Medlemsblad för Föreningen Miljörevisorer i Sverige

Transkript

1 Nr 1 Mars 2010 Årgång 20 Medlemsblad för Föreningen Miljörevisorer i Sverige Klimatkompenserat årsmöte Den 15:e april är det dags för MIS årsmöte, denna gång hos ABB i Sollentuna. Inbjudan är på väg ut. Förutom årsmötesförhandlingar bjuder MIS som vanligt på ett seminarium med en rad intressanta frågor. Louise Hård af Segerstad berättar hur företag kan analysera risker och möjligheter utifrån förändringar i ekosystemet, Johan Cederberg på Vinge ger nyheter i miljölagstiftningen och Anne Swartling ger det senaste om ISO Klimatkompensation och Grön upphandling finns också i programmet. Samma struktur i alla standarder ISO:s Joint Task Coordination Group har beslutat att redan under 2010 ta fram ett förslag på gemensamma texter. Förslaget ska sedan diskuteras och förankras i ISO:s tekniska kommittéer innan det träder i kraft. Curt Henricson räknar med att arbetet kommer att ta några år och menar att det är viktigt att MIS medlemmar tar chansen att påverka. Sid 2 MIS kan påverka Alla ISO-standarder kommer inom några år att förändras. Syftet är förenkla och ge dem en gemensam struktur. Det är den största förändringen inom standardiseringsområdet på många år, säger Curt Henricson i MIS styrelse. Därför är det viktigt att MIS medlemmar engagerar sig och lämnar synpunkter vid de diskussionsträffar vi kommer att ordna. Tanken med förändringen är att alla standarder ska få en gemensam struktur, gemensamma begrepp och gemensamma inledningstexter. Sedan görs en specifik uppdelning för miljö, kvalitet, arbetsmiljö eller vad standarden gäller. Fungerar det ska standarderna enkelt kunna läggas in i företag och organisationers ledningssystem. Idag är det ganska svårt att orientera i de olika standarderna eftersom alla ser olika ut. Under året ska MIS bjuda in alla medlemmar att diskutera frågan. Curt Henricson menar att de som använder standarderna också ska påverka utformningen. ISO till hösten Trots vissa länders oro för att ISO ska bli ett handelshinder så hoppas Anna Linusson att standarden ska vara klar till hösten. Sid 3 Sverige röstade ja till ISO Majoriteten av medlemsländerna, bland annat Sverige, röstade ja till det senast reviderade förslaget till ISO År 2011 ska revisionen vara klar. Sid 3 GRI behöver inte vara krångligt Det konstaterar Anna Karlsson på Vattenfall som läst den nya handboken för små och inte så små organisationer. Sid 4 MIS får ny administratör Curt Henricson tar över ansvaret för MIS administration. Han trappar ned arbetet som miljöchef på ABB för att driva egen verksamhet och för MIS. Jag brinner för miljöfrågor och kommer att fortsätta jobba med miljörevisioner, säger han. Sid 2

2 Årsmöte 15:e april, Sollentuna Inbjudan går även ut med e-post. Vi informerar vad som är på gång inom vår förening Nya medlemmar Elisabeth Arnér, Arla Foods, Kalmar Maria Hedqvist, COWI, Göteborg Sara Jarmakowski, studerande, Lund Kristina Lindborg, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm MIS-godkänd miljörevisor Bertil Berg, miljökonsult, Sundsvall Maria Hedqvist, COWI, Göteborg Bli MIS-godkänd miljörevisor Gör som Bertil och Maria, ansök om att bli MISgodkänd miljörevisor. Som MIS-godkänd miljörevisor får du en bekräftelse på din kompetens. Det är en kvalitetsstämpel som bevisar att du har bra yrkeskompetens utifrån de kriterier som MIS satt upp. Mer information hittar du på MIS hemsida: Få din utbildning MIS-godkänd Arrangerar ditt företag utbildningar i miljörevision? Nu kan du få utbildningen MIS-godkänd. Sex utbildningsföretag har hittills fått utbildningar MIS-godkända. Mer om hur du gör och vilka företag som har MIS-godkända utbildningar hittar du på MIS hemsida: Rätt adress? Har du eller ska du byta arbetsplats, jobb eller företag? Glöm inte att meddela MIS kansli dina nya kontaktuppgifter. info@mis.a.se Ny hjälp för företag med miljömål Miljömålsrådet har på sin hemsida lagt ut ett användbart verktyg för företag som vill ha stöd i sitt arbete med miljömål och att koppla samman dem med Sveriges övergripande miljökvalitesmål. Årsmöte 15:e april Grön upphandling och klimatkompensation Anmäl dig till MIS årsmöte på ABB Business Center i Sollentuna. Förutom årsmötesförhandlingar bjuder MIS på en rad intressanta föreläsningar. Inbjudan skickas ut med e-post, du kan