Medlemsblad för Föreningen Miljörevisorer i Sverige

Transkript

1 Nr 3 november 2015 Årgång 25 Medlemsblad för Föreningen Miljörevisorer i Sverige ISO är här Tidigare MIS ordförander gör en framtidsspaning för miljörevision: Nu är den reviderade versionen av ISO på plats, den engelska versionen kom i september och när du får Miljömissivet bör också den svenska översättningen vara rykande färsk. Det här har vi väntat på, säger Anne Swartlng,. MIS medlemmar har i hög grad varit med och påverkat innehållet i standarden, både vid workshops, utbildningar, årsoch höstmöten. ISO är miljörevisorns viktigaste arbetsredskap. Vid MIS höstmöte i december kommer får du senaste nytt om de olika aspekterna av ISO Sid 5 Fler, bredare och effektivare Inför MIS 25-årsjubileum har Miljömissivet frågat några av MIS tidigare ordförander hur de ser på framtiden för miljörevision. De tror på fler, bredare men också effektivare paketrevisioner för att motverka revisionströtthet i företag och organisationer. Sid 3 Höstmöte och 25-årskalas!!! Anmäl dig direkt till hösten stora MIS-evenemang den 15:e december! Höstmöte och 25-årskalas! Vid MIS höstmöte ägnar vi en heldag åt perspektiven i nya ISO Caroline Rosenberg i SIS tekniska kommitté kommer, liksom årets yrkeskvinna Carina Lundberg Markow på Folksam. Vi får också träffa Sveriges bästa hållbarhetschef, europas första certifierade miljörevisionsledare. Dessutom kommer en koldioxidbantare att delta. Alla medlemmar som deltar i höstmötet bjuds på jubileumsmiddagen. Sid 2

2 Styrelsemöten 14:e december Vi informerar vad som är på gång inom vår förening 25 år med MIS Höstmöte + 25-årsfirande 15:e december Nya medlemmar Helena Faxelid, Yggdrasil Miljö, Stockholm Petra Holmgren Reichler,Uppsala Universitet, Uppsala Adresskontroll Anmäl snarast om du bytt jobb, arbetsplats, e-post eller faktureringssystem för att inte falla ur vårt system. kansli@miljorevisor.se Bli MIS-godkänd miljörevisor Ansök om att bli MISgodkänd miljörevisor. Som MIS-godkänd miljörevisor får du en bekräftelse på din kompetens. Det är en kvalitetsstämpel som bevisar att du har bra yrkeskompetens utifrån de kriterier som MIS satt upp. Mer information hittar du på MIS hemsida: Få din utbildning MIS-godkänd Arrangerar ditt företag utbildningar i miljörevision? Då kan ni få utbildningen MIS-godkänd. Sex utbildningsföretag har hittills fått utbildningar MIS-godkända. Mer om hur du gör och vilka företag som har MIS-godkända utbildningar hittar du på MIS hemsida: Nästa Miljömissiv Nästa Miljömissiv kommer i januari nästa år för att vi ska få med det senaste från höstmötet om perspektiven i nya ISO och givetvis mingelbilder från den stora jubileumsfesten. Välkommen på 25 år-kalas med MIS! Anmäl dig redan nu till höstmötet och årets fest den 15 december. När: 15:e december Tid: Lokal: Teknikföretagen, Storgatan 5, Stockholm (tunnelbana till Östermalmstorg) Kostnad: kronor exkl moms för höstmötet. Alla medlemmar som deltar i höstmötet bjuds på 25-årsmiddagen. Anmäl dig: Snarast och senast den 16 november till: kansli@miljorevisor.se Höstmötesprogrammet består av nya perspektiv på ISO med bland annat Caroline Rosenberg från SIS tekniska kommitté för utvecklingen av ISO 14001, årets yrkeskvinna Carina Lundberg Markow från Folksam, Hans Skalin med lång erfarenhet av Vad minns du från 25 år med MIS? Vid höstmötet firar MIS 25-årsjubileum. MIS ordförande Anne Swartling kommer att ge en kort resumé och du som medlem får gärna dela med dig av erfarenheter och minnen från MIS 25-åriga historia. Vad har varit viktigt för dig som MISmedlem? Etiska regler, personcertierad miljörevisor, MIS-godkänd miljörevisor, MIS-godkänd utbidlning, tolkningsfrågor, samarbeten med andra organisationer, workshops om standarder, utbildningar, bokrabatter och erfarenhetsutbyten? Du är välkommen att bidra med återblickar, kåserier, spontana uppträdanden tillämpning av standarder, Charlotta Szczepanowski, Sveriges bästa hållbarhetschef 2014 och Marie Berglund, Europas första certifierade miljörevisionsledare och tidigare. Inbjudan med detaljprogram har skickats ut med e-post. Minns du de här? MIS ordförander genom åren Axel Wenblad Marja Widell Lena Seger Marie Berglund Gunnel Wisén Inge Horkeby Staffan Söderberg Torbjörn Brorson Anne Swartling

