med enhetschefen. Inför besöken bör man i personalgrupperna beröra ämnet kritik, hur man ger och tar positiv och negativ kritik, för att främja dialogen. De som har reflektionstillfällen kan ha det som tema där. Övriga förslag: 4. Gör projektstyrningsmodellen känd I det här projektet har vi haft stor nytta av projektgruppens samlade erfarenheter inom demensvård. Dock kan det krävas mer än sådan erfarenhet i ett sådant här projekt. Det underlättar för både deltagare och arbetet i stort om man kan hantera de uppgifter projektet kräver och är medveten om vad man är ålagd att göra. Projektet föreslår att det tydligt bör framgå vilken den förväntade arbetsinsatsen är och vilka krav som ställs på deltagarna innan ett projekt startar. Projektarbetet bör sedan inledas med en grundlig genomgång av Huddinge kommuns projektstyrningsmodell för samtliga i projektorganisationen så att alla är medvetna om sina roller och ansvar. 5. Samordning och utveckling När mycket sker samtidigt i verksamheterna kan det trots vilja vara svårt att kunna engagera sig fullt ut. Ibland måste också aktiviteter prioriteras bort för att de sker samtidigt som något annat. För att kunna satsa på ett projekt utan att det krockar med flera andra insatser och uppdrag skulle det behövas ett sätt att få en överblick över allt som pågår. Projektet föreslår en utbildnings- och projektkoordinator vars uppgift är att synka pågående arbeten i förvaltningen med varandra samt att vara ett stöd för projektdeltagare. För att ta vara på alla erfarenheter och göra dem synliga för andra skulle pågående och avslutade arbeten kunna sparas i en projektdatabas som också kan fungera som stöd och inspiration för nya projektledare. 6. Anhörigenkät finns kvar Ett av projektets syften var att ersätta anhörigenkäten (se projektplan i bilaga 1). Kollegial granskning kan inte fylla den funktionen. Projektet föreslår att frågan fortsätter att utvecklas i förvaltningen under ledning av kvalitetsenheten. Utvärdering I de verksamheter som omfattades av projektet ska det med hjälp av en samtalsledare föras gruppdiskussioner utifrån följande frågeställningar: Hur har ni använt granskningsresultaten för att kvalitetsutveckla omsorgsarbetet? Hur har ni använt granskningsresultatet för att skapa ett lärande? Ett lämpligt tillfälle för detta är under en planeringsdag eller motsvarande. Projektet föreslår att en projektutvärdering för att se arbetets effekter görs i oktober

12 Avslutning Projektledaren tackar för samarbetet under året. Projektets alla deltagare har bidragit till det slutliga resultatet och till att projektledaren avslutar arbetet med flera nyvunna erfarenheter. Ett särskilt tack till: Projektgruppen för engagemang och kloka förslag. Camilla Andersson och Åsa Pettersson på Nestor för stöd i förberedelserna för verksamhetsbesöken. Åsa Tavemark för stöttning och tillit under projektets gång. Projektledare: Lisa Österberg 12

13 Bilaga 1 SIDA 1 (4) PROJEKTPLAN DATUM 18 maj 2011 DIARIENUMMER PROJEKTLEDARE Lisa Österberg Bakgrund Demens är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som av olika anledningar kan orsaka skador på hjärnan. Diagnosen demens kan innebära en rad symtom beroende på vilka delar av hjärnan som har drabbats. Vanligen försämras våra kognitiva förmågor (exempelvis minne, språk och förmåga att planera och organisera) men sjukdomen kan dessutom ta sig i uttryck i form av oro, nedstämdhet och beteendeförändringar. Varje år insjuknar cirka personer i demenssjukdom och vanligast är Alzheimers sjukdom. Länge trodde man att demens hade med den normala åldringsprocessen att göra men idag vet man att det är ett sjukdomstillstånd som inte står under viljans inflytande. Demenssjukdomar kan inte botas, men drabbade personer kan hjälpas med symtomlindring. I vård och omsorg om demenssjuka är det mycket viktigt med kunskaper dels om olika sjukdomars symtom och de behov de medför men också om personen som är sjuk. Att veta vem personen är, var hon levt och arbetat och uttryckt för önskningar. Först då kan trygghet och omsorg med kvalitet ges. Eftersom symtomen varierar är också behoven av vård och omsorg individuella. Den demenssjuka har sin personlighet kvar men kan ha svårt att uttrycka sig på grund av sjukdomen. I den dagliga omsorgen måste vårdpersonal vara mycket öppen och lyhörd för hur den demenssjuke uttrycker sig och vad det kan betyda. En individanpassad omsorg kräver att de personer som ska vårda har en gemensam grund att utgå ifrån. År 2010 kom Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Riktlinjerna är ett stöd för styrning och ledning men också en guide för de som arbetar i vård och omsorg för att skapa en kunskapsbaserad verksamhet där nyttan för kunden sätts främst. En av utgångspunkterna för Socialstyrelsen i arbetet med riktlinjerna har varit att lyfta fram och rekommendera fungerande evidensbaserade åtgärder så att personer med demenssjukdom över hela landet har tillgång till vård och omsorg av god kvalitet. Områden som är aktuella i riktlinjerna är bland annat personcentrerad omvårdnad, aktivitet och beteendemässiga symtom. 1. Uppdrag Verksamhetschefen inom äldreomsorgen har lyft fram behovet av en kvalitativ uppföljningsmetod för verksamhet inom demensboende. Målsättningen är att ersätta nuvarande anhörigenkät med ett annat verktyg som belyser verksamhetens kvalitetsnivå. Svårigheten att få fram en klar bild av kundens upplevelse av den 13