också anmäla dig direkt på info@mis.a.se senaste den 1:a april. För MIS medlemmar är årsmötet kostnadsfritt. Icke-medlemmar som vill delta i eftermiddagens seminarium betalar 1000 kronor plus moms. Eventuella motioner ska vara inlämnade till samma e-postadress som ovan senast tre veckor innan årsmötet (25:e mars). Tider Samling Årsmöte Lunch Seminarium Avslutning På programmet ABB:s arbete för hållbar utveckling, Curt Henricsons backspegel och kristallkula. Företagande i en föränderlig värld risk, möjlighet och ansvar, Louise Hård af Segerstad vid Albaeco ger en analysmetod. Klimatkompensation hur funkar det? Conor Foley, Tricorona reder ut begreppen. Aktuellt i miljölagstiftningen, Johan Cederberg på Vinge ger oss en uppdatering. Grön upphandlare, Eva Bergius på Svenska Kraftnät berättar om hur de fick Miljöstyrningsrådets pris. Senaste nytt om ISO 19011, Anne Swartling på Ragn-Sells Miljökonsult berättar om miljörevisorns viktigaste standard. MIS får ny administratör Curt Henricson tar över ansvaret för MIS kansli. För MIS medlemmar ska det inte innebära några administrativa förändringar. Men Curts långa erfarenhet och stora kontaktnät blir en tillgång för MIS. Curt Henricson har arbetat med miljöfrågor på global nivå sedan början av 1990-talet. Han har varit aktiv i standardiseringsfrågor och är idag miljöchef med globalt ansvar inom ABB, ett arbete som han nu trappar ned till förmån för egen verksamhet. Men han har inga planer på att pensionera sig helt. Nej, jag brinner för miljöfrågor och kommer att fortsätta med miljörevisioner i kombination med ansvaret för MIS kansli, säger han. För MIS innebär det att föreningen genom mig kan få ett närmare Brinner för miljöfrågor samarbete med standardiseringsorganisationer eftersom jag är aktiv inom SIS, bland annat som ordförande i den tekniska kommitté som har hand om ISO Curt Henricson har i sitt brinnande miljöintresse en egen mission och vilja att förändra vår kunskap och vårt förhållande till miljö. Jag vill bidra till att öka vår intuitiva känsla för vad som är bra och dåliga miljöval, vad som är rimligt i olika sammanhang, säger han och ger ett exempel: Om en bil kostar eller kronor så har de flesta en intuitiv känsla för vad de får och kan förvänta dig. Samma känsla vill jag att vi ska ha i miljösammanhang, miljöfrågorna ska vara mer greppbara så att vi kan se och bedöma vad som är vettigt, säger Curt Henricson. Curt Henricson når du på MIS vanliga e-postadress: info@mis.a.se Övriga kontaktuppgifter hittar du i Miljömissivets redaktionsruta.

3 Snart kommer ISO Till hösten ska den nya standarden för socialt ansvarstagande vara klar. Det hoppas i alla fall Anna Linusson, ordförande i den svenska kommittén för ISO Men det finns de som bromsar. Amerikansk industri och vissa länder, som Kina och Indien, vill inte ha den här standarden. Delar av motståndet beror troligen på att de är rädda för att den ska bli ett handelshinder och att den på sikt ska utvecklas från att vara en frivillig vägledande standard till att bli en kravstandard, säger hon. ISO är inne i sin slutfas. Arbetet startade 2004 och är unikt genom sin stora bredd av intressentgrupper. Det har kallats för världens största standardiseringsprojekt med drygt 400 experter från nästan hundra länder och ett 40-tal internationella organisationer. Representanter från näringsliv, offentlig förvaltning, konsumenter, fackföreningar, forskning, tjänstesektorn och frivilliga organisationer har deltagit i arbetet. Egentligen är det ett under att vi kommit så långt som vi har gjort, att vi lyckats enas om en definition och ett ramverk för socialt ansvarstagande, säger Anna Linusson. Rädsla för handelshinder Två tredjedelar av länderna har precis röstat igenom den DIS (draft international standard) som kom i höstas. Deras synpunkter ska nu arbetas in i en FDIS (final DIS) och Anna Linusson hoppas att standarden ska vara klar till hösten även om vissa länder kanske väljer att ställa sig utanför. USA som land har röstas ja, även om företrädare för amerikansk industri är negativ, påpekar hon. Oro för att standarden ska bli ett handelshinder är en invändning, men också att standarden på sikt ska bli en kravstandard. Det räknar också Anna Linusson med att den kommer att bli. Redan idag har länder som Danmark, Portugal och Brasilien infört egna