LÄRANDE I LERUM. avslutning! skrivglädje på hulanskolan. kulturjobb i sommar! ipad med appar på sfi

Transkript

1 LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING KULTU RSKOLA BIBLIOTEK KULTUR OCH FRITID avslutning! skrivglädje på hulanskolan kulturjobb i sommar! ipad med appar på sfi juni 2013

2 tuffa men nödvändiga beslut LEDARE LÄRANDE I LERUM MAJ 2013 Vårterminen närmar sig sitt slut och både elever, personal och vårdnadshavare kan se fram emot välförtjänt vila. Inom Sektor lärande har våren präglats av hög aktivitet, hårt arbete och tuffa beslut inom främst gymnasieskolan. Det har väl knappast undgått någon att de flesta gymnasieskolor i Göteborgsregionen dras med de problem som minskade elevkullar medför, så också vi i Lerum. För att möta det minskade elevunderlaget har gymnasiet tvingats minska personalstyrkan. Detta är givetvis tufft för alla inblandade, men framförallt för de duktiga lärare som drabbas av beslutet. Vi har fått ett tydligt uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram en konkret handlingsplan för hur vi kan säkerställa att Lerums gymnasium även i framtiden skall vara en av regionens mest populära och välfungerande gymnasieskolor. Handlingsplanen skall presenteras för den politiska ledningen i början av juni.

3 I detta nummer av Lärande i Lerum får vi höra om ett spännande arbete som bedrivs på Hulanskolan. Där har man i flera år arbetat med ASL vilket är en speciell metodik för att stimulera barns läs- och skrivförmåga. Våra uppföljningar visar att de barn som arbetat med denna metodik når bättre resultat på de nationella proven i Svenska och har en högre övergripande måluppfyllelse. Vi berättar också om den sk en-till-en-satsningen för Lerums SFI-elever (svenska för invandrare). I korthet handlar detta om att integrera den senaste informationsteknologin i lärandet för att på så sätt stimulera lärandet och engagemanget i utbildningen. Även här kan vi glädjas åt att satsningen har fallit mycket väl ut. Vi möter också Magnus Bladh som berättar om Lerums satsning på kultursommarjobb. Inom ramen för detta projekt får duktiga ungdomar möjlighet till ett kreativt och utvecklande sommarjobb samtidigt som de bidrar till att underhålla och sprida glädje i kommunen. Att just skapa kreativa och lustfyllda arbetsplatser ligger helt i linje med kommunens strategi.

4 Slutligen ger vi er lite övergripande information om årets skolavslutningar och studentavgångar. Trevlig läsning och en riktigt glad sommar! Fredrik Zeybrandt Chef Sektor lärande Elisabeth Westin Chef Sektor lärande

5 den blomstertid nu kommer! Den 31 maj var det dags för Lerums Gymnasiums 452 elever att ta studenten. Det blev hattar i luften, studentflak fyllda av glada elever, trevliga studentmottagningar med släkt och vänner och firande med kompisarna hela natten. Den 14 juni hissas flaggan i topp för Lerums återstående 991 gymnasister samt grundskoleelever. Elever, skolans personal, familj och vänner samlas för skolavslutning på skolgården och firar in sommaren ordentligt och säger glad sommar till varandra. För de 448 elever som går ut nian blir dagen extra högtidlig eftersom de nu har gjort sina obligatoriska skolår. Tillsammans går Lerumselever på sommarlov. Sektor Lärande vill rikta ett stort tack till alla elever och vårdnadshavare för det här skolåret. Till er som går ut nian och tar studenten önskar vi varmt lycka till och en fortsatt nyfikenhet att lära mer!