14 vård och omsorg som utförs gör att projektet inriktas på att ta fram ett verktyg för granskning av verksamheterna i förhållande till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg av demenssjuka personer. Uppdraget lämnas till kvalitetsenheten. En projektledare har rekryterats som har påbörjat sin tjänstgöring från och med Uppdraget omfattar ett år. 2. Mål och inriktning Mål Att ta fram ett verktyg för granskning av omsorgsarbetet i särskilda boenden för demenssjuka. Att genomföra en granskning och redovisa resultatet. Syfte Att granska verksamheternas utförande i förhållande till delar av de nationella riktlinjernas rekommendationer. Att använda granskningens resultat som underlag för kvalitetsutveckling i särskilda boenden för demenssjuka. Att skapa ett gemensamt lärande för vård- och omsorgspersonalen. Att ersätta nuvarande anhörigenkät. 3. Förutsättning och avgränsning Projektet omfattar omvårdnadsinsatser, inte hälso- och sjukvårdsinsatser, för demenssjuka vid särskilt boende. Granskningen sker i första hand på fyra utvalda enheter. Delar i de nationella riktlinjerna som ska granskas utifrån personcentrerad omvårdnad är: Måltidsituationer Bemötande Boendemiljö 4. Strategi och metodval I det här projektet har man valt att använda sig av kollegial granskning mellan särskilda boenden för demenssjuka. Ett samarbete startas med Nestor som bistår projektledaren i val av metoder och i framtagandet av granskningsmall. Materialet går sedan vidare till projektgruppen, som står för planering av det praktiska utförandet. 14

15 5. Projektorganisation Beställare Åsa Tavemark Styrgrupp Projektledare Lisa Österberg Referensgrupp Referensgrupp Projektgrupp Verksamheterna Styrgrupp Åsa Tavemark, verksamhetschef SÄBO Johanna Sopo, MAS Erika Svärdh, chef kvalitetsenheten Ann-Christine Hansson, sektionschef Anna Werner, sektionschef Lisa Österberg, projektledare Projektgrupp Lisa Österberg Annika Karlbom, Solgården Ann-Christin Zettersten, Ekgården Terttu Kinnari, Björnkulla Lotta Friborg, Tallgården Sari Allt-Velasquez, Anhörigcenter Referensgrupper Ledningsgrupp SÄBO Ledningsgrupp Funktionshinderområdet Intressenter Social- och äldreomsorgsförvaltningen, kvalitetsenheten Äldreomsorgsnämnden Verksamhetschefernas stab Personal vid särskilda boenden i Huddinge kommun med demensinriktning Kommunala pensionärsrådet Anhörigcenter 15