3 Mer och effektivare revisioner i framtiden Mer revision och bredare revisionsteam i framtiden. Revisorerna måste erbjuda effektiva revisionspaket för revisionströtta organisationer. Inför MIS 25-årsfirande har Miljömissivet bett några tidigare ordförander i MIS kika in i framtiden. Vi ställde frågan: Hur ser du på framtiden för miljörevision? Marie Berglund, : Större bredd i framtida revisionsteam Jag tror att revisionen som metod kommer att bli mer och mer betydelsefull för alla typer av organisationer som vill verifiera sitt sätt att arbeta. Transparens och spårbarhet är viktiga begrepp att förhålla sig till och i sammanhanget krävs objektiva värderingsmetoder. Min gissning är att miljö inklusive energi kommer att inarbetas, mer påtagligt, i företagens breda hållbarhetsarbete. För att kunna revidera en organisations totala verksamhet tror jag att det i framtida revisionsteam kommer att finnas en större bredd av kompetenser. Att granska de sociala aspekterna av hållbarhetsarbetet kräver till exempel kompetenser från HRområdet. De nya versionerna av standarderna borde medföra att revisionen och dess resultat får större tyngd i organisationernas ledningsgrupper. Det kan även innebära att vi som revisorer måste utveckla vårt sätt att redovisa resultat på ett övergripande och lättillgängligt sätt. Staffan Söderberg, Revision är här för att stanna Intern och extern revision inom miljö och andra områden är här för att stanna. Det finns få bättre sätt för en organisation att ta tempen på sin verksamhetsstyrning och miljörevisorn kommer att ses i ett mer integrerat analysoch uppföljningsperspektiv. Kvalitet, miljö, arbetsmiljö, energiledning ISO 50001, risk management ISO 30001, och snart kommer till exempel anti-mut ledningssystem ISO och vägledning för hållbar upphandling ISO Framtiden för miljörevisorer är ljus men de måste bredda sin förståelse för horisontella standarder som ISO Socialt Ansvarstagande, kunna sätta in miljörevisionen i en bredare hållbarhetskontext. Idag använder de flesta miljörevisorer jag träffat ordet hållbarhet enbart för miljö och det blir nästan lite friendly fire mellan de olika revisionsområdena. I framtiden kommer interna och externa revisorer stå sammansvetsade i alla de 37 delområdens som definierar en organisations påverkan på samhällets hållbara utveckling enligt ISO Inge Horkeby, Erbjud effektiva revisionspaket Jag upplever att många organisationer, inte bara våra enheter inom Volvokoncernen, är revisionströtta. Speciellt gäller det våra produktionsenheter. Under våren 2015 besökte jag fler en enheter än under ett normalår. Jag får samma budskap av alla. De vill ha tidseffektiva genomgångar. Som miljörevisorer måste vi vara aktiva för att hitta paketlösningar som möter interna och externa kunders behov på ett effektivt sätt. Det kommer inte att tolereras att besöken av: kvalitetsrevisorn, ekonomirevisorn, miljörevisorn, produktionseffektivitetsrevisorn, 2:a partsrevisorns, kundrevisorns, CSRrevisorns, Compliance (legal, global compact (code of conduct) revisorns besök avlöser varandra! Man tröttnar på dessa uppföljningar och vidhängande administrativa timmar. Vad skall vi miljörevisorer göra då? Hur laddar vi för att bli en eftertraktad revision i framtiden? Vi måste lära oss att i allt större utsträckning hitta samarbeten och erbjuda «revisionspaket» som är attraktiva. Slimmade revisionspaket som tar mycket av omfånget i anläggningens «Operations manual» i revisions-scopet! Torbjörn Brorson, Ljus framtid för revisorer inom hållbarhetsområdet Införandet av ISO och andra ledningssystem fortsätter med god fart över hela världen. Vi ser också ett ökat intresse hos lagstiftare och andra intressenter kring utökad hållbarhetsinformation i årsredovisningar. Det är alltså olika typer av system och information som ska granskas och verifieras av personer som är kunniga inom hållbarhetsområdet. Jag är övertygad om att revisorer som internt eller externt granskar ISO kommer att ha fullt upp att göra med den nya versionen av standarden. Utöver detta kommer revisorer som även reviderar ledningssystem för kvalitet, arbetsmiljö och energi att bli ännu mer efterfrågade. Vidare behövs en kategori av revisorer som kan granska hållbarhetsavsnittet i bolagens årsredovisningar. Slutligen är det allt fler företag som ökar aktiviteterna i leverantörskedjorna och här behövs det mängder med revisorer som kan granska miljö, arbetsmiljö, socialt ansvar och etik. Som helhet tycker jag att det ser ljust för revisorer inom hållbarhetsområdet.