6 pionjären som lär barn läsa genom att skriva! För fyra år sedan introducerade Hulanskolan ett nytt sätt att lära barn läsa genom att skriva texter på datorn. Resultatet är elever som skriver, läser och samarbetar av hjärtans lust. Idén bakom ASL, Att skriva sig till läsning, kommer från norske forskaren Arne Trageton, som länge hävdat att små barns motorik inte är tillräckligt utvecklad för att skriva bokstäver med enkelhet, och att man i läs- och skrivträningen därför bör slänga ut både pennan och ABC-boken. Istället ska man låta barnen, 2 och 2, skriva egna texter på en dator. goda resultat Jag kan säga att det fungerar. ASL har gett fantastiska resultat i barnens skriv- och läsinlärning men också i mognad att använda datorn som lärandeverktyg. Vi ser det i klassrummet, föräldrarna märker det hemma och vi har även haft en jämförelseskola där resultaten blir tydliga. Min klass, som startade med ASL i ettan, skrev i tredje klass tio gånger längre texter än sin jämförelseklass som jobbade traditionellt, berättar pedagog Susanna Hallonsten från ASL-gruppen på Hulanskolan.

7 2009 var Hulanskolan en av fler Lerumskolor som blev tillfrågade att gå med i ett ASL-projekt. Hulanskolan tackade ja och efter studiebesök, utbildning och mycket ifrågasättande under våren samma år, startade skolan upp ASL-arbetet med eleverna hösten efter. datorn naturligt redskap Det har varit en fantastisk resa för alla inblandade. Jag var inte med första året, men vi jobbar i princip på samma sätt idag förutom att vi har utvecklat vissa delar. I förskoleklassen görs datorn till ett självklart inslag i klassrummet. Barnen får bekanta sig med den, de spökskriver och ser vad som händer när man trycker på tangenterna. När bokstavsarbetet sedan börjar blir datorn ett helt naturligt verktyg, berättar Susanna Hallonsten. Nästa steg är att låta barnen få skriva berättelser två och två vid datorn. Tillsammans skriver de exempelvis sagoberättelser, faktatexter eller mattesagor på datorn.

8 kreativt samarbete Ofta pratar en och en skriver. Vi uppmuntrar barnen att hjälpas åt i processen. De får skriva så mycket de vill och orkar. En del skolor går in och rättar det barnen skrivit, men det gör vi inte här på Hulanskolan, vi vill hellre få igång skrivlusten. Men vill barnen så går vi självklart in och hjälper dem att skriva rent, säger Susanna Hallonsten. Efter själva berättelse- och skrivarbetet får barnen träning i andra moment. Berättelserna skrivs ut och barnen får jämföra texter, leta rätt på och ringa in bokstäver, ord och meningar de känner igen och även illustrera. Slutligen får de läsa upp sina berättelser för kamraterna i klassrummet. det behövs inga stora initiala investeringar. det räcker med ett par enkla datorer i förskoleklassen, berättar pedagog susanna hallonsten.

9 bättre resultat i mätning I maj 2012 gjordes en mätning som visade att Hulanskolans tredjeklassare hade högre måluppfyllelser både gällande nationella prov i svenska och övergripande måluppfyllelse jämfört med sin jämförelseskola. Finns det inga negativa saker med ASL då? Nej, inget jag kan komma på. Barnen blir fantastiska på att samarbeta och är väldigt måna om att starta nya samarbeten med nya skrivkompisar. Inledningsvis undrade både vi och föräldrarna om ASL-arbetet skulle inkräkta på handskrivandet, men det kommer. Barnen får öva upp sin finmotorik kontinuerligt, med ritövningar och knytuppgifter bland annat. Träningen i handskrivning börjar när de är mogna för det, ofta i andra klass. Anmärkningsvärt är att mätningen 2012 visade att speciellt pojkarnas läsförståelse gynnas av ASL-metoden. Pojkarna får till och med får en högre måluppfyllelse än flickorna. Skillnaden brukar annars vara det omvända.