16 6. Aktivitets- och tidplan Projekttid Detaljer är beskrivna separat. 7. Projektbudget Projektets budget omfattar en projektledartjänst och övriga utgifter förenade med projektet, exempelvis material eller seminarium för projektdeltagare. 8. Riskanalys Risker Att projektgruppen eller styrgruppen ej håller tidplanen Att verksamheterna ej har möjlighet att prioritera projektet Att deltagare i styr- respektive projektgrupp slutar innan projektet är slutfört Att framtaget verktyg inte fungerar i verksamheterna Åtgärder Tydlig information till projektgruppen om projektets mål och tidplan samt planering och styrning av arbetet. Kontinuerlig rapportering till styrgruppen. Ansvar: projektledaren. Kommunikation med enhetschefer om projektgruppens förutsättningar via ledningsgruppsmöten Dokumentation av projektets arbetsgång för att underlätta för en eventuell ersättare. 9. Kommunikation och delaktighet Rapportering sker från projektledaren till styrgruppen på styrgruppsmöten som protokollförs. Delrapporter lämnas kvartalsvis till samtliga i projektorganisationen. Slutrapport lämnas vid projektets slut. Beställare och projektledare har avstämningsmöten en gång per vecka. Verksamheterna är delaktiga via sina representanter i projektgruppen. Projektgruppen har regelbundna arbetsmöten som protokollförs. Samtliga protokoll och rapporter skrivs av projektledaren. Information om projektets arbetsgång ges via Huddinge kommuns intranät Insidan. Referenser: Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Socialstyrelsen Svenskt demenscentrum Projektstyrningsmodell Huddinge kommun

17 Dokumentgranskningsmall Bilaga 2 Vid personcentrerad omvårdnad sätts personen och inte sjukdomen främst. Det är individens personlighet och upplevelse av verkligheten som ska vara utgångspunkten. Ett par viktiga delar i personcentrerad omvårdnad är att uppmuntra personen att vara med och bestämma saker i det egna livet och att anpassa både miljön och omsorgens innehåll till de behov som personen med demenssjukdom har. Ett verktyg som bidrar till personcentrerad omvårdnad är den plan som ska upprättas enligt socialtjänstlagen och som ska innehålla information om personens bakgrund, behov och önskemål. Informationen ger en bra grund för en personcentrerad omvårdnad och ska fortlöpande uppdateras. Att ge personer med demenssjukdom god omsorg kräver kunskaper och förmåga att använda dem i det dagliga arbetet. Det är viktigt att få möjlighet att förstå sina handlingar och utveckla dem till redskap som gör det lättare att möta en person med demenssjukdom som den unika människa hon är. Det är viktigt att ge var och en ett respektfullt bemötande. Den fysiska miljön är också viktig. Boendemiljön bör vara hemlik och lugn och en punkt som inte får glömmas är att personer med demenssjukdom måste få möjlighet att vara utomhus. Frisk luft och dagsljus kan göra att personer med demenssjukdom mår bättre, blir lugnare och sover bättre. En viktig del av dagen är måltiden. När personer med demenssjukdom behöver stöd med att äta bör man i särskilt boende ge ett individuellt anpassat stöd vid måltiderna och anpassa måltidsmiljön. En anpassad måltidsmiljö kan bidra till att man äter mer. Exempel på sådan miljö är att äta tillsammans i mindre grupper och att det är lugn och ro kring måltiden. Måltiderna är tillfällen då det personcentrerade arbetssättet är mycket viktigt. Tänk på vid dokumentgranskning: Beräknad tidsåtgång är minuter. Det är ditt ansvar att tiden hålls. I att beskriva dokumentet ingår: När, var och av vem det är skrivet. Är det ett måldokument på nämnd- eller förvaltningsnivå, en verksamhetsplan på enhetsnivå eller en skriftlig rutin på avdelning eller enhet? Vad texten handlar om. (Till exempel: den beskriver hur personalen ska förhålla sig till olika typer av demenssjukdom ) Referens: Guiden till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Svenskt Demenscentrum

18 1) Finns skriftliga instruktion för rutiner kring mat och måltidssituation? Nej Ange dokumentnamn och beskriv innehållet kortfattat: 2) Finns det någon skriftlig instruktion som berör boendemiljön? Nej Ange dokumentnamn och beskriv innehållet kortfattat: 3) Finns en värdegrund nerskriven? Nej Ange dokumentnamn och beskriv innehållet kortfattat: 4) Finns skriftliga rutiner för reflektion? Nej Ange dokumentnamn och beskriv innehållet kortfattat: 5) Finns de boendes särskilda behov och önskemål om mat och måltider dokumenterade i genomförandeplaner? (Se särskilt blad) 18