4 Biocidförordningen skapar frågetecken Den nya biocidförordningen som började tillämpas 1 september 2013, och var direkt gällande i nationell lagstiftning, skapar en del frågetecken och så kallade insitu-effekter för företag som tillverkar och hanterar varor, som senare används för att producera biocidprodukter. Ett tillägg i förordningen saknas och lämnar luckor i tillämpningen för företag med biocidavsikt. Den nya förordningen började tillämpas den 1 september 2013 och var direkt gällande i nationell lagstiftning. Förordningen har ett större fokus på bland annat regler om uteslutningskriterier för vissa skadliga ämnen och behandling av varor samt definitionen av biocidprodukt har utvidgats. Förordningen medför dock en del frågetecken. Till exempel uppkommer en in-situ-effekt för företag med biocidavsikt i produktionen, det vill säga de företag som tillverkar och hanterar varor som i slutet av handlingskedjan används för att producera biocidprodukter, exempelvis ozon. Komplext Dessa företag hanterar alltså inte biocider av någon form, utan levererar endast produkter som i senare handelsled används för att generera biocider. Problemet är komplext och ingen tydlig förklaring för vad som gäller enligt biocidförordningen finns. Frågan är då, vad gäller vid hantering av in-situ-genererande biocidprodukter? Vad gäller för företag med biocidavsikt? Vad säger biocidförordningen om denna in-situeffekt? För de företag som i verksamheten hanterar godkända biocider, är Den nya Biocidförordingen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter) reglerar användandet av biocidprodukter, det vill säga produkter som används som bland annat konserveringsmedel för vätskor som tillsätts vid skärning eller som korrosionsskydd. biocidförordningen direkt tillämplig. De företag som istället hanterar biocider enligt gällande undantag från kravet på godkännande, eller de som hanterar insitu-genererade biocidprodukter omfattas istället av de allmänna hänsynsprinciperna i 2 kapitlet miljöbalken (SFS 1998:808) samt bestämmelsen om verksamhetens egenkontroll. Uppmärksammats av Europeiska kommissionen Intresset för problemställningen och komplexiteten i in-situ- situationen har tidigare uppmärksammats av Europeiska Kommissionen som i februari 2014 skickade ut en enkät för att samla in information som ska användas för att lägga en grund till beslut om hur man i framtiden ska hantera in-situ genererade biocidämnen vid tillämpningen av biocidförordningen. De in-situ-generade ämnena kallas i vissa sammanhang prekursorer och diskuteras allt oftare i och med diskussioner om tillämpningsluckor i biocidförordningen. Obesvarad fråga En fråga som dock kvarstår obesvarad är, som ovan beskrivet, vad som gäller för företag som tillverkar varor med biocidavsikt, det vill säga varor som tillverkas och säljs för att kunna användas vid tillverkning av biocider. Eftersom biocider inte finns inom företagets verksamhet så gäller inte biocidförordningen, men biocidavsikten kvarstår. Detta medför därför otydligheter kring hur tillämpning ska ske, ett ämne som tycks vara sparsamt diskuterat. Producentansvar? En egen reflektion är att ett producentansvar för in-situ produktion av maskiner som används vid framställning av biocider kanske borde finnas. Detta skulle gälla för verksamheter som exempelvis tar fram ozongeneratorer eller andra maskiner som genererar biocider. I vissa fall kanske dessa verksamheter testkör sina aparter och därmed genererar biocider och skulle därför genom detta förfarande kunna omfattas av förordningen. I andra fall förekommer inte biocider i någon form utan det är endast biocidavsikten som kan ifrågasättas. Tillägg saknas En slutsats av detta är att ett tillägg för vad som gäller för företag med biocidavsikt saknas, vilket lämnar luckor i tillämpningen av biocidförordningen samt utrymme för vidare diskussion kring omfattning av förordningen. Göran Sjöblom är utbildad jurist vid Uppsala universitet med fördjupade kunskaper inom svensk och internationell miljörätt. Han arbetar idag på miljökonsultbolaget Envima AB. Vid frågor, kontakta honom på: goran.sjoblom@envima.se