10 givande utbyten Hulanskolan har haft många intresserade på besök genom åren. Bland annat från Partille, Mariestad och Trollhättans kommun, kommunfullmäktiges beredning för skola och utbildning samt andra skolor från Lerums kommun. Barnens engagemang, samarbetsförmåga och hur de delat med sig av texterna genom högläsning i klassrummet har imponerat på besökarna. Störst intryck har dock Hulanskolans elever gjort när det gäller skrivarglädjen och kvalitén på texterna i förhållande till barnens ålder. Det är med glädje som vi delar vår kunskap när det gäller ASL. Och vi fortsätter ständigt att utveckla vårt arbetssätt. Vi är just nu inne i en jättespännande fas i och med Lerums en-till-en-satsning där Hulanskolans fjärdeklassare erbjuds varsin egen ipad. Vi pedagoger är i full gång med att utbilda oss och skapa nya arbetssätt med appar och andra pedagogiska verktyg i ipaden. Det är superintressant. Fakta ASL på Hulanskolan Förskoleklassen börjar leka sig till datorträning Eleverna gör sedan bokstavsarbeten på datorn Räcker med två icke uppkopplingsbara datorer Texterna skrivs ut, illustreras och läses upp Parallellt gör barnen finmotoriska övningar År 1 till år 3 behövs 4 6 datorer i klassrummet Eleverna arbetar 2 och 2, den ena berättar och den andra skriver Texterna skrivs ut, illustreras, analyseras och läses upp År 2 börjar handskrivningsträningen

11 hej där, magnus bladh! Ansvarig för Lerums kommuns satsning på kultursommarjobb vad ska kultursommarjobbarna göra? Fem musiker/gymnasieungdomar från Lerum är anställda som kultursommarjobbare tre veckor i sommar. I juni gör de sin turnéplan, bestämmer repertoar och tar fram marknadsföringsmaterial för konserterna, allt under handledning av kultursamordnare Elin Åström. I början av augusti övar man in sitt program och ger sedan under en dryg vecka ett antal konserter på olika platser i kommunen. var kommer de att uppträda? Det bestäms under första jobbveckan när man gör sin turnéplan. Konserterna blir där människor finns, t ex på serviceboenden, bibliotek, shoppingcenter, gator och torg. Repertoaren anpassas utifrån platsen och målgruppen.

12 vad är bra med det då? Dels skapar det arbetstillfällen för ungdomar. Dels är det en satsning som ligger helt i linje med Lerums mål att skapa kreativa mötesplatser. Människor kan samlas och göra något meningsfullt och roligt tillsammans. hur tror du att det tas emot? Jag hoppas att det ska bli uppskattat och uppmärksammat! Lerums kommun förmedlar 140 jobb till ungdomar i sommar och fem av dessa är kultursommarjobb. Det känns viktigt att kunna erbjuda en kulturarena där ungdomar kan fortsätta att utvecklas.

13 med en ipad förbättras sfi-elevernas inlärning. bland annat genom effektiv skriv- och lästräning, sökning av information, läxhjälp och arbete med text, foto och presentationer. sfi i lerum letar ständigt nya, bra appar. bättre språkinlärning med ipad-satsning I februari 2013 startade en-till-en-satsningen för Lerums SFI-elever. Under sin studietid får varje elev låna en ipad laddad med skol-appar. Lärarnas uppdrag inom SFI (svenska för invandrare) är att lära eleverna svenska. På Vuxenutbildningen i Lerum ser man även vikten av att kunna erbjuda eleverna annan viktig framtidskompetens.