19 Genomförandeplan Bilaga 3 Vem har upprättat genomförandeplanen? Har den enskilde varit med och upprättat genomförandeplanen? Nej Om nej, ange orsak och om annan företrädare fanns med: Finns den enskildes särskilda behov och önskemål om mat och måltider dokumenterade i genomförandeplanen? Nej När är genomförandeplanen uppdaterad? 1-6 månader 7-12 månader 1 år eller mer Vem har uppdaterat genomförandeplanen? 19

20 Observationsmall Bilaga 4 Vid personcentrerad omvårdnad sätts personen och inte sjukdomen främst. Det är individens personlighet och upplevelse av verkligheten som ska vara utgångspunkten. Ett par viktiga delar i personcentrerad omvårdnad är att uppmuntra personen att vara med och bestämma saker i det egna livet och att anpassa både miljön och omsorgens innehåll till de behov som personen med demenssjukdom har. Ett verktyg som bidrar till personcentrerad omvårdnad är den plan som ska upprättas enligt socialtjänstlagen och som ska innehålla information om personens bakgrund, behov och önskemål. Informationen ger en bra grund för en personcentrerad omvårdnad och ska fortlöpande uppdateras. Att ge personer med demenssjukdom god omsorg kräver kunskaper och förmåga att använda dem i det dagliga arbetet. Det är viktigt att få möjlighet att förstå sina handlingar och utveckla dem till redskap som gör det lättare att möta en person med demenssjukdom som den unika människa hon är. Det är viktigt att ge var och en ett respektfullt bemötande. Den fysiska miljön är också viktig. Boendemiljön bör vara hemlik och lugn och en punkt som inte får glömmas är att personer med demenssjukdom måste få möjlighet att vara utomhus. Frisk luft och dagsljus kan göra att personer med demenssjukdom mår bättre, blir lugnare och sover bättre. En viktig del av dagen är måltiden. När personer med demenssjukdom behöver stöd med att äta bör man i särskilt boende ge ett individuellt anpassat stöd vid måltiderna och anpassa måltidsmiljön. En anpassad måltidsmiljö kan bidra till att man äter mer. Exempel på sådan miljö är att äta tillsammans i mindre grupper och att det är lugn och ro kring måltiden. Måltiderna är tillfällen då det personcentrerade arbetssättet är mycket viktigt. Tänk på vid observation: Beräknad tidsåtgång är cirka 60 minuter. Kom ihåg att avsätta tid för att fylla i mallen efteråt. Presentera er för personalen innan observationen. Var på plats när de boende kommer till matplatsen och befinn er i bakgrunden under observationen. Gå igenom frågorna innan och var förberedd på vad som ska observeras Håll dig till mallen och anteckna det du har sett. Eventuella förslag antecknas separat. Referens: Guiden till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Svenskt Demenscentrum

21 Mat och måltid 1) Hur ser måltidsmiljön ut? Beskriv dina intryck (till exempel stämning, ljus, ljud etcetera) 2) Är de boende placerade kring ett långbord eller kring flera mindre bord? ett långbord flera mindre Annat 3) Hur är bordet dukat? (Till exempel glas, ljust eller mörkt porslin, duk) 4) Hur serveras maten? På bordet Från serveringsvagn Annat 5) Hur hjälper personalen de personer som behöver stöd vid intag av mat och dryck? (Till exempel mata, skära, uppmuntra) 6) Finns bakgrundsljud? Radio TV Annat 21

22 7) Är det lugn och ro kring måltiden? Nej Om inte, finns det faktorer som går att påverka/förebygga? Bemötande 8) Hur blir de boende bemötta av personalen? 9) Sitter personalen ner vid samtal med de boende under måltiden? Nej 10) Tar personalen beslut över de boendes huvud? Nej Ge exempel: 11) Samtalar de boende med varandra? Nej 12) Har du andra intryck som berör bemötande mellan personal och boende? 22

23 Boendemiljö 13) Finns utrymme för social gemenskap? Nej 13 b) Inbjuds det till social gemenskap? 14) Finns färgkontraster på golvet? Nej 15) Finns möjlighet till utomhusvistelse? Nej 16) Beskriv ljudkällor och ljudnivå i allmänna utrymmen (röster, radio, larm) 17) Beskriv vilka ljuskällor som finns i allmänna utrymmen (lampor, dagsljus från fönster) 23