nationella certifieringsstandarder som delvis bygger på ISO Olika förutsättningar Om standarden går igenom tror Anna Linusson att den kommer att ha stor betydelse för företag och organisationers arbetssätt framöver. Själv har hon lärt sig oerhört mycket om olika kulturer, intressen och utgångspunkter. Jag har insett att jag och många mig har väldigt mycket att lära om hur det fungerar i världen och hur annorlunda det kan vara jämfört med Sverige. Våra förutsättningar är så väldigt olika. Anna Linusson är ordförande i den svenska kommittén för ISO ISO blir en praktisk vägledning för frivilligt ansvarstagande. Definition på socialt ansvarstagande En organisation ska ansvara för de effekter deras beslut och aktiviteter har på samhälle och miljö, så att det genom ett öppet och etiskt uppträdande leder till hållbar utveckling, hälsa, samhällets välfärd och tar hänsyn till gällande lagstiftning och internationella uppförandenormer. ISO genomröstad, trots förhandlingstaktik Revisionen av ISO närmar sig slutfasen. Det senaste förslaget röstades nyligen igenom av en majoritet av de 49 medlemsländerna. Men flera tunga länder har röstat nej. Förslaget går ändå vidare och det är förmodligen förhandlingstaktik som gör att en del röstade nej, säger Anne Swartling, som är MIS representant i den svenska arbetsgruppen. 39 länder röstade ja, 26 av dem med vissa förbehåll och kommentarer. Men sju tunga länder; Österrike, Tyskland, Italien, Spanien, Storbritannien, Japan och USA röstade nej. Trots det har de ändå lämnat kommentarer som visar att de vill påverka. Det är bra för då vill de något, konstaterar Anne Swartling. Det är värre med de tre länder som helt avstod från att rösta. Den svenska kommittén röstade ja med kommentarer. En av dem tycker Anne Swartling är särskilt intressant: Vi menar att standarden innehåller mycket om hur en revision ska planeras och hur miljörevisorns kompetens ska utvärderas, men väldigt lite om hur en miljörevision ska genomföras. Ett bekymmer för vidareutvecklingen av ISO är att bara en enda sektorsinriktad teknisk kommitté har bidragit med synpunkter och Anne hoppas nu att fler ska bidra. Under mars ska kommentarerna behandlas och nästa steg är sedan en FDIS, (Final Draft International Standard). Målet är att ha en reviderad ISO klar i april Jag hoppas det ska gå, säger Anne Swartling. Men om det är för många kommentarer och justeringar som ska in så kan det bli ytterligare en DIS och då hinner vi inte till april ISO blir ett vägledande dokument för alla ledningssystemstandarder. Den sektorsinriktade tekniska kommitté som bidragit är kommittén för Ledningssystem för informationssäkerhet. Kommentarerna ska diskuteras vid ett internationellt möte i mars och Anne Swartling kommer att ge senaste nytt på MIS årsmöte.

4 Ny i MIS GRI behöver inte vara krångligt Anna Karlsson i MIS styrelse har läst GRI:s redovisningscykel för hållbar utveckling: En handledning för små och inte så små organisationer. Boken ska vara en hjälp för de organisationer som vill börja använda GRI:s rapporteringsprinciper. Den finns på svenska och ingår i GRI:s utbildningsserie Genvägar. Tänk långsiktigt Välkommen till MIS, Maria Hedqvist på COWI. Vad gör du? Jag är miljöingenjör på teknikkonsultföretaget COWI, avdelningen för Miljö, risk och säkerhet. Jag arbetar främst med miljöledningssystem, miljörevisioner och miljöutbildningar, men också med byggrelaterade miljöfrågor. Stora frågor i byggbranschen är energi, avfall, kemikalieoch materialval. En del av min tid går till miljöklassificering av fastigheter. Du är också MIS-godkänd miljörevisor? Ja, det ger en kvalitetsstämpel på min kompetens. Jag planerar att personcertifiera mig. Hur fick du kontakt med MIS? Jag hittade MIS på nätet och tyckte att det här är intressant för mig. Vad vill du ha ut av ditt medlemskap? Jag vill skapa mig bra nätverk inom miljöområdet, träffa kollegor att diskutera och bolla idéer med, få nyheter på ett samlat sätt. Vad kan du bidra med? Jag kan bidra med min erfarenhet inom kemikalie- och miljölagstiftning eftersom jag har jobbat med tillsynsfrågor i tio år. Vad är den viktigaste miljöfrågan idag? Att vi jobbar förebyggande mot ett hållbart samhälle. Vi måste tänka långsiktigt på hur det vi gör kan påverka miljön i framtiden. Det är också viktigt att följa upp och utvärdera