5 MIS väntan är över: Nya ISO är här Strävar mot klimatneutralitet Välkommen till MIS Lisa Nilsson, vad jobbar du med? Sedan ett och ett halvt år är jag miljöcontroller på Region Östergötland, tidigare landstinget. Jag jobbar regionövergripande med miljöfrågor och en av mina stora uppgifter är bygga upp ett miljöledningssystem. Vilka är de viktigaste miljöfrågorna hos er? Region Östergötland har som mål att vår verksamhet ska bli klimatneutral och giftfri. Hela vår organisation ska vara certifierad år Det är ett tufft mål eftersom vi har en komplex organisation med bland annat tre sjukhus, många vårdcentraler, folktandvård, folkhögskola och naturbruksgymnasium. Hur hittade du MIS? Jag har varit med i MIS tidigare när jag jobbade som miljökonsult. MIS var ett bra forum där jag kunde få det senaste om standarder, tolkningar och erfarenhetsutbyten. Sedan bytte jag jobb och jobbade mer med inspektioner än ledningssystem. I min nuvarande roll som miljöcontroller sökte jag mig tillbaka till MIS. Vad vill du ha ut av ditt medlemskap? I MIS träffar jag folk som kan mina frågor. Det är givande med erfarenhetsutbyten, att få diskutera standarder och tolkningar. Det är bra att få information från exempelvis Willy Karlsson och andra som jobbar med de nya standarderna. Vad kan du bidra med? Mina erfarenheter från min tid som konsult och nu när vi bygger upp ett nytt miljöledningssystem. Det är helt olika typer av organisationer och jag kan dela med mig av mina erfarenheter och skillnaderna. Vilka miljöfrågor är viktigast för dig? Klimatfrågan och vårt ansvar att ställa om och minska vårt klimatavtryck. Jag vill komma ifrån köphysterin och slit-och-slängmentaliteten. Jag är tveksam till alla olika ämnen i nya kläder och stolt över att jag fått mina barn gilla second-hand-butiker. Äntligen är den här, den reviderade ISO Den engelska versionen publicerades i september och en svensk översättning bör vara på plats när du får Miljömissivet. MIS medlemmar har de senaste åren både påverkat och följt utvecklingen av ISO 14001, från de allra första revideringsdiskussionerna till omröstningar av de allt mer färdiga versionerna. Två av Sveriges mest aktiva experter och huvudförhandlare, Willy Karlsson och Stefan Larsson har deltagit vid årsmöten och höstmöten, tagit emot synpunkter och lyssnat. MIS har haft work shops och utbildningar. Alla har väntat och en förhoppning var att den skulle ha kommit i juni i år. Försening Det uppstod behov av fler internationella möten under 2015 för att säkra förankringen kring de nya kraven i standarden och vi fick därför en viss försening, säger Marcus Ihre på SIS. Organisationer som är certifierade har nu en övergångsperiod på maximalt tre år för att anpassa sig till de nya standarderna. Under denna treårsperiod gäller den gamla och nya versionen av ISO parallellt. Lättare att integrera procent av texterna i ny ISO 9001 och nya ISO bedöms ligga när varandra och underlätta integrationen för företagen. I och med att struktur och text är så pass lika i ISO:s olika standarder för ledningssystem blir det nu mycket enklare att integrera olika områden så som miljö, kvalitet, arbetsmiljö och informationssäkerhet, säger Marcus Ihre. Fakta ISO kom IBM fick det första globala certifikatet fanns ungefär globala certifikat. Utvecklingen går snabbast i Europa och sydostasien. De viktigaste nyheterna i ISO 9001 och är: Att förstå organisationens för- utsättningar och sammanhang. Att hantera risker - hot och möjligheter. Processbaserade ledningssystem med input, aktiviteter och output. Ledarskap och engagemang är tydligare. MIS höstmöte den 15 december kommer att handla om den reviderade ISO och de nya perspektiv som det innebär. Ansvarig utgivare: Anne Swartling, ordf MIS Tel: e-post: anne.swartlng@ragnsells.se Redaktör: Gunilla Schönning, Schönskrift Tel: e-post: gunilla.schonning@schonskrift.se Redaktionsråd: Jonas Ammenberg, Tel: jonas.ammenberg@liu.se, Anders Johansson, Envima, Tel: , anders.johansson@envima.se, Medlemsblad för föreningen Miljörevisorer i Sverige Föreningens adress: MIS c/o Curt Henricson, Färjestadsvägen 4 C, Bromma Tel: e-post: kansli@miljorevisor.se Föreningens plusgiro: MIS hemsida: Har du tips och förslag på vad du vill att vi ska ta upp i vårt medlemsblad? Hör av dig till redaktören eller någon i redaktionsrådet.