24 Intervjumall Bilaga 5 Vid personcentrerad omvårdnad sätts personen och inte sjukdomen främst. Det är individens personlighet och upplevelse av verkligheten som ska vara utgångspunkten. Ett par viktiga delar i personcentrerad omvårdnad är att uppmuntra personen att vara med och bestämma saker i det egna livet och att anpassa både miljön och omsorgens innehåll till de behov som personen med demenssjukdom har. Ett verktyg som bidrar till personcentrerad omvårdnad är den plan som ska upprättas enligt socialtjänstlagen och som ska innehålla information om personens bakgrund, behov och önskemål. Informationen ger en bra grund för en personcentrerad omvårdnad och ska fortlöpande uppdateras. Att ge personer med demenssjukdom god omsorg kräver kunskaper och förmåga att använda dem i det dagliga arbetet. Det är viktigt att få möjlighet att förstå sina handlingar och utveckla dem till redskap som gör det lättare att möta en person med demenssjukdom som den unika människa hon är. Det är viktigt att ge var och en ett respektfullt bemötande. Den fysiska miljön är också viktig. Boendemiljön bör vara hemlik och lugn och en punkt som inte får glömmas är att personer med demenssjukdom måste få möjlighet att vara utomhus. Frisk luft och dagsljus kan göra att personer med demenssjukdom mår bättre, blir lugnare och sover bättre. En viktig del av dagen är måltiden. När personer med demenssjukdom behöver stöd med att äta bör man i särskilt boende ge ett individuellt anpassat stöd vid måltiderna och anpassa måltidsmiljön. En anpassad måltidsmiljö kan bidra till att man äter mer. Exempel på sådan miljö är att äta tillsammans i mindre grupper och att det är lugn och ro kring måltiden. Måltiderna är tillfällen då det personcentrerade arbetssättet är mycket viktigt. Tänk på vid intervju: Beräknad tidsåtgång är minuter. Det är ditt ansvar att tiden hålls. Samla in påskriven blankett och berätta om vad undersökningen ska resultera i. Läs frågan först som den står. Förklara frågans innebörd vid behov men tänk på att inte leda intervjupersonens svar. Håll dig till ämnet. Ställ följdfråga (till exempel kan du ge exempel? ) vid behov men lämna egna åsikter utanför. Ge intervjupersonen tid att tänka på sitt svar. Avsluta med tack för deltagande. Referens: Guiden till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Svenskt Demenscentrum

25 1) Är de boendes behov och önskemål dokumenterade? Nej Vet ej 2) Hur förmedlas information om de boendes behov och önskemål inom personalgruppen? 3) Hur hålls information om de boendes behov och önskemål aktuell? 4) Hur ges de boende möjlighet att vara delaktiga i hur och när ev. hjälp ska utföras? Mat och måltid 5) Finns skriftlig instruktion för rutiner kring mat och måltidssituationen? Nej Vet ej 6) Kan du beskriva hur ni dukar? (Porslin, duk, och så vidare) 7) Vem/vilka dukar bordet? 25

26 8) Är det skillnad på vardag och helg? (till exempel dukning, tider, vad som serveras) Nej Vet ej 8 b) Om ja, beskriv 9) Kan du ge exempel på hur mat och måltidssituationen anpassas efter de boendes individuella behov? (till exempel hjälpmedel, uppmuntran, matning) 10) Finns kostombud? Nej Vet ej 10 b) Kan du beskriva vad kostombudet gör? Bemötande 11) Har ni planerade reflektionstillfällen där bemötande diskuteras? Nej Vet ej 12) Finns en gemensam värdegrund? Nej Vet ej 12 b) Hur arbetar ni med värdegrunden på er arbetsplats? 26

27 13) Ser du något ni skulle behöva göra för att förbättra på arbetsplatsen i fråga om bemötande? Nej Vet ej Boendemiljö 14) Känner du till om möbler och färger i gemensamma utrymmen har valts på ett medvetet sätt? Nej Vet ej 15) Har alla boende egen lägenhet? Nej Vet ej 16) Är lägenheterna inredda med personliga tillhörigheter? Nej Vet ej 17) Beskriv hur du som personal upplever boendemiljön? (t ex stämning, ljud, ljus, inredning) 18) Finns möjlighet till utomhusvistelse för de boende? Nej 27