miljöarbetet. Den här boken vill på ett enkelt sätt visa att det inte behöver vara jättekrångligt att börja rapportera enligt GRI:s riktlinjer. Den använder genomgående begreppet organisation för att täcka in företag, statliga verk, offentliga verksamheter och frivilligorganisationer. Boken är uppbyggd som en guide genom ett projekt att bygga upp en intern rapporteringsprocess enligt GRI, och den föreslår ett upplägg på ett år för ett sådant projekt. Jag tycker boken lyckas vara en guide in till GRI och den kompletterar på ett bra sätt GRI:s riktlinjer på hemsidan. Lite tveksamhet är jag dock inför avsnitten sätt mål och utvärdera och förbättra de interna rutinerna eftersom det blir till ett ledningssystem, men bara för de utvalda indikatorerna. Det kan vara tufft för den som får i uppgift att ge ut en hållbarhetsredovisning att dessutom dra igång ett ledningssystem som omfattar miljö, arbetsmiljö och ekonomi, men kanske kan det fungera för små och medelstora organisationer/företag. Boken är tydlig med att ett syfte med hållbarhetsredovisningen är att ge organisationen ett verktyg att styra det som mäts. Samtidigt måste man ha respekt för att ekonomiskt resultat, närvaro på lokal marknad, antal anställda och deras rättigheter samt energianvändning och Ansvarig utgivare: Torbjörn Brorson, ordf MIS Tel: e-post: torbjorn@brorson.pp.se Redaktör: Gunilla Schönning, Schönskrift Tel: e-post: gunilla.schonning@schonskrift.se Redaktionsråd: Torbjörn Brorson, som ovan Linda Avatare, tel: linda.avatare@fortum.com Birgit Flening, tel: birgit.flening@se.ey.com Anne Swartling, tel: anne.swartling@ragnsells.se utsläpp är stora frågor att styra och sätta mål för. Jag instämmer i att det är en hel process att få fram pålitliga data att redovisa, därför behövs ett relativt långt projektupplägg, exempelvis ett år. Ordet redovisningscykel i bokens namn gör det tydligt. Sammantaget tycker jag att boken är ett värdefullt bidrag i rapporterandets ganska svåra, men nödvändiga, konst. Chanserna ökar att styra i rätt riktning när tydliga mätetal och resultat redovisas, inte bara internt utan också externt på detta vis. Anna Karlsson Mer information: GRI står för Global Reporting Initiative och är ett nätverk, startat av bland annat FN, som upprättat ramar för hållbarhetsredovisningars struktur och innehåll. På deras hemsida finns länkar till redovisningar från olika länder. Därifrån går också att ladda ner GRI:s riktlinjer, som finns i en svensk version. För Sverige hittar man cirka 70 redovisningar, det är jämförelsevis många (England har bara hälften så många). Avgörande är säkert att det i Sverige ingår i regeringens riktlinjer för statligt ägda bolag att rapportera hållbarhet enligt GRI. På MIS hemsida: finns en längre recension av boken. Medlemsblad för föreningen Miljörevisorer i Sverige Föreningens adress: MIS c/o Curt Henricson, Kadettgatan 1, Stockholm Tel e-post: info@mis.a.se Föreningens plusgiro: MIS hemsida: Har du tips och förslag på vad du vill att vi ska ta upp i vårt medlemsblad? Hör av dig till redaktören eller någon i redaktionsrådet.

5 ERBJUDANDE FRÅN SIS FÖRLAG TILL MIS MEDLEMMAR Vårt gemensamma ansvar så guidar ISO din verksamhet mot hållbar utveckling Boken inspirerar och hjälper dig och din verksamhet att praktiskt arbeta med socialt ansvarstagande med stöd av ISO som är en praktisk vägledning för ökat ansvarstagande på frivillig grund, ett gemensamt verktyg som alla organisationer kan tillämpa. Boken ger många exempel på hur organisationer och individer redan nu arbetar med socialt ansvarstagande i enlighet med många av de definitioner och angreppssätt som beskrivs i ISO kr ordinarie pris 395 kr Checklista för bra arbetsmiljö Genom att använda denna checklista får du hjälp att klara certifieringskraven i OHSAS samt konkreta tips på hur du kan utveckla ditt arbetsmiljöarbete. Checklistan ger både en snabb nulägesanalys och förslag på stegvisa åtgärder för att förbättra ditt systematiska arbetsmiljöarbete. 475 kr ordinarie pris 595 kr För att erhålla rabatten gör din beställning via Vill du hålla dig uppdaterad inom miljö- och kvalitetsledning? Genom att anmäla dig till vårt elektroniska nyhetsbrev Update, får du en gång i månaden den allra senaste informationen inom ditt ämnesområde. Anmäl dig på SIS Förlag AB Telefon , Fax E-post sis.sales@sis.se