14 Det säger sig självt att ipaden är ett utmärkt verktyg vid språkinlärning. Man kan inte bara läsa och skriva texten i paddan, man kan även höra hur den låter och slipa på sitt uttal. Förutom rena språkappar har vi även lagt in andra pedagogiska appar som ger eleverna viktig nyckelkompetens för framtiden, berättar Marie Egerstad som är rektor på Vuxenutbildningen i Lerum. strukturerad utbildning En-till-en-satsningen med ipads började med en utbildning av Vuxenutbildningens SFI-pedagoger under våren Hösten 2012 var samtliga pedagogerna färdigutbildade och började använda sina ipads i det dagliga pedagogiska arbetet. Med det kom ipaden in i klassrummet och snart märkte vi att den var ett verktyg som eleverna hade stor nytta av. Eleverna hade en initial digital kompetens, eftersom många var vana att använda smartphones. Nästa steg blev därför naturligt, att se hur vi kunde erbjuda en ipad till varje elev, berättar Egerstad. Ett paket med nyttiga appar för elevernas skolarbete togs fram, och med utvecklings Suzanne Lundholm i spetsen fick eleverna sedan en introduktion om ipaden och dess grundutbud av appar.

15 lärande i nivåer I satsningen tänker vi lärandet i flera nivåer där den första nivån är att eleverna ska lära sig appar i skolan. Den andra nivån är att de ska lära sig att använda internettjänster för att hitta information de behöver för att studera och klara sig i samhället. Det handlar till exempel om översättningstjänster, miniräknare, matteträning, tidningsläsning, nyheter och hur man lånar böcker på biblioteket via ipad. Sista steget är att eleverna lär av varandra och samtalar kring det de lär, och där blir ipaden den helt naturliga utgångspunkten. Ett exempel på ipadens skolappar är Book Creator som hanterar elevens skoluppgifter. Eleven kan skriva in en text, läsa den och träna på uttal. Andra funktioner är att lära sig att ta ett foto för att sedan skriva och berätta om fotot. Eleven lär sig även att söka, läsa och välja information på nätet samt att skriva om den inhämtade faktan med egna ord. marie egerstad, rektor på vuxenutbildningen i lerum.

16 glädjande effekter Vi märkte snabbt en förbättring i såväl själva lärandet som attityden till lärandet. Inte bara fick eleverna en stolthet när de behärskade sina nya verktyg och kunde utföra sina uppgifter på ett helt nytt sätt. Det var även glädjande att se hur ipaden förde människor samman och hur elever som tidigare förhållit sig lite passiva i klassrummen plötsligt fick växa i en ny pedagogisk roll, berättar Marie Egerstad. Responsen från såväl pedagoger som elever har varit oerhört positiv under hela resans gång. Glädjande har varit hur lärarna utvecklats i sin lärarroll. En framgångsfaktor har varit organisationen kring fortbildningen som inledningsvis skett veckovis, därefter varannan vecka för att slutligen ligga varannan månad. satsning som ger tillbaka ipad-satsningen lägger oss verkligen i framkant inom SFI-undervisningen. Jag ser också satsningen som ännu större för oss på Vuxenutbildningen i Lerum, eftersom vi finansierar den ur vår egen budget. Men jag är övertygad att vi får tillbaka i form av nöjda pedagoger och långt bättre studieresultat hos våra SFI-elever. Jag är väldigt stolt över vår gemensamma insats i den här viktiga satsningen, avslutar Marie Egerstad.

17 bra ord att kunna ipad: Surfplatta, en handdator med pekskärm Androidplatta: Surfplatta med öppet operativsystem Läsplatta: Elektronisk läsenhet för att läsa e-böcker, svartvit skärm Padda: Slanguttryck för ipad App: Kort för applikation, program på en dator, smartphone eller surfplatta Smartphone: Mobil enhet som kombinerar mobiltelefoni och handdator lärområden i sfi lerums ipads Svenska språket Läs- och skrivinlärning Kommunikation på modersmålet Kommunikation på främmande språk Matematiskt kunnande, Grundläggande vetenskapligt och tekniskt kunnande Digital kompetens Lära att lära Social och medborgerlig kompetens Initiativförmåga och företagaranda Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer

18 vad vill du läsa i lärande i lerum? Mejla in ditt förslag till oss på larande@lerum.se foto: j. nyman Ansvarig utgivare för Nyhetsbrevet Lärande i Lerum är sektorschef Fredrik Zeybrandt. SEKTOR LÄRANDE Lerum Tel: larande@lerum.se