28 Metodutvärdering Bilaga 6 Projektgruppen har utvärderat kollegial granskning med hjälp av en SWOTanalys. Styrkor, svagheter, möjligheter och risker har samlats och grupperats. Det som följer nedan är en kort beskrivning av innehållet. På sida 2-3 står alla ord och beskrivningar som gruppen tog fram. Styrkor Metod och organisation: Bra att det är fyra enheter som ingår i granskningen så det är möjligt att följa en cykel och undvika en beroendesituation. Metoden är enkel och mallarna gör att alla gör likadant och det blir en helhet. Bra att allt är anonymt. Utbildning och erfarenhet: Granskarnas utbildning, erfarenhet och kunskaper om demens och omsorg gör att de både har förförståelse och ser sådant andra inte ser. Utveckling: Givande att träffa kollegor och nyttigt att se olika verksamheter. Det har varit bra kommunikation i gruppen och alla har en vilja att förändra och utveckla. Övrigt: Ej kostsam, personal med mycket kunskap. Svagheter Metod och organisation: Förberedelserna har sett olika ut vilket kan påverka resultatet (dokumentgranskning), kanske behöver vara tydligare. Man behöver gå djupare i momenten. Informerad och förberedd personal som granskas beter sig annorlunda och om extra personal är insatt för att granskningen ska genomföras kan det innebära ett falskt resultat (till exempel observation). Kunskap och erfarenhet: Erfarenhet och kunskaper påverkar inställning till arbetet, syn på de olika områdena och tolkning av frågor och uppgifter. Egenskaper och känslor spelar också in. Valet av person som granskar är viktigt, det kan bli fel. Möjligheter Kvalitetsutveckling: Lära av varandra och få idéer. Metodiskt arbeta med några områden i taget och använda metoden till andra ändamål, även på sin egen enhet. Nätverk: Skapa nätverk och samarbete mellan enheterna och en känsla av gemenskap, entusiasm och arbetsglädje inom enheterna. Övrigt: Personalresurser, behovet kan påvisas genom metoden. Ledning som ger oss tid och möjlighet. Risker Resurser: Tid och ekonomi är viktiga faktorer som riskerar att hindra ett lyckat arbete. Tid kan, om granskarna inte disponerar den rätt, bli otillräcklig. Det krävs kunskap för att beräkna tidsåtgången, som också kan påverka ekonomin. Ledning: Chefer och styrgrupp måste vara insatta i projektet och ha kunskaper om roller och ansvar i projektet. Utförande- och resultatpåverkare : Språkförbistringar och ovan personal kan påverka resultatet, (till exempel om granskningen görs på sommaren är det risk att det är många vikarier som arbetar och inte kan verksamheten så bra). Utförandet 28

29 kan påverkas av granskarnas känslor, till exempel rädsla att ge negativ kritik. Avundsjuka mellan avdelningar (på samma enhet) kan minska sammanhållningen och man kan få enheter att konkurrera med varandra (vilket också kan ses som möjlighet till höjd kvalitetsnivå!). Nedanstående verkar vara samma igen, kan det stämma? Ska det vara med? Styrkor Vi hade ett program att jobba efter LIKA samma frågor till alla Bra att inte granska sin egen verksamhet GRUPP Att vara fler än en, diskutera det man såg Bra att allt är anonymt Olika granskningsformer, inte bara en, mera helhet Bra med kompletterande saker, alltså 3 olika sätt Att det bara var 4 stycken En person som deltar vid alla besök Enkel Utbildning (granskarnas) Erfarenhet (av omsorg och demens) Kunskap (om demens) Våra kunskaper Golvpersonal Givande att få träffa kollegor Nyttigt att se olika verksamheter Att vi har bra kommunikation (projektgruppen) Viljan att det ska bli bättre Ej kostsam Matkort Bra personal: mycket kunskap Lisa Svagheter Okunskap i egen grupp Granskarens egenskaper, ofärdigheter, rädslor och känslor Att det blir fel personer som granskar Vid återkommande granskningar, samma personer? Olika personer? Samma ögon /synsätt Vi har olika erfarenheter/kunskap Att vi kanske ser områden på olika sätt Vi kan tolka frågor/uppgifter på olika sätt Synsätt Förberedd personal ett hinder? Förberedelser Personalen beter sig/jobbar annorlunda när de granskas Behöver gå djupare i de moment som granskas 29

30 Möjligheter Att arbeta med några få områden i taget Utveckla utifrån metoden kvalitetskriterier Utveckla enheten Använda samma metod till andra ändamål (flera enheter) Lära av varandra, få nya idéer Utvecklingsmöjligheter, lära av varandra Att observera, observation på egen enhet (står utanför) Ser bättre! Känsla av gemenskap Ett utbyte med t ex studiebesök, träffa andra Skapa entusiasm, arbetsglädje Knyta kontakter, erfarenheter Nätverk (mellan enheterna) Samarbete mellan enheterna Personalresurser Ledningen som ger oss tid och möjlighet Risker Ej tillräckligt med personal pga. ekonomi Att detta kommer framöver att kosta för förvaltningen Ekonomin För mycket krav utifrån, ej tid Tidsbrist TIDEN Att man ej får tiden som behövs för att förbereda Chefen måste vara insatt i olika projekt Vilka som sitter i styrgruppen Styrgruppens roll, kunskaper, icke kunskaper Man konkurrerar med varandra Högre krav på medarbetarna Att arbetskamraterna tycker att de som granskar är rätt personer Avundsjuka (mellan avdelningar på enhet) Språket Ostabil arbetsgrupp (personalen) Olika personer som inte jobbar ofta på samma arbetsplats Efter resultatet (om negativt): berörda granskare behandlas olika (rädsla) 30

31 Frågor till projektgruppen Bilaga 7 1. Hur upplevde du projektet som helhet? (organisation, arbetsprocessen, information etc.) Öppet svar 2. Har projektet inneburit nya kunskaper för dig? Svarsalternativ ja/nej + motivering 3. Kan kollegial granskning användas för att skapa ett lärande i hela personalgruppen? Svarsalternativ ja/nej + motivering 4. Övriga synpunkter. Frågor till personal som deltagit i intervju 1. Hur upplevde du det att bli intervjuad? Öppet svar. 2. Hade du fått information om projektet? Svarsalternativ ja/nej + motivering 3. Kan kollegial granskning användas för att skapa ett lärande i hela personalgruppen? Svarsalternativ ja/nej + motivering 4. Övriga synpunkter. 31

32 Webbenkät, projektgruppens svar Bilaga 8 Date Hur_upplever_du_projektet_so Nya_kunskap Motivering_nyku Ger_metoden_larande_t Motivering_larande_i_gru Ovriga_synpunkte m_helhet er nskap ill_gruppen ppen r g tycker att ideen är bra med g har fått insyn Både ja och nej, om alla g har haft det att vi kollegor granskar varandra. hur mina kolleger är med på tåget annars nej trevligt på våra Men det är viktigt att alla är med på tåget. jobbar. Att man kan ha samma det skapar bara osämja. möte, vi alla har varit ganska eniga. mål men att nå dit med olika sätt För omfattande/ för många delmoment. Viktigt att avgränsa. Svårt att utvärdera resultat. Informationen ok. Viktigt att de som granskar har mera erfarenhet. Räcker nog inte att ha erfarenhet av demensvård. Viktigt att granska utifrån samma grundsyn Nej Viktigt att man efter granskningen sitter tillsammans och diskuterar det som observerats. Det kan annars uppstå feltolkningar av det man sett Tycker att projektet i sin helhet har varit mycket intressant, roligt och jag har fått lära mig mycket om ett varierande sätt att granska andra enheter Det har varit välorganiserat från Lisas sida. Men styrgruppen har lagt till en del g kan se vissa svårigheter när en "tredje person" sammanfattar,redovisar resultatet av granskningen. Man lär sig varje dag, nya kunskaper om att intervjua, observera och granska dokumentation. g har fått insyn i andra boende, och träffat nya medarbetare. Fick flera ideer av andra boenden som vi kan använda. T.ex "anhörigpärm"till anhöriga(ekgårde n), det tycker jag.kanske utbildning i hur man som enhet och medarbetare ska ta del av en granskning. Så att den inte tas som kritik, utan som en möjlighet till utveckning av enheten eller personlig utveckning i sin yrkesroll. Mycket trevlig att ha fått möjligheten att träffa kollegor från andra enheter. Roligt att kunna vara delaktig/påverka och utveckla arbetssätt inom äldreomsorgen. Då ska alla vara med på att bli granskade. Och tycka det ska bli lärorikt. För det är lätt att man blir hemmablind. och nej. Observationsmodellen kan användas av hela personalgruppen, inte kanske dokumntgranskningen. Behöver förbättras innan man sätter igång. 32